Förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.
Betänkande 1992/93:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU05
Förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.
Innehåll
1992/93 UbU5
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag till förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m. jämte två motioner.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till propositionen skall anvisa medel för innevarande budgetår för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare, för pedagogisk utbildning för universitetens och högskolornas lärare samt per capita-förstärkningar till vissa utbildningar. Utskottet tillstyrker att medel anvisas för en utökning av högskoleutbildningen under innevarande budgetår med 4000 platser i enlighet med vad regeringen tidigare beslutat. Utskottet förslår vidare att riksdagen skall fastställa planeringsramar och anvisa medel för tillkommande 2000 utbildningsplatser för vårterminen 1993. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 86 mkr för studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen med bifall till ett motionsyrkande (nyd) skall uttala sig för att Högskolan för lärarutbildning i Stockholm bör behållas vid Rålambshov i Stockholm.
Till betänkandet fogas tre reservationer (s) och en meningsyttring (v).
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:42 föreslagit 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan universitet och högskolor, 2. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr, 3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75000000 kr, 4. att riksdagen till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr.
Motionerna
1992/93:Ub29 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens hemställan att bemyndiga regeringen att besluta om fördelningen av tillkommande utbildningsplatser och därmed klargör att det är riksdagen som fastställer planeringsramarna för statlig högskoleutbildning, 2. att riksdagen beslutar fastställa planeringsramarna för högskolan i enlighet med den fördelning av de 2000 tillkommande platserna vårterminen 1993 som anförs i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan.
1992/93:Ub30 av Stefan Kihlberg och Johan Brohult (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitet inom akademisk utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om efterfrågestyrd resurstilldelning inom akademisk utbildning, 3. att riksdagen med hänvisning till kravet på kvalitet i lärarutbildningen och kravet på kostnadseffektivitet som sin mening ger regeringen till känna att Högskolan för lärarutbildning i Stockholm bör behållas på det nuvarande området i Rålambshov, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvaliteten inom lärarutbildningen.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m. jämte två motioner, som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen konstaterar utbildningsministern att vid en internationell jämförelse är övergångsfrekvensen från gymnasial utbildning till längre utbildningar på universitetsnivå i Sverige en av de lägsta i hela OECD-området. Detta har fått till följd att andelen per årskull som examineras från längre universitets- och högskoleutbildningar är lägre än i flertalet andra större industriländer.
För ett litet land som Sverige är en lägre andel akademiskt utbildade än motsvarande andel i jämförbara länder oacceptabel, framhåller utbildningsministern. Vårt land måste ha en högre bildningsnivå än andra länder för att vi skall vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden. En utbyggnad av den högre utbildningen är mot denna bakgrund av avgörande betydelse. Den måste dock ske på ett sådant sätt att högt ställda kvalitetskrav, bl.a. ifråga om lärarkompetens, samtidigt kan uppfyllas.
I syfte att höja kvaliteten i den högre utbildningen föreslår regeringen dels att ett program för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare introduceras, dels att pedagogisk utbildning av universitetens och högskolornas lärare genomförs, dels ock att en per capita-förstärkning görs för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning. Vidare hemställer regeringen att riksdagen skall anvisa medel för dels 4000 nya platser på linjer och fristående kurser för läsåret 1992/93, dels 2000 nya platser på fristående kurser för vårterminen 1993.
Kvaliteten i högre utbildning
I propositionen framhålls att akademisk utbildning skall förmedlas av forskarutbildade lärare. Samtidigt konstaterar regeringen att andelen disputerade lärare är alltför låg för närvarande för att tillgodose kvalitetskraven. Uppgifter från universiteten och högskolorna visar att sammanlagt drygt hälften av lärarna (högskolelektorer och högskoleadjunkter) saknar doktorsexamen. Vid vissa högskolor har närmare 80 procent av lärarna inte disputerat. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande budgetår för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare. Medel för detta ändamål beräknas till 100 mkr per år för budgetåren 1993/94--1995/96.
Vidare hänvisar regeringen till Högskoleutredningen som i sitt betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU 1992:1) bl.a. föreslår ett handlingsprogram för pedagogisk utbildning för universitetens och högskolornas lärare inom ramen för deras tjänstgöring. Enligt regeringen bör ett sådant program genomföras med början redan under läsåret 1992/93. För detta ändamål beräknas 20 mkr för innevarande budgetår. Programmet bör löpa under en fyraårsperiod för att därefter dras ned till en lägre nivå från budgetåret 1996/97.
Universitet och högskolor har av regeringen fått i uppdrag att redovisa program för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare och övriga kvalitetsförstärkande åtgärder. I propositionen (s.6) redovisas några av de frågeställningar som föredragande statsrådet förutser kommer att tas upp i dessa program. Regeringen avser fatta beslut om fördelningen av medel för ifrågavarande förstärkningsåtgärder när underlag föreligger från universitet och högskolor.
Regeringen föreslår vidare att humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning skall tillföras sådana resurser att kvaliteten i dessa utbildningar säkras på god internationell nivå. För per capita-förstärkningar beräknas 50 mkr för budgetåret 1992/93. Föredragande statsrådet beräknar en lika stor höjning för de två därpå följande budgetåren, vilket innebär en nivåhöjning av resurserna för dessa utbildningar med 150 mkr.
Frågan om kvaliteten inom akademisk utbildning tas upp i motion 1992/93:Ub30 yrkande 1 (nyd). Motionärerna framhåller att satsningar inom den högre utbildningen är särskilt angelägna. Utvecklingen bör dock inte styras av regeringskansliet, däremot uppmuntras och underlättas. Hög kvalitet och dynamik inom den akademiska utbildningen och forskningen skapas genom individuella insatser och genom stort personligt ansvar.
I inledningen av proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor -- Frihet för kvalitet (s. 10), som riksdagen nyligen behandlat (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103), anförde utbildningsministern att det är regeringens strävan att finna vägar för en ökad frihet för viktiga delar av den högre utbildningen och forskningen från dagens direkta statliga inflytande. På så sätt gagnas både kvaliteten i verksamheten och friheten i samhället i stort. Förslagen i propositionen var de första stegen i en serie nödvändiga förändringar i syfte att förbättra villkoren för den högre utbildningen och forskningen. Riksdagen beslutade i allt väsentligt i enlighet med regeringens förslag.
Enligt utskottets mening är förslagen i förevarande proposition ytterligare viktiga steg i riktning mot bättre kvalitet i såväl grundutbildning som forskning inom högskolor och universitet. Utskottet har sålunda inget att erinra mot innehållet i förslagen. Emellertid finner utskottet ärendets hantering otillfredsställande. Regeringen borde ha förelagt riksdagen förslaget om de ifrågavarande kvalitetsförstärkningarna -- om vilka regeringen gav ut pressmeddelande den 10 augusti -- tidigare under innevarande riksmöte.
Utskottet anser att det nu föreliggande förslaget om kvalitetshöjande åtgärder samt den strategi för förändringar av universitets- och högskolesystemet som bl.a. innebär ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och kvalitet inom statliga universitet och högskolor och som riksdagen nyligen godkänt ger goda grundläggande förutsättningar för ett fortsatt reformarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att syftet i motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 1.
I samma motion yrkande 3 aktualiseras lokaliseringen av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Motionärerna erinrar om riksdagens behandling av denna fråga vid föregående riksmöte, då riksdagen uttalade sig för att förlägga HLS i Södertälje. Ett noggrannare studium av flyttningens konsekvenser i kvalitetshänseende för utbildningen har lett till att motionärerna omprövat sitt tidigare ställningstagande. Enligt motionärerna förutsätter en högkvalitativ lärarutbildning integrerade studier med universitet och fackhögskolor, tillgång till referensbibliotek och en praktikorganisation. Vidare är det angeläget att rekrytera kvalificerade studenter och välmeriterade lärarutbildare för att trygga försörjningen av lärare i Storstockholmsområdet. Av bl.a. dessa skäl och med hänvisning till kravet på kostnadseffektivitet bör riksdagen uttala sig för att HLS bibehålls på nuvarande område vid Rålambshov i Stockholm.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I maj 1992 behandlade riksdagen (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282) frågan om lokaliseringen av HLS. I ett antal motioner yrkades att HLS skulle lokaliseras till Södertälje. I propositionen hade utbildningsministern redovisat sina överväganden kring faktorer som borde vägas in vid beslut om lokalisering av HLS. Utskottets majoritet delade utbildningsministerns bedömning såvitt gäller skälen för ett fortsatt planeringsarbete med inriktning på placering i Stockholm av HLS och avstyrkte samtliga motioner. I en reservation av Socialdemokraterna förordades en lokalisering av HLS till Södertälje. I denna reservation instämde Vänsterpartiets företrädare i utskottet. Vid behandlingen av ärendet i kammaren segrade reservationen genom att bl.a. ledamöterna från Ny demokrati inte stödde utskottsmajoritetens förslag.
Utskottet finner inte anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller lokaliseringen av HLS. Inriktningen bör således vara att behålla HLS som självständig högskoleenhet och med placering i Stockholm av de skäl som utbildningsministern framförde i proposition 1991/92:75.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub30 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lokalisering av HLS.
Betygens betydelse för kvaliteten i lärarutbildningen tas upp i motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 4. Avsaknaden av såväl graderade betyg i utbildningen som betyg och prövning i lärarskicklighet är enligt motionärerna anmärkningsvärd.
Enligt utbildningsplanen för grundskollärarlinjen skall betyg sättas på kurs eller del av kurs i utbildningen. Något av uttrycken Underkänd och Godkänd skall därvid användas. Efter fullgjord praktikutbildning skall likaså betyg sättas i lärarskicklighet. Samma betygsuttryck som för kurs skall användas. Om tveksamhet uppstår om en studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall det prövas om den studerande bör rådas att avbryta sin utbildning.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om betyg i grundutbildningen i högskolan i samband med beslutet om ny högskolelag m.m. (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). I propositionen hänvisade utbildningsministern till vad som föreslagits i departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor, nämligen att som betyg borde användas något av uttrycken Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Det borde dock vara möjligt att för varje universitet och högskola besluta om annan betygsskala. Remissinstanserna hade inte haft några invändningar mot detta förslag. Utbildningsministern räknade med att en bestämmelse om graderade betyg skulle införas i den nya högskoleförordningen. Utskottet, som i detta sammanhang behandlade ett motionsyrkande om avskaffande av graderade betyg, förutsatte att den kommande högskoleförordningen skulle ge högskolorna betydande frihet att själva avgöra t.ex. i vilken utsträckning betyg i den grundläggande utbildningen skall vara graderade (bet. 1992/93:UbU3 s.29).
Med hänvisning till gällande bestämmelser om betyg i utbildningsplanen för grundskollärarlinjen och vad utskottet nyligen anfört om betyg i grundutbildningen föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1992/93:Ub30.
Dimensioneringsfrågor
Regeringen beslutade den 20 augusti 1992 om en ökning av planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med ca 4000 platser i avvaktan på att förslag om ökade medel skulle hinna föreläggas riksdagen. Motivet för att regeringen fattade sitt beslut innan riksdagen samlats till innevarande riksmöte var att platstillskottet skulle kunna tas i anspråk redan från höstterminens start. Regeringens beslut med bl.a. fördelning av platserna mellan universitet och högskolor redovisas i bilaga 1 till propositionen.
Den ifrågavarande utökningen av högskoleplatserna innebär en tidigareläggning av den planerade utbyggnaden av antalet platser inom den högre utbildningen. Ca 3100 platser avsåg fristående kurser och ca 900 platser lades ut på linjer. För denna förstärkning beräknas i förevarande proposition sammanlagt 148 mkr för budgetåret 1992/93 inkl. lokalkostnader. Utbildningsministern räknar med att medel för ytterligare 4000 platser skall utgå även budgetåren 1993/94 och 1994/95.
Regeringen och Socialdemokraterna träffade i september 1992 överenskommelse om ett antal ekonomisk-politiska åtgärder i syfte att stabilisera den svenska ekonomin. I proposition 1992/93:50 lämnades som en följd av överenskommelsen förslag till sådana åtgärder. Bl.a. aviserades en utökning av antalet högskoleplatser med 2000 för våren 1993. Dessa tillkommande platser skulle om möjligt förläggas till de mindre och medelstora högskolorna.
Universitet och högskolor har haft tillfälle att inkomma till regeringen med förslag hur denna dimensioneringsökning skall fördelas. Föredragande statsrådet har bedömt att huvudparten av de tillkommande platserna bör avse fristående kurser. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att besluta om fördelningen av tillkommande platser mellan universitet och högskolor.
Kostnaden för de tillkommande 2000 platserna för vårterminen 1993 beräknas till 33 mkr. Regeringen överväger behovet av att engångsvis beräkna medel motsvarande dessa platser för kommande budgetår inom ramen för det ordinarie budgetarbetet inför 1993 års budgetproposition.
I motion 1992/93:Ub29 (s) yrkande 1 avvisas regeringens begäran om bemyndigande att besluta om fördelningen av tillkommande platser mellan universitet och högskolor. Det finns enligt motionärerna inget skäl att frångå regeln att det är riksdagen som fastställer planeringsramarna för de statliga högskoleutbildningarna. Enligt samma motion (yrkande 2) bör samtliga 2000 platser fördelas mellan de mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna pekar på att fördelningen av de 4000 nya platserna som gjordes i augusti i hög grad gynnat universiteten på de mindre och medelstora högskolornas bekostnad. Således föreslås att riksdagen fastställer planeringsramarna för högskolan enligt följande fördelning av tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993: högskolorna i Borås, Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och Karlskrona--Ronneby tilldelas vardera 145 platser, högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135 platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad, Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, Högskolan i Luleå 85 platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30 platser.
Regeringen har under förutsättning av riksdagens bemyndigande gjort en preliminär fördelning av tillkommande 2000 platser på LIF för vårterminen 1993 (regeringsbeslut den 26 november 1992). Fördelningen baseras på uppgifter från universitet och högskolor om sökandetryck till olika utbildningar, tillgång på lärare och lokaler m.m. Utskottet konstaterar att skillnaden mellan den av regeringen preliminärt beslutade fördelningen och den i motion 1992/93:Ub29 föreslagna fördelningen är att regeringen vill lägga ut 300 av de tillkommande 2000 platserna till de sex universiteten med 50 platser till vart och ett av universiteten och således färre platser till de mindre och medelstora högskolorna.
Utskottet är av den uppfattningen att det inte nu finns skäl att frångå den hittillsvarande ordningen att det är riksdagen som fastställer planeringsramarna för högskoleutbildningen. Även för de tillkommande 2000 platserna på lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993 bör således riksdagen fastställa planeringsramarna.
Utskottet anser med beaktande av de uppgifter som inkommit till regeringskansliet från universitet och högskolor beträffande möjligheten att med kort varsel ta emot ytterligare studerande under vårterminen 1993 att fördelningen av ifrågavarande utbildningsplatser bör ske i huvudsak enligt regeringens preliminära fördelning. Denna återfinns som bilaga till detta betänkande.
Utskottet föreslår således att riksdagen utöver vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1991/92:100, bet. UbU14, rskr. 242) om planeringsramar för grundläggande högskoleutbildning och utöver vad regeringen beslutat den 20 augusti 1992 om en utökning av planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000 platser dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag på motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört.
För att det skall vara möjligt att göra systematiska avvägningar mellan olika utbildningsområden och lokaliseringsalternativ föreslås i motion 1992/93:Ub29 (s) yrkande 3 att regeringen skall utarbeta ett samlat program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan för den kommande treåriga planeringsperioden, dvs. budgetåren 1993/94--1995/96.
I budgetpropositionen 1991/92:100 (bil. 9 s. 16) redovisade utbildningsministern vissa principer och utgångspunkter för bl.a. utbyggnaden av den högre utbildningen. När det gäller den fortsatta dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet anförde utbildningsministern att han avser återkomma till denna fråga i samband med budgetarbetet inför nästa treårsperiod.
Utskottet förutsätter således att riksdagen under våren 1993 kommer att få ta ställning till regeringens långsiktiga planering av den grundläggande högskoleutbildningen i samband med propositionen om den högre utbildningen för nästa treårsperiod. Därmed anser utskottet att syftet i motion 1992/93:Ub29 yrkande 3 är tillgodosett, varför motionen avstyrks.
I motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 2 hävdas att nuvarande planeringssystem för högskoleutbildningen är centralstyrt och planekonomiskt. I stället bör resurstilldelningen inom akademisk utbildning vara efterfrågestyrd. Detta innebär att varje universitet och högskola antar ett så stort antal av de behöriga sökande som de anser sig klara av utan att tumma på kvalitetsaspekterna. Alla som har begåvningsförutsättningar för akademiska studier bör få möjlighet att studera vid universitet och högskolor, anser motionärerna.
I betänkande 1992/92:UbU3 om ny högskolelag m.m. behandlade utskottet nyligen ett liknande yrkande med anledning av regeringens förslag till bl.a. ett nytt system för dimensionering av och resurser till grundläggande högskoleutbildning. Principen för den framtida resurstilldelningen skall enligt regeringen bygga på tre grunder, nämligen kvalitet, studenternas val och effektivitet i resursanvändningen. I propositionen angavs vissa riktlinjer för hur resurstilldelningssystemet för grundutbildning bör utformas. Utskottet behandlade utförligt denna fråga och ansåg att riksdagen med de klarlägganden som utskottet då gjorde kunde godkänna de i propositionen anförda principerna för dimensionering och resurstilldelning. Riksdagen anslöt sig till utskottets ställningstagande.
Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller principerna för resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning, varför riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 2.
Anslagsfrågor
För finansieringen av ett program för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare vid universitet och högskolor föreslår regeringen -- vilket framgått av det föregående -- att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande budgetår. Avsikten är att detta program skall introduceras innevarande läsår och fortgå under ett antal år.
Riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103) om ny högskolelag innebär bl.a. att utbildningen i högskolan skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (1 kap. 2 § högskolelagen). I 1 kap. 3 § högskolelagen föreskrivs vidare att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. I detta sammanhang framhöll utskottet i sitt betänkande (s.18) att där utbildningar i dag har en alltför svag vetenskaplig grund är det angeläget att denna stärks, t.ex. genom att forskning utvecklas på områden där sådan saknas eller är svag. Mot denna bakgrund finner utskottet regeringens förslag om ett program för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare väl motiverat.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 75000000 kr.
Regeringen föreslår att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr. I anslagsbeloppet beräknas 20 mkr för pedagogisk utbildning av universitetens och högskolornas lärare, 50 mkr för per capita-förstärkningar för vissa utbildningar, 148 mkr för 4000 nya platser på allmänna linjer och LIF för budgetåret 1992/93 enligt regeringens beslut den 20 augusti 1992 och 33 mkr för tillkommande 2000 platser på LIF för vårterminen 1993.
När det gäller behovet av pedagogisk utbildning av universitetens och högskolornas lärare hänvisar utskottet till Högskoleutredningens betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU 1992:1, s.216), i vilket en lärarenkät om pedagogisk utbildning redovisas. Av den framgår att ungefär hälften av lärarna vid universiteten och fackhögskolorna och en fjärdedel av dem som arbetar vid de mindre och medelstora högskolorna helt saknar pedagogisk utbildning. Utskottet anser mot denna bakgund att det föreligger ett stort behov av pedagogisk utbildning av vissa lärargrupper vid universitet och högskolor. Det är angeläget att sådan pedagogisk utbildning kan starta redan under innevarande budgetår.
Resursfrågorna för den högre utbildningen har Högskoleutredningen behandlat i betänkandet Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Utredningen konstaterar bl.a. när det gäller resursnivåerna att "den undervisningsvolym som erbjuds studenterna i humaniora, juridik och flera samhällsvetenskapliga ämnen är mindre än vad som rimligen bör betraktas som en rimlig basnivå för akademisk utbildning." Utskottet finner att de av regeringen föreslagna per capita-förstärkningarna är väl motiverade.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr.
Studiestöd
För dels 4000 nya platser till universitet och högskolor för läsåret 1992/93, dels tillkommande 2000 platser för vårterminen 1993 beräknas i propositionen ytterligare 86 mkr till studiestöd under budgetåret 1992/93.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen nyligen anvisat (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134) ytterligare medel till bl.a. studiemedel på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln med anledning av ytterligare platser i folkhögskolorna samt inom den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan under vårterminen 1993.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i föreliggande proposition när det gäller studiestöd föreslår utskottet att riksdagen till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr utöver vad riksdagen enligt finansutskottets betänkande 1992/93:FiU1 tidigare beslutat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kvalitet inom akademisk utbildning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 1,
2. beträffande lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub30 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (s)
3. beträffande kvalitet inom lärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 4,
4. beträffande fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan universitet och högskolor att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag på motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,
res. 2 (s)
5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub29 yrkande 3,
res. 3 (s)
6. beträffande efterfrågestyrd resurstilldelning inom akademisk utbildning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 2,
7. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 75000 000 kr,
8. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr,
9. beträffande anslagsbeloppet under Studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr utöver vad riksdagen tidigare anvisat (bet. 1992/93:FiU1, rskr. 134).
Utskottet hemställer dessutom att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 16 december 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Chris Heister (m) och Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (mom.2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "I maj" och slutar med "av HLS" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har vid föregående riksmöte uttalat sig för att Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) bör förläggas i Södertälje (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). Beslutet grundades på ett utförligt utredningsarbete med nogranna överväganden. Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen inte vidtagit några åtgärder för att verkställa riksdagens beslut.
I reservation 14, som bifölls av kammaren, redovisades utförligt vilka skäl som ligger till grund för en sådan lokalisering av lärarutbildningen i Storstockholmsområdet. I Södertälje finns möjligheter till en ändamålsenlig och samlad lösning i campusmiljö, och en finansiering som tillåter ett snabbt genomförande. En sådan lokalisering skulle bidra till en bättre inomregional balans i Stockholms län samt utjämna den i dag ojämlika tillgången på utbildade lärare mellan olika delar av regionen. Den skulle också ha betydelse för stora delar av södra Mälardalsområdet. Utöver dessa från utbildningssynpunkt viktiga skäl skulle en lokalisering av HLS till Södertälje innebära en förstärkning av arbetsmarknaden i området.
Utskottet anser inte att det framkommit något nytt i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande. Med hänvisning härtill förslår utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3,
2. Fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan universitet och högskolor (mom.4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att samtliga tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993 bör fördelas uteslutande mellan mindre och medelstora högskolor. Enligt uppgift från ifrågavarande högskolor finns det förutsättningar att med bibehållen kvalitet i undervisningen ta emot ytterligare 2000 studerande under vårterminen 1993. Fördelningen mellan de mindre och medelstora högskolorna bör ske enligt följande: högskolorna i Borås, Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och Karlskrona--Ronneby tilldelas vardera 145 platser, högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135 platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad, Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, högskolan i Luleå 85 platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30 platser.
Utskottet föreslår att riksdagen utöver vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1991/92, bet. UbU14, rskr. 242) om grundläggande högskoleutbildning m.m. och utöver vad regeringen beslutat den 20 augusti 1992 om en utökning av planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000 platser dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:42 fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen 1993 huvudsakligen i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan universitet och högskolor att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:42 fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,
3. Program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan (mom.5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens beslut i augusti att utöka planeringsramarna för högskolan med 4 000 platser var motiverat med hänsyn till det stora antalet sökande till högskoleutbildningar och det besvärliga läget på arbetsmarknaden. Emellertid borde regeringen i ett tidigt skede ha förvissat sig om riksdagspartiernas stöd när det gäller fördelningen av platser mellan universitet och högskolor. Genom sitt beslut om fördelningen av de 4000 nybörjarplatserna för innevarande budgetår har regeringen gjort ett långsiktigt åtagande utan att riksdagen fått möjlighet att behandla ärendet. I dag kan riksdagen bara acceptera regeringens åtgärd, eftersom utbildningarna redan startat. Utskottet anser dock mot denna bakgrund att det bör vara möjligt att till kommande år justera fördelningen av platserna.
Ett beslut av denna omfattning bör enligt utskottets bestämda uppfattning föregås av ett noggrant beredningsarbete med bl.a. analyser och överväganden om behovet av kompetenshöjning inom olika samhällssektorer och med hänsynstagande till regionala skillnader i befolkningens utbildningsbakgrund. Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen i kommande budgetproposition presenterar ett adekvat underlag för riksdagens ställningstagande när det gäller ett samlat program för utbyggnaden av den högre utbildningen för den kommande treårsperioden. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:29 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Thommy Ohlsson (v) anför:
När det gäller lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm ansluter jag mig till reservation 1.
Fördelning av 2000 platser på individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen 1993
Bilaga
Universitet/högskola 69>Antal platser
Universitetet i Stockholm 78>50 00>Högskoleutbildning på Gotland 78>30 00>Universitetet i Uppsala 78>50 00>Högskolan i Eskilstuna--Västerås 78>100 00>Högskolan i Falun--Borlänge 78>75 00>Högskolan i Gävle--Sandviken 78>75 00>Högskolan i Örebro 78>100 00>Universitetet i Linköping 78>50 00>Högskolan i Jönköping 78>120 00>Universitetet i Lund 78>50 00>Högskolan i Halmstad 78>120 00>Högskolan i Kalmar 78>100 00>Högskolan i Karlskrona--Ronneby 78>120 00>Högskolan i Kristianstad 78>50 00>Högskolan i Växjö 78>100 00>Universitetet i Göteborg 78>50 00>Högskolan i Borås 78>120 00>Högskolan i Karlstad 78>100 00>Högskolan i Skövde 78>100 00>Högskolan i Trollhättan--Uddevalla 78>120 00>Universitetet i Umeå 78>50 00>Högskolan i Luleå 78>70 00>Högskolan i Sundsvall--Härnösand 78>100 00>Högskolan i Östersund 78>100
Summa 78>2000