Till innehåll på sidan

Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag(prop. 2003/04:109)

Betänkande 2003/04:FIU26

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 maj 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Bättre skydd för alla med pensionsförsäkring i livbolag (FiU26)

Majoriteten av ledamöterna i livförsäkringsbolagens styrelser ska vara oberoende. På så sätt ska försäkringstagare i livbolagen få ett bättre skydd. Det berör till exempel alla som har en pensionsförsäkring i ett livbolag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2004.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till regeringens förslag med vissa förtydliganden av motiveringarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-05-11
Justering: 2004-05-18
Trycklov: 2004-05-19
Trycklov: 2004-05-26
Trycklov till Gotab och webb: 2004-05-28
Reservationer: 3
Betänkande 2003/04:FIU26

Alla beredningar i utskottet

2004-05-11

Bättre skydd för alla med pensionsförsäkring i livbolag (FiU26)

Majoriteten av ledamöterna i livförsäkringsbolagens styrelser ska vara oberoende. På så sätt ska försäkringstagare i livbolagen få ett bättre skydd. Det berör till exempel alla som har en pensionsförsäkring i ett livbolag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2004. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-05-28

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 45 Agneta Gille (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera finansutskottets betänkande FiU26 som handlar om förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag. Regeringen föreslår i en proposition ett förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag. Vidare föreslår regeringen att flertalet av styrelseledamöterna i icke vinstutdelande försäkringsaktiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag varken ska vara anställda eller styrelseledamöter i något bolag inom samma företagsgrupp. Meningen med de här åtgärderna är att stärka styrelsens oberoende i förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbolagen. Regeringen föreslår också i propositionen att försäkringstagarrepresentantens roll i bolagens styrelser renodlas. Detta sker genom att kravet på sådan representant begränsas till icke vinstutdelande försäkringsaktiebolag samt genom att möjligheten för Finansinspektionen att utse en representant avskaffas. Försäkringstagarnas ställning i icke vinstutdelande försäkringsbolag förstärks dessutom genom att regeringen föreslår att styrelsen och bolagsstämman ska ha en rättslig skyldighet att se till att de försäkringstagare som bidrar med riskkapital inte tillfogas otillbörliga nackdelar till andra intressegruppers fördel. Detta betänkande är inte enkelt. Vidare föreslås också att försäkringsbolagen ska ge information om placeringsriktlinjer för samtliga tillgångar och ta fram riktlinjer för hanteringen av intressekonflikter. Slutligen föreslås att Finansinspektionen får skärpta sanktionsmöjligheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004, det vill säga i år. Allt detta tillstyrks av majoriteten i utskottet. I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som har väckts med anledning av den här propositionen. Det finns tre reservationer i betänkandet. Herr talman! Med det lämnar jag över till debatt.

Anf. 46 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Livförsäkringsbolagen har varit mycket omdiskuterade under de gångna åren. Dels har de drabbats hårt av börsnedgången - i vissa fall har de tvingats återta en del av de icke garanterade vinstmedlen - dels har vissa transaktioner mellan icke vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäkringsbolag och deras moderbolag eller systerbolag ifrågasatts. Konstruktionen med icke vinstutdelande eller ömsesidigt livförsäkringsbolag som ingår i en koncern med andra bolag, som däremot är vinstdrivande eller har andra intressen att ta hänsyn till, är till sin natur sådan att den innehåller klart motstående intressen. En försäkringskoncern som äger ett icke vinstutdelande eller ömsesidigt livförsäkringsbolag kan visserligen se en annan nytta med det här ägandet än att livbolaget just ska generera vinst, till exempel att man kan erbjuda sina kunder ett fullsortiment av försäkringslösningar, men normalt sett ligger nyttan med ägandet av ett bolag i den vinst som det kan generera till ägaren. Om nu inte vinstutdelning är tillåten är det ju inte något förvånansvärt om det ändå kliar i fingrarna på en del så att de på annat sätt försöker dra större ekonomisk nytta av sitt ägande. Det är därför, för att slå vakt om livförsäkringsspararnas intressen, som det finns ett behov av en särreglering av dessa företag. Finansinspektionen har nyligen granskat nio icke vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäkringsbolag som ingår i större försäkringskoncerner. Granskningen visade att livbolagens interna kontroll i många fall var otillfredsställande och att man saknade strukturerade rutiner för att dokumentera information och förhandlingar med moderbolaget eller närstående företag. Vidare visade granskningen att dokumentationen av marknadsmässigheten vid avtal med andra bolag i samma koncern brister både vad gäller pris och andra avtalsvillkor, och att de arvoden som betalas till andra bolag i samma koncern för att de till exempel ska bedriva kapitalförvaltning åt livbolagen varierar kraftigt. I vissa fall förhåller det sig till och med på det sättet att upphandlingen av livbolagets kapitalförvaltning och andra tjänster sker av personal anställd i moderbolaget eller i andra bolag i samma koncern. Ett livbolag visade sig även ha personal anställd för andra bolags räkning. Finansinspektionens granskning visar således att det finns klara risker för en sammanblandning av olika roller inom försäkringskoncernerna, vilket ju kan bädda för att livförsäkringsspararna kan komma att missgynnas. Livförsäkringstagarna har inte heller någon reell möjlighet att utöva en ordentlig insyn i de interna transaktioner som försiggår för att kunna slå vakt om sina intressen. För att stärka livförsäkringstagarnas position är det därför befogat med en uppstramning av de regler som gäller för de icke vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäkringsbolagen. Vi tillstyrker därför huvudsakligen regeringens förslag till åtgärder, som ju bland annat innebär ökade krav på oberoende ledamöter i livbolagens styrelser och krav på att bolagen har riktlinjer för att hantera intressekonflikter. Men om regeringen verkligen hade velat slå vakt om livbolagens integritet gentemot moderbolag och systerbolag så borde kravet på oberoende även ha gällt för verkställande direktör och styrelseordförande. Vi anser att det är rimligt att de här nyckelpositionerna inte innehas av personer som sitter i ledningen för ett eller flera andra bolag i samma koncern. Det råder ingen tvekan om att verkställande direktören och styrelseordföranden har ett större inflytande och ett informationsövertag gentemot övriga styrelseledamöter. Att vara styrelseordförande eller vd i ett icke vinstutdelande livbolag och i ett vinstdrivande sakbolag i samma koncern, som har avtal sinsemellan om till exempel utförande av olika tjänster som kapitalförvaltning, innebär ju att det uppstår en betydande intressekonflikt som kan vara svår att balansera endast genom ett krav på fler oberoende ledamöter i livbolagets styrelse. Därför har vi föreslagit att kravet på oberoende ska gälla även för vd och styrelseordförande. Det är med beklagande som vi kan konstatera att det här förslaget inte har vunnit gehör hos majoriteten i utskottet. Det är tydligt att vänstermajoriteten hellre slår vakt om att försäkringsbolagsdirektörer ska kunna sitta på dubbla stolar än om att skapa ett riktigt gott skydd för livförsäkringstagarna. Och jag undrar, för att ta ett exempel: Varför är det viktigt att Anders Sundström i framtiden ska kunna vara vd för både Folksams livförsäkringsbolag och Folksams sakförsäkringsbolag, när det så uppenbart skapar en intressekonflikt som kan komma att missgynna försäkringstagarna? Regeringens förslag är så utformat att kravet på oberoende styrelseledamöter även omfattar dem som sitter i styrelsen för bolag som är helägda av livbolagen. Det här är i grunden omotiverat, eftersom den intressekonflikt som återfinns mellan livbolag och moderbolag eller systerbolag inte återfinns mellan livbolaget och dess helägda dotterbolag. Tvärtom ligger det i livbolagets och försäkringstagarnas intresse att kunna utöva en effektiv ägarstyrning gentemot sina egna helägda dotterbolag. Därför har vi i utskottet lagt fram ett förslag om att dessa styrelser ska undantas från kravet på oberoende styrelseledamöter. Vi har från borgerligt håll lagt fram förslag om en något annorlunda reglering, en mer ändamålsenlig reglering jämfört med regeringens förslag och en reglering som vi anser på ett bättre sätt tillvaratar livförsäkringstagarnas intressen. Därmed ber jag, herr talman, att få yrka bifall till den borgerliga fyrpartireservationen, reservation nr 1.

Anf. 47 Gunnar Nordmark (Fp)
Herr talman! Sverige har en av de högsta medellivslängderna i världen. Vi blir allt äldre. Ibland beskrivs detta som något negativt, som ett problem för samhället. Tvärtom är detta oerhört positivt. Alltfler människor lever längre, och under en större del av ålderdomen lever man också ett kvalitativt sett bra liv. Men det leder till vissa påfrestningar för staten när det gäller ekonomi och liknande. Långt tidigare än många andra länder insåg vi här i Sverige behovet av att förändra vårt pensionssystem och att göra det så robust att det klarade av att möta både de stora pensionsavgångarna under 2000-talets första hälft och den alltmer ökade medellivslängden. Vi lyckades, och det är inte utan stolthet som jag kan konstatera att företrädare för Folkpartiet, i första hand Bo Könberg, på ett avgörande sätt bidrog till att skapa detta nya pensionssystem. I dag ser andra länder, både i och utanför Europa, med intresse på det nya svenska pensionssystemet. Redan när vi införde det här systemet, men också efteråt, kom många människor att inse behovet av att själva ta ansvar för sin ekonomiska situation efter avslutat yrkesliv. Genom eget pensionssparande kunde man på ett annat sätt avgöra hur ens ekonomiska situation skulle gestalta sig under livet efter pensionen. Det här har i dag lett till att flera miljoner svenskar pensionssparar. De livbolag som har att förvalta alla dessa människors pengar har erhållit ett stort förtroende. Medvetenheten om att man ansvarar för hur miljoner människors pensionärstillvaro kommer att gestalta sig ekonomiskt bjuder att ta sitt uppdrag på största allvar. Ibland hör man folk säga att vi politiker är lite klåfingriga och lägger näsan alltför mycket i blöt - till skillnad kanske från dem som i stället stoppar fingrarna djupt i syltburken och hoppas att det inte ska märkas. Det kan därför finnas anledning att erinra om att det är på förekommen anledning som vi behandlar finansutskottets betänkande 26 om förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag. Samtliga partier har varit överens om att det är viktigt att stärka styrelsens roll i förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbolaget. Vi vill renodla försäkringstagarnas representanter i bolagens styrelser. Bolagsstämman i icke vinstutdelande försäkringsbolag ska ges rättslig skyldighet att se till att försäkringstagare som bidrar med riskkapital inte tillfogas nackdelar till fördel för andra intressegrupper. Det är ett utskott som i det stora hela är enigt när det gäller detta betänkande. Det känns onödigt att påminna om de händelser som gör att utskottet och regeringen anser att vi politiker måste agera för att ge ett ökat skydd för försäkringstagare i livbolag. Det känns bra att vi snabbt och gemensamt inom både opposition och majoritet agerar för att skapa detta förstärkta skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolagen. På en punkt vill Folkpartiet och samtliga övriga oppositionspartier gå längre än majoriteten. Vi vill att verkställande direktör och styrelseordförande i ömsesidiga försäkringsbolag och i försäkringsbolag som inte får dela ut vinst inte ska vara anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern eller i företagsgrupp av motsvarande slag. Utskottets majoritet är inte helt avvisande till vårt resonemang, men man väljer att vila på hanen. Vi anser att vårt förslag innebär att verkställande direktör och styrelsens ordförande ges helt andra möjligheter att värna försäkringstagarnas intressen utan att riskera att ta otillbörlig hänsyn till andra koncernintressen eller intressen som kan gynna bolag där man själv är personligt involverad på ett sätt som kan skapa intressekonflikter. Detta stärker försäkringstagarnas ställning och gör att deras intressen kan värnas på ett bättre sätt. Vi anser att vårt förslag stärker förtroendet för försäkringsbolagen. Det är viktigt att vi pensionssparare kan lita på våra bolag. Folkpartiets och övriga oppositionspartiers förslag gör att denna tillit kan öka. Jag vill därmed yrka bifall till reservation 1.

Anf. 48 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! De senaste årens affärer inom försäkringssektorn har knappast gått obemärkta förbi. Försäkringsbolagen personifierar i dag den negativa bilden av näringslivet. Orsakerna till det här är mångfasetterade. Ibland är det självförvållat, ibland inte. Det är här alla affärer har skett, det är här de etiska frågorna har lagts åt sidan och det är här det folkliga förtroendet har undergrävts. Det här ärendet innehåller alltså mycket av förtroendefrågor - brist på förtroende är alltså bakgrunden till hela ärendet. Upprensning pågår inom branschen. Det främsta saneringsarbetet finns att söka där. Alla inser att här gäller det att återskapa förtroendet. Det är något av en överlevnadsfråga. Misstanken om transaktioner för att undgå olika regler i syfte att gynna en part på annans bekostnad har genomsyrat den kritik som har framkommit. Förändrade regler för att försäkra försäkringstagarnas inflytande och insyn är alltså nödvändiga. Det gagnar såväl branschen som försäkringstagarna. Det förslag som nu läggs fram är ett steg i rätt riktning. Från Centerpartiet vill vi dock gå ytterligare några steg. Behandlingen av ärendet har präglats av såväl uppvaktningar som mängder av skrivelser. Engagemanget från alla de berörda parterna i det här sammanhanget har varit stort. Från Centerpartiet delar vi uppfattningen att flertalet av styrelseledamöterna i icke vinstdrivande försäkringsbolag och i ömsesidiga försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i bolaget eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma företagsgrupp. Styrelsens oberoende måste garanteras. Det är alltså en fråga om förtroende inför försäkringstagaren. Förslagen i propositionen är en förbättring i det här avseendet men alltså inte tillräckliga. Som reservanter vill vi minska möjligheten att ifrågasätta ledningen och stärka konsumentskyddet. Det innebär att också styrelsens ordförande och verkställande direktör ska vara oberoende. Utskottets majoritet skönjer samma behov av förstärkt oberoende men vill att frågan ska utredas av Försäkringsföretagsutredningen om en sådan här åtgärd ska vara aktuell. Jag ser framför mig att vi i framtiden kommer att få ett system som reservanterna nu föreslår. Därför biträder jag reservation 1. Regeringen föreslår i propositionen att Finansinspektionen ska ges utökade sanktionsmöjligheter. Inspektionen ska få besluta om att ge en varning men också förena varningen med en straffavgift. Från Centerpartiet ser vi det som viktigt att regler kring debitering av straffavgifter och förseningsavgifter görs klara och förutsägbara, både för myndigheten och för den som ska straffas. Som vi ser det, upplevs det som stötande att införa ett system med förseningsavgifter som utgår automatiskt och genom ensidigt myndighetsbeslut. Det måste vara naturligt att en förseningsavgift tas ut när överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig och rättelse inte har skett. Det måste vara lika naturligt att den som drabbas av straffavgiften har rätten och möjligheten att överklaga sådana här beslut. Beträffande flyttningsrätt för livförsäkringssparande kan vi konstatera att det här inte är en enkel fråga. Trots det måste den sparande ges rätten att själv besluta över sina pengar. Vi är väl medvetna om att det övervägs i Regeringskansliet att flyttningsrätt ska kunna införas. Regeringen ska snabbt utreda det här. Utskottets majoritet anser att det beskedet räcker. Vad begreppet "snabbt" innebär i det här sammanhanget är en väsentlig fråga. Vi ser det som naturligt att betona att den här möjligheten ska ges alla försäkringstagare. Vi ser rätten att flytta sina pensionsmedel mellan olika livbolag som en fundamental byggsten. Om en försäkringstagare tappat förtroendet för det bolag som förvaltar sparmedlen är det också rimligt att den här rätten ges alla försäkringstagare. Hur det påverkar avkastningen, hur det ställer sig vid långsiktiga placeringar och hur kostnaden blir för det här är det rimligt att utredningen får ge svar på. Från Centerpartiet vill vi betona vikten av snabbhet i utredningen, samtidigt som vi vill slå fast rätten för alla att själva råda över sitt eget kapital. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 10.

Anf. 49 Tommy Ternemar (S)
Herr talman! Betänkandet Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag ska ses i ljuset av vad som hänt efter den senaste stora översyn av regelverket för försäkringsverksamheten som gjordes i samband med försäkringsrörelsereformen. Den tid som varit efter reformen har präglats av en kraftig börsnedgång, som har sagts här tidigare, som drabbat försäkringsbolagen hårt, dessutom av vad som hänt bland annat inom Skandia, som i sin tur drabbat försäkringstagarna mycket negativt. Det har visat sig med all tydlighet att det finns brister i det regelverk som försäkringsföretag har att följa. Mot bakgrund av vad som hänt är det viktigt att nu modernisera regelverket samt stärka försäkringstagarnas ställning och återställa förtroendet för livförsäkringsmarknaden. Regeringen har därför påbörjat ett uppföljningsarbete som bedrivs utifrån både ett långt och ett kort perspektiv. Herr talman! Det betänkande som vi nu behandlar är en del av de åtgärder som ska ses i det korta perspektivet. Åtgärder på lång sikt utreds nu i Försäkringsföretagsutredningen, och deras resultat ska vara klart hösten 2005. Herr talman! Jag ska kort kommentera några av de förslag som finns i betänkandet. Det första är ökat oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag. Förslaget innebär att flertalet styrelseledamöter i icke vinstutdelande försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i bolaget eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma företagsgrupp. Vidare föreslås att försäkringstagarrepresentanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till icke vinstutdelande försäkringsbolag. Kravet på oberoende styrelseledamöter utökas, så att de inte får vara aktieägare och ej heller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma företagsgrupp. Dessutom ska försäkringstagarrepresentanter utses av försäkringstagarna eller någon intressegrupp som har anknytning till försäkringstagarna. Betänkandet innehåller också förslag om utvidgade placeringsriktlinjer. Dessa riktlinjer ska bland annat innehålla principer för placering av bolagets samtliga tillgångar med en särskild redovisning av principer för de tillgångar som används för skuldtäckning. Herr talman! Utöver det jag nu kommenterat innehåller betänkandet också förslag om utvidgade jävsregler, att associationsrättsliga generalklausuler förtydligas, riktlinjer för intressekonflikter, nya sanktionsmöjligheter samt att Reklamationsnämnden ska kunna återuppta prövning av vissa försäkringsärenden. Därför finns det ett förslag i tilläggsbudget 1 för 2004 att öka anslaget till nämnden med 1,1 miljoner kronor. Till sist finns det också ett förslag som innebär att lagen om finansiell rådgivning till konsumenter även ska omfatta placering av konsumenternas tillgångar i traditionell livförsäkring. Med detta, herr talman, stärker vi nu försäkringstagarnas intressen i livbolagen. Jag utgår från att ytterligare förslag kommer att lämnas efter det att Försäkringsföretagsutredningen blir klar. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet FiU26 samt avslag på motionerna.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-05-28
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 8, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ökat oberoende för styrelseledamöter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrö-relselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1 § första stycket.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi21.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m038017
    fp04008
    kd022011
    v24006
    c01417
    mp12005
    Totalt148114186
    Ledamöternas röster
  2. Försäkringsrepresentanter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkrings-rörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1 § andra stycket.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
  3. Utvidgade jävsregler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrö-relselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 12 §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
  4. Associationsrättsliga generalklausuler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrö-relselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 15 § och 9 kap. 19 §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
  5. Riktlinjer för intressekonflikter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrö-relselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 8 § och 7 kap. 30 §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
  6. Utvidgade placeringsriktlinjer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.
  7. Nya sanktionsmöjligheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (c)
  8. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.
  9. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), i den mån lagför-slaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
    2. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till kon-sumenter,
    3. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), med den ändringen att ingressen erhåller följande lydelse. Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979)
    dels att 3 a och 9 §§ i stället för dess lydelse enligt lagen (2003:1224) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
    dels att rubriken närmast före 4 § skall sättas närmast före 3 a §.
    4. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-pappersbolag.

    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:109 i denna del.
  10. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi20 yrkande 3.
    • Reservation 3 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (c)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m380017
    fp40008
    kd220011
    v24006
    c01507
    mp12005
    Totalt24815086
    Ledamöternas röster