1. Materiel till kommunerna

Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel (Betänkande 2003/04:FöU4 Försvarsutskottet)

Finansutskottets betänkande2003/04:FoU4

Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Riksdagens revisorers förslag angående
Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel, 2002/03:RR18. I betänkandet
behandlar utskottet vidare fyra följdmotioner som inkommit med anledning
av förslaget samt ett yrkande från allmänna motionstiden 2003/04.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs
om överlåtelse av materiel till kommunerna och tillstyrker således delvis
Riksdagens revisorers förslag om detta.
Utskottet tillstyrker förslaget från Riksdagens revisorer om att regeringen
skall ge Försvarsmakten i uppdrag att i varje årsredovisning redovisa de
totala intäkterna från försäljningar av överskottsmateriel.
Reservationer har lämnats av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna och Kristdemokraterna.
1 Riksdagen 2003/04. 10 saml. FöU4
Rättelse: S. 3 rad 3.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Materiel till kommunerna
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört
om överlåtelse av materiel till kommunerna. Därmed bifaller riksdagen
delvis förslag 2002/03:RR18 punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fö5
yrkande 1, 2003/04:Fö6 yrkande 1 och 2003/04:Fö7 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten
Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:Fö7 yrkande 2 och avslår förslag
2002/03:RR18 punkt 2 och motion 2003/04:Fö5 yrkande 2.

3. Försvarsmaktens hemliga intäkter
Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Försvarsmaktens
hemliga intäkter. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18 punkt 3
och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 3, 2003/04:Fö6 yrkande 2 och 2003/04:Fö7
yrkande 4.

4. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR18 punkt 4 och motionerna 2003/04:Fö5
yrkande 4, 2003/04:Fö6 yrkande 3, 2003/04:Fö7 yrkande 5 och 2003/04:Fö8.

Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd)

5. Beslutsunderlag och tidsplan
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö6 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Fö7
yrkande 3 och 2003/04:Fö243 yrkande 6.
Reservation 4 (m, fp)

Stockholm den 17 februari 2004
På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),
Tone Tingsgård (s), Håkan Juholt (s), Ola Sundell (m), Allan Widman (fp),
Ola Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson
(v), Berndt Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist
(s), Heli Berg (fp), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström
(mp) och Nils Oskar Nilsson (m).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Bakgrund
Riksdagens försvarspolitiska beslut våren 2000 innebar att flera förband
och enheter måste läggas ned. Genom nedläggningarna skulle ett mycket
stort överskott av materiel uppstå. När riksdagen fattade sitt beslut
uppskattades att mer än hälften av försvarets förnödenheter skulle komma
att utgöra överskott. Överskottet omfattar inte bara krigsmateriel utan
även stora mängder materiel för fredstida bruk och utbildning. Försvarsmaktens
målsättning är att avvecklingen i huvudsak skall vara avslutad vid utgången
av år 2004.
Riksdagens revisorer har granskat hur Försvarsmakten har avvecklat materiel
som inte längre behövs i försvaret. I granskningen konstaterades att
avvecklingen har präglats av brådska, godtyckliga bedömningar och osäkra
beräkningar.
Iakttagelser och förslag har redovisats i rapporten Skänka, sälja eller
slänga? Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel (rapport 2002/03:8).
Rapporten har remissbehandlats.
Försvarsmaktens högkvarter har vid en föredragning för utskottet lämnat
vissa kompletterande upplysningar.
Riksdagens revisorers förslag
Bakgrund
Utgångspunkterna för Riksdagens revisorers förslag är de riktlinjer som
riksdagen har slagit fast för hur överskottsmaterielen skall avvecklas.
Enligt försvarsbeslutet år 2000 skall överskottsmaterielen i första hand
utnyttjas för internationella humanitära biståndsinsatser, inom de frivilliga
försvarsorganisationerna, till militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete
samt för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.
I andra hand skall överskottsmateriel säljas till civila företag. I tredje
och sista hand skall överskottsmateriel förstöras. Det gäller materiel
som över huvud taget inte efterfrågas. Det gäller även materiel som på
grund av sekretess- och miljöskäl eller andra orsaker inte bör säljas
vidare (bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).
Överskottsmateriel till kommunerna
Försvarsmakten har inte tillåtits att överlåta materiel direkt till
kommunerna. Förordningen (2000:278) om gåvor och överföringar av
överskottsmateriel
hos Försvarsmakten tillåter att Försvarsmakten skänker överskottsmateriel
till biståndsorganisationer och frivilliga försvarsorganisationer.
Förordningen medger också att Försvarsmakten överför materiel till en annan
statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Förordningen har tolkats
som att materiel inte får skänkas till kommunerna.
Genom flera riksdagsbeslut har kommunerna fått ett allt större ansvar för
befolkning och egendom i samband med svåra kriser i fredstid och under
höjd beredskap. Kommunernas förmåga att hantera kriser är grundläggande
i det nya krishanteringssystemet.
Under granskningen framhöll flera kommuner att man skulle ha nytta av en
del av den materiel som Försvarsmakten avvecklar för att förbättra sin
krishanteringsförmåga. Materielen skulle underlätta för kommunerna att
uppfylla de uppgifter de har ålagts. Även länsstyrelserna delade denna
bedömning. Behovet av elverk beskrevs som särskilt stort, men även annan
materiel efterfrågades. Flera länsstyrelser befarade att kommunernas dåliga
ekonomi skulle medföra att kommunerna inte införskaffade nödvändig materiel.

Företrädare för regeringen har enligt Riksdagens revisorer angivit två
skäl för att inte tillåta överlåtelser av materiel till kommunerna. Det
ena skälet är att en statlig överlåtelse av materiel till kommunerna
försämrar förutsättningarna för dem som tillverkar och saluför liknande
materiel att sälja sådan materiel. Det andra skälet är att kommunala
verksamheter som är konkurrensutsatta skulle ges fördelar gentemot privata
alternativ om de fick överta materiel.
Riksdagens revisorer fann att det inte finns några juridiska hinder för
överlåtelse av materiel till kommunerna - förutsatt att materielen enbart
skall användas i räddningstjänst. Sådana överlåtelser bedömdes av tjänstemän
vid Regeringskansliet inte strida mot den svenska konkurrenslagen (1993:20).
Så länge materielen endast används inom verksamheter som kommunerna är
ålagda att bedriva bedömde tjänstemännen att inte heller EG-rättens regler
om statsstöd förhindrar överlåtelser till kommunernas räddningstjänster.

Regeringen har bemyndigat Räddningsverket att ge bort materiel som förut
tillhörde den statliga civilförsvarsorganisationen till kommunerna. En
del av denna materiel är av samma slag som den materiel som Försvarsmakten
avvecklar. Regeringen har således enligt Riksdagens revisorer hanterat
samma typ av materiel på två skilda sätt.
Kommuner kan få bidrag för att investera i beredskapshöjande åtgärder.
Bidragen får användas för bl.a. köp av ny materiel av samma typ som den
materiel som försvaret avvecklar. I många fall bedöms dock bidragen som
otillräckliga för att kommunerna verkligen skall genomföra sådana
investeringar. De statliga bidragen till materielanskaffning innebär - när de
används av kommunerna - att staten bidrar till anskaffning av materiel
som man redan äger. Länsstyrelserna har enligt Riksdagens revisorer ställt
sig frågande till att kommunerna inte får ta emot funktionsduglig materiel
från försvaret - materiel som har betalats med skattepengar.
I rapporten har Riksdagens revisorer föreslagit att regeringen skall pröva
frågan om förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottsmateriel
hos Försvarsmakten kan upphävas och om överlåtelse av materiel till
kommunerna kan tillåtas i vissa fall.
Mot bakgrund av hur remissinstanserna svarat har Riksdagens revisorer
ansett att överlåtelser av materiel till kommunerna skulle bidra till att
stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar. Flera remissinstanser
har påpekat att kommunerna skulle ha användning av materiel även i flera
andra verksamheter än räddningstjänsten vid svåra kriser. Kommunerna bör
också själva ha möjlighet att avgöra om de har ekonomisk möjlighet att
äga och sköta materielen. Försvarsmakten har till Riksdagens revisorer
uppgivit att man inte ser några hinder i den egna organisationen för att
överlåta materiel till kommunerna.
Mot denna bakgrund har Riksdagens revisorer föreslagit att regeringen
ändrar eller upphäver förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av
överskottsmateriel hos Försvarsmakten så att överlåtelse av materiel till
kommunerna kan tillåtas.
Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten
Inom Försvarsmakten arbetar man intensivt med att snabbt avveckla all
överskottsmateriel. Försvarsmakten har själv satt upp som mål att
avvecklingen i huvudsak skall vara avklarad vid slutet av år 2004. För att
klara av avvecklingen inom tidsramen vill Försvarsmakten avveckla så mycket
materiel som möjligt i ett sammanhang. Försvarsmakten har gjort bedömningen
att överföring till statliga myndigheter och gåvor till ideella organisationer
medför att mindre mängder materiel avvecklas till relativt höga kostnader
för försvaret. Försvarsmakten har således beslutat att endast skänka bort
materiel till myndigheter och organisationer om det kan göras till "en
rimlig kostnad". Det har förekommit att Försvarsmakten hellre har sålt
eller slängt materiel än skänkt den till myndigheter eller ideella
organisationer. Detta innebär enligt Riksdagens revisorer att
prioriteringsordningen
som riksdagen angivit delvis har frångåtts.
Företrädare för Försvarsmakten anser att Försvarsmaktens bedömningar och
prioriteringar ligger i linje med det förslag som föregick riksdagens
beslut. Regeringen hade angivit att avvecklingen av materiel skulle
genomföras skyndsamt. Motivet var att en snabb avveckling minskar kostnaderna
för lagerhållning av materiel och frigör resurser att bygga upp den nya
insatsorganisationen. Regeringen angav också att materiel som inte kan
överlåtas tillräcklig snabbt skulle förstöras, detta med hänsyn till
Försvarsmaktens kostnader för förrådshållning (prop. 1999/2000:30).
Efter försvarsbeslutet år 2000 skickade Försvarsmakten ett brev till många
statliga myndigheter och ideella organisationer med uppgift om att försvaret
skulle avveckla materiel. I brevet gav Försvarsmakten exempel på vilken
materiel som skulle avvecklas och hur myndigheterna och organisationerna
skulle göra för att få materielen. Enligt uppgifter som Riksdagens revisorer
erhållit stannade dock informationen ofta centralt i berörda organisationer.
De som direkt kunde ha nytta av materielen fick inte del av informationen
från Försvarsmakten.
Efter det att man skickat ut brevet har Försvarsmakten inte tagit några
ytterligare kontakter med myndigheter eller organisationer för att informera
om vilken materiel som avvecklas. Information om att Försvarsmakten
avvecklar materiel och hur myndigheter och ideella organisationer kan få
överta materielen har dock funnits på Försvarsmaktens hemsida.
Endast ett fåtal personer i Högkvarteret arbetar med att fatta beslut om
avveckling. Enligt uppgift är det ytterligare ett skäl till att man måste
prioritera beslut om avvecklingar som medför att stora mängder materiel
kan avvecklas.
Vid tidpunkten för granskningen kunde Försvarsmakten bara uppskatta hur
mycket materiel som skulle avvecklas efter våren 2003. Detsamma gällde
frågan om hur många förråd som behöver tömmas. Försvarsmakten räknade med
att fyra av sammanlagt sju avvecklingsomgångar kvarstod.
Försvarsmakten har inte aktivt informerat myndigheter och organisationer
om vilken materiel som har avvecklats i de olika avvecklingsomgångarna.
Det finns således risk för att Försvarsmakten har sålt och skrotat materiel
som hade kunnat vara till nytta för myndigheter och organisationer.
I granskningen fann Riksdagens revisorer inga starka skäl för att
avvecklingen skall gå så fort som Försvarsmakten tänker sig. Revisorerna
ifrågasatte om det finns tillräckliga ekonomiska motiv för brådskan. Det
är t.ex. osäkert om de besparingar Försvarsmakten räknar med verkligen
motsvaras av minskade utgifter.
Försvarsmakten bör skapa utrymme för att mera aktivt informera om vilken
materiel som avvecklas. Om avvecklingsorganisationen åtminstone tidvis
tillförs mer resurser kan, enligt Riksdagens revisorer, myndigheters och
organisationers behov tillgodoses utan att tidsgränsen för avvecklingen
överskrids.
Riksdagens revisorer bedömer att det även behövs en extern instans som
följer avvecklingen. Krisberedskapsmyndigheten är den statliga myndighet
som ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller krishantering
och civilt försvar. Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för
Krisberedskapsmyndigheten skall myndigheten samarbeta med olika samhällsorgan
för att minska samhällets sårbarhet. Av instruktionen framgår att
Krisberedskapsmyndigheten skall stärka krishanteringsförmågan hos kommuner,
landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter.
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen omgående ger
Krisberedskapsmyndigheten
i uppdrag att följa avvecklingen och informera kommuner, landsting,
länsstyrelser och centrala myndigheter om pågående och kommande avvecklingar
av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.
Försvarsmaktens hemliga intäkter
Hur mycket pengar Försvarsmakten har tjänat på de försäljningar som
Försvarets materielverk har genomfört är hemligt. Försvarets materielverk
har på begäran av köparna belagt köpesummorna med kommersiell sekretess.
Intäkterna från de försäljningar av överskottsmateriel som Försvarsmakten
själv har genomfört har däremot redovisats öppet.
Försvarets materielverk överför en gång per kvartal delar av intäkterna
från försäljningarna genom att skicka kreditfakturor till Försvarsmakten.
Det innebär att Försvarsmakten kan dra av dessa intäkter från de kostnader
som Försvarets materielverk debiterar Försvarsmakten. Försvarsmaktens
totala intäkter och utgifter blir därmed inte offentliga.
I rapporten framförde Riksdagens revisorer att Riksrevisionen i egenskap
av externrevisor bör ägna särskild uppmärksamhet åt Försvarsmaktens
hantering av de hemliga försäljningsintäkterna.
Efterforskningar som har gjorts med anledning av Försvarsmaktens remissvar
har visat att de totala intäkterna hittills inte har offentliggjorts.
Intäkterna från Försvarets materielverks försäljningar har inte bokförts
som intäkter hos Försvarsmakten utan som utgiftsreduceringar. Således
ingår inte intäkterna i de belopp som Försvarsmakten har redovisat som
intäkter från försäljningar av överskottsmateriel i årsredovisningen för
år 2002.
Bestämmelsen att försvaret får disponera delvis hemliga inkomster från
försäljningarna innebär ett okänt tillskott till det av riksdagen beslutade
försvarsanslaget. Anslagen över statsbudgeten blir delvis missvisande.
Enligt Riksdagens revisorer får riksdagen - och den svenska allmänheten
- ofullständig information om hur mycket försvaret kostar.
Först i samband med årsbokslutet för år 2004 skall Försvarsmakten redovisa
ett eventuellt överskott av alla försäljningar. Överskottet skall tillföras
statsbudgeten. Däremot är det enligt Riksdagens revisorer inte säkert att
det någonsin blir allmänt känt hur stora intäkter försvaret fått från de
försäljningar som Försvarets materielverk har genomfört.
Riksdagens revisorer har i rapporten framfört att de anser att riksdagen
skall ha tillgång till fullständig information om hur mycket försvaret
kostar. I samband med budgetprocessen behöver riksdagen veta hur mycket
pengar som försvarets verksamhet har tillförts utöver anslaget för föregående
budgetår.
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag
att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningar
av överskottsmateriel.
Uppdrag till Riksantikvarieämbetet
Den materiel som tillhört krigsorganisationen och som är aktuell för
avveckling består främst av materiel som har förvarats i s.k.
mobiliseringsförråd.
Förråden innehåller materiel som var avsedd att användas av förband i
händelse av krig. Materielen har till viss del även använts vid övningar
och utbildning.
Förråden är placerade skilt från bebyggelse, ofta ute i skogen. Det handlar
om lador som tillhör enskilda lantbrukare eller Försvarsmakten. I
Försvars-makten finns uppgiften att det har funnits 6 000-8 000
mobiliseringsförråd
runt om i landet. Förråden avvecklas i takt med att de töms på materiel.

Riksdagens revisorer delar Riksantikvarieämbetets uppfattning att
mobiliseringsförråden utgör en betydelsefull del av 1900-talets militära
kulturarv. Några mobiliseringsförråd bör därför enligt Riksdagens revisorer
sparas i sin helhet och göras tillgängliga för allmänheten.
Riksdagens revisorer föreslår därför i sin rapport att regeringen ger
Riksantikvarieämbetet i uppdrag att överta några kompletta mobiliseringsförråd.

Utskottets överväganden
Materiel till kommunerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna vad som nedan sägs om överlåtelse av
materiel till kommunerna. Riksdagen bifaller delvis Riksdagens revisorers
förslag punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6 och
2003/04:Fö7.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ändrar eller upphäver
förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottmateriel hos
Försvarsmakten så att överlåtelse av materiel till kommunerna kan tillåtas.

I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 1 anförs att
regeringen bör ompröva frågan om förordningen (2000:278) så att överföring
av överskottsmateriel från Försvarsmakten till kommuner och landsting
skall bli möjlig. Motionärerna menar, liksom Riksdagens revisorer, att
möjligheten att överlåta överskottsmateriel till kommunerna skulle bidra
till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar.
I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att
motionärerna ställer sig positiva till kommunernas möjligheter att överta
överskottsmateriel. Det stärker kommunerna i krishanteringshänseende. När
det gäller frågan om eventuella risker för snedvridning av konkurrensen
vid överlåtelse av materiel till kommunerna vill motionärerna påpeka att
en sådan prövning bör göras i varje enskilt fall. Frågan om konkurrensfördelar
får enligt motionärerna inte bli ett generellt hinder för kommunernas
möjligheter att förvärva överskottsmateriel.
I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 1 anförs att
motionärerna biträder Riksdagens revisorers förslag om att regelverket om
gåvor och överföring av överskottsmateriel bör ändras eller upphävas så
att överlåtelse av materiel till kommunerna kan tillåtas.
Utskottet vill i sammanhanget betona kommunernas viktiga roll inom
krishanteringssystemet. Utskottet har inget principiellt att invända mot att
staten överför materiel som inte längre behövs för dess verksamhet till
andra offentliga organ, allra minst om kommunernas och landstingens
krisberedskap därmed stärks. Regeringen har tidigare bemyndigat Statens
räddningsverk att till kommunerna ge bort materiel som förut tillhörde
den statliga civilförsvarsorganisationen. Utskottet har inget att erinra
mot att det prövas huruvida möjligheten finns för staten att överlåta
överskottsmateriel till kommuner för att stärka deras krishanteringsförmåga.
Detta bör kunna ske under förutsättning att inte t.ex. höga administrativa
kostnader medför att styckvisa överföringar eller försäljningar av materiel
medför oproportionerliga kostnader. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet bifaller således delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 1. Därmed torde motionärernas yrkanden i huvudsak
tillgodoses och behöver därför inte bifallas. Motion 2003/04:Fö5 yrkande
1, motion 2003/04:Fö6 yrkande 1 samt motion 2003/04:Fö7 yrkande 1 avstyrks
därför.

Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:Fö7 och avslår Riksdagens revisorers
förslag punkt 2 och motion 2003/04:Fö5.
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen omgående ger
Krisberedskapsmyndigheten
i uppdrag att följa avvecklingen och informera kommuner, landsting,
länsstyrelser och centrala myndigheter om pågående och kommande avvecklingar
av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.
I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 2 anförs att
den prioriteringsordning som riksdagen angivit delvis har frångåtts.
Motionärerna anser att regeringen omgående bör ge exempelvis
Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att kontrollera att myndigheter och berörda
organisationer förses med överskottsmateriel som de anser sig behöva och
ha nytta av.
I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 2 anförs att regeringen
bör förtydliga uppdraget till Försvarsmakten att avvecklingsuppdraget
även skall omfatta en aktiv information till kommuner, landsting,
länsstyrelser och centrala myndigheter. Ett uppdrag till
Krisberedskapsmyndigheten
skulle enligt motionärerna kunna innebära att myndigheten får ett uppdrag
att övervaka en annan myndighets sätt att genomföra ett uppdrag som givits
av regeringen.
Utskottet anser inte att det ankommer på riksdagen att besluta i frågan
om Krisberedskapsmyndigheten bör få i uppdrag att följa avvecklingen och
informera aktörerna inom krishanteringssystemet om pågående och kommande
avvecklingar av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.
Regeringen bör själv bestämma vad de statliga myndigheterna bör ha för
uppgifter i denna fråga. Förslaget från Riksdagens revisorer punkt 2 och
motion 2003/04:Fö5 yrkande 2 avstyrks således. I och med detta tillgodoses
delvis yrkande 2 i motion 2003/04:Fö7, varför den bör bifallas delvis.

Försvarsmaktens hemliga intäkter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Försvarsmaktens
hemliga intäkter och bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt
3, motion 2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6 samt motion 2003/04:Fö7.

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag
att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningar
av överskottsmateriel.
I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att
riksdagen skall ha fullständig information om hur mycket försvaret kostar.
I samband med budgetprocessen behöver riksdagen veta hur mycket pengar
som försvarets verksamhet har tillförts utöver anslaget för föregående
budgetår. Motionärerna menar att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag
att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningen
av överskottsmateriel.
I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 2 anförs att
motionärerna stöder revisorernas förslag i frågan om Försvarsmaktens hemliga
intäkter. Motionärerna menar att det är mycket angeläget att få kunskap
om vilka intäkter Försvarets materielverk erhållit genom försäljning av
överskottsmateriel.
I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 4 anförs att
motionärerna delar Riksdagens revisorers förslag att regeringen ger
Försvarsmakten i uppdrag att i varje årsredovisning redovisa de totala
intäkterna
från försäljningar av överskottsmateriel. Motionärerna påtalar dock att
detta inte åtgärdar de brister som finns i regeringens sätt att styra
försvaret.
Utskottet anser att det inte är acceptabelt att uppgifterna om hur stora
intäkter som försäljningen av överskottsmateriel föranleder inte redovisas.
För att riksdagens finansmakt skall kunna utövas måste riksdagen ges
insyn i vilka intäkter som statens myndigheter får, t. ex. i form av
försäljningsintäkter, för att bedöma den samlade finansiella förutsättningen
för statens verksamhet. Regeringen skall sålunda ålägga Försvarsmakten
att årligen redovisa samtliga intäkter. Detta anser utskottet att riksdagen
skall ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således Riksdagens
revisorers förslag punkt 3 samt motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 3, 2003/04:Fö6
yrkande 2 och motion 2003/04:Fö7 yrkande 4.

Uppdrag till Riksantikvarieämbetet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag punkt 4, motionerna
2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6, 2003/04:Fö7 samt motion 2003/04:Fö8.
Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (kd).
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i
uppdrag att överta några kompletta mobiliseringsförråd.
I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 4 yrkas att
regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att bevara några
mobiliseringsförråd intakta och tillgängliga för allmänheten.
I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att
motionärerna instämmer i förslaget att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag
att överta några kompletta mobiliseringsförråd. Motionärerna vill dock
påpeka att det ekonomiska ansvaret och ansvaret för framtida underhåll av
de aktuella mobiliseringsförråden skall åläggas den konserverande myndigheten,
i detta fall Riksantikvarieämbetet.
I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 5 anförs att
motionärerna ställer sig bakom revisorernas förslag om uppdrag till
Riksantikvarieämbetet. Dock anses i motionen att revisorerna tyvärr har
förbisett
att försvarssatsningarna är viktiga delar av 1900-talets svenska
samhällsutveckling. Statens försvarshistoriska museer, som är den myndighet
som i sin instruktion har ett utpekat ansvar för "att främja kunskapen om
det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i
samhällsutvecklingen",
har inte uppmärksammats i rapporten. Enligt motionärernas mening bör
således såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska museer
ges uppdrag, i nära samarbete med Statens maritima museer.
I motion 2003/04:Fö8 av Anna Lindgren (m) anförs att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga
politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring, visning och vård
av föremål och anläggningar. Motionären anser att bevarandeaspekterna bör
ges hög prioritet vid kommande försvarsbeslut och att en långsiktig plan
bör tas fram för vad som skall överföras till och bevaras på museum.
Motionären anser vidare att Försvarsmakten bör utreda lämpliga former för
hur resurser kan föras från försvarsanslaget till museibudgetarna. Slutligen
anser motionären att medel för bevarande och/eller dokumentation som rutin
bör läggas in i materielsystemens avvecklingsfas.

Utskottet gör liksom Riksdagens revisorer och motionärerna bedömningen
att det kan finnas intresse av att bevara mobiliseringsförråd tillgängliga
för allmänheten i framtiden. Detta är dock inte primärt en fråga för
riksdagen att avgöra eftersom det till stora delar blir en fråga om hur de
kulturpolitiska medlen skall disponeras inom ramen för de resurser som
riksdagen anvisar. Utskottet avstyrker Riksdagens revisorers förslag punkt
4 och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 4, 2003/04:Fö6 yrkande 3, 2003/04:Fö7
yrkande 5 och motion 2003/04:Fö8.

Beslutsunderlag och tidsplan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö6, 2003/04:Fö243 och 2003/04:Fö7.
Jämför
reservation 4 (m, fp).
I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 4 yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna att den skall återkomma till riksdagen
med ett ur ekonomisk och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.
Den bild som revisorerna tecknar av materielavvecklingen är sådan att en
fortsatt avveckling bör förutsätta bättre beslutsunderlag. I yrkande 5 i
samma motion anförs att mycket talar för att problemen med materielavvecklingen
hänger samman med det pressade tidschema som gäller för verksamheten.
Motionärerna yrkar att riksdagen ger regeringen till känna att den skall
återkomma till riksdagen med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling.

Likaså i motion 2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 6 yrkar
motionärerna att pågående materielavveckling bör avbrytas i avvaktan på
bättre beslutsunderlag och ny tidsplan.
I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 3 yrkas att riksdagen
tillkännager för regeringen att denna bör tydliggöra avvecklingsuppdraget
åt Försvarsmakten. Enligt motionärerna är det nödvändigt att slå fast
vilka förband och vilken utrustning som behövs under den närmaste
femårsperioden liksom den utrustning som behövs till våra förband inom den
närmaste tioårsperioden.
Utskottet har i betänkande 2002/03:FöU3 behandlat frågan om beslutsunderlag
och tidsplan. I betänkandet anförs att det bör ankomma på regeringen och
Försvarsmakten att förverkliga avvecklingen. Vidare sägs i betänkandet
följande:
Utskottet vill i likhet med sin uppfattning under hösten 2002 framhålla
att om en ytterligare avveckling av s.k. materiella mobiliseringsenheter
även framdeles är motiverad, skall regeringen återkomma till riksdagen
med en redovisning av detta. Redovisningen skall tydligt visa att det
under denna period inte föreligger något behov av aktuellt förband eller
aktuell materiel, även inom ramen för förändrade uppgifter, för att en
avveckling skall få ske.
Utskottet finner inte anledning att ändra denna ståndpunkt och avstyrker
därför motion 2003/04:Fö6 yrkande 4, motion 2003/04:Fö243 yrkande 6 och
motion 2003/04:Fö7 yrkande 3.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Materiel till kommunerna, punkt 1 (m, fp, kd)
av Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Erling Wälivaara (kd), Rolf
Gunnarsson (m), Heli Berg (fp) och Nils Oskar Nilsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18
punkt 1 och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 1, 2003/04:Fö6 yrkande 1 och
2003/04:Fö7 yrkande 1.
Ställningstagande
Genom flera riksdagsbeslut har kommunerna fått ta över ett allt större
ansvar för befolkning och egendom i samband med svåra kriser i fredstid
och under höjd beredskap. Kommunernas förmåga att hantera kriser är
grundläggande i det nya krishanteringssystem som riksdagen har beslutat om.

Många kommuner har framhållit att de skulle ha nytta av den materiel som
Försvarsmakten avvecklar för att förbättra sin krishanteringsförmåga.
Även länsstyrelserna delar kommunernas bedömning och har dessutom ställt
sig frågande till att kommunerna inte får ta emot funktionsduglig materiel
från försvaret - materiel som redan har betalats med skattemedel. Vi
vidhåller att Riksdagens revisorers förslag om en ändring eller ett upphävande
av förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottsmateriel
hos Försvarsmakten skall bifallas så att överlåtelse av materiel till
kommunerna kan tillåtas. Vi menar att möjligheten att överlåta
överskottsmateriel
till kommuner skulle bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar.
När det gäller eventuella risker för snedvridning av konkurrensen vid
överlåtelse av materiel till kommunerna vill vi påpeka att en sådan
prövning bör göras i varje enskilt fall. Frågan om konkurrensfördelar får
emellertid inte bli ett generellt hinder för kommunernas möjlighet att
förvärva överskottsmateriel.

2. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet, punkt 4 (m)
av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Nils Oskar Nilsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18
punkt 4 och motion 2003/04:Fö7 yrkande 5, bifaller delvis motion 2003/04:Fö8
och avslår motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 4 och 2003/04:Fö6 yrkande 3.

Ställningstagande
Moderata samlingspartiet ställer sig bakom revisorernas förslag om uppdrag
till Riksantikvarieämbetet. Vi anser emellertid att revisorerna tyvärr
har förbisett att försvarssatsningarna är viktiga delar av 1900-talets
svenska samhällsutveckling. Statens försvarshistoriska museer, som är den
myndighet som i sin instruktion har ett utpekat ansvar för "att främja
kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll
i samhällsutvecklingen", har inte uppmärksammats i rapporten.
Den avveckling av det svenska försvaret som utvecklades under 1900-talet
för att bevara och försvara vårt oberoende under två världskrig samt det
därefter följande kalla kriget, som nu pågår, bör även innefatta en
medveten satsning på att kunna berätta om och åskådliggöra denna fas i vår
historia.
Enligt Moderata samlingspartiets mening bör således såväl Riksantikvarieämbetet
som Statens försvarshistoriska museer ges uppdrag, i nära samarbete med
Statens maritima museer, så att ovanstående syfte kan uppnås. I motion
2003/04:Fö8 från Moderata samlingspartiet återfinns bl.a. samma yrkande
som därför bör bifallas delvis.

3. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet, punkt 4 (kd)
av Erling Wälivaara (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18
punkt 4 och motion 2003/04:Fö5 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Fö6
yrkande 3, 2003/04:Fö7 yrkande 5 och 2003/04:Fö8.
Ställningstagande
Den materiel som tillhört krigsorganisationen och som är aktuell för
avveckling består främst av materiel som har förvarats i s.k.
mobiliseringsförråd.
Avvecklingen av dessa förråd kan medföra att materiel av vital betydelse
för museala ändamål kommer att förstöras eller skingras. Riksantikvarieämbetet
anser att en del mobiliseringsförråd bör bevaras i sin helhet med komplett
utrustning, eftersom de utgör en betydelsefull del av 1900-talets militära
kulturarv.
Kristdemokraterna delar Riksantikvarieämbetets uppfattning, och enligt
vår mening bör några mobiliseringsförråd sparas i sin helhet och göras
tillgängliga för allmänheten.

4. Beslutsunderlag och tidsplan, punkt 5 (m, fp)
av Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Rolf Gunnarsson (m), Heli Berg
(fp) och Nils Oskar Nilsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fö6
yrkande 4 och 2003/04:Fö7 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:Fö6
yrkande 5 och 2003/04:Fö243 yrkande 6.
Ställningstagande
I Riksdagens revisorers rapport Skänka, slänga eller sälja uttrycks för
det första farhågor för att avvecklingen går så snabbt att den leder till
slöseri med skattebetalarnas resurser. För det andra torde materielen
också ha ett värde med hänsyn till vår försvarsförmåga både på kort sikt
och som en del i en framtida omvärldsanpassning.
Att Försvarsmakten enligt årsredovisningen för 2002 haft kostnader för
materielavveckling motsvarande 639 miljoner kronor är anmärkningsvärt.
Det faktum att kostnadsbilden är osäker, behovet av ny reglering för att
möjliggöra överlåtelser på kommunerna och den bild som revisorernas rapport
tecknar av materielavvecklingen är sådan att en fortsatt avveckling
förutsätter ett bättre beslutsunderlag och att avvecklingsuppdraget till
Försvarsmakten tydliggörs. Vi yrkar därför att riksdagen ger regeringen
till känna att den skall återkomma till riksdagen med ett ur ekonomisk
och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.
Mycket talar för att problemen med materielavvecklingen hänger samman med
det pressade tidsschema som gäller för verksamheten. Revisorerna har
påpekat att avvecklingsarbetet kommit i gång sent och att tidsfristen,
senast 2004, innebär en risk för att detta ej kan genomföras under ordnade
och ekonomiskt effektiva former. Mot ovan angivna bakgrund yrkar vi därför
att riksdagen ger regeringen till känna att den jämväl skall återkomma
till riksdagen med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Framställningen
Framställning 2002/03:RR18 Riksdagens revisorers förslag angående
Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört
under avsnitt 2.1 om kommunernas möjligheter att få överta materiel från
Försvarsmakten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört
under avsnitt 2.2 om ett uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört
under avsnitt 2.3 om Försvarsmaktens redovisning av intäkter från
försäljningar av överskottsmateriel.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört
under avsnitt 2.4 om ett uppdrag till Riksantikvarieämbetet.
Följdmotioner
2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att enligt förordning 2000:278 ge kommuner och landsting möjlighet
att överta överskottsmateriel från Försvarsmakten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att kontrollera
att myndigheter och berörda organisationer förses med den överskottsmateriel
de anser sig behöva.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Försvarsmakten i uppdrag att i dess årsredovisningar
redovisa de totala intäkterna från försäljningar av överskottsmateriel.
4. Riksdagen begär att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppgift
att bevara några mobiliseringsförråd intakta och tillgängliga för allmänheten.

2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om revisorernas förslag vad gäller kommunernas möjlighet att överta
överskottsmateriel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om revisorernas förslag vad gäller Försvarsmaktens hemliga intäkter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om revisorernas förslag vad gäller uppdrag till Riksantikvarieämbetet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen återkommer med ett från ekonomisk och försvarspolitisk
synpunkt fullgott beslutsunderlag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma med förslag till ny tidsplan för
fortsatt avveckling.
2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunernas m.fl. möjligheter att överta försvarsmateriel.
2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag till uppdrag åt
Krisberedskapsmyndigheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliggörande av avvecklingsuppdraget åt Försvarsmakten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Försvarsmaktens redovisning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppdrag åt såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska
museer i nära samarbete med Statens maritima museer.
2003/04:Fö8 av Anna Lindgren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om tydliga politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring, visning
och vård av föremål och anläggningar.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i avvaktan på bättre beslutsunderlag och ny tidsplan avbryta
pågående materielavveckling.