<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Försvarsmaktens personal

Bilaga: bet_200102_föu_7

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">65</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">11</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">35</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">14</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">2</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">158</td><td class="summa_nej">45</td><td class="summa_avstar">78</td><td class="summa_franvarande">68</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">66</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">11</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">32</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">269</td><td class="summa_nej">13</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 4 (m, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">65</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">11</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">35</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">32</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">169</td><td class="summa_nej">113</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-04-04

Försvarsmaktens personal (FöU7)

Herr talman! Dagens och framtidens försvar står
och faller med de människor som Försvarsmakten
lyckas rekrytera och behålla. Owe Wiktorins, förre
ÖB, självklara uttryck att människan är försvarets
viktigaste resurs upprepas ständigt men kommer inte
alltid till uttryck i praktisk handling.
I dag debatterar vi tyvärr bara en del av personal-
försörjningen. Plikt- och frivilligpersonal finns inte
på dagordningen. Det är bara att beklaga att regering-
en än en gång har valt att behandla personalfrågorna
styckevis och delt i stället för i ett sammanhang där
kloka värderingar och avvägningar kan göras samti-
digt.
När försvarspolitiken nu byter verksamhetsidé och
det mobiliserande massförsvaret successivt ska er-
sättas med en mer allsidig och flexibel organisation -
så är det ju tänkt i alla fall - krävs omtanke på en
mängd olika områden. Jag har tidigare här i kamma-
ren redovisat min uppfattning, att inga stenar får ligga
ovända om processen ska lyckas. Ett modernt försvar
med en delvis helt annan inriktning än det kalla kri-
gets ganska ensidiga fokus på ett sovjetryskt angrepp
kräver naturligtvis helt andra lösningar än dem som
byggde på förrådsställningens och hemförlovningens
principer.
Självklart kan ett värnpliktsutbildningssystem och
ett värnpliktssystem från 1960 och en befälsordning
från tidigt 70-tal inte uppfylla dagens krav. Många av
systemen och principerna på personalområdet är
byggda för en annan tid och för en annan försvarsidé.
De här inledande konstaterandena kanske ger in-
tryck av att jag tycker att regeringens proposition är
urbota dålig. Så är inte fallet - tvärtom. I många av-
seenden pekar den, på grundval av det gedigna arbete
som har lagts ned av Personalförsörjningsutredning-
en, tydligt framåt. Därmed uppfylls försvarsutskottets
snart tio år gamla krav på en samlad redovisning av
personalförsörjningssystemet, om man nu bortser från
frågorna om de värnpliktiga och frivilliga som borde
behandlats i sammanhanget.
Propositionen innehåller en hel del intressanta
idéer. Många innebär ett bejakande av krav som jag
och mina moderata kolleger fört fram i tidigare riks-
dagsbehandling av personalfrågorna. Till dem hör en
omprövning av nuvarande befälsordning till förmån
för ett flerkarriärsystem, direktrekrytering av yrkes-
och reservofficerare och en genomgripande skolut-
redning som ser över såväl röd tråd som innehåll och
organisation av den militära skolverksamheten. Men
det finns också en tydlig avsikt att reformera tidigare
stela former för rekrytering, utveckling och befordran
av både reservofficerare och yrkesofficerare.
Införandet av ett flerkarriärsystem för yrkesoffice-
rare är en nödvändighet men inte bara på de högre
nivåerna, som i första hand föresvävat Personalför-
sörjningsutredningen. Också karriärvägar som tidigt
inriktas mot specialiserad trupp-, flyg- och sjötjänst
borde möjliggöras. Kontinuiteten och kvaliteten i
våra alltmer komplicerade förband kräver en ryggrad
av genuint erfarna specialister, fackmän och utbilda-
re. En karriär mer inriktad på fackmanna- och utbil-
darbanan bör alltså införas parallellt med dagens helt
generella inriktning.
Införandet av ett fänriksår för reservofficersaspi-
ranterna för att öka antalet "unga trupputbildare i
förbandsproduktionen" löser kanske volymmässigt en
del problem, men det är en riskfylld väg. Då införs
bakvägen en pedagogiskt ofullständigt utbildad yr-
kesgrupp, vilket tillsammans med den avsaknad av
rutin och kontinuitet som finns redan i dag i en hel
del av utbildningsarbetet riskerar att försämra utbild-
ningssäkerheten och därmed ytterst drabba både ut-
bildningens kvalitet och de värnpliktigas säkerhet.
En grundläggande skolutredning, från ax till lim-
pa, som nu tillsätts är ett bra första steg. Inte minst
bör den försvarsmaktsgemensamma grundläggande
officersutbildning som infördes 1999 omprövas. En
utbredd oro vad gäller den nyligen införda utbild-
ningsgången handlar om de unga officerarnas begrän-
sade förmåga att föra befäl över och inom sina typ-
förband i insatsorganisationen.
En officers kärnkompetens, oavsett nivå, gäller
förmågan att leda väpnad strid. Alla försök och för-
slag som i praktiken urholkar den kompetensen måste
avvisas och motarbetas. Helt avgörande är dessut-
om att övningstillfällen ges i en helt annan omfattning
än i dag och under de senaste åren. Om nuvarande
utveckling fortsätter kommer det mycket snart att
saknas erfarna befäl på kompani-, bataljons- och
brigadnivå. Om ingen kan den väpnade stridens hant-
verk finns det heller ingen möjlighet att ta tillbaka
förlorad förmåga. Det man inte kan kan man nämli-
gen inte återta.
Jag vill dessutom redan nu höja ett varningens
finger för en treårig grundläggande officersutbildning
som kan riskera att urvattna det kanske bästa exemp-
let på livslångt lärande, en återkommande växling
mellan praktisk tjänstgöring och teoretiska studier
som präglar officersutbildningen i de allra flesta län-
der. Inte minst i en snabbt föränderlig värld är det
tveksamt om man verkligen ska förlägga huvuddelen
av officersutbildningen till karriärens början. Den
prövning av studiemedelsfinansiering av officersut-
bildningen som aviseras i propositionen är sannolikt
heller ingen framkomlig väg. En statlig inomverksut-
bildning med endast en tänkbar arbetsgivare - alla
andra, t.ex. utländska, är t.o.m. lagligen förbjudna -
bör även fortsättningsvis kunna finansieras med för-
måner motsvarande värnpliktsersättningen. Utbild-
ningen kommer ju genom pliktsystemets utformning
staten till nytta alldeles oavsett hur länge individen
stannar i aktiv tjänst.
I en enda fråga står utskottsmajoriteten och mino-
riteten direkt emot varandra, och det beklagar jag. Det
finns nämligen ett uttalat behov av korttidsanställda
soldater och sjömän såväl mot bakgrund av motiv
som anges i propositionen - flygtidsproduktion, sä-
kerhet i personalförsörjningen när det gäller interna-
tionella insatser och förstärkning av utbildningsverk-
samheten - som mot bakgrund av det övergripande
behovet att utveckla kvalitet och beredskap i mer
aktiva stående förband.
Jag menar att vi utan ett övergivande av gamla
förbandsutbildnings- och förbandsomsättningsprinci-
per aldrig kommer ifrån att varje utbildningsår i de
värnpliktsintensiva delarna av försvaret innebär att
man uppfinner hjulet på nytt. Utvecklingen av taktik
och stridsteknik, men också förbandens och office-
rarnas förmåga, drabbas av det traditionella systemet
för förbandsproduktion. Förbanden måste i framtiden
finnas levande, bemannade och utbildade under läng-
re tid än i dag för att de ska kunna utveckla verklig
effekt. Rullande omsättning av värnpliktiga bör prö-
vas i syfte att det i förbanden kontinuerligt ska finnas
en ryggrad av människor som faktiskt kan sitt jobb.
Korttidsanställda soldater och sjömän är en förut-
sättning för denna idealbild av levande förband i
verksamhet. Andelen anställda i våra förband måste
därför öka. Också de internationella insatserna talar
entydigt för det. När regeringen dessutom i proposi-
tionen öppnar för en förkortad grundutbildning av
värnpliktiga ter sig en komplettering av värnplikten
med korttidsanställda soldater och sjömän än mer
angelägen.
Regeringens idé om beredskapssoldater löser ett
helt annat problem. De behövs för att hålla hög be-
redskap i förband med internationella uppgifter, men
de är inte utbytbara mot kontinuerligt tjänstgörande
soldater i den arbetande organisationen. Med kort-
tidsanställda soldater och sjömän utnyttjar man den
dyrbara utbildning de värnpliktiga får under sin
grundutbildning, och utbildningen bidrar till organi-
sationen under längre tid.
En annan viktig fråga som diskuterats länge i ut-
skottet är om officerarnas tjänstgöring i väpnad styrka
utomlands ska likställas med tjänstgöring i det natio-
nella försvaret. Debattens vågor har gått heta under
de senaste åren, och regeringen har valt den något
prosaiska och försiktiga vägen genom en successiv
jämställning av tjänstgöringsskyldigheten, med den
aviserade avsikten att införa denna skyldighet i nya
anställningsavtal.
Utskottet har i sitt betänkande valt att gå ett steg
längre. I en situation där deltagande i internationella
fredsfrämjande insatser varit en huvuduppgift för
Försvarsmakten och totalförsvaret som helhet är det
orimligt att enskilda anställda tvingas söka tjänstle-
dighet från Försvarsmakten för att utöva en av yrkets
viktigaste uppgifter.
Nuvarande reglering är en kvarleva från ett för-
gånget försvar och en passerad säkerhetspolitisk situ-
ation. Det är försvarsutskottets enhälliga uppfattning
att tjänstgöring också i fredsfrämjande insatser ut-
omlands är en naturlig del och därmed en skyldighet
för yrkesofficerarna, även om vi har lite olika syn-
punkter på retroaktiviteten.
Officersyrket kan lika lite som andra yrken utövas
à la carte efter den enskildes önskemål om vilka ar-
betsuppgifter han eller hon vill utföra. Det är heller
inte rimligt att, som man gör genom dagens frivillig-
het, lägga hela ansvaret för tjänstgöringen utomlands
på den enskilde. Försvarsutskottet föreslår av olika
skäl inte lagreglering av tjänstgöringsskyldigheten,
men uttalar sin tydliga mening. Jag hoppas att det
budskapet går fram till såväl officerskåren som För-
svarsmakten och de fackliga organisationerna. Det
ankommer nu främst på arbetsgivaren att genom
arbetsledningsbeslut och kollektivavtal se till att det
blir verklighet.
För egen del tycker jag att det skulle kännas
märkligt om de anställda efter denna tydliga me-
ningsyttring inte accepterar och respekterar detta nya
förhållningssätt.
Lika självklart som detta är för mig, lika självklart
borde det vara att en utökning av officerarnas tjänst-
göringsskyldighet inte kan vara gratis. Förmåner och
villkor - t.ex. hemresor - försäkringsskydd och fa-
miljestöd är absolut nödvändiga förutsättningar för att
ens börja andas om införandet av en tjänstgörings-
skyldighet. Så länge officerarna söker tjänstledigt
från försvaret för att jobba i utlandsstyrkan kommer
heller aldrig något verkligt förhandlingstryck att ska-
pas. Så lika villkor som möjligt bör gälla för övningar
och umbäranden i Sverige och utomlands.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis ta upp en
viktig men i det stora hela hittills ganska undanskymd
fråga, nämligen den om tolerans och mångfald i För-
svarsmakten. Förändring av attityder kan visserligen
inte lagstiftas, men lagstiftaren kan sända en tydlig
signal om att vissa attityder inte är förenliga med ett
demokratiskt samhälle präglat av mångfald.
Ett antal undersökningar de senaste åren har visat
att Sveriges största statliga myndighet fortfarande har
en lång bit kvar innan man blir vad som skulle kunna
beskrivas som en arbetsplats präglad av mångfald och
öppenhet. Försvarsmakten har emellertid inför ut-
skottet redovisat det arbete som pågår inom myndig-
heten för att förändra attityder i organisationen.
ÖB deklarerade tydligt den 15 februari i år att han
personligen kommer att engagera sig i varje fall av
diskriminering som sker inom Försvarsmakten på
grund av någons sexuella läggning. ÖB gjorde denna
deklaration samtidigt som ett nätverk för homosexu-
ella samt transpersoner i Försvarsmakten presentera-
de sig. ÖB:s uttalande är välkommet men måste om-
sättas i praktiken i hela Försvarsmakten. Det har
tidigare visat sig, avseende målet att få in fler kvinn-
liga officerare till försvaret, att det är mycket svårt att
gå från ord, planer och program till verklig handling.
Jag menar att Sverige och Försvarsmakten inte har
råd med att det över huvud taget finns en tvekan
bland unga kvinnor, invandrare och homosexuella
inför att välja Försvarsmakten som arbetsgivare på
grund av att det inom denna alltjämt finns förlegade
attityder. Personalförsörjningsutredningen har också
pekat på detta.
Kampen om de allra mest lämpade och begåvade
ungdomarna är en avgörande fråga för försvarets
framtida kvalitet, samtidigt som frågan har stor sym-
bolisk betydelse. En organisation vars främsta uppgift
är att med vapen i hand försvara vårt öppna och de-
mokratiska samhälle och dess värden måste också
vara ett gott föredöme i egen praktisk handling.
Herr talman! Jag står självfallet bakom alla de re-
servationer som jag och mina partikamrater har på-
tecknat men yrkar för tids vinnande bifall endast till
reservation 4.


Herr talman! Det betänkande som vi behandlar i
dag är inte stort till volymen. Det är ändå principiellt
mycket viktigt. Om man läser den korta sammanfatt-
ningen framgår det att det handlar om ett nytänkande
på många plan och en förhöjd ambitionsnivå för För-
svarsmaktens personalpolitik.
Vid behandlingen av betänkandet har inte mindre
än nio olika hemställanspunkter från Vänsterpartiet
beretts. Men vi har endast en reservation, till vilken
jag vill yrka bifall.
Varför har vi då endast en reservation med tanke
på de många hemställanspunkterna som vi fört fram?
Beror det på att vi är nöjda med beredningen och att
vi fått våra yrkanden tillgodosedda? Ja, så är det fak-
tiskt. Jag vill tacka mina kolleger i utskottet för ett
gott samarbete i dessa frågor.
Jag vill bara kort nämna vad våra nio yrkanden
handlat om.
Det första handlar om att lösa de avtals- och för-
säkringsfrågor som blir aktuella i samband med det
civila försvarets förebyggande verksamhet internatio-
nellt sett.
Det andra yrkandet är ett förslag om hur freds-
och konfliktforskning kan integreras inom det militä-
ra utbildningssystemet.
Det tredje yrkandet är ett förslag om hur kurser i
arbetarskydd, arbetsmiljö och övriga preventiva åt-
gärder kan ingå i officersutbildningen.
Den fjärde hemställanspunkten är ett förslag om
hur genusperspektiv kan integreras i officersutbild-
ningen inom försvarets högskolor.
Den femte punkten handlar om att utarbeta och in-
föra ett nytt anmälningssystem för anställda som
bryter mot organisationens jämställdhetspolicy och
policy mot sexuella trakasserier för att öka möjlighe-
terna att uppmärksamma diskriminering grundad på
kön.
En sjätte hemställanspunkt har varit att det som ett
led i jämställdhetsarbetet ska upprättas en målsättning
för hur stor andelen kvinnor av den totala personal-
styrkan och bland de värnpliktiga ska vara varje år.
Den sjunde handlar om att Försvarsmakten ska in-
föra genuskunskap och jämställdhetsarbete som en
formell merit i tjänstgöringsomdömena och som kri-
terium för bedömning i nomineringsnämnderna.
För det åttonde har vi velat att man ska integrera
ett genusperspektiv i utbildningen för utlandstjänst på
Swedint.
Den nionde och sista hemställanspunkten är att
ytterligare prioritera arbetet för jämställdhet mot
diskriminering grundad på kön genom långsiktiga
satsningar.
Nu har vi inte fått igenom allt detta till punkt och
pricka, och därför har vi lagt fram vår reservation där
vi upprepar vissa saker. Men i stort sett tycker jag att
vi har fått bra gehör för våra synpunkter. Mycket är
på gång inom Försvarsmakten när det gäller att för-
bättra skyddsfrågorna, försäkringarna, utbildningen,
genusperspektivet, integreringsfrågorna m.m.
Speciellt glädjande tycker vi det är, vilket även
Henrik nämnde, att ÖB Johan Hederstedt gett sitt
kraftfulla stöd till det fristående nätverket för homo-
och bisexuella samt transpersoner i försvaret, HoF.
Nätverket består i dagsläget av en styrelse med åtta
ledamöter och ett trettiotal medlemmar.
Vi tycker också att det är mycket bra att vi nu får
en omvänd presumtion när det gäller utlandstjänstgö-
ring, dvs. att det numera ska anses naturligt med
utlandstjänst om inte särskilda skäl föreligger.
Vi är slutligen också mycket nöjda med att ut-
skottsmajoriteten avvisar förslaget om att bakvägen,
om än i liten skala, försöka skapa ett embryo till yr-
kesarmé.
Herr talman! Jag vill avsluta med att åter yrka bi-
fall till vår reservation.
(forts. 13 §)
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 16.53 på förslag av förste
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 17.00 då dagens votering skulle äga rum.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00.


Herr talman! I betänkandet behandlas Försvars-
maktens viktigaste komponent och kompetensbärare,
nämligen personalen. Övergången från ett invasions-
försvar till ett insatsförsvar kräver nya förutsättningar
för personalförsörjningen. Ett mindre försvar, de nya
hoten och de fyra huvuduppgifterna ställer förändrade
och högre krav på kvalitet, beredskap och anpass-
ningsförmåga.
Kunskap och färdighet som ingen eller få har eller
har haft omöjliggör en långsiktig anpassning. Den nu
rådande situationen med en försvarsmakt med låg
verksamhetsnivå som får allt modernare materiel,
men där officerare och värnpliktiga får allt sämre
möjlighet att lära sig använda ny materiel är en ekva-
tion som inte går ihop. I detta sammanhang vill jag
särskilt betona en sak i det framtida militära skolsy-
stemet: Officerarnas förmåga att föra befäl över sina
typförband måste säkras. Förmågan till väpnad strid
är ju en grundläggande förutsättning för att För-
svarsmakten ska kunna hantera hela hotskalan.
Det är därför ett tydligt krav från Kristdemokra-
terna att utbildnings- och övningsverksamheten upp-
rätthålls på en nivå som långsiktigt säkerställer en
betryggande försvarsförmåga.
Jag ska citera Personalförsörjningsutredningen.
Man skriver: "Att skapa en fungerande insatsorgani-
sation ställer krav på att samverka, samöva och sam-
tänka."
Vid ett hot behöver ett känsligt och högteknolo-
giskt samhälle som Sverige en modern försvarsmakt
med tillräcklig kapacitet i grundorganisationen och
med god förmåga att behålla och inspirera kvalifice-
rad personal.
Herr talman! I utskottet råder stor enighet om att
totalförsvarsplikten alltjämt bör vara grunden för
personalförsörjningen. Vi bör ha en yrkesofficersut-
bildning som tillgodoser kvaliteten, tydliga rekryte-
ringsmål för att öka andelen kvinnliga officerare och
ett behovsprövat och attraktivt reservofficerssystem
utifrån en helhetsbedömning av den enskildes förut-
sättningar. De civilanställdas kompetens ska också
utnyttjas bättre. Den frivilliga försvarsverksamheten
ska utformas med hänsyn till totalförsvarets omin-
riktning.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att värn-
plikten ska göras mer attraktiv så att fler kvinnor
väljer att göra värnplikt. Det är oacceptabelt att näs-
tan 50 % av kvinnorna i det militära säger att de är
utsatta för kränkande behandling av sina manliga
kamrater.
Olika aktiviteter pågår för att öka andelen kvinnor
både bland totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt
och bland officerare. Stora insatser har gjorts, och
görs, för att förbättra miljön också för kvinnliga
värnpliktiga. Men fortfarande finns mycket att göra
på det området. Framför allt måste synen på och atti-
tyderna till kvinnan ändras. Det handlar om ett arbete
som börjar redan i hem och förskola. Trakasserier på
grund av könstillhörighet kan inte accepteras i ett
land som säger sig vilja arbeta för mänskliga rättig-
heter. Den självklara utgångspunkten är den männi-
skosyn som värderar kvinnor och män lika.
En förutsättning för en ändrad attityd till kvinnan
är att kraftåtgärder vidtas för att få ett slut på sextra-
kasserierna och att den sociala miljön liksom arbets-
miljön präglas av hänsyn både till kvinnors och till
mäns behov. Alla måste ges samma chans och inom
försvaret användas efter sin förmåga.
Herr talman! Dagens tillämpning av värnpliktsy-
stemet gör att den dyra investering i utbildning som
ca 16 000 värnpliktiga får inte ger Försvarsmakten
valuta för pengarna. Vårt tidigare mobiliserande
massförsvar med i huvudsak nationella uppgifter
omformas nu till en allsidig och flexibel insatsorgani-
sation med uppgift att utföra ett bredare spektrum av
uppgifter. Det nuvarande värnpliktssystemet räcker
därför inte längre till för att lösa de nya uppgifterna.
Kvalitet och beredskap är alltmer komplexa, och
tekniskt komplicerade förband kräver längre utbild-
ning och tjänstgöring.
För att kunna förbättra möjligheterna att personal-
försörja de internationella insatserna, förbättra bered-
skapen och höja kvaliteten i verksamheten anser vi att
Försvarsmakten ska kunna anställa den som nyligen
fullgjort värnplikt. Kristdemokraterna anser, liksom
Personalförsörjningsutredningen, att ett system med
visstidsanställning av soldater och sjömän bör införas
som omfattar högst 1 000 personer som anställs på
högst två år. Försvarshögskolans undersökning visade
att en så pass hög andel som 64 % av de värnpliktiga
hade intresse av att ta en visstidsanställning. Jag yrkar
bifall till reservation 4.
Herr talman! I ett särskilt yttrande kommenterar vi
vår syn på tjänstgöringsskyldigheten för yrkesoffice-
rare i internationell verksamhet.
Regeringen menar att tjänstgöring i den freds-
främjande verksamhet som Försvarsmakten bedriver
utomlands bör betraktas som en naturlig del av de
anställdas yrkesutövning och att yrkesofficerare som
nyanställs bör vara skyldiga att tjänstgöra i utlands-
styrkan. Redan anställda yrkesofficerare bör ges möj-
lighet att göra ett sådant åtagande.
Sedan 1996 har deltagande i internationell freds-
främjande verksamhet varit en av Försvarsmaktens
fyra huvuduppgifter. Enligt lagen om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands ska den personal som
deltar i fredsfrämjande operationer anställas särskilt
och ingå i utlandsstyrkan. Den särskilda anställningen
är en markering att utlandsstyrkan ska rekryteras på
frivillig grund.
Kristdemokraterna anser att för yrkesofficerare
som nyanställs i fortsättningen bör anställningen
innebära en skyldighet att tjänstgöra såväl inom som
utanför Sverige i samtliga de uppgifter som För-
svarsmakten har. Det får till följd att en yrkesofficer
ska kunna tjänstgöra i utlandsstyrkan utan att vara
tjänstledig från Försvarsmakten.
De yrkesofficerare som är anställda i dag har in-
gått ett anställningsavtal under andra förutsättningar
än de som enligt förslaget kommer att anställas. Vi
kristdemokrater avvisar därför vad utskottsmajorite-
ten anför om att yrkesofficerarna ska ha skyldighet att
delta i all den internationella verksamhet som kan
komma i fråga, inklusive fredsbevarande och freds-
framtvingande verksamhet. Ett åtagande i utlands-
styrkan för redan anställda yrkesofficerare bör enligt
vår mening vila på frivillighet. Redan anställda yr-
kesofficerare bör ges möjlighet att göra ett sådant
åtagande.
Vi vill också betona att det är viktig att skapa så-
dana förutsättningar som leder till att en utlands-
tjänstgöring blir ett naturligt val. Det gäller därför att
göra den viktiga och säkerhetspolitiskt angelägna
internationella verksamheten intressant. Den personal
som skickas ut i världen i fredsfrämjande missioner
sänds ut på uppdrag av det svenska folket för att bidra
till att skapa och upprätthålla den internationella
freden och säkerheten. Kristdemokraterna anser där-
för att ett heltäckande trygghets- och förmånssystem
bör utarbetas i samverkan med de fackliga organisa-
tionerna. Goda anställningsvillkor brukar ge snabba
resultat!
Tjänstgöring i internationell tjänst bör i första
hand och i största möjliga utsträckning ske med fri-
villigheten som grund och ske i nära samråd med den
enskilde. Stor respekt måste t.ex. visas den enskilde
när det gäller hänsyn till de egna familjeförhållande-
na.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis beröra det
förslag att reducera officersrekryteringen år 2003 och
2004 med 300 per år som Försvarsmakten framför i
sitt budgetunderlag för nästa år. Insatsorganisationen
behöver många välutbildade och välmotiverade unga
officerare för att bl.a. få fart på en högkvalitativ för-
bandsverksamhet. Rekrytering är ju en framtidsinve-
stering i kompetens.
Även om syftet med en minskad rekrytering är att få
mer pengar till den kontinuerliga förbandsverksam-
heten kan beslutet bli kontraproduktivt genom att det
om några år fattas officerare som leder, planerar och
utvecklar verksamheten. Jag vill därför uppmana
regeringen att allvarligt överväga andra metoder att
rationalisera Försvarsmaktens verksamhet för att
skapa mer utrymme åt den dagliga verksamheten.


Herr talman! Jag vet inte om jag kan bli ett av-
skräckande exempel för demokratin, men jag tänkte
tala kort. Då kan jag kanske bli ett gott föredöme i
kammaren.
Under punkt 1 om karriär- och utvecklingsmöjlig-
heter står jag för en gemensam reservation med ut-
skottets ordförande Henrik Landerholm och Modera-
terna och anser att han verkligen har lagt fram syn-
punkterna här. Därför borde jag kanske tiga och
samtycka.
När det gäller punkt 2 är det desto värre i kamma-
ren i dag. Det är den vi i Folkpartiet liberalerna vill
trycka på lite speciellt. När man åker runt som leda-
mot av försvarsutskottet och besöker det ena rege-
mentet efter det andra får man klart för sig att situa-
tionen för jämställdheten är urusel. Det är nästan
skandal att se hur många som är kvinnor ute på våra
regementen och andra militära plattformar. Vi i Folk-
partiet är helt övertygade om att orsaken är rekryte-
ringen och att ingen här i dag vågar ta steget och
påstå att orsaken är att vi inte mönstrar alla lika och
ger alla chansen att på samma villkor få prövas för att
vara med och försvara landet.
Det är en viktig frågan för Folkpartiet liberalerna
både i jämställdhetspolitiken och i försvarspolitiken.
En mönstring av alla för att ta ut de bästa, oavsett
kön, måste bli försvarspolitiken för samtliga partier.
Vi hoppas, tror och vet att det kommer bli så i framti-
den. Det är den enda möjligheten att vrida snedre-
kryteringen rätt.
Det gäller också den sista punkten om trakasserier
på grund av sexuell läggning. Jag tror att det också är
grunden till problemen ute i regementena. Jag vill
påpeka att den speciella reservation som Folkpartiet
hade skrivit angående trakasserier på grund av sexuell
läggning är nu inskriven i sin helhet, vilket också är
ett tecken på den enighet som finns i försvarsutskottet
i många frågor och inte minst i denna. Det tycker jag
är viktigt.
Jag vill ändå än en gång påpeka att dessa problem
väsentligt skulle kunna ändras till det bättre genom en
mönstring av alla för att ta ut de som är bäst, oavsett
kön. Då skulle vi fler kvinnliga officerare och annan
situation ute på våra militära plattformar.
Till sist vill jag säga något om visstidsanställning-
arna, konstapel- och kontraktsanställningarna. Dem
har vi också hävdat i våra motioner de senaste åren.
Jag vill för protokollet och för alla här närvarande än
en gång understryka att vitsen med detta är att kunna
ha en ordentlig, fin och bra möjlighet att delta i inter-
nationell verksamhet. Det är på väg att bli den absolut
viktigaste punkten som vi har. Vi har sett detta i
Danmark. Vi vet att danskarna tar in ungefär hälften
så många som vi till plikttjänstgöring, och de har
ändå 1 000 eller 1 500 man ute på internationella
missioner. Kontraktsanställningar och konstapelverk-
samhet måste föras in och bli tillåtet i det svenska
försvaret.


Herr talman! Betänkandet Fö7, Försvarsmaktens
personal, omfattar personalavsnittet från propositio-
nen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret, följdmotio-
ner till denna och motioner från allmänna motionsti-
den 2000/2001 och 2001/2002. Det är en stor, viktig
och mångsidig fråga. Självklart är det så när Sveriges
största myndighet lägger om verksamheten.
Personalen kan kanske ibland känna sig som fö-
remål för omläggningen men är i själva verket förut-
sättningen för all verksamhet och all omläggning.
Därför välkomnar utskottet att regeringen nu har
presenterat den helhetssyn på personalfrågorna som
utskottet efterlyst. Fastän frågan är så omfattande,
eller kanske just därför, råder det stor enighet i ut-
skottet om huvuddrag och riktlinjer. Betänkandet har
orsakat endast fyra reservationer och tre särskilda
yttranden.
I stor utsträckning ligger Personalförsörjningsut-
redningens betänkande Personal för ett nytt försvar
till grund för regeringens förslag i propositionen. På
ett fåtal punkter skiljer sig regeringen från utredning-
en. Det är för övrigt delvis samma punkter där det
finns reservationer eller särskilda yttranden.
En del grundläggande återstår att göra. Bl.a. ar-
betar en utredning som ser över det militära skolsy-
stemet som ska lägga fram sitt förslag senast den 1
juli nästa år. I samband med det behöver kanske vill-
koren för de som utbildar sig också granskas.
Det är spännande förslag som riksdagen nu in-
bjuds att fatta beslut om. De rör breddad rekrytering,
ändrad kompetens, ökad andel kvinnliga officerare,
mer civilanställd personal, ändrad reservofficersut-
bildning m.m., dvs. sådant som måste till för att För-
svarsmaktens omställning från invasionsförsvar till
insatsförsvar ska bli kvalitetssäkrad verklighet. För
utskottets del kommer det att bli en viktig uppgift att
följa och värdera det som kommer.
Jag vill särskilt kommentera några sakfrågor som
utskottet tar ställning till.
För det första gäller det officerares tjänstgöring
utomlands. Här menar utskottet, till skillnad från
regeringen, att alla yrkesofficerare ska ha skyldighet
att delta i all den internationella verksamhet som kan
komma i fråga, inklusive fredsbevarande och freds-
framtvingande verksamhet. Det ska ses mot bakgrund
av att deltagande i internationell fredsfrämjande verk-
samhet sedan 1996 är en av fyra huvuduppgifter för
Försvarsmakten, att deltagande i internationell verk-
samhet fått ökad vikt i Försvarsmakten och att detta
deltagande är en viktig del i det vidgade säkerhetsbe-
greppet. Vi stärker den egna säkerheten genom att
vara med och vara förebyggande och aktiva interna-
tionellt.
Liksom regeringen, men till skillnad från Perso-
nalförsörjningsutredningen, anser utskottet att skyl-
digheten inte behöver lagregleras, utan att lagen om
väpnad styrka utomlands bör ändras med innebörden
att någon särskild anställning i utlandsstyrkan inte
behövs för den som är yrkesofficer inom Försvars-
makten.
Kristdemokraterna har på denna punkt ett särskilt
yttrande som faktiskt är mer i linje med propositio-
nen, medan utskottet i övrigt inte riktigt ser det möj-
ligt att göra skillnad mellan redan anställda och sedan
anställda.
För det andra anser utskottet, i likhet med reger-
ingen och Försvarsberedningen, att kvinnliga office-
rares andel inom Försvarsmakten bör öka. På den här
punkten har en noggrann läsare av utskottsbetänkan-
det - det finns sådana - gjort mig uppmärksam på att
utskottet har en annan formulering än propositionen.
Regeringen skriver "påtagligt öka" andelen kvinnor
och utskottet skriver bara "öka". Ska detta tolkas så
att utskottets ambitionsnivå är lägre än regeringens?
Jag har tagit mig friheten att tolka utskottets inställ-
ning i denna fråga så att regeringens förslag var så
självklart för utskottet att utskottet för en gångs skull
brast i observans vad gäller den exakta ordalydelsen,
men att det inte på villkors vis får tas till intäkt för en
lägre ambitionsnivå. Jag styrks i min tolkning av
såväl reservationer som särskilda yttranden som vill
driva på regeringen i denna fråga. Skulle någon parti-
företrädare till äventyrs ha en annan uppfattning eller
anse att det är en felaktig uttolkning finns det ju möj-
lighet att säga det här och nu.
Även på denna punkt har kd ett särskilt yttrande
som i korthet går ut på att uppmuntra regeringen att
vidta kraftåtgärder mot de sexuella trakasserierna
inom totalförsvaret. Det är en viktig och riktig åtgärd
om man vill ha fler kvinnor till Försvarsmakten, och
det är vi alla överens om. Utskottet har särskilt upp-
märksammat dessa frågor, bl.a. genom ett förtjänst-
fullt initiativ från Folkpartiets Eva Flyborg.
För egen del är jag övertygad om att andelen
kvinnor i Försvarsmakten kommer att öka väsentligt
först när villkoren för tillträde blir lika mellan kvin-
nor och män. Det är också vad som sägs i Folkpartiets
reservation. Men det är en fråga och en diskussion
som hör till ett annat betänkande.
För det tredje: Visstidsanställning av både office-
rare och färdigutbildade värnpliktiga tas upp av Per-
sonalförsörjningsutredningen som avvisar det förra,
men bejakar det andra. Regeringen avvisar bådadera
och får stöd för detta från en utskottsmajoritet.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
menar att 1 000 soldater och sjömän ska kunna an-
ställas högst två år.
Helt klart finns det problem att lösa vad gäller så-
väl rekrytering som möjligheten att hålla kvar perso-
nal. Utskottsmajoriteten menar att regeringen är på
rätt väg med en rad förslag som svarar mot behovet
av utbytbarhet, breddning av kompetens och mer lika
villkor; till skillnad från reservationens förslag som vi
uppfattar som innebärande ökad skiktning mellan
personalkategorier och ökad skillnad mot resten av
arbetsmarknaden.
Jag tror dessutom att det är särskilt viktigt för alla,
t.ex. för flertalet av riksdagspartierna som önskar
behålla värnplikten som stommen i det svenska för-
svaret, att hålla rågången fri mot både grå och svart
arbetskraft och mellanformer som visstidsanställning.
Slutligen vill jag säga att precis som när det gäller
kvinnors situation och villkor i försvarsmakten tror
jag att det är lång väg att gå när det gäller förhåll-
ningssättet till homosexuella, bisexuella och trans-
sexuella personer.
Motioner som tar upp dessa frågor har inte bifal-
lits av utskottet, men på förekommen anledning vill
jag understryka att det inte betyder att utskottet finner
att sakernas tillstånd är gott. Vi har valt att uttrycka
uppmuntran för de ansträngningar - ganska nypå-
komna, det medges - som görs inom försvarsmakten.
Såväl ansvariga inom myndigheten som utskottets
ledamöter är medvetna om att det är långt kvar till att
det militära försvaret på alla nivåer och i alla funktio-
ner ska vara öppet, välkomnande och tillgängligt på
likvärdiga villkor för alla, för att använda betänkan-
dets ord.
Till personalförsörjningen hör i högsta grad total-
försvarspliktiga och frivilligorganiserade och deras
villkor. De kommer att behandlas i särskilda betän-
kanden som debatteras senare i vår. Därför slutar jag
här och yrkar bifall till betänkandet och avslag på
reservationerna.


Herr talman! Jag har litet tid till godo, så eftersom
jag glömde att yrka bifall till min egen förträffliga
reservation om kvinnliga officerare kanske jag får
chansen nu.
Jag passar samtidigt på att än en gång fråga Tone
Tingsgård om de ord som sades från talarstolen av
Folkpartiet om en jämställd mönstring skulle betyda
att officerskåren skulle öka. Är det också Socialde-
mokraternas önskemål att den ska öka?
Är vårt önskemål om en gemensam mönstring för
alla den rätta vägen att ta ut de bästa?


Herr talman! Jag måste väl svara även om jag
tycker att jag var ganska tydlig i mitt anförande.
Jag anser att den frågan inte riktigt hör till det be-
tänkande som vi diskuterar i dag. Den hör mer till
frågan om totalförsvarsplikten. Runar Patriksson vet
vilken ställning vi har tagit där.
Vi anser inte att frågan är färdigberedd att föra
fram.
För min egen del anser jag att om man verkligen
vill åstadkomma någon likaställning inom försvars-
makten när det gäller officerarna är troligen en allmän
värnplikt för både kvinnor och män den enda rätta
vägen.


Herr talman! Det stämmer väl att det inte riktigt är
det som propositionen handlar om. Men vi har fått
lära oss att när Folkpartiet liberalerna driver sina
frågor mot Socialdemokraternas uppfattning måste vi
spotta på stenen länge.
Vi passar på varje gång tillfälle ges att skriva nå-
got om jämställdhet i försvaret, som jag tror är en
väldigt viktig fråga.
Jag tackar för Tone Tingsgårds uppriktiga tack till
Folkpartiet för den hearing som Eva Flyborg en gång
ordnade beträffande trakasserierna.


Herr talman! För tids vinning ska jag fatta mig
mycket kort.
Tillsammans med min kollega Hillevi Larsson har
jag skrivit en enskild motion rörande de homosexu-
ellas situation inom det svenska försvaret. Den grun-
dar sig på ett par studier som kommit till resultatet att
åtta av tio genom försvarsmaktens attityder upplever
sig negativt bemötta.
Många av dem känner att de har svårt att öppet stå
för sin sexuella läggning. Det trycket känner många
av de anställda med homosexualitet som sexuell
läggning.
Utskottet har nu gått nästan alla av oss till mötes.
Inte så att man har beviljat motionerna, men det är
processer på gång som kommer att titta på de här
frågorna. Vi känner förtröstan i att utskottet kommer
att bevaka frågor om diskriminering och trakasserier
vad gäller homosexualitet, bisexualitet osv. inom
försvaret, och att de här frågorna kommer att åtgärdas
på ett kraftfullt sätt framgent.
Jag vill därmed tacka utskottet för en välvillig be-
handling.



Motion motion 2000/01:Fö306 Utbildning för officerare

av Berit Jóhannesson m.fl. (V)

Utbildning för officerare

Motion motion 2000/01:Fö331 Homosexuellas situation inom Försvarsmakten

av Tommy Waidelich m.fl. (S)

Homosexuellas situation inom Försvarsmakten

Motion motion 2000/01:Ju724 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter

av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, MP, S, C)

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter

Motion motion 2001/02:Fö1 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Henrik Landerholm m.fl. (M)

med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö10 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)

Motion motion 2001/02:Fö12 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö15 med anledning av prop. 2001/02:11 Bättre villkor för totalförsvarspliktiga

av Margareta Viklund och Amanda Agestav (KD)

med anledning av prop. 2001/02:11 Bättre villkor för totalförsvarspliktiga

Motion motion 2001/02:Fö212 Jämställd försvarspolitik

Jämställd försvarspolitik

Motion motion 2001/02:Fö222 Sextrakasserier inom det militära

av Margareta Viklund och Ulla-Britt Hagström (KD)

Sextrakasserier inom det militära

Motion motion 2001/02:Fö265 Hemvändande från internationell tjänst

av Martin Nilsson (S)

Hemvändande från internationell tjänst

Motion motion 2001/02:Fö266 Homo- och bisexuella i Försvarsmakten

av Kent Härstedt och Hillevi Larsson (S)

Homo- och bisexuella i Försvarsmakten

Motion motion 2001/02:Fö9 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Bo Lundgren m.fl. (M)

Motion motion 2001/02:L371 Sexuell läggning och könstillhörighet 

av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S, C, FP, MP)

Sexuell läggning och könstillhörighet 

2002-04-05

Riksdagsskrivelse 2001/02:192

Riksdagen avslog motioner om försvarsmaktens personal. Motionerna har väckts med anledning av den del av regeringens proposition Fortsatt förnyelse av totalförsvaret som heter Personal i det nya försvaret. Andra motioner har väckts under allmänna motionstiderna 2000 och 2001.