Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2020/21:UFöU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 december 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Svenska deltagandet i militär insats i Irak förlängs (UFöU2)

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-11-26
Justering: 2020-12-03
Trycklov: 2020-12-04
Reservationer: 2
Betänkande 2020/21:UFöU2

Alla beredningar i utskottet

2020-11-10, 2020-11-12, 2020-11-19, 2020-11-26

Svenska deltagandet i militär insats i Irak förlängs (UFöU2)

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-12-08
Debatt i kammaren: 2020-12-09

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag det återkommande betänkandet om det svenska deltagandet i utbildningsinsatsen i Irak. Det svenska bidraget kommer precis som tidigare i huvudsak att bestå av stabspersonal för bemanning av staber och för mentorskap av de irakiska säkerhetsstyrkorna.

Fru talman! Det är naturligtvis jättebra om vi kan bidra till stabilitet och säkerhet i regionen, och det är någonting som vi definitivt ställer upp på. Inte minst är det fantastiskt om vi på olika sätt kan stödja de grupper som fortfarande tvingas leva nära islamistgrupper som al-Qaida eller Islamiska staten.

Situationen för minoriteter, såsom yazidier och kristna, är oerhört tuff. Sorgligt nog utsätts de kontinuerligt för systematiskt förtryck. När vi nu bidrar till en uppskattad insats i landet får vi inte negligera detta, utan just dessa grupper borde tvärtom få särskilt mycket stöd. Vi måste säkerställa att framför allt de extra utsatta grupperna får det stöd som vi erbjuder.

Utskottet konstaterar i detta betänkande att den snabba militära och politiska utvecklingen i Irak ställer höga krav på flexibilitet i fråga om det svenska bidragets uppgift och geografiska placering. Det är helt korrekt. Men vilka är det i själva verket som vi hjälper, och hur kan vi veta att de som får svenskt stöd inte själva begår avskyvärda brott?

Det är minst sagt relevanta frågor som förtjänar all uppmärksamhet och granskning. Vi kan inte under några omständigheter stå här och fatta beslut med vetskap om att vi direkt eller indirekt bidragit till handlingar som vi i nästa ögonblick måste fördöma. Det är därför som vi sverigedemokrater återkommande har påpekat att det är mycket märkligt att man har valt att frångå ett framgångsrikt samarbete med de kurdiska krafterna i norr till förmån för ett allmänt stöd främst riktat till den hårt kritiserade irakiska regeringen.

Vi har klart och tydligt sett hur den shiadominerade irakiska regeringen har gått i en riktning som på intet sätt bidrar till att de olika grupperna i landet kan leva sida vid sida i harmoni med varandra. Banden till terrorstaten Iran växer för varje dag, vilket inte är särskilt oväntat. Och hoten mot väst ökar i takt med att människor uppmanas att visa sitt hat mot bland annat USA.

Den svenske bidragstagaren tillika före detta irakiske försvarsministern är om något ett exempel på det bisarra med att Sverige i god tro riskerar att indirekt stödja avskyvärda handlingar. Som de allra flesta vet har denne före detta försvarsminister inte bara misstänkts för bidragsbrott i Sverige. Han har även misstänkts för krigsbrott då han var försvarsminister i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vad har då rent konkret skett i Irak de senaste åren? Islamiska staten har lyckligtvis tryckts tillbaka och utgör inte alls samma hot som tidigare, även om terrorsektens olika celler fortfarande genomför fruktansvärda och hänsynslösa attacker.

De sekteristiska spänningarna mellan olika etniska, religiösa och kulturella grupper har samtidigt ökat. Och den irakiska regeringen har - hör och häpna - använt sina egna trupper för att militärt angripa och inta områden som kontrollerats av den självstyrande irakkurdiska KRG-regionen.

Diplomatiska medlingsförsök från KRG:s sida till trots gick man till anfall, vilket har inneburit förödelse och död - helt i onödan, kan man tillägga. Till hjälp har förövarna bland annat haft materiel såsom vapen och stridsfordon som donerats av USA och andra länder - dessa har snarare varit tänkta att användas i kampen mot islamistiska terrorister.

Fru talman! Låt mig förtydliga detta: Den irakiska regeringen har med utländsk hjälp brukat militärt våld mot sitt eget folk. På fullaste allvar vill då den svenska regeringen och en rad riksdagspartier i denna kammare fortsätta med ett samarbete med den regeringen. På fullaste allvar menar man att det är en lämplig partner i syfte att främja en stabil och fredlig utveckling i regionen. Jag förstår inte hur det går ihop.

Jag behöver nog inte säga mer, fru talman. Vi ska stå upp för utsatta och inte medverka till förtryck. Av den anledningen yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.


Anf. 14 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till alla er som befinner er eller som har varit på utlandsuppdrag för Sverige. Det är en svår uppgift som vi i riksdagen skickar er till, och för er insats vill vi i Vänsterpartiet uttrycka vår uppskattning.

Fru talman! Vänsterpartiet har inför årets beslut om en militär insats i Irak bytt ställning och gjort ett nytt ställningstagande. Från att tidigare ha stöttat insatsen kommer vi i dag att rösta nej till regeringens proposition om en militär insats i Irak. Det beror inte på ett minskat engagemang för Irak och för det irakiska folket, utan på det motsatta. Vi vill se ett ökat civilt engagemang från svensk sida i Irak.

Vänsterpartiet har stått bakom den svenska utbildningsinsatsen vid de tillfällen frågan har varit uppe för beslut i riksdagen. Vi menar att Sverige bör ställa upp solidariskt när världssamfundet efterfrågar det och när det finns ett folkrättsligt mandat, som i detta fall när ett enskilt land är i behov av hjälp med att bekämpa en brutal terrororganisation, såsom IS eller Daish. Varje enskild insats måste dock avgöras från fall till fall och följas noga över tid.

På grund av det förändrade säkerhetsläget, men framför allt på grund av insatsens förändrade karaktär, har Vänsterpartiet omvärderat sin hållning till den svenska utbildningsinsatsen i Irak. Läget i Irak är fortfarande instabilt, och risken att IS lyckas växa och vinna ny mark finns kvar. Vänsterpartiet vill understryka vikten av att Sverige även i fortsättningen aktivt deltar i den globala koalitionen mot Daish. Det är också centralt att grogrunden för terrorism och extremism motverkas. Daishs framväxt är i mångt och mycket ett symtom på politiskt missnöje. Det handlar bland annat om humanitär hjälp, att bekämpa korruption och arbetslöshet, att förbättra samhällsservicen, att öka tryggheten och säkerheten och inte minst att öka jämställdheten och jämlikheten mellan olika samhällsgrupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Irak har prövats hårt av krig och konflikter under lång tid. Enligt FN finns det 1,6 miljoner internflyktingar, och det finns stora brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter - till exempel tillämpas dödsstraff. Behovet av humanitärt stöd för återuppbyggnad av landet är stort, inte minst i de områden som har befriats från Daish.

I propositionen konstaterar regeringen kort behovet av stöd och nämner också de omfattande protester som skakade landet i början av oktober 2019. Tusentals människor demonstrerade då mot den höga arbetslösheten, omfattande korruption och återkommande el- och vattenavbrott. Demonstrationerna möttes med kraftigt våld från polis och militär; internet och sociala medier stängdes ned. FN har rapporterat att drygt 500 demonstranter dödats och nära 7 800 skadats. Den irakiska armén har medgett att dess styrkor använt för mycket våld mot demonstranterna och meddelat att ansvariga ska ställas till svars, något som dock ännu inte har skett.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot den irakiska regeringens bemötande av demonstranter med legitima krav på en bättre levnadsstandard. För Sveriges del är det särskilt allvarligt mot bakgrund av att den svenska insatsen tränar den irakiska militären som varit delaktig i våldet mot sin egen befolkning. Under våren 2017 kom även uppgifter om grova övergrepp begångna av irakiska styrkor mot tillfångatagna IS-terrorister. Sammantaget väcker dessa händelser frågor om innehållet i den utbildningsinsats som Sverige deltar i.

Den eskalerande konflikten mellan USA och Iran påverkar i hög grad Irak. Det oansvariga agerandet från USA och Donald Trump att utomrättsligt låta avrätta den iranske generalen Qasem Soleimani har inneburit ökade risker för våra svenska soldater. Ett exempel är attacken i mars från iranskstödd milis mot Taji-basen där svensk personal är stationerad och där två amerikanska och en brittisk soldat fick sätta livet till. Det förändrade säkerhetsläget bör tas i beaktande när det gäller det svenska deltagandet.

I mars 2020 beslutade Försvarsmakten att tillfälligt ta hem den svenska personalen med anledning av att coronapandemin inneburit en minskad efterfrågan på utbildning. För närvarande är endast tre personer från Försvarsmakten på plats i Irak.

Men det är framför allt förändringen av insatsen som sådan som gör att Vänsterpartiet inte längre kan stå bakom den svenska insatsen. Regeringen skriver kort i sin proposition om förhållandet mellan Operation Inherent Resolve, OIR, som Sverige deltar i, och Nato Mission in Iraq. Mot bakgrund av övergången till en ny fas för OIR pågår samtal om den framtida samordningen med Natoinsatsen. Vänsterpartiet menar att ett närmare samarbete med Natoinsatsen omöjliggör ett svenskt deltagande i OIR.

Sverige har redan beslutat om att bidra till Natoinsatsen som sådan. Den svenska integrationen med Nato har pågått under lång tid. Under samma tid har Nato och Natoländer genomfört tre misslyckade krig i Afghanistan, Irak och Libyen. Dessa krig har bidragit till stort lidande, till att miljontals människor tvingats på flykt och till framväxten av terrororganisationen IS.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

I sammanhanget bör man också konstatera att Sverige motsatte sig kriget i Irak. Nato valde ändå att anfalla för 20 år sedan. Nu ska vi ändå ansluta oss till dess insats.

När det svenska deltagandet i den Natoledda insatsen Isaf i Afghanistan, som vi debatterade tidigare, utvärderades var kritiken förödande mot det organisatoriska hoptvinnandet med Natostrukturer och Natoländer. Samtidigt som Sveriges deltagande i Natoinsatser drar resurser från Sveriges eget försvar är det svårt att se på vilket sätt det höjer Sveriges försvarsförmåga. Strävan efter ökad interoperabilitet gör oss dessutom alltmer beroende av Nato och skapar bilden av Sverige som en inofficiell Natomedlem - något som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna lär bidra till på måndag med den så kallade Nato-optionen.

Vänsterpartiet är kritiskt till att Sveriges försvar i allt högre utsträckning integreras i Natos strukturer och med Natoländernas försvarsorganisationer. Att man nu för de två insatserna i Irak närmare varandra gör att Sverige bör avstå från deltagande i denna militära insats.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 1, som innebär avslag på propositionen.


Anf. 15 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak föreslår regeringen att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2021 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

Våren 2017 hade jag den stora förmånen att få besöka det svenska förband som då tjänstgjorde i Irak. Jag använder ordet "förmån" - det rörde sig naturligtvis om en krigszon med mycket elände och många tragedier, men det fanns också en stor respekt för det svenska förbandet på plats och för den insats som förbandet gjorde.

Jag tror att det är en viktig erfarenhet för oss riksdagsledamöter, som ganska ofta fattar denna typ av beslut här i riksdagens kammare, att på plats få träffa förbandet och se hur utvecklingen går. Det är en viktig kunskap och erfarenhet att ha med sig.

Det svenska styrkebidraget ska bestå av högst 70 personer på plats. Om situationen så kräver ska det finnas möjlighet att utöver själva styrkebidraget tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 150 personer. Det svenska styrkebidraget till insatsen kommer i huvudsak att utgöras av stabspersonal för att bemanna staber som är relevanta för insatsen och för mentorskap av de irakiska säkerhetsstyrkorna, i syfte att bidra till deras förmåga att stå emot och besegra Daish. Sverige kommer också att ha beredskap att vid behov kunna bidra med personal för exempelvis skydd och bevakning samt för utbildning vid koalitionens samtliga baser.

Fru talman! Berömmet från deltagande från övriga länder har varit samstämmigt, både när det gäller hur våra soldater uppträder och när det gäller att vi använder soldater och inte enbart officerare i utbildningsinsatsen. Jag tror att det är någonting vi ska ta med oss för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

I den globala koalitionen ingår i dag 77 länder, inklusive Sverige, flera andra EU-stater och länder i regionen samt fem organisationer. Irak och USA ansvarar för den övergripande samordningen. Koalitionen bedriver arbete på fem huvudsakliga områden: militära operationer och kontraterrorism, motverkande av finansiering av terrorism, utländska terroriststridande, information och motbudskap samt stabiliseringsstöd. Sverige ingår i koalitionens kärntrupp, som består av drygt 30 bidragsgivare.

Det är naturligtvis ett politiskt svårt läge i Irak. Det finns framtidstro och en vilja att bygga upp och skapa ett samhälle i fred och gemenskap. I propositionen anges att Daish fortfarande utgör ett reellt hot mot Iraks stabilitet och mot den globala säkerheten. Under våren 2020 rapporterades om en ökning av Daishs aktivitet i Irak såsom attacker mot irakiska säkerhetsstyrkor och ekonomiska mål. Ett inflöde av stridande från Syrien bedöms ha stärkt terrororganisationens kapacitet, även om upptrappningen inte bedöms vara en återgång till tidigare kapacitet.

Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska bidraget under 2021 kommer att uppgå till högst 126 miljoner kronor.

Förslaget visar på regeringens engagemang för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter och tydliggör att Sverige är en aktiv partner att lita på i den internationella koalitionen.

Sverige står inte passivt vid sidan av och tittar på när människor tvingas fly från sina hem och blir utsatta för övergrepp. Dessa människor förtjänar hjälpinsatser från omvärlden. De måste ges möjlighet att leva i stabilitet, trygghet och fred precis som vi här i Sverige.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tydligt deklarera att jag känner stor respekt för och stor tacksamhet till de kvinnor och män som genomför de här insatserna. Det är en viktig signal att vi tar dessa beslut i Sveriges riksdag så att de känner att vi står bakom dem fullt ut. Det här är någonting som Sverige tror på och som vi kan hjälpa till med.

Med de orden yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.


Anf. 16 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Situationen i Irak är allt annat än enkel. Sverige deltar och bidrar för att bistå landet men också för att delta i en internationell koalition mot mördarsekten IS/Daish som spridit så mycket ondska, död och förtvivlan. Det självutropade kalifatet må vara nedkämpat, men hängivna terrorister som likt ett samtidens SS-förband vill mörda och lemlästa i sin egen saks självrättfärdigande namn återstår att bekämpa och hantera. Några av dem är också på väg hem till vårt Europa efter en tid i Syrien och Irak.

Ingen tvekan råder om att Moderaterna stöder att Sverige entydigt och som en lojal partner finns med i den inre kärna som bekämpar IS/Daish, här hemma eller utomlands.

Även i Irak skapar signalerna från USA om tillbakadragande stor osäkerhet. Den inre situationen är också osäker, inte minst genom de styrkor och hängivna som Iran underhåller i sitt grannland Irak. Även om kalifatet är på reträtt finns det ändå de som är villiga att med vapen i hand fortsätta sin kamp.

I den globala koalitionen ingår i dag 77 länder, inklusive Sverige, flera andra EU-stater och länder i regionen samt fem organisationer. USA:s styrkor har utgjort merparten av koalitionen, men Trumpadministrationen har under hösten 2020 meddelat flera neddragningar och att det ska ned till 2 500 soldater i mitten av januari 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

En risk med att avveckla den globala koalitionen och lämna Irak är att IS/Daish ges möjlighet att växa sig starkt igen. Det går heller inte alldeles enkelt att från näthinnan få bort de bilder av när trupp från USA hals över huvud fick överge sina kurdiska allierade efter ett beslut från Trump i Vita huset. Det var en reträtt som då endast spelade den syriska regimen i händerna, som spelade jihadisterna i händerna och som spelade Ryssland i händerna. Ett tillbakadragande måste ske övertänkt, koordinerat och med respekt för alla inblandade parter.

Jag yrkar för Moderaternas räkning bifall till förslaget från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att medge att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2021.

Fru talman! Jag skulle nu, efter min plädering för fortsatt deltagande i Irak och med den största respekt för den deltagande personalen från Försvarsmakten, vilja ta upp en annan fråga där vår syn står i stark kontrast mot regeringens.

För ett år sedan behandlade vi även då en fortsättning av det svenska truppbidraget till Irak. Det visade sig då att Iraks försvarsminister vid den tidpunkten uppbar bidrag från Sverige - rent av var folkbokförd här - och var misstänkt för krigsbrott. Det är något som konstitutionsutskottet har uppmärksammat efter anmälan mot bland annat försvarsminister Peter Hultqvist. Jag satt även då som ordförande för det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Som företrädare fick man närmast slita och dra ut varje relevant uppgift samtidigt som företrädare för regeringen pekade i olika riktningar.

Det är rimligt att riksdagen inför beredningen av viktiga saker, och hit hör sannerligen fortsatta militära insatser, får tillgång till all relevant information. Jag kommer fortfarande ihåg skandalen kring Transportstyrelsen då det hävdades att det inte gick att överföra saker på högsta nivå för att det saknades säkra rum att talas samman i.

De svenska militära insatserna utomlands bereds gemensamt av utrikes- och försvarsdepartementen. I konstitutionsutskottets granskning riktas kritik mot just dessa två. De får kritik för att varken utrikes- eller försvarsministern för ett år sedan underrättades om uppgifterna om att Iraks dåvarande försvarsminister utreddes för bland annat grovt bedrägeri i Sverige samt att han även var misstänkt för krigsbrott. Samma man var samtidigt ansvarig för den irakiska armén och dess agerande - alltså i ett land vilket Sverige stöder genom militärt bidrag.

Ytterst är detta inte bara en fråga om information, utan det handlar om ansvar. En minister ska inte kunna hävda att personen inte kände till vissa förhållanden och på så sätt kunna undvika kritik om något går fel. Ansvariga statsråd måste själva visa ledarskap och ta ansvar för hur deras myndigheter fungerar. Svensk säkerhet och svenska liv får inte fuskas bort på grund av brister i svensk förvaltning.

För den fortsatta beredningen av viktiga ärenden om svensk trupp utomlands utgår vi nu som företrädare för oppositionen från att regeringssidan presenterat all information den har och som är relevant för riksdagens viktiga beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Låt mig vara kristallklar. Jag riktar ingen kritik mot de svenska kvinnor och män som sänds ut på internationella insatser. Tvärtom är de värda vår respekt och all heder. Men jag riktar kritik mot regeringen och dess företrädare.


Anf. 17 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! För att bidra till ökad förmåga hos Iraks försvarsstyrkor har Sverige sedan 2015 deltagit med militär personal i landet.

Efter befrielsen av Mosul i juli 2017 kunde Islamiska staten och det förmenta kalifatet slås tillbaka. Samtidigt har den militanta jihadismen och islamismen funnits kvar i Irak.

Det senaste året har en ökning av IS aktiviteter konstaterats. Det har handlat om attacker mot irakiska säkerhetsstyrkor och mot minoritetsgrupper bland annat.

Rekryteringen av IS-terrorister från grannlandet Syrien har stärkt organisationens förmåga. De internationella insatserna och den globala koalitionen mot IS måste därför fortsätta att arbeta. Vad gäller det svenska styrkebidraget föreslår regeringen en förlängning av mandatet under 2021.

Kristdemokraterna välkomnar att Sverige, om än i liten utsträckning, är ett av de 77 länder som ingår i den internationella koalitionen mot IS. Vi stöder en förlängning av mandatet samtidigt som vi understryker vikten av att svensk personal får verka med tillgång till bästa möjliga skydd och säkerhet.

Här och nu vill jag å Kristdemokraternas vägnar framföra ett varmt tack till de kvinnor och män i uniform som just nu utför eller tidigare har utfört uppdraget. Dessa insatser, under svåra förhållanden, är värda den största respekt.

Fru talman! I den komplicerade bilden av Irak är Irans ökande inflytande det mest oroande. Såväl politiskt som militärt stärker den islamiska republiken greppet om grannlandet. Den shiitiska milisen Hashd al-Shaabi, som har tiotusentals soldater i Irak, kontrolleras, styrs och finansieras direkt av diktaturregimen i Teheran. Detta sker med Bagdadregeringens godkännande.

Liksom i alla andra sammanhang där Iran agerar blir konsekvenserna förödande. Det handlar om fördjupade sekteristiska motsättningar, det handlar om ökad instabilitet och det handlar i grunden om svårt mänskligt lidande. De kristna befolkningsgrupperna i Irak tillhör de värst drabbade. I flera rapporter larmas om trakasserier och förföljelse av assyrier, syrianer och kaldéer. En redan svår tillvaro blir för dem, på grund av den iranska närvaron, ännu svårare.

Till detta kommer en så kallad demografisk förändring, som innebär att befolkningssammansättningen förändras. I städer och byar där kristna familjer på grund av IS folkmord har flyttat ut flyttar muslimska familjer in. På flera platser kring Mosul och Nineveslätten, där kristna befolkningsgrupper har varit i majoritet i generationer, försöker shiamuslimska shabaker nu ta över.

Ansvaret för att stoppa denna etniska rensning av kristna ligger hos den politiska ledningen i Bagdad. Den irakiska regeringen har möjlighet att vidta den enskilda åtgärd som i dagsläget skulle betyda mest för de kristna befolkningsgrupperna. Det handlar om att uppgradera Nineveslätten till provins och att ge assyrier, syrianer och kaldéer rätt att genom politiskt självstyre besluta om sin egen framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Politiskt självstyre är centralt. Samtidigt är det uppenbart att en trygg framtid för Iraks kristna befolkningsgrupper inte går att bygga så länge islamismen och jihadismen förgiftar samhället. För att förändra attityder, motverka extremism och förhindra religionsförföljelse krävs ett större och mer intensivt internationellt engagemang i Irak. Här måste även vi i Sverige ta ansvar.

Med goda bilaterala relationer, omfattande bistånd och nu förlängt deltagande i den internationella koalitionen har den svenska regeringen möjlighet att sätta politiskt tryck på ledningen i Bagdad. Kristdemokraterna hoppas, för att inte säga förutsätter, att så sker snarast möjligt.

Med detta yrkar jag bifall till det sammansatta utskottets förslag om att godkänna en förlängning av det svenska styrkebidraget i Irak.


Anf. 18 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill tacka för tidigare inlägg. Likt talare före mig vill jag börja med att tacka de kvinnor och män som tjänstgör för Sverige. De tjänstgör för att skydda mänskliga rättigheter, för att motverka extremism och terrorism och för att bygga fred och säkerhet i Irak och i andra insatser i världen. Jag vill också rikta ett stort tack till deras anhöriga och till dem som har tjänstgjort tidigare.

Fru talman! Situationen i Irak är mycket svår. Jag besökte själv Irak och den kurdiska delen av Irak vid självständighetsomröstningen. Det var som bekant innan terrorsekten Daish/IS fick sitt grepp över landet och som sedan har motats tillbaka av de internationella insatserna.

Jag träffade människor som var kurder och människor som inte var kurder utan tillhörde olika kristna minoriteter. Det jag fick lära mig av dem var att det inte är särskilt stor skillnad. Det är lätt att sitta tryggt här hemma i Sverige, i riksdagens kammare och i det sammansatta försvars- och utrikesutskottet och glömma bort att vi människor är ganska lika varandra oavsett var på jorden vi befinner oss, fru talman. Vi har också ganska lika behov av att få leva våra liv i frihet, att få leva våra liv som vi själva vill, att få leva i trygghet, att få vara den man är och att ha samma mänskliga rättigheter och att få dem garanterade.

Jag och såklart andra har med djup sorg följt utvecklingen i Irak, kanske framför allt terrorsekten Daishs ohyggliga brott mot människor, mot personer som inte har varit extremister och islamister och som har samma frihetssträvan som vi i Sverige och vi demokrater i Sveriges riksdag. Om man lever i fred och frihet och i ett land där man får sina mänskliga rättigheter garanterade har man, gemensamt som land och som enskild, också ett ansvar för att stödja människor i hela världen i deras kamp för frihet och fred. Man har ett ansvar att kliva in och göra vad man kan när människors frihet inskränks och fred och liv hotas.

Sverige bidrar genom vår insats och vårt bidrag till de internationella insatserna, både i Irak och i andra länder. I det här fallet bidrar vi till att mota Daish och till att mota terrorism, extremism och fundamentalism. Vi bidrar till att de inte ska växa sig starkare igen. Vi gör det inte bara för vår egen trygghet, även om den också är viktig. Vi gör det också för att vi är människor, för att vi har ett ansvar för andra och för att mänskliga rättigheter, som det här ytterst handlar om, måste respekteras och skyddas i hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Vi har dock ett extra stort ansvar i detta, av det skälet att Sverige faktiskt har misslyckats i det avseendet att människor har åkt härifrån, från vårt land - människor som vi har haft ansvar för och som har varit medborgare eller bott i Sverige - till Irak för att ansluta sig till terrorsekten IS. Om vi har misslyckats i den änden får vi såklart ytterligare ansvar i den andra änden.

Det är fruktansvärt att tänka sig att människor som har flytt från till exempel Irak för att komma till Sverige, för att leva i frihet och bygga sig ett liv ska behöva möta människor som har kommit hem efter att ha varit i Irak och slagits för terrorsekten IS. Kanske möts de i mataffären i området där de bor - kanske i Tensta, där jag själv har bott. Det är fruktansvärt att tänka sig. Det är också fruktansvärt att tänka sig att deras släktingar i till exempel Irak eller de själva har mött människor som kommer från Sverige som har varit där för att sprida terrorism och skräck och för att mörda människor.

Fru talman! Det är klart att vi som demokrater och Sverige som land har ett ansvar att motverka i alla ändar där det går. Vi har ett ansvar för det här hemma, och vi har ett ansvar för det i Irak. Det kommer av att Sverige är ett utvecklat land och att våra rättigheter är garanterade.

Fru talman! Vi yrkar bifall till detta. Situationen är självklart komplex. Läget är av många skäl tufft. Utvecklingen är svår att förutse innan den sker. Det finns många olika intressen i konflikten som spelar åt olika håll. Vi i Sveriges riksdag kommer att följa, läsa och samtala med regeringen om detta i återrapporteringar. Vi kommer att se till att den del av insatsen som Sverige även i fortsättningen ska delta i sköts på ett ansvarstagande sätt.

Jag är glad och stolt över att den personal som bidrar för Sveriges räkning har mycket god utbildning, är mycket professionell och kommer att bidra till en trygghet, stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter som jag har talat om.


Anf. 19 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för ett intressant inlägg! Du sa väldigt många fina ord, och jag kan faktiskt ställa upp på det allra mesta som du sa. Med det sagt vill jag som många andra talare har gjort i dag passa på att tacka de svenskar som har tjänstgjort i utbildningsinsatsen i Irak och på andra ställen i världen.

En sak fick mig dock att fundera lite grann. Joar Forssell sa att han har träffat kurder och andra som är nöjda med insatsen i olika delar av Irak. Jag är övertygad om att man kan vara nöjd med delar av insatsen, inte minst när vi har skickat svenska insatser för att understödja peshmerga i norra Irak. Jag vet att insatsen har varit väldigt uppskattad. Det jag ställer mig lite frågande till gäller den insats som vi nu har där. Den har skiftat till att fokusera mer på basen i Taji och understödja Bagdadregimen. Det är samma regim som militärt angrep KRG-regionen, det vill säga den kurdiska delen. Man angrep alltså sitt eget folk militärt, däribland en majoritet kurder.

Hur ser Joar Forssell på detta?


Anf. 20 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga från Markus Wiechel i Sverigedemokraterna.

Om ledamoten hade lyssnat ordentligt hade han hört att jag i mitt anförande inte påstod att folk som jag har träffat har varit nöjda med den insats som vi talar om här. Liberalerna är kritiska mot mycket som Donald Trump har gjort, bland annat att han inte har stött kurderna i tillräckligt hög grad.

Fru talman! Vi i Liberalerna har hela tiden varit kritiska när Sverige och övriga världen inte har stöttat peshmerga i tillräckligt hög grad, vilket Markus Wiechel vet om han har följt debatten i kammaren under ett antal år. Detta kommer vi även i fortsättningen att vara kritiska till. Man bör alltid stödja de krafter som man kan stödja.

Den insats som Sverige stöder och även fortsatt ska stödja handlar emellertid om att skapa stabilitet, och det innebär att mota IS/Daish. Terrorsekten IS/Daish får såklart sin styrka inte bara av att växa i exempelvis den kurdiska delen av Irak utan även av att växa på flera platser. Därför talar jag om det ansvar vi har för att motverka dem var än de växer sig starka. Detta kan Sverige självklart inte ta ensamt, utan det måste vi ta tillsammans med andra. Det är därför vi gör det här i den gemensamma struktur som vi har med andra.

Jag är dock rätt säker på att om vi inte hade funnits i andra delar av Irak hade den här osäkerheten också spritt sig till den kurdiska delen av Irak. Vi delar alltså oron.


Anf. 21 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Tack, Joar, för förtydligandet!

Jag har naturligtvis följt Liberalernas hållning i frågan och är positivt inställd till den välvilja som Liberalerna har visat vad gäller att stödja kurderna i bland annat Irak men även Syrien, som Joar själv var inne på. Denna linje delar Sverigedemokraterna.

Det är dock detta som gör mig lite fundersam. Vi står bakom insatsen under förutsättning att peshmerga stöds och Sverige bidrar till insatsen i norra Irak. Vi vet att där finns en god regering - en regering som har kontroll över territoriet och som vill väl på ett helt annat sätt än vad Bagdadregimen vill. Det såg man inte minst när regimen i Bagdad anföll det egna folket i norra Irak.

Det är detta jag undrar över. Hur kan Joar Forssell först tala om att man vill stötta kurderna för att sedan rösta ja till ett förslag som syftar till att understödja dem som var förövare mot kurder?


Anf. 22 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill återigen tacka ledamoten från Sverigedemokraterna.

Det är uppenbart för mig att den kurdiska regeringen, KRG, och för övrigt andra minoriteter i den kurdiska delen av Irak och i övriga Irak i detta avseende delar intresse med både Sverige och de irakiska styrkorna. Detta intresse innebär att mota, stävja och se till att terrorsekten Daish inte växer sig stark. Om man gör det i en del av landet - eller för den delen av något annat land - kommer det att sprida sig till övriga delar av landet. Det är detta vi har sett. Det spelar i detta avseende egentligen ingen roll var i regionen terrorsekten eller andra extremister, fundamentalister eller våldsbejakare växer sig starka för det kommer att spridas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Av detta skäl blir det viktigt att vi är med och stöttar i kampen. Vi ger stöd genom att utbilda och då ha med oss demokratiska värderingar och det synsätt som vår professionella personal har fått med sig från Sverige. Men om det hade funnits en vilja från det internationella samfundet att vara med och ge stöd i den kurdiska delen på samma sätt som man har gjort tidigare hade vi varit för det. Jag beklagar återigen att man inte gör det i tillräckligt hög grad. Jag tycker dock fortfarande att det är viktigt att motarbeta, bekämpa och se till att terrorsekten Daish inte växer sig stark igen.


Anf. 23 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Under det senaste året har coronakrisen svept över världen med allt vad det innebär för människors liv, hälsa och ekonomi. Men samtidigt som världen hanterar en omfattande pandemi pågår krig och konflikter i coronans skugga. De insatser som vi i den här kammaren debatterade för ett år sedan är fortfarande aktuella. Bara för att ett hälsohot slagit ned som en blixt från klar himmel har det inte blåst undan allt annat krig och elände.

Den terror, den skräck och det mänskliga lidande som Islamiska statens illdåd lämnar efter sig är svårt för oss att helt överblicka och ta in. Det är scener som jag är glad över att vi inte behöver se här i vår närhet, men inte desto mindre går det rakt in i hjärtat. Den terror som IS står för måste bekämpas med alla medel av det internationella samfundet, och alla som kan ska också bidra till den insatsen.

Sedan år 2017 har Daish kraftigt försvagats i Irak, och många vågar äntligen hoppas på att utvecklingen ska fortsätta åt rätt håll och att man ska kunna bygga en stabil grund för en demokratisk utveckling. Men Daish utgör fortfarande ett reellt hot mot Iraks stabilitet och mot den globala säkerheten, trots att organisationen genom förlusten av territoriell kontroll försvagats betydligt. Under våren 2020 rapporterades om en ökning av Daishs aktivitet i Irak, såsom attacker mot irakiska säkerhetsstyrkor och ekonomiska mål. Ett inflöde av stridande från Syrien bedöms ha stärkt kapaciteten, även om upptrappningen inte bedöms vara en återgång till tidigare kapacitet.

Fru talman! Det regeringen nu har lagt på riksdagens bord är en fråga om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Vi gör det på Iraks inbjudan och för att vara med i den globala koalition som bekämpar Daish. I den koalitionen ingår i dag 77 länder, inklusive Sverige, flera andra EU-stater och länder i regionen, samt fem organisationer. Koalitionen bedriver arbete inom fem huvudsakliga områden: militära operationer och kontraterrorism, motverkande av finansiering av terrorism, utländska terroriststridande, information och motbudskap samt stabiliseringsstöd. Sverige ingår i koalitionens kärntrupp, som består av drygt 30 bidragsgivare.

Vi är alltså med i att tillsammans med resten av samfundet agera för fred i en region som drabbats mycket av instabilitet och där kriget mot IS tyvärr ännu inte kan utropas som vunnet. Den skräck som terrororganisationen låser fast stora delar av befolkningen i är svår för oss och för omvärlden att på riktigt förstå, men genom miljontals vittnesmål har vi fått en bred och djup inblick i det krigets helvete som alltför länge rått i regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Vad Sverige tillsammans med andra väljer att göra under det kommande året är avgörande för att fler människor ska ges en chans att leva i ett fritt samhälle. Flera miljoner människor i Irak är i behov av humanitär hjälp, och 1,6 miljoner människor är på flykt. För dem är det oerhört viktigt att Irak blir stabilare och säkrare. Utvecklingen som vi sett under den gångna hösten är väldigt allvarlig och oroväckande. Vi följer den nära, och det är av största vikt att klara av att skapa trygghet för människorna i landet. Arbetet för fred och stabilitet måste fortsätta. Det kommer inte av sig självt, utan är ett arbete vi hela tiden måste prioritera.

Fru talman! Vi har ett gemensamt ansvar för varandra och för världen som vi lever i. Sveriges deltagande i internationell krishantering bidrar till att upprätthålla och stärka den regelbaserade världsordningen. Säkerhet byggs på många sätt, men bäst bygger vi den tillsammans med andra.

Jag vill också tacka alla dem som varje dag är med och bidrar till ökad trygghet och stabilitet i Irak. Ni svenska män och kvinnor som har valt att verka i ett av världens mest utsatta länder gör varje dag ni är där en stor insats för väldigt många människor. Det ni gör betyder mycket för många och för Sverige som land.


Anf. 24 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! 77 länder deltar i koalitionen mot Daish. I dag är det cirka 5 000 soldater. Man arbetar i huvudsak inom fem områden: militärt och kontraterrorism, motverkande av finansiering av terrorism, utländska terroriststridande, information och motbudskap samt stabiliseringsstöd. Det här är de olika dimensionerna i koalitionens arbete.

Daish är militärt besegrat men existerar i området. Det finns enligt bedömningar fortfarande cirka 10 000 IS-terrorister i området. Det här gör att det är nödvändigt att det finns en internationell koalition som fortsätter att verka i området för att inte IS-terroristerna på nytt ska få fotfäste och kunna dominera områden och terrorisera befolkningen men också sprida terrorism till övriga delar av världen, bland annat Europa, även kanske vårt land.

Omfattningen av det svenska bidraget är i dag tre personer på plats. Ytterligare två kommer att tillföras under december för rådgivaruppgifter till de irakiska säkerhetsstyrkorna. Det mandat som regeringen begär berör högst 220 personer. Under normala omständigheter ska bidraget uppgå till cirka 70 personer, förutsatt att förmågor för skydd och bevakning, som det handlar om, efterfrågas av insatsens ledning. Det är ju så att man inom ramen för insatsen fördelar arbetsuppgifterna mellan de olika länderna. Kostnaden är beräknad till 126 miljoner, vilket bygger på en nivå med 70 personer. Mandattiden är den 1 januari till den 31 december 2021.

Det handlar om att vi sänder stabsofficerare med möjlighet att tillföra förmågor för skydd och bevakning. I dag har vi två personer på ledningsplats i Bagdad och en person på bakre ledningsplats i Kuwait. Just nu finns det ingen förfrågan från koalitionen till oss om att bidra till skydd och bevakning. Den folkrättsliga grunden är då inbjudan från Iraks regering.

Det har varit ett väldigt intensivt år i Irak. Året inleddes med våldsamma attacker mot koalitionens baser. En av de baser som attackerades var Taji-basen nordväst om Bagdad. Där hade vi ett svenskt förband, men ingen skadades. Jag var i personlig kontakt med förbandet vid den här tidpunkten. Det var brittiska och amerikanska soldater som sårades. Tre dödades i en av attackerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sedan slog covid till också. Det ledde naturligtvis till konsekvenser, som bland annat innebar att man ställde in i princip all utbildningsverksamhet inom koalitionen. Syftet var självklart att hindra ytterligare smittspridning.

I slutet av mars beslöt Försvarsmakten att tillfälligt ta hem den svenska personalen från Irak, då ingen utbildning genomfördes och de iranskstödda shiagrupperingarna i Irak intensifierade sina raketattacker. Vårt nära partnerskap med Storbritannien i insatsen visade sitt värde när våra brittiska kollegor stöttade oss med hemtagning av personal och materiel. Under våren var samtlig svensk infrastruktur på Taji-basen avvecklad.

Insatsen har under året förändrats och skiftat fokus och målgrupp. Vi har gått från utbildning på soldatnivå till utbildning och mentorering av officerare för att kunna nå långsiktiga och strategiska resultat. I och med detta har det svenska bidraget till insatsen förändrats.

Jag vill bestämt säga att den globala koalitionen mot Daish och insatsen i Irak har gjort skillnad. Sverige har gjort skillnad. Vi ska vara stolta över att vi tillsammans har bidragit till att militärt besegra Daish i Irak. Jag har själv besökt Erbil och Bagdad. Jag har deltagit på koalitionsmöten under den tid jag varit försvarsminister. Jag har följt utvecklingen väldigt nära och sett de resultat som uppnåtts. Enligt i stort sett veckovisa genomgångar har jag kunnat följa utvecklingen och sett vem som dominerat vilket område, vad som varit Daishdominerat och vad som dominerats av andra, och hur striderna gått till.

Detta har inte varit enkelt. Men den internationella koalitionen har gjort skillnad. Därför ska vi inte släppa greppet nu. Vi måste finnas i den här miljön för att de 10 000 IS-terroristerna inte ska lyckas få nytt fotfäste. Det måste vara det synsättet som gäller, annars blir det förgäves.

Om de irakiska säkerhetsstyrkorna ska kunna stå på egna ben är det nödvändigt med fortsatt stöd inom ramen för koalitionen. Uppgiftsfördelningen mellan Natos insats NMI och OIR är något som det arbetas med nu inom Natostrukturen. Jag vill påminna om det breda engagemang som vi har på den civila sidan. Vi har ett omfattande bilateralt humanitärt bistånd och ett utvecklingsbistånd.

Vi ska ha en beredskap för att snabbt kunna svara på uppkomna förfrågningar från insatsens ledning om ytterligare bidrag. Sådana bidrag kan exempelvis vara personal till utbildning och till skydd och bevakning. Vi har den ram som propositionen anger, där normalläget är att ha högst 70 personer på plats. Det är de normala omständigheterna.

Vi ska vara en professionell, lojal och långsiktigt uthållig samarbetspartner. När det gäller ageranden som strider mot de mänskliga rättigheterna och Iraks hantering har utrikesministern fördömt dessa. Det har förts direkta samtal med den irakiska regeringen, det har förts diskussioner inom ramen för EU, med tydliga markeringar, och det har förts resonemang inom ramen för koalitionen. Respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och demokratisk mötesfrihet är oerhört väsentlig och viktig, och detta är inte något som har gått obemärkt förbi.

Däremot, om vi upphör med vårt bidrag, kan Daish flytta fram sina positioner. Man ska ha klart för sig att koalitionens närvaro har bieffekten att begränsa de Irantrogna milisgruppernas möjligheter att verka, men koalitionens mandat är att bekämpa Daish. Jag menar att koalitionen har en viktig stabiliserande roll, där vi ingår. Det är inte detsamma som att ställa sig bakom eller acceptera saker som görs i alla möjliga delar av den irakiska regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverige stödde peshmerga i Erbil, och jag besökte själv under den tiden vårt förband som verkade där. Jag hade också kontakter med flera olika ministrar i det kurdiska styret. Det jag fick refererat var att det var en oerhört välkommen insats som hade en väldigt positiv effekt. Mandatet för närvaron är inbjudan av den irakiska regeringen, och arbetsfördelningen sker inom ramen för koalitionen. Vi har inget folkrättsligt mandat att göra egna arrangemang utanför koalitionen, utan det är det folkrättsliga mandatet och inbjudan från Iraks regering som vårt agerande bygger på.

Inom ramen för koalitionen har bidraget i just Erbil inte varit efterfrågat just nu, och koalitionen stänger den delen av verksamheten i början av nästa år. Detta är det renodlade faktaförhållandet när det gäller den biten.

Hans Wallmark tog upp ett sidospår i detta sammanhang som jag skulle vilja kommentera. I ett KU-utlåtande sägs att en förundersökning har inletts mot den irakiske försvarsministern om brott mot mänskligheten. Detta borde jag ha underrättats om. Jag kan bara säga att i dessa sammanhang, när det gäller den delen, inleddes en förundersökning om brott mot mänskligheten i november 2019, och den 8 juli 2020 fattade åklagaren beslut om att lägga ned förundersökningen.

Jag vill göra det tydligt, så att det står klart för alla, hur ett sådant sammanhang och en sådan insats hänger ihop. Det är tydligt att insatsen och koalitionens verksamhet inte styrs av Iraks regering. OIR är en militär operation som har sina kontakter med Irak på operativ militär nivå. De kontakter som OIR har med den politiska nivån i Irak är av protokollär och ceremoniell karaktär. Det finns ingen direkt länk mellan den politiska nivån i Irak och OIR som på något sätt kan styra över vad eller vilka man ska utbilda. Här har Iraks försvarsminister och Iraks regering ingen roll.

Att Iraks försvarsminister var svensk medborgare har inte påverkat Sveriges agerande i Irak och heller inte det svenska deltagandet i den globala koalitionen. Det har inte framkommit några indikationer på att säkerheten för det svenska truppbidraget har påverkats av vad som framkommit om den tidigare försvarsministern. Jag vill bara ha detta sagt så att det är klarlagt, för det är så lätt att blanda ihop det ena och det andra. Iraks försvarsminister påverkar inte koalitionens agerande eller svensk trupp.

Jag är glad att det finns ett brett stöd i riksdagen för propositionen, och jag vill tacka den personal som har tjänstgjort och tjänstgör i området.


Anf. 25 Lars Adaktusson (KD)

Herr talman! Jag tackar försvarsminister Peter Hultqvist för hans personliga engagemang och ledarskap i dessa frågor, som handlar om de viktiga svenska insatserna utomlands.

Jag konstaterar att vi är överens i stort när det gäller dessa frågor, och jag tror att det är viktigt, som försvarsministern underströk, att det finns en så bred enighet som möjligt här i riksdagen när det gäller dessa insatser. Jag beklagar verkligen att Vänsterpartiet avviker och i flera avseenden för en närmast oansvarig politik i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

När det gäller Irak är försvarsministern och jag också överens om utvecklingen. Vi delar oron för Islamiska statens expansion och, som det ser ut, ökade kapacitet. De främsta offren för Islamiska statens framfart har varit de kristna befolkningsgrupperna i Irak: assyrier, syrianer och kaldéer. Det var de som tillsammans med yazidierna utsattes för folkmord av IS 2014. Jag och många med mig tror att ett villkor för att Irak ska kunna stabilisera situationen i landet är att dessa minoritetsgrupper behandlas på ett annat sätt än vad som sker i dag av centralregeringen och också av det kurdiska självstyret. En av de viktigaste åtgärderna är att ge självstyre åt Nineveslätten. Detta är också ett stort önskemål.

Jag tänkte fråga försvarsministern: Är den svenska regeringen beredd att verka för ett självstyre för Nineveslätten för att på det sättet minska spänningarna och öka tryggheten och säkerheten i Irak?


Anf. 26 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Tack så mycket, Lars Adaktusson, för frågan! Att verka för självstyre eller för ett erkännande av olika nationer är saker som är kopplade till olika internationella regelverk. Det vi har koncentrerat oss på när det gäller den insats som vi nu genomför är att bidra till stabilitet och till kampen mot Daish och också, som en bieffekt av närvaron, balansera de iranska grupperingarna men även se till att Irak som helhet kan få en bättre utveckling. Det handlar också om att orka markera mot övergrepp som sker, vilket vi också har gjort.

När det gäller olika självstyrelsefrågor är detta inte något som vi har tagit ställning till på det sätt som ledamoten frågar, så jag lämnar det utan några djupare kommentarer i dag. Det som är vårt fokus nu är att det är viktigt att vi får ett beslut i riksdagen om godkännande av propositionen. Där är vi överens.


Anf. 27 Lars Adaktusson (KD)

Herr talman! Jag har förståelse för att försvarsministern svarar på det sätt han gör. Samtidigt är det ett faktum att ett självstyre skulle bidra till ökad säkerhet och stabilitet, just det som vi vill åstadkomma genom våra insatser.

Rent sakligt fattades ett beslut om självstyre för Nineveområdet av den irakiska regeringen 2014. Det ligger inom ramen för Iraks konstitution. Det som hände efter att det beslutet fattades var att Islamiska staten anföll, och implementeringen av beslutet sköts på framtiden. Det finns ett konstitutionellt stöd för ett sådant beslut. Men det krävs internationella påtryckningar och ett aktivt arbete för att beslutet ska implementeras.

Där är jag övertygad om att Sverige skulle kunna göra en stor insats genom att använda det inflytande som vi har. Det gäller de goda relationerna som Sverige har bilateralt med Irak, det stora svenska biståndet till Irak och vår villighet att delta i den internationella koalitionen mot IS.

Sverige och den svenska regeringen har en möjlighet att använda sitt inflytande genom att trycka på den irakiska regeringen i den här frågan. Det finns ett motiv för det, nämligen att det skulle leda till ökad säkerhet i de norra delarna av Irak och för de befolkningsgrupper som utsattes så tragiskt för folkmordet 2014.


Anf. 28 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Herr talman! Jag förstår att Adaktusson har goda syften med det han här redovisar inför kammaren. Vi är beredda att arbeta på de sätt som vi har angett i propositionen och även när det gäller de humanitära delarna av det civila biståndet för en stabilitet i regionen. Det är hela syftet med alltihop.

När det gäller den konkreta frågan har jag inte några ytterligare kommentarer utöver det jag redovisade i mitt förra inlägg.


Anf. 29 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag kan förstå att man utifrån olika partiers utgångspunkter kommer till olika ställningstaganden vid dagens beslut. Samtidigt tycker jag att det är något märkligt, herr talman, att lyssna på en försvarsminister som faktiskt i stora delar argumenterar emot sin egen proposition.

Det finns i praktiken inte någon utbildningsinsats på plats sedan i mars. Vi har tre personer nu, och det kommer att bli fem personer inom kort. Tittar man i den proposition som försvarsministern lägger fram i dag ser man att det handlar om en resursallokering på 126 miljoner kronor för 70 personer eller till och med i värsta fall 220 personer om man tar en evakueringsstyrka.

Samtidigt tar vi i dag ett ganska tydligt närmande kliv till Nato och det utan att det är någon större tydlighet i vad det innebär. Här undrar jag om försvarsministerns idé är att man i stället för att Sverige i något läge ska lämna snarast vill in i Natomissionen NMI.

Det är väl lite det man funderar om när man hör försvarsministern i Sverige säga: IS är militärt besegrat. Man undrar lite vad det betyder när han fortfarande menar att de finns kvar. Går det att stoppa de personerna med militär insats? Går de att stoppa genom att ha en militär utbildningsinsats? Det får vi inga riktiga svar på.

Om det inte finns en efterfrågan på de 70 personerna, och man talar om att det är stora förändringar i Irak, varför lägger regeringen då fram samma proposition som den egentligen har lagt fram de tidigare åren? Om det är så stora förändringar som ändå sker nu, lägg då fram en proposition, försvarsministern, utifrån de faktiska förutsättningarna. Skriv då att vi vill vara på stabsplats och närma oss Nato. Det vi fattar beslut om i dag är något helt annat än vad du beskriver i den politiska debatten.


Anf. 30 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Man kan hålla på att vrida och vända och snedvrida saker i en debatt bäst man vill för att få det att passa ens egna syften. Här måste vi fatta beslut som innefattar en viss flexibilitet.

Vi är beredda att i normalläget gå upp till 70 personer när det gäller framför allt skydd och bevakning och de stabsfunktioner som vi besitter. Vi är beredda att öka upp till 70 personer.

Jag redogjorde i mitt anförande för varför man har dragit ned och varför man tog hem soldater från Irak. Det var i stort sett två grejer. Det var dels attackerna, dels covidsituationen som omöjliggjorde omfattande utbildningsverksamhet.

Det handlar om att försöka hålla ställningarna och att inse att 10 000 IS-terrorister är en sådan kraft att de kan komma igen om den internationella koalitionen släpper sitt grepp och vandrar ut. Det är klart att det är ett problem som vi måste ta ställning till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi menar på att vi med den här propositionen ska ha möjlighet att gå upp i bemanning om det efterfrågas och det krävs. Normalläget har jag beskrivit. Normalläget är 70 personer. Men det skedde omfattande förändringar i koalitionen bland annat med bakgrund av covid.

Att det nu diskuteras en övergång till en Natoinsats handlar en del om den amerikanska positionen i detta. Det folkrättsliga mandatet existerar. Det är inte någon smygväg in i Nato. Det är ett deltagande i ett internationellt arbete mot IS-terrorismen. Det är vad det handlar om. Det är sakligt sett vad ärendet går ut på och ingenting annat.


Anf. 31 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Riksdagens regler är sådana att regeringen lägger fram propositioner och sedan får riksdagen säga ja eller nej till de propositioner som regeringen lägger fram. Men det blir väldigt svårt för riksdagen att agera på ett korrekt sätt när försvarsministern de facto lägger fram propositioner om sådant som det inte finns någon efterfrågan på bara för att man skulle kunna vilja ändra sig i framtiden.

Det snedvrider de debatter vi har när vi helt plötsligt avsätter medel för insatser som ingen vill ha och som ingen tror ska genomföras. Det vore bättre om vi hade en försvarsminister som lade fram propositioner som handlade om att Sveriges militära förmåga var efterfrågad och där man räknade på den faktiska verkligheten, inte på vad man hoppades på eller vad som var förra året. Det tror jag är en bättre ordning än den ordning som försvarsministern hänvisar till just nu.

Jag tycker att man på det sättet för en politisk debatt i Sverige om Sveriges militära insatser och militära samarbete som delvis för människor i den svenska debatten bakom ljuset. Det låter som att man håller linjen mot terroristerna. Men i praktiken närmar man sig Nato ännu tydligare genom att säga att vi kommer att ingå i deras insats i en nära framtid.

Det vore mer ärligt av försvarsministern att använda de verkliga argumenten, lägga fram de verkliga propositionstexterna och mena allvar med det han säger. Nu målar han upp IS-terrorister i antal, kraft och styrka utan att det finns en strategi för hur vi ska möta dem.

Jag menar på att Sverige har ett vägval att göra här. Vi behöver fokusera på de civila insatserna. Många av dessa terrorister anslöt sig till IS-sekten på grund av att de hade för dåliga val. De hade dåliga livsförhållanden.

Det gör att de civila insatserna måste öka i stället för att vi står här och röstar om 70 personer som aldrig kommer att åka till Irak.


Anf. 32 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Att de aldrig kommer att åka till Irak vet Håkan Svenneling ingenting om. Det var helt hugget ur luften.

Vad vi gör däremot är att vi skapar ett beslut med en flexibilitet och en möjlighet att öka styrkan. Om det är så att vi inte använder hela beloppet kommer de pengarna naturligtvis att användas till annat.

Jag ser inte det du beskriver som ett problem. Jag ser det som ett sätt att konstruera en politisk debatt. Det handlar egentligen om att du har någon sorts grundläggande negativ syn på allt det som Nato gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

För mig och regeringen är det inte ett problem att ingå i ett sådant arrangemang. Det handlar om sakfrågan att bekämpa terrorismen. Den är inte över. Den typen av fanatism som IS står för måste man orka att långsiktigt ta på allvar.

Det handlar om att begripa att även om vi nu upplever att de är militärt besegrade existerar de ändå. Är det så att vi släpper greppet kommer det att poppa upp igen. Då är det ett hot inte bara i den regionen utan också i andra delar av världen.

Därför måste det fortsätta, och därför måste vi ha en flexibilitet att kunna gå upp i antal personer när så krävs.


Anf. 33 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka försvarsministern för att han deltar i dessa debatter. Jag tror att det är många som uppskattar det.

Som jag har varit inne på tidigare i dag ser vi en oroväckande trend i Irak där regeringen bland annat närmar sig skurkstaten Iran. Vi ser också hur det sekteristiska våldet har ökat på många platser. Vidare vet vi att den irakiska regeringen, med allierade milisgrupper som Hashd al-Shaabi, har angripit KRG-regionen. Detta är naturligtvis en utveckling som varken jag eller försvarsministern tycker är särskilt positiv. Av den anledningen skulle jag vilja veta hur han ser på detta och på den svenska rollen i Irak. Man deltar ju i en utbildningsinsats för trupper som i framtiden eventuellt kan komma att delta i detta sekteristiska våld.


Anf. 34 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag brukar ha inställningen att jag inte i någon större utsträckning spekulerar kring saker som ännu icke har inträffat. Däremot vill jag markera att utrikesministern har fört samtal med Iraks regering. Vi har fördömt det som på ett negativt sätt har varit riktat mot olika grupperingar i Irak, och vi har tagit upp det inom ramen för EU. Vi har tagit upp det - och det förs diskussioner om det - inom ramen för koalitionen. Vi markerar vikten av respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och mötesfrihet.

Ett av syftena med att vi befinner oss i detta område med både civilt och humanitärt stöd är att få in en förståelse och en kunskap om hur man hanterar sådana här saker. Exempelvis är folkrätten en väldigt viktig bit i den utbildning vi försöker bibringa de irakiska samarbetspartnerna. Jag har tidigare redogjort för det jag anser vara huvudmotivet till att vi ska vara där trots alla utmaningar och svårigheter, och det är att vi riskerar att öppna vägen för IS-terroristerna om koalitionen släpper greppet. Bieffekten av vår närvaro är också att vi kan begränsa de Irantrogna milisgruppernas sätt att verka, och genom ett uthålligt engagemang kan vi bygga upp de irakiska säkerhetsstyrkorna och få in de värderingsbitar vi tycker är väldigt viktiga med hänsyn till hur internationell lag är konstruerad.

Det finns alltså ingen enkel väg att gå här, och det är just av den orsaken som jag är beredd att föreslå detta till riksdagen.


Anf. 35 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna är som bekant positiva till en insats i Irak. Sedan vill vi ju rikta stödet till KRG-regionen just för att vi vet att det är en pålitlig samarbetspartner - i alla fall om man jämför med Bagdadregimen. Vi vill också se till att vi kan understödja till exempel självförsvarstrupper på Nineveslätten och försöka stärka de grupper i Irak som i dag utsätts mer än andra, som yazidier och framför allt kristna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag ser inte poängen här, särskilt inte när man inte har full kontroll över vad som kan hända efter att man utbildat Bagdadregimens trupper. Det handlar som sagt om en regim som är nära allierad med Iran och som använder sig av shiamiliser som är fruktansvärt brutala. Jag förstår alltså inte riktigt hur försvarsministern tänker där, men det är såklart en komplex situation.

Det jag undrar är: Kan försvarsministern tänka sig att på något sätt verka för att till exempel understödja självförsvarstrupper på Nineveslätten eller för att försöka få fram garantier för att den svenska insatsen inte bidrar till sekteristiskt våld eller angrepp mot Iraks egna befolkning?


Anf. 36 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det vi är beredda att verka för är det som sker inom ramen för koalitionens mandat och det folkrättsliga mandat vi bygger detta på. Där har vi liksom ingen möjlighet att gå utanför det som är koalitionens uppgift. Det har exempelvis varit en diskussion nu om närvaron i Erbil, och där är det så att basen planeras stänga i början av nästa år.

Den utfästelse jag kan ge är alltså att vi kommer att verkställa det som finns inom ramen för propositionen och inom ramen för koalitionens folkrättsliga mandat. Det är läget.


Anf. 37 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Tack till alla som har deltagit i den här debatten, inklusive försvarsministern!

Jag kom senare än planerat till kammaren, och jag ber om ursäkt för min sena ankomst. Nu i covidtider ska vi ju inte åka kollektivtrafik, och morgontrafiken från Södertälje in mot Stockholm var väldigt besvärlig.

Trafiken är dock långt ifrån ett bekymmer i det här sammanhanget, för nu talar vi om sådant som verkligen är besvärligt. Inledningsvis vill jag tacka alla som har gjort och gör insatser för Sveriges röst och Sveriges vilja att bistå i hårt drabbade länder som Afghanistan och Irak. Tack också till alla de anhöriga som gör detta möjligt!

Utgångspunkten för Sveriges engagemang, oavsett om det gäller Afghanistan eller Irak, är naturligtvis att vi bygger säkerhet tillsammans med andra - i samverkan och partnerskap med andra. I tider med gränsöverskridande hot och nära samband mellan inre och yttre säkerhet blir det desto viktigare. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är viktigt för vår nationella säkerhet och för vår försvarsförmåga. Sverige ska vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser som bygger säkerhet tillsammans.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det är naturligtvis självklart för oss från Centerpartiets sida att vi försöker ställa upp när någon efterfrågar vår insats. Det finns ett tydligt folkrättsligt mandat, och vi 77 länder i koalitionen har agerat tillsammans utifrån detta. Vi har funnits i Irak sedan 2014 för att bekämpa terrorism men också för att bygga utveckling. Som har sagts ingår Sverige i koalitionens kärntrupp, som består av drygt 30 bidragsgivare. Vi har från svensk sida även fokuserat på 1325 och på att utbilda i den humanitära rätten för att man ska kunna granska och följa upp vad som händer och rapportera om övergrepp begås. Det är viktigt även för det syftet att ha ögon och öron på plats, herr talman.

Insatsen är naturligtvis beroende av andra. Sjukvårdsinsatsen är helt vital. Det som har framgått tidigare i debatten är den osäkerhet som har skapats på grund av den sittande presidenten i USA och den avgående administrationens signaler om tillbakadraganden. Vi ser naturligtvis att detta kan skapa olika utvecklingslinjer i insatsen, både i Afghanistan och i Irak, och därför är vi tydliga med att det är viktigt att regeringen återrapporterar till riksdagen - och gör det minst en gång per kvartal. Om någonting av betydelse inträffar förväntar vi oss att regeringen återkommer till riksdagen med information.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. Hade jag varit här i tid hade jag gjort detsamma gällande betänkandet om Afghanistan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-12-09
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2021 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:21 och avslår motion

    2020/21:3741 av Håkan Svenneling m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD100052
    C50026
    V04023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt5140294
    Ledamöternas röster
  2. Övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:755 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7,

    2020/21:649 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1-5,

    2020/21:669 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

    2020/21:3734 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1-5.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt45100294
    Ledamöternas röster