Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fri- och rättigheter

Betänkande 2023/24:KU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Fri- och rättigheter(pdf, 332 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:13 Fri- och rättigheter

Beslut

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13)

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 30

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-12
Justering: 2024-03-21
Trycklov: 2024-03-25
Reservationer: 4
Betänkande 2023/24:KU13

Alla beredningar i utskottet

2024-02-29, 2024-03-12

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-02
Debatt i kammaren: 2024-04-03
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KU13, Fri- och rättigheter

Debatt om förslag 2023/24:KU13

Webb-tv: Fri- och rättigheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrik Nilsson (M)
Anf. 1 Ulrik Nilsson (M)

Fru talman! För några veckor sedan firade vi regeringsformens 50-åriga tillvaro. Då fick vi lära oss att den bygger på folksuveränitet, fri åsiktsbildning och att styre utövas under lagarna. Sedan den tillkom har den kompletterats med en beskrivning av fri- och rättigheter i 2 kap. regeringsformen. Den syftar till att skydda individers fri- och rättigheter och garantera fri åsiktsbildning - men där har vi också ett ansvar. Det är ju vi som är förtroendevalda eller folkvalda som ska bära åsikterna och presentera vad vi står för. Vi ska akta oss för att alltför mycket juridifiera politiken så att det vi står för, presenterar och tycker inte blir lika viktigt.

I regeringsformen är fri- och rättigheter en grundläggande del. Men, fru talman, hur blir det i praktiken? Jo, i varje ärende finns ju inslag av alla delar jag beskrev. Det finns naturligtvis en del som är folkopinionen och vad svenskarna tycker. Det finns en del som handlar om den fria åsiktsbildningen och vad opinionsbildare tycker om ett förslag. Det finns även en del om hur det ska tillämpas under lagar och hur lagstiftningen ser ut. Det handlar också om hur ett beslut påverkar fri- och rättigheter. Det är detta vi behöver värdera.

Fru talman! Låt mig berätta en liten anekdot. Valet 2018 var över, och vi hade valvaka. Det hade väl gått sådär, för att uttrycka det milt, för oss. Jag besökte Moderata ungdomsförbundets valvaka. De var förtvivlade. De grät. Det var uttalanden som "nu går Sverige åt helvete", "min utbildning är bortkastad" och "min framtid är förstörd".

När jag försökte trösta dem insåg jag plötsligt att vi hade helt olika syn på politiken. De ser den som ett medel för att just nu, just i dag, just här få rätt, medan jag ser politik som ett medel att med bättre argument nästa gång kunna påverka utvecklingen. Vi kommer att kunna komma fram till ett annat beslut en annan gång. Det kan till och med vara så att de där som vi nu tycker så illa om har bytt uppfattning och med goda argument bytt åsikt.

Just synen på om demokrati är ett sätt att få rätt här och nu eller ett sätt att garantera att man alltid kommer att kunna värdera situationer tror jag egentligen är den grund man måste ha klar för sig. Vi har ett ansvar att förklara att det är långsiktigheten som är avgörande.

Fru talman! Dagens ärende handlar om de fri- och rättigheter som den ursprungliga regeringsformen kompletterades med, nämligen vad som gäller för alla medborgare. Det är viktigt att noga tänka igenom hur vi ska använda den möjlighet vi har att bestämma vad som gäller över tid. Det är klart att vi då ska undvika att i fri- och rättigheter ta in sådant som egentligen är grund för politisk debatt och politiska avvägningar. Det får alltså aldrig bli så att rättighetskatalogen eller frihetskatalogen inskränker möjligheten att ha synpunkter på något som inte är fundamentalt och viktigt.

Det är också viktigt att konstatera att fri- och rättigheter inte är verktyg för att i dag genomföra det man själv vill för att säkra det för framtiden. Det finns länder där man ibland pratar om konstitutionell majoritet. Något sådant har inte vi, men där har man använt sin majoritet för att med den här typen av beslut begränsa någonting som man tycker är politiskt svårt och jobbigt. Det ska vi nog undvika. Därför är samsynen viktig.

Jag kan konstatera att vi har en väldigt stor samsyn här i kammaren i de här frågorna. Vi står i stort sett eniga bakom betänkandet. Det finns några reservationer med olika nyanser, men i grunden försvarar vi precis samma värden.

Fru talman! När vi tar beslut om rättigheter måste vi låta det gå lite långsamt, utreda noggrant och fatta beslut med eftertanke. Därför tänker jag inte gå in på detaljer i förslagen. Det kan finnas goda och dåliga saker i dem, men alltihop förtjänar en betydligt långsammare process än om vi bara skulle säga att vi nu gör någonting åt ett visst förslag.

Fru talman! Sammanfattningsvis kommer jag till bedömningen att betänkandet är välbetänkt, väl övervägt och väl motiverat, och därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i konstitutionsutskottets betänkande nummer 13 Fri- och rättigheter.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Mariya Voyvodova (S)
Anf. 2 Mariya Voyvodova (S)

Fru talman! Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande KU13 Fri- och rättigheter. I utskottets betänkande finns 40 motionsyrkanden som omfattar flera motioner om fri- och rättigheterna. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 4 i ärende 7.

Nyligen släppte institutet Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet sin årliga översikt över demokratin i världen. Det är ett gigantiskt projekt där fler än 4 000 forskare i över 180 länder har bidragit med data till rapporten. Rapporten ger en överskådlig bild av läget i världen och hur demokratin utvecklats genom åren.

Det är en mycket dyster bild som framträder. I årets rapport lyfts bland annat fram att 71 procent av världens befolkning lever i någon typ av autokrati. Det är en rejäl ökning jämfört med för bara tio år sedan, då andelen var 48 procent.

Fru talman! Det är nu tydligt att vi inte kan ta demokratin för given ens i Sverige. Det är dags för ett gigantiskt folkbildningsprojekt till demokratins försvar. Vi kan inte längre sitta stilla i båten och titta på, utan vi behöver agera. Vi behöver också aktiva medborgare som är delaktiga och har koll på vad regeringen och riksdagen gör.

Fru talman! I veckan kunde vi höra på nyheterna att högsta domstolen i delstaten Florida i USA förbjuder abort från vecka 6. I praktiken innebär detta ett totalt förbud. Vi ser hur kvinnors och flickors rättigheter hotas i land efter land. Runt om i världen ser vi inskränkningar av aborträtten och ökad kontroll av kvinnokroppen. USA:s högsta domstol har till och med rivit upp den grundläggande rätten till abort. I Europa har en rad länder på senare tid antagit mer restriktiva abortlagar.

I juni är det val till Europaparlamentet, och 27 länder och ungefär 370 miljoner européer går till val. Det finns en grundläggande anledning till att aborträtten ska skyddas i grundlag och stadga såväl i Sverige som i EU. Den stavas hotet från högerextrema, populister, antifeminister och abortmotståndare. De senaste åren har vi bevittnat en rad bakslag för flickors och kvinnors rättigheter runt om i Europa till följd av att högerpopulister och antidemokratiska krafter kommit till makten. De vill slita isär den svenska och europeiska sammanhållningen och försämra kvinnors rättigheter och aborträtten.

Vi socialdemokrater begär i en motion att möjligheten att grundlagsskydda aborträtten i Sverige utreds. Aborträtten är grundläggande för kvinnors rättigheter. Vi minns de partier på högerkanten som i valrörelsen 2022 viftade med falukorvar och abortkontrakt. Det hävdas nu av regeringen att den svenska aborträtten ska skyddas, och det är bra. Men vi vet att det i dessa partier finns riksdagsledamöter som är motståndare till aborträtten.

För oss socialdemokrater är en sak säker: Vartenda försök att försämra aborträtten i Sverige kommer att möta rejält politiskt mothugg. Vi välkomnar alla förslag som kan leda till stärkt aborträtt, antingen genom grundlagsskydd eller på andra sätt. Vi kommer alltid att stå upp för kvinnors rätt till sin egen kropp och hälsa.

I en annan motion av Socialdemokraterna tas föreningsfriheten upp. Som framgår i betänkandet: I ett uppmärksammat fall som prövades i Svea hovrätt men som Högsta domstolen inte tog upp till prövning fälldes transportarbetarnas fackförbund för att det uteslutit en medlem på grund av att medlemmen öppet bröt mot förbundets stadgar. Jag själv är inte jurist, men beslutet väcker förstås många frågor och tankar. Är det exempelvis rimligt att en domstol tar sig rätten att göra en egen bedömning av fackförbundets egna stadgar? Kan man utesluta medlemmar som bryter mot föreningens stadgar? Transportarbetareförbundet har tagit frågan vidare till Europadomstolen, och det är bra att frågan kommer att prövas vidare.

Fru talman! Demokratin är skör. Den kan tyckas vara lika självklar som att andas, men så är inte fallet längre. Demokratin kan snabbt nedmonteras, och det gäller också här i Sverige. Fri- och rättigheterna behöver ett aktivt skydd. Det demokratiska samtalet ska tillåta att olika stämmor hörs. Det farliga är om bara en röst och en åsikt släpps fram och om samtal och argument övergår till hot och hat.

Om vi som folkvalda ska skydda fri- och rättigheterna är det avgörande att vi förstår både vad vi riskerar att förlora och vad vi gör. Den här processen sträcker sig mycket längre än bara en mandatperiod.

Det finns nu en tillsatt grundlagskommitté som kommer att utreda flera av de yrkanden som tas upp i utskottets betänkande. Det är inte första gången riksdagen är på väg att ändra grundlagen. Det som dock är oroväckande och som även konstitutionsutskottet har uppmärksammat är att man ibland röstar igenom lagstiftningar utan grundlig beredning. Riksdagsledamöterna hinner då knappt sätta sig in i förslagen, och oftast saknas parlamentarisk förankring.

Flera remissinstanser har varit starkt kritiska mot det höga tempot i lagstiftandet. Dagens Nyheter uppmärksammade nyligen i en väldigt intressant artikel att regeringens brådska kan ge sämre lagar. Det är väldigt viktigt att den frågan uppmärksammas. Är det en nedmontering av en lång rättssäker tradition i Sverige som pågår nu när lagar snabbt ändras och det inte blir genomtänkt? Flera remissinstanser har pekat på att flera av åtgärderna kan strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag. Det är oerhört viktigt att den frågan bevakas.

Den 6 mars firade vi under högtidliga former i Sveriges riksdag 50 år sedan den nya regeringsformen utfärdades. Mycket har hänt under detta halvsekel, kunde jag konstatera när jag satt i den vackra kammarsalen. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet, och det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet ser förvisso väldigt annorlunda ut. Tiden vi lever i ställer allt högre krav på oss folkvalda att skydda de rättigheterna. Om demokratin ska överleva och fri- och rättigheterna skyddas är det avgörande att vi vet vad som står på spel.

Victoria Tiblom (SD)
Anf. 3 Victoria Tiblom (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu konstitutionsutskottets betänkande KU13 Fri- och rättigheter. Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Regeringsformen är en av våra viktiga grundlagar, och den nuvarande regeringsformen firade nyligen 50 år med kungen och kronprinsessan i andrakammarsalen. Enligt regeringsformen ska den offentliga makten utövas "med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet".

Därför är det viktigt att vi har ett tydligare förbud mot otillbörlig särbehandling på grund av politisk åskådning vid anställning inom offentlig kommunal och regional verksamhet. En utredning borde tillsättas för att undersöka hur det allmänna bättre kan skydda dem som på otillbörlig grund missgynnas på grund av sin politiska åskådning.

I och med tjänstemannaansvarets avskaffande 1976 leder olika former av missbruk av rollen som tjänsteman inte längre till rättslig prövning annat än vid myndighetsutövning mot den enskilde. I vissa fall kan det leda till en intern prövning inom myndigheten. Denna process är inte transparent och har inte samma normbildande effekt som straffpåföljder. När det gäller den gemensamma, allmänna sektorn stipuleras det uttryckligen i både FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna att politisk diskriminering inte får förekomma vare sig i myndighetsutövning mot den enskilde eller i anställningsförfarande gällande en offentlig tjänst. Svensk rätt saknar emellertid en uttrycklig och adekvat formulering om förbud mot diskriminering på politisk grund vid anställningsförfaranden.

En chef eller rektor som nekat anställning med hänvisning till värdegrunden kan därför utan risk för rättsliga konsekvenser fortsätta med detta, dels då tjänstemannaansvaret är borttaget för annat än myndighetsutövning, dels då politiska åsikter inte ingår som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Det förhållande att någon riskerar att inte komma i fråga för en offentlig tjänst på grund av att denna har fel åsikter hör inte hemma i ett demokratiskt och modernt samhälle. Det är orimligt att en stor del av befolkningen ska behöva känna rädsla för att deras politiska engagemang ska resultera i karriärsskadliga konsekvenser.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vill uppdatera svensk lagstiftning och införliva FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen mer ordagrant avseende politisk diskriminering inom det offentliga. Förutom att man i regeringsformen bör förbjuda politisk diskriminering under vissa omständigheter bör det utredas hur skyddet mot politisk diskriminering kan säkerställas vid anställningar på lokal och regional nivå.

Ingen person ska diskrimineras på grund av sin religiösa tillhörighet. Med detta sagt finns det religiösa samfund som i olika grad är både våldsbejakande och extremistiska. Detta gäller på motsvarande sätt för politiska ideologier. Då det svenska rättssystemet trots detta allmänna målstadgande klarar av att motverka och beivra religiöst motiverad brottslighet, samt i erforderlig grad även skydda och tillmäta olika religiösa grupper ett adekvat och ändamålsenligt skydd, torde det inte föreligga några hinder att i motsvarande grad inkludera politisk åskådning under katalogen av diskrimineringsgrunder i regeringsformen 1 kap. 2 §.

I grundlagen stadgas att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. I EKMR föreskrivs ett förbud mot diskriminering på grund av politisk åskådning. Trots detta saknas i dag ett adekvat skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning i svensk rätt. Diskrimineringslagen inkluderar till exempel inte politisk åskådning. Under iakttagande av samma överväganden som gäller i EKMR bör det utredas hur skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning kan införas i grundlag och lag.

Fru talman! I samband med en sådan förändring ska ett tillägg till regeringsformen göras med innebörden att ingen får särbehandlas eller diskrimineras på grund av att denna betraktas av sig själv eller av andra som svensk.

Vidare kan man läsa att det allmänna ska främja minoriteters kultur och samfundsliv i Sverige. Detta stadgande försvårar den självklara principen att invandrargrupper i Sverige bör assimileras, inte integreras. Kulturella undantag bör endast vara förbehållna Sveriges fem erkända historiska minoriteter.

En annan förbisedd men viktig symbolfråga rör det svenska språket, vars ställning som huvudspråk i Sverige självklart bör grundlagsfästas.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 4 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Detta motionsbetänkande, KU13 Fri- och rättigheter, behandlar en lång rad motioner, närmare bestämt 40 stycken, på temat fri- och rättigheter. Det är något av det finaste som finns med en demokrati, för att inte rent av säga själva kärnan i begreppet demokrati.

Till grund för motionsbetänkandet ligger den grundlagsskyddade respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Smaka på de orden, och tänk på vad de egentligen betyder: alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

De orden är egentligen någonting som vi kristdemokratiska kallar för personalism. Av de begreppen följer exempelvis att den enskilda människans personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.

Det handlar om rätten till utbildning, bostad och arbete och en hållbar utveckling som ger god miljö för både våra barn och våra barnbarn, det vill säga förvaltarskap, för att använda ytterligare en term från kristdemokratisk ideologi och filosofi.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom alla områden och att rätten till privatliv och familjeliv värnas för den enskilde.

Diskriminering ska motverkas vare sig det gäller kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. I detta sammanhang kan vi också nämna att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och sitt samfundsliv ska främjas.

Jag räknar upp dessa fri- och rättigheter för att de är så genuint vackra och så totalt oumbärliga för en livskraftig demokrati.

Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den så kallade Europakonventionen, och vissa förändringar och tillägg till den införlivades i svensk lag 1994. Det pågår också en process för att EU ska ansluta sig till Europakonventionen. I nuläget finns EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna. Men de är begränsade till unionens institutioner och organ och till medlemsstaterna när de tillämpar unionsrätten. Därför finns behov av att anta hela Europakonventionen som en del av EU-rätten.

Fru talman! Bland de motioner som behandlas i betänkandet finns bland annat motioner om att grundlagsskydda aborträtten. Alla riksdagens partier står i dag bakom aborträtten. Kristdemokraterna har gjort det ända sedan slutet på 1980-talet. Men med tanke på utvecklingen i en del länder har frågan kommit upp om att aborträtten behöver få ett starkare juridiskt skydd.

Frågan behandlas nu som en del av arbetet i den parlamentariskt sammansatta kommitté som på regeringens uppdrag utreder några frågor om det skydd som gäller för de grundläggande fri- och rättigheterna enligt 2 kap. regeringsformen. Jag ser därför inte skäl att föregripa de ställningstaganden som den utredningen kommer fram till.

Även motioner som gäller omprövning av medborgarskap vid brottslighet behandlas av 2023 års fri- och rättighetskommitté. Vi bör därför också invänta kommitténs slutsatser och förslag i det avseendet.

När det gäller motioner om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom det civila samhället finns det statsbidrag för sådana som ger möjlighet till skydd av byggnader och lokaler där man bedriver verksamhet men även tekniska bevakningslösningar.

Statsbidraget till judiska församlingar och institutioner för att möta det kraftigt ökade säkerhetshotet mot sådana höjdes den 25 oktober 2023 med 10 miljoner för bevakning, akututrustning och katastrofberedskap utöver de 30 miljoner som aviserades i budgetpropositionen från och med i år, 2024. Med tanke på dessa beslut är det rimligt att avvakta effekterna av dem innan mer pengar anslås.

Med dessa noteringar yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Malin Björk (C)
Anf. 5 Malin Björk (C)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 5.

Som Ulrik Nilsson redan har varit inne på högtidlighöll vi för några veckor sedan här i riksdagen att regeringsformen fyller 50 år i år. Regeringsformen är en av våra grundlagar, där vi i det andra kapitlet hittar bestämmelserna om våra grundläggande fri- och rättigheter, det vill säga det vi debatterar här i dag.

Regeringsformens andra kapitel innehåller dels de positiva friheterna - yttrandefriheten, religionsfriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten - dels de negativa opinionsfriheterna, som ger skydd mot tvång från det allmänna att ge till känna sin politiska eller religiösa åskådning. Här finns även bestämmelser som ger skydd för medborgarskap och skydd mot intrång i den personliga integriteten, till exempel kroppsvisitation.

Dessa grundlagsskyddade fri- och rättigheter får bara begränsas genom lag under vissa förutsättningar, och då bara om de är proportionerliga. Det innebär att de aldrig får gå längre än vad som är nödvändigt för att nå det syfte man säger sig vilja uppnå med en begränsning.

Fru talman! Vi lever i oroliga tider med ett säkerhetsläge i Sverige och Europa som är sämre än på mycket länge. Därtill kommer en grov brottslighet, där skjutningar och sprängningar skapar lidande och otrygghet i vårt samhälle. Det här är utmaningar som kräver att vi politiker gör vårt yttersta för att vidta åtgärder som ökar människors säkerhet och trygghet.

Samtidigt är det oerhört viktigt att hålla huvudet kallt just i sådana här svåra tider och se till att noggrant analysera förslag som läggs fram som innebär begränsningar av våra fri- och rättigheter. Sådana förslag kan och får aldrig tas fram lättvindigt, utan konsekvenserna av dem behöver belysas på ett djuplodande och allsidigt sätt. Vi behöver påminna oss om att varje åtgärd som begränsar din och min frihet måste vara proportionerlig och faktiskt uppnå de syften som vi som lagstiftare säger oss vilja uppnå.

Fru talman! Vid 50-årsfirandet av regeringsformen deltog både forskare och politiker, och i de presentationer vi fick ta del av framkom tydligt att denna grundlag inte alls är en grånad 50-åring utan en som i högsta grad utvecklas i takt med tiden.

Det ska självklart inte vara enkelt att genomföra grundlagsändringar, och jag ser fram emot att regeringen presenterar förslag om att göra sådana ändringar svårare att genomföra. Det är en parlamentarisk grundlagskommitté som i ett betänkande som lämnades över förra våren har kommit fram till att det behövs.

Vi ska dock inte intala oss att våra grundlagar är till fyllest på alla punkter. De kan förstärkas och förbättras. Som flera ledamöter redan har varit inne på pågår sedan i höstas ett arbete i en parlamentarisk kommitté med att se över delar av regeringsformen. Det är den så kallade 2023 års fri- och rättighetskommitté, där jag har förmånen att vara med som Centerpartiets representant. Detta är en kommitté som har fått många frågor på sitt bord att utreda fram till december i år. Ett par av dem är ett stärkt skydd för aborträtten och ett stärkt skydd för äganderätten - något vi i Centerpartiet välkomnar.

Vad gäller det konstitutionella egendomsskyddet finns i dag inte några uttryckliga begränsningar. Därför vill Centerpartiet att det införs ett proportionalitetskrav när det gäller ingrepp i äganderätten.

När det gäller aborträtten visar utvecklingen i USA och även i vissa europeiska länder att denna rätt inte går att ta för given. Det finns tyvärr krafter som har gjort eller säger sig vilja göra det svårare för kvinnor att genomföra en abort. Det här är oerhört oroande, och därför vill Centerpartiet ha ett stärkt skydd för aborträtten. Det gäller både på hemmaplan och i EU, där vi inför valet till Europaparlamentet lyfter frågan om att stärka skyddet för aborträtten.

Fru talman! Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Detta är och måste fortsätta att vara en självklarhet i det demokratiska Sverige. Frihet i Centerpartiets mening är inte förunnat bara vissa av oss. Alla människor, oavsett bakgrund, hudfärg, ålder, kön eller härkomst, ska ges möjlighet att utöka sina livschanser och känna frihet.

Därför är det viktigt att lyssna när vi uppmärksammas på att det finns människor i Sverige vars frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och diskriminering. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv konsekvent ökat under de senaste tio åren. Detsamma gäller hatbrott med antisemitiska eller islamofobiska motiv.

Det här är dystra siffror som visar på en utveckling i samhället som vi måste bryta. Vi kan inte och får inte acceptera att människor i vårt land begränsas av fördomar och diskriminering. Vi måste stå upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar. Det är grundläggande och avgörande för att bygga ett samhälle starkt.

Ett led i att skydda grupper som utsätts för hatbrott på grund av sin livsåskådning är att se till att de platser där de möts för att utöva sin tro är trygga platser. Hatbrotten ökar nu tyvärr både mot synagogor och moskéer. Det är välkommet att regeringen har höjt anslaget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfunden. Men Centerpartiet anser inte att det räcker. För att skydda dessa gruppers rätt att utöva sin tro i trygghet vill vi se långsiktiga och löpande investeringar i säkerhetsåtgärder, och inte bara engångsinsatser.

Malin Danielsson (L)
Anf. 6 Malin Danielsson (L)

Fru talman! För ett par veckor sedan högtidlighöll riksdagen att det i år är 50 år sedan 1974 års regeringsform trädde i kraft. Den största förändringen jämfört med 1809 års regeringsform var såklart att monarkins makt minskade avsevärt till förmån för riksdag och regering. Men en annan viktig förändring gjordes också: Individens grundläggande rättigheter och friheter stärktes genom att de införlivades i regeringsformen.

I antologin En författning i tiden - Regeringsformen under 50 år, som sammanställts till 50-årsjubileet, konstaterar flera forskare och författare till de olika delarna att dessa grundläggande fri- och rättigheter inte fick något större genomslag i och med den nya regeringsformen. Det var inte förrän Sverige tog klivet in i den europeiska gemenskapen och även införlivade Europakonventionen i svensk lag som rättsväsendet, och även politiken, på allvar började förhålla sig till de individuella fri- och rättigheterna.

Förra året tillsatte regeringen en ny grundlagsutredning i syfte att pröva om några nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas i 2 kap. regeringsformen för att vi ska kunna ta ytterligare steg för att stärka fri- och rättighetsskyddet. Bland annat kommer rätten till abort, rätten till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering att övervägas.

Fru talman! Sedan mitten av 70-talet har svenska kvinnor haft rätt till fri abort i Sverige. Innan dess åkte många kvinnor till Polen för att få aborter utförda. Där var det lagligt, och här var det olagligt. Nu är förhållandena omvända. Just löften om en återställd aborträtt var en viktig valfråga i det polska valet som nyligen genomfördes. Den nya liberala regeringen i Polen har utlovat att återställa rätten för kvinnor att bestämma över sina kroppar.

Utvecklingen av aborträtten går åt olika håll i olika länder. Frankrike blev för bara för ett par veckor sedan första land i världen att grundlagsskydda aborträtten. Samtidigt ser vi helt nya konsekvenser av de snäva abortlagar som vissa amerikanska delstater har antagit, där det nu diskuteras om frysta embryon ska ses som barn.

Tyvärr tenderar just kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp att bli en symbolfråga för den som vill inskränka fri- och rättigheter för människor. Därför finns det en poäng i att se över hur skyddet för denna fri- och rättighet kan stärkas, precis som vi nu gör i den utredning som har tillsatts.

Fru talman! Jag är stolt över att Liberalerna genom tiderna har initierat och drivit på för det skydd mot diskriminering som finns i såväl svensk lagstiftning som på EU-nivå, och vi kommer att fortsätta att verka för att utveckla skyddet.

Det nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter belyser i sin nyligen presenterade årsrapport hur omfattande problemet med diskriminering är i Sverige. I rapporten går det bland annat att läsa att Diskrimineringsombudsmannen uppskattar att över en halv miljon människor i Sverige har upplevt att de har utsatts för diskriminering på olika sätt under 2022. Framför allt rör det sig om diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet och ålder. Samtidigt fick Diskrimineringsombudsmannen enbart in 3 594 anmälningar under samma år, och de rörde framför allt diskriminering utifrån funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Enligt Diskrimineringsombudsmannen kan det finnas olika anledningar till det låga antalet anmälningar. Bland annat är det sannolikt att få känner till möjligheten att anmäla upplevelser av diskriminering eller vart man kan vända sig för att göra det.

Årsrapporten från Institutet för mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg för att vi ska få en uppdaterad bild av hur det ser ut med våra fri- och rättigheter och kunna säkerställa att de tillgodoses också i framtiden.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Jan Riise (MP)
Anf. 7 Jan Riise (MP)

Fru talman! Det jag kommer att säga under de närmaste minuterna har ni till stora delar hört förut. Det är väl något slags bevis på konstitutionsutskottets ofta eniga uttalanden om saker och ting. Det kan tänkas att saker kommer i en något annan ordning eller med en något annan betoning, men det tar vi efter hand.

Som vi redan har hört tillsattes under 2023 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda "några frågor om grundläggande fri- och rättigheter". Dessa blygsamma ord handlar alltså om förändringar i vår grundlag, närmare bestämt regeringsformens andra kapitel. Kommitténs direktiv diskuterades bland annat med konstitutionsutskottets ledamöter innan de levererades.

Det handlar bland annat om rätten till abort, rätten till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering. Dessutom ska kommittén undersöka om det finns tillfällen där det är befogat att återkalla ett medborgarskap. Den ska också behandla andra frågor om äganderätt och möjligheter att i vissa fall göra inskränkningar i föreningsfriheten. Kommittén ska lämna sina förslag senast den 1 december i år, alltså 2024.

Flera av frågorna som kommittén ska arbeta med förekommer även i årets motioner. Jag tänkte fokusera på två frågor, en som är parallell med utredningen och en som vi har tagit upp i våra motioner.

Fru talman! Låt mig börja med rätten till abort. Från Miljöpartiets sida har vi i vår kommittémotion om jämställdhet redovisat vår oro för att kvinnors rättigheter i fråga om aborter ser ut att minska i många länder runt om i världen. Kvinnors rätt att göra abort måste försvaras och säkras. Det hänger ihop med kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och sina liv. Det är en självklar del av en feministisk politik, och vi vill att aborträtten ska grundlagsskyddas.

Vi menar också att Sverige ska fortsätta att i internationella sammanhang tydligt stå upp för kvinnors rätt till abort och försöka påverka de länder som har en abortlagstiftning som inte utgår från den gravidas rätt att bestämma över sin kropp. Det är också viktigt att biståndsmedel går till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt civilsamhällesorganisationer som försöker påverka situationen i sina egna länder.

Vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet välkomnar att frågan om grundlagsskydd av rätten till abort för närvarande utreds, som tidigare påpekats. Vi ska inte gå händelserna i förväg. Vi har ingen reservation i ärendet men hänvisar till vårt gemensamma särskilda yttrande, där vi bland annat pekar på att aborträtten aldrig kan tas för given med de inskränkningar vi ser på olika håll i världen. Det finns också förslag eller tankar som bygger på att någon annan än kvinnorna själva skulle kunna fatta beslut om kvinnornas kroppar, vilket vi naturligtvis helt tar avstånd från.

Vi deltar i och följer givetvis utvecklingen av arbetet inom kommittén för fri- och rättigheter. För tydlighets skull ska också sägas att ett grundlagsskydd för aborträtten handlar om rätten att avsluta en graviditet; övriga frågor om exempelvis tidpunkt för abort återfinns liksom nu i särskild lagstiftning.

Fru talman! Vi talar i dag om fri- och rättigheter. I det sammanhanget har rätten att känna sig trygg i utövandet av sin tro och verksamheter i trossamfund en självklar plats.

För några veckor sedan besökte jag den judiska församlingen i Göteborg. Det är landets näst största - den största finns här i Stockholm. Den otrygghet och oro många där känner handlar delvis om värderingar och en antisemitism som skrämmer. Den oron har funnits i många år men har naturligtvis förvärrats avsevärt efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, och behovet av stöd är därmed än tydligare. Till en del kan säkerhetshöjande åtgärder bidra till att minska oron. Det ska såklart vara möjligt att besöka sin församling utan att känna sig otrygg.

I regering tog Miljöpartiet initiativ till att en strategi för judiskt liv i Sverige skulle tas fram. En samlad beskrivning av förutsättningarna för den judiska minoriteten och en kartläggning av judars hinder och möjligheter är viktiga för att säkra fortlevnaden och utvecklingen av judiskt liv i Sverige.

Miljöpartiet välkomnade regeringens beslut att ge en särskild utredning i uppdrag att lämna förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige. Den utredningens betänkande har nu överlämnats till kulturministern, och det är viktigt att utredningens slutsatser beaktas.

Det har också gjorts en översyn av bidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund, föreningar och stiftelser. Statskontoret, som gjorde översynen, kom bland annat fram till att bidragen inte i tillräcklig grad gynnar de grupper som behöver dem mest. Det behöver ändras så att medlen kan fördelas på ett mer ändamålsenligt och långsiktigt sätt.

Det största hindret för judiskt liv är den utbredda antisemitismen i samhället och den bristande tryggheten och säkerheten kring judiska institutioner. Den bristande tryggheten och säkerheten begränsar många judars möjligheter att leva ett judiskt vardagsliv och att leva öppet med sin identitet. Det medför svårigheter för judiska organisationer att verka och utvecklas i Sverige och gör det svårare för judisk kultur att utövas.

Hat och hot mot individer och organisationer gör att många judar upplever otrygghet, oro och rädsla. De säkerhetsarrangemang som de judiska institutionerna själva behöver ombesörja är kostsamma och tar resurser från annan verksamhet. Att den judiska minoriteten ska kunna känna sig trygg och säker utgör därför en nödvändighet för judiskt liv i Sverige. Det gäller inte minst för barn och unga.

Ett annat hinder för judiskt liv berör tillgången till och kapaciteten hos judiska organisationer. Församlingar, föreningar och skolor spelar en central roll i det judiska vardagslivet genom att erbjuda religiösa tjänster, kultur- och fritidsaktiviteter, utbildningar, barn- och ungdomsverksamhet samt sociala tillställningar.

Vi välkomnar de förstärkningar av stödet till trossamfundens säkerhet som redan beslutats och ser fram emot att ta del av beredningen av utredningen om stärkande av judiskt liv i Sverige. Jag vill också nämna den motion om politik för de svenska minoriteterna som vi väckte under fjolårets allmänna motionstid. I den konstaterar vi att en översyn av bidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund, föreningar och stiftelser gjorts av Statskontoret, som bland annat kom fram till att bidragen inte i tillräcklig grad gynnar de grupper som behöver dem mest. Det behöver ändras så att medlen fördelas på ett mer ändamålsenligt och långsiktigt sätt.

Med det yrkar jag bifall till reservation 3.

Ola Möller (S)
Anf. 8 Ola Möller (S)

Fru talman! Föreningsfriheten är fullständigt fundamental för ett demokratiskt samhälle. Den är kanske också något av det vackraste som finns i demokratin - att människor sluter sig samman i en förening för att tillsammans kämpa för ett mål som de tycker är viktigt.

Inom den fackliga rörelsen gör man det inom ramen för det fackliga löftet: Vi i denna sal lovar och svär att aldrig arbeta till sämre lön och med sämre villkor än vad vi nu lovat varandra. Det är ett fantastiskt vackert löfte som innebär att man som arbetare klarar av att stå upp mot de krafter som vill försämra för en.

Att medlemmar i en sådan förening håller detta löfte är fundamentalt för att det fackliga löftet ska fungera. Bryts det bryts också föreningens syfte. Därför är det helt självklart att medlemmar som jobbar mot det fackliga löftet måste kunna uteslutas ur dessa föreningar av föreningarna själva.

Säg nu att en medlem är med i en annan förening som tycker att skyddsombuden inte ska vara fackliga så att de inte längre skyddas av förtroendemannalagen, som stöttar världens rikaste man i en konflikt om kollektivavtal och den svenska modellen, som tycker att staten ska bestämma hur fackens pengar ska användas, som vill ta a-kassan från facken och som inte vill att fackföreningens medlemmar ska få avdrag för sin medlemsavgift trots att arbetsgivarna får det. Då är det ganska självklart att den medlemmen bryter det fackliga löftet.

På regional nivå i Region Skåne går politiker in och kräver att fackföreningsordföranden ska avgå för att denna fackföreningsordförande väljer att inte agera på ett sätt som passar partiet i fråga.

Lokalt nekar man bland annat undertecknad att följa med Kommunals medlemmar ut i verksamheten för att kunna följa den och ha demokratisk insyn i valkretsen. Då är det alldeles självklart att fackföreningarna säger att den medlemmen bryter det fackliga löftet. Den medlemmen ska inte vara med i vår förening.

Det är fullständigt absurt att staten då lägger sig i och stoppar och ingriper i föreningsfriheten så till den milda grad att man undergräver hela syftet med sagda förening.

Då kan man använda argumentet att facken har en särställning i Sverige. Ja, visst har de det. Men det är också fritt att starta andra fackföreningar, vilket den organisation som den här medlemmen är med i förutom facket försökte göra. De var så jädra dåliga på det att det inte gick något vidare, men man är fri att starta andra fackföreningar.

Det är inte ett problem att föreningar får lov att bestämma själva. Det är något vackert. Det är något fint. Det är demokratins kärna. Därför vill jag såklart yrka bifall till den enskilda motionen 1182 och S reservation.

Avslutningsvis vill jag bara säga en sak. Jag har inga problem med att en rektor på en kommunal skola sparkar en nazist eller en våldsbejakande islamist. De ska inte undervisa våra elever. Att Sverigedemokraterna har problem med att den första gruppen blir sparkad förstår jag, men jag förstår inte att Sverigedemokraterna här står och försvarar våldsbejakande islamisters rätt att vara lärare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-03
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 6, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2023/24:KU13, Beslut: Fri- och rättigheter

Beslut 2023/24:KU13

Webb-tv: Beslut: Fri- och rättigheter

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Grundlagsskydda aborträtten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 2,

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 52 och

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 64.
    2. Återkallelse av medborgarskap

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:592 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:882 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och

      2023/24:2435 av Larry Söder (KD).
    3. Diskriminering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:469 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2,

      2023/24:474 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 1.3.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD06309
      M60008
      C00213
      V21003
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -1001
      Totalt217632148
      Ledamöternas röster
    4. Skyddet av äganderätten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:517 av Mats Green (M),

      2023/24:2251 av Sten Bergheden (M) och

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 1.2.
    5. Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:267 av Magnus Berntsson (KD),

      2023/24:1524 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 16 och

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 25.
      • Reservation 3 (C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD63009
      M60008
      C02103
      V21003
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -1001
      Totalt26635048
      Ledamöternas röster
    6. En livssynsöppen stat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1732 av Jakob Olofsgård (L).
    7. Föreningsfrihet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1182 av Ola Möller (S).
      • Reservation 4 (S)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M60008
      C21003
      V21003
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -0101
      Totalt20893048
      Ledamöternas röster
    8. Föreningsförbud

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 15.
    9. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:268 av Hans Eklind (KD),

      2023/24:366 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7,

      2023/24:370 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7,

      2023/24:479 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2023/24:662 av Alexandra Anstrell m.fl. (M),

      2023/24:708 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M),

      2023/24:931 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

      2023/24:1055 av Daniel Vencu Velasquez Castro och Anna Wallentheim (båda S),

      2023/24:1881 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3,

      2023/24:1892 av Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD) yrkande 2,

      2023/24:2291 av Richard Jomshof (SD),

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 19,

      2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 6,

      2023/24:2528 av Markus Wiechel m.fl. (SD),

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 156 och 174 samt

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 20.