Funktionshindrades resemöjligheter
Betänkande 1993/94:TU22
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU22
Funktionshindrades resemöjligheter
Innehåll
1993/94
TU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag i årets budgetproposition som främst gäller ändring i 1979 års lag om handikappanpassad kollektivtrafik och riktlinjer för det fortsatta arbetet med åtgärder för att underlätta för handikappade att använda kollektiva färdmedel. Lagförslaget innebär bl.a. att begreppet handikappade ersätts med begreppet resenärer med funktionshinder. Vad gäller de nämnda riktlinjerna framhåller regeringen att Handikapputredningens förslag -- efter en ingående konsekvensprövning avseende bl.a. kostnader och inverkan på den totala trafikförsörjningen -- i väsentliga delar bör kunna ligga till grund för kommande föreskrifter om handikappanpassning av kollektiva färdmedel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker fyra motionsyrkanden med hänvisning till att syftet med dem torde få anses tillgodosett eller till att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassning av kollektivtrafiken.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassad kollektivtrafik.
1993/94:T908 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en länsfärdtjänst över hela landet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten på bussar och tåg.
Utskottet
1 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
Riksdagen beslutade i juni 1993 om en kommunalisering av riksfärdtjänsten och antog i samband därmed lagen (1993:963) om kommunal riksfärdtjänst (prop. 1992/93:150 bil. 5, bet. TU39, rskr. 445). Beslutet innebar också att Styrelsen för riksfärdtjänst skulle avvecklas vid årsskiftet 1993/94. I den nu aktuella propositionen framhålls att en särskild avvecklingskommitté bör ha till uppgift bl.a. att svara för utbetalningar av medel för resor med riksfärdtjänsten som beslutats före den 1 januari 1994 och som äger rum fram t.o.m. utgången av januari 1994. Kommittén skall verka längst t.o.m. den 30 juni 1994. Medelsanvisningen bör dock beräknas med beaktande av den teoretiska möjligheten att ett betalningsansvar för staten inte helt upphör förrän med ingången av år 2004. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 285 000 kr för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker förslaget.
2 Funktionshindrades resemöjligheter
2.1 Regeringens bedömningar och förslag
Regeringen framhåller att dess bedömningar och förslag främst grundas på 1989 års Handikapputrednings slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) samt Transportforskningsberedningens (nuvarande Kommunikationsforskningsberedningens) rapport Anpassningen av kollektivtrafiken -- i går, i dag, i morgon. Under rubriken Inriktningen av det fortsatta arbetet för att främja funktionshindrades rese- och kommunikationsmöjligheter gör regeringen följande sammanfattande bedömning: Målet bör vara att funktionshindrade personer skall kunna tillförsäkras samma villkor som andra medborgare när det gäller att förflytta sig och resa eller att utnyttja andra former av kommunikationer. En helhetssyn på funktionshindrades kommunikationsmöjligheter bör därvid eftersträvas. Olika vägar att tillgodose funktionshindrades behov måste prövas. Sådana åtgärder som kan väntas ge störst samlad effekt vid en given insatsnivå bör prioriteras. Åtgärdernas effekter på det totala utbudet av tjänster inom kommunikationsområdet och följderna för det internationella utbytet av varor och tjänster måste beaktas. Under rubriken En effektivare trafikorganisation gör regeringen följande sammanfattande bedömning: Med en effektivare
trafikorganisation i form av bl.a. ökad samordning av offentligt betalda resor skapas bättre förutsättningar att anpassa kollektivtrafiken till funktionshindrades behov. En effektivare organisation kan även skapa utrymme för kvalitetsförbättringar inom färdtjänsten för svårt handikappade. Regeringen föreslår att lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik ändras så att begreppet handikappade ersätts med begreppet resenärer med funktionshinder. Ändringsförslaget följer -- framhåller regeringen -- av synsättet att handikappet inte skall ses som en egenskap hos en person utan som ett förhållande mellan en funktionshindrad person och omgivningen. Vidare föreslår regeringen att 2 § andra stycket i lagen får en ändrad lydelse. Nuvarande lydelse är: När kollektivtrafik planeras och genomförs skall handikappades särskilda behov beaktas så långt det är möjligt. Regeringen föreslår följande nya lydelse: När kollektivtrafik planeras och genomförs skall funktionshindrades särskilda behov beaktas. Regeringen säger sig ha beaktat Handikapputredningens synpunkt att lagrummet för närvarande har en diskriminerande utformning. Slutligen föreslår regeringen att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om anpassning av färdmedel m.m. Regeringen framhåller att arbetet med att utfärda föreskrifter om anpassningen av kollektiva färdmedel med stöd av lagen om handikappanpassad kollektivtrafik bör gå vidare. I sammanhanget betonas att det finns en bred uppslutning bakom de ambitioner som ligger till grund för Handikapputredningens förslag om åtgärder för att öka tillgängligheten till olika färdmedel. Den konkreta utformningen av åtgärderna och de tidsplaner för ett genomförande som utredningen redovisat har däremot givit upphov till starka invändningar av främst ekonomisk eller teknisk natur från en rad olika remissinstanser. Regeringen framhåller att det i många fall finns anledning att ta hänsyn till den framförda kritiken. Utredningens förslag bör dock -- efter en ingående konsekvensprövning i vissa avseenden -- i väsentliga delar kunna ligga till grund för kommande föreskrifter på området. När det gäller i första hand instegsförhållanden i bussar som används i lokal och regional trafik framhåller regeringen att det som ett alternativ till föreskrifter bör prövas om det går att nå en överenskommelse med Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) om vissa riktlinjer i fråga om planeringen och genomförandet av trafiken. Sådana riktlinjer bör bl.a. innefatta en rekommendation till trafikhuvudmännen att upphandla trafik med låggolvs- eller lågentréfordon och att sätta in sådana fordon i trafik där effekterna för funktionshindrade kan väntas bli störst med hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Regeringen kommer därför att uppdra åt Vägverket att inleda överläggningar med SLTF med syfte att nå en överenskommelse med den angivna innebörden. Vidare framhåller regeringen att det kan vara rimligt att med en skälig framförhållning för tillverkare och beställare av fordon införa krav på fordon som medger rullstolstillgänglighet vid regelbunden långväga kollektivtrafik inom landet i enlighet med Handikapputredningens förslag. Som alternativ till fordonsrelaterade krav bör man därvid också kunna medge att tillgängligheten till fordonen tillgodoses genom speciella terminal- eller hållplatsbaserade arrangemang eller motsvarande manuell service på trafikerade linjer. Slutligen betonar regeringen betydelsen av åtgärder som syftar till att förbättra informationen om funktionshindrades resemöjligheter samt av stöd till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt av betydelse för äldres och funktionshindrades resebehov.
2.2 Motionsförslag
I motion T204 (fp) framhålls att resenärer med funktionshinder, som vill värna om miljön, ofta är hänvisade till bilen, som är det sämsta alternativet från miljösynpunkt. En fortsatt satsning på handikappanpassning av kollektivtrafiken är därför ytterst nödvändig.
I motion T216 (v) framhålls att en handikappanpassad kollektivtrafik gynnar alla resenärer. Som exempel på lämplig anpassning anges bytesstationer på samma plan, breda dörrar på tåg och bussar, låggolvsbussar och effektiva trafikinformationssystem. Vidare betonar motionärerna betydelsen av de s.k. servicelinjer som införts i flera svenska städer. Dessa linjer visar på ett nytänkande som på alla sätt måste uppmärksammas, spridas och uppmuntras.
I motion T908 (s) framhålls att kollektivtrafiken bör vara basen i trafikförsörjningen även för funktionshindrade och att färdtjänsten bör vara ett komplement till de allmänna kommunikationerna. Det innebär -- betonar motionärerna -- att länsfärdtjänst bör inrättas över hela landet med taxor som motsvarar kollektivtrafiktaxan i den kommun och i det län där den enskilde hör hemma. Bussarna bör vidare ha plana insteg eller vara försedda med rullstolslyft. Toaletterna på långväga linje- och beställningstrafik bör vara tillgängliga också för rullstolsburna resenärer. Tåg och motorvagnar bör ha minst en vagn som är anpassad till funktionshindrades behov genom plant insteg eller rullstolslyft. Vid regional och interregional trafik bör det finnas rullstolstillgängliga toaletter.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att allmän enighet råder om att ett av de viktigaste målen för trafikpolitiken är att en tillfredsställande transportförsörjning skall finnas tillgänglig för alla. För att nå detta mål krävs enligt en lika samstämmig uppfattning åtgärder från det allmännas sida i syfte att underlätta kommunikationsmöjligheterna för grupper med särskilda behov, såsom funktionshindrade och äldre. 1979 års lag om handikappanpassad kollektivtrafik, med sina övergripande bestämmelser om hänsyn till funktionshindrade vid planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken, skall ses mot den angivna bakgrunden. Detta gäller även det förslag till ändring av lagen som regeringen nu förelägger riksdagen. Utskottet finner förslaget väl avvägt och tillstyrker därför detsamma. En tillfredsställande transportförsörjning för rörelsehindrade är dock inte endast en fråga om anpassning av kollektivtrafiken till denna grupps särskilda behov. Som framhölls i 1988 års trafikpolitiska beslut måste en helhetssyn läggas på samhällets olika insatser -- kommunal färdtjänst, bilstöd, handikappanpassning av kollektiva färdmedel och riksfärdtjänst -- för att säkerställa funktionshindrades förflyttningsmöjligheter (prop. 1987/88:50, bet. TU15, rskr. 201). En helhetssyn på funktionshindrades kommunikationsmöjligheter bör även enligt den nu aktuella propositionen prägla det fortsatta arbetet med att förbättra dessa möjligheter. Utskottet finner det vara en riktig tanke att inom ramen för en sådan helhetssyn pröva olika vägar att tillgodose funktionshindrades behov och att därvid prioritera åtgärder som vid en given insatsnivå kan väntas ge den största samlade effekten. I likhet med regeringen vill utskottet betona att målet bör vara att funktionshindrade personer skall kunna tillförsäkras samma villkor som andra medborgare när det gäller möjligheter att förflytta sig och att resa eller att utnyttja andra former av kommunikationer.
I motion T204 (fp) betonas, liksom i propositionen, vikten av en fortsatt satsning på handikappanpassning av kollektivtrafiken. Utskottet delar naturligtvis denna uppfattning. En handikappanpassning av det slag som anges i motion T216 (v) kan vidare -- även enligt utskottets mening -- innebära fördelar för alla resenärer, inte bara funktionshindrade. Utskottet kan också ställa sig bakom vad som sägs i den sistnämnda motionen om det stora värdet av s.k. servicelinjer. Vid inrättandet av sådana linjer, som nu finns i ett trettiotal kommuner, tas särskild hänsyn till bl.a. äldres och funktionshindrades behov i fråga om t.ex. linjesträckning, turintervall och fordonsutformning. Av det anförda framgår att syftet med de nämnda motionsyrkandena torde få anses tillgodosett. Yrkandena synes därför inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med anledning av yrkandet i motion T908 (s) om en länsfärdtjänst över hela landet vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad som sägs i propositionen om den förra året tillsatta Samreseutredningen (dir. 1993:84). Utredningen har till uppgift att lämna förslag till samordning av olika slag av offentligt betalda resor. Den skall därvid förutsättningslöst studera olika modeller som bygger på frivillig samverkan mellan kommuner, landsting och trafikhuvudmän. Vidare skall utredningen redovisa ett alternativ som bygger på lagstiftning om ett enhetligt huvudmannaskap i länen för offentligbetalda resor. Regeringen framhåller att utredningens uppdrag har utformats med utgångspunkt i de förslag som lagts fram inom ramen för Handikapputredningens arbete. Möjligheterna att erbjuda även resenärer med funktionshinder tillfredsställande transportförsörjning genom en ökad handikappanpassning av kollektivtrafiken är -- betonar regeringen -- ett av huvudmotiven till att Samreseutredningen tillsatts. Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31 december 1994. I avvaktan härpå och regeringens ställningstagande till utredningens förslag synes motionsyrkandet inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad gäller de krav på handikappanpassning av bussar och tåg som omfattas av yrkande 2 i motion T905 (s) vill utskottet hänvisa till vad som sägs i propositionen om att bl.a. Vägverket och Banverket bör utarbeta närmare föreskrifter om handikappanpassad kollektivtrafik i enlighet med angivna riktlinjer. I vissa fall måste -- betonar regeringen -- de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för skärpta krav ytterligare klarläggas. Berörda trafikverk bör därför närmare utreda dessa frågor och redovisa resultatet till regeringen. I de fall beröringspunkter föreligger med det arbete som utförs av Samreseutredningen bör verken samråda med denna. Utredningsuppdragen bör också -- framhåller regeringen -- samordnas i tiden, vilket innebär att verkens utredningar bör redovisas för regeringen senast den 31 december 1994. Enligt utskottets mening bör inte heller yrkande 2 i motion T905 (s) föranleda någon riksdagens åtgärd i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen snarast möjligt efter det att de nämnda utredningsuppdragen redovisats. I avvaktan härpå bör riksdagen enligt utskottets mening godkänna vad regeringen förordar om anpassning av färdmedel m.m. och avslå motionsyrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kr,
2. beträffande lagförslaget att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik,
3. beträffande anpassning av färdmedel m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkande 10, 1993/94:T216 yrkande 15 och 1993/94:T908 godkänner det som regeringen förordar härom.
Stockholm den 24 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten Andersson i Malmö (m), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds), Tom Heyman (m) och Krister Örnfjäder (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Propositionens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik
Förslag till riksdagsbeslut
Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under avsnittet H. Övriga ändamål (s. 144) att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kr.
Funktionshindrades resemöjligheter
Regeringen föreslår under avsnittet Särskilda frågor (s. 157--172) att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558), 2. godkänner det som regeringen förordar om anpassning av färdmedel m.m. Lagförslaget är fogat som bilaga till betänkandet.
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Förslag till riksdagsbeslut1 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.1 Funktionshindrades resemöjligheter2 Motionerna2 Utskottet2 1 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.2 2 Funktionshindrades resemöjligheter3 2.1 Regeringens bedömningar och förslag 3 2.2 Motionsförslag4 2.3 Utskottets ställningstagande5 Hemställan7 Bilaga Förslag till lag om ändring i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik8