Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.
Betänkande 2001/02:JUU19
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 februari 2002
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Inrättande av Eurojust (JuU19)
Riksdagen godkände ett utkast till beslut om inrättande av samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot den grova brottsligheten.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Sveriges antagande av beslut om inrättande av Eurojust och ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fallProposition 2001/02:86
Motioner från ledamöterna
- Motion 2001/02:Ju7 av Alice Åström m.fl. (V) med anledning av prop. 2001/02:86 Sveriges antagande av beslut om inrättande av Eurojust och ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
- Motion 2001/02:Ju8 av Kia Andreasson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2001/02:86 Sveriges antagande av beslut om inrättande av Eurojust och ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2002-02-12
Justering: 2002-02-12
Trycklov: 2002-02-14
Justering: 2002-02-12
Trycklov: 2002-02-14
Reservationer: 3
Betänkande 2001/02:JUU19
Betänkande 2001/02:JUU19
Alla beredningar i utskottet
2002-02-07, 2002-02-12
Inrättande av Eurojust (JuU19)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett utkast till beslut om inrättande av samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot den grova brottsligheten.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2002-02-21
Debatt om förslag 2001/02:JUU19
Webb-tv: Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.
Dokument från debatten
- 2002-02-21Protokoll 2001/02:73
Protokoll från debatten
Anf. 20 Alice Åström (V)
Fru talman! I dag har vi att fatta beslut om god-
kännande av inrättande av Eurojust. Jag tror att gans-
ka många ställer sig frågan: Vad är Eurojust?
Eurojust är ett samarbete mellan åklagare inom
EU.
Att man inte ens vet vad det är, tycker vi visar på
tydliga brister. Enligt vår mening saknas det en hel-
hetssyn när det gäller samarbetet inom EU i fråga om
polisiära och straffrättsliga frågor.
Ett sådant nära samarbete mellan medlemsstaterna
på straffrättens område borde föregås av en offentlig
och allmän debatt så att medborgarna i Sverige är
medvetna om vad det är vi går in i.
Man kan uttrycka det så att man just nu håller på
att bygga upp ett rättsväsendets federation i allt snab-
bare takt. Men det sker helt i det tysta. Vi anser att
man inte bör acceptera en sådan ordning. I stället för
att godkänna beslutet om inrättandet av Eurojust
borde riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om
förutsättningar och gränser för det straffrättsliga ar-
betet i vid bemärkelse inom unionen.
Vi i Vänsterpartiet anser att det är anmärknings-
värt att så få partier anmäler sig i debatten i kamma-
ren i dag. Det är just den offentliga debatten man
behöver.
Därför yrkar vi bifall till reservation 1, som är ett
avslag på inrättandet av Eurojust.
Fru talman! Med vetskap om att detta kommer att
gå igenom trots att man av principiella skäl borde
avstå, har vi i Vänsterpartiet också lyft fram några
olika punkter i betänkandet där vi anser att det finns
klara brister i den struktur som man just nu bygger
upp.
Den ena frågan är Eurojusts behörighet. Man hän-
visar till den gemensamma åtgärden från den 21 de-
cember 1998. Den beskrivning som finns där när det
gäller medverkan i kriminell organisation är otroligt
töjbar. Den kan faktiskt omfatta en hel del brott som
vi anser inte borde vara prioriterade för Eurojusts
arbete.
Det gäller också bristen på definition när det gäl-
ler brott som begås i samband med de brott som man
beskriver. Ramarna för behörigheten för Eurojust blir
otroligt vida på det här sättet.
Vi anser att man borde har reglerat detta på ett
mycket tydligare sätt.
Frågan om behörigheten att samarbeta med Euro-
pol, som är den polisiära organisationen inom EU, har
man inte reglerat över huvud taget. Man säger att man
lämnar den till framtiden och får en praxis som ut-
formas under hand.
Vi anser att om man ska godkänna det här beslutet
borde den frågan ha varit reglerad.
En ytterligare viktig fråga är behandlingen av per-
sonuppgifter. I samband med att Eurojusts verksam-
het nu blir permanent byggs det upp ytterligare ett
register med personuppgifter. I den här strukturen ska
man skydda de enskildas integritet genom ett perso-
nuppgiftsombud. Förutom det ombudet ska man ha en
gemensam tillsynsmyndighet. Det är otroligt viktigt
med en demokratisk kontroll och insyn.
Den tillsynsmyndighet som man skapar kommer
att vara en intern angelägenhet. Både personal och
budget ingår som en del av Eurojust. Att ha ett kon-
trollorgan som finns under samma tak och ingår i
samma budget måste anses vara totalt olämpligt. Det
finns ingen garanti för att den myndigheten ska kunna
vara oberoende från den struktur som den ska ha
tillsyn över. Det finns redan en liknande struktur när
det gäller SIS-registren. Kritiken mot denna modell
har varit oerhört skarp. Därför är det märkligt att man
bygger upp exakt den här modellen ytterligare en
gång.
Man har dessutom inte gett de nationella till-
synsmyndigheterna en plats i övervakningen. Det
gäller t.ex. Datainspektionen som är de som har det
här ansvaret här i Sverige.
Skyddet för enskilda när det gäller att utlämna
personuppgifter till tredje land är också minimalt.
Detta är sådant som man borde ha åtgärdat innan
man lade fram förslaget.
Fru talman! Anmärkningsvärt är också att man
med den här strukturen ger Eurojust förslagsrätt inom
det straffrättsliga samarbetet. Från Vänsterpartiet har
vi länge hävdat att kommissionens initiativmonopol
som existerar i dag måste ersättas med en initiativrätt
för de nationella parlamenten för att stärka deras roll.
Att i ett sådant här läge ge en myndighet - i det
här fallet Eurojust - förslagsrätt anser vi fullständigt
oacceptabelt
Fru talman! Ett av syftena med förslaget från
majoriteten är att man vill formalisera det internatio-
nella samarbetet. Man säger att man vill öka det de-
mokratiska inflytandet och den demokratiska kon-
trollen för att på så sätt också öka legitimiteten för
verksamheten.
Det finns risk för att de förslag som nu läggs fram
leder till motsatsen både genom tillsynen och genom
att den kontroll som nu ska ske innebär att Eurojust
ska skicka en rapport till kommissionen. Kommissio-
nen ska sedan redigera en rapport som man skickar
till EU-parlamentet. De nationella parlamenten kom-
mer inte att få någon information annat än den de
skaffar sig genom EU-parlamentet. Vi anser att sam-
ma rapport som kommissionen får, och som då inte
ska redigeras av kommissionen, också måste sändas
både till EU-parlamentet och de nationella parlamen-
ten.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re-
servation 1 och avslag på förslaget om inrättande av
Eurojust.
Anf. 21 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! Det övergripande målet inom EU på-
stås vara de fyra friheterna. Det rimmar illa med den
utveckling som alltmer går mot en överstatlig polis,
åklagarmyndighet och rättsväsende i stort.
Det är lätt att förklara detta med att man måste
bekämpa brottsligheten. Den ökar och blir större. Den
är mer organiserad och den är gränsöverskridande.
Men det finns en annan sida, en baksida, nämligen en
alltmer utökad kontroll av medborgarna samt en ökad
risk för rättsosäkerhet för den enskilde.
Vi hinner inte se konsekvenserna av alla de beslut
som nu fattas i ett rasande tempo. Det är det som är så
oroande. Konsekvenserna kommer långt efteråt, och
då sitter vi fast i all lagstiftning och överstatlighet.
Det går också fort på det här området.
Det är små steg som tas, och det är svårt för den
enskilde medborgaren att se helheten. Detta är svårt
även för oss ledamöter i riksdagen. Som ledamot av
justitieutskottet ser jag dock att det bakom de små
stegen finns en färdig plan. Man flyttar på brickor för
att den planen ska bli fullständig, och det är mycket
oroande.
När Eurojustfrågan först kom upp var det fråga
om att ett nätverk för åklagare skulle bildas, och man
kan ju inte säga emot att det behövs ett samarbete
mellan åklagare om brottsligheten. Jag frågade den
dåvarande justitieministern flera gånger om detta
nätverk, och det uttalades att det inte skulle bli någon
permanent myndighet, vilket också står i protokollet.
I dag har vi att fatta beslut just om ett permanent
organ för åklagarsamarbete. Och det är inte slut med
det. I utskottet har presenterats för oss skrifter där
man vill gå ännu längre och bygga ut verksamheten
med en riktig EU-åklagare som ska kunna verka i
våra svenska domstolar.
Det är symtomatiskt att det är Vänsterpartiets och
Miljöpartiets representanter som står här och argu-
menterar. De borgerliga partierna lyser med sin från-
varo. Det är så enkelt för deras representanter. De är
för EU, och då behöver de inte kritiskt granska och
debattera punkterna i detta dokument. Man bara ute-
blir. Jag tycker även att det är symtomatiskt att den
borgerliga pressen inte skriver om detta.
Jag fick alltså rätt i mina farhågor att man återigen
ska skapa ett nytt EU-organ inom det polisiära områ-
det. Det mantra som upprepas i alla skrifter är att man
ska skapa ett område med frihet, rättvisa och säker-
het. Men den andra sidan - kontroll och den enskildes
rättssäkerhet - nämns inte i detta mantra. Säkerhet,
kontroll och effektiva brottsutredningar inom EU är
det mest prioriterade området. Också inom det spans-
ka EU-ordförandeskapet har man planer på att gå
vidare med detta.
Vi hade i går att ta ställning till en annan ramlag,
och Miljöpartiet framhöll då att godkännande av
dessa ramlagar inte är i enlighet med vår grundlag.
Jag tänker inte upprepa mitt anförande från i går, men
jag vill säga att eftersom vi inte i detalj kan se kon-
sekvenserna av detta är det lagvidrigt. Detta stadgas i
svensk grundlag. Trots det vill man nu bestämma att
vi nu ska inrätta Eurojust. Beslutet i går om de sär-
skilda brottsutredningsgrupperna har ungefär samma
innebörd. Det leder till ett dubbelarbete.
Inrättandet av Eurojust kräver en lagändring, och
införandet av ett överstatligt samarbetsorgan utformat
som Eurojust är en fråga av större vikt. I och med det
kan det förväntas få betydelse för svensk förunder-
sökningsverksamhet. På sikt kan den utveckling som
Eurojust är ett led i påverka såväl polis, åklagarmyn-
digheter och rättsväsende som de lagar som reglerar
dessa verksamheter och straffrätten.
Den här myndigheten har tidigare banat väg för
kanaler i den svenska myndigheten. Det är så det går
till. Man går fram steg för steg. Polisen har organise-
rat om sin verksamhet så att den ska passa till EU:s
organisation. Åklagarspecialister har också införts
med den funktionen. En kriminalunderrättelsetjänst
har startats på grund av att det finns ett sådant organ i
andra EU-stater. Den har ungefär 140 agenter. På
regional nivå, i storstäderna, finns 125 personer. Som
grind mot Europol och Schengen finns inom krimi-
nalunderrättelsetjänsten nationella samarbetskontoret
för Europol, Sirene och SIS. Databaser har byggts
upp. Sverige måste varje år rapportera om sin organi-
serade brottslighet.
Vi har vidare länskriminalunderrättelserotlar.
OLAF är ett stort organ inom EU som ska bekämpa
ekonomiska oegentligheter. Ekobrottsmyndigheten
och finanspolisen har fått stora uppgifter.
Det föreslagna Eurojust ska hantera uppgifter i
Schengen Information System, det stora register ge-
nom vilket man har koll på människor. Det ska ha rätt
att få uppgifter ur svenska förundersökningar, miss-
tankeregister och belastningsregister. Uppgifter ur
dessa register kan lämnas till Eurojust endast om
riksdagen i dag godkänner inrättandet av Eurojust.
Miljöpartiet anser inte att säkerhetsfunktionerna
och datasäkerheten är tillfredsställande.
Definitionen av brott som ska hanteras av Euro-
just ger utrymme för en vid tolkning, som kan komma
att omfatta ett stort antal brott som inte borde vara
prioriterade. Ramarna för behörigheten blir alltför
vida.
Den demokratiska kontrollen av Eurojust består i
att Eurojust skickar en rapport till EG-kommissionen,
som sedan redigerar en rapport som sänds till Euro-
paparlamentet, inte till de nationella parlamenten.
Enligt propositionen ska Eurojusts uppgifter vara
att enligt slutsatserna från Tammerfors underlätta en
bra samordning av de nationella åklagarmyndigheter-
na, att stödja brottsutredningar som gäller organiserad
brottslighet, särskilt grundade på Europols analyser,
samt att bedriva ett nära samarbete med det europeis-
ka rättsliga nätverket - ännu ett organ som har bil-
dats.
Vidare uppmanas EU:s ministerråd att på olika
angivna sätt uppmuntra till straffrättsligt samarbete
genom Eurojust. Kommissionen ska fullt ut delta i
Eurojusts arbete, lämna experthjälp och komma över-
ens om de praktiska arrangemang som krävs.
Eurojust ska även upprätta och upprätthålla ett nä-
ra samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribe-
kämpning, OLAF, som jag tidigare nämnt. OLAF får
härvid bidra till Eurojusts arbete för att samordna
utredningar och rättsliga åtgärder i fråga om skydd
för Europeiska gemenskapernas ekonomiska intres-
sen, antingen på Eurojusts initiativ eller på begäran
av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.
Det finns ett dokument från förfluten tid inom EU
som kallas corpus juris och som innehåller långtgå-
ende planer. Ingen ville då riktigt ta det på allvar,
men det realiseras nu. Precis det som jag nu har be-
skrivit finns i corpus juris, att vi ska ha den här över-
statliga organisationsmodellen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Om
den faller yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3.
Reservation 2 handlar om immunitet och privilegier
som de tjänstemän som ska anställas inom Eurojust
ska ha. Jag tycker inte alls att de ska ha detta inom
EU. Vi ska till sist ha lika rättigheter och skyldighe-
ter, men här ska tjänstemän få extra privilegier.
Reservation 3 under punkt 3 i betänkandet, som
berörts tidigare, handlar om en översyn av reglerna
om privilegier och immunitet totalt i EU. Ett utskott-
sinitiativ om detta har den svenska regeringen inte
fått gehör för. Jag tycker inte att man ska ge sig så lätt
utan detta måste rättas till, fru talman.
Anf. 22 Märta Johansson (S)
Fru talman! Kia Andreasson tog ut svängarna här
och gick över hela rättsfältet inom EU. Jag tänker
hålla mig till dagens betänkande, dvs. justitieutskot-
tets betänkande nr 19, Godkännande av beslut om
inrättande av Eurojust, m.m.
Eurojust är alltså avsett att vara en enhet beståen-
de av nationella åklagare med uppgift att underlätta
en god samordning av de nationella åklagarmyndig-
heternas arbete och att stödja brottsutredningar som
gäller organiserad brottslighet. Den ökande gräns-
överskridande brottsligheten skapar behov av andra
samarbetsformer än de som finns i dag. När det gäller
Eurojust har utskottets EU-grupp under lång tid fått
följa den här frågan och sett hur den har utvecklats.
Eurojust ska alltså vara ett mellanstatligt samar-
betsorgan utan egna befogenheter till myndighets-
utövning. Sverige tog dessutom initiativ till det till-
sammans med Portugal, Frankrike och Belgien.
Den provisoriska Eurojustenheten inrättades i
mars 2001, och den har varit i funktion ett år. Efter-
som erfarenheterna är goda är det alltså dags att få till
stånd en permanent organisation.
Eurojust ska bestå av en medlem från varje med-
lemsstat och ledas av ett kollegium som de nationella
medlemmarna bildar. Eurojusts allmänna behörighet
omfattar de typer av brottslighet som Europol har
behörighet att agera i. Dessutom omfattar den da-
tabrottslighet, bedrägeri, korruption och alla straffba-
ra gärningar som berör Europeiska gemenskapens
ekonomiska intressen som penningtvätt, miljöbrott
m.m.
För att skydda den enskildes integritet finns det en
rad regler, bl.a. för vilka uppgifter som får registreras,
skydd för känsliga personuppgifter, ansvar för regist-
rering, kontroll och rättelse samt regler om använd-
ning av data och sekretess m.m. Varje person som så
önskar ska ha rätt att kostnadsfritt få tillgång till per-
sonuppgifter som rör honom eller henne och som
Eurojust behandlar. I en annan artikel föreskrivs att
varje person har rätt att hos Eurojust begära rättelse
av personuppgifter som rör honom eller henne om
uppgifterna är felaktiga.
En oberoende tillsynsmyndighet tillsättes. Den
ska bestå av en domare som inte ingår i Eurojust från
varje medlemsstat. Av dessa ska tre vara ständiga
ledamöter. Uppgiften för tillsynsmyndigheten är att
granska verksamheten vid Eurojust och säkerställa att
behandlingen av personuppgifter utförs i enlighet
med beslutet om inrättandet av Eurojust.
All personal och alla organ som ska samarbeta
med Eurojust åläggs tystnadsplikt även efter avslutad
tjänstgöring.
Vidare föreslås att den administrative direktören
och personal anställd vid Eurojust ska åtjnuta den
immunitet och de privilegier som gäller för övriga
organ inom Europeiska unionen. Detta regleras i
Sverige i lagen om immunitet och privilegier, och här
behöver man göra ett tillägg i lagen och införliva
Eurojust med övriga organ. I detta sammanhang bör
sägas att den nationelle medlemmen, alltså den åkla-
gare som t.ex. Sverige skickar ned till Eurojust, inte
åtnjuter dessa privilegier.
Till ärendet har fogats tre reservationer. I den
första, som är gemensam för v och mp, yrkas att pro-
positionen ska avslås. Detta tycker inte utskottets
majoritet, utan vi yrkar i stället att reservationen av-
slås.
De övriga två reservationerna från mp handlar om
immunitet och privilegier. I den första vill man avslå
den lagförändring som föreslås, och i den andra yrkas
att regeringen tar initiativ till en översyn av detta
system. Frågan behandlade utskottet för några måna-
der sedan. Som Kia Andreasson sade föll den då, och
utskottsmajoriteten finner ingen anledning att på nytt
ta upp den.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän-
kandet och avslag på reservationerna.
Anf. 23 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag har tre frågor till Märta Johans-
son.
Den första frågan gäller att behörigheten att sam-
arbeta med Europol inte alls är reglerad, utan denna
fråga lämnas helt öppen. Hur ser Märta Johansson på
möjligheten till samarbete mellan Europol och Euro-
just? Det vore intressant att få höra någon från majo-
riteten utveckla detta. Man måste ju ändå ha någon
tanke om hur det här samarbetet ska se ut eftersom
man lämnar frågan öppen.
Den andra frågan gäller personuppgifter och till-
synsmyndigheten. Hur ser majoriteten på att till-
synsmyndigheten faktiskt ingår i Eurojusts budget
och på så sätt inte är en helt fristående tillsynsmyn-
dighet? Det är någonting som vi aldrig skulle accepte-
ra i den svenska strukturen. Det sade Märta Johans-
son ingenting om.
Den tredje frågan gäller Eurojusts förslagsrätt
inom det straffrättsliga samarbetet. Hur tänker majo-
riteten när man är beredd att ge en myndighet för-
slagsrätt, när det hittills bara varit kommissionen som
har det? Inte ens de nationella parlamenten har det.
Vad har man tänkt när just den här myndigheten får
förslagsrätt?
Anf. 24 Märta Johansson (S)
Fru talman! När det gäller behörigheten och sam-
arbetet med Europol står det i propositionen att man
bör utarbeta en praxis där. Jag tror faktiskt att det är
lika bra att låta samarbetet påbörjas och att man inte
reglerar det alltför hårt från början, utan att det kom-
mer att utarbetas en praxis.
Förlåt, jag missade den fråga som Alice Åström
hade om tillsynsmyndigheten och personuppgifterna.
Får jag be Alice upprepa frågan?
Anf. 25 Alice Åström (V)
Fru talman! När det gällde tillsynsmyndigheten
ifrågasatte jag det faktum att den ska ligga under
Eurojust och att den har sin budget inom Eurojust så
att den inte är en helt fristående myndighet. Vi skulle
ju aldrig acceptera att vi i Sverige hade en till-
synsmyndighet som låg under myndigheten och fick
sin budget genom den. Hur ser man på det?
Den tredje frågan handlade om att majoriteten nu
är beredd att ge Eurojust förslagsrätt inom det
straffrättsliga området, någonting som hittills varit
kommissionens privilegium att göra. Inte ens de na-
tionella parlamenten har förslagsrätt inom det
straffrättsliga området. Men nu är man beredd att ge
en myndighet denna rätt.
Anf. 26 Märta Johansson (S)
Fru talman! Tillsynsmyndigheten ska bestå av
domare från varje medlemsland. Att budgeten ligger
under Eurojusts budget har vi i utskottets majoritet
inte sett som något problem.
När det gäller förslagsrätten är det likadant. Det
här får ses och prövas, och så får vi se var man ham-
nar.
Anf. 27 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! Immunitet och privilegier ska åtjnutas
av vissa tjänstemän inom Eurojust. Kan Märta Jo-
hansson tala om för mig vad anledningen till detta är?
Varför ska de ha privilegier och immunitet? Det
skulle jag vilja veta.
Nästa fråga handlar om att kommissionen och mi-
nisterrådet uppmuntras till samarbete med Eurojust.
Anser Märta Johansson att detta kan påverka Euro-
justs verksamhet?
Anf. 28 Märta Johansson (S)
Fru talman! Jag tar upp immuniteten först. Alla
internationella organ har vissa regler och ingår i det
här med immunitet och privilegier. Jag ser ingen
orsak till att inte detta organ också skulle ingå där.
Den andra frågan handlade om att ministerrådet
skulle bli bundet. Vi har inte sett att det skulle vara
negativt.
Anf. 29 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! När vi kommer in på andra frågor på
det rättsliga området har regeringens ståndpunkt hela
tiden varit att vi ska ömsesidigt erkänna och lita på
varandras rättssystem. Det står som en huvudrubrik.
Den deklarationen och den huvudrubriken gäller inte
när man ska inrätta dessa organ. Då måste tjänste-
männen ha immunitet. Varför måste de ha det när det
inte gäller i andra fall? Vad är man rädd för? Vad är
det som kan inträffa när det gäller dessa tjänstemän
inom EU-området?
Anf. 30 Märta Johansson (S)
Fru talman! Jag tror inte att det är något särskilt
med dessa tjänstemän. Det tror jag inte alls, Kia And-
reasson. Det är för att göra det lika med de andra
organen.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2002-02-21
Förslagspunkter: 3, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2002-02-21Protokoll 2001/02:73
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner utkastet till beslut om inrättande av Eurojust. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 1.- Reservation 1 (v, mp)
Ändring i lagen om immunitet och privilegier
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall med den ändringen att det i bilagan till lagen punkt 65 efter ordet "direktören" tilläggs orden "för Eurojust". Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 2.- Reservation 2 (mp)
Översyn av privilegier och immunitet inom EU
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.- Reservation 3 (mp)