Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Godkännande av rådets beslut om SIS II

Betänkande 2006/07:JuU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 februari 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Godkännande av rådets beslut om SIS II(pdf, 11 MB)
PDF
Godkännande av rådets beslut om SIS II(pdf, 11 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:3 Godkännande av rådets beslut om SIS II

Beslut

Utveckling av Schengens informationssystem SIS II (JuU3)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett utkast till rådsbeslut om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Informationssystemet är främst ett efterlysnings- och spaningsregister som till exempel gör det möjligt för polisen att efterlysa brottslingar och försvunna personer inom Schengenområdet. Utkastet, som har upprättats inom EU, handlar om hur det nya systemet ska inrättas, drivas och användas. Förutom tekniska förändringar innebär SIS II bland annat att nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras i syfte att effektivisera brottsbekämpningen. Dessutom kommer kontrollen av att registrerade uppgifter används på föreskrivet sätt bli bättre, vilket stärker skyddet för enskildas personliga integritet. Det nuvarande systemet anses vara tekniskt föråldrat och klarar inte kommande behov.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-01-25
Justering: 2007-02-13
Trycklov till Gotab och webb: 2007-02-14
Trycklov: 2007-02-14
Reservationer: 3
Betänkande 2006/07:JuU3

Alla beredningar i utskottet

2007-01-25

Utveckling av Schengens informationssystem (JuU3)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att godkänna ett utkast till rådsbeslut om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Informationssystemet är främst ett efterlysnings- och spaningsregister som till exempel gör det möjligt för polisen att efterlysa brottslingar och försvunna personer inom Schengenområdet. Utkastet, som har upprättats inom EU, handlar om hur det nya systemet ska inrättas, drivas och användas. Förutom tekniska förändringar innebär SIS II bland annat att nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras i syfte att effektivisera brottsbekämpningen. Dessutom kommer kontrollen av att registrerade uppgifter används på föreskrivet sätt bli bättre, vilket stärker skyddet för enskildas personliga integritet. Det nuvarande systemet anses vara tekniskt föråldrat och klarar inte kommande behov.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-02-21
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:JuU3, Godkännande av rådets beslut om SIS II

Debatt om förslag 2006/07:JuU3

Webb-tv: Godkännande av rådets beslut om SIS II

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Olsson (V)
Anf. 19 Lena Olsson (V)
Herr talman! Vi ska nu debattera godkännandet av rådets beslut om SIS II, som det förkortat kallas. Det är ett inrättande av andra generationen av Schengens informationssystem. Herr talman! Låt mig börja med att säga att Vänsterpartiet är motståndare till Schengen, som handlar dels om ihärdiga försök att stänga ute flyktingar från Europa, dels om försök att bekämpa brottslighet med metoder som varken är rättssäkra eller respekterar den personliga integriteten. Jag vill därför yrka avslag på regeringens proposition och bifall till reservation 1. När man nu vill gå vidare och skapa andra generationen av Schengens informationssystem ser vi en rad olika brister i förslaget. Det handlar bland annat om den rättsosäkerhet som det innebär att använda biometriska data, det vill säga information om fingeravtryck och personliga drag i ansiktet, som enda grund för identifiering. Dessa metoder är inte exakta, och en väldigt liten felmarginal ger ett stort antal fel när så pass många människor kommer att lagras i systemen. Risken finns att ett för stort antal människor utpekas som brottslingar eller som ovälkomna i EU. Samtidigt har man gjort kriterierna för vilka tredjelandsmedborgare som får lagras i systemet mycket vagare. Det stod tidigare att bevis om brott måste finnas. Nu kan man vidta åtgärder med indikationer som grund. EU:s ministrar har tydligen ännu inte insett de grundläggande misstag man gjort alltsedan 2001 på terrorismbekämpningens område, utan vill fortsätta att luckra upp rättssäkerheten. Vänsterpartiet anser att grundläggande rättssäkerhetsfunktioner måste upprätthållas, såsom att en individ som ska föras in i systemet får reda på detta och får möjlighet att kräva rättelse av felaktiga uppgifter. Vi vill även se möjligheter till skadestånd för felbehandlade. Det finns också problem när det gäller dataskyddet i rambeslutet. Det är inte tillräckligt avgränsat vad informationen i registren ska användas till. Detta ansvar för systemet är otydligt. Herr talman! En annan anledning att avslå regeringens proposition är att riksdagen inte har möjlighet att få en fullständig bild av vad den beslutar om. Propositionen innehåller inte förslag på den följdlagstiftning som ett bifall till propositionen kommer att leda till. Man har inte heller använt sig av ett sedvanligt remissförfarande. Som vanligt när det gäller EU:s rambeslut håller lagstiftningsprocessen väldigt låg kvalitet. Vår justitieminister, Beatrice Ask, stod på vår sida i kritiken under förra mandatperioden. Nu får hon vara med i de fina rummen i Bryssel. Är hon därför mån om att vara till lags och inte försena EU:s beslutsprocess? Vi menar att det här är ett förslag om lagändringar, men vi har inte några sådana att ta ställning till.
Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 20 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Miljöpartiets motioner i ärendet. Det finns sedan tidigare flera olika åsikter i frågan. Jag vill lyfta fram en av dem och börjar med Miljöpartiets grundinställning när det gäller Schengenavtalet. Schengenavtalet innebär, som det ser ut i dag, att EU stänger sig för flyktingar. Miljöpartiet driver sedan tidigare frågan om utträde ur avtalet med den motiveringen. Vi tycker att det vore viktigt att lyfta frågan som sådan för att övriga EU-länder ska diskutera den på allvar. Vi tycker att avtalet bör ersättas med ett avtal för fri rörlighet i hela Europa. Ett frånträde från avtalet skulle kunna få olika konsekvenser för Sveriges utrikespolitik. Det vore också välkommet för att lyfta debatten. Det måste därför av regeringen närmare utredas i vilken omfattning detta är möjligt. Det är en grundinställning vi har. När det gäller SIS II har vi en rad synpunkter på det förslag som lagts fram. Vi tycker att SIS redan i grundutförandet har dragits med en rad problem ända sedan början. I praktiken har en enkel gränskontroll ersatts med en möjlighet för myndigheter att kontrollera människor, och detta inte vid gränsen utan inom landet. Det som nu föreslås innebär bland annat en utökning av antalet myndigheter som får tillgång till data, vilket vi tycker kan vara problematiskt för integritetsskyddet. Generellt anser vi att det är väldigt bra att förändringar görs för att förstärka skyddet för den enskildes personliga integritet. Vi kan dock inte med exakthet veta om det verkligen blir så med detta förslag. En av dessa viktiga frågor gäller reglerna för vilka som ska ha tillgång till uppgifterna som lagras och hur dessa sedan ska tas bort. Det finns uppställda regler för hur uppgifterna ska gallras, men det föreslås också en så kallad gummiparagraf - som kan tänjas och hanteras på ett lite mindre rättssäkert sätt - som säger att undantag kan göras och att detta ska registreras. Det sägs också att det ska gälla längre tid än vad som är nödvändigt. Sådana formuleringar har tidigare missbrukats, och vi är oroliga för att det kan ske igen. Det preciseras inte närmare än just på vilket sätt och vad som är nödvändigt. Det öppnar för registreringar som i förlängningen kommer att rubba förtroendet för myndigheten och staten. Vi anser också att det är olämpligt att bestämmelserna om biometriska data läggs in i SIS II. Det tas ju upp i propositionen under punkt 4:3. När det diskuterades i USA granskade landets revisionsrätt frågan och kom fram till att det finns stora risker förknippade med förslaget. Det finns bland annat många som har dåliga fingeravtryck. Det har tagits upp i debatten tidigare. De kommer inte att kunna identifieras säkert med hjälp av fingeravtryck. På grund av det finns också risken att oskyldiga avvisas vid landsgränser och att så kallade skyldiga slinker igenom. Vi tycker från Miljöpartiets sida att biometriska data utgör en integritetskränkning framför allt eftersom de mycket väl kan drabba oskyldiga. Uppgifter i bland annat brittiska medier pekar också på att det är relativt enkelt att såväl förfalska som hämta uppgifter från pass med biometriska data. Det är en rad påpekanden och funderingar. Jag vill återigen yrka bifall till reservationerna 2 och 3.
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 21 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Jag vill börja med att läsa upp tre citat. Så här låter det första: "Fru talman! Vi moderater tycker att det är viktigt att riksdagen ges möjlighet att ta ställning till konsekvenserna av rambeslut på nationell nivå samtidigt som man godkänner rambeslut. Riksdagen kan inte med gott samvete abdikera från sitt grundläggande ansvar för lagstiftningen." Det andra citatet lyder så här: "Trots att ingreppen i svensk lagstiftning kan bedömas som rätt långtgående har regeringen varken när det har gällt tidigare beslut eller när det gäller det som riksdagen i dag behandlar lagt fram förslag till lagändringar. Det är, för att tala klartext, skrämmande." Så här lyder det tredje citatet: "Min ambition är att i större utsträckning än vad som hittills varit fallet presentera den lagstiftning som krävs för genomförandet i nationell rätt av rambeslutet i samband med att riksdagens godkännande inhämtas. Jag ska därför se över de rutiner och arbetsmetoder som tillämpas i förhandlings- och lagstiftningsarbetet." Jag har citerat Beatrice Ask, före detta moderat riksdagsledamot, numera moderat justitieminister. Orden jag citerat kommer härifrån kammaren. Det första citatet är från den 17 juni 2003, det andra från den 23 mars 2004 och det tredje från den 14 november 2006. I de två första citaten kommer Beatrice Ask med massiv kritik mot det faktum att de förslag som då diskuterades var rambeslut och att följdlagstiftningen inte presenterades för riksdagen samtidigt som beslutet förväntades tas i denna kammare. I det tredje citatet berättar hon om sina ambitioner att förändra detta förfarande. Inom det europeiska rättsliga samarbetet har det funnits en stark önskan att bli snabbare och effektivare eftersom medlemsstaternas samarbete på detta område inte har fungerat tillräckligt bra. Införandet av rambeslut var ett led i strävandena att förbättra det straffrättsliga samarbetet och göra det snabbare inom EU. Möjligheterna att använda sig av rambeslut infördes genom Amsterdamfördraget och trädde i kraft den 1 maj 1999. Ett rambeslut kräver ingen efterföljande ratifikation. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att beslutet genomförs i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. För Sveriges del krävs det att regeringen inför ett rambeslut inhämtar riksdagens godkännande i de fall då beslutet förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas eller om beslutet i övrigt gäller ett ämne i vilket riksdagen ska besluta. Det har visat sig att de tidsramar som gäller för antagande av ett rambeslut i regel innebär att följdlagstiftning inte hinner tas innan regeringen för riksdagens godkännande lägger fram ett utkast till rambeslut. Dagens betänkande handlar i och för sig om ett rådsbeslut, men den enda skillnaden är att detta är en organisatorisk lagstiftning av en befintlig EU-figur, inte en sådan harmonisering av rätten som normalt avses med ramlagstiftning. Principen är dock densamma. Detta förfarande har starkt kritiserats i riksdagen av Moderaterna i allmänhet och Beatrice Ask i synnerhet. Man menar att detta inte är en acceptabel lagstiftningsteknik. Ändå väljer den moderatledda regeringen att använda sig av denna vad man kallar oacceptabla lagstiftningsteknik. Jag vill avsluta med att citera justitieutskottets betänkande 2006/07: JuU3, Godkännande av rådets beslut om SIS II . I sammanfattningen på första sidan står följande med början på 14:e raden. "Propositionen innehåller dock inga lagförslag. I propositionen anges att regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna del." Jag frågar därför mina moderata kolleger i justitieutskottet: Vad hände med ambitionen att presentera och besluta om följdlagstiftning samtidigt som rambeslut tas här i kammaren? Vi socialdemokrater är inte populistiska, något som våra politiska motståndare visade prov på under den förra mandatperioden. Vi är medvetna om svårigheterna med att redovisa rambeslut och följdlagstiftning samtidigt. Därför yrkar vi bifall till förslaget i betänkandet. Däremot hade jag förväntat mig mer av ett parti med en så hög svansföring som Moderaterna hade under den förra mandatperioden.
Hillevi Engström (M)
Anf. 22 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Jag vill också yrka bifall till regeringens proposition och avslag på reservationerna. Grunden för EU-samarbetet är den fria rörligheten för människor. Det är grundbulten för Europasamarbetet. Utöver fri rörlighet för människor är det fri rörlighet för tjänster, kapital och varor. För att påskynda arbetet med fri rörlighet ingick man ett avtal redan för mer än 20 år sedan i den lilla staden Schengen i Luxemburg. Det var ett avtal som successivt avvecklar passkontrollen. Avtalet gick längre än så och behandlade även ett polisiärt och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna. Avtalet har utvecklats under mer än 20 år. Sedan 2001 är Sverige med i samarbetet fullt ut tillsammans med länder utanför EU som till exempel Norge och Schweiz. Så betydelsefullt anses det här samarbetet vara inom Schengen. Målsättningen är alltså att avskaffa passkontrollen och stävja den internationella gränsöverskridande brottsligheten. För att det ska fungera när man inte har gränskontroller inom EU:s 27 medlemsstater måste man införa kompensatoriska åtgärder för att stävja den illegala invandringen och stoppa människor som inte har rätt att befinna sig inom Schengenområdet; det kan vara fråga om grovt kriminella personer till exempel. En del av arbetet med att få till stånd ett samarbete och stävja problemen med illegal invandring och grov brottslighet är Schengen Information System, SIS som vi oftast säger. Det kan vara bra att tala om vad det står för. Det krävs alltså praktiska åtgärder för att uppnå syftet med samarbetet. Det handlar om polissamarbete. Det handlar om dataskydd, rättsligt samarbete, visumpolitik och enhetliga yttre gränskontroller. Det är det som den här propositionen handlar om. Genom att EU numera består av 27 medlemsstater måste det till ett nytt, mer avancerat tekniskt system som har tillräcklig kapacitet. Det gamla systemet i SIS är föråldrat och det krävs alltså en förbättring. Det är en del i det ständiga arbetet med att förbättra EU:s regelverk. Utöver tekniska förbättringar krävs att nya uppgifter kan läggas in i systemet och det krävs ett bättre dataskydd till skydd för den enskildes integritet. Förändringarna är välkomna och önskvärda för alla oss som tror på ett fungerande Europasamarbete, särskilt för oss i majoriteten i riksdagen som inser att kriminalitet inte kan bekämpas utan ett stort internationellt samarbete. Det är därför angeläget att bestämmelserna i det nya Schengen Information System nu kan förverkligas. Det handlar om bland annat följande frågor: Inom varje medlemsstat kan man när det här går igenom föra in nya uppgifter om personer, fordon och andra föremål som är efterlysta eller på annat sätt eftersökta. Man kan lägga in uppgifter om brottslingar, som deras fingeravtryck, kön, foto, namn, födelsetid för att nämna några av de viktigaste uppgifterna. Om personen har varit väldigt våldsam, brukat vapen och så vidare är det också viktig information som kommer in i Schengen Information System. Det är nämligen viktigt att skilja på en grov bedragare, en misstänkt terrorist eller en våldtäktsman i fråga om farlighet. Det kan också innebära att det finns uppgifter om vad man ska göra när en person anträffas och vilka rättsliga åtgärder som medlemsstaterna begärt. Det är viktigt att poängtera att endast den informationen som är adekvat, relevant och bedöms som viktig ska få registreras i SIS II. Informationen ska också gallras där den inte längre är nödvändig. De som har tillgång till informationen är medlemsstaternas tull, polis och åklagarmyndigheter liksom Europol och Eurojust, och det senare är då åklagarsamarbetet. I det nya förslaget kommer också de enskildas rätt till tillgång till information upp. Det är viktigt. Där är det medlemsstaternas lagstiftning som ska vara gällande. Läggs det in felaktig information ska man kunna få en rättelse. SIS II är alltså en förflyttning framåt till en bättre övervakning och kontroll, och att de uppgifter som läggs in verkligen är korrekta. Således innebär ett godkännande av rådets beslut om SIS II förbättringar i kampen mot organiserad brottslighet och illegal invandring. Det som däremot måste göras bättre är att Sverige verkligen börjar utnyttja de möjligheter som SIS ger. Det är till exempel viktigt att polisen börjar göra slagningar i SIS-registret mer regelmässigt. De förändringarna är enbart positiva. Jag vill avslutningsvis påtala någonting som gör mig lite förvånad. Socialdemokraterna delar majoritetens yttrande om det viktiga med SIS-samarbetet. Det finns ingen reservation i betänkandet. Socialdemokraterna är tillsammans med alliansen överens om den majoritetstext som finns i vårt betänkande på s. 8. Där skriver vi om konsekvenserna av att det inte finns någon följdlagstiftning med rådsbeslutet. Det framgår ganska tydligt hur majoriteten i utskottet ser på de frågorna. Där har inte Socialdemokraterna haft någon invändning vare sig i debatten eller i det skriftliga. Jag har också en synpunkt som gäller vad som sades från Miljöpartiet. Om fingeravtryck och biometriska data är dåliga kan de inte ligga till grund för identifiering. Det är bara identifiering som ska vara gällande. Det är på samma sätt som i vårt brottsbekämpande arbete. Fingeravtryck är en viktig del men oftast inte den enda. Vi tillmäter fingeravtryck och dna ganska stort bevisvärde om det är av tillräckligt hög kvalitet. Ytterligare kan jag säga att den utlänningskontroll som sker vid Schengengränserna alltid har skett och ska ske även inom medlemsstaterna. Så var det även innan vi kom med i EU-samarbetet. Däremot har polisen sällan resurser att utföra den inre utlänningskontrollen på det sätt som lagstiftaren har avsett. Med mer polisära resurser kan man också göra bättre kontroller inom medlemsstaterna. Därmed yrkar jag bifall till propositionen. (Applåder) I detta anförande instämde Krister Hammarbergh och Anders Hansson (båda m).
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 23 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Jag vill förtydliga varför vi inte har lagt fram någon reservation. Det är för att vi i grunden är för EU:s inre rörlighet. Vi är för att människor ska kunna resa och röra sig fritt. Vi är för att man vidtar nödvändiga åtgärder som rör dem som inte ska röra sig fritt, det vill säga att brottslingar och terrorister inte ska kunna göra det. Därför har vi ingenting emot informationssystemet i sig. Däremot måste också du tycka att det är ganska besvärande, Hillevi, med att ni under förra mandatperioden kom med massiv kritik mot att den socialdemokratiska regeringen inte presenterade följdlagstiftning när rambeslut skulle fattas. När ert första egna rambeslut kommer till kammaren finns det ingen följdlagstiftning att ta ställning till för kammaren. Det måste vara besvärande. Det hoppas jag att du tycker.
Hillevi Engström (M)
Anf. 24 Hillevi Engström (M)
Herr talman! I just det här betänkandet, som rör ett rådsbeslut, skriver majoriteten något som också Socialdemokraterna är införstådda med. Jag kan läsa upp vad som står i vår betänkandetext: "Rådsbeslutet har inte, till skillnad från ett rambeslut, till syfte att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning. Tanken är i stället att reglera praktiska frågor om främst polissamarbetet inom EU. Utskottet kan dock instämma i att riksdagen skulle ha haft ett bättre underlag för sitt ställningstagande om ärendet hade beretts med ett traditionellt utredningsförfarande och med framtagande av förslag till svensk följdlagstiftning. Liksom när det gäller godkännande av rambeslut måste emellertid en avvägning göras mellan intresset av att inte försena antagandet av rådsbeslutet och intresset av att en proposition om godkännande av rådsbeslutet innehåller förslag till följdlagstiftning." Vi är överens både alliansen och Socialdemokraterna i betänkandetexten om förslaget. Jag kan förstå Maryam Yazdanfars invändningar. Men i det här fallet tycker jag inte att det finns skäl att föra den debatten vidare.
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 25 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Hillevi Engström gömmer sig bakom semantik. Principen om lagstiftningen är densamma. Enda skillnaden är att detta är en organisatorisk lagstiftning om en befintlig EU-figur och inte, som normalt avses, en harmonisering av rätten. Men principen är fortfarande densamma. Vi vet inte i dag exakt vilka lagändringar det kommer att innebära i svensk rätt. Det har ni varit oerhört upprörda för under förra mandatperioden. Till synes är ni inte det längre. Då vet vi det. Det är en väldigt markant kursändring politiskt, måste man konstatera.
Hillevi Engström (M)
Anf. 26 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Jag kan bara konstatera att allianspartierna tillsammans med Socialdemokraterna är överens i betänkandet om texten. Jag har ingen ytterligare kommentar.
Camilla Lindberg (Fp)
Anf. 27 Camilla Lindberg (Fp)
Herr talman! I den bästa av världar skulle vi inte behöva vare sig SIS I eller SIS II. I den bästa av världar finns heller ingen organiserad brottslighet. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Det är inte bara vi människor och handeln med varor och tjänster som rör sig alltmer fritt över nationsgränserna. Det gör även brottsligheten. Man kan konstatera att Schengensamarbetet är betydelsefullt för den fria rörligheten och öppenheten. Vi rör oss friare, och vi samarbetar över nya gränser. Likväl som vi som individer finner nya samarbetsformer och en ny öppenhet måste också polis och rättsväsende kunna samarbeta enklare och på nya sätt. Denna nya öppenhet inom Schengensamarbetet ställer kort sagt krav på nya samarbetssätt för oss alla. En förutsättning för att kunna öppna gränserna mellan Schengenstaterna är att det finns så kallade kompensatoriska åtgärder mot bland annat internationell kriminalitet. Därför skapades Schengen Information System I, SIS I. Schengens informationssystem, SIS, har varit ett utmärkt hjälpmedel för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter vid gränskontroller och i samband med andra brottsbekämpande insatser. Men nu har det visat sig att det nuvarande systemet inte har den kapacitet som krävs. Det nuvarande systemet anses tekniskt föråldrat och klarar inte de nya krav som ställs med hänsyn till att det kommit tio nya medlemsstater. Förutom ändringar av teknisk art innebär SIS II också att nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras. Det ska i sin tur öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Det bör också tilläggas att SIS II innebär en bättre övervakning och kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt. Det förstärker skyddet för den enskildes personliga integritet. Det är av stor vikt att vi samtidigt som vi förespråkar en utbyggnad av systemet också beaktar rättssäkerhets- och integritetsintressena. Jag tror på Schengensamarbetet, men jag inser också att öppenheten ställer krav på säkerhetsföreskrifter. Därför ställer jag mig bakom utkastet till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem II, SIS II.
Inger Davidson (Kd)
Anf. 28 Inger Davidson (Kd)
Herr talman! En av EU:s viktigaste uppgifter är att utnyttja samarbetet mellan länderna för att effektivt komma åt den grova kriminaliteten och brottsligheten. Kriminella ligor, brottslingar och operatörer av olika slag hittar ständigt nya smarta lösningar för att genomföra sin verksamhet antingen det handlar om människohandel, trafficking, eller sprit- och cigarettsmuggling och i värsta fall kanske terrorism. Därför är det nödvändigt att de goda krafter som vill motverka kriminaliseringen också utnyttjar både teknik och kontakter på ett smart sätt för att motverka och sätta stopp för brottsligheten. Självfallet måste allt detta göras med hänsyn till den personliga integritet och rättssäkerhet som alla människor har rätt till enligt Europakonventionerna och andra fördrag som Sverige förpliktat sig att följa. Schengensamarbetet kom till, som vi redan har hört, för att skapa ett effektivt system i kampen mot brottslighet i samband med att den fria rörligheten för personer, varor och tjänster infördes inom EU. Och den här fria rörligheten är ju i de allra flesta fall en otroligt positiv sak för medborgarna. Men baksidan finns där, och det är att den också utnyttjas av kriminella. Därför är det nödvändigt med så effektiva motmedel som möjligt. Den förändring som nu föreslås i det här betänkandet behövs av två skäl. Det ena är att tekniken som används redan är överspelad och behöver förnyas. Vi vet alla att det går snabbt i teknikens värld. Den har inte heller den kapacitet som krävs. Vi har numera 27 medlemsländer, och därför behöver kapaciteten utvecklas. Jag tror att den här delen är den minst kontroversiella. Men förslaget innehåller också en rätt att registrera fler uppgifter om personer och föremål, och all registrering kan självfallet uppfattas som en kränkning av den personliga integriteten. Därför är det väldigt viktigt att avvägningen av hur långt man får gå diskuteras hela tiden och speciellt inför nya steg som tas mot ökad kontroll. Ändamålen får aldrig helga medlen. Men när den här avvägningen görs handlar det om att hitta en balans mellan den integritetskränkning som en misstänkt person eventuellt kan utsättas för och den enorma kränkning av människovärdet som den grova brottsligheten ofta innebär, till exempel när barn säljs och utnyttjas sexuellt eller som oavlönad arbetskraft. Man måste ha klart för sig att det är brottslighet av den här karaktären som vi ska försöka motverka. Hur ser då avvägningen ut i det här fallet? Rätten till registrering utökas i förslaget. Vi har redan fått några exempel på det. Det handlar till exempel om att man ska få uppge vilket namn en person hade vid födseln, man ska få rätt att använda fingeravtryck och fotografier i samband med att man också fastställer identiteten med hjälp av namn, födelseort och så vidare. Det är en viss utvidgning. Det är alldeles sant. Men det handlar också om bättre övervakning och kontroll av de uppgifter som registreras och används och att de används enligt reglerna. Det finns bestämmelser om hur länge registreringen får sparas. Varje medlemsstat avgör själv om en uppgift är tillräckligt relevant för att det ska vara befogat att lägga in den i registret. Sammantaget har därför Kristdemokraterna tillsammans med de övriga allianspartierna och Socialdemokraterna bedömt att den här balansen upprätthålls på ett sätt som vi är beredda att stödja. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterar och försöker göra allt för att framställa förslaget som en massiv förändring av rättsskyddet är väl egentligen inte någon förvånad över. Är man EU-motståndare måste man tydligen vara det även när det gäller den verksamhet som de flesta utanför det här huset, oavsett inställning till EU, ser som en av de stora fördelarna med EU-samarbetet, nämligen att det leder till större möjligheter att effektivt motverka den grova brottsligheten. Om EU-samarbetet på det här området inte fanns kan man fråga sig hur Vänsterpartiet och Miljöpartiet tänkt sig att det skulle byggas upp så att man fick ett effektivt system mellan 27 länder eller fler. Det vore väldigt intressant att veta hur det skulle gå till. Jag kan hålla med kritikerna på en punkt, och det är att det självfallet hade varit bättre om de lagändringar som vi måste genomföra i Sverige hade funnits på plats i samband med att vi fattar beslutet i dag. Men det skriver vi faktiskt också i betänkandet. Vi tycker så. Det är inte särskilt bra att det ska delas upp på det här sättet, men det ska vägas mot att alla övriga länder i Europa skulle ha fått vänta på den här effektiviseringen, och då hade vi hamnat ännu mer på efterkälken i förhållande till brottssyndikaten. Det går ju ändå oändligt långsamt när det gäller att förändra och utveckla samarbetet på det polisiära området. Det ska man veta. Sverige är ett av få länder som har systemet med att riksdagen ska granska och godkänna förslagen. Det tycker jag är bra. Det ska vi fortsätta att ha. Den noggranna genomgång av vilka lagändringar som krävs för svensk del som finns med i propositionen är i alla fall tillräcklig för att fem av riksdagens sju partier, inklusive Socialdemokraterna, anser det befogat att fatta besluten i det här fallet i två steg. Till det kommer att Europaparlamentet, där vi alla är representerade, tidigare har godkänt förslaget. Jag yrkar bifall till propositionen och avslag på reservationerna. I detta anförande instämde Karin Nilsson (c).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-02-21
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju7, 2006/07:Ju8 och 2006/07:Ju217 yrkandena 1-8.
    • Reservation 1 (v)
    • Reservation 2 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1160014
    m92005
    c25004
    fp23005
    kd18006
    v01804
    mp00172
    Totalt274181740
    Ledamöternas röster
  2. Godkännande av SIS II

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:33.
  3. Frånträdande av Schengensamarbetet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:Sf223 yrkande 24.
    • Reservation 3 (mp)