Godkännande av rambeslut om gemensammabrottsutrednings-grupper inom EU (Betänkande 2001/02:JUU15 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande2001/02:JUU15

Godkännande av rambeslut om gemensammabrottsutrednings-grupper inom EU

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Godkännande av rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper

Riksdagen godkänner det i proposition
2001/02:71 intagna utkastet till rambeslut om
gemensamma utredningsgrupper. Därmed avslår
riksdagen motion 2001/02:Ju6.
Reservation (mp)

Stockholm den 12 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik
Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson
(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),
Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström (s),
Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s), Morgan
Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Jeppe Johnsson (m),
Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c) och Johan
Pehrson (fp).

2001/02

JuU15

Utskottets överväganden

Inom EU har utarbetats ett utkast till rambeslut om
gemensamma brottsutredningsgrupper. Avsikten är att
en sådan grupp skall kunna inrättas i de fall en
medlemsstat har en komplicerad brottsutredning som
har kopplingar till andra medlemsstater eller när
flera medlemsstater genomför brottsutredningar som
kräver samordnade och gemensamma åtgärder i de
berörda medlemsstaterna. Gruppen skall således
inrättas för ett särskilt syfte och också för en
begränsad period; det är inte fråga om att inrätta
permanenta utredningsgrupper. Utredningsgruppen
skall bestå av företrädare för de aktuella staternas
behöriga myndigheter som åklagare, poliser och
tjänstemän som har ansvar för tull och
kustbevakning.

De materiella bestämmelserna i rambeslutet är i
sak identiska med artikel 13 och delar av artiklarna
15 och 16 i EU:s konvention från år 2000 om
ömsesidig rättslig hjälp i brottmål som antogs och
undertecknades av ministrarna för rättsliga och
inrikes frågor den 29 maj 2000. Konventionen träder
i kraft när åtta medlemsstater har tillträtt den.
Hittills har endast någon enstaka medlemsstat
tillträtt konventionen. Något åtagande när
medelsstaterna senast skall tillträda densamma finns
inte i konventionen.
Rambeslutet innebär att genomförandet av artikel
13 och delar av artiklarna 15 och 16 i EU:s
konvention från år 2000 om ömsesidig rättslig hjälp
i brottmål tidigareläggs. Bakgrunden till detta är
enligt regeringen att terrorattackerna i USA den 11
september 2001 medfört att behovet av gemensamma
utredningsgrupper ökat betydligt. Rambeslutet skall
genomföras senast den 1 juli 2002 och upphöra att
gälla när EU:s konvention från år 2000 om ömsesidig
rättslig hjälp träder i kraft.
Regeringen gör i propositionen bedömningen att
Sverige, för att leva upp till rambeslutets
åtaganden, kommer att behöva ny lagstiftning som
säkerställer att en svensk medlem i en
utredningsgrupp skall kunna utverka att olika
utredningsåtgärder vidtas i Sverige. Vidare kommer
det enligt regeringen att krävas lagstiftning om hur
information som överlämnats till utredningsgruppen
får användas samt om tjänstemäns civil- och
straffrättsliga ansvar. Regeringen har aviserat att
en proposition om genomförandet av gemensamma
utredningsgrupper inom EU kommer att överlämnas till
riksdagen senare i vår.
I motion Ju6 yrkas avslag på propositionen.
Motionärerna anför att riksdagen inte bör anta ett
utkast till rambeslut eftersom dess slutliga lydelse
inte är känd och inte heller de lagändringar som för
svensk del kan bli följden av beslutet. Vidare
framhåller motionärerna att det inte går att bedöma
behovet eller konsekvenserna på nationell nivå av
rambeslutet.
Utskottet ser för sin del att den ökade
gränsöverskridande brottsligheten skapar behov av
andra samarbetsformer än de som finns i dag. En
förutsättning för att lyckas med en omfattande och
komplicerad brottsutredning med internationella
förgreningar är ofta att myndigheter från flera
länder samordnar sina insatser för att på ett
effektivt sätt kunna utreda brottsligheten. Svenska
brottsutredande myndigheter samarbetar också redan i
dag med myndigheter från andra medlemsstater i olika
brottsutredningar. Rambeslutet utökar möjligheterna
för myndigheterna att samarbeta med andra
myndigheter i medlemsstaterna, vilket kommer att
medföra förbättringar beträffande det
straffrättsliga samarbetet när det gäller den
gränsöverskridande brottsligheten. Riksdagen bör
alltså med avslag på motion Ju6 godkänna utkastet
till rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper.
Vidare vill utskottet anmärka att rambeslutet
genom artikel 1 punkten 6 lämnar utrymme för att
anförtro vissa utredningsåtgärder åt utländska
tjänstemän. En förutsättning härför är dock att
detta står i överensstämmelse med lagstiftningen i
den medlemsstat där gruppen är verksam. Någon sådan
möjlighet finns inte enligt svensk lag, och
förutskickas inte heller i propositionen. Enligt vad
utskottet inhämtat från Justitiedepartementet finns
det inte heller någon tanke på att lämna något
lagförslag i den riktningen. Godkännandet i sig av
utkastet till rambeslut innebär alltså för svensk
del inte något överlämnande av myndighetsutövning
till främmande stat.
Reservation

Godkännande av rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:71. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ju6.

Ställningstagande

Förslaget innebär att riksdagen skall godkänna ett
utkast till ett rambeslut, utan kännedom om dess
slutliga lydelse eller vilka ändringar av den
svenska lagstiftningen som ett sådant kan kräva.
Vidare har utkastet till rambeslut tagits fram i en
hast med anledning av terrorattackerna i USA den 11
september 2001. Det saknas såväl problem- som
konsekvensanalys varför det är svårt att bedöma
behovet av de föreslagna brottsutredningsgrupperna.
Inte heller går det att utifrån det föreliggande
underlaget bedöma hur dessa grupper skall förhålla
sig till andra brottsbekämpande organ inom EU som
Europol och Eurojust. Mot bakgrund av det sagda bör
enligt min mening propositionen avslås.
Särskilt yttrande

av Alice Åström (v) och Yvonne Oscarsson (v).

Förslaget innebär att riksdagen skall godkänna ett
utkast till ett rambeslut som enligt vad som framgår
av propositionen kommer att kräva ändringar i svensk
lag. Regeringen kommer, enligt vad som aviseras, att
återkomma till riksdagen under våren med ett förslag
till lagstiftning.

Enligt vår mening är det från rent principiella
utgångspunkter inte tillfredsställande att
regeringen begär att riksdagen skall godkänna ett
rambeslut utan att samtidigt få ta ställning till de
lagändringar som blir följden därav. På detta sätt
är det inte möjligt för riksdagen att överblicka
vilka ändringar som kan krävas för att uppfylla
åtagandet i rambeslutet.
Såvitt angår det nu aktuella utkastet till
rambeslut anser vi vidare att det i propositionen
saknas en närmare analys av vilka uppgifter som i
framtiden skall falla på respektive Europol,
Eurojust och de särskilda utredningsgrupperna.

Vad vi nu anfört bör dock inte medföra att riksdagen
avstår från att godkänna utkastet till rambeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:71 har regeringen
(Jusitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
godkänner utkastet till rambeslut om gemensamma
utredningsgrupper.

Följdmotioner

2001/02:Ju6 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

Riksdagen avslår regeringens begäran om
godkännande av utkast till rambeslut om gemensamma
utredningsgrupper.

Bilaga 2

Konventionstext