Anf. 16 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Det här ärendet handlar om två olika versioner eller två olika sidor. Jag tänkte ägna tiden åt att citera de officiella svar som har givits, för då kommer det mesta fram.
Vi kan börja med att se det utifrån regeringens sida och Statsrådsberedningens svar på konstitutionsutskottets frågor. Vi frågade bland annat, gemensamt då naturligtvis: "När togs från regeringens sida frågan om förflyttning av Ann-Christin Tauberman först upp med henne? Berördes frågan om hennes fortsatta anställning vid TLV under planeringssamtal eller annat samtal med henne under september 2008-januari 2009?"
Som svar anförs följande: "Regeringen har fört en löpande dialog med generaldirektören för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Inför omförordnandet togs frågan om myndighetens uppdrag och framtida uppgifter upp. Myndigheten stod då inför stora nya utmaningar och ansvarade för uppgifter som var centrala för omregleringen av apoteksmarknaden. En avsevärd del av dessa uppgifter skulle utföras under begränsad tid och ställde stora krav på styrning och ledning av myndigheten. Myndighetens arbete var på väg in i en ny fas med anledning av det ansvar som myndigheten fick i och med det nya tandvårdsstödet och i och med omregleringen av apoteksmarknaden. Därför var en sådan diskussion om myndighetens uppdrag och framtida uppgifter naturlig under de samtal som genomfördes före beslutet om omförordnandet.
Under hösten ägde ett antal samtal rum med generaldirektören. Arbetet med omregleringen ställde krav på en regelbunden kontakt med många aktörer, däribland Apoteket Omstrukturering AB, Apotekens Service AB, TLV och Läkemedelsverket (LV). Dessa behövde också bedriva sitt arbete i nära samarbete med varandra. Detta samarbete var särskilt kritiskt eftersom det vid höstens början inte var möjligt att förutsäga i detalj vilka uppgifter som skulle behöva utföras och vilken ansvarsfördelning som skulle behöva ske inför omregleringen. En viss avsaknad av förutsägbarhet ställde i sin tur krav på ett proaktivt agerande från aktörerna och en stor initiativkraft. Dessa krav tydliggjordes vid de samtal som ägde rum med generaldirektören."
KU frågade sedan: "Ann-Christin Tauberman omförordnades den 18 september 2008 till generaldirektör och chef för TLV från den 1 oktober 2008 till och med den 30 september 2011. Den 5 februari beslutade regeringen att hon skulle anställas som generaldirektör i Regeringskansliet. Vilka organisatoriska omständigheter hade tillkommit eller förändrats mellan den 18 september 2008 och den 5 februari 2009, som var okända när regeringsbeslutet om omförordnande fattades den 18 september? Innebar regeringens beslut att förflytta Ann-Christin Tauberman att beslutet gavs omedelbar verkan? Om beslutet gavs omedelbar verkan, vilka var skälen för detta?"
Regeringskansliet svarade följande: "I enlighet med vad som beskrivs ovan innebar höstens och vinterns arbete med omregleringen att inblandade aktörers uppdrag klarlades. Processen ställde också krav på ett agerande i nära samspel med andra aktörer och ett proaktivt förhandlingssätt. På grund av de tidsgränser som satts för omregleringen bedömde regeringen att det förelåg sådana synnerliga skäl att en omedelbar verkan av beslutet var nödvändig för att myndigheten skulle kunna fullfölja sina uppgifter utan fördröjningar. Genom myndighetens centrala roll i omregleringen av apoteksmarknaden stod stora ekonomiska värden på spel om myndigheten inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag i tid, eftersom en fördröjning i sin tur skulle kunna ha lett till att ikraftträdandetidpunkten för omregleringen äventyrades."
KU fortsatte med att ställa frågan: "Den 5 februari 2009, samma dag som regeringen beslutade att anställa Ann-Christin Tauberman som generaldirektör i Regeringskansliet, beslutade regeringen också om förlängning av utredningstiden för en redovisning från TLV om hur lönsamheten på apoteksmarknaden ska bedömas, bestämmas och följas upp samt hur handelsmarginalen ska beräknas. Finns det ett samband mellan förflyttningen av generaldirektören och den förlängda utredningstiden? Vilket var i så fall sambandet?"
Regeringskansliets statsrådsberedning svarade: "Frågan om tidpunkten för TLV:s första delleverans hade varit föremål för diskussion mellan myndigheten och departementet tidigare och det fanns från början en medvetenhet om att utredningstiden var knapp. När beslutet om förlängning fattades hade det blivit uppenbart att en utökad utredningstid var nödvändig för att få fram ett väl grundat underlag."
KU frågade vidare: "Hur var ärendet berett när Ann-Christin Tauberman fick beskedet om byte av generaldirektör för TLV? Hade tjänsten som generaldirektör utannonserats?
Svaret från Statsrådsberedningen löd: "Ärendet var berett inom Regeringskansliet med berörda funktioner. Tjänsten som generaldirektör utannonserades inte. Socialdepartementet utannonserar dock som regel dessa tjänster. Sedan hösten 2006 har Socialdepartementet genomfört sammanlagt tio rekryteringar av myndighetschefer. Vid åtta av dessa rekryteringar har kravprofiler upprättats och en öppen annonsering har gjorts. I syfte att ytterligare öka professionaliseringen av rekryteringsprocessen har även externt rekryteringsstöd används."
Så långt skriftväxlingen mellan KU och Statsrådsberedningen.
KU gav även möjlighet till berörd generaldirektör att inkomma med sina synpunkter. Ann-Christin Tauberman skickade följande skriftliga kommentarer till svar på frågor som konstitutionsutskottet ställt till Socialdepartementet: "Jag har beretts tillfälle att kommentera två promemorior från Socialdepartementet med anledning av Konstitutionsutskottet granskning av att jag entledigades som generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV).
I samband med att jag omförordnades den 18 september 2008 hade jag ett samtal med statssekreterare Karin Johansson, där vi diskuterade myndighetens kommande uppgifter. Det slutade med att Karin Johansson meddelade att jag skulle omförordnas, vilket jag uppfattade som att departementet hade förtroende för mitt sätt att arbeta.
Den 18 december 2008 fick vi Uppdrag angående förberedande åtgärder med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden (S2008/1070/HS). Uppdraget innebar att TLV skulle:
leverera tidplan för uppdraget den 15/1 2009
ge förslag till konstruktion av handelsmarginal den 2/2 2009
ge förslag till ny prismodell den 1/4 2009
ge förslag till prispress på läkemedel utan generisk konkurrens den 31/12 2009.
Så snart vi fått uppdraget skapade vi en arbetsgrupp bestående av den företagsekonom som tidigare ansvarat för handelsmarginalen vid TLV, tre jurister och två hälsoekonomer. Till arbetsgruppen knöt vi också de två nämndledamöter som regeringen nyligen hade utsett med anledning av apoteksmarknadsomregleringen: professor Mats Bergman från Uppsala universitet och hans ersättare professor Johan Stennek, ekonom från Göteborgs universitet.
Arbetsgruppen hade flera möten med tjänstemän vid Socialdepartementet under januari 2009. Jag deltog vid flera av träffarna och Statssekreterarna Karin Johansson och Dan Eriksson deltog också vid ett möte den 15 januari när vi överlämnade vår tidsplan för uppdraget.
Under januari hade jag också möten med: Kronans Droghandel, Tamro, Apoteket AB, företrädare för farmaceuter som planerade att starta apotek, Apoteket Omstrukturering AB, Servicebolaget, Läkemedelsindustriföreningen, Generikaföreningen FGL, Läkemedelshandlarna, Sveriges kommuner och landsting SKL och Läkemedelsverket. Anledningen var att det uppdrag vi fått krävde nära samspel med andra aktörer."
Ann-Christin Tauberman fortsatte: "Den 28 januari hade vi ett möte med departementets tjänstemän och redogjorde då för vad vi tänkte föreslå i vår kommande redovisning av handelsmarginalen. Vår huvudlinje var att börja med att behålla en handelsmarginal av samma storlek som tidigare, d.v.s. 16-17 procent. Våra främsta argument för att föreslå en oförändrad marginal var de mekanismer som nämndes i lagrådsremissen. Omregleringen av apoteksmarknaden förväntades leda till: effektiviseringar genom konkurrens mellan apotek, lägre inköpspriser på originalläkemedel utan generisk konkurrens, möjlighet att prisförhandla parallellimporterade läkemedel, lägre inköpspriser på generiska läkemedel och ökad försäljning av handelsvaror.
Vår analys av lönsamheten på apoteksmarknaden visade att det fanns flera skäl som talade för att aktörerna genom ökad förhandlingsstyrka, utökat produktsortiment och effektivisering, t.ex. genom internethandel, skulle kunna uppnå en lönsamhet som är rimlig, sett i ett internationellt perspektiv. Att Apoteket AB kunde redovisa ett så starkt resultat för 2008, sedan man börjat agera mer som om man befann sig på en omreglerad marknad genom att öppna Apoteket Shop och satsa på ett utökat sortiment av handelsvaror, gav också stöd för att marginalen skulle kunna hållas oförändrad. Vi menade att det var ansvarsfullt att börja med en lägre marginal. Skulle det visa sig att intresset från olika apoteksaktörer blev för lågt, skulle det vara möjligt att höja marginalen. Att sänka den skulle bli betydligt svårare.
Dagen efter vår redovisning, den 29 januari, meddelade departementsrådet Sofia Wallström via mail att vi inte skulle redovisa vårt uppdrag den 2 februari, utan att redovisningen skjutits upp. Nytt datum skulle komma senare.
Den 4 februari blev jag med kort varsel kallad till ett möte med Karin Johansson och Dan Eriksson kl. 19.30. Det blev ett mycket kort möte där Karin Johansson meddelade att regeringen dagen efter skulle utse en ny generaldirektör för TLV och att jag skulle lämna mitt jobb dagen efter. När jag frågade vad anledningen var svarade Dan Eriksson: Arbetsmarknadens aktörer har inte förtroende för dig."
Detta skrev Ann-Christin Tauberman till oss i KU.
Det är två versioner av exakt samma händelse. Det kan naturligtvis vara svårt att ställa sig som domare och säga exakt vad som har hänt. Vi har ju inte varit med. Vi har förlitat oss på utfrågningar och de skriftliga svar vi har fått på våra frågor.
Några saker att reflektera över är bland annat det som socialminister Göran Hägglund, Kristdemokraterna, har påpekat, att stora ekonomiska värden stod på spel. Det finns ingenting i underlaget om vad det skulle bestå av. Ingenting i underlaget pekar på någon beräkning av vilka ekonomiska värden som stod på spel vid ett eventuellt misslyckande i det uppdrag som generaldirektören hade. Jag skulle snarare vilja hävda att det knappast är ekonomiskt att utse en ny generaldirektör som ska sätta sig in i arbetsuppgifterna och komma in i arbetet på slutet. Det är inte i något sammanhang försvarbart om man vill att det ska bli ett bra jobb. Jag skulle inte vilja bli inkastad som generaldirektör.
Ann-Christin Tauberman höll den tidtabell som fanns uppställd. Hon levererade det hon skulle. Det finns ingenting som tyder på att hon inte klarade av sitt uppdrag.
Jag vill nämna en liten detalj i sammanhanget. När regeringen har bestämt sig för att sparka någon, vem är det då som verkställer det? Det är i alla fall inte ansvarigt statsråd. Statsrådet skickar någon annan. Först föreslår statsrådet för regeringen att Ann-Christin Tauberman ska omförordnas som generaldirektör. Några månader därefter ber han någon kalla upp henne till departementet för att tala om att hon är avskedad eftersom man dagen efter ska utse någon annan. Det känns inte särskilt seriöst.
Om någon är missnöjd med mig tror jag att den som vill få bort mig säger det till mig. Det kan vara i näringslivet eller inom sportvärlden. Det kan vara inom familjen. Den som har bestämt hur det ska vara tar rimligen ansvar och utför det praktiska arbetet.
Så här får vi naturligtvis inte hantera våra generaldirektörer. Vem vågar ta på sig ett sådant här uppdrag i fortsättningen? Det finns inte någonting som pekar på att hon har gjort något fel eller satt något på spel, och hon blir sparkad med kort varsel. Det är inte rimligt. Detta kan vi i KU peka på och säga att det inte gjordes på rätt sätt. Det gjordes inte på ett bra sätt.
Vi måste ha personer i Sverige som vågar ta på sig generaldirektörsjobbet utan att riskera att bli sparkade dagen efter. Det kan vara rimligt att sparka någon, men då bör man ha pratat med vederbörande. Vad kan jag göra för att du ska förbättra dig? Vilka resurser kan vi ge dig för att du ska klara uppgiften? Det är regeringens ansvar att se till att generaldirektören ges rimliga förutsättningar. Regeringen har ju valt att ha henne som generaldirektör.