Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Betänkande 1991/92:UbU14
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU14
Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Innehåll
1991/92 UbU14
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen beträffande dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen och anslagen till fyra av yrkesutbildningssektorerna, lokala och individuella linjer samt fristående kurser, bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m., studerandehälsovård och europeisk utbildningssamverkan. I anslutning därtill behandlas ett stort antal motioner.
Regeringens förslag, som innebär en dimensioneringsökning med 1500 platser budgetåret 1992/93, tillstyrks. En dryg tredjedel av ökningen avser längre utbildningslinjer. I en reservation (s) föreslås något fler tillkommande platser och en annan fördelning. En meningsyttring (v) förespråkar en ytterligare utökning av platsantalet.
Motionsyrkanden om dimensioneringen för nästa treårsperiod (1993/94--1995/96) avstyrks med hänvisning till att regeringens förslag nästa år bör avvaktas. Likaså avstyrks motioner om inrättande, förlängning eller nylokalisering av utbildningslinjer, om bidrag till fristående högskolor och om innehållet i vissa utbildningar. Med anledning av en motion från företrädare för sex partier föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen i nästa treårsbudget bör beräkna medel så att den högre restaurangutbildningen i Grythyttan kan permanentas.
Sammanlagt föreligger tolv reservationer (s) och två (nyd) samt en meningsyttring (v).
Regeringens förslag beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken har lagts fram i proposition 1991/92:75, som kommer att behandlas i utskottets betänkande 1991/92:UbU20.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under anslaget D 8 (s. 96--105) föreslagit 11. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats, 12. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1618454000 kr.
2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Regeringen har under anslaget D 9 (s. 106--112) föreslagit 13. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av påbyggnadskursen fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93, 14. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats, 15. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 594089000 kr.
3. Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under anslaget D 10 (s. 112--124) föreslagit 16. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180 poäng, 17. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng, 18. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen, 19. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng, 20. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng, 21. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen, 22. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats, 23. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 586000000 kr.
4. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Regeringen har under anslaget D 12 (s. 125--131) föreslagit 25. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats, 26. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349956000 kr.
5. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under anslaget D 13 (s. 132--138) föreslagit 27. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats, 28. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 972959000 kr.
6. Bidrag till kommunal högskoleutbildning
Regeringen har under anslaget D 14 (s. 139--143) föreslagit 29. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som i propositionen angivits, 30. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271 153 000 kr.
7. Europeisk utbildningssamverkan
Regeringen har under anslaget D 15 (s. 144) föreslagit 31. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45169000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub401 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning på högskolenivå i södra Sverige.
1991/92:Ub403 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av regiutbildning till Malmö.
1991/92:Ub404 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö.
1991/92:Ub407 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med start 1992/93 förläggs till Hälsohögskolan i Jönköping och att dessa bör finansieras under anslaget D 10.
1991/92:Ub409 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ angående livsmedelsteknisk utbildning i enlighet med innehållet i motionen.
1991/92:Ub410 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning i ryska.
1991/92:Ub411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ett nordiskt samarbete för en högskoleutbildning inom möbelkonservering vid Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona.
1991/92:Ub413 av Göte Jonsson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid Hälsohögskolan i Jönköping inrätta rehabiliteringslinjens inriktning Sjukgymnastik.
1991/92:Ub416 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett besöks- och turistnäringsinstitut i Kalmar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av turismutbildningen inom högskolan från 80 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub418 av Iréne Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att den bebyggelseantikvariska linjens ställning säkras inom ramen för det nyligen reformerade linjesystemet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en resursförstärkning, inom ramen för tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en uppräkning till 50000 kr. per helårsstudieplats och 20 nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992.
1991/92:Ub420 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en konsthögskola med anknytning till universitetet i Lund bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Ub421 av Jan-Erik Wikström och Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Teologiska högskolan, Stockholm.
1991/92:Ub423 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att laboratorieassistentutbildningen, i enlighet med UHÄ:s förslag, förlängs med 30 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub428 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under en övergångsperiod behålla en tandhygienistutbildning på 40 poäng för tandsköterskor med minst två års erfarenhet av yrket.
1991/92:Ub435 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kompletterande utbildning till psykoterapeut.
1991/92:Ub436 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt tandhygienistutbildning på 40 poäng under en övergångsperiod.
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ingenjörsutbildning vid högskolan i Växjö, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet utbildningsplatser vid högskolan i Växjö.
1991/92:Ub439 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning för fritidssektorn.
1991/92:Ub440 av Jan-Erik Wikström och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå för dramatiker.
1991/92:Ub441 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tio nybörjarplatser på psykologlinjen i Stockholm överförs till universitetet i Umeå.
1991/92:Ub445 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning i klädformgivning.
1991/92:Ub448 av Bertil Persson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny konsthögskola i Malmö.
1991/92:Ub450 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel så att verksamheten vid högskolan i Skövde kan utökas.
1991/92:Ub452 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörsutbildningen inom högskolan.
1991/92:Ub453 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i Skövde budgetåren 1992/93--1994/95.
1991/92:Ub455 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen, turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.
1991/92:Ub456 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade anslag till högskolan i Luleå.
1991/92:Ub457 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fr.o.m. vårterminen 1993 inrätta logopedutbildning vid Umeå universitet genom omfördelning av befintliga utbildningsplatser.
1991/92:Ub459 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre restaurangutbildningen vid högskolan i Örebro.
1991/92:Ub461 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av textilingenjörslinjen och textil- och konfektionslinjen vid högskolan i Borås.
1991/92:Ub462 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående kurser till högskolan i Karlstad.
1991/92:Ub463 av Martin Nilsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar överföra beloppet för studerandehälsovården från kontot för LIF-anslag till ett separat konto att användas endast till studerandehälsovård, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandehälsovårdens resursbehov och huvudmannaskap.
1991/92:Ub464 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en Nordisk konservatorskola med förläggning till Citadellet i Landskrona.
1991/92:Ub468 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan i Östersund.
1991/92:Ub470 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om disposition av medel till högskolan i Skövde under anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser budgetåret 1992/93.
1991/92:Ub473 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom omfördelning av befintliga utbildningsplatser för arkitektur tillskapa en arkitektutbildning knuten till Umeå universitet.
1991/92:Ub475 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under anslaget D 9 från anslaget till högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping överföra medel för de ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock som i realiteten fullföljer studierna i Jönköping.
1991/92:Ub477 av Karin Falkmer (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta påbyggnadslinjen i socialt arbete, 40 poäng, vid universitetet i Lund fr.o.m. 1992/93, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen genom en nedläggning av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete, 30 poäng.
1991/92:Ub479 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet utbildningsplatser på psykologlinjen.
1991/92:Ub481 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående nödvändigheten av utökat antal platser på psykologlinjen.
1991/92:Ub483 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i skogslänen (delvis).
1991/92:Ub488 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att påbyggnadslinjen i socialt arbete, 40 poäng, inrättas vid universitetet i Lund fr.o.m. 1992/93 och att linjen finansieras genom en nedläggning av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete, 30 poäng.
1991/92:Ub489 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av högskolan i Skövde.
1991/92:Ub490 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av civilingenjörsutbildning vid högskolan i Karlstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökning av övergången till högskoleutbildning i Värmland, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiutbildning för journalister vid högskolan i Karlstad.
1991/92:Ub491 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub492 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av utbildningen av logopeder och behovet av bättre vidareutbildning.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen till 4000 årsstudieplatser utöver regeringens förslag för budgetåret 1992/93 anvisar 30000000 kr., 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny teknisk högskola (delvis).
1991/92:Ub495 av Göte Jonsson och Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att "Teologiska högskolan i Stockholm" bör införas under kategorin statsbidragsberättigade högskolor.
1991/92:Ub497 av Gustaf von Essen och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandehälsovården.
1991/92:Ub500 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.
1991/92:Ub502 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om psykologutbildningens årsstudieplatskostnad och resurser.
1991/92:Ub503 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till studerandehälsovård för budgetåret 1992/93 anvisar 24 000 000 kr. utöver regeringens förslag.
1991/92:Ub504 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad läkarutbildning vid Umeå universitet.
1991/92:Ub505 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om logopedutbildning vid Umeå universitet.
1991/92:Ub506 av Rune Backlund m.fl. (c, m, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyggd högskoleutbildning i Jönköping, 2. att riksdagen genom en omfördelning tillför ytterligare medel för 30 studerande inom ekonomilinjens fördjupningsblock vid Jönköpings högskola.
1991/92:Ub515 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan Karlskrona--Ronneby (delvis).
1991/92:Ub516 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningar inom arbetsterapin.
1991/92:Ub518 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga grundutbildningen med 30 platser/år, som tidigare varit utlokaliserad från Uppsala universitet, permanent inrättas vid Umeå universitet.
1991/92:Ub520 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i fastighetsekonomi.
1991/92:Ub522 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 24 LIF-platser till högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1991/92:Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att, inom ramen för den i budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet platser i högskola och universitet fram t.o.m. 1995/96, en utökning av läkarutbildningen i Umeå sker med 50 platser från vårterminen 1994.
1991/92:Ub524 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, inom ramen för de 5000 utökade platserna vid universitet och högskolor som föreslås i 1992/93 års budget, inrymma medel för logopedutbildning vid Umeå universitet med start vårterminen 1993, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Ub525 av Rose-Marie Frebran och Birgitta Carlsson (kds, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till den planerade Teologiska högskolan, Stockholm.
1991/92:Ub531 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom en omfördelning tillföra högskolan i Karlstad 30 platser för civilingenjörsutbildning fr.o.m. budgetåret 1992/93.
1991/92:Ub533 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsterapeututbildningen.
1991/92:Ub535 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer.
1991/92:Ub537 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regeringen i 1992/93 års budget avsätter medel för logopedutbildning vid Umeå universitet med start vårterminen 1993.
1991/92:Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär, som ett led i den i budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet platser fram t.o.m. 1995/96, en utökning av läkarutbildningen i Umeå med 50 årsplatser från vårterminen 1994.
1991/92:Ub541 av Barbro Westerholm och Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub542 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att juristutbildningen i Umeå byggs ut inom ramen för de 3 500 platser som regeringen föreslagit skall inrättas under hösten 1992.
1991/92:Ub544 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans utbyggnad i Karlskrona--Ronneby (delvis).
1991/92:Ub546 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fristående teologisk högskola i Stockholm.
1991/92:Ub552 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att ge statsbidrag till Nordisk designskola, Borås.
1991/92:Ub553 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län.
1991/92:Ub554 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högskoleutbildade fastighetsekonomer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsplatser för fastighetsekonomer till högskolan Gävle--Sandviken.
1991/92:Ub561 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om påbyggnad av den 3-åriga utbildningen i konservering, vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, med en 2-årig utbildning i stenkonservering.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för fortsatt utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH), 8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om den framtida organisationen av studerandehälsovården, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett samlat förslag om högskolans dimensionering för den kommande treårsperioden, 12. att riksdagen beslutar att 30 av de föreslagna 60 nya platserna vid civilingenjörsutbildningen vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) senareläggs, 13. att riksdagen beslutar att samtliga 30 nya platser på arkitektlinjen senareläggs, 14. att riksdagen beslutar att anslaget D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF) reduceras i förhållande till regeringens förslag med motsvarande 20 årsstudieplatser vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg, 15. att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på läkarlinjen vid universitetet i Umeå till en beräknad kostnad av 1,6 milj.kr., 16. att riksdagen beslutar att 24 nya årsstudieplatser à 25000 kr. inom ramen för LIF-anslaget fördelas på vardera högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde, Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget D 15. Europeisk utbildningssamverkan.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar omfördela medel inom högskolans anslag i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida satsningar på grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige (delvis).
1991/92:K430 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att utbildningsdepartementet får i uppdrag att komma med förslag till ny och akademisk utbildning av journalister enligt de tankegångar som framförs i motionen.
1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alternativ ekonomi i ekonomiutbildningen på alla nivåer.
1991/92:So438 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på läkarutbildning i Umeå.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förstärka barn- och ungdomsperspektivet vid de konstnärliga utbildningarna.
1991/92:Kr513 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på utbildning och forskning för att höja turistbranschens status och utvecklingsmöjligheter (delvis).
1991/92:T228 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att redan budgetåret 1992/93 göra textilingenjörslinjen och textil- och konfektionslinjen vid högskolan i Borås treåriga.
1991/92:N225 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör utbilda minst sju kläddesigner av hög klass per år.
1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny linje i arkitektutbildningen som syftar till helhetssyn i byggprocessen och flera fristående konsulter.
Yttranden
Socialutskottets yttrande Dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå (1991/92:SoU3y) återfinns som bilaga 1.
Kulturutskottets yttrande Dramatikerutbildning (1991/92:KrU4y) återfinns som bilaga 2.
Utskottet
Övergripande dimensioneringsfrågor
Efter att ha varit i huvudsak oförändrad under hela 1980-talet ökades den grundläggande högskoleutbildningens samlade dimensionering kraftigt genom beslut av riksdagen våren 1991 efter förslag i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100), tillväxtpropositionen (prop. 1990/91:87), miljöpropositionen (prop. 1990/91:90) och kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150). Med anledning av kompletteringspropositionen och ett stort antal motionsyrkanden beslöt riksdagen att 5 000 nya platser skulle inrättas budgetåret 1991/92, varav drygt 2 200 nybörjarplatser för utbildning till examen (vilket medför kostnadskonsekvenser under följande år) och drygt 2 800 årsstudieplatser på fristående kurser (bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355). Samtidigt begärde riksdagen att regeringen i 1992 års budgetproposition skulle lägga fram förslag om en minst lika stor utökning budgetåret 1992/93. Därvid skulle regeringen överväga behovet av ökningar inom arkitektutbildning, civilingenjörsutbildning, yrkesteknisk högskoleutbildning, juristutbildning, läkarutbildning, sjukgymnastutbildning, tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna för utbildning för vård- och undervisningsyrken.
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9) redovisar regeringen hur 5 000 ytterligare platser skall fördelas budgetåret 1992/93. För att snabbare möta behovet av utbildningsplatser har riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1991/92 anvisat medel för ytterligare 2000 årsstudieplatser på fristående kurser fr.o.m. vårterminen 1992. Halva kostnaden för denna utökning har därmed belastat budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr. 87). Huvuddelen av dessa platser avser de mindre högskolorna. I budgetpropositionen föreslås nu ytterligare 1500 nya platser, fördelade på 650 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer och 850 årsstudieplatser på fristående kurser vid universiteten, de konstnärliga högskolorna och vårdhögskolorna. Utökningen av allmänna utbildningslinjer fördelar sig på följande sätt:
civilingenjörsutbildning 120 arkitektlinjen 30 matematisk-naturvetenskapliga linjen 210 yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 90 juristlinjen 120 psykologlinjen 15 läkarlinjen 20 receptarielinjen 20 tandhygienistlinjen 25
Av de vårterminen 1992 och budgetåret 1992/93 tillkommande platserna avser 1 790 högskoleenheter med fasta forskningsresurser och 1 710 övriga högskolor.
Vidare har regeringen i den nyligen framlagda propositionen om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) lagt fram förslag om 1450 ytterligare nybörjarplatser på utbildningslinjer för lärarutbildning samt 30 ytterligare nybörjarplatser på civilingenjörsutbildning på lantmäterilinjen, som nylokaliseras till universitetet i Lund. Sistnämnda proposition kommer utskottet att behandla i betänkandet 1991/92:UbU20. Enligt regeringens förslag i de tre nämnda propositionerna (1991/92:25, 100 och 75) kommer således dimensioneringen för budgetåret 1992/93 att omfatta 4980 fler platser än den enligt riksdagens beslut våren 1991 skulle ha för budgetåret 1991/92.
Det sammanlagda antalet årsstudieplatser inom såväl utbildningslinjer som fristående kurser kommer enligt utbildningsministern att vid slutet av nästa treårsperiod (utgången av budgetåret 1995/96) ha ökat med ca 22 000 till följd av redan beslutade resp. i propositionerna 1991/92:75 och 100 föreslagna utbyggnader av antalet nybörjarplatser avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Omfattningen av dimensioneringsökningen 1992/93 är enligt motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 5 alltför liten. Motionärerna föreslår att 30 milj.kr. skall anvisas till 4 000 årsstudieplatser utöver regeringens förslag.
Ett yrkande om en lika stor resursökning för 3 000 nya platser avslogs av riksdagen hösten 1991 (bet. 1991/92:UbU7). Utskottet konstaterar att regeringens förslag i allt väsentligt överensstämmer med riksdagens beslut förra året. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 5.
I samband med budgetarbetet inför nästa treårsperiod avser regeringen återkomma till frågan om den fortsatta utbyggnaden av högskolan. I budgetpropositionen (s. 16) anger utbildningsministern som sin utgångspunkt härvidlag att antalet nybörjarplatser vid utgången av perioden bör ha utökats med ytterligare ca 8 000, varvid målet om 18 000 nya antagningsplatser sedan 1991/92 kommer att vara uppnått. Genom den utökning av antalet nybörjarplatser som aviseras för nästa treårsperiod kommer enligt propositionen antalet årsstudieplatser i högskolan att vid utgången av perioden ha ökat med ytterligare ca 12 500 i förhållande till vad som följer av i propositionerna 1991/92:75 och 100 framlagda förslag.
Ett stort antal motioner tar upp frågor om omfattningen, inriktningen och lokaliseringen av utbyggnaden under nästa treårsperiod.
Det faktum att utökningarna budgetåret 1992/93 av regeringen presenterats uppdelat mellan två skilda propositioner försvårar enligt motion 1991/92:Ub805 (s) en helhetsbedömning. Motionärerna begär därför (yrkande 10) att regeringen inför nästa treårsperiod ger en helhetsredovisning av hur nytillkommande högskoleplatser fördelas på olika utbildningar och utbildningsorter. Samma motionärer begär (yrkande 6) en plan för fortsatt utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH).
Ytterligare utökning av psykologlinjen bör ske under nästa treårsperiod enligt motionerna 1991/92:Ub479 (m) och 1991/92:Ub481 (v). Motionärerna erinrar om UHÄ-rapporten 1989:17 Högskoleutbildningens framtida dimensionering, där det konstateras att psykologutbildningens dimensionering måste ökas kraftigt före sekelskiftet, om tillgången på psykologer i yrkesverksam ålder skall kunna hållas på samma nivå som vid 1980-talets slut. I båda motionerna sägs att samhällets behov av psykologer snarare kommer att öka än minska. Ytterligare utbyggnad av psykologlinjens dimensionering bör enligt motionärerna ske delvis på befintliga utbildningsorter men också genom etablering vid ytterligare ett universitet.
Med hänvisning till bristen på läkare i norra sjukvårdsregionen begärs i fyra motioner -- 1991/92:Ub504 (v), 1991/92:Ub523 (kds), 1991/92:Ub538 (s) och 1991/92:So438 (s) yrkande 12 -- en utökning av antalet nybörjarplatser på läkarlinjen i Umeå med 50 platser årligen fr.o.m. vårterminen 1994. Motionärerna påpekar att utbildningen av läkare i Umeå och den norra sjukvårdsregionen har avgörande betydelse för läkarförsörjningen i samma region. Undersökningar visar att upp till 70 % av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något av de norrländska landstingen efter examen. I samtliga fyra motioner hänvisas till en utredning som genomförts i samarbete mellan företrädare för universitetet i Umeå och landstingen i norra sjukvårdsregionen. På grundval av utredningen har samverkansnämnden för nämnda sjukvårdsregion i en skrivelse till regeringen hemställt om utökning av den årliga antagningen till läkarlinjen i Umeå med 50 platser fr.o.m. vårterminen 1994.
Socialutskottet har avgivit yttrande till utbildningsutskottet över dessa motioner samt över motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 15, som avser budgetåret 1992/93 och behandlas i det följande under Utbildning för vårdyrken. Socialutskottets yttrande bifogas detta betänkande som bilaga 1.
Inför förslaget för nästa treårsperiod bör enligt motion 1991/92:Ub413 (m, fp, c, kds) regeringen ingående pröva en utökning av antalet platser på rehabiliteringslinjens gren för sjukgymnastik genom etablering av denna utbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping. Enligt motionärerna har Hälsohögskolan goda förutsättningar att anordna sådan utbildning. Tillgången på praktikplatser är god och det kommer att finnas utbildade lärare (högskolelärare och FoU-lärare).
Vikten av utbyggnad av vissa högskoleenheter eller i vissa regioner framhålls i sju motioner. Enligt motion 1991/92:Ub506 (c, m, kds) yrkande 1 behövs utbyggd högskoleutbildning i Jönköpings län, som ligger under riksgenomsnittet när det gäller studiebenägenhet, antal högutbildade och antal utbildningsplatser. I motion 1991/92:Ub553 (c) yrkande 1 begärs en rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län, som i jämförelse med andra län har låg andel högskolenybörjare i befolkningen och låg utbildningsnivå inom industrin. Antalet utbildningsplatser vid högskolan i Växjö bör enligt motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 4 utökas, främst på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsvägarna. Motion 1991/92:Ub806 (s) yrkande 4 tar bl.a. upp behovet av framtida satsningar på grundutbildning vid högskolorna i Västsverige. Dessa högskolor bör tillföras resurser som svarar mot befolknings- och studerandeunderlaget i Västsverige. Högskolorna i Halmstad och Skövde behöver få sitt utbildningsutbud breddat med bl.a. humaniora och naturvetenskap. De mindre högskolorna i Västsverige har enligt motionärerna en stor regionalpolitisk uppgift att fylla inom sitt geografiska ansvarsområde. Utökningar av högskolan i Skövde föreslås även i motionerna 1991/92:Ub450 (fp) och 1991/92:Ub489 (c). Enligt motionärerna bör högskolan få resurser att utveckla ekonomisk utbildning, datavetenskaplig utbildning, human- och samhällsvetenskaplig kompetens samt naturvetenskaplig utbildning till kandidatexamen. När man i framtiden skall fördela nytillkommande utbildningsplatser bör man enligt motion 1991/92:Ub483 (s) väga in den avgörande betydelse för utvecklingen i skogslänen som högskolorna i dessa län har.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen har i budgetpropositionen (s. 78) aviserat sin avsikt att återkomma till frågan om den fortsatta dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet i samband med budgetförslaget för nästa treårsperiod, dvs. perioden 1993/94--1995/96.
Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet är enligt utskottets mening att behov av skilda slag skall kunna bedömas i ett sammanhang och då underkastas en fördjupad prövning av riksdagen. Utskottet anser det därför inte lämpligt att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition med treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller vissa högskoleenheter. Utskottet utgår emellertid från att regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i landets olika delar och samhällets behov av en högskoleutbildning av hög kvalitet och gör de avvägningar som behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.
Den förra regeringen meddelade i tillväxtpropositionen våren 1991 (prop. 1990/91:87 s. 43) att beredningsarbete påbörjats inom utbildningsdepartementet i syfte att inom tre år förverkliga de båda hösten 1990 redovisade målen att öka examinationen och minska administrationen med vardera en tiondel. I beredningsarbetet ingick bl.a. att utveckla systemet för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för hur dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot bakgrund av samhällets framtida behov av högskoleutbildning. I nämnda proposition anfördes att de beslut om dimensionering och resurser för utbildningen som riksdagen och regeringen i framtiden har att fatta inte behöver vara lika detaljerade som hittills, och att intresset i högre grad än hittills borde riktas mot hur många som examineras, snarare än mot antalet nybörjarplatser. Efter regeringsskiftet hösten 1991 har beredningsarbetet fortsatt med inriktning mot en betydande avreglering av högskolan. I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 15) aviseras en proposition om detta längre fram under detta riksmöte. Till grund för denna kommer att ligga bl.a. departementspromemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1) som remissbehandlas under innevarande vår samt ett aviserat slutbetänkande från högskoleutredningen rörande principerna för tilldelning av resurser för grundläggande högskoleutbildning. I vilka termer riksdagen och regeringen framdeles kommer att styra utbildningsutbudet och resurserna vid olika högskoleenheter är således för närvarande inte avgjort.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12.
D 8. Utbildning för tekniska yrken
Civilingenjörsutbildning
I budgetpropositionen föreslås, som redovisats tidigare i betänkandet, en utökning av civilingenjörsutbildningen med 120 platser nästa budgetår. Av dessa tillförs tekniska högskolan i Stockholm 60 platser. Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå får enligt förslaget 30 platser vardera.
Tre motioner behandlar frågan om lokalisering av civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad, nämligen motionerna 1991/92:Ub462 (c) yrkande 2, 1991/92:Ub490 (m) yrkande 1 och 1991/92:Ub531 (fp). I samtliga motioner pekas på att länet traditionellt haft svårt att rekrytera civilingenjörer. En förläggning av civilingenjörsutbildning till Karlstad skulle således få en mycket positiv effekt för näringslivet i länet och regionen. I första hand finns förutsättningar att anordna utbildningen inom områdena kemiteknik och energiteknik genom förändring och utveckling av vid högskolan befintliga lokala linjer. Enligt motion 1991/92:Ub531 bör 30 platser för civilingenjörsutbildning omfördelas till högskolan i Karlstad fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Riksdagen har tidigare tagit ställning mot etablering av civilingenjörsutbildning vid ytterligare högskoleenheter och i stället pekat på möjligheterna till samverkan mellan olika högskolor (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 43). Utskottet anser att frågor om lokalisering av befintliga utbildningar till nya högskoleenheter bör bedömas samlat i samband med budgetarbetet inför perioden 1993/94--1995/96. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2, 1991/92:Ub490 yrkande 1 och 1991/92:Ub531.
En ändrad fördelning av föreslagna utbildningsplatser förordas i motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 12. Den innebär att 30 av de 60 nya platserna till tekniska högskolan i Stockholm senareläggs för att ge utrymme åt andra av motionärerna begärda nya utbildningsplatser.
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av civilingenjörsutbildningen, som ligger i linje med vad riksdagen vid föregående riksmöte begärde (bet. 1990/91:UbU12 s. 38), är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del. Riksdagen bör fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildningen för nästa budgetår i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
För den framtida industriella verksamheten behövs enligt motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 8 i denna del fler högskoleutbildade med civilingenjörskompetens. Utbildningsbehovet bör tillgodoses genom inrättandet av en ny teknisk högskola eller alternativt genom utbyggnad av nuvarande högskolor. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt utskottets mening innebär inrättandet av en ny teknisk högskola en betydande långsiktig investering av ett slag som bör bedömas i ett övergripande sammanhang. Regeringen avser att återkomma till frågan om den fortsatta dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet i samband med budgetförslaget inför nästa treårsperiod. Utskottet anser att regeringens förslag inte bör föregripas. Motion 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Arkitektlinjen
Regeringens förslag i budgetpropositionen om högskolans dimensionering innebär att arkitektlinjen utökas med vardera tio platser vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och universitetet i Lund nästa budgetår.
En arkitektutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub473 (fp) knytas till Umeå universitet genom omfördelning av befintliga utbildningsplatser. Motionären anför bl.a. att i Umeå redan finns konst- och designhögskolor som utgör en viktig förutsättning för en nydanande arkitektutbildning.
Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört, nämligen att frågor om nylokalisering av utbildningar bör behandlas samlat inför nästa treåriga budgetperiod, dvs. 1993/94--1995/96. Motion 1991/92:Ub473 avstyrks därmed av utskottet.
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 13 hemställs att riksdagen beslutar att samtliga 30 nya platser på arkitektlinjen senareläggs. Detta motiveras med att motionärerna vill ge ekonomiskt utrymme åt andra nya utbildningsplatser, som de anser mer angelägna.
Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna utbyggnaden, som ligger i linje med vad riksdagen vid föregående riksmöte begärde. Riksdagen bör således, med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del, fastställa planeringsramar för arkitektlinjen för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i propositionen.
I motion 1991/92:N272 (nyd) yrkande 3 hävdas att arkitektutbildningen bör ses över. En ny arkitektutbildning bör enligt motionärerna syfta till att de studerande skall kunna överblicka helheten i byggprocessen, dvs. planering, byggnation, ekonomi m.m.
Utskottet vill erinra om att det närmare innehållet i utbildningen styrs genom lokala beslut. I proposition 1990/91:150 del II (bet. UbU21, rskr. 389) aviserades en uppluckring av linjesystemet och införande av en examensordning. Ett förslag till examensordning har lagts fram i promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1). Där anges att studenten för att erhålla arkitektexamen skall ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att planera och utforma bebyggelse och byggnader med hänsyn till människornas och samhällets behov och till de förutsättningar som ges av natur och naturresurser. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:N272 yrkande 3.
Ingenjörsutbildning
Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan. Utbildningen skall byggas upp successivt och vara fullt genomförd budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I budgetpropositionen redovisas att under budgetåret 1992/93 tillkommer planenligt 900 nybörjarplatser för den tvååriga ingenjörsutbildningen.
En förlängning av ingenjörsutbildningen inom högskolan till 120 poäng begärs i motion 1991/92:Ub452 (s). Som motivering anförs bl.a. att ingenjörsutbildningar som är kortare än tre år inte anses kvalificerande på den europeiska marknaden. Likaledes föreslås i motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 2 att ingenjörsutbildningen om 80 poäng vid högskolan i Växjö görs treårig med hänsyn till att motsvarande utbildningar inom EG är treåriga.
Utskottet finner det angeläget att svenska högskoleutbildningar anpassas till de kvalitetskrav som gäller bl.a. inom EG. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om en förlängning av den tvååriga ingenjörsutbildningen i högskolan att behandlas i budgetarbetet inför perioden 1993/94--1995/96, samtidigt som dimensioneringen av utbildningen prövas. Utskottet erinrar om att högskoleenhet i dag har möjlighet att inom ramen för sitt anslag till lokala och individuella linjer samt fristående kurser anordna påbyggnadsutbildning om behov därav föreligger. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub452 och 1991/92:Ub437 yrkande 2.
Även textilingenjörslinjen och textil- och konfektionstekniklinjen vid högskolan i Borås, båda om 80 poäng, bör förlängas till tre år enligt motionerna 1991/92:Ub461 (s) och 1991/92:T228 (c) yrkande 8. En tvåårig utbildning är för kort vid en internationell jämförelse och kan därför inte ingå i utbytesprogram med andra länder. I den senare motionen yrkas en förlängning redan fr.o.m. budgetåret 1992/93. I annat fall måste resurser från högskolans jämförelsevis låga anslag för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser utnyttjas för ettåriga påbyggnadskurser på tekolinjerna.
Utskottet anser, som redan nämnts, att en anpassning internationellt av högskoleutbildningen är viktig. Med hänvisning till att frågan om en förlängning av de textila utbildningarna får prövas inför nästa treåriga budgetperiod för högskolan, föreslår utskottet att motionerna 1991/92:Ub461 och 1991/92:T228 yrkande 8 avslås av riksdagen.
Teknikerutbildning
I förslaget i budgetpropositionen om högskolans dimensionering ingår en utbyggnad nästa budgetår av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) med 90 platser.
En yrkesteknisk utbildning i Umeå inom livsmedelsområdet föreslås i motion 1991/92:Ub409 (fp). Förutsättningarna att erbjuda utbildning, baserad på distansundervisning, inom områdena livsmedelsteknik och storhushållning är där goda. UHÄ bör enligt motionärerna få i uppdrag att utreda frågan.
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid flera riksmöten under senare år (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 58). Liksom tidigare hänvisar utskottet till att ett stort antal yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen. En inriktning mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen. Hittills har ingen YTH-utbildning inrättats i Umeå. Utskottet utgår från att regeringen prövar frågan om YTH-utbildningens dimensionering och lokalisering i samband med budgetförslaget inför nästa treårsperiod. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att begära den i motionen föreslagna utredningen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub409.
Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp
Utskottet har tidigare tillstyrkt att riksdagen fastställer regeringens förslag till planeringsramar för civilingenjörsutbildningen och arkitektlinjen. Utskottet har inte något att erinra mot de planeringsramar i övrigt som regeringen föreslår för linjer inom sektorn för utbildning för tekniska yrken. Riksdagen bör fastställa dessa ramar för budgetåret 1992/93.
Regeringen har i budgetpropositionen hemställt att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1618454000 kr. Till utbildningsutskottet har inkommit en begäran från utbildningsdepartementet i samråd med finansdepartementet om att en felräkning under anslaget i vad gäller tekniska högskolan i Stockholm (KTH) skall rättas till. Medel om 5364000 kr. för utökning av den nya ingenjörsutbildningen hade inte medräknats. Den totala ökningen för KTH budgetåret 1992/93 bör alltså vara (19219000 + 5364000 =) 24583000 kr. Detta ökar det totala anslaget för D 8. Utbildning för tekniska yrken till (1618454000 + 5364000 =) 1623818000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i denna del, till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1623818000 kr.
D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken Ekonomlinjen
Resurser till ytterligare 30 platser inom ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan i Jönköping begärs i motionerna 1991/92:Ub475 (fp) och 1991/92:Ub506 (c, m, kds) yrkande 2. Motionärerna anser att högskolan i Jönköping bör erhålla medel för fullständig ekonomutbildning för samtliga 60 studerande på linjens basblock och inte som nu för endast 30 platser inom fördjupningsdelen. Återstående 30 studerande avses med den nuvarande ordningen fullfölja ekonomutbildningen vid högskolan i Växjö. Enligt motionärerna väljer emellertid flertalet studerande att fortsätta studierna genom att delta i fristående kurser i Jönköping. Därmed belastas anslaget där för fristående kurser på ett sätt som inte är avsikten. Erforderliga medel för ekonomutbildningen bör därför överföras från högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Anslagsposten Högskolan i Jönköping under detta anslag är beräknad för 60 platser i ekonomlinjens basblock och 30 platser i fördjupningsdelen. Anslagsposten Högskolan i Växjö är beräknad för den planeringsram på sammanlagt 285 nybörjarplatser på skilda linjer som i propositionen föreslagits för denna högskola. Medel för att högskolan i Växjö skall kunna ta emot studerande som i Jönköping har genomgått basblocket på ekonomlinjen finns avsatta under anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna disponeras för närvarande av universitets- och högskoleämbetet.
Utskottet anser för sin del att medel från anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen bör kunna anvisas även till högskolan i Jönköping, om det visar sig att flera än 30 studenter vill fortsätta att studera i Jönköping inom ekonomlinjens fördjupningsdel. Ifrågavarande anslagspost är emellertid beräknad med lägre belopp per studerande än anslagsposterna för var och en av de mindre högskolorna. Utskottet utgår från att de problem som denna konstruktion -- tillskapad innan fördjupningsdelen inrättades vid bl.a. högskolan i Jönköping -- har visat sig leda till kommer att undanröjas i samband med att ett nytt anslagssystem införs budgetåret 1993/94.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och 1991/92:Ub506 yrkande 2.
I två motioner framställs yrkanden rörande utbildning i fastighetsekonomi. Behovet av kunskaper i fastighetsekonomi är i dag mycket stort, hävdas i motion 1991/92:Ub520 (nyd) yrkande 1. Motionären vill därför att utbildningen i fastighetsekonomi vid tekniska högskolan i Stockholm skall byggas ut med fler studerandeplatser. Han anser också att en särskild linje bör inrättas med tyngdpunkt på kurser för redan yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Även i motion 1991/92:Ub554 (c, m) talas om behovet av högskoleutbildade fastighetsekonomer (yrkande 1). Motionärerna vill att utbildningsplatser för fastighetsekonomer placeras vid högskolan i Gävle--Sandviken (yrkande 2). Placeringen där är självklar med hänsyn till närheten till statliga organ på fastighetsområdet.
Utskottet erinrar om att linjesystemet enligt riktlinjer som godkändes vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:150 del II, bet. UbU21, rskr. 389) skall avskaffas och ersättas med en examensordning. I budgetpropositionen meddelar regeringen att beredningsarbete pågår med utgångspunkt i att avvecklingen skall ske den 1 juli 1993. Vidare erinrar utskottet om att ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan i Gävle--Sandviken har en inriktning mot fastighetsekonomi, och att såväl nämnda högskola som tekniska högskolan i Stockholm har möjlighet att inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser anordna utbildning exempelvis för redan yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub520 yrkande 1 och 1991/92:Ub554.
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi408 (s) yrkande 3 uttala sig för att behovet av alternativ ekonomi tillgodoses i ekonomutbildningen. Motionärerna avser därmed bl.a. alternativa metoder att mäta och värdera tillväxt utifrån en kvalitativ dimension.
Utskottet vill hänvisa till att de lokala högskoleenheterna svarar för det närmare innehållet i de allmänna utbildningslinjerna. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något uttalande i frågan utan avslå motion 1991/92:Fi408 yrkande 3.
Juristlinjen
I budgetpropositionen föreslås, som nämnts i det föregående, en utökning av planeringsramarna för juristlinjen med 120 nybörjarplatser. Dessa platser har med 40 vardera tillförts universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.
En utbyggd och sammanhållen juristutbildning vid universitetet i Umeå begärs i motion 1991/92:Ub542 (fp) yrkande 1. Motionären anser att nuvarande tvååriga grundläggande rättsutbildning jämte lokal påbyggnadslinje och kompletterande utbildning till jur.kand.-examen bör ersättas av en sammanhållen utbildning om 4,5 år. Antalet nybörjarplatser bör öka från 40 till 60.
Utskottet har vid föregående riksmöte utförligt behandlat den särskilda juristutbildningen i Umeå och dess ställning i förhållande till utbildningen på juristlinjen vid de tre juridiska fakulteterna. I sitt betänkande 1990/91:UbU12, till vilket hänvisas, ansåg utskottet (s. 53--55) det inte nödvändigt att något annat universitet gavs ansvar för den kompletterande juridiska utbildningen i Umeå. Det borde således ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng. Utskottet anförde vidare (s. 56) att med hänsyn till att utbildningen på juristlinjen vid universiteten i Umeå och Göteborg skulle komma att bedrivas utan direkt anknytning till juridisk fakultet borde den efter en tid utvärderas. Mot bakgrund av utvärderingen borde regeringen vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa sin bedömning av verksamhetens omfattning och organisatoriska former på längre sikt.
Utskottet vill erinra om regeringens uttalade avsikt att återkomma med en samlad bedömning av den fortsatta utbyggnaden av högskolan i samband med budgetförslaget inför nästa treårsperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1 fastställer planeringsramar för juristlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100.
Psykologlinjen
Regeringens förslag till dimensionering av högskolan för nästa budgetår innefattar en utökning av psykologlinjen med 15 platser vid universitetet i Lund.
I motion 1991/92:Ub441 (fp) föreslås en omfördelning av tio nybörjarplatser på psykologlinjen från universitetet i Stockholm till universitetet i Umeå fr.o.m. hösten 1992. Syftet är bl.a. att öka den geografiska spridningen av utbildningsplatser.
Utskottet finner att med de i budgetpropositionen beräknade nya platserna kommer planeringsramarna för psykologlinjen att nästa budgetår omfatta 60 nybörjarplatser vid vardera universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg samt 30 vid universitetet i Umeå. Utskottet anser att det inte finns skäl att sätta i fråga regeringens bedömning när det gäller lokaliseringen av utbyggnaden eller ompröva riksdagens tidigare beslut (bet. 1990/91:UbU12 s. 57). Fortsatta ställningstaganden i dimensioneringsfrågor kommer att göras inför nästa treåriga budgetperiod.
Riksdagen bör således med avslag på motion 1991/92:Ub441 fastställa planeringsramar för psykologlinjen för budgetåret 1992/93 i enlighet med regeringens förslag.
Enligt motion 1991/92:Ub502 (v) bör riksdagen uttala sig för en resursförstärkning till psykologlinjen. Motionärerna menar att det är viktigt att i nuläget göra centrala insatser för att garantera nivån på psykologlinjen. Under de senaste två åren har enligt motionen nästan 50-procentiga nedskärningar drabbat en stor del av utbildningen. De reella möjligheterna att lokalt tillrättalägga snedfördelningen påstås i motionen vara minimala.
Utskottet erinrar om att riksdagen redan för tre år sedan (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148) fattade beslut om att ett nytt styr- och anslagssystem för högskolan skall införas budgetåret 1993/94. Det nya systemet innebär bl.a. att varje högskoleenhet tilldelas ett ramanslag för grundläggande högskoleutbildning i stället för det nuvarande systemet att medel tilldelas under fem sektorsanslag och ett s.k. LIF-anslag. De enskilda högskoleenheterna skall ha ansvaret för att resurserna används väl. Utskottet utgår från att regeringen i beredningsarbetet inför budgetpropositionen för 1993/94 bedömer de olika högskoleenheternas behov av resurser för att genomföra den utbildning som de åläggs av statsmakterna och att regeringen därvid föreslår de förstärkningar eller omfördelningar som befinns nödvändiga. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502.
Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete
Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete om 30 poäng anordnas innevarande budgetår vid universitetet i Lund. Planeringsramen för linjen är 20 nybörjarplatser.
I budgetpropositionen anförs att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisat ett uppdrag med förslag till utbildning för socionomer som ger behörighet till högskolans utbildning i psykoterapi. UHÄ anser att en grundläggande teoretisk utbildning i psykoterapi om 15 poäng, vilken bygger på de kunskaper som påbyggnadslinjen i socialt arbete ger, kan vara lämplig för vidare studier i psykoterapi 60 poäng. Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete 30 poäng, som finns endast vid universitetet i Lund, bör därför enligt UHÄ snarast läggas ned och ersättas av påbyggnadslinjen i socialt arbete 40 poäng med en dimensionering på 20 platser inom ramen för de resurser som nu disponeras för 30-poängslinjen.
Föredragande statsrådet säger sig inte vara beredd att föreslå lokalisering av en ny utbildningslinje. Det bör enligt hans uppfattning överlåtas till de utbildningsansvariga vid universitetet i Lund att inom ramen för fristående kurser skapa en påbyggnadsutbildning för socionomer som tillgodoser såväl arbetsmarknadens krav på psykoterapiutbildade socionomer som de studerandes krav på adekvat förutbildning för behörighet till fortsatt psykoterapiutbildning om 60 poäng. Vid medelsberäkningen har därför 960000 kr. överförts från förevarande anslag till anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
Regeringen begär således bemyndigande av riksdagen att besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93.
I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Ub477 (m) och 1991/92:Ub488 (s), framställs yrkanden i enlighet med UHÄ:s förslag. I båda motionerna anförs att påbyggnadslinjen i socialt arbete 40 poäng är inrättad på övriga orter med socionomutbildning. Den är en yrkesfortbildning, vilket talar för att även utbildningen i Lund för att uppnå likvärdighet bör anordnas i form av en påbyggnadslinje. I annat fall bör enligt motionärerna för utbildningen finnas centrala anvisningar, nationella minimikrav eller liknande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att nylokalisering av allmänna linjer och påbyggnadslinjer inte bör göras nu med hänsyn till den förestående avregleringen av linjesystemet. Påbyggnadsutbildningen för socionomer bör istället, som regeringen förordat, överlåtas till de utbildningsansvariga att anordna inom ramen för fristående kurser. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, lämnar regeringen begärt bemyndigande att besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Turismlinjen m.m.
I motionerna 1991/92:Ub416 (s) yrkande 2 och 1991/92:Ub455 (s) betonas behovet av en förlängning av turismlinjen från nuvarande 80 poäng till 120 poäng. Utbildningen bör utvecklas ytterligare för att kunna ge branschen den kompetenta personal som efterfrågas. Vidare föreslås i motion 1991/92:Ub416 (s) yrkande 1 att ett besöks- och turistnäringsinstitut inrättas i anslutning till institutionen för turism vid högskolan i Kalmar. En sådan samlad kompetens skulle enligt motionären ge en effektiv koppling mellan den högre utbildningen och turistnäringen. Ökade satsningar på utbildning och forskning krävs enligt motion 1991/92:Kr513 (m) yrkande 1 för att höja turistbranschens status och utvecklingsmöjligheter.
Utskottet vill beträffande utbildningstidens längd påminna om vad utskottet tidigare anfört (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 57), nämligen att behovet av fördjupad och breddad utbildning inom turismområdet kan tillgodoses genom lokala påbyggnadsutbildningar eller fristående kurser. I vad gäller inrättandet av ett besöks- och turistnäringsinstitut anser utskottet att sådant institut kan förläggas till högskola med turismutbildning utan särskilt uttalande från riksdagen. Frågan om ökade satsningar på utbildning och forskning inom turismområdet bör tas upp inför nästa treåriga budgetperiod för högskolan. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455 och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del.
Högskoleutbildning för fritidssektorn efterfrågas i motion 1991/92:Ub439 (fp). Motionären anmärker att utbildning inom fritidsområdet på högskolenivå finns etablerad i flera andra länder. I motionen hänvisas till att en modell för grundläggande högskoleutbildning tagits fram i Borås under medverkan av bl.a. högskolan.
Utskottet erinrar om att det ankommer på de lokala högskoleenheterna att besluta om införande av nya undervisningsämnen och inrättande av lokala utbildningslinjer. Motion 1991/92:Ub439 avstyrks därmed.
Högre restaurangutbildning
I motion 1991/92:Ub459 (s, m, fp, c, kds, v) betonas värdet av den högre restaurangutbildning som försöksvis bedrivs inom högskolan i Örebro. Utbildningen, som omfattar 18 studerande, är förlagd till Grythyttans gästgivaregård i Hällefors kommun. Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 med en 40-poängskurs för servitörer. Innevarande budgetår fortsätter verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på sammanlagt 120 poäng. Motionärerna framhåller att högskolan i Örebro har små möjligheter att inom egna ramar klara den permanenta etableringen av en akademisk utbildning för en helt ny yrkesgrupp. Det är därför nödvändigt att högskolan genom en särskilt anvisad resurs ges möjlighet att fortsätta driften och utvecklingen av den högre restaurangutbildningen.
Utskottet konstaterar att det inom högskolan finns utbildning på hotell- och restaurangområdet dels i form av hotell- och restaurangekonomlinjen vid universitetet i Göteborg, dels i form av storhushålls- och restauranglinjen (YTH) vid universitetet i Lund. Ingen av dessa utbildningar motsvarar den inriktning som försöksutbildningen i Grythyttan representerar och där restaurangverksamhetens estetiska sida uppmärksammas både i teori och praktik. En sådan högskoleutbildning har ett klart värde för den svenska restaurangnäringens förmåga att locka besökare till vårt land. Statsmakterna har redan satsat betydande resurser av regionalpolitiska medel för att starta försöksverksamheten och har vidare åtagit sig att bidra med 15 milj.kr. för att till verksamheten vid Grythytte akademi förvärva den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla. Det är i ett nationellt perspektiv önskvärt att dessa satsningar kan nyttiggöras för framtiden. Utskottet anser därför att regeringen, inom ramen för den dimensioneringsökning av grundläggande högskoleutbildning som kommer att föreslås för nästa treårsperiod, bör beräkna medel för högskolan i Örebro så att den högre restaurangutbildningen i Grythyttan kan permanentas. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub459 som sin mening ge regeringen till känna.
Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp
Regeringens förslag beträffande planeringsramar i övrigt under förevarande anslag har inte gett utskottet någon anledning till erinran. Utskottet föreslår att riksdagen fastställer dessa ramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
Utskottet har inte heller något att invända mot medelsberäkningen under anslaget, utan föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i denna del) för nästa budgetår till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisar ett reservationsanslag på 594089000 kr.
D 10. Utbildning för vårdyrken
Efter förslag i budgetpropositionen 1991 bemyndigade riksdagen regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng (prop. 1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). UHÄ fick av regeringen i uppdrag att inom de ramar som finns på statsbudgeten redovisa förslag om tandteknikerlinjens dimensionering och organisation samt redovisa de utbildningsmässiga och ekonomiska konsekvenserna av ett statligt resp. kommunalt huvudmannaskap. I förevarande proposition anför utbildningsministern att han delar UHÄ:s uppfattning att utbildningen bör anordnas vid Karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå. Utredningen och remissbehandlingen har emellertid visat att den nya utbildningen inte bör starta förrän budgetåret 1993/94, eftersom högskolorna behöver tid för planering av utbildningen och information till presumtiva studerande. Utbildningsministern avser att återkomma i nästa års budgetproposition beträffande kostnaderna för den nya utbildningen.
Det i februari 1992 slutförhandlade EES-avtalet innebär att vissa utbildningar för yrken inom hälso- och sjukvården måste förlängas för att de examinerade skall omfattas av den för EG- och EFTA-länderna gemensamma arbetsmarknaden. De aktuella direktiven kräver när det gäller apotekaryrket en minst femårig utbildning, varav minst ett halvt år avser praktik vid apotek. Regeringen föreslår med anledning härav att apotekarlinjen förlängs från 160 till 180 poäng. Avsikten är att universitetet i Uppsala, där utbildningen är förlagd, skall utfärda två slag av utbildningsbevis avseende apotekarlinjen, nämligen dels ett som grundar sig på en teoretisk utbildning om 180 poäng som grund för forskarutbildning eller arbete inom t.ex. läkemedelsindustrin, dels ett som omfattar även praktisk tjänstgöring och som ger behörighet för apotekaryrket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Logopedlinjen finns för närvarande inrättad vid Karolinska institutet samt universiteten i Lund och Göteborg. På varje ort sker antagning av 28 studerande var fjärde termin. I motion 1991/92:Ub492 (s) påtalas att det behövs en ökning av antalet logopeder för att fylla behovet av tjänster i primärvården. Det är enligt motionärerna också viktigt att tjänsterna sprids över landet. I motionerna 1991/92:Ub457 (fp), 1991/92:Ub505 (v), 1991/92:Ub524 (kds) och 1991/92:Ub537 (s) begärs att linjen inrättas även vid universitetet i Umeå under budgetåret 1992/93 inom ramen för den utökning av grundläggande högskoleutbildning som föreslås i budgetpropositionen. Enligt den förstnämnda motionen bör inrättandet i Umeå ske genom omfördelning inom landet av antalet utbildningsplatser på logopedlinjen.
Utskottet erinrar om att antalet nybörjarplatser på logopedlinjen utökades fr.o.m. innevarande budgetår efter förslag i budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355) samtidigt som antagningsintervallet ändrades från var tredje termin till var fjärde. Frågan om eventuell utökning eller nylokalisering av logopedutbildning bör enligt utskottets mening prövas vid beredningen av budgetförslaget för nästa treårsperiod. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub457, 1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och 1991/92:Ub537.
I propositionen föreslås, som utskottet redovisat i inledningen av detta betänkande, att ytterligare 20 nybörjarplatser på läkarlinjen inrättas vid universitetet i Linköping budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 15 begärs att ytterligare 20 nybörjarplatser därutöver inrättas vid universitetet i Umeå, samtidigt som vissa av regeringens föreslagna utökningar under andra anslag senareläggs resp. omdisponeras.
Utskottet har i det föregående redovisat sitt ställningstagande till motionsyrkanden om utökning av läkarlinjen i Umeå under nästa treårsperiod. Förevarande motionsyrkande behandlas också i socialutskottets yttrande 1991/92:SoU3y, som bifogats detta betänkande som bilaga 1. I den i det föregående (s. 15) nämnda utredning som genomförts i samarbete mellan företrädare för universitetet i Umeå och landstingen i norra sjukvårdsregionen sägs att lokalbristen för direkt eller indirekt berörda institutioner vid universitetet är av den omfattningen, att det får betraktas som uteslutet att starta en utökning av läkarutbildningen under provisoriska former. Lokaltillskott är därför nödvändigt inför starten av en utökning. Socialutskottet, som anser att en utökning av läkarutbildningen i Umeå måste ges hög prioritet, anför i sitt yttrande att utbyggnaden självfallet bör ske i den takt som det finns praktiska förutsättningar för. I det sistnämnda instämmer utbildningsutskottet. I det föregående (avsnittet Utbildning för tekniska yrken) har utskottet avstyrkt senareläggning av vissa i propositionen föreslagna utökningar av civilingenjörs- och arkitektutbildning. Dessa är i motion 1991/92:Ub805 sammankopplade med förslaget om utökning av läkarlinjen i Umeå budgetåret 1992/93 (yrkande 15) på så sätt att utökningen skulle finansieras genom senareläggningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del fastställer planeringsramar för läkarlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100.
En förkortad psykoterapiutbildning för psykologer behövs enligt motionerna 1991/92:Ub435 (m) och 1991/92:Ub535 (fp), eftersom psykologer redan i sin grundutbildning har sådana kunskaper att de intar en särställning vad avser främst den teoretiska nivån för behörighet. En psykoterapiutbildning om 60 poäng är för denna grupp ett resursslöseri, anser motionärerna.
Utskottet behandlade motioner med samma innebörd i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:UbU2. Med hänvisning till vad som där anförts föreslår utskottet att riksdagen även avslår motionerna 1991/92:Ub435 och 1991/92:Ub535.
Utskottet övergår nu till att behandla förslag om de medellånga vårdutbildningarna.
I budgetpropositionen redovisas den översyn som inom utbildningsdepartementet har gjorts av sjuksköterskeutbildningen (Ds 1991:81 Sjuksköterskeutbildningen mot 2000-talet). Översynen har avsett hälso- och sjukvårdslinjens längd, innehåll, inriktningar, internationella gångbarhet och benämning samt påbyggnadsutbildningarna i anslutning till linjen. Utbildningsministern ansluter sig till förslagen i rapporten att hälso- och sjukvårdslinjen om 80/90 poäng samt försöksutbildningen om 120/130 poäng skall ersättas av en ny sjuksköterskelinje på 120 poäng. Inom den nya linjen skall enligt förslaget bara förekomma en inriktning, allmän hälso- och sjukvård. Specialistdelarna inom de övriga inriktningarna på den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen föreslås bli påbyggnadsutbildningar. De ekonomiska konsekvenserna av den förlängning av linjen som föreslås skall enligt propositionen prövas mot dels den analys av utbildningskostnaderna som har gjorts i samband med statskontorets utredning "Den kommunala högskolan -- kostnader och framtida statsbidrag", dels den analys som utredaren av ett eventuellt statligt huvudmannaskap för de medellånga vårdutbildningarna kommer att göra.
Enligt propositionen motiveras förslaget om förlängd sjuksköterskeutbildning och avskaffande av specialiserade inriktningar av behovet att ge en bred bas för yrkesverksamheten och för fortsatta studier. Vidare är det enligt propositionen viktigt att de svenska sjuksköterskorna blir gångbara på den gemensamma arbetsmarknad som öppnas genom EES-avtalet. Mot bakgrund av de direktiv som kommer att gälla framstår den hittillsvarande utbildningen på hälso- och sjukvårdslinjen i formellt hänseende som otillräcklig, trots att de svenska sjuksköterskorna utför avancerade uppgifter i vården och har ett internationellt sett gott rykte.
Regeringen begär därför riksdagens bemyndigande att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng och att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen.
Utskottet tillstyrker förslagen.
I detta sammanhang vill utskottet också anföra följande. Under budgetåret 1992/93 kommer hälso- och sjukvårdslinjen att finnas kvar. I propositionen anför utbildningsministern att han föreslår att antagningen till denna linje inför vårterminen 1993 enbart skall omfatta försöksutbildningen om 120 poäng. Utskottet har erfarit att detta uttalande i propositionen har vållat oro dels bland presumtiva studerande som genomgår den vårdinriktade kompletteringskursen i avsikt att därefter söka till hälso- och sjukvårdslinjen, dels bland landstingen som befarar ett besvärande uppehåll i utflödet av nyexaminerade sjuksköterskor. Utskottet har erfarit att skälet till utbildningsministerns uttalande är att -- om EES-avtalet träder i kraft den 1 januari 1993 såsom planerat -- de som påbörjar 80/90-poängsutbildning på hälso- och sjukvårdslinjen vårterminen 1993 inte kommer att uppnå en otvetydig behörighet för sjuksköterskeyrket inom hela EG- och EFTA-området. De som däremot påbörjat den kortare utbildningen innan EES-avtalet träder i kraft har genom särskild protokollsanteckning tillförsäkrats sådan behörighet. Utskottet erinrar om att det står huvudmännen fritt att bestämma om de vill anordna den reguljära utbildningen eller försöksutbildningen. Det finns enligt högskoleförordningen (2 kap. 7 §) också möjlighet för styrelsen för utbildningen att besluta att utbildningen skall förläggas till annan tid än läsår, exempelvis med hänsyn till de studerandes önskemål.
I propositionen begär regeringen också bemyndigande att den 1 juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng. Enligt de EG-direktiv som kommer att gälla när EES-avtalet trätt i kraft krävs en sådan förlängning för att barnmorskorna skall ha tillträde till den framtida fria arbetsmarknaden inom EG- och EFTA-området. Förlängningen motiveras också av att barnmorskans arbetsfält har vidgats och fördjupats.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.
Rehabiliteringslinjens längd föreslås i propositionen ändrad från 100 till 120 poäng fr.o.m. den 1 juli 1993. Regeringen hänvisar till en inom UHÄ gjord översyn, som redovisades den 15 november 1991 och som dessförinnan hade remissbehandlats. Kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik och arbetsterapi har enligt propositionen varit oerhört snabb under senare tid och goda sjukgymnasters och arbetsterapeuters rehabiliterande insatser sparar pengar både för samhället och enskilda.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng.
I samband med förlängningen av rehabiliteringslinjen bör enligt propositionen påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen avvecklas. I övrigt finansieras reformen av rehabiliteringslinjen inom befintliga ramar.
Dagens arbetsterapeuter behöver enligt motionerna 1991/92:Ub516 (s) och 1991/92:Ub533 (fp) påbyggnadsutbildningen. Motionärerna påpekar att merkostnader för förlängningen av rehabiliteringslinjen inte uppkommer förrän år 1996, varför påbyggnadsutbildningen åtminstone måste få en övergångstid. När den avvecklas bör resurserna enligt motionärerna användas för att bygga upp ett magisterprogram i arbetsterapi.
Behovet av påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster tas upp i motion 1991/92:Ub500 (m). Där anförs att det är av största vikt att sjukgymnaster efter en tids yrkesverksamhet erbjuds möjlighet till specialisering för olika verksamhetsområden och fördjupning inom sitt ämnesområde. Regeringen bör enligt motionären vid införande av magisterexamen även pröva möjligheterna att skapa en påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.
Utskottet har erfarit att den förlängda rehabiliteringslinjen kommer att inrymma delar av det som i dag ingår i påbyggnadslinjerna. Enligt regeringens förslag omfattar rehabiliteringslinjen budgetåret 1992/93 1016 nybörjarplatser. En förlängning av utbildningen med en termin är således ett mycket stort åtagande, som måste finansieras. Det har vidare framkommit att de resurser som för närvarande används för påbyggnadslinjerna inte behöver tas i anspråk för rehabiliteringslinjen förrän budgetåret 1995/96, då den sjätte terminen av den förlängda linjen anordnas för första gången. Påbyggnadslinjerna bör därför inte läggas ned förrän budgetåret 1995/96. Utskottet erinrar om att medel till lokala och individuella linjer samt fristående kurser bl.a. kan användas till fortbildning och vidareutbildning. Även efter påbyggnadslinjernas nedläggning kan alltså påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i viss utsträckning anordnas genom lokala beslut. Något förslag om införande av magisterexamen har ännu inte framlagts för riksdagen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533 bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen.
I motion 1991/92:Ub407 (s) anförs att rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik bör förläggas till Hälsohögskolan i Jönköping, där det finns goda möjligheter att anordna utbildningen med start budgetåret 1992/93. Hälsohögskolan anordnar sedan tidigare linjens inriktning mot arbetsterapi.
På utskottets förslag gav riksdagen vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355) till känna att regeringen i budgetpropositionen 1992 borde lägga fram förslag om dimensioneringsökning av den grundläggande högskoleutbildningen, varvid bl.a. behovet av utökning av sjukgymnastutbildningen borde övervägas. I förevarande proposition har regeringen lagt fram de förslag som den efter beredning har funnit befogade. I förslaget ingår inte någon utökning av sjukgymnastutbildningen. Utskottet finner inte anledning att göra någon annan bedömning, utan föreslår att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer planeringsramar för rehabiliteringslinjen i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100.
En förlängning av laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng föreslås i motionerna 1991/92:Ub423 (s), 1991/92:Ub491 (m) och 1991/92:Ub541 (fp). Motionärerna hänvisar dels till att den svenska laboratorieassistentutbildningen på 90 poäng är den kortaste i hela Norden, dels till en rekommendation av Nordiska ministerrådet att högskoleutbildningarna skall vara lägst treåriga och dels till att UHÄ vid flera tillfällen har föreslagit en förlängning till 120 poäng.
Utskottet erinrar om att riksdagen av regeringen har begärt en samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna (1989/90:UbU21, rskr. 232, 1990/91:UbU12, rskr. 355). I propositionen redovisas nu översynen av sjuksköterskeutbildningen. I fråga om de övriga utbildningarna har UHÄ gjort en utredning, till vilken regeringen hänvisar när det gäller förslaget om förlängning av rehabiliteringslinjen. Regeringen har dock inte tagit ställning till UHÄ:s förslag i dess helhet, vari ingår bl.a. en förlängning av laboratorieassistentutbildning. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att redovisa sitt ställningstagande i redovisningen av den samlade, breda översynen. Denna bör enligt utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar ställning till förändringar av de utbildningar som inte berörts i propositionen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491 och 1991/92:Ub541.
Tandhygienistlinjen förlängs den 1 juli 1992 från 40 till 80 poäng i enlighet med beslut vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). I motionerna 1991/92:Ub428 (kds) och 1991/92:Ub436 (m) anförs att en ettårig tandhygienistutbildning bör få anordnas övergångsvis för personer som har tandsköterskeutbildning och viss tids yrkeserfarenhet. Motionärerna hänvisar dels till olägenheterna med ett uppehåll i examinationen av tandhygienister, dels till att kompetensutvecklingen för tandsköterskor med lång erfarenhet av tandvård inte bör försvåras.
Utskottet behandlade motsvarande yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU12 s. 61). Liksom då hänvisar utskottet till högskoleförordningens 7 kap. 9 §, där det föreskrivs att studerande, som på annat sätt än genom grundläggande högskoleutbildning i nordiskt land har skaffat sig kunskaper och färdigheter som motsvarar viss del av en utbildningslinje eller kurs, har rätt att tillgodoräkna sig denna. Även kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas. Det ankommer på linjenämnden att pröva sådana ärenden. I den mån utbildningen till tandhygienist med tillämpning av denna bestämmelse kan göras kortare än två år, kan de olägenheter som påtalas i motionerna undvikas. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och 1991/92:Ub436.
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 17 framhålls att riksdagen våren 1990 begärde en samlad och bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna men att regeringen i propositionen endast framlagt förslag rörande hälso- och sjukvårdslinjen och rehabiliteringslinjen. Motionärerna förväntar sig därför inom kort ytterligare förslag från regeringen på detta område.
Som utskottet i det föregående påpekat, har UHÄ genomfört en utredning om de medellånga vårdutbildningarna förutom hälso- och sjukvårdslinjen. Till UHÄ:s förslag i dess helhet har regeringen enligt propositionen ännu inte tagit ställning. Utskottet, som anser saken synnerligen angelägen, utgår därför från att regeringen senast vid nästa riksmöte kommer att redovisa den samlade översynen. Motion 1991/92:Ub805 yrkande 17 bör därför inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, utan kan avslås.
Utskottet har beträffande planeringsramar i övrigt ingen invändning mot regeringens förslag och föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 till 586000000kr.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 586000000kr.
D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landsting för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer och fristående kurser m.m. inom vårdområdet. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm, musiklärarutbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms musikpedagogiska institut.
På grundval av en utredning inom statskontoret föreslår regeringen att ett nytt statsbidragssystem införs för den kommunala delen av högskolan. De viktigaste förändringarna jämfört med hittillsvarande system är dels att samma bidragsbelopp utgår för alla linjer och kurser, dels att beloppet som utbetalas grundar sig på antalet föregående år utnyttjade årsstudieplatser. Dock kan en huvudman inte få mer i statsbidrag än som motsvarar det antal årsstudieplatser som enligt planeringsramen tilldelats huvudmannen.
Utskottet har inget att invända mot den föreslagna förändringen och föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i propositionen.
I propositionen föreslås under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. ett anslagsbelopp på 271153000kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271153000kr.
Frågan om statsbidrag till vissa icke-statliga utbildningsanordnare tas upp i fem motioner. Enligt motionerna 1991/92:Ub421 (fp), 1991/92:Ub495 (m), 1991/92:Ub525 (kds, c) och 1991/92:Ub546 (s) planerar Teologiska seminariet, Lidingö, som drivs av Svenska missionsförbundet, och Betelseminariet, Bromma, som drivs av Svenska baptistsamfundet, att skapa en fri teologisk högskola i Stockholm med start budgetåret 1993/94. Denna högskola skall präglas av målsättningen att vara en fackhögskola med god akademisk standard. Stor vikt kommer att läggas vid forskning och utveckling i öppenhet mot de behov som finns i samhället och kyrkorna. Motionärerna anser att den bör få statsbidrag.
I motion 1991/92:Ub552 (m) begärs att regeringen ingående skall pröva frågan om statsbidrag till Nordisk designskola i Borås, som i privat regi bedriver postgymnasial utbildning av designers. Skolan har enligt motionären ansökt om statsbidrag för det kommande budgetåret.
Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.
De två frikyrkliga teologiska seminarier som planerar att gå samman och bilda Teologiska högskolan i Stockholm uppbär för närvarande statsbidrag från anslaget Stöd till trossamfund under trettonde huvudtiteln (civildepartementet). Anslagsposten Utbildningsbidrag under det nämnda anslaget uppgår för budgetåret 1992/93 till 2080000kr. (prop. 1991/92:100 bil. 14, bet. KrU13, rskr. 148). Bidrag ges för närvarande till fyra seminarier utöver de två som avser att bilda Teologiska högskolan i Stockholm.
Utskottet anser att frågan om statsbidrag till Teologiska högskolan i Stockholm bör prövas av regeringen. Utbildningsministern har i budgetpropositionen aviserat en proposition senare där principerna för vad han kallar fria universitet och högskolor kommer att behandlas. Såväl denna proposition som regeringens beredning av budgetförslaget för nästa treårsperiod bör enligt utskottets mening avvaktas, innan riksdagen tar ställning till om statsbidrag skall utgå till de i motionerna nämnda fristående högskolorna. Riksdagen bör därför nu avslå motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495, 1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552.
D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Konstnärlig utbildning
Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att den särskilde utredaren som tillkallats för att göra en översyn av den konstnärliga utbildningen i högskolan (U 1990:04) beräknas redovisa sitt uppdrag till regeringen under våren 1992. Vidare meddelas att den s.k. DI-utredningens betänkande om verksamheten vid dramatiska institutet, DI -- en högskola i utveckling (SOU 1990:104), har remissbehandlats. Statsrådet anför att ställningstaganden till båda dessa utredningsförslag bör göras i samband med budgetarbetet inför treårsperioden 1993/94--1995/96. Redan nu föreslås emellertid -- under anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser -- en utökning av antalet platser med 35, dvs. 5 platser per konstnärlig högskola.
Utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar har i slutet av mars avgivit betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning (SOU 1992:12). Utredaren har enligt sina direktiv haft att se över all konstnärlig utbildning som är finansierad med medel från förevarande anslag, med undantag av utbildningarna vid dramatiska institutet vilka redan utretts.
Flera motioner tar upp frågor rörande lokalisering och inriktning m.m. av de konstnärliga högskoleutbildningarna.
Angelägenheten av att en konsthögskola inrättas i södra Sverige framhålls i motionerna 1991/92:Ub401 (s), 1991/92:Ub420 (c) och 1991/92:Ub448 (m) yrkande 1. Många faktorer talar enligt motionärerna för en lokalisering till Malmö/Lund. Merparten av södra regionens kulturella liv utspelas i detta område. En framtida högskoleutbildning skulle kunna bygga på de förutsättningar som redan skapats i Malmö genom Forumskolorna, som idag utbildar yrkesaktiva konstnärer i en femårig utbildning. I motion 1991/92:Ub420 pekas på ett förslag som förts fram av universitetet i Lund om en konsthögskola i Malmö, knuten till universitetet. Detta förslag bör, menar motionärerna, ingå i underlagsmaterialet för nästa forskningsproposition och förverkligas i samband med att riksdagen beslutar om inriktningen av forskning och utbildning under en ny treårsperiod.
Utskottet hänvisar till att förslag lagts fram i det nyligen avgivna utredningsbetänkandet (SOU 1992:12 s. 59 ff.) om att en konsthögskola inrättas i Malmö tidigast under budgetperioden 1996/97--1998/99 som en institution vid universitetet i Lund. Finansieringen kan dock inte lösas inom nuvarande ramar för konstnärliga högskoleutbildningar. Utbildningen vid en konsthögskola i Malmö bör enligt utredaren utformas så att den får en tydlig profil i förhållande till övriga konsthögskolor i Sverige. Regeringen avser, som inledningsvis nämnts, att inför nästa treåriga budgetperiod i ett sammanhang ta ställning till föreliggande utredningsförslag. Utskottet anser att regeringens förslag bör avvaktas. Motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420 och 1991/92:Ub448 yrkande 1 bör därför avslås av riksdagen.
Regiutbildning bör lokaliseras till teaterhögskolan i Malmö enligt motion 1991/92:Ub403 (s). Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för ett av linjenämnden för skådespelarlinjen vid Lunds universitet utarbetat förslag till regilinje med delvis gemensamma utbildningsblock för regi- och skådespelarelever. Syftet är bl.a. att utbilda regissörer med nära samband med skådespelaryrket.
Utskottet noterar att utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar ställt sig bakom linjenämndens i motionen refererade förslag att en treårig utbildning av regissörer inrättas vid teaterhögskolan i Malmö med en årlig antagning av två elever (SOU 1992:12 s. 96 f.). Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens behandling av utredningsförslaget utan avslå motion 1991/92:Ub403.
En förbättrad utbildning i klädformgivning föreslås i motionerna 1991/92:Ub445 (nyd) och 1991/92:N225 (nyd) yrkande 1 av samma motionärer. De anför att utbildade kläddesigners av hög klass sedan länge efterlysts av verksamma i branschen för att utveckla småskalig produktion med speciell inriktning. En samordning av resurserna vid konstfackskolan och högskolan i Borås skulle ge en god utbildning med integration av konstnärligt och tekniskt kunnande. Minst sju elever borde utbildas per år.
Utskottet vill peka på att motionärernas yrkanden om utbildning av kläddesigners ligger i linje med förslag som förs fram i utredningsbetänkandet. Där föreslås (SOU 1992:12 s. 80 f.) att utbildning i klädformgivning (170 poäng) inrättas vid konstfackskolan med en årlig antagning av cirka åtta studerande. Utbildningen, med planerad start budgetåret 1994/95, skall enligt förslaget bedrivas i samverkan med högskolan i Borås. Med hänvisning till vad utskottet anfört om att regeringens samlade förslag om konstnärlig utbildning bör avvaktas, avstyrks motionerna 1991/92:Ub445 och 1991/92:N225 yrkande 1.
Enligt motion 1991/92:Ub404 (s) behövs en uppräkning av grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö. Resurstilldelningen har enligt motionärerna minskat med 25 % sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans utveckling och negativt påverkar musiklivet i regionen.
Utskottet konstaterar, liksom tidigare år (bet. 1990/91:UbU12 s. 80), att frågan om resursfördelningen inom universitetet i Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av universitetsstyrelsen. Även musikhögskolan i Malmö berörs i betänkandet om konstnärlig utbildning (SOU 1992:12 s. 106 ff.) såtillvida som musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås få i uppdrag att gemensamt utarbeta en plan för en ämnesmässig profilering av resp. utbildningar inför perioden 1996/97--1998/99. Musikhögskolan i Malmö bör därutöver enligt utredningsförslaget utveckla en modell med differentierad längd på musikerutbildningen. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Ub404 mot bakgrund av det anförda avslås av riksdagen.
Förslag om dramatikerutbildning läggs fram i motion 1991/92:Ub440 (fp). Motionärerna anser att det är nödvändigt att anordna fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm. Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till ställningstagandena till förslagen från utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar.
Kulturutskottet har i yttrande till utbildningsutskottet över motionen redogjort för nuvarande utbildning vid dramatiska institutet samt föreliggande förslag i betänkandet DI, en högskola i utveckling (SOU 1990:104). Yttrandet (1991/92:KrU4y) är fogat som bilaga 2 till detta betänkande. Av yttrandet framgår vidare att regeringen i mars 1992 medgivit att institutet nästa läsår dels får göra uppehåll i intagningen till den allmänpraktiska medielinjen, dels får bedriva försöksverksamhet med avkortad utbildning för film/TV på medielinjen för film/TV, radio och teater. Syftet med dessa åtgärder är att frigöra resurser för utredning samt försöksverksamhet, bl.a. beträffande utveckling av dramaturgutbildningen i riktning mot dramatiker/skrivarutbildning.
Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under hösten 1992 kommer att vara av värde då riksdagen vid nästa riksmöte fattar beslut om utbildningen vid institutet under budgetperioden 1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör med anledning av motion 1991/92:Ub440 föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört om behovet av dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio.
Utbildningsutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än kulturutskottet när det gäller angelägenheten av att försöksverksamhet med dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio nu inleds. Dock vidhåller utbildningsutskottet sin tidigare i betänkandet redovisade inställning att en bedömning av de utredningsförslag som lagts fram rörande konstnärliga utbildningar inkl. verksamheten vid dramatiska institutet bör göras samlat inför nästa treåriga budgetperiod. Utskottet förutsätter därvid att den nu aktuella försöksverksamheten kommer att ingå i bedömningsunderlaget. Riksdagen bör således enligt utbildningsutskottets mening inte föregripa regeringens kommande förslag genom konkreta ställningstaganden utan avslå motion 1991/92:Ub440.
I motion 1991/92:Kr271 (s) yrkande 26 vill motionärerna att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av att förstärka barn- och ungdomsperspektivet vid de konstnärliga utbildningarna. Motionärerna betonar att kunskap måste förmedlas till eleverna under utbildningen om vilka artistiska krav som ställs på dem för att de skall kunna framträda för en barn- och ungdomspublik.
Utskottet utgår från att de utbildningsansvariga ser till att kunskap om barn och ungdom som mottagare av konstnärligt budskap ingår som en naturlig del i de konstnärliga utbildningar, vilka bland andra publikgrupper också vänder sig till barn och ungdom. Motion 1991/92:Kr271 yrkande 26 avstyrks därmed av utskottet.
Kulturvård
Den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs universitet har ytterst begränsade resurser, hävdas i motion 1991/92:Ub418 (s). Institutionen för kulturvård som ansvarar för utbildningen kan därigenom inte helt fullfölja de ambitiösa utbildningsmålen. Eventuellt skulle en resursförstärkning kunna åstadkommas om utbildningen flyttades till en annan sektor, t.ex. till den tvärvetenskapligt organiserade miljövetenskapliga sektionen (yrkande 1). Riksdagen bör enligt motionärerna uttala sig för en resursförstärkning, inom ramen för tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en uppräkning till 50000 kr. per årsstudieplats och 20 nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992 (yrkande 2).
Utskottet vill framhålla att det ankommer på universitetet i Göteborg att fördela tillgängliga medel till olika utbildningar inom universitetet. Motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2 bör därför avslås av riksdagen.
Den treåriga konservatorsutbildningen vid institutionen för kulturvård vid universitetet i Göteborg bör enligt motion 1991/92:Ub561 (nyd) yrkande 2 kompletteras med en tvåårig påbyggnadsutbildning i stenkonservering. En sådan specialisering är nödvändig när det gäller vården av vårt kulturarv i sten. Den längre utbildningen ger enligt motionären full internationell behörighet som konservator.
Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i Göteborg att inom ramen för sitt anslag till lokala och individuella linjer samt fristående kurser inrätta ifrågavarande påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov föreligger och att resurser finns. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561 yrkande 2.
Religionsvetenskaplig utbildning
I motion 1991/92:Ub518 (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig för att religionsvetenskaplig grundutbildning skall inrättas vid universitetet i Umeå med 30 nybörjarplatser per år. Motionären avser därmed att en utlokalisering av sådan utbildning från Uppsala universitet skall permanentas.
Utskottet avstyrkte motionsyrkanden i samma syfte vid föregående riksmöte med en utförlig motivering (bet. 1990/91:UbU12 s. 78). Bl.a. anförde utskottet att utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa förutsättningar förlägga en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten. Den religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå är exempel på sådan lokalisering beslutad av universitetet i Uppsala inom ramen för dess planeringsram och resurser för religionsvetenskapliga linjen. Utskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att under den pågående treåriga planeringsperioden för grundläggande högskoleutbildning inrätta religionsvetenskaplig utbildning vid ytterligare högskoleenheter. Med samma motivering bör riksdagen nu avslå motion 1991/92:Ub518.
Journalistutbildning
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:K430 (nyd) yrkande 2 hos regeringen begära förslag om en ny journalistutbildning. Motionärerna betonar att den nya utbildningen -- till skillnad från utbildningen vid nuvarande journalisthögskolor -- bör ligga på akademisk nivå. Den bör alltså vila på vetenskaplig grund och innefatta skolning i vetenskaplig metodik och kritiskt tänkande.
Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades så sent som fr.o.m. den 1 juli 1989. Den nya journalistlinjen har två varianter, nämligen en om 40 poäng för studerande med tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. Som övergripande mål för journalistlinjen angavs vid införandet (prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 238) att linjen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter samt sådan samhällsorientering och kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet inom massmedier. Vidare betonades att utbildningen måste kunna ge de studerande djupare insikter i yrkesrollen och därmed bidra till att stärka journalisternas yrkesidentitet. De studerande skall genom utbildningen få förmåga att analysera och granska men också ifrågasätta mediernas roll i samhället liksom sin egen roll inom medierna och i samhället. Utskottet erinrar också om att de lokala högskolemyndigheterna har ansvar för att utbildningen håller god kvalitet. Utskottet avstyrker därmed bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2.
Planeringsramar och anslagsbelopp
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1992/93 fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens medelsberäkning under anslaget, tillstyrker likaledes att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar begärt reservationsanslag på 349956000 kr.
D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
I propositionen föreslås planeringsramar som sammanlagt omfattar 47000 årsstudieplatser. Förslaget innebär en ökning jämfört med vad som tidigare beslutats (prop. 1990/91:87 och 150, bet. UbU12, rskr. 355, prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr. 87). Ökningen avser sammanlagt 395 årsstudieplatser vid de sex universiteten samt 35 årsstudieplatser vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.
I motion 1991/92:Ub805 (s) föreslås ändringar i planeringsramarna, nämligen en minskning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg med 20 årsstudieplatser vardera (yrkande 14) och en ökning vid högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde, Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås med vardera 24 årsstudieplatser (yrkande 16), således en ökning med totalt 64 årsstudieplatser jämfört med regeringens förslag.
Elva motioner innehåller förslag om fler utbildningsplatser och utökade resurser under detta anslag vid vissa högskolor eller inom vissa regioner. Motion 1991/92:Ub522 (s) yrkande 1 gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, 1991/92:Ub515 (c) och 1991/92:Ub544 (s) högskolan i Karlskrona--Ronneby, 1991/92:Ub806 (s) yrkande 3 högskolorna i Västsverige, 1991/92:Ub462 (c) yrkande 3 och 1991/92:Ub490 (m) yrkande 2 högskolan i Karlstad, 1991/92:Ub453 (s) och 1991/92:Ub470 (m) högskolan i Skövde, 1991/92:Ub456 (s) högskolan i Luleå och 1991/92:Ub468 (s) högskolan i Östersund.
Utskottet har inte funnit anledning till någon förändring av de i propositionen föreslagna planeringsramarna, utan föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453, 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468, 1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del, 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats.
I några motioner tas upp förslag om att viss utbildning skall anordnas inom ramen för detta anslag. Motionerna 1991/92:Ub411 (c) och 1991/92:Ub464 (s) gäller högskoleutbildning i möbelkonservering i samarbete mellan universitetet i Lund och Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona, motion 1991/92:Ub490 (m) yrkande 3 ekonomiutbildning för journalister vid högskolan i Karlstad och motion 1991/92:Ub410 (fp) utbildning i ryska vid universitetet i Umeå. I den förstnämnda motionen nämns att en utredning som gjorts med bidrag från Nordiska ministerrådet har överlämnats till universitetet i Lund för beredning.
Utskottet erinrar om att resp. högskolestyrelse själv kan bestämma vilken utbildning som skall anordnas med de medel som riksdagen anvisar under detta anslag. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411, 1991/92:Ub464 och 1991/92:Ub490 yrkande 3.
Under detta anslag beräknas i propositionen också medel till studerandehälsovård. Statens bidrag till denna har tidigare anvisats under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål under åttonde huvudtiteln. Under hänvisning till betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? förordar regeringen att medlen för studerandehälsovården i fortsättningen fördelas direkt till högskoleenheterna. Därmed blir det enligt regeringen ett ansvar för resp. högskoleenhet att på bästa sätt tillgodose de lokala behoven. Ett belopp som motsvarar vad som anvisats för innevarande år har därför i propositionen, efter pris- och löneomräkning, fördelats mellan samtliga högskoleenheter i förhållande till antalet årsstudieplatser. Medlen (15826000kr.) ingår i resp. högskoleenhets anslagspost och är således inte "öronmärkta".
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 8 hävdas att det finns skäl att bereda frågan ytterligare. Motionärerna har i och för sig inget att invända mot att högskolan blir ansvarig, men i propositionen saknas förslag om mål eller inriktning för verksamheten, redovisning av remissinstansernas synpunkter på utredningen och diskussion om den framtida organisationen. Vidare föreligger enligt motionärerna oklarheter när det gäller finansieringen. De vill därför att riksdagen begär ett nytt förslag från regeringen.
Ett betydligt ökat anslag till studerandehälsovården föreslås i motion 1991/92:Ub503 (v). Ett anslag på 200 kr. per student är enligt motionärerna rimligt, vilket leder till förslaget att riksdagen för detta ändamål skall anvisa 24000000kr. mer än vad regeringen föreslagit.
Även i motion 1991/92:Ub463 (s) krävs en förstärkning av det statliga anslaget till studenthälsovård (yrkande 2). Motionären anser också att dessa medel bör anvisas skilt från medlen för undervisning, eftersom risk annars finns att högskoleenheterna vid brist på resurser kan börja använda undervisningsresurser till studenthälsovård (yrkande 1).
Enligt motion 1991/92:Ub497 (m) finns det risk för dubbelarbete och ineffektivitet, om på en ort med flera högskoleenheter varje sådan enhet skapar sin egen vårdorganisation. Det bör därför enligt motionärerna övervägas om en högskoleenhet efter lokala överläggningar skall ta ansvar för en sammanhållen organisation för studerandehälsovården på resp. högskoleort. Vidare anförs att det föreslagna bidragsbeloppet får betraktas som ringa samt att den nya fördelningsprincipen -- efter antalet tillhandahållna årsstudieplatser -- inte bör få medföra att studerandehälsovården i något fall drabbas av ett kännbart inkomstbortfall. Slutligen anförs att klarare riktlinjer för studerandehälsovårdens uppgifter bör utarbetas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr. 240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Regeringens förslag innebär att huvudmannaskapsfrågan nu får en lösning, vilket vid föregående riksmöte ansågs viktigt (bet. 1990/91:SfU12 s. 31). Mer än en statlig högskoleenhet under utbildningsdepartementet på samma ort förekommer bara i Stockholm och Göteborg. Som utskottet ser det finns det inget som hindrar de berörda högskoleenheterna på dessa orter att samverka, om de finner det befogat t.ex. av effektivitetsskäl. Det ligger i linje med den allmänna utvecklingen av ansvarsfördelningen på högskoleområdet att resp. högskolestyrelse får bedöma hur stor del av LIF-anslaget som skall användas för de olika ändamål som anslaget är avsett för, alltså framdeles bl.a. studerandehälsovård, liksom också att det är högskolestyrelsen som avgör på vilket sätt dess olika verksamhetsgrenar skall organiseras. Utskottet noterar också att samtliga motionärer uttalar sin principiella uppslutning kring antalet årsstudieplatser som grund för fördelningen mellan högskoleenheter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497, 1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8.
Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser föreslås i propositionen till 972959000kr.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 972959000kr.
D 15. Europeisk utbildningssamverkan
Utbildningsministern föreslår i propositionen att medel för Sveriges deltagande i EG:s utbildningsprogram COMETT -- som innevarande budgetår anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. -- för nästa budgetår skall anvisas under ett nytt förslagsvis betecknat anslag D 15. Europeisk utbildningssamverkan. Under det nya anslaget beräknas också medel för svenskt deltagande i EG-programmen ERASMUS och TEMPUS.
Medelsberäkningen under anslaget har inte givit utskottet anledning till erinran. Riksdagen bör således till Europeisk utbildningssamverkan för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag på 45169000 kr.
Högskolans internationalisering kan enligt motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 18 självfallet inte begränsas endast till europeisk utbildningssamverkan. Motionärerna instämmer i förslaget att ett särskilt anslag upprättas för sådan samverkan, men efterlyser förslag från regeringen inför nästa treårsperiod angående utbyte av studenter och forskare också med länder utanför Europa.
Utskottet vill erinra om att de olika högskoleenheterna inom sina anslag disponerar medel för internationellt studerandeutbyte. Därvid kan naturligtvis även utbyte med utomeuropeiska länder komma i fråga.
Från det nya anslaget skall bestridas kostnader för av staten ingångna avtal om Sveriges deltagande i EG:s olika utbildningsprogram. För studerandeutbyte med utomeuropeiska länder förekommer ännu inga motsvarande avtal om deltagande i internationella program. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen på området. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18.
Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande dimensioneringsfrågor
1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93 att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 5, men. (v) - delvis
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden 1993/94--1995/96 att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12, res. 1 (s) men. (v) - delvis
D 8. Utbildning för tekniska yrken
3. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2, 1991/92:Ub490 yrkande 1 och 1991/92:Ub531,
4. beträffande planeringsramar för civilingenjörsutbildning att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100, res. 2 (s)
5. beträffande ny teknisk högskola att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del, men. (v) - delvis
6. beträffande arkitektutbildning i Umeå att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub473,
7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
res. 3 (s) - villk. 2
8. beträffande ny arkitektutbildning att riksdagen avslår motion 1991/92:N272 yrkande 3, res. 4 (nyd)
9. beträffande förlängning av ingenjörsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkande 2 och 1991/92:Ub452,
10. beträffande förlängning av textila utbildningar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub461 och 1991/92:T228 yrkande 8,
11. beträffande yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsområdet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub409,
12. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i denna del, till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1623818000 kr., res. 5 (s) - villk. 2 och 3
D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
14. beträffande ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan i Jönköping att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och 1991/92:Ub506 yrkande 2,
15. beträffande utbildning i fastighetsekonomi att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub520 yrkande 1 och 1991/92:Ub554,
16. beträffande behovet av alternativ ekonomi i ekonomiutbildningen att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkande 3,
17. beträffande planeringsramar för juristlinjen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
18. beträffande planeringsramar för psykologlinjen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub441 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502, men. (v) - delvis
20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93, res. 6 (s)
21. beträffande förlängning av turismlinjen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455 och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del,
22. beträffande högskoleutbildning för fritidssektorn att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub439,
23. beträffande högre restaurangutbildning vid högskolan i Örebro att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub459 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i denna del) till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 594089000 kr., res. 7 (s) - villk. 6
D 10. Utbildning för vårdyrken
26. beträffande apotekarlinjen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180 poäng,
27. beträffande planeringsramar för logopedlinjen att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub457, 1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och 1991/92:Ub537 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100, res. 8 (s) - villk. 2 och 3
29. beträffande särskild psykoterapiutbildning för psykologer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub435 och 1991/92:Ub535,
30. beträffande sjuksköterskelinjen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng,
31. beträffande hälso- och sjukvårdslinjen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen,
32. beträffande barnmorskeutbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng,
33. beträffande förlängning av rehabiliteringslinjen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng,
34. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till rehabiliteringslinjen att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533 bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen,
35. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
36. beträffande förlängning av laboratorieassistentlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491 och 1991/92:Ub541,
37. beträffande tandhygienistlinjen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och 1991/92:Ub436,
38. beträffande samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 17,
39. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 586000000kr., res. 9 (s) - villk. 8
D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
41. beträffande nytt statsbidragssystem att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i propositionen,
42. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271153000kr.,
43. beträffande statsbidrag till Teologiska högskolan i Stockholm och Nordisk designskola i Borås att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495, 1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552,
D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
44. beträffande konsthögskola i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420 och 1991/92:Ub448 yrkande 1,
45. beträffande regiutbildning vid teaterhögskolan i Malmö att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub403,
46. beträffande utbildning i klädformgivning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub445 och 1991/92:N225 yrkande 1,
47. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub404,
48. beträffande dramatikerutbildning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub440,
49. beträffande barn- och ungdomsperspektivet vid de konstnärliga utbildningarna att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 26,
50. beträffande bebyggelseantikvarisk linje att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2,
51. beträffande påbyggnadsutbildning i stenkonservering att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561 yrkande 2,
52. beträffande religionsvetenskaplig utbildning vid universitetet i Umeå att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub518,
53. beträffande journalistutbildning att riksdagen avslår motion 1991/92:K430 yrkande 2, res. 10 (nyd)
54. beträffande planeringsramar att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
55. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och informationsyrken att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349956000 kr.
D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
56. beträffande planeringsramar att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453, 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468, 1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515 i denna del, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del, 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) och 1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100, res. 11 (s)
57. beträffande anordnande av viss utbildning inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411, 1991/92:Ub464 och 1991/92:Ub490 yrkande 3,
58. beträffande studerandehälsovården att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497, 1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8, res. 12 (s) men. (v) - delvis
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 972959000kr., res. 13 (s) - villk. 6 och 11 men. (v) - delvis
D 15. Europeisk utbildningssamverkan
60. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk utbildningssamverkan att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45169000kr.,
61. beträffande högskolans internationalisering att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 18. res. 14 (s)
Stockholm den 9 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid ärendebehandlingen.
Reservationer
1. Den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden 1993/94--1995/96 (mom. 2)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Ett av" och på s. 17 slutar med "1991/92:So438 yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet är enligt utskottets mening att behov av skilda slag kan bedömas samtidigt och prioriteras på ett medvetet sätt. Utskottet anser det därför inte lämpligt att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition om treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller vissa högskoleenheter. Det är däremot angeläget att regeringens förslag framläggs samlat, för att möjliggöra denna samtidiga bedömning och prioritering från riksdagens sida. Med hänsyn till att tillgången på kvalificerad arbetskraft är så viktig för industrins utveckling och konkurrenskraft bör regeringen därvid också redovisa en plan för fortsatt utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Utskottet förutsätter att regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i landets olika delar och samhällets behov av en högskoleutbildning av hög kvalitet, och gör de avvägningar som behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.
Den förra regeringen -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte avgjort.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samlad redovisning och om en plan för utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden 1993/94--1995/96 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samlad redovisning och om en plan för utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning,
2. Planeringsramar för civilingenjörsutbildning (mom.4)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa angelägna behov av nya utbildningsplatser, bl.a. vid de mindre högskolorna, inte har tillgodosetts i regeringens förslag. För att skapa utrymme för sådana utbildningsplatser bör enligt utskottets mening 30 av de föreslagna 60 nya platserna till tekniska högskolan i Stockholm senareläggas. Riksdagen bör således bifalla motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del och fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildning för nästa budgetår med den minskning i förhållande till regeringens förslag som utskottet förordat.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande planeringsramar för civilingenjörsutbildning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,
3. Planeringsramar för arkitektlinjen (mom.7)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare tillstyrkt ett motionsyrkande om senareläggning av i budgetpropositionen föreslagna nya platser för civilingenjörsutbildning. Av samma skäl, nämligen att skapa ekonomiskt utrymme för andra mer angelägna utbildningsplatser, anser utskottet att även samtliga föreslagna 30 nya platser på arkitektlinjen bör senareläggas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del fastställer planeringsramar för arkitektlinjen, vilka minskats på det sätt utskottet förordat.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,
4. Ny arkitektutbildning (mom.8)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet vill" och på s.19 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av arkitektutbildningen bör göras. Enligt utskottets mening måste det anses angeläget att i utbildningen ingår undervisning om samtliga delar av byggnadsprocessen för att ge de studerande möjlighet till en helhetssyn i yrkesutövningen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande ny arkitektutbildning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken (mom.13)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "1623818000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare tillstyrkt motionsyrkanden om en senareläggning av 30 utbildningsplatser för civilingenjörsutbildning och 30 utbildningsplatser till arkitektlinjen. Som en följd härav bör under anslaget beräknas ett medelsbehov av (1623818000 -- 1500000 -- 1710000 =) 1620608000 kr. Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken anvisar ett reservationsanslag på 1620608000 kr.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1620608000 kr.,
6. Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete (mom.20)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Utskottet delar" och på s.25 slutar med "budgetåret 1992/93" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att påbyggnadslinjen i socialt arbete 40 poäng finns inrättad på övriga 5 orter med socionomutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna påbyggnadslinje bör inrättas även vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93 och att linjen bör finansieras genom en nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete 30 poäng. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 bemyndiga regeringen att besluta i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att dels besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete, dels inrätta påbyggnadslinjen i socialt arbete 40 poäng vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93,
7. Anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (mom.25)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet har" och slutar med "594089000kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete 30 poäng överföra 960000kr. till anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på (594089000+ 960000 =) 595049000kr.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 595049000kr.,
8. Planeringsramar för läkarlinjen (mom. 28)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har" och slutar med "proposition 1991/92:100" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt senareläggning av vissa i propositionen föreslagna utökningar inom sektorn för tekniska yrken. Därigenom bereds ekonomiskt utrymme för att utöka läkarlinjen vid universitetet i Umeå budgetåret 1992/93 med 20 platser, vilket enligt utskottets mening är angeläget. Den i propositionen föreslagna planeringsramen för läkarlinjen bör således utökas med 20 platser vid universitetet i Umeå. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för läkarlinjen i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,
9. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "586000000kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt inrättande av ytterligare 20 nybörjarplatser på läkarlinjen utöver regeringens förslag, vilket medför att anslagsbeloppet behöver ökas med 1600000kr. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på (586000000+ 1600000 =) 587600000kr.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 587600000kr.
10. Journalistutbildning (mom.53)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.38 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att massmedias alltmer ökade betydelse ställer stora krav på de viktigaste aktörerna inom massmedia -- journalisterna. En akademisk grundexamen är en nödvändig förutsättning för att journalistyrket skall kunna utövas på en hög professionell nivå. Den utbildning som förekommer idag tillfredsställer inte krav på skolning i vetenskaplig metodik och kritiskt tänkande. Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2 hos regeringen begära förslag till en ny akademisk utbildning av journalister.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande journalistutbildning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Planeringsramar (mom. 56)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet har" och slutar med "propositionen förordats" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringens sammanlagda förslag i förevarande proposition och i propositionen om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) innebär en kraftig koncentration av utökningarna till universiteten och de f.d. universitetsfilialerna. Enligt utskottets mening är det viktigt att de mindre och medelstora högskolorna får del av dimensioneringsökningen. De förändringar i förhållande till regeringens förslag som föreslagits i motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 och som redovisats i det föregående är enligt utskottets mening befogade. Riksdagen bör således besluta att med bifall till motionerna 1991/92:Ub453, 1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del, med anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna 1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställa planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande planeringsramar att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub453, 1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 båda i denna del, med anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna 1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,
12. Studerandehälsovården (mom. 58)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Anslaget till" och slutar med "1991/92:Ub805 yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr. 240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Utskottet erinar om att socialförsäkringsutskottet vid föregående riksmöte påpekade vikten av att huvudmannaskapsfrågan snart löses, att studerandehälsovårdens inriktning därvid borde fastställas och att man samtidigt borde ta ställning till hur hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut (1990/91:SfU12 s. 30 f.). I förevarande proposition får visserligen huvudmannaskapsfrågan en lösning men ingen klarhet skapas i de övriga frågorna. Riksdagen bör därför begära ett nytt förslag från regeringen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8, med anledning av motionerna 1991/92:Ub463 och 1991/92:Ub497 och med avslag på motion 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande studerandehälsovården att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497 och 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (mom. 59)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 11
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "972959000kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt ändringar i de i propositionen föreslagna planeringsramarna. Anslagsbeloppet bör med anledning därav utökas med (3 600 000 - 2 000 000 =) 1600000 kr. Vidare har utskottet avstyrkt regeringens förslag att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete överföra 960 000 kr. till anslagsposten Universitetet i Lund under detta anslag. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub503 i denna del till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på (972 959 000 + 1 600 000 - 960000 =) 973599000kr.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub503 i denna del till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 973599000kr.,
14. Högskolans internationalisering (mom.61)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att resonemangen om högskolans internationalisering i budgetpropositionen i hög grad koncentrerats till frågor om europeisk utbildningssamverkan. En öppenhet från svensk sida måste finnas också för studerandeutbyte med länder utanför Europa. Regeringen bör enligt utskottets mening återkomma med förslag på detta område inför nästa treårsperiod. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
61. beträffande högskolans internationalisering att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att högskolan i det rådande läget av svår arbetslöshet är beredd att medverka till en dimensioneringsökning som är mer omfattande än regeringen har föreslagit. Högskolan bör redan budgetåret 1992/93 tillföras 4000 utbildningsplatser utöver regeringens förslag.
Några år in på 2000-talet kommer tillgången på psykologer att minska drastiskt, om inte dimensioneringen ökas ytterligare under nästa treårsperiod. Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att förslag om ökad dimensionering av psykologutbildningen, med etablering av utbildningen på ytterligare ett universitet, bör ingå i förslaget inför nästa treårsperiod.
Behovet av en ny teknisk högskola är enligt min mening så uppenbart, att riksdagen redan nu bör ta ställning för att förslag om detta skall ingå i budgetförslaget för nästa treårsperiod.
En avsevärd resursförstärkning för psykologlinjen krävs för att uppnå de i den centrala utbildningsplanen uppställda målen och för att ge de blivande klienterna en tillräcklig trygghet. Centrala insatser måste till för att garantera nivån på psykologutbildningen, som är en legitimationsgrundande utbildning. De reella möjligheterna att inom nuvarande resursramar lokalt tillrättalägga snedfördelningen är minimala. Vid övergången till ett nytt anslagssystem med ännu mer decentraliserad resursfördelning måste detta problem beaktas, så att nuvarande missförhållanden inte permanentas.
När det gäller planeringsram för läkarlinjen och anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken instämmer jag i reservationerna 8 och 9.
Jag anser att studerandehälsovården är en företagshälsovård och att det därför är orimligt att förutsätta att en kåravgift skall finansiera den. Anslaget måste därför räknas upp till ett belopp som motsvarar 200 kr. per student, vilket innebär att anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser bör vara 24 milj.kr. högre än regeringen har föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 5, 19, 58 och 59 borde ha hemställt:
1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 5 dels under ett nytt reservationsanslag, benämnt Ytterligare platser i grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30000000kr., dels fastställer planeringsramar i enlighet med vad som anförts i det föregående,
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden 1993/94--1995/96 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub481, med anledning av motion 1991/92:Ub479 samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som i det föregående anförts om dimensioneringsökning på psykologlinjen,
5. beträffande ny teknisk högskola att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub502 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
58. beträffande studerandehälsovården att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna del och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497 och 1991/92:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som i det föregående anförts,
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna del, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del, till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 996959000kr.
Socialutskottets yttrande 1991/92:SoU3y
Bilaga 1
Dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805 yrkande 15 och So438 yrkande 12.
Socialutskottet
Motionerna
I fem motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om utökad läkarutbildning vid Umeå universitet. I tre av motionerna preciseras kravet till 50 årsplatser från vårterminen 1994. Så är fallet beträffande motionerna Ub504 av John Andersson m.fl. (v), Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (båda kds) samt Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s). I motion Ub805 (yrkande 15) av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på läkarlinjen vid Umeå universitet genom en senareläggning av andra utbildningsplatser. Slutligen, i motion So438 (yrkande 12) av Bo Holmberg m.fl. (s), hemställs om en särskild satsning på läkarutbildningen i Umeå. I motionerna hänvisas till bristen på läkare i norra sjukvårdsregionen. En utökning av platserna på läkarutbildningen i Umeå skulle enligt motionärerna få avgörande betydelse för läkarförsörjningen i regionen. Trots rekryteringssatsningar på omkring 20 milj.kr. extra varje år har läkarbristen inte kunnat avhjälpas.
Bakgrund och tidigare behandling
Vid ett flertal tillfällen har socialutskottet behandlat motioner med begäran om insatser för att förbättra tillgången på läkare generellt eller inom vissa geografiska områden. Utskottet uttalade i sitt betänkande 1989/90:SoU9 att effekterna av de olika förslag som lagts fram i utredningar och rapporter men även i motioner till riksdagen behövde belysas. Regeringen borde göra en förutsättningslös prövning av vilka åtgärder som lämpligen borde företas för att målsättningen om en rättvis fördelning av vårdresurserna skulle uppnås. Utskottet delade den uppfattning som kommit till uttryck vid en av utskottet anordnad utfrågning att det behövdes en större flexibilitet när det gällde fördelningen av utbildningsplatser till bristområden. Utskottet ansåg därför att även de framtida utbildningsbehoven borde belysas i sammanhanget. Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna (rskr. 16). Hösten 1990 förutsatte utskottet att regeringen utan onödigt dröjsmål skulle återkomma till riksdagen med den redovisning och analys beträffande den geografiska och verksamhetsmässiga fördelningen av läkarna som utskottet efterlyst vid flera tillfällen tidigare (1990/91:SoU4).
Hösten 1991 behandlade utskottet återigen motionsyrkanden med begäran om insatser för att förbättra tillgången på läkare generellt eller inom vissa geografiska områden. Utskottet hänvisade till vad det uttalat tidigare samt förutsatte att den nya regeringen skulle komma att överväga dessa frågor (1991/92:SoU6, rskr. 58). Även under den nyligen avslutade allmänna motionstiden 1992 har sådana motionsyrkanden framställts.
Vid en utskottsresa till Västerbotten i november 1991 fick utskottet en redogörelse för bristsituationen vad gäller läkare i norra sjukvårdsregionen.
I en skrivelse som inkom till utskottet i december 1991 har Samverkansnämnden i norra sjukvårdsregionen hemställt att beslut fattas av riksdagen om utökning av antalet platser för läkarutbildning i Norrland genom läkarlinjen i Umeå med 50 årsplatser med start vårterminen 1994. I skrivelsen har nämnden bekräftat motionärernas uppgifter om läkarbristen i Norrlandslänen. Nämnden har bl.a. uppgivit att hösten 1991 är 250 specialist- och allmänläkartjänster eller 15 procent av de inrättade tjänsterna vakanta. På grund av den otillräckliga grundutbildningen i regionen står dessutom flera hundra AT- och FV-block vakanta. Utbildningen i Umeå och den egna sjukvårdsregionen har enligt nämnden avgörande betydelse för läkarförsörjningen. Undersökningar visar att upp till 70 procent av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något Norrlandslän efter examen. I Nordnorge har man samma erfarenheter av Tromsöutbildningen.
I årets budgetproposition föreslås 20 nya platser på läkarlinjen vid universitetet i Linköping till budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 76--79).
Utskottets överväganden
Utskottet anser att den nuvarande läkarbristen i norra sjukvårdsregionen är oacceptabel. Enligt Samverkansnämnden var 15 procent av de inrättade specialist- och allmänläkartjänsterna vakanta hösten 1991. De särskilda rekryteringssatsningar som hittills prövats har inte givit önskat resultat. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utökning av platserna på läkarutbildningen i Umeå skulle kunna på ett avgörande sätt förbättra läkarförsörjningen i regionen. Undersökningar visar att merparten av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något Norrlandslän efter examen. Motsvarande erfarenheter har man i Norge av utbildningen i Tromsö.
En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utbyggnaden bör naturligtvis ske i den takt som det finns praktiska förutsättningar för. Utskottet föreslår att vad utskottet med anledning av motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805 yrkande 15 och So438 yrkande 12 anfört om en ökad läkarutbildning i Umeå av riksdagen ges regeringen till känna.
Stockholm den 25 februari 1992 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och Hans Karlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Bo Holmberg, Anita Persson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Ub805 yrkande 15, vilket innebär att 20 nya platser bör inrättas på läkarlinjen i Umeå från höstterminen 1992. Den fortsatta utbyggnaden bör ske i den takt som det finns praktiska förutsättningar för. Utskottet föreslår att vad utskottet anfört om en ökad läkarutbildning i Umeå av riksdagen ges regeringen till känna med bifall till motion Ub805 yrkande 15 och med anledning av motionerna Ub504, Ub523, Ub538 och So438 yrkande 12.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Jag instämmer i vad som anförs i den avvikande meningen.
Kulturutskottets yttrande 1991/92:KrU4y Bilaga 2 Dramatikerutbildning
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 21 februari 1992 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1991/29:Ub440 (fp) avseende dramatikerutbildning.
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå för dramatiker. Motionärerna anför att dramatikerutbildning inte finns vid de svenska universiteten, vare sig inom litteratur- eller filmvetenskap, medan sådan utbildning finns i andra länder.
Motionärerna anser att det är nödvändigt att anordna fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm.
Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till ställningstagandena till förslagen från den pågående översynen av de konstnärliga utbildningarna.
Behovet av en förstärkning av dramatikämnet uppmärksammades vid riksmötet 1989/90 i samband med behandlingen av proposition 1989/90:90 om forskning. Riksdagen biföll motionsvis framförda förslag om inrättande av tjänster som professor inom det konstnärliga området, däribland en tjänst som professor i dramatik den 1 juli 1992 (bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). I årets budgetproposition beräknas medel för ändamålet. Tjänsten föreslås inrättas vid dramatiska institutet med tjänstgöringsskyldighet även vid teaterhögskolan i Stockholm.
En översyn av verksamheten vid dramatiska institutet har gjorts. Betänkandet (SOU 1990:104), DI, en högskola i utveckling, har remissbehandlats.
Utbildningen vid dramatiska institutet bedrivs på två linjer, dels den ettåriga allmänpraktiska medielinjen för lärare, ungdoms- och fritidsledare, bibliotekarier m.fl., dels medielinjen för film/TV, radio och teater. I utredningsbetänkandet beskrivs fördelningen av yrken för vilka utbildning på den senare linjen sker vid institutets teater- resp. film/TV-avdelning enligt följande uppställning:
Teateravdelningen Film/TV-avdelningen
Regissör Regissör Dramaturg Scenograf Producent Produktionsledare Maskör (Maskör) Fotograf Ljudtekniker Klippare/redigerare
Därutöver sker utbildning vid en särskild radioavdelning.
I betänkandet pekas på möjligheter till samverkan mellan teateravdelningen och film/TV-avdelningen, bl.a. i vad avser dramaturgutbildningen. Utredaren anser vidare att det är angeläget att den nuvarande dramaturgutbildningen utvecklas till en utbildning kring den dramatiska textens funktion i medierna. En sådan utveckling skulle bli ett viktigt stöd för den svenska dramatiken. Ämnet dramatik bör enligt utredarens mening även omfatta filmen, då stora resurser i dag läggs ned på att producera tekniskt fulländade filmer som bygger på svaga manus.
I sitt remissyttrande över betänkandet finner universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) utredarens förslag till utveckling av dramaturgutbildningen välgrundat. Filminstitutet anför i sitt yttrande att dramaturgutbildningen bör breddas till en utbildning i dramatik och på ett mer konsekvent sätt omfatta även filmen. Den av riksdagen beslutade professuren i dramatik kan enligt Filminstitutet bli ett viktigt tillskott i denna verksamhet. Teatrarnas riksförbund anför i sitt yttrande att den nuvarande dramaturgutbildningen vid dramatiska institutet bör "utvecklas till en utbildning i dramaturgi och dramatik (kring den dramatiska textens funktion i medierna)".
Kulturutskottet har från dramatiska institutet inhämtat att det inom institutet -- med utgångspunkt i kritik framförd i utredningsbetänkandet -- har utarbetats ett program för förändring av utbildningarna vid institutet. Målet för förändringen är bl.a. att åstadkomma samordning och samverkan mellan teater- och film/TV-utbildningarna. Därmed avser man att bättre utnyttja lärarkapacitet och tekniska resurser. Dramaturgutbildningen skall mera inriktas mot dramatiker- och skrivarutbildning i samverkan med övriga utbildningar. Efter försök med kortare kurser anses det nödvändigt att avhjälpa bristen på författare för film, TV och teater genom en längre utbildning på fem till sex terminer, där det ges möjligheter till egna övningar inom både film och teater. Avsikten är att försöksvis anordnad utbildning skall kunna påbörjas hösten 1992, samtidigt som institutet får den av riksdagen tidigare beslutade tjänsten som professor i dramatik.
Regeringen har den 12 mars 1992 -- efter hemställan i skrivelse från dramatiska institutet den 14 februari 1992 -- medgivit att institutet nästa läsår dels får göra uppehåll i intagningen till den allmänpraktiska medielinjen, dels får bedriva försöksverksamhet med avkortad utbildning för film/TV på medielinjen. Syftet med dessa åtgärder är att frigöra resurser för utredning samt försöksverksamhet, bl.a. beträffande utveckling av dramaturgutbildningen i riktning mot dramatiker/skrivarutbildning.
Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under hösten 1992 kommer enligt kulturutskottets mening att vara av värde då riksdagen vid nästa riksmöte fattar beslut beträffande utbildningen vid institutet under nästa treåriga budgetperiod, 1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör vid sin behandling av sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 -- med anledning av motion Ub440 -- föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört om behovet av dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio.
Stockholm den 19 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.