Grundläggande högskoleutbildning

Betänkande 1992/93:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU14

Grundläggande högskoleutbildning

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1992/93:169
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1
• Innehållsförteckning

1992/93
UbU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
proposition 1992/93:169 till treårsbudget för grundutbildningen
vid universitet och högskolor, avskaffande av kårobligatoriet
den 1 juli 1995, införande av regler för examensrätt vid
fristående högskolor, nytt avtal med Handelshögskolan i
Stockholm samt vissa andra frågor. Ett stort antal motioner
behandlas i anslutning till detta.

Regeringens förslag är utformade inom ramen för det nya
styrsystem, vars grunddrag beslutades av riksdagen i december
1992. Det innebär bl.a. att antalet nybörjarplatser i olika
utbildningar inte längre bestäms av statsmakterna, och att det
anslagsbelopp som en högskola kan disponera bestäms i efterhand
på grundval av högskolans prestationer.

Regeringens förslag innebär att den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen läggs ner vid högskolorna i
Falun/Borlänge, Halmstad och Mälardalen och att antalet platser
totalt i landet i sådan utbildning minskar kraftigt. Den
tidigare beslutade utbyggnaden av ingenjörsutbildningen
realiseras endast delvis. Vid de tekniska högskolorna och de
universitet som har civilingenjörsutbildning används de
resurser som beräknats för ingenjörsutbildningens utbyggnad i
stället för utbyggnad av civilingenjörsutbildningen. Vissa
högskolor -- bl.a. de nyss nämnda -- ges en delvis ny roll och
inriktas i huvudsak mot behov inom industri, handel och
serviceverksamhet. För dessa högskolor beräknas medel för ökad
verksamhet inom områdena ekonomi, teknik, språk och ADB.

Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund föreslås bli
sammanslagna den 1 juli 1993 och bilda Mitthögskolan.

Utskottet föreslår en ändring gentemot regeringens förslag
när det gäller proportionen mellan ersättning till högskolorna
per helårsstudent -- s.k. studentpeng -- och ersättning för
helårsprestationer. Studentpengens vikt ökas enligt utskottets
förslag. Av denna förändring följer också vissa ändringar av de
anslagsbelopp som regeringen föreslagit.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Socialdemokraterna har reserverat sig till förmån för bl.a.
en kraftigt ökad dimensionering av utbildningen, en ytterligare
ökad vikt för studentpengen vid resurstilldelningen, större
resurser för stöd till studenter med funktionshinder, utredning
om inrättande av en ny teknisk högskola och omfördelning av den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen så att den inte
behöver läggas ned vid någon högskola. De reserverar sig också
mot att tidpunkt för avskaffande av kårobligatoriet fastställs
innan de praktiska frågorna om hur avvecklingen skall gå till
har klarats ut. Sammanlagt har Socialdemokraterna avgett 45
reservationer.

Ny demokrati föreslår i en reservation en i princip helt fri
antagning till högskolan.

Vänsterpartiet har i en meningsyttring tagit avstånd från
resurstilldelningssystemet och vill i stället att ersättningen
till högskolorna helt skall gå efter antalet helårsstudenter.
Den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen bör enligt
meningsyttringen inte minska. När det gäller ny teknisk
högskola och kårobligatoriet ansluter sig Vänsterpartiet till
Socialdemokraternas reservationer. Jämställdhetslagen bör
enligt meningsyttringen omfatta även utbildningsområdet, och
Verket för högskoleservice och Kanslersämbetet bör slås ihop.
Meningsyttringen avser totalt 28 punkter.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:169

Inledande avsnitt

Regeringen har under avsnitt 3. Resurser (s.12--30)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om

1. den närmare utformningen av resurstilldelningssystemet
för grundläggande högskoleutbildning,

dels föreslagit

2. att riksdagen godkänner de belopp för studentpeng och
ersättning för helårsprestationer som förordats i propositionen
för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1993/94,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
angivna tekniska justeringar av de per capita-belopp som avser
grundläggande högskoleutbildning,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att
anslagsmedel till universitet och högskolor får omfördelas till
andra universitet och högskolor om detta är befogat med hänsyn
till de prestationer som utförts,
5. att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande
reservationsanslagen för grundläggande högskoleutbildning får
föras till resp. universitets och högskolas konto i
Riksgäldskontoret.

Regeringen har under avsnitt 4. Långsiktig inriktning av
utbildningen vid universitet och högskolor (s.30--62) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om

6. den tandvårdande verksamheten i anslutning till
tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet och Lunds
universitet (avsnitt 4.4),
7. den långsiktiga inriktningen av utbildningen vid
universitet och högskolor (avsnitt 4).

Regeringen har under avsnitt 5. Högre konstnärlig utbildning
(s.62--70) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om

8. den högre konstnärliga utbildningen.

Regeringen har under avsnitt 6. Övriga frågor (s.70--101)
föreslagit

9. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
att högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund skall
upphöra vid utgången av juni 1993,
10. att riksdagen beslutar om inrättande av Mitthögskolan
den 1 juli 1993,
11. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
universitetens och högskolornas namn,
12. att riksdagen antar förslaget till lag om tillstånd att
utfärda vissa examina,
13. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall,
14. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
kyrkolagen (1992:300),
15. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
att tvånget för studenter att tillhöra studentkår, nation och
studentförening för fakultet skall upphöra fr.o.m. den 1 juli
1995,
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå ett avtal
om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm med i huvudsak det
innehåll som redovisats i propositionen.

Anslag

Regeringen har under anslagen D1--D44 (s.105--229)
föreslagit

D 1. Universitetet i Uppsala: Grundutbildning

17. att riksdagen till Universitetet i Uppsala:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 534514000 kr,

18. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 2. Lunds universitet: Grundutbildning

19. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
875718000 kr,

20. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 3. Universitetet i Göteborg: Grundutbildning

21. att riksdagen till Universitetet i Göteborg:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 640573000 kr,

22. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 4. Stockholms universitet: Grundutbildning

23. att riksdagen till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 421437000 kr,

24. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 5. Universitetet i Umeå: Grundutbildning

25. att riksdagen till Universitetet i Umeå: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
460296000 kr,

26. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 6. Universitetet i Linköping: Grundutbildning

27. att riksdagen till Universitetet i Linköping:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 388224000 kr,

28. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 7. Karolinska institutet: Grundutbildning

29. att riksdagen till Karolinska institutet: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
271130000 kr,

30. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning

31. att riksdagen till Tekniska högskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 384510000 kr,

32. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 9. Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning

33. att riksdagen till Chalmers tekniska högskola:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 306683000 kr,

34. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 10. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

35. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
209141000 kr,

36. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 11. Danshögskolan: Grundutbildning

37. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
10393000 kr,

38. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 12. Dramatiska institutet: Grundutbildning

39. att riksdagen till Dramatiska institutet: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
30705000 kr,

40. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 13. Grafiska institutet och institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning: Grundutbildning

41. att riksdagen till Grafiska institutet och institutet för
högre kommunikations- och reklamutbildning: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
6092000 kr,

42. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 14. Högskolan i Borås: Grundutbildning

43. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
71816000 kr,

44. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 15. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning

45. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 97065000 kr,

46. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 16. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

47. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 95509000 kr,

48. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 17. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

49. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
54234000 kr,

50. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 18. Högskolan i Jönköping: Grundutbildning

51. att riksdagen till Högskolan i Jönköping: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
88331000 kr,

52. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 19. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

53. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
110311000 kr,

54. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 20. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

55. att riksdagen för det utbildningsuppdrag som angetts i
propositionen för Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 41438000 kr,

56. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 21. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

57. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
174184000 kr,

58. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 22. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

59. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 73416000 kr,

60. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 23. Högskolan i Skövde: Grundutbildning

61. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
43452000 kr,

62. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:
Grundutbildning

63. att riksdagen till Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 228454000 kr,

64. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 25. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

65. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 38627000 kr,

66. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 26. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

67. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
121634000 kr,

68. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 27. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

69. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
142975000 kr,

70. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 28. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

71. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 11570000 kr,

72. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 29. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

73. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 16676000 kr,

74. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 30. Konstfack: Grundutbildning

75. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
44496000 kr,

76. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 31. Konsthögskolan: Grundutbildning

77. att riksdagen till Konsthögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
20669000 kr,

78. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 32. Mitthögskolan: Grundutbildning

79. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
182923000 kr,

80. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 33. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

81. att riksdagen till Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 46178000 kr,

82. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 34. Mälardalens högskola: Grundutbildning

83. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
106005000 kr,

84. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 35. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

85. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 7676000 kr,

86. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 36. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

87. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 11226000 kr,

88. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen,

D 37. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

89. att riksdagen till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 284660000 kr,

D 38. Kanslersämbetet

90. att riksdagen till Kanslersämbetet för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 26000000 kr,

D 39. Verket för högskoleservice

91. att riksdagen till Verket för högskoleservice för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 69452000 kr,

D 40. Överklagandenämnden för högskolan

92. att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3182000 kr,

D 41. Rådet för grundläggande högskoleutbildning

93. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 40 908 000 kr,

D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.

94. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 128 091 000 kr,

D 43. Europeisk utbildningssamverkan

95. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 47545000 kr,

D 44. Kostnader för Universitets- och högskoleämbetets och
Utrustningsnämndens för universitet och högskolor
avvecklingsorganisation

96. att riksdagen till Kostnader för Universitets- och
högskoleämbetets och Utrustningsnämndens för universitet och
högskolor avvecklingsorganisation för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 och 3 till detta
betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:169

1992/93:Ub34 av Lars Sundin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förstärkning av den konstnärliga
utbildningen vid Högskolan i Borås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Väfskolan i Borås.

1992/93:Ub35 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en utökning av läkarlinjen med 50 årsplatser i
utbildningsuppdraget för Umeå universitet för budgetåren
1994/95 och 1995/96.

1992/93:Ub36 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om särskilda resurser till högskolornas distansundervisning.

1992/93:Ub37 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilt uppdrag och förstärkning av
anslaget till Högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget till Musikhögskolan i Piteå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förkortad musikerutbildning som
påbyggnadsår vid musiklärarutbildningen i Piteå.

1992/93:Ub38 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grundskollärarutbildning för
årskurserna 4--9 bör startas vid Mitthögskolan.

1992/93:Ub39 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en fortsatt satsning på
högskoleutbildning för ingenjörer i Helsingborg.

1992/93:Ub40 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om TV som medel för ökad utbildningsvolym.

1992/93:Ub41 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på utbildning i
klädformgivning vid Högskolan i Borås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökning av antalet platser för
ingenjörsutbildning vid Högskolan i Borås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om permanentning av tillfälliga
utbildningsplatser vid Högskolan i Borås.

1992/93:Ub42 av Ulrica Messing och Karl Hagström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan Gävle/Sandviken och 300 nya
årsstudieplatser.

1992/93:Ub43 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen anvisar resurser till ytterligare 300 platser vid
Högskolan i Halmstad varav 60 platser tilldelas det barn- och
ungdomspedagogiska programmet.

1992/93:Ub44 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen anvisar medel för ytterligare minst 300 helårsplatser
budgetåret 1993/94 för förstärkning av utbildningen vid
Högskolan i Skövde.

1992/93:Ub45 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högre förvaltningsutbildning på
mastersnivå.

1992/93:Ub46 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar om etablering av en internationell handelshögskola i
Jönköping fr.o.m. den 1 juli 1993.

1992/93:Ub47 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förutsättningarna för att bedriva civilingenjörs- och
ingenjörsutbildningar vid Lunds universitet i Helsingborg och
Malmö.

1992/93:Ub48 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för högre utbildning utanför
universitets- och högskoleorterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en annan
resursfördelningsmodell tillämpas för högskolestudier som
bedrivs på distans och för decentraliserade kurser.

1992/93:Ub49 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, kds, v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasielärarexamen i ämnena
samhällskunskap och idrott vid Högskolan i Örebro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärare,
årskurserna 1--7, för Högskolan i Örebro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Högskolan i Örebro examensrätt
för specialpedagogexamen med inriktning mot döva/hörselskadade
resp. blinda/synskadade,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsuppdrag för Högskolan i
Örebro med tolv årsstudieplatser för specialpedagogutbildning.

1992/93:Ub50 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av särskilda kostnader
för studenter med funktionshinder budgetåret 1992/93,
2. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget D 4.
Stockholms universitet: Grundutbildning anvisar 13,1 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av det nya
resursfördelningssystemets effekter för studenter med
funktionshinder.

1992/93:Ub51 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar utvidga utbildningsuppdraget för
Högskolan i Örebro med ytterligare motsvarande 400
nybörjarplatser från hösten 1993 varav minst 60 nybörjarplatser
inom ingenjörsutbildningen och särskilda resurser för
lärarutbildning bör ingå i uppdraget,
2. att riksdagen tilldelar Vårdhögskolan i Örebro resurser
för ytterligare 100 årsstudieplatser i form av enstaka kurser
från hösten 1993.

1992/93:Ub52 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att resurser och
utbildningsuppdrag motsvarande den till Högskolan i Örebro
utlokaliserade grundskollärarutbildningen, 1--7, överförs från
Högskolan i Karlstad till Högskolan i Örebro,
2. att riksdagen beslutar att ge examensrätt för
grundskollärarutbildning, 1--7, för Högskolan i Örebro.

1992/93:Ub53 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurstilldelningen till Hälsouniversitetet
i Linköping.

1992/93:Ub54 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser till slöjdlärar- och
folkhögskollärarutbildningen vid Universitetet i Linköping.

1992/93:Ub55 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till
belopp för ersättning för helårsstudent och helårsprestation
som förordats för de olika utbildningsområdena under budgetåret
1993/94,
2. att riksdagen beslutar att i resursfördelningssystemet
för högskolan ersättningen för helårsstuderande skall utgöra
minst 50 % av per capita-ersättningen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den förändrar
resursfördelningssystemet så att riktvärden för omfattningen av
distanskurser, utlagda kurser och kurser för fort- och
vidareutbildning hos den enskilda högskolan anges i
utbildningsuppdraget,
4. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
kommitté tillsätts med uppgift att följa och fortlöpande
utvärdera konsekvenserna av det införda
resursfördelningssystemet samt föreslå nödvändiga förändringar,
5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
350000000 kr utöver de medel som regeringen föreslår
avsättas för grundläggande högskoleutbildning, för anordnande
av ytterligare högskoleutbildning motsvarande 10 000
årsstudieplatser i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
700000000 kr utöver de medel som regeringen föreslår
avsättas för grundläggande högskoleutbildning, för anordnande
av ytterligare högskoleutbildning motsvarande 20 000
årsstudieplatser i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96 anvisa
1050000000 kr utöver de medel som regeringen föreslår
avsättas för grundläggande högskoleutbildning, för anordnande
av ytterligare högskoleutbildning motsvarade 30000
årsstudieplatser i enlighet med vad i motionen anförts,
8. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om YTH, ingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att parallell lärarutbildning för årskurserna 4--9 som införts
under innevarande år snarast avbryts och resurser frigörs för
den ordinarie lärarutbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna för personer med för
skolan lämpliga kunskaper/kompetens att genomgå förkortad
lärarutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla lärarutbildningarna i
samverkan med kommunerna,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen vid högskolorna i
Falun/Borlänge, Halmstad och vid Mälardalens högskola,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningarna och barn- och
ungdomspedagogiska utbildningar,
14. att riksdagen beslutar att lokalisera optikerutbildning
till Universitetet i Linköping i enlighet med vad i motionen
anförts,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag att slopa
kårobligatoriet fr.o.m. den 1 juli 1995 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå ett avtal
om bidrag till Handelshögskolan i enlighet med vad som anförts
i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kanslersämbetet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildning inom Stockholms
län,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av särskilda kostnader
för studenter med funktionshinder budgetåret 1992/93,
20. att riksdagen för särskilda kostnader för studenter med
funktionshinder under anslaget D 4. Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar 13,1 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av det nya
resursfördelningssystemets effekter för studenter med
funktionshinder.

1992/93:Ub56 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla för
budgetåret 1993/94 för grundutbildning anvisar resurser för
minst 200 helårsstudenter utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen fastställer riktlinjer för
utbildningsuppdragen 1994/95 och 1995/96 till motsvarande minst
400 resp. 600 helårsstudenter utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för namngivning av
högskolor.

1992/93:Ub57 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bevara antalet årsplatser av
förskollärare och fritidspedagoger oförändrat vid Högskolan i
Gävle/Sandviken.

1992/93:Ub58 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som
erfordras vid Ingesunds musikhögskola.

1992/93:Ub59 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utbyggnad av utbildningen vid
Högskolan i Borås fullföljs enligt tidigare fattade beslut,
2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens
förslag anslå 1 500 000 kr till Högskolan i Borås till
utveckling av utbildning i design och klädformgivning.

1992/93:Ub60 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bebyggelseantikvarisk utbildning.

1992/93:Ub61 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av initiativ för att
stimulera att högre utbildning lokaliseras till de södra
delarna av Stockholms län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utöka antalet
årsstudieplatser för näringslivshögskoleutbildning vid Novum
från 825 till 1 150 för treårsperioden 1993/94--1995/96,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av den högskoleverksamhet
som etablerats i Haninge,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av en ny teknisk
högskola till Södertörn.

1992/93:Ub62 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppräkning av anslaget till
Idrottshögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätt för Idrottshögskolan att utfärda
kandidatexamen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om namnet på Idrottshögskolan.

1992/93:Ub63 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förstärkning av utbildningen vid Högskolan i Skövde.

1992/93:Ub64 av Alf Egnerfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola får
examinationsrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett årsintag om cirka 90 studenter på
barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens
högskola.

1992/93:Ub65 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet att redan nu starta ett samarbete med LINGUA och
PETRA.

1992/93:Ub66 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att av UHÄ tidigare fastslagna engelska benämningar på högre
yrkesexamina fortfarande skall användas.

1992/93:Ub67 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att behålla kårobligatoriet tills
staten påtagit sig de kostnader för verksamheten som en
avveckling innebär.

1992/93:Ub68 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en ny teologisk högskola med
Betelseminariet och SMF:s Teologiska seminarier som huvudmän
får inrättas med de nya villkor som statsmakten aviserat.

1992/93:Ub69 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att antalet deltidsstuderande liksom
omfattningen av en högskolas decentraliserade kursverksamhet
ges särskild vikt vid fördelning av statsbidrag till högskolan.

1992/93:Ub70 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utbyggnaden av ingenjörsutbildningen vid Högskolan i Borås
fullföljs enligt tidigare fattade beslut.

1992/93:Ub71 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansutbildning vid Universitetet i Umeå.

1992/93:Ub72 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att 1 150 årsstudieplatser skall fördelas till
Näringslivshögskola Syd i Huddinge.

1992/93:Ub73 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Karlskrona/Ronneby
resurser enligt vad i motionen anförts.

1992/93:Ub74 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hela civilingenjörsutbildningar
utvecklas på nya orter för att tillgodose behovet av
civilingenjörer i hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de nya
civilingenjörsutbildningarna förläggs till högskoleorter med
tre- och fyraåriga tekniska utbildningsprogram.

1992/93:Ub75 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ingenjörsutbildningen vid Högskolan i
Borås.

1992/93:Ub76 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen i textil design och
klädformgivning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Väfskolan i Borås.

1992/93:Ub77 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen vid Högskolan
Falun/Borlänge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt vid barn- och
ungdomspedagogiska linjerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökat platsantal för
civilingenjörsutbildningen vid HFB,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetenshöjande utbildning för
arbetslösa tekniker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett rättvisare
resursfördelningssystem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid HFB,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Bergsskolan i Filipstad.

1992/93:Ub78 av Elisabeth Persson m.fl. (v, s, fp, c, kds,
nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att optikerutbildningen
skall bedrivas vid Universitetet i Linköping.

1992/93:Ub79 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt
resursfördelningssystem i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar om en
uppjustering av per capita-ersättningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildningen,
4. att riksdagen beslutar att grundskollärarutbildning med
inriktning mot årskurserna 1--7 ges först efter 160 poäng,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskollärarlinjen med inriktning
mot årskurserna 4--9,
6. att riksdagen beslutar att högskolorna i Halmstad och
Falun/Borlänge samt Mälardalens högskola får behålla
examensrätten för barn- och ungdomspedagogisk utbildning,
7. att riksdagen beslutar att Universitetet i Linköping i
stället för Karolinska institutet får examensrätten för
optikerutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om danspedagogisk utbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdragsutbildning,
10. att riksdagen beslutar om ett moratorium mot
privatisering av högskolor,
11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdheten,
12. att riksdagen beslutar att slå samman Verket för
högskoleservice och Kanslersämbetet,
13. att riksdagen beslutar att föra över 15000000 kr för
internationalisering från Rådet för grundläggande
högskoleutbildning till Verket för högskoleservice,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av värdering av
utländska lärarutbildningar,
15. att riksdagen beslutar att 8900000 kr för
finansiering av kostnader för studenter med funktionshinder
överförs från Stockholms universitet till Verket för
högskoleservice,
16. att riksdagen beslutar att tillsätta en grupp med
representanter från alla partier för att utvärdera
förändringarna i det nya resursfördelningssystemet.

1992/93:Ub80 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utbyggnaden av
ingenjörsutbildningen vid Högskolan i Borås fullföljs enligt
tidigare beslut,
2. att riksdagen beslutar permanenta den tilldelning av
utbildningsplatser till Högskolan i Borås som beslutet i
december 1992 innebar för hela treårsperioden,
3. att riksdagen beslutar tillföra 1500000 kr till den
redan existerande utbildningen i textil design och
klädformgivning vid Högskolan i Borås.

1992/93:Ub81 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett särskilt permanent åtagande och
resurser till Högskolan i Luleå för distans- och
decentraliserad utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till Högskolan i Luleå för
ingenjörsutbildning i Kiruna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prislappen för Högskolan i Luleås
konstnärliga utbildning.

1992/93:Ub82 av Monica Öhman m.fl. (s, kds, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom ramen för utökningen av antalet
intagningsplatser vid universitet och högskolor under perioden
1993/94--1995/96 utöka antalet årsplatser vid läkarlinjen i
Umeå med 50 fr.o.m. vårterminen 1994.

1992/93:Ub83 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att i utbildningsuppdraget ge Umeå
universitet som särskilt åtagande att, inom ramen för det i
proposition 1992/93:169 angivna högsta antalet
helårsprestationer som ger ersättning, inräkna minst 2000
helårsprestationer på distansutbildning och decentraliserad
utbildning sammantaget under treårsperioden,
2. att riksdagen beslutar att, för detta särskilda åtagande,
ge Umeå universitet en tilldelning av 4 000 kr extra per
helårsstudent.

1992/93:Ub84 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s, fp, c, kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola bör få
examinationsrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett årsintag om ca 90 studenter på
barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola
genom en omfördelning av platserna inom denna sektor.

1992/93:Ub85 av Eva Johansson och Lena Hjelm-Wallén (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av lärarutbildares kontakt med
skolans vardag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av speciallärarutbildning.

1992/93:Ub86 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas att Mitthögskolan ges behörighet att ge
grundskollärarexamen med inriktning mot de senare stadierna i
årskurserna 4--9.

1992/93:Ub87 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Bergsskolan i Filipstad.

1992/93:Ub88 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det angelägna i att utbildning också i fortsättningen förläggs
utanför högskole- resp. universitetsorterna.

1992/93:Ub89 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om optikerutbildningen.

1992/93:Ub90 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att utfärda kandidatexamen vid
Idrottshögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om garantibeloppet för Idrottshögskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub448 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utlokalisering av energiinriktad utbildning till
Norduppland.

1992/93:Ub450 av Fanny Rizell (kds) (delvis) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i grundskolan och
en prioritering av ANT i gymnasiet och i lärarutbildningen.

1992/93:Ub508 av Maja Bäckström m.fl. (s) (delvis) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av barn- och fritidsprogrammet
vad avser anslag till läromedelsproduktion, lärarfortbildning,
internationalisering, kontakter mellan forskare och
lärare/elever samt uppbyggandet av en högskoleutbildning med
fritidsvetenskaplig inriktning.

1992/93:Ub603 av Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskild psykoterapiutbildning för
legitimerade psykologer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i ett fortsatt
kompletterings- och ekvivaleringsförfarande.

1992/93:Ub604 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning
på högskolenivå i södra Sverige.

1992/93:Ub605 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förlängning av
laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.

1992/93:Ub606 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
antagningssystemet inom vårdutbildningen.

1992/93:Ub607 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av regiutbildning till Malmö.

1992/93:Ub608 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att förlägga en
100-poängs förskollärarutbildning till Helsingborg.

1992/93:Ub610 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen under en tioårsperiod
tillför högskoleverksamheten i Skaraborg ökade resurser i form
av väsentligt fler utbildningsplatser,
2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär att under
1993 50 utbildningsplatser avsätts för Högskolan i Skövde och
att 30 utbildningsplatser reserveras för den nya
livsmedelstekniska högskoleutbildningen vid SLU i Skara.

1992/93:Ub611 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om collegeutbildning för administratörer.

1992/93:Ub614 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en etablering av arkitekthögskola i
Norrland förlagd till Umeå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel ställs till förfogande för
planeringen av arkitektutbildning i Umeå.

1992/93:Ub615 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att psykologer bör ges möjlighet till
utbildning som psykoterapeuter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om psykoterapiutbildning för psykologer.

1992/93:Ub616 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning för
konstnärer till Österlen.

1992/93:Ub618 av Gudrun Schyman och Eva Zetterberg (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer.

1992/93:Ub620 av Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undervisning i etik och
miljöekonomi inom ekonom- och teknikerutbildningarna.

1992/93:Ub621 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheterna för synskadade att genomgå högskoleprov på
samma villkor som övriga.

1992/93:Ub623 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
minskad intagning till tandläkarutbildning.

1992/93:Ub625 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om innehållet i vårdlärarutbildningen.

1992/93:Ub626 av Göte Jonsson m.fl. (m, fp, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid Hälsohögskolan i Jönköping
inrätta rehabiliteringslinjens inriktning Sjukgymnastik.

1992/93:Ub627 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om logopedutbildning förlagd till den norra
regionen och till Umeå.

1992/93:Ub631 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resursbehoven till livsmedelsteknisk
utbildning, utveckling och forskning.

1992/93:Ub634 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje
innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med
start budgetåret 1993/94 förläggs till Hälsohögskolan i
Jönköping.

1992/93:Ub635 av Anita Persson och Maj-Inger Klingvall (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förlängning av förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen.

1992/93:Ub638 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regionalpolitiska hänsynstaganden vid utformningen av det
nya resurstilldelningssystemet för den grundläggande
högskoleutbildningen.

1992/93:Ub640 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en förlängning av utbildningen
för laboratorieassistenter.

1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ingenjörsutbildning vid Högskolan
i Växjö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet
utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö.

1992/93:Ub647 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida satsningar på
grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige.

1992/93:Ub649 av Martin Nilsson och Kent Carlsson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett avskaffande av skyldigheten för
studenter att tillhöra obligatorisk studerandesammanslutning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principerna för studentkårernas
verksamhet efter "avregleringen".

1992/93:Ub650 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar i journalistutbildningen.

1992/93:Ub651 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ökade insatser för att främja utbildning i ämnen
som rör turistnäringen, företrädesvis vid högskolorna.

1992/93:Ub652 av Ylva Annerstedt och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omfördelning av 300
utbildningsplatser inom Stockholmsområdet till en
näringslivshögskola i Huddinge.

1992/93:Ub653 av Bertil Persson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högre konstnärlig utbildning i Skåne.

1992/93:Ub654 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kårobligatoriet.

1992/93:Ub655 av Berit Andnor m.fl. (s) (delvis) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskolan i Östersund.

1992/93:Ub657 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av högskoleutbildning för finanssektorn.

1992/93:Ub658 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
högskoleutbildning i Helsingborg.

1992/93:Ub660 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt bör införas
inom högskolan.

1992/93:Ub661 av Birger Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om civilingenjörsutbildning förlagd till
Västerås.

1992/93:Ub662 av Sten Söderberg (-) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om och
förslag till påbyggnad av den treåriga utbildningen i
konservering med en tvåårig utbildning i stenkonservering vid
institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att konservator införs
såsom yrkesexamen.

1992/93:Ub666 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att preparandutbildningen i sin helhet skall öppnas för
flyktingar/invandrare med akademisk examen.

1992/93:Ub667 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den tillsätter en expertgrupp för att
avgöra frågan om rätten till magisterexamen vid Högskolan i
Gävle--Sandviken.

1992/93:Ub668 av Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att social omsorgsexamen bör omfatta
120 poäng,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningen i social omsorg bör
ha en förankring i forskning och utveckling i likhet med andra
utbildningar.

1992/93:Ub670 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning för
legitimerade psykologer.

1992/93:Ub673 av Rose-Marie Frebran och Karin Israelsson
(kds, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om social omsorgsexamen.

1992/93:Ub674 av Iréne Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en resursförstärkning för
bebyggelseantikvarisk utbildning, inom ramen för tillgängliga
medel inom högskolan, med en uppräkning till 50000 kr per
helårsplats, beräknat för tre studieår, och utökning till 25
nybörjarplatser från den 1 juli 1993,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningen bör utvidgas till
magisternivå om ytterligare 40 poäng med möjlighet till
specialisering, i "Antikvarisk projektering" alternerande med
"Humanistiskt inriktad bevarandeplanering", med 15
årsstudieplatser årligen i kostnadsläget 50000 kr per
årsstudieplats.

1992/93:Ub677 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, s, m, fp, c,
nyd, -) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Örebro Missionsskolas rätt
att såsom fristående teologisk högskola utfärda examina enligt
högskoleförordningen samt erhålla statsbidrag för sin
verksamhet.

1992/93:Ub678 av Anders Svärd och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärare för döva.

1992/93:Ub679 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappåtgärder inom högskole- och
universitetsområdena.

1992/93:Ub683 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att all utbildning av sjukvårdspersonal
skall innehålla en obligatorisk undervisning om alkoholens
skadeverkningar.

1992/93:Ub684 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett obligatoriskt avsnitt om alkoholen
och dess skadeverkningar bör ingå i all lärarutbildning.

1992/93:Ub686 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättandet av ett fristående institut för värdering av
svenska och utländska utbildningar.

1992/93:Ub687 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
350000000 kr utöver de medel som avsätts för av riksdagen
redan beslutad omfattning av grundläggande högskoleutbildning
för anordnande av ytterligare högskoleutbildningar motsvarande
10000 årsstudieplatser i enlighet med vad som i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de medellånga vårdutbildningarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om magisterexamen vid de mindre och
medelstora högskolorna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en jämnare social rekrytering till olika utbildningsvägar
bör vara ett mål inom utbildningspolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kraftfulla åtgärder som
leder till minskad social snedrekrytering via olika delar av
utbildningssystemet, inte minst via de högre utbildningarna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att experimentet med
parallellärarutbildning bör avbrytas och i stället låta
fortsatt utveckla den ordinarie grundskollärarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snarast göra en
översyn av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att belysa det nya
resursfördelningssystemet genom remissbehandling och offentlig
debatt.

1992/93:Ub688 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i
Västerås som en del av Högskolan i Eskilstuna--Västerås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utöka antalet årsstudieplatser
vid Högskolan i Eskilstuna--Västerås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet till samordning av
vårdutbildningen.

1992/93:Ub691 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning med särskild inriktning
mot bank- och fastighetssektorerna.

1992/93:Ub692 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Högskolan i Gävle--Sandviken bör ges
examensrätt för specialpedagogexamen med inriktning mot
komplicerad inlärningssituation.

1992/93:Ub693 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt inom ekonomilinjen med
inriktning mot fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning vid
Högskolan Gävle--Sandviken.

1992/93:Ub694 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Högskolan i
Sundsvall--Härnösand rätt att utfärda magisterexamen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Sundsvall--Härnösand
tilldelas ett större antal utbildningsplatser.

1992/93:Ub695 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
lärarutbildningen i Stockholmsregionen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
skapandet av en högskola i Södertälje.

1992/93:Ub696 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) (delvis) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad utbildning och forskning vid
Högskolan i Luleå.

1992/93:Ub697 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om delar av högskoleutbildning vid Tidaholms
grafiska verkstad.

1992/93:Ub698 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att högskolor och universitet i
sina beslut om lokalisering av utbildning skall bidra till
regional balans,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering av hur målen om den
regionala balansen, när det gäller utbudet av högre utbildning
i Stockholms län, har uppnåtts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om det parlamentariska
inflytandet över långsiktiga och strategiska beslut om
lokalisering av högre utbildning på regional nivå.

1992/93:Ub699 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbyggnad av Högskolan i Skövde.

1992/93:Ub700 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta en ny logopedutbildning i Umeå
med intag av 22 studerande var fjärde termin med början
vårterminen 1995.

1992/93:Ub701 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utöka antalet årsplatser vid
läkarlinjen i Umeå med 50 fr.o.m. vårterminen 1994.

1992/93:Ub702 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fri antagning till högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolans dimensionering av
kurser och utbildningslinjer alltid bör styras av nationella
behov.

1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den svenska högre utbildningen.

1992/93:Ub902 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta
förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att
de goda förutsättningarna i läroplanen kan uppnås.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökning av platser vid högskolorna i
Gävle--Sandviken och Falun--Borlänge.

1992/93:Ub904 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsthögskola i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hantverksutbildningar i Skåne,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Kristianstad.

1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
350000000 kr utöver de medel som avsätts för av riksdagen
redan beslutad omfattning av grundläggande högskoleutbildning
för anordnande av ytterligare högskoleutbildningar motsvarande
10000 årsstudieplatser i enlighet med vad som i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av omprioritering inom
berörda högskolor för att genom ökat stöd till studerande
åstadkomma en ökad examination inom
civilingenjörsutbildningarna,
3. att riksdagen beslutar att inom ramen för i motionen
nämnda ökning av högskoleutbildningen anslå medel till
ytterligare 600 nybörjarplatser på civilingenjörsutbildningarna
budgetåret 1993/94,
4. att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar utredning
av förutsättningarna för att etablera en ny teknisk högskola i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att inom ramen för i motionen
nämnda ökning av högskoleutbildningen anslå medel till
ytterligare 900 årsstudieplatser på ingenjörsutbildningarna
budgetåret 1993/94,
6. att riksdagen beslutar att inom ramen för i motionen
nämnda ökning av högskoleutbildningen anslå medel till
ytterligare 200 årsstudieplatser på YTH-utbildningarna
budgetåret 1993/94,
12. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anslå
10000000 kr för utveckling av distansutbildning i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad dimensionering vid Universitetet
i Linköping.

1992/93:Ub907 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fast och självständig högskola på
Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett Östersjöuniversitet på Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Lövsta lantbruksgymnasium som centrum
för lantbruksutbildning för ungdomar från de baltiska staterna.

1992/93:Ub909 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) (delvis) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i motion 1992/93:A470 om satsningar på
utbildning och forskning i Skåne.

1992/93:Ub910 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det i lärarutbildningen på såväl
grundutbildning som fortbildning bör ges tillfälle till gedigen
förkovran i ANT-undervisning.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka satsningarna på de
naturvetenskapliga och tekniska disciplinerna i den högre
utbildningen.

1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär att VHS får i uppdrag
att föra in en en obligatorisk undervisning i universitetens
sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn
vid utbyggnad av universitets- och högskoleutbildningen i
Stockholms län.

1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning på
Södertörn.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftig utbyggnad
av antalet platser i högskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen
för att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om etablering
av en ny teknisk högskola.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av högskoleverksamhet i
Sörmland.

1992/93:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att Högskolan i Örebro bör tillföras resurser för
civilingenjörsutbildning samt fasta forskningsresurser.

1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för
framtidsstrategin för Älvsborgs län.

1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningens betydelse för
Västsverige.

1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av ökade
utbildningsinsatser i Hallands län.

1992/93:A427 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Halmstad.

1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för
högskoleetablering och nyinvesteringar vid universitet och
högskolor i enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:A441 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högre teknisk utbildning i Örebro
län.

1992/93:A442 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till
Västernorrlands/Jämtlands högskola.

1992/93:A443 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett nytt nationellt centrum för
distansundervisning bör tillkomma vid Umeå universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möjligheterna för att skapa ett
kvinnouniversitet i Norrland bör utredas.

1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att satsa på Stockholm som
forsknings- och utbildningsregion.

1992/93:A474 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds,
nyd, v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till högskolan i
Fyrstad.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till högskolorna i
skogslänen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om distansundervisning.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kvinnouniversitet för inlands-
och glesbygdskvinnor,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetsfrågor inom
lärarutbildningen.

Yttrande

Socialutskottets yttrande Dimensioneringen av
läkarutbildningen i Umeå (1992/93:SoU3y) återfinns som bilaga
4.

Utskottet

Inledning

Sedan mitten av 1980-talet har det i Sverige pågått ett
omfattande arbete för att utveckla styrningen av den statliga
verksamheten. Detta har bl.a. innefattat högskolan. För fyra år
sedan behandlade riksdagen en proposition om formerna för
högskolepolitiken (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148). Där
föreslogs bl.a. en övergång till treåriga budgetperioder för
samtliga högskoleanslag fr.o.m. budgetåret 1990/91 och att
medel för grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret
1993/94 skulle anvisas under ett samlat anslag till varje
universitet resp. högskola. Riksdagen godkände det som
förordats i propositionen.

Tanken att styrningen av forskning och utbildning i huvudsak
borde vara mål- och resultatorienterad framfördes också i
nämnda proposition och utvecklades ytterligare i regeringens
skrivelse 1990/91:50 där den dåvarande regeringen anförde (s.
8) att faktiskt uppnådda resultat -- kvantitativt och
kvalitativt -- i större utsträckning borde vägleda fördelningen
av resurser när det gäller grundläggande högskoleutbildning. I
1991 års kompletteringsproposition föreslogs att det centralt
fastställda linjesystemet skulle avskaffas och att ansvaret för
studiernas organisation helt skulle ligga på lokal nivå (prop.
1990/91:150 bil. II:7). Riksdagen godkände förslagen (bet.
UbU21, rskr. 389).

Den nya högskolelag som riksdagen antog i december 1992 i
enlighet med regeringens proposition Frihet för kvalitet
(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103) och den nya
högskoleförordning som regeringen utfärdade i februari 1993
(SFS 1993:100) ger universitet och högskolor en väsentligt ökad
frihet. Det kräver förändrade resurstilldelningssystem.

Propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
1992/93:169), som utskottet behandlar i detta betänkande,
innehåller regeringens förslag om budgetramar för den
förestående treårsperioden 1993/94--1995/96 och beskriver den
konkreta utformningen av det nya resurstilldelningssystem, vars
grunddrag redan godkänts av riksdagen. Därutöver behandlas i
förevarande proposition vissa andra frågor.

I propositionen förordas att några av universiteten och
högskolorna skall få ändrade namn. Regeringens förslag tas upp
till behandling i avsnitt 7 nedan. Utskottet använder i det
följande samma benämningar som regeringen gör i propositionen.

1. Ett nytt resurstilldelningssystem

Grunddragen i det nya resurstilldelningssystem, som
regeringen avser att införa fr.o.m. budgetåret 1993/94,
presenterades i proposition 1992/93:1, Universitet och
högskolor Frihet för kvalitet, och godkändes av riksdagen i
december 1992 (1992/93:UbU3, rskr. 103). På grundval av förslag
från Resursberedningen i Ersättning för kvalitet och
effektivitet (SOU 1993:3) har regeringen nu närmare utformat
sitt förslag till resurstilldelningssystem och berett riksdagen
tillfälle att ta del av detta.

Det föreslagna systemet innebär sammanfattningsvis följande.

Varje högskola tilldelas för varje budgetår ett anslag, vars
exakta storlek bestäms av högskolans faktiska prestationer och
således kan fastställas först i efterhand. Ersättningen för
högskolans prestationer utgår dels i form av en s.k.
studentpeng per helårsstudent (i prop. 1992/93:1 kallad en
"rörlig resurs" som följer studenten), dels i form av
ersättning för de helårsprestationer som studenterna gjort i
form av avklarade poäng. Därutöver förekommer ersättning för
särskilda åtaganden vid vissa universitet och högskolor.

Alla kurser (utom inom det konstnärliga området)
klassificeras efter sitt ämnesinnehåll i tolv
utbildningsområden, som grupperas i sex kostnadsklasser. En av
kostnadsklasserna omfattar fyra fakultetsområden, en annan tre
fakultetsområden jämte vårdområdet. Det odontologiska resp.
medicinska området och undervisningsområdet utgör var sin
kostnadsklass, vartill kommer ett område Övrigt. I det
sistnämnda skall enligt Resursberedningen (s. 51) ingå vissa
praktiskt-estetiska inslag i lärarutbildningar samt
journalistutbildning och bibliotekarieutbildning. Utbildningen
till någon viss examen omfattar ofta kurser som tillhör olika
utbildningsområden och kostnadsklasser. Eftersom
klassificeringen av kurserna får stor betydelse för
resurstilldelningen är det viktigt att den görs på ett rättvist
sätt. Regeringen avser därför att utfärda en ny förordning om
studiedokumentation.

För varje utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden
redovisas i propositionen (s. 19) ett belopp dels för
studentpeng, dels för ersättning för en helårsprestation. Båda
beloppen går tillbaka på ett tänkt beräknat ersättningsbelopp
per tillhandahållen årsstudieplats. Hur dessa beräknats framgår
av Resursberedningens betänkande. Det beräknade
ersättningsbeloppet per tillhandahållen årsstudieplats är
enligt regeringens förslag lika för alla högskolor som anordnar
utbildning inom resp. område. Studentpengen föreslås av
regeringen utgöra 30 % av detta beräknade belopp. Ersättningen
för en helårsprestation föreslås utgöra 70 % av det beräknade
beloppet, dividerat med den faktiska genomsnittliga
prestationsgraden, uttryckt i procent, i hela landet för kurser
inom resp. område budgetåret 1990/91. Regeringen begär
riksdagens godkännande av beloppen för studentpeng och
ersättning per helårsprestation (per capita-beloppen).

För konstnärlig utbildning tillämpas inte systemet med
ersättning per helårsprestation. För varje högskola med sådan
utbildning anges i propositionen ett belopp som skall utgå per
helårsstudent. Detta belopp varierar mellan de skilda
högskolorna och universiteten.

För varje universitet eller högskola anges i propositionen
ett treårigt utbildningsuppdrag. I detta anges det högsta antal
helårsstudenter som läroanstalten kan få studentpeng för under
vart och ett av budgetåren i treårsperioden (utan uppdelning på
utbildningsområden) och för varje tillämpligt utbildningsområde
eller grupp av utbildningsområden det högsta antal
helårsprestationer totalt under treårsperioden som
läroanstalten kan få ersättning för. Vidare anges för varje
budgetår i perioden ett tak för den högsta sammanlagda
ersättning som universitetet eller högskolan kan få med
tillämpning av utbildningsuppdragen på de fastställda beloppen
per helårsstudent och helårsprestation. Summan av de
ersättningar som skulle bli följden av att universitetet eller
högskolan uppfyllde hela utbildningsuppdraget är högre än vad
som ryms under taket. Läroanstalterna får därigenom ett visst
utrymme för att själva prioritera mellan skilda
utbildningsområden och att besluta om verksamhetens fördelning
på olika budgetår.

I propositionen anges för varje universitet och högskola ett
garantibelopp för budgetåret 1993/94, som läroanstalten kommer
att få disponera även om antalet studenter och
helårsprestationer det året inte skulle berättiga till en
ersättning som uppgår till detta belopp. Garantibeloppet utgör
högskolans anslag innevarande budgetår, minskat med belopp som
anvisats engångsvis och uppräknat för prisförändringar. I
garantibeloppet ingår inte någon täckning för ökat studentantal
1993/94 på grund av tidigare beslut om dimensioneringsökningar.

För universiteten och alla högskolor utom de konstnärliga
samt högskoleutbildningen på Gotland anges också det minsta
antal examina av vissa slag som läroanstalten bör prestera
under treårsperioden. Därvid anges alltid hur många examina
omfattande minst 120 poäng som bör presteras. Därutöver anges
antal enbart när det gäller civilingenjörsexamen,
grundskollärarexamen (med uppdelning på inriktningarna på
årskurserna 1--7 resp. 4--9), gymnasielärarexamen, läkarexamen
och tandläkarexamen. Hur väl ett universitet eller en högskola
lyckas motsvara dessa förväntningar påverkar inte
resurstilldelningen under treårsperioden, men avses bilda
underlag för prövning av utbildningsuppdrag och anslag för
därpå följande period.

Utöver detta anges för vissa universitet och högskolor s.k.
särskilda åtaganden, för vilka det utgår särskild ersättning.
Takbeloppet tillsammans med ersättningen för särskilda
åtaganden utgör det anslagsbelopp som regeringen föreslår att
riksdagen skall anvisa till resp. läroanstalt.

Vid budgetårets slut konstateras vilket antal helårsstudenter
universitetet eller högskolan faktiskt haft och vilket antal
helårsprestationer som fullgjorts. Det slutliga anslagsbeloppet
fastställs på grundval härav. Om det slutliga beloppet är lägre
än takbeloppet, har läroanstalten möjlighet att under senare år
i treårsperioden utnyttja det återstående beloppet och därmed i
praktiken få en högre ersättning än det för det året
fastställda takbeloppet, om prestationerna gör detta befogat.
Vid treårsperiodens slut skall dock eventuellt icke utnyttjat
takutrymme från olika universitet och högskolor sammanföras och
kunna disponeras av regeringen för att betala ut ersättning det
kommande budgetåret till de universitet och högskolor som under
den avslutade treårsperioden uppnått fler helårsprestationer än
vad de medgetts ersättning för inom ramen för sitt
anslagsutrymme, eller som kvalitetspremie. Regeringen begär
bemyndigande att besluta om omfördelning av anslagsmedel till
universitet och högskolor om detta är befogat med hänsyn till
de prestationer som utförts.

Enligt de redan av riksdagen godtagna riktlinjerna för
resurstilldelningssystemet skall en del av anslaget till
grundutbildning fördelas på grundval av i förväg fastställda
och kända kvalitetsindikatorer (bet. 1992/93:UbU3 s. 51).
Varken omfattningen av eller formerna för denna
resurstilldelning har emellertid beretts inom
Resursberedningen, varför resurstilldelningen enligt
propositionen (s. 18) för de första åren i treårsperioden
huvudsakligen kommer att baseras på per capita-ersättningar.
Regeringen avser emellertid att redan i regleringsbrev för
budgetåret 1993/94 -- på grundval av en dialog med varje
universitet eller högskola -- precisera de åtgärder som resp.
läroanstalt skall vidta för att säkra kvaliteten i
verksamheten. Om dessa åtaganden inte fullgörs skall enligt
propositionen (s. 11) en sanktionsåtgärd av ekonomisk karaktär
utlösas, vilken kommer att framgå av regleringsbrevet.

Anslaget avses utgöra ersättning för läroanstaltens
prestationer och är inte direkt relaterat till dess faktiska
kostnader för verksamheten. Om kostnaderna överstiger eller
understiger det slutliga anslagsbeloppet, kommer det att
påverka behållningen på läroanstaltens konto i
Riksgäldskontoret antingen som en skuld (kredit) eller som en
tillgång, i båda fallen förknippad med ränta. Regeringen avser
att fastställa gränser för universitetens och högskolornas
kreditutrymme. Mindre överskott skall kunna balanseras mellan
budgetåren, men regeringen förutsätter att på lång sikt alla
medel används för sitt avsedda ändamål. På kort sikt bör enligt
regeringen ett ackumulerat överskott på högst 10 % av den
totala omslutningen utan särskild prövning få föras över till
följande budgetår. Dessa förhållanden berörs inte av
indelningen i treåriga budgetperioder.

Socialdemokraterna framför i motion 1992/93:Ub55 (s)
invändningar mot hur regeringen handlagt frågan om nytt
resurstilldelningssystem och förslag om förändringar av
systemet. Motionärerna tillstyrker emellertid principen att
anslagen görs beroende av antalet studenter och
studieprestationer, vilket de menar kan antas medföra ett
bättre utnyttjande av högskolans resurser. Den stora vikt som i
regeringens förslag läggs vid helårsprestationer medför dock
enligt motionärerna risker för kvaliteten i utbildningen. Det
starka tryck som systemet kommer att medföra på att
institutioner och lärare producerar betygspoäng för att
garantera resurser till sin institution och sitt
utbildningsområde kan i sämsta fall leda till slentrianmässig
undervisning och sänkta krav på kunskaper och färdigheter vid
prov och tentamina. Motionärerna ser emellertid också en
möjlighet att systemet kan leda till en förbättrad pedagogisk
insats och ökat intresse och omsorg för att förbättra
studenternas studieinsatser. Särskilda risker medför det
föreslagna systemet enligt motionärerna för högskolornas vilja
att i fortsättningen satsa på sådan utbildning som inte brukar
ge hög avkastning i form av producerade poäng. Det gäller
främst utbildning som vänder sig till yrkesverksamma, inte
minst kurser med distansundervisning. Det föreslagna systemet
tar enligt motionärerna inte heller hänsyn till den stora
skillnad i kostnad som råder mellan olika högskolor när det
gäller utbildning lokaliserad utanför högskoleorten. Vidare kan
systemet medföra att högskolorna blir mera restriktiva med att
organisera fördjupningskurser, som brukar ha färre deltagare
och lägre produktivitet mätt i poäng än kurser på lägre nivå,
och kurser inom områden där rekryteringen är svag eller osäker.
Som exempel nämns utbildningsområden som naturvetenskap och
teknik. Konkret föreslår motionärerna att riksdagen skall avslå
regeringens förslag om belopp för studentpeng och ersättning
per helårsprestation (yrkande 1) och att studentpengen skall
utgöra 50 % av den tänkta ersättningen per tillhandahållen
årsstudieplats i stället för föreslagna 30 % (yrkande 2).
Vidare vill motionärerna att regeringen för de enskilda
högskolorna skall ange riktvärden för omfattningen av kurser
med distansundervisning, kurser på orter utanför högskoleorten
och kurser för fortbildning och vidareutbildning, och att de
högskolor som försummar detta skall få sina resurser reducerade
i motsvarande mån (yrkande 3). Den stora osäkerhet som enligt
motionärerna råder om hur systemet kommer att påverka
utbildningsutbudet och utbildningskvaliteten föranleder dem
också att föreslå att regeringen skall tillkalla en
parlamentarisk kommitté för att följa och fortlöpande utvärdera
konsekvenserna av det nya resurstilldelningssystemet och kunna
föreslå nödvändiga förändringar (yrkande 4).

Vikten av att högre utbildning så långt som möjligt även
fortsättningsvis är socialt och geografiskt fördelad framhålls
även i en rad andra motioner. Farhågor för att det nya systemet
skall minska högskolornas benägenhet att ta emot
deltidsstuderande och anordna utbildning utanför högskoleorten
framförs i motionerna 1992/93:Ub36 (-), 1992/93:Ub48 (s),
1992/93:Ub69 (fp), 1992/93:Ub77 (s) yrkande 5 och 1992/93:Ub88
(fp). Motionärerna vill därför att sådan utbildning skall
behandlas särskilt i resurstilldelningssystemet. I motion
1992/93:Ub638 (fp), som väcktes under allmänna motionstiden och
således innan proposition 1992/93:169 lagts fram för riksdagen,
anförs att systemet med enhetliga per capita-ersättningar kan
medföra problem för mindre läroanstalter att erbjuda
påbyggnadskurser och alternativa inriktningar och att förlägga
praktikplatser och examensarbeten utanför högskoleorten.
Motionären pläderar också för att universiteten och
högskolorna, när svenska studenter återvänder efter en
studieperiod utomlands, får tillgodoräkna sig de utomlands
förvärvade poängen inom ramen för det nya
resurstilldelningssystemet.

Vänsterpartiet motsätter sig i motion 1992/93:Ub79 (v) liksom
tidigare (mot. 1992/93:Ub23 yrkande 13) att ersättningen till
högskolorna baseras på antalet helårsprestationer. Det
föreslagna systemet innebär enligt motionärerna att högskolorna
får starka incitament till att ge utbildningen i hårt styrda
former, samtidigt som det medför att högskolorna tjänar på att
ta in unga studenter direkt från gymnasiet, att ifrågasättande
och kritiskt tänkande riskerar att hamna i bakgrunden och att
studenter från studieovana hem blir ovälkomna gäster i
högskolan. Motionärerna föreslår att riksdagen skall begära ett
nytt förslag till resurstilldelningssystem, där högskolorna, så
som Högskoleutredningen förordat (SOU 1992:44), får betalt för
utnyttjade årsstudieplatser (yrkande 1). Antalet
årsstudieplatser som varje högskola får bör enligt motionärerna
avgöras av riksdagen efter de mål man har satt upp tidigare --
mål som bör inkludera mera än rena produktionssiffror och t.ex.
handla om att bryta den sociala snedrekryteringen och att få en
jämn könsfördelning inom olika ämnen. Beloppen per
årsstudieplats bör enligt motionärerna ändras så att de
överensstämmer med Högskoleutredningens förslag, med
uppjustering till nuvarande prisnivå (yrkande 2). Motionärerna
påtalar att det saknas en uttömmande konsekvensanalys av hur
åtgärderna kommer att påverka olika typer av högskolor och
olika studentkategorier. Riksdagen bör därför enligt
motionärerna tillsätta en grupp med representanter från alla
partier för att utvärdera förändringarna i
resursfördelningssystemet och föreslå eventuella förändringar
(yrkande 16).

I motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 9 föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av att belysa det
nya resurstilldelningssystemet genom remissbehandling och
offentlig debatt.

Resursbehovet för vissa utbildningar tas upp i tre motioner.
Motion 1992/93:Ub674 (s) -- som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen -- gäller den bebyggelseantikvariska
utbildningen vid Göteborgs universitet (yrkande 1), motion
1992/93:Ub53 (s) Hälsouniversitetet i Linköping och motion
1992/93:Ub54 (s) slöjdlärarutbildningen och
folkhögskollärarutbildningen i Linköping. I de två sistnämnda
motionerna anförs att en omfördelning bör kunna göras av givna
resursramar till förmån för de angivna utbildningarna.

Utskottet gör för sin del följande överväganden.

Tillsammans med de övriga förändringar som genomförs för
universitet och högskolor den 1 juli 1993 skall det nya
resurstilldelningssystemet för grundutbildning bidra till att
resurserna utnyttjas effektivt samtidigt som kvaliteten höjs
och förnyelsen främjas. Enligt de principer för det nya
resurstilldelningssystemet som godkändes av riksdagen i
december förra året skulle en del av resurstilldelningen ske på
grundval av kvalitetsindikatorer. Det är enligt utskottets
mening viktigt att det nya systemet så snart som möjligt
tillförs incitament för universiteten och högskolorna att
aktivt arbeta med kvalitetsfrågor. Utskottet har inhämtat att
arbetet i Resursberedningen nu är inriktat på att utforma
förslag med detta syfte. Utskottet förutsätter att förslag till
direkt kvalitetsbefrämjande inslag i resurstilldelningssystemet
föreläggs riksdagen under budgetåret 1993/94.
Universiteten och högskolorna är viktiga resurser för
kompetensförsörjningen i samhället både nationellt och
regionalt. Varje universitet och varje högskola har ett ansvar
både gentemot hela nationen och gentemot den region inom vilken
den är belägen. Ansvaret för vilka statliga högskolor och
universitet som skall finnas åvilar statsmakterna, medan det
har överlåtits på resp. universitets eller högskolas styrelse
att ta ansvar för var den utbildning förläggs, som resp.
läroanstalt anordnar inom ramen för sitt statliga
utbildningsuppdrag (jfr bet. 1989/90:UbU18 s. 13 f.). I
länsstyrelsernas uppgifter ingår bl.a. att förse universitet
och högskolor med planeringsunderlag. Det utbud av
distansutbildning, utbildning på deltid och utlokaliserad
utbildning, som högskolor och universitet intill nu har
erbjudit, är ett uttryck för att de tagit ett ansvar för att
skapa utbildningstillfällen för människor som inte kan studera
på heltid på en högskoleort. Detta har haft stor betydelse både
för de enskilda individerna och för många orter inte minst i
landets glesbygder.

Genom samspelet mellan ersättning per helårsstudent
(studentpeng) och ersättning per helårsprestation avses det nya
systemet stimulera både effektivitet och kvalitet samt att
högskolor och universitet tar väl hand om sina studenter. Den
kritik som har framförts mot att studentpengens andel av per
capita-ersättningen per tillhandahållen årsstudieplats föreslås
utgöra bara 30 % tar sikte både på hur systemet påverkar
utbudet av kurser för andra än heltidsstudenter på
högskoleorten och på riskerna för kvaliteten. Utskottet anser
att studentpengen med hänsyn till detta, och för att markera
vikten av att universitet och högskolor ökar intresset för och
omsorgen om studenterna och deras studieinsatser, bör utgöra en
något större andel än vad regeringen föreslagit, nämligen 40 %
av den beräknade ersättningen per tillhandahållen
årsstudieplats.

Av det som nu sagts följer att de i propositionen (s. 19)
föreslagna ersättningsbeloppen per helårsstudent och per
helårsprestation för de olika utbildningsområdena måste
förändras. Utskottet anser att följande ersättningsbelopp bör
gälla för budgetåret 1993/94:

Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för hel-
årsprestation

Humanistiskt, sam-
hällsvetenskapligt,
juridiskt, teologiskt 7 400 14 300

Naturvetenskapligt,
tekniskt, farmaceutiskt,
vård- 18 800 33 700

Odontologiskt 22 100 36 100

Medicinskt 38 000 60 500

Undervisnings- 20 600 33 400

Övrigt 16 200 26 700

Utskottet utgår från att högskolestyrelserna i det nya
systemet kommer att vara beredda att ta ett minst lika stort
ansvar som hittills för kompetensförsörjningen i landet och sin
resp. region. Hur utbudet av utbildning som vänder sig till
personer utanför högskoleorterna utvecklas hör till de frågor
som självfallet måste bevakas inom ramen för den uppföljning av
det nya resurstilldelningssystemet som regeringen avser att
genomföra bl.a. genom Resursberedningens fortsatta arbete.
Detsamma gäller utbudet av fördjupningskurser, som utskottet
räknar med kommer att stimuleras av att det i
utbildningsuppdragen anges minimiantal för examina som omfattar
minst 120 poäng. Vikten av fortbildning och vidareutbildning
har understrukits i propositionen i utbildningsuppdragen till
så gott som samtliga högskolor. Utbildningsministern har också
aviserat sin avsikt att initiera vidare studier av behovet av
kompetensuppbyggnad efter genomgången grundutbildning och att
återkomma till frågan nästa år (s. 39).

Behovet av differentierade resurser till olika utbildningar
som i resurstilldelningssystemet är hänförda till samma
utbildningsområde kan enligt utskottets mening tillgodoses
genom lokala beslut vid de berörda universiteten. Utskottet
erinrar också om att det inte är hela utbildningsprogram utan
varje kurs som kommer att hänföras till utbildningsområde. Det
förhållandet att den bebyggelseantikvariska utbildningen delvis
består av kurser av annan karaktär än humanistisk utbildning i
allmänhet har därför i propositionen beaktats vid beräkningen
av takbeloppet för Universitetet i Göteborg.

Svenska studenter som återkommer efter en studieperiod
utomlands skall, enligt vad som anförs i propositionen (s. 19
f.), ingå i underlaget för studentpeng vid sin svenska
läroanstalt, dock inte studenter som bedriver en stor del av
sina studier utomlands.

När det gäller remissbehandling och offentlig debatt erinrar
utskottet om att Högskoleutredningens betänkande Resurser för
högskolans grundutbildning (SOU 1992:44) varit föremål för
remissbehandling och att grunddragen i det
resurstilldelningssystem som regeringen föreslår presenterades
i proposition 1992/93:1 och redan har godkänts av riksdagen.
Utskottet vill understryka att de samlade effekterna av det nya
systemet inte går att med säkerhet förutse. Just därför behövs
en noggrann uppföljning av systemet, ända från dess start, och
en beredskap att vid behov föreslå korrigeringar i systemet.
Detta är också regeringens avsikt att göra inom ramen för
Resursberedningens fortsatta arbete. Utskottet anser att
uppföljningen bör ske i sådana former att det ger en
parlamentarisk insyn.

Utskottet föreslår att riksdagen dels med anledning av
propositionen och motion 1992/93:Ub55 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub36, 1992/93:Ub48, 1992/93:Ub53,
1992/93:Ub54, 1992/93:Ub55 yrkandena 1, 3 och 4,
1992/93:Ub69, 1992/93:Ub77 yrkande 5, 1992/93:Ub79 yrkandena 1,
2 och 16, 1992/93:Ub88, 1992/93:Ub638, 1992/93:Ub674 yrkande
1 och 1992/93:Ub687 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om studentpengens
procentuella andel av per capita-ersättningen, om belopp för
studentpeng och om ersättning per helårsprestation, dels
med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att besluta
om att anslagsmedel till universitet och högskolor får
omfördelas till andra universitet och högskolor om detta är
befogat med hänsyn till de prestationer som utförts, dels
såvitt avser resurstilldelningssystemet i övrigt lägger
proposition 1992/93:169 till handlingarna.

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att besluta om
vissa tekniska justeringar av de per capita-belopp som
avser grundläggande högskoleutbildning. Behovet av justeringar
sammanhänger med den ändring av nivån på lönekostnadspålägget,
den ändrade finansieringen av Statshälsan samt de nya
principerna för budgeteringen av anslagen som inte hunnit
beaktas när budgetpropositionen framlades och inte heller i
förevarande proposition. Riktlinjerna för dessa förändringar
har redovisats i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten
och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Riksdagen har efter förslag
av finansutskottet (bet. 1992/93:FiU20) lagt nämnda avsnitt av
budgetpropositionen till handlingarna. Finansutskottet anförde
att utskottet inte hade något att erinra mot att regeringen gör
de åsyftade tekniska justeringarna av anslagsbeloppen.
Utbildningsutskottet har inte heller något att erinra mot att
regeringen gör motsvarande justeringar av de per capita-belopp
som utskottet i det föregående har förordat.

Vid utgången av budgetåret 1992/93 kan reservationer ha
uppkommit på de olika anslagen till grundläggande
högskoleutbildning. Dessa är indelade på ett annat sätt än de
nya anslag som föreslås för budgetåret 1993/94 och framåt.
Regeringen hemställer om riksdagens godkännande av att
reservationer på de nuvarande reservationsanslagen för
grundläggande högskoleutbildning får föras till resp.
universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner åtgärden.

Resurstilldelningen för extra kostnader för studenter med
funktionshinder föreslås i propositionen ordnas genom att
Universitetet i Stockholm -- vars namn regeringen vill ändra
till Stockholms universitet -- ges ett särskilt ansvar.
Universitetet skall enligt förslaget ges i uppgift att samla in
underlag om övriga universitets och högskolors kostnader för
studenter med funktionshinder och i mån av behov nationellt
fördela de medel som för detta ändamål anvisas under anslaget
Stockholms universitet: Grundutbildning. För budgetåret 1993/94
föreslås att 8,9 miljoner kronor tilldelas Stockholms
universitet för detta särskilda åtagande, inkl. administrativa
kostnader för samordningen. Utskottet återkommer till frågan om
beloppets storlek vid behandlingen av anslaget D 4. Stockholms
universitet: Grundutbildning.

För innevarande budgetår, alltså innan det nya
resurstilldelningssystemet trätt i kraft, finns inga medel på
förhand avsatta på central nivå för stöd till funktionshindrade
studenter. Varje universitet och högskola har i
regleringsbrevet ålagts att avsätta medel för handikappade
studenter. Verket för högskoleservice har vidare fått i uppdrag
att samla in uppgifter om universitetens och högskolornas
faktiska kostnader för studenter med funktionshinder.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats att besluta om
överföringar mellan anslag för högskolan, under hänvisning till
just behovet när det gäller handikappade studenter (prop.
1991/92:100 bil. 9, UbU13, rskr. 241). Fram t.o.m. budgetåret
1991/92 hade regeringen för sin del bemyndigat Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att besluta om sådana omföringar och
att föreskriva att högskolorna skulle avsätta medel för
ändamålet. Högskolor och universitet som hade större kostnader
än den egna föreskrivna avsättningen räckte för att täcka kunde
beviljas medelstillskott genom att UHÄ beslutade om
överföringar i enlighet med bemyndigandet. Den avsättning UHÄ
föreskrivit gällde 0,15 % av de samlade anslagen till
grundläggande högskoleutbildning.

I motion 1992/93:Ub50 (s) yrkande 1 framhålls att
omfördelningen av medel till handikappade studenter förbisågs
vid omorganisationen av de centrala verken på högskoleområdet,
varför några särskilda medel inte finns avsatta innevarande
budgetår. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma i
kompletteringspropositionen med förslag om hur kostnaderna för
särskilda insatser för handikappade studenter skall täckas i
1992/93 års budget. Samma förslag framförs i motion
1992/93:Ub55 (s) yrkande 19.

När det gäller regeringens förslag till hur extra kostnader
för studenter med funktionshinder skall täckas inom ramen för
det nya resurstilldelningssystemet anförs i motion
1992/93:Ub79 (v) yrkande 15 att de medel som finns för central
fördelning bör disponeras av Verket för högskoleservice i
stället för av Stockholms universitet. I motionerna
1992/93:Ub50 yrkande 3 och 1992/93:Ub55 yrkande 21 anförs att
det nya systemets sätt att fungera för studenter med
funktionshinder noggrant bör följas upp och vid behov justeras.
Enligt den sistnämnda motionen bör detta göras inom den
parlamentariska arbetsgrupp som föreslås i yrkande 4 i
motionen, till vilket utskottet tagit ställning i det
föregående.

I motion 1992/93:Ub679 (c), som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen, anförs att om man skall klara behoven
framöver måste en omfördelning kunna göras mellan de olika
högskolorna och universiteten. Motionären konstaterar att det
omfördelningssystem med inbyggd "självrisk" som tillämpades
medan UHÄ hade ansvaret för samordningen på riksnivå inte kan
överflyttas till Verket för högskoleservice, som har en annan
roll. Enligt motionären kan man tänka sig antingen att Nämnden
för vårdartjänst får överta UHÄ:s självrisksystem, eller att
nämnden får administrera ett särskilt statsbidrag för att
komplettera de lokala medel som finns vid högskolorna och
universiteten.

Utskottet finner det utomordentligt viktigt att studenter med
funktionshinder kan komma in på och genomföra högskolestudier
på samma villkor som andra studenter. Olika åtgärder, ibland
mycket kostnadskrävande, kan behöva vidtas inom läroanstalten
för att detta skall bli verklighet. Det innebär att det behöver
finnas möjlighet för en läroanstalt att få medelstillskott, om
mottagandet av en funktionshindrad student medför stora extra
kostnader. Regeringens förslag om en medelsram för central
fördelning är ett uttryck för detta. Den centrala medelsramen
ersätter den omfördelning som regeringen bemyndigats besluta om
för innevarande budgetår och som tidigare UHÄ efter regeringens
bemyndigande har kunnat föreskriva. Enligt vad utskottet
erfarit räknar regeringen med att resp. högskola eller
universitet med sina egna medel skall finansiera halva
kostnaden för de åtgärder som läroanstalten begär medel för ur
den centrala ramen. Därmed markeras att studenter med
funktionshinder skall betraktas som en normal företeelse i
högskolornas och universitetens arbete och att läroanstalterna,
så som det framhålls i propositionen (s. 74), har det fulla
ansvaret för sina studenter med funktionshinder. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att
motsätta sig regeringens förslag att Stockholms universitet får
ansvar för samordningen på detta område och för fördelningen av
den centrala medelsramen.

Utskottet förutsätter att frågan hur systemet fungerar när
det gäller studenter med funktionshinder kommer att bevakas i
den fortsatta uppföljningen av det nya
resurstilldelningssystemet.

När Verket för högskoleservice har redovisat uppgifterna om
högskolornas och universitetens kostnader för handikappade
studenter innevarande budgetår kommer regeringen enligt vad
utskottet erfarit att reglera anslagen till de läroanstalter
som haft högre kostnader än vad de rimligen bör kunna
finansiera själva.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1992/93:Ub50 yrkandena 1 och 3, 1992/93:Ub55
yrkandena 19 och 21, 1992/93:Ub79 yrkande 15 delvis samt
1992/93:Ub679 godkänner vad som anförts i proposition
1992/93:169 om att Stockholms universitet nationellt skall
samordna och fördela resurser som ställts till förfogande för
studenter med funktionshinder.

2. Dimensionering och långsiktig inriktning av
högskoleutbildningen

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
utbildningsministern i avsnitt 4 i propositionen har anfört om
den långsiktiga inriktningen av utbildningen vid universitet
och högskolor.

Genom beslut av riksdagen under innevarande samt de två
närmast föregående riksmötena har dimensioneringen av den
grundläggande högskoleutbildningen kraftigt ökats. Förslag
lades fram i propositionerna 1990/91:87, 1990/91:90 och
1990/91:150 (bet. UbU12, rskr. 355), 1991/92:25 (bet. UbU7,
rskr. 87), 1991/92:100 (bet. UbU14, rskr. 242), 1991/92:75
(bet. UbU20, rskr. 282) och 1992/93:42 (bet. UbU5, rskr. 159)
och har enligt den nu föreliggande propositionen medfört att
drygt 20 000 fler studenter än under 1990/91 kunnat beredas en
nybörjarplats i den högre utbildningen under innevarande
budgetår. Vid fullt genomslag budgetåret 1997/98 innebär de
redan beslutade ökningarna att 45000--50000 fler
helårsstudenter bereds plats inom universitet och högskolor.

Genom de redan beslutade ökningarna kommer flertalet
kategorier av utbildade från universitet och högskolor enligt
propositionen att öka även på lång sikt, trots de stora
pensionsavgångar som väntas under 2000-talets första årtionden.

Detta är emellertid enligt propositionen inte tillräckligt.
Antalet examinerade från längre utbildningsprogram har ökat
kraftigt i många av våra konkurrentländer, men så har inte
skett i Sverige. Regeringen anser att internationella
jämförelser nu pekar framför allt på nödvändigheten av att i
vårt land bygga ut de längre utbildningsprogrammen. Ett problem
i sammanhanget är därvid att längre utbildning ekonomiskt sett
inte lönar sig för den enskilde. Det ekonomiska värdet av att
skaffa sig ytterligare utbildning, det som ofta kallas
utbildningspremien, har enligt propositionen halverats sedan
slutet av 1960-talet och är väsentligt lägre i Sverige än i
andra jämförbara länder. En satsning på att bygga ut de längre
utbildningsprogrammen är nödvändig bl.a. för att skaffa ett
tillräckligt underlag för den fördubblade examination i
forskarutbildningen som regeringen satt upp som mål. Såväl
industrin som vissa andra områden har ett långsiktigt ökat
behov av kvalificerad personal.

När det gäller de kortare utbildningsprogrammen bedömer
utbildningsministern att de examenstal som kan förväntas med
dagens kapacitetsnivåer och utbildningsinriktningar väl kommer
att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan under de närmaste
åren. Nuvarande antagningskapacitet i barn- och
ungdomspedagogisk utbildning medför stor risk för ett kraftigt
överskott. Även när det gäller vårdutbildade från den kommunala
högskolan kan övertalighet komma att uppstå om dagens
examenstal bibehålls.

Regeringens sammanfattande slutsats är att för att förbättra
Sveriges konkurrenskraft, för att tillgodose forskningens behov
av en bred rekryteringsbas, för att säkra tillgången på
välutbildad arbetskraft i svensk industri och för att säkra
kvaliteten också inom andra samhällssektorer måste den högre
utbildningen byggas ut. Strävan skall vara att Sverige skall ha
en minst lika stor andel av varje ungdomsgrupp i högre
utbildning som jämförbara länder. Antalet examinerade från
längre universitets- och högskoleutbildningar måste öka. En
förstärkning av de tekniska och naturvetenskapliga områdena är
särskilt viktig.

Det nya styrsystem som beslutats för den högre utbildningen
innebär att regeringen och riksdagen inte längre i detalj skall
ange hur många studenter som skall utbildas på resp. område vid
varje universitet och högskola. Det blir i stället studenterna,
universiteten och högskolorna som genom sina egna val och
prioriteringar avgör detta. Undantag gäller dock för vissa
yrken, för vilka staten ur ett nationellt perspektiv måste
garantera ett visst antal examinerade, samt vissa mindre, men
för nationen väsentliga ämnen, vars fortlevnad bör garanteras.
I propositionen anges också övergripande mål för antalet
examinerade från längre utbildningar.

Utbildningsministern anser att examinationen från de längre
utbildningsprogrammen kan ökas genom en ökad genomströmning. En
ökning av denna med i genomsnitt minst 10% jämfört med
1980-talet bedömer han som möjlig fram till sekelskiftet. För
perioden 1993/94--1995/96 föreslås att universitet och
högskolor totalt skall prestera drygt 54 500 examina av minst
120 poängs längd, dvs. i genomsnitt drygt 18 000 per år.
Motsvarande antal budgetåret 1991/92 var enligt propositionen
ca 14 000. Målsättningen bör vara att det budgetåret 1998/99
examineras minst 20 000, helst 25 000 från minst treåriga
utbildningsprogram vid statliga universitet och högskolor.
Sistnämnda bedömning behöver dock kompletteras med bedömningar
av villkoren för en fortsatt utbyggnad i det längre
perspektivet. Utbildningsministern avser att initiera studier i
syfte att bedöma vilka kompetensförstärkningar som är
nödvändiga på längre sikt och att återkomma med redovisning av
dessa frågor i början av år 1994.

Expansionen av längre utbildningar inom universitet och
högskolor kräver att antalet elever som slutför gymnasieskolans
studieförberedande program ökar. Framför allt måste antalet
personer som väljer det naturvetenskapliga programmet, inkl.
dess tekniska gren, öka från i dag strax under 20% till
omkring 25% av varje årskull i slutet av 1990-talet.
Regeringen planerar för ett särskilt program med syfte att
under 1993 sprida information om den nya gymnasieskolans
möjligheter och i övrigt främja intresset för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Vikten av att företagen tar till vara
de välutbildade ungdomarna understryks också i propositionen.

Bland de tekniska utbildningarna bör enligt propositionen
framför allt civilingenjörsutbildningen byggas ut. Den kraftiga
utbyggnad av den tvååriga ingenjörsutbildningen som planerats
för budgetåret 1993/94 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 230, bet.
UbU19, rskr. 229) bör enligt propositionen inte realiseras. Det
resursutrymme, som beräknats för utbyggnaden av den tvååriga
ingenjörsutbildningen vid universiteten och de tekniska
högskolorna, bör enligt propositionen i stället tas i anspråk
för civilingenjörsutbildning. Ytterligare ett sätt att öka
antalet examinerade civilingenjörer är enligt propositionen att
erbjuda personer som genomgått ingenjörsutbildning en förkortad
vidareutbildning till civilingenjör. Samverkan mellan de
tekniska högskolorna och de universitet som har
civilingenjörsutbildning å ena sidan och vissa mindre högskolor
å den andra är ett annat sätt att klara av den utbyggnad av
civilingenjörsutbildningen som behövs. Utbildningsministern
anser att det är önskvärt och nödvändigt att detta samarbete,
som redan förekommer på några håll, utvidgas till att gälla
fler platser och fler universitet och högskolor än hittills.

För att förebygga risken för att det blir brist på sökande
till bl.a. civilingenjörsutbildningen avser regeringen att
senare återkomma till frågan om kompletterande förutbildning,
s.k. basår. Så har också skett i proposition 1992/93:150, bil.
7, där regeringen föreslagit 1500 platser för detta. Basåret
innebär att personer som genomgått i första hand
samhällsvetenskaplig eller ekonomisk utbildning i
gymnasieskolan får möjlighet att under ett år i regi av ett
universitet eller en högskola bedriva kompletterande
naturvetenskapliga studier för att skaffa sig behörighet till
teknisk högskoleutbildning.

Målet för perioden 1993/94--1995/96 bör enligt propositionen
vara att inom befintlig kapacitet men med ökad effektivitet
examinera 9 000 fler civilingenjörer än under innevarande
budgetperiod. Universiteten och högskolorna bör vidare under
perioden inrikta sin verksamhet så att ett betydligt högre mål
för antalet examinerade civilingenjörer kan uppnås mot slutet
av 1990-talet.

Även vid övriga högskolor föreslås utbyggnaden av
ingenjörsutbildningen bli betydligt mer begränsad än vad som
tidigare planerats. En del av utbyggnadskapaciteten kan
användas för att inrätta ett påbyggnadsår på den tvååriga
ingenjörsutbildningen. Regeringen har dock inte tagit ställning
för att ingenjörsutbildningen generellt skall förlängas till
tre år utan anser att det är resp. högskolas eget
ställningstagande.

När det gäller pedagogiska utbildningar anförs i
propositionen att examinationen av lärare för i första hand
årskurserna 1--7 bör ligga på en fortsatt hög nivå, för att det
skall vara möjligt att ytterligare minska andelen obehöriga
lärare i skolan. Mot slutet av seklet bedöms examinationen av
lärare med inriktning på årskurserna 1--7 behöva minska något,
samtidigt som examinationen av lärare för årskurserna 4--9
behöver öka. Därefter kan en betydande ökning av behovet av
gymnasielärare förutses. De barn- och ungdomspedagogiska
utbildningarna (till förskollärare resp. fritidspedagog) är för
närvarande kraftigt överdimensionerade, vilket medför stor risk
för ett överskott av utbildade. Regeringens förslag är att
denna utbildning läggs ner vid tre högskolor (högskolorna i
Falun/Borlänge, Halmstad och Mälardalen) samt minskas vid
universiteten i Lund och Göteborg, Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm och högskolorna i Gävle/Sandviken,
Jönköping och Örebro. Samtidigt föreslås att utbildningen
förlängs från 100 till 120 poäng, varför vissa medelstillskott
beräknats för det tredje året i budgetperioden. Även för vissa
andra lärarutbildningar beräknas medel för en begränsad
utbyggnad vid vissa angivna universitet och högskolor.

Bland medicin- och vårdutbildningarna anser regeringen att
tandläkarutbildningen bör minskas något. Den utbyggnad som
skedde vid Karolinska institutet efter förslag i proposition
1992/93:42 (bet. UbU5, rskr. 159) bör därför inte permanentas.
I enlighet med tidigare beslut (prop. 1991/92:100 bil. 9, bet.
UbU14, rskr. 242) har regeringen beräknat resurser för
tandteknikerutbildning vid Karolinska institutet, Lunds
universitet och universiteten i Göteborg och Umeå. Vidare
föreslås i propositionen att optikerutbildning fr.o.m.
budgetåret 1994/95 skall anordnas vid Karolinska institutet.
Optikerutbildningen föreslås bli treårig. När det gäller
läkarutbildning anför regeringen att samtidigt som
läkartjänster står vakanta i Norrlands inland har ett visst
överskott av läkare börjat skönjas främst i
storstadsregionerna. Utbildningsministern vill invänta en
långsiktig prognos över tillgång och efterfrågan på läkare, som
statsrådet Könberg avser att låta utarbeta. Något
utbyggnadsförslag läggs därför inte fram nu. Däremot anser
utbildningsministern att antalet examinerade bör kunna öka inom
ramen för befintliga medel genom en ökning av genomströmningen.

Sjuksköterskeutbildningen skall enligt beslut vid förra
riksmötet förlängas och omfatta 120 poäng. Utbildningsministern
räknar med att antalet nybörjarplatser som en konsekvens av
förlängningen kommer att minska med mellan 500 och 1000. Den
sociala omsorgsutbildningen, som hittills i huvudsak har
omfattat 80 poäng, bör enligt propositionen förlängas till 100
poäng budgetåret 1993/94 och till 120 poäng påföljande år.
Antalet nybörjarplatser beräknas minska med ca 100.

När det gäller den av riksdagen begärda samlade översynen av
de medellånga vårdutbildningarnas längd m.m. (bet.
1989/90:UbU21, rskr. 232) anförs i propositionen att regeringen
låtit Universitets- och högskoleämbetet genomföra översynen,
som rapporterades den 15 november 1991. Flera av förslagen i
översynen är enligt propositionen inte längre aktuella. Det
gäller bl.a. förlängningen av laboratorieassistentutbildningen.
Regeringens inflytande över längden på utbildningarna till
olika yrken är numera begränsad till dem som avslutas med en
yrkesexamen. Laboratorieassistentutbildningen tillhör inte
dessa. Resp. högskola kan därför själv bestämma om
utbildningens längd. Finansieringen av eventuella förlängningar
får då ske genom lokala omprioriteringar inom ramen för de
resurser resp. vårdhögskola tilldelats eller genom
resurstillskott från landstingen.

Vissa högskolor bör enligt propositionen få en delvis ny roll
genom att inriktas i huvudsak mot behov inom industri, handel
och serviceverksamhet. De bästa förutsättningarna för detta
bedöms högskolorna i Falun/Borlänge, Halmstad, Gävle/Sandviken,
Karlskrona/Ronneby och Skövde samt Mälardalens högskola ha. För
dessa högskolor samt Högskolan i Luleå och Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla beräknas i propositionen medel för en
ökning av antalet helårsstudenter inom områdena ekonomi,
teknik, språk och ADB med sammanlagt drygt 3000 platser under
treårsperioden.

Den övergripande dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen beräknar regeringen för budgetåret
1993/94 till drygt 170000 helårsstudenter inom den statliga
delen av högskolan. Det sammanlagda antal helårsstudenter som
universiteten och högskolorna kan få ersättning för enligt
utbildningsuppdragen uppgår till drygt 211000. Skillnaden
beror på att utbildningsuppdragen -- som beskrivits i det
föregående -- är satta högre än vad takbeloppen räcker till, i
syfte att ge högskolorna utrymme för lokala prioriteringar och
avvägningar mellan studentpeng och prestationsersättning. För
kommunal högskoleutbildning beräknas i propositionen
statsbidrag för knappt 19000 årsstudieplatser.

Socialdemokraterna anför i motion 1992/93:Ub55 (s) att det
finns goda skäl att ytterligare påskynda den utbyggnad av
högskolan som nu äger rum till följd av redan fattade beslut.
Motionärerna hänvisar till de långa köerna till högskolan, som
tydligt visar ett ökande intresse bland medborgarna för att
ytterligare fördjupa sitt kunnande. Till detta bidrar
situationen på arbetsmarknaden och det förhållandet att kraven
inom de flesta sektorer av arbetslivet ökar genom att det
svenska samhället ekonomiskt och i andra avseenden allt
snabbare integreras med vår omvärld. De redan yrkesverksamma
har ett ökande intresse och behov av att komplettera sin
utbildning med studier på högskolenivå. Den svenska högskolan
bör expandera ytterligare med ca 10 000 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. För detta föreslås att ytterligare 350
miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag (yrkande 5).
De tillkommande studieplatserna skall enligt motionärerna
främst avse studier med sikte på examen. Därför föreslås att de
följs upp under kommande två år med ytterligare motsvarande
antal helårsstudenter. Detta innebär att den statliga högskolan
år 1994/95 skulle komma att ha motsvarande 20 000 fler
årsstudieplatser än enligt regeringens förslag och år 1995/96
motsvarande 30 000 fler årsstudieplatser (yrkandena 6 och 7).
Den medelsram som anvisas i motionen -- 350 miljoner kronor
budgetåret 1993/94, 700 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och
1050 miljoner kronor budgetåret 1995/96 -- avses täcka även
tillkommande lokalkostnader. I motionerna 1992/93:Ub687 (s)
yrkande 1 och 1992/93:Ub905 (s) yrkande 1 framförs också
förslag om en utbyggnad budgetåret 1993/94 med 10 000
helårsplatser till en kostnad av 350 miljoner kronor. En
kraftsamling för att stärka Sveriges konkurrenskraft föreslås i
motion 1992/93:N281 (s) där också en utbyggnad av
högskoleutbildningen nästa budgetår med 10 000 platser förordas
(yrkande 2 delvis).

En i princip fri antagning till högskolorna behövs i
nuvarande ekonomiska krisläge, heter det i motion 1992/93:Ub702
(nyd) yrkande 1. Av praktiska skäl måste vissa utbildningar
begränsas, men det skall endast ske i undantagsfall. Motionären
anser också att högskolans dimensionering av kurser och
utbildningslinjer alltid bör styras av nationella behov
(yrkande 2).

Utskottet anser att ansvaret för landets ekonomi kräver att
stora ytterligare utgiftsåtaganden för staten kan finansieras
utan ytterligare ökning av budgetunderskottet. Det handlar
dessutom om kvaliteten i högskoleutbildningarna.
Högskolesystemet har under 90-talet ökat antalet studenter
väsentligt. Utskottet värnar om kvaliteten och anser det inte
möjligt att genomföra de av motionärerna begärda utökningarna
och samtidigt kräva att högskolorna ska genomföra
utbildningarna med ökad kvalitet. Förslaget i motion
1992/93:Ub55 innebär avsevärda kostnader som utskottet i
nuvarande statsfinansiella läge inte är berett att tillstyrka.
Motion 1992/93:Ub702 innehåller över huvud taget inte någon
uppskattning av kostnaderna. Enligt utskottets mening ger den
nya ordningen med betydligt större eget beslutsutrymme för
universiteten och högskolorna själva, tillsammans med det nya
resurstilldelningssystemet med dess inbyggda incitament, goda
utsikter till att högskolans kapacitet blir väl utnyttjad.
Därmed kommer också behovet av välutbildade personer inom både
näringslivet och den offentliga sektorn att bli bättre
tillgodosett än under de senaste åren.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och 7, alla delvis,
1992/93:Ub687 yrkande 1, 1992/93:Ub702, 1992/93:Ub905 yrkande
1 och 1992/93:N281 yrkande 2 (delvis) lägger propositionen i
denna del till handlingarna.

Några motioner, samtliga väckta under allmänna motionstiden
och således innan proposition 1992/93:169 lades fram för
riksdagen, tar upp omfattningen av den högre utbildningen i
vissa regioner.

Motionerna 1992/93:Ub647 yrkande 1 och 1992/93:A425 yrkande
5, båda (s), tar upp högskoleutbildningens betydelse för
Västsverige, som enligt motionärerna har låg utbildningsnivå i
befolkningen, stora behov av kompetenshöjning och goda
möjligheter att öka utbildningsvolymen. I den förstnämnda
motionen anförs att mer än 2 000 av de 10000 ytterligare
nybörjarplatser som Socialdemokraterna föreslagit bör komma de
västsvenska högskolorna till del, och att därvid högskolorna i
Skövde och Trollhättan/Uddevalla bör få ett större tillskott av
platser än de övriga.

I motion 1992/93:A444 (m) yrkande 3 understryks vikten av att
satsa på Stockholm som forsknings- och utbildningsregion.
Enligt motionärerna har Stockholm med universitet,
handelshögskola, teknisk högskola, universitetssjukhus och
andra forsknings- och utbildningsinstitutioner en nationellt
unik position, som måste tas till vara på ett helt annat sätt
än hittills.

Motion 1992/93:A810 (s) yrkande 16 tar upp behovet av
resurser till högskolorna i skogslänen. För att öka den
geografiska tillgängligheten till utbildning inte minst för
kvinnorna är det av stor vikt att högskolorna i skogslänen
decentraliserar sina kurser till orter utanför högskoleorten,
och att högskolorna och universiteten ger möjligheter till
distansutbildning.

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen har lagt
fram förslag om förstärkningar av högskolorna i Luleå, Skövde
och Trollhättan/Uddevalla. Särskilda medel har i propositionen
föreslagits för distansutbildningsändamål under anslaget D42.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
För Stockholms universitet och Tekniska högskolan i Stockholm
har de senaste åren fattats beslut om utökningar, som medför
att deras totala utbildningsvolym växer avsevärt de närmaste
åren.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1992/93:Ub647 yrkande 1, 1992/93:A425 yrkande
5, 1992/93:A444 yrkande 3 och 1992/93:A810 yrkande 16.

Högskoleutbildningen på det tekniska området bör enligt
motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 8 -- inom ramen för den i
motionen föreslagna ökningen av det totala antalet
helårsplatser -- öka avsevärt i förhållande till regeringens
förslag. Motionärerna vill att den yrkestekniska
högskoleutbildningen (YTH-utbildningen) skall byggas ut med 200
årsstudieplatser 1993/94. Vidare anser de att den planerade
utbyggnaden av ingenjörsutbildningen bör fullföljas och att
regeringens bedömning på den punkten är kortsiktig och
felaktig. Särskilt understryker de vikten av att
ingenjörsutbildningens volym inte begränsas vid de tekniska
högskolorna, som har ett särskilt ansvar för att utveckla den
kortare ingenjörsutbildningens kvalitet. Motionärerna anser
liksom regeringen att ingenjörsutbildningen inte bör förlängas
generellt, men att det är bra om högskolorna kan erbjuda
ingenjörerna en möjlighet till fördjupning och profilering om
ytterligare 40 poäng. Civilingenjörsutbildningen bör enligt
motionärerna byggas ut med ca 600 nybörjarplatser 1993/94
samtidigt som andelen som fullföljer påbörjad utbildning ökar
genom bättre stöd till studenterna. Samma förslag framförs i
motion 1992/93:Ub905 (s) yrkandena 2, 3, 5 och 6.

I motion 1992/93:Fi211 (nyd) yrkande 25 -- som väcktes under
allmänna motionstiden och således innan proposition 1992/93:169
lades fram för riksdagen -- välkomnas de i budgetpropositionen
aviserade extra satsningarna för att skapa nya möjligheter och
ett nytt intresse för utbildning inom den naturvetenskapliga
och tekniska sektorn.

Utskottet hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört
om avsevärt ökade kostnader för förslagen i motionerna
1992/93:Ub55 och 1992/93:Ub905. När det gäller
ingenjörsutbildningens längd föreligger ingen motsättning
mellan regeringens och motionärernas förslag. Det föreligger
heller ingen motsättning vad gäller högskolornas möjlighet att
bredda innehållet eller profilera sina utbildningar mot bredare
arbetssätt, t.ex. i gränssnittet mellan teknik och samhälls-
och beteendevetenskap som man erfarenhetsmässigt vet
intresserar kvinnor. Ett förstärkt stöd till studenterna i
civilingenjörsutbildningen så att en större andel än hittills
fullföljer studierna kan förväntas bli en följd av det nya
resurstilldelningssystemet. Vad som anförs i motion
1992/93:Fi211 yrkande 25 påkallar inte något tillkännagivande
av riksdagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8 delvis, 1992/93:Ub905
yrkandena 2, 3, 5 och 6 samt 1992/93:Fi211 yrkande 25.

Frågan om inrättande av en ny teknisk högskola tas upp i
åtta motioner. För att klara expansionen av
civilingenjörsutbildningen bör förutsättningarna för att
etablera en ny teknisk högskola omedelbart utredas, heter det i
motionerna 1992/93:Ub55 (s) yrkande 8, 1992/93:Ub905 (s)
yrkande 4 och 1992/93:N281 (s) yrkande 3. Med anknytning till
dessa yrkanden framförs i motion 1992/93:Ub61 (s) yrkande 5 att
Södertörn bör komma i fråga för lokalisering av en sådan. I
motion 1992/93:Ub74 (s) påtalas vikten av att civilingenjörer
finns att tillgå i alla delar av landet, varför utbildningen
bör förläggas till ytterligare orter (yrkande 1). Därvid bör
man välja högskoleorter med tre- och fyraåriga tekniska
utbildningsprogram (yrkande 2). En sådan ort är Karlstad. I
motionerna 1992/93:Ub661 (c) och 1992/93:Ub688 (s) yrkande 1
föreslås att fullständig civilingenjörsutbildning skall
förläggas till Västerås. Motion 1992/93:Ub79 (v) slutligen
pekar också på att det finns utbildningsorter i landet som nu
har en bred kompetens och erfarenhet som på sikt möjliggör en
fullständig civilingenjörsutbildning (yrkande 3).

Utskottet anser liksom regeringen att den nödvändiga
utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen nu med fördel kan ske
genom att de befintliga tekniska högskolorna och de universitet
som har examensrätt för civilingenjörsexamen utvidgar sitt
samarbete med andra högskolor på olika håll i landet. Likaså
bör man utnyttja möjligheten att öka antalet civilingenjörer
genom att vidareutbilda personer som avlagt ingenjörsexamen.
Deras kunskaper bör kunna tas till vara så att deras väg till
civilingenjörsexamen förkortas jämfört med den reguljära
studiegången. Utskottet vill dock betona att
ingenjörsutbildningen har en egen profil och avslutas med en
särskild examen, ingenjörsexamen, med andra mål än
civilingenjörsexamen. Ingenjörsutbildningen bör organiseras så
att målen för ingenjörsexamen uppnås och inte primärt för att
utgöra en första etapp av en utbildning till
civilingenjörsexamen. Frågan om att ge flera högskolor
utbildningsuppdrag och examensrätt för civilingenjörsexamen kan
självfallet aktualiseras i framtiden.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8 delvis, 1992/93:Ub61
yrkande 5, 1992/93:Ub74, 1992/93:Ub79 yrkande 3, 1992/93:Ub661,
1992/93:Ub688 yrkande 1, 1992/93:Ub905 yrkande 4 och
1992/93:N281 yrkande 3 lägger propositionen i denna del till
handlingarna.

Arkitektutbildning bör enligt motion 1992/93:Ub614 (fp)
yrkande 1 etableras i Norrland budgetåret 1996/97, nämligen vid
Universitetet i Umeå. Medel bör ställas till universitetets
förfogande budgetåret 1995/96 för planering av denna utbildning
(yrkande 2). En arkitektutbildning i Norrland skulle enligt
motionären ha stor betydelse när det gäller att utveckla det
ekonomiskt och kulturellt givande kraftfältet
regionalt-internationellt.

Utskottet noterar -- liksom Universitetet i Umeå i dess
anslagsframställning -- att antalet sökande till
arkitektutbildning just nu är lågt. Den kraftiga nedgången på
byggarbetsmarknaden har också medfört att det för närvarande
råder överskott på arkitekter. Utskottet anser inte att
riksdagen nu bör uttala att ytterligare universitet eller
högskolor skall ha rätten att utfärda arkitektexamen, varför
riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub614.

Det finns enligt motion 1992/93:Ub448 (kds) goda
förutsättningar att lokalisera energiinriktad
högskoleutbildning till Norduppland, vilket skulle kunna vara
ett led i att öka tillväxten och sysselsättningen där.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående om
att högskolestyrelserna måste vara beredda att ta ett minst
lika stort ansvar som hittills för kompetensförsörjningen i
landet och i sin resp. region. Det ankommer på universitet och
högskolor själva att besluta om lokalisering av
högskoleutbildning utanför resp. högskoleort. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub448.

I motion 1992/93:Ub85 (s) yrkande 2 framhålls behovet av
speciallärarutbildning. Motionärerna befarar att det nya
resurstilldelningssystemet kan medföra risker för att denna
utbildning får svårt att hävda sig i den lokala prioriteringen.

Utskottet delar motionärernas grundinställning att det är
viktigt att barn med särskilda behov kan få den hjälp de
behöver av utbildade speciallärare. Speciallärarutbildningen
måste därför fortleva i tillräcklig omfattning. Frågan hur det
nya resurstilldelningssystemet inverkar på utbildningsutbudet
ingår i det som, enligt vad utskottet anfört i det föregående,
skall studeras i regeringens uppföljning av det nya systemet.
Utskottet förutsätter vidare att de universitet och högskolor
som för närvarande anordnar speciallärarutbildning och som har
examensrätt för specialpedagogexamen, nämligen universiteten i
Lund, Göteborg och Umeå samt Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm, känner ansvar för utbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub85 yrkande 2.

Regeringens förslag när det gäller dimensionering och
lokalisering av barn- och ungdomspedagogisk utbildning tas
upp i åtta motioner. Den av regeringen föreslagna minskningen
av utbildningens dimensionering totalt i landet bejakas i
motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 12, men motionärerna anser att
utbildningen inte såsom regeringen föreslagit skall läggas ner
helt vid högskolorna i Falun/Borlänge och Halmstad samt
Mälardalens högskola. De vill därför inte heller att dessa tre
högskolor skall fråntas examensrätten för barn- och
ungdomspedagogisk examen. I stället skall platsantalet minska
dels vid de tre nämnda högskolorna, dels vid universitetet i
Umeå samt högskolorna i Karlstad och Växjö, och minska mera än
vad regeringen räknat med vid universiteten i Lund, Göteborg
och Linköping. Samma förslag beträffande Högskolan i
Falun/Borlänge framförs i motion 1992/93:Ub77 (s) yrkandena 1
och 2, beträffande Högskolan i Halmstad i motion 1992/93:Ub43
(s) och beträffande Mälardalens högskola i motionerna
1992/93:Ub64 (s) och 1992/93:Ub84 (s, fp, c, kds).

I motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 6 avvisas regeringens
förslag om en minskad dimensionering av den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen, som enligt motionärerna är
efterfrågad.

Oförändrad omfattning av den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen vid Högskolan i Gävle/Sandviken föreslås i motion
1992/93:Ub57 (s), där motionärerna hävdar att den befintliga
volymen behövs för att upprätthålla kvaliteten i utbildningen
och att arbetsmarknaden för de berörda yrkesgrupperna bedöms
vara god om något år i länen omkring högskolan.

Enligt motion 1992/93:Ub608 (s) -- som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen -- bör förskollärarutbildning förläggas till
Helsingborg, oavsett om Lunds universitet får utökat platsantal
eller inte.

I motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 7 anförs bl.a. att
dimensioneringen av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna behöver ses över.

Utskottet vill med anledning av propositionen och
motionsyrkanden anföra följande.

En betydande minskning av dimensioneringen av barn- och
ungdomspedagogisk utbildning (förskollärar- och
fritidspedagogutbildning) är enligt utskottets mening -- liksom
regeringens och flertalet motionärers -- nödvändig. Mot
bakgrund av den stora tillgång som nu finns på utbildade
förskollärare och fritidspedagoger och det begränsade
nyrekryteringsbehovet av sådana på arbetsmarknaden skulle det
innebära allvarlig misshushållning att upprätthålla nuvarande
dimensionering.

Utskottet anser att det är till nackdel för utbildningens
kvalitet att bibehålla en utbildning med ett minimalt antal
platser vid ett stort antal högskolor. De högskolor där
regeringen föreslår att denna utbildning helt skall läggas ner
kommer enligt regeringens förslag att kompenseras med resurser
för att bygga ut sin verksamhet när det gäller ekonomi, teknik,
språk och ADB. De kommer därigenom att kunna inriktas i
huvudsak mot behov inom industri, handel och serviceverksamhet,
vilket under nuvarande förhållanden är en önskvärd utveckling.

Som utskottet vid många tillfällen har påpekat ankommer det
inte på riksdagen att bestämma till vilken ort ett universitet
eller en högskola skall förlägga utbildning som den
läroanstalten har ansvar för. Riksdagen bör därför inte göra
något tillkännagivande om förläggning av barn- och
ungdomspedagogisk utbildning till Helsingborg.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub43, 1992/93:Ub55
yrkande 12, 1992/93:Ub57, samtliga delvis, 1992/93:Ub64 yrkande
1 samt yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis samt
yrkande 2, 1992/93:Ub79 yrkande 6, 1992/93:Ub84 yrkande 1 samt
yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub608 och 1992/93:Ub687 yrkande 7
(delvis) lägger propositionen i denna del till handlingarna.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 13 framförs vissa förslag
om åtgärder i övrigt på lärarutbildningens och den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningens område. Förslagen gäller
bl.a. anordnande av avkortad studiegång för barnskötare till
fritidspedagog/förskollärare samt utnyttjande av
utbildningsvikariat.

Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen
att göra något sådant tillkännagivande som begärs i motionen,
varför riksdagen bör avslå yrkandet.

När det gäller dimensioneringen av läkarutbildningen
anförs i propositionen att en långsiktig prognos över
läkarbehovet kommer att utarbetas i sådan tid att hänsyn till
denna kan tas i nästa års budgetproposition. Samtidigt som
läkartjänster är vakanta i Norrlands inland har ett visst
överskott börjat skönjas främst i storstadsregionerna.
Utbildningsministern är därför inte nu beredd att föreslå en
ökning av läkarutbildningen i Umeå, vilket begärts bl.a. av
Samverkansnämnden mellan de fyra nordligaste landstingen.

I tre motioner föreslås en utökning vid Universitetet i Umeå.
Enligt motionerna 1992/93:Ub82 (s, kds, v) och 1992/93:Ub701
(s) bör antalet nybörjarplatser per år öka med 50 fr.o.m.
vårterminen 1994. I motion 1992/93:Ub35 (-) föreslås att en
utökning av denna storlek läggs in i utbildningsuppdraget för
budgetåren 1994/95 och 1995/96. Samtliga motionärer erinrar om
vad utbildningsutskottet anförde i betänkande 1991/92:UbU14,
nämligen följande.

Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet
är enligt utskottets mening att behov av skilda slag skall
kunna bedömas i ett sammanhang och då underkastas en fördjupad
prövning av riksdagen. Utskottet anser det därför inte lämpligt
att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition med
treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta
ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller
vissa högskoleenheter. Utskottet utgår emellertid från att
regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov
av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i
landets olika delar och samhällets behov av en
högskoleutbildning av hög kvalitet och gör de avvägningar som
behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.

Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen och motionerna. Socialutskottets
yttrande bifogas detta betänkande som bilaga 4.

Socialutskottet anser att läkarbristen i norra
sjukvårdsregionen är oacceptabel och att en utökning av
platserna på läkarutbildningen i Umeå på ett avgörande sätt
skulle kunna förbättra läkarförsörjningen i regionen. Därför
anser socialutskottet att riksdagen nu bör fatta beslut om att
grundutbildningen av läkare i Umeå under år 1994 skall utökas
med 50 nybörjarplatser per år. Detta bör enligt socialutskottet
ske genom en omfördelning inom totalramen.

Utbildningsutskottet erinrar om att beslut om antalet
studenter som skall antas till viss utbildning fr.o.m. det
kommande budgetåret fattas av resp. universitet eller högskola.
De utbildningsuppdrag som redovisas i propositionen ger utrymme
för lokala prioriteringar. Utskottet delar
utbildningsministerns uppfattning att den aviserade långsiktiga
prognosen om läkarbehovet bör avvaktas, innan riksdagen tar
ställning till förändringar i läkarutbildningens dimensionering
och lokalisering. Ett beslut om förändringar kommer att få
formen av förändringar i berörda läroanstalters
utbildningsuppdrag.

Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på
motionerna 1992/93:Ub35, 1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701,
samtliga delvis, lägger propositionen i denna del till
handlingarna.

Dimensioneringen av tandläkarutbildningen ökades
innevarande budgetår med 30 platser (prop. 1992/93:42, bet.
UbU5, rskr. 159). Vid Karolinska institutet ökade antalet
nybörjarplatser med 20 och vid Lunds universitet med 10.

Utbildningsministern anför i propositionen att det finns
flera osäkra faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen av det
framtida behovet av tandläkare, bl.a. den förbättrade
tandhälsan i befolkningen och arbetsfördelningen mellan
tandläkare och andra personalgrupper i tandvården, främst
tandhygienister. Både Landstingsförbundet och Sveriges
tandläkarförbund har bedömt att den examination som kan
förväntas med nuvarande dimensionering av utbildningen är något
högre än vad arbetsmarknaden kan komma att efterfråga.

Även utformningen av tandvårdstaxan påverkar efterfrågan på
tandvård. Ett förslag till nytt ersättningssystem inom
tandvården (Premietandvård, Ds 1993:18) har nyligen framlagts
av en sakkunnig inom Socialdepartementet. Enligt förslaget
skall det nya systemet träda i kraft den 1 januari 1994. I
propositionen aviseras ett uppdrag till Socialstyrelsen att
göra en förnyad bedömning av behovet av tandläkare, när
utformningen av det nya ersättningssystemet i tandvården har
klarnat.

Den utökning av antalet platser som gjordes vid Karolinska
institutet innevarande budgetår bör enligt propositionen inte
permanentas. I motion 1992/93:Ub623 (m) -- som väcktes under
allmänna motionstiden och således innan proposition 1992/93:169
lades fram för riksdagen -- anförs att den nuvarande
dimensioneringen är för hög och bör minskas till vad som gällde
före innevarande budgetår. Motionären pekar på riskerna för att
utbildningens kvalitet sjunker, om den blir mindre attraktiv
för studenterna på grund av risken för arbetslöshet, och för
att tandläkarnas benägenhet att delegera arbetsuppgifter till
personalgrupper med kortare utbildning minskar vilket i sin tur
begränsar möjligheterna att minska kostnaderna för tandvården.

Utskottet konstaterar att det nya styrsystemet för
högskoleutbildningen medför att riksdag och regering inte i
detalj kan styra antalet som antas till en viss utbildning. Det
framgår av propositionen att regeringen vid utformningen av
utbildningsuppdraget till Karolinska institutet har beaktat att
de 20 ytterligare nybörjarplatser som inrättades innevarande
budgetår inte bör permanentas. Förslaget i motionen skulle
såvitt utskottet kan se innebära att även ökningen med 10
platser vid Lunds universitet inte permanentas. Utskottet utgår
från att regeringen kommer att överväga tandläkarutbildningens
dimensionering när det aviserade uppdraget till Socialstyrelsen
har avrapporterats och att regeringen vid behov återkommer till
riksdagen med förslag.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motion 1992/93:Ub623 lägger propositionen i denna del till
handlingarna.

Enligt beslut av riksdagen för 14 år sedan skall
huvudmannaskapet för den tandvårdande verksamheten i
anslutning till tandläkarutbildningen föras över till
vederbörande kommun eller landsting. Så har också skett i fråga
om tandläkarutbildningen vid universiteten i Göteborg och Umeå,
sedan förhandlingar förts och uppgörelser träffats med
Göteborgs kommun och Västerbottens läns landsting.

En särskild utredare har haft i uppdrag att förhandla med
Malmö kommun och Stockholms läns landsting om motsvarande
överförande av huvudmannaskapet för tandvården i anslutning
till tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet och Lunds
universitet. Enligt propositionen har det visat sig att en
uppgörelse inte har kunnat nås inom de ekonomiska ramar som
regeringen angivit. Regeringen anser därför nu att tandvården
vid dessa två universitet bör bli kvar under statligt
huvudmannaskap och föreslår att medel för denna tandvård
beräknas särskilt inom ramen för anslaget till grundutbildning
vid resp. läroanstalt.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger propositionen i denna
del till handlingarna.

Logopedutbildningen tas inte upp i propositionen. Enligt
motionerna 1992/93:Ub627 (fp, m, c, kds) och 1992/93:Ub700 (s)
bör logopedutbildning inrättas i Umeå fr.o.m. vårterminen
1995. Enligt båda motionerna råder brist på logopeder i landet,
men bristen är särskilt uttalad i de norrländska
landstingsområdena vilket motionärerna sätter i samband med att
någon logopedutbildning inte finns i Norrland.

Riksdagen behandlade yrkanden om logopedutbildning även vid
förra riksmötet (bet. 1991/92:UbU14). Då anförde utskottet att
frågan om eventuell utökning eller nylokalisering av
logopedutbildningen borde prövas vid beredning av budgetförslag
inför nästa treårsperiod -- alltså den prövning som föregått
den nu aktuella propositionen. Utskottet noterar att
logopedexamen inte hör till de examina för vilka regeringen
funnit det nödvändigt att i utbildningsuppdragen ange ett
minsta antal som bör uppnås under treårsperioden. Logopedexamen
kan för närvarande utfärdas vid Karolinska institutet, Lunds
universitet och Universitetet i Göteborg. Den närmare
dimensioneringen av utbildningen avgörs numera av resp.
läroanstalts styrelse. Av anslagsframställningen från
Universitetet i Umeå framgår att man där är intresserad av att
anordna logopedutbildning. För att den skall komma till stånd
fordras dels att universitetet avsätter medel för detta inom de
ekonomiska ramar som ställs till förfogande, dels att
regeringen meddelar examensrätt efter ansökan från
universitetet och prövning av Kanslersämbetet. Utskottet finner
således att något ställningstagande från riksdagens sida inte
är påkallat, varför riksdagen bör avslå motionerna
1992/93:Ub627 och 1992/93:Ub700.

Utskottet tar nu upp vissa motioner som rör lokaliseringen
av högskoleutbildning inom Stockholms län.

Socialdemokraterna föreslår i motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande
18 ett tillkännagivande av riksdagen om att regeringen noga bör
följa hur utbildningsresurserna i Stockholmsregionen används.
Regeringen bör återkomma med redovisning i nästa treårsprogram
för forskning och högre utbildning. Motionärerna påtalar att
det råder allvarlig obalans inom Stockholms län när det gäller
deltagande i högskoleutbildning. Andelen nybörjare i
högskolestudier i procent av befolkningen (18--64 år) var
läsåret 1990/91 i riket 0,97, i Stockholms län 0,92 och i de
södra länsdelarna endast 0,77. Detta tillskriver motionärerna
till stor del det faktum att i stort sett alla högre
utbildningar är lokaliserade till de norra delarna av länet.
Riksdagens beslut (bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159) att riva upp
det tidigare beslutet att lokalisera Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm (HLS) till Södertälje utgör enligt
motionärerna också en konserverande faktor när det gäller att i
praktiken bredda tillträdet till högskoleutbildning.
Motionärerna ser regeringens förslag att Stockholms universitet
skall förlägga 275 helårsstudentplatser per år till Novum i
Huddinge som ett steg i rätt riktning, som dock måste följas
upp med fler satsningar.

Motion 1992/93:Ub61 (s) yrkande 1 tar upp behovet av
initiativ för att stimulera att högre utbildning lokaliseras
till de södra delarna av Stockholms län. Motionärerna, som
beklagar det ändrade beslutet angående HLS, anför att riksdagen
i olika sammanhang har försökt få gehör hos ledningarna för de
berörda högskoleenheterna för att sprida den högre utbildningen
till andra delar av Stockholms län, utan större framgång. I
motion 1992/93:A440 (s) yrkande 5 föreslås att riksdagen hos
regeringen skall begära initiativ för högskoleetablering och
nyinvesteringar vid universitet och högskolor. Motionärerna
nämner därvid bl.a. en samlad lärarhögskola i Södertälje. Också
i motion 1992/93:Ub698 (s) tas det ändrade beslutet angående
HLS upp som ett exempel på en utveckling som är mycket
allvarlig både för den regionala balansen och för möjligheterna
att rekrytera studenter från länets alla delar. Motionärerna
vill ha ett riksdagsbeslut om att universitet och högskolor i
sina beslut om lokalisering av utbildning skall bidra till
regional balans (yrkande 1), vidare att en utvärdering skall
göras av hur målen för den regionala balansen, när det gäller
utbudet av högre utbildning i Stockholms län, har uppnåtts
(yrkande 2) och slutligen att en utredning skall göras om det
parlamentariska inflytandet över långsiktiga och strategiska
beslut om lokalisering av högre utbildning på regional nivå
(yrkande 3).

I motion 1992/93:T221 (fp) yrkande 5 framhålls också behovet
av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnaden av
högskoleutbildning och forskning i Stockholmsområdet. I
motionen nämns en rad olika utbildningar som skulle kunna
anordnas i den södra länsdelen. Behovet av att ändra balansen
inom regionen tas också upp i motion 1992/93:T222 (fp) yrkande
4, där det framhålls att kommunerna på Södertörn kan erbjuda
intressanta studiemiljöer och har goda praktiska
förutsättningar att bygga upp nya utbildningar.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

År 1987 uppdrog regeringen åt en särskilt förordnad sakkunnig
att genomföra en förutsättningslös utredning av frågan om den
framtida högskoleutbildningen i Gotlands och Blekinge län samt
i Fyrstadsregionen och i södra delen av Stockholms län.
Utredningens betänkande rörande södra delen av Stockholms län
publicerades i Departementsserien, Ds 1989:33. Den sakkunnige
föreslog att en utbyggnad av högskoleutbildningen på Södertörn
skulle ske inom den högskoleorganisation som redan finns i
länet. Högskoleutbildningen borde få en i huvudsak för varje
inriktning/högskoleenhet koncentrerad lokalisering med en
tillräckligt stor volym på varje utbildningsort för att skapa
underlag för olika tjänster.

I budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 193
f.) bereddes riksdagen tillfälle att ta del av den dåvarande
utbildningsministerns bedömning av utredningens förslag.
Utbildningsministern instämde i att åtgärder nu borde vidtas
för att motverka obalansen i Stockholmsregionen. Dessa åtgärder
borde enligt hans mening bygga på den principiella grund som
utredningens förslag utgjorde. Utbildningsministern anslöt sig
också till utredningens förslag att Stockholms universitets
utbildning på Södertörn till sin huvuddel borde koncentreras
till Haninge. Enligt utbildningsministern borde det vara
möjligt för universitetet, som förfogar över betydande resurser
för sin samlade utbildningsverksamhet, att använda en större
del av dessa än som då var fallet till utbildning på Södertörn.
En riktpunkt för den fortsatta verksamheten borde enligt
utbildningsministern vara att universitetets utbildning på
Södertörn senast budgetåret 1992/93 borde omfatta ca 500
årsstudieplatser.

Riksdagen behandlade våren 1990 ett antal motionsyrkanden om
lokalisering av högskoleutbildning till andra orter än
högskoleorten samt yrkanden om förläggning av
högskoleutbildning till Södertörn. Utskottet anförde då (bet.
1989/90:UbU18 s. 13) följande.

Att riksdagen fattar beslut om förläggning av allmänna
utbildningslinjer till högskoleenheter innebär enligt utskottet
att riksdagen anger vilken högskoleenhet som är ansvarig för
utbildningen i fråga, men att det är högskoleenheten själv som,
utifrån de bedömningar enheten gör, avgör till vilken ort eller
vilka orter utbildningen skall lokaliseras.

När det gäller lokaliseringen av lokala och individuella
linjer och fristående kurser är det självfallet
högskolestyrelsen som helt avgör frågan om utbildningens
lokalisering.

Det finns alltså numera möjligheter för högskoleenheterna att
i betydande utsträckning fatta beslut om utbildningens
lokalisering. Detta kan exempelvis ske genom att del av en
allmän utbildningslinje lokaliseras till en annan ort än
högskoleorten. Det är även möjligt för en högskolestyrelse att,
med beaktande av rekryteringsunderlag och olika orters behov,
låta en utbildning eller del av en utbildning cirkulera mellan
flera orter. Kraven på att det finns lärare, lokaler och
utrustning för utbildningen i fråga måste emellertid alltid
vara uppfyllda. Lokalisering av högskoleutbildning är i mycket
också en ekonomisk fråga för den utbildningsansvariga
högskoleenheten. Varje högskolestyrelse får anses vara den
instans, som är bäst skickad att väga relevanta ekonomiska,
pedagogiska och rekryteringsmässiga synpunkter mot varandra i
det enskilda fallet. Regeringens förslag och riksdagens beslut
bör således i normalfallet avse en viss bestämd högskoleenhet
och endast undantagsvis den ort, till vilken en allmän
utbildningslinje eller del av linje skall förläggas.

Med hänvisning till sitt här återgivna anförande fann
utskottet att riksdagen inte borde fatta något beslut om
omfattningen av sådan högskoleutbildning som Stockholms
universitet och Tekniska högskolan i Stockholm kunde förlägga
till de södra länsdelarna. Detta borde i stället ankomma på de
berörda högskoleenheterna själva att pröva.

Genom riksdagens beslut i december 1992 avvecklas systemet
med allmänna utbildningslinjer med utgången av innevarande
budgetår. Högskoleutbildningen blir organiserad i kurser, om
vilka resp. universitet eller högskola själv beslutar.

Utskottet noterar att det riktmärke som utbildningsministern
anslöt sig till i budgetpropositionen 1990 inte har uppnåtts.
Enligt en skrivelse som Stockholms universitet den 29 mars 1993
tillställt utbildningsutskottet planerar universitetet att
budgetåret 1993/94 anordna ca 330 helårsstudentplatser på
Södertörn, medan motsvarande antal innevarande budgetår är ca
170. De planerade platserna är fördelade på Södertälje,
Huddinge, Botkyrka och Haninge kommuner. Verksamheten i Haninge
minskar 1993/94 jämfört med innevarande år. Enligt skrivelsen
är universitetsstyrelsens uppfattning att frågan om förläggning
av universitetsutbildning söder om Stockholm på sikt bör lösas
genom inrättandet av ett nytt universitet.

Under rubriken Ledning av universitet och högskolor tar
utbildningsministern i propositionen (s. 94) upp frågan om
ansvaret för den högre utbildningens geografiska spridning. Han
anför att universiteten och de stora högskolorna har ett
särskilt ansvar för kunskapsutveckling och kunskapsspridning
över hela landet. Rekryteringen till högre utbildning hänger
nära samman med avståndet till närmaste utbildningsort.
Eftersom många människor av ekonomiska eller sociala skäl inte
kan byta bostadsort för att studera, behövs olika former av
decentraliserad utbildning och distansundervisning. Han vill
härvid särskilt peka på det ansvar i detta avseende som faller
på universiteten och de tekniska högskolorna.

Utskottet, som ansluter sig till vad utbildningsministern
sålunda anfört, noterar att regeringen funnit anledning att i
förevarande proposition ge Stockholms universitet ett särskilt
uppdrag att anordna utbildning motsvarande minst 275
helårsstudenter per år i anslutning till forskningsparken Novum
i Huddinge. Utskottet uppfattar regeringens avsikt så att det
gäller en nettoökning med detta antal platser. Utskottet
förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen när det
gäller högskoleutbildning på Södertörn, varför något
tillkännagivande i frågan inte är påkallat. Riksdagen bör
således avslå motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 18, 1992/93:Ub61
yrkande 1, 1992/93:Ub698, 1992/93:A440 yrkande 5, 1992/93:T221
yrkande 5 och 1992/93:T222 yrkande 4.

I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 1 förespråkas att
högskoleutbildningen skall koncentreras till stora enheter.
Motionären anför att den svenska inriktningen, att varje län
skall ha en högskola, sannolikt är förödande för den
kvalificerade forskningen.

Utskottet anser liksom utbildningsministern (prop. s. 94) att
de mindre och medelstora högskolorna utgör viktiga komplement
till universiteten och de stora högskolorna och att de har en
särskild möjlighet att möta de lokala arbetsmarknadernas behov.
De är också viktiga som en potentiell rekryteringsbas till
forskarutbildningen, som behöver expandera. I det avseendet bör
de utnyttjas bättre än hittills. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub901 yrkande 1.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen lägger vad som i
övrigt anförts i propositionen om den långsiktiga
inriktningen av utbildningen vid universitet och högskolor
till handlingarna.

3. Jämställdhet

Högskolelagen inskärper en skyldighet för universitet och
högskolor att i verksamheten alltid iaktta jämställdhet mellan
kvinnor och män.

I propositionen (avsnitt 6.4) redogör utbildningsministern
för tidigare beslutade mål för jämställdhetsarbetet inom
högskolan och vad som har hänt, relaterat till dessa mål. Han
konstaterar att målet när det gäller de tekniska utbildningarna
vid universitet och högskolor, nämligen att minst 30% av de
antagna till sådan utbildning budgetåret 1992/93 skall vara
kvinnor, inte har uppnåtts. Inom teknikområdet som helhet var
budgetåret 1991/92 andelen kvinnliga nybörjare 23%. Sett i
ett längre tidsperspektiv har dock utvecklingen enligt
utbildningsministern lett till en jämnare fördelning av kvinnor
och män på de tekniska utbildningarna. Ett huvudproblem synes
enligt hans mening vara att ökningen av andelen kvinnliga
studenter inom de tekniska utbildningarna, som skett sedan
mitten av 1980-talet, har avstannat. Han finner därför att det
finns en uppenbar risk för att det kan dröja många år innan det
mål nås som riksdagen satt upp, nämligen 30% kvinnor av de
antagna till högre tekniska utbildningar.

Den av regeringen i juni 1992 tillsatta arbetsgrupp, den s.k.
JÄST-gruppen, som fått i uppgift att lämna förslag till
åtgärder som kan förbättra jämställdheten mellan kvinnor och
män i högre utbildning har i november 1992 redovisat förslag
till åtgärder i en första rapport (Ds 1992:119) Jämställdhet i
högre utbildning och forskning. JÄST-gruppen förordar bl.a. att
20 miljoner kronor avsätts under den kommande treårsperioden
till Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt att en
särskild referensgrupp på området inrättas vid rådet.

Utbildningsministern framhåller att det är en angelägenhet
för samhället i stort att det råder lika villkor för kvinnor
och män inom högre utbildning och forskning. Förutom den
självklara rättviseaspekten ser han ambitionen att öka
jämställdheten mellan kvinnor och män i högre utbildning som en
del av den allmänna strävan att stärka Sverige som
kunskapsnation. Det är viktigt att kunna rekrytera fler kvinnor
till längre akademisk utbildning inom teknik och
naturvetenskap, eftersom det i annat fall kommer att råda brist
på studenter inom sådan utbildning. Som nämnts i det föregående
(avsnitt 2) avser regeringen att senare återkomma till frågan
om s.k. tekniskt basår för att bl.a. öka antalet kvinnliga
studenter i teknisk högskoleutbildning, något som JÄST-gruppen
förordat. I propositionen föreslås att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning tillförs 5 miljoner kronor budgetåret
1993/94 för särskilda insatser inom jämställdhetsområdet,
primärt inriktade mot studenterna. För de följande två
budgetåren bör enligt propositionen ett motsvarande belopp
anvisas.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att den nya
högskolelagens bestämmelse, att jämställdhet mellan kvinnor och
män alltid skall iakttas i verksamheten inom universitet och
högskolor, ger konkreta resultat. I sitt betänkande
1992/93:UbU3 har utskottet tagit upp både förhållandena när det
gäller anställda och arbetssökande inom universitet och
högskolor och förhållandena för studenterna inom utbildningen
och antagningen till utbildning. Utskottet förväntar sig att
beslutsorganen på alla nivåer, liksom lärare och andra
anställda inom högskoleväsendet, aktivt söker finna vägar att
realisera den i högskolelagen uttryckta grundläggande
principen. De resurser som enligt regeringens förslag kommer
att ställas till Rådets för grundläggande högskoleutbildning
förfogande bör kunna vara till stöd och stimulans för dessa
strävanden.

Ett antal av de motioner som under andra rubriker behandlas i
detta betänkande har relevans för jämställdhetsutvecklingen
inom högskolan. Det gäller t.ex. motionerna om de medellånga
vårdutbildningarna samt om jämställdhet i lärarutbildningarna,
som utskottet behandlar i avsnitt 5, och motionerna om
kvinnouniversitet, som behandlas i avsnitt 7. De åtgärder som
motionärerna aktualiserar är viktiga att vidta för att
universitet och högskolor skall leva upp till högskolelagen. De
ingår i det ansvar som myndigheter inom eller utom
universiteten och högskolorna har. Det är således dessa
instanser som måste ta ansvar för att jämställdhetsprinciperna
förverkligas praktiskt. Vissa frågor som motionärerna tar upp
är under beredning i regeringskansliet.

En första förutsättning för att kunna uppnå jämställdhet inom
högskolan är enligt motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 11 att den
arbetsrättsliga jämställdhetslagstiftningen utvidgas till
att gälla också utbildningsområdet. Motionärerna anför att en
forskarstuderande med doktorandtjänst har möjlighet att anmäla
en handledare för sexuella trakasserier, medan denna möjlighet
inte står doktoranden med utbildningsbidrag till buds. Detta
anser de vara oacceptabelt ur rättvisesynpunkt.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte avslagit
motionsyrkanden om utvidgning av jämställdhetslagens
tillämpningsområde till att omfatta bl.a. utbildningen (bet.
1992/93:AU1). Därvid anfördes bl.a. att
Jämställdhetsombudsmannen numera i sin rådgivande och
informerande roll enligt instruktionen för myndigheten skall
verka för jämställdhet även inom skolväsendet, högskolan,
arbetsmarknadsutbildningen och andra utbildningsformer (s. 22).
Med anledning av motionsyrkanden om sexuella trakasserier
påpekade arbetsmarknadsutskottet i samma betänkande (s. 29) att
det redan finns regler i både civilrättslig och straffrättslig
lag som kan användas mot trakasserier av olika slag, varför
någon särskild förbudsreglering i jämställdhetslagen inte är
nödvändig.

Med hänvisning till detta och till vad utbildningsutskottet i
det föregående anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis.

4. Högre konstnärlig utbildning

Högre konstnärlig utbildning är i dag förlagd till åtta
konstnärliga högskolor i Stockholm samt till Lunds universitet,
universiteten i Göteborg resp. Umeå och Högskolan i Luleå. De
åtta konstnärliga högskolorna i Stockholm är Danshögskolan,
Dramatiska institutet, Grafiska institutet och institutet för
högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR), Konstfack,
Konsthögskolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i
Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.

Den konstnärliga utbildningen i högskolan har utretts av en
särskild utredare, som i mars 1992 till regeringen redovisat
sina förslag i betänkandet (SOU 1992:12) Konstnärlig
högskoleutbildning.

I propositionen bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta
del av vad utbildningsministern anfört om den högre
konstnärliga utbildningen.

Det framhålls att sedan den nämnda utredningen tillkallades
har riksdag och regering beslutat om reformer för den högre
utbildningen, som innebär att universitet och högskolor får
större självständighet och blir mer oberoende av statsmakternas
beslut i vad avser utbildningsutbud, antagning av studenter,
institutionell organisation, disposition av resurser m.m. Dessa
förändringar gäller självfallet också för den högre
konstnärliga utbildningen. Förslagen i utredningsbetänkandet,
som följer givna direktiv, är därför inte i alla delar direkt
användbara i dagens situation. Detta innebär enligt
propositionen på intet sätt att innehållet i betänkandet saknar
aktualitet. Utbildningsministern anför att han anser att
berörda universitet och högskolor bör ha utredarens förslag som
en viktig utgångspunkt vid sina ställningstaganden till
framtida förändringar.

Sålunda ankommer det enligt statsrådet på resp. universitet
eller högskola att inom ramen för tillgängliga resurser ta
ställning till de i utredningsbetänkandet framförda förslagen.
Omprioriteringar kan och bör bli aktuella. Universitet och
högskolor bör alltså inom ramen för examensordningen själva
besluta om vilka konstnärliga utbildningar som skall finnas och
om eventuellt redan befintliga utbildningar skall minska i
omfattning eller avvecklas. Det finns också luckor i
utbildningsutbudet inom den högre konstnärliga utbildningen,
som man lokalt kommer att kunna fatta beslut om att fylla.

Omsorgen om de konstnärliga utbildningarnas kvalitet måste gå
före önskemål om en kvantitativ utbyggnad, betonas det i
propositionen. Kvalitetshöjningar förutsätter inte alltid ökade
anslag. Att samla resurser genom en koncentration av
utbildningsutbudet inom ett konstnärligt område till en eller
ett par universitet eller högskolor eller att profilera de
enskilda universitetens och högskolornas utbildning, som
utredaren föreslagit, kan också bidra till att höja nivån. Det
finns också möjligheter till en stegvis uppläggning av
utbildningarna. Enligt propositionen bör den högre konstnärliga
utbildningen i huvudsak vara lokaliserad till
storstadsregionerna för att tillförsäkra utbildningen en
omgivande miljö med ett rikt och mångskiftande kulturliv.

I examensordningen som bilagts den nya högskoleförordningen
(1993:100) har fyra yrkesexamina införts för de högre
konstnärliga utbildningarna, nämligen konstnärlig
högskoleexamen i dans, i konst och design, i musik samt i scen
och medier. Konstnärlig högskoleexamen kan uppnås efter olika
studietider, men skall omfatta minst 80 poäng.

Den särskilde utredaren hade föreslagit en ny organisation
för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. I propositionen
anförs att dessa tills vidare bör fortsätta som självständiga
enheter. GI/IHR bör dock ingå i Stockholms universitet fr.o.m.
den 1 juli 1994. Resurser avsätts för ett utvidgat samarbete
mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm under anslaget
till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

Enligt propositionen bör en av den särskilde utredaren
föreslagen utbildning i fri konst vid Lunds universitet inte
inrättas. Utbildningsministern anger som skäl för sin bedömning
att det i dag finns högre utbildning i fri konst på tre orter,
i Stockholm vid Konsthögskolan och vid universiteten i Göteborg
resp. Umeå. Utbildningen i Umeå tillkom så sent som 1987.
Behovet av en ny sådan utbildning, bl.a. mot bakgrund av
förutsättningarna att försörja sig som konstnär, bör vägas mot
andra mer angelägna behov inom den högre konstnärliga
utbildningen.

Behovet av en konsthögskola i södra Sverige betonas i
fyra motioner. Enligt motionerna 1992/93:Ub604 (s),
1992/93:Ub653 (m) och 1992/93:Ub904 (fp) yrkande 1 är
Malmö/Lund i dag den enda av landets tre storstadsregioner som
inte har en konsthögskola. En högskoleutbildning på
bildkonstens område skulle komplettera de högre musik- och
teaterutbildningar som redan finns. Motionärerna anser att en
konsthögskola kan byggas upp i Malmö med grafik- och
målarskolorna Forum som bas och knytas till Lunds universitet.
-- Ett liknande yrkande om en konsthögskola knuten till Lunds
universitet framställs i motion 1992/93:Ub616 (s), men med den
skillnaden att högskoleutbildningen föreslås bli lokaliserad
inte till Malmö utan till Österlen, som motionärerna menar är
konstnärernas landskap.

Utskottet konstaterar att Lunds universitet, enligt bilagan
till högskoleförordningen, inte har tilldelats examensrätt för
konstnärlig högskoleexamen i konst och design.

Utskottet vill för sin del framhålla att, med den nya större
självständigheten för universitet och högskolor i vad avser
utbildningsutbud och disposition av medel, står det Lunds
universitet fritt att självt anordna en högskoleutbildning i
fri konst och att ansöka hos regeringen om rätt att få utfärda
konstnärlig högskoleexamen i konst och design. Enligt vad
utskottet erfarit har universitetsstyrelsen vid Lunds
universitet också långtgående planer på att starta en högre
utbildning i fri konst hösten 1994. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1992/93:Ub604, 1992/93:Ub616,
1992/93:Ub653 och 1992/93:Ub904 yrkande 1 och föreslår att
riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.

En regiutbildning bör enligt motion 1992/93:Ub607 (s)
lokaliseras till Teaterhögskolan i Malmö. Motionärerna
redogör för ett vid Lunds universitet utarbetat förslag med
delvis gemensamma utbildningsblock för regi- och
skådespelarelever. Syftet är bl.a. att utbilda regissörer med
nära samband med skådespelaryrket.

Enligt utskottets mening ankommer det på Lunds universitet,
såsom anförs i propositionen, att inom ramen för tillgängliga
resurser besluta att inrätta utbildningen. Universitetet har
enligt högskoleförordningen redan examensrätt för konstnärlig
högskoleexamen i scen och medier. Riksdagen bör med avslag på
motion 1992/93:Ub607 lägga propositionen till handlingarna i
denna del.

Utbildningsministern anför i propositionen att utbildningen i
textil design och klädformgivning är dåligt tillgodosedd och
att detta anses vara en kompletterande anledning till krisen
för svensk konfektionsindustri. En förbättrad utbildning i
klädformgivning har sedan länge efterlysts av verksamma inom
branschen. Utbildningen behövs för att utveckla småskalig
produktion och är av avgörande betydelse för svensk export av
kläder. Under anslaget till Konstfack föreslår statsrådet
därför att Konstfack tillförs 1,5 miljoner kronor för att kunna
undersöka förutsättningarna för att inrätta en utbildning i
klädformgivning samt för förstärkning av befintliga
designutbildningar.

Regeringens förslag om uppdraget till Konstfack har föranlett
flera motioner. I motionerna 1992/93:Ub80 (s) yrkande 3,
1992/93:Ub76 (m) yrkande 1, 1992/93:Ub34 (fp) yrkande 1,
1992/93:Ub59 (c) yrkande 2 och 1992/93:Ub41 (kds) yrkande 1
framhålls att den utbildning i textil design och
klädformgivning som ges vid Högskolan i Borås har vunnit stor
uppmärksamhet och uppskattning såväl inom Sverige som
internationellt. Utbildningen är fr.o.m. läsåret 1992/93
treårig. Medlen om 1,5 miljoner kronor för att undersöka
förutsättningarna för att inrätta en utbildning i
klädformgivning bör enligt motionärerna tillföras Högskolan i
Borås, så att den där redan existerande utbildningen kan
vidareutvecklas. Att den helt övervägande delen av den
konfektionsindustri som fortfarande finns kvar i landet är
koncentrerad till Sjuhäradsbygden gör inte motionärernas
förslag sämre, påpekas det.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning (SOU 1992:12)
framhåller utredaren att det finns goda förutsättningar för att
inrätta en särskild utbildning i klädformgivning vid Konstfack
i samverkan med Högskolan i Borås och att denna samverkan
skulle ge en utbildning med nödvändig integration av
konstnärligt och tekniskt kunnande. Den föreslagna utbildningen
om 170 poäng bör enligt utredaren fördelas på de båda
högskolorna. Enligt vad utskottet inhämtat har Konstfack i sitt
remissvar på nämnda betänkande anfört att det är angeläget att
frågan utreds under den kommande treårsperioden och att
Konstfack är berett att ta på sig ett samordningsansvar för en
sådan utredning.

Genom de reformer som beslutats för den högre utbildningen,
bl.a. den nya studieorganisationen, har riksdagens och
regeringens inflytande över universitet och högskolor minskat.
Detta innebär att högskolorna själva får bestämma om ett
eventuellt samarbete.

Utskottet har förståelse för önskemålen i motionerna om
förstärkning av utbildningen inom textil design och
klädformgivning vid Högskolan i Borås. Utskottet utgår från att
Konstfack i sitt utredningsarbete tar till vara den kompetens
och det kunnande som Högskolan i Borås har på det textila
området. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1992/93:Ub34 yrkande 1, 1992/93:Ub41 yrkande
1, 1992/93:Ub59 yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub76 yrkande 1 och
1992/93:Ub80 yrkande 3 delvis samt lägger propositionen i denna
del till handlingarna.

Utskottet anser att riksdagen bör lägga propositionen till
handlingarna, även i vad gäller avsnittet i övrigt om högre
konstnärlig utbildning.

5. Examensrätt, studieorganisation m.m.

5.1 Tillstånd för fristående högskolor att utfärda examina

I den nya högskolelag (1992:1434), som riksdagen antagit och
som träder i kraft den 1 juli 1993, ges bestämmelser om vad som
kan kallas offentliga högskolor. I lagen finns bemyndigande för
regeringen att utfärda föreskrifter om examina, vilket
regeringen gjort i högskoleförordningen (1993:100) och den
därtill fogade examensordningen. Såvitt gäller de offentliga
högskolorna föreskriver regeringen i förordningen vilka examina
som får avläggas vid resp. universitet och högskola. Beslut om
tilldelning av examensrätt skall fattas av regeringen efter
utredning och bedömning av Kanslersämbetet.

Vid sidan av offentliga högskolor finns ett antal
högskoleutbildningar med enskild huvudman. Även för dessa
utbildningsanordnare bör det enligt propositionen finnas vissa
regler om examensrätt. Regeringen förelägger nu riksdagen ett
förslag till lag om tillstånd att utfärda vissa examina.

Utbildningsministern anför i propositionen att en lag med
regler om enskilda utbildningsanordnares möjligheter att få
utfärda sådana examina som regleras i högskoleförordningen,
eller i motsvarande föreskrifter, ger en fast grund för att
ordna förhållandet mellan staten och de fristående högskolorna.
I lagen kan sålunda läggas fast kriterier för att en enskild
utbildningsanordnare skall ges tillstånd att utfärda examina.
Den som får ett sådant tillstånd får därmed sin högskolestatus
officiellt erkänd. Vidare kan den som fått erkännande som
fristående högskola komma i fråga för statsbidrag.

Enligt lagförslaget förutsätts för ett tillstånd att utfärda
en viss examen att utbildningen uppfyller dels vissa
grundläggande krav som anges i 1 kap. högskolelagen, dels vissa
krav som regeringen föreskrivit specifikt för denna examen.

Tillståndet bör kunna förenas med villkor om rätt för
enskilda, såsom den enskilde studenten, att ta del av
handlingar hos den fristående högskolan. Det föreslås att den
som fått tillstånd att utfärda examen skall vara skyldig att
medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen.
Verksamheten vid fristående högskolor avses på motsvarande sätt
som offentliga högskolor bli föremål för nationella
utvärderingar av Kanslersämbetet.

I likhet med vad som gäller för offentliga högskolor föreslås
att regeringen skall lämna tillstånd att utfärda examina, sedan
Kanslersämbetet gjort en kvalitetsmässig bedömning och yttrat
sig i frågan. Tillståndet skall kunna återkallas av regeringen
efter framställning från Kanslersämbetet och på vissa i
lagförslaget angivna skäl. Om en fristående högskola utan
tillstånd utfärdar examina skall regeringen vid vite få
förelägga högskolan att upphöra med detta.

Den nya lagen om tillstånd att utfärda vissa examina föreslås
träda i kraft samtidigt som högskolelagen och
högskoleförordningen, dvs. den 1 juli 1993. Vissa
övergångsbestämmelser anses nödvändiga med hänsyn till sådana
enskilda utbildningsanordnare som redan före lagens
ikraftträdande vunnit officiellt erkännande i form av att de
fått statsbidrag eller enbart ställts under statlig tillsyn. Om
dessa högskolor då utfärdar examina som omfattas av den nya
lagen bör de under en bestämd övergångstid få fortsätta med
detta. Vidare föreslås det att regeringen, utan hörande av
Kanslersämbetet, får lämna tillstånd att utfärda vissa examina
till Handelshögskolan i Stockholm, Ericastiftelsen och
Stiftelsen Stora Sköndal.

Utskottet vill anknyta till vad utskottet anförde vid sin
behandling av förslaget till ny högskolelag (bet. 1992/93:UbU3
s. 14 f.), att det enligt utskottets mening är mycket angeläget
att det skapas fasta och entydiga regler för relationerna
mellan staten och fristående universitet och högskolor.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma i frågan.
Nu föreliggande förslag till lagreglering av statens
förhållande till fristående högskolor preciserar de villkor som
bör gälla för att nämnda högskolor skall kunna ges examensrätt
och formerna för hur detta skall ske. Utskottet föreslår att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillstånd att
utfärda vissa examina.

Frågor om tillstånd för vissa teologiska seminarier att
utfärda examina tas upp i två motioner. Enligt motion
1992/93:Ub68 (fp) bör riksdagen uttala sig för att en
fristående högskola, Teologiska högskolan i Stockholm, med
Svenska baptistsamfundet och Svenska missionsförbundet som
huvudmän får inrättas med de nya villkor som aviserats.
Motionärerna redovisar att den s.k. styrgruppen för högskolan
hos regeringen har ansökt om rätt att utfärda teologie
kandidatexamen och högskoleexamen. Vidare har en ansökan om
statsbidrag ingivits till regeringen. I motion 1992/93:Ub677
(kds, s, m, fp, c, nyd, -) begärs ett tillkännagivande om att
Örebro missionsskola med Örebromissionen som huvudman bör ha
rätt att såsom fristående teologisk högskola utfärda examina
enligt högskoleförordningen samt erhålla statsbidrag för sin
verksamhet. Det anges i motionen att styrelsen för Örebro
missionsskola hos regeringen har ansökt om att fullt ut få
högskolestatus.

Utskottet vill hänvisa till att utbildningsministern i
propositionen meddelar att teologiska seminarier, som begärt
examensrätt, för närvarande är föremål för Kanslersämbetets
utvärdering. Därmed bör, anför han, underlag för regeringens
ställningstagande till examensrätt och eventuella statsbidrag
kunna föreligga under våren 1993 för beslut efter det att den
nya lagen om tillstånd att utfärda vissa examina trätt i kraft.

Enligt vad utskottet erfarit åsyftar statsrådet bl.a. de i
motionerna nämnda Teologiska högskolan i Stockholm och Örebro
missionsskola. Enligt lagförslaget, som utskottet tillstyrkt
ovan, ankommer det på regeringen att ta ställning i dessa
ärenden. Något initiativ från riksdagens sida bör alltså inte
tas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1992/93:Ub68 och
1992/93:Ub677.

I motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 10 krävs att riksdagen
beslutar om ett moratorium för privatisering av högskolor.
Om detta yrkande inte vinner gehör bör enligt motionärerna i
andra hand fastslås att all utbildning som leder till statlig
examen skall vara avgiftsfri för studenten.

Utskottet konstaterar att förevarande proposition inte
innehåller något förslag om att överföra statliga högskolor
till privaträttslig form. När det gäller avgifter i
högskoleutbildningen har utskottet utförligt behandlat denna
fråga i sitt betänkande 1992/93:UbU3 angående ny högskolelag
m.m. (s. 17). Utskottet fann då inte skäl för riksdagen att
göra något tillkännagivande i frågan om avgifter. Motion
1992/93:Ub79 yrkande 10 bör med hänvisning till vad utskottet
tidigare anfört i frågan avslås av riksdagen.

5.2 Vissa följdändringar i andra lagar med anledning av
linjesystemets avskaffande

I propositionen anförs att linjesystemets avskaffande kräver
en följdändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i
vissa fall. I 3 § nämnda lag föreskrivs att
uppdragsutbildning som bedrivs i anslutning till kommunal
högskoleutbildning inom vårdområdet inte får motsvara någon
hel allmän utbildningslinje. Den begränsningen är inte möjlig
att upprätthålla i det nya systemet. Utbildningsministern
föreslår nu att föreskriften upphävs den 1 juli 1993.

Formuleringen om hel allmän utbildningslinje bör enligt
motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 9 ersättas med annan lydelse
som bättre stämmer överens med förhållandena i den nya
högskolan. Intentionen bakom gällande lagbestämmelse måste
komma till fortsatt uttryck.

Utskottet erinrar om att riksdag och regering nyligen
beslutat om större frihet för universitet och högskolor, vilket
bl.a. innebär frihet att besluta om studieorganisation och
utbildningsutbud. När det gäller uppdragsutbildning förutsätter
utskottet att högskolorna ser till att denna inte får en
omfattning som inverkar menligt på den verksamhet som högskolan
har statens uppdrag att bedriva. Utskottet anser att riksdagen
bör avslå motion 1992/93:Ub79 yrkande 9 och anta regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om
uppdragsutbildning i vissa fall.

Vissa ändringar föreslås i propositionen av
behörighetsreglerna för kyrkomusiker, dvs. för organist och
kantor, i 37 kap. 9 och 10 §§ kyrkolagen (1992:300). För att
vara behörig att anställas på en tjänst som organist krävs för
närvarande högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. Behörig att
anställas på en tjänst som kantor är den som avlagt antingen
kantorsexamen, som är en folkhögskoleutbildning, eller
högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt tillval
eller är behörig att anställas som organist.

I examensordningen som ingår i den nya högskoleförordningen
(1993:100) finns föreskrifter om organistexamen. Någon direkt
motsvarighet till vad som för närvarande är högskoleexamen på
musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt tillval finns däremot
inte föreskriven. Utbildningsministern anför i propositionen
att en musiklärarexamen, så som kraven ställs för den i
examensordningen, inte utan vidare kan anses lämplig som
behörighetsgrund för kantorstjänst. Bestämmelsen om behörighet
för vissa musiklärare bör alltså utgå ur 37 kap. 10 §
kyrkolagen. Enligt statsrådet är det en bättre ordning att
domkapitlet med stöd av 37 kap. 11 § kyrkolagen i det
individuella fallet får avgöra om en sökande med
musiklärarutbildning kan förklaras uppfylla villkoren för att
anställas på tjänst som kantor. I det nya systemet blir sålunda
organistexamen den enda direkt behörighetsgivande
högskoleexamen för kyrkomusikertjänster.

I samband med föreslagna ändringar i behörighetsreglerna till
följd av linjesystemets avskaffande, bör enligt statsrådet
också införas en bestämmelse i 37 kap. 9 § kyrkolagen om att
examina, motsvarande svensk organistexamen, från europeiska
länder som ingår i EFTA och EG skall godtas för behörighet till
tjänst som organist.

Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen avses träda i
kraft den 1 juli 1993. En övergångsbestämmelse föreslås av
innebörd att den som enligt äldre föreskrifter är behörig till
en tjänst som organist eller kantor skall anses behörig till
motsvarande tjänst enligt de nya föreskrifterna. Lagförslaget
har upprättats efter samråd med chefen för Civildepartementet.

Utskottet har under hand erfarit att lagförslaget i den del
det avser slopande av den direkta behörigheten till
kantorstjänst för musiklärare med kyrkomusikaliskt tillval kan
medföra att möjligheterna att rekrytera kantorer försvåras.
Utskottet förutsätter att regeringen, om detta skulle inträffa,
föranstaltar om erforderliga åtgärder. Riksdagen bör nu enligt
utskottets mening anta förslaget till lag om ändring i
kyrkolagen (1992:300).

5.3 Examensordningen

Utskottet behandlar i detta avsnitt motioner om förlängning
av vissa utbildningar som leder till yrkesexamina, om
inrättande av nya yrkesexamina, om examensrätt vid vissa
högskolor och om den engelska översättningen av examina.

I motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 4 hävdas att det är
nödvändigt med en förlängning av grundskollärarutbildningen
med inriktning mot årskurserna 1--7 bl.a. för att bereda
plats inom utbildningen för engelska. Motionärerna föreslår
alltså att riksdagen beslutar att grundskollärarexamen med
inriktning mot årskurserna 1--7 skall ges först efter 160
poäng.

Enligt den i högskoleförordningen (1993:100) bilagda
examensordningen uppnås grundskollärarexamen med inriktning mot
årskurserna 1--7 efter ernådda sammanlagt 140 poäng.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motsvarande
motionsyrkande i sitt betänkande 1991/92:UbU20 om
lärarutbildningen m.m. Utskottet hänvisade till att regeringen,
mot bakgrund av att läroplanskommittén utredde möjligheterna
att starta undervisning i engelska i grundskolan tidigare än
för närvarande, övervägde frågan om att göra engelska
obligatoriskt för alla som genomgår ifrågavarande
lärarutbildning. Regeringens överväganden borde inte
föregripas. Utskottet anser även nu att regeringens
överväganden med anledning av det sedermera avgivna
kommittébetänkandet (SOU 1992:94) bör avvaktas, varför
utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub79 yrkande 4.

Behovet av en översyn av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen framhålls i motion
1992/93:Ub687 (s) yrkande 7 delvis. Översynen bör avse såväl
utbildningens längd som dess innehåll och struktur. Denna
motiveras av de organisatoriska och andra förändringar som nu
sker inom barnomsorgen och av att vi i Sverige har en relativt
kort utbildning till dessa yrken. Motionärerna tror inte på en
sammanslagning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.
Däremot bör i översynen beaktas den samverkan som utvecklas
mellan förskola och skola. Även i motion 1992/93:Ub635 (s)
begärs en förlängning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen mot bakgrund av de nya och allt
större krav som ställs på förskole- och
fritidshemsverksamheten. Båda motionerna är väckta under den
allmänna motionstiden.

Enligt examensordningen kan barn- och ungdomspedagogisk
examen utfärdas med inriktning mot arbete som antingen
förskollärare eller fritidspedagog efter sammanlagt 100 poäng.
I propositionen anger utbildningsministern sin avsikt att
återkomma till regeringen med förslag till sådan ändring av
högskoleförordningen att den barn- och ungdomspedagogiska
utbildning som krävs för yrkesexamen skall omfatta 120 poäng.

Utskottet anser att de i motionerna framställda yrkandena i
huvudsak är tillgodosedda med vad som ovan redovisats.
Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna
1992/93:Ub687 yrkande 7 i denna del och 1992/93:Ub635.

Utbildningen för social omsorgsexamen bör förlängas,
anförs det i motionerna 1992/93:Ub668 (fp) och 1992/93:Ub673
(kds,c), båda väckta under den allmänna motionstiden. I
motionerna hävdas att den sociala omsorgsutbildningen behöver
omfatta minst 120 poäng och ge möjlighet till
forskarutbildning. Motionärerna åberopar att sådana krav
framställts av Svenska kommunförbundet. De anför att kommunerna
fortfarande är de största avnämarna för högskolekompetent
personal inom det sociala området.

Enligt examensordningen omfattar social omsorgsexamen inom
kommunal högskoleutbildning minst 100 poäng. I propositionen
anför utbildningsministern att han avser att återkomma till
regeringen med förslag om att nämnda examen som helhet skall
omfatta 120 poäng för de studenter som antas fr.o.m. budgetåret
1994/95.

Den s.k. Huvudmannaskapsutredningen har i sitt slutbetänkande
(SOU 1993:12) Vårdhögskolor -- kvalitet, utveckling,
huvudmannaskap bl.a. föreslagit att uppdraget att genomföra
utbildning i social omsorg skall föras över till de universitet
och högskolor som i dag har social linje. Samtidigt bör antalet
studieplatser minskas till hälften. Genom en sådan
omorganisation och dimensioneringsförändring erhålls enligt
utredningen vissa ekonomiska resurser för förstärkning av
forskningsanknytningen av utbildningen samt för utveckling av
fördjupningsutbildning i karaktärsämnet.

Utskottet anser, med hänvisning till det anförda och till att
beredningen av utredningsförslaget bör avvaktas, att motionerna
1992/93:Ub668 och 1992/93:Ub673 bör avslås av riksdagen.

Utbildningen av laboratorieassistenter bör enligt motion
1992/93:Ub640 (s) förlängas och leda fram till en
yrkesexamen. Motionärerna anför att utbildningen är mycket
krävande. Den innehåller omfattande naturvetenskapliga
ämnesblock, och kraven på medicinsk-teknisk kompetens är höga.
Också för att utbildningen skall kunna likställas med övriga
utbildningar inom Norden och Europa krävs en förlängning av
denna. I motion 1992/93:Ub605 (c) yrkas med liknande
motiveringar att laboratorieassistentutbildningen förlängs med
30 poäng till 120 poäng.

Utskottet vill erinra om att regeringen enligt 1 kap. 11 §
högskolelagen (1992:1434) har rätt att föreskriva vilka examina
som får avläggas vid högskolorna. Någon yrkesexamen för
laboratorieassistenter finns inte föreskriven. Regeringens
möjligheter att bestämma över omfattningen av utbildningarna
för vissa yrken har begränsats till de utbildningar som
avslutas med yrkesexamen. I övriga fall beslutas utbildningens
omfattning lokalt, dvs. i fråga om här aktuell utbildning av
huvudmannen för vårdhögskolan.

Vidare vill utskottet hänvisa till att i betänkandet
Vårdhögskolor (SOU 1993:12) redovisas att flera vårdhögskolor i
landet planerar för en förlängning av utbildningen av
laboratorieassistenter till 120 poäng, bl.a. för att kunna ge
en kvalitativt bättre utbildning utifrån avnämarnas krav.
Enligt utredningen är tillgång till forskarutbildade lärare och
ett nära samarbete med olika institutioner inom den statliga
högskolan viktiga faktorer när det gäller att upprätthålla en
hög kvalitet på utbildningen. Detta talar enligt utredningen
för att koncentrera laboratorieassistentutbildningen till de
vårdhögskolor där dessa förutsättningar finns.

Utskottet anser att regeringens överväganden med anledning av
nämnda utredningsbetänkande om vårdhögskolor bör avvaktas,
varför motionerna 1992/93:Ub605 och 1992/93:Ub640 avstyrks av
utskottet.

Den treåriga konservatorsutbildningen vid institutionen för
kulturvård vid Universitetet i Göteborg bör enligt motion
1992/93:Ub662 (-) utökas med en tvåårig utbildning i ämnet
stenkonservering (yrkande 1). En sådan specialisering är
nödvändig när det gäller vården av vårt kulturarv i sten. Den
längre utbildningen om fem år ger enligt motionären full
internationell behörighet som konservator. Riksdagen bör hos
regeringen begära att en ny yrkesexamen,
konservatorsexamen, inrättas (yrkande 2).

Utskottet vill påpeka att Universitetet i Göteborg självt kan
besluta om ett utökat innehåll i konservatorsutbildningen, om
resurser därför finns tillgängliga. Utbildningen kan av
universitetet inordnas inom ramen för generella examina,
förutsatt att utbildningen uppfyller de krav som ställs på
dessa. Det ankommer på regeringen att avgöra om nya
yrkesexamina skall inrättas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1992/93:Ub662.

I motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om rätt att utfärda magisterexamen vid de
mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna utgår från
att regeringen mycket snabbt låter granska samtliga högskolors
förutsättningar att utfärda magisterexamen i olika ämnen.
Regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder om alltför
många högskolor av olika skäl visar sig sakna dessa
förutsättningar.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i sitt
betänkande 1992/93:UbU3 om ny högskolelag m.m. Utskottet
erinrar om att utskottet då förutsatte att prövningsarbetet,
såvitt gäller de högskolor som önskar ge magisterexamen,
bedrivs i rask takt så att de mindre och medelstora
högskolornas konkurrensläge gentemot universiteten inte
försämras. Sedermera har en särskild utredare avgett
betänkandet Magisterexamen vid vissa högskolor (Ds 1992:127). I
propositionen anges under varje högskoleanslag vilka examina
resp. högskola fr.o.m. den 1 juli har rätt att utfärda. För
alla universitet och högskolor bör gälla att deras verksamhet
granskas genom Kanslersämbetet och att deras rätt att utfärda
olika examina på grundval av denna granskning vid behov kan
omprövas. Det ankommer på regeringen att pröva framställningar
om magisterexamen efter hörande av Kanslersämbetet. Utskottet
anser inte att en granskning av samtliga högskolor i nu berört
hänseende bör vidtas. Riksdagen bör med det anförda avslå
motion 1992/93:Ub687 yrkande 3.

Frågor rörande examensrätt vid Högskolan i
Gävle/Sandviken tas upp i tre motioner, väckta under den
allmänna motionstiden. I motion 1992/93:Ub667 (v) begärs att
högskolan skall ges rätt att utfärda magisterexamen. Enligt
motion 1992/93:Ub692 (s) bör högskolan få examensrätt för
specialpedagogexamen med inriktning mot komplicerad
inlärningssituation. I motion 1992/93:Ub693 (s) yrkande 1
anförs att examensrätt inom ekonomlinjen med inriktning mot
fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning bör tilldelas
högskolan.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om rätt för Högskolan
i Gävle/Sandviken att utfärda magisterexamen nu föremål för
Kanslersämbetets utredning och bedömning inför regeringens
ställningstagande. Någon yrkesexamen för ekonomer finns inte
föreskriven i högskoleförordningens bilaga om examensordningen.
När det sedan gäller rätten att utfärda specialpedagogexamen
ankommer det på högskolan att ansöka hos regeringen om sådan
examensrätt. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
motionerna 1992/93:Ub667, 1992/93:Ub692 och 1992/93:Ub693
yrkande 1.

Högskolan i Sundsvall/Härnösand bör få rätt att utfärda
magisterexamen, föreslås det i den under den allmänna
motionstiden väckta motionen 1992/93:Ub694 (m) yrkande 1.

Utskottet hänvisar till utbildningsministerns uttalande i
propositionen att han för egen del anser att den nya högskolan,
Mitthögskolan, skall kunna ges examensrätt för magisterexamen i
vissa ämnen. Därmed avstyrks motionsyrkandet av utskottet.

De i examensordningen angivna engelska benämningarna på
examina kritiseras i motion 1992/93:Ub66 (fp). Det är
enligt motionären positivt att de svenska examina åtföljs av en
översättning till engelska språket. Därvid har samtliga
yrkesexamina översatts med University Diploma in ... När det
gäller civilingenjörsexamen och psykologexamen har alltså de
tidigare använda internationellt accepterade benämningarna
Master of Science in Engineering resp. Master of Science in
Psychology ersatts av University Diploma in Engineering resp.
in Psychology. Båda dessa examina uppfyller kravet om
sammanlagt minst 160 poäng för magisterexamen, Master of ...
Den nya översättningen uppfattas av studenterna som en språklig
och kunskapsmässig nivellering. Motionären vill att riksdagen
skall uttala sig för att de av förutvarande Universitets- och
högskoleämbetet fastslagna engelska benämningarna på högre
yrkesexamina fortfarande skall användas.

Examensordningen upptar inom grundläggande högskoleutbildning
generella examina och yrkesexamina. De generella examina är
tre, nämligen magisterexamen, kandidatexamen och
högskoleexamen. Magisterexamen, Master of ..., uppnås efter
fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I
huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med
godkänt resultat. Vidare skall studenten ha fullgjort ett
examensarbete om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10
poäng. Det finns 45 yrkesexamina, alla översatta med University
Diploma in ... Civilingenjörsexamen uppnås efter sammanlagt 180
poäng; psykologexamen efter sammanlagt 200 poäng.

Utskottet vill erinra om att i högskoleförordningen
föreskrivits att i den mån kurser som ingår i en yrkesexamen
sammantaget uppfyller de krav som ställs för magisterexamen,
såväl med avseende på längd som på fördjupning, skall detta, om
studenten så begär, framgå av examensbeviset i både svensk och
engelsk text. Syftet i motionen att engelska benämningar på
civilingenjörs- resp. psykologexamen skall vara Master of ...
kan alltså tillgodoses, förutsatt att även kraven på
fördjupning i ämne uppfyllts. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1992/93:Ub66.

5.4 Studieorganisation m.m.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om innehåll m.m. i
olika utbildningar.

Om de medellånga vårdutbildningarna anförs i motion
1992/93:Ub687 (s) yrkande 2 att dessa utbildningar har det
gemensamt att de i huvudsak lockar kvinnliga studerande och att
de behöver utvecklas med hänsyn till nya krav och
förutsättningar. Den osäkra framtiden för flera av de berörda
utbildningarna liksom den bristande forskningsbasen måste,
enligt motionärernas mening, uppmärksammas och åtgärdas.

Som utskottet tidigare nämnt har den s.k.
Huvudmannaskapsutredningen avgett betänkandet (SOU 1993:12)
Vårdhögskolor -- kvalitet, utveckling, huvudmannaskap. De
förslag utredningen lämnar syftar bl.a. till att höja
vårdutbildningarnas kvalitet och akademiska anknytning genom
att vårdhögskolornas kontaktvägar på olika sätt stärks till den
statliga forskningsorganisationen. Regeringens beredning av
utredningens förslag bör enligt utskottets mening avvaktas,
varför utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub687 yrkande 2.

I två motioner, nämligen motionerna 1992/93:So268 (v) yrkande
9 och 1992/93:Ub683 (fp), föreslås att en obligatorisk
undervisning om alkoholens skadeverkningar skall finnas inom
alla sjukvårdsutbildningar. I den förstnämnda motionen anförs
att Verket för högskoleservice bör få i uppdrag att föra in en
obligatorisk undervisning i universitetens sjukvårdslinjer om
alkoholen kontra folkhälsan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
att läkare och annan sjukvårdspersonal utbildas om alkoholens
skadeverkningar och att personalen tidigt uppmärksammar
förekommande eller begynnande alkoholproblem. Det ankommer
emellertid på varje universitet och högskola att bestämma det
närmare innehållet i högskoleutbildningen. Motionerna
1992/93:Ub683 och 1992/93:So268 yrkande 9 avstyrks därmed.

En översyn av antagningssystemet inom vårdutbildningen
behövs enligt motion 1992/93:Ub606 (s). Motionärerna anför att
den vårdinriktade kompletteringskursen skall ge möjlighet för
den som redan har en teoretisk gymnasieutbildning att söka till
vårdhögskolan. Genom de förändringar som skett av
utbildningssystemet kan de sökande komma i en omöjlig
konkurrenssituation.

Utskottet har inhämtat att den vårdinriktade
kompletteringskursen, som inte längre ges, fortfarande gäller
som behörighetsvillkor till arbetsterapeut- resp.
sjukgymnastutbildning men inte till sjuksköterskeutbildning.
Den förlängning av sjuksköterskeutbildningen till 120 poäng som
genomförs fr.o.m. den 1 juli 1993 innebär att de vårdämnen som
den kompletterande kursen omfattade i fortsättningen kommer att
ges som en del av sjuksköterskeutbildningen. Utskottet vill
hänvisa till bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100)
om tillträde till grundläggande högskoleutbildning, vari sägs
att frågor om antagning avgörs av högskolan. I den mån en
högskola uppställer krav på särskilda förkunskaper, skall dessa
vara relevanta för den aktuella utbildningen (8 kap. 6 och 11
§§). Då utskottet inte anser den av motionärerna förordade
översynen påkallad, bör riksdagen avslå motion 1992/93:Ub606.

Enligt motionerna 1992/93:Ub603 (fp), 1992/93:Ub615 (m),
1992/93:Ub618 (v) och 1992/93:Ub670 (fp) finns behov av en
förkortad psykoterapiutbildning för psykologer, vilken tar
sin utgångspunkt i den särskilda grundkompetens, såväl
teoretisk som tillämpad, som denna grupp besitter. Det är
angeläget med ett fortsatt kompletterings- och
ekvivaleringsförfarande.

Utskottet noterar att enligt den nya högskoleförordningens
bilaga om examensordningen uppnås psykoterapeutexamen efter
fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 60 poäng under en
treårsperiod. Därtill ställs krav på t.ex. avlagd
psykologexamen (enligt 1982 års studieordning). Utskottet är
inte berett att nu förorda en ändring av bestämmelserna. Enligt
vad utskottet inhämtat pågår vid Universitetet i Göteborg
utveckling av en särskild påbyggnadsutbildning i psykoterapi
(25 poäng) som avses bli tillrättalagd för legitimerade
psykologer. Utskottet erinrar om att utskottet i sitt
betänkande 1991/92:UbU2 s. 6 anförde följande.

Utskottet utgår från att berörda högskoleenheter i det
framtida systemet kommer att ha möjlighet att anpassa
utbildningen i psykoterapi till olika deltagargruppers skilda
förutsättningar, med utbildningens mål som utgångspunkt och
utan hinder av centralt fattade beslut om utbildningens
poängtal.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub603,
1992/93:Ub615, 1992/93:Ub618 och 1992/93:Ub670.

I motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 6, väckt under den
allmänna motionstiden, och i motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 9
begärs ett tillkännagivande om att den ettåriga parallella
lärarutbildningen för årskurserna 4--9 som införts under
innevarande år snarast skall avbrytas och att resurser skall
frigöras för den ordinarie lärarutbildningen. Enligt motion
1992/93:Ub79 (v) yrkande 5 är den ettåriga parallella
lärarutbildningen för årskurserna 4--9 oacceptabel. De
varianter som finns inom ramen för grundskollärarlinjen med
inriktning mot årskurserna 4--9 har tillsammans alla
förutsättningar att ge grundskolan väl kvalificerade lärare.
Möjligheter bör enligt motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 10
finnas för personer med för skolan lämplig kompetens att
genomgå förkortad lärarutbildning. Personer som nu är inne i
eller genomgått viss akademisk utbildning bör erbjudas s.k.
sneddning in i lärarutbildningen.

Utskottet kan inte ställa sig bakom de i motionerna
framställda yrkandena. Enligt utskottets mening finns inte skäl
att ändra det beslut som riksdagen fattade så sent som under
föregående riksmöte (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282)
om införande av en alternativ utbildning om 40 poäng för lärare
med inriktning på årskurserna 4--9 i grundskolan. Motionerna
1992/93:Ub55 yrkande 9, 1992/93:Ub79 yrkande 5 och
1992/93:Ub687 yrkande 6 bör alltså avslås av riksdagen.

Utskottet behandlade vid samma tillfälle frågan om s.k.
sneddning och anförde (s. 27) att frågan var av sådan karaktär
att det enligt utskottets mening är svårt att ange generella
regler och att det bör ankomma på regeringen eller
högskolemyndighet att besluta härom. Med samma motivering
avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.

Det är enligt motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 11
förvånansvärt att regeringen i propositionen som avnämare till
lärarutbildningarna nämner Skolverket och näringslivets
branschorganisationer, men bortser från kommunerna, skolans
huvudmän. Riksdagen bör uttala sig för att
lärarutbildningarna skall utvecklas i samverkan med
kommunerna.

Enligt utskottets mening är det självklart att universitet
och högskolor har kontakt med skolans huvudmän i syfte att
utveckla lärarutbildningarna. Det finns heller inga hinder för
samråd med det syftet. Något initiativ från riksdagen krävs
alltså inte i frågan. Motionsyrkandet kan därför avslås av
riksdagen.

Vikten av lärarutbildares kontakt med skolans vardag
framhålls i motion 1992/93:Ub85 (s) yrkande 1. Denna kontakt
kan främjas genom t.ex. några veckotimmars undervisning i
skolväsendet eller medverkan i skolans utvecklingsarbete och
fortbildning.

Utskottet vill erinra om att universitet och högskolor i det
nya högskolesystemet själva bestämmer hur de skall organisera
och lägga upp sina utbildningar. Utskottet utgår från att
högskolan ser till att de som utbildar blivande lärare har en
praktisk kunskap om skolans verksamhet och att högskolan gör
det möjligt för lärarutbildarna att fortlöpande skaffa sig
erfarenheter från "skolans vardag". Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1992/93:Ub85 yrkande 1.

Frågor om innehåll m.m. i lärarutbildningen tas upp i
flera motioner. I denna bör ingå undervisning om
skadeverkningar av alkohol, narkotika och tobak, framhålls i
motionerna 1992/93:Ub450 (kds) delvis, 1992/93:Ub684 (fp) och
1992/93:Ub910 (fp) yrkande 2. Jämställdhetsfrågor måste enligt
motion 1992/93:A811 (c) yrkande 39 ges utrymme inom
lärarutbildningen. Enligt motion 1992/93:Ub902 (m) yrkandena 2
och 3 bör lärare i ämnet religionskunskap ha både förkunskaper
och få sådan utbildning och fortbildning att en god
undervisning enligt grundskolans läroplan kan uppnås. I syfte
att underlätta rekryteringen av lärare inom specialskolan för
döva bör utbildningen ses över i vad avser längd och
behörighetskrav, anförs det i motion 1992/93:Ub678 (c). I
motion 1992/93:Ub625 (s) anförs beträffande innehållet i
vårdlärarutbildningen att vårdläraren behöver
pedagogisk/didaktisk kompetens.

Utskottet hänvisar när det gäller ANT-undervisningen till
sitt betänkande 1992/93:UbU1 (s. 8) där utskottet anförde att
en saklig och allsidig information om ANT måste bedrivas i
såväl grund- som gymnasieskolan. Detta måste självfallet
beaktas i lärarutbildningen.

Beträffande lärarutbildning för döva och hörselskadade har
utskottet erfarit att frågan på regeringens uppdrag är föremål
för utredning i samverkan mellan Stockholms universitet,
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och Högskolan i
Örebro.

Utskottet vill vidare peka på att Huvudmannaskapsutredningen
i betänkandet SOU 1993:12, Vårdhögskolor, föreslår att
vårdlärarutbildningen skall avvecklas fr.o.m. läsåret 1994/95.
Den pedagogiska/didaktiska utbildningen för vårdlärare bör
enligt utredningen genomföras enligt samma modell som för
högskolans övriga lärarutbildningar. Betänkandet bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Frågor rörande utbildningars innehåll beslutas lokalt av den
enskilda högskolan.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub450
delvis, 1992/93:Ub625, 1992/93:Ub678, 1992/93:Ub684,
1992/93:Ub902 yrkandena 2 och 3, 1992/93:Ub910 yrkande 2 och
1992/93:A811 yrkande 39.

När det gäller frågor om utbildningsutbud i övrigt anförs
i motion 1992/93:Ub657 (m) att behov finns av en
högskoleutbildning för finanssektorn med inriktning mot ekonomi
med extern räkenskapsanalys och riskbedömning, juridik och
språk. En högskoleutbildning med särskild inriktning mot bank-
och fastighetssektorerna efterfrågas i motion 1992/93:Ub691
(c). Det totala utbildningsutbudet av högskolekurser speciellt
riktat mot bank- och fastighetssektorn är litet och inte
tillräckligt väl avpassat för dessa kategorier.
Högskoleutbildning med fritidsvetenskaplig inriktning bör
enligt motion 1992/93:Ub508 (s) kunna erbjudas dem som studerat
på gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Ökade insatser
behövs enligt motion 1992/93:Ub651 (fp) för att främja
utbildning i ämnen som rör turistnäringen. I motion
1992/93:Ub620 (kds) pekas på behovet av undervisning i etik och
miljöekonomi inom ekonom- och teknikerutbildningarna. I motion
1992/93:Ub611 (s) föreslås att några högskolor får i uppdrag
att, i kontakt med myndigheter och verk samt
Trygghetsstiftelsen och Förnyelsefonden, utveckla
collegeutbildningar för administratörer, vilka utbildningar
anpassas för behoven inom den statliga sektorn. Kunskapen inom
yrkesområdet för kontorsadministration måste tas till vara och
vidareutvecklas som en del i den statliga sektorns förnyelse.
Enligt motion 1992/93:Ub660 (s) bör riksdagen uttala sig för
att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt, införs inom högskolan.
Förändringar i journalistutbildningen begärs i motion
1992/93:Ub650 (m) i syfte bl.a. att öka betydelsen av
ämneskunskap och vetenskaplig bakgrund.

Utskottet erinrar om att den nya studieorganisationen ger
frihet för universitet och högskolor att själva besluta i
frågor om utbildningsutbud. Syftet med denna nya ordning är att
utbildningsutbudet på längre sikt skall komma att präglas av
ökad mångfald och flexibilitet. Universitet och högskolor kan
välja skilda utbildningsprofiler anpassade till de egna
förutsättningarna. Då det således inte ankommer på riksdagen
att ta ställning i hithörande frågor, bör motionerna
1992/93:Ub508 i denna del, 1992/93:Ub611, 1992/93:Ub620,
1992/93:Ub650, 1992/93:Ub651, 1992/93:Ub657, 1992/93:Ub660
och 1992/93:Ub691 enligt utskottets mening avslås av riksdagen.

6. Kårobligatoriet

Vid de statliga universiteten och högskolorna är de
studerande skyldiga att tillhöra studentkår. Vid universiteten
i Uppsala och Lund gäller denna skyldighet även nation och vid
Stockholms universitet fakultetsförening. De obligatoriska
sammanslutningarnas verksamhet kan grovt indelas i två
huvudområden. Till det studentfackliga området hör
representation i universitets eller högskolas organ,
utbildningsbevakning och annan intressebevakning. Inom det
studiesociala området handhar kårer m.fl. frågor om
studentbostäder, studerandehälsovård, motionsidrott,
restauranger och samlingslokaler.

Regeringen begär i propositionen riksdagens godkännande av
att tvånget för studenter att tillhöra studentkår, nation och
studentförening för fakultet, det s.k. kårobligatoriet, skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995.

Utbildningsministern utvecklar skälen för regeringens
förslag. Han anför att bakgrunden till det omfattande
utredningsarbete som har ägt rum när det gäller
kårobligatoriets vara eller inte vara är den vitt spridda
uppfattningen, att det utifrån grundläggande demokratiska
principer är felaktigt med obligatoriskt medlemskap i
sammanslutningar av detta slag.

Enligt statsrådet finns det ett samband mellan
obligatoriefrågan och den allmänna utvecklingen inom
universitets- och högskoleområdet. Den avreglering och
frigörelse som pågår minskar av naturliga skäl styrkan i
argumenten för att just vad gäller studenterna bibehålla en
central reglering av organisationsstrukturen. I dag är det låga
deltagandet från studenternas sida i de obligatoriska kårernas
val och arbete ett stort problem för det studentfackliga
arbetet. Det kan också med fog ifrågasättas, anför statsrådet,
i vilken utsträckning det kan betraktas som demokratiskt
rimligt att basera ett av staten säkerställt inflytande inom
den högre utbildningen på en kårstruktur som endast förmår
engagera en bråkdel av studenterna.

När det gäller konsekvenserna av en avveckling av
obligatoriet konstaterar utbildningsministern att en rad
praktiska frågor kräver fortsatt beredning. Till de frågor som
det är angeläget att lösa på ett sådant sätt att viktiga
studentintressen kan tillgodoses hör formerna för studenternas
representation i olika organ. Andra betydande frågor som måste
lösas gäller ansvaret för studenternas sociala omvårdnad och
tillgången till studentbostäder och samlingslokaler. I
sammanhanget anmärker statsrådet att bl.a. frågan om
nationernas framtida beskattning övervägs inom stiftelse- och
föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) som väntas avge ett
betänkande under hösten 1993.

Statsrådet anför att han avser att låta genomföra
avvecklingen av kårobligatoriet i sådana former att ett
fortlöpande samråd kan ske mellan företrädare för regeringen,
universiteten och högskolorna samt berörda
studentsammanslutningar. En särskild beredning skall tillkallas
för denna uppgift. Beredningen bör vara färdig med sina förslag
till hur avvecklingen skall genomföras till den 1 januari 1994
för att ge universitet, högskolor och studentkårer tillräcklig
tid att förbereda denna.

Avslag på regeringens förslag att slopa kårobligatoriet
fr.o.m. den 1 juli 1995 begärs i motion 1992/93:Ub55 (s)
yrkande 15. I motionen framhålls att ett absolut villkor för en
avveckling av kårobligatoriet är att riksdagen först, dvs.
innan datum för en avveckling fastställs, får ta ställning till
en konkret plan. Denna plan bör innefatta förslag om
studentrepresentation i olika organ inom högskolan, om mål för
och full finansiering av studenthälsovården samt om driften av
studentbostäder och samlingslokaler. Den bör vidare innehålla
en ekonomisk kalkyl för kårobligatoriets avveckling. I detta
fortsatta beredningsarbete skall studenterna vara
representerade.

Även i motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 11 delvis anger
motionärerna att de vill avvakta ytterligare beredning, bl.a.
av formerna för studentrepresentation, innan de är beredda att
medverka till ett avskaffande av kårobligatoriet. Mycket
viktigt är också att studentkårernas jämställdhetsarbete tas
med i den samlade bedömningen.

Till dess staten påtagit sig de kostnader för verksamheten
som en avveckling innebär bör enligt motion 1992/93:Ub67 (s)
kårobligatoriet behållas. Motionärerna påpekar att i annat fall
måste nationernas sociala verksamhet skäras ned och
nationshusen efter en tid försäljas.

I två motioner från den allmänna motionstiden framförs
argument till förmån för en avveckling av kårobligatoriet.
Enligt motion 1992/93:Ub649 (s) kan föreningsfrihet,
studentinflytande och studiesociala verksamheter förenas.
Motionärerna anger vissa principer för studentkårernas
verksamhet efter avregleringen. Enligt motion 1992/93:Ub654 (m)
skall studenter inte tvingas till kollektivanslutning. Däremot
bör studenterna solidariskt bidra till vissa gemensamma
nyttigheter, såsom studerandehälsovård och samlingslokaler,
genom avgifter som samlas in av universitets- eller
högskoleledningen.

Utskottet delar regeringens bedömning att det utifrån
grundläggande demokratiska principer är felaktigt med
obligatoriskt medlemskap i studentkårer, nationer och
fakultetsföreningar. Det är därför, som framhålls i
propositionen, principiellt riktigt att riksdagen nu fattar
beslut om avveckling av kårobligatoriet. Ett avskaffande av det
obligatoriska inslaget kan leda till att studenternas
engagemang i för universiteten och högskolorna viktiga ärenden
ökar och vitaliseras. Enligt utskottets mening återstår dock
ett betydelsefullt arbete med att bereda de studentfackliga och
studiesociala frågor, som tas upp i både propositionen och
motionerna, inför avvecklingen. Utskottet vill för sin del
betona det angelägna i att en kontinuerlig dialog äger rum med
studenternas representanter och med företrädare för universitet
och högskolor i syfte att hos dessa förankra förslag till
lösningar.

Utskottet förutsätter att regeringen, när klarhet vunnits i
frågan, informerar riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna
för studentkårerna m.fl. Om särskilda statliga medel behövs för
studerandesammanslutningarnas fortsatta verksamhet eller för
andra kostnader till följd av obligatoriets avveckling bör
regeringen framlägga förslag härom.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 15,
1992/93:Ub67, 1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis, 1992/93:Ub649 och
1992/93:Ub654 godkänner regeringens förslag om att tvånget för
studenter att tillhöra studentkår, nation och studentförening
för fakultet skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995.

7. Organisatoriska frågor

Styrelserna för högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund har hos regeringen hemställt att de båda
högskolorna fr.o.m. den 1 juli 1993 slås samman och bildar
Mitthögskolan. Regeringen ställer sig i propositionen bakom
detta förslag. Enligt utbildningsministern ger den således
bildade nya högskolan ökad slagkraft åt den högre utbildningen
i denna del av landet, och förutsättningarna för profilering
ökar. Vidare bör sammanslagningen kunna leda till ett
effektivare resursutnyttjande. I propositionen erinras också om
den granskning som på regeringens uppdrag genomförts avseende
Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund i samband med
den förstnämnda högskolans begäran om rätt att ge
magisterexamen. Under granskningen har enligt propositionen
framkommit att en sådan rätt kunde ges i flera ämnen, men
endast vid ett samgående mellan de båda högskolorna.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad som
förordats i propositionen om att högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund skall upphöra vid utgången av
juni 1993. Vidare föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till regeringens förslag beslutar om inrättande av
Mitthögskolan den 1 juli 1993.

Inrättande av en självständig högskola på Gotland
föreslås i motion 1992/93:Ub907 (s) yrkande 1. Ett samarbete
mellan Estland och Gotland har enligt motionären redan
påbörjats och bör kunna utvecklas och utvidgas samt utgöra ett
första steg mot ett Östersjöuniversitet (yrkande 2). Lövsta
lantbruksgymnasium, som är engagerat i det påbörjade
samarbetet, bör kunna utvecklas till ett centrum för
lantbruksutbildning för ungdomar från de baltiska länderna
(yrkande 3).

Utskottet erinrar om att högskoleutbildningen på Gotland
numera har en fast plats i högskolesystemet genom att medel
årligen anvisas särskilt för denna verksamhet. Under anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser har
högskoleutbildningen på Gotland utgjort en särskild anslagspost
sedan budgetåret 1988/89. Under anslaget Utbildning för
tekniska yrken finns sedan budgetåret 1991/92 också en särskild
anslagspost för högskoleutbildning på Gotland. Medlen
disponeras av länsstyrelsen på Gotland, som fördelar dem till
de högskolor och universitet som anordnar utbildningen.
Länsstyrelsen har det direkta planeringsansvaret för vilken
högskoleutbildning som skall förläggas till Gotland. I
förevarande proposition föreslås att medel anvisas under ett
särskilt anslag till högskoleutbildning på Gotland. Utskottet
anser inte att det finns anledning att nu förändra denna
organisation.

Det i motionen nämnda påbörjade samarbetet mellan Estland och
Gotland kan enligt utskottets mening föras vidare genom de
berörda intressenternas egna initiativ. Detsamma gäller
utvecklingen av Lövsta lantbruksgymnasium. Något
tillkännagivande av riksdagen är enligt utskottets mening inte
påkallat.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub907.

Planerna på ett kvinnouniversitet i Norrland tas upp i
motionerna 1992/93:A443 (fp) yrkande 4 och 1992/93:A811 (c)
yrkande 21. Båda motionerna hänvisar till att kvinnorna flyttar
från inland och glesbygd, vilket beror både på bristen på
arbete och bristande åtgärder för att skapa aktiva kvinnojobb
men också på bristen på utbildningsvägar. Denna brist är enligt
motionärerna ofta ett större problem bland kvinnor än bland
män. En etablering av ett kvinnouniversitet i Norrland skulle
stärka kvinnornas situation. I den sistnämnda motionen anförs
att Glesbygdsmyndigheten förslagsvis kan ges i uppdrag att
fortsätta att utreda förutsättningar för ett sådant
kvinnouniversitet. Enligt den förstnämnda motionen måste
möjligheten att inrätta lokala studiecentra finnas i
högskoleförordningen.

Utskottet anser det liksom motionärerna utomordentligt
angeläget att kvinnorna i glesbygderna får möjlighet att skaffa
sig kunskaper som ger möjlighet till yrkesaktivitet och
ekonomiskt oberoende, ökad självtillit och ökat inflytande där
beslut fattas. Inom Glesbygdsmyndigheten har en förstudie
utförts om utbildningsmodeller riktade till kvinnor i glesbygd.
Rapport från förstudien framlades i mars 1993. I förstudien
talas om ett kvinnouniversitet i Norrland som skulle kunna
byggas upp i försöksverksamhet som förutsätter tre nivåer:
lokala projekt, en projektgrupp för vart och ett av Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län samt ett nätverk på
trelänsnivå. Kvinnouniversitetet skulle som ändamål ha att
utveckla och förmedla vetenskap och kunskaper förankrade i ett
kvinnoperspektiv. Glesbygdsmyndigheten, som initierat
förstudien, arbetar vidare med frågan. Utskottet anser det inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande på
nuvarande stadium. Vad gäller lokala studiecentra konstaterar
utskottet att den högskoleförordning som utfärdades den 4
februari 1993 -- således efter det att motion 1992/93:A443
väcktes -- inte innehåller någon bestämmelse som vare sig
hindrar eller reglerar inrättandet av sådana centra. Det står
alltså universiteten och högskolorna fritt att själva avgöra
sådana frågor.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:A443 yrkande 4 och 1992/93:A811 yrkande 21.

Enligt motion 1992/93:Ub695 (c) yrkande 1 bör frågan om en
uppdelning av högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(HLS) i två eller tre enheter allvarligt prövas. Varje sådan
enhet bör då enligt motionärerna ha karaktären av en
fullständig lärarhögskola med såväl förskollärarutbildning som
utbildning av grundskollärare för tidigare resp. senare
årskurser samt olika specialutbildningar. Rimligen bör en av de
högskolor som skapas genom uppdelning av HLS förläggas till
Södertälje, där en välgrundad lärarutbildningstradition finns
sedan 1964, då förskoleseminariet i Södertälje startade.
Riksdagen bör enligt motionärerna hos regeringen begära en
utredning om skapandet av en högskola i Södertälje (yrkande
2). En lärarhögskola i Södertälje skulle enligt motionärerna
också kunna bidra till att skapa underlag för förläggning till
Södertälje av kurser från universitetet inom det filosofiska
fakultetsområdet, vilka samtidigt skulle kunna användas som
ämneskurser för blivande lärare och som kurser för
fil.kand.-examen.

Utskottet erinrar om att riksdagen under innevarande riksmöte
(bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159) som sin mening givit regeringen
till känna att HLS bör behållas som en självständig högskola
med placering i Stockholm av de skäl som utbildningsministern
framförde i proposition 1991/92:75 om lärarutbildning m.m.
Motionärerna har inte anfört något som föranleder utskottet att
ändra sitt ställningstagande, varför utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionen.

Förslag om en internationell handelshögskola i Jönköping
framförs i motion 1992/93:Ub46 (s). Den högre ekonomiska
utbildningen och forskningen i Sverige uppvisar enligt motionen
brister, både när det gäller kvaliteten, inriktningen och
graden av forskningsanknytning. Svenskt näringsliv efterfrågar
i ökad utsträckning ekonomer med internationell utblick, som
kan verka i och leda mindre företag och organisationer. Enligt
motionärerna har det i Jönköpingsregionen inom ramen för en
unik regional mobilisering som omfattar högskola, kommuner,
landsting, länsstyrelse och näringsliv utarbetats ett väl
genomarbetat förslag till internationell handelshögskola --
Jönköping International Business School (JIBS). Denna högskola
skall utveckla tre profilområden: entreprenörskap, europeisk
ekonomi och europeiskt företagande samt service management.
JIBS skall enligt förslaget vara fristående men fungera i
administrativ samordning med Högskolan i Jönköping.

Utskottet erinrar om att statliga universitet och högskolor
själva beslutar om sin inre organisation. Utskottet anser inte
att det finns behov av att i Jönköping etablera en andra
statlig högskola vid sidan av Högskolan i Jönköping. Motionen
avstyrks.

Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i
propositionen Högskolor i stiftelseform -- mångfald för
kvalitet (prop. 1992/93:231) har lagt fram förslag om att
Högskolan i Jönköping skall ombildas till stiftelse. I
förberedelserna för propositionen har Högskolan i Jönköping
fått yttra sig över ett underlag i form av ett ramavtal där det
bl.a. sägs att målet skulle vara att bygga upp en
internationell handelshögskola i huvudsak i enlighet med det
förslag som lagts fram av Stiftelsen Internationella
Handshögskolan i Jönköping. Nämnda proposition kommer att
behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

Frågor om universitetens och högskolornas namn bör enligt
propositionen få avgöras av regeringen och inte behöva
underställas riksdagen. Vissa universitet har begärt att få
ändra ordningsföljden i sina namn. Sålunda vill Universitetet i
Lund heta Lunds universitet och Universitetet i Stockholm heta
Stockholms universitet. Det bör enligt propositionen vara
tillåtet för samtliga universitet att ändra ordningsföljden i
sina namn efter framställning till regeringen. I propositionen
redovisas också regeringens bedömning av vissa andra önskemål
om ändrade namn på högskolorna. Högskolan i Luleå bör enligt
regeringen inte få kalla sig Tekniska universitetet i Luleå,
eftersom den för närvarande inte har tillräcklig bredd för att
kunna använda beteckningen universitet. Inte heller anser
regeringen det lämpligt att Idrottshögskolan i Stockholm
benämns enbart Idrottshögskolan så som dess styrelse begärt.
Några högskolor, som önskar ha med adjektivet Kungliga i sitt
namn, hänvisas till att först inhämta Hans Majestät Konungens
samtycke därtill. Högskolan i Eskilstuna/Västerås bör få ändra
namn till Mälardalens högskola och Konstfackskolan ändra namn
till Konstfack, i båda fallen i enlighet med högskolornas egna
önskemål.

Att fastställa en högskolas namn bör enligt motionerna
1992/93:Ub56 (s) yrkande 3 och 1992/93:Ub62 (s) yrkande 3 vara
en fråga för resp. högskolas styrelse. I den sistnämnda
motionen anförs att regeringen bör avstå från att ta över
Idrottshögskolans styrelses rätt att fatta beslut om namnet.

Utskottet noterar att det alltsedan högskolereformen 1977 har
funnits en bilaga till högskoleförordningen där de statliga
högskoleenheterna har räknats upp. I överensstämmelse med vad
föredragande statsrådet anfört i proposition 1975:9 (s. 512),
mot vilket riksdagen inte hade något att erinra, har de enheter
som utgjort den enda statliga högskoleenheten på resp. ort
benämnts "universitetet i" resp. "högskolan i" jämte namnet på
den ort eller de två orter dit högskolan genom riksdagens
beslut skulle vara förlagd. I den nya högskoleförordning som
utfärdats i februari 1993 (SFS 1993:100) anges för första
gången även de engelska benämningarna på de statliga
universiteten och högskolorna.

Längre tillbaka har universiteten benämnts ömsom enligt
mönstret "Lunds universitet", ömsom "universitetet i ...". I
1956 års universitetsstatuter (SFS 1956:117) och i 1964 års
universitetsstadga (SFS 1964:461) förekommer enbart
benämningsformen "universitetet i ...". Fram till och med
början av 1970-talet användes emellertid båda formerna såväl av
regeringen som i riksdagen, t.ex. i statsverkspropositioner och
utskottsbetänkanden. Fram till omläggningen av anslagssystemet
budgetåret 1966/67 betecknades också anslagen till
universiteten enligt mönstret "Lunds universitet".

Under 1980-talet har riksdagen fyra gånger avslagit
motionsyrkanden om att högskolan i Gävle/Sandviken skulle byta
namn till Gävleborgs högskola (bet. UbU 1985/86:20, 1986/87:21,
1987/88:20 och 1988/89:UbU18). Vid det sista tillfället
avslogs också en motion om att högskolan i Karlskrona/Ronneby
skulle heta Högskolan i Blekinge (bet. 1988/89:UbU18 s. 13).
Vid alla tillfällena motiverade utskottet sin avstyrkan med att
samtliga högskolor i landet skall vara riksrekryterande och
inte enbart ansvara för att tillgodose behovet av
högskoleutbildning i ett visst län.

Utskottet anser att det normala bör vara att högskolors och
universitets namn liksom hittills fastställs av regeringen. De
statliga högskolorna och universiteten är myndigheter. För att
undvika all risk för sammanblandning eller missförstånd bör det
vara entydigt vad en myndighet heter. Det är därför lämpligt
att det meddelas av regeringen i förordning. Utskottet har
inget att erinra mot de bedömningar som regeringen redovisat
rörande namnen på vissa högskolor. Med undantag för
fakultetsindelningen beslutar universiteten och högskolorna
själva om sin inre organisation. Namn som "musikhögskolan"
resp. "gymnastik- och idrottshögskolan" förekommer eller har
nyligen förekommit som beteckningar på delar av vissa
läroanstalter. Det är därför enligt utskottets mening motiverat
att Idrottshögskolan liksom Musikhögskolan, Operahögskolan och
Teaterhögskolan i Stockholm har "i Stockholm" med i sitt
officiella namn. Utskottet anser det värdefullt att även de
engelska benämningarna på högskolorna och universiteten nu
tagits med i bilagan till högskoleförordningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1992/93:Ub56 yrkande 3 och 1992/93:Ub62 yrkande 3
godkänner vad som förordats i propositionen om universitetens
och högskolornas namn.

Utskottet har i det föregående behandlat frågan om fristående
utbildningsanordnares rätt att ge examina och att få ställning
som fristående högskolor. Handelshögskolan i Stockholm
(HHS), som har enskild huvudman, har sedan lång tid haft både
examensrätt och statsbidrag för sin verksamhet och alltså varit
en fristående högskola i den nya bemärkelsen.

Förhållandena har reglerats i avtal mellan staten och
Handelshögskolan. Det nu gällande avtalet löper ut den 30 juni
1994. Regeringen begär i propositionen bemyndigande att då ingå
ett nytt avtal. Examensrätten för HHS bör enligt regeringen
regleras på samma sätt som för övriga fristående högskolor.
Handelshögskolans ändamål bör i det nya avtalet liksom i det
nuvarande vara de som anges i punkt 1 i Handelshögskolans av
Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar
(återgivna bl.a. i Utbildningsväsendets författningsbok del 3).
Statsbidrag bör enligt regeringen utgå till Handelshögskolans
grundläggande utbildning efter samma principer som till
statliga högskolor. Ersättningen för helårsstudenter och
helårsprestationer bör beräknas enligt vad som gäller för det
samhällsvetenskapliga området. Detta innebär enligt
propositionen en betydande utökning av statsbidraget per plats,
jämfört med vad som utgår enligt nu gällande avtal. För
forskarutbildning bör HHS enligt regeringen få 8,5 miljoner
kronor per år för studiestöd och 0,3 miljoner kronor per
doktorsexamen. För HHS biblioteksverksamhet bör bidrag utgå med
4,5 miljoner kronor. Det totala bidrag som kan utgå bör
maximeras till 50 miljoner kronor, vilket skall jämföras med
det nuvarande sammanlagda bidraget på 27,5 miljoner kronor. För
att nå upp till det föreslagna nya maximala bidraget måste dock
HHS göra en betydande ökning av prestationerna både inom den
grundläggande utbildningen och inom forskarutbildningen.
Regeringen anser också att HHS inte bör få ta ut avgifter för
sådan utbildning som i allt väsentligt, såväl till omfattning
som till nivå och insatser i övrigt, motsvarar sådan utbildning
som förekommer vid statliga universitet eller högskolor.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 16 anförs att bidraget till
Handelshögskolan bör maximeras på en lägre nivå än vad
regeringen föreslagit. En del av de ökade resursanspråken borde
enligt motionärerna riktas mot Handelshögskolans privata
intressenter. Statsbidraget bör därför enligt motionärerna
maximeras till 37,5 miljoner kronor totalt.

Utskottet delar regeringens uppfattning att HHS för sin
grundutbildning bör få statsbidrag efter samma grunder som
gäller för motsvarande statliga högskoleutbildning. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55
yrkande 16 bemyndigar regeringen att ingå ett avtal om bidrag
till Handelshögskolan i Stockholm med i huvudsak det innehåll
som redovisats i propositionen.

Statsbidrag till HHS för budgetåret 1993/94 föreslås utgå
från anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m., som
utskottet behandlar i det följande.

8. Vissa övriga frågor

Möjligheterna för synskadade att genomgå högskoleprovet
tas upp i motion 1992/93:Ub621 (m). Motionären anser att
högskoleprovet bör göras tillgängligt för alla. För synskadade
skulle då t.ex. texter och diagram överföras till punktskrift.

Utskottets principiella uppfattning är att alla skall kunna
delta i högskoleprovet på lika villkor. Det arbete som sedan
flera år pågår -- nu inom Verket för högskoleservice (VHS) och
tidigare inom Universitets- och högskoleämbetet -- bör
fortsätta. För närvarande undersöker VHS möjligheterna att
erbjuda delprovet Diagram, tabeller och kartor i en form som är
tillgänglig för punktskriftsläsande personer. Enligt vad
utskottet erfarit har VHS utvecklingsarbete på denna punkt
delvis hämmats av regeringens ställningstagande i förra årets
budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 85) att samtliga
utgifter för högskoleprovet skall täckas genom inkomst av
avgifter för anmälan. VHS disponerar alltså inget anslag för
utvecklandet av speciella lösningar för handikappade studenter.
En ytterligare komplikation när det gäller högskoleprovets
tillgänglighet är också att handikappet i många fall medför att
utförandet av olika uppgifter tar längre tid för den
handikappade än för andra. Högskoleprovet är i grunden
konstruerat så att provresultatet är beroende av hur många av
uppgifterna inom de olika delproven som den prövande klarar av
inom en begränsad tidsram. Det har därför inte ansetts möjligt
att ge handikappade personer längre tid för att genomföra
provet än övriga. Enligt vad utskottet erfarit förekommer det
att motoriskt handikappade personer biträds av personlig
assistent vid deltagande i högskoleprovet. Likaså kan synsvaga
studenter få provuppgifterna i uppförstorad svartskrift. För
synskadade som inte kan läsa sådan text har dock hittills ingen
lösning kommit fram.

I ett svar på en fråga i riksdagens kammare i november 1991
om högskoleprovets tillgänglighet för handikappade anförde
utbildningsministern att han avsåg att ta initiativ i frågan,
om det inte hände något som resultat av UHÄ:s då pågående
arbete. Utskottet anser att det är angeläget att
utvecklingsarbetet fortsätter och utgår från att regeringen vid
behov vidtar åtgärder för att påskynda utvecklingen av ett
högskoleprov som är tillgängligt för alla på lika villkor. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub621.

Preparandutbildningen för utländska gäststuderande bör
enligt motion 1992/93:Ub666 (fp) i sin helhet öppnas för
flyktingar och invandrare med akademisk examen. Enligt
nuvarande bestämmelser är endast den andra terminen av den
ettåriga preparandutbildningen öppen för dessa grupper, medan
första terminen är reserverad för gäststuderande. Meningen är
att invandrare skall läsa sin första termin svenska i kommunal
sfi och därefter testas till preparandutbildningens termin två.
Motionären, som hänvisar till Riksrevisionsverkets uppföljning
av 1991 års sfi-reform, anser att detta inte är en lyckad
kombination för denna grupp.

Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden vid flera
tidigare riksmöten (bet. UbU 1984/85:3, 1989/90:UbU27 och
1990/91:UbU16). Riksdagen har på utskottets förslag avslagit
yrkandena.

I den rapport från Riksrevisionsverket som motionären åsyftar
(Svenskundervisning för invandrare -- uppföljning av 1991 års
reform, F 1992:33) anförs att det enligt uppgift från
universiteten nästan inte är någon invandrare eller flykting
som kunnat antas till termin två av preparandutbildningen efter
enbart sfi. RRV konstaterar att det vid granskningen framkommit
att de kunskaper som eleverna har efter avslutad
sfi-undervisning ofta inte svarar mot de krav som ställs för
att få ett arbete eller för fortsatta studier. Ett
kunskapsglapp har enligt RRV uppstått, och verket anser det
viktigt att åtgärder vidtas för att minska detta. Riksdagen har
nyligen ställt sig bakom ett förslag av Riksdagens revisorer
(1992/93:RR2) att riksdagen av regeringen skall begära en
redovisning av erfarenheterna av den reformerade undervisningen
i svenska för invandrare (bet. 1992/93:SfU7, 1992/93:UbU5y,
rskr. 261).

Enligt det nya styrsystem för högskolan som beslutades förra
året skall särskilda behörighetsvillkor och urvalsregler till
grundläggande högskoleutbildning fastställas lokalt. De
nuvarande bestämmelserna om tillträde till
preparandutbildningen kommer enligt vad utskottet erfarit bl.a.
därför att bli föremål för översyn inom
Utbildningsdepartementet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub666.

Motion 1992/93:Ub45 (s) tar upp frågan om den högre
förvaltningsutbildning på mastersnivå, som sedan ett par år
pågår på försök i statsförvaltningen. Ett 80-tal anställda vid
myndigheter, verk och departement deltar i utbildningen, som
anordnas under medverkan från flera universitet samt
Handelshögskolan i Stockholm. Enligt motionärerna är en
fortsättning på denna goda start för kunskapsutbyte mellan
universitet och förvaltning i riskzonen, eftersom ingen känner
ansvar för att den investering som staten här har gjort skall
ge fortsatt avkastning.

Utskottet konstaterar att de mastersutbildningar som avses i
motionen anordnas som uppdragsutbildning. Utbildningen har
omfattat fyra områden: strategiskt personalarbete och
kompetensutveckling, förvaltningspolitik och förnyelsearbete,
internationellt förvaltningssamarbete och förhandling samt
ekonomi och styrning. Staten har finansierat utvecklingsarbetet
och genomförandet av undervisningen, medan deltagarnas resp.
arbetsgivare har stått för kostnaderna för ledigheter, resor
och liknande i samband med utbildningen. Medel för
utvecklingsarbetet och undervisningen har hämtats från
reservationsanslaget Bidrag till kompetensutveckling på det
statliga området (Civildepartementets huvudtitel). Detta anslag
fördes upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 efter
förslag i budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 15)
med ett belopp som motsvarade vad parterna i 1989 års ramavtal
om löner för statstjänstemän m.fl. (RALS 1989--90) avsatt för
att statsanställda skulle kunna erbjudas viss
personalutbildning varje år. Något motsvarande anslag fördes
inte upp på statsbudgeten påföljande år och är numera i stort
sett förbrukat.

Utskottet utgår från att såväl de universitet som engagerats
i försöksverksamheten som de statliga myndigheter vilkas
anställda genomgått utbildningen har ett intresse av att sådan
utbildning kan ges även i fortsättningen. Det är utskottets
förhoppning att dessa i samverkan kan finna lämpliga vägar och
finansieringsmöjligheter för att fortsätta verksamheten.
Anslagen under Utbildningsdepartementets huvudtitel till
universitet och högskolor är dock inte avsedda för finansiering
av statens kostnader som beställare av uppdragsutbildning,
varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp två yrkanden i
motion 1992/93:Ub687 (s) om en jämnare social rekrytering
till högskoleutbildningen. Motionärerna föreslår ett
tillkännagivande till regeringen att en jämnare social
rekrytering till olika utbildningsvägar bör vara ett mål inom
utbildningspolitiken (yrkande 4) samt att regeringen måste
vidta kraftfulla åtgärder som leder till en minskad social
snedrekrytering inom olika delar av utbildningssystemet, inte
minst inom den högre utbildningen (yrkande 5).

Utskottet behandlade yrkanden av motsvarande innebörd i
betänkande 1992/93:UbU3 (s. 21). Då anförde utskottet att ett
av målen för högskoleutbildningen sedan lång tid är att
åstadkomma en vidgad social rekrytering, och att det har rått
enighet om detta i riksdagen. Vidare hänvisade utskottet till
att en av regeringen tillsatt särskild utredare arbetade med
att översiktligt beskriva omfattningen av den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning. Han beräknades avsluta
sitt arbete i februari 1993. Utskottet har nu erfarit att
tidsplanen ändrats, och att den särskilde utredaren numera
väntas framlägga sin rapport till den 1 juli 1993.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub687 yrkandena 4 och 5.

9. Anslag och utbildningsuppdrag

Alla universitet och högskolor har i sina
anslagsframställningar haft att göra en nulägesbeskrivning, en
resultatanalys och en framtids- och resursanalys. Dessa
sammanfattas kort i propositionen. Mot bakgrund av vad resp.
universitet eller högskola anfört har utbildningsministern
gjort en fördjupad prövning och redovisar i propositionen sina
slutsatser därav, bl.a. när det gäller läroanstaltens
utbildningsuppdrag och anslag.

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts
några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra
det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya
systemet och därmed sammanhängande anslagsomläggning
förutsätter. Därför saknas i propositionen en bedömning av
prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda
mål.

Utskottets förslag i det föregående om ändrad proportion
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer medför
en viss förändring av de i propositionen beräknade
anslagsbeloppen. De anslagsbelopp som utskottet i det följande
föreslår är omräknade med anledning av den förändrade
proportionen. Även takbeloppen, till vilka riksdagen inte avses
ta ställning särskilt, påverkas av förändringen.

Utskottet erinrar om vad som anförts i det föregående (s. 37)
om att anslagsbeloppen, på grund av tekniska justeringar, kan
komma att avvika från vad som anges i propositionen. Av samma
skäl kan de komma att avvika från de belopp som utskottet i det
följande föreslår.

D 1. Universitetet i Uppsala: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden överlag har varit hög. På de områden där
detta inte har varit fallet torde det enligt propositionen vara
möjligt för universitetet att öka antalet helårsprestationer
och därigenom uppnå ett bättre resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 6 000. Av dessa bör minst 350 avse
civilingenjörsexamen, minst 310 grundskollärarexamen med
inriktning på årskurserna 1--7, minst 480 grundskollärarexamen
med inriktning på årskurserna 4--9, minst 450
gymnasielärarexamen och minst 290 läkarexamen.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 20 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 60 000.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
47800 helårsprestationer, fördelade på elva av de tolv
områdena (ej det odontologiska).

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas budgetåret 1993/94 till 522 926 000
kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet
till 542 527 000 kr resp. 552722000 kr. Garantibeloppet för
budgetåret 1993/94 beräknas till 482 361 000 kr.

För ett antal särskilda åtaganden beräknas vid sidan av
takbeloppet 11 588 000 kr budgetåret 1993/94. Motsvarande
belopp för 1994/95 skall enligt vad som meddelats från
Utbildningsdepartementet vara 11086000 kr. För särskilda
åtaganden budgetåret 1995/96 beräknas 9604 000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 534 514 000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att
Universitetet i Uppsala budgetåret 1993/94 skall kunna få
resurser för 400 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 14 miljoner kronor.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
till Universitetet i Uppsala: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 535276000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 553613000 kr och för budgetåret
1995/96 till 562326000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget budgetåret
1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall ökas med
28 miljoner kronor och 1995/96 med 42 miljoner kronor,
motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter (yrkandena 6 och
7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55, föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 2. Lunds universitet: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden generellt har varit hög och att
verksamheten i allt väsentligt bedrivs rationellt och
effektivt. Även om universitetet i ett nationellt perspektiv
hävdar sig väl på de flesta områden vad gäller studieresultat,
bör det vara möjligt att genomsnittligt öka effektiviteten både
vad gäller helårsprestationer och examensfrekvenser.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör upgå
till minst 8 400. Av dessa bör minst 1 520 avse
civilingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarexamen med
inriktning på årskurserna 1--7, minst 580 grundskollärarexamen
med inriktning på årskurserna 4--9, minst 1 000
gymnasielärarexamen, minst 500 läkarexamen och minst 30
tandläkarexamen.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 29 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 87 000. I
sistnämnda tal ingår det konstnärliga området med högst 1 460
helårsstudenter. För det konstnärliga området får universitetet
ersättning med 101 500 kr per helårsstudent.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 68
550 helårsprestationer, fördelade på elva av de tolv områdena
(ej det farmaceutiska).

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas budgetåret 1993/94 till
838824000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 876018000 kr resp. 891467000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
761907000 kr.

För ett antal särskilda åtaganden beräknas vid sidan av
takbeloppet 36894000 kr budgetåret 1993/94. Motsvarande
belopp för budgetåren 1994/95 och 1995/96 är 35296000 resp.
31120000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 875718000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Lunds
universitet för budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för
400 helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad
av 14 miljoner kronor. Enligt motion 1992/93:Ub909 (s) behövs
ytterligare satsningar på Lunds universitet, utöver dem som
beslutades av riksdagen hösten 1992.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
och med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt
1992/93:Ub909 till Lunds universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
877078000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 911314000 kr och för budgetåret
1995/96 till 922587000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för 1995/96 med 42 miljoner
kronor, motsvarande 900 resp. 1 350 helårsstudenter (yrkandena
6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen med den ändring som följer
av den av utskottet i det föregående förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

Vikten av fortsatt satsning på högre teknisk utbildning i
Helsingborg och Malmö tas upp i motion 1992/93:Ub47 (m).
Motionären anser att man bör utnyttja det sökandeunderlag som
finns och de investeringar som gjorts av de berörda kommunerna,
genom att förlägga de två första studieåren av
civilingenjörsutbildning till dessa båda orter för att
studenterna därefter antingen skall kunna flytta över till Lund
för att slutföra studier till civilingenjörsexamen eller
genomgå ett tredje år och avlägga ingenjörsexamen i Helsingborg
resp. Malmö. Även i motion 1992/93:Ub39 (s) tas de kommunala
satsningarna i Helsingborg upp. Motionärerna anser det för
näringslivets utveckling angeläget att man fullföljer planerna
på att ge fastare former åt högskoleverksamheten i Helsingborg,
där ingenjörsutbildningen bör bilda bas. Regeringens förslag
att utbyggnadsprogrammet för ingenjörsutbildningen vid bl.a.
Lunds universitet inte skall fullföljas utan ersättas med
utökad civilingenjörsutbildning är enligt motionärerna
olyckligt. De befarar också att det nya
resurstilldelningssystemet skall inverka negativt på
utlokaliseringen av högskoleutbildning utanför högskoleorterna.
I motion 1992/93:Ub658 (m) anförs också att Helsingborgs goda
förutsättningar som lokaliseringsort för högskoleutbildning bör
tas till vara.

Utskottet erinrar om att det ankommer på resp. ansvariga
läroanstalt, i detta fall Lunds universitet, att besluta om var
den utbildning som universitetet ansvarar för skall förläggas.
Likaså är studieorganisationen, och därmed kopplingen mellan
ingenjörsutbildning och civilingenjörsutbildning, en lokal
fråga. Utskottet har i det föregående uttryckt sin förväntan
att styrelserna för universiteten och högskolorna tar ansvar
för kompetensförsörjningen i landet och resp. region. Utskottet
konstaterar att Helsingborg tillhörde de orter som utpekades
för permanent lokalisering av ingenjörsutbildning i samband med
riksdagens beslut om reformering av densamma (prop. 1988/89:90,
bet. UbU30, rskr. 280). I det föregående har utskottet också
anfört att ingenjörsutbildningen inte generellt bör förlängas
till tre år, även om en påbyggnadsutbildning på den tvååriga
utbildningen kan vara befogad i vissa fall.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub39, 1992/93:Ub47 och 1992/93:Ub658.

Stiftelsen Skånehantverk på Citadellet i Landskrona bör
enligt motion 1992/93:Ub904 (fp) yrkande 3 kunna vara en
utgångspunkt för en behövlig satsning på grund- och
vidareutbildning av hantverkare i Skåne.

Utskottet har tidigare (bet. 1989/90:UbU24 och 1991/92:UbU14)
behandlat likartade yrkanden och därvid hänvisat till att
frågan bör avgöras genom lokala beslut. Enligt vad utskottet
erfarit pågår en utredning inom Lunds universitet i denna sak.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

D 3. Universitetet i Göteborg: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden av utbildningsplatserna är
tillfredsställande. Även om universitetet i ett nationellt
perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden bör det enligt
propositionen vara möjligt för universitetet att genomsnittligt
öka effektiviteten både vad gäller helårsprestationer och
examensfrekvens.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 6 800. Av dessa bör minst 730 avse
grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 1--7, minst
1100 grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 4--9,
minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 272 läkarexamen och
minst 170 tandläkarexamen.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 23 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 69 000. I
sistnämnda tal ingår det konstnärliga området med högst 2 430
helårsstudenter. För det konstnärliga området får universitetet
ersättning med 91600 kr per helårsstudent.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
51750 helårsprestationer, fördelade på tio av de tolv
områdena (ej de tekniska och farmaceutiska).

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas budgetåret 1993/94 till
615778000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 645276000 kr resp. 661251000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
593103000 kr.

För vissa särskilda åtaganden beräknas vid sidan av
takbeloppet 24795000 kr för 1993/94. Motsvarande belopp för
1994/95 resp. 1995/96 är 17661000 kr resp. 6511000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 640573000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att
Universitetet i Göteborg budgetåret 1993/94 skall kunna få
resurser för 450 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 15750000 kr.

I motion 1992/93:Ub60 (c) anförs att den
bebyggelseantikvariska utbildningen vid Universitetet i
Göteborg bör byggas ut och få större resurser. Motionärerna
anser att frågan är en riksangelägenhet, eftersom
universitetets egna resursramar är hårt intecknade. Utvidgning
av den bebyggelseantikvariska utbildningen till magisternivå
föreslås i motion 1992/93:Ub674 (s) yrkande 2, där också
specialiseringsmöjligheter anges samt att resursnivån bör vara
50000 kr per årsstudieplats.

Enligt utskottets uppfattning bör de frågor som tas upp i de
två sistnämnda motionerna lösas inom Universitetet i Göteborg.
Utskottet erinrar om vad som anförts i det föregående (avsnitt
1) om att den bebyggelseantikvariska utbildningen delvis torde
bli hänförlig till andra utbildningsområden än det
humanistiska, och därmed tillföra universitetet större
ersättningar än renodlat humanistisk utbildning. Enligt
propositionen (s. 15) har takbeloppen för Universitetet i
Göteborg beräknats så att de tillåter per capita-ersättningar
för konservatorsutbildningen och den bebyggelseantikvariska
utbildningen enligt ersättningsnormen för det
naturvetenskapliga området. Med det anförda avstyrks motionerna
1992/93:Ub60 och 1992/93:Ub674 yrkande 2.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
till Universitetet i Göteborg: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 641965000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 662937000 kr och för budgetåret
1995/96 till 667762000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 31500000 kr och för 1995/96 med 47250000 kr
(yrkandena 6 och 7) motsvarande 900 resp. 1 350
helårsstudenter.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vid Tidaholms grafiska verkstad finns enligt motion
1992/93:Ub697 (s) en unik kompetens som bör komma den högre
utbildningen till godo genom att vissa avsnitt i den
konstnärliga utbildningen förläggs som högskoleutbildning till
nämnda verkstad.

Utskottet finner att den fråga motionärerna aktualiserar bör
kunna prövas av berörda universitet och högskolor med
konstnärlig utbildning. Den är alltså inte en fråga för
riksdagen, som därför bör avslå motionen.

D 4. Stockholms universitet: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden generellt är hög och att verksamheten i
allt väsentligt bedrivs rationellt och effektivt. Däremot
ligger prestationsgraden under riksgenomsnittet, trots att den
har ökat under perioden 1987/88--1990/91. Det borde därför vara
möjligt för universitetet att nå en högre prestationsgrad med
oförändrade resurser per helårsstudent.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 5100.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 21 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 63 000.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
48800 helårsprestationer, fördelade på sex av de tolv
områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
405048000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 419400000 kr resp. 425 759 000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
373450000 kr.

För kostnader vid Tolk- och översättarinstitutet skall
universitetet avsätta 4,5 miljoner kronor.

Universitetet ges i övrigt i uppdrag att samla in uppgifter
om övriga universitets och högskolors kostnader för studenter
med funktionshinder och i mån av behov nationellt fördela de
medel som anvisas för detta ändamål. Som utskottet nämnt i det
föregående föreslås i propositionen att 8,9 miljoner kronor för
detta ändamål anvisas under anslaget Stockholms universitet:
Grundutbildning.

Stockholms universitet skall enligt propositionen årligen
förlägga 275 helårsstudentplatser till verksamheten i
anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge.

För de i propositionen angivna särskilda åtagandena beräknas
vid sidan av takbeloppet 16 389 000 kr för vart och ett av
budgetåren i treårsperioden.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 421437000 kr.

I motionerna 1992/93:Ub50 (s) yrkande 2 och 1992/93:Ub55 (s)
yrkande 20 föreslås att medelsanvisningen för studenter med
funktionshinder skall vara 22 miljoner kronor, dvs. 13,1
miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.

Enligt motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 15 bör medlen för
studenter med funktionshinder anvisas till Verket för
högskoleservice i stället för till Stockholms universitet.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Stockholms
universitet budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för 450
helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad av
15750000 kr.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
att ansvaret för samordning och medelsfördelning för extra
kostnader för studenter med funktionshinder skall läggas på
Stockholms universitet, eftersom ca hälften av landets
studenter med funktionshinder studerar vid Stockholms
universitet. Det gör det motiverat att lägga ansvaret för den
nationella samordningen där.

Utskottet vill poängtera att detta inte fråntar resp.
högskola eget ansvar för att i budgeten avsätta medel på samma
sätt som hittills för detta ändamål. Att ta emot studenter med
funktionshinder ingår i varje högskolas ansvar. Endast i de
fall då det krävs extra stora insatser för att möjliggöra detta
skall ersättning kunna utgå av anslaget som förvaltas av
Stockholms universitet. Utskottet har inte funnit skäl att
frångå regeringens bedömning av medelsbehovet för detta
ändamål. Självfallet utgår utskottet från att regeringen, om
det visar sig att medelsanvisningen är otillräcklig, återkommer
till riksdagen i frågan.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 422 483 000 kr.
Därmed avstyrks motionerna 1992/93:Ub50 yrkande 2, 1992/93:Ub55
yrkandena 5 delvis och 20 och 1992/93:Ub79 yrkande 15 delvis.

Projektet Näringslivshögskola Syd tas upp i motionerna
1992/93:Ub61 (s) yrkande 2 och 1992/93:Ub72 (fp). Det handlar
om ett projekt som Botkyrka och Huddinge kommuner samt
landstinget bedriver. Motionärerna ser regeringens förslag att
Stockholms universitet skall förlägga 275 helårsstudentplatser
årligen (alltså totalt 825 under treårsperioden) till Huddinge
som positivt men otillräckligt för att kunna säkerställa
uppbyggnaden och fortsättningen av de utbildningsprogram som
planeras inom Näringslivshögskola Syd. Antalet
helårsstudentplatser under treårsperioden bör enligt båda
motionerna uppgå till 1 150. En omfördelning av 300
utbildningsplatser till Näringslivshögskola Syd föreslås i
motion 1992/93:Ub652 (fp), som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen. I motion 1992/93:Ub61 yrkande 3 anförs att
statliga utbildningsplatser inom bl.a. språk- och
ekonomiområdena även bör förläggas till Haninge.

Utskottet har erfarit att Stockholms universitet planerar att
öka sin verksamhet på Södertörn från ca 170
helårsstudentplatser innevarande år till ca 330 budgetåret
1993/94. Därvid planeras i Haninge ca 50 helårsplatser på
fristående kurser och i Huddinge ca 250 helårsplatser, varav ca
150 i de längre utbildningsprogram som planerats inom
Näringslivshögskola Syd. Härtill kommer ca 30
helårsstudentplatser i Södertälje.

Utskottet anser att Stockholms universitet borde vara väl
medvetet om potentialen för rekrytering av studerande som finns
på Södertörn och att det ligger i universitetets eget intresse
att ta denna till vara. Därmed anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något tillkännagivande om ökad omfattning av
Stockholms universitets verksamhet i Huddinge och Haninge,
varför motionerna 1992/93:Ub61 yrkandena 2 och 3, 1992/93:Ub72
samt 1992/93:Ub652 bör avslås av riksdagen.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 435789000 kr och för budgetåret
1995/96 till 442148000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 31 500 000 kr och 1995/96 med 47 250 000 kr
motsvarande 900 resp. 1 350 helårsstudenter (yrkandena 6 och
7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 5. Universitetet i Umeå: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden av utbildningsplatserna är
tillfredsställande. Även om universitetet i ett nationellt
perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden bör det vara
möjligt att genomsnittligt öka effektiviteten både vad gäller
helårsprestationer och examensfrekvens.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 3 900. Av dessa bör minst 75 avse
civilingenjörsexamen, minst 410 grundskollärarexamen med
inriktning på årskurserna 1--7, minst 430 grundskollärarexamen
med inriktning på årskurserna 4--9, minst 500
gymnasielärarexamen, minst 269 läkarexamen och minst 130
tandläkarexamen.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 14 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 42 000. I
sistnämnda tal ingår det konstnärliga området med högst 590
helårsstudenter. För det konstnärliga området får universitetet
ersättning med 125300 kr per helårsstudent.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 34
900 helårsprestationer, fördelade på tio av de tolv områdena
(ej de teologiska och farmaceutiska).

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till 444 125
000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet
till 460 074 000 kr resp. 467236 000 kr. Garantibeloppet för
budgetåret 1993/94 beräknas till 404656 000 kr.

Universitetet bör fortsatt bedriva utvecklingsarbete inom
distansutbildningens område och fortsatt stödja och främja
samarbetet med näringslivet och andra regionala intressenter.

För de i propositionen angivna särskilda åtagandena beräknas
vid sidan av takbeloppet en ersättning på 16 171 000 kr för
budgetåret 1993/94. Motsvarande belopp för budgetåren 1994/95
och 1995/96 är 15043000 resp. 11 497 000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 460 296 000 kr.

I förslaget i motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 ingår att
Universitetet i Umeå budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser
för 450 helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en
kostnad av 15 750 000 kr. Härigenom kan enligt motionärerna
flera av de från universitetets sida föreslagna nya
utbildningarna komma till stånd.

Som utskottet redovisat i det föregående föreslås i
motionerna 1992/93:82 (s, kds, v) samt 1992/93:Ub701 (s) att
läkarutbildningen vid universitetet i Umeå utökas med 50
antagningsplatser per år fr.o.m. vårterminen 1994.

Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det
föregående, dels till den totala dimensioneringsökning som
föreslås i motion 1992/93:Ub55 yrkande 5, dels till förslagen
om utökning av läkarutbildningen, föreslår att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på nämnda
motioner till Universitetet i Umeå: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 460 067
000 kr.

Behovet av resursinsatser för livsmedelsteknisk utbildning,
utveckling och forskning vid Universitetet i Umeå tas upp i
motion 1992/93:Ub631 (fp). Högskoleutbildning på området saknas
enligt motionärerna helt i Norrland. Genom resurstillskott inom
ramen för inlandssatsningar i slutet på 1980-talet har
förutsättningar kunnat skapas för kompetensuppbyggnad inom
området. Nu finns inte dessa resurser längre, varför det är
angeläget att snarast finna former för ett permanent stöd till
verksamheten på detta område i Umeå.

Utskottet hänvisar till det ansvar som i det nya styrsystemet
har lagts på resp. läroanstalts styrelse att prioritera mellan
olika utbildnings- och forskningsområden. Utskottet anser inte
att något tillkännagivande av riksdagen med anledning av motion
1992/93:Ub631 är påkallat, varför motionen avstyrks.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 475117000 kr och för budgetåret
1995/96 till 478733000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 31 500 000 kr och för 1995/96 med 47 250 000 kr
motsvarande 900 resp. 1 350 helårsstudenter (yrkandena 6 och
7).

Enligt motion 1992/93:Ub35 (-) bör en utökning av
läkarutbildningen med 50 nybörjarplatser per år ingå i
utbildningsuppdraget för Universitetet i Umeå budgetåren
1994/95 och 1995/96.

Minst 2 000 helårsstudentplatser på distansutbildning och
decentraliserad utbildning sammantaget under treårsperioden bör
enligt motion 1992/93:Ub83 (s) ingå i utbildningsuppdraget till
Universitetet i Umeå (yrkande 1). För detta uppdrag bör vidare
universitetet tilldelas 4000 kr extra per helårsstudent
(yrkande 2). Samma förslag framförs i motion 1992/93:Ub71 (fp),
där det sägs att resurstillskottet bör ske genom en
omfördelning från Stockholms universitet.

Utskottet hänvisar när det gäller distansutbildning och
decentraliserad utbildning till vad som anförts i det
föregående i avsnitt 1 av detta betänkande. När det gäller det
totala dimensioneringsförslaget i motion 1992/93:Ub55 samt
förslagen om utökad läkarutbildning hänvisar utskottet till vad
som anförts i avsnitt 2 av detta betänkande.

Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop.
1992/93:150 bil. 7), som kommer att behandlas av riksdagen
senare i vår, lagt fram förslag om ytterligare medel för utökad
distansutbildning budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1992/93:Ub35 delvis, 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7 (båda
delvis), 1992/93:Ub71 och 1992/93:Ub83 godkänner de riktlinjer
för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
förordats i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 6. Universitetet i Linköping: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att såväl utnyttjandegraden som prestationsgraden totalt sett
ligger över genomsnittet i landet under den gångna
femårsperioden. En ytterligare förbättring av
utnyttjandegraden, framför allt inom undervisnings- och
vårdområdena borde ändå vara möjlig inom ramen för de resurser
som universitetet förfogar över. En viss förbättring av
prestationsgraden bland de humanistiska utbildningarna borde
också kunna uppnås.

Utbildningsministerns slutsatser om universitetets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 3 500. Av dessa bör minst 1 250 avse
civilingenjörsexamen, minst 290 grundskollärarexamen med
inriktning på årskurserna 1--7, minst 390 grundskollärarexamen
med inriktning på årskurserna 4--9, minst 250
gymnasielärarexamen och minst 150 läkarexamen.

Universitetet bör kunna få studentpeng för högst 12 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 36 000.

Universitetet bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
30100 helårsprestationer, fördelade på nio av de tolv
områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till 386 112
000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet
till 398 920 000 kr resp. 404849 000 kr. Garantibeloppet för
budgetåret 1993/94 beräknas till 365671 000 kr.

Bland särskilda åtaganden nämns i propositionen att
universitetet bör utveckla och bedriva försöksverksamhet med en
psykologutbildning med planerad start senast budgetåret
1995/96.

För de i propositionen angivna särskilda åtagandena beräknas
vid sidan av takbeloppet en ersättning på 2 112 000 kr för
budgetåret 1993/94. Motsvarande belopp för budgetåren 1994/95
och 1995/96 är 1412 000 kr resp. 1 000 000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 388 224 000 kr.

I förslaget i motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 ingår att
Universitetet i Linköping budgetåret 1993/94 skall kunna få
resurser för 450 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 15750000 kr. I motion 1992/93:Ub906 (s)
yrkande 3 framhålls att Universitetet i Linköping måste få
expandera ytterligare, utöver vad som följt av riksdagens
beslut de senaste åren. Särskilt nämns
civilingenjörsutbildning, ingenjörsutbildning och
YTH-utbildning.

Utskottet, som hänvisar till sitt ställningstagande i det
föregående till den totala dimensioneringsökning som föreslås i
motion 1992/93:Ub55 yrkande 5, föreslår att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt 1992/93:Ub906
yrkande 3 till Universitetet i Linköping: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
387319000 kr.

Regeringen föreslår i propositionen att optikerutbildning
skall anordnas som en treårig högskoleutbildning fr.o.m.
budgetåret 1994/95. Enligt regeringens förslag skall Karolinska
institutet anordna utbildningen. I motionerna 1992/93:Ub55 (s)
yrkande 14, 1992/93:Ub78 (v, s, fp, c, kds, nyd) och
1992/93:Ub79 (v) yrkande 7 föreslås att optikerutbildningen i
stället skall anordnas vid Universitetet i Linköping. I motion
1992/93:Ub89 (m) accepteras regeringens förslag, men
motionärerna anser att den optikerutbildning som nu bedrivs vid
Stefansskolan i Borensberg som påbyggnadsutbildning under en
förhållandevis lång övergångstid bör få fortsätta som
högskoleutbildning under huvudmannaskap av Karolinska
institutet.

Utskottet har inte funnit skäl att frångå regeringens
bedömning att Karolinska institutet bör bli ansvarigt för
optikerutbildningen. Det ankommer på högskolestyrelsen att
besluta om den närmare lokaliseringen av utbildningen.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 14,
1992/93:Ub78, 1992/93:Ub79 yrkande 7 och 1992/93:Ub89.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 400332000 kr och för budgetåret
1995/96 till 405 849 000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 31 500 000 kr och för 1995/96 med 47 250 000 kr
motsvarande 900 resp. 1 350 helårsstudenter (yrkandena 6 och
7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående (avsnitt
2) anfört om det totala dimensioneringsförslaget i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
nämnda motion yrkandena 6 och 7 (båda delvis) godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 7. Karolinska institutet: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att det inom Karolinska institutet pågår en förnyelse av
utbildningarna med bl.a. en bättre ämnesmässig samordning inom
utbildningsprogrammen i syfte att bringa ner antalet
studieavbrott, en åtgärd som utbildningsministern finner mycket
angelägen.

Utbildningsministerns slutsatser om institutets
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1 100, varav minst 740 läkarexamina och minst
240 tandläkarexamina.

Karolinska institutet bör kunna få studentpeng för högst 3
100 helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 9300.

För helårsprestationer utgår ersättning enligt den tabell som
återges på s. 19 i propositionen. Något högsta antal
helårsprestationer för vilka ersättning utgår anges inte.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till 205 394
000 kr. Därvid har förutsatts att den utökning av
tandläkarutbildningen med 20 nybörjarplatser som beslutats för
innevarande budgetår inte skall permanentas. För budgetåren
1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet till 208533000 kr
resp. 209 638 000 kr. Garantibeloppet för budgetåret 1993/94
beräknas till 186 141 000 kr.

Vid sidan av takbeloppen beräknas för driften av en
tandvårdscentral för budgetåret 1993/94 ett belopp på 63 500
000 kr. Motsvarande belopp för budgetåren 1994/95 och 1995/96
är 65 000 000 kr vardera året. Vidare beräknas för nationella
prov efter läkares och tandläkares allmäntjänstgöring ett
belopp av 2 236 000 kr för vart och ett av de tre åren i
perioden.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 271 130 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1992/93:169 för budgetåret 1993/94 till Karolinska institutet:
Grundutbildning anvisar ett reservationsanslag på 270 920 000
kr.

Budgetåret 1994/95 skall enligt regeringens förslag, som
framgått i det föregående, optikerutbildning anordnas vid
Karolinska institutet.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 275769000 kr och för budgetåret
1995/96 till 276 874 000 kr.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden om
att optikerutbildningen skall anordnas vid Universitetet i
Linköping i stället för vid Karolinska institutet. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) uppvisar en hög
prestationsgrad för civilingenjörs- och YTH-utbildningarna och
en något lägre för ingenjörsutbildningen. Examensfrekvensen för
civilingenjörs- och ingenjörsutbildningarna är emellertid sådan
att den bör kunna förbättras under den kommande treårsperioden.
KTH har föreslagit åtgärder beträffande ökning av
examensfrekvensen, regional samverkan och kompletterande
förutbildning. Detta sammantaget med möjligheterna att
vidareutbilda ingenjörer till civilingenjörer bör göra det
möjligt för KTH att examinera fler civilingenjörer.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 2 900, varav minst 2 750
civilingenjörsexamina.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 10 200
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 30 600.

För helårsprestationer utgår ersättning enligt den tabell som
återges på s. 19 i propositionen. Något högsta antal
helårsprestationer för vilka ersättning utgår anges inte.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till 384 510
000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet
till 408 237 000 kr resp. 415932 000 kr. Garantibeloppet för
budgetåret 1993/94 beräknas till 366455 000 kr.

Vid sidan av takbeloppen beräknas inga medel för särskilda
åtaganden, varför regeringen föreslår att anslagsbeloppet för
budgetåret 1993/94 uppgår till 384 510 000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att KTH
budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för 400
helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad av
14 miljoner kronor.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
till Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 384 154
000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 408237000 kr och för budgetåret
1995/96 till 415932000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 9. Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden vid Chalmers tekniska högskola (CTH) är
hög vad gäller civilingenjörsutbildningen men lägre vad gäller
drifttekniska utbildningar och sjöbefälsutbildningar.
Prestationsgraden är högst i riket men examensfrekvensen är
förhållandevis låg. Rekryteringen till ingenjörsutbildningen
borde kunna förbättras och examensfrekvensen i
civilingenjörsutbildningen höjas. Åtgärder som CTH har
föreslagit för att öka examensfrekvensen, sammantaget med
möjligheterna att vidareutbilda ingenjörer till civilingenjörer
samt utrymmet för en friare resursanvändning, bör göra det
möjligt att examinera fler civilingenjörer.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 2 400 varav minst 2 200 civilingenjörsexamina.

CTH bör varje budgetår anordna utbildning för aktiv
sjöpersonal motsvarande 25 helårsstudenter.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 7 500
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 22 500.

För helårsprestationer utgår ersättning enligt den tabell som
återges på s. 19 i propositionen. Något högsta antal
helårsprestationer för vilka ersättning utgår anges inte.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till 306 683
000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet
till 321049000 kr resp. 325559 000 kr. Garantibeloppet
för budgetåret 1993/94 beräknas till 270705 000 kr.

Vid sidan av takbeloppen beräknas inga medel för särskilda
åtaganden, varför regeringen föreslår att anslagsbeloppet för
budgetåret 1993/94 skall uppgå till 306 683 000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att CTH
budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för 400
helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad av
14 miljoner kronor.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
till Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 303750 000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 321049000 kr och för budgetåret
1995/96 till 325 559 000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 10. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden är hög för de flesta utbildningar.
Prestationsgraden ligger under riksgenomsnittet, men har ökat
under perioden 1987/88--1990/91. Högskolan borde därför kunna
öka effektiviteten, dvs. nå en högre prestationsgrad med
oförändrade resurser per helårsstudent.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1 400 varav minst 800 civilingenjörsexamina,
minst 300 grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna
1--7 och minst 60 grundskollärarexamina med inriktning på
årskurserna 4--9.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 6 900
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 20 700. I
sistnämnda tal ingår det konstnärliga området med högst 540
helårsstudenter. För det konstnärliga området erhåller
högskolan en ersättning som i propositionen angivits som
82800 kr per helårsstudent. Utskottet har från
Utbildningsdepartementet erfarit att en felräkning skett, och
att det rätta beloppet skall vara 84 600 kr per helårsstudent.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 15 250
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 (efter
korrigering på grund av nämnda felräkning) till 207 796 000 kr.
För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas takbeloppet till
213 875 000 kr resp. 218 182 000 kr. Garantibeloppet
för budgetåret 1993/94 beräknas till 199 325 000 kr.

För ett antal särskilda åtaganden beräknas vid sidan av
takbeloppet 1633 000 kr 1993/94. Motsvarande belopp för
1994/95 och 1995/96 är 1 633 000 kr resp. 408 000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således av regeringen
(efter korrigeringen) ett sammanlagt anslag på 209 429 000
kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Luleå budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för 300
helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad av
10 500 000 kr.

I motion 1992/93:Ub696 (s) -- som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen -- anförs att grundutbildningen vid
Högskolan i Luleå bör breddas och byggas ut både med fler
civilingenjörsutbildningar, arkitektutbildning (som hittills
inte anordnas någonstans i Norrland) och fristående kurser i
samhällsvetenskap, språk och beteendevetenskap. Högskolan bör
enligt motionärerna också få möjlighet att öka utbudet av
utlokaliserade fristående kurser och distanskurser. Samma
motionärer föreslår i motion 1992/93:Ub81 (s) att högskolan
skall få ett permanent särskilt åtagande att anordna 300
helårsstudentplatser -- motsvarande 600 studerande på deltid --
på kurser med distansundervisning eller på decentraliserade
kurser. För detta åtagande skall särskilda resurser anvisas
(yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att högskolan skall
ges särskilt uppdrag att anordna ingenjörsutbildning i Kiruna
och för detta garanteras en ersättning på minst 3 miljoner
kronor per år, exkl. kostnader för lokaler och inredning
(yrkande 2). Slutligen föreslås att högskolan för sin
konstnärliga utbildning skall få en ersättning på 91200 kr
per helårsstudent (yrkande 3). Detta motsvarar enligt
motionärerna vad högskolan för närvarande disponerar för sin
konstnärliga utbildning.

Även i motion 1992/93:Ub37 (v) föreslås att distansutbildning
och decentraliserad utbildning ges som särskilt uppdrag med
särskilda resurser (yrkande 1), och att ersättningen per
helårsstudent inom det konstnärliga området skall vara 91 200
kr (yrkande 2). I motionen anförs vidare att inrättande av en
förkortad musikerutbildning som påbyggnad på
musiklärarutbildningen i Piteå bör övervägas som en
förstärkning av den konstnärliga utbildningen (yrkande 3).

Utskottet noterar att ersättningen per helårsstudent inom det
konstnärliga området vid Högskolan i Luleå i propositionen
genom en felräkning blivit angiven med ett för lågt belopp, som
dock nu korrigeras. När det gäller distansutbildning och
decentraliserad utbildning hänvisar utskottet till vad som
anförts i avsnitt 1 av detta betänkande. Utskottet är inte
berett att förorda en utökning av resurserna till Högskolan i
Luleå för att underlätta inrättandet av den föreslagna
förkortade musikerutbildningen.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1992/93:Ub37, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub81 och 1992/93:Ub696 (delvis) till Högskolan
i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 209449000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen (efter korrigering för den ovan nämnda
felräkningen) det sammanlagda anslaget för budgetåret
1994/95 till 215 508 000 kr och för budgetåret 1995/96
till 218590000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 31
500 000 kr motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter (yrkandena
6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, godkänner
de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som
följer av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 11. Danshögskolan: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att
utnyttjandegraden är hög. Högskolans utbildning kommer också
att kvalitativt stärkas genom att en professur i koreografi
inrättats.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Mimutbildningen vid Danshögskolan överförs från budgetåret
1993/94 till Teaterhögskolan i Stockholm.

Danshögskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst
273 helårsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 110500 kr per helårsstudent.

Högskolan tillförs 1000000 kr så att en dansarutbildning
med tonvikt på fri dans kan skapas. Medlen avses användas för
planering och utveckling av den nya dansarutbildningen under
budgetåret 1993/94, medan platserna i utbildningen kan besättas
fr.o.m. läsåret 1994/95.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för
budgetåret 1993/94 till 9393000 kr (= garantibelopp). Den
sammanlagda ersättningen som kan erhållas för vartdera av de
två följande budgetåren beräknas till 10387000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 10393000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10393000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen.

I motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 8 begärs ett
tillkännagivande om att den danspedagogiska utbildningen
bör förlängas med 20 poäng för att ge utrymme för praktik.

Utskottet hänvisar till att enligt den i högskoleförordningen
bilagda examensordningen uppnås konstnärlig högskoleexamen i
dans efter sammanlagt minst 80 poäng. Det ankommer därmed på
Danshögskolan att avgöra om utbildningen skall vara längre.
Riksdagen bör således avslå motionsyrkandet.

D 12. Dramatiska institutet: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att både
utnyttjandegraden och prestationsgraden är hög. Det bör vara
möjligt för högskolan att även i fortsättningen ligga kvar på
denna nivå.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 345
helårsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 267000 kr per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för
budgetåret 1993/94 till 30705000 kr (= garantibelopp). Den
sammanlagda ersättningen som kan erhållas för vartdera av de
två följande budgetåren beräknas till 30705000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag till Dramatiska institutet: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
30705000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen.

D 13. Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att
utnyttjandegraden varit hög. Instituten redovisar också att
verksamheten i allt väsentligt bedrivs rationellt och
effektivt.

Utbildningsministerns slutsatser om institutens
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

GI/IHR:s organisatoriska och utbildningsmässiga samverkan med
andra högskolor föreslås lösas så att ett organisatoriskt
samgående med Stockholms universitet sker fr.o.m. den 1 juli
1994.

Instituten skall, vid sidan av utbildning som för den
enskilde leder till examen, även bedriva fortbildning och
vidareutbildning.

Instituten bör kunna få medel från statsbudgeten för högst
465 helårsstudenter under treårsperioden.

Instituten ersätts med 39300 kr per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för
budgetåret 1993/94 till 6092000 kr (= garantibelopp). Den
sammanlagda ersättningen som kan erhållas för vartdera av de
två följande budgetåren beräknas till 6092000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag till Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
6092000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen.

D 14. Högskolan i Borås: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden genomgående varit hög de senaste åren.
Prestationsgraden har varit hög på de bundna utbildningarna men
lägre på fristående kurser. Högskolan borde därför kunna öka
prestationsgraden och därmed uppnå bättre resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 400.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 2500
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 7500.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 5 850
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
utbildningsområdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
71816000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 71010 000 kr resp. 72394000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
65769000 kr.

Motionerna 1992/93:Ub34 (fp) yrkande 2 och 1992/93:Ub76 (m)
yrkande 2 tar upp Väfskolan i Borås. Enligt den förstnämnda
motionen bör utbildningen där ingå som ett särskilt åtagande i
utbildningsuppdraget till Högskolan i Borås. I den sistnämnda
motionen anförs att Väfskolan bör utgöra en självständig enhet
inom Högskolan i Borås med eget budgetansvar. Den bör således
erhålla särskilda medel.

Utskottet konstaterar att Väfskolan i Borås fr.o.m.
budgetåret 1992/93 ingår i Högskolan i Borås. I samband med
denna förändring överfördes 1 045 000 kr från det tidigare
anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet till anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser, anslagsposten Högskolan i Borås (prop.
1991/92:100 bil. 9 s. 48 resp. 137 f.). Regeringen har i
förevarande proposition inte funnit anledning att markera
Väfskolan som ett särskilt åtagande för vilket särskilda medel
beräknas. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i
denna fråga. Den inre organisationen av Högskolan i Borås är en
angelägenhet för högskolans styrelse.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub34 yrkande 2 och 1992/93:Ub76 yrkande 2.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
sammanlagt anslag på 71816000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Borås budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för 200
helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad av
7 miljoner kronor.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 4) behandlat vissa
motioner om utbildning i textil design och klädformgivning. I
motionerna 1992/93:Ub59 (c) yrkande 2 och 1992/93:Ub80 (s)
yrkande 3 föreslås att de medel, 1500000 kr, som regeringen
avsett för utveckling av sådan utbildning skall anvisas till
Högskolan i Borås i stället för till Konstfack.

Utbyggnad av ingenjörsutbildningen vid Högskolan i Borås i
enlighet med 1990 års utbyggnadsprogram föreslås i motionerna
1992/93:Ub59 (c) yrkande 1, 1992/93:Ub70 (fp), 1992/93:Ub75 (m)
och 1992/93:Ub80 (s) yrkande 1. Motionärerna framhåller att
ingenjörsutbildningen vid Högskolan i Borås -- till skillnad
från vad som är fallet vid många andra högskolor -- lyckats
mycket väl med rekryteringen av studenter. Efter medgivande
från Utbildningsdepartementet har högskolan fått ta i anspråk
andra resurser och därigenom har fler studenter kunnat antas än
vad som upptagits i den tilldelade planeringsramen. I motion
1992/93:Ub41 (kds) yrkande 2 anförs att Högskolan i Borås borde
tillföras medel för ytterligare 15 årsstudieplatser i
ingenjörsutbildning.

De 120 årsstudieplatser som Högskolan i Borås tillfördes
vårterminen 1993 enligt riksdagens beslut med anledning av
proposition 1992/93:42 (bet. UbU5, rskr. 159) bör enligt
motionerna 1992/93:Ub41 (kds) yrkande 3, 1992/93:Ub59 (c)
yrkande 1 och 1992/93:Ub80 (s) yrkande 2 permanentas.

Högskolan i Borås bör enligt motion 1992/93:A416 (fp) yrkande
4 utvecklas till ett nationellt centrum inom textil och
konfektion. Högskolans resurser inom kultur- och
informationssektorn bör enligt motionärerna breddas utöver
biblioteksområdet.

När det gäller ingenjörsutbildning konstaterar utskottet att
Högskolan i Borås enligt den utbyggnadsplan som riksdagen
ställde sig bakom år 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10, s. 230,
bet. UbU19, rskr. 229) skulle tillföras ytterligare 30
nybörjarplatser i ingenjörsutbildning budgetåret 1993/94.
Regeringen har -- som framgått i det föregående -- funnit att
utbyggnadsprogrammet för ingenjörsutbildningen inte bör
realiseras fullt ut. Högskolan i Borås hör till dem för vilka
regeringen har beräknat att den planerade utbyggnaden bör
begränsas med ca 50%. Utskottet har inte någon annan
uppfattning än regeringen på denna punkt. För de 120
årsstudieplatser som Högskolan i Borås tillfördes vårterminen
1993 har i förevarande proposition beräknats medel för hela
budgetåret 1993/94, men inte för de följande åren i perioden.
Att medel avsågs bli beräknade engångsvis angavs i proposition
1992/93:42 s. 8. Det utbildningsuppdrag som redovisas i
förevarande proposition innefattar ett betydande utrymme för
utbildning inom områdena humaniora, juridik och
samhällsvetenskap. Att prioritera inom ramen för detta ankommer
på högskolestyrelsen. Utskottet utgår ifrån att det textila
kunnandet i Borås, baserat på hundraåriga traditioner, tas till
vara i samband med att Konstfack nu ges uppdraget att undersöka
förutsättningarna för utbildning i klädformgivning.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som förordas i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub41 yrkandena 2 och 3,
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub59 yrkandena 1 och 2
delvis, 1992/93:Ub70, 1992/93:Ub75, 1992/93:Ub80 yrkandena 1
och 2 samt yrkande 3 delvis och 1992/93:A416 yrkande 4 (delvis)
till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 71895 000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 71010000 kr och för budgetåret
1995/96 till 72394000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 14 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 21
miljoner kronor motsvarande 400 resp. 600 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört om
den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 15. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden är hög för de flesta utbildningar.
Prestationsgraden är däremot lägre än riksgenomsnittet, även om
den har ökat under perioden 1987/88--1990/91. Det borde därför
vara möjligt för högskolan att nå en högre prestationsgrad med
oförändrade resurser per helårsstudent.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 400. Av dessa bör minst 270 avse
grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 3200
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 9600.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 7600
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
utbildningsområdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
96255000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 95694000 kr resp. 92834000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
78486000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas en ersättning på
810000 kr för budgetåret 1993/94, 810000 kr för budgetåret
1994/95 och 400000 kr för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 97065000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Falun/Borlänge budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser för
300 helårsstudenter utöver regeringens förslag, till en kostnad
av 10500000 kr. Motsvarande förslag framförs i motion
1992/93:Ub77 (s) yrkande 6. Utökat platsantal på
civilingenjörsutbildningen vid denna högskola föreslås i motion
1992/93:Ub77 yrkande 3. Samma motion yrkande 4 tar upp värdet
av en kompetenshöjande utbildning för arbetslösa tekniker.
Enligt motionärerna skulle det vara en bra lösning om dessa
kunde erbjudas utbildning vid högskolan och samtidigt finge
uppbära kontant arbetslöshetsersättning. Motionerna
1992/93:Ub77 yrkande 7 och 1992/93:Ub87 (s) rör planer vid
Högskolan i Falun/Borlänge att förlägga viss
ingenjörsutbildning till Bergsskolan i Filipstad. Resurserna
för grundutbildning vid högskolorna i Gävle--Dala-regionen bör
enligt motion 1992/93:Ub903 (s) yrkande 4 förstärkas inom ramen
för en allmän kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen i
Sverige.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55
yrkande 5. I samma avsnitt har utskottet även avstyrkt
motionsyrkanden om att den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen vid bl.a. Högskolan i Falun/Borlänge inte skall
läggas ner. Frågan om förläggning av ett ökat antal platser
inom en del av civilingenjörsutbildningen till Högskolan i
Falun/Borlänge ankommer det inte på riksdagen att avgöra utan
på de högskolor som har examensrätt för
civilingenjörsutbildning. Styrelsen för Högskolan i
Falun/Borlänge kan inom ramen för de resurser som anvisas och
det utbildningsuppdrag som ges ta ställning till förslagen om
att anordna kompetenshöjande utbildning för arbetslösa tekniker
och om att förlägga ingenjörsutbildning till Bergsskolan i
Filipstad.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5 och 12, båda delvis,
1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis samt yrkandena 3, 4, 6 och 7,
1992/93:Ub87 och 1992/93:Ub903 yrkande 4 (delvis) till
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar att reservationsanslag på 97199000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 96504000 kr och för budgetåret
1995/96 till 93234000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med
31500000 kr, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 16. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att
utnyttjandegraden i allmänhet har varit tillfredsställande,
även om den vid vissa tillfällen legat under riksgenomsnittet.
Högskolan redovisar också att verksamheten i allt väsentligt
bedrivs rationellt och effektivt. Högskolan borde kunna
förbättra rekryteringen och under den kommande treårsperioden
uppnå minst de senaste årens antal helårsprestationer.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 350, varav minst 300 grundskollärarexamina med
inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 3600
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 10800.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 8550
helårsprestationer, fördelade på åtta av de tolv
utbildningsområdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
94265000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 94081000 kr resp. 92288000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
71620000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas en ersättning på
1244000 kr för budgetåret 1993/94, 1244000 kr
för budgetåret 1994/95 och 600000 kr för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 95509000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Gävle/Sandviken budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 300 heltidsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 10500 000 kr. En utökning av samma storlek
föreslås i motion 1992/93:Ub42 (s). I motion 1992/93:Ub903 (s)
yrkande 4, som väcktes under allmänna motionstiden, anförs att
inom ramen för en kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen bör
en betydande del av platserna inom det tekniska området
förläggas till regionen. Oförändrad omfattning av den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen vid Högskolan i Gävle/Sandviken
föreslås i motion 1992/93:Ub57 (s).

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55. I det
föregående har utskottet också avstyrkt motioner om
omfattningen av den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
vid bl.a. Högskolan i Gävle/Sandviken. Regeringens förslag
innebär att nämnda högskola tillförs resurser motsvarande hela
den tidigare planerade utökningen av ingenjörsutbildningen
budgetåret 1993/94 (+90 nybörjarplatser).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169 och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub42, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub57 delvis samt 1992/93:Ub903 yrkande 4
(delvis) till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
95478000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 95325000 kr och för budgetåret
1995/96 till 92888000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med
31500000 kronor, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 17. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att examensfrekvensen har ökat kontinuerligt under perioden
1987/88--1990/91. Utnyttjandegraden ligger över 100% för
samtliga utbildningsprogram. Prestationsgraden har ökat
markant, inte minst när det gäller
utvecklingsingenjörsprogrammet.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 150.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 2300
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 6900.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 5175
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
utbildningsområdena.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
45803000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
på 54234000 kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Halmstad budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 300 heltidsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 10 500 000 kr. Motsvarande förslag framförs
i motion 1992/93:Ub43 (s). I motionerna 1992/93:A426 (s)
yrkande 6 och 1992/93:A427 (fp) yrkande 3 framhålls betydelsen
av Högskolan i Halmstad för att höja utbildningsnivån i
Hallands län, vilket behövs för näringslivets utveckling och
för sysselsättningen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55. I det
föregående har utskottet även avstyrkt motioner om bibehållande
av den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen vid Högskolan
i Halmstad. Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen för
budgetåret 1993/94 möjliggör en betydande utökning av
utbildningsvolymen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub43 delvis, 1992/93:Ub55 yrkandena 5 och
12, båda delvis, 1992/93:A426 yrkande 6 och 1992/93:A427
yrkande 3 till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
54206000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen takbeloppet, som också utgör det
sammanlagda anslaget, för budgetåret 1994/95 till
51501000 kr och för budgetåret 1995/96 till
48841000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med
31500000 kr, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 18. Högskolan i Jönköping: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att både utnyttjandegraden och prestationsgraden genomgående
har varit höga de senaste åren. Det bör emellertid vara möjligt
för högskolan att ytterligare öka prestationsgraden inom
informations- och kulturutbildningarna samt vissa
ingenjörsutbildningar. Med bibehållen hög prestationsgrad inom
andra områden kommer därmed högskolan att erhålla ett
värdefullt resurstillskott.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 550, varav minst 360 grundskollärarexamina med
inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 3 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 9 000.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 7 100
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
85900000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 86864000 kr resp. 88577000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
68732000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas en ersättning på
2431000 kr för budgetåret 1993/94, 1823000 kr för
budgetåret 1994/95 och 600000 kr för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 88331000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Jönköping budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 300 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 10500000 kr.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av propositionen till
Högskolan i Jönköping: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 88294000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 till 88687000 kr resp.
89177000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med
31500000 kr, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 19. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden generellt varit hög och att verksamheten
i allt väsentligt bedrivs rationellt och effektivt. Även om
högskolan i ett nationellt perspektiv hävdar sig väl på de
flesta områden vad gäller studieresultat bör det vara möjligt
att genomsnittligt öka både utnyttjandegraden och
prestationsgraden.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 500, varav minst 330 grundskollärarexamina med
inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 3 500
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 10 500.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 8 000
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
103969000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 103765000 kr resp. 105922000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
88494000 kr.

För vissa i propositionen angivna särskilda åtaganden
beräknas vid sidan av takbeloppet för budgetåret 1993/94 en
ersättning på sammanlagt 6342000 kr. Motsvarande belopp för
budgetåren 1994/95 resp. 1995/96 beräknas till 5937000 kr
resp. 5532000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 110311000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Kalmar för budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 300 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 10500000 kr.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med anledning av propositionen till
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 110486000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 till 109702000 kr resp.
111453000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och budgetåret 1995/96 med
31500000 kr, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 20. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

Av den fördjupade prövningen har utbildningsministern
beträffande högskolans utbildningsuppdrag för treårsperioden
1993/94--1995/96 dragit slutsatser som sammanfattningsvis
innebär följande.

Antalet examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till
minst 100.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 1 900
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 5 700.

Högskolan bör kunna få ersättning för sammanlagt högst 3 800
helårsprestationer, fördelade på fyra av de tolv områdena.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
34396000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
på 41438000 kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Karlskrona/Ronneby för budgetåret 1993/94 skall tillföras
resurser motsvarande 200 heltidsstudenter utöver regeringens
förslag, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Motsvarande
förslag framförs i motion 1992/93:Ub73 (s).

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis och 1992/93:Ub73 till
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 41500000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen takbeloppet, som också utgör det
sammanlagda anslaget, för budgetåret 1994/95 till
41773000 kr och för budgetåret 1995/96 till
41953000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 14 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 21
miljoner kronor, motsvarande 400 resp. 600 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 21. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden varit hög, speciellt på de bundna
utbildningarna. Prestationsgraden på fristående kurser är
däremot lägre än riksgenomsnittet. Högskolan borde därför kunna
öka prestationsgraden och därmed uppnå bättre
resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1 700, varav minst 500 grundskollärarexamina
med inriktning på årskurserna 1--7, minst 300
grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna 4--9 och
minst 100 gymnasielärarexamina.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 6 400
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 19 200.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 14 200
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
151413000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 155188000 kr resp. 157789000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
129679000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas vid sidan av
takbeloppet en ersättning på 22771000 kr för budgetåret
1993/94. Motsvarande belopp för budgetåren 1994/95 resp.
1995/96 är 17505000 kr resp. 9302000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 174184000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Karlstad budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 400 heltidsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 14 miljoner kronor. Den
grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 1--7 som
startat i Örebro budgetåret 1991/92 i regi av Högskolan i
Karlstad bör enligt motion 1992/93:Ub52 (s) yrkande 1 överföras
till Högskolan i Örebro och ingå i utbildningsuppdrag och
resursberäkning för sistnämnda högskola.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55.

Den i motion 1992/93:Ub52 åsyftade grundskollärarutbildningen
ingår bland de särskilda åtaganden för vilka regeringen
beräknat resurser för högskolan i Karlstad vid sidan av
takbeloppet. De särskilda åtgärderna för att förbättra
lärartillgången, bland vilka denna utbildning ingår, är av
tillfällig art. Utskottet anser därför att det inte finns
anledning att ändra regeringens förslag att nämnda utbildning
skall vara ett särskilt åtagande för högskolan i Karlstad.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub52 yrkande 1 delvis och 1992/93:Ub55
yrkande 5 (delvis) till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
174340000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 172693000 kr och för budgetåret
1995/95 till 167091000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor, motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 22. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att prestationsgraden har varierat starkt under perioden
1987/88--1990/91 men ligger på en låg nivå med undantag för det
samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Det finns stora
möjligheter för högskolan att öka antalet helårsprestationer
och därmed effektiviteten i resursutnyttjandet.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 560, varav minst 400 grundskollärarexamina med
inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 2 800
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 8 400.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 6 300
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
71228000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 72549000 kr resp. 75316000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
60808000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas vid sidan av
takbeloppen en ersättning på 2188000 kr för budgetåret
1993/94. Motsvarande belopp för budgetåren 1994/95 resp.
1995/96 är 1580000 kr resp. 486000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 73416000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Kristianstad budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 200 heltidsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 7 miljoner kronor. Motion 1992/93:Ub904 (fp)
yrkande 7 tar upp högskolans roll som regional
utvecklingsmotor. Motionärerna påtalar vikten av samverkan
mellan Högskolan i Kristianstad, Lunds universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet, bl.a. när det gäller rekrytering till
forskarutbildning och utlokalisering av utbildning från
Lund/Malmö. Enligt motion 1992/93:Ub909 (s) är det viktigt att
Högskolan i Kristianstad får del av de nya resurstillskotten
när den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55. De
frågor som tas upp i motion 1992/93:Ub904 ankommer det på resp.
universitet och högskolor att själva avgöra. Regeringens
förslag till anslagsbelopp för Högskolan i Kristianstad innebär
en betydande volymökning jämfört med innevarande budgetår.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub904 yrkande
7 och 1992/93:Ub909 (delvis) till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 73549000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 74129000 kr och för budgetåret
1995/96 till 75802000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 14 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 21
miljoner kronor, motsvarande 400 resp. 600 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som föranleds av den
av utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng
och ersättning för helårsprestationer.

D 23. Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att prestationsgraden för ekonomlinjen har ökat och numera
ligger över riksgenomsnittet, medan den för de flesta korta
ingenjörsprogram ligger något under riksgenomsnittet. För data-
och systemvetenskapliga program är utnyttjandegraden hög.
Högskolan borde kunna öka antalet helårsprestationer och
därigenom uppnå ett bättre resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till
minst 120.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 2 000
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 6 000.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 4 150
helårsprestationer, fördelade på sex av de tolv
utbildningsområdena.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
36469000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
på 43452000 kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Skövde för budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 200 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 7 miljoner kronor. En ökning motsvarande
minst 300 helårsstudenter föreslås i motion 1992/93:Ub44 (s). I
motion 1992/93:Ub63 (c) anförs att högskolan successivt bör
tillföras resurser som motsvarar 650 helårsplatser. Enligt
motion 1992/93:Ub610 (kds) -- som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:169 lades
fram för riksdagen -- bör riksdagen begära att regeringen under
en tioårsperiod tillför högskoleverksamheten i Skaraborg ökade
resurser i form av väsentligt fler utbildningsplatser (yrkande
1). Därvid bör Högskolan i Skövde under 1993 tillföras 50
utbildningsplatser (yrkande 2 delvis).

Utskottet erinrar om att planeringen av högskolornas resurser
och utbildningsuppdrag numera skall göras för treårsperioder.
Det är enligt utskottets mening inte möjligt att för en viss
högskola ange ramar för en så lång period som tio år. Det i
propositionen föreslagna utbildningsuppdraget och de föreslagna
anslagsbeloppen är beräknade för att inrymma bl.a. ytterligare
200 helårsstudentplatser inom ekonomi, teknik, språk och ADB
under treårsperioden. Därmed får motion 1992/93:Ub610 yrkande 2
(delvis) anses vara tillgodosett.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169 och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub44, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub63, 1992/93:Ub610 yrkande 1 samt yrkande 2
(delvis) till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
43512000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 45585000 kr och för 1995/96
till 45765000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 14 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 21
miljoner kronor, motsvarande 400 resp. 600 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7). De 100 årsstudieplatser som högskolan
tillfördes genom riksdagens beslut med anledning av proposition
1992/93:42 (bet. UbU5, rskr. 159) bör enligt motion
1992/93:Ub699 (fp) permanentas.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen inte beräknat
resurser för de 100 årsstudieplatser som tillfördes högskolan
genom beslut i december 1992 för tiden efter 1993/94. Trots
detta innebär emellertid regeringens förslag om anslag till
Högskolan i Skövde en betydande utökning för 1993/94 jämfört
med innevarande år och en viss ökning för de två därpå följande
åren.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och
7, båda delvis, samt motion 1992/93:Ub699 godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:
Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden varit låg men förbättrats.
Prestationsgraden ligger på flera områden under
riksgenomsnittet. Det borde vara möjligt för högskolan att öka
antalet helårsprestationer och därigenom få ett bättre
resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser beträffande högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 3 300, varav minst 750 grundskollärarexamina
med inriktning på årskurserna 1--7, minst 980
grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna 4--9 och
minst 1 070 gymnasielärarexamina.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 5 600
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 16 800.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 15 550
helårsprestationer inom sex av de tolv områdena, däribland 6
750 inom undervisningsområdet.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
208083000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 203464000 kr resp. 206978000 kr.
Garantibeloppet för för budgetåret 1993/94 beräknas till
186420000 kr.

För särskilda åtaganden beräknas vid sidan av takbeloppet
20371000 kr för budgetåret 1993/94. Motsvarande belopp för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 är 15376000 kr resp.
5700000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 228454000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
propositionen till Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 227742000 kr.

I motion 1992/93:Ub61 (s) yrkande 4 anförs att en flyttning
av HLS till Södertälje skulle ge fördelar både för
utbildningen vid HLS och för den omgivande regionen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ändra sitt
ställningstagande tidigare under detta riksmöte (bet.
1992/93:UbU5, rskr. 159) att HLS bör vara kvar i Stockholm.
Riksdagen bör således avslå motion 1992/93:Ub61 yrkande 4.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen anslagsbeloppet för budgetåret
1994/95 till 218840000 kr och för budgetåret 1995/96
till 212678000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 25. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att högskolan under sitt första verksamhetsår haft en
utnyttjande- och prestationsgrad som inom vissa
utbildningsområden ligger under riksgenomsnittet. Det borde
därför vara möjligt för högskolan att i dessa delar förbättra
sina resultat.

Utbildningsministerns slutsatser beträffande högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till
minst 100.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 1 600
helårsstudenter per år, alltså sammanlagt högst 4 800.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 3 525
helårsprestationer, fördelade på sex av de tolv
utbildningsområdena.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 uppgår till
29825000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
på 3862700 kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla budgetåret 1993/94 skall tillföras
resurser motsvarande 200 heltidsstudenter utöver regeringens
förslag, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Samma förslag
framförs i motion 1992/93:Ub56 (s) yrkande 1. I motion
1992/93:A416 (fp) yrkande 4 anförs att en större andel av de
stora framtidssatsningar regeringen är beredd att göra kan
komma Högskolan i Trollhättan/Uddevalla till del. Ökade
resurser till högskolan föreslås i motion 1992/93:A474 (s, m,
fp, c, kds, nyd, v) yrkande 3.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
konstaterar att regeringens förslag innebär en kraftig ökning
av volymen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub56 yrkande 1, 1992/93:A416 yrkande 4 delvis och
1992/93:A474 yrkande 3 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 38668000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 38862000 kr och för budgetåret
1995/96 till 39567000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 14 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 21
miljoner kronor, motsvarande 400 resp. 600 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7). Samma förslag framförs i motion
1992/93:Ub56 (s) yrkande 2.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55, föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
nämnda motion yrkandena 6 och 7, båda delvis, samt motion
1992/93:Ub56 yrkande 2 godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 26. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden av utbildningsplatserna och
prestationsgraden är tillfredsställande. Högskolan bör dock
kunna genomsnittligt öka effektiviteten både vad gäller
helårsprestationer och examensfrekvens.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1 300, varav minst 370 grundskollärarexamina
med inriktning på årskurserna 1--7, minst 160
grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna 4--9 och
minst 60 gymnasielärarexamina.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 5 300
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 15 900.

Högskolan bör kunna få ersättning för sammanlagt högst
11900 helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
117249000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 117388000 kr resp. 119389000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 är 115909000 kr.

För fullföljande av de lärarutbildningar som inom ramen för
särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången startade
under budgetåren 1990/91--1992/93 beräknas vid sidan av
takbeloppet en ersättning på 4385000 kr. Motsvarande belopp
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 är 3169000 kr resp.
1860000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således ett sammanlagt
anslag på 121634000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Växjö för budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser
motsvarande 400 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 14 miljoner kronor. I motion 1992/93:Ub646
(s), som väcktes under allmänna motionstiden och således innan
proposition 1992/93:169 lades fram för riksdagen, anförs att
ingenjörsutbildningarna vid Högskolan i Växjö bör göras
treåriga (yrkande 2). Vidare anförs i samma motion att antalet
utbildningsplatser bör utökas, främst inom tekniska och
naturvetenskapliga utbildningsvägar (yrkande 3).

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55.
Regeringens förslag innebär att högskolan i Växjö tillförs
resurser motsvarande cirka hälften av de 40 nybörjarplatser som
enligt 1990 års utbyggnadsplan för ingenjörsutbildningen skulle
tillföras budgetåret 1993/94. Utskottet har i det föregående
redovisat sin uppfattning angående förlängning av
ingenjörsutbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt 1992/93:Ub646
yrkandena 2 och 3 till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
121846000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 120557000 kr och för budgetåret
1995/96 till 121249000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor, motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med avslag på nämnda motion, yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 27. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden för utbildningslinjerna inom det
samhällsvetenskapliga området överlag är hög.
Prestationsgraden ligger inom detta område i allmänhet mellan
80 och 100%. De kvantitativa studieprestationerna är något
lägre för tekniska utbildningar än för övriga områden.
Prestationsgraden inom undervisningsområdet och kultur- och
informationsområdet är genomgående hög, även om en del undantag
föreligger, däribland inom fritidspedagogutbildningen.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1 600, varav minst 110 grundskollärarexamina
med inriktning på årskurserna 4--9 och minst 60
gymnasielärarexamina.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 7 000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 21 000. I
sistnämnda tal ingår det konstnärliga området med högst 810
helårsstudenter. För musik och idrott får högskolan ersättning
med 77200 kr per helårsstudent.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
13900 helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
141935000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 143432000 kr resp. 144098000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
123972000 kr.

För högre restaurangutbildning i Grythyttan och för högre
skolledarutbildning beräknas i propositionen vid sidan av
takbeloppet en ersättning på 1040000 kr för vart och ett av
budgetåren i perioden.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 142975000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Högskolan i
Örebro för budgetåret 1993/94 skall kunna få resurser
motsvarande 400 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 14 miljoner kronor. Motsvarande förslag
framläggs i motion 1992/93:Ub51 (s) yrkande 1, där det sägs att
minst 60 nybörjarplatser i ingenjörsutbildning och särskilda
resurser för lärarutbildning bör ingå i utbildningsuppdraget.
Högskolan i Örebro bör enligt motion 1992/93:A441 (s) yrkande 7
ges möjlighet att bygga ut ingenjörsutbildningen med ett tredje
år. I motion 1992/93:A410 (s) yrkande 10 anförs att den
tekniska utbildningen vid högskolan bör förstärkas så att den
påbörjade civilingenjörsutbildning som anordnas i samarbete med
Universitetet i Linköping kan permanentas.

Enligt motion 1992/93:Ub52 (s) yrkande 1, som utskottet
behandlat i det föregående, bör resurser och utbildningsuppdrag
motsvarande den till Örebro utlokaliserade
grundskollärarutbildningen med inriktning på årskurserna 1--7
överföras från Högskolan i Karlstad. Högskolan i Örebro bör
enligt samma motion yrkande 2 ges examensrätt för nämnda
utbildning. Förslag om sådan examensrätt framförs också i
motion 1992/93:Ub49 (s, m, fp, c, kds, v) yrkande 2.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55
yrkande 5 och likaså den överflyttning av ansvaret för den
tillfälliga grundskollärarutbildning med inriktning på
årskurserna 1--7 från Högskolan i Karlstad som tas upp i motion
1992/93:Ub52 yrkande 1. Utskottet hänvisar till att det
ankommer på regeringen att pröva frågan om examensrätt för
sådan grundskollärarexamen.

När det gäller förlängning av ingenjörsutbildningen hänvisar
utskottet till vad som anförts i det föregående (avsnitt 2). I
fråga om civilingenjörsutbildning erinrar utskottet om att
examensrätt för närvarande inte getts åt Högskolan i Örebro.
Högskolan i Örebro och Universitetet i Linköping bör enligt
utskottets mening inom ramen för sina utbildningsuppdrag själva
avgöra frågan om bibehållande och eventuell utökning av sådan
verksamhet i Örebro.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub49 yrkande 2, 1992/93:Ub51 yrkande 1,
1992/93:Ub52 yrkandena 1 delvis och 2, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:A410 yrkande 10 delvis och 1992/93:A441 yrkande
7 till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 143015000 kr.

Specialpedagogexamen bör enligt motion 1992/93:Ub49 (s,
m, fp, c, kds, v) kunna avläggas vid Högskolan i Örebro
(yrkande 3). Motionärerna hänvisar till det stora behovet av
speciallärare med inriktning mot döva/hörselskadade resp.
blinda/synskadade, och till de goda förutsättningarna att ge
sådan utbildning i Örebro. Utbildningsuppdraget för Högskolan i
Örebro bör därför utökas till att omfatta ytterligare tolv
årsstudieplatser för specialpedagogutbildning (yrkande 4).

Utskottet hänvisar till att HLS som särskilt uppdrag har att
i samråd med Högskolan i Örebro och Stockholms universitet
ansvara för utvecklingen av lärarutbildning för döva och
hörselskadade. Utskottet har erfarit att fr.o.m. våren 1993
bedrivs specialpedagogisk utbildning med 12 nybörjarplatser i
Örebro enligt direktiv i regleringsbrevet. Platserna är
utnyttjade i Örebro medan den specialpedagogiska utbildningen
vid HLS har rekryteringsproblem. Kompetensen på området vid
Högskolan i Örebro liksom behovet av specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning är således uppmärksammade av regeringen.
Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen att,
efter hörande av Kanslersämbetet, avgöra frågan om examensrätt.
Högskolan i Örebro har ej ansökt om rätt att utfärda
specialpedagogexamen. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör
göra något uttalande i frågan varför motion 1992/93:Ub49
yrkandena 3 och 4 bör avslås.

Högskolan i Örebro bör enligt motion 1992/93:Ub49 (s, m, fp,
c, kds, v) yrkande 1 även få examensrätt för
gymnasielärarexamen i samhällskunskap och i idrott.

Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om att
examensordningen är en fråga för regeringen. Utskottet har
erfarit att överväganden pågår inom regeringskansliet rörande
justeringar i examensordningen. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub49 yrkande 1.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 144472000 kr och för budgetåret
1995/96 till 145138000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor, motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen som angetts i propositionen, med den
ändring som följer av den av utskottet förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

D 28. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden för de flesta utbildningar är hög. Det
har emellertid funnits svårigheter att sammanställa en
heltäckande och tillförlitlig statistik över studenternas
prestationer på Gotland. Vid slutet av treårsperioden bör
verksamhetens omfattning ha fördubblats, vilket skulle leda
till ett effektivare resursutnyttjande.

Utbildningsministerns slutsatser beträffande
utbildningsåtagandena när det gäller högskoleutbildning på
Gotland under treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Något mål för antalet avlagda examina anges inte.

Studentpeng bör kunna påräknas för högst 500 helårsstudenter
per år, sammanlagt alltså högst 1 500.

Ersättning bör kunna påräknas för högst sammanlagt 1 100
helårsprestationer. Någon fördelning på utbildningsområden
anges inte.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
10070000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 10018000 kr resp. 11310000 kr.

Vid sidan av takbeloppet beräknas i propositionen en
ersättning på 1,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Denna
skall kompensera merkostnader för de speciella omständigheter
under vilka högskoleutbildningen på Gotland bedrivs, nämligen
att utbildningen upphandlas av olika universitet och högskolor,
vilka ansvarar för examinationen.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 11570000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att
Högskoleutbildning på Gotland för budgetåret 1993/94 skall
tillföras resurser motsvarande 50 helårsstudenter utöver
regeringens förslag, till en kostnad av 1750000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökningen som föreslås i motion
1992/93:Ub55 yrkande 5, föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av propositionen och med avslag på nämnda
motionsyrkande för budgetåret 1993/94 till Högskoleutbildning
på Gotland: Grundutbildning anvisar ett reservationsanslag på
11588000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 11518000 kr och för budgetåret
1995/96 till 12810000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget i förhållande
till regeringens förslag skall ökas med 3,5 miljoner kronor
budgetåret 1994/95 och med 5,25 miljoner kronor budgetåret
1995/96, motsvarande 100 resp. 150 helårsstudenter (yrkandena 6
och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

D 29. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Eftersom Idrottshögskolan i Stockholm började sin verksamhet
den 1 juli 1992, redovisas i propositionen ingen fördjupad
prövning av de resultat som högskolan uppvisat.

Utbildningsministerns uppfattning om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 250.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst 450
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 1350.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst 375
helårsprestationer.

För helårsstudenter och helårsprestationer inom
undervisningsområdet utgår ersättning enligt tabellen på s. 19
i propositionen. För idrott erhåller högskolan 55400 kr per
helårsstudent.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
13972000 kr.

Takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer beräknas budgetåret 1993/94 till
16676000 kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslagsbelopp.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag till Idrottshögskolan i Stockholm för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 16646000 kr.

Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 är enligt
motionerna 1992/93:Ub62 (s) yrkande 1 och 1992/93:Ub90 (c)
yrkande 2 för lågt angivet i propositionen. Det motsvarar
enligt motionärerna inte innevarande budgetårs anslag,
uppräknat med 4%.

Enligt vad utskottet erfarit har garantibeloppet i
propositionen blivit angivet med ett för lågt belopp. Det rätta
beloppet borde, med tillämpning av de beräkningsgrunder som
använts i propositionen, vara det som sägs i motion
1992/93:Ub62, nämligen 14718000 kr. Garantibeloppen för de
olika läroanstalterna är emellertid inte av regeringen avsedda
att bli föremål för riksdagens beslut. Utskottet utgår från att
regeringen kommer att korrigera garantibeloppet till
Idrottshögskolan i Stockholm.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1992/93:Ub62 yrkande 1 och 1992/93:Ub90
yrkande 2.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen takbeloppet, som också utgör det
sammanlagda anslagsbeloppet, för budgetåren 1994/95 och
1995/96 till 19318000 kr vartdera året.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

Enligt motionerna 1992/93:Ub62 (s) yrkande 2 och 1992/93:Ub90
(c) yrkande 1 bör Idrottshögskolan i Stockholm få rätt att
utfärda kandidatexamen. Motionärerna pekar på regeringens
uttalande i proposition 1992/93:1 att rätten att utfärda
kandidatexamen bör tillkomma samtliga universitet och statliga
högskolor utom de konstnärliga högskolorna.

Utskottet noterar att Idrottshögskolan i Stockholm enligt
bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) fr.o.m. den 1
juli 1993 har rätt att utfärda högskoleexamen och
idrottslärarexamen. Utbildningsministern anförde i ett
frågesvar i riksdagens kammare den 30 mars 1993 att regeringen
i arbetet med den nya högskoleförordningen gjorde bedömningen
att små specialiserade högskolor som t.ex. Idrottshögskolan i
Stockholm inte skulle ges generell rätt att utfärda
kandidatexamen. Bredden i utbildningsutbudet ansågs inte
tillräcklig. Examensrätten är emellertid inte en gång för alla
given. Möjlighet finns att få den prövad. Prövningen görs av
regeringen efter förslag av Kanslersämbetet.

Utskottet hänvisar till vad utbildningsministern sålunda
anförde och föreslår att riksdagen avslår motionerna
1992/93:Ub62 yrkande 2 och 1992/93:Ub90 yrkande 1.

D 30. Konstfack: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att både
utnyttjandegraden, med undantag för linjen för bild och miljö,
och prestationsgraden för högskolans utbildningar är hög. Det
bör emellertid vara möjligt att i nämnda del förbättra
utnyttjandegraden.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst 1775
helårsstudenter under treårsperioden.

Ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom
undervisningsområdet utgår enligt tabellen på s. 19 i
propositionen. För det konstnärliga området får högskolan
ersättning med 78200 kr per helårsstudent.

Takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer uppgår för budgetåret 1993/94 till högst
43996000 kr. För vartdera av de två följande budgetåren
beräknas motsvarande belopp till 45128000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
41838000 kr.

För att undersöka förutsättningarna för att inrätta en
utbildning i klädformgivning beräknas i propositionen en
ersättning med 500000 kr för vart och ett av budgetåren i
treårsperioden.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 44496000 kr.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 4) behandlat vissa
motioner om utbildning i textil design och klädformgivning. I
motionerna 1992/93:Ub59 (c) yrkande 2 och 1992/93:Ub80 (s)
yrkande 3 föreslås att de medel som regeringen avsett för
utveckling av sådan utbildning skall anvisas till Högskolan i
Borås i stället för till Konstfack.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det
föregående, om att det är självklart att textilkunnandet i
Borås baserat på hundraåriga traditioner tas till vara när
Konstfack planerar för utbildning i klädformgivning och
föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1992/93:Ub59 yrkande 2 och
1992/93:Ub80 yrkande 3, båda delvis, till Konstfack:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 44486000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som
följer av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 31. Konsthögskolan: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att
utnyttjandegraden på linjen för fri konst på grund av
ombyggnadsprojekt inte är tillfredsställande. Högskolan
redovisar att prestationsgraden på linjen för fri konst är
mycket hög. Däremot är prestationsgraden för högskolans
påbyggnadsutbildningar för låg. Det borde vara möjligt för
högskolan att i nämnda delar förbättra sitt resultat.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst 633
helårsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 97800 kr per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för
budgetåret 1993/94 till 20636000 kr. Den sammanlagda
ersättning som kan erhållas för vartdera av de två följande
budgetåren beräknas till 20636000 kr.

För utdelning av tre stipendier till studenter vid
arkitekturskolan beräknas 33000 kr för budgetåret 1993/94.
För de därpå följande budgetåren beräknas motsvarande belopp
till 33000 kr.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 20669000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag till Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 20669000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen.

D 32. Mitthögskolan

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden vid de nuvarande högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund sammantaget är god. Däremot
är varken utnyttjandegraden eller prestationsgraden inom det
naturvetenskapliga och tekniska området tillfredsställande. Det
borde vara möjligt för den nya högskolan att väsentligt öka
dessa.

Utbildningsministerns slutsatser om Mitthögskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 1500, varav minst 370 grundskollärarexamina
med inriktning på årskurserna 1--7.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 7000
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså högst 21000.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt
16550 helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv
områdena.

Takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer beräknas för budgetåret 1993/94 till
178492000 kr. För budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknas
takbeloppet till 178597000 kr resp. 179885000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 beräknas till
168249000 kr.

För att fullfölja de lärarutbildningar som startat under
budgetåren 1990/91--1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder
för att förbättra lärartillgången beräknas en ersättning på
2431000 kr för budgetåret 1993/94, samma belopp för
budgetåret 1994/95 och 1216000 kr för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 182923000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att
Mitthögskolan för budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 400 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 14 miljoner kronor. Även i motionerna
1992/93:Ub655 (s), 1992/93:Ub694 (m) yrkande 2 och 1992/93:A442
(s) yrkande 5 -- som alla väcktes under allmänna motionstiden
och således innan proposition 1992/93:169 lades fram för
riksdagen -- föreslås ökade resurser för fler
utbildningsplatser vid högskolorna i Västernorrlands och
Jämtlands län.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55. Det i
propositionen föreslagna anslagsbeloppet för budgetåret 1993/94
ger utrymme för en viss utökning av verksamheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub655
delvis, 1992/93:Ub694 yrkande 2 och 1992/93:A442 yrkande 5
(delvis) till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 183025000 kr.

Grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna
4--9 bör enligt motionerna 1992/93:Ub38 (s) och 1992/93:Ub86
(c) ges vid Mitthögskolan. Motionärerna hänvisar till behovet
av sådan utbildning i högskolans närregion och till att
regeringen enligt propositionen avser att ge Mitthögskolan rätt
att utfärda magisterexamen i vissa ämnen, något som de anser
styrker Mitthögskolans kompetens på tillräcklig nivå för
grundskollärarutbildning med den angivna inriktningen.

Utskottet anser att frågan om examensrätt i detta fall bör
prövas på samma sätt som eljest, dvs. av regeringen efter
förslag av Kanslersämbetet. Utskottet noterar också att de
ämnen för vilka Mitthögskolan avses få rätt att utfärda
magisterexamen endast till en mindre del ingår i utbildningen
för grundskollärarexamen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub38 och 1992/93:Ub86.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen det sammanlagda anslaget för
budgetåret 1994/95 till 183028000 kr och för budgetåret
1995/96 till 181101000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 28 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 42
miljoner kronor, motsvarande 800 resp. 1 200 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om den totala dimensioneringsökning som föreslås i motion
1992/93:Ub55 föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som följer
av den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 33. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att
utnyttjandegraden är hög. Antalet avlagda examina är lågt trots
att prestationsgraden är hög.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst 1685
helårsstudenter under treårsperioden.

Ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom
undervisningsområdet utgår enligt tabellen på s. 19 i
propositionen. För det konstnärliga området får högskolan
ersättning med 88600 kronor per helårsstudent.

Takbeloppet, dvs. den sammanlagda ersättningen för
helårsstudenter och helårsprestationer, uppgår för budgetåret
1993/94 till 45980000 kr. Motsvarande belopp för budgetåren
1994/95 och 1995/96 är 46852000 kr resp. 47724000 kr.
Garantibeloppet för budgetåret 1993/94 skall, enligt vad
utskottet under hand erfarit från Utbildningsdepartementet,
vara 45 063000 kr.

Vid sidan av takbeloppet beräknas för vissa särskilda
åtaganden ersättning med 198000 kr per år under perioden.

För budgetåret 1993/94 beräknas således i propositionen
ett sammanlagt anslag på 46178000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag till Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
46155000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen, med den ändring som
följer av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

D 34. Mälardalens högskola: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har utbildningsministern funnit
att utnyttjandegraden av utbildningsplatserna inte har varit
särskilt hög. Det borde enligt hans mening vara möjligt för
högskolan att öka effektiviteten.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör
uppgå till minst 180.

Högskolan bör kunna få studentpeng för högst 4300
helårsstudenter per år, sammanlagt alltså 12900.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 9200
helårsprestationer, fördelade på sju av de tolv områdena. Det
framgår i avsnitt 4 i propositionen att Mälardalens högskola
avses få en delvis ny roll och därför bl.a. bör tillföras
resurser motsvarande 940 helårsstudenter inom områdena ekonomi,
teknik, språk och ADB samtidigt som den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen avses bli nedlagd.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen
takbeloppet för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer till 106005000 kr, vilket också utgör
regeringens förslag till anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås att Mälardalens
högskola för budgetåret 1993/94 skall tillföras resurser
motsvarande 300 helårsstudenter utöver regeringens förslag,
till en kostnad av 10500000 kr. Också i motionerna
1992/93:Ub688 (s) yrkande 2 och 1992/93:N317 (s) yrkande 9 --
som båda väcktes under allmänna motionstiden och således innan
proposition 1992/93:169 lades fram för riksdagen -- föreslås
ökade resurser till denna högskola.

Bibehållande av den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen, men med minskad volym, föreslås i motionerna
1992/93:Ub55 (s) yrkande 12, 1992/93:Ub64 (s) yrkande 2 och
1992/93:Ub84 (s, fp, c, kds) yrkande 2.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående
(avsnitt 2) om den totala dimensioneringsökningen som föreslås
i motion 1992/93:Ub55 och i samma avsnitt om dimensionering och
lokalisering av den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen.
Regeringens förslag till anslagsbelopp och utbildningsuppdrag
innebär utrymme för en betydande ökning av verksamheten vid
högskolan.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 5 och 12, 1992/93:Ub64 yrkande 2 och
1992/93:Ub84 yrkande 2, samtliga delvis, 1992/93:Ub688 yrkande
2 och 1992/93:N317 yrkande 9 till Mälardalens högskola:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 106147000 kr.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget
beräknas i propositionen takbeloppet, som också utgör det
sammanlagda anslagsbeloppet, för budgetåret 1994/95 till
112210000 kr och för budgetåret 1995/96 till
108567000 kr.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås att anslaget för
budgetåret 1994/95 i förhållande till regeringens förslag skall
ökas med 21 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med
31500000 kr, motsvarande 600 resp. 900 helårsstudenter
(yrkandena 6 och 7).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

Fördelarna med en samordning mellan Mälardalens högskola
och vårdhögskolorna i regionen framhålls i motion
1992/93:Ub688 (s) yrkande 3. Områden som öppnar sig för en
relativt snabb utbyggnad i Västerås är enligt motionärerna de
medicinsk-tekniska och de vård/omsorgsadministrativa
utbildnings- och forskningsområdena.

Utskottet hänvisar liksom i det föregående (avsnitt 5.3) till
att Huvudmannaskapsutredningens betänkande Vårdhögskolor nu
bereds inom Utbildningsdepartementet. Denna beredning bör
avvaktas, varför riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub688
yrkande 3.

D 35. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att både
utnyttjandegraden och prestationsgraden är hög. Det bör vara
möjligt för högskolan att även i fortsättningen ligga kvar på
denna nivå.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 114
helårsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 202000 kr per helårsstudent.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för ersättning för helårsstudenter på 7676000 kr,
vilket också utgör regeringens förslag till anslagsbelopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget beräknas i
propositionen takbeloppet, som också utgör det sammanlagda
anslagsbeloppet, för budgetåren 1994/95 och 1995/96 till
7676000 kr för vartdera året.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen.

D 36. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Vid den fördjupade prövningen har regeringen funnit att både
utnyttjandegraden och prestationsgraden är hög. Det bör vara
möjligt för högskolan att även i fortsättningen ligga kvar på
denna nivå.

Utbildningsministerns slutsatser om högskolans
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94--1995/96 innebär
sammanfattningsvis följande.

Mimutbildningen vid Danshögskolan överförs från budgetåret
1993/94 till Teaterhögskolan i Stockholm.

Högskolan bör kunna få ersättning för högst sammanlagt 222
helårsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 151700 kr per helårsstudent.

För budgetåret 1993/94 beräknas i propositionen ett
takbelopp för ersättning för helårsstudenter på 11226000
kr, vilket också utgör regeringens förslag till
anslagsbelopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mot bakgrund av det planerade utbildningsuppdraget beräknas i
propositionen takbeloppet, som också utgör det sammanlagda
anslagsbeloppet, för budgetåren 1994/95 och 1995/96 till
11226000 kr för vartdera året.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen.

D 37. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Förevarande anslag avser statsbidrag till kommuner och
landsting för grundläggande högskoleutbildning. Anslaget avser
även bidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor samt bidrag
till Ingesunds musikhögskola, Ericastiftelsen, Handelshögskolan
i Stockholm, Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Stiftelsen
Stora Sköndal och Stockholms musikpedagogiska institut.

I propositionen redovisas principerna för bidrag till
kommunal högskoleutbildning enligt följande. För budgetåret
1993/94 fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade
årsstudieplatser för varje landsting eller motsvarande. Antalet
årsstudieplatser beräknas utifrån de planeringsramar som
tidigare gällt för kommunal högskoleutbildning inkl.
konsekvenser av tidigare fattade beslut om förlängningar och
dimensioneringsökningar. Härigenom får vårdhögskolorna
möjlighet att självständigt genomföra de förlängningar av vissa
vårdutbildningar som tidigare beslutats samt även möjlighet att
i övrigt prioritera inom ramen för det statsbidrag som utgår
till kommunal högskoleutbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. för nästa budgetår anvisar ett
reservationsanslag på 284660000 kr.

Enligt motionerna 1992/93:Ub626 (m, fp, c, kds) och
1992/93:Ub634 (s) bör riksdagen uttala sig för att vid
Hälsohögskolan i Jönköping får inrättas
rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik fr.o.m.
budgetåret 1993/94.

Utbildningen i fråga leder enligt högskoleförordningen
(1993:100) fram till sjukgymnastexamen. Utskottet erinrar om
att det ankommer på regeringen att avgöra frågor om
examensrätt. Hälsohögskolan har därför att ansöka hos
regeringen om rätt att utfärda sjukgymnastexamen. Riksdagen bör
med hänvisning härtill avslå motionerna 1992/93:Ub626 och
1992/93:Ub634.

I motion 1992/93:Ub51 (s) yrkande 2 begärs att riksdagen
skall tilldela Vårdhögskolan i Örebro resurser för
ytterligare 100 årsstudieplatser i form av enstaka kurser från
hösten 1993. Motionärerna anför att bl.a. många anställda inom
vården har stort behov av fortbildning i denna form.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionärernas
begäran om ett ökat antal årsstudieplatser, varför
motionsyrkandet avstyrks av utskottet.

Enligt motion 1992/93:Ub58 (c, m, fp, kds) har Ingesunds
musikhögskola, som drivs av landstinget, tilldelats
ytterligare tio årsstudieplatser genom beslut av riksdagen
under föregående riksmöte, men inte beviljats erforderliga
medel för dessa.

Utskottet anförde vid sin behandling av förevarande ärende
(bet. 1991/92:UbU20 s. 62) följande.

Utskottet anser att regeringen bör vara oförhindrad att medge
en utökning av platsantalet på musiklärarutbildningen i Arvika,
om det kan ske inom ramen för de medel som finns till
regeringens disposition under de anslag som riksdagen anvisat.

Vad utskottet då anförde gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.

Den av regeringen nu föreslagna anslagsposten innebär i
huvudsak oförändrat bidrag. Frågan om de fortsatta ekonomiska
villkoren för musiklärarutbildningen bör enligt utskottets
uppfattning regleras genom en ändring i det nuvarande avtalet
till följd av det nya resurstilldelningssystemet.

Något riksdagens initiativ med anledning av motion
1992/93:Ub58 är inte erforderligt. Riksdagen bör avslå
motionen.

I motion 1992/93:Ub55 (s) föreslås angående vårdhögskolorna
att antalet årsstudieplatser för vilka ersättning kan utgå
skall höjas med 850 och att dessa tillkommande platser inriktas
mot olika kompetenshöjande utbildningar (yrkande 5).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som begärs i motion 1992/93:Ub55,
föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 284660000 kr.

D 38. Kanslersämbetet

Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor,
inrättat den 1 juli 1992, bör enligt utbildningsministern byta
namn till Kanslersämbetet. Statsrådet avser att senare
återkomma till regeringen med förslag till ändring av
förordningen (1992:814) med instruktion för sekretariatet i
detta avseende. Den nya enklare benämningen används dock redan
nu i propositionen.

Kanslersämbetet har till uppgift att ansvara för utvärdering
och kvalitetskontroll av universitet och högskolor. Bland annat
skall ämbetet enligt instruktionen svara för planering och
beställning av olika nationella utvärderingar rörande
högskoleverksamheten samt publicera resultaten av dessa
utvärderingar. I uppgiften ingår även att pröva universitets
och högskolors rätt att examinera på olika nivåer.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 17 begärs ett
tillkännagivande om att Kanslersämbetets utvärdering och
kontroll även skall avse högskolesystemets sätt att fungera
och effekterna av beslutade förändringar inom högskolan.

Enligt utskottets mening bör de av motionärerna åsyftade
utvärderingarna kunna inrymmas i det uppdrag angående olika
utvärderingar på nationell nivå som getts ämbetet i
instruktionen. En nationell utvärdering av högskoleverksamheten
måste självfallet innefatta bedömningar av såväl kvalitativa
som andra effekter av reformerna på högskoleområdet.
Beträffande den del av högskolereformen som avser det nya
resurstilldelningssystemet hänvisar utskottet till vad i det
föregående (avsnitt 1) anförts av utskottet om uppföljning samt
införande av s.k. kvalitetsindikatorer vid resurstilldelningen.
Med det anförda anser utskottet att det inte behövs något
riksdagens tillkännagivande med anledning av motion
1992/93:Ub55 yrkande 17. Motionsyrkandet bör alltså avslås av
riksdagen.

Riksdagen bör besluta om sammanslagning av Kanslersämbetet
och Verket för högskoleservice, föreslås det i motion
1992/93:Ub79 (v) yrkande 12. Motionärerna hänvisar till att de
tidigare i samband med riksdagens beslut om nedläggning av
Universitets- och högskoleämbetet motsatt sig en splittring av
verksamheten på två myndigheter.

Som motionärerna påpekar har riksdagen under föregående
riksmöte beslutat om den centrala myndighetsorganisationen för
högskolan (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195). Utskottet
kan inte finna att det därefter kommit fram några skäl till att
riksdagen skall ändra beslutet i fråga. Motion 1992/93:Ub79
yrkande 12 avstyrks därför av utskottet.

Regeringen föreslår att till Kanslersämbetet anvisas ett
reservationsanslag på 26000000 kr för budgetåret 1993/94.

Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen anvisar begärt
anslagsbelopp.

D 39. Verket för högskoleservice

Verksamheten vid Verket för högskoleservice (VHS) avses
huvudsakligen finansieras genom uppdrag från universitet och
högskolor. Under ett uppbyggnadsskede behöver VHS emellertid,
enligt propositionen, ges möjlighet att utveckla de tjänster
som verket skall kunna erbjuda. En viktig serviceuppgift är
värderingen av utländska högskoleutbildningar (ekvivalering).
Ett förslag till ändring av skollagen som innebär att arbetet
med bedömning av utländska lärarutbildningar förs över från
Skolverket till VHS har nyligen bifallits av riksdagen (prop.
1992/93:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 274). Det är rimligt,
framhålls det i propositionen, att VHS får ta ut en avgift som
täcker kostnaderna för värderingen.

I propositionen redovisas att Riksrevisionsverket (RRV),
efter en granskning på uppdrag av regeringen, i en rapport Att
värdera utländsk kompetens (F 1992:9) har föreslagit att en
central instans skall inrättas för bedömningsverksamheten.
Grunden bör vara de uppgifter som i dag handläggs inom
ekvivaleringsenheten hos VHS. Ansvaret bör dock utvidgas. RRV
föreslår att verksamheten finansieras genom anslag.
Utbildningsministern anför i sammanhanget att han inte nu är
beredd att ta ställning till någon förändring av VHS
ekvivaleringsverksamhet med anledning av RRV:s granskning.

Ett fristående institut för värdering av svenska och
utländska utbildningar föreslås i motion 1992/93:Ub686 (c).
Institutet måste ha resurser för att snabbt kunna värdera
utbildningar. Huvudmän för ett sådant institut kan vara, utöver
staten, arbetsmarknadens parter. Verksamheten bör till stor del
avgiftsfinansieras.

Utskottet hänvisar till att förslag om utbyggd
ekvivaleringsverksamhet, enligt vad ovan redovisats, finns för
beredning inom Utbildningsdepartementet. Fortsatta överväganden
i frågan bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1992/93:Ub686.

Enligt motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 14 kan det inte
accepteras att VHS får ta ut avgift för värdering av
utländska lärarutbildningar.

Utskottet ställer sig bakom uttalandet i propositionen att
det är rimligt att VHS, som skall verka som en huvudsakligen
avgiftsfinansierad myndighet, får ta ut avgift för
värderingskostnader. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub79 yrkande 14.

Utbildningsministern framhåller i propositionen att lärarna
har en nyckelfunktion som förmedlare av ett internationellt
perspektiv, främst europeiskt, i det utbildningsutbud som
presenteras vid universitet och högskolor. För att stödja ett
internationellt lärarutbyte bör särskilda medel om 15 miljoner
kronor anvisas under anslaget till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning. Medlen bör också i vissa fall kunna
användas för att bygga upp nya samarbetsavtal.

Placeringen av medlen kritiseras i motion 1992/93:Ub79 (v)
yrkande 13. Motionärerna hävdar att VHS bör ha ett övergripande
ansvar för internationaliseringsfrågor. Riksdagen bör alltså
besluta att föra över medel för internationalisering, dvs.
15 miljoner kronor, från Rådet för grundläggande
högskoleutbildning till VHS.

Utskottet har erfarit att det inom Utbildningsdepartementet
pågår en översyn av organisationen för olika internationella
uppgifter. Med hänsyn till utredningsläget är utskottet inte
berett att förorda en annan organisatorisk lösning än den i
propositionen föreslagna, varför motion 1992/93:Ub79 yrkande 13
i denna del avstyrks.

Beträffande anslagsbeloppet till VHS hemställer
regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 69452000
kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande 15 föreslås att VHS i
stället för Stockholms universitet får till uppgift att
nationellt samordna och fördela resurser som ställts till
förfogande för studenter med funktionshinder. Medlen,
8900000 kr, för finansiering av sådana extra kostnader bör
föras över från Stockholms universitet till VHS.

Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 1)
tillstyrkt att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Stockholms universitet skall få denna uppgift.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub79 yrkandena 13 och 15, båda i denna del, bifaller
regeringens förslag om medelsanvisning.

D 40. Överklagandenämnden för högskolan

Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992
med uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom
universitetens och högskolornas område enligt närmare
föreskrifter av regeringen. Vid beräkningen av medel under
anslaget har beaktats dels en ökad, oförutsedd ärendebelastning
hos Överklagandenämnden, dels de kostnader som tillkommer genom
att Överklagandenämndens kansli får i uppdrag att också
fullgöra kanslifunktioner åt Högskolans avskiljandenämnd.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens
medelsberäkning, tillstyrker att riksdagen till
Överklagandenämnden för högskolan anvisar ett ramanslag på
3182000 kr för nästa budgetår.

D 41. Rådet för grundläggande högskoleutbildning

Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades
formellt som en självständig myndighet den 1 juli 1992.
Beslutet var emellertid provisoriskt till sin karaktär och
föranlett av avvecklingen av Universitets- och högskoleämbetet.
Efter en utvärdering med positivt resultat av rådets uppdrag --
att främja och stödja insatser för att utveckla den
grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska
förnyelse -- förordar utbildningsministern nu att rådet
permanentas och beviljas medel under ett särskilt anslag.

Rådets resurser för nästa budgetår bör enligt propositionen
förstärkas med sammanlagt 28 miljoner kronor för att möjliggöra
ökade insatser, bl.a. för jämställdhet och för att stimulera
till miljöinslag i olika utbildningar. I beloppet ingår de
särskilda medel om 15 miljoner kronor som föreslagits för att
stödja ett internationellt utbyte av akademiska lärare.

I motion 1992/93:Ub65 (fp) hävdas att Sverige som ett led i
en allmän satsning på ökade språkkunskaper redan nu bör starta
ett samarbete med EG:s program LINGUA och PETRA. Motionären
vill att hälften av de 15 miljoner kronor, som föreslagits i
propositionen för att stödja ett internationellt lärarutbyte,
till en början skall avsättas för ändamålet.

Utskottet delar åsikten om betydelsen av ökade språkkunskaper
vid en internationalisering av den högre utbildningen.
Utskottet förutsätter att regeringen och ansvariga organ under
den har uppmärksamheten riktad på möjligheterna att bygga upp
nya internationella samarbetsavtal. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1992/93:Ub65.

Regeringen beräknar under anslaget till Rådet för
grundläggande högskoleutbildning ett sammanlagt medelsbehov för
budgetåret 1993/94 på 40908000 kr.

Utskottet har tidigare under anslaget till Verket för
högskoleservice (VHS) avstyrkt motion 1992/93:Ub79 (v) yrkande
13 i denna del om överföring till VHS av medlen för att stödja
ett internationellt lärarutbyte. Utskottet föreslår att
riksdagen med avslag på motionsyrkandet i denna del anvisar
medel i enlighet med regeringens förslag.

D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.

Anslaget avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken
medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. I en
ny anslagspost har medel avsatts för distansutbildning.

Utbildningsministern anför i propositionen att han förordar
en förstärkning av distansutbildningen inom den högre
utbildningen. För ändamålet har 10 miljoner kronor förts upp
under förevarande anslag för nästa budgetår. Medlen har enligt
propositionen beräknats i avvaktan på förslag från den
särskilde utredare som svarar för Utredningen om effektivare
vuxenutbildning. Avsikten är också att redovisning skall
inhämtas från universitet och högskolor som är intresserade av
att delta i utvecklingen av distansutbildningen.

Frågor rörande utveckling av distansutbildning tas upp i
tre motioner. Enligt motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 12, väckt
under den allmänna motionstiden, bör riksdagen besluta att för
budgetåret 1993/94 anslå 10 miljoner kronor för utveckling av
distansundervisning i vuxenutbildning och högre utbildning.
Universitet och högskolor bör enligt motion 1992/93:Ub40 (s)
ges i uppdrag att föreslå hur televisionen skall kunna användas
för att åstadkomma en ökad utbildningsvolym med bibehållen god
undervisningskvalitet. Särskilt för kvinnor i skogslänen är det
viktigt att universitet och högskolor ger möjligheter till
distansutbildning, anförs det i motion 1992/93:A810 (s) yrkande
17.

I motion 1992/93:A443 (fp) yrkande 3 vill motionären att ett
nytt nationellt centrum för distansundervisning skall
inrättas vid Universitetet i Umeå. Detta motiveras med att
universitetet byggt upp en unik kompetens på området.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den positiva
inställning till behovet av en utökning av distansutbildningen
som uttrycks i propositionen. Utskottet instämmer i att goda
motiv finns för en satsning på utbildning per distans inom den
högre utbildningen, bl.a. för att tillgodose utbildningsbehov
hos personer som annars skulle vara utestängda från utbildning
på grund av bostadsort, arbets- eller familjeförhållanden. Ett
ansvar för utveckling av distansutbildning inom sitt
utbildningsområde har varje universitet och högskola.
Distansundervisningen har också beaktats vid beräkningen av
ersättningsbeloppen för helårsprestationerna. Utredningen om
effektivare vuxenutbildning har i mars 1993 avgett det i
propositionen aviserade betänkandet Kunskapens krona (SOU
1993:23). Utredningen föreslår bl.a. att ett statligt institut
bildas för utvecklingen av distansmetoder inom alla
utbildningsformer. Institutet bör ha en fristående ställning
och lokaliseras till Härnösand.

Utskottet finner att yrkande 12 i motion 1992/93:Ub905 är
tillgodosett genom regeringens förslag om medel till
distansutbildning, varför motionsyrkandet avstyrks. Övriga
motioner berör frågor som behandlas i utredningsbetänkandet.
Regeringens ställningstagande till detta bör inte föregripas.
Utskottet avstyrker därför även motionerna 1992/93:Ub40,
1992/93:A810 yrkande 17 och 1992/93:A443 yrkande 3.

Beträffande anslagsbeloppet har regeringen i
propositionen föreslagit att riksdagen skall anvisa ett
reservationsanslag på 128091000 kr.

Med anledning av den i det föregående under anslaget till
Högskolan i Luleå nämnda felräkningen när det gäller
ersättningen för konstnärlig högskoleutbildning har
anslagsbeloppet till Högskolan i Luleå räknats upp. Förevarande
anslag bör i samband därmed minskas. Anslagsbeloppet bör enligt
vad utskottet erfarit från Utbildningsdepartementet vara
127802000 kr.

Den av utskottet i det föregående förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer medför behov av en ytterligare justering av
beloppet på förevarande anslag.

I motion 1992/93:Ub55 (s) yrkande 5 föreslås en
dimensioneringsökning av den grundläggande högskoleutbildningen
inom en ram av 350 miljoner kronor budgetåret 1993/94. Till
större delen har ökningen av motionärerna fördelats mellan
universiteten och högskolorna. Ett visst resursutrymme bör dock
enligt motionärerna ställas till regeringens förfogande för att
möjliggöra särskilda utbildningsinsatser vid skilda högskolor
eller korrigera obalanser som kan uppkomma till följd av det
nya resurstilldelningssystemet.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslagits i motionen, föreslår att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis till Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 127371000 kr.

D 43. Europeisk utbildningssamverkan

Från anslaget bestrids kostnader för svenskt deltagande i
EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och Tempus. Medlen
disponeras av Verket för högskoleservice.

Medelsberäkningen under anslaget har inte givit utskottet
anledning till erinran. Riksdagen bör således till Europeisk
utbildningssamverkan för nästa budgetår anvisa ett ramanslag på
47545000 kr.

D 44. Kostnader för Universitets- och högskoleämbetets och
Utrustningsnämndens för universitet och högskolor
avvecklingsorganisation

Ett särskilt anslag finns innevarande budgetår inrättat till
kostnader i samband med avvecklingen av Universitets- och
högskoleämbetet och Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor. I propositionen föreslås att även för budgetåret
1993/94 skall anvisas ett förslagsanslag på 1000 kr för att
täcka kvarstående kostnader.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
förslagsanslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Nytt resurstilldelningssystem

1. beträffande resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen dels med anledning av propositionen och
motion 1992/93:Ub55 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub36, 1992/93:Ub48, 1992/93:Ub53, 1992/93:Ub54,
1992/93:Ub55 yrkandena 1, 3 och 4, 1992/93:Ub69, 1992/93:Ub77
yrkande 5, 1992/93:Ub79 yrkandena 1, 2 och 16, 1992/93:Ub88,
1992/93:Ub638, 1992/93:Ub674 yrkande 1 och 1992/93:Ub687
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om studentpengens procentuella andel av
per capita-ersättningen, om belopp för studentpeng och om
ersättning per helårsprestation för de olika
utbildningsområdena under budgetåret 1993/94, dels med
bifall till propositionen bemyndigar regeringen att besluta om
att anslagsmedel till universitet och högskolor får omfördelas
till andra universitet och högskolor om detta är befogat med
hänsyn till de prestationer som utförts, dels såvitt avser
resurstilldelningssystemet i övrigt -- utom vad avser studenter
med funktionshinder -- lägger propositionen till handlingarna,

res. 1 (s)
men. (v) - delvis

2. beträffande justeringar av per capita-belopp
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att besluta om tekniska justeringar av de per
capita-belopp som avser grundläggande högskoleutbildning,

3. beträffande överföring av reservationer på vissa
anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att reservationer på de nuvarande reservationsanslagen för
grundläggande högskoleutbildning får föras till resp.
universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret,

4. beträffande resurstilldelning för extra kostnader för
studenter med funktionshinder
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub50 yrkandena
1 och 3, 1992/93:Ub55 yrkandena 19 och 21, 1992/93:Ub79 yrkande
15 delvis och 1992/93:Ub679 godkänner vad som anförts i
propositionen,

res. 2 (s)
men. (v) - delvis

2. Dimensionering och långsiktig inriktning av utbildningen

5. beträffande den övergripande dimensioneringen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena
5, 6 och 7, samtliga delvis, 1992/93:Ub687 yrkande 1,
1992/93:Ub702, 1992/93:Ub905 yrkande 1 och 1992/93:N281 yrkande
2 (delvis) lägger propositionen till handlingarna,

res. 3 (s)
res. 4 (nyd)
men (v) - delvis

6. beträffande omfattningen av den högre utbildningen i
vissa regioner
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub647 yrkande 1,
1992/93:A425 yrkande 5, 1992/93:A444 yrkande 3 och 1992/93:A810
yrkande 16,

7. beträffande dimensioneringen av högskoleutbildningen på
det tekniska området
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8
delvis, 1992/93:Ub905 yrkandena 2, 3, 5 och 6 samt
1992/93:Fi211 yrkande 25 lägger propositionen till
handlingarna,

res. 5 (s) - villk. 3

8. beträffande inrättande av ytterligare en teknisk
högskola
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8
delvis, 1992/93:Ub61 yrkande 5, 1992/93:Ub74, 1992/93:Ub79
yrkande 3, 1992/93:Ub661, 1992/93:Ub688 yrkande 1,
1992/93:Ub905 yrkande 4 och 1992/93:N281 yrkande 3 lägger
propositionen till handlingarna,

res. 6 (s) - villk. 3 och 5

9. beträffande arkitektutbildning i Umeå
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub614,

10. beträffande energiinriktad utbildning i Norduppland
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub448,

11. beträffande behovet av speciallärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub85 yrkande 2,

12. beträffande dimensionering och lokalisering av barn-
och ungdomspedagogisk utbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub43,
1992/93:Ub55 yrkande 12 och 1992/93:Ub57, samtliga delvis,
1992/93:Ub64 yrkande 1 samt yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub77
yrkande 1 delvis samt yrkande 2, 1992/93:Ub79 yrkande 6,
1992/93:Ub84 yrkande 1 samt yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub608 och
1992/93:Ub687 yrkande 7 (delvis) lägger propositionen till
handlingarna,

res. 7 (s) - villk. 3
men (v) - delvis

13. beträffande åtgärder i övrigt på lärarutbildningens och
den barn- och ungdomspedagogiska utbildningens område
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub55 yrkande 13,

14. beträffande dimensioneringen av läkarutbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub35,
1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701 (samtliga delvis) lägger
propositionen till handlingarna,

res. 8 (s) - villk. 3
men (v) - delvis

15. beträffande dimensioneringen av tandläkarutbildningen
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub623 lägger
propositionen till handlingarna,

16. beträffande den tandvårdande verksamheten i anslutning
till tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet och Lunds
universitet
att riksdagen lägger propositionen till handlingarna,

17. beträffande logopedutbildning i Umeå
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub627 och
1992/93:Ub700,

18. beträffande lokaliseringen av högskoleutbildning inom
Stockholms län
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 18,
1992/93:Ub61 yrkande 1, 1992/93:Ub698, 1992/93:A440 yrkande 5,
1992/93:T221 yrkande 5 och 1992/93:T222 yrkande 4,

19. beträffande koncentration av högskoleutbildningen till
stora enheter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub901 yrkande 1,

20. beträffande den långsiktiga inriktningen i övrigt av
utbildningen vid universitet och högskolor
att riksdagen lägger propositionen till handlingarna,

3. Jämställdhet

21. beträffande utvidgning av jämställdhetslagens
tillämpningsområde
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis,

men. (v) - delvis

4. Högre konstnärlig utbildning

22. beträffande konsthögskola i södra Sverige
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub604,
1992/93:Ub616, 1992/93:Ub653 och 1992/93:Ub904 yrkande 1 lägger
propositionen i denna del till handlingarna,

23. beträffande regiutbildning till Malmö
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub607 lägger
propositionen i denna del till handlingarna,

24. beträffande utbildning i klädformgivning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub34 yrkande
1, 1992/93:Ub41 yrkande 1, 1992/93:Ub59 yrkande 2 i denna del,
1992/93:Ub76 yrkande 1 och 1992/93:Ub80 yrkande 3 i denna del
lägger propositionen i denna del till handlingarna,

25. beträffande högre konstnärlig utbildning i övrigt
att riksdagen lägger propositionen i denna del till
handlingarna,

5. Examensrätt, studieorganisation m.m.

26. beträffande tillstånd för fristående högskolor att
utfärda vissa examina
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillstånd
att utfärda vissa examina,

27. beträffande tillstånd för vissa teologiska seminarier
att utfärda examina
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub68 och
1992/93:Ub677,

28. beträffande moratorium för privatisering av högskolor,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 10,

res. 9 (s) - motiv.
men. (v) - delvis

29. beträffande uppdragsutbildning i anslutning till
kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub79 yrkande 9
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall,

men. (v) - delvis

30. beträffande behörighetsreglerna för kyrkomusiker
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
kyrkolagen (1992:300),

31. beträffande förlängning av grundskollärarutbildningen
med inriktning mot årskurserna 1--7
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 4,

men. (v) - delvis

32. beträffande förlängning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub635 och
1992/93:Ub687 yrkande 7 i denna del,

33. beträffande social omsorgsexamen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub668 och
1992/93:Ub673,

34. beträffande yrkesexamen m.m. för
laboratorieassistenter
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub605 och
1992/93:Ub640,

35. beträffande konservatorsexamen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub662,

36. beträffande rätt att utfärda magisterexamen vid de
mindre och medelstora högskolorna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub687 yrkande 3,

res. 10 (s)

37. beträffande examensrätt vid Högskolan i
Gävle/Sandviken
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub667, 1992/93:Ub692
och 1992/93:Ub693 yrkande 1,

38. beträffande rätt att utfärda magisterexamen vid
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub694 yrkande 1,

39. beträffande engelska benämningar på examina
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub66,

40. beträffande medellånga vårdutbildningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub687 yrkande 2,

41. beträffande obligatorisk undervisning i
sjukvårdsutbildningar om alkoholens skadeverkningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub683 och
1992/93:So268 yrkande 9,

42. beträffande översyn av antagningssystemet inom
vårdutbildningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub606,

43. beträffande psykoterapiutbildning för psykologer
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub603, 1992/93:Ub615,
1992/93:Ub618 och 1992/93:Ub670,

men. (v) - delvis

44. beträffande den ettåriga lärarutbildningen för
årskurserna 4--9, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 9 och
10, 1992/93:Ub79 yrkande 5 och 1992/93:Ub687 yrkande 6,

res. 11 (s)

45. beträffande utveckling av lärarutbildningarna i
samverkan med kommunerna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub55 yrkande 11,

46. beträffande lärarutbildares kontakt med skolans
vardag
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub85 yrkande 1,

47. beträffande innehåll m.m. i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub450 i denna del,
1992/93:Ub625, 1992/93:Ub678, 1992/93:Ub684, 1992/93:Ub902
yrkandena 2 och 3, 1992/93:Ub910 yrkande 2, 1992/93:A811
yrkande 39,

48. beträffande utbildningsutbud i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub508 i denna del,
1992/93:Ub611, 1992/93:Ub620, 1992/93:Ub650, 1992/93:Ub651,
1992/93:Ub657, 1992/93:Ub660 och 1992/93:Ub691,

6. Kårobligatoriet

49. beträffande avveckling av kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 15, 1992/93:Ub67,
1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis, 1992/93:Ub649 och 1992/93:Ub654
godkänner vad i propositionen förordats om att tvånget för
studenter att tillhöra studentkår, nation och studentförening
för fakultet skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995,

res. 12 (s)

7. Organisatoriska frågor

50. beträffande högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om att
högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund skall upphöra
vid utgången av juni 1993,

51. beträffande Mitthögskolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag beslutar om
inrättande av Mitthögskolan den 1 juli 1993,

52. beträffande en självständig högskola på Gotland
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub907,

53. beträffande kvinnouniversitet i Norrland
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A443 yrkande 4 och
1992/93:A811 yrkande 21,

54. beträffande uppdelning av Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub695 yrkande 1,

55. beträffande en högskola i Södertälje
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub695 yrkande 2,

men. (v) - delvis

56. beträffande en internationell handelshögskola i
Jönköping
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub46,

57. beträffande universitetens och högskolornas namn
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub56 yrkande 3
och 1992/93:Ub62 yrkande 3 godkänner vad regeringen förordat,

res. 13 (s)

58. beträffande avtal om bidrag till Handelshögskolan i
Stockholm
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 16 bemyndigar regeringen
att ingå ett avtal om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
med i huvudsak det innehåll som redovisats i propositionen,

res. 14 (s)

8. Vissa övriga frågor

59. beträffande synskadade studenters möjlighet att genomgå
högskoleprovet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub621,

60. beträffande flyktingars och invandrares tillträde till
preparandutbildningen för utländska gäststudenter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub666,

61. beträffande högre förvaltningsutbildning på
mastersnivå
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub45,

62. beträffande en jämnare social rekrytering till
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub687 yrkandena 4 och 5,

res. 15 (s)

9. Anslag och utbildningsuppdrag

D 1. Uppsala universitet: Grundutbildning

63. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Uppsala: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Universitetet i Uppsala: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 535276000 kr,

res. 16 (s) - delvis - villk. 3

64. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 16 (s) - delvis - villk. 3

D 2. Lunds universitet: Grundutbildning

65. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt
1992/93:Ub909 delvis till Lunds universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 877078000 kr,

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

66. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

67. beträffande högre teknisk utbildning i Helsingborg och
Malmö
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub39, 1992/93:Ub47
och 1992/93:Ub658,

68. beträffande Stiftelsen Skånehantverk
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub904 yrkande 3,

D 3. Universitetet i Göteborg: Grundutbildning

69. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Göteborg: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub60 och 1992/93:Ub674 yrkande 2 till Universitetet
i Göteborg: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 641965000 kr,

res. 18 (s) - delvis - villk. 3

70. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 18 (s) - delvis - villk. 3

71. beträffande Tidaholms grafiska verkstad
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub697,

D 4. Stockholms universitet: Grundutbildning

72. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub50 yrkande 2, 1992/93:Ub55
yrkandena 5 delvis och 20 samt 1992/93:Ub79 yrkande 15 (delvis)
till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 422483000 kr,

res. 19 (s) - delvis - villk. 3
men. (v) - delvis

73. beträffande antalet helårsstudentplatser i Huddinge och
Haninge
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub61 yrkandena 2 och
3, 1992/93:Ub72 och 1992/93:Ub652,

74. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 19 (s) - delvis - villk. 3

D 5. Universitetet i Umeå: Grundutbildning

75. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub82 delvis och 1992/93:Ub701 delvis till
Universitetet i Umeå: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 460067000 kr,

res. 20 (s) - delvis - villk. 3

76. beträffande livsmedelsteknisk utbildning, utveckling
och forskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub631,

77. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub35 delvis,
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, 1992/93:Ub71 och
1992/93:Ub83 godkänner de riktlinjer för utbildningsuppdragen
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som regeringen föreslagit
med den ändring som följer av den av utskottet förordade
ändrade proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer,

res. 20 (s) - delvis - villk. 3

D 6. Universitetet i Linköping: Grundutbildning

78. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Linköping: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt
1992/93:Ub906 yrkande 3 till Universitetet i Linköping:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 387319000 kr,

res. 21 (s) - delvis - villk. 3

79. beträffande optikerutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
14, 1992/93:Ub78, 1992/93:Ub79 yrkande 7 och 1992/93:Ub89
lägger propositionen till handlingarna,

res. 22 (s)

80. beträffande riktlinjer i övrigt för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 21 (s) - delvis - villk. 3

D 7. Karolinska institutet: Grundutbildning

81. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 270920000 kr,

res. 23 (s) - villk. 1

82. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 24 (s) - villk. 22

D 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning

83. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
384154000 kr,

res. 25 (s) - delvis - villk. 3

84. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 25 (s) - delvis - villk. 3

D 9. Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning

85. beträffande anslagsbeloppet under Chalmers tekniska
högskola: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 303750000 kr,

res. 26 (s) - delvis - villk. 3

86. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 26 (s) - delvis - villk. 3

D 10. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub37, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub81 och 1992/93:Ub696 (delvis) till
Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 209449000 kr,

res. 27 (s) - delvis - villk. 3
men. (v) - delvis

88. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 27 (s) - delvis - villk. 3

D 11. Danshögskolan: Grundutbildning

89. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 10393000 kr,

90. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i
propositionen,

91. beträffande den danspedagogiska utbildningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 8,

men. (v) - delvis

D 12. Dramatiska institutet: Grundutbildning

92. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 30705000 kr,

93. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i
propositionen,

D 13. Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning: Grundutbildning

94. beträffande anslagsbeloppet under Grafiska institutet
och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations-
och reklamutbildning: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 6092000 kr,

95. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i
propositionen,

D 14. Högskolan i Borås: Grundutbildning

96. beträffande Väfskolan i Borås
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub34 yrkande 2 och
1992/93:Ub76 yrkande 2,

97. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub41 yrkandena 2 och 3,
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub59 yrkandena 1 och 2
delvis, 1992/93:Ub70, 1992/93:Ub75, 1992/93:Ub80 yrkandena 1
och 2 samt yrkande 3 delvis och 1992/93:A416 yrkande 4 delvis
till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 71895000 kr,

res. 28 (s) - delvis - villk. 3

98. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 28 (s) - delvis - villk. 3

D 15. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning

99. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5 och 12, båda
delvis, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis samt yrkandena 3, 4, 6,
och 7, 1992/93:Ub87 och 1992/93:Ub903 yrkande 4 (delvis) till
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 97199000 kr,

res. 29 (s) - delvis - villk. 3 och 7

100. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 29 (s) - delvis - villk. 3

D 16. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

101. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub42, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub57 delvis samt 1992/93:Ub903 yrkande 4
(delvis) till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
95478000 kr,

res. 30 (s) - delvis - villk. 3

102. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 30 (s) - delvis - villk. 3

D 17. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

103. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Halmstad: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub43 delvis, 1992/93:Ub55
yrkandena 5 och 12, båda delvis, 1992/93:A426 yrkande 6 och
1992/93:A427 yrkande 3 till Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 54206000 kr,

res. 31 (s) - delvis - villk. 3 och 7

104. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 31 (s) - delvis - villk. 3

D 18. Högskolan i Jönköping: Grundutbildning

105. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Jönköping: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Högskolan i Jönköping: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88294000 kr,

res. 32 (s) - delvis - villk. 3

106. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 32 (s) - delvis - villk. 3

D 19. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

107. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 110486000 kr,

res. 33 (s) - delvis - villk. 3

108. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 33 (s) - delvis - villk. 3

D 20. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

109. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis och
1992/93:Ub73 till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 41500000 kr,

res. 34 (s) - delvis - villk. 3

110. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 34 (s) - delvis - villk. 3

D 21. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

111. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlstad: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub52 yrkande 1 delvis och
1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 174340000 kr,

res. 35 (s) - delvis - villk. 3

112. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 35 (s) - delvis - villk. 3

D 22. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

113. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Kristianstad: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub904 yrkande 7 och 1992/93:Ub909 (delvis) till
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 73549000 kr,

res. 36 (s) - delvis - villk. 3

114. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 36 (s) - delvis - villk. 3

D 23. Högskolan i Skövde: Grundutbildning

115. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub44, 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub63, 1992/93:Ub610 yrkande 1 samt yrkande 2
(delvis) till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
43512000 kr,

res. 37 (s) - delvis - villk. 3

116. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena
6 och 7, båda delvis, och 1992/93:Ub699 godkänner de riktlinjer
för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 37 (s) - delvis - villk. 3

D 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:
Grundutbildning

117. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
227742000 kr,

res. 38 (s) - villk. 1

118. beträffande flyttning av HLS till Södertälje
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub61 yrkande 4,

119. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

D 25. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

120. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub56 yrkande 1, 1992/93:A416 yrkande 4 delvis och
1992/93:A474 yrkande 3 (delvis) till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 38668000 kr,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3

121. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena
6 och 7, båda delvis, och 1992/93:Ub56 yrkande 2 godkänner de
riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som regeringen föreslagit med den ändring som följer av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3

D 26. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

122. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis samt
1992/93:Ub646 yrkandena 2 och 3 till Högskolan i Växjö:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 121846000 kr,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

123. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena
6 och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

D 27. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

124. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub49 yrkande 2, 1992/93:Ub51
yrkande 1, 1992/93:Ub52 yrkandena 1 delvis och 2, 1992/93:Ub55
yrkande 5 delvis, 1992/93:A410 yrkande 10 delvis samt
1992/93:A441 yrkande 7 till Högskolan i Örebro:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 143015000 kr,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3

125. beträffande specialpedagogexamen i Örebro
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub49 yrkandena 3 och 4,

126. beträffande examensrätt för gymnasielärarexamen vid
Högskolan i Örebro
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub49 yrkande 1,

127. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3

D 28. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

128. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning
på Gotland: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
11588000 kr,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

129. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
regeringen föreslagit med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

D 29. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

130. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
16646000 kr,

131. beträffande garantibeloppet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub62 yrkande 1 och
1992/93:Ub90 yrkande 2,

132. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit med den ändring som följer av den av utskottet
förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

133. beträffande rätt att utfärda kandidatexamen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub62 yrkande 2 och
1992/93:Ub90 yrkande 1,

D 30. Konstfack: Grundutbildning

134. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub59 yrkande 2 och 1992/93:Ub80
yrkande 3, båda delvis, till Konstfack: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
44486000 kr,

135. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit med den ändring som följer av den av utskottet
förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

D 31. Konsthögskolan: Grundutbildning

136. beträffande anslagsbeloppet under Konsthögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 20669000 kr,

137. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit,

D 32. Mitthögskolan: Grundutbildning

138. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub655 delvis, 1992/93:Ub694 yrkande 2 och
1992/93:A442 yrkande 5 (delvis) till Mitthögskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 183025000 kr,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3

139. beträffande grundskollärarutbildning med inriktning på
årskurserna 4--9
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub38 och
1992/93:Ub86,

140. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3

D 33. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

141. beträffande anslagsbeloppet under Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 46155000 kr,

142. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit med den ändring som följer av den av utskottet
förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

D 34. Mälardalens högskola: Grundutbildning

143. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens
högskola: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5 och 12,
1992/93:Ub64 yrkande 2 och 1992/93:Ub84 yrkande 2, samtliga
delvis, 1992/93:Ub688 yrkande 2 och 1992/93:N317 yrkande 9 till
Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 106147000 kr,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

144. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, godkänner de riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
angetts i propositionen, med den ändring som följer av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

145. beträffande samordning mellan Mälardalens högskola och
vårdhögskolorna i regionen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub688 yrkande 3,

D 35. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

146. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i
Stockholm: Grundutbidlning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7676000 kr,

147. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit,

D 36. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

148. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11226000 kr,

149. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen
föreslagit,

D 37. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

150. beträffande Hälsohögskolan i Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub626 och
1992/93:Ub634,

151. beträffande Vårdhögskolan i Örebro
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub51 yrkande 2,

152. beträffande Ingesunds musikhögskola
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub58,

153. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis till Bidrag
till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 284660000 kr,

res. 46 (s) - villk. 3

Vissa övriga anslag m.m.

154. beträffande Kanslersämbetets utvärdering och
kontroll
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub55 yrkande 17,

155. beträffande sammanslagning av Kanslersämbetet och
Verket för högskoleservice
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 12,

men. (v) - delvis

156. beträffande anslagsbeloppet under Kanslersämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kanslersämbetet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 26000000 kr,

157. beträffande fristående institut för värdering av
svenska och utländska utbildningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub686,

158. beträffande avgift för värdering av utländska
lärarutbildningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 14,

men. (v) - delvis

159. beträffande överföring av medel från Rådet för
grundläggande högskoleutbildning till Verket för
högskoleservice
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub79 yrkande 13 delvis,

men. (v) - delvis

160. beträffande anslagsbeloppet under Verket för
högskoleservice
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub79 yrkandena 13 och 15, båda i denna
del, till Verket för högskoleservice för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 69452000 kr,

men. (v) - delvis

161. beträffande anslagsbeloppet under Överklagandenämnden
för högskolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 3182000 kr,

162. beträffande EG:s program LINGUA och PETRA
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub65,

163. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för
grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub79 yrkande 13 i denna del till
Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 40908000 kr,

men. (v) - delvis

164. beträffande utveckling av distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub40, 1992/93:Ub905
yrkande 12 och 1992/93:A810 yrkande 17,

165. beträffande nationellt centrum för distansundervisning
vid Universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1992/93:A443 yrkande 3,

166. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 (delvis) till Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
127371000 kr,

res. 46 (s) - villk. 3

167. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
utbildningssamverkan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 47545000 kr,

168. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
Universitets- och högskoleämbetets och Utrustningsnämndens för
universitet och högskolor avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kostnader för Universitets- och högskoleämbetets och
Utrustningsnämndens för universitet och högskolor
avvecklingsorganisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

Stockholm den 6 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s),
Chris Heister (m),
Tuve Skånberg (kds) och
Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Tillsammans med" och på s. 37 slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:

Det nya resurstilldelningssystemet skall bidra till att
resurserna utnyttjas effektivt samtidigt som kvaliteten höjs
och förnyelsen främjas. Den starka tonvikt som i regeringens
förslag läggs på helårsprestationer medför att den enskilda
institutionen och de enskilda lärarna får ett mycket starkt
tryck på sig att verkligen producera betygspoäng för att
garantera resurser till sin institution och sitt
utbildningsområde. Risken för att resultatet blir sänkta krav
på kunskaper i prov och tentamina bör -- åtminstone så länge
inte kvalitetssäkringen byggts in i resurstilldelningssystemet
-- begränsas genom att studentpengen ges en större vikt än i
regeringens förslag och ersättningen för helårsprestationer en
motsvarande lägre vikt.

I resurstilldelningssystemet bör hänsyn till kvalitetsfaktorn
byggas in. Innan ett förslag till hur det skall ske har
utformats är det enligt utskottets mening inte rimligt att ta
det nya systemet i bruk.

Universiteten och högskolorna -- -- -- (= utskottet) -- -- --
landets glesbygder. Utskottet delar den oro som uttryckts i
många av motionerna att det nya resurstilldelningssystemet
kommer att hämma läroanstalternas villighet att vidmakthålla
och bygga ut utbildning i dessa former. Ju större vikt som
läggs vid helårsprestationer, desto större är den risken.
Utskottet anser också av det skälet att proportionerna mellan
ersättning per helårsstudent och ersättning per
helårsprestation bör bestämmas annorlunda än vad regeringen
förordat. Vidare anser utskottet det mycket angeläget att
högskolestyrelserna i det nya systemet är beredda att ta ett
minst lika stort ansvar som hittills för kompetensförsörjningen
i landet och i sin resp. region. Detta bör markeras genom att
regeringen i utbildningsuppdragen anger riktvärden för
omfattningen av distanskurser, utlokaliserade kurser och kurser
för fortbildning och vidareutbildning. Hur utbudet av
utbildning som vänder sig till personer utanför högskoleorterna
utvecklas hör till de frågor som självfallet bör bevakas inom
ramen för den uppföljning av det nya resurstilldelningssystemet
som måste till. Utskottet återkommer till den frågan i det
följande.

Genom samspelet mellan ersättning per helårsstudent
(studentpeng) och ersättning per helårsprestation avses det nya
systemet stimulera både effektivitet och kvalitet samt att
högskolor och universitet tar väl hand om sina studenter. Som
framgått av det föregående anser utskottet att regeringens
förslag ger ersättning per helårsprestation alltför stor tyngd
i systemet. Utskottet förordar att ersättningen per
helårsstudent (studentpengen) skall utgöra 50 % av den
beräknade ersättningen tillhandahållen årsstudieplats.

Av det som nu sagts följer att de i propositionen föreslagna
ersättningsbeloppen per helårsstudent och per helårsprestation
för de olika utbildningsområdena måste förändras. Utskottet
anser att följande ersättningsbelopp bör gälla för de olika
utbildningsområdena under budgetåret 1993/94:

Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för
helårsprestation

Humanistiskt, sam-
hällsvetenskapligt,
juridiskt, teologiskt 9 200 11 900

Naturvetenskapligt,
tekniskt, farmaceutiskt,
vård- 23 600 27 800

Odontologiskt 27 700 30 200

Medicinskt 47 600 50 500

Undervisnings- 25 900 27 900

Övrigt 20 300 22 300

Behovet av -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i Göteborg.

Svenska studenter -- -- -- (= utskottet) -- -- -- studier
utomlands.

Regeringens förslag till resurstilldelningssystem och till
anslagsberäkningar på grundval av detta system har lagts fram
utan föregående remissbehandling och offentlig debatt.
Remissbehandling har visserligen skett av Högskoleutredningens
slutbetänkande, men förslaget där avviker i så väsentliga
avseenden från regeringens förslag att en förnyad
remissbehandling och offentlig debatt hade varit önskvärd. Den
stora osäkerhet som råder om systemets effekter i olika
hänseenden gör det helt nödvändigt att det följs upp noggrant.
Den uppföljning som regeringen har planerat skall ske genom
Resursberedningens fortsatta arbete är enligt utskottets mening
inte till fyllest. Hur utbudet av utbildning i olika ämnen, för
olika målgrupper, på olika orter och på olika
fördjupningsnivåer påverkas är av utomordentlig betydelse från
samhällets synpunkt. Ansvaret för uppföljningen kan därför inte
enbart läggas på en expertgrupp som Resursberedningen. I likhet
med vad som skett vid tidigare beslut om stora förändringar av
styrsystem på utbildningsområdet bör den nu förestående
förändringen enligt utskottets mening följas upp genom en
parlamentarisk arbetsgrupp.

Utskottet föreslår att riksdagen dels med bifall till
motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 1, 2, 3 och 4 och
1992/93:Ub687 yrkande 9, med anledning av proposition
1992/93:169 och motionerna 1992/93:Ub36, 1992/93:Ub48,
1992/93:Ub53, 1992/93:Ub54, 1992/93:Ub69, 1992/93:Ub77 yrkande
5, 1992/93:Ub79 yrkandena 1 och 16, 1992/93:Ub88 och
1992/93:Ub638 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub79
yrkande 2 och 1992/93:Ub674 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om studentpengens
andel av per capita-ersättningen, om belopp för studentpeng och
ersättning per helårsprestation, om kvalitetssäkring inom ramen
för resurstilldelningssystemet, om remissbehandling och om
uppföljning av systemet, dels med bifall till propositionen
bemyndigar regeringen att besluta om att anslagsmedel till
universitet och högskolor får omfördelas till andra universitet
och högskolor om det är befogat med hänsyn till de prestationer
som utförts, dels såvitt avser resurstilldelningssystemet i
övrigt, utom vad avser studenter med funktionshinder, lägger
propositionen till handlingarna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen dels med bifall till motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt 1992/93:Ub687 yrkande
9, med anledning av proposition 1992/93:169 och motionerna
1992/93:Ub36, 1992/93:Ub48, 1992/93:Ub53, 1992/93:Ub54,
1992/93:Ub69, 1992/93:Ub77 yrkande 5, 1992/93:Ub79 yrkandena 1
och 16, 1992/93:Ub88 och 1992/93:Ub638 samt med avslag på
motionerna 1992/93:Ub79 yrkande 2 och 1992/93:Ub674 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om studentpengens andel av per capita-ersättningen, om belopp
för studentpeng och ersättning per helårsprestation, om
remissbehandling och om uppföljning av systemet, dels med
bifall till proposition 1992/93:169 bemyndigar regeringen att
besluta om att anslagsmedel till universitet och högskolor får
omfördelas till andra universitet och högskolor om det är
befogat med hänsyn till de prestationer som utförts, dels
såvitt avser resurstilldelningssystemet i övrigt lägger
propositionen till handlingarna,

2. Resurstilldelning för extra kostnader för studenter med
funktionshinder (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet finner" och på s. 40 slutar med "med
funktionshinder" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det utomordentligt viktigt att studenter med
funktionshinder kan komma in på och genomföra högskolestudier
på samma villkor som andra studenter. Dessa studenter skall
B[Bliksom andra kunna välja både utbildning och läroanstalt. Olika
åtgärder, ibland mycket kostnadskrävande, kan behöva vidtas
inom läroanstalten för att detta skall bli verklighet. Det
innebär att det behöver finnas möjlighet för en läroanstalt att
få Bmedelstillskott, om mottagandet av en funktionshindrad
student medför stora extra kostnader. Regeringens förslag om en
medelsram för central fördelning är ett uttryck för detta. Den
centrala medelsramen ersätter den omfördelning som regeringen
bemyndigats besluta om för innevarande budgetår och som
tidigare UHÄ efter regeringens bemyndigande har kunnat
föreskriva. Varje högskola och universitet bör vara beredd att
avsätta medel från sina reguljära anslag för stödåtgärder för
studenter med funktionshinder. Därmed markeras att studenter
med funktionshinder skall betraktas som en normal företeelse i
högskolans arbete och att universitet och högskolor, så som det
framhålls i propositionen (s. 74), har det fulla ansvaret för
dessa studenter. På grund av läroanstalternas mycket olika
storlek och principen om studenternas valfrihet bör det
emellertid inte på förhand fastställas hur stor del av
kostnaderna som resp. högskola eller universitet skall
finansiera inom sina ordinarie anslag. En föreskrift därom
skulle enligt utskottets mening kunna motverka läroanstalternas
villighet att rekrytera studenter med funktionshinder. Det
finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att
motsätta sig regeringens förslag att Stockholms universitet får
ansvar för samordningen på detta område och för fördelningen av
den centrala medelsramen.

Utskottet förutsätter -- -- -- (= utskottet) -- -- -- nya
resurstilldelningssystemet.

När Verket -- -- -- (= utskottet) -- -- -- finansiera
själva.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub50 yrkandena 1 och 3 och 1992/93:Ub55 yrkandena 19
och 21, med anledning av proposition 1992/93:169 och motion
1992/93:Ub679 och med avslag på motion 1992/93:Ub79 yrkande 15
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

4. beträffande resurstilldelning för extra kostnader för
studenter med funktionshinder
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub50
yrkandena 1 och 3 och 1992/93:Ub55 yrkandena 19 och 21, med
anledning av proposition 1992/93:169 och motion 1992/93:Ub679
och med avslag på motion 1992/93:Ub79 yrkande 15 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Den övergripande dimensioneringen av grundläggande
högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96 (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är möjligt och önskvärt att redan
budgetåret 1993/94 utöka dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen i en omfattning som motsvarar ca 10 000
helårsstudenter. Det ökade utrymmet bör användas både för att
utöka utbildningarna inom programområden som leder till olika
examina och för mer fristående kurser som är avsedda för
fortbildning och vidareutbildning. Det senare gäller inte minst
för personer från arbetslivet som är eller riskerar att bli
arbetslösa. Den av utskottet förordade utökningen kommer att
ställa stora krav på de berörda högskolorna både vad avser
lärarresurser och lokaler. Utskottet anser dock att
högskolornas och universitetens samhällsansvar innebär att de
måste göra sitt yttersta för landet och de enskilda individerna
i den nuvarande situationen av dramatiskt ökad arbetslöshet,
som inträffar samtidigt som Sverige behöver många fler
högskoleutbildade för att näringsliv och offentlig verksamhet
skall kunna utvecklas och effektiviseras.

Den resursutökning som utskottet föreslår utöver regeringens
förslag omfattar för budgetåret 1993/94 totalt 350 miljoner
kronor, för budgetåret 1994/95 totalt 700 miljoner kronor och
för budgetåret 1995/96 totalt 1 050 miljoner kronor.
Utökningarna beräknas motsvara utrymme för resp. 10 000, 20 000
och 30 000 fler helårsstudenter än i regeringens förslag.
Utskottet kommer i det följande att för de olika universiteten
och högskolorna föreslå utökade utbildningsuppdrag samt att en
tiondel av resursökningen för budgetåret 1993/94 ställs till
regeringens förfogande under anslaget Vissa särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. Den av utskottet förordade
resursökningen avses täcka även kostnaderna för det ökade
lokalbehov som kan uppkomma, även om utskottet utgår från att
högskolor och universitet i den nya situationen måste utnyttja
befintliga lokaler i större utsträckning även kvällar och
lördagar.

Utskottet kan inte ställa sig bakom motion 1992/93:Ub702, som
inte innehåller någon uppskattning av kostnaderna.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1992/93:N281 yrkande 2 delvis, med anledning av
proposition 1992/93:169 och med avslag på motion 1992/93:Ub702
godkänner vad som i motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och
7, samtliga delvis, 1992/93:Ub687 yrkande 1 och 1992/93:Ub905
yrkande 1 anförts om den övergripande dimensioneringen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande den övergripande dimensioneringen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N281 yrkande 2
delvis, med anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag
på motion 1992/93:Ub702 godkänner vad som anförts i motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och 7, samtliga delvis,
1992/93:Ub687 yrkande 1 och 1992/93:Ub905 yrkande 1,

4. Den övergripande dimensioneringen av grundläggande
högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96 (mom. 5)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en i princip fri antagning till
universitet och högskolor behövs i nuvarande ekonomiska läge.
Det bör därför inte sättas något generellt tak för antalet
helårsstudenter i högskolan. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub702 yrkande 1, med
anledning av proposition 1992/93:169 och motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och 7, samtliga delvis,
1992/93:Ub687 yrkande 1, 1992/93:Ub905 yrkande 1 och
1992/93:N281 yrkande 2 delvis och med avslag på motion
1992/93:Ub702 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande den övergripande dimensioneringen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub702 yrkande 1,
med anledning av proposition 1992/93:169 och motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och 7, samtliga delvis,
1992/93:Ub687 yrkande 1, 1992/93:Ub905 yrkande 1 och
1992/93:N281 yrkande 2 delvis och med avslag på motion
1992/93:Ub702 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Dimensioneringen av högskoleutbildningen på det tekniska
området (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 47 slutar med
"yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av ökning
av såväl civilingenjörsutbildning som ingenjörsutbildning och
YTH-utbildning. När det gäller ingenjörsutbildningens längd
föreligger ingen motsättning mellan regeringens och
motionärernas förslag. De berörda högskolorna bör av regeringen
uppmanas att i sin verksamhet högt prioritera ett förstärkt
stöd till studenter som går i civilingenjörsutbildningen, så
att en större andel av dessa än hittills slutför studierna till
den avsedda examen. Vad som anförts i motion 1992/93:Fi211
yrkande 25 påkallar inte något tillkännagivande av riksdagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1992/93:Ub905 yrkande 2, med anledning av
proposition 1992/93:169 och med avslag på motion 1992/93:Fi211
yrkande 25 dels godkänner vad som anförts i motionerna
1992/93:Ub55 yrkande 8 delvis och 1992/93:Ub905 yrkandena 3, 5
och 6, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om prioritering av stöd till studenter i
civilingenjörsutbildning.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande dimensioneringen av högskoleutbildningen på
det tekniska området
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 2,
med anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag på
motion 1992/93:Fi211 yrkande 25 dels godkänner vad som
anförts i motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8 delvis och
1992/93:Ub905 yrkandena 3, 5 och 6, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om prioritering av
stöd till studenter i civilingenjörsutbildning,

6. Inrättande av ytterligare en teknisk högskola (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 5

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det omedelbart
bör påbörjas en utredning av förutsättningarna att etablera en
ny teknisk högskola på en ort som redan har god
utbildningskompetens inom detta område. Ställningstagande till
lokaliseringsort är möjligt först när utredningen har
genomförts. En ny teknisk högskola skall bidra till att skapa
god tillgång på kvalificerade tekniker i hela landet.

Man bör även utnyttja möjligheten att öka antalet
civilingenjörer genom att vidareutbilda personer som avlagt
ingenjörsexamen. Deras kunskaper bör kunna tas till vara så att
deras väg till civilingenjörsexamen förkortas jämfört med den
reguljära studiegången. Utskottet vill dock betona att
ingenjörsutbildningen har en egen profil och avslutas med en
särskild examen, ingenjörsexamen, med andra mål än
civilingenjörsexamen.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 8 delvis, 1992/93:Ub79 yrkande
3, 1992/93:Ub905 yrkande 4 och 1992/93:N281 yrkande 3 och med
anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Ub61 yrkande
5, 1992/93:Ub74, 1992/93:Ub661 och 1992/93:Ub688 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

8. beträffande inrättande av ytterligare en teknisk
högskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
8 delvis, 1992/93:Ub79 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkande 4 och
1992/93:N281 yrkande 3 och med anledning av propositionen och
motionerna 1992/93:Ub61 yrkande 5, 1992/93:Ub74, 1992/93:Ub661
och 1992/93:Ub688 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Dimensionering och lokalisering av barn- och
ungdomspedagogisk utbildning (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet anser" och på s. 50 slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:

Däremot anser utskottet det olyckligt att helt avveckla
utbildningen vid tre högskolor. Den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen är utpräglat lokal i sin
rekrytering och varje läroanstalt som anordnar sådan utbildning
spelar en viktig roll för personalförsörjningen i de omgivande
kommunernas barnomsorg. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning
bör alltså även i fortsättningen anordnas även vid högskolorna
i Falun/Borlänge och Halmstad samt Mälardalens högskola. Dessa
högskolor bör därför inte heller fråntas rätten att utfärda
barn- och ungdomspedagogisk examen. Utskottet, som ansluter sig
till förslaget i motion 1992/93:Ub55 om minskningar vid flera
universitet och högskolor, kommer i det följande att föreslå
att utbildningsuppdragen till de berörda läroanstalterna ändras
med anledning av detta ställningstagande.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1992/93:169 och motion 1992/93:Ub687 yrkande 7 delvis och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub57 delvis, 1992/93:Ub79 yrkande
6 och 1992/93:Ub608 godkänner vad som anförts i motionerna
1992/93:Ub43, 1992/93:Ub55 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub64
yrkande 1 samt yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis
samt yrkande 2 och 1992/93:Ub84 yrkande 1 samt yrkande 2 delvis
om lokalisering och dimensionering samt examensrätt när det
gäller barn- och ungdomspedagogisk utbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande dimensionering och lokalisering av barn-
och ungdomspedagogisk utbildning
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:169 och
motion 1992/93:Ub687 yrkande 7 delvis och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub57 delvis, 1992/93:Ub79 yrkande 6 och
1992/93:Ub608 godkänner vad som anförts i motionerna
1992/93:Ub43 delvis, 1992/93:Ub55 yrkande 12 delvis,
1992/93:Ub64 yrkande 1 samt yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub77
yrkande 1 delvis samt yrkande 2 och 1992/93:Ub84 yrkande 1 samt
yrkande 2 delvis,

8. Dimensioneringen av läkarutbildningen (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Utbildningsutskottet erinrar" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet delar socialutskottets bedömning att
beslut bör fattas nu om utökning av läkarutbildningen i Umeå
under 1994. I det föregående har utskottet tillstyrkt en ökning
av den totala dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen, som medger att Universitetet i Umeå
utökar sin antagning till läkarutbildningen med 50 platser
fr.o.m. vårterminen 1994. Regeringen bör justera
utbildningsuppdraget till universitetet för den kommande
treårsperioden i enlighet härmed.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701, båda delvis, och med
anledning av propositionen och motion 1992/93:Ub35 delvis som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

14. beträffande dimensioneringen av läkarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub82 och
1992/93:Ub701, båda delvis, och med anledning av proposition
1992/93:169 och motion 1992/93:Ub35 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Privatisering av högskolor, m.m. (mom.28, motiveringen)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser att den del av utskottets yttrande som
på s.63 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett ändrat huvudmannaskap för vissa nu
statliga universitet och högskolor, genom t.ex. bildandet av
stiftelser, inte behövs för att mångfald och konstruktiv
konkurrens skall främjas inom den högre utbildningen. Tungt
vägande argument mot en stiftelsebildning kan anföras. Det är
också utskottets bestämda uppfattning att inga högskolor skall
få ta ut avgifter av de studerande som genomgår grundläggande
högskoleutbildning eller forskarutbildning. Utskottet
konstaterar emellertid att förevarande proposition inte
innehåller något förslag om att överföra statliga högskolor
till privaträttslig form eller att avgiftsbelägga högre
utbildning. Motion 1992/93:Ub79 yrkande 10 bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås av riksdagen.

10. Rätt att utfärda magisterexamen vid de mindre och
medelstora högskolorna (mom. 36)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.67
börjar med "Utskottet behandlade" och på s.68 slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att möjligheten att
utfärda magisterexamen skall stå öppen för alla högskolor,
förutsatt att högskolan erbjuder utbildningar som fyller de
kvalitativa fordringarna. Det är enligt utskottets mening inte
rätt att på förhand ställa de mindre högskolornas utbildningar
utanför denna möjlighet. Utskottet utgår från att regeringen i
sin fortsatta beredningsprocess mycket snabbt låter granska
samtliga högskolors förutsättningar att utfärda magisterexamen
i olika ämnen genom Kanslersämbetets försorg för slutlig
prövning av regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder, om alltför många högskolor av olika
skäl visar sig sakna dessa förutsättningar. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub687
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

36. beträffande rätt att utfärda magisterexamen vid de
mindre och medelstora högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub687 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Den ettåriga lärarutbildningen för årskurserna 4--9, m.m.
(mom.44)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.71
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuella
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har den kritik som riktades mot den
ettåriga parallella lärarutbildningen för årskurserna 4--9 vid
införandet år 1992 visat sig vara befogad. Den nuvarande
fullständiga lärarutbildningen ger goda och relevanta
ämneskunskaper samtidigt som den ger de utbildade lärarna en
stor ämnesbredd. Den parallella utbildningen av lärare däremot
ökar riskerna för att lärare skall tvingas undervisa i ämnen de
saknar utbildning för. Vidare kan utskottet konstatera att den
ettåriga lärarutbildningen -- till skillnad från den ordinarie
lärarutbildningen -- inte på långt när kunnat rekrytera
studerande till erbjudna platser. Utskottet instämmer med
motionärerna i att parallellärarutbildningen för årskurserna
4--9 nu bör avbrytas. I stället bör resurser satsas på att
utveckla den ordinarie lärarutbildningen.

Samtidigt som utskottet anser att den ordinarie
lärarutbildningen skall vara den normala studiegången för
utbildning till grundskollärare för årskurserna 4--9, har
utskottet inget att erinra mot att större generositet visas vid
tillgodoräknandet av andra högskolestudier, om inte strukturen
i grundskollärarutbildningen därigenom går förlorad. Riksdagen
bör begära förslag av regeringen om s.k. sneddning in i
lärarutbildningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub55 yrkandena 9 och 10, 1992/93:Ub79 yrkande 5 och
1992/93:Ub687 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

44. beträffande den ettåriga lärarutbildningen för
årskurserna 4--9, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55
yrkandena 9 och 10, 1992/93:Ub79 yrkande 5 och 1992/93:Ub687
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Avveckling av kårobligatoriet (mom.49)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.74
börjar med "Utskottet delar" och på s.75 slutar med "juli
1995" bort ha följande lydelse:

Även om utskottets principiella uppfattning är att
kårobligatoriet bör avskaffas, kan utskottet inte ställa sig
bakom regeringens förslag att nu avveckla obligatoriet.
Fundamentala frågor för studenterna när det gäller både det
studentfackliga och det studiesociala området kvarstår olösta
trots mångårigt utredande. Den av regeringen föreslagna metoden
-- att först besluta om kårobligatoriets avveckling och
därefter i en särskild beredning söka finna nya former för
studentrepresentationen och skapa ekonomiska förutsättningar
för studiesocial verksamhet och hållandet av studentbostäder
och samlingslokaler -- finner utskottet vara både ologisk och
sannolikt ytterst svårhanterlig. Den fortsatta beredningen av
frågan i nära samverkan med studenterna bör slutföras innan
riksdagen godkänner tidpunkt för avvecklingen.

Av de skäl som utskottet nu anfört bör riksdagen avvisa
regeringens förslag om avveckling av kårobligatoriet samt med
bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 15, 1992/93:Ub67
och 1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis och med avslag på motionerna
1992/93:Ub649 och 1992/93:Ub654 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

49. beträffande avveckling av kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
15, 1992/93:Ub67 och 1992/93:Ub79 yrkande 11 delvis samt med
avslag på regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub649 och
1992/93:Ub654 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Universitetens och högskolornas namn (mom. 57)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "högskolornas namn"
bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att högskolorna enligt tidigare praxis
har getts namn efter den ort där kansliet är beläget eller
kansliorten och ytterligare en ort. Nu frångås denna praxis i
två fall. Samtidigt frångår regeringen det uttalade önskemålet
från styrelsen för Idrottshögskolan i Stockholm, att denna
skall heta Idrottshögskolan. Utskottet anser att det bör vara
resp. läroanstalts styrelse som bestämmer om dess namn.
Utskottet anser det värdefullt att även de engelska
benämningarna på högskolorna nu tagits med i bilagan till
högskoleförordningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub56 yrkande 3 och 1992/93:Ub62 yrkande 3 och med
anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om universitetens och
högskolornas namn.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

57. beträffande universitetens och högskolornas namn
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub56 yrkande
3 och 1992/93:Ub62 yrkande 3 och med anledning av regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Avtal om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (mom.
58)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i propositionen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens
förslag innebär en alltför kraftig ökning av statens bidrag. I
det nya avtal som sluts med Handelshögskolan i Stockholm bör
statsbidraget maximeras till 37,5 miljoner kronor, inkl. såväl
bidraget till grundutbildning som 4,5 miljoner kronor till
biblioteksverksamhet och 8,8 miljoner kronor till
forskarutbildning. Utskottet vill också understryka vikten av
att Handelshögskolan i Stockholm inte tillåts ta ut avgifter
för sådan utbildning som förekommer vid statliga universitet
och högskolor.

Riksdagen bör med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 16
och med anledning av regeringens förslag bemyndiga regeringen
att ingå ett avtal om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
och beträffande avtalets innehåll som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

58. beträffande avtal om bidrag till Handelshögskolan i
Stockholm
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 16
och med anledning av regeringens förslag bemyndigar regeringen
att ingå ett avtal om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
och beträffande avtalets innehåll som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. En jämnare social rekrytering till högskoleutbildning
(mom. 62)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83
börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "4 och 5" bort
ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att ett av målen för
högskoleutbildningen sedan lång tid är att åstadkomma en vidgad
social rekrytering, och att det har rått enighet om detta i
riksdagen. En jämnare social rekrytering till olika
utbildningsvägar bör enligt utskottets mening fortfarande vara
ett mål i utbildningspolitiken. Den av regeringen tillsatte
särskilde utredare som arbetar med att översiktligt beskriva
omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning beräknas nu avsluta sitt arbete till den 1 juli
1993. När resultatet redovisats bör regeringen vidta kraftfulla
åtgärder som leder till en minskad social snedrekrytering inom
olika delar av utbildningssystemet, inte minst den högre
utbildningen.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:687 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

62. beträffande en jämnare social rekrytering till
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub687 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Anslagsbeloppet under Universitetet i Uppsala:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 63 och 64)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "535276000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Universitetet i Uppsala innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 400
helårsstudenter budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer
som universitetet kan få ersättning för inom olika
utbildningsområden bör likaså justeras, varvid regeringen bör
ta hänsyn till att universitetet budgetåret 1993/94 bör kunna
ta emot 30 fler studenter i civilingenjörsutbildning än
regeringen föreslagit.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Universitetet i
Uppsala: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (535469000 + 14000000=)
549469000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att universitetet kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 800
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1200
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

63. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Uppsala: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till
Universitetet i Uppsala: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 549469000 kr,

dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

64. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
17. Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 65 och 66)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "877078000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Lunds universitet innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet
förordade ändrade proportionen mellan ersättning per
helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 400
helårsstudenter budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer
som universitetet kan få ersättning för inom olika
utbildningsområden bör likaså justeras, varvid regeringen bör
ta hänsyn till att universitetet budgetåret 1993/94 bör kunna
ta emot 80 fler studenter i civilingenjörsutbildning än
regeringen föreslagit. Antalet nybörjare med inriktning mot
barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör minska med ca 60.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub909 till Lunds universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (877
837000 + 14000000=) 891837000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att universitetet kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 800
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1200
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

65. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub909 delvis till Lunds universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 891837000 kr,

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

66. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

18. Anslagsbeloppet under Universitetet i Göteborg:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 69 och 70)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "641965000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Universitetet i Göteborg innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 15750000 kr,
31500000 kr och 47250000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 450
helårsstudenter budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer
som universitetet kan få ersättning för inom olika
utbildningsområden bör likaså justeras, varvid regeringen bör
ta hänsyn till att antalet nybörjare med inriktning mot barn-
och ungdomspedagogisk utbildning bör minska med ca 30.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Universitetet i
Göteborg: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (642601000 + 1575000=)
658351000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att universitetet kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1350
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

69. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Göteborg: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub60 och 1992/93:Ub674 yrkande 2 till
Universitetet i Göteborg: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 658351 000 kr,

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

70. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
19. Anslagsbeloppet under Stockholms universitet:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 72 och 74)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 15 delvis"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Stockholms universitet innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 15 750000 kr,
31500000 kr och 47250000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 450
helårsstudenter budgetåret 1993/94.

Utskottet delar uppfattningen att medelsanvisningen för
studenter med funktionshinder bör ökas med 13,1 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub50 yrkande 2 och
1992/93:Ub55 yrkandena 5 delvis och 20, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub79
yrkande 15 (delvis) till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (422134000 + 15750000 + 13100
000 =) 450984000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Stockholms universitet kan få studentpeng
och ersättning för helårsprestationer för ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1350
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

72. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub50 yrkande
2 och 1992/93:Ub55 yrkandena 5 delvis och 20, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub79
yrkande 15 (delvis) till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 450984000 kr,

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

74. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
20. Anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 75 och 77)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "460067000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Universitetet i Umeå innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 15750000 kr,
31500000 kr och 47250000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 450
helårsstudenter budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer
som universitetet kan få ersättning för inom olika
utbildningsområden bör likaså justeras, varvid regeringen bör
ta hänsyn till att antalet nybörjare budgetåret 1993/94 med
inriktning mot barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör
minska med ca 30 och till att läkarutbildningen skall kunna
utökas med 50 nybörjarplatser per år fr.o.m. vårterminen 1994.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701 och med anledning av
regeringens förslag till Universitetet i Umeå: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(459680000 + 15750000 =) 475430000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Universitetet i Umeå kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1350
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Därvid bör den av utskottet förordade ökningen av
läkarutbildningen fr.o.m. vårterminen 1994 beaktas.
Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub35 delvis, 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7,
båda delvis, 1992/93:Ub71 samt 1992/93:Ub83 yrkande 1, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna
1992/93:Ub71 och 1992/93:Ub83 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
5, 1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701, samtliga delvis, och med
anledning av regeringens förslag till Universitetet i Umeå:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 475430000 kr,

dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

77. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub35 delvis,
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, samt 1992/93:Ub83
yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub71 och 1992/93:Ub83 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

21. Anslagsbeloppet under Universitetet i Linköping:
Grundutbildning samt Riktlinjer i övrigt för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom.
78 och 80)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "387319000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Universitetet i Linköping innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 15750000 kr,
31500000 kr och 47250000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att
universitetet kan ges ersättning för ytterligare 450
helårsstudenter budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer
som universitetet kan få ersättning för inom olika
utbildningsområden bör likaså justeras, varvid regeringen bör
ta hänsyn till att universitetet budgetåret 1993/94 bör kunna
ta emot minst 105 fler studenter i civilingenjörsutbildning än
regeringen föreslagit och att antalet nybörjare med inriktning
mot barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör minska med ca
30.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och 1992/93:Ub906 yrkande 3 och med anledning av
regeringens förslag till Universitetet i Linköping:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (386527000 + 15750000 =)
402277000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Universitetet i Linköping kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 900 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 1350 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver
vad regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras
med anledning av den av utskottet förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

78. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Linköping: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
5 delvis och 1992/93:Ub906 yrkande 3 och med anledning av
regeringens förslag till Universitetet i Linköping:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 402277000 kr,

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

80. beträffande riktlinjer i övrigt för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

22. Optikerutbildning (mom. 79)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95
börjar med "Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör motsätta sig den
centralisering som det innebär att optikerutbildningen, som har
långa traditioner i Borensberg i Östergötland, förläggs till
Stockholm. Utbildningen bör i sin helhet förläggas till den
medicinska fakulteten vid Universitetet i Linköping. Utskottet
anser också att det även i framtiden är möjligt att bedriva
åtminstone stora delar av utbildningen i Borensberg, där
omfattande resurser redan finns i form av lokaler, inredning,
utrustning och lärare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 14,
1992/93:Ub78 och 1992/93:Ub79 yrkande 7 och med anledning av
regeringens förslag och motion 1992/93:Ub89 (delvis) som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

79. beträffande optikerutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
14, 1992/93:Ub78 och 1992/93:Ub79 yrkande 7 och med anledning
av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub89 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Anslagsbeloppet under Karolinska institutet:
Grundutbildning (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "270920000
kr" bort ha följande lydelse:

Den av utskottet i det föregående förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer medför en förändring av anslagsbeloppet.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag för budgetåret 1993/94 till Karolinska institutet:
Grundutbildning anvisar ett reservationsanslag på 270657000
kr.

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

81. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 270657000 kr,

24. Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 (mom. 82)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
att optikerutbildningen skall anordnas vid Universitetet i
Linköping. Utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för
Karolinska institutet bör därför förändras, så att de medel som
regeringen beräknat för optikerutbildningen budgetåren 1994/95
och 1995/96 beräknas för Universitetet i Linköping i stället
för Karolinska institutet. Anslagsbeloppen bör också justeras
med anledning av den av utskottet förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

82. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

25. Anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i Stockholm:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 83 och 84)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "384154000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Tekniska högskolan i Stockholm
innebär utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen
för de tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner
kronor, 28 miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av
utskottet i det föregående förordade ändrade proportionen
mellan ersättning per helårsstudent och ersättning per
helårsprestation medför en viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att högskolan
budgetåret 1993/94 bör kunna ta emot minst 200 fler studenter i
civilingenjörsutbildning än regeringen föreslagit.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Tekniska
högskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på (384501000 + 14000000
=)398501000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Tekniska högskolan i Stockholm kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 800 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 1200 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver
vad regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras
med anledning av den av utskottet förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

83. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till Tekniska
högskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 398501 000 kr,

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

84. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

26. Anslagsbeloppet under Chalmers tekniska högskola:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 85 och 86)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "303750000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Chalmers tekniska högskola
innebär utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen
för de tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner
kronor, 28 miljoner kronor och 42 miljoner kronor.

Den av utskottet i det föregående förordade ändrade
proportionen mellan ersättning per helårsstudent och ersättning
per helårsprestation medför också en viss förändring av
anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att högskolan
budgetåret 1993/94 bör kunna ta emot minst 110 fler studenter i
civilingenjörsutbildning än regeringen föreslagit.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Chalmers tekniska
högskola: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (301344000 + 14000000 =)
315344000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Chalmers tekniska högskola kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 800 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 1200 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver
vad regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras
med anledning av den av utskottet förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

85. beträffande anslagsbeloppet under Chalmers tekniska
högskola: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till Chalmers
tekniska högskola: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 315344000 kr,

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

86. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

27. Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 87 och 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "209449000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Luleå innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 10500000 kr,
21000000 kr och 31500000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att högskolan
budgetåret 1993/94 bör kunna ta emot minst 75 fler studenter i
civilingenjörsutbildning än regeringen föreslagit.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub37 yrkande 1, 1992/93:Ub81 yrkandena 1 och 2 och
1992/93:Ub696 delvis och med avslag på motion 1992/93:Ub37
yrkandena 2 och 3 och 1992/93:Ub81 yrkande 3 till Högskolan i
Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (209632000 + 10500000 =)
220132000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Luleå kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub37 yrkande 1, 1992/93:Ub81 yrkandena 1 och 2 och
1992/93:Ub696 delvis och med avslag på motion 1992/93:Ub37
yrkandena 2 och 3 och 1992/93:Ub81 yrkande 3 till Högskolan i
Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 220132000 kr,

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

88. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

28. Anslagsbeloppet under Högskolan i Borås: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 97 och 98)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "71895000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Borås innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 7 miljoner kronor, 14
miljoner kronor och 21 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 200 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör beakta att
ingenjörsutbildningen vid högskolan bör kunna byggas ut i hela
den omfattning som planerades i utbyggnadsplanen från år 1990.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och 1992/93:Ub80 yrkandena 1 och 2, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub41
yrkandena 2 och 3, 1992/93:Ub59 yrkandena 1 och 2,
1992/93:Ub70, 1992/93:Ub75, 1992/93:Ub80 yrkande 3 delvis samt
l992/93:A416 yrkande 4 till Högskolan i Borås: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(71998000 + 7000000 =) 78998000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Borås kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 400
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

97. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub41 yrkandena 2 och 3, 1992/93:Ub59
yrkandena 1 och 2 delvis, 1992/93:Ub70, 1992/93:Ub75,
1992/93:Ub80 yrkandena 1 och 2 samt 3 delvis samt
l992/93:A416 yrkande 4 delvis till Högskolan i Borås:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 78998000 kr,

dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

98. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

29. Anslagsbeloppet under Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 99 och 100)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 7

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105
börjar med "Utskottet har" och på s. 106 slutar med
"97199000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) föreslagit en
utökning av resurserna för grundläggande högskoleutbildning i
förhållande till regeringens förslag. I samma avsnitt har
utskottet även tillstyrkt motionsyrkanden om att den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen vid bl.a. Högskolan i
Falun/Borlänge inte skall läggas ner. Beslut om förläggning av
ett ökat antal platser inom en del av
civilingenjörsutbildningen till Högskolan i Falun/Borlänge
ankommer inte på riksdagen utan på de högskolor som har
examensrätt för civilingenjörsutbildning. Styrelsen för
Högskolan i Falun/Borlänge kan inom ramen för de resurser som
anvisas och det utbildningsuppdrag som ges ta ställning till
förslagen om att anordna kompetenshöjande utbildning för
arbetslösa tekniker och om att förlägga ingenjörsutbildning
till Bergsskolan i Filipstad.

För Högskolan i Falun/Borlänge innebär utskottets förslag att
takbeloppen och anslagsbeloppen för de tre budgetåren i
perioden ökar med resp. 10500000 kr, 21000000 kr och
31500000 kr. Även den av utskottet i det föregående
förordade ändrade proportionen mellan ersättning per
helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att antalet
nybörjare vid högskolan budgetåret 1993/94 med inriktning mot
barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör vara ca 60.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5
och 12, båda delvis, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis och yrkande
6, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub903 yrkande 4 delvis och med avslag på motionerna
1992/93:Ub77 yrkandena 3 delvis, 4 och 7 samt 1992/93:Ub87 till
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (97414000 +
10500000 =) 107914000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Falun/Borlänge kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 600 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 900 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med
anledning av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

99. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55
yrkandena 5 och 12, båda delvis, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis
och yrkande 6, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub903 yrkande 4 delvis och med avslag på motionerna
1992/93:Ub77 yrkandena 3, 4 och 7 samt 1992/93:Ub87 till
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 107914000 kr,

dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

100. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
30. Anslagsbeloppet under Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 101 och 102)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107
börjar med "Utskottet har" och slutar med "95478000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) föreslagit en
utökning av resurserna för grundläggande högskoleutbildning i
förhållande till regeringens förslag. För Högskolan i
Gävle/Sandviken innebär utskottets förslag att takbeloppen och
anslagsbeloppen för de tre budgetåren i perioden ökar med resp.
10500000 kr, 21000000 kr och 31500000 kr. Även den
av utskottet i det föregående förordade ändrade proportionen
mellan ersättning per helårsstudent och ersättning per
helårsprestation medför en viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub42 och
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, med anledning av regeringens
förslag och motion 1992/93:Ub903 yrkande 4 och med avslag på
motion 1992/93:Ub57 (delvis) till Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (95453000 + 10500000 =)
105953000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Gävle/Sandviken kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 600 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 900 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med
anledning av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

101. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub42 och
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis, med anledning av regeringens
förslag och motion 1992/93:Ub903 yrkande 4 delvis och med
avslag på motion 1992/93:Ub57 (delvis) till Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 105953000 kr,

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

102. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
31. Anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 103 och 104)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 7

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108
börjar med "Utskottet har" och slutar med "54206000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) föreslagit en
utökning av resurserna för grundläggande högskoleutbildning i
förhållande till regeringens förslag. I samma avsnitt har
utskottet tillstyrkt motioner om att den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen vid bl.a. Högskolan i Halmstad
inte skall läggas ner.

För Högskolan i Halmstad innebär utskottets förslag att
takbeloppen och anslagsbeloppen för de tre budgetåren i
perioden ökar med resp. 10500000 kr, 21000000 kr och
31500000 kr. Även den av utskottet i det föregående
förordade ändrade proportionen mellan ersättning per
helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att antalet
nybörjare med inriktning på barn- och ungdomspedagogisk
utbildning vid högskolan budgetåret 1993/94 bör vara ca 60.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub43 och
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis och med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1992/93:A426 yrkande 6 och 1992/93:A427
yrkande 3 till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(54156000 + 10 500000 =) 64656000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Halmstad kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

103. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Halmstad: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub43 delvis
och 1992/93:Ub55 yrkandena 5 och 12, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:A426
yrkande 6 och 1992/93:A427 yrkande 3 till Högskolan i
Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 64656000 kr,

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

104. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
32. Anslagsbeloppet under Högskolan i Jönköping:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 105 och 106)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "88294000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Jönköping innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 10500000 kr,
21000000 kr och 31500000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Högskolan i
Jönköping: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (88291000 + 10500000
=)98791000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Jönköping kan få studentpeng
och ersättning för helårsprestationer för ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

105. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Jönköping: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till
Högskolan i Jönköping: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 98791 000 kr,

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

106. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
33. Anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 107 och 108)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110
börjar med "Utskottet, som" och på s. 111 slutar med
"110486000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Kalmar innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 10500000 kr,
21000000 kr och 31500000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Högskolan i
Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (110757000 + 10500000 =)
121257000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Kalmar kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 900
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

107. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 121257 000 kr,

dels att moment 108 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

108. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
34. Anslagsbeloppet under Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 109 och 110)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111
börjar med "Utskottet har" och slutar med "41500000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Karlskrona/Ronneby
innebär utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen
för de tre budgetåren i perioden ökar med resp. 7 miljoner
kronor, 14 miljoner kronor och 21 miljoner kronor. Även den av
utskottet i det föregående förordade ändrade proportionen
mellan ersättning per helårsstudent och ersättning per
helårsprestation medför en viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 200 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och 1992/93:Ub73 och med anledning av regeringens
förslag till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(41545000 + 7000000 =) 48545000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112
börjar med "Utskottet, som" och på slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Karlskrona/Ronneby kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 400 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 600 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med
anledning av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

109. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
5 delvis och 1992/93:Ub73 och med anledning av regeringens
förslag till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 48545 000 kr,

dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

110. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
35. Anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 111 och 112)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113
börjar med "Utskottet har" och slutar med "174340000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Karlstad innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Den i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i Karlstad.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att antalet
nybörjare vid högskolan med inriktning på barn- och
ungdomspedagogisk utbildning budgetåret 1993/94 bör minska med
ca 30.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1992/93:Ub52 yrkande 1 till Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (174383000 + 14000000 =)
188383000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Karlstad kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 800
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1200
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 111 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

111. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlstad: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motion 1992/93:Ub52 yrkande 1 (delvis) till Högskolan i
Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 188383000 kr,

dels att moment 112 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

112. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
36. Anslagsbeloppet under Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 113 och 114)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114
börjar med "Utskottet har" och slutar med "73549000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Kristianstad innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 7 miljoner kronor, 14
miljoner kronor och 21 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Med den av utskottet förordade utökningen förbättras också
möjligheterna för Högskolan i Kristianstad att fungera som
regional utvecklingsmotor och för studenterna där att
kvalificera sig för antagning till forskarutbildning.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 200 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub904 yrkande 7 och 1992/93:Ub909 (delvis) till
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (73686000 +
7000000 =) 80686000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114
börjar med "Utskottet, som" och på s. 115 slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Kristianstad kan få studentpeng
och ersättning för helårsprestationer för ytterligare 400
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

113. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Kristianstad: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub904 yrkande 7 och 1992/93:Ub909 (delvis) till
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 80686000 kr,

dels att moment 114 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

114. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
37. Anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 115 och 116)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115
börjar med "Utskottet har" och på s. 116 slutar med
"43512000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Skövde innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 7 miljoner kronor, 14
miljoner kronor och 21 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 200 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub44 och 1992/93:Ub63 och med avslag på motion
1992/93:Ub610 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis) till Högskolan i
Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (43547000 + 7000000 =)
50547000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Skövde kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 400
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 600
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub699 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

115. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub44 och 1992/93:Ub63 och med avslag på motion
1992/93:Ub610 yrkande 1 samt yrkande 2 (delvis) till
Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 80547000 kr,

dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

116. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1992/93:Ub699 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om justering av
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
38. Anslagsbeloppet under Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm: Grundutbildning (mom.117)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "227742000
kr" bort ha följande lydelse:

Den av utskottet i det föregående förordade ändrade
proportionen mellan studentpeng och ersättning för
helårsprestationer medför en förändring av anslagsbeloppet.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag för budgetåret 1993/94 till Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning anvisar ett
reservationsanslag på 227191000 kr.

dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

117. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
227191000 kr,
39. Anslagsbeloppet under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 120 och 121)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "38668000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
innebär utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen
för de tre budgetåren i perioden ökar med resp. 7 miljoner
kronor, 14 miljoner kronor och 21 miljoner kronor. Även den av
utskottet i det föregående förordade ändrade proportionen
mellan ersättning per helårsstudent och ersättning per
helårsprestation medför en viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 200 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och 1992/93:Ub56 yrkande 1 och med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1992/93:A416 yrkande 4 och
1992/93:A474 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (38711000 + 7000000 =)
45711000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla kan få
studentpeng och ersättning för helårsprestationer för
ytterligare 400 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 600 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med
anledning av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och
1992/93:Ub56 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

120. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkande
5 delvis och 1992/93:Ub56 yrkande 1 och med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1992/93:A416 yrkande 4
delvis och 1992/93:A474 yrkande 3 delvis till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 45711000 kr,

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

121. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55
yrkandena 6 och 7, båda delvis, och 1992/93:Ub56 yrkande 2 och
med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om justering av
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
40. Anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 122 och 123)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119
börjar med "Utskottet har" och slutar med "121846000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Växjö innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att antalet
nybörjare vid högskolan budgetåret 1993/94 med inriktning på
barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör minskas med 30.
Utskottet har i det föregående redovisat sin uppfattning
angående förlängning av ingenjörsutbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub646
yrkande 3 och med avslag på motion 1992/93:Ub646 yrkande 2 till
Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på (121909000 + 14000000
=) 135909000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Växjö kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 800
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1200
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

122. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub646 yrkande 3 och med avslag på motion 1992/93:Ub646
yrkande 2 till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
135909000 kr,

dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

123. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
41. Anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 124 och 127)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121
börjar med "Utskottet har" och slutar med "143015000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Högskolan i Örebro innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Utskottet har i det föregående avstyrkt den överflyttning av
ansvaret för den tillfälliga grundskollärarutbildningen med
inriktning på årskurserna 1--7 från Högskolan i Karlstad som
tas upp i motion 1992/93:Ub52 yrkande 1. Utskottet hänvisar
till att det ankommer på regeringen att pröva frågan om
examensrätt för sådan grundskollärarexamen.

När det -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i Örebro.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub51
yrkande 1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub49 yrkande 2,
1992/93:Ub52 yrkandena 1 delvis och 2, 1992/93:A410 yrkande 10
delvis och 1992/93:A441 yrkande 7 till Högskolan i Örebro:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (142837000 + 14000000 =)
156837000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att Högskolan i Örebro kan få studentpeng och
ersättning för helårsprestationer för ytterligare 800
helårsstudenter budgetåret 1994/95 och ytterligare 1200
helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen
föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av
den av utskottet förordade ändrade proportionen mellan
studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

124. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub51 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub49 yrkande 2, 1992/93:Ub52 yrkandena 1 delvis och 2,
1992/93:A410 yrkande 10 delvis och 1992/93:A441 yrkande 7 till
Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 156837000 kr,

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
42. Anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 128 och 129)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "11588000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För högskoleutbildningen på Gotland
innebär utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen
för de tre budgetåren i perioden ökar med resp. 1750000 kr,
3500000 kr och 5250000 kr. Även den av utskottet i det
föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning per
helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 50 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (11612000 +
1750 000 =) 13362000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att studentpeng och ersättning för
helårsprestationer kan utgå för högskoleutbildningen på Gotland
för ytterligare 100 helårsstudenter budgetåret 1994/95 och
ytterligare 150 helårsstudenter budgetåret 1995/96 utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsbeloppen bör också justeras med
anledning av den av utskottet förordade ändrade proportionen
mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 128 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

128. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning
på Gotland: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
13362000 kr,

dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

129. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,
43. Anslagsbeloppet under Mitthögskolan: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (mom. 138 och 140)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127
börjar med "Utskottet har" och slutar med "183025000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Mitthögskolan innebär utskottets
förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de tre
budgetåren i perioden ökar med resp. 14 miljoner kronor, 28
miljoner kronor och 42 miljoner kronor. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 400 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis,
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub655, 1992/93:Ub694 yrkande 2 och 1992/93:A442 yrkande
5 till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på (183057000 + 14000000
=) 197057000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 128
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att högskolan kan få studentpeng och ersättning
för helårsprestationer för ytterligare 800 helårsstudenter
budgetåret 1994/95 och ytterligare 1 200 helårsstudenter
budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen föreslagit.
Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 138 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

138. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub655, 1992/93:Ub694 yrkande 2 och 1992/93:A442 yrkande
5 delvis till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 197057000 kr.

dels att moment 140 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

140. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna om justering av
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

44. Anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (mom. 143 och 144)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 129
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "106147000
kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. För Mälardalens högskola innebär
utskottets förslag att takbeloppen och anslagsbeloppen för de
tre budgetåren i perioden ökar med resp. 10500000 kr,
21000000 kr och 31500000 kr. Även den av utskottet i
det föregående förordade ändrade proportionen mellan ersättning
per helårsstudent och ersättning per helårsprestation medför en
viss förändring av anslagsbeloppen.

Utskottet anser att regeringen bör justera det i
propositionen beskrivna utbildningsuppdraget så, att högskolan
kan ges ersättning för ytterligare 300 helårsstudenter
budgetåret 1993/94. Antalet helårsprestationer som högskolan
kan få ersättning för inom olika utbildningsområden bör likaså
justeras, varvid regeringen bör ta hänsyn till att antalet
nybörjare vid högskolan budgetåret 1993/94 med inriktning mot
barn- och ungdomspedagogisk utbildning bör vara ca 90.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5
och 12, 1992/93:Ub64 yrkande 2 och 1992/93:Ub84 yrkande 2,
samtliga delvis, och med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1992/93:Ub688 yrkande 2 och 1992/93:N317 yrkande 9
till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (106316000 +
10500000 =) 116816000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för
helårsprestationer" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet nyss anfört anser utskottet
att regeringen bör justera det i propositionen beskrivna
utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 så, att högskolan kan få studentpeng och ersättning
för helårsprestationer för ytterligare 600 helårsstudenter
budgetåret 1994/95 och ytterligare 900 helårsstudenter
budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen föreslagit.
Anslagsbeloppen bör också justeras med anledning av den av
utskottet förordade ändrade proportionen mellan studentpeng och
ersättning för helårsprestationer.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkandena 6 och 7, båda delvis, och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 143 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

143. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens
högskola: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub55
yrkandena 5 och 12, 1992/93:Ub64 yrkande 2 och 1992/93:Ub84
yrkande 2, samtliga delvis, och med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1992/93:Ub688 yrkande 2 och 1992/93:N317
yrkande 9 till Mälardalens högskola: Grundutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
116816000 kr,

dels att moment 144 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

144. beträffande riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkandena 6
och 7, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om justering av utbildningsuppdraget och anslagsbeloppen,

45. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. (mom. 153)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 132
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "284660000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt den totala
dimensioneringsökning som föreslås i motionen. Anslagsbeloppet
per årsstudieplats under anslagsposten Utbildning för vårdyrken
är i propositionen ca 11450 kr. Anslaget bör alltså utökas
med (850 x 11 450 =) 9732500 kr. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis och med anledning av regeringens
förslag till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(284660000 + 9732500 =) 294392500 kr.

dels att moment 153 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

153. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till Bidrag
till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 294392500 kr,

46. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (mom.166)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "127371000" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en utökning av
resurserna för grundläggande högskoleutbildning i förhållande
till regeringens förslag. Utskottet anser att ett resursutrymme
på drygt 55 miljoner kronor bör ställas till regeringens
förfogande i enlighet med motionärernas förslag. Riksdagen bör
således med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis
och med anledning av regeringens förslag till Vissa särskilda
utgifter inom univeristet och högskolor m.m. för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på (129118000 +
55017000=) 184135000 kr.

dels att moment 166 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

166. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub55 yrkande 5
delvis och med anledning av regeringens förslag till Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
184135000 kr,

Särskilda yttranden

1. Uppföljningen av det nya resurstilldelningssystemet
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anför:

Utskottet hänvisar på flera ställen i betänkandet till
regeringens uppföljning av det nya resurstilldelningssystemet.
Vi har i reservation 1 klargjort att vi anser att uppföljningen
av det nya resurstilldelningssystemet bör göras genom en
parlamentarisk arbetsgrupp. I övriga moment där regeringens
uppföljning åberopas har vi avstått från att reservera oss, men
vidhåller självfallet vår uppfattning om hur uppföljningen
skall gå till.

2. En internationell handelshögskola i Jönköping (mom. 26)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anför:

Vi konstaterar att Högskolan i Jönköping, som av regeringen
inte ansetts ha kompetens att få utfärda magisterexamen, nu
anses ha förutsättningar för en egen fakultetsuppbyggnad på det
ekonomiska området. Detta finner vi motsägelsefullt.

Det finns enligt vår uppfattning inga skäl att överföra
statliga högskolor till stiftelseform. Därmed ställs de utanför
den rättssäkerhet som högskolelag och högskoleförordning
garanterar. Närmare motivering för vårt ställningstagande i
detta avseende återfinns i vår partimotion med anledning av
proposition 1992/93:231.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Resurstilldelningssystemet är enligt min mening
otillfredsställande också i den modifierade form som utskottet
föreslår. Genom att det till betydande del är baserat på
poängproduktion ger det högskolorna starka incitament för att
ge utbildningen i hårt styrda linjer, det missgynnar högskolor
med större andel fristående kurser och dess "prislappar" är --
till skillnad från Högskoleutredningens förslag -- satta utan
att någon pedagogisk bedömning av de olika utbildningarnas
behov av medel är redovisad som grund för förslaget.
Resurstilldelningssystemet bör enligt min mening konstrueras
efter principen att högskolorna får betalt för utnyttjade
årsstudieplatser -- den princip som Högskoleutredningen använde
i sitt förslag. Liksom Socialdemokraterna anser jag det mycket
märkligt att utskottet inte velat gå med på att uppmana
regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att
följa utfallet av det nya systemet, som även i den modifierade
form som utskottet föreslår innebär ett systemskifte med många
oklarheter inbyggda i fråga om effekterna för viktiga
samhällsintressen.

I fråga om resurstilldelning för extra kostnader för
studenter med funktionshinder instämmer jag med
Socialdemokraterna i att det måste finnas möjligheter för en
högskola att få pengar ur den medelsram som finns för central
fördelning utan något absolut krav på att högskolan inom sina
egna ramar finansierar halva kostnaden. Dessutom anser jag att
det är olämpligt att denna centrala fördelning skall handhas av
en av läroanstalterna. Detta är en uppgift som med fördel bör
läggas på Verket för högskoleservice.

Förslagen om en kraftig utökning av den övergripande
dimensioneringen av grundläggande högskoleutbildning budgetåren
1993/94--1995/96 hade jag gärna velat stödja, men har
inte funnit det möjligt att anvisa en finansiering. Det är dock
befogat att riksdagen ger regeringen till känna att en sådan
utbyggnad behövs, varför jag anser att riksdagen bör bifalla
motion 1992/93:N281 yrkande 2 (delvis).

I fråga om en ny teknisk högskola instämmer jag i
reservation 6. Etablerandet av en teknisk högskola på
ytterligare en eller flera orter skulle främja rekryteringen
till teknisk högskoleutbildning. Man bör ta till vara både den
kompetens och den avancerade utrustning som finns vid en del
högskolor men också vid t.ex. vissa AMU-centra.

Vänsterpartiet förespråkar en fullt utbyggd barnomsorg av god
kvalitet. Den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen bör
därför enligt vår mening inte minska. Högskolorna i Halmstad
och Falun/Borlänge och Mälardalens högskola bör få behålla sin
examensrätt för sådan utbildning.

Regeringen avstår från att nu lägga fram något förslag om
dimensioneringen av läkarutbildningen, trots att
utbildningsutskottet förra året tydligt markerade att
planeringen av högskolan skall göras samlat för treårsperioder.
Det tar 13--14 år från intag i grundutbildningen till dess att
en läkare är färdig specialist eller allmänläkare. Den utökning
som behövs i Norrland måste enligt min mening beslutas nu för
att man där skall kunna klara den långsiktiga
läkarförsörjningen när pensionsavgångarna ökar kraftigt i
början av 2000-talet. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om omfördelning inom landet, så att
utbildningsuppdraget för Universitetet i Umeå kan utökas med 50
årsplatser budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Jämställdhetslagen bör gälla på samhällslivets alla
områden och alltså utvidgas till att omfatta även
utbildningsområdet. Det stämmer också med den allmänna
rättsuppfattningen.

När det gäller tillstånd för vissa teologiska seminarier
att utfärda examina vill jag framhålla att jag anser att inga
nya fristående högskolor nu bör inrättas.

Vidare vill jag ha ett moratorium för privatisering av
statliga högskolor. Om detta yrkande inte vinner gehör vill
jag i andra hand att det skall slås fast att all utbildning som
leder till en statlig examen skall vara avgiftsfri för
studenten.

I fråga om uppdragsutbildning i anslutning till kommunal
högskoleutbildning inom vårdområdet måste enligt min mening
nuvarande begränsning, att sådan inte får motsvara någon hel
allmän utbildningslinje, finnas kvar med en formulering som
stämmer överens med förhållandena i det nya högskolesystemet.
T.ex. kan anges att kurser ur det reguljära kursutbudet inte
får ges som uppdragsutbildning. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett lagförslag av denna innebörd.

Det är nödvändigt med en förlängning motsvarande 20 poäng
av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna
1--7,
anser jag, bl.a. för att göra engelska obligatoriskt för alla
som genomgår denna utbildning.

Jag instämmer i reservation 10 beträffande rätt att utfärda
magisterexamen vid de mindre och medelstora högskolorna.

Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning om en
särskild psykoterapiutbildning för legitimerade
psykologer. Det är enligt min mening ett resursslöseri att
inte denna grupp i psykoterapiutbildningen får tillgodoräkna
sig den grundkompetens, såväl teoretisk som tillämpad, som de
redan har.

Beträffande den ettåriga lärarutbildningen för årskurserna
4--9, m.m. ställer jag mig bakom reservation 12.

En avveckling av kårobligatoriet bör inte nu beslutas
innan ärendet är till alla delar färdigberett. Därvid ansluter
jag mig till reservation 14 om avslag på regeringens förslag.

Jag vidhåller den uppfattning som jag redovisade i
betänkandet 1992/93:UbU5 att riksdagen hade bort stå kvar vid
sitt tidigare ställningstagande för en flyttning av HLS till
Södertälje. När nu detta avslagits av riksdagen anser jag att
det finns goda regionalpolitiska skäl för riksdagen att hos
regeringen begära en utredning om en högskola i Södertälje.

När det gäller universitetens och högskolornas namn
instämmer jag med reservation 15.

Anslagsbeloppet under Stockholms universitet:
Grundutbildning bör enligt min mening minskas med de 8,9
miljoner kronor som regeringen beräknat för stöd till studenter
med funktionshinder. Detta belopp bör i stället tillföras
anslaget Verket för högskoleservice.

I fråga om optikerutbildningen ansluter jag mig till
reservation 24.

Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Grundutbildning
bör enligt min mening utökas med 10 miljoner kronor.
Beräkningsgrunderna för denna högskola bör ses över.
Musikhögskolans i Piteå resurser bör förstärkas i stället för
att försvagas. Inrättande av en förkortad musikerutbildning som
påbyggnad på musiklärarlinjen bör snarast övervägas. Högskolan
i Luleå bör ges ett särskilt uppdrag att i länets olika delar
bedriva utlokaliserade kurser och distansundervisning och
anvisas särskilda medel för detta uppdrag. Den utökning jag
föreslår av anslaget bör räcka för dessa åtgärder. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om den förstärkning av
anslaget som jag förordat. Vad jag här anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Den danspedagogiska utbildningen vid Danshögskolan bör
enligt min mening förlängas med 20 poäng för att ge utrymme för
praktik.

Vänsterpartiet var motståndare till att den centrala
högskolemyndigheten splittrades på Kanslersämbetet och Verket
för högskoleservice (VHS). Vi föreslår nu en
sammanslagning av de båda myndigheterna.

Jag kan inte acceptera att VHS, som anförs i propositionen,
skall få ta ut avgift för värdering av utländska
lärarutbildningar.

VHS bör enligt min mening ha ett övergripande ansvar för
internationalisering. De medel, 15 miljoner kronor, som
regeringen föreslår skall anslås till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för att stödja ett internationellt
lärarutbyte bör därför överföras till VHS.

När det gäller anslagsbeloppet under VHS bör det alltså
ökas med 8900000 kr (för finansiering av extra kostnader
för studenter med funktionshinder enligt ovan) och med
15000000 kr till sammanlagt 93352000 kr.

Anslagsbeloppet under Rådet för grundläggande
högskoleutbildning bör enligt mitt förslag minskas med
15000000 kr till 25908000 kr.

Utskottet hänvisar på flera ställen i betänkandet till
regeringens uppföljning av det nya
resurstilldelningssystemet. Jag har i samband med
resurstilldelningssystemet ovan klargjort att jag anser att
denna uppföljning bör göras genom en parlamentarisk
arbetsgrupp.

Jag instämmer i Socialdemokraternas särskilda yttrande om
en internationell handelshögskola i Jönköping.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1, 4, 5, 12, 14, 21, 28, 29, 31, 43, 55, 72, 87, 91, 155,
158, 159, 160 och 163 bort hemställa:

1. beträffande resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen dels med bifall till motionerna
1992/93:Ub79 yrkandena 1, 2 och 16, med anledning av motionerna
1992/93:Ub36, 1992/93:Ub48, 1992/93:Ub53, 1992/93:Ub54,
1992/93:Ub55 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1992/93:Ub69,
1992/93:Ub77 yrkande 5, 1992/93:Ub88, 1992/93:Ub638,
1992/93:Ub674 yrkande 1 och 1992/93:Ub687 yrkande 9 och med
avslag på proposition 1992/93:169 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts, dels med bifall till
proposition 1992/93:169 bemyndigar regeringen att besluta om
att anslag till universitet och högskolor får omfördelas till
andra universitet och högskolor om detta är befogat med hänsyn
till det antal helårsstudenter som redovisats, dels såvitt
avser resurstilldelningssystemet i övrigt lägger
propositionen till handlingarna,

4. beträffande resurstilldelning för extra kostnader för
studenter med funktionshinder
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 15
delvis, med anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub50 yrkandena 1 och 3, 1992/93:Ub55
yrkandena 19 och 21 och 1992/93:Ub679 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande den övergripande dimensioneringen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N281 yrkande 2
delvis, med anledning av proposition 1992/93:169 och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub55 yrkandena 5, 6 och 7, samtliga
delvis, 1992/93:Ub687 yrkande 1, 1992/93:Ub702 och
1992/93:Ub905 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

12. beträffande dimensionering och lokalisering av barn-
och ungdomspedagogisk utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 6,
med anledning av motionerna 1992/93:Ub43, 1992/93:Ub57, båda
delvis, 1992/93:Ub64 yrkande 1, 1992/93:Ub77 yrkande 1 delvis
och yrkande 2 samt 1992/93:Ub84 yrkande 1 och med avslag på
proposition 1992/93:169 och motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 12,
1992/93:Ub64 yrkande 2 delvis, 1992/93:Ub84 yrkande 2 delvis,
1992/93:Ub608 och 1992/93:Ub687 yrkande 7 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande dimensionering av läkarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub35 delvis och
med anledning av proposition 1992/93:169 och motionerna
1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701, båda delvis, som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande utvidgning av jämställdhetslagens
tillämpningsområde
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 11
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

28. beträffande moratorium för privatisering av högskolor,
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub79 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

29. beträffande uppdragsutbildning i anslutning till
kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 9
och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

31. beträffande förlängning av grundskollärarutbildningen
med inriktning mot årskurserna 1--7
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub79 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

43. beträffande psykoterapiutbildning för psykologer
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub603,
1992/93:Ub615, 1992/93:Ub618 och 1992/93:Ub670 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

55. beträffande en högskola i Södertälje
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub695 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

72. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Grundutbildning
att riksdagen -- vid bifall till mom. 4 enligt denna
meningsyttring -- med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande
15 delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub50 yrkande 2 och 1992/93:Ub55 yrkandena
5 delvis och 20 till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 413583000 kr,

87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub37, med
anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub81 och
med avslag på motionerna 1992/93:Ub55 yrkande 5 delvis och
1992/93:Ub696 delvis dels till Högskolan i Luleå:
Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 209449000 kr, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

91. beträffande den danspedagogiska utbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

155. beträffande sammanslagning av Kanslersämbetet och
Verket för högskoleservice
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub79 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

158. beträffande avgift för värdering av utländska
lärarutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

159. beträffande överföring av medel från Rådet för
grundläggande högskoleutbildning till Verket för
högskoleservice
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub79 yrkande 13
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

160. beträffande anslagsbeloppet under Verket för
högskoleservice
att riksdagen -- vid bifall till mom. 4 och mom. 159 enligt
denna meningsyttring -- med bifall till motionerna 1992/93:Ub79
yrkandena 13 och 15, båda delvis, och med anledning av
regeringens förslag till Verket för högskoleservice för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 93352000 kr,

163. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för
grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen -- vid bifall till mom. 159 och mom. 160 enligt
denna meningsyttring -- med bifall till motion 1992/93:Ub79
yrkande 13 delvis och med anledning av regeringens förslag till
Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 25908000 kr,

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om tillstånd att utfärda vissa examina

Bilaga 1

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i
vissa fall
Bilaga 2

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)
Bilaga 3

Socialutskottets yttrande
1992/93:SoU3y
Bilaga 4
Dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1992/93:169 Högre utbildning för
ökad kompetens, avsnitt 4.4 (s. 50--51), hemställan 7 delvis
(s. 62), såvitt avser dimensioneringen av läkarutbildningen i
Umeå jämte motionerna 1992/93:Ub35 (-), 1992/93:Ub82 (s, kds,
v) och 1992/93:Ub701 (s).

Socialutskottet

Proposition 1992/93:169

I propositionen (hemställanpunkten 7) bereds riksdagen
tillfälle att ta del av vad som anförts om den långsiktiga
inriktningen av utbildningen vid universitet och högskolor
(avsnitt 4).
I propositionen anförs följande:

Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen har sedan 1990
ökat från 855 till 925 innevarande budgetår. Frågan om en
ytterligare ökning vid Universitetet i Umeå har aktualiserats
av bl.a. samverkansnämnden för de fyra nordligaste landstingen
mot bakgrund av svårigheterna att rekrytera läkare till stora
delar av Norrlands inland.

Behovet av en eventuell ökning av läkarutbildningen måste
bedömas mot en långsiktig prognos över tillgång och efterfrågan
på läkararbetskraft i olika delar av landet. Samtidigt som
läkartjänster är vakanta i Norrlands inland har ett visst
överskott av läkare börjat skönjas främst i
storstadsregionerna.

Jag har erfarit att statsrådet Könberg har för avsikt att
låta utarbeta en långsiktig prognos i sådan tid att hänsyn till
denna kan tas i nästa års budgetproposition. Jag är därför inte
nu beredd att föreslå en ökning av läkarutbildningen vid
Universitetet i Umeå.

Med det nya systemet för resurstilldelning till universiteten
och högskolorna som jag har redogjort för tidigare kommer
dimensioneringsstyrningen från statsmakterna att uttryckas i
termer av antal avlagda examina. När det gäller läkarexamen
anser jag att en ökning av antalet avlagda examina bör kunna
ske inom ramen för befintliga medel.

Den genomströmning som nu redovisas från högskolorna är i
genomsnitt 80 % av dem som antagits. Jag har i de uppdrag som
nu ges till universitet och högskolor med läkarutbildning
räknat med en examensfrekvens på i genomsnitt 88%. En sådan
förbättrad examensfrekvens bör naturligtvis vara möjlig att
uppnå också för läkarutbildningen i Umeå.

Motioner

I motion Ub82 av Monica Öhman m.fl. (s, kds, v) hemställs
om ett tillkännagivande om att inom ramen för utökningen av
antalet intagningsplatser vid universitet och högskolor under
perioden 1993/94--1995/96 antalet årsplatser vid läkarlinjen i
Umeå utökas med 50 fr.o.m. vårterminen 1994. Liknande yrkanden
finns i motionerna Ub701 av Monica Öhman m.fl. (s) och
Ub35 av John Andersson (-).

Det viktigaste skälet till utökningen är enligt motionerna de
kraftigt ökade pensionsavgångarna från början av 2000-talet. I
Norrbotten t.ex. har man räknat ut att 60 % av den nuvarande
kåren av specialister och allmänläkare pensioneras mellan åren
2005 och 2015.

Skrivelser i ärendet

Samverkansnämnden i Norra sjukvårdsregionen har i en
skrivelse till socialutskottet den 16 mars 1993 utvecklat
motiven för en utökning av läkarutbildningen i Umeå med 50
platser. Huvudmotiven är sammanfattningsvis följande.

1. Klara den långsiktiga läkarförsörjningen och de stora
pensionsavgångarna i Norrland en bit in på 2000-talet.

2. Läkarutbildningen i Norrland har avgörande betydelse för
att få de utbildade läkarna att stanna kvar i regionen.

3. Den föreslagna utökningen med 50 platser genomförs enligt
en särskild Norrlandsmodell med huvuddelen av den kliniska
utbildningen ute i regionen.

Vidare framhålls bl.a. följande:

Med utgångspunkt från Läkarförbundets prognoser, underlag
från Socialstyrelsen samt egna bedömningar gjordes 1991 en
prognos över läkarutvecklingen i norra sjukvårdsregionen.
Oavsett om behovet av nya läkare blir något lägre än vad
Läkarförbundet och landstingen antog 1991 pekar prognosen mot
ett underskott på läkare i Norrland under hela 90-talet.
Särskilt drabbar det tjänster som allmänläkare i
glesbygdsdistrikten och tjänster inom psykiatri, långvård och
servicespecialiteter.

Genom hemtagning av högspecialiserad vård från andra
regioner, t.ex. hjärtsjukvård, benmärgstransplantationer m.m.
till Universitetssjukhuset i Umeå och nya metoder för
specialistvård vid länssjukhusen i regionen, utökas antalet
läkartjänster vid sjukhusen. Till detta kommer förstärkningar
av antalet allmänläkare för att klara
husläkar/familjeläkarreformen.

Det allvarligaste är dock att läkarkåren i såväl Norrland som
i landet som helhet kommer att minska en bit in på 2000-talet
på grund av de stora pensionsavgångarna. Enligt samstämmiga
prognoser minskar den totala läkarkåren i landet från knappt
30000 år 2005 till knappt 28000 år 2020. Som exempel kan
nämnas att man inom Norrbottens läns landsting räknat fram att
60% av den nuvarande kåren av specialister och allmänläkare
pensioneras mellan åren 2005 och 2015.

Med nuvarande intag av 120 studerande till Umeå och en
examinationsfrekvens på 82% enligt senaste statistik,
utexamineras bara drygt 100 nya läkare per år i norra regionen.
Ytterligare minst 40 läkare per år skulle behöva utexamineras
för att klara Norrlandslänens behov av nya AT-läkare. Detta
motsvarar tämligen väl den begärda utökningen med 50
årsplatser.

Efter en särskild utredning, som gjorts i samarbete mellan
Umeå universitet och Samverkansnämnden för norra
sjukvårdsregionen, har ett förslag utformats för hur utökningen
skall genomföras.

Sveriges Läkarförbund har i en skrivelse till bl.a.
socialutskottet den 11 februari 1993 framhållit att den
långsiktiga läkarförsörjningen är i fara. Över 600 läkare är i
dag arbetslösa eller föremål för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Sverige har i dag ca 25 000 läkare i yrkesverksam
ålder. För att behålla detta antal krävs varje år en
nyrekrytering av ca 800 läkare. Under år 1992 utannonserades i
Läkartidningen endast 630 underläkartjänster för
specialistutbildning. Underhandsuppgifter till förbundet pekar
mot att landstingen av ekonomiska skäl under kommande år kommer
att vara mycket restriktiva med att tillsätta nya ST-tjänster
(specialiseringstjänster).

I en skrivelse till utbildningsutskottet den 16 mars 1993
framför förbundet att antalet platser i läkarutbildningen
inte bör öka. Med nuvarande utbildningsvolym (925
utbildningsplatser vid medicinsk fakultet) plus tillskott av
utländska läkare i form av flyktingar och anknytningsfall
(150--200 per år) stiger läkarantalet till ca 31 500 år 2010.
Därefter minskar antalet på grund av pensionsavgångar till
nivån ca 29 500, dvs. betydligt över dagens läkarantal. Det är
enligt förbundet av stor vikt att läkarutbildningens volym är
så väl anpassad som möjligt till arbetsmarknadens efterfrågan.

Tidigare behandling

Socialutskottet (1991/92:SoU3y) behandlade våren 1992
samma fråga som nu är aktuell i ett yttrande till
utbildningsutskottet över ett antal motioner. Utskottet
anförde:

Utskottet anser att den nuvarande läkarbristen i norra
sjukvårdsregionen är oacceptabel. Enligt Samverkansnämnden var
15% av de inrättade specialist- och allmänläkartjänsterna
vakanta hösten 1991. De särskilda rekryteringssatsningar som
hittills prövats har inte givit önskat resultat. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att en utökning av platserna på
läkarutbildningen i Umeå skulle kunna på ett avgörande sätt
förbättra läkarförsörjningen i regionen. Undersökningar visar
att merparten av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar
och tjänstgör i något Norrlandslän efter examen. Motsvarande
erfarenheter har man i Norge av utbildningen i Tromsö.

En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste
därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utbyggnaden bör
naturligtvis ske i den takt som det finns praktiska
förutsättningar för.

Utskottet föreslog att vad utskottet med anledning av de då
aktuella motionerna anfört om en ökad läkarutbildning i Umeå av
riksdagen borde ges regeringen till känna.

Utbildningsutskottet (1991/92:UbU14) anförde bl.a.
följande:

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 78) aviserat sin
avsikt att återkomma till frågan om den fortsatta
dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet i
samband med budgetförslaget för nästa treårsperiod, dvs.
perioden 1993/94--1995/96.

Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet
är enligt utskottets mening att behov av skilda slag skall
kunna bedömas i ett sammanhang och då underkastas en fördjupad
prövning av riksdagen. Utskottet anser det därför inte lämpligt
att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition med
treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta
ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller
vissa högskoleenheter. Utskottet utgår emellertid från att
regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov
av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i
landets olika delar och samhällets behov av en
högskoleutbildning av hög kvalitet och gör de avvägningar som
behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.

Utbildningsutskottet föreslog att riksdagen skulle avslå de
aktuella motionerna. Även när det gällde budgetåret 1992/93
avstyrkte utskottet den aktuella motionen. Riksdagen följde
utbildningsutskottet.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att läkarbristen i norra sjukvårdsregionen är
oacceptabel. De särskilda rekryteringssatsningar som hittills
prövats har inte givit önskat resultat. Läkartillgången i
Norrland kan vidare en bit in på 2000-talet förväntas minska på
grund av stora pensionsavgångar. Utskottet vidhåller sin
tidigare uppfattning att en utökning av platserna på
läkarutbildningen i Umeå på ett avgörande sätt skulle kunna
förbättra läkarförsörjningen i regionen. Undersökningar visar,
som tidigare framhållits, att merparten av de läkare som
utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något
Norrlandslän efter examen.

Utskottet anser att riksdagen nu bör fatta beslut om en
utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå med 50
årsplatser under år 1994. Detta bör ske genom en omfördelning
inom totalramen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av propositionen i
denna del och motionerna 1992/93:Ub35 (-), 1992/93:Ub82 (s,
kds, v) och 1992/93:Ub701 (s) om en ökad läkarutbildning i Umeå
bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

Stockholm den 15 april 1993
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd),
Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m) och Hans Karlsson
(s).

Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 9
Utskottet 29
Inledning 29
1. Ett nytt resurstilldelningssystem 30
2. Dimensionering och långsiktig inriktning av
högskoleutbildningen 40
3. Jämställdhet 56
4. Högre konstnärlig utbildning 58
5. Examensrätt, studieorganisation m.m. 61
5.1 Tillstånd för fristående högskolor att utfärda
examina 61
5.2 Vissa följdändringar i andra lagar med anledning av
linjesystemets avskaffande 63
5.3 Examensordningen 65
5.4 Studieorganisation m.m. 69
6. Kårobligatoriet 73
7. Organisatoriska frågor 75
8. Vissa övriga frågor 80
9. Anslag och utbildningsuppdrag 83
D 1. Universitetet i Uppsala: Grundutbildning 84
D 2. Lunds universitet: Grundutbildning 85
D 3. Universitetet i Göteborg: Grundutbildning 87
D 4. Stockholms universitet: Grundutbildning 89
D 5. Universitetet i Umeå: Grundutbildning 91
D 6. Universitetet i Linköping: Grundutbildning 93
D 7. Karolinska institutet: Grundutbildning 95
D8.Tekniska högskolan i Stockholm:
Grundutbildning 96
D 9. Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning 97
D 10. Högskolan i Luleå: Grundutbildning 98
D 11. Danshögskolan: Grundutbildning 100
D 12. Dramatiska institutet: Grundutbildning 101
D13.Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning:
Grundutbildning 102
D 14. Högskolan i Borås: Grundutbildning 102
D 15. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 105
D16.Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning 106
D 17. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 108
D 18. Högskolan i Jönköping: Grundutbildning 109
D 19. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 110
D20.Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning 111
D 21. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 112
D 22. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 113
D 23. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 115
D 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:
Grundutbildning 116
D25.Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning 117
D 26. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 118
D 27. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 120
D28.Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning 122
D29.Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning 123
D 30. Konstfack: Grundutbildning 125
D 31. Konsthögskolan: Grundutbildning 126
D 32. Mitthögskolan 126
D 33. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 128
D 34. Mälardalens högskola: Grundutbildning 129
D 35. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 130
D36.Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning 131
D37.Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. 131
D 38. Kanslersämbetet 133
D 39. Verket för högskoleservice 134
D 40. Överklagandenämnden för högskolan 135
D 41. Rådet för grundläggande högskoleutbildning 135
D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 136
D 43. Europeisk utbildningssamverkan 138
D 44. Kostnader för Universitets- och högskoleämbetets
och Utrustningsnämndens för universitet och högskolor
avvecklingsorganisation 138
Hemställan 138
Reservationer 160
1. Resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning (s) 160
2. Resurstilldelning för extra kostnader för studenter
med funktionshinder (s) 162
3. Den övergripande dimensioneringen av grundläggande
högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96 (s) 163
4. Den övergripande dimensioneringen av grundläggande
högskoleutbildning budgetåren 1993/94--1995/96 (nyd) 165
5. Dimensioneringen av högskoleutbildningen på det
tekniska området (s) 165
6. Inrättande av ytterligare en teknisk högskola (s)
166
7. Dimensionering och lokalisering av barn- och
ungdomspedagogisk utbildning (s) 167
8. Dimensioneringen av läkarutbildningen (s) 168
9. Privatisering av högskolor, m.m. (s) 168
10. Rätt att utfärda magisterexamen vid de mindre och
medelstora högskolorna (s) 169
11. Den ettåriga lärarutbildningen för årskurserna 4--9,
m.m. (s) 169
12. Avveckling av kårobligatoriet (s) 170
13. Universitetens och högskolornas namn (s) 171
14. Avtal om bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
(s) 171
15. En jämnare social rekrytering till högskoleutbildning
(s) 172
16. Anslagsbeloppet under Universitetet i Uppsala:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 173
17. Anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 175
18. Anslagsbeloppet under Universitetet i Göteborg:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 176
19. Anslagsbeloppet under Stockholms universitet:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 178
20. Anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 179
21. Anslagsbeloppet under Universitetet i Linköping:
Grundutbildning samt Riktlinjer i övrigt för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96
(s) 181
22. Optikerutbildning (s) 182
23. Anslagsbeloppet under Karolinska institutet:
Grundutbildning (s) 183
24. Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 (s) 183
25. Anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i Stockholm:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 184
26. Anslagsbeloppet under Chalmers tekniska högskola:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 185
27. Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 187
28. Anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 188
29. Anslagsbeloppet under Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 190
30. Anslagsbeloppet under Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 191
31. Anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 193
32. Anslagsbeloppet under Högskolan i Jönköping:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 194
33. Anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 196
34. Anslagsbeloppet under Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 197
35. Anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 198
36. Anslagsbeloppet under Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 200
37. Anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 201
38. Anslagsbeloppet under Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm: Grundutbildning (s) 203
39. Anslagsbeloppet under Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning samt Riktlinjer för
utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96
(s) 203
40. Anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 205
41. Anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 206
42. Anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 208
43. Anslagsbeloppet under Mitthögskolan: Grundutbildning
samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95
och 1995/96 (s) 209
44. Anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:
Grundutbildning samt Riktlinjer för utbildningsuppdragen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (s) 210
45. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. (s) 212
46. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (s) 212
Särskilda yttranden 213
1. Uppföljningen av det nya resurstilldelningssystemet
(s) 213
2. En internationell handelshögskola i Jönköping
(s) 213
Meningsyttring av suppleant (v) 214
Bilagor
1 Regeringens förslag till lag om tillstånd att utfärda
vissa examina 220
2 Regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall 222
3 Regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen
(1992:300) 223
4 Socialutskottets yttrande Dimensioneringen av
läkarutbildningen i Umeå (1992/93:SoU3y) 224
5 Översikt av utskottets behandling av motionerna 229