Grundlagsfrågor

Betänkande 1988/89:KU11

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutibnsutsköttets betänkaride 1988/89:KUil

Grundlagsfrågor

1988/89 KUll

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från den allmänna mofionsfiden 1988. I flertalet fall gäller yrkandena utredning av eller förslag om ändring i regeringsformen. Framställningen har delats upp i följande avsnitt.

1. Övergång fill republik

2. Egendomsrätt och avtalsfrihet

3. Närings-och yrkesfrihef

4. Föräldrarätt

5. Lagstiftningens efiska grund

6. Rätfssäkrare lagstiftningsförfarande

7. Konstitutionell kontroll

8. Politisk åsiktsregistrering

9. Mötesfriheten

Utskottet avstyrker samfliga mofionsyrkanden. I ärendet föreligger sex reservationer beträffande övergång fill republik (vpk), egendomsrätt (m, fp, c), avtalsfrihet (m), närings- och yrkesfrihet (m, fp, c), föräldrarätt (m) och politisk åsiktsregistrering (vpk). Eft särskilt yttrande (m) har avgetts angående konstitutionell kontroll.

Motionerna

1987/88:K202 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad äganderätt i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. atf riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad avtalsfrihet i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihef i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:K203 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär atf frågan om verkan av kränkning av grundlagen blir föremål för utredning.

1987/88 :K208 av Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om mötesfriheten.

1 Riksdagen 1988/89. 4.saml. NrII

1987/88:K209 av Margit Gennse;r (in) vari yrkas att riksdagen som sin mening 1988/89:KU11 ger regeringen tillkänna att frågörorri gfundlagsskyddade fri- och rättigheter och konstitutionell kontroll bör utredas och prövas i ett sammanhang inom den ram som hår angivits i motionen.

1987/88:K210 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet i enlighet med vad i mofionen anförts.

1987/88:K212 av Cari Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om gmndlagsskyddad egendomsrätt i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. atf riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet i enlighet med vad som i mofionen anförts.

1987/88:K216 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar anta motionens förslag fill ändring i regeringsformen.

1987/88:K218 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas 1. aft riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 8 kap.

18 § regeringsformen aft utvidgning sker av skyldigheten att höra lagrådet, 4. aft riksdagen hos regeringen begär förslag till sådant tillägg i 8 kap. 19 §

tredje stycket regeringsformen jämte följdlag att minimifrister införs för

författningars ikraftträdande.

1987/88:K221 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som vilande anta följande som motionärernas förslag betecknade Förslag till lag om ändring i regeringsformen (se mofionen)

2. atf riksdagen beslutar att såsom vilande anta förslaget - i överensstämmelse med ovan föreslagen ändring i regeringsformen 1 kap. 3 § - att successionsordningen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag fill följdändringar i lagtext i övrigt och till reglering av andra förhållanden som kan föranledas av beslut om övergång till republik.

1987/88:K227 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anta det i mofionen anförda fillägget till regeringsformens 1 kap. 2 §, varav framgår att lagstiftningen skall ha sin grund i den kristna etiken och dess normgivning.

1987/88:K228 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om författningsmässig reglering av föräldrarätten i grundlagen. Mofiveringen återfinns i mofion 1987/88:So642.

1987/88:K229 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av regeringsformens andra kapitel så att föräldrarätten i ovan nämnda artikel 2 blir grundlagsfäst. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:U540.

Utskottet 1988/89:KU11

1. Övergång till republik

Motionen

Lars Werner m.fl. (vpk) föreslår i mofion K221 aft riksdagen beslutar om övergång fill republik. Motionärerna hänvisar till utförliga motiveringar i de motioner som avgivits under tidigare år, den senaste 1986/87:K204, och föreslår ändringar i regeringsformen.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid ett stort antal fillfällen behandlat motsvarande mofionsyrkanden. Senast skedde det hösten 1987 (KU 1987/88:9) då yrkandet liksom tidigare avstyrktes under erinran om den ståndpunkt angående statsformen som intogs vid 1974 års författningsreform. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motion K221.

2. Egendomsrätt och avtalsfrihet

Motionerna

I mofion K212 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) hävdas aft utvecklingen under de senaste åren tydligt visat på behovet av ett förstärkt skydd för egendomsrätten i grundlagen. Då utformningen av skyddet för äganderätten övervägs bör enligt mofionärerna samfidigt beskatfningsmaktens gränser fastställas. Regeringsformen bör utformas som ett positivt erkännande av egendomsrätten. Det bör enligt mofionen också klart deklareras vilka inskränkningar i äganderätten som får ske i vanlig lag.

Liknande synpunkter framförs i mofion K202 av Carl Bildt m.fl. (m), i vilken det också sägs att det finns ett starkt samband mellan äganderätten och avtalsfriheten och aft denna utgör en viktig del i många andra grundläggande fri- och rättigheter såsom exempelvis föreningsfriheten och näringsfriheten. Avtalsfriheten bör enligt motionärerna ges grundlagsskydd, eftersom den har en sådan stor betydelse för vårt samhällsskick.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt skydd i grundlagen för egendomsrätten. Beträffande frågans bakgrund hänvisas till utskottets betänkande från hösten 1987 (KU 1987/88:9). Det finns enligt utskottets mening inte heller nu någon anledning rill riksdagsini-fiativ i denna fråga. Mofionerna K202 yrkande 3 och K212 yrkande 1 avstyrks.

Som framhålls i mofion K202 måste avtalsfriheten, även om den i allmänhet betraktas som given, begränsas i vissa avseenden. Utskottet finner det inte befogat med eft riksdagsinifiativ i fråga om grundlagsreglering av avtalsfriheten. Motion K202 yrkande 4 avstyrks.

r Riksdagen 1988/89. 4saml. Nr 11

3. Närings- och yrkesfrihet 1988/89:KU11

Motionerna

I motion K210 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihef. I motionerna K202 av Cari Bildt m.fl. (m) samt K212 av Cari Bildt m.fl. (m, fp, c) begärs utredning av ett sådant grundlagsskydd.

I motionerna hävdas att friheten att starta företag är en omistlig del i ett marknadsekonomiskt system. Närings- och yrkesfriheferna är i dag delvis kringskurna av monopol, bidragsbestämmelser, långtgående reglerings- och styråtgärder, auktorisafionskrav, efableringskontroll och liknande företeelser. Rätfen att driva näringsverksamhet och utöva ett yrke är enligt motionärerna så grundläggande att den förtjänar eft starkt stöd i vår konstitufion.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om grundlagsskydd för närings- och yrkesfrihefen. Beträffande frågans bakgrund hänvisas till utskottets betänkande från hösten 1987 (KU 1987/88:9). Utskottet avstyrkte då liksom tidigare motionsyrkandena med motiveringen att ytterligare erfarenheter av reformerna på fri- och räftighefsområdet borde avvaktas innan initiativ togs till förändringar.

Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motionerna K202 yrkande 5, K210 och K212 yrkande 2.

4. Föräldrarätt

Motionerna

I motion K228 av Nils Carlshamre m.fl. (m) begärs en utredning av förutsättningarna för att, som i många andra länder, grundlagsfästa föräldrarätten. Motionärerna uttalar att def visserligen finns fall då barn riskerar att fara illa, och där avsteg måste göras från grundprincipen om föräldrars rätt atf bestämma över sina barns vård och fostran, men att det i så fall får regleras i lagen om vård av unga (LVU). Förslag om grundlagsfäst föräldraräft begärs också i motion K229 av Alf Svensson (c).

Utskottets bedömning

Beträffande frågans bakgrund hänvisas till utskottets betänkande från hösten 1987 (KU 1987/88:9). Utskottet gör samma bedömning nu som tidigare av svårigheterna aft utforma en grundlagsregel om föräldrars rätt till vårdnaden om sina minderåriga barn på ett sådant sätt att den ger eft verkligt skydd för vårdnadsrätten men ändå inte kommer i konflikt vare sig med föräldrabalkens regler om vårdnad eller med föreskrifter om samhällsvård. Utskottet avstyrker motionerna K228 och K229.

5. Lagstiftningens etiska grund 1988/89:KU11

Motionen

I mofion K227 av Alf Svensson (c) begärs ett tillägg till 1 kap. 2 § regeringsformen varav det skulle framgå att lagstiftningen skall ha sin grund i den kristna etiken och dess normgivning. I mofionen sägs atf varje samhälle behöver eft etiskt minimum, en bas för den samhälleliga verksamheten. Med den kristna etiken som grund, sägs det i motionen, finns basen för atf bygga upp def mjuka, hänsynsfulla och trygga samhället, där omtanken om medmänniskan och respekten för det absoluta människovärdet blir vägledande.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening skulle den föreslagna grundlagsbestämmelsen vara svårförenlig med def skydd för religionsfriheten som ges i regeringsformen. Mofion K227 avstyrks.

6. Rättssäkrare lagstiftningsförfarande

Motionen

Förslag om förändring av regeringsformens regler för lagrådsprövning begärs i motion K218 av Bengt Harding Olson (fp). Enligt motionärens mening underlät regeringen under föregående riksmöte i flera fall på ett flagrant sätt att underställa lagförslag lagrådets granskning. För att undvika nya sådana fall erfordras, hävdas det i motionen, aft lagrådsgranskning görs obligatorisk för samtliga förslag till grundlagsändring samt för de övriga lagförslag som enligt nuvarande regler i 8 kap. 18 § regeringsformen bör lagrådsgranskas.

I mofion K218 begärs dessutom förslag om grundlagsreglering av minimifrister för författningars ikraftträdande. Enligt motionären har problemen med sent publicerade författningar tilltagit i styrka trots konstitutionsutskottets envist upprepade kritik. En regel bör därför införas i regeringsformen. Den bör få riktlinjekaraktär av innebörd att lagar eller kungörelser får träda i kraft först efter generöst rådrum för medborgarna. Närmare bestämmelser om exakta och författningsanpassade minimifrister bör sedan intas i särskild lag.

Gällande rätt m.m.

För atf avge yttrande över lagförslag skall det enligt 8 kap. 18 § regeringsformen finnas eft lagråd med domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Lagrådsremiss beslutas av regeringen, men möjlighet finns också för riksdagsutskott att höra lagrådet med stöd av 4 kap. 10 § i riksdagsordningen.

Lagrådets uppgifter består i atf undersöka hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt samt hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra och fill rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall vidare

överväga om förslaget är utformat så atf def kan antas fillgodose angivna 1988/89:KUll syften och vilka problem som kan uppstå vid fillämpningen.

Vilka lagförslag som i princip bör lagrådsgranskas anges i 8 kap. 18 § regeringsformen. Grundlagsregeln om när lagrådet bör höras har försetts med några undantag. Remiss till lagrådet kan underlåtas om lagrådefs hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller om remissen skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så atf avsevärt men skulle uppkomma. I de fall regeringen utan att ha inhämtat lagrådets yttrande föreslår riksdagen att stifta lag som anges i nämnda lagrum skall regeringen samtidigt redovisa skälen till att lagrådet inte har hörts.

Nuvarande sysfem för lagrådsgranskning tillkom genom lagsfiftning som trädde i kraft den 1 januari 1980. Det ersatte då en ordning som hade beslutats 1971 och som innebar aft det infe fanns någon skyldighet att höra lagrådet. Före 1971 hade det emellerfid funnits en sådan skyldighet bl.a. när det gällde civilräftslig och sfraffrätfslig lagsfiftning.

Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1978/ 79:39) aft def nya systemet för lagrådsgranskning kunde karaktäriseras som ett mellanting mellan eft obligatoriskt sysfem och eft sysfem med en helt fakultativ granskning. Enligt utskottet borde det nya systemet leda till att lagrådet inom ramen för sin kapacitet får granska alla de lagförslag som behöver dess granskning men inga andra.

Bestämmelser om kungörande av vissa lagar och vissa andra författningar finns bl.a. i 8 kap. 19 § regeringsformen, i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar och i förfatfningsförordningen. En redogörelse för dessa bestämmelser lämnas i en bilaga fill konstitutionsutskottets betänkande 1986/87:33.

Utskottet uttalade i sitt betänkande KU 1975/76:51 att som allmän riktlinje bör gälla att en författning skall träda i kraft först efter erforderligt rådrum för information om författningens innehåll m.m. Utskottet förordade aft planeringen av arbetet med nya lagar och andra förordningar skedde med utgångspunkt i att om möjligt minst fyra veckor bör förflyta mellan en författnings kungörande och dess ikraftträdande. Om detta var ogörligt borde helst åtminstone två veckor skilja kungörandet och ikraftträdandet. Kortare fid än en vecka borde komma i fråga endast i undantagsfall. Till de absoluta minimikraven hörde enligt utskottet atf en författning skall kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för envar som berörs av författningen atf ta del av författningens innehåll innan den träder i kraft.

Statsrådsberedningen har i en den 6 december 1976 dagtecknad promemoria om rutinerna vid handläggningen av regeringsärendena m.m. beträffande ikraffträdandefiden förklarat sig förorda aft den då gällande allmänna minimitiden av en vecka mellan kungörandet (dvs. utkomstdagen från trycket) och ikraftträdandet förlängs med en vecka och samtidigt understrukit atf denna "tvåveckorsfrist" skall anses som en minimitid. Om möjligt borde tiden vara längre och - liksom hittills - ikraftträdandet sättas till en bestämd dag. I den senaste upplagan av den av statsrådsberedningen utgivna s.k. Gröna boken, som innehåller rikfiinjer för författningsskrivning, har uttalats aft fiden mellan def aft en författning utkommer från trycket och författningens ikraftträdande bör vara minst fyra veckor. Def sägs vidare aft endast i undantagsfall bör fiden sättas kortare än två veckor.

utskottets bedömning 1988/89:KU11

Utskottet har årligen i sitt granskningsbefänkande behandlat såväl frågan om remisser till lagrådet som publiceringen av lagar och förordningar i Svensk författningssamling. Utskottet fann vid granskningen av 1987 års lagpropositioner (KU 1987/88:40) att 103 av 117 propositioner hörde till lagrådefs område. Av dessa hade 63 remitterats fill lagrådet. Som skäl för att avstå från lagrådsremiss hade liksom tidigare i de flesta fall hänvisats till undantagsbestämmelsen att lagrådets hörande saknar betydelse på grund av frågans beskaffenhet. Den andra undantagsbestämmelsen, nämligen att lagrådefs hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma, hade åberopats i två fall därutöver. I ett fall hade som skäl för aft avstå åberopats atf lagstiftningsärendet var brådskande. Utskottet erinrade om aft endast de skäl som föreskrivs i någon av de nämnda undantagsbestämmelserna kan åberopas till stöd för att avstå från lagrådsgranskning. I övrigt föranledde granskningen i denna del infe något uttalande från utskottets sida.

Def nuvarande systemet för lagrådsgranskning är baserat på ett förslag av rätfighetsskyddsufredningen (SOU 1978:34). Utskottet finner infe anledning frångå sitt tidigare ställningstagande atf def på ett lämpligt sätt tillgodoser de krav som måste ställas i sammanhanget och allmänt sett är välövervägf. Mofion K218 yrkande 1 avstyrks därför.

I granskningsbetänkande 1987/88:40 konstaterade utskottet att det jämfört med 1986 hade skett en nedgång under 1987 både i andelen och antalet sent utkomna författningar. Andelen författningar som utkommit två veckor före ikraftträdandet eller senare var dock 30 %, vilket var samma andel som 1985 och endast något under genomsnittet för de senaste tio åren. 153 författningar hade under 1987 utkommit av trycket sju dagar eller kortare tid före ikraftträdandet. Jämfört med fidigare år innebar detta enligt utskottet en klar förbättring.

Utskottet uttalade att även om det i förhållande fill närmast föregående år skett en viss förbättring i förfatfningsutgivningen, var def angeläget att ytterligare ansträngningar gjordes för att nedbringa antalet sent publicerade författningar. Utskottet upprepade sitt fidigare påpekande att regeringens arbetsplanering måste vara sådan aft anhopning undviks i riksdagsarbetef nära inpå de tilltänkta tidpunkterna för ikraftträdande av de framlagda förslagen. Ett belysande exempel på de problem som annars kan uppstå var enligt utskottet de i motion K218 nämnda ändringarna i lagen om arvsskatt och gåvoskaft (SFS 1987:1206) som kom atf publiceras först den 29 december, fre dagar före ikraftträdandet den 1 januari 1988. Även om jusfifiedepartementet genom särskilda insatser informerade om innebörden av familjeräftsreformen var det enligt utskottet helt otillfredsställande att den aktuella författningen i realiteten inte fanns tillgänglig före ikraffträdan-defidpunkfen.

Utskottet delar motionärens uppfattning atf korta ikrafffrädandetider är helt oacceptabla i eft rättssamhälle, eftersom fiden för att informera om författningarnas innehåll blir otillräcklig och det kan bli omöjligt atf anpassa sig fill def nya rättsläget. Som framhållits vid upprepade tillfällen i

granskningsbetänkandena är det angeläget att ytterligare ansträngningar 1988/89:KU11 sker såväl i regeringskansliet som i riksdagen för att undvika förseningar i författningsutgivningen. Utskottet kommer aft ägna frågan fortsatt uppmärksamhet i granskningsarbefet, men finner inte atf det nu är befogat med något riksdagsinitiativ av det slag som förordas i mofion K218 yrkande 4.

7. Konstitutionell kontroll

Motionerna

De mänskliga fri- och rättigheternas ställning i Sverige behandlas i mofion K209 av Margit Gennser (m). I motionen sägs att om rättssäkerhet och rättstrygghet i verklig mening skall komma de svenska medborgarna fill del måste tre saker ske. För def första bör de personella fri- och rättigheterna i grundlagen utgöra en uttalad utgångspunkt för varje bedömning rörande processuella tvångsmedel och deras användning. För det andra bör skyddet för fri- och rättigheter fullständigas och utvidgas. Ett minimikrav är att Europakonventionen görs direkt tillämplig för svenska domstolar. För det tredje bör den konstitutionella kontrollen av grundlagsskyddade fri- och rättigheter förbättras så atf den nödvändiga domstolsprövningen kan göras mera allmänt i Sverige i stället för som nu i Strasbourg.

I mofion K203 ställs frågan om skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen bör innefatta garanti för aft åtgärder som vidtagits från någon myndighets sida i strid med grundlagsskyddet icke får åberopas i en brottmålsrätfegång. Bakgrunden fill motionen är en dom i högsta domstolen i eft ratffyllerimål. I målet åberopades som bevis ett blodprov som infe på föreskrivet sätt tagits av läkare eller sjuksköterska, utan av en laboratorieassistent. I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om verkan av kränkning av grundlagen blir föremål för utredning.

Yttranden

De juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund har yttrat sig över motion K203. Fakultetssfyrelsen i Uppsala vill med utgångspunkt i mofionsyrkandet fästa utskottets uppmärksamhet på risken, att skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter urholkas genom föreskrifter, vilka tänjt normgivningsmakfen fill det yttersta, och genom rättstillämpning, varigenom bevis, som tillkommit med åsidosättande av en i lag till skydd för grundläggande fri- och rätfigheter given föreskrift, godtagits. Den aktuella motionen ger emellertid icke fakultetsstyrelsen anledning att nu överväga, hur en för medborgarna säkrare ordning kunde vinnas.

I yttrandet från juridiska fakulteten i Lund sägs aft svaret på den i mofionen inledningsvis ställda frågan är så självklart aft man kanske bör uppfatta den som retorisk. En tilltalad i en brotfmålsprocess är naturligtvis berättigad atf åberopa alla omständigheter som talar till hans förmån. Detta gäller oavsett om en omständighet har anknytning till regeringsformen eller om den innefattar påståenden om fel begångna av statliga myndigheter.

I yttrandet framhålls beträffande det i mofionen nämnda målet, att högsta 1988/89:KU11 domstolen, som motionären påpekar, gjort en mycket diskutabel bedömning i en konkret rättstillämpningsfråga. Enligt fakultetsstyrelsen kan man dock hysa tvekan, huruvida man av det enstaka rättsfallet kan dra några vittgående slutsatser om rättsläget i stort. Mofionären tycks, sägs det i yttrandet, tillmäta fallet en alltför stor principiell betydelse och överdriva fallefs konsekvenser för rättsfillämpningen.

Vidare sägs i fakultetens yttrande atf även om man kan kritisera högsta domstolens rättstillämpning i fallet NJA 1986 s. 489, så är rättsläget i de frågor som mofionären berör knappast så oklart som denne vill göra gällande.

Utskottets bedömning

Utskottet vill erinra om att lagrådets yftrande enligt bestämmelserna i 8 kap. 18 § regeringsformen bör inhämtas över lagförslag som innebär begränsning av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Lagrådets granskning skall bl.a. avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt.

Frågan om Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige behandlades i utskottets betänkande 1987/88:38. Utskottet fann då att man inte hade anledning frångå sin fidigare ståndpunkt atf inte förorda att Europakonventionen inkorporeras i svensk lagsfiftning. Mot utskottets betänkande fanns i denna del tre reservafioner (m, fp, c). I samtliga hävdades att regeringen redan nu borde initiera ett fortsatt utredningsarbete. I en av reservafionerna (m) framfördes dessutom att en genomgång av svensk lagstiftning i syfte atf bringa den i överensstämmelse med Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden borde kompletteras med överväganden om möjligheterna fill och lämpligheten av atf Europakonventionen införlivas med svensk rätt, t.ex. genom s.k. inkorporation.

Utskottet finner inte anledning aft frångå sitt tidigare ställningstagande vad gäller frågan om inkorporation av Europakonventionen i svensk lagstiftning. Enligt utskottets mening finns det inte heller i övrigt någon anledning till riksdagsinitiativ i de frågor som berörs i mofion K209.

Beträffande den i motion K203 resta frågan om verkan av kränkning av grundlagen noterar utskottet aft varken de juridiska fakulteterna i Uppsala eller Lund som yttrat sig över motionen föreslagit någon förändring av lagsfiftningen. Detta trots att de i vissa stycken funnit högsta domstolens rättstillämpning i det i mofionen nämnda fallet diskutabel. Utskottet delar den av juridiska fakulteten i Lund framförda åsikten att det refererade rättsfallet infe bör tillmätas alltför stor principiell betydelse. Motion K203 avstyrks.

8. Politisk åsiktsregistrering

Motionen

2 kap. 3 § regeringsformen har följande lydelse: "Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans

poHfiska åskådning." I motion K216 av Lars Werner m.fl. (vpk) sägs aft 1988/89:KU11 formuleringen "enbart på hans polifiska åskådning" ger utrymme för godtycke och rättsosäkerhet. Tydligast har detta enligt motionärerna framkommit i samband med den s.k. personalkontrollen. Människor som deltagit i politiska demonstrationer och andra fullt lagliga aktiviteter kan registreras, och därvid kan den registrerades polifiska uppfattning också markeras. Förbudet mot åsiktsregistrering bör därför enligt motionen markeras genom en ändring i 2 kap. 3 § regeringsformen.

Utskottets bedömning

Frågan om personalkontrollens utformning skall behandlas av utredningen om översyn av den svenska säkerhetspolisen. Justifieutskottet avstyrkte i sitt betänkande 1987/88:23 mofionsyrkanden om en översyn och nyreglering av personalkontrollen med hänvisning till def pågående utredningsarbetet.

Personalkontrollen har vid flera tillfällen behandlats i utskottets granskningsbefänkande. I samband med årets granskning (KU 1987/88:40) konstaterade utskottet atf det var värdefullt att personalkonfrollsystemef nu ses över. Enligt utskottets mening bör resultatet av det pågående utredningsarbetet avvaktas innan frågan om eventuella ändringar i grundlagen på detta område aktualiseras. Motion K216 avstyrks därför.

9. Mötesfriheten

Motionen

I mofion K208 av Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (s) påpekas att allt fler kommuner nu säljer ut sina inomhusforg och affärscentra till försäkringsbolag och andra privata näringsidkare. Dessa är, sägs det i motionen, i vart fall när det gäller politiska partier, i många fall inte villiga atf lämna tillstånd fill möten och man har i realiteten alltså infört en kraffig inskränkning i rätten att fritt sprida sitt budskap. Enligt motionärerna bör fillstånd fill torgmöten och liknande arrangemang endast kunna ges av polisen enligt de regler som nu gäller för allmän plats. Regeringen bör således överväga vilka åtgärder som behöver vidtas för aft komma fill rätta med frågan.

Utskottets övervägande

En motion av motsvarande innebörd från allmänna mofionstiden 1987 behandlades i utskottets betänkande om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. tidigare i år. Beträffande frågans bakgrund hänvisas till det betänkandet (KU 1987/88:36).

Utskottet fann då inte anledning fill något särskilt yttrande i frågan. Bakgrunden var aft utskottet inhämtat aft justitiedepartementet hade för avsikt aft under hösten 1988 lägga fram en lagrådsremiss vari den i motionen upptagna frågan behandlas. Enligt vad utskottet inhämtat kommer denna lagrådsremiss atf läggas fram inom kort. Det finns enligt utskottets mening därför nu ingen anledning till riksdagsinifiativ i frågan. Mofion K208 avstyrks.

Hemställan 1988/89:KU11

Utskottet hemställer

1. beträffande övergång till republik

att riksdagen avslår motion 1987/88:K221,

2. beträffande egendomsrätt

att riksdagen avslår motion 1987/88:K202 yrkande 3 och motion 1987/88:K212 yrkande 1,

3. beträffande avtalsfrihet

att riksdagen avslår motion 1987/88:K202 yrkande 4,

4. beträffande närings- och yrkesfrihet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K202 yrkande 5, 1987/ 88:K210 samt 1987/88:K212 yrkande 2,

5. beträfiande föräldrarätt

atf riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K228 och 1987/88:K229,

6. beträffande lagstiftningens etiska grund atf riksdagen avslår motion 1987/88:K227,

7. beträffande rättssäkrare lagstiftningsförfarande

att riksdagen avslår motion 1987/88:K218 yrkandena 1 och 4,

8. beträffande konstitutionell kontroll

aft riksdagen avslår motionerna 1987/88:K203 och 1987/88:K209,

9. beträffande politisk åsiktsregistrering
aft riksdagen avslår mofion 1987/88:K216,

10. beträffande mötesfriheten

att riksdagen avslår mofion 1987/88:K208.

Stockholm den 22 november 1988 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Sfig Berfilsson (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Reservationer 1988/89:KU11

1. Övergång till republik (mom. 1)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet har" och slutar med "mofion K221" bort ha följande lydelse:

Monarkin är en rest från det feodala ståndssamhället och strider mot principerna för eft demokratiskt statsskick och om alla människors lika värde. Även om konungens makt formellt sett är begränsad saknar monarkin inte maktpolitisk betydelse. Den är en ideologisk maktfaktor som tjänar aft bevara en borgerlig livshållning och motverka strävandena mot jämlikhet och solidaritet. Några godtagbara skäl för atf bevara monarkin har infe anförts. Statschefen är en av landefs främsta företrädare och dennes uppgifter är således av stor betydelse. Det är därför enligt utskottefs mening viktigt aft statschefen är väl förankrad i landets polifiska liv. Utskottet anser med hänsyn till def goda anseende riksdagens falman har i alla politiska läger att denne bör vara rikefs statschef. Utskottet fillstyrker således motion K221.

dels aft utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande övergång till republik att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K221 yrkandena 1-3

a) som vilande antar de ändringar av regeringsformen som framgår av bilaga 1,

b) som vilande antar det i bilaga 1 upptagna förslaget fill lag om upphävande av successionsordningen,

c) hos regeringen hemställer om förslag till följdändringar i andra författningar och fill reglering av andra förhållanden som kan föranledas av beslutet om övergång fill republik.

2. Egendomsrätt (mom. 2)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Sfig Berfilsson (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottefs mening har utvecklingen under de senaste åren tydligt visat på behoven av eft förstärkt skydd för egendomsrätten i grundlagen.

Frågan om hur skyddet för äganderätten skall stärkas hänger självfallet samman med hur denna rätt skall definieras. Den juridiska innebörden är inte helt klar. Det finns inte i svensk lagsfiftning över huvud taget några bestämmelser om vad äganderätten egentligen är. Det betyder dock inte aft äganderätten skulle sakna rättslig innebörd.

De oklarheter som för närvarande råder vad gäller skyddet av äganderät
ten i regeringsformen bör undanröjas. I stället bör regeringsformen utformas
som ett positivt erkännande av egendomsrätten. Det bör också klarare 12

redovisas vilka inskränkningar i äganderätten som får ske i vanlig lag. 1988/89:KU11

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i mofion K212 yrkande 1 atf en utredning bör ske i syfte aft klarlägga hur äganderättens ställning kan förstärkas i regeringsformen. Detta arbete bör snarast påbörjas och bedrivas skyndsamt.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande egendomsrätt

aft riksdagen med bifall fill mofion 1987/88:K212 yrkande 1 och med anledning av mofion 1987/88:K202 yrkande 3 ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Avtalsfrihet (mom. 3)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Berfilsson (alla m) anser

dels aft den del av utskottets yftrande som på s. 3 börjar med "Som framhålls" och slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det ett starkt samband mellan äganderätt och avtalsfrihet. Avtalsfriheten utgör också en viktig del i många andra grundläggande fri- och rättigheter såsom exempelvis föreningsfrihet och näringsfrihet. Det finns dock en klar tendens till fortlöpande inskränkningar i avtalsfriheten. Något grundlagsskydd finns inte för avtalsfriheten. Tvärtom öppnar regeringsformen utrymme för reglering bl.a. om "rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser". Reglering kan också ske bl.a. gällande "in- eller utförsel av varor, av pengar eller andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet, ransonering eller utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö".

Avtalsfriheten måste begränsas i vissa avseenden. Lika klart är att avtalsfriheten i eft demokratiskt styrt samhälle med marknadsekonomi i princip är oundgänglig. Avtalsfriheten bör enhgt utskottets mening ges grundlagsskydd eftersom den har en sådan stor betydelse för vårt samhällsskick. En utredning bör göras om grundlagsskyddad avtalsfrihet. Utskottet tillstyrker motion K202 yrkandena 3 och 4 samt mofion K212 yrkande 1.

dels atf utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avtalsfrihet

aft riksdagen med bifall till motion 1987/88:K202 yrkande 4 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Närings- och yrkesfrihet (mom. 4)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c). Stig Berfilsson (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Ufskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är def givet att näringsfriheten måste vara försedd
med undantag på grund av bl.a. säkerhets-, miljö-, hälsovårds- och arbetar-

skyddsinfressen, men själva grundtanken aft varje medborgare skall ha frihet 1988/89:KU11 att driva näring och välja yrke är i sig så betydelsefull atf besväret med att utforma undantagsbestämmelser förefaller försumbart. Mot denna bakgrund är det angeläget att de gränser som skall gälla för närings- och yrkesfrihefen fastställs. En utredning bör därför kartlägga i vilka avseenden dessa friheter kan ges ett skydd i grundlagen.

dels aft utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande närings- och yrkesfrihet

atf riksdagen med bifall fill mofion 1987/88:K212 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1987/88:K202 yrkande 5 och 1987/88:K210 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Föräldrarätt (mom. 5)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Ufskottet gör" och slutar med "och K229" bort ha följande lydelse:

Enhgt utskottets mening bör för barnens bästa förutsättningarna prövas för atf som i många andra länder grundlagsfästa föräldrarätten. Regeringen bör därför ges i uppdrag aft skyndsamt låta utreda denna fråga. Också de konsekvensändringar som skulle erfordras i annan lagstiftning bör samfidigt utredas. I de fall då barnen riskerar fara illa genom föräldrars vållande måste självklart avsteg göras från grundprincipen om föräldrars rätt att bestämma över sina barns vård och fostran. Även detta bör regleras i särskild författning, t.ex. i lagen om vård av unga (LVU).

dels att utskottets hemsfällan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträff&nde föräldrarätt

aft riksdagen med anledning av mofionerna 1987/88:K228 och 1987/ 88:K229 ger regeringen fill känna vad utskottet har anfört.

6. Politisk åsiktsregistrering

Bo Hammar (vpk) anser

aels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar mofionärernas åsikt aft formuleringen "enbart på hans politiska åskådning" i 2 kap. 3 § regeringsformen ger utrymme för godtycke och rättsosäkerhet. Människor som deltagit i polifiska demonstrationer och andra fullt lagliga aktiviteter kan, som exempelvis är fallet vid den s.k. personalkontrollen, registreras, och därvid kan den registrerades politiska uppfattning också markeras. Det finns starka skäl att förmoda aft förbudet mot politisk åsiktsregistrering därmed uppluckras fill stort men för många människor i vårt land.

Förbudet mot åsiktsregistrering bör därför som framhålls i mofion K216 markeras genom en ändring i 2 kap. 3 § regeringsformen.

dels att utskottets hemsfällan under mom. 9 bort ha följande lydelse: 1988/89:KU11

9. beträffande politisk åsiktsregistrering aft riksdagen med bifall till mofion 1987/88:K216 som vilande antar den ändring av regeringsformen som framgår av bilaga 2.

Särskilt yttrande

Konstitutionell kontroll (mom. 8)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Berfilsson (alla m) anför:

Vad gäller den i mofion K209 berörda frågan om införlivande av Europakon-venfionen i svensk lagstiftning vill vi erinra om de moderata ledamöternas ställningstagande när frågan om Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige behandlades fidigare i år. I reservafionerna 5 och 6 till utskottets betänkande KU 1987/88:38 föreslogs atf riksdagen som sin mening gav till känna att regeringen borde föranstalta om en allmän genomgång av svensk lagstiftning i syfte atf bringa den i överensstämmelse med Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden. Denna genomgång borde kompletteras med överväganden om möjligheterna fill och lämpligheten av att Europakonvenfionen införlivades med svensk rätt, t.ex. genom s.k. inkorporation.

1 Förslag till 1988/89:KU11

Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen dels aft 5 kap. 5 och 7 §§ skall upphöra atf gälla, dels aft 1 kap. 3 och 5 §§, 5 kap. 2-4 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

1 kap.

3§

Regeringsformen, successions- Regeringsformen och tryckfri-

ordningen och tryckfrihetsförord- hetsförordningen är rikets grund-
ningen är rikets grundlagar. lagar.

5§

Konungen etter drottning, som en- Riksdagens talman är rikets stafs-

ligt successionsordningen innehar chef. Sveriges tron, är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skatt, om drottning är statschef, gälla henne.

5 kap. 2S

Som statschef får endast den Som statschef får endast den

tjänstgöra som är svensk medborga- tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt tjugofem år. Han får re. Hon etter han får icke samtidigt icke samtidigt vara statsråd etter ut- vara statsråd. öva uppdrag såsom talman etter riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med Statschefen skall samråda ined

statsministern, innan han reser ut- statsministern, innan hon etter han
rikes. reser utrikes.

3 §
Är konungen av sjukdom, utrikes Är riksdagens talman av sjukdom,

resa eller annan orsak hindrad atf utrikes resa eller annan orsak hind-
fullgöra sina uppgifter, inträder en- rad att fullgöra sina uppgifter som
tigt gällande tronföljd medlem av statschef, inträder den av riksdagens
konungahuset, som ej är hindrad, för vice talman, som är närmast i rang
att såsom tillfällig riksföreståndare och ej är förhindrad, för att såsom
fullgöra statschefens uppgifter. tillförordnad statschef fuWgöxå stats-

chefens uppgifter.

4§
• Utslocknar kungahuset, ut.ser riks- Avlider riksdagens talman futtgö-

dagen en riksföreståndare att fullgöra res statschefsfunktionen av den av
statschefens uppgifter titts vidare. riksdagens vice latmän som är när-
Riksdagen utser samtidigt en vice mast i rang och ej är förhindrad, till
riksföreståndare. dess nyval av talman företagils.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag 1988/89:KU11

Detsamma gäller, om konungen S

dör etter avgår och tronföljaren ännu ej har fyllt tjugofem år.

5 8 Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad atl fullgöra sina uppgifter eller underlåtit au fullgöra dem skall regeringen anmäla det titt riksdagen. Riksdagen bestämmer om konungen skatt anses ha avgått.

6§
Riksdagen kan utse någon att efter Om riksdagens talman och vice

regeringens förordnande tjänstgöra talman är förhindrade atl tjänstgöra
som tillfällig riksföreståndare när in- skall, så länge hindret består, som
gen med behörighet enligt 3 eller 4 H tUtförordnad statschef tjänstgöra den
kan tjänstgöra. av riksdagens ledamöter som längst

tid har varit ledamot av rlksdaicn.

Talmannen etter, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.

7§ Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Förslag till

Lag om upphävande av successionsordningen

Härigenom föreskrivs att successionsordningen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

1988/89: KU 11 Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen att 2 kap. 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Föreslagen lydelse

Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas på hans polifiska åskådning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.