Grundskolan - ämnen, betygssystem, föräldrainflytande m.m.

Betänkande 1997/98:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU11

Grundskolan - ämnen, betygssystem, föräldrainflytande m.m.

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU11

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett trettiotal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden hösten 1997 som alla avser den obligatoriska skolan.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Motionerna rör bl.a. vissa ämnen i grundskolan - såsom svenska som
andraspråk, modersmålsundervisningen och idrottsundervisningen - betygssy-
stemet, nationella prov, föräldrainflytande, kulturskolan och särskolan.
Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa betyg från
årskurs 4 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det krävs ett godkänt
betyg i svenska, engelska och matematik för att bli antagen till gymnasiet i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub203 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.
1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiva stödinsatser för att nå grundskolans kunskapsmål,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationella prov i grundskolan.
1997/98:Ub239 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av grundskolans
nuvarande betygssystem.
1997/98:Ub241 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
simundervisning i skolan.
1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet svenska och antagningen till gymnasieskolan.
1997/98:Ub248 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om träning i sociala färdigheter i
förskolan.
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om godkända kunskaper i svenska,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg fr.o.m. årskurs 6,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra regelbundna, obligatoriska nationella prov,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat elev- och föräldrainflytande i skolan.
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dokumentation av utvecklingssamtal,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemets utformning.
1997/98:Ub265 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av
träningsskolans timplan.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontraktet som bör ligga till grund för regeringens arbete med
skolans fortsatta utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingssamtal och betyg,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtaganden för föräldrarna.
1997/98:Ub274 av Sylvia Lindgren och Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att följa
upp skolans ansvar för att eleverna verkligen får lära sig dansa.
1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kunskapsluckor beträffande åtgärder för vissa elever.
1997/98:Ub283 av Anders Ygeman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformerat
grundskoleväsende.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i
grundskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.
1997/98:Fö404 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolans kursplan i ämnet samhällskunskap skall kom-
pletteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara orienterad
om det moderna samhällets sårbarhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa skall
kompletteras med målet att eleven i slutet av det nionde skolåret skall ha
kunskap i hjärt-lung-livräddning.
1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnkunskap i grundskolans kursplan.
1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dansmomentet i skolan.
1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och barns rätt till inflytande över barnomsorg och skola.
1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om
huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen.
1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av
skolutbildningen.
1997/98:Kr516 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrotten i skolan.
1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens betydelse i skolan.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet drygt trettio motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden hösten 1997, vilka alla avser den obligatoriska skolan
och rör frågor om ämnen, betyg, föräldrainflytande m.m. Motionsyrkanden
angående skolfrågor av mer övergripande karaktär, som gäller både grundskolan
och gymnasieskolan, tar utskottet ställning till i sitt betänkande
1997/98:UbU9.

Vissa ämnen i grundskolan
Synpunkter på undervisningen i svenska som andraspråk och antagningen till
gymnasieskolan förs fram i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub247 (m)
yrkande 5 är goda kunskaper i svenska en förutsättning för att eleverna skall
kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Motionärerna
ifrågasätter därför riksdagens beslut att jämställa svenska som andraspråk med
ämnet svenska vid antagning till gymnasieskolan. Enligt deras uppfattning skall
undervisningen i svenska som andraspråk syfta till att så fort som möjligt ge
eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till studier i ämnet svenska.
Också i motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 6 beklagar motionärerna att
riksdagen beslutat att godkänt betyg i svenska som andraspråk skall ge
tillträde till gymnasieskolans program. Elever med annat modersmål behöver en
annan pedagogik i svenska än den som övriga elever får, anför motionärerna. Men
syftet med undervisningen i svenska som andraspråk måste vara att eleven skall
kunna gå över till den ordinarie undervisningen i svenska.
U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandena skall avslås. Utskottet
hänvisar, liksom motionärerna, till riksdagens beslut hösten 1996 om en sådan
ändring av 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) att godkänt betyg i svenska
som andraspråk skall vara ett alternativ till godkänt betyg i svenska för
behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program (prop.
1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15). I betänkandet framhöll
utskottet bl.a. att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne i gymnasieskolan
och att ämnet har en egen kursplan i både grundskolan och gymnasieskolan.
Motionsförslag, liknande de nu aktuella, om ändring av nämnda riksdagsbeslut
avslogs av riksdagen våren 1997 (bet. 1996/97:UbU8). Utskottet står fast vid
sin bedömning att kunskaper motsvarande godkänt betyg från grundskolan i
svenska som andraspråk är en tillräcklig grund för att kunna följa programmen i
gymnasieskolan.
Åtgärder behöver vidtas för att stärka modersmålsundervisningen i grundskolan.
Det betonas i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 10. Särskilt framhåller
motionärerna att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt modersmål
måste skyddas. De anför att en viktig förutsättning är tillgången på
modersmålslärare med god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Dessa lärares
verksamhet bör inte särbehandlas vid skolan utan den bör inordnas i
lärarkollegiets arbete. Skolledningen måste ansvara för att organisation och
schemaläggning av modersmålsundervisningen sker på samma sätt och med samma
krav på smidighet som ställs för övriga ämnen i skolan, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t erinrar om att Skolkommittén i sitt slutbetänkande
Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU 1997:121) bl.a. har tagit upp frågor om
modersmålsundervisningen. Kommittén anser att modersmålet, för den som har ett
annat modersmål än svenska, bör få en helt ny ställning och jämställas med
svenska som modersmål. Undervisningen bör integreras i den vanliga
undervisningen och hanteras på samma sätt som all annan undervisning (s. 316).
Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att
resultatet av detta arbete bör avvaktas och avstyrker motionsyrkandet.
Kursplanen i ämnet samhällskunskap bör enligt motion 1997/98:Fö404 (kd) yrkande
6 kompletteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara
orienterad om det moderna samhällets sårbarhet och komplexitet. Den enskilda
människans möjligheter att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och
störningar i infrastruktursystemen måste förbättras, understryker motionärerna.
Skolan har här en viktig roll när det gäller att bedriva undervisning för att
öka säkerhetsmedvetandet.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Enligt
utskottets uppfattning ger de skrivningar som finns i kursplanen i ämnet
samhällskunskap utrymme för att i undervisningen ge eleverna insikt om
sårbarheten i det moderna samhället.
Ännu tydligare skrivningar om dessa samhällsproblem har tagits in i de nya
gemensamma avsnitt till grundskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen
som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag och som regeringen fastställt
den 19 februari 1998. Under rubriken Lokala och globala miljö- och
överlevnadsfrågor sägs bland annat att ?kunskaper om samspelet natur-teknik-
människa-samhälle ger möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på
människans nyttjande av naturresurser och teknik samt hur människors liv och
livsmiljö förändras genom teknik?.
Det bör i sammanhanget nämnas att Skolverket - enligt regleringsbrevet för
budgetåret 1998 - skall se över samtliga nationellt fastställda kursplaner inom
en femårsperiod fr.o.m. år 1998. Enligt Skolverkets Verksamhetsplan 1998 kommer
kursplanerna att granskas utifrån principiell utformning, tillämpbarhet,
aktualitet och relation till gymnasieskolans kursplaner. Med granskningen som
utgångspunkt skall bedömas huruvida behov finns av ändringar i de enskilda
ämnenas kursplaner.
I motion 1997/98:So629 (kd) yrkande 8 föreslås att barnkunskap skall läggas in
i kursplanen i ämnet samhällskunskap. Motionärerna anser att det är viktigt att
eleverna redan i grundskolan får undervisning om barns behov och om
föräldraskapets betydelse.
U t s k o t t e t påminner om att regeringen i propositionen om ny läroplan
för grundskolan, m.m. (prop. 1992/93:220) ansåg att det inte skulle fastställas
någon kursplan i ämnet barn- och ungdomskunskap, till skillnad från vad
Läroplanskommittén föreslagit (SOU 1993:2). I stället borde ämnets föreslagna
innehåll inarbetas i övriga kursplaner. Utskottet anmärkte att
kunskapsavsnitten i barn och ungdomskunskap ingick i flera ämnen, t.ex.
biologi, idrott och hälsa, samhällskunskap och religionskunskap. Därav följde
att ämnet var väl lämpat för ämnesövergripande temaundervisning. Utskottet
utgick ifrån att Läroplanskommitténs förslag skulle komma att tjäna som
underlag till kommentarmaterial (bet. 1993/94:UbU1 s. 41 f.).
Enligt uppgift från Skolverket har verket på regeringens uppdrag utarbetat
ett referensmaterial om barnkunskap med reflekterande skrivningar kring barn
och ungdom, relationer m.m. Referensmaterialet kommer att publiceras under
våren 1998.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet bör
avslås.
Eleverna i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige bör enligt
motion 1997/98:Ub203 (m) få en allsidig historieundervisning om vad som hände
innan nuvarande nationsgränser fastställdes. Motionären anmärker att svensk
historia givetvis inte skall undanhållas eller negligeras. Men lokal historia
bör få en mer framträdande behandling.
U t s k o t t e t har behandlat likalydande motioner tidigare och senast
våren 1997 (bet. 1996/97:UbU8). Utskottet som avstyrkt yrkandena har
konstaterat att det i kursplanen i ämnet historia finns utsagt att eleverna
skall känna till hembygdens historia och kultur. Även den nu aktuella motionen
bör avslås av riksdagen med samma motivering.
Betydelsen av idrottsundervisningen i skolan lyfts fram i flera motioner.
Enligt motion 1997/98:Kr517 (m) yrkande 2 måste ämnet idrott och hälsa ges ett
stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras till att också använda utrymmet
i timplanen för elevens val för ämnet. Motionärerna framhåller att idrott och
hälsa är ämnesövergripande och att lärarlag bestående av exempelvis idrotts-,
hushålls- och biologilärare med sina olika kunskaper kan ge ämnet dess rätta
bredd. Det är viktigt att det lokala inflytandet över utformningen av
undervisningen ökar.
Det påpekas i motion 1997/98:Kr516 (fp) yrkande 5 att många arbetsgivare
tillåter motion på arbetstid och subventionerar tränings- och tävlingsavgifter.
Samma synsätt måste enligt motionärerna slå igenom också på skolans område. För
detta krävs bl.a. ett mer omfattande mål för ämnet idrott och ett utvidgat
samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna.
I motion 1997/98:Kr510 (kd) yrkande 3 betonas att friluftsliv och
idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av skolutbildningen. Målet för
undervisningen i idrott skall vara att skapa intresse för regelbunden motion
och medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnandet, anför motionärerna. De
menar att den fysiska träningen skall vara anpassad efter den enskilde elevens
förutsättningar och ge en positiv upplevelse av fysiska aktiviteter.
U t s k o t t e t delar motionärernas åsikter om att det är viktigt att
stimulera elevernas intresse för regelbunden motion och fysisk träning. Genom
riksdagens beslut hösten 1997 har antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i
grundskolans timplan ökat från 460 till 500 fr.o.m. läsåret 1998/99 (prop.
1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades det lokala
jämkningsutrymmet för skolans val från 410 timmar till 600 timmar för att vidga
skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och
intressen. Därutöver finns i timplanen avsatt 382 timmar för elevens eget val,
vilka bl.a. kan användas för ämnet idrott och hälsa.
Utskottet vill peka på att det i kursplanen i ämnet idrott och hälsa ingår
att eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.
Dessutom skall de få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är att
eleverna skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de så
småningom kan välja dem som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin
egen fysiska träning och utveckla ett bestående intresse för motion, idrott och
friluftsliv. Också hälsoperspektivet är en viktig del av ämnet. Utskottet ser
positivt på ett utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningar. Det
anges också i grundskolans läroplan (Lpo 94) att det åligger alla som arbetar i
skolan att verka för att utveckla kontakter med föreningsliv och andra
aktiviteter utanför skolan som kan berika undervisningen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3,
1997/98:Kr516 yrkande 5 och 1997/98:Kr517 yrkande 2 med hänvisning till vad
utskottet redovisat om idrottsundervisningen.
Kursplanen i ämnet idrott och hälsa bör enligt motion 1997/98:Fö404 (kd)
yrkande 7 kompletteras med målet att eleven i slutet av det nionde skolåret
skall ha kunskap i hjärt-lungräddning.
U t s k o t t e t anser att det självfallet är angeläget att barn och
ungdomar får utbildning och kunskaper i metoder för livräddning. Som
motionärerna relaterat står det i kursplanen i idrott och hälsa att eleverna
bör få grundläggande utbildning i första hjälpen vid olycksfall och att de i
slutet av det femte skolåret skall kunna hantera nödsituationer vid vatten.
Enligt utskottets mening är det en fråga för lokala beslut huruvida skolan
skall anordna kurser specifikt i hjärt-lungräddning. Riksdagen bör inte göra
något uttalande med anledning av motionsyrkandet. Det bör alltså avslås.
Enligt motion 1997/98:Ub241 (s) har simundervisningen i skolan minskat.
Särskilt bland invandrarelever är simkunnigheten dålig, hävdar motionärerna,
vilket kan bero på att dessa elever har en annan kulturell bakgrund och därmed
en annan syn på badande och klädsel. I motionen betonas skolans ansvar för att
se till att eleverna i fråga kan delta på sina villkor i simundervisning.
U t s k o t t e t har ingen annan åsikt än motionärerna. Det är
utomordentligt viktigt att alla barn lär sig simma. Utskottet utgår från att
skolan och föräldrarna gemensamt tar ett ansvar för att barnen får denna
färdighet. Skolans ansvar i detta avseende understryks i kursplanen för
grundskolan i ämnet idrott och hälsa, där det bland målen för det femte
skolåret ingår att eleven skall kunna simma. Något uttalande av riksdagen med
anledning av motionen behövs inte enligt utskottets uppfattning. Motionen
avstyrks därmed.
Inom idrottsämnet bör undervisningen i dans ges ökat utrymme. Det framhålls i
motionerna 1997/98:So676 (mp) yrkande 6 och 1997/98:Ub274 (s). Enligt det
förstnämnda yrkandet bidrar dansen till såväl psykiskt som fysiskt välmående.
Dansutbudet bör utöver det traditionella även omfatta modern dans och etniska
danser såsom jazzdans, flamenco, orientalisk dans, afrikansk dans, salsa m.m.
Enligt den senare motionen skapar kunskaper om åtminstone de grundläggande
dansstegen i våra vanligaste sällskapsdanser en trygghet hos eleven vid umgänge
utanför skolan och senare i vuxenlivet.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Riksdagen
bör inte uttala sig om t.ex. vilka danser som skall förekomma i skolans dans-
undervisning. Kursplanen i idrott och hälsa anger bland målen, som eleverna
skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, att eleverna skall kunna
delta i dans och vara förtrogna med några folkdanser och de vanligaste moderna
danserna. Naturligtvis finns det inget som hindrar att skolan lokalt tar
initiativ till att anordna undervisning i t.ex. etniska danser.

Betygssystemet
Förslag om ändringar i grundskolans betygssystem lämnas i flera motioner.
I motion 1997/98:Ub208 (m) anför motionärerna att de vill öka skolornas
möjligheter att använda skriftliga omdömen och betyg för utvärdering och som
pedagogiska hjälpmedel. De anser att betyg skall ges tidigare än i dag och att
antalet betygssteg bör bli fler. De framhåller att ingen elev skall behöva
lämna grundskolan utan goda kunskaper i svenska, engelska och matematik
(yrkande 8). Det första betygstillfället i årskurs 8, som konkret visar varje
elevs kunskaper, bör därför vid behov omedelbart åtföljas av aktiva
stödinsatser för att på bästa vis använda resterande tid i den obligatoriska
skolan. Elever som behöver ett extra år för att klara grundskolans mål skall
erbjudas detta. - Enligt motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 1 bör riksdagen hos
regeringen begära förslag om betyg från årskurs 4. Motionären anmärker att
betyg ställer krav på både lärare och elever och bör ses som en hjälp för att
uppmärksamma svaga elever.
Ett övergripande kontrakt för kunskap i skolan byggt på principen att ingen
skall behöva lämna grundskolan utan godkända betyg, föreslås i motion
1997/98:Ub267 (c) yrkande 1. Kontraktet kan utformas som ett ömsesidigt
åtagande för å ena sidan stat, kommun och skola och å andra sidan föräldrar.
Det är då också viktigt, menar motionärerna, att information om elevens
kunskapsutveckling ges i sådan tid att stödinsatser kan sättas in. Enligt
yrkande 5 i motionen bör den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola
vara muntlig information genom utvecklingssamtal. Från årskurs 5 bör det ges en
obligatorisk skriftlig information, som inte har karaktären av betyg, om
elevens kunskaper och utveckling. Från höstterminen i årskurs 7 bör betyg ges.
- I motion 1997/98:Ub239 (c) begärs en översyn av betygssystemet i grundskolan.
Motionären anser att ett betygssystem inte får leda till att elever slås ut
redan på grundskolenivå. Alla elevers förutsättningar måste beaktas.
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 9 uttala sig för att
betyg skall ges fr.o.m. årskurs 6. Motionärerna anser att elever, föräldrar,
skolan och skolpolitikerna tidigare än i årskurs 8 behöver få signaler om
eventuella behov av insatser för att eleverna skall kunna lämna grundskolan med
godkända slutbetyg.
Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 15 bör målrelaterade betyg ges i en
sexgradig skala och senast fr.o.m. årskurs 7. Dessutom bör skriftlig
information om elevens kunskaper och utveckling ges fr.o.m. årskurs 5. Det
senare är viktigt för att de elever som behöver särskilt stöd skall kunna få
det på ett tidigt stadium, betonar motionärerna. De anser också att skolan
skall ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme om elev som slutar
grundskolan utan godkänt betyg oavsett om eleven begär det eller inte. Vidare
vill motionärerna att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt så att
elevens kunskapsutveckling regelbundet kan följas upp (yrkande 6).
En motsatt uppfattning förs fram i motion 1997/98:Ub283 (s). I denna hävdar
motionärerna att betygen styr utbildningen bort från kreativt kunskapstänkande.
Inlärningen under de tre sista åren i grundskolan tenderar enligt dem att
centreras till enkla mätbara fakta, och arbetsformerna tenderar att anpassas
efter behovet av kontroll. De menar att betygens inverkan på eleverna och på
undervisningen måste minskas. På sikt borde betygen avskaffas.
U t s k o t t e t erinrar om att nuvarande betygssystem för grundskolan har
införts efter beslut av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:85,
bet. UbU6, rskr. 136). Reglerna för betyg anges i 7 kap. grundskoleförordningen
(1994:1194).
Enligt gällande bestämmelser skall läraren fortlöpande informera eleven och
elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall
läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklings-
samtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement
till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg.
Betyg skall sättas varje termin fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en
tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om
en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller hon
inget betyg i ämnet. I ett sådant fall skall på begäran av eleven eller elevens
vårdnadshavare ges ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling.
Utskottet har i betänkandet om införande av det nya betygssystemet ingående
redovisat sin syn på frågor om utvecklingssamtal, den skriftliga informationen
till hemmet, antalet betygstillfällen, betygsskalan, skriftligt omdöme om
elevens kunskapsutveckling efter begäran och behovet över huvud taget av ett
nationellt betygssystem (bet. 1994/95:UbU6). Utskottet hänvisar till vad
utskottet då anförde och är inte berett att förorda några ändringar i
betygssystemet för grundskolan.
När det gäller möjligheterna att uppmärksamma svaga elever och deras behov av
stödinsatser för att nå upp till kraven för betyget Godkänd vill utskottet
särskilt peka på betydelsen av de utvecklingssamtal som läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin skall ha om elevens
skolsituation. Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de mål som
skall ha uppnåtts vid slutet av femte och nionde skolåret, skall eleven enligt
5 kap. grundskoleförordningen ges stödundervisning. I nämnda kapitel sägs
vidare att ett åtgärdsprogram då skall utarbetas av berörd skolpersonal varvid
samråd med eleven och elevens vårdnadshavare bör äga rum. Utskottet vill
understryka att det är viktigt att skolorna upprättar åtgärdsprogram om en elev
behöver särskilda stödåtgärder. Utskottet hänvisar också till bestämmelsen i 4
kap. 10 § skollagen (1985:1100) att en elev i grundskolan, som inte
tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att
fullfölja utbildningen, skall få tillfälle att göra detta under högst två år
efter det att skolplikten upphörde.
Enligt Skolverkets rapport Skolan i siffror 1998: del I fick sex procent av
de elever som slutade grundskolan våren 1997 ett ofullständigt slutbetyg.
Utskottet noterar att regeringen i regleringsbrevet för Skolverket för
budgetåret 1998 föreskriver att verket skall prioritera insatser som syftar
till att öka andelen elever som lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1,
1997/98:Ub208 yrkande 8, 1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256
yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub283.
I två motioner begärs riksdagsuttalanden om nationella prov i grundskolan. Alla
grundskolor bör enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 9 genomföra nationella
prov i centrala ämnen det femte respektive det nionde året. Skolornas resultat
bör redovisas för kommunens skolstyrelse och på lämpligt sätt komma alla
föräldrar till del. - I motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 10 understryker
motionärerna att regelbundna, obligatoriska nationella prov bör genomföras. De
behövs för att kvalitetssäkra skolan.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.
Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen skall ämnesprov i svenska, engelska
och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas
kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Dessa prov är obligatoriska
och kommer att genomföras första gången under våren 1998. Ämnesproven
fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem.
Skolverket erbjuder också skolhuvudmännen ämnesprov för årskurs 5 i svenska,
engelska och matematik samt diagnostiska material för årskurserna 2 (svenska
och matematik) och 7 (svenska, engelska och matematik) för att ge stöd till
lärare vid bedömning av elevers kunskaper.
Utskottet delar motionärernas uppfattning vad gäller nödvändigheten att
kvalitetssäkra skolan. En likvärdig utbildning kräver att arbetet med att
bedöma och utveckla kvaliteten i skolan stärks på alla nivåer. Genom
förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i
kraft den 1 november 1997, har införts en skyldighet för varje kommun och skola
att årligen göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den
kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive
arbetsplanen. En kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i
vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om
målen inte har uppnåtts. Skolverkets instruktion har samtidigt ändrats så att
verket nu också skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete
i skolväsendet.
Enligt Skolverkets Verksamhetsplan 1998 skall verket under året genomföra
särskilda kvalitetsgranskningar, utveckla nationella indikatorer för att
beskriva skolsystemets kvalitet och resultat samt utveckla de nationella proven
som nationella indikatorer på utbildningens kvalitet (s. 6).
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande med
anledning av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och 1997/98:Ub250 yrkande 10.
Riksdagen bör alltså avslå desamma.
Enligt motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 2 bör som behörighetskrav för tillträde
till gymnasieskolan krävas godkända betyg i svenska, engelska och matematik.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen i samband med beslutet om en ny
läroplan för gymnasieskolan, m.m. fastställde kunskapsrelaterade
behörighetskrav för studier på gymnasieskolans nationella program (prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Bestämmelserna som infördes
i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) innebär att som krav för tillträde
till nationella och specialutformade program i gymnasieskolan skall gälla att
eleven har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med
godkända betyg i svenska - alternativt enligt senare riksdagsbeslut svenska som
andraspråk - engelska och matematik. Enligt övergångsbestämmelserna skall de
nya behörighetsreglerna tillämpas första gången vid intagningen till
gymnasieskolan inför läsåret 1998/99. Elever som inte uppfyller
behörighetskraven skall hänvisas till studier på ett individuellt program i
gymnasieskolan.
En arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har i
departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78)
diskuterat huruvida det finns anledning att frångå behörighetskraven om det
finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl skulle kunna vara att en elev har
påvisbara läs- och skrivsvårigheter, eller att en invandrarelev på grund av en
omfattande undervisning i svenska inte givits möjlighet till tillräckliga
studier i engelska för att få ett godkänt betyg. Arbetsgruppens bedömning är
att det är nödvändigt att behörighetsreglerna skall gälla även fortsättningsvis
för att gymnasieskolan skall ges grundläggande förutsättningar att nå målen.
Reglerna får dock inte ge upphov till helt orimliga situationer. Därför
föreslår arbetsgruppen att det skall vara möjligt att frångå behörighetskraven
endast om det finns synnerliga skäl och efter individuell prövning av den
enskilde elevens förutsättningar att klara av studier på ett nationellt
program. - Arbetsgruppens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet anser att yrkande 2 i motion 1997/98:Ub201 är tillgodosett och bör
avslås.

Föräldrainflytande m.m.
Flera motioner tar upp frågan om ett ökat föräldrainflytande i skolan.
Enligt motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 10 är det viktigt att föräldrarna
deltar i barnens skolarbete både hemma och i skolan och att de följer upp och
stödjer sina barn i inlärningsprocessen. Skolan måste uppmuntra föräldrar att
ta detta ansvar. Skolan bör också kunna ge föräldrar stöd och råd genom t.ex.
temakvällar om pedagogik. Därtill bör föräldrar ges möjlighet till ökat
inflytande i skolans arbete. Av skolan bör detta betraktas som en resurs som
bättre skall tas till vara än i dag.
I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 8 framhålls också vikten av att föräldrar
och barn har inflytande över skola och barnomsorg och även valfrihet mellan
olika alternativ. Då skapas bra förutsättningar för att ta till vara
familjernas engagemang för lokalt förändringsarbete och gemenskap, skriver
motionärerna.
Två motioner behandlar särskilt försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 13 har en viss
överskattning gjorts av efterfrågan på föräldrainflytande i form av modellen
med lokala föräldrastyrelser. Motionärerna betonar att föräldrarnas inflytande
inte får innebära att de övertar det professionella och pedagogiska ansvaret
för hur undervisningen skall bedrivas. Vidare måste det finnas tydliga regler
för hur ledamöter i föräldrastyrelsen skall utses. Motionärerna menar dock att
problemen med styrelserna kan lösas och att man kan prova sig fram till ett bra
föräldra- och elevinflytande i skolan.
Kommande utvärdering av försöksverksamheten med föräldrastyrelser bör enligt
motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 5 bl.a. inriktas på huruvida spridningen
bland föräldrarna som deltar i styrelserna motsvarar spridningen bland eleverna
vad gäller socio-ekonomiska förhållanden. Det bör vidare under försöksperioden
vara möjligt att i skolstyrelserna välja in företrädare för lokala myndigheter
och organisationer samt lokalt näringsliv.
U t s k o t t e t anser liksom motionärerna att det är viktigt att
föräldrarna engagerar sig i skolan och barnens skolarbete samt får ökat
inflytande över verksamheten i såväl skola som barnomsorg. Utskottet vill här
återknyta till vad utskottet anfört i det föregående, nämligen att ett viktigt
inslag i barns skolgång är de utvecklingssamtal som lärarna regelbundet skall
hålla med eleverna och deras föräldrar. Vid dessa samtal skall elever, lärare
och föräldrar tillsammans diskutera barnets skolarbete och utveckling och sätta
upp mål för den närmaste framtiden.
I fråga om försöksverksamheten med föräldrastyrelser har utskottet inhämtat
från Skolverket att det hittills inkommit anmälningar från kommuner om
inrättande av sådana styrelser vid ett 90-tal skolor. Det är enligt utskottets
uppfattning ännu för tidigt att dra några slutsatser av försöksverksamheten som
äger rum under perioden juli 1996-juni 2001. Inom Skolverket har arbete inletts
med att planera och lägga upp ett utvärderingsarbete med sikte på att verket
skall kunna redovisa en första bild av verksamheten med föräldrastyrelser under
år 1998. Enligt verket kan det redan nu sägas att det kan bli svårt att utan
mera djupgående intervjuer kartlägga de socio-ekonomiska förhållandena och i
vad mån dessa är återspeglade i styrelsesammansättningen.
Enligt 4 § förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser
inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får den kommunala nämnden
besluta att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de
anställda vid skolan skall ingå som ledamöter. Från Skolverket har utskottet
erfarit att det i försöksverksamhetens initiala skede dock endast i mycket
begränsad omfattning förekommit att kommunen utsett företrädare för lokala
intressen att ingå i de lokala styrelserna.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår här
aktuella motionsyrkanden.

Övriga frågor
Enligt motion 1997/98:Kr269 (v) yrkande 12 bör riksdagen hos regeringen begära
en parlamentarisk utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av
skollagen. Motionärerna anser att en av de viktigaste insatser som kan göras
för att stödja barns och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de
kommunala musikskolorna till kommunala kulturskolor. Kulturskolan som skolform
bör skrivas in i skollagen och bör liksom grundskolan vara avgiftsfri.
U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att kommunala
musik- och kulturskolor har en betydande uppgift när det gäller att stimulera
barns och ungdomars intresse för kultur och ta till vara talanger inom olika
konstformer. Dock är utskottet inte berett att ställa sig bakom en
parlamentarisk utredning i syfte att lagreglera dessa skolor som skolform.
Utskottet kan nämna att kulturministern i svar den 21 januari 1998 på fråga i
riksdagen uppgett att hon inte avser att verka för en lagstiftning som
garanterar kommunal musik- och kulturskola.
Ett arbete med att stärka kulturinnehållet och de kulturella uttrycksformerna
i skolan har sedan september 1995 pågått i Regeringskansliet inom arbetsgruppen
för projektet Kultur i skolan. Arbetsgruppen består av företrädare för Kultur-
och Utbildningsdepartementen samt för berörda myndigheter m.fl.
Enligt vad utskottet inhämtat skall arbetsgruppen under våren 1998 presentera
en idéskrift, där man kommer att ta upp frågor om de kommunala musik- och
kulturskolorna och hur de kan bidra till att utveckla kulturarbetet i den
obligatoriska skolan.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
I dag finns det enligt motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 10 ingen samlad kunskap
om orsaker till särplacering av elever - varför elever placeras i särskilda
undervisningsgrupper och skoldaghem, får anpassad studiegång eller förlängd
praktisk arbetslivsorientering (prao) och vilka elever som placeras. De få
studier som finns visar dock, hävdar motionärerna, att eleverna och även deras
föräldrar mycket sällan får vara med och bestämma om vilka åtgärder som skall
vidtas. Motionärerna anser att det behövs en kartläggning och beskrivning av
konsekvenserna av boendesegregationen i samhället, liksom forskning på området.
U t s k o t t e t vill i frågan hänvisa till Barnpsykiatrikommitténs
slutbetänkande Det gäller livet - stöd och vård till barn och ungdomar med
psykiska problem (SOU 1998:31) som nyligen överlämnats till socialministern.
Kommittén konstaterar att förutom familjen torde skolan vara samhällets
viktigaste institution för barns fostran och utveckling. En välfungerande skola
är därmed av avgörande betydelse också för barns och ungdomars psykiska hälsa.
Kommittén anser att skolans elevvårdande verksamhet skall besitta kvalificerad
kunskap om barns och ungdomars psykiska, sociala och biologiska utveckling. En
grundläggande princip för elevvården skall vara att skolrelaterade problem
skall hanteras inom skolan, i samråd med hemmen. Den elevvårdande personalen
skall kunna bistå med konsultation, handledning och utredning av enskild elevs
skolsvårigheter. En sådan utredning skall enligt kommittén utformas i samråd
med eleven och elevens vårdnadshavare efter de svårigheter och behov eleven
har. Den skall kunna innefatta pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
utredning och skall vara inriktad på åtgärd. Kommittén lägger fram förslag till
bestämmelser i skollagen, grundskoleförordningen och gymnasieförordningen av
denna innebörd.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionsyrkandet utan anser att
beredningen av Barnpsykiatrikommitténs förslag bör avvaktas. Riksdagen bör
alltså avslå motion 1997/98:Ub281 yrkande 10.
En utökning av timplanen för träningsskolan till att omfatta samma timtal som
gäller för grundsärskolan begärs i motion 1997/98:Ub265 (c). Motionären påpekar
att eleverna i träningsskolan har 380 undervisningstimmar mindre än eleverna i
grundsärskolan. Det är en orättvisa som bör rättas till.
U t s k o t t e t erinrar om att enligt särskoleförordningen (1995:206)
bilaga 1 är utbildningens omfattning i årskurserna 1-10 i grundsärskolan totalt
7 400 timmar. Enligt bilaga 2 i samma förordning omfattar utbildningen i
årskurserna 1-10 i träningsskolan totalt 7 020 timmar. Denna undervisningstid
har framräknats genom omvandling till klocktimmar av de timplaner med
stadieveckotimmar som gällde enligt Läroplan för den obligatoriska särskolan
1990 (Lsä 90). Dock utgjorde den motsvarande timplanen i Lsä 90 ett tak för
undervisningstiden och inte som nu den minsta totala undervisningstiden.
Kommunerna får i dag besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som
anges i timplanerna (2 kap. 3 § särskoleförordningen).
Särskolan har egna kursplaner, vilka också är olika för grundsärskolan
respektive träningsskolan. Grundsärskolans kursplaner anger de mål som eleven,
utifrån sina förutsättningar, skall ha uppnått i varje ämne i slutet av det
femte och det nionde skolåret. Kursplanerna för träningsskolan beskriver en
eftersträvad utveckling av varje elevs förmåga inom ett antal områden. Mål som
eleven efter sina förutsättningar skall ha uppnått anges endast för årskurs
nio.
Riksdagen beslutade i november 1995 om en tidsbegränsad lag angående
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång (prop. 1994/95:212, bet. 1995/96:UbU1, rskr. 1995/96:27). Lagen, som
gäller under tiden 1 januari 1996-30 juni 2000, ger föräldrar till
utvecklingsstörda barn rätt att avgöra om deras barn skall tas emot i
grundskolan eller i särskolan. Utskottet anförde i betänkandet att man utgick
från att det i utvärderingen av försöksverksamheten skulle närmare belysas om
nuvarande organisation av särskolan, med en uppdelning i grundsärskola och
träningsskola, är den mest ändamålsenliga (s. 6). Med hänvisning till vad
utskottet anfört uppdrog regeringen i mars 1996 åt Skolverket att utvärdera
bl.a. nuvarande organisation av den obligatoriska särskolan. Skolverket skulle
i denna fråga samråda med utredningen om funktionshindrade elever i skolan
(dir. 1995:134), som bl.a. har att utreda hur ansvaret skall fördelas mellan
stat, kommun och landsting för utbildning av funktionshindrade elever och deras
omvårdnad i anslutning till utbildningen.
Skolverket har redovisat utvärderingsuppdraget i en rapport daterad den 28
januari 1998 (dnr 96:565). Verkets bedömning är att den obligatoriska
särskolans uppdelning i grundsärskola och träningsskola i dagsläget bör finnas
kvar. Verket anför att flera av landets kommuner tog över huvudmannaskapet för
särskolan från landstingen först vid årsskiftet 1995/96. De nya huvudmännen
behöver tid för att lära känna särskolans verksamhet och de särskilda behov
elever med utvecklingsstörning har, innan någon eventuell förändring av
särskolan sker. I rapporten redovisas att arbete pågår i några kommuner med att
hitta individuella lösningar för att tillgodose varje elevs specifika behov,
men detta arbete är ännu i ett inledningsskede.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande med anledning av
motionsyrkandet. Yrkandet bör avslås.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 12 begärs ett riksdagsuttalande om
fritidshemsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.
Motionärerna vill att Skolverket skall få tydliga direktiv om att
skolbarnsomsorgen i form av fritidshemsverksamhet faller under verkets
tillsynsansvar. De anför vidare att fritidshemmens personal ofta är viktiga
vuxenkontakter för barnen. Fritidspedagogerna inom skolbarnsomsorgen borde
därför knytas till kommunernas verksamhet vid fritidsgårdar och ungdomsgårdar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. Utskottet
påminner om att riksdagen hösten 1997 beslutade att bestämmelserna om
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen skulle inarbetas i
skollagen i form av två nya kapitel, nämligen 2 a kap. Förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg och 2 b kap. Förskoleklassen (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.
107). De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 januari 1998.
Skolverket blev därmed fr.o.m. den 1 januari 1998 sektorsmyndighet även för
barnomsorgen. Skolverket har i Verksamhetsplan 1998 redovisat det planerade
arbetet med barnomsorgsfrågorna. Bland annat skall verket på olika sätt följa
och förbättra kunskapen om integreringen mellan skola, förskoleklass och
fritidshem. En fortsatt integrering av verksamheterna skall främjas. Det anges
också att verket måste ha en beredskap för att genom uppföljning, snabba
utvärderingar och tillsyn bevaka kvaliteten inom området i olika avseenden.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att Barnomsorg och skolakommittén
(BOSK) i sitt betänkande Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och
unga 6-16 år (SOU 1997:21) diskuterar skola och fritidsverksamheter i ett
vidare perspektiv. Kommittén menar att det är viktigt att vuxna som inte
arbetar i integrerade former samverkar med varandra (s. 81). Det kan gälla
föräldrar, fritidsledare, dagbarnvårdare, lärare, socialarbetare, fält-
assistenter m.fl. En samverkan med vuxna som utvecklas till stabila och
varaktiga nätverk i ett bostadsområde kan betyda mycket för barns och ungas
uppväxtvillkor, anför kommittén. Läroplanen bör kunna användas även i sådan
samverkan kring barns och ungas fostran, fritid och lärande. - Ärendet angående
läroplan för barn och unga 6-16 år bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Det bör framhållas att det ankommer på kommunerna att organisera och samordna
sina verksamheter.
Enligt motion 1997/98:Ub248 (m) handikappas många barn i kamratumgänget av
bristande kunskaper i sociala färdigheter som simning, skridskoåkning, cykling
etc. Motionären anser att förskolan borde se som en av sina viktigaste
pedagogiska uppgifter att träna barnen i sociala färdigheter.
U t s k o t t e t citerar ur BOSK-kommitténs slutbetänkande Att erövra
omvärlden - Förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157) att förskolan
skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som
utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. I avsnittet
Utveckling och lärande sägs att förskolan skall erbjuda barnen en god
pedagogisk verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande integreras.
Den pedagogiska verksamheten skall bedrivas mot givna mål och planeras och
genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets intellektuella och sociala
utveckling. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda
lärandet och ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra
nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. - Också ärendet angående läroplan
för förskolan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och 1997/98:Ub250
yrkande 6,
res. 1 (m, c, fp, kd) - delvis
2. beträffande modersmålsundervisningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 10,
res. 2 (mp) - delvis
3. beträffande orientering om det moderna samhällets sårbarhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö404 yrkande 6,
4. beträffande barnkunskap
att riksdagen avslår motion 1997/98:So629 yrkande 8,
5. beträffande allsidig historieundervisning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub203,
6. beträffande idrottsundervisningen i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3, 1997/98:Kr516 yrkande
5 och 1997/98:Kr517 yrkande 2,
res. 3 (fp) - delvis
7. beträffande kunskap i hjärt-lungräddning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö404 yrkande 7,
8. beträffande simundervisning i skolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub241,
9. beträffande skolans undervisning i dans
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub274 och 1997/98:So676 yrkande 6,
res. 2 (mp) - delvis
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande
8, 1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och
15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub283,
res. 4 (m)
res. 5 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
11. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och 1997/98:Ub250
yrkande 10,
res. 1 (m, c, fp, kd) - delvis
12. beträffande behörighetskrav för tillträde till gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub201 yrkande 2,
13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 10 och 1997/98:So805
yrkande 8,
res. 5 (c) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 13 och 1997/98:Ub256
yrkande 5,
res. 3 (fp) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
15. beträffande utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas
av skollagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 12,
res. 7 (v) - delvis
16. beträffande kunskap om orsaker till särplacering av elever
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 10,
res. 7 (v) - delvis
17. beträffande utökad timplan för träningsskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub265,
res. 5 (c) - delvis
18. beträffande fritidshemsverksamhetens integrering i skola och
ungdomsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 12,
19. beträffande träning i sociala färdigheter i förskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub248.

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),
Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén
(c).

Reservationer

1. Svenska som andraspråk, m.m. (mom. 1 och 11)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Inger Davidson
(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c) anför:
Vi anser att goda kunskaper i ämnet svenska är en förutsättning för att
eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Elever
med ett annat modersmål behöver en annan pedgogik för att lära sig svenska än
den som övriga elever får. Men syftet med undervisningen i svenska som
andraspråk måste vara att så fort som möjligt ge eleverna sådana kunskaper att
de kan gå över till den ordinarie undervisningen i svenska. Bestämmelsen om att
godkänt betyg i svenska som andraspråk skall vara likvärdigt med godkänt betyg
i svenska vid antagning till gymnasieskolan bör därför slopas. Riksdagen bör
bifalla motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och 1997/98: Ub250 yrkande 6 och hos
regeringen begära förslag till sådan ändring av skollagen.
Enligt vår uppfattning skall alla grundskolor regelbundet genomföra
obligatoriska nationella prov i centrala ämnen. På nationell nivå behövs
centralt utarbetade prov för att bibehålla en likvärdig utbildning över riket.
Också på lokal nivå ökar behovet av att kunna stämma av att utbildningen kommer
att uppfylla nationellt satta mål. De aktuella motionsyrkandena bör därför
bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 11 bort
hemställa
1. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och
1997/98:Ub250 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
11. beträffande nationella prov
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och
1997/98:Ub250 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,

2. Modersmålsundervisningen, m.m. (mom. 2, 9, 10 och 13)
Gunnar Goude (mp) anför:
Modersmålsundervisningen i grundskolan bör enligt min mening stärkas. Därmed
avser jag att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt modersmål skall
skyddas. Det skall finnas tillgång till goda språklärare som inte särbehandlas
vid skolan utan ingår som en del av lärarlaget. Organisationen och
schemaläggningen av modersmålsundervisningen måste också ske på samma sätt och
med samma krav på smidighet som ställs för övriga skolämnen. Detta bör
riksdagen med bifall till vår motion i ärendet som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilt bland flickor är dans en mycket populär syssla som dessutom bidrar
till såväl psykiskt som fysiskt välmående. Jag anser att mera tid bör ägnas åt
dans i skolans gymnastikundervisning och att dansutbudet bör förändras till att
även omfatta modern dans och etniska danser. Detta skulle vara mer attraktivt
för eleverna än det traditionella utbudet. Riksdagen bör bifalla motion
1997/98:So676 yrkande 6.
När det gäller betygssystemet i grundskolan hävdar jag att betygen styr
utbildningen bort från kreativt kunskapstänkande. Det finns en tendens att
inlärningen centreras till mätbara fakta och att arbetsformerna anpassas efter
behovet av kontroll. I likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Ub283 menar
jag att betygens inverkan på eleverna och på undervisningen måste minskas. På
sikt borde betygen avskaffas. Motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.
Jag delar uppfattningen i motion 1997/98:So805 yrkande 8 att det är viktigt
att föräldrar och elever ges ökat inflytande över skola och barnomsorg och att
man på så sätt tar till vara familjernas engagemang för lokalt
förändringsarbete och gemenskap. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet
göra ett uttalande om detta.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 10
och 13 bort hemställa
2. beträffande modersmålsundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande skolans undervisning i dans
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 6 och med avslag på
motion 1997/98:Ub274 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub283 och med avslag på motionerna
1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8, 1997/98:Ub239,
1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15 samt
1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So805 yrkande 8 och med anledning
av motion 1997/98:Ub267 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Idrottsundervisningen i skolan, m.m. (mom. 6, 10 och 14)
Ola Ström (fp) anför:
Jag anser att det synsätt som finns inom arbetslivet på betydelsen av fysisk
aktivitet måste slå igenom också på skolans område. Många arbetsgivare tillåter
motion på arbetstid och subventionerar tränings- och tävlingsavgifter. Det är
viktigt att skolan stimulerar elevernas intresse för idrottsundervisningen. För
det krävs bl.a. ett mer omfattande mål för ämnet idrott och hälsa och ett
utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Motion 1997/98:Kr516
yrkande 5 bör enligt min mening bifallas av riksdagen.
Såsom har förordats i motion 1997/98:Ub250 yrkande 9 angående betygssystemet
i grundskolan bör betyg ges fr.o.m. årskurs 6. Elever, föräldrar, skolan och
skolpolitikerna måste nämligen få tidiga signaler om eventuella behov av
insatser för att eleverna skall kunna få godkända slutbetyg. Jag vill att
riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen detta
till känna.
Folkpartiet liberalerna välkomnade försöksverksamheten med lokala styrelser
med föräldramajoritet men var tveksamma till vissa inslag. Vi vill fortfarande
betona att föräldrarnas inflytande inte får innebära att de övertar det
professionella och pedagogiska ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas.
Ett grundläggande krav från vår sida är också att det finns tydliga regler för
den process som tillämpas för att utse ledamöter i föräldrastyrelsen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 10 och 14
bort hemställa
6. beträffande idrottsundervisningen i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr516 yrkande 5 samt med anledning
av motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3 och 1997/98:Kr517 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 9 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,
1997/98:Ub239, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1
och 5 och 1997/98:Ub283 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 och med avslag på
motion 1997/98:Ub256 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
4. Betygssystemet i grundskolan (mom. 10)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Catharina Elmsäter-Svärd (alla m)
anför:
I fråga om betygssystemet i grundskolan anser vi att skolornas möjligheter att
använda skriftliga omdömen och betyg för utvärdering och som pedagogiska
hjälpmedel bör ökas. Betyg bör ges tidigare än i dag, och antalet betygssteg
bör bli fler. Ingen elev skall behöva lämna grundskolan utan goda kunskaper i
svenska, engelska och matematik. Utöver extrainsatser för stöd till de elever
som vid första betygstillfället i årskurs 8 visas ha behov av sådana, måste
skolan ge eleverna den tid de behöver. För att klara grundskolans mål kan de
behöva ett extra år. Vi vill att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad vi nu anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 10 bort
hemställa
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 8 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98: Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande
9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 och
1997/98:Ub283 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

5. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10, 13 och 17)
Marie Wilén (c) anför:
Jag ställer mig bakom förslaget i motion 1997/98:Ub267 om ett övergripande
kontrakt för kunskap i skolan, byggt på principen att ingen skall behöva lämna
grundskolan utan godkända betyg. Kontraktet kan utformas som ett ömsesidigt
åtagande för å ena sidan stat, kommun och skola och å andra sidan föräldrar.
Det förutsätter information om elevens kunskapsutveckling och behov av
stödinsatser i ett väl fungerande betygssystem för grundskolan. Jag anser att
den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig
information genom utvecklingssamtal. Från årskurs 5 bör det ges en obligatorisk
skriftlig information som dock inte har karaktär av betyg. Betyg bör ges från
höstterminen i årskurs 7. Riksdagen bör bifalla yrkandena 1 och 5 i motionen.
Åtagandet från föräldrarna bör innebära att de deltar i barnens skolarbete
hemma och i skolan och att de följer upp och stödjer sina barn i
inlärningsprocessen. Skolan å sin sida bör kunna ge föräldrar stöd och råd. Det
är också naturligt att föräldrarna som bäst känner sina barn och deras behov
ges möjlighet till ökat inflytande i skolans arbete. Med det anförda föreslår
jag att riksdagen bifaller också yrkande 10 i motion 1997/98:Ub267.
Likaså tillstyrker jag motion 1997/98:Ub265 om en utökning av timplanen för
träningsskolan. Jag anser det inte motiverat att eleverna i träningsskolan har
380 undervisningstimmar mindre än eleverna i grundsärskolan. Detta bör rättas
till.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 13 och
17 bort hemställa
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5, med
anledning av motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,
1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9 och 1997/98: Ub283 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 10 och med anledning
av motion 1997/98:So805 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
17. beträffande utökad timplan för träningsskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub265 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10 och 14)
Inger Davidson (kd) anför:
När det gäller betygssystemet i grundskolan vill jag framhålla att det är
viktigt med betyg som komplement till utvecklingssamtalen. Stegen i
betygsskalan får inte vara för glesa om betygssystemet skall medverka till att
motivera eleven att försöka uppnå nästa steg. Betyg bör ges i en sexgradig
skala fr.o.m. årskurs 7. Dessutom bör skriftlig information om elevens
kunskaper och utveckling ges fr.o.m. årskurs 5 för att elever i behov av stöd
skall kunna få detta i tid. Även utvecklingssamtalen bör dokumenteras
skriftligt så att elevens kunskapsutveckling regelbundet kan följas upp. Jag
anser också att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett
skriftligt omdöme om en elevs kunskaper för det fall att eleven inte får
godkänt betyg i ett ämne, oavsett om eleven begär det eller inte. Vad jag nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15
som sin mening ge regeringen till känna.
Det är enligt min mening angeläget att utvärderingen av försöksverksamheten
med lokala styrelser med föräldramajoritet söker belysa i vad mån de socio-
ekonomiska förhållandena bland eleverna återspeglas i styrelsernas
sammansättning av föräldrarepresentanter. Jag menar också att företrädare för
lokala myndigheter och organisationer samt lokalt näringsliv bör väljas in i
styrelserna under försöksperioden för att öppna skolan mot det omgivande
samhället. Utskottet borde ha tillstyrkt yrkande 5 i motion 1997/98:Ub256.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10 och 14
bort hemställa
10. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, med
anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,
1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9 och 1997/98: Ub283 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 5 och med avslag på
motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

7. Utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen, m.m.
(mom. 15 och 16)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Jag anser att en av de viktigaste insatser som kan göras för att stödja barns
och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de kommunala musik-skolorna
till kommunala kulturskolor. För att ytterligare stärka kulturskolan som
skolform bör den skrivas in i skollagen. Kulturskolan blir därmed ett kommunalt
ansvar. Den bör vara avgiftsfri. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Kr269
yrkande 12 och hos regeringen begära en parlamentarisk utredning i frågan
huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen.
Det behövs en samlad kunskap om orsaker till särplacering av elever. Enligt
min mening måste en kartläggning och beskrivning göras av bl.a. konsekvenserna
av boendesegregationen i samhället, varför vissa elever placeras i särskilda
undervisningsgrupper och skoldaghem, får anpassad studiegång eller förlängd
prao. Även forskning på området behövs. Bland annat har studier visat att
eleverna och även deras föräldrar mycket sällan får vara med och bestämma om
vilka åtgärder som skall vidtas. Vad jag nu har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1997/98:Ub281 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 15 och 16
bort hemställa
15. beträffande utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av
skollagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande kunskap om orsaker till särplacering av elever
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................4
Vissa ämnen i grundskolan 4
Betygssystemet 8
Föräldrainflytande m.m. 11
Övriga frågor 12
Hemställan 16
Reservationer........................................18
1. Svenska som andraspråk, m.m. (mom. 1 och 11) (m, c, fp, kd) 18
2. Modersmålsundervisningen, m.m. (mom. 2, 9, 10 och 13) (mp) 18
3. Idrottsundervisningen i skolan, m.m. (mom. 6, 10 och 14) (fp) 20
4. Betygssystemet i grundskolan (mom. 10) (m) 21
5. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10, 13 och 17) (c) 21
6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10 och 14) (kd) 22
7. Utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen,
m.m. (mom. 15 och 16) (v)
23