Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Betänkande 2023/24:CU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 november 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.
Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.
Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.
Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.
Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressenProposition 2022/23:136
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:106 av Nadja Awad m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
- Motion 2023/24:162 av Jennie Nilsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
- Motion 2023/24:220 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP) med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-11-16
Trycklov: 2023-11-16
Betänkande 2023/24:CU4
Alla beredningar i utskottet
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Civilutskottet föreslår att riksdagen röstar ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.
Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.
Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.
Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.
Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-11-22
Debatt om förslag 2023/24:CU4
Webb-tv: Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:34
- Protokoll 2023/24:34 Onsdagen den 22 novemberProtokoll 2023/24:34 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Protokoll från debatten
Anf. 2 Björn Tidland (SD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i civilutskottets betänkande 2023/24:CU4, vilket innebär att riksdagen antar regeringens förslag till lag om konsumenters kollektiva intressen.
Fru talman! Upprinnelsen till detta lagförslag är ett direktiv från Europaparlamentet. Syftet med direktivet är att säkerställa att grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen är tillgänglig i alla medlemsstater på likvärdiga villkor samtidigt som regelverket förhindrar rättegångsmissbruk.
Vad är då en grupptalan? Med grupptalan avses enligt direktivet en talan för att skydda konsumenters kollektiva intressen som väcks av en godkänd enhet.
Vad är då en godkänd enhet? Jo, det är en organisation eller ett offentligt organ som företräder konsumenters intressen och som av en medlemsstat har utsetts för att väcka grupptalan i enlighet med direktivet.
Hur blir man då en godkänd enhet? För det första måste man bedriva verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen, och man ska ha gjort så under minst tolv månader före ansökan. För det andra får man inte vara vinstdrivande. För det tredje får man inte vara konkursmässig. För det fjärde ska man vara oberoende och inte påverkas av andra än konsumenter. För det femte, slutligen, måste man lägga ut all information om sin verksamhet på sin webbsida, och det gäller även organisation och ekonomi.
Vem bestämmer då vilka som blir godkända enheter? Jo, det gör en beslutande myndighet som även ska upprätta en förteckning över godkända enheter. Myndigheten ska även pröva alla enheter vart femte år och utdela vite för dem som missköter sig. Den beslutande myndigheten ska anmäla till Europeiska kommissionen vilka som är godkända för att väcka gränsöverskridande grupptalan.
Finns det ytterligare regler? Svar ja. Regeringens lagförslag innehåller 28 paragrafer som finns återgivna i betänkandet. Jag hänvisar till handlingarna för detaljer om dessa.
Fru talman! Jag finner ingen anledning att ifrågasätta att lagen kommer att fylla sitt syfte, nämligen att grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen blir tillgänglig i alla medlemsstater på likvärdiga villkor.
Anf. 3 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Tack, ledamoten Björn Tidland! Vi delar ledamotens uppfattning när det gäller förslaget. Vi tycker att förslaget är bra. Men frågan kvarstår fortfarande när det gäller opt-out. Vi skriver i vår motion att vi skulle vilja utreda den delen.
Vår uppfattning är att den nya lagen kommer att öka och förbättra skyddet för konsumenterna och att oseriösa näringsidkare kommer att få det svårare att agera på marknaden. Regeringen själv har uttryckt att det finns fördelar med att utreda ett opt-out-system. Varför vill ledamoten inte godkänna det förslaget?
Anf. 4 Björn Tidland (SD)
Fru talman! Tack, Anna-Belle Strömberg, för frågan!
I er motion har ni hänvisat till SOU 2022:42, där ni hittar er information. Jag läser högt ur utredningen, där man svarar på varför man inte föreslår opt-out: "Att utforma en väl fungerande ordning som tillgodoser de behov som i dag finns av att stärka konsumenters rättsskydd och som uppfyller nödvändiga rättssäkerhetskrav kräver dock en ordentlig genomgång och analys av situationen på konsumentområdet. En sådan analys skulle behöva inkludera samråd med såväl organisationer som företräder konsumentintressen som näringslivsintressen. Det finns dessutom ett antal avgränsningar av en opt out-ordning som skulle behöva övervägas, liksom vilken lagteknisk lösning som skulle väljas och hur rättssäkerhetsgarantierna skulle utformas."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Jag hänvisar alltså till utredningen. Det får bli mitt lite byråkratiska svar.
Anf. 5 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Tack för svaret, Björn Tidland!
I Grupptalanutredningen redovisas ju flera fördelar även med opt-out. Det skulle leda till större grupper, och det skulle stärka den enskildes rättsskydd. Det skulle stärka och värna konsumenter som inte har möjlighet eller förmåga att vara aktiva på det sätt som det nuvarande systemet kräver.
Tycker inte ledamoten att det därför finns starka skäl att öppna upp för en sådan utredning?
Anf. 6 Björn Tidland (SD)
Fru talman! Jag hänvisar till vidare debatt. Det är svaret på de frågorna.
Anf. 7 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater välkomnar de förslag som finns i betänkandet. Vår uppfattning är att den nya lagen kommer att ge förutsättningar för att öka skyddet och förbättra konsumenternas tillgång till rättslig prövning för kollektiva intressen.
Godkända enheter kommer att kunna väcka talan om både åtgärder för gottgörelse och åtgärder för förbudsföreläggande för drabbade konsumenter. Oseriösa näringsidkare ska få svårare att agera på marknaden. Det här tycker vi är bra.
Men, fru talman, i likhet med flera andra remissinstanser anser vi att regeringen borde ha gått ett steg längre i förslaget, vilket innebär att utöver opt-in även införa ett opt-out, något som redan tillämpas i bland annat Norge och Danmark. Antalet grupprättegångar som har drivits under en 20-årsperiod har varit litet. Detta talar för att någon form av opt-out-förfarande bör övervägas på nytt.
För att tredjepartsfinansiering över huvud taget ska aktualiseras krävs att kravet är av stor omfattning, och för att den nya lagen nu ska få någon verklig effekt för att uppnå syftet med direktivet krävs det att Sverige även inför opt-out-modellen. En sådan modell medför att konsumenterna kan få sin sak prövad i de fall där det annars inte skulle ha blivit fallet och därmed skapa intressen från tredjepartsfinansiärer.
Ett opt-out-förfarande behöver inte nödvändigtvis omfatta alla grupptalantvister utan kan begränsas till vissa situationer som exempelvis i Norge, där man använder sig av en så kallad opt-out-ventil som kan användas i situationer där de individuella beloppen är så små att de annars inte skulle kunna göras gällande. I de fallen kan rätten i Norge bestämma att gruppmedlemmarna ges automatisk grupptillhörighet med möjlighet till utträde ur gruppen. Även i Danmark kan ett opt-out-förfarande tillämpas vid offentlig grupptalan om det avser små individuella anspråk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Fru talman! Grupptalanutredningen 2022:42 lyfter fram processekonomiska vinster och en minskad risk för upprepade processer. Utredningen redovisar utförligt en lång rad fördelar med att införa opt-out. Det skulle leda till större grupper, stärka den enskildes rättskydd och bättre värna de konsumenter som inte har förmåga att vara aktiva på det sätt som det nuvarande systemet kräver.
Fru talman! Vi socialdemokrater föreslår därför att regeringen går vidare med detta arbete och återkommer med ett förslag om införande av ett opt-out-förfarande. De många fördelar som utredningen med instämmande av såväl regeringen och flera remissinstanser lyfter fram talar också det för ett opt-out-förfarande, i likhet med våra grannländer. Det behöver finns också här i Sverige.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation.
Anf. 8 Lars Beckman (M)
Fru talman! Vad betyder då opt-in och opt-out? Det kanske inte alla som ser denna tv-sändning vet.
Opt-in betyder alltså att berörda konsumenters samtycke ska inhämtas innan en civilrättsprocess inleds. Ett opt-out-system skulle innebära en risk för att en person dras in i en rättsprocess utan vetskap om detta, vilket strider mot den grundläggande principen att var och en ska råda över sina rättsförhållanden.
Fru talman! Jag är bekymrad över Socialdemokraterna. Magdalena Andersson var i USA och tittade på kampanjmetoder. Efter det kom Socialdemokraterna hem och polisanmälde politiska motståndare. Man har brutaliserat debatten. Man tar inte avstånd från ledamöter som går på Hamaskonferens. I går kväll lyfte Strandhäll och hyllade en pöbel som störde ett politiskt möte. Och nu vill Socialdemokraterna i civilutskottet amerikanisera domstolsväsendet.
Det är nämligen det som är risken, fru talman, när man gör som i USA. Man köper en tvättmaskin, och så kommer någon på att man kan stämma företagen, vilket kostar miljarder för företagen. Framgångsrika advokatbyråer driver in pengar, och organisationer skapas för att driva in pengar. Det är det som opt-out betyder.
Jag är orolig för Socialdemokraternas utveckling. Det skulle vara ett väldigt annorlunda förfarande i svenskt rättsväsen att gå den väg som Socialdemokraterna vill.
Vi är helt överens om att vi ska ha ett starkt konsumentskydd. Vi är överens om att den här lagstiftningen är bra. Men vi vill inte, fru talman, ha ett amerikaniserat rättsväsen i Sverige.
Jag förstår inte att ni socialdemokrater vill gå den vägen. Konsumentskyddet ska vara starkt, men det är självklart att den som vill stämma ett företag och vara med i en rättsprocess i förväg ska vara medveten om det. Varför vill ni amerikanisera det svenska rättsväsendet med ett opt-out-förfarande?
Anf. 9 Anna-Belle Strömberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Fru talman! Lars Beckman och jag delar inte uppfattning. Som jag sa i mitt anförande instämmer jag i regeringens förslag på en ny lag, men ledamoten instämmer inte i Socialdemokraternas förslag på att ge konsumenterna ytterligare ett stärkt skydd. Konsekvensen av det är att konsumenterna inte har möjlighet eller förmåga att aktivt ta del av det system som finns nu på det sätt som nuvarande system kräver. De kommer inte att få sin sak prövad. Små individuella anspråk kommer inte att prövas eftersom de inte är så många.
Regeringen uttrycker att det finns fördelar med någon form av opt-out-system. Vad är det då som hindrar er från att bifalla vår motion?
Anf. 10 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag ska berätta exakt, Anna-Belle Strömberg, vad som hindrar oss. Vi vill inte ha en amerikanisering av rättsväsendet.
Det är inte varje dag som man vet vad opt-in och opt-out innebär, så jag googlade och tog hjälp av organisationer. Jag frågade dem vad dessa uttryck betyder i länder där de finns.
Marknaden för tredjepartsrättslig finansiering uppskattas till 40-80 miljarder euro globalt. Det finns alltså professionella organisationer och företag som ägnar sig åt rättstvister. Det systemet vill vi moderater inte ha. Vi vill ha balans i konsumentskyddet, och vi vill ha ett starkt konsumentskydd.
Det är möjligt att socialdemokratiska partiet tänker att man ska investera i en fond som ägnar sig åt sådant och alltså ägnar sig åt tredjepartsfinansiering. De har 30 procent direktavkastning. De har som affärsidé att jaga rätt på tvister och konsumenter, och de använder sig av ett opt-out-förfarande som innebär att de lämnar in en stämning och sedan säger att alla som har ätit dessa cornflakes kan kontakta dem för att få hjälp och någon krona. Men systemet är att om jag vill stämma cornflakestillverkaren ska jag i förväg ha sagt att jag vill vara med och stämma dem. Det är skillnaden mellan de två förslagen.
Jag förstår inte Socialdemokraterna. Varför vill ni ha ett amerikaniserat rättsväsen?
Anf. 11 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Vi delar uppfattning om ett stärkt konsumentskydd, och det är därför vi för fram förslaget. Det framgår av betänkandet att flera remissinstanser ställer sig bakom förslaget, till exempel PRO och Sveriges Konsumenter, högskolan och en hel del andra advokater. De säger att det är ett bra system som borde provas och utredas. Även regeringen har i sitt betänkande sagt att det är en möjlig lösning. Dessutom har både Norge och Danmark och andra länder det systemet.
Eftersom vi har haft systemet med opt-in i över 20 år, och det inte har lett till så många tvistlösningar, borde vi prova något mer. Då är opt-out något att titta på.
(Applåder)
Anf. 12 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Fru talman! I dag debatterar vi alltså betänkandet Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande.
Det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för denna nya lagstiftning. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög konsumentskyddsnivå samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning av överträdelser av konsumentskyddande bestämmelser. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för dels förbudsföreläggande, dels gottgörelse. Precis som det har framgått i en annan debatt skiljer det sig nu mellan majoriteten i Sveriges riksdag och bland annat Socialdemokraterna.
Vi vill ha ett starkt konsumentskydd, och vi vill också ha en balans i lagstiftningen. I dag har vi goda möjligheter för konsumenter att få rätt, till exempel i Allmänna reklamationsnämnden, där den frivilliga rättelsen är hög.
Det vi inte vill ha är ett amerikaniserat rättsväsen. Vi hörde i ett tidigare replikskifte att advokater är positiva till Socialdemokraternas förslag med opt-out. Det är klart att advokaterna är jättepositiva. Det är väl Advokatsamfundets bästa vän att skapa en ny marknad för möjlighet till stämningar i Sverige. Det är vad Socialdemokraternas förslag betyder i den reservation som S, V och MP har skrivit tillsammans.
Vi vill alltså inte ha ett sådant system, utan vi vill ha en stark och bra lagstiftning som är lika i hela EU. Det är därför vi implementerar EU-direktivet. Svensk Handel i sitt remissvar har gått fram med att det är ett bra system att ha ett likvärdigt rättsskydd i hela EU. Men Svensk Handel, likt Svenskt Näringsliv och andra organisationer, varnar för ett system där vi skapar en lönsamhet i att ägna sig åt - jag höll på att säga rättstrots - ett system där man via grupptalan börjar stämma företag, precis som i USA. Det vill vi alltså inte ha i Sverige.
Möjligheten till stämningar är en lönsam marknad. En av de fonder som finansierar tredjepartsfinansierade stämningar är oerhört lönsam med 30 procent i direktavkastning. Jag förstår därför att advokaterna är positiva till att Socialdemokraterna vill införa det systemet i Sverige, men det vill alltså inte majoriteten i Sveriges riksdag.
Det är bra att vi förstärker konsumentskyddet, det är bra med enhetliga villkor i EU, men vi vill inte ha ett amerikaniserat rättsväsen.
Anf. 13 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! I dag hanterar vi, som ni har hört, ett ärende som rör EUlagstiftning för konsumenter. Det är en lagstiftning som blir viktigare ju mer globala vi konsumenter blir. När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global blir valfriheten större, men samtidigt kan det bli svårare att välja rätt. Det är också svårt att veta hur man ska agera när man inte har fått det man har betalat för.
Dagens betänkande handlar om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen med syftet att bland annat förbättra konsumenternas tillgång till en rättslig prövning. I det här fallet gäller det att det ska finnas en mekanism i alla EU:s medlemsstater för att kunna väcka grupptalan om både åtgärder för förbudsföreläggande och åtgärder för gottgörelse, till exempel ersättning, prisavdrag eller hävning eller båda dessa ting. Genom direktivet om grupptalan ska alla EU-länder få en mekanism för grupptalan, och Miljöpartiet tycker att större delen av förslaget är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Lagförslaget bygger också, som ni har hört, på att grupper får en avgränsning som innebär att den som för talan vid grupprättegången namnger de olika gruppmedlemmarna och att dessa personer meddelar att de önskar vara med i gruppen innan en grupprättegång inleds. Det är det som kallas opt-in. Det är just här som vår invändning ligger. Vi tror att det kommer att leda till att många kommer att missa möjligheten att ställa sig bakom en grupptalan, vilket kan lämna dem utan ersättning eller att den totala ersättningen från företaget blir liten.
I flera länder, som vi också har hört, exempelvis Storbritannien, Norge och Danmark, är det möjligt att under vissa förutsättningar föra talan för en berörd grupp, som konstitueras automatiskt utan att varje enskild person har anmält sig till gruppen i förväg. De som önskar kan i stället meddela att de inte vill ingå i gruppen. Det kallas då opt-out.
Detta innebär att fler personer tillsammans kan ställa krav i de fall beloppen blir små men berör många. Det skulle också verka förebyggande så att bolag anstränger sig i högre grad för att göra rätt från början. På individuell nivå kan det leda till att fler engagerar sig i grupptalan.
Det skulle också kunna minska risken att konsumenter missar möjligheten att delta på grund av att de inte själva gjort en anmälan. Ett opt-out-förfarande skulle därför på ett bättre sätt värna de konsumenter som inte har möjlighet eller förmåga att vara aktiva på det sätt som det föreslagna systemet med opt-in kräver.
Därför tycker vi precis som Konsumentverket och flera andra remissinstanser att ett opt-out-system bättre skulle motsvara många konsumenters behov. Jag yrkar därför bifall till reservationen i betänkandet från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Anf. 14 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för ditt anförande!
I grunden är vi överens. Vi är överens om att vi stärker konsumentskyddet och att det är bra att vi har samma regler i EU. Det som gör mig bekymrad är att Miljöpartiet ansluter sig till Socialdemokraternas amerikanisering av rättsväsendet.
Vi hörde tidigare Socialdemokraterna säga att advokater är väldigt nöjda med er reservation. Det är klart; det är inte så konstigt när de kan se lönsamma rättsprocesser framför sig.
Ett företag, eller det är egentligen en fond, som heter Burford är en av de största börsnoterade rättstvistfinansiärerna. Ett år investerade de 443 miljoner dollar och fick tillbaka 772 miljoner dollar. De hade alltså en avkastning på 31 procent. I de här rättstvisterna får advokater i genomsnitt 1 miljon dollar per anspråk medan konsumenterna får 36 dollar.
Det är en utveckling, fru talman, som vi inte vill se i Sverige. Vi vill inte ha en amerikanisering av det svenska rättsväsendet. Vi vill inte ha det på EU-nivå heller, så jag tror att man på EU-nivå måste vara oerhört vaksam mot den lobbyism som riktas till bland annat politiska partier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Det är lätt att säga att det här är ett starkt konsumentskydd. "Stäm hej vilt! Får vi rätt kan du komma efteråt och vara med och dela på kakan." Det är det som är skillnaden mellan dessa två förslag.
Jag skulle vilja fråga Katarina Luhr: Ser ledamoten inga risker med det förfaringssätt som lobbyister, advokater och andra vill ha för att kunna göra masstämningar i Sverige?
Anf. 15 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Lars Beckman tar i från tårna i det fall där vi vill gå längre med den här utredningen än regeringen har gjort. Han pratar om en amerikanisering.
Opt-out-förfarandet är något som vi ser i både Norge och Danmark, där man har infört det. Det är också något som föreslagits i utredningen att man går vidare med därför att det kan vara ett sätt att värna enskilda konsumenter som kanske inte har möjligheten att engagera sig i civilsamhället. De kanske inte är med i den debatt där man ser att en process eller ett överklagande kommer att dra igång och därför inte hinner anmäla sig. Det är också något som flera remissinstanser har föreslagit att man ska gå vidare med och utreda, exempelvis både Konsumentverket och Sveriges Konsumenter.
Jag kan tycka att det är lite märkligt att regeringen inte alls vill undersöka den här frågan vidare. Vi säger ju inte ens att man behöver införa det i det här regelverket, utan vi säger att man behöver tillsätta en utredning för att se om man kan införa ett sådant här förfarande framöver.
Anf. 16 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag förstår att Sveriges Konsumenter tycker att det här skulle vara bra. De skulle ju kunna se det som en affärsidé att leta upp tvister och masstämma företag eller organisationer eller tjänsteföretag för att sedan, om de vinner i domstol, säga till folk: Var så god, kom hit!
Det är ju precis det vi inte vill se. Det är det som är amerikaniseringen av rättsväsendet, fru talman, och jag noterar att Katarina Luhr och Miljöpartiet inte ser några som helst risker med det.
Baksidan av detta är att det kommer att vara kostnadsdrivande. Om en känd svensk biltillverkare i Göteborg får en masstämning - vi säger att de får betala 1 miljard i böter eller 1 miljard i skadestånd - kommer det att göra att varje bil hädanefter blir dyrare. Det är extremt kostnadsdrivande. Den som är på den goda sidan, den som är på den rätta sidan, är alltså emot den amerikanisering som Socialdemokraterna vill se eftersom det är kostnadsdrivande.
Däremot är det bra för vissa organisationer. Vi hörde Socialdemokraterna själva säga att advokaterna skulle hylla det här systemet. Ja, det är fullt möjligt. Och tittar vi på fonderna vars starka lobbyister vill ha detta på EU-nivå ser vi att de är extremt lönsamma - 31 procent i direktavkastning. Men för konsumenterna är det inte särskilt bra att en advokat får 1 miljon och en konsument får 36 kronor. Det är kostnadsdrivande, och det är dåligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Om man däremot reglerar detta starkt på EU-nivå och verkligen gör en stark reglering på EU-nivå, ja, då kanske man kan överväga det. Men det finns ingen sådan EU-reglering.
Det är positivt att vi är överens om att vi stärker konsumentskyddet. Det är negativt att ni vill ha en amerikanisering av det svenska rättsväsendet. Jag önskar, Katarina Luhr, att ni kunde se några problem med er reservation. Men det gör ni tydligen inte.
Anf. 17 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag tycker att det här blev en väldigt konstig diskussion. Ärendet handlar om att stärka konsumenters rätt, till exempel när någon har sålt en produkt som inte uppfyller kraven. Man kanske har blivit skadad av en produkt som man har köpt. Tanken är att alla de konsumenter som har drabbats av till exempel en undermålig produkt ska kunna ta del av en ersättning.
I det här fallet handlar det om att fler ska kunna ta del av en stämning om någon blir fälld för en undermålig produkt. Om man på något sätt lyfter fram att det här kommer att vara dåligt för företagen tänker jag att tanken är att stärka konsumentskyddet, inget annat, och att alla individer - eller så många som möjligt - ska kunna ta del av den ersättning som företaget ska betala ut.
Jag tycker att det är jättejättemärkligt att Lars Beckman pratar om konsumentskydd men samtidigt inte vill att alla som drabbats ska kunna ta del av en ersättning.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:34 Onsdagen den 22 novemberProtokoll 2023/24:34
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen,
2. lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar,
3. lag om ändring i konsumentköplagen (2022:260).Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:136 punkterna 1-3.Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:106 av Nadja Awad m.fl. (V),
2023/24:162 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och
2023/24:220 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP).- Reservation 1 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 17 SD 62 0 0 10 M 56 0 0 12 C 20 0 0 4 V 0 18 0 6 KD 15 0 0 4 MP 0 14 0 4 L 11 0 0 5 - 1 0 0 0 Totalt 165 122 0 62