Gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Betänkande 1990/91:UbU16
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU16
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Innehåll
1990/91 UbU16
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:85 (s. 220) föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 3. att riksdagen antar förslaget till lag om uppdragsutbildning i vissa fall, 4. att riksdagen antar förslaget till lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6), 6. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3), 7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om timplanerna i kommunal vuxenutbildning (avsnitt 4.7), 8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10), 9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning (avsnitt 4.10), 10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5), 11. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om samverkan mellan olika utbildningsanordnare m.m. (avsnitt 5.1.1), 12. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om jämställdhet mellan kvinnor och män (avsnitt 5.2.3), 13. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanearbetet (avsnitt 5.4), 14. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt 5.6.2), 15. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6), 16. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om utbildning av lärare m.m. (avsnitt 5.7), 17. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1 och 5.9.2), 18. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 5.9.4).
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B10 (s.221--222) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om ett schabloniserat statsbidragssystem för vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, 2. att riksdagen till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38563000kr.
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B 11 (s.223--225) föreslagit
att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 290000000kr.
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B14 (s. 225--226) föreslagit
att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25757000 kr.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:85
1990/91:Ub110 av Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i gymnasieskolan.
1990/91:Ub112 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att semesterlagen ändras fr.o.m. den 1 juli 1991 så att rätt till semesterlön under grund-sfi slopas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av de statliga timersättningarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lagen om ledighet för grund-sfi.
1990/91:Ub113 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska stoffet.
1990/91:Ub114 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet religionskunskap skall ingå i den obligatoriska kärnan för gymnasieskolan.
1990/91:Ub115 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkens ställning i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumtionslinjen.
1990/91:Ub116 av Iréne Vestlund m.fl. (s, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstinget Dalarna även fortsättningsvis får vara huvudman för yrkesförberedande utbildning i musik och att denna blir treårig, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen jämställs med yrkesdansarutbildningen och tilldelas särskilt verksamhetsstöd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dispens medges så att elever över 20 år kan söka sig till denna utbildning.
1990/91:Ub117 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet för tusentals personer att via distansutbildning kunna få en utbildning eller kunna fort- och/eller vidareutbilda sig, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att statens skola för vuxna i Härnösand kan fortsätta och utveckla sin verksamhet.
1990/91:Ub118 av Ulla Tillander (c) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om att minska antalet timmar i karaktärsämnena inom naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om i princip oförändrat timtal för den lärarledda undervisningen på de studieförberedande programmen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i gymnasieskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta dem som går på yrkesförberedande linjer få del av religion, etik och livsfrågor på garanterad tid, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ämnet religion, etik och livsfrågor inom omvårdnadsprogrammet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om lärarkompetensen och att satsa på fortbildning.
1990/91:Ub119 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och fritidsprogrammet i den nya gymnasieskolan.
1990/91:Ub120 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning och uppbyggnad i projektform av kompetenscenter för distansöverbryggande teknik på utbildningsområdet.
1990/91:Ub121 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att omvårdnadsutbildning även skall få anordnas av primärkommunerna.
1990/91:Ub122 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggspoäng för underrepresenterat kön.
1990/91:Ub123 av Hans Dau (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till reformering av gymnasieskolan, bl.a. vad gäller språkutbildningen, i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Ub124 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa särskoleelevers tillträde till gymnasieskolans individuella program.
1990/91:Ub125 av Ingegerd Anderlund och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att yrkesråd inrättas och att det regleras i skollagen.
1990/91:Ub126 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till reformering av gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar i enlighet med vad som i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för gymnasieutbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet geografi, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att delta i kommunal vuxenutbildning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i den kommunala vuxenutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av vuxenutbildningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för programmen rörande naturbruk och omvårdnad, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ner statens skolor för vuxna.
1990/91:Ub127 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller gymnasieskolan och hos regeringen begär förslag om en ny gymnasieskola i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade utredningen, 3. att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret 1991/92 anslår 33000000 kr., 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionsämnets ställning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning.
1990/91:Ub128 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grenen musik inom det estetiska programmet skall vara en självständig gren med direktval musik i årskurs 1.
1990/91:Ub129 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utrymmet för språk inom samhällsvetenskapsprogrammets humanistiska gren, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnande av undervisning i latin och grekiska.
1990/91:Ub130 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 vad gäller distansutbildning, 2. att riksdagen beslutar att den statsbidragsbaserade distansutbildningen bibehålls vid statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand.
1990/91:Ub131 av Karl-Göran Biörsmark och Birger Hagård (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om geografi som kärnämne om 40 timmar i gymnasieskolan.
1990/91:Ub132 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för den nya framtida gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etappstudier, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om identitetsarbete och att främja elevernas utveckling till harmoniska människor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördjupad kunskapssyn, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eleven i centrum, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevens inflytande och ansvar, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal styrelse på skolenheten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogik i gymnasieskolan, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarnas och SYO-personalens fortbildning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöundervisning, hälsa och internationalisering, 11. att riksdagen beslutar att införa ett livsvetenskapligt program enligt vad i motionen anförts, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella program och att dessa successivt övergår till individuella program, 13. att riksdagen beslutar och lagfäster varje elevs rätt till individuellt program, 14. att riksdagen beslutar att avslå obligatorisk treårig gymnasieskola, 15. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att studera tre år i gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts, 16. att riksdagen beslutar att avslå den allmänna behörigheten och att grunden för utbildning på högskolenivå skall utgöras av adekvata förkunskaper för den valda studiegången, 17. att riksdagen beslutar införa elevrelaterat statsbidrag, s.k. elevpeng i gymnasieskolan, på komvux och på statens skolor för vuxna, 18. att riksdagen beslutar att elevpeng följer studerande till den kommun där eleven antagits, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieavbrott, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarrollen, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om schemalagd informationsskyldighet för SYO, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "provkarta" och vikten av vägledning och handledning, 23. att riksdagen beslutar att avslå åldersgränsen 20 år på komvux; åldersgränsen helt skall slopas, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsförlagd utbildning, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öppning mot andra skolformer och rätt att tillgodoräkna sig studier utomlands, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökunskap för kommande beslutsfattare, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SSVH-hörsel, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå nedläggningen av SSV, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvakta utredningen om distansutbildningscentrum innan någon neddragning sker på SSV, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplaner, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läroplan, mål- och riktlinjer samt betyg och kompetensbevis, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnaderna för gymnasieskolan, 35. att riksdagen beslutar om en konsekvensanalys av propositionen om den nya gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts.
1990/91:Ub133 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa särskoleelevers rätt till utbildning i den framtida gymnasieskolan.
1990/91:Ub134 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansinstitut och distansundervisning vid SSVH i Härnösand.
1990/91:Ub135 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Byggprogrammets uppdelning och om antal "minsta timmar" för undervisning i programmets karaktärsämnen.
1990/91:Ub136 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om linjeuppdelning under tredje gymnasieåret för energiprogrammets VVS-gren och fordonsprogrammets transportgren.
1990/91:Ub137 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändrad lydelse av 5kap. 6§ skollagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub138 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållsskolornas fortsatta verksamhet.
1990/91:Ub139 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition om gymnasieskolan och hos regeringen begär ett nytt förslag.
1990/91:Ub141 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av undervisningen i hemkunskap och slöjd på gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplanearbetet.
1990/91:Ub142 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av de moderna språkens ställning i gymnasieskolan.
1990/91:Ub143 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag, inkluderande etikundervisningens utformning inom ramen för religionsämnet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub144 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt utbyte inom gymnasieskolan.
1990/91:Ub146 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medverkan från skolverket vid utvecklingen av självinstruerande läromedel m.m. för ett tvärvetenskapligt individuellt program (humaniora--naturvetenskap).
1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tiden för de gemensamma ämnena kan läggas ut på ett flexibelt sätt under de tre åren, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grendelning skall vara möjlig även i årskurs 1, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta möjligheter för kommuner att få anordna utbildning på omvårdnadsprogrammet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av plåtslagare inom byggprogrammet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för sjöfartens personalbehov inom energiprogrammet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning med textil inriktning inom hantverksprogrammet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för storhushåll inom hotell- och restaurangprogrammet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av tandsköterskor inom omvårdnadsprogrammet, 10. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser förslag om reduktion av antal timmar i de studieförberedande programmen, 11. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av det samhällsvetenskapliga programmet med, i första hand, 100 timmar, 12. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av den garanterade undervisningstiden för de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen till 1850 timmar, 13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 330000000 kr. utöver regeringens förslag, eller således 30606451000kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordnat språkprogram för grundskolan och gymnasieskolan, 15. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i den gemensamma kärnan som skall ingå i samtliga program -- utöver regeringens förslag -- även skall ingå 30 timmar religionskunskap, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolans arbetslivskontakter skall redovisas i den kommunala skolplanen, 17. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna att den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter avvecklas fr.o.m. budgetåret 1992/93, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av gymnasiereformens finansiering, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i gymnasieskolan, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att studera på annan ort inom vuxenutbildningen, 21. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser förslag om avveckling av statens skolor för vuxna, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad översyn för att utveckla formerna för distansundervisning, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning med den översyn som skall göras av svensk undervisning i utlandet, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i motionen anförts om arbetslivets medverkan i det kommande läroplans- och kursplanearbetet.
1990/91:Ub148 av Ulf Melin och Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det möjligt för primärkommun att även i fortsättningen bedriva omvårdnadsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub149 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sektorsindelad gymnasieskola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiskt nytänkande och demokratisering av arbetsformer i gymnasieskolan, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om praktik inom samtliga program i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den garanterade lärarhandledda tiden för det estetiska programmet, naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheter utöver de garanterade timplanerna, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "elitlinjer", 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan lagändring att elevens rätt att fortsätta påbörjad utbildning efter studieuppehåll garanteras i enlighet med vad i motionen anförts, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det minsta antalet elever som krävs för att gren/tillval skall anordnas, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalsinstrument vid intagning till och inom gymnasieskolan, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utökning av den grundläggande vuxenutbildningen att gymnasieskolans kärnämnen inkluderas i enlighet med vad i motionen anförts, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag åt andra att anordna komvux, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna, 13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 14. Statens skolor för vuxna anvisar 10000000kr. utöver regeringens förslag, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av gymnasiereformen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade medel för fortbildning, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade medel till stimulansbidrag för inköp av utrustning.
1990/91:Ub150 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnena filosofi och psykologi i den framtida gymnasieskolan.
1990/91:Ub151 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att gymnasieskolans utbildningsalternativ även i fortsättningen skall benämnas linjer.
1990/91:Ub152 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade utredningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till statens skola för vuxna (SSV).
1990/91:Ub153 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av etiska levnadsregler i skolans läroplaner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av undervisningen i ämnet etik för blivande gymnasielärare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av vilken kompetens som skall gälla för att få undervisa i etik för blivande lärare.
1990/91:Ub154 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:85, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till gymnasiereform i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av särskild intagningsnämnd för vuxenutbildning.
1990/91:Ub155 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av ämnena fysik och kemi, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att återinföra ämnet geografi i gymnasieskolan.
1990/91:Ub156 av Nils Fredrik Aurelius m.fl. (m, s, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att del av lärarledd undervisning som hittills kan ersättas med distansundervisning på det sätt som sker vid korrespondensgymnasiet i Torsås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hermods ges ekonomiska möjligheter att också i fortsättningen svara för distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda prövningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att denna gymnasieform även i fortsättningen blir riksrekryterande.
1990/91:Ub157 av Stina Gustavsson och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta specialkurser och yrkesinriktade kurser inom jord- och skogsbrukssektorn.
1990/91:Ub158 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett basämne (kärnämne) kost--konsumentkunskap, införs i samtliga nationella program, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nuvarande konsumtionslinjes karaktärsämnen i det individuella programmet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de konsumentekonomiska specialkurserna som ett alternativ i det individuella programmet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre specialkursens kost--hälsa bibehållande i det framtida kursutbudet, 5. att riksdagen beslutar att utbildningar som tidigare varit öppna för sökande under 20 år även i fortsättningen skall vara det, 6. att riksdagen beslutar att det nationella programmet hotell och restaurang får beteckningen hotell--restaurang--storhushåll, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildning i storhushåll bör förläggas till internathushållsskolor/lanthushållsskolor.
1990/91:Ub159 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av personal anpassad för de små turisthotellen.
1990/91:Ub160 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet religion, etik och livsfrågor i gymnasieskolan.
1990/91:Ub161 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av de interkommunala ersättningarna.
1990/91:Ub162 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvåårigt alternativ i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildningsbehovet för lärare och SYO-konsulenter samt att kostnader för detta måste medtas vid finansieringen av reformen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör uppta överläggningar med representanter för näringslivet för att den arbetsplatsförlagda utbildningen skall kunna fungera, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alla gymnasieelevers rätt till undervisning i religionskunskap.
1990/91:Ub163 av Jan Hyttring och Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat antal veckotimmar för ämnet idrott--hälsa för såväl nationella som individuella program, 2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av vilken betydelse ämnet idrott--hälsa har för att förebygga skador av olika slag och den betydelse ämnet har för hälsa och välbefinnande samt om det finns någon skillnad i ämnets betydelse för kvinnor och män.
1990/91:Ub164 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygteknisk utbildning inom gymnasieskolan.
1990/91:Ub165 av Hans Leghammar och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:85, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som utvecklar de yrkesinriktade linjernas innehåll i enlighet med vad som anförs i motionen, 3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna att de yrkesinriktade gymnasielinjernas utvecklingspotential skall ses över så att kvaliteten inom de linjerna kan fördjupas i enlighet med vad som anförs i motionen.
1990/91:Ub166 av Maud Björnemalm och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedläggning av statens skola för vuxna i Härnösand.
1990/91:Ub167 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla statens skola för vuxna.
1990/91:Ub168 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beträffande undervisningstiden i religions- och samhällskunskap i gymnasieskolan beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub169 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, v, mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla gymnasieelever skall ges en mer omfattande och grundläggande bildundervisning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bildens och bildundervisningens roll inom det estetiska programmet förstärks, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bild- och konsthistorien ges en framträdande plats inom gymnasieskolans kulturkunskap.
1990/91:Ub170 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevers möjlighet till utbildning i gymnasieskolan.
1990/91:Ub171 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att geografin skall bli ett kärnämne i samtliga program i gymnasieskolan och omfatta 40 timmar.
1990/91:Ub172 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om lärarkompetensen och att satsa på fortbildning i ämnet religionskunskap.
1990/91:Ub173 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av distansundervisningen och nedläggning den 1 juli 1992 av SSVN.
1990/91:Ub174 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma alla berättigade till del, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel motsvarande 30 milj.kr. tillförs nuvarande särvux under budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub175 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att statens skola för vuxna i Härnösand skall bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade utredningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av statens skola i Härnösand för den regionala utvecklingen.
1990/91:Ub176 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkundervisning i gymnasieskolan.
Motioner från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub201 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet historia på gymnasiets treåriga linjer vid den förestående reformeringen av gymnasieskolan får behålla sin nuvarande ställning, uttryckt i obligatoriska timtal, fördelade på årskurser.
1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållning på gymnasieskolans samtliga linjer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av en ny treårig social linje, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll i den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.
1989/90:Ub212 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionsundervisningen på gymnasiet.
1989/90:Ub216 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att studera historia, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att historieämnets omfattning i den framtida gymnasieskolan bör vara minst densamma som i dag.
1989/90:Ub221 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkprogrammet på humanistisk studieväg i gymnasieskolan.
1989/90:Ub228 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att förstärka B- och C-språkens ställning i den svenska skolan.
1989/90:Ub230 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas roll i den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.
1989/90:Ub235 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mera biologi/ekologi i gymnasieskolan.
1989/90:Ub241 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utnyttja den resurs folkhögskolan utgör, när det gäller utbyggnaden av gymnasieskolans musiklinje.
1989/90:Ub247 av Sigge Godin och andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets omfattning i gymnasieskolan.
1989/90:Ub248 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet i gymnasieskolan med en internationell linje.
1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub262 av Lars Sundin och Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om historieämnets ställning i gymnasieskolan.
1989/90:Ub271 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att optikerutbildningen bör överföras till högskolan i enlighet med vad i motionen anförts.
1989/90:Ub275 av Roland Larsson och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vad i motionen anförts om den treåriga omvårdnadsutbildningens behörighet.
1989/90:Ub278 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olikheter i kompetensgivning för vårdelever i försöksverksamheten med den gymnasiala yrkesutbildningen.
1989/90:Ub305 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsaspekter vid en reformering av gymnasieskolan.
1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans språkundervisning.
1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse, 29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad gymnasieskola.
1989/90:Ub324 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet i 90-talets gymnasieskola.
1989/90:Ub327 av Gunnar Björk m.fl. (c, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att "lokalvård och miljö" ges särskild utbildningslinje i gymnasieskolan.
1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på gymnasiet.
1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljövård som specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub337 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga gymnasieskolor. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.
1989/90:Ub535 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk utbildning vid lanthushållsskolor.
1989/90:Ub621 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av en ny treårig vårdutbildning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grunder för meritvärdering och lämplighetsprövning vid antagning till gymnasieskolans omvårdnadslinje.
1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av B-språk, 10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan, 11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållning och konsumentkunskap.
1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad möjlighet till språktillval på grundskolans högstadium och om gymnasieskolans språkprogram.
1989/90:Ub813 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om filosofiämnet som obligatoriskt ämne på alla teoretiska gymnasielinjer.
1989/90:Ub816 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringen till hantverksyrkena och förstärkning av utbildningsmöjligheterna, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka hantverksyrken som bör ha treårig utbildningstid och därefter återkomma med förslag därpå. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N313.
1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma konkreta mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning.
1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieskolans inriktning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraven på förkunskaper, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för den gymnasiala yrkesutbildningen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av kurs-och timplaner i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökade valmöjligheter, 6. att riksdagen beslutar att betyg skall ges i tillvalsämnen i enlighet med vad i motionen anförts, 7. att riksdagen beslutar att specialgymnasier bör kunna inrättas i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för gymnasieutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydligt inriktade utbildningsvägar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisningen skall ske inom ramen för klart definierade ämnen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nuvarande blockämnesindelning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de skilda uppgifter som vilar på grundskola resp. gymnasieskola, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av gymnasieskola och vuxenutbildning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydligt angivna förkunskaper för antagning till gymnasium och högskola, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna ämnen i den yrkesinriktade gymnasieutbildningen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att genom egna val påverka innehållet i utbildningen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesutbildningens anknytning till arbetslivet, 13. att riksdagen beslutar att inrätta en modern lärlingsutbildning i enlighet med vad i motionen anförts, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en jämfört med lärlingsutbildningen mer skolförlagd yrkesutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub204 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av ett bibehållande av det obligatoriska idrottsämnet i gymnasieskolan liksom om sambandet mellan en dålig grundkondition och uppkomsten av belastningsskador i yrkeslivet.
1990/91:Ub209 av Karin Falkmer (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne på skolans alla stadier.
1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på förkunskaper för de olika gymnasielinjerna.
1990/91:Ub218 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett konkret förslag skall utarbetas hur generell utbildning för invandrare kan förverkligas.
1990/91:Ub221 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma alla berättigade till del (rubrik 7), 2. att riksdagen beslutar att särvux även skall omfatta undervisning på träningsskolenivå och att vuxna även skall få delta i yrkessärskolan (rubrik 7). Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So223.
1990/91:Ub227 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets ställning och utveckling i skolan.
1990/91:Ub228 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagandet av restriktion för att bevilja lärlingsutbildning.
1990/91:Ub229 av Eva Goës och Anna Horn af Rantzien (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lanthushållsskolor.
1990/91:Ub230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra geografi som eget ämne på gymnasiet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mera biologi i gymnasieskolan, 3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa miljökunskap fr.o.m. förskola t.o.m. högskola.
1990/91:Ub233 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottsämnet även i fortsättningen bör vara ett obligatoriskt ämne i gymnasieskolan.
1990/91:Ub234 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att optikerutbildningen bör förläggas till högskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning och förläggning av sådan utbildning.
1990/91:Ub246 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk beredning av frågor om distansundervisningen.
1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av idrotten i skolan skall ske.
1990/91:Ub249 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottsämnet skall vara obligatoriskt i gymnasieskolan.
1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en friare gymnasieskola.
1990/91:Ub253 av Marianne Andersson i Vårgårda och Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att idrottsämnet i gymnasieskolan skall vara obligatoriskt och av minst samma omfattning som i dag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets innehåll vad gäller starkare inriktning på ergonomi och stimulans till fortsatt idrottsutövning.
1990/91:Ub256 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att särvux utvidgas till att omfatta också träningsskolenivån.
1990/91:Ub257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A223.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt distansundervisningsinstitut.
1990/91:Ub260 av Mats Lindberg och Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av ämnet idrott i gymnasieskolan.
1990/91:Ub261 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks i grund- och gymnasieskolan.
1990/91:Ub262 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna vid genomförandet av svenskundervisningen för invandrare tar till vara den relevanta kapacitet studieförbunden kan erbjuda.
1990/91:Ub269 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av gränser, rollfördelning och möjligheter att samordna inom vuxenutbildning och gymnasieskola.
1990/91:Ub279 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att idrottsämnet även fortsättningsvis skall vara obligatoriskt även på gymnasienivå.
1990/91:Ub286 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.
1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällsundervisningen bör förstärkas i svenska för invandrare, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.
1990/91:Ub292 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om geografiämnets återinförande som ett självständigt ämne i gymnasieskolan.
1990/91:Ub300 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom vuxenutbildningen, och möjligheten till samordning vuxenutbildning--gymnasieutbildning.
1990/91:Ub304 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottsämnet skall vara obligatoriskt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka och utveckla idrottsämnet.
1990/91:Ub305 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gymnasieförordningen och om mindre icke gymnasieortskommuners möjligheter att få bedriva gymnasieutbildning.
1990/91:Ub309 av Hans Nyhage m.fl. (m, s, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhetsstöd till Väfskolan i Borås.
1990/91:Ub317 av Jan Hyttring m.fl (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga gymnasieskolor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr522.
1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållsekonomi på gymansieskolans samtliga linjer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas plats i den "nya" gymnasieskolan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och ergonomi i gymnasieskolans läroplan.
1990/91:Ub323 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att idrottsundervisningen på gymnasiet bör vara obligatorisk.
1990/91:Ub334 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom vuxenutbildning och gymnasieskola.
1990/91:Ub335 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i gymnasieskolan.
1990/91:Ub338 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad utbildning i elementär naturkunskap i skolan.
1990/91:Ub340 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utredning och översyn av gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom vuxen- och gymnasieutbildningen.
1990/91:Ub508 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen vid lanthushållskolor ger meritpoäng.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen hos regeringen begär en nationell översyn och redovisning av hur de nya medierna används inom den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildningsinstitut i Härnösand.
1990/91:Ub640 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öppna högskolornas preparandkurser för gäststuderande även för flyktingar som avser att studera på högskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägga ut dessa kurser med efterföljande rikstest på alla högskoleorter.
1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1-årig teknikerutbildning inom elektronik bör tillföras Hälsingland.
1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att tandsköterskeutbildningen skall vara kvar inom gymnasieskolan inom ramen för omvårdnadslinjen.
1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina Gustavsson (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandvårdsutbildning i gymnasieskolan.
1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ettårig teknikerutbildning i gymnasieskolans regi.
1990/91:Ub726 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansundervisning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A496.
1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för en reformering av gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose flickornas behov samt stärka deras ställning inför det kommande arbetslivet.
1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mer biologi/ekologiundervisning införs i skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motion och idrott som schemalagt ämne inte minskar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av lektorstjänster i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorstjänster på alla gymnasielinjer.
1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsgymnasier. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.
1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av verksamheten inom gymnasie-, vuxen- och AMU-utbildningen.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m. högskola, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av B-språk, 10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av en treårig gymnasial vårdutbildning -- omvårdnadslinjen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkeslivserfarenhet vid antagning till gymnasieskolans omvårdnadslinje.
1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av flygmontörer, flygmekaniker och flygtekniker på gymnasial nivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av gymnasial flygteknisk utbildning.
1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen i kost- och konsumentkunskap i gymnasieskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad utbildning i kost och hushållning inom omvårdnadslinjen.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkundervisningen på gymnasieskolans yrkesförberedande linjer, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkgymnasier.
1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat antal utbildningsmöjligheter för yrken inom handelsflottan.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för vuxenutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90
1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för miljöutbildning i skolan.
Utskottet
1. Inledning
Den 1mars 1989 överlämnade skolöverstyrelsen till regeringen dels förslag till förändringar av gymnasieskolans studieförberedande linjer, dels förslag till ny studievägsstruktur för den yrkesförberedande gymnasieutbildningen (rapporten Redovisning av två regeringsuppdrag om gymnasieskolan). Utredningen om de tvååriga, ej direkt yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan har överlämnat förslag till regeringen i betänkandet (SOU 1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan. Ett översynsarbete inom utbildningsdepartementet av den s.k. lilla ramen och dess specialkurser för sökande med viss ålder, praktik eller utbildning efter grundskolan samt för invandrarungdom har redovisats i promemorian Gymnasieskolans lilla ram. Föredragande statsrådet tar i proposition 1990/91:85 ställning till dessa förslag samt återstående förslag ur Skola--Arbete-utredningen (SOU 1989:113 resp. 114) jämte vissa andra förslag om gymnasieskolan som redovisats i propositionen (s.40--41).
Till grund för statsrådets förslag på vuxenutbildningens område ligger SÖs fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1991/92--1993/94 samt vissa andra utredningsuppdrag som redovisas i propositionen (s. 41).
2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan
Riksdagen fattade våren 1989 beslut om skolans utveckling och styrning. Beslutet innebär att styrningen av skolverksamheten i större utsträckning än hittills skall ske genom ökad precisering av mål, riktlinjer och innehåll när det gäller undervisningen, samtidigt som annan statlig reglering minskas. På det lokala planet måste detta leda till ett vidgat ansvarstagande i strävan att förverkliga skolans mål m.m. Av riksdagsbeslutet framgår vidare att genom vidgningen av kommunernas ansvar för skolan till frågor som har samband med den direkta undervisningen ökar behovet av att staten som en del av sitt övergripande ansvar för skolan följer upp, utvärderar och utövar tillsyn för att utröna om skolverksamheten i sin helhet bedrivs på ett sätt som motsvarar det ökade ansvaret (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).
Hösten 1989 beslöt riksdagen att den statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer skall upphöra med utgången av år 1990 (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). Beslutet innebär att kommunerna den 1 januari 1991 har ett helt och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan.
I proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan stryker föredragande statsrådet under att dagens krav på en förändrad och förbättrad offentlig verksamhet måste mötas genom att ansvaret förs längre ner i organisationen till dem som verkar och arbetar där. Härigenom och genom att de som är beroende av verksamheten får ett större inflytande över t.ex. prioriteringar av insatser kan verksamheten bli effektivare (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).
Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet (skollagen 1kap.2§ första stycket). Allas lika rätt till utbildning är grundläggande för den svenska skolpolitiken. Skolan skall ge alla samma möjligheter att utvecklas. Samma mål och riktlinjer skall gälla för skolorna i landet. Läroplanerna skall enligt nämnda riksdagsbeslut utformas på ett sådant sätt att de blir klara och tydliga. Likvärdigheten i ett målstyrt skolsystem måste också garanteras av uppföljning, utvärdering och en statlig tillsyn, en statlig lärarutbildning och fortbildning. Genom ett specialdestinerat statsbidrag, som är uppbyggt utifrån tidigare statliga bidrag till undervisningsinsatser, avser staten att ge alla kommuner så långt möjligt likvärdiga ekonomiska förutsättningar för verksamheten i skolan. Det förutsätts slutligen i riksdagsbeslutet att lokala initiativ i vissa kommuner kommer att kunna stimulera andra kommuner till nya initiativ i fråga om skolans utveckling.
3. Gymnasieskolan
3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av gymnasieskolan
Utbildningsväsendet måste enligt föredragande statsrådet i proposition 1990/91:85 i allt större utsträckning organiseras så att det kan möta både individens och samhällets krav på ett livslångt lärande. Gymnasieskolan intar i detta sammanhang en strategisk position. Den måste därför bli en skola, där varje individ kan få undervisning utifrån sina skilda förutsättningar och behov.
Enligt föredragande statsrådet bör utbildningsutbudet organiseras i nationellt fastställda utbildningsprogram. Programbegreppet är enligt hans mening att föredra framför linjebegreppet, därför att det lättare kan förknippas med ramar inom vilka olika vägar kan väljas. Han menar vidare att det är en viktig likvärdighetsfråga att alla ungdomar erbjuds en treårig gymnasieutbildning, oavsett vilken inriktning de väljer. Målsättningen för gymnasieskolan måste slutligen vara att erbjuda alla ungdomar en kvalificerad utbildning. Arbetslivet kräver i större utsträckning än tidigare goda baskunskaper både i allmänna ämnen och i yrkesämnen. Gymnasieutbildningen skall ge alla möjlighet att göra en utvecklingsinsats i arbetslivet och själva utvecklas i sitt arbete.
Föredragande statsrådet anser att den hittills fasta grenstrukturen måste ersättas av ett mer flexibelt system. Utöver nationella grenar som utformas centralt och erbjuds kommunerna måste utrymme också skapas för lokala grenar, som utbildningshuvudmannen utformar och fastställer.
De nationella utbildningsprogrammen och de nationella och lokala grenarna föreslås byggas upp av kurser inom olika områden. I varje elevs utbildning kommer att ingå ämnen som är gemensamma för alla elever -- kärnämnen, och ämnen som är karakteristiska för de olika programmen och grenarna. Föredragande statsrådets förslag till timplaner återfinns i propositionen (s. 98--101). De föreslagna timplanerna uttrycker den tid i timmar om 60 minuter som eleverna skall garanteras som ett minimum av lärar- eller handledarledd undervisning. Minsta garanterade undervisningstid är enligt propositionen för det estetiska programmet 1650 timmar samt för Samhälls- och Naturvetenskapsprogrammen 1650 resp. 1750 timmar. Dessa timtal är lägre än för övriga program, som har en minsta garanterad undervisningstid av 2250 timmar. Enligt propositionen (s. 109) har resurserna beräknats så att utrymme finns för huvudmännen att öka undervisningstiden med 5--10% utöver den angivna tiden.
I åtta motioner yrkas avslag på regeringens förslag till förändring av gymnasieskolan.
Enligt motion 1990/91:Ub126 (m) bör riksdagen avslå regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan och begära ett nytt förslag om gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar utifrån de utgångspunkter som anges i motionen. Motionärerna avvisar regeringens förslag att all gymnasieutbildning skall bli treårig. Enligt deras uppfattning skall utbildningstidens längd avpassas efter de skiftande krav som fortsatta studier eller yrkesarbete ställer. Regeringens förslag innebär, hävdar motionärerna, dramatiska nedskärningar av undervisningen på samtliga grenar inom den studieförberedande gymnasieutbildningen. Tiden för ämnen som svenska, engelska, samhällskunskap och historia föreslås t.ex. minska med 40--60 %. De grundläggande krav på gymnasieskolan som ställs i motionen är att den studieförberedande utbildningen skall ha innehåll, kvalitet och omfattning som ger de nödvändiga förkunskaperna för att fortsätta i högre utbildning. Vidare skall den yrkesinriktade utbildningen ha längd och innehåll som anpassas till yrkets krav. Yrkesutbildningen skall ha en omfattande anknytning till arbetslivet. Detta skall ske genom två olika former av yrkesutbildning, nämligen en ny och modern lärlingsutbildning samt en skolförlagd utbildning med betydande arbetsplatsinslag. Genom kompletterande studier skall studerande som saknar behörighet för högskolestudier kunna skaffa sig sådan. Ett nytt förslag till förändring av gymnasieskolan måste enligt motionärernas mening ta sin utgångspunkt i dessa krav (yrkandena 1, 2 och 3). Avslag på regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan begärs också i motionerna 1990/91:Ub123 (m) och 1990/91:Ub139 (m). Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag. Enligt motion 1990/91:Ub143 (m) yrkande 1 är bristerna i propositionen så allvarliga att propositionen inte kan läggas till grund för något beslut i riksdagen.
I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 1 anförs att regeringens förslag inte motsvarar de förväntningar som motionärerna haft på en gymnasiereform. Propositionen bör därför i de delar som avser gymnasieskolan avslås och återförvisas till regeringen för ett nytt förslag med sikte på ett riksdagsbeslut våren 1992. Särskilt kritiseras att regeringsförslaget överskattar de rationaliseringsmöjligheter som finns i gymnasieskolan och bortser från de behov av kvalitetssatsningar som finns vid sidan av förlängningen av yrkeslinjerna. Propositionen innehåller enligt motionärerna inte något relevant beslutsunderlag. Innan riksdagen tar ställning till strukturen i en ny gymnasieskola bör regeringen redovisa bl.a. utvärderingen av översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) och ställningstaganden om vilket betygssystem som skall tillämpas. Motionärernas program för gymnasieskolan innehåller bl.a. att eleverna skall ges större valfrihet, att åtgärder vidtas för att garantera eleverna de lektioner som läroplanen förutsätter, att satsningar görs på språkutbildning genom större tillvalsmöjligheter och att yrkesutbildningarna förbättras genom att ett antal av dem förlängs till tre år och genom en modulindelad kursplan som medger etappavgångar.
I motion 1990/91:Ub132 (mp) redovisar motionärerna sin syn på den framtida gymnasieskolan med utgångspunkt i bl.a. att skolan, förutom att ge eleverna utbildning och allmänbildning, också skall stimulera dem till personlighetsutveckling och självinsikt. Motionärerna avvisar förslaget i propositionen att gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Riksdagen bör i stället besluta om en flexibel gymnasieskola på 2--4 år, men med en lagfäst rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och därtill rätt till studieavbrott och senare återupptagna studier. Även studier utomlands bör räknas in i studiegången. Genom etappstudier och slopad årskursindelning bör eleven ges maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång. Det behövs, anför motionärerna, en annan pedagogik än den traditionella och en fördjupad kunskapssyn som syftar till att sätta eleven i centrum. En utökad timplan krävs enligt motionen för en förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning. I motionen anförs vidare att godkända såväl baskurser inom de nationella programmen som valfria kurser bör berättiga eleven till ett kompetensbevis. Eleven bör, jämte personalen, ha rätt till inflytande på verksamheten vid skolenheten, som bör vara självstyrande. Motionärerna föreslår slutligen att statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun där han väljer att studera (yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 32, 33, 34 och 35). Även i motion 1990/91:Ub154 (mp) framhålls att en reform av gymnasieskolan bör ta sikte på att skapa en mer flexibel utbildning, där eleven i princip kan välja sin egen individuella utbildningslinje efter mönster från etappsystemet i den kommunala vuxenutbildningen. Motionären vill därför (yrkandena 1 och 2) att riksdagen skall avslå propositionen och hos regeringen begära ett nytt förslag till gymnasiereform. Enligt motion 1990/91:Ub165 (mp) bör riksdagen med avslag på propositionen begära ett förslag som utvecklar de yrkesinriktade gymnasielinjernas innehåll. I andra hand yrkas att riksdagen uttalar sig för en översyn av dessa linjers utvecklingspotential. Motionärerna vill främst främja utvecklingen av baskunskaper inom yrkesutbildningar, ta vara på tekniska innovationer i yrkeskunnandet och utan tvång ge ökade möjligheter till teoretiska studier.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Efter en period av kvantitativa reformer förestår en period då ambitionerna måste inriktas mot kvalitativa reformer. Förändringarna måste samtidigt tillgodose samhällsekonomins krav på effektivitet och produktivitet. Det kan också konstateras att utbildning är ett av samhällets främsta medel för att främja livskvalitet och välfärd. Utbyggnaden av de olika skolformerna i Sverige har dock inte från början planerats som komponenter i ett genomtänkt system för återkommande utbildning. De måste därför nu utvecklas till delar i ett utbildningssystem som inte bör rymma återvändsgränder utan ger möjligheter till val och omval och utgör en förutsättning för ett lärande genom hela livet. Ett sådant utbildningssystem är en tillgång för ett land.
Utskottet anser för sin del att förslagen i propositionen -- efter förändring av olika delar och efter ett tillskott av medel till anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet -- bör kunna utgöra grund för en förändring av gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen därmed avslår ifrågavarande motionsyrkanden.
Enligt utskottets mening bör i den framtida gymnasieskolan linjebegreppet kunna bytas mot begreppet program med den motivering som finns i propositionen. Därmed avstyrks motion 1990/91:Ub151 (fp).
Utskottet övergår härefter till att behandla de olika delarna av propositionen och lägga fram sina förslag till en förändrad gymnasieskola.
3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola
När det gäller finansieringen av regeringens förslag beräknas i propositionen det sammanlagda medelsbehovet för den nya gymnasieskolan vid full effekt (inkl. reform- och genomförandekostnader) till 9401,3 milj.kr. Beräknade kostnader för den dimensionering av gymnasieskolan som inom regeringskansliet räknats fram för budgetåret 1997/98 men avseende samtliga utbildningar enligt dagens studievägsstruktur uppgår till 7593,3 milj.kr. I förhållande till detta säges den nya gymnasieskolan medföra ett ökat medelsbehov på avrundat 1800milj.kr. (prop. s. 111).
En minskad statlig skoladministration i enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) beräknas ge en besparing av 100 milj.kr. Genom förslaget att den lärarledda undervisningstid som skall garanteras eleverna minskas jämfört med dagens timtal anses ca 330 milj.kr. kunna sparas (prop. s. 112). Ett rationaliseringskrav på 0,5% per år beräknat på det totala sektorsbidraget till skolväsendet under en fyraårsperiod beräknas medföra att ca 617 milj.kr. kan frigöras för reformering av gymnasieskolan (prop. s. 112). De frigjorda resurserna återförs direkt till kommunerna som ett reformtillskott i takt med reformeringen av gymnasieskolan. De totala kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen beräknas till 753,8 milj.kr. Viss andel av arbetsmarknadsavgiften avses tas i anspråk för att bestrida dessa kostnader (prop. s. 113).
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 13 föreslås nu att riksdagen till driften av det kommunala offentliga skolväsendet anvisar ytterligare 330milj.kr. Samma belopp begärs i motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 14 delvis. Vidare föreslås i samma motion yrkande 14 delvis att anslaget tillförs de 617milj.kr. som under ifrågavarande anslag avses sparas genom rationaliseringar.
Enligt utskottets mening måste anslaget till skolväsendets drift tillföras 330milj.kr., om det skall vara möjligt att på ett tillfredsställande sätt genomföra en förändring av gymnasieskolan. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 13 och 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna att anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet skall tillföras ett belopp av 330000000kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93, dels antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Yrkande 14 delvis i motion 1990/91:Ub149 om ett ytterligare tillskott om 617 milj.kr. avstyrks.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 18, enligt vilket den parlamentariska kommitté som skall utvärdera statsbidragsreformen även skall få i uppdrag att utvärdera gymnasiereformens finansiering.
Utskottet förutsätter att ifrågavarande kommitté vid sin utvärdering också tar upp frågor som har att göra med gymnasiereformens finansiering. Genomförandet av reformen tar lång tid. Kommittén bör enligt utskottets mening löpande hålla sig underrättad om huruvida rationaliseringskravet går att uppfylla. Om så inte är fallet, bör detta redovisas för regeringen, som har att återkomma till riksdagen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
3.3 Nationella program
Det föreslås i propositionen att det i gymnasieskolan skall finnas 16 nationellt fastställda treåriga program, nämligen dels två studieförberedande program -- Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet -- dels 14 andra program: Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Medieprogrammet, Naturbruksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. Naturvetenskapsprogrammet avses få två nationellt fastställda grenar, den naturvetenskapliga och den tekniska. Inom samhällsvetenskapsprogrammet skall finnas tre grenar, nämligen den ekonomiska, den humanistiska och den samhällsvetenskapliga. Även inom de 14 yrkesförberedande programmen föreslås ett antal grenar.
3.3.1 Allmänna timplanefrågor
Läsåret
Enligt gymnasieförordningen (2kap. 11--16§§) omfattar ett läsår sammanlagt 40 veckor och därmed 280 dagar (inkl. lördagar, söndagar och vissa andra helgdagar).
Läsåret skall ha minst 178 skoldagar, varav minst 4 och högst 6 skall vara lärarledda friluftsdagar. Minst 12 lovdagar och högst 5 studiedagar ingår i läsåret men inräknas inte i de 178 skoldagarna. Vid riksdagsbeslutet (UbU 1982/83:19, rskr. 227) förutsattes att det fortfarande skulle vara möjligt för kommun "att lägga ut ett högre antal skoldagar än 178".
När det gäller antalet friluftsdagar kommer utskottet i det följande att föreslå att deras antal skall fastställas till 4. Sedan dessa räknats bort återstår minst 174 dagar som skall användas för garanterad undervisning och för andra aktiviteter (tid för centrala prov och likartade skrivningar, temadagar samt studie- och yrkesorientering).
Minsta garanterade undervisningstid för de nationella programmen
Som utskottet tidigare redovisat föreslås i propositionen att minsta garanterade undervisningstid skall vara 1650 timmar för såväl samhällsvetenskapsprogrammet som det estetiska programmet och 1750 timmar för naturvetenskapsprogrammet. För övriga program föreslås en minsta garanterad undervisningstid av 2250 timmar.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 10, 11 och 12 föreslås en utökning av den garanterade undervisningstiden för de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen till 1850 timmar. Enligt motion 1990/91:Ub118 (c) yrkande 1 bör timtalen för de studieförberedande programmen vara i princip oförändrade i förhållande till vad som gäller i dag. I motion 1990/91:Ub129 (fp, m, c, v, mp) yrkande 1 delvis begärs en utökning av samhällsvetenskapsprogrammets timtal för att åstadkomma ökat utrymme för språk, såväl moderna som klassiska, på den humanistiska grenen. I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkandena 3, 4 och 5 hävdas slutligen att om praktik förs in i samtliga program försvinner grunden för väsentliga tidsskillnader för olika program. En utökning till ca 2200 timmar föreslås för det estetiska programmet samt naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, varav ca 10% av timmarna anses kunna användas för praktik. Slutligen anförs att prov, studiebesök m.m. inte får anses som mindre viktiga än undervisningstimmarna under läsårets skoldagar.
Utskottet vill beträffande undervisningstidens omfattning under ett läsår resp. treårsperiod anföra följande.
Det högsta antalet veckotimmar för eleverna på de treåriga studieförberedande linjerna i dag (E, H, S, N och T) varierar mellan 99 och 105,5 veckotimmar om 40 minuter, varav för teknisk linje 6 veckotimmar för praktik i skolverkstad.
Om man utgår från en timplanebunden undervisningstid under sammanlagt tre läsår om sammanlagt i snitt 100 veckotimmar om 40 minuter för dessa studievägar och från föredragande statsrådets antagande att ett läsårs 40 veckor omfattar 30 nettoveckor för ren undervisning, ger detta som primär bas för undervisningstid inom motsvarande program för tre år 2 000 undervisningstimmar om 60 minuter (100 veckotimmar x 30 nettoveckor x 40 minuter:60).
Riksdagen har våren 1987 fattat beslut om ett system med minimiundervisningstid för B- och C-språk innebärande att eleverna i varje språk skall garanteras ett visst minimum lektioner per läsår (UbU 1986/87:14 s. 28--30, rskr. 186). Sedan SÖ utrett frågan ytterligare fastställde regeringen den 14 januari 1988 att nettotidsmåttet för läsår för B- och C-språk skall vara 33 veckor i årskurs 1 och 32 veckor i årskurserna 2 och 3. För de yrkesinriktade linjerna skall det vara 34 veckor. Det innebär att tid för speciella utbildningsaktiviteter (centrala prov och likartade skrivningar, tema- och koncentrationsdagar samt praktik och studiebesök i annat ämne m.m.) på de studieförberedande linjerna motsvarar i årskurs 1 som regel 7--9 skoldagar per läsår och i årskurserna 2 och 3 som regel 12--14 skoldagar per läsår. Skillnaden i nettotid mellan årskurserna beror bl.a. på att de centrala proven äger rum i årskurserna 2 och 3.
Skolöverstyrelsens beräkningar i detta sammanhang av nettotid och regeringens nyssnämnda beslut med anledning av dessa utgår från att schemat lokalt läggs med omsorg. En schemaläggning som innebär att man tar vara på den tid som står till buds innebär inte en merkostnad.
Om man för naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen inkl. det estetiska programmet utgår från ett läsår om 33 nettoveckor i årskurs 1 och 32 nettoveckor i årskurserna 2 och 3, bör den nyssnämnda basen om 2000 undervisningstimmar räknas upp med 150--180 timmar (det högre timtalet inkluderar tid för specialarbete, som förutsätter handledning av annat slag än den som sker vid undervisning i klass).
När det gäller övriga program bör man också kunna räkna med en omsorgsfull schemaläggning. I den försöksverksamhet som bedrivits med yrkesinriktad utbildning har man utgått från ett läsår med 34 nettoveckor. Dessa program skulle därför utan svårighet kunna omfatta 2370--2400 undervisningstimmar om 60 minuter (det högre timtalet inkluderar tid för specialarbete).
Utskottet föreslår när det gäller antalet friluftsdagar att de fastställs till 4.
Läsåret skall som hittills omfatta minst 12 lovdagar och högst 5 studiedagar samt minst 178 skoldagar. Dessa skoldagar rymmer med utskottets förslag friluftsverksamhet under 4 dagar, garanterad undervisningstid motsvarande 162 dagar och övrig tid motsvarande 12 dagar (det är tid för centrala prov och likartade skrivningar, temadagar samt studie- och yrkesorientering). Aktiviteter i skolan som inte kräver lärares medverkan bör kunna förläggas till studiedagstid. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att verksamheter under Övrig tid såsom prov, studiebesök, studie- och yrkesorientering m.m. är lika viktiga inslag i skolarbetet som den garanterade undervisningstiden.
Sammantaget vill utskottet betona vikten av att läsåret planeras på ett med tanke på skolans verksamhet så effektivt sätt som möjligt. Vad utskottet här anfört om läsårets längd, friluftsdagar och läsårsplanering bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Avslutningsvis föreslår utskottet att den garanterade undervisningstiden för de nationella programmen skall vara följande:
Estetiskt program 2 180 timmar
Naturvetenskapsprogram 2 180 timmar
Samhällsvetenskapsprogram 2 180 timmar
Övriga program 2 400 timmar
Minsta garanterade undervisningstid för ämnen
Ett stort antal skrivelser har inkommit till utbildningsutskottet när det gäller förslagen i propositionen om garanterad undervisningstid för bestämda ämnen. Bl.a. har dekanerna vid naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm framhållit att de föreslagna garantitiderna för kurser som skall förbereda för högskolestudier kan få högst påtagliga effekter på verksamheten vid universitet och högskolor. Dessa skulle med all sannolikhet tvingas att i olika former kompensera de reducerade förkunskaper hos studenterna som kan förväntas. Enligt dekanernas uppfattning kommer förslagen i propositionen att innebära försämrade möjligheter till högre utbildning för elever från de studieförberedande programmen i gymnasieskolan, längre studietider inom högskolan och därmed ökade kostnader för staten och de högskolestuderande.
Många motioner tar upp samma tema och efterlyser högre timtal för minsta garanterade undervisningstid i bestämda ämnen. Behovet av förstärkning av undervisningen i fysik och kemi framhålls således i motion 1990/91:Ub155 (m) yrkande 1. Likartat krav framförs beträffande biologi i motion 1990/91:Ub230 (mp) yrkande 2. I motionerna 1989/90:Ub201 (s), 1989/90:Ub216 (m) och 1989/90:Ub262 (fp) begärs att ämnet historia skall få behålla sin ställning uttryckt i obligatoriska timtal även efter en förändring av gymnasieskolan. Enligt motion 1990/91:Ub150 (m) bör ämnena filosofi och psykologi, som i dag har ett mycket lågt timtal, få finnas kvar med oförändrade timtal i den nya gymnasieskolan. Ämnet geografi föreslås återinfört i motionerna 1990/91:Ub126 (m) yrkande 4, 1990/91:Ub131 (fp, m), 1990/91:Ub155 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub171 (c) och 1990/91:Ub231 (mp) yrkande 1 med hänvisning till den ökade internationaliseringen. Ämnet avses bl.a. belysa de för framtiden så viktiga frågorna om människan på jorden, hennes livsvillkor, överlevnadsproblemen, resurs- och miljöfrågorna. Miljökunskap föreslås i motionerna 1990/91:Ub230 (mp) yrkande 3 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 4 införas som ett obligatoriskt ämne. Religionskunskap/religion, etik och livsfrågor föreslås ingå i samtliga program i enlighet med vad som anförs i motionerna 1990/91:Ub114 (fp), 1990/91:Ub118 (c) yrkandena 2, 3 och 4 delvis, 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 4, 1990/91:Ub147 (c) yrkande 15, 1990/91:Ub160 (s), 1990/91:Ub162 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub168 (m) och 1990/91:Ub172 (c) yrkande 1.
Enligt motion 1990/91:Ub176 (s) framstår det som helt klart att tiden för den lärarledda undervisningen för elever som skall studera språk kommer att bli mindre än vad som gäller i dag, om regeringens förslag förverkligas. Detta förhållande bör ändras så att eleverna i den framtida språkutbildningen i gymnasieskolan får lärarledd undervisning av minst samma omfattning som i dag. Likartade synpunkter framförs i motionerna 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub142 (m). I motion 1990/91:Ub129 (fp, v, mp, m och c) yrkandena 1 och 2, båda delvis, hävdas att genom utvecklingen av Sveriges kontakter med den europeiska kontinenten har kunskapen om det europeiska kulturarvet vuxit ytterligare i betydelse. Det är ingen tvekan om att latinet och grekiskan när det gäller både språk och kultur är grundläggande i detta sammanhang. Många vardagsord i svenskan är egentligen latin eller grekiska, ännu fler i facktexter. I den nya svenska litteraturen har klassiska myter och texter fått en renässans. Enligt motionärerna finns det all anledning att slå vakt om att det också framdeles i vårt samhälle finns kunskaper i latin och grekiska. Dessa ämnen bör finnas med på timplanen.
De praktisk-estetiska ämnenas situation på timplanen tas också upp i några motioner. I motionerna 1989/90:Ub206 (c) yrkande 3, 1990/91:Ub158 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub141 (s) yrkande 1 delvis begärs att undervisning i kostkunskap, konsumentkunskap och slöjd skall anordnas på några eller alla program. Bildundervisning, som anses angelägen, behandlas i motion 1990/91:Ub169 (fp) och estetiska ämnen i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis. Ökat antal timmar i idrott m.m. begärs i motionerna 1990/91:Ub163 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub317 (c) yrkande 3.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena om minsta garanterade undervisningstid m.m. för bestämda ämnen anföra följande.
De krav, som internationaliseringen av den högre utbildningen i Sverige och de svenska medborgarnas ökade rörlighet i Europa ställer på den svenska gymnasieskolan, talar för att man inte som i propositionen bör minska den undervisningstid som i dag står till buds. När det gäller undervisningstid är det vidare angeläget att gymnasieskolan är likvärdig i landet. De föreslagna minimitiderna bör därför enligt utskottets mening kraftigt ökas.
I bilaga 5 till detta betänkande upptas i enlighet med utskottets förslag minsta garanterade undervisningstid för gymnasieskolans treåriga program dels för ämnen, dels totalt. Utskottet föreslår att bilaga 2 till Förslag till lag om ändring av skollagen får den ändrade lydelse som framgår av bilaga 5 till detta betänkande, allt med bifall till motionerna 1990/91:Ub114 och 1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4, 1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11 och 12, 1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150, 1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4, 1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande 1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub201, 1990/91:Ub216, 1990/91:Ub230 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub262 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131, 1990/91:Ub158 yrkande 1, 1990/91:Ub163 yrkande 1, 1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Ub171, 1990/91:Ub230 yrkande 3, 1990/91:Ub317 yrkande 3 och 1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis.
Utskottet vill göra följande kommentar till den av utskottet förordade timplanen.
Svenska
Timtalet för ämnet svenska har höjts med 60 timmar till 200 för alla program, vilket motsvarar dagens timtal för de ekonomiska, humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga linjerna. Det innebär en ökning av timtalet för den nuvarande treåriga tekniska linjen, de yrkesinriktade linjerna och motsvarande försöksverksamheter samt försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje.
Språk
Lägsta timtal för engelska har höjts med 10 timmar till 150 inom såväl natur- och samhällsvetenskapsprogrammen som det estetiska programmet. Engelskans lägre timtal jämfört med övriga språk skall ses mot bakgrund av dels att eleverna har studerat engelska under lång tid i grundskolan, dels att läroplanskommittén fått i uppdrag att pröva möjligheten att redan i årskurs 1 börja med undervisning i engelska.
Timtalet för språk 2, som kan vara både fortsättningsspråk (B-språk) och nybörjarspråk (C-språk), har höjts till 190 timmar på alla fem grenarna inom natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Jämfört med propositionen är det en ökning för teknisk gren med 110 timmar och för övriga grenar med 50 timmar. Behovet av djupare och bredare språkkunskaper hos alla elever på de studieförberedande programmen är uppenbart. Samma timtal för B- och C-språk förenklar schemaläggningen. Språk 2 förutsätts på övriga program kunna studeras inom utrymmet för Individuella val.
Språk 3 (190 timmar) tas upp på timplanen för humanistisk gren. Språk 3 förutsätts också kunna studeras inom ramen för Individuella val av dem som så önskar på de ekonomiska, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska grenarna. Av den anledningen har utrymmet för individuella val förts upp med 190 timmar inom alla program.
Enligt proposition 1990/91:85 skall utbildningen på den humanistiska grenen "domineras av studier i språk -- moderna såväl som klassiska" (s. 87). Intresset hos ungdomar för studier av latin och/eller grekiska är sådant att det motiverar att ämnena tas upp på timplanen. Enligt SCB har under de senaste fem läsåren årligen närmare 2000 elever eller flertalet av den humanistiska linjens elever valt att jämte tre moderna språk studera latin, som även innefattar integrerade delar av ämnet allmän språkkunskap. Latin med allmän språkkunskap (240 timmar) bör därför tas upp på timplanen. Alternativt kan av icke latinstuderande ett fjärde modernt språk jämte samhällskunskap eller grekiska väljas inom ramen för fördjupningen i samhällsvetenskap eller humaniora. Grekiska har under de senaste fem läsåren årligen valts av 300--400 elever. Grekiska (110 timmar) bör av de elever som valt latin kunna studeras på tid för humaniorafördjupning och/eller annan tid.
Karaktärsämnena på den humanistiska grenen blir i första hand språk.
Samhällskunskap och geografi, m.m.
Samhällskunskap finns som kärnämne i alla program och är det ämne som främst ger karaktär åt den samhällsvetenskapliga grenen (300 timmar). Ämnet geografi har återinförts som självständigt ämne och finns på den samhällsvetenskapliga grenen och den ekonomiska grenen av skäl som redovisats i bl.a. motionerna 1990/91:Ub131 och 1990/91:Ub171. För dem som inte väljer latin eller grekiska på humanistisk gren skall som fördjupning en kurs i samhällskunskap tillhandahållas (110 timmar; del av den större kursen i ämnet på samhällsvetenskaplig gren).
Fördjupningarna i humaniora eller samhällsvetenskap i övrigt (60 timmar) på de humanistiska och samhällsvetenskapliga grenarna bör i första hand avse fördjupningar i ämnen som finns på ifrågavarande grenar.
Religionskunskap
Ämnet ingår med 30 timmar i samtliga program. Internationaliseringen och den ökade rörligheten över gränserna kräver ökade kunskaper om religionerna i världen. Ämnets timtal har höjts till 60 timmar inom samhällsvetenskapsprogrammet, vars motsvarande studievägar i dag har ett högre timtal än övriga linjer med religionskunskap. Därmed framhävs programmets samhällsorienterande karaktär.
Matematik, fysik, kemi, biologi och naturkunskap
Timtalen för dessa ämnen har höjts, för de förstnämnda fyra för att betona karaktären hos det naturvetenskapliga programmets grenar.
Idrott och hälsa
Det högre timtalet för ämnet inom vissa grenar ger utrymme för fördjupning i momenten hälsa och kost.
Historia
Timtalet har höjts inom samtliga program. Ämnet ger en särskild karaktär åt den humanistiska grenen och den samhällsvetenskapliga grenen (190 timmar).
Filosofi och psykologi
Båda ämnena (vart och ett 40 timmar) studeras på den humanistiska grenen och den samhällsvetenskapliga grenen. På den naturvetenskapliga grenen och den ekonomiska grenen kan ett av ämnena väljas.
Estetiska ämnen
Timtalet för dessa ämnen på det estetiska programmet har höjts från 710 till 990.
Ekonomiska ämnen
Timtalet för dessa ämnen har höjts från 220 till 510 alternativt 320. Därvid skall det lägre timtalet gälla för dem som i stället för en fördjupning i ekonomiska ämnen önskar studera ett tredje språk.
Tekniska ämnen
Till timplanens minsta garanterade tid (270 timmar) kan läggas 190 timmar tekniska ämnen inom ramen för Individuella val.
Genomgång av naturvetenskapsprogrammets tekniska gren innebär inte färdigutbildning av tekniker för ett tekniskt yrke. Till studierna på teknisk gren skall läggas antingen en påbyggnadsutbildning för tekniker inom den kommunala vuxenutbildningen, tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan eller civilingenjörsutbildning.
Yrkesämnen
Timtalet för dessa ämnen har höjts från 1330 till 1370.
Individuella val
Inom det individuella valet väljer eleven det eller de ämnen i något nationellt program som han eller hon vill studera. Det individuella valet skall omfatta 190 timmar inom alla program. Därmed ges möjlighet till ett ökat utrymme för språkstudier eller utrymme för ämnen som t.ex. kost- och konsumentkunskap, slöjd eller teknik.
Lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik
Det lokala tillägget kan användas för att öka tiden för ämnena i programmet och/eller i det individuella valet. Alternativt kan det lokala tillägget på natur- och samhällsvetenskapsprogrammen och det estetiska programmet helt eller delvis användas för ämnesanknuten praktik. Utskottet vill stryka under vikten av att verksamheten inom samtliga program knyts närmare arbetslivet och samhällslivet i övrigt. Målet och utrymmet för ämnesanknuten praktik bestäms lokalt. Lokal profilering kan ske genom såväl ämnen som ämnesanknuten praktik.
Specialarbete
Specialarbetet omfattar 30 timmar för alla. Handledning sker på annat sätt än som sker vid undervisning i klass.
Avslutande synpunkter
Av utskottets redovisning följer att det i samtliga program kommer att finnas en kärna av ämnen m.m. med följande timtal, nämligen svenska (200 timmar), engelska (110 timmar), samhällskunskap (90 timmar), religionskunskap (30 timmar), matematik (110 timmar), naturkunskap (30 timmar), idrott och hälsa (80 timmar), estetisk verksamhet (30 timmar), tid för individuella val (190 timmar), tid för specialarbete (30 timmar) samt tid för lokalt tillägg till ämnen och/eller ämnesanknuten praktik (sammanlagt 130 timmar).
Beträffande naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen konstaterar utskottet att de fem grenarna (N, T, E, H, S) får en tydlig och väl avvägd karaktär genom sina specialämnen, nämligen naturvetenskapliga ämnen, tekniska ämnen, ekonomiska ämnen, språk resp. samhällsvetenskap. Vidare ökar i enlighet med regeringens förslag på humanistisk gren omfånget av matematikstudier jämfört med dagens humanistiska linje. De elever på denna gren som så önskar kan genom ett tillval i matematik (50 timmar) få samma kompetens i matematik som övriga elever inom samhällsvetenskapsprogrammet.
Utskottet utgår från att dagens möjlighet till utökad studiekurs skall finnas kvar för de elever som kan och vill utvidga sitt studieprogram.
Utskottet övergår till att behandla motioner av allmän karaktär.
Föredragande statsrådet anser att grendelning inom programmen bör göras först i årskurs 2.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 1 och 2 bör gymnasieutbildningen göras så flexibel som möjligt i organisatoriskt hänseende. De samlade timtalen avser alla tre läsåren tillsammans. Riksdagen bör därför uttala, säger motionärerna, att grendelning skall vara möjlig även i årskurs 1. I motion 1990/91:Ub128 (fp, m, c, mp) begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att studier i musik har vissa villkor som avviker från övrig utbildning på det estetiska området och att grenen för musik därför måste få etableras redan i årskurs 1, självfallet under samverkan i tillämpliga delar med övriga grenar av programmet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Såsom anförs i propositionen bör grendelning ske i årskurs 2. Detta bör emellertid inte hindra att skolan gör klassindelningen det första året på ett sådant sätt att den speglar elevernas val av gren i årskurs 2. Vad utskottet här anfört skall gälla alla program. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen detta till känna.
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 8 bör det finnas vissa centrala riktlinjer som anger det minsta antal elever som krävs för att en gren/tillval skall anordnas. Detta behövs, menar motionärerna, för att eleverna på förhand skall veta hur många de måste vara inom en gren/tillval för att kommunen skall tillhandahålla sådan undervisning. Självfallet står det sedan kommunen fritt att anordna undervisning med färre deltagande elever. I motion 1990/91:Ub129 (fp, m, c, v och mp) yrkande 2 (delvis) anförs att det är ett nationellt intresse att det även framdeles finns de som har kunskaper i latin och grekiska. Som hittills bör grupp om lägst fem elever vara riktmärke för att anordna undervisning i latin och/eller grekiska.
Även om kommunerna i framtiden får stor frihet när det gäller anordnande av undervisning, räknar utskottet med att undervisning skall komma till stånd under i stort sett likvärdiga förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr s.27). Det är viktigt att så sker. Enligt utskottets mening bör skolverket vid sin utvärdering av en kommuns gymnasieskola särskilt uppmärksamma denna fråga. Därmed avstyrks motionerna 1990/91:Ub149 yrkande 8 och 1990/91:Ub129 yrkande 2 delvis.
I motion 1990/91:Ub156 (m, s, fp, c) begärs att Torsås kommun skall få ha kvar sin modell för gymnasial utbildning med viss s.k. riksrekrytering. Undervisningen är en kombination av lärarledd undervisning med reducerat timtal och Hermods distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda prövningar.
Utskottet, som konstaterar att elevutvecklingen vid gymnasiet är god -- en fördubbling under de senaste åtta åren --, anser att denna metod för undervisning bör kunna behållas även fortsättningsvis. När del av lärarhandledd undervisning inom nationella eller individuella program ersätts av distansundervisning, bör som förutsättning gälla att den lärarhandledda undervisningen motsvarar lägst det antal undervisningstimmar som anges i särskild förordning om distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås kommun. En annan förutsättning bör vara att den särskilda prövningen skall vara kostnadsfri för eleverna. Om kommunen önskar fortsätta med gymnasial utbildning av detta slag, ankommer det enligt utskottets mening på regeringen att besluta att utbildningen liksom hittills skall få vara riksrekryterande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156 som sin mening ge regeringen till känna.
3.3.2. Frågor som enbart rör de yrkesförberedande programmen
Sammanlagt 14 av de 16 nationella programmen kan sägas ha en markant yrkesförberedande karaktär. De skall enligt föredragande statsrådet vara utformade så att de ger såväl en breddad som en fördjupad kunskap jämfört med dagens yrkesutbildning. De skall vidare svara mot de näringsstrukturella förändringar som sker i samhället och de förändrade krav som kommer att ställas på skolan. I största möjliga utsträckning skall de attrahera såväl flickor som pojkar.
Inom de nationella programmen kan det finnas olika grenar. Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastställda (jfr föreslagen lydelse i 5 kap. 3 § skollagen). I propositionen (s. 75--88) ges en beskrivning av de enskilda programmen.
I motion 1990/91:Ub147 (c) framförs förslag om ytterligare ett antal grenar inom de yrkesförberedande nationella programmen utöver regeringens förslag. Inom Byggprogrammet saknas enligt motionärerna utbildning för plåtslagare, i första hand utbildning för byggplåtslageri. Denna utbildning bör anordnas som en egen gren inom detta program (yrkande 5). Inom Energiprogrammet bör enligt motionärerna ingå motsvarande gren för fartygsteknik inom den nuvarande tvååriga drift- och underhållstekniska linjen (yrkande 6). Vidare föreslår motionärerna att det inom Hotell- och restaurangprogrammet bör finnas, förutom de två grenarna Hotell resp. Restaurang, ytterligare en gren benämnd Storhushåll (yrkande 8). Sistnämnda gren föreslås även i motion 1990/91:Ub158 (c) yrkande 6. Enligt motionärerna bör vidare utbildningen i storhushåll kunna förläggas till landstingskommunal gymnasial internatskola/lanthushållsskola (yrkande 7). Slutligen föreslås i motionerna 1990/91:Ub147 (c) (yrkande 9), 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub698 (c) yrkande 3 att det inom Omvårdnadsprogrammet skall finnas en utbildning av tandsköterskor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1988/89 (prop. 1987/88:102, bet. UbU31, rskr. 366). Regeringen beslöt i september 1988 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utvärdera försöksverksamheten. Utredningen har hittills avlämnat tre betänkanden (SOU 1989:90, 1989:106 och 1990:75). Försöksverksamheten kommer att avslutas i och med innevarande läsår.
Försöksverksamheten har föregåtts av en intensiv diskussion om olika frågor. Bl.a. har linjestrukturen i försöksverksamheten vållat vissa problem, då de nya utbildningarna skulle ersätta inte bara ett antal linjer utan också en mängd olika specialkurser. En strävan i planeringen av försöksverksamheten har varit att bygga upp en utbildningsstruktur med färre och bredare ingångar genom viss blockläggning. Därmed har en enklare struktur åstadkommits delvis på bekostnad av olika branschers krav på specialisering. Ett argument mot alltför många grenar och varianter i den yrkesinriktade utbildningen är kostnadsfaktorn. På många orter blir nämligen elevgrupperna små och effekterna av studieavbrott ekonomiskt kännbara för kommunerna.
Utskottet finner att regeringens förslag i stort tar sin utgångspunkt i hittills vunna erfarenheter från försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning. Under varje yrkesförberedande program redovisas i propositionen (s. 75--87) vilka linjer och grenar i försöksverksamheten som nu ersätts med de nationellt fastställda programmen och grenarna.
Utskottet har under beredningen av detta ärende tagit del av synpunkter från företrädare för såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter och olika intresseorganisationer. Utskottet finner det motiverat att ytterligare fyra grenar fastställs i de nationella programmen, nämligen gren för Byggnadsplåt inom Byggprogrammet, gren för Fartygsteknik inom Energiprogrammet, gren för Storhushåll inom Hotell- och restaurangprogrammet samt gren för Tandsköterskor inom Omvårdnadsprogrammet. Tandsköterskeutbildning på sådan gren bör kunna anordnas tills vidare. Slutligt ställningstagande till denna gren i gymnasieskolan och till eventuell tandsköterskeutbildning inom högskolan bör ske när yrkesstrukturen blir klarlagd på tandvårdens område. När det gäller utbildningen inom gren för Storhushåll bör hinder inte föreligga för att denna anordnas vid landstingskommunal gymnasieskola/lanthushållsskola om kommunen så beslutar.
Vad utskottet anfört om ytterligare grenar inom de yrkesförberedande programmen m.m. bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158 yrkande 6, 1990/91:Ub673 yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3 samt med anledning av motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
I ett stort antal motioner, nämligen 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 3, 1990/91:Ub135 (s), 1990/91:Ub136 (s), 1990/91:Ub147 (c) yrkande 7 och motion 1990/91:T511 yrkande 2 samt fyra motioner från den allmänna motionstiden 1990, nämligen 1989/90:Ub275 (c), 1989/90:Ub278 (fp), 1989/90:Ub621 (m) yrkande 1 och 1989/90:Ub816 (fp) yrkandena 1 och 2 berörs vissa strukturfrågor m.m. inom fyra av de yrkesförberedande nationella programmen, nämligen Byggprogrammet, Energiprogrammet, Hantverksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub147 yrkande 7 om en särskild gren med textil inriktning inom Hantverksprogrammet vill utskottet peka på att utbildningen inom detta program i hög grad har en särskild inriktning för varje enskild elev och att några nationella grenar inte har fastställts. Däremot är det inget som hindrar att styrelsen för utbildningen kan utveckla en lokal gren med en särskild inriktning (jfr prop. s. 97 och föreslagen lydelse av 5 kap. 3 § skollagen).
I motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1989/90:Ub621 yrkande 1 samt 1989/90:Ub275 och 1989/90:Ub278 finns förslag om inriktningen av Omvårdnadsprogrammet resp. dess kompetensgivning. Utskottet finner att dessa yrkanden i stort är tillgodosedda i regeringens förslag.
Beträffande frågan om ökat antal utbildningsplatser inom vissa utbildningar, vilken aktualiseras i motionerna 1990/91:Ub816 och 1990/91:T511 yrkande 2, vill utskottet erinra om att riksdagen inte längre fattar beslut om utbildningens dimensionering i gymnasieskolan. Övriga yrkanden om de yrkesförberedande programmens struktur avstyrks.
Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136, 1990/91:Ub147 yrkande 7, 1990/91:Ub816 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:T511 yrkande 2 samt 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278 och 1989/90:Ub621 yrkande 1.
När det gäller utbildningstiden för flygteknisk utbildning inom Fordonsprogrammet, vilken tas upp i motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1, vill utskottet hänvisa till möjligheten att förlänga viss yrkesutbildning genom studier vid teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning.
Utskottet utgår från att utbildningen i Sverige inom vissa yrkesområden även i fortsättningen kommer att följa krav på utbildningstid m.m. enligt internationella överenskommelser, som Sverige anslutit sig till. Eleverna bör givetvis ha praktisk möjlighet att efter avslutad utbildning dels på Fordonsprogrammets gren för Flygunderhåll, dels inom andra program, t.ex. Elprogrammet, i omedelbar följd få den utbildning som behövs för att uppnå sådan kompetens att internationella förpliktelser och överenskommelser på yrkesutbildningens område uppfylls. Utskottet ser det som angeläget att kommunerna i samverkan sörjer för att sådan vidareutbildning anordnas i tillräcklig omfattning. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1.
I tre motioner tas vissa ämnesfrågor upp inom de yrkesförberedande nationella programmen.
I motion 1990/91:Ub110 föreslås att ämnet hemkunskap skall ingå i Barn- och fritidsprogrammet, Naturbruksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. Behovet av utökad utbildning i kost och hushållning inom Omvårdnadsprogrammet understryks i motion 1989/90:Ub206 (c) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub119 betonas att fritidsfrågorna måste få en belysning på samma kvalitativa nivå som andra moment inom Barn- och fritidsprogrammet.
Utskottet utgår från att programmen för omvårdnad, livsmedelsteknik, hotell och restaurang, barn- och fritid samt naturbruk kommer att ha yrkesprofilerade inslag av kost- och konsumentkunskap. Med hänvisning till det förestående kursplanearbetet inom skolverket avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 4, 1990/91:Ub110 och 1990/91:Ub119.
Regeringen föreslår att minst 15 % av den totala studietiden i de yrkesförberedande nationella programmen skall arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen skall planeras och genomföras med utgångspunkt i de utbildnings- och undervisningsmål som fastställs. Skolhuvudmannen har ansvaret för anskaffning av utbildningsplatser och tillsynen av eleverna under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Även under denna del av utbildningen skall eleverna ha ren elevstatus, föreslås i propositionen.
Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 24 har den arbetsplatsförlagda utbildning som hittills anordnats i försöksverksamheten inte uppfyllt kraven på en bra yrkesutbildning. Motionärerna motsätter sig en så kraftig ökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen som föreslås i propositionen. Enligt motion 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 2 är det väsentligt att en del av den arbetsplatsförlagda utbildningen betraktas som yrkesorientering inför grenvalet.
Utskottet vill först erinra om att omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen enligt föreliggande förslag har minskats i jämförelse med försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning, där de generella riktvärdena är minst 10 % av undervisningen i årskurserna 1 och 2 och 60 % av tiden i årskurs 3. Utskottet vill vidare erinra om att den arbetsplatsförlagda utbildningen inte är praktik. Företagen åtar sig nämligen en utbildningsuppgift och skall tillhandahålla utbildade handledare. I utvärderingen av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning har den arbetsplatsförlagda utbildningen och handledarfrågorna fått stort utrymme (jfr SOU 1990:75 s. 55--82). Som framgår av propositionen har det funnits anledning att i jämförelse med försöksverksamheten minska tiden för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det är också utskottets uppfattning att den föreslagna volymen för den arbetsplatsförlagda utbildningen bättre överensstämmer med de personella och lokalmässiga resurser som företagen kan erbjuda i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 2 och 1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om arbetsplatsförlagd utbildning.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 16 är den arbetsplatsförlagda utbildningen en av de viktigaste delarna i den nya gymnasieskolan. Genom den får eleverna en verklighetsanknuten yrkesutbildning samtidigt som skolan får tillgång till den tekniska utrustning och den kompetens som finns i arbetslivet. Mot denna bakgrund anser motionärerna att kontakterna mellan skolan och näringslivet måste vara väl utbyggda. Organisationen med lokala yrkesråd har enligt motionärerna hittills fungerat bra och de bör utvecklas ytterligare. Motionärerna anser att samarbetet mellan skolan och arbetslivet är av sådan vikt att gymnasieskolans arbetslivskontakter bör redovisas i den kommunala skolplanen.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i ifrågavarande motion, nämligen att skolans kontakter med arbetslivet är av största betydelse för att den arbetsplatsförlagda utbildningen skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning bör skolans arbetslivskontakter redovisas i den lokala skolplanen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
Även i motion 1990/91:Ub125 (s) understryks värdet av yrkesrådens arbete när det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen. Enligt motionärerna bör frågan om yrkesråden regleras i skollagen. Enligt motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 3 bör riksdagen uppdra åt regeringen att uppta överläggningar med företrädare för näringslivet när det gäller planeringen av den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning ställer stora krav på skolans lärare och skolledare när det gäller att ta initiativ till kontakter med det lokala arbetslivet. Men även kraven på arbetsmarknadens parter och på de redan existerande samverkansorganen har ökat. Utvärderingen har visat att inte minst de lokala yrkesråden har haft stor betydelse för samverkan mellan arbetsliv och skola.
Utskottet anser att de centrala yrkesnämnderna och de lokala yrkesråden har en viktig funktion. Det är dock inte motiverat att deras ställning regleras i lag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och 1990/91:Ub162 yrkande 3.
3.4 Individuella program
De individuella programmen utgår enligt propositionen från flera motiv. Ett motiv är det kompensatoriska, dvs. elever, som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, skall ges möjlighet att få motsvarande grundläggande kunskap. Ett annat motiv är att verka motivationsskapande och vägledande för omotiverade och studieobestämda elever. Ett ytterligare motiv ligger i att på olika sätt stödja de ungdomar som inte kommit in på sitt val till gymnasieskolan och elever som avbrutit sin gymnasieutbildning. Ett fjärde motiv är att tillmötesgå önskemålen hos de mycket målinriktade ungdomar som vill ha en individuell utbildning av ett slag som inte ryms inom de nationella programmen. Detta senare motiv kan avse ungdomar med såväl yrkesinriktade som teoretiska utbildningsönskemål.
I motionerna 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 25 och 1990/91:Ub228 (fp) begärs åtgärder för att det även i framtiden skall vara möjligt att anordna lärlingsutbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Individuella program inriktade mot yrkesutbildning skall enligt propositionen kunna utformas så att eleven, utan att vara anställd, studerar karaktärsämnena i huvudsak enskilt och med en stor del av utbildningen förlagd till en eller flera arbetsplatser. Fackteori och undervisning i de ämnen som är obligatoriska och gemensamma för alla nationella program skall ingå i samma utsträckning som för andra elever. Dessa program bör enligt propositionen kunna förekomma huvudsakligen i följande fall:
för små och udda yrken, då eleven är bosatt på stort avstånd från den gymnasieskola som anordnar önskat program, då denna studieform är bäst för eleven av personliga skäl, för elever med bestämda och målinriktade önskemål om yrkesstudier i övrigt, där de nationella programmen inte kan tillgodose önskemålen.
Även dagens gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas som utbildningsalternativ. Att få en gymnasieutbildning i kombination med yrkesutbildning i ett anställningsförhållande anser föredragande statsrådet skall kunna vara en form av individuellt program. Förutsättningen är att sådan yrkesutbildning håller samma kvalitet som utbildning inom gymnasieskolan. Målsättningen för denna yrkesutbildning bör vara att fackteori och ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och naturvetenskap skall ingå. Detta förutsätter att en överenskommelse sker mellan styrelsen för utbildningen och berört företag.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser utskottet att motionsyrkandena i stort är tillgodosedda. Motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkande 25 och 1990/91:Ub228 bör därför avslås.
Enligt motion 1990/91:Ub146 (m, fp, c) är konstruktionen med individuella program i gymnasieskolan ett inslag som det finns anledning att knyta förhoppningar till. Den variationsbredd som de individuella programmen är avsedd att få påminner om det rika studieval som en gång var utmärkande för studier per korrespondens. En särskild tillgång blir den individuella handledning som förutsätts ingå som ett bärande moment vid studier inom de individuella programmen. Därigenom, säger motionärerna, täcks en brist som upplevs besvärande vid den renodlade korrespondensundervisningen. För vissa elever som har både humanistiska och naturvetenskapliga intressen kan ett "tvärvetenskapligt" individuellt program, som rymmer t.ex. såväl fysik, kemi och biologi som latin och filosofi vara den perfekta lösningen. Det finns enligt motionärerna anledning att undersöka i vilken utsträckning det finns eller kan utvecklas brevkurser eller andra självinstruerande läromedel som kan användas som inslag i individuella program av detta slag.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Genom den föreslagna konstruktionen med individuella program med lärare som handledare och med en friare timdisposition skapas helt nya förutsättningar för att genom en individualiserad undervisning hjälpa den enskilde eleven att fullt ut utnyttja sin studiekapacitet. Självinstruerande läromedel finns redan i viss utsträckning utvecklade och producerade av t.ex. Hermods. Hur de individuella programmen slutligt utformas avgörs av den lokala skolan.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motion 1990/91:Ub146 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. Den bör avslås.
Individuella program kan anordnas för såväl enskild elev som en grupp av elever med samma studieinriktning. Kommun kan förlägga del av individuella program med innehåll av kost- och konsumentkunskap till landstingskommunal gymnasieskola med internat. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 2 och 3 om nuvarande konsumtionsutbildnings karaktärsämnen i ett individuellt program.
Hinder föreligger inte för att erbjuda utbildning i etapper. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 1 om ett tvåårigt utbildningsalternativ i gymnasieskolan.
Motivet för de individuella programmen är att tillhandahålla utbildning åt var och en efter hans eller hennes förmåga och intresse. Syftet med motion 1990/91:Ub149 yrkande 6 är med detta konstaterande i stort tillgodosett. Yrkandet avstyrks därför.
3.5 Nuvarande specialkurser m.m.
Enligt propositionen skall gymnasieskolans nuvarande specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas antingen inom programmen, inom kommunal vuxenutbildning eller inom högskolan.
I motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229 (mp), 1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub508 (c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 begärs att de landstingskommunala specialkurserna inom konsumtionsområdet skall få finnas kvar. Enligt lagförslaget i propositionen skall landstingskommun få anordna utbildning endast inom områdena naturbruk och omvårdnad.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Landstingskommun har genom särskilda riksdagsbeslut (UbU 1971:27, rskr. 275; UbU 1987/88:7, rskr. 63) fått rätt att bedriva utbildning inom området konsumtion. Enligt utskottets mening bör kommun fortsättningsvis kunna förlägga till landstingskommunal skola annan utbildning än utbildning som avser naturbruk och omvårdnad. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229 (mp), 1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub508 (c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 i stort är tillgodosedda, varför de bör avslås.
När det gäller nuvarande specialkurser och högre specialkurser på det estetisk-praktiska området (t.ex. textilkunskap -- vävning, resp. sömnad) förutsätter utskottet att dessa utbildningar får efterföljare inom det estetiska programmet -- bild och formgivning där både textil slöjd och trä- och metallslöjd ingår -- och inom den kommunala vuxenutbildningen. Möjlighet att inrätta lokala grenar till program finns också. Efter överväganden i särskild ordning kan vissa fortsättningskurser komma att erbjudas inom högskolan.
Av propositionen (s.122 och 124) framgår att kommun och landstingskommun i framtiden skall ha frihet att inom kommunal vuxenutbildning inrätta lokala kurser bl.a. när det gäller påbyggnadsutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub157 (c).
I motion 1990/91:Ub309 (m, s, fp, c) begärs att särskilda åtgärder skall vidtas för att verksamheten vid Väfskolan i Borås skall bestå. Den ettåriga påbyggnadsutbildning i handvävning, som anordnas vid denna skola, skapar enligt motionärerna förutsättningar för en omfattande och betydande yrkesverksamhet inom textil- och konfektionsområdet. Utbildningen vid Väfskolan anses unik och har värden för den enskilde och samhället som inte nog kan uppskattas, framhålls i motionen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Som tidigare redovisats skall gymnasieskolans nuvarande specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas antingen inom nationella program, inom kommunal vuxenutbildning eller inom högskolan. Högskolan i Borås har i sin anslagsframställning (1990-02-03) anfört att handvävning naturligt utgör grunden för väveriteknik över huvud och kompletterar högskolans industriellt inriktade utbildning. Forskning och utveckling inom industriell väveriteknik förutsätter goda insikter i den egna teknikhistorien och då inte minst handvävning. Högskolan vill, heter det, därför medverka till att en kvalificerad utbildning kan bevaras. Påbyggnadsutbildningen i handvävning i Borås tillgodoser nationella behov, och högskolan kan för sin del se att utbildningen överförs till högskolan. En förutsättning är dock att erforderliga medel ställs till högskolans förfogande.
I årets budgetproposition beräknas under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet 14milj.kr. för överförande av vissa utbildningar till annan skolform och annat huvudmannaskap. Mot bakgrund av tidigare utredningsförslag (UHÄ-rapport 1979:27) och remissyttranden över detta finner utskottet det motiverat att ifrågavarande påbyggnadsutbildning i handvävning vid Väfskolan i Borås nu inordnas i högskolan i Borås. Kostnaden för driften av denna utbildning i handvävning beräknas till 1045000kr. Utskottet anser att regeringen snarast möjligt bör föranstalta om att från den särskilda anslagsposten om 14milj.kr. under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet överföra 1045000kr. till högskolan i Borås. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 bör optikerutbildningen föras över till högskolan.
Utskottet har erfarit att utbildningsdepartementet nyligen remitterat en skrivelse med nämnda innehåll till universitets- och högskoleämbetet för yttrande. Utskottet anser det angeläget att denna mycket diskuterade utbildningsfråga (jfr UbU 1980/81:29) nu får sin slutliga lösning. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 som sin mening ge regeringen till känna.
3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor
Enligt regeringens förslag skall utbildningen i gymnasieskolan ske dels inom treåriga nationella program, dels inom individuella program. Enligt föredragande statsrådet är utbildningen i särskolan inte sådan att den kan ge behörighet till de nationella programmen. Inte heller de individuella programmen inom gymnasieskolans ram är lämpade för dem som fått sin utbildning i särskolan. För dessa ungdomar bör i stället gälla särskilda regler. Föredragande statsrådet avser att inom kort lägga fram förslag även i denna del.
I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub124 (m), 1990/91:Ub133 (s) och 1990/91:Ub170 (c), berörs särskoleelevers möjligheter till studier inom individuella program i gymnasieskolan. Motionärerna konstaterar att elever som tillhör särskolan men som är lätt psykiskt utvecklingsstörda och som funktionellt befinner sig i gränsområdet mellan särskolan och grundskolan resp. gymnasieskolan integreras i ökande utsträckning i vanliga klasser. Enligt motionärerna bör det vara möjligt för elever från särskolan att studera inom individuella program i gymnasieskolan. Beslut därom bör inte grundas på formella skäl utan på den enskilda elevens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Enligt motionärerna bör de av särskolans elever som har förutsättningar för en utbildning i gymnasieskolan ha rätt att gå i gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Särskolekommittén (dir. 1989:20) som utrett frågan om ett generellt överförande av ansvaret för särskolan från landstingen till kommunerna har nyligen avlämnat sitt betänkande (SOU 1991:30 Särskolan, en primärkommunal skola). I betänkandet (s. 73f.) berörs bl.a. ifrågavarande förslag att utbildningen i särskolan inte kan ge behörighet till studier inom de individuella programmen. Enligt kommittén innebär förslaget att den påbörjade individintegreringen av elever från särskolans yrkesutbildning försvåras eller kan tvingas upphöra. Kommittén anser att det elevutbyte som redan nu finns mellan gymnasieskolan och särskolans yrkesutbildning måste få utvidgas och underlättas. Mot denna bakgrund föreslår särskolekommittén att de individuella programmen i gymnasieskolan hålls öppna för sådana elever från särskolan som kan klara dem med det stöd särskolan kan ge.
Utskottet anser att den samverkan mellan särskolan och grundskolan resp. gymnasieskolan, som utvecklats på det lokala planet under senare år, har varit av stort värde i olika avseenden. Ett gemensamt huvudmannaskap för dessa skolformer, vilket bl.a. särskolekommittén föreslår, skulle ytterligare kunna utveckla samarbetet när det gäller personal, lokaler och utrustning m.m. Utskottet finner det rimligt att särskoleelever, som kan klara ett individuellt program, får möjlighet att följa ett sådant. Frågan om särskoleelevernas möjligheter till studier i gymnasieskolan är föremål för beredning inom regeringskansliet, bl.a. på grundval av särskolekommitténs förslag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lag i denna fråga i enlighet med vad utskottet har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub124, 1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 7 begärs att elev i gymnasieskolan skall ha lagfäst rätt att efter ett studieuppehåll kunna få fortsätta på det påbörjade programmet längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 19 delvis skall eleven kunna göra studieuppehåll för att t.ex. kunna gå ut i arbetslivet och även efter denna åldersgräns ha rätt att fortsätta på ett påbörjat program.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I regeringens förslag till skollag fastslås elevernas rätt att fullfölja sin utbildning. Föreslagen lydelse av 5kap.16§ innebär att den, som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på detta program inom kommunen eller inom samverkansområdet eller motsvarande. Denna rätt gäller dock längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Utskottet utgår från att nuvarande praxis för ledighet från skolarbetet för enskild angelägenhet (jfr 9kap.84§ gymnasieförordningen) inte kommer att ändras genom att gymnasieskolan reformeras.
Med det anförda får yrkande 7 i motion 1990/91:Ub149 anses vara i stort tillgodosett, varför det avstyrks. Likaledes avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub132 yrkande 19 delvis.
Regeringens förslag om att landstingen skall få vara huvudmän för nationella program som avser naturbruk och omvårdnad avvisas i motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 8.
Utskottet vill erinra om sitt ställningstagande när det gäller ett liknande yrkande i samband med behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Utskottet ansåg att en reformering av bidragssystemet i sig inte innebär någon förändring av landstingens huvudmannaskap för bl.a. vårdutbildning och utbildning inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsområdena och att landstingen skall ha rätt att besluta om dessa utbildningar även i fortsättningen. Landstingens rätt att anordna utbildning i gymnasieskolan slås nu fast i 5kap.6§ i regeringens förslag till skollag och i övergångsbestämmelserna till denna skollag (jfr s.139f. i detta betänkande). Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§.
Landstingens begränsade rätt att anordna gymnasial utbildning kan, enligt motion 1990/91:Ub137 (s), leda till att landsting som i dag är huvudman för annan utbildning än som avser naturbruk och omvårdnad kan tvingas överlåta detta huvudmannaskap. Som exempel anför motionärerna Rikspappersskolan i Markaryd som har landstinget i Kronobergs län som huvudman och som anordnar utbildning på treårig processteknisk linje inom försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning. I motion 1990/91:Ub116 (s, c) yrkande 1 delvis begärs att landstinget i Kopparbergs län även i fortsättningen skall få vara huvudman för den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun.
Utskottet anser att en landstingskommun som före den 1 juli 1991 inom sin gymnasieskola eller kommunala vuxenutbildning anordnar riksrekryterande utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad skall få fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den ändringen att en ny punkt 13 erhåller i bilaga 6 som Utskottets förslag betecknade lydelse.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 3 konstateras att det i dag är många kommuner som anordnar utbildning inom vårdlinjen med stöd av skolöverstyrelsens medgivande. Dessa kommuner kommer enligt en särskild övergångsbestämmelse i regeringens förslag till ny skollag att ges rätt att anordna denna utbildning även efter ikraftträdandet av gymnasiereformen. Enligt motionärerna bör även de kommuner som i dag bedriver utbildning inom omvårdnadslinjen inom ramen för försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning omfattas av nyssnämnda övergångsbestämmelse. Liknande yrkanden framförs även i motionerna 1990/91:Ub148 (m) och 1990/91:Ub121 (s).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt föreslagen lydelse av 5kap.6§ skollagen får som nyss nämnts landstingskommunerna anordna utbildning endast när det gäller sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Kommuner som ingår i landstingskommunen får inte anordna samma utbildning utan överenskommelse med landstingskommunen. Omvänt gäller då att, om landstingskommunen väljer att inte anordna programmen eller något av dem, primärkommunerna står fria att göra det i stället.
Enligt punkt 12 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till den nya skollagen föreslås att en kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen efter den 1 juli 1992 får anordna utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan medgivande från landstingskommunen. Utskottet finner i likhet med motionärerna det motiverat att de kommuner som i dag anordnar utbildning på omvårdnadslinjen inom ramen för försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning bör få motsvarande rätt.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub121, 1990/91:Ub147 yrkande 3 och 1990/91:Ub148 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 12 erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag betecknade lydelse.
3.7 Vissa genomförandefrågor
I propositionen föreslås att gymnasiereformen skall genomföras så att all intagning till gymnasieskolan läsåret 1995/96 avser de nya programmen. Intagning till programmen får starta inför läsåret 1992/93. Kommuner och landsting bör upprätta planer, som visar hur programmen skall införas inom dessa tidsramar. Intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje upphör fr.o.m. läsåret 1991/92. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får anordnas för sista gången läsåret 1992/93. Intagning till övriga linjer får ske sista gången inför läsåret 1994/95. Den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter avses avvecklas fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Regeringen har i propositionen (s. 109 f.) beräknat extra resurser för vissa ändamål under genomförandeperioden. För introduktionsfortbildning av främst lärare i karaktärsämnen, men också för skolledare, har beräknats 11 milj.kr. och för ämnesfortbildning 80 milj.kr. Vidare föreslår regeringen (s. 111) att extra stimulansbidrag skall utgå till kommunerna under perioden 1992/93--1997/98 till kompletterande inköp av utrustning. Fr.o.m. budgetåret 1998/99 bör det enligt propositionen åligga huvudmännen att ansvara för underhåll och nyinköp av utrustning.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 15 föreslås att ytterligare 50 milj.kr. skall anslås för fortbildning under genomförandeperioden utöver regeringens förslag. Även bidraget till utrustning föreslås i samma motion (yrkande 16) utökat med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet avstyrker av statsfinansiella skäl motionsyrkandena.
Kostnaderna för investeringar i utrustning innebär stora åtaganden för utbildningshuvudmännen. Det är nödvändigt att i planeringen ha förutsättningarna för finansiering klara i god tid. Utskottet anser det därför viktigt att det system för förhandsbesked inom angivna planeringsramar, som hittills tillämpats för anslaget Bidrag till utrustning för gymnasier m.m., kan användas också i fortsättningen. I de bestämmelser för dispositionen av anslagen som regeringen utfärdar i regleringsbreven för budgetåret 1991/92 bör alltså bemyndigande om förhandsbesked inom planeringsramar för 1992/93 och 1993/94 om 75758000 kr. för vartdera året anges.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 17 bör tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter upphöra att gälla samma år som reformen inleds, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Föredragande statsrådet ser en risk i att vissa kommuner etablerar en egen gymnasieskola med endast några få av de nationellt fastställda programmen. Lättast att etablera blir några av de främst högskoleförberedande programmen, som kräver mindre utrustning än vad som i allmänhet gäller för de yrkesförberedande. Ett beslut om nyetablering av gymnasieskola måste därför föregås av en noggrann analys av utbildningsbehovet utifrån ungdomarnas intresse, arbetsmarknadens struktur och regionens totala utbildningsutbud. En hög utbildningskvalitet i gymnasieskolan förutsätter enligt föredragande statsrådet en skola som kan erbjuda flera pogram med olika inriktning. Genom ett brett urval av utbildningsprogram skapas underlag för att ha lärare med olika bakgrund och skiftande kompetenser vilket bidrar positivt till ett kreativt arbetsklimat på en skola, framhålls i propositionen. Enligt regeringen är tidpunkten för avvecklingen av den statliga regleringen av gymnasieorter satt med hänsyn till den planeringsperiod som behövs för berörda kommuner.
Utskottet delar regeringens uppfattning om tidpunkten för avvecklingen av den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter och etableringen av nya gymnasieskolor. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85 framförda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen
4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna
Det offentliga skolväsendet för vuxna utvidgas till att fr.o.m. den 1juli 1992 också omfatta grundläggande undervisning i svenska för invandrare (sfi). Det kommer då att omfatta grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, som tillsammans bildar den kommunala vuxenutbildningen (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt sfi. Bestämmelser om dessa skolformer överförs till skollagen.
Enligt föredragande statsrådet bör de syften med vuxenutbildningen som angavs i 1967 års riksdagsbeslut ligga fast, nämligen att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället, att öppna möjligheterna för individen att komplettera sin ungdomsutbildning samt att bidra till att höja kompetensnivån inom yrkeslivet.
I motion 1990/91:Ub66 (v) yrkande 1, som väcktes med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, begärs ett förslag till ett program för vuxenutbildningen med syfte att främja en ekonomisk tillväxt i hela landet. Programmet bör byggas upp under en femårsperiod och erbjuda grundläggande humanistisk-teknisk utbildning för bl.a. dem som har mindre än elvaårig skolgång.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I föreliggande proposition (s. 115) understryks den snabba utvecklingen mot ett mera kunskapsintensivt arbetsliv, vilket skärper anspråken på vuxenutbildningen. Att utveckla näringslivet blir, såsom framhålls i propositionen, i långa stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga arbetskraften. Den kommunala vuxenutbildningen bör därför kunna möta kraven från dem som behöver förbättra sin utbildning på gymnasienivå för att t.ex. skaffa sig behörighet för högre studier. Den bör även erbjuda påbyggnadsutbildningar som har en kompetenshöjande karaktär.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning när det gäller vuxenutbildningens syften och inriktning. Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att den kompetensinriktade vuxenutbildningen kommer att få allt större betydelse för näringslivet i framtiden.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionärernas syfte i stort är tillgodosett, varför motion 1990/91:Ub66 yrkande 1 avstyrks.
4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen
Regeringen föreslår att en ny utbildning på grundläggande nivå för vuxna, benämnd grundläggande vuxenutbildning, anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen fr.o.m. läsåret 1992/93. Den nya utbildningen skall ersätta grundutbildning för vuxna och etapp 1 i nuvarande kommunala vuxenutbildning. Syftet med den nya grundläggande vuxenutbildningen är att ge vuxna en bred allmänkompetens för arbets- och samhällslivet. Den bör också kunna utgöra en grund för vidare studier. Vuxna som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan skall ha rätt att delta i utbildningen. Slutnivån för denna utbildning skall i princip motsvara årskurs 9 i grundskolan. Enligt förslaget skall utbildningen i viktigare ämnen leda fram till de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för fortsatta studier på gymnasial nivå.
Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i gymnasieskolan. Utbildningens innehåll skall nära anknyta till gymnasieskolan, och den skall leda till samma kompetens som motsvarande utbildning i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning skall ge vuxna en sådan utbildning som leder till en högre kompetens i yrket eller till ett nytt yrke.
I motion 1990/91:Ub218 (mp) anförs att många invandrare har en dålig skolunderbyggnad och därför riskerar utslagning ur arbetslivet. Motionärerna anser att alla vuxna invandrare som saknar motsvarande grundutbildning från sitt hemland borde aktivt erbjudas en utbildning motsvarande grundskolan i Sverige.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till 11kap. 8§ skollagen innehåller en skyldighet för kommunen att aktivt verka för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem för sådan utbildning. Yrkandet är således tillgodosett, varför det avstyrks.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 10 begärs förslag om en ökning av den grundläggande vuxenutbildningen utöver regeringens förslag. Enligt motionärerna bör den grundläggande vuxenutbildningen även omfatta den utbildningsnivå som motsvarar de kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom gymnasieskolans kärnämnen. Som ett av skälen för detta anger motionärerna allas rätt att få den utbildning som krävs för allmän behörighet för studier i högskolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att slutnivån för den grundläggande vuxenutbildningen i princip bör motsvara årskurs 9 i grundskolan. Studier utöver denna nivå motsvaras av den gymnasiala vuxenutbildningen som skall ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i gymnasieskolan. Som framhålls i propositionen (s. 126) bör kommunerna i skollagen åläggas att sträva efter att gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning erbjuds i den utsträckning som motiveras av invånarnas behov och efterfrågan. Vidare skall i enlighet med föreslagen lydelse av 11kap. 18§ skollagen varje kommun informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion 1990/91:Ub149 yrkande 10 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd, varför det avstyrks.
Vid riksmötet 1989/90 fattade riksdagen beslut om försöksverksamhet med en ettårig teknikerutbildning (prop. 1989/91:100, bet. UbU15 och UbU19, rskr. 238 resp. 229). För försöksverksamheten har 150 platser inom högskolan ställts till UHÄs disposition. Motsvarande försöksverksamhet med kommuner som huvudmän har förlagts till tio orter. Ett av syftena med försöksverksamheten har varit att anordna teknikerutbildning med såväl kommunal som statlig huvudman för att vinna erfarenhet om vilken utbildningsform som passar bäst för denna typ av utbildning. Kommunerna har själva kunnat besluta huruvida utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller inom den kommunala vuxenutbildningen.
I föreliggande proposition föreslås att försöksverksamheten med den ettåriga teknikerutbildningen skall upphöra och ersättas med en reguljär utbildning inom kommunal vuxenutbildning fr.o.m. den 1 juli 1991. Utbildningen är en påbyggnad på en avslutad gymnasial utbildning och bör därför betraktas som vuxenutbildning. Den kommer därför från den 1 juli 1992 definitionsmässigt att höra under den nya beteckningen påbyggnadsutbildning.
I två motioner, 1990/91:Ub656 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub699 (c) yrkande 2, vilka har väckts under den allmänna motionstiden 1991, föreslås att den ettåriga teknikerutbildningen inom elektronik förläggs till södra Hälsingland (Ovanåkers, Bollnäs och Söderhamns kommuner).
Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har de bästa förutsättningarna att anordna denna typ av utbildning. För sådana kommuner som inte har någon högskoleutbildning kan teknikerutbildningen få stor betydelse för möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft för näringslivets behov. När det gäller dimensionering och lokalisering av teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning är detta en angelägenhet för de enskilda kommunerna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och 1990/91:Ub699 yrkande 2.
Regeringen föreslår att särskilda timplaner skall fastställas för dels den grundläggande vuxenutbildningen, dels påbyggnadsutbildningen, medan de timplaner som fastställs för gymnasieskolan skall tillämpas även för gymnasial vuxenutbildning. Timplanerna skall dock utgöra en rekommendation för vuxenutbildningen. Även timplaner för grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar skall uttryckas i timmar om 60 minuter.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om timplaner för den kommunala vuxenutbildningen och föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 i denna del.
4.1.2 Undervisning av invandrare i svenska språket
Svenskundervisning för invandrare är avsedd för nyanlända. För invandrare som kommit till Sverige före år 1985 och för övriga invandrare som av olika anledningar hamnat utanför sfi-systemet föreslår regeringen att kommunen skall bli skyldig att inom ramen för kommunal vuxenutbildning erbjuda grundläggande undervisning i svenska som andraspråk. För dessa invandrare kommer därmed samma regler för ledighet för studier och regler för studiestöd att gälla som för övriga deltagare i kommunal vuxenutbildning.
I dag finns en kurs i svenska som andraspråk på grundskolenivå inom kommunal vuxenutbildning. Den förutsätter att deltagarna tidigare har gått igenom grundläggande svenskundervisning för invandrare eller har motsvarande kunskaper. Statsrådets förslag innebär att utbildningen på grundskolenivå utökas, så att den kan omfatta även undervisning på en nivå som motsvarar den som ges inom svenskundervisning för invandrare. Kursen bör under budgetåret 1991/92 inordnas i nuvarande kommunal vuxenutbildning och därefter i grundläggande vuxenutbildning.
4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
Reguljär vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda infördes budgetåret 1988/89 efter förslag i proposition 1987/88:113. Utbildningen omfattar undervisning på grundsärskolans nivå. I tre motioner med anledning av nämnda proposition föreslogs att vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda även skulle omfatta undervisning på träningsskolenivå. Vid riksdagens behandling av frågan fann utskottet (UbU 1987/88:33 s. 8) ett antal avgränsningsfrågor, där det inte då fanns underlag för ett klart ställningstagande av riksdagen. Därför tillkallades en utredning, Särvux-kommittén, som i betänkandet Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda (SOU 1990:11) har redovisat sina förslag när det gäller avgränsningsfrågorna. Särvux-kommittén föreslår att vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda skall utvidgas till att omfatta viss utbildning även på träningsskolenivån, nämligen inom områdena kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från träningsskolans kursplan.
Utvidgning till träningsskolenivån begärs i två motioner från allmänna motionstiden, nämligen 1990/91:Ub221 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub256 (s). Genom regeringens därefter framlagda förslag i proposition 1990/91:85 har yrkandena blivit tillgodosedda.
I motion 1990/91:Ub221 yrkande 2 begärs också att vuxna även skall få delta i yrkessärskolans undervisning. Regeringen hänvisar på den punkten till särskolekommitténs väntade slutbetänkande och avser att återkomma i samband med behandlingen av detta. Särskolekommittén har numera framlagt sitt slutbetänkande Särskolan en primärkommunal skola (SOU 1991:30). Utskottet anser att regeringens beredning av frågan om vuxnas deltagande i yrkessärskolan bör avvaktas.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om utvidgning av vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda till träningsskolenivån och avslår motionerna 1990/91:Ub221 yrkande 2 och 1990/91:Ub256.
4.2 Kommunernas skyldigheter m.m.
Regeringen föreslår att en kommun skall vara skyldig att ta emot elever från andra kommuner i grundläggande vuxenutbildning om utbildningen finns i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen har rätt till ersättning från elevens hemkommun. När det gäller gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda åläggs kommunerna att ta emot elever från andra kommuner, om hemkommunen resp. hemlandstingskommunen förklarar sig villig att stå för kostnaderna för eleverna.
I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 5 framhålls att möjligheter att delta i kommunal vuxenutbildning bör föreligga även för andra än den egna kommunens invånare. På grund av t.ex. arbete i annan kommun är det för många endast möjligt att delta i studier som ligger nära arbetsplatsen, anför motionärerna. Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 20. Motionärerna föreslår att hemkommunen bör vara skyldig att ikläda sig betalningsansvaret för vuxnas studier på annan ort, om den studerande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att studera i annan kommun. Enligt motion 1990/91:Ub161 (s) bör regeringen se över frågan om deltagande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan kommun än hemkommunen i syfte att finna ett system som bättre tillgodoser den enskildes behov av och tillgång till vuxenutbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller elevers rätt att bli mottagna för utbildning inom de nationella programmen i olika gymnasieskolor föreslår regeringen (prop. s. 60 f.) att jämställda med sökande elever i hemkommunen eller samverkansområdet skall bl.a. de vara som, med hänsyn till sina personliga förhållanden, har särskilda skäl att få gå i skolan inom kommunen eller samverkansområdet. För dessa elever anser regeringen att kommunen bör vara skyldig att betala interkommunal ersättning. Enligt utskottets mening bör en motsvarande skyldighet att betala ersättning gälla i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det bör ankomma på styrelsen för utbildningen i hemkommunen att pröva om särskilda skäl föreligger för att få bedriva studier inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan kommun.
Utskottet föreslår beträffande rätt för vissa studerande att studera inom kommunal vuxenutbildning i annan kommun att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20 och 1990/91:Ub161 antar propositionens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som utskottets förslag betecknade lydelse.
Enligt propositionen -- föreslagen lydelse av 5 kap. 15 § skollagen -- har styrelsen för utbildning i anordnarkommunen ansvaret för intagningen av elever. Enligt föredragande statsrådets bedömning är det värdefullt om samma organ sköter intagningen till gymnasial vuxenutbildning och till gymnasieskolan. När en kommun väljer att lägga arbetet på skilda organ, framhålls i propositionen (s. 136), bör ett samarbete etableras dem emellan i syfte att så effektivt som möjligt utnyttja tillgängliga utbildningsresurser.
I motion 1990/91:Ub154 (mp) yrkande 3 förordas att kommunen inrättar en särskild intagningsnämnd för vuxenutbildningen. Enligt motionärerna är de vuxnas studiesituation, behov och förutsättningar i många avseenden annorlunda än vad som gäller för ungdomar i gymnasieskolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det kan vara ändamålsenligt att ha en gemensam intagningsorganisation för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3 tillstyrker således utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 15 § andra stycket beträffande gemensam intagningsnämnd för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.
Enligt föreslagen lydelse av 11kap.6§ skollagen skall kommuner och landstingskommuner få uppdra åt andra att anordna kommunal vuxenutbildning. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 11 bör den föreslagna lydelsen av 11 kap. 6 § skollagen utgå från skrivningen i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller kommunernas skyldighet att använda behöriga lärare och vissa dispensmöjligheter vid en anställning. I nämnda proposition (s. 38) anförs det bl.a.:
Jag vill påpeka att den av mig föreslagna regleringen för lärare inte innehåller något uttryckligt krav på att de lärare som kommunen använder inom sitt offentliga skolväsende också skall vara anställda av kommunen -- -- -- Eftersom sådana lagbestämmelser bara finns för speciella situationer och då lärares betygsättning enligt min uppfattning normalt innefattar myndighetsutövning, måste utrymmet för ickekommunalt anställda lärare inom de kommunala delarna av det offentliga skolväsendet bedömas vara synnerligen begränsat.
Utskottet anser att skolhuvudmannen bör ges rätt att under förutsättningar som föreskrivs av regeringen anlita annan utbildningsanordnare, t.ex. ett studieförbund eller en folkhögskola, i syfte att tillvarata den kompetens som kan finnas på det lokala planet inom ett visst område. Det är därvid viktigt att stryka under att den utbildning som överlämnas inte därigenom hamnar utanför det offentliga skolväsendets reglering. Ansvarig skolledning bör kontrollera att utbildningen följer de riktlinjer som gäller för den. Då betygsättning innefattar myndighetsutövning är utrymmet för icke kommunalt anställda lärare synnerligen begränsat.
Med det anförda anser utskottet att motion 1990/91:Ub149 yrkande 11 är i stort tillgodosedd, varför den avstyrks.
5. Vissa särskilda frågor
5.1 Samverkan m.m.
I ett antal motioner behandlas samverkan mellan olika utbildningsanordnare. Enligt motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 7 bör ifrågavarande förslag till ny gymnasieskola och vuxenutbildning leda till en långtgående samordning mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning i alla deras former. Ett formellt ansvar för denna samordning bör åvila kommunen. Enligt motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 6 bör även arbetsmarknadsutbildningen samordnas med skolväsendet på gymnasial nivå. Liknande tankegångar framförs i motion 1990/91:Ub811 (s) yrkande 1. Enligt motionärerna måste dessa tre utbildningsformer nyttjas tillsammans i syfte att även i glesbygder ge god och aktuell utbildning. Vidare understryks samfällt i motionerna 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 (samtliga m) att det torde finnas stora möjligheter att utnyttja utbildningsresurserna effektivare genom en samordning av vissa utbildningar. Enligt motionärerna är det nödvändigt att se över gränsdragningen, rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan olika utbildningsanordnare, särskilt inom vuxenutbildningen. Enligt motion 1990/91:Ub241 (m) bör vissa folkhögskolors resurser kunna utnyttjas när det gäller gymnasieskolans utbildning i musik. Slutligen framhålls i motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 2 att den flygtekniska utbildningen förutsätter ett samarbete mellan olika utbildningsanordnare.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Den s.k. samverkansgruppen (U1989:D) har i sin skrivelse (Ds1990:59) lämnat en rad förslag i syfte att underlätta samverkan mellan i första hand gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning men också mellan dessa skolformer och högskolan samt AMU-gruppen. Enligt föredragande statsrådets uppfattning (jfr prop. s.143 ff.) bör samverkan eftersträvas mellan olika utbildningsanordnare, utbildningsformer och mellan olika kommuner och landstingskommuner för att förbättra tillgängligheten i utbildningen och öka kvaliteten i den. Det är enligt föredragande statsrådet angeläget att en samordning av tillgängliga resurser sker, t.ex. genom att lokala kunskapscentra bildas. Föredragande statsrådet erinrar om att i tidigare statsbidragsbestämmelser och i det övriga regelverket som har styrt skolväsendet har det funnits en rad regler som har hindrat samverkan mellan olika skolformer. Flera viktiga sådana hinder är nu undanröjda. Föredragande statsrådet anser det ytterst angeläget att såväl regeringen som berörda myndigheter och organisationer i fortsättningen noga uppmärksammar den effekt olika typer av reglering av verksamheter kan ha för möjligheterna till samverkan över skolforms- och huvudmannagränser. Strävan bör vara att sådana hinder skall undanröjas i de fall så kan ske utan större olägenheter för verksamheten.
Utskottet vill för sin del särskilt peka på de möjligheter till ett bättre resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels det kommunala huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58), dels ansvaret för skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr.76) inneburit. Genom statsmakternas beslut kan kommunerna själva avgöra dimensioneringen av såväl gymnasieskolan som den gymnasiala vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen och således skapa en utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de resurser och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen.
När det gäller samverkan inom den gymnasiala vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen är det utskottets uppfattning att ett bättre resursutnyttjande när det gäller lokaler och utrustning är av särskilt stor betydelse i framtiden. De studerande måste kunna erbjudas en utbildning av hög kvalitet, vilket innebär att bl.a. adekvat och modern utrustning måste stå till de studerandes förfogande. Som framhålls i propositionen (s. 145) är grundidén att så många utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda lokaler och utrustning. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet har slutligen inget att erinra mot regeringens förslag att stimulera och vidareutveckla lokala kunskapscentra.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub241, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
Enligt regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 § skollagen skall åldersgränsen mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning på gymnasial nivå gå vid 20 år. Det innebär att den som vill påbörja studier det andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år skall göra det som vuxenstuderande.
Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 23 bör riksdagen avslå åldersgränsen 20 år för studier inom kommunal vuxenutbildning. Enligt motionärerna bör åldersgränsen helt slopas för att skapa ett verkligt samarbete mellan olika skolor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Föredragande statsrådet understryker att de förslag som framförs i föreliggande proposition (s. 146) om kommunernas skyldigheter och elevernas rättigheter beträffande olika utbildningsformer förutsätter en entydig definition av vilken innebörd begreppet ungdomar resp. vuxna har i detta sammanhang. Som framgår av regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 § skollagen är även den som slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. En elev som slutfört sådan utbildning är således behörig att söka t.ex. teknikerutbildning eller annan påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning före fyllda 20 år.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 11 kap. 19 § första stycket.
5.2 Anställningar som lektor, m.m.
Enligt propositionen bör sambanden mellan skolväsendet och högskolan stärkas bl.a. genom att forskarutbildade lärare medverkar i undervisningen samt i utvecklings- och utvärderingsarbetet. Föredragande statsrådet utgår från att det finns ett brett intresse hos kommunerna för att behålla och även vidareutveckla de hittillsvarande lektorstjänsterna. Genom att ge lämpliga lärare med forskarutbildning eller motsvarande ett större ansvar för utveckling och utvärdering kan deras särskilda kompetens utnyttjas bättre än tidigare samtidigt som de inspireras att följa den vetenskapliga utvecklingen inom sina områden. En sådan ordning kan på ett positivt sätt bidra till skolans utveckling.
I motion 1990/91:Ub809 (s) anförs att syftet med lektorstjänster i skolan är bl.a. att bidra till en förstärkning av den pedagogiska ämnesmässiga utvecklingen av skolan. Enligt motionärerna kräver en likvärdig gymnasieskola att det finns lektorer som undervisar på alla studievägar (yrkande 2). Motionärerna föreslår vidare att det skall finnas lektorstjänster även i grundskolan (yrkande 1).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller lärare har riksdagen tidigare uttalat sig för behovet av lektorskompetens i gymnasieskolan, bl.a. i samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90, bet. UbU25 s. 76--77, rskr. 328, jfr UbU 1986/87:26 s. 30). Under innevarande riksmöte har riksdagen vidare uttalat följande (1990/91:UbU4, rskr. 76):
Skolhuvudmännen kan på olika sätt vidta åtgärder för att främja rekryteringen till lektorstjänster. Sannolikt finns ett stort antal lärare på nuvarande adjunktstjänster som skulle vara intresserade av att genom en forskarutbildning på t.ex. det ämnesmetodiska området bli kompetenta för anställning som lektorer. Genom deras tidigare utbildning och erfarenhet skulle det kunna vara en stor tillgång för kommunen att kunna anställa dem som lektorer efter genomgången forskarutbildning. Det är därför angeläget att skolhuvudmännen medverkar till att göra det praktiskt och ekonomiskt möjligt för sådana personer att genomgå forskarutbildning. När det gäller personer som har avlagt doktorsexamen i ämne som bedöms vara relevant för läraryrket (jfr ASÖ 1971/72:70) är det också viktigt att skolhuvudmännen tar emot dem i sitt skolväsende för en kortare praktisk-pedagogisk utbildning under samtidig lärartjänstgöring i enlighet med de regler som finns för den särskilda praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer (UHÄ-FS 1989:52, jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 och bet. 1988/89:UbU22). Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis låter föranstalta om anordnande av olika slag av kortare praktisk-pedagogisk lektorsutbildning med de ersättningar (motsvarande) som hittills utgått till dem som genomgår utbildningen. Slutligen är det angeläget att universitets- och högskoleämbetet i skälig utsträckning meddelar dispens från kravet på grundläggande högskoleutbildning i två skolämnen vid genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning och sådan förklaring som kan ges enligt 2 kap. 4§ skollagen när det gäller anställning som lektor för den som avlagt doktorsexamen i allmänna ämnen (UbU 1987/88:25 s. 10). I fråga om tekniska och ekonomiska ämnen finns särskilda bestämmelser för behörighet till lektorstjänst (SÖ-FS 1987:238 och 239 samt 1989:92).
Utskottet anser att samspelet mellan grundutbildning på gymnasienivå och forskning kommer att vara viktigt även fortsättningsvis. Det är därför ett nationellt intresse att anställningar som lektor kommer till stånd i en omfattning som motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Det ankommer på skolhuvudmännen att med vissa intervall ledigkungöra anställningar som lektor och vidta de övriga åtgärder som behövs för att nå detta mål. När en kommuns gymnasieskola skall utvärderas, förutsätter utskottet att skolverket granskar vilka åtgärder som vidtagits i nyss nämnt hänseende.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om anställningar som lektor i kommuns gymnasieskola, lektorsutbildning m.m. och en utvärdering av vilken bl.a. skall framgå förekomsten av gymnasielektorer.
Gymnasielektorer betyder genom sitt ämneskunnande och vetenskapliga synsätt mycket för att hos eleverna väcka intresse för fortsatta högskolestudier. Utskottet utgår från att frågan om kommuners ledigkungörande av befattningar som lektor ägnas särskilt intresse i skolverkets uppföljningsarbete. Mot bakgrund av riksdagens nyligen gjorda uttalanden finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd med anledning av motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2, varför yrkandena avstyrks. Motionärernas önskemål om lektorstjänster i grundskolan löser inte bristen på lektorer inom gymnasieskolan.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att frågor om anordnande av praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer jämte ersättning under utbildningstiden nyligen har behandlats av utskottet i betänkande 1990/91:UbU12 (s.72--73). Regeringen avser utfärda en ny förordning härom.
5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män
Enligt föredragande statsrådets bedömning (prop. s. 154) kommer den föreslagna förändringen av utbildningen för ungdomar och vuxna att medföra en jämnare könsfördelning inom olika studievägar och bidra till att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Han anser att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt utbildningsmål (jfr prop.s.154). De föreslagna nationella programmen erbjuder enligt regeringen en kvalificerad utbildning inom områden som kan förväntas attrahera både flickor och pojkar.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 1 anförs att en sektorsindelad gymnasieskola har fördelar. Enligt motion 1990/91:Ub802 (v) yrkande 2 bör en sådan skola kunna öka jämställdheten i gymnasieskolan. En sektorsindelad gymnasieskola innebär att varje sektor skall ha sina karaktärsämnen som är gemensamma för alla studerande inom sektorn. Samtliga utbildningar bör anknyta till arbetslivet och innehålla en betydande del av praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning. En sådan gymnasiestruktur skulle enligt motionärerna kunna attrahera flera flickor till mansdominerade sektorer av arbetslivet.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning när det gäller förutsättningarna att i den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen skapa en jämnare könsfördelning inom olika studie- och yrkesområden än vad som hittills varit fallet. Utskottet vill peka på att strukturen i gymnasieskolan i jämförelse med dagens gymnasieskola har färre studievägar och bredare ingångar. Genom utskottets förslag till uppbyggnad av gymnasieskolan blir det dessutom möjligt med ämnesanknuten praktik inom ramen för timplanen.
Utskottet finner således att förslaget till ny gymnasieskola när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män ligger i linje med intentionerna i ifrågavarande motionsyrkande. Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
5.4 Studerandeinflytande
Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att det i skollagens 1kap.2§ slogs fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I nu föreliggande proposition föreslås att de studerandes rätt till inflytande lagfästs (jfr föreslagen lydelse i 5kap.2§ resp. 11kap.4§ skollagen). Ett sätt att till de studerande förmedla demokratiska värderingar är, enligt föredragande statsrådet, att i utbildningen använda ett demokratiskt arbetssätt, där de studerande ges ett reellt inflytande. Aktning och respekt för individen främjas också om han eller hon ges möjligheter att i olika sammanhang komma till tals och få delta i en demokratisk process kring besluten om den egna utbildningen, framhålls i propositionen (s. 155).
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 2 är elevernas möjligheter att påverka undervisningen och sin egen arbetssituation nära förknippade med de arbetsformer som används i gymnasieskolan. Enligt motionärerna måste elevinflytandet öka dels av demokratiska skäl, dels för att undervisningen skall ge bra resultat. Det är av största vikt att den organisatoriska reformeringen av gymnasieskolan går hand i hand med ett pedagogiskt nytänkande och en förändring av arbetsformerna i gymnasieskolan. Motionärerna anser det särskilt angeläget att det samarbete som inletts mellan lärare i yrkesämnen och lärare i allmänna ämnen kan utvecklas. I motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 6 understryks elevernas inflytande i praktisk handling. Detta kan enligt motionärerna ske i självstyrande skolor med en styrelse på varje skola, där eleverna tillsammans med personalen får inflytande över skolans verksamhet och budget, innehållet i skolan samt annat som rör skolan och närmiljön.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de studerandes rätt till inflytande markeras i lag. När det gäller elevernas möjligheter att påverka undervisningens planering och genomförande är det utskottets uppfattning att formerna för ett reellt inflytande från elevernas sida måste utvecklas inom varje klass eller undervisningsgrupp. Som framhålls i propositionen har lärarna i samhällskunskap ett ansvar för att de grundläggande frågorna om demokrati och medinflytande behandlas i undervisningen. Den föreslagna timplanen för gymnasieskolan innebär bl.a. att ämnet samhällskunskap ingår bland de kärnämnen som alla elever skall studera. Utskottet vill slutligen hänvisa till vad som anförs i direktiven (dir. 1991:9) för den nyligen tillsatta läroplanskommittén om elevinflytande.
Utskottet anser att det är viktigt att de studerande får möjlighet att även medverka i beslut om mer övergripande frågor som rör skolarbetet. Detta sker i dag genom elevråd, klassråd och andra samrådsorgan. Utskottet anser att formerna för studerandeinflytandet i övergripande frågor bäst kan utvecklas lokalt. Utskottet delar därför regeringens uppfattning om kommunernas och de enskilda skolornas ansvar för utformningen av ett brukarinflytande inom ramen för kommunallagens bestämmelser.
Med hänvisning till det anförda och förestående arbete inom läroplanskommittén föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 6 och 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.2§ och 11kap.4§.
5.5 Läroplans- och kursplanearbete
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet anfört om riktlinjer för arbetet i skolan och läroplaners utformning i dels bet. 1988/89:UbU7 Skolans utveckling och styrning (s.14--16), dels bet. 1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan (s.28--30).
Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 157) bör mål och riktlinjer för gymnasieskolan fastställas av regeringen på grundval av riksdagens ställningstaganden till förslagen i ifrågavarande proposition. De bör gälla under reformens inledningsskede för att sedan avlösas av den läroplan som föranleds av ställningstagandena till de förslag som läroplanskommittén (dir.1991:9) skall avge. Inom ramen för detta läroplans- och kursplanearbete skall kommittén också utarbeta förslag till riktlinjer och modeller för kursplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detta arbete skall enligt propositionen vara slutfört senast den 1 juli 1991. Det fortsatta arbetet med kursplaner för dessa skolformer bör enligt regeringen bedrivas skyndsamt så att de i allt väsentligt finns färdiga den 1 juli 1992.
I propositionen (s. 158--162) redovisas vissa gemensamma utgångspunkter för ett måldokument som skall gälla för förskolan och det offentliga skolväsendet.
Kunskaper om det svenska kulturarvet liksom respekt för andras rätt att hålla sitt eget kulturarv levande måste genomsyra utbildningen, heter det. Principen om livslångt lärande måste slås fast. De krav på medinflytande och ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet innebär att elevernas inflytande över sin egen utbildning måste vara centralt i uppbyggnaden av läroplaner och kursplaner. Frågan om jämställdhet är också en given utgångspunkt i arbetet. Frågan om utbildningens internationalisering är viktig. Enligt föredragande statsrådet kommer svenska studerande att i allt större utsträckning kombinera studier i Sverige med studier utomlands, liksom studerande från andra länder kommer att studera i Sverige. Det kommer också att ställas ökade krav på våra färdigheter i att uttrycka oss på främmande språk.
Miljökunskap anges som ett tema eller kunskapsområde som bör behandlas i flera ämnen. Föredragande statsrådet anser det nödvändigt att eleverna i gymnasieskolan studerar miljöfrågor. Även inom kommunal vuxenutbildning bör dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet. Vidare bör skolan ge stort utrymme åt etiska och moraliska frågor. Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden, den nya teknologin och kommunikationstekniken ökar behovet av att i skolan behandla etiska frågor, anförs i propositionen. Kursplaneöversynen bör även beakta att denna dimension skall prägla ämnen som svenska, samhällskunskap och olika karaktärsämnen. Vidare framhålls vikten av att i läroplansarbetet uppmärksamma frågor om vårt kulturarv och vår kulturs förändring. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens kursplaner betyder detta att översynsarbetet bl.a. bör pröva hur den historiska dimensionen kan förstärkas inom ramen för de olika ämnena. Slutligen ges några kommentarer till det föreslagna ämnet idrott och hälsa som är ett s.k. kärnämne och därmed obligatoriskt för alla elever i gymnasieskolan.
I ett stort antal motioner behandlas vissa läroplansfrågor inom olika ämnesområden, språkundervisningen i skolan i motion 1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkandena 3 och 4, ett samordnat språkprogram för grundskolan och gymnasieskolan i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 14, miljöundervisning samt hälsa och internationalisering i motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 10 och 27, etikundervisningens utformning i motionerna 1990/91:Ub143 (m) yrkande 2 och 1990/91:Ub153 (fp) yrkande 1, ämnet idrott och hälsa och dess betydelse för att förebygga skador av olika slag i motion 1990/91:Ub163 (c) yrkande 2, det nordiska stoffet i undervisningen i motion 1990/91:Ub113 (s) och frågan om ökat internationellt utbyte inom gymnasieskolan i motion 1990/91:Ub144 (m). Vikten av undervisning i hemkunskap och slöjd betonas i motion 1990/91:Ub141 (s) yrkandena 1 delvis och 2 samt slutligen uppmärksammas utbildningen av personal inom turistområdet i motion 1990/91:Ub159 (s).
Utskottet hänvisar till pågående läroplans- och kursplanearbete inom läroplanskommittén och det kursplanearbete som kommer att bedrivas inom statens skolverk. Utskottet anser det viktigt att grundläggande kunskaper och färdigheter preciseras i de nya kursplanerna (jfr bet. 1988/89:UbU7). Utskottet konstaterar att i stort samtliga motionsyrkanden faller inom ramen för angelägna förändringar beträffande inriktningen av arbetet i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att de läroplans- och kursplanefrågor som motionsledes aktualiserats kommer att behandlas inom läroplanskommittén. Beträffande temat etik och moral vill utskottet stryka under att frågor om etik och moral inte kan hänföras till ett visst bestämt ämne utan bör behandlas inom ett flertal ämnen. Som exempel vill utskottet framhålla samhällsvetenskapsprogrammets ekonomiska ämnen samt ämnena historia och filosofi, naturvetenskapsprogrammets ämne biologi, omvårdnadsprogrammets karaktärsämne samt de yrkesetiska delarna av övriga programs karaktärsämnen. Självfallet bör också frågor om etik och moral kunna tas upp i kärnämnena svenska, samhällskunskap och religionskunskap. Utskottet föreslår härmed att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27, 1990/91:Ub141 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub143 yrkande 2, 1990/91:Ub144, 1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153 yrkande 1, 1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2.
Till detta vill utskottet lägga följande när det gäller ämnena historia och samhällskunskap. Historia ingår i det estetiska programmet och i natur- och samhällsvetenskapsprogrammen men inte i de yrkesförberedande. Samhällskunskap ingår däremot i samtliga program. Mot denna bakgrund bör det finnas två kursplaner för ämnet samhällskunskap, nämligen dels en för de yrkesförberedande programmen, dels en för övriga program där ämnet historia finns upptaget på timplanen. I kursplanen för samhällskunskap på de yrkesförberedande programmen, som omfattar 90 timmar, bör ca en tredjedel av utbildningstiden ägnas åt historiskt stoff. Enligt utskottets mening är det väsentligt att även eleverna på de yrkesförberedande programmen får möjlighet att studera såväl politiska och ekonomiska som kulturella och religiösa förhållanden i ett historiskt perspektiv.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 24 erinras om det kursplanearbete som utförts i samband med försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning och hur den kompetens som finns hos företrädare för olika branscher och hos arbetsmarknadens parter tagits till vara i de olika kursplanegrupperna. Motionärerna utgår från att företrädare för arbetslivets organisationer även kommer att medverka i det nu förestående kursplanearbetet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Skolöverstyrelsen har haft ansvaret för kursplanearbetet för försöksverksamhetens linjer. I kursplanearbetet har företrädare för såväl arbetsmarknadens parter som branschorganisationer varit engagerade. Enligt vad utskottet erfarit har detta samarbete haft stor betydelse för försöksverksamheten. Utskottet anser att den kompetens som finns företrädd inom olika branscher och yrkesområden skall tas till vara även i det fortsatta kursplanearbetet för de yrkesförberedande nationella programmen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande 24 och proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5.6 Uppföljning och utvärdering m.m.
Inom ramen för skolverkets generella uppdrag att svara för uppföljning och utvärdering av skolverksamheten ligger det naturligt, enligt föredragande statsrådet, att också beakta frågor som rör genomförandet av den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. s. 163). Frågor av bl.a. ekonomisk, organisatorisk och administrativ natur skall följas upp.
Utbildningen i gymnasieskolan skall vara likvärdig. Utskottet har i det föregående lagt fram förslag beträffande garanterad undervisningstid för gymnasieskolans program dels för ämnen, dels totalt. De föreslagna timramarna för ämnena gör det möjligt att tydligare formulera de mål- och resultatkrav, bl.a. beträffande kraven på godkänd prestation, som är viktiga i ett decentraliserat skolsystem och som behövs för ett målrelaterat betygssystem.
Det ankommer på skolverket och dess fältorganisation att se till att eleverna får den undervisningstid i olika ämnen som de har rätt till. I sammanhanget bör erinras om vad utskottet i det föregående anfört om att skolverket i sin utvärdering av en kommuns gymnasieskola särskilt bör uppmärksamma att undervisning kommer till stånd under i stort sett likvärdiga förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr s.40) och att anställningar som lektor ledigkungörs (jfr s.62).
Utskottet har i annat sammanhang (bet. 1990/91:UbU4 s.46) understrukit att tillsyn, utvärdering och uppföljning är verksamheter som har ett starkt inbördes sammanhang. Tankarna kring skolans förnyelse är centrerade kring dessa begrepp. Med erinran om vad utskottet anfört i det föregående föreslås att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om uppföljning och utvärdering.
5.7 Behörighets- och betygsfrågor
Föredragande statsrådet (prop. s. 164) räknar med att alla elever som har fullföljt ett treårigt program i gymnasieskolan, i vilket kärnämnena ingår, får allmän behörighet för högskolestudier. Allmän behörighet kan också, liksom hittills, fås genom studier i kommunal vuxenutbildning.
I motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 16 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om allmän behörighet efter den treåriga gymnasieutbildningen. Grunden för utbildning på högskolenivå skall utgöras av adekvata förkunskaper för den valda studiegången, anser motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I 5kap. högskoleförordningen regleras den allmänna och särskilda behörigheten till grundläggande högskoleutbildning. Enligt 5kap.14§ högskoleförordningen krävs för allmän behörighet bl.a. kunskaper i svenska och engelska av viss omfattning. Ett fullföljt treårigt yrkesinriktat program, i vilket kärnämnena i gymnasieskolan ingår, ger allmän behörighet för högskolestudier. Oftast räcker det emellertid inte med att uppfylla kravet för allmän behörighet för att få följa utbildningen på en viss linje eller kurs vid universitet/högskola. Härför krävs i allmänhet ett antal treåriga kurser i olika ämnen samt minst betyget 3 i dessa ämnen, den s.k. särskilda behörigheten. Riksdagen bör lägga proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna och avslå motion 1990/91:Ub132 yrkande 16.
I tre motioner tas intagningsfrågorna upp. I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 9 anförs att betyg inte bör användas som urvalsinstrument vid intagningen till gymnasieskolan. Enligt motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621 yrkande 3 (båda m) bör någon form av lämplighetsbedömning och försök med s.k. provelevtid prövas vid intagningen till gymnasieskolans omvårdnadslinje. Slutligen föreslås i motion 1990/91:Ub122 (s) att bestämmelsen om tilläggspoäng för underrepresenterat kön bör finnas kvar även i framtiden.
Utskottet finner att de frågor som tagits upp i nyssnämnda motioner kommer att omfattas av betygsberedningens arbete. Utskottet anser i likhet med regeringen att beredningens arbete bör avvaktas innan beslut fattas i behörighets- och betygsfrågor. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149 yrkande 9, 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621 yrkande 3 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 19 föreslås att målrelaterade betyg skall införas i gymnasieskolan. Utskottet vill erinra om att betygsutredningens huvuduppgift är att lämna förslag om målrelaterade betyg. Motionsyrkandet är därför tillgodosett, varför det avstyrks.
I propositionen (s. 166) redovisas hur betygsdokument från den kompetensinriktade vuxenutbildningen skall utformas i framtiden. När det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen anser regeringen att avgångsbetyg, som ger allmän behörighet för högre studier, bör få utfärdas till vuxenstuderande som önskar det efter avslutade gymnasiala vuxenstudier. Reglerna för avgångsbetyg bör förenklas så att de vuxenstuderande i större utsträckning än nu själva kan bestämma vilka ämnen som skall ingå.
I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 6 erinras om att studier i kommunal vuxenutbildning ger formell kompetens. I konsekvens med detta bör enligt motionärerna betyg motsvarande dem som ges i ungdomsskolan också ges i vuxenutbildningen.
Utskottet hänvisar till direktiven (dir. 1990:62) för betygsberedningen. Enligt dessa bör beredningen "utgå från att en likformig betygsskala bör tillämpas för samtliga ämnen och kurser i vilka betyg skall ges i de olika skolformerna". Med hänvisning härtill finner utskottet att syftet i motion 1990/91:Ub126 yrkande 6 är tillgodosett, varför den avstyrks.
5.8 Utbildning av lärare m.m.
Enligt propositionen (s. 167 ff.) kräver förändringarna av gymnasieskolan och vuxenutbildningen fortbildningsinsatser av olika slag. Många lärare behöver ämnesteoretisk fortbildning för en breddning och/eller fördjupning av sina kunskaper. Ett förändrat arbetssätt och ett ökat elevinflytande medför ett fortbildningsbehov för såväl elever och skolledare som övrig personal i skolan, anser föredragande statsrådet. Ökade kunskaper behövs också för att ge lärare bättre möjligheter att hjälpa alla elever och vuxenstuderande att fullfölja en påbörjad utbildning. Slutligen innebär införandet av en ny grundläggande vuxenutbildning att behov föreligger av fortbildning av lärare för den grundläggande vuxenutbildningen. Bland de viktiga ämnesområden där det bedöms som särskilt angeläget med fortbildningsinsatser nämns bl.a. miljöfrågorna.
I fem motioner framförs olika krav på fortbildningsinsatser för lärare. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 9 och 20 bör fortbildning i miljövård, frågor som gäller den nya lärar- och handledarrollen samt studie- och yrkesorientering prioriteras. Enligt motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 (båda c) är det nödvändigt att slå vakt om lärarkompetensen i ämnet religionskunskap, vilket innebär att särskilda insatser bör göras på fortbildning i detta ämne. I motion 1990/91:Ub153 (fp) yrkandena 2 och 3 begärs en översyn av dels undervisningen i ämnet etik för blivande gymnasielärare, dels vilken kompetens som skall gälla för att få undervisa i etik för blivande lärare. Slutligen framhålls i motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 2 att kostnader för fortbildning för lärare och SYO-konsulenter måste medtas vid finansieringen av reformeringen av den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I samband med detta beslut behandlades även förslag till ett program för lärares fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att den fortsatta fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels sådana behov som definieras av de nationella mål och ambitioner som finns för skolan. Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär vidare att kommunerna har det fulla ansvaret för att fortbildning kommer till stånd och att personal som har hand om utbildningen i skolan får del av den. Frågor om fortbildningens inriktning behandlade utskottet nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 (s. 11f.). Slutligen vill utskottet erinra om att det nya skolverket fr.o.m. den 1 juli 1991 kommer att ha ansvaret för den centralt organiserade fortbildningen för lärare.
När det gäller medel för fortbildning hänvisar utskottet till regeringens kostnadsberäkningar för genomförandet av reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. s. 108 ff.). För introduktionsfortbildning av främst lärare i karaktärsämnen men också för skolledare har beräknats 11 milj.kr. Vidare beräknas 80 milj.kr. för ämnesfortbildning till följd av det förändrade innehållet i ämnena. Utskottet finner således att motionsyrkandena när det gäller den ämnesinriktade fortbildningen och medel för denna i stort är tillgodosedda.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet i bet. 1990/91:UbU12 Grundläggande högskoleutbildning föreslagit riksdagen att hos regeringen begära att vårdlärarutbildningen snarast reformeras.
5.9 Uppdragsutbildning
I propositionen framläggs förslag om att kommuner och landsting får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar verksamheten vid det offentliga skolväsendet. Föredragande statsrådet föreslår en ny lag som bl.a. klargör att uppdragsutbildning är en självständig utbildningsform, som inte är knuten till någon annan skolform.
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i propositionen framlagda lagförslaget om uppdragsutbildning i vissa fall.
5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m.
Föredragande statsrådet förutser att man på enstaka platser, inom ramen för ett nationellt program och dess nationellt fastställda grenar, kommer att ordna utbildning som har en speciell profil (prop. s. 64). Dessa utbildningar förutsätter då oftast en riksrekrytering. För att säkra elevernas rätt att bli mottagna på de nationella programmen i olika gymnasieskolor föreslås att regeringen får ett bemyndigande att, beträffande vissa utbildningsvägar inom de nationella programmen, föreskriva att utbildningen skall stå öppen för sökande från hela landet. Ett sådant bemyndigande kan då användas för särskilda rekryteringsområden t.ex. när det gäller utbildning i viss idrott. Även inom speciella yrkesområden bör det ankomma på regeringen att besluta vilka utbildningar som skall vara riksrekryterande (prop. s. 170).
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 6 bör elever som har speciella förutsättningar för språk kunna få utveckla dem inom ramen för specialgymnasier. Enligt motion 1990/91:Ub810 (m) yrkande 2 bör de kommuner som i samarbete med specialförbund vill anordna utbildning i viss idrottsgren enligt det nuvarande s.k. hemortsalternativet få göra detta utan begränsning från statens sida. I motionerna 1990/91:Ub317 och 1990/91:Ub337 (båda c) understryks vikten av att aktiva idrottare ges möjlighet att studera på hemorten inom ramen för det nuvarande s.k. hemortsalternativet (yrkandena 1 och 2 resp. yrkande 2).
Utskottet anser mot bakgrund av bl.a. timplanernas konstruktion att det i framtiden blir möjligt att tillgodose särskilda lokala utbildningsbehov och att ge skolor en önskad profil. En kommun kan t.ex. genom utnyttjande av det lokala tillägget bl.a. satsa på estetisk verksamhet, matematik eller språk eller ge ökat utrymme för det individuella tillvalet. Vidare kommmer kommunerna att inom ramen för de nationella programmen kunna utveckla lokala grenar. Inriktningen och kursplanerna för dessa grenar skall beslutas av styrelsen för utbildningen och timplanemässigt byggas upp på samma sätt som de nationella grenarna.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den av utskottet föreslagna timplanekonstruktionen m.m. innebär ett betydligt större utrymme för personliga val än vad som är möjligt i dagens gymnasieskola. Mot denna bakgrund anser utskottet att ifrågavarande motionsyrkanden i stort är tillgodosedda, varför utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub337 yrkande 2, 1990/91:Ub810 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 6 lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
I motion 1990/91:Ub116 (s, c) begärs dels att den yrkesförberedande utbildning i musik som bedrivs i Falun av landstinget i Kopparbergs län och som utgörs av en tvåårig specialkurs skall tilldelas särskilt verksamhetsstöd (yrkande 2), dels att studerande över 20 år även i framtiden skall kunna söka sig till denna utbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt propositionen (s. 171) bör särskilt verksamhetsstöd riktas till utbildningar, som behöver ett särskilt statligt stöd på grund av att en kommun gjort särskilt tunga och omfattande investeringar för att kunna bedriva utbildningen. Det bör ankomma på regeringen att besluta om särskilt verksamhetsstöd.
När det gäller möjligheten för studerande över 20 år att studera i gymnasieskolan vill utskottet hänvisa till vad som anförs i propositionen (s. 147):
I en kommun kan man alltså av olika skäl besluta att placera en eller flera ungdomar i komvux eller att placera en eller flera vuxenstuderande i gymnasieskolan. Individernas egna önskemål och behov bör dock väga tungt vid avgörandet hur och var man skall studera.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3.
Föredragande statsrådet anser (prop. s. 173) att någon lagreglering av kommunernas skadeståndsansvar för elever i arbetsplatsförlagd utbildning inte bör göras. I stället bör frågan lösas genom en frivillig försäkring av det slag som flertalet kommuner redan har. Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
Regeringen föreslår (prop. s. 176) att elevernas hemkommuner i princip skall svara för kostnaderna för alla elevers resor mellan bostaden och skolan fram t.o.m. första kalenderhalvåret det år eleverna fyller 20 år. Detta förhållande skall framgå av lag. I lagen bemyndigas regeringen att meddela närmare föreskrifter.
Riksdagen har tidigare fattat beslut om statsbidrag till bl.a. vissa elevresor (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Medel för vissa elevresor har lagts in i basen för sektorsbidragets beräkningsmodell för gymnasieskolan (prop. 1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222).
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.
5.11 Skollagen i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i övrigt.
6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning
Vid sidan av den kommunala vuxenutbildningen finns statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Skolorna är riksrekryterande och skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda vuxna kompetensinriktad vuxenutbildning av samma slag som ges inom kommunal vuxenutbildning. Statens skolor för vuxna skall dock i första hand erbjuda utbildning som inte kan komma till stånd inom kommunal vuxenutbildning med tillräcklig spridning och regelbundenhet. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 är yrkesutbildning ett reguljärt inslag i skolornas kursutbud. En betydande del av timresursen vid skolorna används för yrkesutbildning. Vid statens skola för vuxna i Härnösand finns särskilda kurser för hörselhandikappade. Kurserna vid statens skolor för vuxna är organiserade som distansundervisning med eller utan lärarhandledning vid skolorna.
Regeringen föreslår i propositionen att statens skolor för vuxna skall läggas ner och att avvecklingen skall börja den 1 juli 1991. För att redan intagna studerande skall kunna slutföra sina studier bör dock undervisningen enligt regeringen få fortsätta även under budgetåret 1991/92. Som skäl för förslaget om nedläggning hänvisar regeringen till att kommunerna nu skall ta över ansvaret för den utbildning som ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Det blir entydigt en kommunal uppgift att besluta om utbildningens dimensionering och inriktning för de vuxna innevånarna i kommunen. I riksdagsbeslutet om ansvaret för skolan förutsattes, heter det i propositionen, en fördjupad samverkan mellan kommuner för att också mer speciella utbildningsbehov bland medborgarna skall kunna tillgodoses. Regeringen pekar på att flera kommuner redan inom det hittillsvarande statsbidragssystemet har tagit på sig uppgiften att vid sidan av statens skolor för vuxna svara för utbildningar som tillgodoser behov i en större region eller t.o.m. i hela riket. Det kan i framtiden bli naturligt att i en del fall välja studieorganisatoriska lösningar som nära ansluter till dem som tillämpats vid statens skolor för vuxna. Även mer renodlad distansundervisningsmetodik bör kunna bli aktuell. Föredragande statsrådet tror också att det faktum att statens skolor för vuxna finns och anordnar en viss typ av utbildning har lett till att det inte finns något kommunalt incitament till att ta över verksamheten. Enligt statsrådet kan en avveckling av statens skolor för vuxna således paradoxalt nog på sikt leda till ett större utbildningsutbud på de områden som dessa skolor i dag representerar.
Regeringens förslag om nedläggning av statens skolor för vuxna är sammankopplat med ett förslag om att en utredning skall tillsättas för att belysa hur en utveckling av distansutbildning skall kunna komma till stånd inom det offentliga skolväsendet, framför allt inom komvux. Utskottet återkommer till den frågan längre fram.
Förslaget om nedläggning av statens skolor för vuxna har föranlett ett stort antal motionsyrkanden, som alla går ut på att förslaget skall avvisas. Statens skolor för vuxna erbjuder enligt motionärerna utbildningsmöjligheter för ett stort antal personer som inte skulle kunna få motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning, därför att den inte är åtkomlig av geografiska skäl eller därför att distansundervisningsformen -- som hittills i huvudsak endast statens skolor för vuxna erbjuder -- är den enda som är förenlig med deras övriga åtaganden i familj och arbete. I motionerna 1990/91:Ub126 (m) yrkande 9, 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub147 (c) yrkande 21, 1990/91:Ub149 (v) yrkande 12, 1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub152 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub167 (c) hävdas att den aviserade utredningen om ett distansundervisningsinstitut bör genomföras innan något beslut om nedläggning av skolorna fattas. Motionärerna är i många fall inte heller övertygade om att ett institut kommer att kunna bedriva en meningsfull verksamhet utan att självt ha elever, dvs. fungera även som en skola. Som ett huvudalternativ, om utredningen visar att endera eller båda statens skolor för vuxna behövs även i framtiden, bör enligt motion 1990/91:Ub127 gälla att skolorna fungerar utan statsbidrag och finansieras genom uppdrag från de kommuner vars elever utnyttjar undervisningen. Staten kan dock enligt motionärerna åtminstone under en övergångstid vara huvudman.
Motionerna 1990/91:Ub130 (fp) och 1990/91:Ub173 (s) slår särskilt vakt om brevdistansundervisningen vid statens skola för vuxna i Norrköping. I motionerna 1990/91:Ub117 (m), 1990/91:Ub134 (s), 1990/91:Ub166 (s) och 1990/91:Ub175 (fp) framhålls den värdefulla kompetens på distansundervisningens område som finns vid statens skola för vuxna i Härnösand och som riskerar att gå förlorad om skolan avvecklas innan utredningen genomförts och ett distansundervisningsinstitut upprättats i Härnösand. Vikten av den unika vuxenutbildningen för hörselhandikappade vid statens skola för vuxna i Härnösand understryks i motionerna 1990/91:Ub117, 1990/91:Ub132 och 1990/91:Ub134.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand bör bibehållas. Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 9, 1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130, 1990/91:Ub132 yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21, 1990/91:Ub149 yrkande 12, 1990/91:Ub152 yrkande 1, 1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167, 1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175 yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub117 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132 yrkandena 28 och 29, 1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2 avslå proposition 1990/91:85 i denna del.
Regeringen föreslår i propositionen (s. 35) att vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall upphävas. Utskottet föreslår därför att en ny lag om statens skolor för vuxna antas av riksdagen. I lagen bör ingå de nuvarande bestämmelser som behövs även i fortsättningen beträffande statens skolor för vuxna, med anpassning till vad som redan beslutats resp. nu föreslås på motsvarande punkter när det gäller det kommunala skolväsendet. Utskottet föreslår att riksdagen antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om statens skolor för vuxna.
Till följd av utskottets nyss framlagda förslag bör riksdagen ge punkt 9 i de i propositionen föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna en annan lydelse. Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 9 erhåller den i bilaga 11 som Utskottets förslag betecknade lydelsen.
Kommunerna bör enligt propositionen bygga upp kunskapscentrer i samverkan mellan olika utbildningsanordnare. Sådana kunskapscentrer bör kunna bli en utmärkt bas även för distansutbildning. Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt att tillsätta en särskild utredning för att belysa hur en utveckling av distansutbildning skall kunna komma till stånd inom det offentliga skolväsendet, framför allt inom kommunal vuxenutbildning.
Förslaget om en samlad översyn för att utveckla formerna för distansundervisningen bejakas i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 22. Motionärerna pekar på den kompetens inom området som finns vid Utbildningsradion, särskilt när det gäller etermedia, inom statens skolor för vuxna och inom vissa högskoleenheter. Översynen bör enligt samma motion yrkande 23 samordnas med den översyn som enligt budgetpropositionen (s. 98) skall göras av formerna för svensk undervisning i utlandet. Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:Ub259 (c) som väcktes under allmänna motionstiden (yrkande 14). Ytterligare tre motioner från allmänna motionstiden tar upp distansundervisningen inom den högre utbildningen. Vikten av sådan undervisning för att öka högskoleutbildningens geografiska tillgänglighet framhålls i motion 1990/91:Ub726 (fp) yrkande 2. En översyn och redovisning av hur de nya medierna används inom den högre utbildningen begärs i motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 11. I motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 7 framhålls att ett distansundervisningsinstitut i Härnösand kan komma att utgöra en viktig bas för vidareutvecklingen av distansundervisningen inom högskolan.
Utskottet utgår från att den av regeringen aviserade utredningen kommer att utnyttja den kompetens som finns inom statens skolor för vuxna, Utbildningsradion och vissa högskoleenheter. Liksom regeringen anser utskottet att utredningens huvuduppgift bör gälla distansundervisning inom det offentliga skolväsendet, men att i uppdraget även bör ingå att belysa hur erfarenheterna kan utnyttjas för den fortsatta utvecklingen av distansutbildningen inom högskolan. Svensk undervisning i utlandet bedrivs redan i dag särskilt på högre stadier i form av korrespondensundervisning. En samordning i lämplig form mellan översynen av svensk undervisning i utlandet och utredningen om distansundervisning inom det offentliga skolväsendet kan därför enligt utskottets mening förutsättas utan särskilt tillkännagivande av riksdagen. Motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14, 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 11 och 1990/91:Ub726 yrkande 2 kan således anses i huvudsak tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1990/91:Ub246 bör beredningen av frågor om distansundervisningen vara parlamentarisk.
Utskottet anser inte att dessa frågor är av sådan karaktär att en parlamentarisk kommitté är nödvändig. Medverkande i utredningen bör i första hand rekryteras för att tillföra erfarenheter och kompetens inom olika sakområden av direkt relevans för distansundervisning. Motionsyrkandet avstyrks.
I den mån utredningen kommer fram till att det behövs en fristående organisation så skall denna enligt propositionen lokaliseras till Härnösand. I motion 1990/91:Ub120 (s) framförs förslag om att utredningen skall få i uppdrag att igångsätta ett projekt i syfte att skapa en utvecklingsmiljö för distansöverbryggande teknik, förslagsvis lokaliserad nära eller i multimediamiljö i Östersund.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna 1990/91:Ub120 och 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis.
7. Motionsförslag i övrigt
Under den allmänna motionstiden såväl år 1990 som år 1991 väcktes ett stort antal motioner innehållande yrkanden om gymnasieskolan. I väntan på den nu föreliggande propositionen har utskottet valt att uppskjuta behandlingen av dessa. Förutom de yrkanden som utskottet behandlat i det föregående gäller det följande övriga yrkanden om gymnasieskolan, nämligen motionerna 1989/90:Ub206 (c) yrkande 5, 1989/90:Ub212 (s), 1989/90:Ub221 (fp, m, c, v, mp), 1989/90:Ub228 (fp), 1989/90:Ub235 (mp), 1989/90:Ub247 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub248 (fp), 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub305 (v) yrkande 4, 1989/90:Ub310 (c) yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 (v) yrkandena 28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 3, 1989/90:Ub324 (c), 1989/90:Ub327 (c, s), 1989/90:Ub329 (mp) yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub330 (s) delvis, 1989/90:Ub804 (mp) yrkandena 8, 10 delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 21 delvis, 1989/90:Ub813 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub819 (m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7, 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 1, 1990/91:Ub203 (m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13 och 14, 1990/91:Ub204 (m), 1990/91:Ub209 (m) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub211 (m) yrkande 5, 1990/91:Ub227 (fp), 1990/91:Ub233 (m), 1990/91:Ub247 (mp) yrkande 1, 1990/91:Ub249 (m), 1990/91:Ub250 (mp) yrkande 3, 1990/91:Ub253 (c) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub257 (fp), 1990/91:Ub260 (s), 1990/91:Ub261 (s), 1990/91:Ub279 (fp), 1990/91:Ub286 (fp), 1990/91:Ub292 (m), 1990/91:Ub304 (v) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub305 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkandena 3, 4 och 8, 1990/91:Ub323 (m), 1990/91:Ub335 (c), 1990/91:Ub338 (m), 1990/91:Ub804 (mp) yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 8, 1990/91:Ub820 (c) yrkandena 2 och 5 samt 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 5.
Flertalet av dessa yrkanden motsvaras av nya yrkanden i de motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:85 och som behandlats i det föregående. Utskottet föreslår, med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört, att riksdagen avslår samtliga dessa yrkanden.
8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92
8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
Regeringen föreslår, i avvaktan på särskolekommitténs förslag beträffande huvudmannaskapet för särskolan och vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, att bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda anvisas under ett särskilt anslag. Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun föreslås få statsbidrag enligt ett schabloniserat system. Därvid skall enligt propositionen beaktas både antalet utvecklingsstörda i åldern 21--64 år och variabeln andel av befolkningen i åldern 21--64 år. SÖ avses få i uppdrag att utforma ett schabloniserat statsbidrag för vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om ett schabloniserat statsbidragssystem för vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda.
Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda är i propositionen beräknat utifrån denna utbildnings andel av det hittillsvarande anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Till detta har lagts 13 milj.kr. för utvidgningen av vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda till att även omfatta träningsskolenivån. Detta står i överensstämmelse med särvux-kommitténs förslag om att anslaget skall utökas under en treårsperiod för att en kvalitetsmässig utbyggnad skall kunna ske. Anslaget har vidare utökats med 2 milj.kr. för en utökning av nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Anslaget är i propositionen beräknat till 38563000 kr.
I motionerna 1990/91:Ub174 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub221 (fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande att vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda måste komma alla berättigade till del. Med hänvisning till särvux-kommitténs uppskattning att vuxenutbildningen på grundsärskolans nivå skulle behöva omfatta ungefär 100 000 undervisningstimmar för att täcka behovet föreslås i motion 1990/91:Ub174 yrkande 2 att anslaget tillförs ytterligare 30 milj.kr. budgetåret 1991/92.
Utskottet hänvisar till att regeringen föreslagit en betydande utökning av vuxenutbildningsverksamheten för psykiskt utvecklingsstörda genom utvidgningen till träningsskolenivån, och till att en viss utökning även av nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda skett innevarande budgetår och nu föreslås för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221 yrkande 1 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38563000 kr.
8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket, m.m.
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till svenskundervisning för invandrare, dock endast för sådana invandrare för vilka kommunen inte erhåller statsbidrag enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Svenskundervisningen för invandrare syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Statsbidraget till svenskundervisning för invandrare beräknas som ett krontalsbelopp per deltagare.
I detta anslag har tidigare ingått även medel för grundläggande svenskundervisning för s.k. tidigare invandrare, dvs. sådana som kom till Sverige före den 1 januari 1985. Som utskottet redovisat i det föregående föreslås i propositionen att kommunernas skyldighet att ge sina invånare grundläggande vuxenutbildning även skall omfatta undervisning i svenska som andraspråk på en nivå som motsvarar den som ges inom svenskundervisningen för invandrare. Svenskundervisningen för invandrare som kommit till Sverige före år 1985 eller som av olika anledningar hamnat utanför sfi-systemet skall därmed bekostas inom ramen för det nya sektorsbidraget som efter den 1 juli 1991 kommer att utgå till det offentliga skolväsendet. Medel för deras undervisning anvisas alltså inte längre under detta anslag.
Regeringen beräknar i proposition anslagsbeloppet för budgetåret 1991/92 till 290000000 kr. Beräkningen utgår från att antalet deltagare kommer att uppgå till ca 11 000 personer och att krontalsbeloppet höjs motsvarande en pris- och löneomräkning med 9,2 %. Vidare har regeringen beräknat medel för att kommunerna övergångsvis skall få ett extra statsbidrag med 8518kr. per deltagare för vissa studerande som påbörjat utbildningen under 1990 och fortsätter den efter den 1 juli 1991. En förutsättning för att det extra statsbidraget skall utgå bör enligt propositionen vara att kommunen fått statsbidrag för deltagaren enligt äldre bestämmelser och att han eller hon deltagit i undervisningen under minst 500 timmar.
Det är enligt utskottets mening riktigt att kommunerna får det föreslagna extra statsbidraget för sådana invandrare som före den 1 juli 1991 deltagit i undervisningen i minst 500 timmar men inte nått upp till den s.k. sfi-nivån och som enligt lagen (1985:1159) har rätt till svenskundervisning för invandrare upp till denna nivå. Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 290000000 kr.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp några andra motionsyrkanden som rör svenskundervisning för invandrare m.m. och som väckts under innevarande riksmöte.
I motion 1990/91:Ub262 (s) framhålls studieförbundens unika möjligheter när det gäller genomförandet av svenskundervisning för invandrare. Studieförbunden har enligt motionärerna en flexibilitet i tid och rum, möjligheter till individualisering i den lilla gruppen, förmåga att stimulera deltagarna, erfarenhet av uppsökande verksamhet m.m. som kommunerna bör ta till vara.
Utskottet erinrar om att kommunerna har möjlighet att uppdra åt studieförbund att anordna svenskundervisning för invandrare. Det tillkännagivande till regeringen som begärs i motionen är enligt utskottets mening inte behövligt, varför yrkandet avstyrks.
Vikten av en förstärkt samhällsundervisning inom svenskundervisningen för invandrare understryks i motion 1990/91:Ub288 (mp) yrkande 1.
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har utfärdat en ny läroplan för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare, i vilken samhällsundervisningens ställning ytterligare förstärkts. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Frågan om flyktingars rätt att delta i högskolans preparandkurser för gäststuderande tas upp i motion 1990/91:Ub640 (s). Invandrare -- bl.a. flyktingar -- kan enligt nu gällande regler antas till andra terminen av den ettåriga preparandutbildning som anordnas för gäststuderande. Enligt motionärerna (yrkande 1) skulle deras väg till högskolestudier kunna förkortas om de fick tillträde även till preparandutbildningens första termin, i stället för att som nu vara hänvisade till svenskundervisning för invandrare och eventuellt kommunal vuxenutbildning för sina grundläggande studier i svenska. Motionärerna anser också att preparandutbildningen och det efterföljande rikstestet bör förläggas till alla högskoleorter där behov finns inom ramen för det ordinarie kursutbudet (yrkande 2).
Preparandutbildningen anordnas för närvarande på de sex universitetsorterna, där också rikstestet anordnas. Med hänsyn till att preparandutbildningen bl.a. skall innehålla ämneskomplettering i särskilda behörighetsämnen för olika högskoleutbildningar anser utskottet inte troligt att en ytterligare spridning är möjlig utan kostnadsökningar, eftersom grupperna skulle bli mindre. Utskottet har tidigare (UbU 1984/85:3 s. 6 och 1989/90:UbU27 s. 21) behandlat förslag om att invandrare skall ges tillträde även till termin 1 av preparandutbildningen och funnit att övervägande skäl talar emot detta. Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt ställningstagande på denna punkt.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640.
I motion 1990/91:Ub112 (m) föreslås en ändring av semesterlagen så att rätten till semesterlön under svenskundervisning för invandrare slopas (yrkande 1). Därmed undanröjs enligt motionärerna ett hinder för invandrare att få arbete. Som kompensation för bortfallet av semesterlönen bör enligt motionen (yrkande 2) de statliga timersättningarna till deltagare i svenskundervisning för invandrare höjas. Slutligen krävs i motionen (yrkande 3) att den utlovade översynen av lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare snarast möjligt skall genomföras.
Riksdagen gav vid föregående riksmöte (1989/90:UbU27 s. 24, rskr. 279) till känna att frågan om semesterlön vid ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare borde tas upp i den planerade utredningen om semesterlönegrundande frånvaro. Utskottet konstaterar att frågan om semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget till den 1991-02-14 tillsatta utredningen om flexibla arbetstider m.m. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1991. Riksrevisionsverket (RRV) har vidare på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av tillämpningen av lagen (1986:163) om rätt till ledighet vid deltagande i grundläggande svenskundervisning för invandrare. Efter remissbehandling av rapporten övervägs frågan för närvarande inom arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet anser att pågående utredning resp. beredning inom regeringskansliet bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub112.
8.3 Statens skolor för vuxna
Regeringen beräknar i propositionen för den kvarvarande verksamheten vid statens skolor för vuxna under budgetåret 1991/92 ett anslag på 25757000 kr. Utbildningskostnader och kostnader för undervisningsmaterial m.m. har därvid sammanförts till ett anslag.
I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 3 föreslås ett anslag på 33000000 kr., vilket avses motsvara dagens verksamhetsvolym. Motsvarande förslag framläggs i motion 1990/91:Ub152 (fp) yrkande 2. I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 13 föreslås att riksdagen skall anvisa 10000000 kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det föregående att statens skolor för vuxna inte skall läggas ner med början den 1 juli 1991. Anslaget bör därför enligt utskottets mening behållas på samma nivå som innevarande budgetår. Till Statens skolor för vuxna: utbildningskostnader bör därför budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på (25269000 [innev. år] + 2084000 [pris- och löneomräkning] =) 27353000 kr. Vidare bör till Statens skolor för vuxna: undervisningsmaterial m.m. anvisas ett reservationsanslag på (5827000 [innev. år] + 573000 [prisomräkning] =) 6400000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en förändrad gymnasieskola att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4 , 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub139, 1990/91:Ub143 yrkande 1, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub165, res. 1 (m, fp) res. 2 (mp)
2. beträffande linjebegreppet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub151,
3. beträffande tillskott av medel för att finansiera en förändrad gymnasieskola att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter och med anledning av motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 13 och 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett tillskott av 330000000kr. till anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet fr.o.m. budgetåret 1992/93,
4. beträffande medel motsvarande vissa rationaliseringskrav att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis, res. 3 (v)
5. beträffande uppföljning och utvärdering av finansieringen av en förändrad gymnasieskola att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande läsårets längd, friluftsdagar och läsårsplanering att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande minsta garanterade undervisningstid för nationella program för ämnen och totalt att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub114 och 1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av motionerna 1989/90:Ub201, 1989/90:Ub216, 1989/90:Ub262, 1990/91:Ub115 yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4, 1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11 och 12, 1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150, 1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4, 1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande 1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub230 yrkandena 1 och 2, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131, 1990/91:Ub158 yrkande 1, 1990/91:Ub163 yrkande 1, 1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Ub171, 1990/91:Ub230 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub317 yrkande 3 och 1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis, och proposition 1990/91:85 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag såvitt avser bilaga 2 till Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen att bilagan erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
8. beträffande grendelning inom nationella program att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande minsta antal elever för tillval m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub129 yrkande 2 delvis och 1990/91:Ub149 yrkande 8,
10. beträffande Torsåsmodellen för gymnasieskolutbildning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande ytterligare grenar inom de yrkesförberedande nationella programmen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158 yrkande 6, 1990/91:Ub673 yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3 och med anledning av motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande vissa strukturfrågor m.m. inom de yrkesförberedande nationella programmen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278, 1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136, 1990/91:Ub147 yrkande 7, 1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1990/91:T511 yrkande 2 samt 1989/90:Ub621 yrkande 1 och 1989/90:Ub816 yrkandena 1 och 2,
13. beträffande flygteknisk utbildning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1,
14. beträffande vissa ämnesfrågor inom de yrkesförberedande nationella programmen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub110 och 1990/91:Ub119 samt 1989/90:Ub206 yrkande 4,
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 2 och 1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85, res. 4 (mp)
16. beträffande gymnasieskolans arbetslivskontakter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande yrkesråden att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och 1990/91:Ub162 yrkande 3,
18. beträffande lärlingsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkande 25 och 1990/91:Ub228,
19. beträffande ett tvärvetenskapligt individuellt program att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub146,
20. beträffande kost- och konsumentkunskap i ett individuellt program att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 yrkandena 2 och 3,
21. beträffande ett tvåårigt utbildningsalternativ att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub162 yrkande 1,
22. beträffande motivet för de individuella programmen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 6,
23. beträffande landstingskommunal utbildningsverksamhet på det konsumentekonomiska området att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 6, 1989/90:Ub230, 1989/90:Ub535 yrkande 2, 1990/91:Ub138, 1990/91:Ub158 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub229, 1990/91:Ub321 yrkande 5 och 1990/91:Ub508,
24. beträffande avveckling av specialkurser att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub157 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85,
25. beträffande utbildning i handvävning i Borås att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande optikerutbildning i högskolan att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande särskoleelevers möjligheter till studier på individuellt program att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub124, 1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. beträffande rätt till fortsatta studier efter studieuppehåll att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 19 och 1990/91:Ub149 yrkande 7,
29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som avser naturbruk och omvårdnad att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§, res. 5 (m) - delvis
30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande gymnasial utbildning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande och övergångsbestämmelser med den ändringen att en ny punkt 13 erhåller i bilaga 6 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. 5 (m) - delvis
31. beträffande anordnande av omvårdnadsutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub121, 1990/91:Ub147 yrkande 3 och 1990/91:Ub148 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 12 erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkandena 15 och 16, res. 6 (v)
33. beträffande planeringsramar för anslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. att riksdagen godkänner vad utskottet förordat,
34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna, res. 7 (c)
35. beträffande vuxenutbildningens syften att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub66 yrkande 1,
36. beträffande grundläggande vuxenutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande 10 och 1990/91:Ub218 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85, res. 8 (v)
37. beträffande lokalisering av teknikerutbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och 1990/91:Ub699 yrkande 2,
38. beträffande timplaner för kommunal vuxenutbildning att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85,
39. beträffande utvidgning av vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda till träningsskolenivån att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub221 yrkande 2 och 1990/91:Ub 256 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:85,
40. beträffande rätten att studera inom kommunal vuxenutbildning i annan kommun att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20 och 1990/91:Ub161 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
41. beträffande gemensam intagningsorganisation att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.15§ andra stycket,
42. beträffande anordnande av kommunal vuxenutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 11,
43. beträffande samverkan mellan olika utbildningsanordnare att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub241, 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna, res. 9 (m)
44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 11kap.19§, res. 10 (mp)
45. beträffande anställningar som lektor, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2,
46. beträffande jämställdhet i gymnasieskolan att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande 1 och 1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 till handlingarna,
47. beträffande studerandes rätt till inflytande att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 6 och 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.2§ och 11kap.4§, res. 11 (mp)
48. beträffande vissa läroplansfrågor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27, 1990/91:Ub141 yrkandena 1 delvis och 2, 1990/91:Ub143 yrkande 2, 1990/91:Ub144, 1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153 yrkande 1, 1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2,
49. beträffande riktlinjer för läroplans- och kursplanearbetet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande 24 och proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. beträffande uppföljning och utvärdering att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85,
51. beträffande behörighets- och betygsfrågor att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 16 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna, res. 12 (mp)
52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 3, 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149 yrkande 9 och 1990/91:Ub816 yrkande 3 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna, res. 13 (v)
53. beträffande målrelaterade betyg i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub147 yrkande 19,
54. beträffande betyg i vuxenutbildningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub126 yrkande 6, res. 14 (m, fp)
55. beträffande utbildning av lärare att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna,
56. beträffande uppdragsutbildning att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om uppdragsutbildning i vissa fall,
57. beträffande riksrekryterande utbildningar att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub337 yrkande 2, 1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub810 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 6 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna,
58. beträffande viss yrkesförberedande utbildning i musik att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3,
59. beträffande kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna,
60. beträffande kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor,
61. beträffande avveckling av statens skolor för vuxna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 9, 1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130, 1990/91:Ub132 yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21, 1990/91:Ub149 yrkande 12, 1990/91:Ub152 yrkande 1, 1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167, 1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175 yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub117 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132 yrkandena 28 och 29, 1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2 avslår proposition 1990/91:85,
62. beträffande lag om statens skolor för vuxna att riksdagen antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om statens skolor för vuxna,
63. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser när det gäller statens skolor för vuxna att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 9 erhåller i bilaga 11 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
64. beträffande utredning om utveckling av distansutbildning inom det offentliga skolväsendet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14, 1990/91:Ub575 yrkande 11, 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub726 yrkande 2 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:85,
65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en utredning om distansundervisning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub246, res. 15 (m)
66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub120 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:85, res. 16 (m, fp, v)
67. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 7, 29, 30, 31, 34, 40, 41, 44, 47 och 63,
68. beträffande övriga yrkanden om gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 5, 1989/90:Ub212, 1989/90:Ub221, 1989/90:Ub228, 1989/90:Ub235, 1989/90:Ub247 yrkande 1, 1989/90:Ub248, 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub305 yrkande 4, 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321 yrkande 3, 1989/90:Ub324, 1989/90:Ub327, 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub330 delvis, 1989/90:Ub804 yrkandena 8, 10 delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis, 1989/90:Ub813 yrkande 1, 1989/90:Ub819 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7, 1990/91:Ub84 yrkande 1, 1990/91:Ub203 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13 och 14, 1990/91:Ub204, 1990/91:Ub209 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub211 yrkande 5, 1990/91:Ub227, 1990/91:Ub233, 1990/91:Ub247 yrkande 1, 1990/91:Ub249, 1990/91:Ub250 yrkande 3, 1990/91:Ub253 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub257, 1990/91:Ub260, 1990/91:Ub261, 1990/91:Ub279, 1990/91:Ub286, 1990/91:Ub292, 1990/91:Ub304 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub305, 1990/91:Ub321 yrkandena 3, 4 och 8, 1990/91:Ub323, 1990/91:Ub335, 1990/91:Ub338, 1990/91:Ub804 yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 8, 1990/91:Ub820 yrkandena 2 och 5 samt 1990/91:Ub823 yrkande 5,
69. beträffande ett schabloniserat statsbidragssystem för vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1990/91:85,
70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub174 samt 1990/91:Ub221 yrkande 1 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38563000 kr., res. 17 (fp)
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 290000000 kr.,
72. beträffande tillvaratagande av studieförbundens kapacitet när det gäller undervisningen av invandrare i svenska språket att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub262,
73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen av invandrare i svenska språket att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub288 yrkande 1, res. 18 (mp)
74. beträffande flyktingars tillträde till högskolans preparandkurser för gäststuderande m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640,
75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan ledighet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub112, res. 19 (m, fp, 1 c, mp)
76. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 3, 1990/91:Ub149 yrkande 13 och 1990/91:Ub152 yrkande 2 dels till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 27353000 kr., dels till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6400000 kr.
Stockholm den 21 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Inger Hestvik (s), Ylva Johansson (v), Olavi Viitanen (s) och Eva Johansson (s).
Reservationer
1. Avslag på regeringens förslag om en förändrad gymnasieskola (mom.1)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag motsvarar inte de krav som enligt utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på 1990-talet. Utskottet finner det omöjligt att på den tid som står till buds rätta till de allvarliga brister som finns i förslaget. Regeringens förslag är enligt utskottets mening underfinansierat. Det är omöjligt att med föreliggande beslutsunderlag avgöra vilka resurser som måste tillföras för att kvaliteten på gymnasieskolan skall säkras.
Utskottet anser vidare att propositionen inte innehåller relevant beslutsunderlag. Det är därför nödvändigt att -- innan riksdagen tar ställning till strukturen i en ny gymnasieskola -- regeringen redovisar mer information eller förslag på följande punkter:
Remissynpunkter från berörda instanser, som inte har haft tillfälle att yttra sig i denna omgång, eftersom förslagen i propositionen till stor del är helt nya. Analys av förkunskapskrav för högskolestudier och yrkesverksamhet. Utformningen av gymnasieskolans läroplan. Utvärderingen av det pågående försöket med treåriga yrkesutbildningar. Beslut om vilket betygssystem som ska tillämpas.
Propositionen bör därför i de delar som avser gymnasieskolan avslås och återförvisas till regeringen med sikte på ett riksdagsbeslut om gymnasieskolan, med annorlunda utformning och bättre förankring, under 1992.
Utskottet vill sammanfatta sina synpunkter på följande sätt:
Nedskärningarna av undervisningstiden för vissa ämnen, framför allt för språken, på de studieförberedande programmen kan inte accepteras.
Kvaliteten på såväl studieförberedande som yrkesförberedande linjer kommer att sänkas genom att kommunerna åläggs att låta 40000 ungdomar gå ett år längre i skolan utan ett resurstillskott som tillnärmelsevis motsvarar de ökade kostnaderna.
Regeringen överskattar de rationaliseringsmöjligheter som föreligger i gymnasieskolan och bortser dessutom från de andra behov av kvalitetssatsningar som finns, vid sidan av förlängningen av yrkeslinjerna.
Regeringens förslag innebär en kraftig kostnadsövervältring på kommunerna.
Valfriheten kommer inte att öka, eftersom de snävare ekonomiska ramarna i praktiken kan begränsa möjligheten att starta grupper i tillvalsämnen.
Det föreslås inte något bra alternativ för de 15--16-åringar som föredrar att välja en kortare utbildning. Utskottet menar att en frivillig skolform, där valfriheten betonas, också skall kunna innehålla regelrätta linjer som är kortare än sex terminer -- samtidigt som vissa linjer kan behöva vara längre. Utskottet förordar att den yrkesförberedande utbildningen utformas med moduler och etappavgångar. En sådan modell kan tillgodose både de studerandes och avnämarnas önskemål.
Regeringens förslag hotar det existerande systemet med lärlingsutbildning, som för många visat sig vara en mycket bra utbildningsform.
Avregleringen av skolan ger inte minst gymnasieskolorna stora möjligheter att utveckla sin verksamhet. Risken är att innehållet i regeringens proposition -- med förslaget att rymma en ny omfattande verksamhet i gymnasieskolan utan finansiering -- kommer att minska förutsättningarna för och dämpa entusiasmen inför det förändringsarbetet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det nya statsbidragssystemet skapar förutsättningar för nya lösningar, som ibland också kan frigöra resurser. Utskottet är dock inte lika optimistiskt om volymen på de resurserna. Rationaliseringar som sänker kvaliteten bör självfallet inte genomföras.
Kvalitetsinsatser i undervisningen
Utskottet anser att gymnasieskolans olika utbildningsvägar skall ha en tydlig inriktning och därmed vara något annat än en förlängd grundskola.
Den studieförberedande utbildningen skall ha innehåll, kvalitet och omfattning som ger de nödvändiga förkunskaperna för fortsatt högre utbildning.
Den yrkesinriktade utbildningen skall ha längd och innehåll som anpassas och anknyts till yrkeskrav och arbetsliv.
Regeringens förslag utgår från att den lärarledda undervisningen vid gymnasieskolan är väsentligt mindre än vad schemat anger och att eleverna inte får det antal lektioner som förutsätts i läroplanen. Regeringen föreslår på denna grund att den garanterade undervisningen minskas. Utskottet anser däremot, att en iakttagelse av bristande effektivitet bör leda till åtgärder, som ökar den garanterade undervisningen. Problemet varierar avsevärt mellan olika skolor, vilket visar att det är möjligt att åtgärda.
Ämnesinstitutionerna förfaller på många gymnasieskolor till följd av det olyckliga beslutet att avskaffa institutionsföreståndarna. Det är mycket viktigt att ämnesinstitutionerna bibehålls och håller en hög kvalitet.
Läromedelsstandarden behöver förbättras. Det är mycket viktigt att eleverna får aktuella läroböcker. Bra skolbibliotek är en nödvändig tillgång.
Undervisningens forskningsanknytning är väsentlig. Det är ett allvarligt problem att så många lektorat i gymnasieskolan är obesatta. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar att lösa detta problem.
Regeringen har i sitt förslag och i den nyligen framlagda miljöpropositionen poängterat behovet av att gymnasieskolan skall erbjuda eleverna en bra undervisning i miljökunskap. Utskottet menar att en förutsättning för detta är att ämnet geografi återinförs inom gymnasieskolan. Ämnet geografi förenar universitetsämnena natur- och kulturgeografi och bör alltså införas på timplanen i de program där det ter sig mest naturligt.
Ämnet religionskunskap har behandlats snävt i propositionen. Antalet timmar är för litet och ämnet förekommer över huvud taget inte på de flesta program. Enligt utskottets mening bör religionskunskap förekomma på alla linjer.
Bl.a. nämnda frågor bör beaktas i det nya förslag till gymnasieskola som riksdagen bör begära hos regeringen.
Större valfrihet för eleverna
Utskottet anser, att gymnasieskolan skall utformas så att eleverna ges största möjliga valfrihet. Regeringens förslag kommer i praktiken inte att ge förespeglad valfrihet. Eleverna bör erbjudas att själva välja kurser utöver en kärna av obligatoriska ämnen. Vissa kombinationer bör vara givna för att ge en profilering av studierna. Det bör dock vara möjligt för t.ex. en naturvetare att som tillval studera humanistiska ämnen och vice versa.
Satsning på språk
Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna har framfört en rad förslag på hur språkens ställning kan stärkas. Flera av dem berör gymnasieskolan. Utskottet anser att propositionen inte innebär den förstärkning av språkens ställning som är nödvändig i ett alltmer internationellt präglat samhälle. Antalet undervisningstimmar i B- och C-språk minskar, vilket utskottet anser är felaktigt. Den nya gymnasieskolan skall i stället ge möjligheter för eleverna att läsa flera olika främmande språk än i dag.
Specialgymnasier
Utskottet anser att elever som har speciella förutsättningar för språk, matematik eller andra teoretiska ämnen skall få en chans att utveckla dem inom ramen för specialgymnasier, som kan integreras i befintliga gymnasieskolor. Dessa specialgymnasier bör på samma sätt som de särskilda gymnasierna för idrott ha större rekryteringsområden.
Förbättrad yrkesinriktad utbildning
Utskottet anser att den yrkesinriktade utbildningen skall ha en god anknytning till arbetslivet och så nära som möjligt anknyta till respektive yrkesområdes speciella karaktär.
Utskottet anser att lärlingsutbildning skall kunna inordnas i gymnasieskolan. Ambitionen skall vara att så mycket som möjligt av den yrkesspecifika utbildningen sker på arbetsplatser. Den skolförlagda utbildningen skall ha god anknytning till yrkets praktiska verksamhet och ge inblick i arbetslivets förväntningar och möjligheter liksom innehålla en kärna av allmänna ämnen.
Det är viktigt att de yrkesförberedande linjerna är så utformade att de lockar ungdomar med intresse för en gedigen yrkesutbildning. En stor brist med det föreliggande förslaget är att det inledande året på alla yrkesprogram är ogrenat och därmed sannolikt kommer att domineras av allmänna ämnen. Risken är stor att många praktiskt lagda ungdomar, särskilt om de är skoltrötta efter nio år i grundskolan, är obenägna att ge sig in på en treårig utbildning. Den tveksamheten förstärks säkert om det första året ger dem liten möjlighet att syssla med just deras specialintresse, utan mest ter sig som en fortsättning på grundskolan.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127 yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143 yrkande 1 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en förändrad gymnasieskola att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127 yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143 yrkande 1 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Avslag på regeringens förslag om en förändrad gymnasieskola (mom.1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Regeringens proposition motsvarar inte de krav som enligt utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på 1990-talet. Utskottet anser att en analys bör göras av propositionens konsekvenser. Denna bör bl.a. belysa hur en förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning skall kunna inrymmas inom gymnasieskolans timplan. Vidare bör analyseras om inom propositionens kostnadsramar kan rymmas en utbyggd yrkesinriktad treårig utbildning, förslagen om antalet studieveckor, lärarledd undervisning och hög kvalitet på samtliga program. Utskottet anser att regeringens förslag är underfinansierat.
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i propositionen att gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Utskottet delar därvid motionärernas uppfattning att en flexibel gymnasieskola på 2--4 år i stället bör införas, men att eleven får laglig rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och också rätt till studieavbrott och senare återupptagna studier när helst denne vill. Studier utomlands skall också tillgodoräknas. I den nya gymnasieskolan skall eleven ges maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång genom att själv välja arbetstakt och kurser. Genom etappstudier och slopad årskursindelning blir detta möjligt. Läroplan, mål och riktlinjer måste ändras efter de nya förutsättningarna.
Utskottet anser vidare att de nationella programmen successivt bör övergå till individuella program, men att varje enskild elev skall ha lagfäst rätt till individuellt program redan i dag. De nationella programmen kan utgöra en provkarta på möjliga studievägar. God vägledning och studiehandledning kommer här att få stor betydelse.
Utskottet anser att de nationella programmen under en övergångsperiod bör kompletteras med ett nytt livsvetenskapligt program. Detta program skall bygga på ämnet biologi och därutöver bestå av naturvetenskap och humaniora under temat liv, hälsa och global överlevnad. Fysik- och kemikurserna inriktas mot dessa vetenskapers funktion i samhället på samma sätt som biologin i dag kopplar samman ekologi -- miljövård, fysiologi -- medicinsk orientering, etc. Biologi tillsammans med samhällskunskap och etik samt ett modernt geografiämne bör ingå och ges en samordnande uppgift för internationalisering, resurshushållning och global miljövård. Ett vidgat idrottsämne som inrymmer motions- och friluftsverksamhet och människans 24-timmarssituation, dvs. människan i arbete, vila och rekreation, skulle ingå i detta program i samarbete med biologi. Ett sådant program skulle svara mot ett stort antal ungdomars önskemål och passa väl in i högskolans utbildningar, bl. a. den humanekologiska utbildningen. Programmet skulle framför allt ge flickorna en chans, vilket är viktigt från jämställdhetssynpunkt.
Utskottet anser att utgångspunkten för den nya gymnasieskolan är de existensiella frågorna, överlevnaden, framtiden för barn och barnbarn, en global men dock jordnära syn på livet, där sambandet mellan skolarbete och kunskapens användning i och utanför skolan klargörs. Demokrati i praktisk handling, aktning för varje människas egenvärde och respekten för miljön bör ligga till grund för skolans inriktning. Skolan skall syfta till att, vid sidan av studierna, stimulera eleverna till personlighetsutveckling och självinsikt. Livet är inte konfliktfritt. Att lära förstå sig själv är en viktig lärdom för att förstå och lösa konflikter. En fördjupad kunskapssyn med en annan pedagogik som är problem- och processinriktad är en förutsättning för en förändrad gymnasieskola.
Utskottet instämmer även i motionärernas åsikt att statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun, där han väljer att studera. På varje skola skall det finnas en styrelse som består av elever och personal, som har eget budgetansvar och rätt till inflytande på skolans verksamhet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en förändrad gymnasieskola att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub141 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Medel motsvarande vissa rationaliseringskrav (mom. 4)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Yrkande 14" och slutar med "617 milj.kr. avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att kommunernas ekonomiska läge redan nu är hårt ansträngt och att skolsektorn under en följd av år har fått vidkännas avsevärda nedskärningar. Det är därför enligt utskottets mening inte lämpligt att så som regeringen föreslår delvis finansiera reformen av gymnasieskolan genom ett rationaliseringskrav på kommunerna. De möjliga rationaliseringsvinsterna inom skolsektorn bör i sin helhet tillfalla kommunerna för att möjliggöra ytterligare kvalitetshöjningar inom skolan. Det belopp (617 milj.kr. efter en fyraårsperiod) som regeringen har beräknat att det föreslagna rationaliseringskravet skall frigöra bör i stället tillföras sektorsbidraget fr.o.m. det år då reformen börjar genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 14 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande medel motsvarande vissa rationaliseringskrav att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 14 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Arbetsplatsförlagd utbildning (mom.15)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "arbetsplatsförlagd utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den kraftiga utbyggnaden av arbetsplatsförlagd utbildning riskerar att sätta kvantitet före kvalitet. Att forcera fram den treåriga yrkesinriktade utbildningen är en felsyn. Det viktiga är att höja statusen och återge yrkesutbildade sin yrkesstolthet. Därför bör lärlingssystemet utvecklas och kombineras med teori efter varje elevs behov. Den praktiska utbildningen måste ges större utrymme. Att minska tiden av praktik i den arbetsplatsförlagda utbildningen hotar att göra dessa utbildningar till andra klassens teoriskola på bekostnad av den yrkesinriktade fördjupningen.
Utskottet anser att den arbetsplatsförlagda utbildning som hittills prövats inte alltid uppfyllt kraven på en bra yrkesutbildning. Tillgång och efterfrågan på praktik har inte överensstämt och därmed har kvaliteten fått vika. Enligt utskottets mening är det väsentligt att omvärlden, företagen, får tid för att utveckla och garantera hög kvalitet på de yrkesförberedande programmen.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 24 och med anledning av proposition 1990/91:85 och motion 1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 24 och med anledning av proposition 1990/91:85 och motion 1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Huvudmannaskapet för nationella program som avser naturbruk och omvårdnad samt landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande gymnasial utbildning (mom.29 och 30)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50 börjar med "Utskottet vill erinra" och på s.51 slutar med "betecknade lydelse" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att landstingens uppgifter skall renodlas till att gälla frågor rörande vård. I konsekvens härmed bör gymnasieutbildning inte ske i landstingens regi utan överföras till kommunerna eller annan huvudman. Detta är enligt utskottets uppfattning än mer angeläget då vissa utbildningar med likartat innehåll och likartade krav på investeringar annars kan komma att bedrivas av både kommuner och landstingskommuner.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 avslår det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§.
Landstingens begränsade -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i Falun.
Mot bakgrund av det nyss gjorda ställningstagandet angående renodling av landstingens uppgifter avstyrker utskottet motionsyrkandena.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som avser naturbruk och omvårdnad att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 avslår det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§,
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande gymnasial utbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137,
6. Vissa extra medel till utrustning, m.m. (mom. 32)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "skäl motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att lärarna inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen har en nyckelroll i genomförandet av reformeringen av gymnasie- och vuxenutbildningen. De måste därför ges möjlighet till relevant fortbildning i den omfattning som krävs. Det är enligt utskottets uppfattning därför motiverat att det till fortbildning av lärare anslås ytterligare 50 milj.kr. under genomförandeperioden utöver regeringens förslag. Utskottet konstaterar vidare att utrustningsbehovet är mycket stort inom gymnasieskolan. Mot den bakgrunden finner utskottet det motiverat att riksdagen under reformens genomförandeperiod anslår ytterligare 50 milj.kr. utöver regeringens förslag för extra stimulansbidrag till kommunerna för inköp av utrustning.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter (mom.34)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.52 börjar med "Föredragande statsrådet" och på s.53 slutar med "ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till tidpunkt för avvecklingen av den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter innebär att en kommun som nu är beredd att starta egen gymnasieskola måste träffa samverkansavtal med andra kommuner om gymnasieutbildning för sina elever under det första året av reformens genomförande, dvs. 1992/93. Först därefter är det möjligt att starta gymnasieutbildning i egen regi. Enligt utskottets mening är detta ett olämpligt förfarande, varför den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter bör avvecklas samma år som reformen inleds, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85 framförda förslaget till lag om ändring i skollagen med den ändringen att punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85 framförda förslaget till lag om ändring i skollagen med den ändringen att punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
8. Grundläggande vuxenutbildning (mom.36)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Utskottet delar" och på s. 55 slutar med "det avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla vuxna som saknar sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom gymnasieskolans kärnämnen skall ha rätt att delta i vuxenutbildning i dessa ämnen. Sådan utbildning bör därför ingå i begreppet grundläggande vuxenutbildning. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om sådan ändring av skollagen att vuxenutbildning motsvarande gymnasieskolans kärnämnen omfattas av samma rättigheter för medborgarna och samma skyldigheter för kommunerna som när det gäller den i propositionen föreslagna grundläggande vuxenutbildningen. Regeringen bör även återkomma med förslag om en höjning av sektorsbidraget till kommunerna motsvarande detta ökade åtagande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 10, med anledning av motion 1990/91:Ub218 och med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande grundläggande vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 10, med anledning av motion 1990/91:Ub218 och med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Samverkan mellan olika utbildningsanordnare (mom.43)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Utskottet vill för" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Många av de ungdomar som för närvarande är arbetslösa skulle med en bättre utbildning bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att i en situation med växande arbetslöshet utnyttja alla möjligheter till utbildning.
Det finns i dag många anordnare av vuxenutbildning. Med en bättre samordning av insatserna skulle de få bättre förutsättningar att möta behoven hos både individer och arbetsliv. För att kunna genomföra detta är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att se över gränsdragningen, rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan de olika anordnarna av vuxenutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 samt med anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna 1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande samverkan mellan olika utbildningsanordnare att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 samt med anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna 1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Åldersgräns för studier inom kommunal vuxenutbildning (mom.44)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.61 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "första stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åldersgränserna skall slopas helt för att möjliggöra flexibilitet och samarbete mellan komvux och gymnasieskolan. Att starta vid 20 år på komvux liksom 16 år på gymnasiet är oförklarliga åldersgränser som inte kan motiveras i den nya flexibla gymnasieskolan, därför skall dessa hinder bort. Utskottet anser också att det skall vara möjligt att studera och göra studieavbrott, och då skall det inte finnas konstlade åldersgränser mellan komvux och gymnasieskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 avslår proposition 1990/91:85 i denna del.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 avslår proposition 1990/91:85 i denna del,
11. Studerandes rätt till inflytande (mom.47)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.64 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 11 kap. 4§" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:Ub132 yrkande 6 är det utskottets uppfattning att studerandeinflytandet i mer övergripande frågor inom skolan bäst kommer till uttryck i självstyrande skolor med en styrelse på varje skola. Eleverna företräds med egna representanter i denna styrelse. Tillsammans med personalen på varje skola får eleverna genom styrelsen inflytande över skolans verksamhet, budget, innehållet i skolan samt andra frågor som rör skolverksamheten och skolans miljö.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och 11kap. 4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om elevens inflytande i en styrelse på varje skola.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande studerandes rätt till inflytande att riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och 11kap. 4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om elevens inflytande i en styrelse på varje skola,
12. Behörighets- och betygsfrågor (mom.51)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.68 börjar med "I 5 kap." och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att alla som påbörjar studier i högskolan har de förkunskaper som krävs för att genomföra studierna. Det finns enligt utskottets mening ingen garanti för att de som har treårig gymnasieutbildning kommer att ha sådana förkunskaper. Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att ge allmän behörighet till alla elever som fullföljt ett treårigt program i gymnasieskolan är ett skenbart likvärdighetstänkande.
Vad utskottet anfört om behörighets- och betygsfrågor bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16 och med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande behörighets- och betygsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16 och med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Urval vid intagningen till gymnasieskolan (mom.52)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tiden nu är mogen att ta ställning till den principiella frågan om betygen skall användas som urvalsinstrument till och inom gymnasieskolan.
Behovet av urval vid intagningen till gymnasieskolan har under senare år minskat. Genom att kommunerna nu blir skyldiga att erbjuda alla sina ungdomar gymnasieutbildning och att planeringen av antalet platser blir väsentligt smidigare och flexiblare bör behovet av urval ytterligare minska. Trots detta kan det även i framtiden komma att finnas ett behov av urval till vissa program i gymnasieskolan liksom behovet kan uppstå inom vissa program när det gäller grenvalet.
Utskottet anser att betyg inte skall användas som urvalsinstrument vare sig när det gäller sökande till ett nationellt program eller när det gäller sökande till en viss gren inom ett program. Detta bör gälla oavsett om riksdagen senare beslutar om att betyg även i forsättningen skall ges i grundskolan. Den betygsberedning som är tillsatt har som en uppgift att föreslå urvalskriterier för en betygsfri intagning. Beredningens arbete bör avvaktas innan beslut tas om vilka urvalskriterier som skall användas i stället för betyg.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 3, 1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 3, 1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Betyg i vuxenutbildningen (mom.54)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.68 börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 69 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:
Inom vuxenutbildningen sätts i dag betyg enligt olika betygsprinciper. Som exempel kan nämnas att inom etapp 1 tillämpas endast ett betyg -- godkänd -- vilket kan betraktas som ett målrelaterat betyg. Inom övriga etapper tillämpas ett relativt betygssystem motsvarande gymnasieskolans femgradiga skala. Inom yrkesinriktade kurser används såväl en femgradig skala som betygen godkänd eller icke godkänd.
Utskottet anser att då studier inom komvux även i framtiden kommer att leda till formell kompetens bör i konsekvens med detta samma betygsprinciper användas i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande betyg i vuxenutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Parlamentarisk sammansättning av en utredning om distansundervisning (mom. 65)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.75 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om distansundervisningen inom utbildningsväsendet är av sådan betydelse från utbildningspolitisk synpunkt att en utredning, förutom expertis från olika relevanta områden, även bör ha parlamentarisk förankring. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub246 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en utredning om distansundervisning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning (mom.66)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 7 delvis" bort ha följande lydelse:
Innan behovet av en fristående organisation för utveckling av distansundervisning har utretts är det enligt utskottets mening varken nödvändigt eller lämpligt att binda sig för lokaliseringen av en sådan organisation. Detta bör riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (mom.70)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "38563000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda bör utökas så att den kan komma alla berättigade till del. Utöver medel för utvidgningen till träningsskolenivån bör anslaget därför tillföras ytterligare 30 milj.kr. för utökning av nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221 yrkande 1 och med anledning av proposition 1990/91:85 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på (38563000 + 30000000 =) 68563000 kr.
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221 yrkande 1 och med anledning av proposition 1990/91:85 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69563000 kr.,
18. Samhällsundervisningen inom undervisningen av invandrare i svenska språket (mom. 73)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att undervisningen om våra synliga och osynliga lagar och om det svenska samhället måste förstärkas inom svenskundervisningen för invandrare för att ömsesidiga misstolkningar av svenskars och invandrares uppförande ej skall förekomma. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen av invandrare i svenska språket att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Rätten till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan ledighet (mom. 75)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub112" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det uppenbart att rätten till semesterlön under ledighet för svenskundervisning för invandrare hindrar invandrare från att få arbete. Semesterlagen bör kunna ändras på denna punkt utan att pågående utredningsarbete om semesterlönegrundande frånvaro i övrigt inväntas. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om detta samt om en höjning av timersättningen vid deltagande i svenskundervisning för invandrare som kompenserar bortfallet av semesterlön. Utskottet anser också att regeringen snarast bör genomföra den utlovade översynen av lagen om ledighet för svenskundervisning för invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub112 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan ledighet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub112 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt
Bilaga 5
00>19>Estetiskt 37>Naturveten- 61>Samhällsvetenskaps- 91>Övriga 19>program 37>skapsprogram 61>program 91>pro- 00> 37>Natur- 47>Teknisk 61>Eko- 71>Huma- 81>Sam-91>gram 37>veten- 47>gren 61>no- 71>nis- 81>hälls- 37>skaplig 61>misk 71>tisk 81>veten- 37>gren 61>gren71>gren 81>skaplig gren
00>Ämnen:
00>Svenska 28>200 37>200 47>200 61>200 71>200 81>200 98>200
00>Engelska 28>15037>150 47>150 61>150 71>15081>150 98>110 00>Samhällskunskap 28>90 37>90 47>90 61>90 71>90 81>300 98>90 00>Religionskunskap 28>30 37>30 47>30 61>60 71>60 81>60 98>30 00>Matematik 28>150 44>300/240 56>300/240 61>200 71>150 81>200 98>110 00>Naturkunskap 28>30 37>30 47>30 61>100 71>100 81>100 98>30 00>Idrott och hälsa 28>80 37>130 47>80 61>130 71>130 81>130 98>80 00>Estetisk verk- 00>samhet 28>30 37>30 47>30 61>30 71>30 81>30 98>30
00>Historia 28>80 37>80 47>80 61>80 71>190 81>190
00>Filosofi 37>40/0 61>40/0 71>40 81>40
00>Psykologi 37>0/40 61>0/40 71>40 81>40
00>Geografi 61>50 81>140 00>Språk 2 37>190 47>190 61>190 71>190 81>190 00>Språk 3 68>0/19071>190 00>Latin med 00>allmän språk- 00>kunskap/språk 4 71>240/190 00>Fördjupning i 00>humaniora eller 00>samhällsvetenskap 71>60/110 81>60
00>Fysik 37>220 47>220
00>Kemi 37>180 47>140
00>Biologi 37>110 47>50 00>Estetiska 00>ämnen 28>990 00>Ekonomiska 00>ämnen 68>510/320 00>Miljökunskap 37>0/60 47>0/60 00>Tekniska 00>ämnen 37>60 47>270
00>Yrkesämnen 98>1370 00>Individuella 00>val 28>190 37>190 47>190 61>190 71>190 81>190 98>190 00>Lokalt till- 00>lägg/ämnesan- 00>knuten praktik 28>130 37>120 47>100 61>130 71>100 81>130 98>130
00>Summa under- 00>visningstid 28>2150 37>2150 47>2150 61>2150 71>2150 81>2150 98>2370
00>Specialarbete 28>30 37>30 47>30 61>30 71>30 81>30 98>30
00>Totalt 28>2180 37>2180 47>2180 61>2180 71>2180 81>2180 98>2400
00>Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
Landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande gymnasial utbildning (mom.30)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga 6
Utskottets förslag:
13. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev riksrekryterande utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det.
Anordnande av omvårdnadsutbildning (mom.31)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga 7
Utskottets förslag:
12. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer får efter den 1juli 1992 anordna utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan medgivande från landstingskommunen.
Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter (mom.34)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga 8
Reservanternas förslag:
4. Före läsåret 1992/93 får utbildning på nationella program inte anordnas i andra kommuner än de som vid ikraftträdandet hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
Rätten att studera inom kommunal vuxenutbildning i annan kommun (mom.40)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) 11 kap. 21 § nytt andra stycke Bilaga 9
Utskottets förslag:
21. Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Lag om statens skolor för vuxna (mom.62)
Förslag till
Lag om statens skolor för vuxna Bilaga 10
Härigenom föreskrivs följande
1 § Statens skolor för vuxna skall komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansundervisning.
Regeringen bestämmer om skolornas förläggning.
2 § För varje skola skall finnas en styrelse.
Regeringen får föreskriva att den kommun där en skola ligger skall utse en sådan styrelse som kommunen har för sin kommunala vuxenutbildning att också vara styrelse för skolan.
3 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
4§ Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån av plats delta i utbildning vid statens skolor för vuxna, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.
Regeringen meddelar föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.
5§ Frågor om intagning till utbildning vid statens skolor för vuxna avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.
Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.
6 § Utbildningen i statens skolor för vuxna skall vara avgiftsfri för eleverna.
Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får styrelsen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar statens anskaffningskostnader. Styrelsens beslut enligt första meningen får inte överklagas.
I övrigt skall hjälpmedel som används i statens skolor för vuxna tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.
7 § Utan hinder av 6§ får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet att för prövning i statens skolor för vuxna betala en avgift som tillfaller staten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser när det gäller statens skolor för vuxna (mom.63)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga 11
Utskottets förslag:
9. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller lagen om statens skolor för vuxna.
Innehållsförteckning
Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 26 1. Inledning 26 2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan 26 3. Gymnasieskolan 27 3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av gymnasieskolan 27 3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola 30 3.3 Nationella program 31 3.3.1 Allmänna timplanefrågor 32 3.3.2 Frågor som enbart rör de yrkesförberedande programmen 41 3.4 Individuella program 45 3.5 Nuvarande specialkurser m.m. 47 3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor 49 3.7 Vissa genomförandefrågor 52 4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen 53 4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna 53 4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen 54 4.1.2 Undervisning av invandrare i svenska språket 56 4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda 56 4.2 Kommunernas skyldigheter m.m. 57 5. Vissa särskilda frågor 59 5.1 Samverkan m.m. 59 5.2 Anställningar som lektor, m.m. 61 5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män 62 5.4 Studerandeinflytande 63 5.5 Läroplans- och kursplanearbete 64 5.6 Uppföljning och utvärdering m.m. 67 5.7 Behörighets- och betygsfrågor 67 5.8 Utbildning av lärare m.m. 69 5.9 Uppdragsutbildning 70 5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m. 70 5.11 Skollagen i övrigt 72 6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning 72 7. Motionsförslag i övrigt 75 8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 76 8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda 76 8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket, m.m. 77 8.3 Statens skolor för vuxna 79 Hemställan 80 Reservationer 88 Bilaga 1 105 Bilaga 2 136 Bilaga 3 137 Bilaga 4 138 Bilaga 5 139 Bilaga 6 140 Bilaga 7 141 Bilaga 8 142 Bilaga 9 143 Bilaga 10 144 Bilaga 11 145