Handlingsplan mot buller
Betänkande 1993/94:JoU31
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU31
Handlingsplan mot buller
Innehåll
1993/94 JoU31
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1993/94:215 om en handlingsplan mot buller samt 18 motionsyrkanden som lagts fram med anledning av propositionen resp. under allmänna motionstiden 1994. Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordar om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår samtliga motionsyrkanden.
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i propositionen att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller (avsnitt 4.1).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas en samlad handlingsplan mot buller. Denna syftar till att kraftigt begränsa bullerstörningarna i samhället så att ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts för buller.
Buller i arbetsmiljön, boendemiljön och fritidsmiljön behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns bullerproblem, externt industribuller och buller från byggarbetsplatser och vindkraftverk, buller från produkter samt buller i det militära försvaret.
I propositionen föreslås en handlingsplan med såväl de övergripande mål som bör gälla för arbetet med att begränsa bullerstörningarna som de åtgärder som regeringen avser att vidta inom olika områden.
Myndigheternas insatser inom bullerområdet behöver samordnas för att handlingsplanen skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Regeringen avser därför att ge Statens naturvårdsverk i uppdrag att samordna här aktuella program för åtgärder som rör den yttre miljön.
Trafikbullret bör minskas kraftigt. Regeringen avser därför att uppdra åt
Vägverket att tillsammans med berörda myndigheter och Kommunförbundet utarbeta ett program med syfte att minska störningarna från vägtrafiken; programmet skall leda till att vägtrafikbullret minskas till godtagbara nivåer genom fysiska skyddsåtgärder,
Vägverket att utarbeta ett förslag till forskningsprogram för minskat buller från fordon, däck och vägbanor,
Statens naturvårdsverk att i samarbete med Banverket föreslå riktlinjer för minskade bullerstörningar från järnvägstrafiken och spårvägarna,
Banverket att i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera åtgärder mot buller och
Berörda myndigheter att analysera skärpningar av flygbullernivånormer, beräkningsmodeller för flygbuller, samt behov av åtgärder, kostnader och tidplan för genomförande.
Uppdragen inom trafikområdet skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.
De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för skadliga ljudnivåer. Regeringen avser därför att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador eller andra hälsoproblem.
För att begränsa störningarna från militärt skottbuller avser regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att i samarbete med Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket) och Statens naturvårdsverk utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen.
Det finns behov av en ökad satsning på forskning inom bullerområdet. Regeringen avser därför att ge Teknikvetenskapliga forskningsrådet i uppdrag att i samarbete med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska bullerforskningen och föreslå var tyngdpunkten i satsningarna bör ligga. Vidare bör Arbetsmiljöfonden få till uppgift att i samarbete med bl.a. Statens naturvårdsverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen och Medicinska forskningsrådet utvärdera den medicinska effektforskningen. De två sistnämnda uppdragen skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1993/94:Jo69 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att överlåta till kommunerna att utforma de regler som eventuellt bör tillkomma med anledning av bl.a. Bullerutredningen,
2. att riksdagen beslutar att kommunerna skall redovisa skoterleder och andra föreskrifter i kommunens översiktsplan.
1993/94:Jo70 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att det före den 1 januari 1995 kommer ett samlat förslag om hur bullret i samhället skall minska,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den i det samlade förslaget om hur bullret skall minska även föreslår en bullernorm vid musikarrangemang.
1993/94:Jo71 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att i handlingsprogrammet jämväl inarbetas regler om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga utomhusevenemang.
1993/94:Jo72 av Sören Norrby (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om buller i boendemiljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikbuller.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Jo616 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i arbets- och fritidsmiljöer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor som störs av buller måste minska,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förorenaren betalar-principen skall gälla med avseende på buller,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.
Utskottet
Inledning
Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen (1990/91:JoU17, rskr. 27). Året därpå förnyade riksdagen sitt uttalande och påtalade, särskilt mot bakgrund av det problem som buller utgör, vikten av att ett samlat åtgärdsprogram mot buller tas fram (1990/91:JoU30, rskr. 338).
Med stöd av regeringens bemyndigande utsåg chefen för Miljö- och naturresursdepartementet våren 1992 en särskild utredare för att utarbeta ett förslag till en samlad handlingsplan mot buller (dir. 1992:20). Utredningen för en handlingsplan mot buller överlämnade i juli 1993 betänkandet Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65). Utredningen presenterar en bred analys av bullerproblemen i samhället och förslag till ett åtgärdsprogram. Buller i såväl arbetsmiljön och boendemiljön som fritidsmiljön behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns bullerproblem, externt industribuller m.m., buller från vissa produkter samt buller i det militära försvaret.
Handlingsplan mot buller m.m.
Propositionen
Enligt regeringen bör en handlingsplan mot buller läggas fast. Som övergripande mål skall gälla att bullerstörningarna i samhället begränsas kraftigt såväl avseende ljudnivåerna som avseende antalet människor som utsätts för buller. Enligt regeringen bör trafikbullret minskas kraftigt. Vidare bör det externa industribullret och miljöstörningarna från byggarbetsplatser minskas i första hand genom åtgärder i industrin resp. tystare maskiner och metoder. Arbetet med att minska bullerexponeringen i arbetslivet bör fortsätta. Frågan om godtagbara bullernivåer för konsumenterna bör i första hand lösas inom det europeiska standardiseringsarbetet. När det gäller ljudnivån i nybyggda bostäder bör dygnsmedelnivån inte överstiga 30 dBA. Ett system för att ljudklassa bostäder vid ny- och ombyggnad bör införas på frivillig väg. De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för skadliga ljudnivåer. Försvarsmakten bör fortsätta sina ansträngningar att minska bl.a. flygbuller och skottbuller.
Enligt regeringen bör myndigheternas insatser inom bullerområdet samordnas för att den föreslagna handlingsplanen mot buller skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att samordna aktuella program för åtgärder som rör den yttre miljön. På kommunnivån bör arbetet med att begränsa buller t.ex. kunna ingå som en del i utvecklingen och genomförandet av lokala Agenda 21. Länsstyrelsernas arbete med regionala miljöstrategier (STRAM) och regionala trafik- och miljöanalyser utgör ett stöd för detta. Den fysiska planeringen bör utnyttjas i ökad utsträckning för att åstadkomma en god ljudmiljö och ett mindre bullerstört samhälle. Enligt regeringen är det en uppgift för Boverket och Naturvårdsverket att utveckla metoder och ge råd för detta arbete. Miljökonsekvensbeskrivningar bör ges en utökad användning för att förstärka redovisningen av bullerfrågorna inför ett ställningstagande även om det formellt sett inte är fråga om ett tillståndsbeslut. Miljökvalitetsnormer bör kunna meddelas inom bullerområdet.
Motionerna
Enligt motion Jo69 (s) har regeringen i sin skrivelse om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar (1993/94:175) föreslagit att länsstyrelserna skall utarbeta förslag till åtgärder mot bl.a. bullrande skotertrafik. I förslaget till handlingsplan mot buller framhålls att bulleraspekterna bör beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör användningen av mark och vattenområden. Översiktsplanens samordnande roll betonas särskilt. Enligt motionärerna bör samma regler gälla även fjällområdena, och berörda kommuner bör därför även få i uppdrag att utarbeta förslag till reglering av skotertrafik m.m. i fjällområdena. Riksdagen bör överlåta till kommunerna att utforma de regler som eventuellt bör tillkomma med anledning av bl.a. Bullerutredningen (yrkande 1). Kommunerna skall redovisa skoterleder och därmed förenade föreskrifter i kommunens översiktsplan (yrkande 2). I motion Jo70 (v) konstateras att propositionen saknar de flesta av de effektiva förslag som redovisats av utredningen för en handlingsplan mot buller. Flera bullerproblem, som är väl dokumenterade, behandlas över huvud taget inte. Utredningens förslag är omfattande och detaljerade, men regeringen föreslår i stort sett fortsatt utredande. Regeringen bör därför före den 1 januari 1995 komma med ett samlat förslag om hur bullret i samhället skall minskas (yrkande 1). Enligt motion Jo616 (v) yrkande 3 måste kraftfulla åtgärder vidtas för att förebygga och minska bullerproblemen i samhället. Målet skall vara att antalet människor som störs av buller minskar. Principen att förorenaren betalar skall även gälla med avseende på buller. Detta innebär att företag och tillverkningsindustri har ansvaret för att bullernivåerna inte blir för höga när det gäller såväl produktion som produkter (yrkande 4). Vidare framhålls att man måste öka medvetenheten om bullerproblemen. Detta kan göras med hjälp av bl.a. varudeklarationer, miljöundervisning, utvecklande av ekonomiska styrmedel för främjande av tysta maskiner och bullerklassning av fordon (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Målet med miljöpolitiken är bl.a. att skydda människors hälsa, och försiktighetsprincipen skall vara en viktig ledstjärna. Buller är den miljöfaktor som drabbar flest människor. Bullret ökar också i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av motordrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner. Trots detta har åtgärder mot bullerproblemen i stor utsträckning hittills försummats.
Som regeringen anför krävs kraftfulla åtgärder mot buller i vår omgivning för att tillförsäkra människor en god miljö som inte negativt inverkar på hälsa och välbefinnande. Åtgärder behöver genomföras på såväl central som regional och lokal nivå. Detta ställer krav på berörda myndigheter avseende en genomtänkt arbetsfördelning, samarbete och samordning vid både genomförande och uppföljning. Myndigheternas insatser inom bullerområdet bör samordnas för att den föreslagna handlingsplanen mot buller skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Erfarenheterna visar att fysisk planering i hög grad kan medverka till att såväl begränsa som förebygga bullerstörningar. Åtgärder på planeringsstadiet är ofta betydligt mer kostnadseffektiva än åtgärder som måste genomföras i efterhand. Bulleraspekterna bör således beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör användningen av mark- och vattenområden och den byggda miljön. Det är vidare angeläget att bullerproblemen belyses i kommunernas översiktliga planering och i åtgärdsprogram på miljöområdet. Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning att bullerstörningarna i samhället måste begränsas såväl avseende ljudnivåerna som avseende antalet människor som utsätts för buller. En förutsättning härför är en åtgärdsinriktad handlingsplan som kan ligga till grund för konkreta åtgärder. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller. Motionerna Jo70 (v) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Med anledning av de i motion Jo616 yrkandena 4 och 5 framförda synpunkterna beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen och den s.k. PPP-principens (Polluter Pays Principle) tillämpning vill utskottet anföra följande. Regeringens förslag till handlingsplan mot buller bör kunna leda till ökad medvetenhet om bullerproblemen och samtidigt underlätta aktiva insatser för en tystare miljö från enskilda. I detta sammanhang bör även möjligheterna till ökad användning av miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer uppmärksammas. Konsekvensbeskrivningar kan medverka till förbättrad kunskap och insikt om miljö-, hälso- och naturresursfrågor i samhället. De förbättrar även beslutsunderlaget i enskilda avgöranden som kan påverka människors hälsa eller miljön. Regeringen har i lagrådsremissen om miljöbalken (avlämnad i mars 1994) uttalat sitt stöd för Miljöskyddskommitténs förslag (SOU 1993:27) att i miljöbalken införa ett principiellt krav på miljökonsekvensbeskrivningar i fall av betydande hälso- eller miljöpåverkan. Miljöskyddskommittén har i sitt förslag även framhållit att det inom bullerområdet förefaller finnas särskilt stora förutsättningar att införa miljökvalitetsnormer. Regeringen delar kommitténs uppfattning när det gäller miljökvalitetsnormer och konstaterar att sådana normer bör användas i det framtida hälso- och miljöskyddsarbetet och att användningen bör regleras i den nya samlade miljölagstiftningen. Miljöskyddslagen (1969:387) bygger på principen att det är den som förorsakar miljöstörningar som har att bekosta de åtgärder som behövs för att förebygga eller avhjälpa dem. Denna princip är numera även accepterad inom miljöpolitiken internationellt och finns inskriven i Romfördraget som en av hörnpelarna i EU:s miljörätt (artikel 130 r). Enligt nämnda lagrådsremiss skall den s.k. PPP-principen även läggas till grund för den nya lagen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen av miljöbalken och föreslår därför att motion Jo616 (v) yrkandena 4 och 5 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller bullerproblemen i fjällområdena har utskottet nyligen behandlat en skrivelse från regeringen med förslag till åtgärder (1993/94:JoU21). Utskottet uttalar därvid bl.a. sitt stöd för regeringens förslag att ge vissa länsstyrelser i uppdrag att, med utgångspunkt i de förslag som lämnats av Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m. (SOU 1993:51), göra en översyn av områden i fjällen med begränsningar för trafik med snöskotrar m.m. och flyg. Kraven på lokalt inflytande m.m. bör enligt utskottets mening i allt väsentligt kunna tillgodoses genom det samråd som skall ske mellan berörda länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter och övriga intressenter. Utskottet avstyrker därmed framställda yrkanden om att kommunerna skulle ges i uppdrag att utforma ifrågavarande regler samt att föreskrifter om skoterleder m.m. skulle redovisas i den kommunala översiktsplanen. Samma krav återkommer nu i motion Jo69 yrkandena 1 och 2. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, avstyrker motionen.
Transportsektorns bullerproblem
Propositionen
Enligt regeringen bör vägtrafikbullret minskas kraftigt. Vid ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder bör åtgärder vidtas för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus så att den inte överstiger 55 dBA vid fasader eller, om sådana åtgärder inte är rimliga, att inomhusnivåerna inte överstiger 30 dBA. För befintliga miljöer bör Vägverket i samarbete med Naturvårdsverket, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett program för hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska vägtrafikbullret. Önskvärt är att buller i befintliga bostadsmiljöer överstigande 65 dBA vid fasader utomhus blir föremål för åtgärder först. Programmet bör omfatta en redovisning av kostnader och tidplan. Kostnadseffektivitet bör prioriteras. Huvudansvaret för åtgärderna åvilar väghållaren. Programmet skall ligga till grund för regeringens fortsatta ställningstaganden när det gäller finansiering och genomförande. Forskning om buller från däck, fordon och vägbanor bör stödjas, och Vägverket skall därför ges i uppdrag att utarbeta ett program härför.
När det gäller tågbuller bör riktvärden läggas fast. Naturvårdsverket och Banverket bör ges i uppdrag att föreslå sådana. I uppdraget bör även ingå att föreslå riktlinjer för buller från järnvägsnätet, spårvägar och rangerbangårdar. I första hand bör riktlinjerna avse ny- och ombyggnad. Ett program för kartläggning av behov och kostnader beträffande åtgärder i befintlig miljö bör tas fram av Banverket i samarbete med berörda kommuner. Banverket ges även i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket utreda möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera åtgärder mot buller samt differentiering av dessa med hänsyn till bullerstörningarna från den rullande materielen.
Luftfartsverkets arbete med att minska det civila flygets bullerproblem bör fortsätta, såväl i internationella organisationer som genom utvecklande av ekonomiska styrmedel. Berörda myndigheter ges i uppdrag att analysera en skärpning av flygbullernivånormen (FBN-normen) för planering av nya flygplatser och nya bostadsområden samt i vissa fall en skärpning för befintlig bebyggelse. Analysen bör även som komplement innefatta en maximalbullernivå vid 70 dBA. Uppdraget bör även omfatta att i samarbete med berörda kommuner analysera behovet av åtgärder, kostnader samt tidplan för genomförande. Samtliga uppdrag avseende bullerproblemen inom transportsektorn skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.
Motionerna
Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 2 kommer de vanligast förekommande bullerstörningarna från vägtrafik och i avgränsade områden från flygtrafik. I första hand skall bullret motverkas vid källan. Vägtrafikbuller domineras alltmer av däck/vägbanebuller. Det mest kostnadseffektiva sättet att dämpa detta torde vara med lågbullrande vägbeläggningar. För att få en störningsrelaterad bedömning av trafikbuller räcker det inte alltid med att för vägtrafik utgå från dygnsmedelvärde och för flygtrafik årsmedeldygn. Hög andel tung trafik nattetid och allmänflyg koncentrerat till några sommarmånader då människor i större utsträckning vistas utomhus i närbelägen friluftsmiljö kan innebära helt andra störningsbilder. Detta måste beaktas när trafik- och flygbullernormer fastställs.
Enligt motion Jo616 (v) yrkande 7 störs flertalet av de människor som är bullerstörda av buller från vägtrafik. Att omfördela transporter från bilism till kollektiva trafikslag innebär en liten men otillräcklig minskning av vägtrafikbullret. En extra fordonsskatt på personbilar och tunga fordon skulle kunna finansiera bulleråtgärder (vallar, skärmar, tysta vägbeläggningar). I arbetet med miljöklasser för vägfordon skall även fordonets bulleregenskaper vägas in. Flygtrafiken orsakar lokala bullerproblem i huvudsak vid flygplatserna. Störningar förekommer även bl.a. vid Flygvapnets övningsområden och i områden med allmäntrafikflyg. Bullerkraven för allmäntrafikflyget bör skärpas. Detta är en nödvändighet för att tvinga fram en utveckling mot tystare och miljövänligare flygmotorer. Ytterligare forskning om effekter krävs dock inom detta område. En kraftig utbyggnad av snabbjärnvägar skulle även kunna minska problemen med inrikesflyget. Vid planering av bostadsområden måste skyddsavstånd införas för att undvika nya flygbullerstörda bostäder (yrkande 8). I yrkande 9 framhålls att riktvärden för buller från tågtrafik saknas. Pågående studier vid Göteborgs universitet när det gäller effekter från tågtrafik och vibrationer bör läggas till grund för prioritering av åtgärder i befintlig, tågbullerexponerad, miljö.
Utskottets överväganden
När det gäller vägtrafikbullret anser utskottet i likhet med regeringen att detta bör minskas kraftigt. Vägtrafikbuller från fordon härrör i huvudsak från två skilda bullerkällor. Den ena är fordonens motor och kraftöverföring och den andra de ljud som uppkommer mellan däck och vägbana. Fordonens tekniska utrustning regleras till stor del genom internationella överenskommelser och genom EU-direktiv. Förändringar av kraven på fordon måste därför i många fall genomföras i ett internationellt samarbete. För att nå ytterligare reella effekter bör andra åtgärder övervägas. Som anförs i propositionen är en ytterligare sänkning av buller från fordonen bl.a. beroende av om nya däck/hjulkonstruktioner kan tas fram och om vägbeläggningar kan ges egenskaper som medför minskat buller. Även metoderna för mätning av buller bör förbättras. En ökad satsning på forskning och utveckling inom dessa områden är angelägen. Även om bullret på sikt kan reduceras vid källan kommer behov av andra åtgärder att finnas för de mest utsatta miljöerna. Det är därför angeläget att vidta bullerbegränsande åtgärder på dessa platser. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller åtgärder som bör vidtas för att begränsa bullernivån vid ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder. För befintliga miljöer bör det program som skall utarbetas av Vägverket i samarbete med vissa andra myndigheter kunna ligga till grund för fortsatta nödvändiga ställningstaganden i fråga om finansiering och genomförande.
Som framhålls i propositionen är buller och vibrationer de vanligaste miljöstörningarna från järnvägstrafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att riktvärden för sådant buller bör läggas fast. Det bör även vara möjligt för Banverket att ställa krav på högsta ljudnivå från rullande materiel som får trafikera olika banor. Vidare bör krav kunna ställas på högsta ljudnivå under vissa tider på vissa sträckor.
Utfasning av äldre bullrande flygplan bör kraftigt kunna minska antalet bullerstörda runt de svenska civila flygplatserna. Luftfartsverket arbetar aktivt för att kontinuerligt minska bullerstörningar från flygtrafiken. Vidare fortsätter det internationella arbetet på detta område med sikte på att ta fram överenskommelser om ytterligare skärpta bullernormer. Luftfartsverket är pådrivande i detta arbete. Nämnas bör även att Luftfartsverket sedan den 1 januari 1994 genomfört en bullerrelatering av sina landningsavgifter. Utskottet delar regeringens uppfattning att bebyggelseplaneringen runt flygplatserna bör förbättras så att den inte leder till ökade bullerproblem genom tillkommande bebyggelse närmare flygplatserna.
Sammanfattningsvis kan konstateras att transporter av personer och gods har stor betydelse för vårt nuvarande samhälles funktion men påverkar också miljön. Transporterna har hittills ökat i takt med samhällets utveckling och ökad ekonomisk tillväxt. De prognoser, nationella och internationella, som gjorts i olika sammanhang pekar på en fortsatt ökning av transporter inom i stort sett alla transportslag men framför allt inom vägtrafiksektorn. De olika transportslagen ger upphov till negativa effekter på miljön bl.a. genom att orsaka bullerstörningar. Detta drabbar boendet eller minskar möjligheten till ostörda naturupplevelser. Som framhålls i propositionen är det med dagens teknik möjligt att vidta vissa åtgärder för att minska bullerstörningarna från de olika trafikslagen. Åtgärder kan vidtas vid källan, mellan källan och mottagaren och vid mottagaren. Den mest effektiva åtgärden är som regel att minska bullret vid källan även om bullerproblemen härigenom aldrig kan undanröjas helt. Samhällsplaneringen har stor betydelse för att minska bullerstörningar. Åtgärder på planeringsstadiet är som nämnts ovan ofta betydligt mer kostnadseffektiva än efterhandsåtgärder. De uppdrag som regeringen redovisat i propositionen beträffande transportsektorn bör kunna ligga till grund för de ytterligare förslag som kan anses nödvändiga för att komma till rätta med bullerstörningarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo616 (v) yrkandena 7, 8 och 9, allt i den mån motionen inte blivit tillgodosedd. När det gäller motion Jo72 (fp) yrkande 2 utgår utskottet från att motionärens synpunkter kan bli tillgodosedda i samband med det fortsatta arbetet på förbättrade mätmetoder för trafikbuller m.m.
Buller i arbets- och fritidsmiljöer
Propositionen
Arbetet med att minska bullerexponeringen i arbetslivet bör fortsätta. Utgångspunkten bör vara vad som är praktiskt möjligt med hänsyn till den tekniska utvecklingen och vilka möjligheter det finns att begränsa exponeringen. Det bör vara en uppgift för Arbetarskyddsstyrelsen att fortlöpande se över de exponeringsvärden för buller som skall gälla i arbetslivet.
Vad gäller eventuella överväganden om ekonomiska styrmedel konstaterar regeringen att Beredningen (S 1993:07) för en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna har fått till uppgift att bl.a. överväga om och i så fall i vilken omfattning arbetsgivaravgifterna bör differentieras utifrån företagens kostnader för arbetsskador och sjukfrånvaro. Regeringen finner därför inte anledning att nu föreslå några särskilda åtgärder i den här delen.
När det gäller buller i vissa fritidsmiljöer anser regeringen att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador eller andra hälsoproblem. Visar utredningen att det finns risk för skador hos publiken bör myndigheten redovisa huruvida det är möjligt att fastställa övre gränser för ljudexponering, förslag på sådana gränser samt hur efterlevnaden skall kunna kontrolleras.
Motionerna
Enligt motion Jo616 (v) yrkande 1 beräknas hörselskadande buller i arbetsmiljön drabba 200 000 till 400 000 personer. Buller kan ge obotliga skador på hörseln, och självfallet leder detta till försämrade möjligheter till ett gott socialt liv, sämre arbetsförmåga och därmed totalt sett en lägre livskvalitet. Nuvarande gräns för hörselskaderisk måste därför sänkas. En tystare och från bullersynpunkt riskfri arbetsmiljö ger vinster för såväl individen som för företag och samhälle. Vidare bör uppmärksammas att höga bullernivåer vid konserter, diskotek etc. kan ge en tillfällig hörselnedsättning och ibland bestående skador. Restriktioner bör införas för buller vid rockkonserter och dylika musikarrangemang. Leksaker bör ej få avge hörselskadligt buller. Enligt motion Jo70 (v) kan ljudnivåer vid vissa musikarrangemang vara skadliga och drabbar då framför allt yngre människor hårt. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utarbeta ett förslag till bullernorm för sådana musikarrangemang (yrkande 2). I motion Jo71 (m) konstateras att en främst på stora orter mycket påfrestande bulleremittent på senare år har varit stora evenemang med mycket förstärkar- och högtalareffekt. Regeringen tar upp frågan om risker för skador på hörseln etc. för dem som bevistar moderna musikevenemang. Det är mycket bra. Emellertid berörs inte störningar i bostadsområden orsakade av dylika tillställningar. I handlingsprogrammet bör jämväl inarbetas regler om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga utomhusevenemang.
Utskottets överväganden
Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått en omfattande förändring. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt och kraven på förbättrad produktivitet och effektivitet har ökat. Förändringarna i arbetslivet påverkar arbetsmiljön och riskerna för olika arbetsskador. Att långvarig exponering för buller kan ge upphov till en hörselskada är en klassisk arbetsmiljöfråga som inte förändras i takt med utvecklingen av arbetslivet. Inom industrin är bullret fortfarande ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Det är därför nödvändigt med fortsatta satsningar inom bullerbekämpningsområdet i syfte att skapa arbetsplatser med en god ljudmiljö och att förhindra uppkomsten av hörselskador och andra skador. Sådana insatser faller inom områdena förbättring av den fysiska arbetsmiljön, teknikutveckling och minskad bullerexponering (arbetsorganisation och rehabilitering). Som regeringen anför bör ett arbete med denna inriktning fortsätta inom ramen för Arbetarskyddsverkets verksamhet med bl.a. en kontinuerlig översyn av de exponeringsvärden för buller som skall gälla i arbetslivet. Enligt utskottets mening kan syftet med motion Jo616 (v) yrkande 1 delvis därmed i allt väsentligt anses tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida i denna del.
I dag har vi goda kunskaper om buller och dess effekter och hur vi skall förebygga bullerskador. Medan man i arbetslivet kan se ett trendbrott när det gäller hörselskador är förhållandet inte lika gynnsamt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter. Nya bullriga företeelser dyker upp under vår fritid och ljudnivåerna tenderar att öka. Ansvaret för att skydda sig för buller faller nästan helt på den enskilde. Som regeringen anför måste man på alla nivåer i samhället arbeta för att förhindra att hörselskador eller hörselnedsättningar uppkommer på grund av buller i olika miljöer. Detta gäller också lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter. I likhet med regeringen vill utskottet betona betydelsen av att tillämpningen av befintliga anvisningar, normer och allmänna råd, som finns att tillgå både från Statens naturvårdsverk och Socialstyrelsen samt andra centrala myndigheter, följs uppmärksamt av de huvudmän som har ansvaret för boendemiljö och bebyggelse i närheten av källor till störande ljud. I propositionen aviserar regeringen ett uppdrag till Socialstyrelsen att i samarbete med Naturvårdsverket utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador eller andra hälsoproblem. Som regeringen anför får utredningen visa om det finns risk för skador hos publiken och i så fall bör myndigheten skyndsamt redovisa huruvida det är möjligt att fastställa övre gränser för ljudexponering, förslag på sådana gränser samt hur efterlevnaden skall kunna kontrolleras. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att motionerna Jo70 (v) yrkande 2 och Jo616 (v) yrkande 1 i återstående del nu lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller bullerstörningar från stora offentliga utomhusevenemang vill utskottet utöver vad som anförs ovan framhålla att i den mån boende upplever ljud från konserter i närheten som störande kan detta bedömas som sanitär olägenhet. Enligt 6 § hälsoskyddslagen (1982:1080) är det ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom som skall vidta skäliga åtgärder för att förebygga eller undanröja sanitär olägenhet. Det ankommer på berörd kommunal nämnd att i förekommande fall självständigt pröva frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo71 (m) i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Buller i boendemiljön
Propositionen
Ett frivilligt system för ljudklassning av bostäder vid ny- och ombyggnad bör införas. Enligt regeringen måste information till blivande brukare om bostadens ljudisoleringsnivå anses vara en betydelsefull konsumentupplysning. Boverket bör tillsammans med aktörerna på bostadsmarknaden utarbeta ett system för ljudklassning.
Den nyligen inledda obligatoriska kontrollen av ventilationssystem bör även i fortsättningen begränsas till att omfatta systemens funktion. Det kan emellertid finnas fördelar med att låta funktionskontrollen omfatta även mätning av ljudnivåer. En sådan samordning bör då liksom för närvarande ske på fastighetsägarens initiativ.
Motionerna
Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 1 störs många människor allvarligt av buller i sin boendemiljö. Höga bullernivåer orsakas ofta av vägtrafikbuller i kombination med dålig ljudisolering, buller från fläktar och ventilationssystem, bullriga hushållsmaskiner och dålig ljudisolering mellan lägenheter. En avgörande förutsättning för minskat buller är välinformerade bostadskonsumenter och ett frivilligt producentansvar. Grunden för marknadsekonomin är att konsumenterna genom sin efterfrågan styr produktionens inriktning. När det gäller bostäder är konsumenten ofta i underläge gentemot producenten. Därför är det särskilt angeläget med informationsstöd till bostadskonsumenter liksom med helst obligatoriska funktionskontroller för att främja efterfrågan på tysta bostäder. Enligt motion Jo616 (v) yrkande 2 är vägtrafiken den helt dominerande bullerkällan i boendemiljön. Andra bullerkällor i boendemiljön är extremt buller från industrier, byggarbetsplatser samt andra verksamheter såsom vindkraftverk. Lågfrekvent buller från installationer inne i byggnader, t.ex. från fläktar, värmepumpar och kompressorer, utgör ett särskilt problem. Buller leder till många andra effekter än obotliga eller tillfälliga hörselskador. Den vanligaste effekten av buller i våra boendemiljöer och skolor är negativ inverkan på olika aktiviteter som samtal, koncentrationsförmåga vid arbete och inlärning, vila och avkoppling samt sömnstörningar. Motionärerna ställer sig avvisande till att införa miljöklassning av nya bostäder. Alla skall ha rätt till en ur bullersynpunkt god miljö. Däremot kan man tänka sig en miljöklassning vad avser buller för befintliga bostäder. Det kan ofta vara svårt för den enskilde att vid val av bostad avgöra bullernivån i den tilltänkta bostaden. De riktvärden som föreslagits av utredningen för att förebygga och minska olika typer av bullerstörningar i boendemiljö, skolmiljö m.m. bör införas. Vad avser lågfrekvent buller från ventilationsanläggningar m.m. krävs ytterligare forskningsinsatser rörande störningseffekter.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen trädde nya regler för byggandet i kraft den 1 januari 1994. De nya reglerna gäller vid uppförande av nya byggnader. En utgångspunkt för översynen av byggreglerna har varit att åstadkomma en EU-anpassning av dessa samt att åstadkomma en avreglering i syfte att uppnå lägre byggkostnader. De nya reglerna innehåller bl.a. en gräns för högsta ljudnivå från installationer i utrymmen i bostäder avsedda för sömn och vila. Syftet är att motverka problem med lågfrekvent buller från installationer. I sammanhanget kan nämnas att på motsvarande sätt har krav införts för installationer i undervisningslokaler samt vissa vårdlokaler. I nya allmänna råd om ljudnivå (dygnsekvivalent) i nybyggda bostäder har gränsvärden för vägtrafikbuller fastställts. Nutidsmänniskan utsätts nästan ständigt för omfattande påverkan av ljud. Enligt genomförda boendestudier prioriteras ljudisolering mycket högt bland de kvalitetsfaktorer som kan sägas karaktärisera en god bostad. Ljudisoleringen i dagens bostäder är eftersatt. Kraven är inte anpassade till förekommande bullerkällor och livsmönster. Mot denna bakgrund skall de nya krav som införts i form av föreskrifter och allmänna råd ses. Enligt utskottets mening kan en information till blivande brukare om bostadens ljudisoleringsnivå tillsammans med andra komponenter som är viktiga från t.ex. hälsosynpunkt anses vara en betydelsefull konsumentupplysning från fastighetsägarna. Som regeringen anför kan fastighetsägaren beträffande en sådan information dock endast svara för ljudisolering av byggnaden samt av installationerna. Förändringar när det gäller bl.a. trafikbuller och mänskligt beteende är svårhanterliga i detta sammanhang. Det är vidare förenat med varierande kostnader att ljudisolera byggnader enligt olika klasser. Frågan är också hur de ljudisoleringsnivåer skall bestämmas som skall eliminera eller mildra så olika bullerkällor som här är i fråga. Mot den angivna bakgrunden delar utskottet regeringens slutsats att en deklaration från fastighetsägaren om bostadshusets prestanda, vari ljudisoleringsnivå ingår, utgör ett viktigt underlag för bostadsval. Utformningen av en sådan deklaration måste dock vara frivillig. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det kan finnas fördelar med att låta funktionskontrollen beträffande ventilationssystem omfatta även mätning av ljudnivåer. En sådan samordning bör dock, som regeringen anför, ske på fastighetsägarens initiativ. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att byggprodukter enligt byggproduktlagen (1992:1535) för att ingå i byggnadsverk skall vara lämpliga för avsedd användning. Kraven hänför sig till egenskaper hos den färdiga byggnaden såsom t.ex. hygien, hälsa och miljö samt bullerskydd. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo72 (fp) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 2. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Forskning och utbildning
Propositionen
Enligt regeringen bör en ökad satsning på forskning inom bullerområdet komma till stånd. Teknikvetenskapliga forskningsrådet bör få i uppdrag att i samarbete med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska bullerforskningen och att föreslå var tyngdpunkten i satsningarna bör ligga. Arbetsmiljöfonden bör få i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen och Medicinska forskningsrådet utvärdera den medicinska effektforskningen. Uppdragen skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.
Motionen
Enligt motion Jo616 (v) yrkande 6 krävs goda kunskaper om buller och dess uppkomst och effekter för att förebygga och minska bullerproblemen i samhället. Med rätta kunskaper, förebyggande åtgärder och planering kan kostnadseffektiva åtgärder vidtas. Detta förutsätter i sin tur utbildning och forskning inom bullerområdet. Ytterligare medel behövs för förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska högskolorna och universiteten. Härigenom kan grundläggande teknisk och miljömedicinsk forskning utvecklas och vidmakthållas. Risken är annars uppenbar att kompetensen på sikt kommer att urholkas. En förlorad baskompetens tar lång tid att bygga upp igen. När det gäller mer tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete bör sektorsorganen och näringslivet svara för en större del av resurserna.
Utskottets överväganden
Som regeringen anför bör en ökad satsning på forskning inom bullerområdet komma till stånd. Det är viktigt att denna satsning även riktas mot utbildning och grundvetenskap. Fördelningen av de medel som satsningen skulle innebära måste dock föregås av en vetenskaplig utvärdering av området för att identifiera starka och svaga områden samt garantera den vetenskapliga kvaliteten. I avvaktan på resultatet av de i propositionen aviserade uppdragen på detta område anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motion Jo616 (v) yrkande 6. Motionen avstyrks i berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande handlingsplan mot buller
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 1 och 1993/94:Jo616 yrkande 3,
2. beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkandena 4 och 5,
3. beträffande åtgärder mot buller i fjällområdena
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo69,
4. beträffande transportsektorns bullerproblem
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 2 och 1993/94:Jo616 yrkandena 7, 8 och 9,
5. beträffande buller i arbetsmiljön
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,
6. beträffande bullerrestriktioner för vissa musikevenemang
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 2 och 1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,
7. beträffande bullerstörningar från utomhusevenemang
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo71,
8. beträffande buller i boendemiljön
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 1 och 1993/94:Jo616 yrkande 2,
9. beträffande forskning och utbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 6,
Stockholm den 19 maj 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.