3. Insatser mot ekonomisk brottslighet i taxibranschen

Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten (Betänkande 2004/05:JUU13 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande2004/05:JUU13

Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse (2003/04:178)
Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten och två med anledning
av skrivelsen väckta motioner. Vidare behandlas ett antal motionsyrkanden
väckta under den allmänna motionstiden åren 2002-2004.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till pågående eller
redan vidtagna åtgärder avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet
föreslår också att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
I ärendet finns sju reservationer (m, fp, kd och c) och ett särskilt
yttrande (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En europeisk åklagarmyndighet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K431 yrkande 12 och 2003/04:K416
yrkande 22.
Reservation 1 (fp, kd)

2. Åtalsförhandling
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju10 yrkande 5, 2004/05:Ju412
yrkande 4 och 2004/05:Ju489 yrkande 24.
Reservation 2 (fp, c)

3. Insatser mot ekonomisk brottslighet i taxibranschen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju437.
Reservation 3 (fp, c)

4. Förverkande av vinning av ekonomisk brottslighet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju10 yrkandena 3 och 4 samt
2004/05:Ju252.
Reservation 4 (fp)

5. Översyn av insiderstrafflagen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju242 och 2003/04:Ju304.
Reservation 5 (m)

6. Utredning av korruptionslagstiftningen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju10 yrkande 2.
Reservation 6 (m, fp, c)

7. Forskning om ekonomisk brottslighet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju410 yrkandena 1 och 2.
Reservation 7 (kd)

8. Miljöbrott
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju263 yrkandena 1 och 2.

9. Andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju230, 2002/03:Ju295, 2002/03:Ju368,
2004/05:Ju11 yrkandena 1-3 och 2004/05:A350 yrkande 5.

10. Regeringens skrivelse
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:178 till handlingarna.

Stockholm den 25 januari 2005
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask
(m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht
Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg
(fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin
Andersson (s) och Leif Björnlod (mp).

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
I april 1995 beslutade regeringen om en samlad strategi mot den ekonomiska
brottsligheten. Strategin redovisades för riksdagen i skrivelse 1994/95:217.
Riksdagen hade ingenting att erinra mot den framlagda strategin (bet.
1994/95:JuU25, rskr. 412).
Regeringen har därefter redovisat läget när det gäller den ekonomiska
brottsligheten och genomförandet av 1995 års strategi i återkommande
skrivelser till riksdagen (senast skr. 2001/02:40, bet. 2001/02:JuU8).
Genomförandet av strategin har omfattat ett stort antal åtgärder.
Flertalet av dessa har medfört en skärpt lagstiftning eller en omdaning
och utveckling av myndigheternas kompetens, arbetsmetoder och organisation.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I den nu aktuella skrivelsen presenterar regeringen en ny handlingsplan
mot den ekonomiska brottsligheten. Den grundläggande inriktningen i
1995 års strategi ligger fast. Uppgiften att förebygga, upptäcka, utreda
och lagföra ekobrott är en central uppgift för de berörda myndigheterna
även i fortsättningen. Handlingsplanen omfattar skärpt lagstiftning,
förstärkning och effektivisering av kontroll och tillsyn, modernisering
och anpassning av utredning och lagföring, utveckling av myndighetsstrukturen,
fördjupning av internationellt samarbete samt vidareutveckling av det
centrala och lokala brottsförebyggande arbetet.
De lagstiftningsåtgärder som övervägs är ett system för schablonbeskattning
av småföretag, skärpta regler för bokföringsbrott och utvidgade och
strängare regler om korruption. Vidare övervägs en anpassning av
strafflagstiftningen till informationstekniken, utvidgat förverkande av
brottsvinster samt modernare regler om insiderbrott och annat
marknadsmissbruk. Även utvidgade och skärpta regler om penningtvätt,
brottssäkring
av associationsrätten, bättre skydd mot varumärkesförfalskning och
piratkopiering, en reformering av miljöbalkens sanktionssystem och
utvidgade straffrättsliga sanktioner mot juridiska personer ingår i de
lagstiftningsåtgärder som för närvarande övervägs.

Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna
och att i ärendet behandlade motioner avslås. Jämför reservationerna
1-7 (m, fp, kd och c)

En europeisk åklagarmyndighet
I motionerna 2002/03:K431 (kd) och 2003/04:K416 (kd) anser motionärerna
att en europeisk åklagarmyndighet bör inrättas för bekämpande av fusk
med EU:s medel.
En motion av liknande innebörd som de här aktuella behandlades i samband
med regeringens skrivelse om den ekonomiska brottsligheten till riksmötet
2000/01 (bet. 2000/01:JuU6 s. 10). Utskottet konstaterade då att
inrättandet av en överstatlig europeisk åklagarmyndighet skulle kunna få
stora konsekvenser för svensk lagstiftning. Utskottet var mot den
bakgrunden inte berett att ställa sig bakom ett sådant förslag.
Inom EU finns redan Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).
EU-kommissionen lade år 2001 fram en grönbok om straffrättsligt skydd
av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen och inrättandet av en
europeisk åklagare. Där drogs riktlinjerna upp för en europeisk
åklagarmyndighet. Under år 2002 hölls, med utgångspunkt i grönboken, en
bred debatt på EU-nivå. För att sammanfatta detta samråd antog kommissionen
år 2003 en rapport om uppföljning av grönboken. Parallellt debatterades
frågan om inrättandet av en europeisk åklagare inom Europeiska konventet
i samband med formuleringen av EU:s konstitutionella fördrag. Den
slutliga formuleringen i det konstitutionella fördraget (Ds 2004:52)
innebär att dagens samarbete mellan medlemsländernas åklagare inom
Eurojust skall kunna utvecklas till en europeisk åklagarmyndighet som i
samarbete med Europol kan bekämpa brott som skadar EU:s finansiella
intressen. Europeiska rådet kan fatta ett senare beslut om att
åklagarmyndigheten skall vara behörig att bekämpa grov brottslighet med
gränsöverskridande inslag (artikel III-274). Det slutliga fördraget
undertecknades den 29 oktober 2004. Fördraget träder tidigast i kraft
den 1 november 2006 om det då är ratificerat av alla medlemsstater.
I promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
(Ds 2004:52) föreslås att riksdagen skall godkänna fördraget. Promemorian
remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 22 mars 2005.

Utskottet noterar att det nya fördraget öppnar en sådan möjlighet som
förordas i motionen. I rådande beredningsläge är utskottet emellertid
inte berett att avvika från den ståndpunkt utskottet intog när frågan
behandlades senast. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
2002/03:K431 och 2003/04:K416 i dessa delar.
Åtalsförhandling
I motion Ju10 (fp) föreslås att möjligheten att införa ett system med
åtalsförhandling (s.k. plea bargain) skall utredas. Sistnämnda förslag
förs även fram i motion Ju412 (fp). I motion Ju489 (c) anser motionärerna
att strafflindring efter vissa vittnesmål bör utredas.
I den handlingsplan som BRU (Beredningen för rättsväsendets utveckling)
för närvarande arbetar efter (SOU 2003:114 s. 212) framgår att frågor
som berör den absoluta åtalsplikten kommer att tas upp. Det gäller bl.
a. införandet av någon form av system i syfte att skapa förutsättningar
för ett snabbt och effektivt beivrande av svårutredd brottslighet, t.ex.
genom att ta till vara att den misstänkte i vissa fall vill medverka
i brottsutredningen. Frågan kan innebära överväganden rörande
åtalsbegränsningar och annan uppluckring av den absoluta åtalsplikten. Dessa
frågor kommer att analyseras i det betänkande som förväntas vara klart
vid utgången av år 2005.
Utskottet anser att det med hänsyn till BRU:s pågående arbete inte behövs
någon åtgärd från riksdagens sida beträffande åtalsförhandling. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju10, Ju412 och Ju489 i dessa
delar.
Insatser mot ekonomisk brottslighet i taxibranschen
I motion 2003/04:Ju437 (c) anser motionärerna att straffet för taxiförare
som inte följer gällande regler bör skärpas.
Regeringen tillkallade i september 2003 en särskild utredare med uppgift
att göra en översyn av de bestämmelser som reglerar taxibranschen. Bland
annat ingick det i uppdraget att analysera om åtgärder bör vidtas för
att minska den ekonomiska brottsligheten i taxibranschen. Utredningen
redovisade i november 2004 sitt betänkande Ekonomisk brottslighet inom
taxinäringen (SOU 2004:102). Utredningen föreslår bl.a. en lagändring
som gör det möjligt att straffa personer som utför en enda olaglig
körning med taxi. Någon skärpning av påföljden föreslås inte. Betänkandet
skall nu remissbehandlas.
Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas, och
utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju437.
Förverkande av vinning av ekonomiska brott
I motion Ju10 (fp) föreslår motionärerna att möjligheterna till förverkande
av vinning av ekonomisk brottslighet bör utvidgas. I samma motion hävdas
att straffvärdet generellt sett bör anses högre vid organiserad
brottslighet. I motion Ju252 (s) anser motionärerna att vinning av brott
skall förverkas.
Riksdagen har den 27 oktober 2004 godkänt det inom EU upprättade utkastet
till rambeslut om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som
härrör från brott (EGT C 184 2.8.2002, s. 3, prop. 2003/04:166, bet.
2004/05:JuU5, rskr. 22). För att bl.a. genomföra detta rambeslut pågår
det inom Justitiedepartementet lagstiftningsarbete som syftar till att
öka möjligheterna att förverka vinning av brott. Ett förslag skall enligt
planerna presenteras senast år 2006. Ytterligare ett lagförslag som
syftar till att Sverige skall genomföra Europarådets förverkandekonvention
fullt ut, dvs. även vad avser förverkande av vinning av specialstraffrättslig
brottslighet, beräknas vara klart att presentera i vår.
Av 29 kap. 2 § 6 brottsbalken följer att det skall betraktas som en
försvårande omständighet om brottet utgjort ett led i en brottslig
verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd eller bedrivits i stor
omfattning och i vilken den tilltalade spelat en betydande roll.
Utskottet vill inte föregripa det lagstiftningsarbete som pågår angående
förverkande av vinning på grund av brott. När det gäller önskemålet
rörande reglerna om bestämning av straffvärde anser utskottet att
gällande regler lämnar erforderligt utrymme för en nyanserad bedömning.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju10 i dessa delar och
motion Ju252.
Översyn av insiderstrafflagen
I motion 2003/04:Ju304 (m) anser motionärerna att det bör göras en
översyn av insiderstrafflagen (2000:1086). I motion 2003/04:Ju242 (m)
begärs en översyn av den lagen liksom en rad andra lagar som rör ekonomisk
brottslighet.
Inom EU antogs i december 2002 Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig
marknadspåverkan (marknadsmissbruk), det s.k. marknadsmissbruksdirektivet.
Syftet med direktivet är att säkerställa finansmarknadernas integritet
i EU och att höja investerarnas förtroende för dessa marknader. Utöver
skärpningar av förbuden mot bl.a. insiderhandel innehåller
marknadsmissbruksdirektivet också bestämmelser som skall förebygga olika former
av missbruk av marknaderna samt underlätta upptäckt och utredning av
sådant missbruk. Sammanfattningsvis kommer genomförandet av direktivet
att innebära en ökad harmonisering av insiderlagstiftningen inom EU och
mer ingripande bestämmelser i flera avseenden.
Regeringen tillkallade under sommaren 2003 en utredare med uppdraget
att lämna förslag om hur marknadsmissbruksdirektivet kan genomföras i
Sverige. Utredningen redovisade sitt uppdrag i juni 2004 i betänkandet
Marknadsmissbruk (SOU 2004:69). Utredningen har bl.a. gjort en översyn
av lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument. Vad gäller möjligheten att bedriva aktiehandel för personer
med insynsställning föreslår utredningen att det nuvarande förbudet mot
s.k. korttidshandel för personer med insynsställning i börsbolag tas
bort. I stället föreslår utredningen att det införs ett generellt förbud
för samma personkrets att över huvud taget handla med bolagets aktier
under en månad före varje delårsrapport (inklusive bokslutskommunikén
för helåret). Betänkandet remissbehandlades under sommaren 2004, och
avsikten är att en proposition skall lämnas till riksdagen i mars 2005.

Utskottet anser att motionsönskemålet rörande insiderstrafflagen får
anses vara tillgodosett med den ovan beskrivna utredningen. Utskottet
kan för närvarande inte se några behov av någon total översyn av all
lagstiftning som kan ha betydelse för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju242 och
2003/04:Ju304.
Utredning av korruptionslagstiftningen
I motion Ju10 (fp) anser motionärerna att bestämmelserna om mut- och
bestickningsbrott skall utredas.
Den s.k. Förtroendekommissionen har under 2004 redovisat sitt arbete i
betänkandet Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47). Kommissionen
förordar där en översyn av bestämmelserna om mutbrott och bestickning.
Enligt kommissionen är reglerna otydliga framför allt i fråga om
innebörden av begreppet otillbörlig belöning. Förslagen har remissbehandlats
och regeringen överväger nu om kommissionens förslag på det aktuella
området skall genomföras.
Mycket av regeringens arbete vad avser korruptionsbekämpning är fokuserat
kring Sveriges internationella åtaganden, främst inom Europarådet och
FN. Sverige deltar också aktivt i det fortlöpande utvärderingsarbetet
av tidigare åtaganden inom Europarådet och inom OECD.
Den 1 juli 2004 trädde de ändringar i kraft som regeringen föreslog i
prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention mot korruption
m.m. (bet. 2003/04:JuU21). Ändringarna var föranledda av Europarådets
straffrättsliga och civilrättsliga konventioner mot korruption med
tilläggsprotokoll till den straffrättsliga konventionen. De nya reglerna
innebär bl.a. att den personkrets som omfattas av bestämmelserna om
bestickning och mutbrott utvidgas och att straffskalan blir densamma
för de båda brotten.
I december 2003 undertecknades FN:s konvention mot korruption. Konventionen
är den första globala konventionen inom korruptionsbekämpningen. Den
innehåller bestämmelser om bl.a. kriminalisering av korruptionsbrott,
internationellt rättsligt samarbete och återförande av egendom. Sveriges
tillträde till konventionen bereds för närvarande inom Justitiedepartementet
med sikte på ratifikation av konventionen under år 2005.
Motioner av liknande innebörd som den här aktuella avslogs under våren
2004 i samband med ovan anförda lagstiftningsärende (bet. 2003/04:JuU21
s. 9 f.). Då delade utskottet inte motionärernas uppfattning att gällande
bestämmelser är otydliga och svåra att tillämpa. Även om domstolspraxis
är sparsam hade det inte framkommit något som tydde på att bestämmelserna
inte uppfyller sitt syfte. Utskottet anförde att arbetet mot korruption
till stor del bedrivs på internationell nivå. Utskottet ansåg att de
svenska bestämmelserna om bestickning och mutbrott uppfyllde de krav
som ställs i konventioner och andra internationella instrument på området.
Sverige har också fortlöpande utvärderats, t.ex. inom ramen för samarbetet
i Europarådet genom Gruppen av stater mot korruption (GRECO) och i OECD,
varvid vår lagstiftning har ansetts tillgodose de krav som de
internationella åtagandena ställer.
Utskottet konstaterar att Förtroendekommissionen företagit en sådan
översyn som efterfrågas i motionen och att det förslaget bereds i
Regerings-kansliet. Resultatet av det arbetet bör inte föregripas. Utskottet
avstyrker motion Ju10 i denna del.
Forskningen om ekonomisk brottslighet
I motion 2003/04:Ju410 (kd) anser motionärerna att den svenska forskningen
om ekonomisk brottslighet bör utvecklas. I motionen föreslås också bl.
a. en kartläggning av skalbolagsaffärernas omfattning.
År 1998 fick BRÅ regeringens uppdrag att bygga upp ekobrottsforskningen
i landet. Under år 2004 gav BRÅ ut en skrift (Bokslut: BRÅ:s satsning
på ekobrottsforskning 1998-2002), som innehåller en redovisning av
resultatet med hänvisningar till en rad forskningsrapporter.
Som framgår av regeringens skrivelse har en särskilt utredare under år
2004 redovisat en översyn av BRÅ:s verksamhet (Brottsförebyggande
kunskapsutveckling, SOU 2004:18). Utredningen har bl.a. gjort en översiktlig
kartläggning av behovet som rättsväsendets myndigheter redovisat när
det gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet på det kriminalpolitiska
området. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande
inom Justitiedepartementet.
Utskottet delar i och för sig uppfattningen att det är viktigt med
forskning om ekonomisk brottslighet. Utskottet kan också konstatera att
BRÅ genomfört ett omfattande arbete på området. Som regeringen anfört
handlar det nu bl.a. om att använda forskningsresultaten på ett bättre
sätt i brottsbekämpningen. Här noterar utskottet att frågan om hur
forskningen på detta område skall utvecklas för närvarande bereds i
Regeringskansliet. Något initiativ från riksdagen behövs alltså inte.
Utskottet anser vidare att det inte bör ankomma på riksdagen att uttala
sig om vilka forskningsprojekt som bör prioriteras. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju410.
Miljöbrott
I motion 2003/04:Ju263 (kd) föreslås olika åtgärder för att bekämpa
illegala oljeutsläpp.
EU:s transportministrar träffade den 11 juni 2004 en politisk överenskommelse
om nya regler för påföljder vid brott som gäller förorening från fartyg.
Direktivet går längre än den internationella konventionen för skydd av
havsmiljön från sjöfartens miljöpåverkan (MARPOL-konventionen) genom
att EU tar bort vissa undantagsregler. Enligt uppgift från Näringsdepartementet
innebär detta att de personer som ansvarar för olagliga utsläpp av olja
och andra skadliga ämnen kommer att drabbas av skärpta påföljder.
Europaparlamentet skall nu yttra sig om förslaget för att sedan samråda
med ministerrådet om en slutlig lagtext.
Utskottet konstaterar att det inom EU pågår ett arbete som syftar till
att förbättra möjligheterna att bekämpa olagliga oljeutsläpp. Detta
arbete bör inte föregripas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 2003/04:Ju263.
Andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet
I motionerna 2002/03:Ju230, 2002/03:Ju295, 2002/03:Ju368, Ju11 och A350
efterfrågas också åtgärder för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
I huvudsak går förslagen ut på ändringar på skatteområdet.
Utskottet konstaterar att regeringens skrivelse innehåller en utförlig
redogörelse för det arbete som pågår för att bekämpa ekonomiska brott.
Såvitt gäller åtgärder på skatteområdet noterar utskottet bl.a. att
det övervägs ett system för schablonbeskattning av småföretag, s.k.
entreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranschen samt möjligheter för
skattebrottsenheterna att använda processuella tvångsmedel. Utskottet
anser inte att det behövs några åtgärder med anledning av här aktuella
motioner. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju230,
2002/03:Ju295, 2002/03:Ju368, Ju11 och A350.
Övrigt
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av skrivelsen
eller motionerna.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till
handlingarna.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. En europeisk åklagarmyndighet, punkt 1 (fp, kd)
av Johan Pehrson (fp), Peter Althin (kd) och Torkild Strandberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en europeisk åklagarmyndighet. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:K431 yrkande 12 och 2003/04:K416 yrkande
22.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs särskilda åtgärder för att skydda EU:s finansiella
intressen. Särskilt angeläget är det att motverka brott inom EU:s
institutioner eftersom sådana brott skadar EU:s trovärdighet. Trots att
bedrägerimyndigheten OLAF utför ett gott arbete räcker det inte till.
Ett sätt att trappa upp kampen mot sådan ekonomisk brottslighet är att
inrätta en fristående europeisk åklagarmyndighet som skall ha befogenhet
att utreda och agera som åklagare i nationella domstolar beträffande de
brott som rör EU:s verksamhet.
Det ankommer på regeringen att inom EU verka för inrättandet av en
europeisk åklagarmyndighet med denna uppgift.

2. Åtalsförhandling, punkt 2 (fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation om åtalsförhandling. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Ju10 yrkande 5, 2004/05:Ju412 yrkande 4 och 2004/05:Ju489
yrkande 24.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs åtgärder för att öka effektiviteten hos de
brottsbekämpande myndigheterna, t.ex. att mjuka upp den s.k. absoluta
åtalsplikten. Systemet med åtalsförhandling finns i flera andra rättssystem.
Åtalsförhandling innebär en möjlighet att undvika åtal i vissa delar
om skuldfrågan ändå kan utredas.
Ett system med åtalsförhandling och kronvittnen bör utredas med syfte
att effektivisera rättsprocessen, inte minst när det gäller komplicerade
ekomål och organiserad brottslighet. Det ankommer på regeringen att
vidta åtgärder med anledning av vad som här anförts.

3. Insatser mot ekonomisk brottslighet i taxibranschen, punkt 3 (fp,
c)
av Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om insatser mot ekonomisk brottslighet i
taxibranschen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju437.
Ställningstagande
Det finns flera anledningar till att taxiverksamhet utan tillstånd är
en oönskad företeelse, det är otryggt för kvinnor, det leder till
undandragna skatter och orättvis konkurrens m.m. Flera lokala projekt har
arbetat med att försöka begränsa denna verksamhet som dock har en tendens
att bara flytta till en annan ort. För att komma åt problemet på djupet
behövs en straffskärpning. Det är nödvändigt att straffen höjs kraftigt
för de nu aktuella taxiförarna.
Det ankommer på regeringen att beakta vad som nu anförts i samband med
det beredningsarbete som sker med anledning av betänkandet SOU 2004:102.

4. Förverkande av vinning av ekonomisk brottslighet, punkt 4 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förverkande av vinning av ekonomisk brottslighet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju10 yrkandena 3 och 4
samt 2004/05:Ju252.
Ställningstagande
Vi anser att de förslag som aviseras i skrivelsen inte är tillräckliga
utan att det krävs kraftfullare åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.
Här handlar det bl.a. om en generell straffskärpning. För att komma åt
den organiserade brottsligheten måste man härutöver koncentrera sig på
vinsterna. Förverkande av vinning av ekonomisk brottslighet är väsentligt.
Möjligheterna till detta bör utökas så att man även kan komma åt sådana
medel som bara kan härröra från brottslig verksamhet. Så kallat utökat
förverkande bör vara möjligt när det gäller omfattande brottslighet.
Det ankommer på regeringen att beakta vad som här anförts i samband med
det pågående beredningsarbetet rörande förverkande. Regeringen bör också
tillsätta en utredning för att se över straffskärpningsreglerna i 29
kap. brottsbalken.

5. Översyn av insiderstrafflagen, punkt 5 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om översyn av insiderstrafflagen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Ju242 och 2003/04:Ju304.
Ställningstagande
Att värdepappersmarknaden fungerar är av stor betydelse för förtroendet
för hela marknadsekonomin. En välfungerande värdepappersmarknad förutsätter
att de som har en närmare insyn i olika bolag inte utnyttjar den
information de fått för egen vinning. Vi anser att diskretionär förvaltning
bör förbjudas beträffande sådana värdepapper där ägaren omfattas av
insiderstrafflagen. Vi anser också att de lagar som gäller bekämpandet
av den ekonomiska brottsligheten bör samordnas.
Det ankommer på regeringen att beakta vad som nu anförts inom ramen för
beredningen av utredningen om marknadsmissbruk. Regeringen bör vidare
ges i uppdrag att göra en översyn av all lagstiftning som tar sikte på
den ekonomiska brottsligheten.

6. Utredning av korruptionslagstiftningen, punkt 6 (m, fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utredning av korruptionslagstiftningen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju10 yrkande 2.
Ställningstagande
Lagstiftningen angående mut- och bestickningsbrott är komplicerad. Den
måste revideras både till innehåll och form, förenklas och förtydligas.
Lagen måste t.ex. klart specificera vad som gör något till en muta
eller annan otillbörlig belöning. Lagen måste också tydliggöra rättsläget
både vad gäller den offentliga och den privata sektorn. Brottsgraderingen
måste också bli tydligare.
Vi anser således att det bör göras en översyn av lagstiftningen mot
korruption. Det ankommer på regeringen att sätta i gång en sådan översyn.

7. Forskning om ekonomisk brottslighet, punkt 7 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om forskning om ekonomisk brottslighet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju410 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Den svenska forskningen angående ekonomisk brottslighet bör utvecklas
ytterligare. Ett exempel på sådan forskning som bör genomföras är en
kartläggning av skalbolagsaffärernas omfattning och den nya lagstiftningens
konsekvenser för fåmansföretagen.
Det ankommer på regeringen att beakta vad som nu anförts i samband med
beredningen av betänkandet Brottsförebyggande kunskapsutveckling.

Särskilt yttrande

Problemet med den oredovisade arbetskraften (mp)
Leif Björnlod (mp) anför:

Det finns människor som uppehåller sig i Sverige utan erforderligt
tillstånd. Dessa människor kan lätt hamna i en situation där de utnyttjas
av personer som begår ekonomisk brottslighet. Det är väsentligt att
rättssystemet fungerar så att straffansvaret hamnar på den som utnyttjar
inte den som utnyttjas. Det är min förhoppning att den fortsatta kampen
mot ekonomisk brottslighet bedrivs med detta i åtanke.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:178 Handlingsplan mot den ekonomiska
brottsligheten.
Följdmotioner
2004/05:Ju10 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att korruptionslagstiftningen, gällande mut- och
bestickningsbrott, skall utredas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utökat förverkande av vinning av ekonomiska brott.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det generella straffvärdet för ekonomisk brottslighet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda möjligheten till att införa åtalsförhandling.

2004/05:Ju11 av Christina Axelsson och Christer Erlandsson (båda s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över arbetsrättslagstiftningen så att anställda
ej löper någon risk om de rapporterar oegentligheter hos arbetsgivaren.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Skattemyndigheten ges i uppdrag att införa ett
uppbördssystem för preliminära inkomstskatter och sociala avgifter som
redovisas per person månadsvis.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över sekretesslagen i syfte att myndigheterna
skulle kunna lyfta på sekretessen mot näringslivets organisationer.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:K431 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att verka för införandet av en europeisk åklagarmyndighet
för bekämpandet av fusk med EU:s medel.
2002/03:Ju230 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kraftfullare åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
2002/03:Ju295 av Anders Bengtsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anmälningsplikt, straffskalan och den särskilda åtalsprövningen
för skatteförseelse.
2002/03:Ju368 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kriminalisera köp av arbete som inte redovisas till
skattemyndigheten.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att verka för införandet av en europeisk åklagarmyndighet
för bekämpandet av fusk med EU:s medel.
2003/04:Ju242 av Ulf Sjösten och Bertil Kjellberg (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samordning av lagar som används vid bekämpning av ekonomisk
brottslighet.
2003/04:Ju263 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att straffansvaret vid illegala oljeutsläpp utsträcks
till att omfatta, förutom rederiet och befälhavaren, även transportköparen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att verka inom EU för att gällande lagar om straffansvar
vid oljeutsläpp efterlevs internationellt samt att inom EU gemensamt
kunna lagföra illegala oljeutsläpp.
2003/04:Ju304 av Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om en översyn
av Insiderstrafflagen (2000:1086).
2003/04:Ju410 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att göra en kartläggning av skalbolagsaffärernas
omfattning samt om det nya lagförslagets konsekvenser för fåmansföretagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utveckla den svenska forskningen om ekonomisk
brottslighet.
2003/04:Ju437 av Annika Qarlsson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skärpa straffen för svarttaxiförare.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Ju252 av Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förverka brottslingars vinningar.
2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtalsförhandling, strafflindring och ångerrätt.
2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda följderna av regler om strafflindring
efter vissa vittnesmål.
2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder mot ekonomisk brottslighet i Malmö.