Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Betänkande 2008/09:JuU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 februari 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål(pdf, 485 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:4 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Beslut

Krafttag mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (JuU4)

Regeringen har redovisat för riksdagen en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller människohandeln och prostitutionen är efterfrågan, det vill säga att människor, främst män, köper sex. Detta utgör ett allvarligt hinder för mänskliga rättigheter, social jämlikhet och jämställdhet. I första hand är det kvinnor och flickor som drabbas men även män och pojkar utnyttjas. Handlingsplanen innebär att regeringen kommer att satsa totalt 213 miljoner kronor på olika konkreta insatser fram till 2010. Planen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och omfattar följande fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Särskilda åtgärder kommer att riktas till barn och ungdomar. Insatser för att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma till rätta med problemen. Regeringen avser att följa upp planen 2011 och därefter redovisa resultatet för riksdagen. Justitieutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att handlingsplanen är kraftfull och att de insatser som presenteras kommer att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 45

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-12-16
Justering: 2009-02-10
Trycklov till Gotab och webb: 2009-02-11
Trycklov: 2009-02-11
Reservationer: 24
Betänkande 2008/09:JuU4

Alla beredningar i utskottet

2008-12-16

Krafttag mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (JuU4)

Regeringen har redovisat för riksdagen en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller människohandeln och prostitutionen är efterfrågan, det vill säga att människor, främst män, köper sex. Detta utgör ett allvarligt hinder för mänskliga rättigheter, social jämlikhet och jämställdhet. I första hand är det kvinnor och flickor som drabbas men även män och pojkar utnyttjas.

Handlingsplanen innebär att regeringen kommer att satsa totalt 213 miljoner kronor på olika konkreta insatser fram till 2010. Planen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och omfattar följande fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap.

Särskilda åtgärder kommer att riktas till barn och ungdomar. Insatser för att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma till rätta med problemen. Regeringen avser att följa upp planen 2011 och därefter redovisa resultatet för riksdagen.

Justitieutskottet konstaterar att handlingsplanen är kraftfull och att de insatser som presenteras kommer att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-02-19
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:JuU4, Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Debatt om förslag 2008/09:JuU4

Webb-tv: Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Elisebeht Markström (S)
Anf. 120 Elisebeht Markström (S)
Herr talman! Vi går från en kategori fula fiskar, huliganer, till en annan kategori fula fiskar, vår tids slavhandlare. Vi ska debattera regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel. Att sexköpare och slavhandlare kan sägas vara fula fiskar är vi överens om. Handlingsplanen beslutades av regeringen för nästan nio månader sedan. Det känns därför lite grann som att vi kommer sent in i processen. Många av de uppdrag som regeringen redogör för är redan igångsatta. Myndigheterna har fått sina uppdrag, pengarna är utlagda och man väntar på resultat. Planen tjänar dock mycket bra som sammanställning över det arbete som regeringen har valt att prioritera. Jag tänkte uppehålla mig en del vid sexköpslagstiftningen. Den firar, om man så vill, tio år i år. Det är alltså tio år sedan det blev förbjudet i Sverige att köpa sexuella tjänster av en annan person. Det var en omdebatterad lagstiftning både innan, under och efter processen när lagen kom till, såväl här i Sverige som på många andra håll. Debattens vågor gick höga. När vi kom fram till omröstning här i kammaren valde tre partier att rösta emot lagstiftningen. Man trodde inte på kriminalisering som metod, helt enkelt. Det var Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet. Som tur var fick inte er linje så särskilt mycket stöd, inte i riksdagen och heller inte utanför riksdagen. Det är tvärtom så att den här lagstiftningen har ett oerhört starkt stöd och har haft det ända från början hos befolkningen. Sju åtta av tio stöder den svenska lagstiftningen i de undersökningar som är gjorda sedan dess. Det är bra. Så långt är allt gott och väl. Ni tycker att den är bra nu. Den ska vara kvar, säger ni i direktiven till den utredning som har till uppgift att se över vad som har skett sedan dess. Vi tycker att den är bra. Vi har således konsensus om att sexköpslagen är bra och att den ska vara kvar. Men nu kommer jag till frågan. Vad vill regeringen och allianspartierna framåt i tiden? Att titta tillbaka och se vad som har hänt är väldigt viktigt, men det är inte lätt att läsa ut vad regeringen vill för framtiden. Under förra mandatperioden begärde allianspartierna att den här utvärderingen skulle komma till stånd. Trots det valde ni att låta det gå två år in på mandatperioden innan det kom några utredningsdirektiv och någon utredning tillsattes. Först den 30 april 2010 har ni begärt att få svar från utredaren. Det här betyder, mina vänner, att ni inte kommer att sätta några som helst spår i lagstiftningen efter de fyra år som ni har suttit vid regeringsmakten - om ni nu hade velat göra det. Det vet vi inte, för det går nämligen inte att läsa ut ur direktiven om det är så att ni har någon vilja. Ni överlämnar det till utredaren. Två år fick utredaren på sig. Det kan man tycka var en rätt generös tid i sammanhanget, därför att jag tror att det inte finns någon lagstiftning som har varit så synad och granskad både från höger och vänster, uppifrån och nedifrån och på bredden och längden som just denna. Socialstyrelsen, prostitutionsgrupperna, polisen, Brå, frivilligorganisationerna, organ inom ramen för det nordiska samarbetet och nu också senast ett av FN:s organ har allihop följt upp vad som har skett i Sverige i den här frågan sedan lagstiftningen kom till. Därför kan man tycka att två år för att sammanställa detta är rätt så generöst. Men vi får se vad ni kommer att komma fram till. Vi vet inte vad ni vill. Frågan är: Är ni överens? Vill ni någonting över huvud taget, eller vill ni bara skjuta frågan på framtiden och tänka att ni ska ta den frågan någon gång senare? Det här är ju kontroversiella frågor - jag håller med om det. För vår del har vi förslag i motioner om frågor som vi tycker att det finns skäl att titta närmare på men som ni dessvärre avstyrker. Herr talman! Jag passar på att yrka bifall till reservation nr 13. Jag står förstås bakom alla reservationer, men jag vill spara tid för kammaren. Vi säger så här i våra motioner: Det finns skäl att skärpa straffet för sexköp. Trots att köp av sex kan ge fängelsestraff på upp till sex månader hamnar domarna ofta på böter och oftast på strafföreläggande. Skärper man straffsatsen kommer utredning och lagföring att prioriteras av polisen. Fler gärningsmän skulle upptäckas och lagföras, och det skulle också bli möjligt att häkta en misstänkt sexköpare om man till exempel satte straffet till fängelse i ett år. En åtgärd med häktning tror jag skulle få en och annan att avstå sexköp. Det vore alldeles för genant för en hel del av sexköparna att häktas. Vi säger också att det framöver bör finnas utrymme för strängare straff vid försvårande omständigheter. Det är inte en tanke som är ny. Vi har sett de förslagen tidigare. Det vi tänker på kan vara fråga om upprepad brottslighet, eller det kan vara när det uppenbart är fråga om offer för människohandel som utnyttjas i prostitution. Vi säger att det framöver bör vara möjligt att döma sexköpare till att betala skadestånd till den som han eller hon har utnyttjat. Vi säger också att det är dags att skärpa synen på koppleri genom att ersätta det med människohandel för sexuella ändamål. Koppleribrottet andas i dag att det skulle finnas en frivillighet i överenskommelsen mellan säljare och köpare. Den frivilligheten är fullständigt falsk. Det är möjligtvis så att sexköparen har en önskan om att det är på det sättet, men så är det inte. Varje sexköp bygger på ett utnyttjande av en person som är utsatt. Den som säljer sin kropp befinner sig i vanmakt. Koppleri är som bekant ett brott mot staten medan människohandel är ett brott mot en person. Skulle de som i dag döms för koppleri i stället dömas för människohandel innebär det att brottsoffer får bättre möjligheter till upprättelse och till skadestånd. Dessutom ger människohandel ett betydligt högre straffvärde, vilket står mer i överensstämmelse med det brott som vi pratar om. Hur det här skulle kunna komma att se ut i detalj behöver utredas - det kan vi inte så att säga beskriva här och nu - men det finns inte utrymme inom den utredning som ni har tillsatt att titta också på detta såvitt vi kan bedöma. I dag, när människohandeln för sexuella ändamål växer i omfattning både i och utanför Europa och beskrivs som en av de mest inkomstbringande brottsliga verksamheterna med många, kanske ända upp till ofattbara fyra miljoner drabbade och med förtjänster för brottssyndikaten på många miljarder, visar omvärlden intresse för vår svenska sexköpslagstiftning. Man tittar hitåt och konstaterar att Sverige inte är det land som människosmugglare i första hand väljer att förlägga sin verksamhet i. Det är obekvämt, det är omständligt och det är riskfyllt. Alltså vänder man sig hellre någon annanstans, där det inte, som här, drar till sig uppmärksamhet. Vi ser det inte minst i våra grannländer men också i många av de andra EU-länderna. Herr talman! I Danmark påminner debatten nu, i dag, om den svenska som vi hade för tio år sedan, nämligen så att partierna på vänsterkanten vill kriminalisera sexköparen medan de borgerliga är skeptiska och håller emot. I Norge har man infört en sexköpslag med den svenska som förebild. Den började gälla alldeles nyligen. På Island vill sju av tio ha en annan sexköpslag än den man har i dag, för där är fokus nämligen riktat på säljaren, inte på köparen. Storbritannien är på väg att hitta en lösning som liknar den i Finland - inte alls lika långtgående som vår men ändå ett steg på väg. Gemensamt för länderna runt om oss är konsekvenserna av den mycket grova brottslighet som människohandeln representerar. Problemet växer, och oavsett vilken inställning länderna fram till nu har haft till prostitution som företeelse ser man ändå att en lagstiftning av vårt slag kan vara ett fungerande sätt att stävja människohandeln. Herr talman! Lagstiftning är ju normbildande. Den påverkar attityder. Det skriver också regeringen i sin handlingsplan. Det här behöver vi fortsätta med. I Sveriges kontakter med andra länder, framför allt under det svenska EU-ordförandeskapet, förväntar vi oss att regeringen lyfter upp de här frågorna kring prostitution och människohandel i de olika aktiviteter som regeringen har att ansvara för. Sverige har tidigare under socialdemokratisk ledning skaffat sig en mycket hög trovärdighet i de här frågorna, och det vore synd om de skulle så att säga slätas ut nu. Jag tänker på Anita Gradins arbete som kommissionär, Thomas Bodströms insatser under sin tid som justitieminister och nu senast EU-parlamentarikern Inger Segelströms initiativ, där hon har fått EU-parlamentet att anta ett mål att halvera antalet människohandelsoffer de närmaste tio åren och ett uppdrag till kommissionen att studera sambandet mellan medlemsstaternas lagar om prostitution i relation till antalet offer för sexslavhandeln. Men det finns lite grann smolk i bägaren just nu. Ska vi lyckas påverka omvärlden i vår riktning är det självklart så att vi ska ha gjort vad vi kan själva här på hemmaplan. Trots att det nu har gått tre år sedan Sverige undertecknade Europarådets konvention mot människohandel dröjer regeringen med det sista steget, den nödvändiga ratificeringen. Det vore tragiskt om vi påbörjade vårt EU-ordförandeskap utan att ha klarat den egna hemläxan. Självklart kommer vi inte att med trovärdighet kunna driva på dessa frågor om vi själva inte gjort det vi ska. Jag hoppas få besked i dag från alliansens företrädare om att detta kommer att lösa sig under våren. Allt annat vore oerhört genant för Sverige. Därmed, herr talman, avslutar jag mitt anförande. Jag har alltså yrkat bifall till reservation nr 13. I detta anförande instämde Christer Adelsbo (s).
Elina Linna (V)
Anf. 121 Elina Linna (V)
Herr talman! Det är bra att vi i kammaren nu har möjlighet att debattera regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Trots att Vänsterpartiet är nöjt med en del av regeringens åtgärder anser vi att en del åtgärder är otydliga. Det saknas också en del åtgärder i handlingsplanen. Då förslagen inte är förpliktande är det dessutom svårt att följa upp dem för att se om de får önskad effekt. Vi efterlyser konkreta förslag på vad som kan göras för att minska mäns efterfrågan på sexuella tjänster. Det saknas även åtgärder som syftar till att ändra unga mäns attityder till sexköp. Någon rejäl satsning i form av ett nationellt resurscenter mot prostitution, som vi avsatt medel till i vår budgetmotion, görs inte heller. Vi saknar även en strukturell könsmaktsanalys i handlingsplanen. Utan en sådan analys av grunden för mäns efterfrågan av sexuella tjänster riskerar handlingsplanen att bli ett slag i luften. Vänsterpartiets förslag till förbättringar har tyvärr inte vunnit gehör hos majoriteten, och därför har vi ett antal reservationer i betänkandet, många tillsammans med Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet. Jag står självklart bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 8. Den reservationen handlar om stöd och hjälp för personer i prostitution. Herr talman! Prostitution är nära förknippat med våld. Enligt en norsk studie utsätts kvinnor i prostitution för kraftigt våld från köpare i form av våldtäkt, fysisk misshandel och/eller rån minst en gång i veckan. Prostitutionsgrupperna i Malmö och Göteborg och Prostitutionscentrum i Stockholm uppger också att mäns våld mot prostituerade kvinnor är vanligt och menar att kvinnorna är vana vid våld i sin vardag. Kvinnor som uppsöker prostitutionsgrupperna vittnar om allvarliga incidenter i form av grova övergrepp, våldtäkt, knivhot, inlåsning med mera. Jag tror att vi kan vara överens om att för den som vill ta sig ur prostitution innebär det en mycket svår process som ställer stora krav på den enskilda individen. För att kvinnor ska kunna lämna prostitutionen måste det därför finnas möjlighet att få ett långsiktigt stöd. I dag är det svårt för prostituerade att få annat än akut hjälp i stora delar av landet. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns särskilda verksamheter för kvinnor i prostitution som vill ha stöd att förändra sin livssituation. I Stockholm anger man att antalet kvinnor som söker hjälp för att lämna prostitutionen ständigt ökar men att resurserna för att hjälpa dem är små. På mindre orter finns sällan möjlighet eller underlag alls för prostitutionsgrupper eller liknande verksamheter. Vänsterpartiet anser att samhället har misslyckats med att stödja de personer som vill sluta med prostitution. Herr talman! Vi vill därför inrätta ett nationellt resurscentrum mot prostitution och människohandel som ska ha i uppgift att ta emot och stötta de människor som söker vägar ut ur prostitutionen. Detta centrum, som ska ha specialistkompetens på området, bör även arbeta med kunskapsspridning och information gentemot myndigheter och yrkesgrupper som i sin verksamhet möter människor i prostitution. En förebild för hur centrumet skulle kunna fungera är Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala. I Norge finns sedan 1983 en annan förebild, det så kallade Pro Centret, som är en nationell resurs för rådgivning och stöd till kvinnor och män som befinner sig i prostitution. Centret ligger i Oslo men tar emot klienter från hela landet. Vid centret finns verksamheter som terapi, stöd, utbildning, hälsovård och en "värmestuga" för kvinnor. Centret bedriver även uppsökande verksamhet riktad mot kvinnor i såväl gatu- som inomhusprostitution med speciellt fokus på invandrade och unga kvinnor. Centret fungerar också som en nationell resurs när det gäller forskning och metodutveckling. Pro Centret finansieras av norska staten och Oslo kommun gemensamt. I Danmark finns ett kunskapscenter som även fungerar som resurs när det gäller forskning och metodutveckling. Herr talman! Varför ska Sverige vara sämre på att ta hand om människor som vill lämna prostitutionen än våra grannländer? Vänsterpartiet anser också att regeringens åtgärder är otillräckliga när det gäller att minska efterfrågan. Regeringen föreslår i sin handlingsplan att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utvärdera och utveckla de så kallade Kastverksamheterna som bedriver attitydändrande arbete med sexköpare, åtgärd 8. Syftet med regeringens uppdrag är att sprida resultatet av utvärderingen. Vi menar att det redan är klarlagt att Kastverksamheterna är välfungerande och att det är dags att gå vidare och ta fram konkreta förslag på hur mäns och pojkars attityder till köp av sexuella tjänster kan förändras. Regeringens åtgärder 11 och 12 syftar till att öka ungdomars medvetenhet om riskerna för sexuell exploatering. Målgruppen för denna åtgärd är alltså även unga flickor, inte unga pojkar specifikt. Självfallet är det bra att flickor får kunskap om hur de kan skydda sig från att bli utnyttjade via Internet och så vidare, men vi vill se att fokus ligger på att ändra pojkars och mäns attityder. Handlingsplanen saknar dessvärre konkreta åtgärder som inriktar sig på att förändra attityderna till sexköp hos dagens unga män och pojkar, trots att många av dessa kommer att bli framtidens sexköpare, vilket är beklagligt. Herr talman! Det handlar om att mäns och pojkars attityder till kvinnor och kvinnors kroppar måste ändras. Exploateringen och objektifieringen av kvinnor i medierna och i samhället bidrar till att skapa en bild av kvinnors kroppar som möjliga att köpa, bruka och sedan göra sig av med. Könshandeln är därför ett socialt fenomen som kan sättas i relation till en maktobalans mellan könen. Vi saknar i regeringens handlingsplan också en strukturell könsmaktsanalys av handeln med kvinnor och barn. Vänsterpartiet anser att ett eventuellt attitydförändrande upplysningsarbete bör bedrivas i samarbete mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Vårt förslag är att regeringen ger i uppdrag till utvalda myndigheter och organisationer, förslagsvis Brottsoffermyndigheten, Ecpat, RFSU, RFSL, Prostitutionscentrum i Stockholm, Kastverksamheten och Män för jämställdhet, att utarbeta förslag på hur mäns efterfrågan på sexuella tjänster kan minskas. Förslaget bör även behandla hur unga mäns och pojkars attityder till köp av sexuella tjänster kan påverkas. Herr talman! Det är varken moralism eller sexualpanik som gör att vi för en kamp mot prostitution och sexslavhandel. Sexualitet i alla dess former har vi inget emot. Det är när sexualiteten blir ett medel för förtryck av andra människor som Vänsterpartiet anser att vi måste agera. Sexhandeln påverkar relationerna mellan alla kvinnor och män, inte bara dem som säljer och köper sex. Mäns efterfrågan på sexuella tjänster är det yttersta uttrycket för mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Herr talman! Som sagt firar sexköpslagen tioårsjubileum i år. Jag vill också avsluta med att beröra sexköpslagen och vill rikta en uppmaning till regeringen. Vänsterpartiet anser att regeringen ska ta sitt ansvar och i samband med Sveriges EU-ordförandeskap aktivt sprida den svenska sexköpslagen till övriga EU-länder.
Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 122 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! När det gäller regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel har vi i Miljöpartiet ett antal synpunkter. Vi delar en del av de synpunkterna med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Andra har vi enbart själva. Jag tänkte lyfta fram några av dem. När det gäller kunskap om hur många som är utsatta för sexhandel tycker inte vi att det i skrivelsen riktigt nås ända fram. Varför inte låta till exempel Socialstyrelsen kartlägga antalet flickor, pojkar, kvinnor och män som faller offer för sexhandel? Denna kartläggning vore på sin plats, särskilt nu när vi, precis som Elina och Elisebeht tog upp, har haft lagstiftningen på plats i tio år. Herr talman! En annan fråga som jag skulle lyfta fram är efterfrågan. Hur ser det ut för de män som skapar denna fruktansvärda marknad, där barns och kvinnors kroppar handlas med för sex? Det handlar om den könsmaktsordningstanke som vi ser i olika delar av samhället. Vi kan peka på att könsmaktsordningen i sig skapar förhållanden där kvinnor underordnas män. Vi talar hela tiden om strukturella åtgärder för att komma åt de problem som härrör från den analysen. Man kan tycka att det är märkligt att inte stöta på någon som helst analys i skrivelsen eller i betänkandet kring denna så viktiga fråga. Men samtidigt blir man heller inte förvånad när man tänker på att alliansen under de dryga två åren har varit närmast allergiskt inställd mot att över huvud taget nämna könsmaktsordningen i skrivelser, propositioner och betänkanden. Det förekommer möjligen undantagsvis, men i det stora hela håller man sig från detta och tror att verkligheten kommer att se annorlunda ut för de människor som faller offer. När vi pratar om offer skulle jag särskilt vilja lyfta fram frågan om hur dagens sexköpslag definierar offer. Det är nämligen så att den inte definierar offer alls. Den har en inkonsekvent hållning i förhållande till det faktum att brottet att köpa sex finns i kapitlen om sexualbrott och inte i kapitlen om brott mot allmän ordning i brottsbalken. I dag har prostituerade ingen möjlighet att driva en civilrättslig skadeståndsprocess mot de män som köpt sex av dem, inte heller de som faller offer för denna handel, eftersom de inte är definierade som offer i lagtexten. Denna rätt till skadestånd bör vara självklar för den utsatta kvinnan eller flickan i relation till mannen som köper sex och den som förmedlar kontakten och bedriver människohandeln. Samma sak gäller naturligtvis också de pojkar och män som faller offer. När köparen av omständigheterna i övrigt borde inse att han - för det är oftast en han - kan ha att göra med en person, oftast en kvinna, som utsatts för sådant tvång som människohandel innebär ska särskilt ansvar kunna utkrävas i form av skadestånd. Detta tycker vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är synd att riksdagsmajoriteten, som ofta pratar om brottsoffer och många gånger låter oss höra långa utläggningar om hur vi ska hjälpa brottsoffer, i det här fallet inte ser det ur brottsofferperspektivet. Det ska bli intressant att höra representanter för majoriteten förklara hur man kan hantera den här frågan. Från Miljöpartiets sida har vi också lyft fram frågan om straffvärdet för sexköpsbrott. Vi tycker att man borde se över det och möjligtvis justera det uppåt. Som det är nu är det i förhållande till andra domar mycket lägre för den typen av kränkning som det här innebär. En annan fråga som är oerhört viktig för att man ska kunna förstå och öka kunskapen kring de här frågorna är att det måste till forskning om prostitution, människohandel och sexköpare. Vi har sett problemet väldigt länge. Vi känner till detta relativt bra, tror vi, men i dag när man diskuterar frågorna lyser just den typen av analys med sin frånvaro som skulle kunna vara ett bra medel för att komma åt köparna. Obligatoriska utbildningsinsatser för myndigheter som kommer i kontakt med personer utsatta för prostitution borde också vara en självklarhet, men är inte det. En viktig fråga faller under utlänningslagen. Det handlar om hur vi ser på kvinnor och män som har utsatts för sexhandel i Sverige när det gäller deras vara eller icke vara efter att de har blivit tagna i samband med ett ingripande. Vi vill naturligtvis att de ska vittna mot förövarna, mot sexköpare och särskilt mot de människohandlare som skulle kunna sägas vara längre upp i näringskedjan i denna vidriga handel. Men hur hög kan benägenheten vara att vittna när man vet att ett vittnesmål är en enkelbiljett till ett annat land där man hamnar i klorna på i bästa fall samma personer och i värsta fall än mer hänsynslösa personer som jobbar med de här frågorna? Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 13, som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vi har som sagt andra reservationer, men jag kommer för tids vinnande inte att yrka bifall till dem.
Inge Garstedt (M)
Anf. 123 Inge Garstedt (M)
Herr talman! Det är trevligt att vi är överens om så mycket när det gäller handlingsplanen. Den andra handlingsplanen gäller våld mot kvinnor på olika sätt. Den här behandlar prostitution och människohandel. Människohandel är, som har sagts från talarstolen tidigare, något av det vidrigaste som finns. Det rör sig om pengar, pengar, pengar och grymhet och samvetslöshet. Människohandel är en del av den organiserade brottslighet som omsätter mest pengar. Det handlar om knark, vapen och människohandel. Ofta är de inte skilda från varandra, utan de som sysslar med detta gör det som är mest lönsamt för stunden. Det är därför regeringens insats mot organiserad brottslighet är oerhört viktig och väsentlig för att komma åt de svenska delarna och också i det europeiska samarbetet. Man kan bli utsatt för människohandel på väldigt många olika sätt. Man kan ha förtroende för grannkvinnan som ska fixa jobb åt en i till exempel Sverige eller England, och så blir man lurad i en kedja som fortsätter. Det kan vara pojkvännen som man är nyförälskad i, och så blir man fast i en kedja. Vad händer? Jo, man misshandlas, blir utsatt för våldtäkt och total mänsklig förnedring och bryts ned. Man kan också hamna i människohandel på annat sätt. Man skulle kunna vara uppvuxen i Sverige, tala svenska och bli utvisad som tonåring till ett annat land där det inte finns någon som tar hand om en mer än möjligen en kriminell pappa som ska hämnas för att han hamnat i fängelse. Det är en annan väg att hamna i människohandlarnas klor. Varför har vi egentligen prostitution, sexköp och slavhandel? Det har vi som nämnts på grund av att vi har en efterfrågan. Vilka är det som efterfrågar i största mån? Det är en pappa, en morfar och en farfar. Ibland är det en mamma, en mormor och en farmor. Det är människor som vi bedömer som helt vanliga människor som efterfrågar detta. Det är därför som det är så viktigt att vi alla på olika sätt uppmärksammar det och säger till när vi ser det i vår närhet och också när vi har den möjligheten slår larm till polisen. En del av de tiggare vi dag ser på gator och torg i Sverige och runt om i Europa är de som har använts för sexuell slavhandel och inte duger till det längre. Då sätts man totalt nedbruten att tigga. Den handlingsplan som regeringen har lagt fram och som vi i dag ska lägga till handlingarna innehåller 36 olika åtgärder. Den fokuserar på den enskilda och sätter individen i centrum. Det finns ett rättsligt perspektiv, ett socialt perspektiv och ett jämställdhetsperspektiv. Här är det stat och kommun som ska få ett allt större ansvar för att skapa stöd och skydd. Men naturligtvis spelar också frivilligorganisationernas arbete en stor roll. Vad är det för olika insatsområden som handlingsplanen behandlar? Jo, det är ökat skydd och stöd för individen, det är ett stärkt förebyggande samarbete, det är stärkt kvalitet och effektivitet i rättskedjan, en ökad samverkan och en ökad kunskap. Samverkan och kunskap är A och O om vi ska komma till rätta med detta. Det är en verksamhet som drar in 45-50 miljarder kronor om året till den organiserade brottsligheten. Här är också samarbetet i EU av största betydelse och samarbetet mellan EU och Interpol. Det är inte så att människohandlarna jobbar separat i Sverige. Vi har vår svenska sexköpslag, och den är bra. Den har också i dag en väldigt stor acceptans i Sverige, och den är väl spridd kunskapsmässigt i Europa även om det inte är så många länder som har en motsvarande lagstiftning. Det gör också att handeln till Sverige är något mindre än till andra europeiska länder. I gengäld är Sverige i vissa lägen transitland, och det är inte bra. Handlingsplanen kommer att utvärderas år 2011. Många av åtgärderna är redan igångsatta. När det gäller diskussionen om straffnivåer för prostitution är det en sak som man får diskutera. Det är många brott i Sverige i dag där vi har sett att vi behöver förändra straffnivåerna. Vi har från alliansens sida börjat med de grova misshandelsbrotten och morden och har fått en straffnivåutredning, och vi kommer också att få en förändrad lagstiftning. Sedan får man ta område för område på justitieområdet. Man har under en lång följd av år inte jobbat tillräckligt mycket med det. Därför behöver vi nu från alliansen vidta en mängd olika åtgärder på dessa områden. Det finns ganska många åtgärder i handlingsplanen som berör ungdomar. Det gäller både utbildningsväsendet och Internet. En sak tror jag att man kan konstatera. En förutsättning för att vi ska kunna nå ungdomar, förklara varför sexköp och prostitution är kriminellt och få ungdomar att förstå varandra och respektera varandra som personer är en väl fungerande skola. Har vi inte en väl fungerande skola där barn har en chans att lära sig någonting kan vi inte heller lära dem detta. De bitarna tas upp i handlingsplanen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga handlingsplanen till handlingarna och avslag på reservationerna.
Elisebeht Markström (S)
Anf. 124 Elisebeht Markström (S)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att ställa frågan vilken värld Inge Garstedt lever i när hon säger att det under förra mandatperioden skedde så väldigt lite på justitieområdet. Det var snarare tvärtom. Vår minister blir KU-anmäld av ledamöter i riksdagen för att han lade fram för många förslag. Det hände inte så lite. Möjligtvis hände det inte sådant som Inge Garstedt och Moderaterna ville. Men att det var så lite är inte en alldeles korrekt beskrivning. Inge Garstedt är en kvinnokämpe av mått och var tidigare Fredrika-Bremer-Förbundets ordförande. Dessutom representerar du nu det största partiet i alliansen. Man skulle kunna vitsa till det och säga att det är fyra år utan spår. I fyra år sitter ni i regeringsställning. Ni kommer inte att sätta några som helst spår vad gäller sexköpslagstiftningen. Är inte det genant, tycker Inge Garstedt? Vi har lagt fram förslag här som jag tidigare har redogjort för om skärpta straff, försvårande omständigheter och skadestånd för brottsoffer. Det handlar om kopplerilagen och att se vad man kan göra åt den för att åstadkomma en bättre ställning för brottsoffren. Inget av det här tycker ni är intressant. I era direktiv till en ny utredning kan man inte utläsa någonting av vad ni egentligen vill. Det står att sexköpslagen ska vara kvar, men i övrigt överlämnar ni till utredaren att komma med förslag. Det tycker jag med förlov sagt är något lamt.
Inge Garstedt (M)
Anf. 125 Inge Garstedt (M)
Fru talman! Elisebeht Markström tar upp frågan om lagstiftningen. Man måste konstatera att vad vi nu gör från alliansens sida är att titta på en mycket stor del av lagstiftningen, och vi kommer att skärpa den. Just nu ligger inte sexköpen med här. Men det pågår också en utredning där man tittar på sexualbrotten som sådana. Vi vet inte vad som kommer att komma i den så småningom. Dessutom kan jag konstatera att lagstiftningen nu är tio år gammal. Vad jag förstår gjordes det inte någon uppföljning av Socialdemokraterna av lagstiftningen. Man vidtog inte heller under sitt maktinnehav någon förändring av lagstiftningen. Vi har en alliansregering. Vi har många olika bitar inom det juridiska området att ta i. Det gäller såväl det här, som vi har i justitieutskottet, som det område som berör civillagstiftningen. Det här jobbar vi nu hårt med inom alliansen - bit för bit.
Elisebeht Markström (S)
Anf. 126 Elisebeht Markström (S)
Fru talman! Inte heller den beskrivningen var väl alldeles korrekt. Sexköpslagstiftningen har ändrats två gånger, tror jag, eftersom den inte var helt perfekt när vi fick den. Det var en ny lagstiftning som behövde korrigeras, och det har också gjorts. Ni har så mycket att göra att ni inte riktigt hinner med sexköpslagstiftningen, förstår jag. Det är väl kontentan av det Inge Garstedt sade. Det finns många områden där ni är inne och ändrar i lagstiftningen. Ibland går det fasligt fort. Jag säger bara FRA, så vet alla vad jag tänker på. Här ska det ta fyra år. Fyra år utan spår - det kommer jag att använda som slogan mot er nu. Ni har inte tid att jobba med den här lagstiftningen som är tio år gammal och som har visat sig vara väldigt bra. Men den kan säkerligen bli bättre. Den står som föredöme för många andra länder just nu därför att den är effektiv i kampen mot det ännu värre brottet människohandel för sexuella ändamål. Det är tråkigt att höra att ni egentligen inte riktigt har tid med det här. Ni har så mycket annat som ni ska göra under den här tiden, så därför får det här vänta. Fyra år utan spår när det gäller sexköpslagstiftningen - de orden kommer jag att använda mig av hädanefter.
Inge Garstedt (M)
Anf. 127 Inge Garstedt (M)
Fru talman! Det är ju en trevlig slogan, och jag tycker att Elisebeht Markström ska använda den. Vad vi gör från alliansens sida är att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten i landet. Det är därför vi har tillsatt nio arbetsgrupper runt om i landet. Vi har gett polisen förstärkning. Genom att vi kommer åt den organiserade brottsligheten kommer vi åt människohandel. Då kommer vi också åt en stor del av den prostitution som är sexhandelsrelaterad.
Johan Linander (C)
Anf. 128 Johan Linander (C)
Fru talman! Jag är stolt när vi i dag tar upp regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Jag tycker att detta är en alldeles utmärkt handlingsplan. Den är ett utmärkt exempel på hur det går att komma längre i politiken när olika politikområden och i det här fallet olika departement jobbar tillsammans för att ta sig an ett angeläget problemområde. Handlingsplanen innehåller 36 åtgärder, och 213 miljoner kronor kommer att satsas på konkreta insatser fram till 2010. Aldrig tidigare har Sverige haft en så här konkret handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är klart att oppositionen hävdar att det ena eller det andra saknas - det är ju oppositionens roll. Men faktum är att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte lyckades prestera någon sådan här handlingsplan. Det är med all sannolikhet så att den här handlingsplanen inte innehåller allt som den skulle kunna innehålla. Arbetet mot prostitution och människohandel kommer att fortsätta. Det kommer inte att ta slut. Det vore nog naivt att tro något sådant. Det är därför regeringen redan från första början har aviserat att handlingsplanen ska följas upp redan 2011. Därefter kommer vi att fatta beslut om vilka åtgärder som ska förstärkas, vilka åtgärder som behöver tillkomma och kanske vilka av åtgärderna som inte hade önskad effekt. Fru talman! Det är omöjligt att hinna med och gå igenom alla goda förslag som finns i handlingsplanen. Därför har jag valt ut fem av förslagen som jag tycker är speciellt angelägna och som inte någon av er andra har nämnt. Jag väljer också att kommentera ett par av oppositionens reservationer samt att lägga fram ytterligare några centerpartistiska förslag som jag tror är viktiga i kampen mot den fruktansvärda människohandeln. Men först av allt tycker jag att vi måste konstatera att det är en skam att det över huvud taget finns någonting som heter människohandel. Dessutom borde vi inte kalla det för människohandel utan för slavhandel, för det är precis vad det är. Vi måste också konstatera att det är sexköparna som är det stora problemet. Så länge som det finns män, och kvinnor, som köper sex så finns en marknad för prostitution och därmed för människohandel. Det är först när viljan att köpa sex försvinner som vi kan få stopp på människohandeln. De 36 åtgärderna täcker fem olika områden: ökat skydd och stöd för utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Jag tänkte nämna en åtgärd på varje område. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial riktat till personer som jobbar inom sjukvården, socialtjänsten och andra verksamheter där man kan komma att möta prostituerade. Det är inte så lätt att komma i kontakt med dem och försöka hjälpa dem. Men det är just när de till exempel söker vård som möjligheten öppnas. Då är det viktigt att ha kunskap och förståelse för att rätt hjälp ska kunna ges, så klart med förhoppningen att personen kan lämna prostitutionen. I det förebyggande arbetet är det viktigt att nå sexköparna. Socialstyrelsen får därför även i uppdrag att utvärdera de riktade insatser som många kommuner redan har gjort. Syftet är att sprida kunskaperna för att få fler sexköpare att förstå vad deras beteende beror på och vad det leder till. Inom rättsväsendet vill jag betona förslaget att inrätta en nationell rapportör för människohandel inom Rikspolisstyrelsen. Det är viktigt att det finns ett uttalat ansvar för att rapportera utvecklingen av människohandeln och hur den kan förebyggas och bekämpas. Bland åtgärderna för ökad nationell och internationell samverkan vill jag lyfta fram människohandelsperspektivet i utvecklingsarbetet. Sidas arbete är generellt viktigt, men det är specifikt viktigt att lyfta upp människohandeln när samarbetsstrategier tas fram mellan utvecklingsländerna och Sida. Det är på det sättet man kan lyfta fram frågorna i många av de länder som de tjejer och killar som råkar ut för människohandel kommer ifrån. Av åtgärderna vill jag till slut nämna ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen om att göra en studie bland flickor och pojkar om deras attityder till och erfarenhet av sexuell exponering på Internet. Detta är ett område som många vuxna över huvud taget inte har någon kunskap om. Men tyvärr är det vardag för många av våra barn och ungdomar. Kunskapen måste öka för att åtgärder ska kunna vidtas. Fru talman! Jag vill kommentera två av de reservationer som Socialdemokraterna har skrivit med anledning av betänkandet. Under operativa insatser så skriver Socialdemokraterna att de vill framhålla att så kallade hushållsnära tjänster även kan innefatta sexhandel. Jag skulle gärna vilja att ni utvecklade det. Vad menar ni? Är det så att svenska män köper städning men får sex och sedan drar av kostnaden i deklarationen? I en annan reservation skriver socialdemokraterna att Sverige nu är ordförande i Europarådets ministerråd. Det stämmer inte. Spanien är ordförandeland i Europarådets ministerråd. Sverige var det under förra året. Man undrar hur mycket annat som är fel i reservationerna om ni inte ens kan hålla reda på när Sverige har ordförandeskapet. Nog om socialdemokraternas tillkortakommanden. Utöver den handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål som nu ligger för beslut vill jag lyfta fram ytterligare två förslag som vi i Centerpartiet tidigare har lyft fram och som vi tycker är viktiga. När det gäller människohandelsbrottet så vet vi att rekvisitet otillbörliga medel innebär att det är mycket svårt att få fram tillräcklig bevisning. Det är svårt att bevisa hur det gick till när den här unga tjejen blev transporterad hit till Sverige. Är flickan eller pojken under 18 år krävs det inte otillbörliga medel, som till exempel olaga hot, för att domstolen ska kunna ställa till ansvar för människohandel. Centerpartiet menar att detta krav på otillbörliga medel även borde tas bort för dem som är över 18 år. Fru talman! Det sista jag vill ta upp i denna debatt är Centerpartiets förslag om att den som fullt medvetet köper sex av en person som uppenbarligen inte säljer sex av fri vilja ska kunna dömas för våldtäkt även om köparen själv varken använder hot eller våld. Vi menar att genom att utnyttja någon annans hot eller våld är det här sexköpet att likställa med våldtäkt. Då är det ett helt annat straffvärde vi talar om. Då handlar det om långa fängelsestraff och inte bara böter som i dag är den normala påföljden vid sexköp. Med detta vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Elisebeht Markström (S)
Anf. 129 Elisebeht Markström (S)
Fru talman! Jag tyckte mig höra att Johan Linander sade att den som köper sex av någon som inte av fri vilja säljer sex borde kunna dömas för våldtäkt. Var det så? Jag tror att det var rätt uppfattat. Jag trodde att vi i den här kammaren var överens om att ingen säljer sex av fri vilja. Det är en jätteviktig markering att stå upp för den svenska inställning som vår sexköpslagstiftning grundar sig på. Regeringen uttrycker sig inte så klart och tydligt som vi har gjort tidigare här i kammaren, men jag tycker att det är viktigt att man gör det. Den här glidningen, Johan Linander, måste du förklara för oss. Vad står den för? Står den för en förändrad inställning hos allianspartierna, hos Centerpartiet, när det gäller synen på köp av sexuella tjänster? Finns det frivilliga sexsäljare i vårt land eller inte? Det kan ha varit en felsägning. Jag hoppas på det. Nästa fråga som jag har gäller att Europarådets konvention behöver ratificeras för att Sverige ska leva upp till de krav som vi har sagt att vi ska leva upp till. Nu ska vi snart ta ordförandeklubban, den 1 juli, och vi har ännu inte ratificerat denna konvention. Det har gått flera år. Ni har haft två år på er, och vi har haft ett år på oss. Nu är det upp till er att komma till skott och se till att detta blir gjort. Kan vi lita på att du hjälper oss med det, Johan Linander?
Johan Linander (C)
Anf. 130 Johan Linander (C)
Fru talman! Jag är förvånad. Elisebeht Markström har under hela den här debatten försökt att misstolka allt vi i alliansen säger. Det är kanske oppositionens roll. Jag tror att även Elisebeht Markström kan se skillnaden på om en kvinna sitter inlåst och tvingas att sälja sex och om hon säljer sex för att finansiera sitt missbruk. Man kan absolut säga att det inte är av fri vilja i någon av situationerna. Men nog är det skillnad mellan att vara inlåst och att finansiera sitt missbruk? Eller ska jag tolka det så att Elisebeht Markström står bakom Centerpartiets förslag att det borde kunna dömas för våldtäkt om kvinnan till exempel är inlåst? Hon är utsatt för människohandel, och sexköparen som kommer måste uppenbarligen förstå att hon inte är där av fri vilja. Då hade människohandlaren behövt låsa upp dörren för att släppa in honom. Eller menar Elisebeht Markström att alla sexköp borde bedömas som våldtäkter? Om det inte är fri vilja någon gång och de här två situationerna ska jämställas borde det leda till att det alltid skulle vara våldtäkt. Ni har visserligen talat om straffskärpning, men det var inte riktigt så jag tolkade det tidigare. Jag väntar fortfarande på svar när det gäller detta att ni vill svartmåla hushållsnära tjänster. Det har vi naturligtvis förstått, men att ni påstår att hushållsnära tjänster döljer sexhandel känns lite märkligt, men ni skriver det i reservationen. Du får gärna förklara det i din nästa replik. Jag tycker också att Europakonventionen ska ratificeras, och det kommer att göras.
Elisebeht Markström (S)
Anf. 131 Elisebeht Markström (S)
Fru talman! Jag ska göra diskussionen om hushållsnära tjänster väldigt kort. Vi säger att man ska vara vaken för missbruk där man använder benämningen hushållsnära tjänster som täckmantel för att utveckla en form av prostitution eller utnyttjande av kvinnor eller män i prostitution. Det är det vi säger. Vi säger inte att hushållsnära tjänster är detsamma som prostitution eller missbruk. Vi säger: Var vakna för det! Vi har fått signaler om att det kan förekomma, och det är illa nog. Var vakna! Det är vårt besked i den frågan. Nej, vi vill inte misstolka, men jag uppfattade att Johan Linander glider på formuleringarna i sitt första inlägg. Nu säger han att det inte var meningen, men att det däremot är skillnad på om en kvinna sitter inlåst och säljer sex eller om hon finansierar sitt missbruk. Är det någon skillnad? Vi säger att det kan finns försvårande omständigheter som borde rendera ett strängare straff. Det säger Johan Linander nej till här. Han säger att då ska man dömas för våldtäkt. Då har vi blandat in sexualbrottslagstiftningen i hela paketet också. Vårt besked på det området har egentligen precis samma motivering. När det finns försvårande omständigheter ska det kunna utdömas straff. Vi säger också att i grund och botten bör straffsatsen för sexköp från början vara högre än vad den är i dag. Vi tycker att det skulle vara lämpligt med upp till ett år. Det är sex månaders påslag jämfört med i dag. Vi vill inte göra det lindrigare, utan vi vill göra det skarpare. Vi vill dessutom ha med detta med försvårande omständighet.
Johan Linander (C)
Anf. 132 Johan Linander (C)
Fru talman! Jag blir häpen över att Elisebeht Markström inte värderar människohandel som värre än prostitution. Det är precis det hon står och säger. Jag har absolut inte påstått att grovt sexköp inte skulle kunna införas med ett grövre straff. Det har vi i Centerpartiet föreslagit under den förra mandatperioden, och då sade Socialdemokraterna nej. Låt oss återgå till detta med hushållsnära tjänster. Om det nu finns, hur vanligt är det? I reservationen skriver ni att ni vill att polisens möjligheter till spaning ska stödjas. På vilket sätt kan polisen inte spana i dag? I reservationen skriver ni att Skatteverket ska ges möjligheter att mer noggrant granska innehållet i de så kallade hushållsnära tjänsterna. Menar ni att Skatteverket ska ligga och spana utanför sovrumsfönstret för att kontrollera att det inte är sexuella aktiviteter som pågår i stället för städning? Eller är det så illa att man ska tolka Elisebeht Markström så att de som städar och säljer hushållsnära tjänster på något sätt är prostituerade? Jag blir förvånad av den inställningen. Ni får gärna försöka svartmåla hushållsnära tjänster, men det är en utmärkt reform. När antalet arbeten försvinner inom många andra sektorer är detta den sektor som växer just nu. Det är alldeles utmärkt för att inte arbetslösheten ska öka ännu mer på grund av den internationella finanskrisen. Dessa frågor är jätteviktiga. Det gör mig både upprörd och ledsen att Socialdemokraternas debattör här i dag vill misstolka alliansen och vill påstå att vi tycker saker som vi inte tycker. Det är besvärande. Vi borde kunna vara mer överens i en så här viktig fråga där vi normalt ofta står på barrikaderna tillsammans. Jag hade hoppats att vi skulle göra det i dag också. Det var tyvärr inte så.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 133 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Människohandel för sexuella ändamål definieras av FN som ett brott mot mänskligheten. Enligt Europol utgör handeln med människor den snabbast växande inkomstkällan för organiserad brottslighet. Statsråden Nyamko Sabuni och Beatrice Ask presenterade den 16 juli regeringens utmärkta handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är glädjande att regeringen pekar ut efterfrågan som grundorsaken till sexhandelns existens och framhåller vikten av ökat internationellt samarbete för att bekämpa slavhandeln. Motivet till att införa sexköpslagen var och är att det är angeläget för samhället att bekämpa prostitution. Prostitution medför allvarliga skador både för individen och för samhället. Det är mycket välkommet att lagen ska utvärderas. Jag kan nämna att jag försökte få till stånd en utvärdering redan under den förra mandatperioden, men det var Socialdemokraterna inte intresserade av då. Nu ska vi få en samlad analys över vilka effekter lagen har, eftersom det saknas en sådan. Något som är väldigt viktigt är att utvärderingen enligt direktiven inte kan ändra på att sexköp ska vara kriminaliserat; det ligger fast. Där är vi helt eniga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2010, alltså efter det att svenska ordförandeskapet är slut. Intresset för den här lagen är väldigt stort internationellt. Vi har fått många kontakter inte minst från olika kvinnoorganisationer, NGO:er. Vi vet att flera länder funderar på detta. Det har vi ju talat om tidigare här i talarstolen. Vi ska vara stolta över att andra länder är nyfikna på den svenska modellen. Folkpartiets kvinnoförbund Liberala Kvinnor, som jag tidigare har varit ordförande för, ställde sig i maj 2008 bakom kravet att Sverige under sitt ordförandeskap i EU måste lyfta fram kampen mot europeisk efterfrågan på prostitution. Jag hoppas att vi får i gång en nödvändig debatt i EU om detta. Minskad efterfrågan är ju avgörande om EU har ambitionen att förpassa slavhandeln till Europas historiska skräckkabinett. Mehmet Kaplan talade om könsmaktsordning i den här frågan. Det är trist att konstatera att i dag är allt fler människohandlare kvinnor. I Kroatien som står för en stor del av kvinnohandeln är en majoritet av handlarna kvinnor. Det måste vi enas om är en urtrist utveckling av jämställdheten. Det är inte på det området vi vill ha ökad jämställdhet. Vi måste tvärtom bekämpa detta med alla medel. Fru talman! Svenska Institutet har, som framgår av handlingsplanen, fått ett uppdrag att bekämpa människohandel och prostitution. Inom ramen för uppdraget kommer Svenska Institutet att lägga upp besöksprogram för utländska experter och andra som vill studera Sveriges insatser för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel med sexuella syften. De insatserna kommer också att presenteras i utlandet. Svenska Institutet får 14,7 miljoner kronor för ändamålet under 2008-2010. Uppdraget är i sig en indikation på det växande internationella intresset för vår sexköpslag. Jag har fått information om att justitieminister Beatrice Ask planerar att under ordförandeskapet anordna en konferens med människohandel som tema. Det är ett mycket lovvärt initiativ. Ordförandeskapet är ett utmärkt tillfälle att lyfta upp frågan om att bekämpa efterfrågan på prostitution och människohandel. Även om lagen ännu inte har hunnit utvärderas fullt ut har det gjorts så många erfarenheter att det kan vara intressant för andra medlemsstater att ta del av dem när EU:s kamp mot den moderna slavhandeln diskuteras. Vi har, som har nämnts här tidigare, haft sexköpslagen i tio år. Vi är helt överens om att det är en unik lagstiftning. Därför skulle jag gärna se att vi vågar ta en obekväm och nödvändig debatt under det svenska ordförandeskapet i EU och låta Svenska Institutet ta fram informationsmaterial och anordna seminarier. Som jag nämnde tidigare finns det pengar, så nu är det dags att börja. Frågan om efterfrågan är en väldigt känslig fråga i EU. Det märkte jag också när jag var ledamot i Europarådet där den här frågan också berördes. Man har velat skilja mellan frivillig och ofrivillig prostitution och vill inte se ett samband mellan dem. För några år sedan presenterade en internationell expertgrupp som tillsatts av EU-kommissionen en rapport på flera hundra sidor om människohandel. Redan i förordet konstaterade man att det här ämnet var så inflammerat att man valde att utesluta det. Det är ju inte särskilt lätt att diskutera hur man ska komma åt människohandeln om man inte ser på de bakomliggande orsakerna. För några år sedan legaliserades prostitutionen i Tyskland. I Nederländerna har bordeller varit legala sedan slutet av 1990-talet. Men det är få infödda tyskor och holländskor som drömmer om en karriär som prostituerade. Det innebär att den europeiska sexindustrin lider av rekryteringsproblem. Det i sin tur för med sig att de flesta prostituerade i Europa kommer från fattiga länder utanför unionen. Många av dem vistas illegalt i EU. Ett mycket stort antal har förts till Europa mot sin vilja av människohandlare. Fru talman! Internationella studier pekar entydigt på att de som prostituerar sig ofta har blivit utsatta för traumatiska kränkningar. I en omfattande undersökning som genomförts i nio länder intervjuades 854 personer som varit i prostitution. 63 procent av dem hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Under tiden i prostitution hade 71 procent blivit misshandlade och 63 procent våldtagna. 68 procent uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom. Deras symtom var lika allvarliga som krigsveteraners. 89 procent uppgav att de ville lämna prostitutionen om det var möjligt. Fru talman! Vi måste alla stå upp för vår svenska sexköpslag. Minskad efterfrågan är avgörande för om EU kan förpassa slavhandeln till Europas historiska skräckkabinett. Sverige har blivit internationellt känt för sin framgångsrika kamp för förbud mot barnaga. Låt oss bli lika kända och framgångsrika för vår kamp mot sexköp. Ordförandeskapet är en utmärkt arena. Låt oss använda oss av den. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.
Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 134 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Tack Helena Bargholtz för denna uppräkning! Det är alltid bra när det gäller att få mer kunskap inom ett område. Mer kunskap inom ett område borde kanske Helena Bargholtz ha när det gäller könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen innebär ju inte bara att kvinnor generellt är underordnade män. Att kvinnor i allra högsta grad är inblandade i människohandel vet vi naturligtvis, men det talar inte emot att könsmaktsordningen finns och att den reproducerar sig själv. I det här fallet är kvinnor med och reproducerar denna könsmaktsordning. Jag var noga med att lyfta fram att det från regeringen och majoriteten i riksdagen sällan talas om den här problematiken. Man bortser från den. Man osynliggör den. Man vill inte riktigt ta tag i den precis på det sätt som Helena Bargholtz gjorde här genom att förklara att könsmaktsordningen i sig inte blir en sämre förklaringsmodell bara för att det råkar finnas kvinnor, vilket det också gör, som är med och profiterar på människohandel. Min fråga till Helena Bargholtz är: Vad tänker du göra för att lyfta fram denna förklaringsmodell men också andra förklaringsmodeller? Utan det teoretiska anslaget är vi nämligen dömda att misslyckas i ett längre perspektiv. Just denna typ av analysmodeller låg till grund för det som bland annat ni röstade för för tio år sedan så att vi fick denna sexköpslag. Då var det Moderaterna som var emot en sådan. Men vi ser att det i dag faktiskt är fler som har uppfattat att denna typ av analyser inte har sin plats i vår debatt.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 135 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Jag vill inte teoretisera den här debatten för mycket. Då tror jag att den blir obegriplig för så kallade vanliga människor. Vad jag ville peka på är att detta är en fråga där både män och kvinnor tyvärr är både förövare och offer. Jag tror inte att en feministisk diskussion här ger så mycket, utan vi måste peka på problemen och fråga vad vi kan göra för att lösa dem. Det är det som vi vill göra med den utmärkta handlingsplan som regeringen har tagit fram. Jag är lite förundrad över att Socialdemokraterna inte var intresserade av att ta fram en sådan redan på sin tid eftersom kunskapen om problemen har funnits väldigt länge. Det är därför som det är så bra att man har tagit fram en konkret handlingsplan där man pekar på 37 olika åtgärder som vi ska jobba med. Det är det som är det viktiga och att vi kan visa utåt att vi gör någonting för att bekämpa detta. Jag har upplevt att få frågor engagerar människor, både kvinnor och män, så starkt som denna fråga om människohandel. Den är så vidrig. Vi måste visa att vi allihop står bakom kampen mot människohandeln. Jag vill bara tillfoga att vi nog kommer att komma tillbaka till denna fråga eftersom det föreligger en utredning som nu bereds och som heter Människohandel och barnäktenskap . Det kan nog bli en mycket intressant debatt om den också.
Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 136 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Det är bra att vi är överens om just det vidriga, och flera debattörer här tog upp just detta. Där är vi nog överens. Helena Bargholtz sade nu igen att vi inte ska hålla på att teoretisera och att vanligt folk inte förstår en feministisk debatt eller ett feministiskt synsätt. Jag tror tvärtom att teoretiserandet och det underlag som vi bygger våra beslut på är oerhört viktigt, särskilt när det handlar om den här typen av frågor där vi faktiskt i mångt och mycket är överens. Ibland kanske vi tenderar att polemisera och lyfta fram analysmodeller när vi tycker väldigt olika. Då är det kanske ett bra sätt att debattera genom att lyfta fram analysmodeller. Men jag tror faktiskt att vi i detta fall skulle få ett djup som jag tycker saknas. Det är detta, utöver de reservationer som jag har skrivit, som jag tror att denna text skulle kunna vinna på. Än en gång hoppas jag att Helena Bargholtz och fler med henne kan ta sig igenom denna text med de glasögon som krävs för att kunna hantera denna fråga i ett längre perspektiv och för att lösa problem som vi har som är strukturella och som handlar om att försöka förstå hur efterfrågan uppstår. Det räcker inte med att man bara vet att männen - det är i de flesta fall män - har detta sätt att agera på och att man försöker komma åt dem, utan man måste försöka förstå bakgrunden. Där tror jag att könsmaktsordningen är en oerhört viktig detalj i hela detta pussel.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 137 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Då vill jag börja med att förklara att jag är liberal feminist, så jag är rätt införstådd med dessa frågor. Men det handlar om att klargöra de bakomliggande faktorerna. Det gäller inte bara människohandel, utan det gäller även mäns våld mot kvinnor, våldtäkter och så vidare. Ur den aspekten kan man tala just om den strukturella könsmaktsordningen. Men jag tycker framför allt att det är väldigt bra att män deltar i dessa debatter eftersom jag länge har uppfattat att män, också här i riksdagen, har hukat. De har inte riktigt vågat ta debatten, utan det har varit kvinnor som har tagit debatterna om prostitution och så vidare. Därför välkomnar jag att Mehmet och andra män också är beredda att verkligen diskutera dessa frågor väldigt ingående eftersom vi har samma målsättning.
Inger Davidson (Kd)
Anf. 138 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! För några år sedan gick Kristdemokraterna till val under devisen: Människovärdet är högre än penningvärdet. Jag tror inte att det är någon här i kammaren som ifrågasätter den devisen. Men när vi talar om handel med människor har människovärdet rent konkret inte bara devalverats utan reducerats helt till ett krasst marknadsvärde. Det är det som gör att det står i strid med alla etiska principer eftersom just människovärdet är överordnat alla andra värden. En människa eller en människas kropp ska inte gå att handla med. Därför är jag glad att vi tillsammans med övriga allianspartier nu har kunnat presentera en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det behövs insatser på så många olika områden för att bekämpa denna verksamhet, och det är just bredden som är så viktig. Flera har redan varit inne på att den viktigaste förutsättningen för att komma till rätta med detta är att få bort efterfrågan helt. Det är inte okej att rycka på axlarna och skratta åt skämtet om världens äldsta yrke som alltid kommer att finnas. Det är på det planet, attitydförändringsplanet, som det måste börja. Detta hör man nämligen i de mest väletablerade sammanhangen. Det behövs en attitydförändring som innebär att de vanliga män, som det faktiskt handlar om, och det fåtal kvinnor som efterfrågar köpta kroppar får klart för sig att detta inte är någonting som accepteras någonstans, men särskilt inte i ett demokratiskt samhälle där kvinnor och män förväntas kunna leva jämställt på lika villkor. Så länge vi har prostitution och handel med människor är vi så långt från ett jämställt samhälle som man kan komma, trots att vi har kommit långt på andra områden, vill jag hävda. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna som föreslås i handlingsplanen är just att utveckla och utvärdera de insatser som riktas mot sexköpare och att sprida dessa resultat i hela landet. Detta är ingen enkel uppgift. Det är ju dess bättre ett brott att köpa sex. Men därför är det också svårt att få kontakt med potentiella och aktiva sexköpare. Men det går. Det har visat sig i den verksamhet som några redan har nämnt - Kast-projektet - och som finns på flera ställen i landet. Det görs också andra insatser både av myndigheter och av frivilligorganisationer i andra kommuner på det här området. Jag kan då tycka att det är okej att man går igenom detta och gör en kartläggning och en utvärdering. Men jag tycker också att detta ska gå snabbt. Man har kommit en bit på väg, och det borde gå rätt fort att utvärdera verksamheten så att man kan sprida dessa metoder i hela landet. Också det utvecklade och förebyggande arbetet bland ungdomar är väldigt viktigt att lyfta fram. Det förekommer faktiskt att ungdomar i dag uppger att de har hamnat i prostitution av en tillfällighet, ofta via kontakter på Internet och för att de har behövt pengar, som de säger. Det handlar då naturligtvis om ungdomar som av olika anledningar redan ligger i riskzonen och kanske har varit utsatta för sexuella övergrepp tidigare eller blivit känslomässigt försummade och framför allt inte har det skydd av vuxna runt omkring sig som de borde ha. Att dessa ungdomar fångas upp av samhället och erbjuds olika former av stöd på ett tidigt stadium är självklart viktigt för att de inte ska fastna i prostitution. Därför behövs så mycket kunskap och stor medvetenhet hos alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med dessa ungdomar. Det uppdrag som Ungdomsstyrelsen har fått vill jag särskilt lyfta fram av den anledningen. Men jag vill också lyfta fram den lagstiftning mot gromning som är på gång nu. Den är ett led i att förstärka skyddet för ungdomar mot ofrivilliga sexuella kontakter. Ytterligare en punkt som jag vill lyfta fram gäller stärkt kvalitet och effektivitet inom rättsväsendet. Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är mycket svårutredda brott som kräver stora personella och ekonomiska resurser. På förra årets brottsofferdag lyssnade jag på en åklagare som beskrev vilka enorma insatser som hade krävts för att man skulle komma åt de ansvariga - detta i ett enda människohandelsärende som han hade haft hand om. Det krävdes flera tusen avlyssnade samtal på olika språk innan man kunde göra ett tillslag. Åtta personer åtalades för människohandel, och sex personer åtalades för sexköp. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg detta när vi diskuterar lagstiftning om hemlig teleavlyssning till exempel. Utan den typen av åtgärder står polisen sig ganska slätt mot de organiserade och förslagna ligor som det i de här sammanhangen ofta handlar om. Visst är det ett integritetskränkande ingrepp. Men de personer som utsätts för det - det finns ju regler för när man får använda sig av sådant här - har ju utsatt andra personer, oftast kvinnor, för betydligt större integritetskränkande ingrepp eftersom dessa är offer för människohandeln. Nämnda typ av lagliga, i viss mån integritetskränkande, verksamheter kan alltså krävas för att komma till rätta med sådan här verksamhet; det ska vi vara medvetna om. Det uppdrag som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen fått beträffande en förstärkning av de operativa insatserna mot prostitution och människohandel och de sammanlagt 23,4 miljoner som satsas på detta är viktiga signaler om att regeringen anser att detta är ett viktigt och ett prioriterat område. Visst kan man önska att förslagen i vissa fall hade gått ännu längre. Vi har haft ett antal motioner där också vi skulle ha kunnat trycka på att det och det också ska göras. Men nu har vi en handlingsplan. Det tycker jag är det viktiga. Det är första gången vi har en sådan. Ansatsen där är bred. Jag är säker på att arbetet kommer att få effekter; det kommer att visa sig när vi om två år utvärderar handlingsplanen. Fyra år utan spår, säger Elisebeht Markström. Ja, vi skulle kunna säga samma sak om vi hakade upp oss på en enda del i allt det arbete som görs. Vi skulle också kunna säga att det inte på något av de här områdena kom en handlingsplan under Socialdemokraternas sista fyra regeringsår - alltså fyra år utan spår. Man tar en lagstiftning, sexköpslagen, och säger att den inte har utvärderats och kommit vidare. Men också jag har arbetat för detta. Under de senaste två åren har jag ställt frågor och försökt skjuta på för att utvärderingen tidigare skulle komma till stånd. Men att hävda att alliansen inte har gjort någonting, inte satt några spår, därför att utvärderingen inte har kommit till stånd är något som jag har väldigt svårt att förstå. Vi har redan nämnt ett antal saker här. Det gäller då mäns våld mot kvinnor - den förra handlingsplanen - människohandel i barnäktenskap och den lag om gromning som är på väg. Bara på detta område kommer det hela tiden nya lagförslag. Straffnivåbestämmelseutredningen har nyligen fått in remissvaren. Också där kommer en del av de här frågorna att tas upp. På punkt efter punkt i handlingsplanen har vi med anledning av era motioner svarat att ett arbete i de allra flesta fall på ett eller annat sätt är på gång. Jag säger som någon tidigare sagt, nämligen att jag skulle önska att vi var mer överens och att alla kände en tacksamhet för att det här nu är på gång. Det finns en handlingsplan. Den kan vi utveckla när vi om två år ser om det behövs ytterligare åtgärder. Sådana åtgärder hittar vi säkert, för så är det när det gäller lagstiftning. Nu finns det en handlingsplan. Det nya är alltså att vi har en handlingsplan mot prostitution och människohandel. Det är jag väldigt glad över. (Applåder)
Elisebeht Markström (S)
Anf. 139 Elisebeht Markström (S)
Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till Inger Davidson. Jag blev ju direkt omnämnd här så jag tänkte att det är bäst att jag försvarar mig och mitt parti. Det är faktiskt fyra år utan spår. Ni kommer inte att kunna göra någonting i fråga om sexköpslagstiftningen. Ni gör en hel del annat i handlingsplanen som vi har framför oss och som vi kan läsa i och därmed följa det arbetet. Det är bra. I mitt inledningsanförande sade jag att handlingsplanen tjänar som en bra sammanställning av vad regeringen prioriterar. Vi hade måhända prioriterat något annorlunda, på något annat sätt - så kan det säkert vara. Men när det gäller lagstiftningen, som är så viktig just för attityder och värderingar, skulle det nog ha varit bra om man hade tagit sig tid att titta också på det. Nu har utredaren fått två år på sig. Utredningen blir klar i april 2010. Det som hon som utreder kommer fram till ska sedan remissbehandlas. Vi kan så att säga på våra fingrar räkna ut att ni i alla fall inte med den här utredningen som underlag kommer att lägga fram några förslag till lagändring. Vi har pekat på några lagändringar som vi tycker är angelägna - förslag som det kan vara en idé att pröva. Vi säger inte att det ska vara exakt så som vi skissar i våra motioner och reservationer. Däremot pekar vi på en inriktning just när det gäller den här lagstiftningen. Det förtar dock inte på något sätt vikten av det arbete som finns bakom. Utan att vara alltför oförskämd kan det väl sägas att väldigt många av punkterna i handlingsplanen är en direkt uppföljning, utvärdering och metodutveckling när det gäller redan påbörjat arbete. Men så ser det ut i politiken. Det är fråga om en process, och den måste få fortgå. Det betyder inte att det här inte har någon betydelse. Men så mycket nytt under solen finns inte i den här handlingsplanen.
Inger Davidson (Kd)
Anf. 140 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Jag vill bara säga något som jag tidigare glömt. Det gäller historiken bakom tillkomsten av sexköpslagen. Av olika anledningar kan man rösta nej. Vi kristdemokrater hade ett annat förslag, men vi var inte negativt inställda till att en sexköpslag infördes. För historikens skull vill jag ha det sagt. Om man tycker att lagstiftning - då på ett område där det redan finns en lagstiftning; jag håller helt med om att den inte är heltäckande och inte tillräckligt bra, men den finns dock där - är det område som ska vara avgörande för om det gjorts en insats eller inte eller om spår satts när det gäller att komma åt prostitution och människohandel - ja, sexköp över huvud taget - får man väl vidhålla det. Men jag förstår inte hur man kan komma till den slutsatsen när det är så många andra insatser som görs. Handlingsplaner är sällan helt konkreta. Flera andra har tidigare sagt att det här inte är tillräckligt konkret och att det borde vara det. Men så är det inte med en handlingsplan. En handlingsplan talar om vad man ska jobba med. Utifrån det kommer sedan de konkreta förslagen, och man arbetar vidare. Det blir mycket intressant att följa detta och att om två år se vad det här lett fram till och vilka resultat det mer konkret har gett.
Elisebeht Markström (S)
Anf. 141 Elisebeht Markström (S)
Fru talman! Det är riktigt att man inte sätter spår bara med lagstiftningen. Att jag kom att tala om fyra år utan spår är faktiskt sanning. Däremot gör ni en del andra spår. Men då är det spår som redan så att säga är upptrampade. Det mesta i handlingsplanen är ju sedan tidigare påbörjat arbete. Men så ser det ut i en process, så det förtar inte betydelsen av hur viktiga och riktiga alla de här åtgärderna kan vara. Vi skulle kanske ha gjort en del annorlunda; så kan det absolut vara. Men någonting konkret som ni fram till nu skulle ha kunnat göra - åtminstone till den 1 juli när ordförandeklubban hamnar i Fredrik Reinfeldts hand - är att se till att Europarådets konvention blir ratificerad. Allt annat vore oerhört genant för Sverige som så initierat har drivit de här frågorna - från Anita Gradin, via Thomas Bodström och nu via Inger Segelström i Europasammanhang där svensk lagstiftning för många framstår som en modell. Nu kan det bli så att vi trillar på tröskeln därför att vi inte har ratificerat och gjort den lilla lilla ändring i sekretesslagstiftningen som det är fråga om. Det finns ju redan en utredning som talar om exakt hur det ska gå till. Utrikesutskottet har uttalat sig tre gånger om behovet av en ratificering. Justitieutskottet instämmer i dag. Förra året uppvaktade den svenska delegationen i Europarådet justitieministern i frågan, men ingenting händer. Det, Inger Davidson, är någonting konkret!
Inger Davidson (Kd)
Anf. 142 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Jag uppfattar att vi här på slutet är rätt överens om att det finns ganska mycket i handlingsplanen som är bra, att man får ta ett steg i taget och så vidare. Det är väl bra, och så får vi ha en förnyad debatt om två år när vi ser vad som blev resultatet. Det viktiga att betona igen är att det nu finns en handlingsplan. Det har icke funnits tidigare. Det finns även en handlingsplan om mäns våld mot kvinnor, som icke heller har funnits tidigare. Det känner jag en viss stolthet över. Europarådets konvention ska självklart ratificeras. Läs i handlingsplanen! Där står det att regeringen arbetar för att vi ska hinna med att ratificera den före ordförandeskapet. Det är vi också mycket överens om. Det är tråkigt att det har tagit så lång tid. Ett år hade ni på er och två år har vi haft på oss hittills, men vi är överens om att detta ska ske.
Ulrika Karlsson i Uppsal (M)
Anf. 143 Ulrika Karlsson i Uppsal (M)
Fru talman! I dag är jag väldigt glad för att vi behandlar regeringens viktiga handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Jag kommer att fokusera främst på det som jag tycker är modern tids absolut värsta och grövsta övergrepp mot den enskilde individen, mot den enskilde människan, nämligen människohandel. Det är en allvarlig kränkning av den enskilde individens människovärde och rätt att få bestämma över sin kropp och sitt liv. Det är vår tids slaveri. När jag skulle förbereda det här anförandet hittade jag inte riktigt orden för att beskriva vad jag egentligen tycker om det brottet, det vill säga människohandel. Jag kan bara säga att jag hyser en ofantligt stor avsky mot människohandel som sådan. Och jag känner en stor sorg över att människor dagligen i världen säljs, både kvinnor och män och unga flickor och pojkar, mot sin vilja. Fru talman! Det är många gånger en väl organiserad brottslighet som ligger bakom människohandel, där andra gör sig vinning genom att hänsynslöst utnyttja andra människor och kränka deras rättigheter. Människor säljs mot sin vilja, och många gånger för sexuella ändamål. Denna sexuella slavmarknad värderas till drygt 7 miljarder amerikanska dollar årligen. Det är en enorm summa. Kampen mot människohandel måste tas, och tas nu, på största allvar. Det finns en sympati i att lägga fram könsmaktsordningsdokument, naturligtvis. Men till syvende och sist är det viktiga det som förändrar vardagen för alla människor som sitter fast i människohandlarnas klor. Vi måste och vi ska bekämpa människohandel här och nu, inte i morgon, inte i övermorgon, inte när dokumentet är klart. Här och nu ska vi bekämpa människohandel. Vi ska lägga fram, och vi lägger fram, konkreta åtgärder med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Och arbetet i kampen mot människohandel ska präglas av samverkan, samverkan mellan myndigheter nationellt och samverkan internationellt, ty vi vet att det är en gränsöverskridande verksamhet. I denna kamp mot människohandel har polis och åklagare fått effektivare verktyg. Ett av dessa diskuterade vi redan före jul. Det är nämligen numera möjligt att använda rumsavlyssning för att samla bevis för dessa allvarliga brott. Handlingsplanen som vi nu har på vårt bord innehåller 36 mer eller mindre konkreta punkter för att bekämpa människohandel och prostitution. Genom handlingsplanen ges människor här i vårt land och människor i vår närhet ett ökat skydd och stöd i form av uppsökande verksamhet, skyddat boende och rehabiliteringsinsatser. Grunden för min och vår inställning är att alla ska ha tillgång till likvärdigt skydd och hjälp utifrån sina särskilda behov, oavsett var i landet man bor. Arbetet i kampen ska utgå från de utsattas behov och situation och syfta till att förstärka kvaliteten och effektiviteten i de brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärderna. Man kan sätta spår på olika sätt. I min värld kan man sätta spår, om man vill, i utvärderingar och utredningar. Men jag vill inte leva i den världen längre, för i kampen mot människohandel måste vi sätta spår i aktion och förändring. Vi måste ta det på största allvar här och nu. Vi kan inte låta mer tid gå till spillo. Det är här och nu vi ska agera. För snart fyra år sedan, redan 2005, motionerade jag här i riksdagen om kampen mot trafficking, mot människohandel. Jag hade då tre yrkanden. Det första handlade om att det var för få personer inom polisen som arbetade med handel med människor. I dag vet vi att det går. Nu i vår kommer det att tillsättas nio aktionsgrupper runt om i landet med 200 specialpoliser som bland annat kommer att arbeta mot människohandel. Det andra yrkandet jag hade var att traffickingoffer som medverkat i en rättegång inte ska avvisas när rättegången är klar utan ska ha möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd. I dag vet vi att Migrationsverket rätt nyligen ändrade praxis och tillät en ung flicka som hade medverkat i en rättegång att få ett permanent uppehållstillstånd. Det tredje yrkandet jag hade handlade om internationellt samarbete och informationsutbyte. Jag träffade unga pojkar och flickor i Estland som hade avvisats från Sverige. De hade satts på färjan, och ingen tog emot dem på andra sidan. Ingen information gick ut från Sverige om att de var på väg tillbaka. De hamnade direkt i klorna igen på samma människor som skickade dem till Sverige från första början. I dag vet vi att nu stärker vi arbetet i Östersjöregionen. I dag vet vi att vi prioriterar den verksamheten. Informationsutbytet och samverkan med länder i vår närhet och internationellt kommer att öka. Det är bra. Jag är glad i dag när vi ska besluta om denna handlingsplan. Det här är reellt, och det här kan ge en ändring i vardagen för människor som sitter fast i klorna på människohandlare. Handlingsplanen är inte på något sätt uttömmande. Mer än det som står i handlingsplanen görs, och mer än det som står i handlingsplanen kommer att göras och behöver göras i kampen mot människohandel. Och under ordförandeskapsåret har Sverige ett särskilt stort ansvar att uppmärksamma de här frågorna och ta kampen mot inte bara människohandel utan övrig grov, organiserad, gränsöverskridande brottslighet på yttersta allvar. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-02-25
Förslagspunkter: 27, Acklamationer: 25, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens skrivelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2007/08:167 till handlingarna.
  2. Allmänt om handlingsplanen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju204, 2008/09:Ju1 yrkande 1 och 2008/09:Ju466 yrkande 18.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
  3. Områdesövergripande satsning på att bekämpa prostitution

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U262 yrkande 3 och 2007/08:Ju340 yrkande 2.
    • Reservation 2 (v)
  4. Obligatoriska utbildningsinsatser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju5 yrkande 6.
    • Reservation 3 (mp)
  5. Skyddade boenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:A310 yrkande 6, 2008/09:Ju1 yrkande 5, 2008/09:Ju466 yrkandena 10 och 11 samt 2008/09:A398 yrkande 6.
    • Reservation 4 (s, v)
  6. Utvidgat uppdrag till Statens institutionsstyrelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju3 yrkande 2.
    • Reservation 5 (v)
  7. Ett tryggare återvändande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju466 yrkandena 12 och 16 samt 2008/09:Ju467 yrkande 11.
  8. Permanent uppehållstillstånd m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju341 yrkande 9, 2008/09:Ju3 yrkande 9, 2008/09:Ju5 yrkande 7, 2008/09:Ju466 yrkande 13, 2008/09:Sf319 yrkande 9 och 2008/09:Sf368 yrkande 17.
    • Reservation 6 (v, mp)
  9. Insatser riktade till sexköpare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju409 yrkande 4, 2008/09:Ju1 yrkande 9, 2008/09:Ju3 yrkande 4 och 2008/09:Ju398 yrkandena 4 och 5.
    • Reservation 7 (s, v, mp)
  10. Insatser riktade till personer i prostitution

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U262 yrkande 4, 2007/08:Ju340 yrkande 1 och 2008/09:Ju3 yrkandena 1, 10 och 11.
    • Reservation 8 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1031125
    m820015
    c25004
    fp23005
    kd19005
    v01903
    mp16003
    Totalt26820160
    Ledamöternas röster
  11. Lärarutbildningen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju3 yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 9 (s, v, mp)
  12. Operativa insatser m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 99, 2006/07:Ju283, 2006/07:Ju315 yrkandena 7 och 8, 2006/07:A272 yrkande 3, 2007/08:Ju419 yrkandena 6 och 7, 2007/08:A310 yrkande 4, 2008/09:Sk463 yrkande 4, 2008/09:Ju325, 2008/09:Ju398 yrkande 3 och 2008/09:Ju466 yrkandena 4-6.
    • Reservation 10 (s)
  13. Samordningstjänst i Regeringskansliet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju227 yrkande 2, 2007/08:Ju424 yrkande 1, 2008/09:Ju3 yrkande 8 och 2008/09:Ju4 yrkande 5.
    • Reservation 11 (s, v, mp)
  14. Nationell kommissionär

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju1 yrkande 2.
    • Reservation 12 (s, v)
  15. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju272, 2008/09:Ju4 yrkandena 1 och 4, 2008/09:Ju5 yrkandena 4 och 8, 2008/09:Ju379 yrkande 46, 2008/09:Ju398 yrkandena 1 och 2 samt 2008/09:Ju466 yrkande 14.
    • Reservation 13 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0106024
    m830014
    c25004
    fp23005
    kd19005
    v01903
    mp01603
    Totalt150141058
    Ledamöternas röster
  16. Parlamentarisk referensgrupp m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju1 yrkande 8 och 2008/09:Ju295.
    • Reservation 14 (s, v)
  17. Tilläggsdirektiv

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju3 yrkande 3.
    • Reservation 15 (v)
  18. Översyn av straffbestämmelsen om människohandel m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju303, 2006/07:Ju315 yrkandena 6 och 9, 2006/07:U264 yrkande 18, 2007/08:Ju215, 2007/08:Ju419 yrkandena 2, 5 och 8, 2007/08:Ju424 yrkande 3, 2007/08:Ju431 yrkande 4, 2007/08:Ju433 yrkandena 7 och 17, 2008/09:Ju4 yrkande 2, 2008/09:Ju379 yrkandena 18, 19, båda i denna del, och 47 samt 2008/09:Ju466 yrkandena 1, 2, 8 och 9.
    • Reservation 16 (s, v)
  19. Europarådets konvention

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju250, 2007/08:Ju205, 2008/09:Ju1 yrkande 14 och 2008/09:Ju2.
    • Reservation 17 (s, v)
  20. Information till offer för människohandel för sexuella ändamål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju340 yrkande 4.
  21. Åtgärder mot prostitution på statliga kasinon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju3 yrkande 5.
    • Reservation 18 (v)
  22. Myndighetssamverkan för att motverka prostitution och människohandel m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju5 yrkande 1, 2008/09:Ju265, 2008/09:Ju460 och 2008/09:Ju466 yrkande 15.
    • Reservation 19 (mp)
  23. Samverkan med transportsektorn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju261.
    • Reservation 20 (s, v)
  24. Internationella frågor i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju315 yrkande 5, 2006/07:Ju389, 2007/08:Ju340 yrkande 5, 2007/08:Ju391, 2007/08:Ju409 yrkande 7, 2007/08:Ju419 yrkande 4, 2007/08:Ju424 yrkandena 5 och 6, 2008/09:Ju1 yrkandena 3, 6, 7, 10-13, 15 och 17, 2008/09:Ju3 yrkande 12, 2008/09:Ju4 yrkande 6, 2008/09:Ju267, 2008/09:Ju277 yrkande 2, 2008/09:Ju396, 2008/09:Ju466 yrkande 17, 2008/09:Ju467 yrkande 12 och 2008/09:U349 yrkande 31.
    • Reservation 21 (s, v, mp)
  25. Kartläggning av antalet offer för prostitution och människohandel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju5 yrkandena 2, 3 och 5 samt 2008/09:Ju398 yrkande 6.
    • Reservation 22 (v, mp)
  26. Undersökning om sexualvanor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju1 yrkande 16.
    • Reservation 23 (s, v)
  27. Utbildning om feminism och jämställdhetsarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju1 yrkande 4.
    • Reservation 24 (s, v)