Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Havsmiljöpolitik

Betänkande 2006/07:MJU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 maj 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Havsmiljöpolitik(pdf, 250 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:11 Havsmiljöpolitik

Beslut

Nej till motioner om havsmiljöpolitik (MJU11)

Riksdagen säger nej till motioner om havsmiljöpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om Östersjöarbetet, förslaget till marin strategi för EU samt behovet av forskning om och åtgärder mot övergödning av havet.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-04-10
Justering: 2007-04-26
Trycklov till Gotab och webb: 2007-05-04
Trycklov: 2007-05-04
Trycklov: 2007-05-07
Reservationer: 11
Betänkande 2006/07:MJU11

Alla beredningar i utskottet

2007-04-10

Nej till motioner om havsmiljöpolitik (MJU11)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om havsmiljöpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om Östersjöarbetet, förslaget till marin strategi för EU samt behovet av forskning om och åtgärder mot övergödning av havet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-05-16
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:MJU11, Havsmiljöpolitik

Debatt om förslag 2006/07:MJU11

Webb-tv: Havsmiljöpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 1 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Haven runt de svenska kusterna har under de senaste årtiondena kraftigt försämrats. Övergödning från jordbruket, avlopp, land- och sjötrafik samt giftiga utsläpp har påverkat ekosystemens förmåga att överleva. Tidvis är en tredjedel av Östersjöns bottenyta i det närmaste död. Enligt Miljövårdsberedningens strategi för hav och kust 2005 är risken stor för att Östersjöns ekosystem har bytt jämviktsläge. Det tidigare näringsfattiga havet kan ha fastnat i ett övergött tillstånd, med allt större ytor av syrefritt och fosforrikt bottenvatten. Att lösa havsmiljöns problem är en av de viktigaste uppgifterna för den svenska miljöpolitiken. Den socialdemokratiska regeringen gav frågorna hög politisk prioritet. Man tillsatte år 2002 en havsmiljökommission med uppdrag att sammanfatta kunskaperna om havets tillstånd. Kommissionens rapport låg sedan till grund för den havsmiljöstrategi som kom 2005. Naturvårdsverket presenterade på regeringens uppdrag en nationell aktionsplan för havsmiljön våren 2006, och ett permanent samordningsråd tillsattes bestående av 16 myndigheter med ansvar för havsmiljön - Jordbruksverket, Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket etcetera. Ett havsmiljöråd upprättades med en bred sammansättning av yrkesfiskare och sportfiskare samt representanter för kustkommuner, sjöfart och miljöorganisationer. Det ökade behovet av forskning uppmärksammades, och regeringen planerade för ett internationellt forsknings- och havsmiljöinstitut. Det gemensamma arbetet runt Östersjön förstärktes. Regeringen drev frågan om att göra Östersjön till ett pilotområde för EU:s marina strategi, och en särskild arbetsgrupp tillsattes på svenskt initiativ för att effektivisera arbetet inom Helsingforskommissionen, Helcom, aktionsplanen för Östersjön. Planen ska presenteras nu i höst. Strategierna fanns klara, och arbetet var på gång. Men det dröjde länge innan några initiativ togs av den nya politiska ledningen i Miljödepartementet. Departementets webbplats är ett bra exempel på denna inaktivitet. För bara någon vecka sedan fanns endast den tidigare regeringens havsmiljöstrategi presenterad där. Först efter ett drygt halvår förklarade miljöministern att det var dags för ett trendbrott, att regeringen nu skulle prioritera havsmiljön och höja ambitionen. Från socialdemokratisk sida vill vi med detta markera att vi ställer oss bakom ett fortsatt angeläget räddningsarbete för Östersjön. Det behövs i realiteten inga partipolitiska utspel om trendbrott. Det räcker med en kontinuerlig, och helst ökande, aktivitet vad gäller havsmiljöarbetet. Vi menar att regeringen gärna kan fortsätta att kartlägga källorna till havens miljöproblem så länge det sker samtidigt som åtgärder vidtas mot de avlopp vi redan känner till. Havsmiljökommissionens rapport för fyra år sedan var grundlig. Vi vet tillräckligt för att agera. Vi menar att regeringen gärna kan testa nya ekologiska ingenjörskonster med förhoppning om snabba resultat så länge man samtidigt angriper de fundamentala orsakerna till övergödningen: jordbrukets näringsläckage och trafikens utsläpp. Här är det också viktigt att säkerställa att åtgärderna ger rätt effekt. Vi ställer oss självklart bakom det ursprungliga socialdemokratiska förslaget om fosfatförbud i tvättmedel men undrar varför det begränsas till tvättmedel för enskilt bruk. Vi gläder oss åt ett ännu tätare samarbete med Östersjöländerna inom EU. Det ligger helt i linje med de initiativ som den tidigare regeringen tog. Vi är positiva till den tänkta utvecklingen av handel med utsläppsrätter för fosfor och kväve och även för kväve- och svaveloxider inom sjöfarten. Regeringens havsmiljösatsning är i stora stycken en fortsättning av den tidigare socialdemokratiska politiken. Men finansieringen måste ändras. Att ta från ett viktigt miljöpolitiskt område, skogen, och ge till ett annat, havet, kan vi inte kalla satsning. Fru talman! Under den gångna mandatperioden har de fyra högerpartierna med en drucken papegojas envishet hävdat att inget görs åt havsmiljöarbetet. Inga av de förslag som Havsmiljökommissionen lade fram anammas, påstod den dåvarande oppositionen. Den socialdemokratiska regeringen, som lyckades få Östersjön klassad som ett särskilt känsligt havsområde, fyllde inte detta med några åtgärder, påstod de - detta trots att de var och är mycket medvetna om att vi socialdemokrater exempelvis fått igenom ett nytt ruttsystem och trafiksepareringar för att undvika förödande kollisioner i en allt tätare trafik av oljetankrar. Den djupgående sjötrafiken rekommenderas också att undvika två speciella områden som är särskilt känsliga för miljön: Hoburgs bankar och Norra Midsjöbanken. Klagomålen omfattade allt, och hade bara högerpartierna fått bestämma skulle vi sossar bli varse att åtgärder skulle beslutas. Ja, kamrater, nu har det gått ett riksdagsår, en fjärdedel av mandatperioden, och vad blev det av alla löften som levererades under förra perioden? Ja, man har flyttat ett antal miljoner från kontot för biologisk mångfald till ett konto som benämns havsmiljö - inte en ny krona till miljösatsningar. Av de gamla 40 miljoner kronor som skulle satsas i år drar man in 15 miljoner kronor på västkusten. Alltså återstår 25 miljoner av de 40. De fyra högerpartierna är helt fixerade vid Östersjön och lämnar Västerhavet åt sitt öde och böndernas välvilja. Det planerade ministermöte som drogs i gång av den socialdemokratiska miljöministern och som skulle hållas på Gotland gjorde regeringen till ett tjänstemannamöte. I stället för att få en ministerförankring, där man diskuterar åtgärder mot övergödning, gjorde man allt för att undvika beslut i frågan. När det gäller att fylla PSSA-klassningen av Östersjön med innehåll har det inte kommit ut någonting. Alla dessa borgerliga förslag som låg 14 dagar efter att den socialdemokratiska regeringen fått igenom PSSA-klassningen - dessa förslag har vi inte sett skymten av. Det är konstigt att ni hade så mycket lättare att komma med förslag till åtgärder när ni var i opposition. Man kan undra om ni blev av med alla papper och datorer vid flytten till Rosenbad. Om ni har svårt att hitta dem råder jag er att gå in och titta i riksdagens arkiv. Där finns alla era förslag. Nog med utredning, nu krävs handling, sade Sven-Gunnar från talarstolen. Han uttryckte även detta i kd:s reservation angående havsmiljöskrivelsen. Dito, skulle jag vilja säga. Om Sven-Gunnar bemödar sig med att läsa sin egen reservation kommer han att bli förundrad. Reservationen är full med förslag, både möjliga och omöjliga förslag som troligen har gått in i dimman vid Doggers bank. Jag får säga, Sven-Gunnar, att ni har en osedvanligt lång startsträcka. Är detta vad ni menar med handling så förstår jag att ni är nere under 3 procent i väljarstöd. Och vart tog alla förslag från Folkpartiet vägen? Gick de också samma väg som väljarstödet? Oljeberedskapen var en stor fråga under förra mandatperioden. Vad blir det av detta nu när ni bestämmer? Vilken beredskap ska ni ha vid en eventuell oljeolycka i Östersjön? Och vem vill ha era nödhamnar när vi vet att ni förespråkar ett kommunalt ekonomiskt ansvar för allt skräp, inklusive olja, som driver i land. Kraftfulla nationella insatser är en förutsättning för ett lyckat internationellt agerande. Båda måste till. Ja, så uttryckte sig Sverker Thorén, Gröna liberaler, Folkpartiet, för ett år sedan. Han är nog jätteglad att han slipper stå för detta tomma dokument och era tomma löften. Fru talman! Ett av de få förslag som förts fram är förslaget att förbjuda fosfater i tvättmedel, vilket vi är tacksamma för. Men vi förstår inte varför det bara gäller enskilt bruk. Det förslag som vi gick till val på var att förbjuda fosfater i samtliga tvätt- och diskmedel, alltså även för industriellt bruk. Vi gjorde ingen åtskillnad så som högerregeringen möjligtvis föreslår nu. Förslaget som vi gick till val på har den här regeringen hårdnackat motsatt sig med motiveringen att det inte skulle ha någon större betydelse för miljön om bara Sverige vidtog denna åtgärd. Skulle ett förbud införas skulle det ske gemensamt i EU. Nu har man helt plötsligt kommit till en annan insikt. Nu gör det plötsligt nytta, inte att man går före, för det gör man inte - andra länder inom EU har redan vidtagit denna åtgärd - men nu är det så att om vi minskar våra utsläpp är det bra för miljön. Men jag förstår inte varför man bara ska införa ett förbud mot fosfater för privatpersoner och endast i tvättmedel. Nu ska jag inte skälla på regeringen för att de delvis gör som vi har föreslagit - det är ju bra att de gör något. Hoppas bara att ni stöder reservationen så att inte era kompisar i Rosenbad ändrar sig igen. De fyra högerpartierna brukar i alla debatter framföra att de har fått mandat av väljarna i valet att genomdriva sin politik utan att lyssna på någon annan. De vann ju valet med hela 1,7 procent! Detta argument använder ni när ni skär ned för de arbetslösa, när ni lägger ned arbetsmiljöforskningen, när ni sänker skatten för dem med de högsta inkomsterna och största förmögenheterna och när ni lägger ned Ekobrottsmyndigheten. När det gäller åtgärder för havsmiljön kan jag garantera att ni har större marginal än 1,7 procent. Och det är mycket liten risk att ni skulle tappa än mer i väljarstöd om ni äntligen skulle satsa på att rädda havsmiljön, så våga komma med förslag innan det hela går över styr! Högerpartier, vi behöver minska utsläppen från jordbruket. Det ska kosta att använda handelsgödsel. Vi måste se var vi kan ha djurhållning med tanke på läckagekänsliga områden. Vi behöver åtgärder som minskar kväveutsläppen från dieselbilarna. Vi måste ställa krav på minskade avgasutsläpp från fartygen. Och, som Folkpartiet sade i opposition, kraftfulla nationella insatser är en förutsättning för ett lyckat internationellt agerande. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och står bakom våra övriga reservationer. I detta anförande instämde Catharina Bråkenhielm (s).
Wiwi-Anne Johansson (V)
Anf. 2 Wiwi-Anne Johansson (V)
Fru talman! Det är som om havet har fått feber. Så sade en invånare i Alaska i ett tv-program om klimatförändringarna nyligen om klimatförändringarnas effekt på havet utanför Alaska. Många fiskar är sjuka, havet blommar av alger och Alaskas invånare får det allt svårare att livnära sig på havet. Hans liknelse att det är som om havet har fått feber fastnade. Det är ju som om hela jorden har fått feber. Ett av de synliga bevisen på att klimatet och därmed haven inte mår bra får vi varenda sommar när Östersjön förvandlas till en grön och trögflytande sörja. Det är ett bevis på feber och ohälsa. Västerhavet har också mått bättre förr. I både Östersjön och Västerhavet ökar antalet syrefattiga bottnar. Genom utsläpp av gifter från sopförbränning och deponier från jordbruk och avlopp kommer kväve och fosfor. Sjöfartens utsläpp av kväve i havet ökar också. Fossila bränslen som bensin och diesel hamnar också till slut i havet. 25 procent av kvävetillförseln i Östersjön kommer från trafiken. Allt hänger ihop. Kort sagt: Haven är i kris. Och värst är det för Östersjön som, trots att det är världens näst största hav med bräckt vatten, mest liknar en insjö. Medeldjupet är bara 56 meter, att jämföras med Medelhavets medeldjup som är ca 2 000 meter. Det betyder en betydligt sämre omsättning av vatten och syre. Och, som sagt, sämst mår Östersjön. För Östersjöns skull måste det till en livräddande aktion, och det genast, för Östersjön håller faktiskt på att dö. Vi måste livrädda Östersjön. Därför har Vänsterpartiet föreslagit att det ska inrättas en helt ny budgetpost bara för havspolitik för att visa att det är allvar och att det krävs särskilda satsningar och pengar för en god havspolitik. Vänsterpartiet vill införa ett havsinvesteringsprogram liknande klimatinvesteringsprogrammet Klimp. Syftet är att i Naturvårdsverkets regi vara med och finansiera åtgärder som ger valuta för både pengarna och havsmiljön. Vi har uppmanat regeringen att titta på våra förslag på miljöområdet om det var så att regeringen led av idétorka. Några idéer har regeringen dess bättre lanserat. I vårpropositionen skriver regeringen att hotet mot vår havsmiljö är en viktig utmaning. Regeringen kommer därför att presentera ett paket av åtgärder som syftar till att förbättra havsmiljön. Det låter ju fint och väldigt bra. Regeringen har också tyckt att Vänsterpartiets förslag om att syresätta de många döda bottnarna i havet är något att gå vidare med. Men det är klart att det kostar pengar att rädda havet. Och var finns pengarna? Svaret är att pengarna till regeringens satsning på havet finns i skogen. 40 miljoner vill regeringen satsa på havet. 38 miljoner av dessa miljoner tas från åtgärder för biologisk mångfald. Det är ju knappt att man tror att det är på riktigt, men tyvärr verkar det vara så illa. Det är som om inte skogen, havet, luften och allt hänger ihop. Det är lätt att känna sig febrig och yr när man möter regeringens miljöpolitik. Pengar för att rädda havet tas från skogen, som behöver varenda krona för att skyddsvärd skogsmark ska kunna undantas från skogsbruk. Ytterligare 350 000 hektar utöver miljömålet behöver skyddas, enligt Skogsstyrelsen. Det är bra för havet, det är bra för skogen och det är bra för klimatet. Men är det bra för miljön att rädda havet med pengar från skogen? Nej, det är självklart inte bra för miljön. Regeringen talar om att ta bort skatt på förbränning och avfall. Hur bra är det för miljön? Trängselavgifterna i Stockholm ska inte användas till att förbättra kollektivtrafiken utan för att bygga vägar och stimulera bilåkandet. Är det bra för miljön? Regeringens miljöpolitik, vare sig den handlar om havet, skogen eller luften, övertygar inte. Det vore önskvärt om regeringen kunde tänka två miljötankar samtidigt. Kan de borgerliga ledamöterna i utskottet göra det? Tänk att det går att satsa på havet och på biologisk mångfald samtidigt! Vänsterpartiet vill satsa 1 miljard på havet de kommande tre åren. Regeringen vill satsa mindre än hälften och tar, som sagt, pengarna från skogen och från biologisk mångfald, samtidigt som man har avskaffat förmögenhetsskatten och fastighetsskatten för de rika. Det finns pengar. Använd dem till miljön! Vänsterpartiet satsar på en långsiktigt hållbar förvaltning av havet som går tvärsigenom olika förvaltningar, där både fisk och fiskefrågor hanteras tillsammans med allt annat som rör havet och dess miljö. Därför vill vi se en ny regional förvaltning av Östersjön och Kattegatt som ett pilotprojekt. Det utvecklas intressanta metoder i Lysekil på västkusten. Med hjälp av musselodlingar ska man lyfta näringsämnen ur havet. Det är en av flera intressanta metoder som man noga bör följa upp och utvärdera. Bättre kväverening i reningsverk och enskilda avlopp är andra områden att arbeta med. Vi välkomnar i likhet med Socialdemokraterna att man inte ska få använda fosfor i tvättmedel, men det borde inte begränsas till enskilda hushåll. Vänsterpartiet har en massa förslag, men vi vill inte ta pengarna från ett miljöområde till ett annat. Men det är som det är med en borgerlig regering. Man tar från de fattiga och ger till de rika. I Vänsterpartiet vill vi ta från de rika och ge till de fattiga - den fattiga och utarmade miljön. Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga av våra reservationer i miljöutskottets betänkande MJU11, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 2 och 10 och väntar ivrigt på de borgerliga utskottsledamöternas nya förslag som de kanske kommer med här.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 3 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Jag ställer mig bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation nr 10. Kristdemokraternas motion om fosfater i tvättmedel är också en mycket bra motion som vi i oppositionen ställer oss bakom. Våra hav är kraftigt påverkade av decenniers utsläpp av gifter och näringsämnen från både land och luft. Dessutom riskerar ett alltför stort uttag av fisk att förändra ekosystemen. Forskningen ser i dag tendenser till att helt andra arter än tidigare kommer att dominera. Spigg ersätter rödspotteyngel på västkusten, och skarpsill ersätter torsk i Östersjön. Fintrådiga alger fyller badvikarna, och blågrönalger ersätter kiselalger i planktonblomningarna. Omfattningen av skador orsakade av ett för högt fisketryck, gift- och oljeutsläpp samt övergödning är inte fullständigt kända. Det kan konstateras att produktionen av ekosystemets varor och tjänster har försämrats och fortsätter att försämras på ett dramatiskt sätt. Framtida klimatförändringar kan dessutom komma att påverka förutsättningarna för fungerande ekosystem ytterligare. Det verkar som om hoten mot Östersjön och Västerhavet består. Många insatser har ändå gjorts genom åren, och det är viktigt att nämna att om vi inte hade infört förbud och begränsningar mot användningen av PCB och DDT i början av 70-talet så hade vi kanske inte haft havsörn och gråsäl i dag. I årtionden rådde badförbud längs Estlands, Lettlands och Litauens kuster, men genom ett stort antal åtgärder är de i dag badkuster igen. Exporten av bland annat olja, som dessutom har ökat, innebär ökade fartygstransporter på haven. Om fartygen inte lever upp till bestämda krav så finns det risk för olyckor med oljeutsläpp. Även illegala utsläpp är mycket allvarliga och kan förekomma när fartygen rengör sina tankar och maskiner. Mängden bottenlevande fisk har minskat drastiskt. För många bottenlevande fiskarter var mängden lekmogen fisk i slutet av 90-talet endast en tiondel av vad den var i början av 70-talet. För vissa bestånd har minskningen varit ännu mer drastisk. Kraftiga minskningar riskerar att leda till dramatiska ekosystemförändringar, så kallade flippar, som kan omöjliggöra en återhämtning av fiskbestånd. Är de hotade bestånden dessutom genetiskt unika riskerar de att aldrig någonsin ersättas om de försvinner. Viss fisk, ofta av den fetare sorten, kan innehålla miljögifter, och vissa kostrestriktioner finns. Mängden gift som används i samhället ökar. I Sverige har en trend med ökad användning av läkemedel rått. Den aktiva substansen i de läkemedel som används i Sverige har någonstans jämförts med användningen av bekämpningsmedel. En stor del av resterna av dessa aktiva substanser spolas ned i hushållens och sjukhusens avlopp och når haven via de kommunala reningsverken. Havet ägs av alla och ingen samtidigt. Det är många som hävdar rätten till havets resurser, men inte lika många tar yttersta ansvaret för havet. Det finns en hel del förslag på åtgärder, och det finns ett stort engagemang från många håll, men genomförandet fastnar för ofta på vägen. Självklart behövs det goda överenskommelser mellan länder och ett utbyte av kunskap, och det ska vi absolut använda det internationella arbetet till, men vi ska våga stå upp för de akuta värdena. Vi har hört att alliansregeringen ska satsa ½ miljard på att rena vår havsmiljö och på nya satsningar på havet. Det är bra att man satsar på havet, men samtidigt är det obegripligt att man tänker ta en del av dessa satsningar från ett annat område som också behöver satsas på, nämligen den biologiska mångfalden. Om jag har uppfattat budskapet från alliansregeringen rätt så handlar det om försök med syresättning av syrefattiga bottnar, satellitövervakning med kartläggning och en utvärdering av samhällsekonomiska konsekvenser av miljöförstöringen i haven. Det ska ske en intensifiering av Östersjösamarbetet, och utfiskning av skarpsill i vissa begränsade områden ska testas. Det nämns att man ska återskapa marina vandringsvägar, men det är svårt att hitta prislappen på det och alltså vilka pengar man har i åtanke. Hur rimmar det med att bevilja elcertifikat för ny småskalig vattenkraft? Alla partier i riksdagen verkar finna att ett arbete för förbud mot fosfater i tvättmedel är en viktig åtgärd. Mer tveksamt känns det att handla med utsläpp av fosfor och kväve som ibland omnämns. Men det kanske blir bra. Problemet med övergödningen i havet behöver vi lösa på land innan det kommer till havet. Och det är alltid trevligare att arbeta förebyggande. Vi har haft en struktur i samhället som fullt ut har styrts av de ekonomiska vinsterna. Inom jordbruket har man balanserat och kalkylerat hur man genom exakta insatser av gödsel kunnat få maximala avkastningar. Till sin hjälp för att bruka jordarna har man använt utdikning av vattensjuka marker. Stora områden av våtmarker, små vattensamlingar, dammar och öppna krokiga diken har täckdikats bort eller rätats ut för att vattenflödena snabbt ska försvinna och för att marken ska bära traktorerna i vårbruket. Maskinerna har samtidigt blivit större och tyngre och kräver dessa säkra torra marker. Jag anser att vi måste tänka om och att det är flödet till havet och de mänskliga aktiviteterna som många gånger är totalt förödande. Näringsämnena ska inte rinna ut i havet, och det är där det kretsloppsanpassade jordbruket kommer in. Inom det ekologiska jordbruket finns många fördelar och garantier för ett resurssnålt tänkande. Det är därför som vi måste använda gödsel på ett spridningsområde som motsvarar djurantal. Det är också därför som vi måste utveckla möjligheten till separation av avfall, även det humana avfallet, genom separationslösningar. Det är därför som vi måste återställa våtmarker som fångar upp kväve och andra näringsämnen, och det är därför som vi i Miljöpartiet ständigt och om och om igen talar om att sluta kretsloppen i samhället. Det är av stor vikt att i samband med samhällsplaneringar ta ansvar för alla dessa frågor. Hur får vi tillbaka flödena på rätt plats i ett samhälle där fler och fler bor koncentrerat i städer? Det finns fördelar. Man behöver inte vara förespråkare för det ena eller det andra, och man måste inte hålla på landet eller staden. Men man måste bygga hållbara system, se möjligheterna och förstå hur man kan knyta ihop kretsloppen. Satsningar på biogas i stort och smått är en sådan positiv lösning. Minskade transporter är också en, och den är självklar. Att äta närodlat är oftast positivt, och man bör använda musslor och se musselodling som en positiv resurs. Det är ett mycket intressant projekt som pågår i Lysekil. I dag skördar man oerhört många musslor där och exporterar dem direkt till Holland. Vi behöver förädla dem här i Sverige också. Det behövs fler konkreta åtgärder än de som alliansregeringen har slagit på trumman för. Det behövs kreativa lösningar som är fullt genomförbara. Många av dessa lösningar är nära människors vardag, och man kan själv se hur ens liv påverkar omgivningen. Det är stora överenskommelser av mäktiga människor som ska till, men även det vardagsnära livet ska kännas rätt.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 4 Sofia Arkelsten (M)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Havsmiljö är ett spännande ämne. Nu behandlar vi 5 motioner med 23 yrkanden som handlar om just havsmiljö. Ämnet är ju större än så och debatten har handlat om mer än det som man har motionerat om. Som en av reservationerna säger är en ren och levande havsmiljö ett mål i sig självt. Vi behöver göra mycket för att slå vakt om alla våra hav, inte bara göra mer för att rädda Östersjön. Sverige har länge arbetat med just havsmiljöfrågorna. En motion handlar om utvecklingen av Östersjöns miljöarbete. Regeringen har varit väldigt tydlig med att havsmiljön är en av de mest prioriterade miljöfrågorna. Vi lägger stor kraft på att både Östersjön och Västerhavet ska vara levande hav. Vi bygger vidare på det arbete med havsmiljöstrategin som presenterades i den gamla Perssonregeringen, men vi gör lite annorlunda; vi gör lite mer. Vi tänker utanför lådan. Vi tar ett bredare grepp. Vi vill göra det tydligt med ansvaret för havsmiljön. Därför pratar vi med varandra när det gäller jordbruk, sjöfart och fiske. Det kommer en stor proposition. Då får vi anledning att prata mycket mer om havsmiljö. Fru talman! Nyss lade vi som är i regeringsställning grunden för en ny sammanhållen havspolitik. Vi presenterade ett helt paket av åtgärder i vårbudgeten. 40 miljoner avsätts för det arbetet i år. De pengar som går till biologisk mångfald ligger kvar på samma nivå som förra året. Totalt satsar vi 450 miljoner kronor på havsmiljön fram till 2010. Det här är första gången som vi har en egen satsning på havsmiljö. Det är något som jag är väldigt stolt över. Vad en politiker gör kan ju aldrig mätas i pengar eller i vad vi lägger i budgeten. Det handlar om vad vi gör. En viktig nyhet och ett nytt sätt att tänka är att vi tar fram den samhällsekonomiska rapporten som visar vad det kostar med miljöförstöringen. Den ger lite olika framtidsbilder. Miljöfrågor är ofta svåra och ganska diffusa. Det här är ett sätt att hjälpa till att tänka nytt. Rapporten fungerar på samma sätt som Sternrapporten i Storbritannien. I det här arbetet bjuder vår regering in andra regeringar. Det ska vara klart till det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Till det långsiktiga arbete som pågår kommer ett antal handfasta förslag som ger hyfsat snabba miljöförbättringar. Vi har hört något om det i dag. Vi syresätter syrefattiga bottnar. Vi restaurerar havet genom utfiskning av skarpsill i ett avgränsat kustområde. Det kanske låter konstigt att havet blir bättre av att man tar bort en sorts fisk, men det handlar om att minska övergödningen och öka bestånden av torsk och strömming. Det handlar om att se ekosystemet. Vi inför pilotprojekt för att återskapa marina vandringsvägar. Vi jobbar mer med forskning och övervakning. Vi samarbetar också med andra. Regeringen driver på i EU när det gäller det marina direktivet, fiskeripolitiken och Helcom - sättet att samarbeta om Östersjöns marina miljö. Vi vill utveckla handeln med utsläppsrätter för fosfor och kväve. Det tror jag är otroligt viktigt. Vi politiker har ett stort ansvar. Det är lätt att fastna i de gamla organisationerna. Ibland får jag en känsla av att riksdagen skulle klara sig ganska bra utan oss politiker. Det är lätt att hamna i de gamla hjulspåren. Nu har vi ett förändrat ledarskap som gillar samarbete. Det viktigaste är att vi pratar med varandra och inte låter organisationen styra. Vi har ett jättebra exempel på det. Mötet i Saltsjöbaden för några veckor sedan är faktiskt historiskt. Där satt vår miljöminister Andreas Carlgren och vår jordbruksminister Eskil Erlandsson i samma rum och pratade med varandra. - Jag får applåder från Socialdemokraterna. - De pratade med topptjänstemän från Östersjöländerna som också jobbar med miljö- och jordbruksfrågor. Det har aldrig hänt förut. Min vision är att vi ska komma till rätta med det som påverkar våra hav. Det intressanta är att mötet verkligen betonade det fortsatta behovet av att prata med varandra över sektorsgränserna. Vi i utskottet ser positivt på regeringens inledning av det här arbetet. Vi ser med glädje fram emot de förslag till åtgärder som går utanför sektorerna och utanför vårt lands gränser. Vi har dessutom stoppat in en viktig bit i betänkandet. Vi vill framhålla värdet av enskilda lantbrukares insatser. Vi brukar säga att idéer spelar roll, men det är människor som gör skillnaden. Vi kan inte lagstifta fram allt. Det bygger mycket på människors engagemang. Fru talman! Den motion som har flest förslag rör formerna för hur vi förvaltar våra hav. Vänsterpartiet vill ha en mer planmässig hantering. Det tycker jag är ett intressant ordval. Det pågår ett omfattande arbete. Grönboken från EU när det gäller den gemensamma havspolitiken är ute på remiss. Naturvårdsverket jobbar med ett pilotprojekt för förvaltning. Det kommer i december i år. Havsmiljöutredningen får tilläggsdirektiv för att utreda hur vi kan göra hela Östersjön, som många av motionerna handlar om, till ett pilotområde under EU:s paraply så att alla berörda länder kan samarbeta på ett smidigt sätt. I en av motionerna finns det åsikter om vad länsstyrelsen ska göra. Utskottet har kommit fram till att riksdagen har en begränsad makt. Vi kan inte i detalj bestämma vad länsstyrelserna ska göra. Alla vi som representerar Stockholms stad och Stockholms län har varit inbjudna till mannen med den - förutom talmannen - kanske coolaste titeln, Stockholms landshövding Per Unckel. Han pratade mycket om skärgårdsfrågorna och om hur viktigt det är att ha ett levande hav även i storstadsområden. Jag tror därför att det som efterfrågas i motionerna är uppfyllt.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 5 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Det är spännande med havsmiljöfrågor, tyckte Sofia Arkelsten, och att de under det år som gått verkligen har lyckats. De har lyckats sätta två centerpartister i samma rum så att de kan prata med varandra. Det var en oerhörd framgång, förstod jag. Jag blir djupt imponerad. Det berömda mötet i Saltsjöbaden med tjänstemän var det som den här regeringen nedgraderade. Det var ett initiativ från den socialdemokratiska regeringen. Det skulle hållas ett möte på Gotland mellan jordbruksministrar, fiskeministrar och miljöministrar för att man insåg att vi inte kan diskutera varje segment för sig. Fiske påverkar havsmiljön. Trafiken påverkar havsmiljö, klimat och så vidare. Allt hänger ihop. Jag blir minst sagt besviken på era aktiviteter. Under fyra år framförde ni hur viktigt det var med snabba åtgärder eftersom Östersjön höll på att kantra miljömässigt. Vi vet vilka problemen är. Forskarna säger att man inte har en aning om ifall experimentet att blåsa ned lite syre i botten fungerar. Man har ingen aning om ifall det hjälper att fiska upp lite skarpsill. Däremot säger forskarna att vi fiskar upp alldeles för mycket torsk. Vi fiskar upp fyra, fem, sex gånger för mycket, enligt forskarna. Varför är de forskarråden så lite värda i förhållande till annat, frågar jag mig. Vi vet att det näringsläckage som i dag pågår från jordbruket och från trafiken är källan. Vi måste stoppa tillflödet innan vi blåser ned syre i botten. Man kan ju blåsa ned syre i botten och se om det fungerar. Det kostar säkert oerhört mycket pengar. Östersjön är ganska stor. Jag undrar vad ni har för åtgärder att komma med som inte ligger i framtiden, eftersom det var så bråttom.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 6 Sofia Arkelsten (M)
Fru talman! Jag förstår att Jan-Olof Larsson tycker att det är väldigt viktigt och motiverar sin applåd, som säkert kommer att stå med i det fantastiska protokollet, och visar att det inte var vänligt menat. Och det var ju tråkigt. Jan-Olof Larsson, du säger många saker, men du ställer inte så många frågor. Det kommer att komma en ganska stor havsmiljöproposition. Där kommer en hel del åtgärder att föreslås. Men vi vidtar redan en del åtgärder. Jag skulle vilja ställa en fråga till Jan-Olof Larsson. Ni hade så mycket tid på er. Varför har ni inte gjort något? Vi levererar, men ni gör ingenting. Ni har inga visioner. Jag har läst Socialdemokraternas reservation, men där finns ingenting. Det är ju sorgligt. Antingen tycker ni som vi, eller också har ni ingenting att komma med.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 7 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Om du, Sofia Arkelsten, går in och tittar på Miljödepartementets hemsida så ser du våra visioner där. Där framgår den förra socialdemokratiska regeringens havsmiljöpolitik. Där finns hela dokumentationen. Sofia Arkelsten säger att vi hade så lång tid på oss. Men nu har ni vunnit valet i en jordskredsseger - med 1,7 procent. Ni har fått mandat av svenska folket att genomföra alla de förslag som ni faktiskt radade upp under den förra mandatperioden. Det var förslag på förslag. Men nu har ni inte kommit med ett enda förslag som ger någon verkan, utan ni ska avvakta och bereda frågan under ett antal år till. Vad ska ni göra med näringsläckaget från jordbruket? Har ni något som helst förslag? Det är ju det stora problemet. Ytterligare ett problem är trafiken. Vad ska ni göra åt dieseltrafiken? Vad har ni för åtgärder? Om ni inte stoppar tillförseln hjälper det inte att blåsa ned luft på havsbottnarna.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 8 Sofia Arkelsten (M)
Fru talman! Det är viktigt att vi kommer ihåg att det som vi debatterar här är det som står i betänkandet. Det är smärtsamt tydligt att Socialdemokraterna saknar visioner i dessa frågor. Ni har ingenting att säga. Det är väldigt tråkigt. Jag kan däremot berätta att vi har påbörjat arbetet. Vi sätter i gång. Vi talar med varandra. Vi talar över sektorsgränserna, och vi samarbetar inom EU. Jan-Olof Larsson valde att ta upp torskfrågan. Det är ganska intressant därför att för första gången har Sverige inom EU lyckats få ned torskkvoterna. Den gamla socialdemokratiska Perssonregeringen klarade inte det, utan den satte sig och surade vid sidan av och var inte ens med i diskussionerna. Det tycker jag är tråkigt. Jag har stora förhoppningar om att vi kommer att leverera en alldeles utmärkt miljöpolitik även när det gäller havsmiljöfrågor. Det är otroligt prioriterat av oss.
Claes Västerteg (C)
Anf. 9 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Vår havsmiljö väcker känslor. Det har vi kunnat märka redan i debatten här. Men den väcker känslor långt utanför denna kammare. Vi seglar i havet, vi badar i havet, vi fiskar i havet och vissa har havet som arbetsplats. Vår kärlek till både Västerhavet och Östersjön delar vi med våra grannländer. Men det är inte bara en kärlek som vi delar utan också den akuta miljösituationen. Våra hav ger oss stora möjligheter. Fisket och sjöfarten är betydande och avgörande för företagsamheten. Jordbruket och livsmedelsindustrin är beroende av uthålliga havsresurser. Och skärgårdsmiljöerna är oerhört viktiga för de många turistföretag som är aktiva i den skärgård som finns runt våra kuster. Dessa möjligheter gör också att vi möter tydliga och akuta miljöutmaningar. Vi har läckage av näringsämnen som kväve och fosfor från industri, jordbruk och hushåll. Vi vet att det orsakar algblomning och döda havsbottnar. Torskbestånden har minskat på grund av syrebrist och överfiske. Och långlivade miljögifter som dioxiner och kadmium hotar Östersjöns ekosystem. Vi är många som under de senaste åren med förskräckelse har följt utvecklingen i Östersjön, vårt sårbara innanhav. Vi har tagit del av larmrapport efter larmrapport. Vi kan konstatera att den ansträngda miljösituationen i Östersjön i mångt och mycket kan liknas vid ett klassiskt problem - de allmänna tillgångarnas tragedi. Övergödning, för hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter beror på aktiviteter och handlingar som kanske verkar rationella för enskilda individer eller länder, men sammantaget leder detta till ett kollektivt slöseri med den gemensamma resursen - Östersjön. Fru talman! Precis som har nämnts av min kollega Sofia Arkelsten är havsmiljön en av de högst prioriterade miljöfrågorna för regeringen. Vi kommer under de närmaste åren att lägga stor kraft på att säkerställa Östersjön och Västerhavet som levande hav. Jag väljer att upprepa lite grann av det som Sofia Arkelsten var inne på, nämligen att vi nu lägger närmare ½ miljard kronor på satsningar för att rena vår havsmiljö. Det är ett nytt anslag som alltså inte har funnits förut. Det står i ganska bjärt kontrast till vad den förra regeringen gjorde. Vi behöver vidta åtgärder snabbt, som man har varit inne på här tidigare. Men vi behöver också ökade kunskaper. Vi behöver exempelvis se till att vi får ordentliga kartor över våra havsbottnar. Vi har väldigt fina kartor över hur landskapet ser ut på land. Vi vet exakt hur höga våra berg är, och vi vet hur topografin ser ut. Men om vi tittar på hur landskapet ser ut på havsbottnen vet vi väldigt lite. Vi har väldigt liten koll på hur den exakt ser ut. Det gäller både Västerhavet och Östersjön. Den här satsningen kommer bland annat att leda till att vi ökar kunskapen så att vi sätter in rätt insatser på rätt ställe. Det är oerhört viktigt att vi i vår iver för att förbättra miljön gör rätt saker på rätt ställe, så att vi inte vidtar åtgärder som går i fel riktning. Jag tror också att Sternrapporten, som sätter fokus på vad detta får för samhällsekonomiska konsekvenser, kommer att vara av stort värde i våra diskussioner med våra grannländer och i vår diskussion med andra länder runt Östersjön just för att kunna tydliggöra varför det är så viktigt att vi tillsammans vidtar åtgärder. Fru talman! Sverige som land kan göra mycket för att förbättra havsmiljön. Därför var ett viktigt beslut det som nu har fattats om att förbjuda fosfater i tvättmedel. Man kommer också med största säkerhet att gå vidare så att detta förbud även kommer att omfatta diskmedel. Detta togs från första början upp i en motion från Kristdemokraterna här i riksdagen. Och i Almedalen i somras deltog vi i en paneldebatt där alla partier avkrävdes svar. Och alla partier var överens om att vi ska ha ett förbud mot fosfater. Det levererar vi nu från regeringens sida. Sedan måste vi givetvis ta nästa steg i det arbetet och få ett förbud som omfattar alla länder runt Östersjön. Då får vi en verklig effekt. Jag tänkte avslutningsvis återkomma till att det krävs ett internationellt samarbete runt Östersjön för att vi ska kunna vända utvecklingen. I EU:s arbete med den marina strategin har Sverige drivit på för att kunna gå snabbare fram. EU:s miljöministrar har efter ett svenskt initiativ beslutat att ge möjligheter att skapa pilotområden för förvaltningen av Östersjön. Det är en fråga som vi från alliansens sida drev oerhört hårt under den förra mandatperioden. Detta kommer att innebära att Östersjön kan gå före och att vi kan pröva nya former. Men det krävs också att vi har ekonomiska styrmedel för att vi ska kunna vända utvecklingen i våra havsmiljöer, styrmedel som gör det lönsamt att göra rätt för miljön och lönsamt att bidra till minskad miljöpåverkan. Vi kommer därför från alliansens sida att vara drivande för att hitta ett system som gör det möjligt att ha en handel med utsläppsrätter för exempelvis kväve och fosfor just för att vi så att säga ska få ett driv där vi använder ekonomin som ett styrhjälpmedel och där vi också ger möjlighet för dem som ligger längst fram att dra ekonomisk nytta av de styrmedel som vi har. Det behövs en helhetssyn på Östersjön och Västerhavet, en syn som utvecklar haven som resurs och samordnar olika intressen för att bevara ekosystemen. Med de förslag som alliansen har lagt fram i vårbudgeten och de förslag som är aviserade läggs grunden för en ny och sammanhållen havspolitik.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 10 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Claes Västerteg yvs över att regeringen satsar ½ miljard på havsmiljön. Den förra regeringen satsade 2 miljarder på havsmiljön. Detta är alltså 25 procent av det som vi satsade, men vi hade det på olika konton. Nu tar man det från biologisk mångfald och för över det till havsmiljön, och så blir det helt plötsligt en jättesatsning. Det är fenomenal matematik. Claes Västerteg, du kan i alla fall vara stolt som tillhör ett parti som har fått in två ministrar i samma rum som diskuterar med varandra för att nå framgång. Men jag skulle ändå vilja fråga dig om något som ni sade under den förra mandatperioden. Ni hade jättemånga förslag då, förslag som skulle sättas i sjön med en gång därför att detta var så viktigt. Och det är viktigt. Kraftfulla nationella åtgärder är en förutsättning för att vi ska lyckas internationellt. Det sade Folkpartiet, och det höll ni med om. Vad gör ni nu åt näringsläckaget från jordbruket? Det måste på något vis hejdas även i Sverige. Och vad gör ni åt trafiken på dieselsidan? Det går inte att säga att ni kommer med någonting om ett antal år. Nu har 25 procent av er tid gått åt. Det är, enligt alla undersökningar, inte troligt att ni får mer än den här mandatperioden. Förhoppningsvis är det på det viset. Tiden är alltså knapp. Det gäller att agera!
Claes Västerteg (C)
Anf. 11 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Låt mig först beröra det här med hur mycket tid olika regeringar får. Som tur är avgör inte Jan-Olof Larsson det, utan det är väljarna som avgör det 2010. Jag är inte så intresserad av olika opinionsmätningar och träningsmatcher, utan jag är intresserad av vad som händer på valdagen 2010. Jag är helt övertygad om att våra väljare då ger oss stöd igen; det där kan vi alltid diskutera fram och tillbaka här i kammaren. Efter den här debatten och efter att ha läst betänkandet där motioner från den allmänna motionstiden behandlas kan jag konstatera att det är tämligen blankt från Socialdemokraterna. Det är ju en enskild motion, en motion från en enskild ledamot, med en kläm som ligger till grund för era reservationer. Sedan har ni hakat på andra partier. Jag tycker att det är lite av tomma tunnor skramlar mest. På samma sätt är det med budgetförslaget. När jag läser er vårmotion ser jag att ni har en annan syn på anslagen till biologisk mångfald - det ska sägas - men i övrigt är det ingen större skillnad, så låt oss komma tillbaka till det. Det vi gör nu är att vi genomför en del saker från den förra regeringen som vi tycker är bra. Men sedan lägger vi på satsningar med just den halva miljarden. Vi gör satsningar för att få fram fler alternativa drivmedel. Vi gör satsningar för att få fler människor att köpa miljöbil. Det är steg i den riktningen som det handlar om. Men Jan-Olof, vi kommer att göra mer. Det kommer fler satsningar. Mycket är på gång redan nu. Efter bara åtta månaders regerande är det en ganska bjärt kontrast till vad den förra regeringen gjorde.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 12 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Att era väljare stöder er även i nästa val tror också jag, men jag tror inte att de blir särskilt många. Ni säger att ni satsar ½ miljard. Det innebär att ni har dragit ned med 1 ½ miljard jämfört med vad vi satsade. Det är ju det som är konsekvensen här. På ett helt år har ni inte kommit med något enda förslag - detta sagt mot bakgrund av alla de förslag som ni hade under fyra år. Kan du inte presentera någonting i dag? Det är ju er politik vi diskuterar. Vi har under ett antal år bedrivit en politik som ni opponerade mot. Ni hade en förfärlig massa förslag, men inte ett enda förslag har ni presenterat under de här åtta månaderna. Jag tycker att det är lite svagt. Ni borde väl komma med något. Det var ju så bråttom för bara ett eller två år sedan. Då var det jättebråttom att rädda Östersjön som håller på att gå under och som varje sommar är en dypöl. Alltså måste ni väl komma med förslag. Ett av de stora problemen är näringsläckaget från jordbruket. Men det är kanske för känsligt för den här regeringen att komma med åtgärder på det området.
Claes Västerteg (C)
Anf. 13 Claes Västerteg (C)
Fru talman! I vårpropositionen lägger vi närmare ½ miljard på satsningar på havsmiljön. Jag vet inte hur Jan-Olof Larsson räknar när han säger att vi har minskat med 1 ½ miljard. Som jag sade i min förra replik kan jag konstatera att Socialdemokraterna inte har något annat förslag. Ni har förvisso ett annat förslag vad gäller den biologiska mångfalden - det ska jag säga - men i övrigt är det ingen större skillnad. Vi har lagt fram förslag om ett antal åtgärder för att både rädda havsmiljön och förändra situationen när det gäller utsläppen från trafiken. Exempelvis gäller det att få in fler miljöbilar i systemet. Det kommer att ha betydelse för vår närmiljö. Det kommer att ha betydelse för klimatet. Det kommer att ha betydelse för vår havsmiljö. Även om det är en upprepning konstaterar jag att det inte finns någon annan politik. Jag ska erkänna, vilket jag också tidigare gjort, att ni gjorde en del bra saker som vi nu för vidare. Det är lite märkligt att, som Jan-Olof Larsson gör, försöka göra gällande att det har skett en så otrolig förändring under de här månaderna. Vi tar till vara mycket av det som gjordes förra mandatperioden. Men vi kryddar det med extra åtgärder. Vi kryddar det med mer pengar som kommer att bidra till en utveckling som gör att vi får en bättre havsmiljö. Men kanske framför allt: Vi är också med på banan i EU. Vi är fyra partier som är helt övertygade om att Sverige aktivt ska bidra i EU. Vi har, som Sofia var inne på, gjort det genom att se till att få ned torskfiskekvoterna så att överfisket minskas - en åtgärd som den förra regeringen inte lyckades åstadkomma därför att man hade två stödpartier som inte ville komma fram på EU-nivå.
Wiwi-Anne Johansson (V)
Anf. 14 Wiwi-Anne Johansson (V)
Fru talman! Vänsterpartiet har en plan för miljön. Men ordet "plan" är tydligen ett fult ord, vilket jag inte visste. Sofia Arkelsten anmärkte ju på att vi skrivit att vi vill ha en planmässig förvaltning. Claes Västerteg kan nog inte säga att vi inte har en havspolitik och en bra miljöpolitik. Som jag sagt tidigare är jag väldigt glad över att regeringen nu tar vårt förslag om att göra havet till ett eget ansvarsområde där man tydligt ser hur mycket pengar man vill lägga. Däremot säger man att man inte tar pengar från den biologiska mångfalden, men det är precis det man gör. 450 miljoner lägger regeringen under de kommande tre åren på detta. Vänsterpartiet har råd att lägga en hel miljard utan att ta från biologisk mångfald. Vi vill inte sänka förmögenhetsskatten eller fastighetsskatten, så på det sättet finns det pengar. Jag ser fram emot den havsproposition som ni här i dag har sagt att ni snart kommer med. Den kan man se fram emot med både spänning och viss fasa. Om regeringen tänker fortsätta att ta pengar från en miljö till att förbättra en annan miljö blir det ingen förbättring totalt sett. Jag skulle därför vilja veta om regeringen i havsmiljöpropositionen tänker ta mer pengar från till exempel biologisk mångfald så att skogen ska dö i stället för havet.
Claes Västerteg (C)
Anf. 15 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Vi kan alltid diskutera det här med anslag och vem som var först. Jag kan konstatera att vi i Centerpartiet i vår budgetmotion hade ett särskilt anslag för Östersjön; det där kan vi hålla på och tugga fram och tillbaka. Nu har vi ett anslag. Nu lägger vi ½ miljard på att rädda havsmiljön. I och för sig har vi efter den här debatten en debatt om biologisk mångfald. Men jag ska kort ge ett svar. Jag återkommer senare i nästa debatt, så vi får säkert anledning att diskutera detta. Alla behöver vi se över de åtgärder som vidtas för att nå miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald. Enligt alla rapporter kommer vi inte att nå till exempel målet om skyddsvärd skog. Då vore det oansvarigt av oss att bara gå på i samma hjulspår och inte fundera över om vi gör de rätta sakerna för att nå de här miljömålen. Miljömålen var alla sju partierna överens om när beslut fattades i denna kammare. Därför gör vi nu halvhalt och ser över vad som behöver göras för att vi ska nå miljömålen. När det gäller nivån för de pengar som vi lägger är det en frysning av 2006 års nivå, alltså samma nivå som den förra regeringens. Att försöka göra gällande att det är en dramatisk förändring, att vi nu dödar skogen, är alltså att ta till stora överdrifter.
Wiwi-Anne Johansson (V)
Anf. 16 Wiwi-Anne Johansson (V)
Fru talman! Jag påstår inte att regeringen vill döda skogen, utan jag ser bara att man i vårpropositionen tar pengar från biologisk mångfald och skog och för över till havet. Det är väldigt enkelt att se; det är bara att läsa innantill. Vi ska strax prata om biologisk mångfald. Då får vi kanske anledning att återkomma till frågan. Men det är inte så att man inte vet vad som kan göras för att skydda skyddsvärd skog, och det är inte så att mindre skog behöver skyddas i dag jämfört med hur det var i går. Häromdagen sade Skogsstyrelsens generaldirektör och forskare att vi behöver satsa mycket mer, att vi behöver satsa på ytterligare 350 000 hektar, utöver miljömålet, för att rädda den biologiska mångfalden och skogen. Det kan väl inte vara så att Claes Västerteg inte tycker att vi ska rädda den skogen?
Claes Västerteg (C)
Anf. 17 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Jag tror att vi ska börja fundera på hur vi tolkar vad som sägs i massmedierna. Också jag hörde intervjun i måndags med Skogstyrelsens generaldirektör. Han var väldigt tydlig om att den här utredningen bereds inom Skogsstyrelsen. Man har inte fattat något beslut om utredningen och kommit fram till något. Vad vi kan konstatera är att de åtgärder som den förra regeringen vidtog genom att köpa in en mängd skog och förstatliga den för att kunna nå miljömålet inte har gett effekt. De gör inte att vi når miljömålet. Därför vore det oansvarigt av oss att säga: Vi fortsätter som vi har gjort förut. Vi måste titta över vilka åtgärder som kan nå fram. Är det andra system som gör att vi kan nå miljömålet? Jag tycker att vi ska nå miljömålet om exempelvis skyddsvärd skog. Det har vi varit med att fatta beslut om här i riksdagen. Det gäller att göra rätt saker så att vi får ut mest biologisk mångfald per satsad krona. Att göra något annat vore mycket oansvarigt.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 18 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag vill först peka på att vi ska ha tre debatter här i dag. Det är nu först om havsmiljöpolitik, sedan om biologisk mångfald och sist om fiskeripolitik. Debatterna kommer att ha väldigt många beröringspunkter. Efter några timmar här kan nog både Wiwi-Anne Johansson och Vänsterpartiet känna sig lugna över att vi har förmåga att hålla minst en och till och med många tankar om miljön samtidigt i huvudet. Nu handlar det om havsmiljöpolitiken. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. Många av frågeställningarna har tagits upp av mina allianskolleger, Sofia Arkelsten och Claes Västerteg. Jag kommer i viss mån att upprepa en del saker, även om det är nya infallsvinklar. I betänkandet finns elva reservationer. När man läser dessa reservationer ord för ord, benar upp det och ser vad vi tänker och tycker kan man dra slutsatsen att det finns en väldigt stor samstämmighet i politiken även om man kan hitta vissa nyansskillnader, som faktiskt inte är så stora. Man kan då tycka att det är lite konstigt att höra en sådan närmast bitterhet och hätskhet från Socialdemokraternas representant Jan-Olof Larsson i hans inledningsanförande. Vi sticker inte under stol med att det gjordes många bra saker av s-regeringen och att vi fullföljer många av de sakerna. Jag vill också inledningsvis lägga fast att vid sidan av klimatet är havsmiljön en fråga inom miljöpolitiken som alliansregeringen prioriterar väldigt högt. Det har naturligtvis sina förklaringar. Det gäller i sammanhanget både Östersjön och Västerhavet. Det ska vi också betona. Från Folkpartiets och övriga allianspartiers sida hyser vi stora förhoppningar om att vi kommer att ha en positiv utveckling i arbetet med att återställa och säkra balansen i havsmiljön. Jan-Olof Larsson var här inne på vad väljarna kommer att tycka. Jag tror att de kommer att uppskatta arbetet när mandatperioden är slut. Det handlar om att ha visioner, tydliga mål och en tro på att det går att förändra och att man vidtar åtgärder som ger ett avtryck i miljön. Tina Ehn var inne på att det har gjorts många positiva saker och varit många positiva resultat. Bland annat har saker och ting blivit bättre i EU. EU är inte bara eländes elände. Fru talman! Frågan om ½ miljard kronor fram till år 2010 som regeringen har föreslagit i vårpropositionen har tagits upp. Vi från Folkpartiets sida tycker också att det är väldigt bra att vi nu tillsammans i allianssammanhang skapar ett tryck och fokusering på havsmiljön. Det handlar mycket om enkla konkreta förslag. När det gäller förslaget att titta på vandringsvägar för fisk ser man att det finns en väldigt stark koppling till det som vi diskuterar senare i dag om fiskeripolitiken. Jag vet inte vilken siffra det var, men det är många öringar och ålar som går under i våra kraftverk och på väg ut till havet. Det finns starka kopplingar. Det handlar väldigt mycket om att täppa till kunskapsluckor. Jag kan tycka att det känns lite underligt om man raljerar över ett sådant förslag som att syresätta bottnar bara för att man inte vet exakt vad det leder till. Det kan egentligen ingen säga. Men någon måste faktiskt satsa resurser och försöka att se vad det leder till. Man hamnar i ett moment 22 om man bara är beredd att göra sådant som man exakt vet vad det leder till. Det gäller att få kunskap så att man vidtar rätt åtgärder. Fru talman! När det gäller att kartera havsbottnarna kan jag och Folkpartiet känna oss lite extra nöjda med det. Vi har från Folkpartiets sida motionerat om det så sent som förra året. Vi drev i en reservation att det var en viktig sak att få fram. Det känns lite skojigt för oss att man nu antar det förslaget och ser vikten av det hela. Det är inte så att det är ett förslag som bara är politiskt grundat. Det är en fråga för forskningen att detta är viktiga grunddata som måste finnas. När det gäller havsmiljön är vi helt överens om att det är allt annat än en ensidig nationell angelägenhet, och det har tagits upp här. Vi kan vidta nationella åtgärder. Men havsmiljön äger vi tillsammans med många andra. Därför är den internationella samverkan av väldigt stor vikt i sammanhanget. Som har nämnts här tidigare är det väldigt naturligt att EU går som en röd tråd i det här sammanhanget. Vi kan se att regeringen lägger väldigt stor vikt vid att driva frågor inom EU för att få gemensamma åtgärder för bland annat havsmiljön. Vi har från svenskt håll många gånger höga ambitioner, och det är bra. Men ibland når vi inte så långt som vi kanske vill. Det är ändå bra att vi sitter kvar och driver frågorna i EU. Då når vi åtminstone en bra bit på vägen hela tiden. Varje steg i rätt riktning måste ändå vara bättre än att man har så höga ideal att man inte ens deltar i EU-sammanhang. Ett bra exempel är det som Sverige fick igenom när det gäller den marina strategin att man skulle kunna gå före med pilotområden. Det ger väldigt stora möjligheter för Sverige att nu ta initiativ och tillsammans med andra länder kring Östersjön visa att man kan nå resultat genom ett gott internationellt samarbete. Fru talman! Jag vill också lyfta fram andra initiativ så att vi inte får en ensidig bild. Det pågår så mycket annat när det gäller havsmiljöarbete. Jag skulle vilja lyfta fram ett exempel från Skagerrak. Det är något som heter Forum Skagerrak och är ett interregionalt projekt som har pågått sedan år 1998. Där är det regioner och kommuner som har tagit ett initiativ för att ta fram åtgärder just för havsmiljön i Skagerrak. Jag var på deras avslutande konferens här i april. Man slogs av vilken kraft det var i de förslag och initiativ som fanns. De har tagit ett väldigt stort underifrånperspektiv. Det är en helt annan greppbarhet vad man lokalt ska göra. Dessutom känner man att man kan lösa problem utifrån många lokala förutsättningar. Den konkreta åtgärden ligger på något sätt närmare. Det är väldigt viktigt att vi på nationell nivå ändå uppmärksammar att det pågår många andra initiativ på andra nivåer. Fru talman! Som avslutning vill jag ta upp den punkt i betänkandet som heter Åtgärder mot övergödning. Egentligen handlar det om ett yrkande från en folkpartimotion. Eftersom det nu saknas så många andra yrkanden är det skojigt att vårt yrkande får vara med i sammanhanget. Det är en motion som vi kallar för Västkustens fiske . Det är åter ett exempel på att det hänger ihop. Motionen handlar mycket om fiske. Övergödningen är en faktor som måste lösas för att fisket ska kunna utvecklas. Det som kanske är lite underligt är att vi från Folkpartiets sida anser att vi är väldigt tillgodosedda i utskottets skrivningar. Man tar upp frågorna punkt för punkt. Man talar om övergödningsproblem, reningsverken, de enskilda avloppen och jordbruket. Man tar även upp det här med Lysekil och musselodling. Det är många som har pratat om det i dag, men det är de facto i folkpartimotionen som den konkreta idén har lyfts fram i sammanhanget. Vi tycker att detta är tillfredsställande. Det underliga är att oppositionen tycker samma sak, men man har valt att uttrycka det i en reservation. Det känns lite märkligt, men vi får väl tacka för det stödet på något sätt. I sak är det ändå precis samma sak. Regeringen har nu gått in och beslutat om ett nationellt förbud mot fosfater för enskilt bruk. Det är ett bra beslut kopplat till övergödningen. Man kan framföra kritik hela tiden mot att det är ett alltför kort steg, fel steg och så vidare. Men på något sätt måste vi väl ändå vara överens om detta. Nu går Sverige till EU för att få detta godkänt. Det kommer vi med största sannolikhet att få, och det kommer naturligtvis att ha en positiv inverkan på havsmiljön. Vi borde kunna enas om att det är en bra åtgärd som regeringen vidtar.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 19 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Nej, Lars, jag är varken bitter eller hätsk. Däremot är jag ganska engagerad i de här frågorna. Det här med EU-politiken och att vi socialdemokrater har bedrivit den på ett så dåligt sätt kommer upp gång på gång. Det är ju vi som har suttit vid makten hela tiden som Sverige har varit med i EU. Är det någon som har satt miljöpolitiken på kartan i EU så är det väl vi socialdemokrater från Sverige, inte minst vår miljökommissionär där nere. Nu får ni faktiskt sluta tjata om det här bara för att ni lyckades sänka torskbeståndet med ett par hundra ton! Torsken kommer att utplånas i vilket fall som helst. Det var så jättelyckat, tycker ni. Middagen var säkert god för Eskil, men något annat åstadkom han inte. Jag och Lars var på ett möte för några veckor sedan och träffade en mycket engagerad folkpartist - Sverker. Han pratade om Östersjön. Det gjorde han också tidigare, under sina fyra år här i riksdagen. Han var djupt oroad - det hörde både Lars och jag - över att regeringen inte gör någonting åt allt det som de pratade om att de skulle göra när de var i opposition. Vad händer med möjligheterna att ordna nödhamnar? Det var ju en sådan jätteviktig fråga. Jag förstår att kommunerna inte vill ha några nödhamnar. Lars och hans kompisar tycker ju att kommunerna själva ska stå för kostnaderna när det kommer skit från havet - oavsett om det är olja eller skräp. Det här är viktigt. Hur ligger det till med den frågan nu? Kan vi lugna Sverker lite grann i de här resonemangen? En annan sak som vi förde en diskussion om här för några veckor sedan är nedskräpningen av havet. Lars tyckte att det var konstigt att jag inte har samma linje som i fjol. Skillnaden mellan i år och i fjol är att regeringen har sparat in 15 miljoner på västkustkommunerna när det gäller nedskräpning. Det ska kommunerna betala själva nu. Detta är skillnaden. Tycker Lars att det är rätt att lämna västkusten åt sitt öde?
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 20 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Sverker Thorén deltar ju inte i debatten. Berättelsen från mötet är också lite överdramatiserad. Det som diskuterades var oljeberedskap och nödhamnar. Sanningen är att jag tror att Jan-Olof Larsson kan vara ganska lugn på den punkten. Det pågår för närvarande ett arbete i Miljödepartementet med oljeberedskap och nödhamnar. Jag är ganska övertygad om att vi i den här frågan kommer att få betydligt större resultat på tolv månader än vad s-regeringen lyckades med på tolv år. Detta oroar i alla fall inte mig, och jag tycker inte att det borde oroa Jan-Olof Larsson heller. Jag tror inte heller att det oroar Sverker Thorén. När det gäller kommentaren om EU är den stora skillnaden att vi nu har en regering där samtliga partier vill jobba kraftfullt inom EU. Det finns en klar majoritet för det. Den sitsen hade de facto inte den socialdemokratiska regeringen, och det hämmade helt klart arbetet.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 21 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Jag vill tala om för Lars att den förra regeringen enhälligt var för EU och jobbade där. Det var ingen som var emot det. Däremot hade vi lite olika uppfattningar när det gällde inträdet i EMU; det kan jag tillstå. Men när det gällde att vara med i EU var hela partiet ense. Jag vill gå tillbaka till den debatt som vi förde för ett par veckor sedan om att spara in pengar för västkustkommunerna. Du svarade inte på min fråga. Det gäller din kommun, din kommun och de andra småkommunerna som ska ut med hundratusentals kronor nu för att din regering har sparat in pengar på strandstädningen. Det kan vara en liten fråga i helheten, men det handlar om havsmiljö, turism, näringslivsutveckling och så vidare. Varför ska västkustkommunerna betala detta, som är ett nationellt problem? Du svarade inte på det då, och du svarar inte nu. Jag hoppas att du har rätt om nödhamnarna. Om ni löser den frågan så löser ni också problemet med den ekonomiska situationen. Det finns ingen kommun som går med på att ha en nödhamn om den själv ska betala kostnaderna. Det måste bli ett nationellt ansvarstagande. Då kan vi säkert lösa det, och då löser vi kanske strandstädningen också.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 22 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Vi kan nog bli överens om många saker om vi bara talar om dem. Det var en ren lapsus att jag inte tog med frågan om nedskräpningen. Det är ett nationellt problem, som Jan-Olof Larsson säger. Det är helt riktigt. Men lösningen är internationell där också. Det skräp som finns på västkusten dyker inte bara upp där. Det är genom ett internationellt arbete som man måste få stopp för detta, och det måste göras vid källan så att skräpet aldrig någonsin hamnar i havet. Fram till dess ligger det på kommunerna att sköta renhållningen inom sina gränser.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 23 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Havet och haven väcker associationer och tankar hos oss alla. När vi hör begreppet hav hör vi direkt Jussi Björling sjunga, eller hur? Hans kraftfulla tenor rungar genom våra huvuden. Vi ser vida vyer framför oss som sträcker sig ut mot horisonten där långt borta. Det är vyer som ejdersträcken ibland skär av. Dessa ejdersträck får det att rycka nervöst i avtryckarfingret hos vissa av utskottets ledamöter. Andra av oss ser enbart skönheten. Min fru tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar hos släktingar i skärgården lite norr om Oskarshamn, i Figeholm. Det är en tradition som vi som familj har vårdat under de drygt 30 år som vi har haft tillsammans. Våra döttrar ser fortfarande med glädje fram emot att åka till Figeholm på sommaren. Underbara sol- och baddagar på klippiga öar ute i havsbandet växlades med fisketurer inomskärs efter abborre och gädda eller längre ut efter torsk. För 15-20 år sedan tuffade vi ut en timmes gång med tändkulemotorns trygga knatter i öronen och återvände med precis så mycket torsk som vi behövde bara genom att sitta och pilka för hand amatörmässigt. Vi tog precis så mycket som vi behövde. Plötsligt tog detta slut. Men gädda och abborre fanns i mängd. Nu åker vi ut och tar upp middagen, sade vi. Så åkte vi ut, och efter en timme var vi tillbaka och hade lagom mycket för att ugnssteka gäddan eller abborren eller till ett abborrkok. Det var inga problem. Sedan började gäddorna få sår - elaka sår. Det kändes inte längre lika angeläget att äta gädda. Men det går fortfarande bra att meta abborre. Erfarenheterna av och tankarna på havet ger oss ofta dubbla signaler och dubbla associationer: det stilla kluckandet av vattnet mot båtsidan mot de piskande, vinande iskalla stormarna och svalkande salta bad mot den kläggiga sörjan av algblomning som man inte ens vill doppa tårna i. Det betänkande och de motioner som vi nu hanterar speglar den här dubbelheten, längtan till havet, känslan för havet och oron för havet och det vi har upplevt. Vänsterpartiets partimotion är mycket välskriven och ambitiös. I allt väsentligt är förslagen i den också tillgodosedda med det arbete som pågår i regeringen och som allianskollegerna har pekat på. Det gäller senast förbudet mot fosfatanvändning som vi hoppas kunna genomföra så snart som möjligt. Vi kristdemokrater har under flera år drivit på här i riksdagen. Precis som Jan-Olof Larsson påpekar har vi haft fylliga och innehållsrika reservationer och många förslag. Om man nu vill se dem genomförda hade det kanske varit bra om Jan-Olof och Socialdemokraterna hade fyllt på sin reservation med flera av de förslagen eftersom det tyvärr är ganska tomt i den reservationen. Det mesta av det som vi har arbetat för finns med i regeringens program, men vi måste gå vidare. Det finns ytterligare förslag, och det finns mer arbete som behöver göras. Det är helt riktigt. Vi behöver bli ännu bättre på att involvera brukare och intressenter i havsmiljöarbetet. Det behöver utvecklas. Helcom, och för den delen Ospar också, men kanske framför allt Helcom, Helsingforskommissionen, behöver revideras så att den får mer juridiska och finansiella muskler och kan bli en Östersjömyndighet med kraft. Vi behöver utveckla nödhamnar och öka beredskapen och kapaciteten inför de oljeolyckor som förr eller senare kommer med den enormt ökade trafik som vi har i Östersjön. Vi behöver inventera och slå fast riksintressen för vågkraft. Vi behöver, som någon påpekade, göra kraftinsatser när det gäller läkemedelsrester i det vatten som spolas ut från reningsverken. Där bör vi ta fram en klar och tydlig strategi för hur man ska komma till rätta med detta. Vi behöver intensifiera arbetet med att identifiera och sanera källor för utsläpp av kadmium och PCB. Det ska vara en självklarhet att man ska få lämna spillolja gratis i hamnarna runt Östersjön och på andra håll. Vi behöver ytterligare utveckla och driva på när det gäller olika kriterier och fylla PSSA-begreppet, Östersjön som ett särskilt känsligt och utsatt havsområde, med innehåll. Där kommer vi att fortsätta att arbeta inom regeringen för att driva på. Hittills har vi fått gehör för många av våra frågor, och jag är övertygad om att det kommer att vara så i fortsättningen också. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-05-16
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 8, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utveckling av havsmiljöarbetet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ367.
      • Reservation 1 (s)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s294034
      m760021
      c24005
      fp180010
      kd16008
      v17104
      mp12007
      Totalt16595089
      Ledamöternas röster
    2. Förvaltning av havet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 2 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s980032
      m760021
      c24005
      fp180010
      kd17007
      v01804
      mp12007
      Totalt24518086
      Ledamöternas röster
    3. Utredning om myndighetsansvar för öppet hav

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkandena 37 och 38.
      • Reservation 3 (v, mp)
    4. Förvaltnings- och restaureringsplaner för Stockholmsregionen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ339 yrkandena 2 och 3.
      • Reservation 4 (s, v, mp)
    5. EU:s marina strategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkande 3.
      • Reservation 5 (v)
    6. EU:s ekonomiska ansvar för Östersjöns renovering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkande 4.
      • Reservation 6 (v, mp)
    7. EU:s ekonomiska verksamhet i övrigt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkande 5.
      • Reservation 7 (v)
    8. Internationell samverkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkandena 6-14.
      • Reservation 8 (v)
    9. Forskning och tillgänglighet till havsmiljödata

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ390 yrkandena 36 och 40.
      • Reservation 9 (v)
    10. Åtgärder mot övergödning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ268 yrkande 5.
      • Reservation 10 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s396031
      m760021
      c24005
      fp180010
      kd17007
      v01804
      mp11107
      Totalt139125085
      Ledamöternas röster
    11. Förbud mot fosfater i tvättmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ401.
      • Reservation 11 (s, v, mp)