Hyresrätt m.m
Betänkande 2010/11:CU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 mars 2011
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om hyresrätt (CU13)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hyresrätt. Motionerna handlar om hyresrätten som upplåtelseform, kooperativ hyresrätt och ombildning till bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 14
Motioner från ledamöterna
- Motion 2010/11:C244 av Christian Holm och Johan Hultberg (M) Ägarlägenheter
- Motion 2010/11:C277 av Nina Lundström (FP) Ägarlägenheter i befintliga bostadsbestånd
- Motion 2010/11:C280 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Omvandling av flerbostadshus till ägarlägenheter
- Motion 2010/11:C281 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Tillval och frånval i hyresrätter
- Motion 2010/11:C295 av Börje Vestlund (S) Rättssäkerhet vid ombildning till bostadsrätt
- Motion 2010/11:C315 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Bostadspolitik för Västsverige
- Motion 2010/11:C318 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) Utvecklad reform för ägarlägenheter
- Motion 2010/11:C330 av Tommy Waidelich och Börje Vestlund (S) Bostäder i Stockholmsregionen
- Motion 2010/11:C355 av Kerstin Engle m.fl. (S) Kooperativ hyresrätt
- Motion 2010/11:C358 av Lars Ohly m.fl. (V) Bostad åt alla
- Motion 2010/11:C363 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) Enkel majoritet vid bostadsrättsombildning
- Motion 2010/11:C365 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) Omvandling till ägarlägenheter
- Motion 2010/11:C366 av Johnny Munkhammar (M) Avreglerad andrahandsuthyrning
- Motion 2010/11:Ju403 av Lars Ohly m.fl. (V) Mäns våld mot kvinnor
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-02-03
Justering: 2011-03-03
Trycklov till Gotab och webb: 2011-03-08
Trycklov: 2011-03-08
Justering: 2011-03-03
Trycklov till Gotab och webb: 2011-03-08
Trycklov: 2011-03-08
Reservationer: 12
Betänkande 2010/11:CU13
Betänkande 2010/11:CU13
Alla beredningar i utskottet
2011-02-03
Nej till motioner om hyresrätt (CU13)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hyresrätt. Motionerna handlar om hyresrätten som upplåtelseform, kooperativ hyresrätt och ombildning till bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-03-16
Debatt om förslag 2010/11:CU13
Webb-tv: Hyresrätt m.m
Dokument från debatten
- 2011-03-16Protokoll 2010/11:73
Protokoll från debatten
Anf. 151 Katarina Köhler (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 8 och 10 i betänkandet CU13. Av tidsskäl väljer jag att yrka bifall till dessa men står naturligtvis bakom även våra andra reservationer.
Bostaden är en av de viktigaste frågorna för den enskilda individen. Att ha en egen bostad är en mycket viktig faktor för att skapa sig ett bra liv. Att ha en egen bostad är en förutsättning för att komma in i vuxenlivet. En bostad när jag studerar på annan ort eller när jag flyttar från min hemkommun någon annanstans för att jag fått ett arbete är också en förutsättning för att jag ska lyckas med det.
Bostadsfrågorna är också en oerhört viktig samhällsfråga. Att tillgången på bostäder matchar arbetsmarknaden ute i kommunerna och att det finns studentlägenheter är en förutsättning för högre utbildning på orten. Det i sin tur är väldigt viktigt för möjligheten till utveckling för orten i sig.
Bostadsfrågorna handlar också om hur vi vill bygga upp vårt samhälle och våra städer. Ska vi bygga för segregation eller för gemenskap? Vi kan välja att motverka segregation beroende på hur vi planerar och bygger våra bostadsområden. Det är viktigt med blandade upplåtelseformer i våra bostadsområden.
Dessa frågor har nu under en tid varit rätt mycket i fokus. Allt fler upplever att det finns många problem när det gäller bostäder och bostadsfrågor. Många säger också att samhället har tagit sin hand från de här frågorna, och man är besviken över att marknadens inflytande blir allt större.
Bostadsfrågorna har under ett antal år varit osynliga på den politiska arenan. De har avpolitiserats i hög grad. I stället har det blivit marknaden som i mångt och mycket har fått styra utvecklingen. När det blir så skapar det också större klyftor i samhället mellan grupper och mellan människor.
Framför allt gäller problemen följande områden som jag vill prata lite om. Det är för det första bostadsbristen. Mer än hälften av våra kommuner har brist på bostäder inom olika kategorier. Boverket menar att bostadsbyggandet behöver öka med ytterligare 40 procent för att motsvara befolkningsutvecklingen. Det byggs alldeles för få bostäder i dag, särskilt hyreslägenheter. Enligt Boverkets indikatorer från oktober 2010 säger man bland annat att 220 kommuner av 290, alltså 75 procent, anger att det är en brist på hyresrätter. Hälften av kommunerna har för få bostäder till sina unga mellan 19 och 25 år.
År 2009 lämnades bygglovsansökan in för 60 studentlägenheter i hela landet. Man kan klart säga att det byggandet egentligen helt har upphört.
Det är jätteviktigt att vi får i gång bostadsbyggandet. Vi socialdemokrater menar att ett statligt investeringsstöd kan skapa ett ökat byggande samtidigt som det kan skapa tusentals nya arbetstillfällen.
Vi vill också utöka möjligheterna till ROT-avdrag för bland annat energieffektivisering i allmännyttans bostäder.
Obalansen mellan olika upplåtelseformer är alarmerande i vissa delar av landet, kanske framför allt i storstäderna. De flesta markupplåtelserna de senaste åren har gått till nybyggande av bostadsrätter, och väldigt många hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. Det har skapat ett underskott av hyresrätter som inte gynnar någon.
Prisutvecklingen på bostadsmarknaden är ett annat stort problem. Många samverkande faktorer riskerar nu att skapa en bostadsbubbla även här i Sverige. Prisutvecklingen på bostäder är skrämmande. Prisökningen på bostadsrätter har varit 153 procent de senaste tio åren. För egnahemmen har priserna ökat med 72 procent, medan den allmänna prishöjningen ligger på 16 procent. Dessa siffror talar för sig själv.
Bolånen växer snabbare i Sverige än i andra länder och framför allt snabbare än hushållens inkomster. Hushållens bolån växer varje månad med 13 miljarder kronor. Det motsvarar en årstakt på 8 procent. Nu behöver vi en balanserad politik för att hantera den alltmer riskfyllda utvecklingen på bostadsmarknaden.
Ändrad lagstiftning riskerar att skapa en syn på hyresrätter som inte är rättvis och som ytterligare riskerar att öka klyftor mellan människor i olika områden i landet. Då tänker jag framför allt på stora bestånd av allmännyttans miljonprogramsområden. Många människor som bor i de områdena bor i lägenheter som inte har renoverats eller hållits efter på annat sätt på många år, områden som i vissa fall skulle klassas som sanitära olägenheter, där fukt, ohyra och ventilationsproblem är stående inslag. Det här är ovärdigt Sverige. Ingen ska behöva bo på det viset.
Då kommer jag in på en av de reservationer som vi yrkar bifall till. Det handlar om den borttagna förvärvslagen. Den har tagits bort och i stället ersatts av en förstärkt bostadsförvaltningslag. Vi socialdemokrater menar att den förändringen inte är hyresgästerna till gagn.
Tidigare kunde man anmäla till hyresnämnden om man ansåg att en köpare inte var seriös och det fanns regler som skulle uppfyllas för att förvärvet skulle vara giltigt. Med den nya bostadsförvaltningslagen är hyresnämnden den som i efterhand kan ingripa mot en hyresvärd som åsidosätter sina åtaganden, bland annat genom särskild förvaltning eller genom tvångsförvaltning. Det här kan göras upp till tre år efter förvärvet. I praktiken innebär det att människor som bor i dåliga lägenheter och kanske har gjort det under väldigt lång tid riskerar att få göra det ytterligare flera år innan åtgärder sätts in.
Det borde väl vara mer effektivt att stoppa en oseriös förvärvare före köpet än efteråt. Regeringen menar att den tidigare förvärvslagen inte gav ett bra skydd till hyresgästen därför att tillämpningen av lagstiftningen inte fungerade. Vi säger att man då måste se till att den fungerar och se över tillämpningen. Det hade varit bättre än att ta bort lagstiftningen. Vi menar att behovet av en förvärvslagstiftning har ökat, inte minskat.
Vid remissomgången inför den här förändringen svarade många, inte bara några utan många kommuner att man ville ha kvar förvärvslagen av flera skäl. Bland annat menade man att den hade en preventiv inverkan som man menade skulle försvinna vid lagändringen. Man sade också från flera kommuner att man ansåg att reglerna var så tydliga att det gick lätt att handlägga och hantera de här frågorna och att det var ett skäl att behålla förvärvslagen.
Vår andra reservation handlar om rättssäkerhet vid omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Då vill jag börja med att betona att vi socialdemokrater är för en mångfald av upplåtelseformer. Vi tycker att bostadsrätter är en bra form, att tillsammans äga och förvalta sin bostad. Det ger också rätt till ett direkt inflytande över det egna boendet. Men som jag tidigare har sagt är det viktigt att det finns en balans mellan de olika upplåtelseformerna. Särskilt i vissa områden i storstäderna är det inte så, utan bostadsrätterna och det egna ägandet är dominerande, och vi tror inte att det är bra.
Det är viktigt att det finns en rättssäkerhet vid ombildandet av hyresrätter till bostadsrätter. Regeringen tog 2007 bort den tillståndsprövning som tidigare gällt vid ombildning. Vi menar att också det här är en ideologisk fråga för regeringen. Marknaden ska återigen få ett större inflytande och ska styra. Nu blir det fritt fram för ombildning utan den kontroll som fanns tidigare, bland annat när det gäller prisbildningen.
Det här är också ett skäl till att priserna i dag har rakat i höjden. I dag köps ofta tjänsten av en konsult som ska hjälpa till vid ombildningen. Det har utvecklats en praxis, har jag förstått, som innebär att konsulten inte ska ha betalt om inte ombildningen blir verklighet. Då kan man ändå tro att det finns en risk att någon av de här konsulterna kanske slirar lite med saklighet och rätt information bara för att få igenom ombildningen.
Vi menar också att man i efterhand ska kunna pröva om ombildningen har skett på ett korrekt sätt, till exempel i hyresnämnd eller fastighetsdomstol.
Sammanfattningsvis menar vi alltså att bostadsfrågorna naturligtvis är mycket viktiga, både för individen och för samhället. Bostadsfrågorna hör ihop med andra politikområden och är en viktig del av det goda samhällsbygget. Politiken måste ta sitt ansvar och inte lämna frågan till marknaden att styra över.
Bankernas oskäliga agerande måste stramas upp och regleras tydligare. Bankernas risktagande måste dämpas. Det har alltså att göra med risken för den bostadsbubbla som jag pratade om förut. Politikens ansvar är också att stimulera till ett ökat byggande och ökade insatser till renovering. Framför allt är det jätteviktigt att de boende får veta att det finns en rättssäkerhet, att det finns möjligheter till prövning och att det finns en trygghet i att seriösa fastighetsförvaltare tar sitt ansvar.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jonas Gunnarsson (S).
Anf. 152 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Civilutskottets betänkande 13 om hyresrättsfrågor behandlar 29 förslag från ledamöternas motionsflod i höstas. De 14 motionerna erbjuder en intressant läsning, inte minst mot bakgrund av att Sveriges statsminister för inte så länge sedan i en radiointervju förklarade att hyresrätten inte har någon framtid.
Trots att ljudfilerna från intervjun lades ut på nätet, så att det knappast kan råda någon tvekan om vad statsministern faktiskt sade, fick vi höra en moderat partisekreterare ihärdigt hävda att Moderaterna visst är positiva till hyresrätten, även för framtiden.
Eftersom statsministern i intervjun ett flertal gånger upprepade att hyresrätten i Stockholm inte fungerar så som det är tänkt vore det rimligt att statsministerns parti hade ett antal förslag som gör att den hyresrätt man säger sig vilja stödja skulle fungera bättre, så som det är tänkt. Om det nu är så att man verkligen vill se en fungerande och stark hyresrätt i framtiden vore det väl rimligt att förvänta sig förslag i den riktningen.
Nu är det tvärt om så att bland de förslag som behandlas i betänkandet och som föreslagits av ledamöter från allianspartierna, inte minst av just företrädare för statsministerns eget parti, finns ingenting som innebär att hyresrätten skulle gå en ljus framtid till mötes.
Alla förslag handlar i stället om hur man på olika sätt kan tränga undan hyresrätten och minska dess betydelse som upplåtelseform. Det finns till och med förslag om att införa en ny hyresavtalsform just för att man ska kunna komma runt hyresgästens rättigheter i hyresrätten. Det är väldigt svårt att tolka regeringen och dess stödpartier på något annat sätt än att man med alla medel vill minska hyresrättens betydelse som upplåtelseform.
Att regeringen och dess stödpartier i riksdagen inte prioriterar hyresrätten framgår även i betänkandet. Exempelvis i fråga om hyresrättsinnehavarens möjligheter att påverka nivån på reparationer och underhåll av den egna lägenheten skriver man visserligen att det kan finnas anledning att utvärdera inflytandereglernas tillämpning, men man avslutar med att anse att frågan inte har en sådan prioritet att det finns skäl att närmare överväga om en sådan utvärdering av en nio år gammal lagstiftning ska genomföras.
En för hyresrättsinnehavaren avgörande fråga kring makten över den egna lägenheten har alltså ingen prioritet för regeringen. Kan det sägas tydligare? Regeringen struntar fullständigt i att praxis alltmer går mot att reparationer och underhåll sker på en nivå som innebär att den gamla hyresgästen får allt svårare att klara de nya hyresnivåerna.
Allt fler upplever att det här har blivit en metod för att göra sig av med oönskade hyresgäster - hyresgäster som inte förstår värdet av den hyresrätt de har hyrt kanske under mer än 30 år och hyresgäster som inte är villiga att betala de hyror som bristen på hyresrätter har bidragit till att skapa. För hyresrättsinnehavaren är inte hyresrätten en vara vilken som helst på en marknad utan just en bostad - ett hem. Den som aktivt har valt att inte delta i spekulationsekonomin på bostadsmarknaden blir i slutändan, tyvärr, ofta ett offer för spekulationens avigsidor.
Nej, fru talman, när statsministern säger att hyresrätten inte längre fungerar som det är tänkt ska ingen förledas att tro att det skulle innebära att regeringen och dess stödpartier i riksdagen skulle vara intresserad av att ta till vara hyresrättsinnehavarens intressen. Det man från regeringens sida eftersträvar är naturligtvis en förnyelse av regelverket som anpassar hyresgästens rättigheter till de villkor som det globala fastighetskapitalet ställer för att kunna maximera sina vinster även på den svenska fastighetsmarknaden. Det är uppenbart att regeringen ser hyresgästernas rättigheter som problemet och inte kapitalförvaltarnas vinstkrav. Regeringen föredrar lydiga bolåneslavar framför fria hyresrättsinnehavare. Den som väljer att inte fastna i bolåneslaveriet måste regeringen hålla nere med andra medel. Att urvattna hyresrätten så att hyresgästerna förvandlas från hyresrättsinnehavare till hyresslavar på en osäker marknad tycks vara den väg regeringen valt.
Herr talman! När vi senast debatterade ett betänkande om hyresrättsfrågor i januari 2010 tog jag i mitt anförande avstamp i en bok med titeln
Gamarna
. Jag uppmanade regeringens företrädare att använda Maria Küchens bok som ett komplement till eller bredvidläsning vid studierna av problemen med ombildning av hyresrätter. Är det någon av er som har läst boken? Nej, det är synd det. Där fanns rätt mycket nyttigt att ta med sig i debatten.
I det här betänkandet har vi två reservationer som berör frågan om regler vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. Att det har blivit så är olyckligt med tanke på att vi hade en tydlig gemensam skrivning i vårt rödgröna program inför valet mellan de tre oppositionspartierna. Men att det inte har blivit så kanske säger en del om det behov som finns av förändring, utveckling och förnyelse efter en valförlust för politiska partier.
Även när det gäller frågan om ombildning menar jag att skillnaderna mellan regeringen och oppositionen är tydliga. Regeringens grundsyn är att spekulations- och kapitalförvaltningsintressena alltid går före medan boendet i sig har en underordnad betydelse och låg prioritet.
Kanske handlar det bara om valtaktiska överväganden från regeringens sida. Man räknar kanske med att nya unga väljare föredrar att se bostaden i första hand som en investering och inte som en bostad och att de äldre väljarna med hyresrätter ändå snart dör ut. Även om det skulle vara så krasst har jag svårt att förstå regeringens politik. Såvitt jag vet finns ingen samhällsplaneringsmodell som inte påpekar vikten av hyresrätten för att arbetsmarknaden ska fungera så flexibelt som den måste lokalt i dag.
Att många av de boende vill ha kvar sin hyresrätt tills de trillar av pinn är inte något specifikt just för hyresrättsinnehavare. Förmodligen vill de allra flesta bo kvar hemma så länge de kan. Men det, menar jag, får inte tas som ett argument för att hyresrätten inte är tillräckligt flexibel som upplåtelseform. Det är snarare en signal om att det byggs för få hyresrätter.
Majoritetens argument i betänkandet att många kommuner vid nybyggnation framgångsrikt blandar olika upplåtelseformer är inget argument mot den utarmning av hyresrätten som sker i de flesta stadskärnor. Vi får inte större mångfald av upplåtelseformer i stadskärnorna bara för att kommunerna försöker göra så bra de kan i blandning av upplåtelseformer i de nybyggda områdena.
Herr talman! Tyvärr hann den moderatledda högerregeringen faktiskt avskaffa förvärvslagen under förra mandatperioden. Vi kritiserade förslaget då, och vi gör det fortfarande. Jag upprepar det jag sade för ett år sedan i debatten: När Miljöpartiet tar över i Regeringskansliet kommer en ny och bättre förvärvslag att förhindra att olämpliga förvaltare förstör boendemiljöer för de boende. Kortsiktig girighet är inte en lämplig drivkraft vid förvaltande av hyresfastigheter.
Så sade jag då, och det står jag fast vid. Vi menar alltså att bostadsförvaltningslagen inte på något sätt har visat sig klara av att lösa de problem som i och för sig inte sköttes på bästa sätt, som vi hörde Katarina Köhler argumentera tidigare, med det hade enligt vår uppfattning varit bättre att försöka skärpa och förbättra lagstiftningen. Det är alltid bättre att tänka efter före än att städa efteråt. Det handlar om ett oerhört fastighetskapital som går förlorat om man agerar först efter det att skadorna har skett i fastigheterna.
Sociala boendeformer efterfrågas alltmer. Miljöpartiet uppfattar att intresset för olika former av boenden med ett ökat inslag av gemensam förvaltning och möjligheter till ökad gemenskap i boendet är växande. Det sker rätt mycket på det området runt om i landet. Vi menar att den kooperativa hyresrätten här kan spela en viktig roll. Som vi skriver i reservationen på området anser vi att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att på olika sätt aktivare stödja en utveckling åt det hållet. Vi menar att ett boende med ökade möjligheter till samverkan även kan vara en mycket bra boendeform för att stärka integrationen mellan människor med olika typer av bakgrund.
Självklart, herr talman, står Miljöpartiet bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 4 och 8.
Anf. 153 Carina Herrstedt (Sd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.
Som jag tidigare har påtalat i mina anföranden har Sverigedemokraterna ännu inte antagit ett bostadspolitiskt program och har av den anledningen inte heller fattat några slutgiltiga beslut i frågor som rör ämnet. Dock är vi medvetna om problemen och effekterna av det låga bostadsbyggandet, främst i Stockholm och även i andra storstäder runt om i landet. Vi är också fullt medvetna om att det allt som oftast är våra ungdomar som drabbas hårdast.
Bostadsförsörjningen är, som andra också säger här, ett kommunalt ansvar, men i riksdagen måste vi skapa de rätta förutsättningarna. Vi måste ta ansvar för att skapa långsiktiga lösningar i stället för kortsiktiga och ryckiga initiativ.
Det finns säkerligen en mängd av de motioner som diskuteras och debatteras i dag som vi framöver kommer att ställa oss bakom men som vi i dag väljer att yrka avslag på, just av den anledningen att vi sverigedemokrater vill ha en helhet och skapa en långsiktig och hållbar bostadspolitik.
Vår inställning är att det är viktigt att hyresrätten som boendeform utvecklas eftersom det är en boendeform som passar många människor. Sverigedemokraternas utgångspunkt är familjen, och en stark familj skapar de bästa förutsättningarna för barnen. Den utbredda barnfattigdomen är som lägst där båda föräldrarna yrkesarbetar. För att den så kallade arbetslinjen ska följas krävs tillgång till en fungerande bostadsmarknad. Här spelar hyresrätten en viktig och central roll.
Den som blir erbjuden ett jobb ska inte behöva tacka nej på grund av att han eller hon inte kan hitta en lämplig hyresrätt eller av olika skäl inte kan eller vill binda sig vid en bostadsrätt eller en villa. För en fungerande arbetsmarknad krävs möjligheter till snabb rörlighet, det vill säga att man snabbt kan flytta dit där jobben finns. Man måste också själv kunna välja sin boendeform utifrån de behov man har, vilket innebär att det måste finnas bostadsformer som motsvarar människors behov i livets alla skeden. Detta måste vi skapa förutsättningar för. Framtidens bostadspolitik måste alltså vara att bygga där efterfrågan finns, att vi satsar där landet växer och hjälper de delar av Sverige som avfolkas och som tenderar att stagnera. Det gäller också att utveckla de boendeformer som efterfrågas i verkligheten.
Enligt en undersökning från Demoskop föredrar endast 11 procent av de tillfrågade hyresrätten som boendeform. Kanske är det så att Sverige i dag är i behov av en nutida egnahemsrörelse. Egnahemsrörelsen var en socialkonservativ ambition där den självägande familjen fick större möjligheter att ta ansvar för sitt eget liv och sitt boende. Än en gång vill jag trycka på detta: Vi måste hitta balans mellan efterfrågan och tillgång oavsett om det handlar om bostadsrätter, äganderätter eller hyresrätter med mera.
Jag vill också ta tillfället i akt att lyfta fram hur en icke fungerande bostadsmarknad påverkar inte bara regioners utan även kommuners tillväxt och utveckling.
I min hemstad Landskrona har vi erfarenheter av vilka problem en felaktig bostads-, arbetsmarknads- och invandringspolitik kan medföra. Efter nedläggningen av Öresundsvarvet och krisen i textilindustrin på 1980-talet gapade många lägenheter tomma i Landskrona. Vi hade ett överskott av hyresrätter. Lägenheterna i centrum gick snabbt igenom samma strukturella förändring som vi har sett i bland annat Stockholms förorter. Privata hyresvärdar och det kommunala bostadsbolaget skaffade sig i det läget nya hyresgäster. Staten sökte efter lägenheter till den begynnande massinvandring som hade inletts i Sverige. Hoppfulla migranter från bland annat Kosovo utan möjlighet till arbete bosatte sig i Landskrona, och förortsproblematiken var ett faktum i Landskronas centrum. Utanförskap och misslyckad integration, kallas det i nyspråk.
Personligen, herr talman, skulle jag vilja kalla det en misslyckad och kravlös invandringspolitik, i detta fall kopplad till bostadspolitiken. Hade Ingvar Carlsson fått fortsatt förtroende 1991 och det så kallade Luciabeslutet bestått hade vi kanske inte haft de problem vi har i dag. Med detta vill jag egentligen bara framhålla att allting hänger ihop och går in i vartannat. Än en gång: Vi måste se helheten och skapa de långsiktiga lösningarna.
Det är ingen hemlighet att Landskrona än i dag brottas med problematiken, och det blir tydligt när vi har fattat felaktiga beslut och haft kortsiktiga lösningar. Det blir väldigt tydligt att problematiken kvarstår i många år därefter.
Det om något kan överföras till bostadspolitiken. Eftersatt underhåll, som några har pratat om här, och dåligt med bostadsbyggande ger oss stora utmaningar de närmaste åren. Att hitta en bra balans mellan just efterfrågan och tillgång, inte bara när det gäller hyresrätter och andra boendeformer utan i kombination med arbetstillfällen, är en annan viktig utmaning. Vill vi ta dessa utmaningar på allvar kommer det att krävas att vi talar klarspråk och tar ett gemensamt ansvar för de långsiktiga lösningarna och inte byter inriktning i bostadspolitiken beroende på vem som sitter i majoritet. Vi måste försöka hitta breda politiska lösningar.
Herr talman! Jag har i min motivreservation framhållit att vi anser att hyresgästernas inflytande över hyressättningen behöver förstärkas och inte tvärtom. Jag instämmer i delar av S- och V-motionerna men vill, som sagt, fortfarande avvakta med ett närmare ställningstagande om hur hyressättningsreglerna bör förändras för att tjäna de viktiga syften som jag har angett i min reservation.
När det gäller frågor om rättssäkerhet vid ombildning till bostadsrätter, utvecklad reform av äganderätter och kooperativa hyresrätter tycker jag att det är väldigt intressanta frågor. Jag kommer därför att sätta mig mer in i de ärendena och försöka lyfta fram dem i vårt kommande bostadspolitiska program. Dörrarna är inte stängda i dessa frågor, utan tvärtom. En långsiktig politik kräver att dörrarna är öppna och att vi har öppna sinnen. En långsiktig politik kräver att vi har väl underbyggda förslag och väl genomtänkta beslut.
Därför, herr talman, har vi i dagsläget valt att avstyrka motionerna, och jag yrkar fortfarande bifall till reservation 3.
I detta anförande instämde Mattias Karlsson och Per Ramhorn (båda SD).
Anf. 154 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! I dag diskuterar vi civilutskottets betänkande CU13 som baseras på ett antal motioner bland annat från oss i Vänsterpartiet från den allmänna motionstiden. Jag står bakom alla motioner och reservationer, men för tids vinnande lyfter jag fram reservationerna 4, 8 och 9.
Herr talman! För oss i Vänsterpartiet är bostaden en grundläggande välfärd i människors vardag. Alla människor, oavsett plånbokens storlek, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader och i en trygg boendemiljö. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet. Vi anser att den också är vital för en långsiktigt hållbar utveckling. Möjligheten till en god bostad är en viktig del i människors liv, barns uppväxt och så vidare. Bostadsmarknadens funktionssätt är också viktigt för en fungerande och dynamisk arbetsmarknad liksom möjligheten till studier och utbildning.
Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom att öka bostadsbyggandet. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.
Herr talman! Vi tycker att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna om och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav. Alla billiga hyresrätter behövs. De ska inte dras undan hyresmarknaden genom ombildningar till bostadsrätter.
Herr talman! Sverige står inför stora och viktiga utmaningar. Tyvärr är bostadsmarknaden i storstäderna på väg att bli en marknad för de rika. Ungdomar, vanliga löntagare och äldre utan eget kapital har mindre och mindre chans att få en egen lägenhet i centrumområden. De kommande åren kommer stora ungdomskullar att efterfråga eget boende, och de får allt svårare att komma in på bostadsmarknaden eftersom hyresrätterna blir allt färre i takt med att många kommuner säljer ut sina allmännyttiga bostäder. Samtidigt byggs alltför få hyresrätter. Hundratusentals ungdomar söker eget boende tillsammans med många som i dag är utan eget boende.
Mot bakgrund av detta vill vi slå ett slag för den kooperativa hyresrätten, som kombinerar bostadsrättens möjligheter till inflytande med ett lågt ekonomiskt risktagande. Den kooperativa hyresrätten utvecklar den vanliga hyresrätten samtidigt som den ger nya möjligheter i nyproduktionen och bidrar till ökad boendedemokrati. En kooperativ hyresrätt ger människor möjlighet att stärka sitt eget engagemang och ansvarstagande, också i förhållande till att besluta över hyresnivå och hur fastighetsförvaltningen ska gå till.
Herr talman! Det finns flera fördelar med kooperativa hyresrätter utifrån olika perspektiv, inte minst ur spekulations- och bostadsbubbleaspekterna, då kooperativa hyresrätter är spekulationsfria och är viktiga särskilt i storstäder och tillväxtorter där priserna på bostadsrätter är så höga att människor utan kapitalinsatser är uteslutna.
Det är ofta hyresrätter med rimliga hyresnivåer som efterfrågas. Förutom nyproduktion behövs det befintliga beståndet. Regeringen är ensidigt inriktad på boende med kapitalinsats och på att öka den, och främst boende i andra hand.
Vi vänder oss starkt emot regeringens politik att höja trösklarna till eget boende för många utan förmögenhet. En del utförsäljningar sägs syfta till att finansiera nyproduktion av nya hyresrätter. De få hyresrätter som byggs med sådan finansiering är normalt med mycket högre hyra än de sålda. Hyresgäster som efterfrågar hyresrätter med lägre hyresnivåer som sålts ut har ofta inte råd att hyra de nyproducerade bostäderna eftersom de har så hög hyra.
Vi i Vänsterpartiet vänder oss därför starkt mot ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter. Vi vänder oss också mot regeringens förslag om att befintliga bostadsfastigheter ska kunna ombildas till ägarlägenheter. Vi tycker att ett regelverk måste införas för att stärka hyresgästers position vid ombildningar. En begränsning av antalet omröstningar inom en avgränsad tidsperiod och förstärkningar behöver göras för att öka förtroendet för att allt går rätt till under processens gång vid ombildningar.
Vi föreslår att en opartisk funktion såsom notarius publicus ska delta på föreningsstämmorna för att öka rättssäkerheten. Syftet med detta förslag är att hyresgästerna inte gång på gång ska behöva ställas inför förfrågningar om ombildningar.
Det har uppdagats fler gånger i medierna att hyresgäster under ombildningsprocesser känner en stark misstro mot hur frågan har bedrivits. Omfattande fusk och oegentligheter har förekommit. Konsulter anlitas gratis för att sedan erhålla 25 000 kronor vid försäljning eller omvandling av varje lägenhet. Många liknande övertramp har begåtts. Vi tycker att en starkare lagstiftning är nödvändig för att skydda och stärka hyresgästerna.
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet värnar om allmännyttans roll och framtid. En stark allmännytta är avgörande i en social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen. De allmännyttiga bostadsbolagen ska vara livskraftiga och ekonomiskt starka föregångare och leda utvecklingen mot framtidens boende. I egenskap av demokratiskt ägda företag ska de verka för allmännyttiga mål. Möjligheterna till en regional allmännytta bör prövas.
Hyressättningen på bostadsmarknaden ska styras av ett bruksvärdessystem som garanteras genom kollektivt förhandlade hyror. Hyresgästernas inflytande över hyressättningen behöver stärkas. Därför bör skyddsregler vid ny- och ombyggnad införas för att ge hyresgästerna ett avgörande inflytande.
Bruksvärdeshyror vid andrahandsuthyrning ska garanteras. Hyresgästernas inflytande över det egna boendet och närmiljön behöver stärkas. Därför behövs ökade möjligheter till hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll och boinflytandeavtal på områdesnivå.
För att komma till rätta med rådande brister i hyressättningen i allmännyttan har vi föreslagit i ett antal tidigare motioner en parlamentarisk utredning med uppgift att se över villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen och hyressättningsreglerna.
Herr talman! Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregation. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer.
Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.
Herr talman! En grupp av hyresgäster som behöver ett starkare besittningsskydd för att undvika vräkningar och hemlöshet är kvinnor som misshandlas i hemmet. Denna typ av misshandel sker ofta i situationer där lägenheten utsätts för skadegörelse. Detta leder till uppsägning, och hänsyn tas inte till den misshandlade kvinnan och inte heller till barnens behov till en trygg hemmiljö eftersom mamman tvingas att flytta ut. Vi menar att besittningsskyddet för dessa brottsoffer bör stärkas. Att en annan person än lägenhetsinnehavaren slagit sönder lägenheten i samband med att denna blivit misshandlad ska inte vara grund för att hyresrätten förverkas eller upphör. Jag anser att frågan måste bli föremål för en översyn och att regeringen bör komma med förslag till lagändringar i frågan.
Anf. 155 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag ska försöka förhålla mig till de olika förslag som delvis har debatterats här i dag. Debatten har ju också handlat om en hel del som ligger utanför betänkandet. Man kan väl möjligen sammanfatta det som ganska spridda skurar och lite av hela havet stormar, men jag ska försöka strukturera det.
Jag tänker först och främst i allmänna ordalag förhålla mig lite till vad som har sagts och sedan lite mer konkret gå in på de olika punkterna där man har yrkat bifall till reservationerna.
Jag ska också passa på att börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär att samtliga reservationer ska avslås.
När man lyssnar på Katarina Köhler hör man ord som att det har avpolitiserats, alltså att politiken inte har tillräckligt inflytande på bostadsfrågorna längre, och att marknaden har fått för stort spelrum. Då blir man naturligtvis lite betänksam. Vem är det som ska styra bostadsbyggandet? Är det vi politiker som ska bestämma exakt vad som ska byggas? Det har vi ju hört här. Amineh Kakabaveh tycker att kooperativ hyresrätt är så oerhört viktig att den måste premieras på olika sätt framför andra boendeformer.
Vi har inget emot kooperativa hyresrätter. Vi har heller inget emot att människor väljer andra boendeformer. Så vad handlar det här om egentligen? Det är faktiskt hyresbostadsmarknadens parter som har träffat en trepartsöverenskommelse som ligger till grund för en ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari i år. Men redan innan lagstiftningen hade trätt i kraft föreslog Socialdemokraterna, och för övrigt de andra oppositionspartierna också, en mängd olika statliga subventioner.
Varför har den här lagstiftningen kommit till? Jo, därför att Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna i Sverige har insett att den behövdes för att kunna rädda hyresrätten.
Varför har hyresrätten då haft problem? Jo, vi har haft ett bruksvärdessystem som egentligen inte har fungerat såsom det var tänkt från början. Vi anser att bruksvärdessystemet är viktigt. Men hyresbostadsmarknadens parter insåg att det här systemet måste modifieras för att kunna fungera i framtiden.
För att anknyta till Jan Lindholm: De problembeskrivningar som finns till grund för den nya lagstiftningen, och som också finns angivna i propositionen, är precis det som statsministern har beskrivit. Och svaret är den nya lagstiftningen från den 1 januari i år.
Det här innebär att Socialdemokraterna inte har tilltro till hyresbostadsmarknadens parter. Man vill reglera från politiskt håll på ett sätt som ingen annan har efterfrågat. Det har vi också hört i debatten. Det är ingen som har efterfrågat statliga subventioner, inte ens under finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen.
Problemet med hyresrätten har varit att hyresnivåerna inte har speglat bostadskonsumenternas värderingar. I Malmö tog man tag i det här genom att man införde ungefär 180 olika kriterier som låg till grund för att reformera hyressättningen i den regionen. Behövdes det hyressänkningar gjordes det omedelbart, men skulle det vara högre hyror skulle de fasas in på sju år sikt. Det här är en bedömning som bostadskonsumenterna gör.
Meningen är att man får betala för det man får ut i värde av sitt boende och inte att vissa ska betala mer för någonting man inte får och andra betalar mindre. Så kan man inte ha det. Det insåg hyresbostadsmarknadens parter, men det har tydligen Socialdemokraterna inte någon förståelse för. Här finns ett antal olika förslag som innebär att man nu förordar en mängd olika förändringar utan att man först har sett hur det kommer att verka.
Jag vill påminna om, och det kan man se om man läser i propositionen om vi till exempel talar om skyddsregeln, hur angeläget man från Sabos och Hyresgästföreningens sida ansåg att det var att man får anpassade hyresnivåer. De avrådde från att införa den femprocentiga begränsningen som utredaren föreslog därför att man inte skulle kunna justera hyrorna på ett rimligt sätt annars.
Bara för att man inte har en egen bostadspolitik innebär det inte att andra inte har det. Om man läser Maryam Yazdanfar i den socialdemokratiska nättidningen Aktuellt i politiken skriver hon: Vi socialdemokrater orkade inte skapa en bostadspolitik efter 90-talets fastighetskris. Ja, precis så är det. Jag tycker att det var väldigt uppriktigt. Vi är många som har sett det under lång tid. Ta till er det som Maryam Yazdanfar har sagt och fundera på hur det ska kunna fungera.
Visst är det bra om man har olika förslag som kan bidra till att vi kan få ett ökat byggande. Men då måste vi få ett fungerande system. Det är vi politiker till för. Då är det opreciserade ROT-avdraget som man talar om igen, som egentligen är en statlig subvention som man inte har beskrivit hur det ska fungera, ett skott i mörkret och ingenting annat. Det leder inte till någonting, och det kan inte vara annat än väldigt illa genomtänkt.
Jag ska också säga något om hushållens skuldsättning. Om man lyssnar på personer från finanssektorn beror den ökade skuldsättningen till ungefär 45 procent av ökade inkomster. Det måste vara positivt att människor får ökade inkomster. Nu vet vi från oppositionen att man generellt vill höja skatten. Det har ett egensyfte.
Den andra förklaringen är låga räntor. Hur ränteutvecklingen kommer att se ut framöver vet vi inte annat än att den med all säkerhet kommer att innebära att räntekostnaden blir högre. Det är 10 procent som beror på andra faktorer, däribland bostadsbyggande. Det är bedömningen.
För att det ska kunna byggas fler hyresrätter är inte lösningen att hindra till exempel ombildning till bostadsrätter. Det får lokalpolitikerna ta ansvar för. Det är grunden i det hela.
Jan Lindholms anförande har jag bemött till stora delar genom det jag har sagt i allmänna ordalag. Svaret finns i den lagstiftning som infördes den 1 januari.
Det som är lite förvånande är att Sverigedemokraterna och Carina Herrstedt lutar sig mot en bostadspolitik som delvis inte finns, i varje fall om man läser motivreservationen. Problemet är nog inte att det har varit för höga hyreshöjningar utan hyrorna inte har kunnat höjas på ett riktigt, rimligt och differentierat sätt. Det är vad hyresbostadsmarknadens parter har tagit ansvar för.
När det gäller diskussionen om statliga stöd och det Amineh Kakabaveh från Vänsterpartiet sade vet vi sedan tidigare att Vänsterpartiet är det parti som inte har accepterat EU-rättsliga regler och den lagstiftning som infördes den 1 januari.
Vår bostadspolitik är inte inriktad på boende med egen kapitalinsats. Vi har uttalat väldigt tydligt, och jag kan göra det igen, att hyresrätten är betydelsefull och viktig. Det är den inte minst för ett parti som står för arbetslinjen. Ska man ha en tillräckligt flexibel och fungerande arbetsmarknad måste människor kunna flytta till arbete och också till studier.
Vår politik är inte heller inriktad mot andrahandsuthyrning. Det är en övergångslösning men ingenting som ska vara den permanenta lösningen. Är det så att vi har en bostadsbrist, och vi vet att många ungdomskullar är på väg ut på bostadsmarknaden i dag, behöver vi bostäder. Det är bättre att bo i andra hand än att inte få en bostad alls. Men det är inte det som är målet. Målet är att man ska kunna få en egen bostad.
Sedan ska jag tala lite kort om de konkreta reservationerna. När det gäller förvärv av hyresfastigheter visade det sig att hyresförvärvslagen inte fungerade i praktiken av flera olika skäl. Den hade ett antal olika brister och kunde inte effektivt förhindra att det förekom fall där hyresgäster tvingades leva under förhållanden som inte var acceptabla.
Den här frågan har jag diskuterat under förra mandatperioden när det gällde Actas förvärv i Herrgården i Rosengård. I det fallet hade det inte varit lösningen. Där är lösningen att man skärper bostadsförvaltningslagen. Då kan man ingripa när det är brister. Det är det viktiga. Vår uppfattning är fortfarande att det var rätt att ta bort den lagstiftningen och att skärpa bostadsförvaltningslagen i stället.
När det gäller frågan om ombildning anser vi att reglerna i bostadsrättslagen är i allt väsentligt bra. Men det finns skäl att kanske titta lite närmare på om ombildningskonsulter agerar på ett otillbörligt sätt.
Frågan om kooperativ hyresrätt har jag berört. Jag har också berört de reservationer som man här har yrkat bifall till, i varje fall i tillräcklig omfattning.
(Applåder)
Anf. 156 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Anti Avsan från Moderaterna står här och recenserar lite spydigt våra hittillsvarande inlägg och verkar väldigt nöjd med hur villkoren är på bostadsmarknaden i dag. Vi delar på något sätt synen på de problem som finns. Men medan vi socialdemokrater vill göra någonting åt dem känns det som att på varje fråga säger Anti Avsan att han är nöjd med hur det är.
Det tyder inte på en ansvarsfull politik. Det är väldigt ytligt att säga att ingen har efterfrågat, som Avsan sade, stöd till bostadsbyggande. Boverket säger att vi bör bygga ytterligare 40 procent mer än vad som är planerat för att komma ikapp bostadsbristen.
Vi vet att mer än hälften av kommunerna i vårt land har problem med att finna bostäder till sina invånare. Om inte marknaden vill bygga, för så är det uppenbart i dag, måste vi ta ett politiskt ansvar för det. Men det vill inte Avsan göra.
Du tog senast upp förvärvslagen. Inte heller där delar vi uppfattningen. Vi menar att behovet av gamla förvärvslagen i stället är större än vad det har varit. Därför bör man se över de problemen.
Anf. 157 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag är inte nöjd över situationen på bostadsmarknaden. Den är högst bekymrande. Men det som bekymrar mig mycket mer är Socialdemokraterna, som borde kunna bidra med någonting konstruktivt. Ni röstade visserligen för den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari i år. Men era förslag som gäller riktade subventioner av olika slag visar på att ni inte har tilltro till bostadsmarknadens parter.
Det tycker jag är bekymrande. Vem ska bygga bostäderna? Det är knappast politiker som ska göra det. Femårsplaner är inte så många som tror på. Under den senaste tolvåriga regeringsperioden när Socialdemokraterna hade regeringsmakten fanns det allehanda subventioner. Det byggdes inte mer bostäder i genomsnitt än vad man har gjort under 2010 enligt de siffror för 2010 som är kända. Då var vi ändå i slutet av en internationell lågkonjunktur. Den inriktning som alliansregeringen och riksdagsmajoriteten hade under den förra mandatperioden var att skapa långsiktiga spelregler och få till en bostadsmarknad där bostadskonsumenternas efterfrågan i första hand ska vara styrande för vad som produceras i stället för att vänta på olika typer av riktade bidrag som oftast hamnade hos byggbolagen som producerade bostäder och andra byggnader. Nu handlar det ju om bostäder.
Man kan inte säga som Maryam Yazdanfar har sagt att vi är för detta - att några var för detta tidigare och några är emot. Då är man ju inte verklighetsanpassad. Det är det som är mest bekymrande när det gäller politiken.
Anf. 158 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Jag tror att det är farligt att se bostadspolitiken som något enskilt.
Regeringen har tagit beslut på många politikområden, bland annat när det gäller arbetslösheten och villkoren för att få a-kassa. Människor måste ibland flytta väldigt långt för att få arbete. Reglerna blir allt hårdare. Jag säger inte att det är fel, men det måste ju också finnas bostäder. Finns det inte bostäder och byggs det inte bostäder måste politiken ta ansvar för att det görs. Människor måste ha tak över huvudet för att kunna skaffa sig egen försörjning, för att kunna utbilda sig och för att kunna starta sina liv.
Genom statliga bostadssubventioner slår vi två flugor i en smäll: Vi klarar av problemet med hög arbetslöshet och vi sätter människor i arbete samtidigt som vi skapar de bostäder som så väl behövs i stora delar av landet. I Norrbotten till exempel, som är ett tillväxtområde så att det glöder, finns det inte bostäder till människor som ska jobba. I Pajala, Gällivare, Malmberget och framför allt Kiruna går det inte att få tag i en lägenhet. Det finns många områden i landet som har samma problem.
Vi måste ta ansvar för det och se till att det byggs och att det renoveras. Varför går det bra att ha ett ROT-avdrag för egna hem, men inte för bestånd av hyreslägenheter? Det är klart att det går. Det är bara viljan som saknas hos regeringen. Det är också ett sätt att få i gång arbetsmarknaden.
Anf. 159 Anti Avsan (M)
Herr talman! Det som Katarina Köhler säger i början kan jag i allt väsentligt hålla med om. Det är när man kommer till hur man ska lösa problemen som skillnaderna finns.
Arbetslösheten ska vi väl inte diskutera nu, men den är på väg mot rekordlåga nivåer om man ska tro Konjunkturinstitutet - som jag tror var de som kom med siffror. Men den frågan lämnar jag därhän.
Nu handlar det om hur man ska åstadkomma mer bostadsbyggande. Det har med förutsättningarna att göra. Hyresrätten har fått bättre förutsättningar efter den 1 januari. Det finns kanske skäl att göra mer på det området. Det har lämnats förslag från hyresbostadsmarknadens parter. Vi får se om det kan leda till något.
Det ROT-avdrag som Katarina Köhler nämner är inte ett ROT-avdrag i egentlig mening; det framgår av budgetmotionen. Det är en riktad subvention som är väldigt opreciserad. Skälet till att man inte ska ha ett ROT-avdrag på det här området - om vi nu verkligen talar om ett ROT-avdrag - är att ROT-avdraget för dem som har ett eget hem infördes mycket för att motverka svartarbete. Det problemet finns inte när det gäller flerbostadshus. De som har näringsfastigheter och är näringsidkare anlitar inte svart arbetskraft på det sätt som man har gjort när man har anlitat hantverkare i det egna hemmet. Ett riktigt ROT-avdrag inom byggsektorn skulle inte leda till så många fler i arbete som det ROT-avdrag som vi har infört. Det finns alltså väsentliga skillnader.
Nu talar vi om förslag som inte ens finns. Den ROT-verksamhet som Socialdemokraterna har talat om är egentligen något annat. Det är en riktad subvention som inte är preciserad.
Anf. 160 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag vill egentligen inte förlänga debatten eftersom vi alla är övertygade och vet vad vi vill. Men det kan vara intressant att höra vad Anti Avsan menar. Han säger att detta är viktigt och att vi är överens om att problemet är stort och att det är stor brist på bostäder för ungdomar och andra. En representant för regeringen säger att det är sant och att hyresrätterna är viktiga. Statsministern själv säger att det är ett problem, men att problemet inte är så viktigt utan att det kommer att försvinna.
I Stockholm - denna stora stad med så många problem - har man antagit direktiv för att omvandla alla hyresrätter inom staden. Det är många protester på gång. Det är som om man lever i en helt annan värld och inte vill höra att det är ett stort problem. Bostadssituationen i Sverige är i kris, inte minst i de stora städerna.
Min fråga är: Vad vill ni egentligen göra åt saken? Det är en sak att prata om det. Vi rödgröna har kommit överens om ett helt paket av lösningar på detta problem. Vad har ni? Ni bara spekulerar. Statsministern säger att det inte är viktigt. Här i riksdagen säger ni att det är jätteviktigt. Vad vill ni egentligen göra?
Anf. 161 Anti Avsan (M)
Herr talman! Om man har deltagit i politiken under den förra och den här mandatperioden har man säkert kunnat se vad vi har gjort. Därför finns det ett antal motioner som vänder sig mot det vi har gjort. Det är en mängd ändringar av förutsättningarna för bostadsmarknaden för att den ska kunna fungera bättre.
Det är inte säkert att det räcker, men man måste låta regelverk få fungera i verkligheten. Det är förvånande att man kommer med något annat redan innan regelverken har trätt i kraft. Jag kan inte beskylla Vänsterpartiet för det. Vänsterpartiet var inte för att man skulle införa den aktuella lagstiftningen för allmännyttiga och kommunala bostadsaktiebolag och nya hyressättningsregler.
Hyresbostadsmarknadens parter tror på detta, och vi tror på detta. Det är viktigt.
Jag vill påstå att de beskrivningar som framförs beträffande vad statsministern har sagt och inte sagt är felaktiga. Det är ett problem att det inte finns tillräckligt med hyresrätter. Det är också en fråga för politikerna lokalt. Bostadsförsörjningsansvaret ligger ju hos kommunerna, men vi skapar genom regelverket förutsättningar för att det ska fungera.
Jag tycker att politikerna i Stockholm ska svara för sig själva, men jag vet att det har införts ett ombildningsstopp för en viss tid inte bara i innerstaden utan också i ytterstaden. Om man ombildar eller inte är ett lokalpolitiskt ansvar. Det är där man har ansvaret för hur bostadsförsörjningen ser ut. Det kan vi inte lägga oss i annat än när det gäller regelverket.
Anf. 162 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag är väl medveten om att högerregeringen har stoppat investeringsstödet till nybyggnation. Vi vet att det har skapat mycket problem. Boverket och andra hojtar till. Genom att man har stoppat det statliga stödet har nyproduktionen stannat.
Det är helt klart att vi vet om detta. Men det handlar inte om att det inte finns regelverk. Ni har skapat regelverk som marginaliserar människor som har behov bostäder. Man är helt enkelt ute efter människor som har tjock plånbok.
Alla människor som söker bostäder i Stockholm och i de andra storstäderna har inte pengar för att köpa en bostad. Nu handlar det, som Anti Avsan säger, om förorterna. I stället för att bygga olika typer av bostäder för att det ska vara attraktivt försöker man ställa människor mot människor. Den egna grannen blir helt plötsligt ens hyresvärd. Det är mycket obehagligt. Många människor upplever denna obehagliga situation. Det är det som också sedan leder till mer och mer segregation och marginalisering. Sverigedemokraterna tror att det är invandrarnas eller förorternas problematik. Men det är den politik som ni har fört och för som skapar dessa problem med segregation och utanförskap och ännu mer marginaliserade grupper och ännu fler ungdomar som inte törs ta steget till arbetsmarknad och utbildning på grund av att de inte har råd att köpa de bostäder som ni har omvandlat från hyresrätter till bostadsrätter.
Det handlar inte bara om en Stockholmsproblematik, utan det är en storstadsproblematik, och vi som politiker måste ta ansvar. Och det är ni som tar ansvar för detta.
Anf. 163 Anti Avsan (M)
Herr talman! Det är mycket svårt att försöka redogöra för saker och ting här och försöka förklara. Jag vill inte ge mig in i detta faktafelsträsk som jag möts av. Det görs också direkt felaktiga påståenden och grova generaliseringar. Det är nästan så att man uppfattar det som att det inte finns en seriös vilja att diskutera detta eller att vi faktiskt lever i helt skilda världar och att vi har en verklighetsuppfattning som verkar skilja sig åt i vissa delar. Men jag har ändå förstått det som att vi uppfattar samma problem på bostadsmarknaden.
När det gäller beskrivningar av åtgärderna har jag tidigare sagt, och jag kan säga det igen, att de riktade subventionerna inte förlängdes av den socialdemokratiska regeringen 2006. Amineh Kakabaveh kanske kan fråga någon annan om varför inte det gjordes, för det kan inte jag svara på. Varför gjorde man inte det? Någon är svaret skyldig.
Vi fattade beslut om en avveckling av räntebidragssystemet. Denna avveckling ska vara genomförd 2012. Men jag vet att socialdemokratin också hade en plan för hur räntebidragssystemet skulle avvecklas. Men den frågan kan jag inte heller svara på, utan den får någon annan svara på.
De nya regler som har införts under den förra mandatperioden har inte lett till ett minskat bostadsbyggande efter den internationella lågkonjunkturen och finanskrisen. Siffrorna för 2010 har, såvitt vi har kunnat se, ligger högre än genomsnittet under hela den tolvåriga socialdemokratiska regeringsperioden, trots att man hade en mängd olika riktade subventioner som alla efterfrågar nu. Varför är det så? Det är inte jag som ska svara på den frågan. Jag kan bara säga att vi tror att vår bostadspolitik fungerar, medan oppositionen inte har någon.
Anf. 164 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Rubriken på detta betänkande är
Hyresrätt m.m.
Jag får hålla med om att det har varit mycket med mera hittills.
Jag vill börja med att instämma i Anti Avsans anförande och yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Detta betänkande handlar om hyresrätt och kooperativ hyresrätt. I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden där dessa ämnen har tagits upp. Då ligger naturligtvis fokus på dessa två upplåtelseformer. Men det är ändå viktigt att utgå från helheten i Folkpartiets och Alliansens bostadspolitik. Den har ända sedan 2006 handlat om att skapa långsiktiga och stabila spelregler som ger förutsättningar för byggande. Då handlar det om alla upplåtelseformer.
Enligt Folkpartiet och Alliansen är det helt fel att politisera en upplåtelseform. Man måste alltid utgå från den enskilda bostadskonsumenten. Ska den enskilda bostadskonsumenten ha en valfrihet bygger det naturligtvis på att alla typer av upplåtelseformer finns. Det är vår skyldighet att skapa förutsättningar för att man kan bygga på det sättet. Ingen upplåtelseform har alltså något politiskt egenvärde.
När det gäller hyresrätten kan vi slå fast - det verkar som om vi fastnar i den diskussionen - att den har sin givna plats, och det är en mycket viktig upplåtelseform, inte minst av de anledningar som har framförts här och som handlar om flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden och så vidare.
Jag vill också passa på att säga att det som Amineh Kakabaveh säger om att regeringen på något sätt är ute efter några speciella människor är helt felaktigt. Vad regeringen är ute efter är att skapa en valfrihet för varje bostadskonsument. Vilken grupp man sedan tillhör i samhället är en helt annan historia.
Regeringen anser att hyresrätten liksom alla andra upplåtelseformer måste utvecklas. En utredning är nu på gång som ska ta reda på om det finns ytterligare som ska göras när det gäller hyresrätter för att just skapa ett regelverk, inte för att subventionera hyresrätter.
Man kan också se att det är viktigt att hålla fast vid denna politik. Ser man på det totala byggandet var det naturligtvis en svacka 2009 i finanskrisens spår. Men nu är vi tillbaka på nivåer som ligger över de nivåer som vi hade tidigare. Det finns externa skiftningar. Men det är också någonting som vi får räkna med. Det gäller att hålla fast vid dessa spelregler.
Jag skulle vilja säga något med anledning av olika typer av diskussioner kring hyressättningssystemet och ta upp det som Socialdemokraterna tar upp i reservation 1 och som inte har nämnts här tidigare i dag. Det handlar om att man vill göra ett tillkännagivande om att marknadshyror ska ut ur bilden och att det inte ska diskuteras mer.
För mig har den frågan aldrig varit inne i bilden. Mig veterligen finns det inget parti som har drivit frågan om att man vill införa rena marknadshyror i Sverige.
Folkpartiet har pläderat för friare hyressättning inom bruksvärdessystemets ram. Men vi har dock hela tiden varit mycket tydliga med att säga nej till marknadshyror och att det måste finnas skyddsregler mot oskäliga hyreshöjningar. Vi har varit överens om att till exempel lägesfaktorn ska få ett större genomslag i hyressättningen. Men det är inte detsamma som marknadshyror utan det är fortfarande inom bruksvärdessystemets ram och speglar hyresgästernas betalningsvilja för vissa saker.
Detta har genomsyrat alliansregeringens politik under denna period. När vi har reformerat hyressättningssystemet har det skett i nära samarbete med bostadsmarknadens parter. Man får premiera Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna för att de har samarbetat för hyresrättens bästa i detta sammanhang. Regeringen har varit en viktig part i detta, och man har skapat ett system som man faktiskt är överens om. Då kan vi bara konstatera att det är bra att den frågan är på bordet och att vi naturligtvis får se hur det fungerar och följa upp det. Jag vet att Vänsterpartiet röstade emot detta. Men övriga partier var egentligen för detta system, även om de inte riktigt medgav det den gången heller.
Det andra förslaget i tillkännagivandet i reservation 1 handlar om att man vill ta bort undantaget när det gäller skyddsregeln när en hyresgäst har medgivit att man har renoverat på ett visst sätt eller att Hyresnämnden har godkänt en åtgärd i ett hyreshus. Jag kan tycka att detta innebär att man lite skjuter över målet.
Grundregeln är att skyddsregeln finns, och den är ett nödvändigt skydd för den enskilda hyresgästen. Utgångspunkten är att man ska hindra att det blir oskäliga hyreshöjningar som slår igenom vid ett tillfälle. Detta till trots tycker jag att det måste vara helt rimligt att detta måste gälla när hyresgästen själv har godkänt åtgärden eller fått ett utslag från Hyresnämnden i förtid. Det handlar faktiskt om förutsägbarhet i detta sammanhang.
Herr talman! Jag ska gå över till reservation 8 som handlar om förvärvslagstiftningen. Den rödgröna oppositionen vill återinföra förvärvslagstiftningen. Jag kan konstatera att den upphävdes så sent som den 1 mars 2010. Det är lite drygt ett år sedan. Det kanske är lite svårt att se effekten av vad borttagandet av denna lagstiftning har skapat.
Det är också viktigt att ta fram det som också har nämnts av alla debattörer, nämligen att bostadsförvaltningen skärptes för att tillvarata hyresgästernas intressen och att det infördes ökade möjligheter att ingripa i ett tidigare skede vid bristande förvaltning. Kraven för ett förvaltningsåläggande sänktes till exempel, och nya fastighetsägare fick någon typ av prövotid. Under den första tiden av byggen hade man alltså ännu lägre trösklar för förvaltningsingripande.
Jag kan nog inte se annat än att denna typ av ingripande ändå är ett faktiskt ingripande mot ett faktiskt förhållande och betydligt mer träffsäkert än den prognos, kan man väl kalla det, som man ska göra om man ska jobba efter förvärvslagstiftningen. Vad jag minns av diskussionen om förvärvslagstiftningen handlade det mycket om en massa skräckexempel, men om man tänker till lite inser man att förvärvslagstiftningen gällde då. De hade tillkommit ändå. Det var alltså alldeles klart att effektiviteten i förvärvslagstiftningen kunde ifrågasättas.
Jag kan inte se att det har framkommit några förändringar som sammantaget ger att det skulle vara effektivare att ändra på den lagstiftning vi har i dag. Att förvärvslagstiftningen är borta och att vi har en skärpt bostadsförvaltningslag tror jag alltså är en väldigt bra kombination för hyresgästernas bästa.
Herr talman! Jag ska tala lite om den kooperativa hyresrätten. Det finns en reservation här, som naturligtvis bygger på en motion, om att man ska främja den kooperativa hyresrätten och ge ett speciellt uppdrag kring den. Jag vill upprepa att upplåtelseformen kooperativ hyresrätt säkert är jättebra för den som vill bo på det sättet. Detta val styrs dock inte politiskt, utan också det styrs av den enskilde bostadskonsumenten. Valfriheten gäller kooperativ hyresrätt likaväl som den av Alliansen införda ägarlägenheten. Det är likvärdiga villkor som valen ska vara på.
Jag vill nog påstå att det inte finns någon bristande information och kunskap om den kooperativa hyresrätten. Går man in på de söksidor som Boverket och Konsumentverket har satt upp finns det hur mycket information som helst om alla upplåtelseformer. Att man då politiskt skulle gå in och främja en typ av upplåtelseform känns väldigt främmande för mig.
Jag har en känsla av och tycker att vi har kommit ganska långt i att faktiskt skapa den typ av bostadspolitik som kan hålla över tid. Politik handlar om att skapa bra spelregler för en fungerande marknad. Det handlar inte om hur stora anslagen är. Det måste väl ändå vara den bästa politiken vi kan ha, om vi kan ha ett regelverk som inte kräver att vi ingriper med subventioner och annat. Det är nämligen mer ett tecken på att vi har regler som gör att marknaden inte fungerar.
Anf. 165 Ola Johansson (C)
Herr talman! Bostaden är navet i våra liv - det vi kallar hemma! Många människor flyttar ofta, andra behåller samma bostad från vaggan ända till graven. I bästa fall är hemmet en spegling av det liv vi lever och det liv vi skulle vilja leva, oberoende av vilken fas av livet man befinner sig i.
Den bostad du har ska passa din plånbok, din familjesituation, ditt arbete och i bästa fall också dina fritidsintressen. Den ska vara lätt att få tag i, lätt att sköta och lätt att göra sig av med. Det är det som är hyresrättens fördelar, att den känns attraktiv och värdefull. Det är lite grann som ett Kinderägg, ni vet ett sådant där man kan bygga ihop någonting av, leka med och dessutom äta upp. Det är väldigt bra.
Som ni märker hör jag till dem som hellre talar om bostadspolitiken i ett sammanhang. Jag tycker att utgångsläget ska vara att man ska likställa upplåtelse- och ägandeformer och skapa valfrihet genom att skapa en mångfald sådana. De bästa bostäderna och de bästa områdena är de där alla upplåtelseformer finns att tillgå och där du inte kan särskilja den ena upplåtelseformen från den andra.
Jag hör också till dem som tycker att det i varje storstad, mellanstor stad, tätort och samhälle ska finnas tillgång till hyresrätter. De ska dessutom vara tillgängliga på en öppen och legal marknad. Behövs det stöd av något slag för att skapa ett sådant utbud, en sådan marknad, så ska det ske genom aktiv kommunal planering och markpolitik. Det ska ske genom att man till exempel tillåter att det byggs tätare i städerna och att det byggs högre hus.
De kommunalt ägda bostadsbolagen är förstås ett väldigt viktigt redskap för kommunerna i detta sammanhang. Det är viktigt att även privata bostadsföretag ges chansen att konkurrera på likvärdiga villkor med de kommunala - med allmännyttan.
Ett annat sätt att åstadkomma byggnation är att erbjuda kreditgarantier av olika slag, till exempel riktat till de personer som behöver det för att kunna få fatt på en lägenhet eller en bostad. Det handlar också om att erbjuda kreditgarantier till de företag som vill satsa på byggande där efterfrågan är liten, utanför storstadsregionerna.
Vi i Centerpartiet vill självklart se människor av olika bakgrund, olika familjesituationer och olika inkomstnivåer bo i hyresrätter även i centrala Stockholm, Göteborg och Malmö. När det gäller hyresrätter i centrala lägen måste vi dock vara ärliga och erkänna att bruksvärdesprincipen kan vara problematisk. För hur gör man när en fastighetsägare investerar i sin fastighet för att sänka drifts- och energikostnader utan att ha möjlighet att få täckning för detta i hyressättningen? Hur gör vi för att undvika att vi får en svarthandel med hyresbostäder när hyran inte motsvarar marknadsvärdet för en annan bostad, exempelvis en bostadsrätt, i centralt läge?
Inte nog med att det behövs fler hyresrätter - det behövs dessutom fler billiga hyresrätter, säger man. Hyresrätten ska vara attraktiv. Det är huvudsakligen byggbranschen själv och byggfacken som borde ta ansvar för att man får en sådan utveckling. En stor del av byggkostnaderna är dessutom skatter. Brist på konkurrens i branschen är en annan orsak till att hyrorna i nyproducerade bostäder blir höga.
Vi har i olika anföranden hört talas om att fastighetsägarna är kortsiktiga och giriga. Vi har hört tal om hyresslaveri. Jag anser inte att det är ett sätt att stärka hyresrätten att tala så. Det är inte rätt att skrämma folk med företeelser på bostadsmarknaden som knappt förekommer, och är det så att de förekommer är det heller inte så att de förslag vi hör ifrån S, V och MP är någon verksam medicin mot dem.
Vi menar att subventioner leder till att det byggs mindre och att byggandet då inte alltid motsvarar det behov som finns. Vi menar att subventioner snarare driver än pressar kostnader.
Skatterna är ett annat styrmedel. Fastighetsägarna, allmännyttan och Hyresgästföreningen har gemensamt fört fram förslag på hur de vill göra för att stärka hyresrättens ställning. Jag anser att regeringen borde ta detta till sig och väga frågan om till exempel moms på hyran, införande av skattefria underhållsfonder och borttagande av fastighetsavgiften för hyresrätter utifrån principen att inte subventionera utan sträva efter största möjliga likställdhet mellan olika upplåtelseformer.
Många olika skäl har framförts till varför hyresrätter är viktiga. Ett ytterligare skäl till att det ska finnas tillgång till bostäder är att det ger tillväxt och främjar företagarna och deras utveckling. Ett företag som är nyetablerat på en ort och växer behöver naturligtvis rekrytera personal. De behöver i sin tur förskoleplatser, bra kollektivtrafik och tillgång till en bostad för att kunna tacka ja till ett sådant jobberbjudande, bryta upp bopålarna och våga flytta. Hyresrätten är då bra i avvaktan på att man kanske hittar en annan bostad någon annanstans som passar familjen bättre, när den väl flyttar efter.
Dagens debatt handlar som vi har sagt specifikt om hyresrättens villkor. Det är en viktig fråga för Centerpartiet. Det är angeläget att vi stärker hyresrättens ställning, och jag tror att det bästa sättet att stärka hyresrättens ställning är just att tillåta varierade upplåtelseformer i ett och samma bestånd. Därför ser jag fram emot regeringens utlovade utredning om hyresrätten.
Jag välkomnar möjligheten att nyproducera ägarlägenheter, och på sikt ser jag fram emot att det läggs fram ett förslag om att man ska kunna skapa sådana lägenheter i befintligt bestånd. Jag beklagar verkligen de signaler som vi får från regeringshåll som antyder att direktiven till utredningen om ägarlägenheter kan försenas på grund av resursbrist, vilket i sin tur är en följd av tidigare fattade beslut här i riksdagen om neddragningar inom Regeringskansliet.
Att vi nu har höjt grundavdraget på intäkter från uthyrning av del av sin bostad betyder att det blir enklare för studenter att få tag på en bostad. Om det blev helt skattefritt, som Centerpartiet har fört fram tidigare, att hyra ut delar av bostaden skulle ännu fler möjligheter skapas till bostäder för ungdomar.
Jag välkomnar ett förslag från regeringshåll om möjlighet att göra till- och frånval i hyreslägenhet så att bostandarden kan anpassas till både behov och plånbok. En sådan förändring betyder att hyresgästens inflytande och ansvar för den egna bostaden kan öka.
Det går inte att komma ifrån att den som har ansvaret för hela fastigheten, skötsel, miljö och energiåtgärder, är fastighetsägaren. Det är det som hyresgästen ersätter fastighetsägaren för genom att betala hyra. Men det medför skyldigheter.
Slutligen, herr talman, är det framför allt de ungas situation på bostadsmarknaden som vi behöver lyfta fram. Finns det en brist på bostäder är det främst de drygt 200 000 ungdomar mellan 20 och 27 år som behöver en bostad som drabbas. Ingen för deras talan. Bostäder med enklare standard, möjlighet för till- och frånval, möjlighet att hyra ut del av sin bostad, fler upplåtelseformer som ägarlägenheter och kooperativa hyresrätter ökar alla utbudet och tillgången på bostäder.
Rätten att skaffa en bostad innebär att man har ett ansvar som följer av att man också får ett inflytande. Rätten att flytta och att välja att bo kvar när levnadsförhållandena förändras är viktig för oss i Centerpartiet.
Sverige har en tradition av stark lagstiftning och starka parter som bevakar olika intressen. Den svenska modellen är bra så länge den inte leder till ett nytt utanförskap, så länge den inte utestänger människor från bostadsmarknaden, hindrar rörligheten, fördröjer upprustningen av äldre bostäder och fördyrar nybyggnation av bostäder, hyresrätter.
(Applåder)
Anf. 166 Katarina Köhler (S)
Herr talman! När Ola Johansson säger att man värnar hyresrätten och att hyresrätten ska få upprättelse undrar jag: Hur ska ni få människor runt om i landet att tro på det? Hur ska de kunna lita på det ni säger? Ni är ju inte överens i dessa frågor inom regeringspartierna. Ni tycker olika i olika partier. Ni missgynnar konsekvent de boende i hyreslägenheter på många sätt. Först och främst är byggandet av hyreslägenheter på en bottennivå.
Ni pratar om att byggandet har ökat mycket. År 2010 tror jag att ni använder som mått och säger att det aldrig byggts så mycket eller på väldigt länge. Ja, då var det från en mycket låg nivå, från en bottennivå. Minskningen av byggandet av sådana bostäder startade redan 2007, ganska långt innan finanskrisen kom. Varför skulle människor lita på er?
Dessutom undantar ni, som jag har sagt tidigare, möjligheterna för ROT-avdrag när det gäller flerfamiljshus.
Jag undrar bara: Vad ska ni göra för att människor ska tro på er och för att återskapa spelregler för en fungerande marknad? Säg det till dem som inte har någonstans att bo, som inte kan flytta när de har fått ett nytt jobb eller som inte kan börja sin drömutbildning därför att det inte finns boende.
Anf. 167 Ola Johansson (C)
Herr talman! Katarina Köhler inleder med att fråga hur vi ska kunna övertyga människor om att vi tror på hyresrätten. Man gör inte det genom att föra den typen av argumentation som vi har hört från talarstolen både från dig, Katarina, och från dina kamrater i Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Man pratar om fastighetsägare som är giriga och om hyresslaveri. Det är inte att skapa den positiva bild av hyresrätten som jag vet ändå finns.
Jag är helt övertygad - jag talar av egen erfarenhet - om att vi genom en aktiv kommunal planering med överenskommelser med fastighetsägare kan skapa den utveckling som gör att det byggs även hyresrätter. Jag kommer själv från en kommun som växer snabbt och där bristen på bostäder är stor. Det påstås att vi har 8 000 i bostadskön. Det stämmer nog inte; det kanske är 1 500-2 000. Men vi åstadkommer ändå ett bostadsbyggande där vi bygger 30 procent hyresrätter. Det är inte möjligt i många socialdemokratiskt styrda kommuner.
Med den bilden med mig vet jag att det är möjligt. Jag vet att det är möjligt utan statliga subventioner. Det är det som är ert förslag - skattekollektivet ska stå för bostadsbyggandet. Om man säger att det är politiker som bygger bostäder och inte marknaden, om man säger att det inte är marknaden och bostadsföretagen som bygger hyresrätterna, vem är det då som gör det?
Katarina nämnde också ROT-avdraget. Anti Avsan var inne på det och berättade att ROT-avdraget är ett sätt att få bort svarta hantverkare från en marknad och att dessutom skapa arbeten i en tid när det är ont om jobb. Det är en annan typ av åtgärd än det som ni föreslår när ni talar om ROT-avdrag.
Anf. 168 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Jag vill betona att jag inte talat om vare sig hyresslaveri eller fastighetsägare som är gangstrar eller giriga eller vad det är, men det finns några som är det. Jag menar att den förändrade lagstiftningen inte på något sätt gör det svårare för dem, utan tvärtom blir det enklare. Det känns inte alls bra.
Vi pratar om bostadsbyggande och kopplar in andra politikområden, för samhället är en helhet. Vi investerar i så fall i stöd för att bygga hyresrätter. Vi ser det som en investering, och vi kan samtidigt skapa arbetstillfällen. Jag tycker att det går alldeles utmärkt att prata om dessa båda politikområden samtidigt därför att det hänger ihop. När vi investerar får vi ut någonting av det.
Jag menar att jag som hyresgäst inte har vunnit någonting på att man tog bort förvärvslagen och i stället skärpte bostadsförvaltningslagen. Om jag har haft oturen att bo i ett hus som har varit illa skött under många år och jag får en ny ägare till fastigheten, och hyresnämnden - åtta finns det i landet - har tre år på sig att pröva fastighetsägaren så lever jag som hyresgäst ändå i värsta fall i en dålig boendemiljö. Hade vi haft kvar förvärvslagen och skärpt den hade man kunnat stämma i bäcken före ett köp.
Anf. 169 Ola Johansson (C)
Herr talman! Om det är förvärvslagen du, Katarina Köhler, talar om skulle jag vilja veta - nu har du inte möjlighet att svara mig - på vilket sätt den fungerade tidigare när det innebär att den juridiska person som förvärvar en fastighet lätt kan byta ägarbild. Plötsligt finns det andra ägare som har ett annat syfte med sitt ägande. Hur väl fungerade det när det krävde ett kommunalt initiativ med en kommunal beslutsprocess för att komma fram till att hyresnämnden skulle pröva ärendet?
Det skulle vara intressant att se först huruvida den nya lagen är bättre än den andra innan vi diskuterar vad som har varit en bra eller en dålig åtgärd. Jag trodde inte på den tidigare förvärvslagen.
Anf. 170 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Det har var en intressant debatt där vi ser två klara skiljelinjer. I den ena håller oppositionen fast vid en gammaldags politik, en ineffektiv politik, en inte speciellt människovänlig politik. Sedan har vi Alliansen, som vill se långsiktiga villkor och som vill ha en välfungerande hyresmarknad, en opolitiserad hyresmarknad. Det är upp till svenska folket att välja. Vad vill man ha?
Hyresrätten är en viktig del av boendet. Ungefär 43 procent av de 4,4 bostäderna är hyresrätter. Hyresrätten har en viktig funktion, har vi hört i dag. Den ska vara billig och lätt att komma åt. Det är oftast i början av yrkeslivet som man har användning för en hyresrätt, även om man kan fortsätta med en sådan även längre fram. Men den skapar en flexibilitet när man vill komma åt ett boende och behöver flytta till en annan ort. Så är tanken.
Samtidigt ser vi att hyreslagstiftningen precis som arrendelagstiftningen har en social funktion. Den är viktig och är något som vi vill behålla. Det är för att skydda den svagare parten, hyresgästen, mot en eventuellt starkare part, hyresvärden. Det handlar om bra balans och finns i många andra lagstiftningar.
Däremot kan man säga att vi har byggt upp en lagstiftning kring hyresrätten som är svåröverblickbar och skapar en hel del snedvridningar på den marknad som vi har. Det är därför viktigt att börja diskutera hur vi kan återskapa intresset för hyresrätten och hitta en balans mellan de olika boendeformerna. Den eminenta bostadsministern Stefan Attefall vill tillsätta en utredning om hur man kan utveckla hyresrätten.
Det pågår mycket arbete inom Regeringskansliet för att förbättra, skapa rättvisare villkor och hitta flexiblare boendeformer och långsiktiga former där hyresgästernas ställning stärks så att man kan välja sitt boende. Det besvarar många av de motioner som finns.
Oppositionen har under många år politiserat boendet. Man har sett - det har framkommit i många fall - boendet som en social rättighet som marknaden ska tillhandahålla till låga kostnader. Man vill alltså styra hur människor ska bo. Samtidigt vill man subventionera på en näst intill oligopolistisk marknad, som inte fungerar speciellt bra. Det har lett till höga produktionskostnader och klara utbudsbegränsningar.
Politiken har lagt sig i väldigt mycket. Vi kristdemokrater, som är politikens gränsriddare, vill se till att bostadspolitiken är långsiktig. Den kan förenklas och förbättras och ska ge ett stabilare och ökande byggande i Sverige.
Låt mig gå in på de olika delarna. Vi kan först se på hyressättningen. Som har nämnts har vi fått en trepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och allmännyttan. Den lägger grunden för att få en rättvisare fördelning av hyreskostnaderna.
Vi vill inte ha marknadshyror. Däremot tror vi på en ökad flexibilitet inom bruksvärdessystemet, där attraktiva områden kan ha ett högre värde. Det ger också möjlighet att få en rättvisare fördelning. I dag har vi haft subventioner där de attraktiva områdena har blivit subventionerade av mindre attraktiva. Man kan göra som man har gjort i Malmö, där man har haft ett antal kriterier för att värdera sin hyresrätt och då får en ökad rättvisa.
Det är också viktigt, herr talman, att vid ombyggnad få in ett hyresgästinflytande. Det är viktigt att man kan ge ansvar till hyresgästerna, och man kan ge dem kunskap, så kan de också få underhålla en del själva. Men det kräver en avtalsmässig form, och det är på gång på flera olika ställen och har påbörjats med framgång.
Andrahandsuthyrning är ett sätt att öka tillgängligheten. Stora delar av vårt bostadsbestånd är dåligt utnyttjat. Kvadratmeterytan per person är ganska hög. Det finns säkert - med de stimulanser som vi förhoppningsvis kommer att fortsätta med till andrahandsuthyrare - möjlighet att hyra ut en del av sin bostad. Här kommer också ROT-avdraget in för att hjälpa till lite grann vid ombyggnad.
Vid nyproduktion, speciellt i attraktiva områden, bör man nog titta över vilka principer som ska gälla. Jag menar givetvis inte att vi ska införa marknadshyror, men vi ska öka flexibiliteten för att stimulera till ett ökat byggande. Det tror jag är en möjlighet.
Sedan måste jag komma in lite grann på det Katarina Köhler sade om de dåligt skötta hyreshusen. Det är beklagligt att sådana finns. Problemet med den gamla förvärvslagen var att den inte fungerade speciellt bra. Den var omständlig och användes i ganska få fall.
Nu har vi ändrat så man kan gå in tidigt och ha ögonen på hyresvärdarna. Om de inte fungerar finns det två nivåer för förvaltning. Det är en ganska ny lagstiftning. Låt oss testa detta till positiv framgång.
Jag gillar hyresrätten. Jag gillar också den kooperativa hyresrätten, bostadsrätten och ägarlägenheter både i befintligt bestånd och i nyproduktion. Som Ola Johansson framhöll är det viktigt att vi får möjlighet att införa det även i befintligt bestånd. Det saknar vi än så länge, men vi hoppas att Regeringskansliet kan få lite fart och genomföra detta. Tyvärr kan man väl lite grann skylla på oppositionen, eftersom de har dragit ned på resurserna till Regeringskansliet.
De här olika formerna ska inte politiseras. De har alla sina för- och nackdelar. Med den information som finns på marknaden och som finns på hemsidor hos Boverket och andra kan man välja sin boendeform. Politikerna ska inte bestämma den. Det är upp till var och en att skaffa sig den fullgoda information som finns på marknaden. Vi ska här i riksdagen lägga ut en långsiktig politik. Kommunerna ska tillämpa den och anpassa den till sina lokala marknader.
Jag yrkar avslag på samtliga reservationer och tillstyrker utskottets förslag.
(Applåder)
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-03-17
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5
Protokoll med beslut
- 2011-03-17Protokoll 2010/11:74
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Hyressättning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C315 yrkande 5, 2010/11:C318 yrkande 2 och 2010/11:C358 yrkande 8.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 4 0 94 14 M 99 0 2 6 MP 18 0 0 7 FP 19 0 2 3 C 14 0 0 9 SD 0 19 0 1 KD 17 0 0 2 V 0 0 19 0 Totalt 171 19 117 42 Tillval och frånval
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C281.Hyresgästinflytandet vid förbättrings- och ändringsarbeten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C358 yrkande 11 i denna del.- Reservation 4 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 13 M 100 0 0 7 MP 0 18 0 7 FP 21 0 0 3 C 14 0 0 9 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 0 19 0 0 Totalt 270 37 0 42 Andrahandsuthyrning - främjande av
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C366.Andrahandsuthyrning - säkerställande av skälig hyra
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C358 yrkande 9.- Reservation 5 (V)
En misshandlad makes eller sambos besittningsskydd m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju403 yrkandena 5 och 6.- Reservation 6 (V)
Boinflytandeavtal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C358 yrkande 10.- Reservation 7 (V)
Förvärv av hyresfastigheter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C315 yrkande 7 och 2010/11:C358 yrkande 11 i denna del.- Reservation 8 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 101 0 0 6 MP 0 18 0 7 FP 21 0 0 3 C 14 0 0 9 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 0 19 0 0 Totalt 172 136 0 41 Främjande av den kooperativa hyresrätten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C355.- Reservation 9 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 101 0 0 6 MP 0 18 0 7 FP 21 0 0 3 C 14 0 0 9 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 0 19 0 0 Totalt 172 136 0 41 Ombildning - reglerna i bostadsrättslagen m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C295 yrkandena 1-3, 2010/11:C358 yrkandena 4-6, 16 och 17 samt 2010/11:C363.- Reservation 10 (S)
- Reservation 11 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 101 0 0 6 MP 0 0 18 7 FP 21 0 0 3 C 15 0 0 8 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 0 0 19 0 Totalt 173 99 37 40 Ombildning till kooperativ hyresrätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C330 yrkande 4.- Reservation 12 (S, MP, V)
Ombildning till ägarlägenheter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C244, 2010/11:C277, 2010/11:C280, 2010/11:C318 yrkandena 1 och 3 samt 2010/11:C365 yrkandena 1 och 2.