Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Hyresrätt m.m.

Betänkande 2023/24:CU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Hyresrätt m.m.(pdf, 239 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:17 Hyresrätt m.m.

Beslut

Nej till motioner om hyresrätt (CU17)

Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-15
Justering: 2024-03-07
Trycklov: 2024-03-12
Reservationer: 5
Betänkande 2023/24:CU17

Alla beredningar i utskottet

2024-01-25, 2024-02-15

Nej till motioner om hyresrätt (CU17)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att utskottet föreslår att riksdagen ska avslå alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-19
Debatt i kammaren: 2024-03-20
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:CU17, Hyresrätt m.m.

Debatt om förslag 2023/24:CU17

Webb-tv: Hyresrätt m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Markus Kallifatides (S)
Anf. 167 Markus Kallifatides (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater talar ofta om hyresrätten. Det gör vi därför att den politiska högern gynnar dem som redan äger sitt boende och bygger luftslott runt tankar på att de allra flesta ska äga sitt boende, i ett samhälle där hemlöshet i själva verket bitit sig fast sedan årtionden.

I verkligheten ökar de ekonomiska och sociala klyftorna i Sverige, liksom bostadsbrist, trångboddhet och bostadsoro. Nu finns oron också bland kommunalråd i kommuner med stora industrietableringar på gång och bland diverse handelskammare. Den passiva, förment inflationsbekämpande ekonomiska politiken bidrar till detta.

Det första Tidömajoriteten gjorde efter regeringsbildningen 2022 var att i förtid avveckla det fullt fungerande investeringsstödet till byggande av hyresrätter, inklusive studentbostäder, med lägre hyresnivå. Kommunernas verksamhet är underfinansierad, vilket naturligtvis bidrar till sämre hantering av bostadsförsörjningsansvaret. I högerns Sverige pågår "renovräkningar" och social dumpning, med riksdagens goda minne och i synnerhet borgerliga kommunpolitikers aktiva medverkan.

Fastighetsägarna, herr talman, tänker naturligtvis inte låta den pågående krissituationen i byggsektorn gå till spillo. Never let a crisis go to waste! Alltså pågår nu en målmedveten kampanj för att återigen lyfta krav på så kallad fri hyressättning i nyproduktion, det vill säga att kringgå hyresgästernas kollektiva organisering och partsmodellen på hyresmarknaden.

Den här riksdagsmajoriteten prioriterar sänkta skatter och ökade skatteavdrag, företrädesvis för höginkomsttagare. Den här riksdagsmajoriteten prioriterar sänkt skatt och avvecklad reduktionsplikt för ökade utsläpp från biltrafik framför bostadsbyggande och framför rimliga villkor för hyresgäster. Den här riksdagsmajoriteten prioriterar att göda människors rädsla för inflationen framför att rädda jobb i byggsektorn och framför bostadsförsörjningen och den industriella utvecklingen.

Herr talman! I det betänkande vi debatterar i kväll föreslår civilutskottet att ett litet antal motionsyrkanden avslås. Vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag till beslut i ärendet.

I detta betänkande och andra från vårt utskott behandlas också ett stort antal motionsyrkanden i förenklad ordning. Jag vill ändå utnyttja möjligheten att redogöra för de socialdemokratiska förslag som utskottsmajoriteten olyckligtvis avvisar även detta riksdagsår.

Vi socialdemokrater menar att samhällsekonomin och tryggheten i vårt samhällsbygge hålls tillbaka av brist på bostäder i nästan hela landet. Vi vill ändra på detta och vill därför se en generell social bostadspolitik. Det handlar i grunden om tre övergripande uppgifter: att bygga fler och hållbara bostäder, att motverka den sociala segregationen och att göra det möjligt också för ekonomiskt svaga grupper att lösa sitt bostadsbehov.

Segregationen i vårt land bryts inte med särlösningar för resurssvaga. Boende- och upplåtelseformer ska vara blandade. Trångboddheten ska bekämpas med samhällsbyggande. Det är därför vi ska fortsätta att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i - i hela landet och i alla områden.

Vi socialdemokrater är därför också tydliga med att statlig finansiering behövs för nybyggnation av bostäder, inte minst i det läge som vi nu har med fullkomlig kollaps i bostadsbyggandet. Därför har vi socialdemokrater i riksdagen föreslagit

en byggstimulans för byggande av studentbostäder och lägenheter i kommuner med stora industriexpansioner

statliga förmånliga byggkrediter för nyproduktion av lägenheter

startlån för förstagångsköpare i enlighet med färdigt utredningsförslag

vidareutveckling av bostadsbidraget som det viktiga bostadspolitiska verktyg det är för ekonomiskt svagare hushåll

utredning av ett statligt fastighetsbolag som en stötdämpare under konjunkturnedgångar och ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att förebygga, minska och motverka segregation

inrättande av en bostadskommission med alla berörda parter för att på ett konstruktivt sätt gemensamt möta utmaningarna på såväl kort som lång sikt

införande av en modern förköpslag för att öka kommunernas möjlighet att förverkliga sina bostadsförsörjningsplaner och verka för ordning och reda på fastighets- och hyresmarknaderna.

Vidare har vi föreslagit att lagen om offentlig upphandling, LOU, inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag, det vill säga att nybyggda kommunalt ägda hyresrätter ska kunna bli billigare och inte stoppas av rättsprocesser kring upphandlingsfrågor.

Vi socialdemokrater har alltså lagt fram en lång rad skarpa reformförslag för att fler bostäder och inte minst hyresrätter ska tillkomma, både på kort sikt, trots den akuta krissituationen med chockhöjda räntor och stigande byggkostnader, och på längre sikt under mer normaliserade omständigheter. Den samlade högern i denna riksdag har hittills avvisat samtliga våra förslag.

Herr talman! Inom ramen för det betänkande på hyresrättens område som vi behandlar just i dag är vissa mindre förändringar aviserade. En skärpning av reglerna för inneboende i hyresrätt är på gång, vilket vi socialdemokrater välkomnar. Förslag om förmedling av hyreslägenheter enligt andra kriterier än rak kötid, utökad användning av kommunala hyresgarantier och vissa förtydliganden avseende kommunernas bostadsförsörjningsansvar är nu ute på remiss från regeringen, så här två år efter att utredningsbetänkandet Sänk tröskeln till en god bostad föreslog dessa åtgärder.

Andra förslag förblir oremitterade. Det gäller bland annat förslag om en ny bostadsförsörjningslag, som inkluderar en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen, nya verktyg för statlig styrning av bostadsbyggande och förstärkta bostadsbidrag som det träffsäkra verktyg det är för mer jämlika uppväxtvillkor för alla barn.

Vi socialdemokrater föreslår bättre villkor för hyresgäster:

en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering

stärkt besittningsskydd vid uthyrning av privatbostäder

att lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet stoppas bland annat genom att begreppet skäligt införs som bedömningsgrund för överklaganden i hyresnämnden gällande renoveringar.

Vi har alltså skarpa förslag för att sätta stopp för "renovräkning" - förslag för att Sveriges miljoner hyresgäster ska kunna känna sig tryggare i sitt boende. Men högermajoriteten, det vill säga Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har avslagit allt detta.

Fler och tryggare bostäder, inklusive hyresrätter, blir det inte. Bättre villkor för hyresgäster får vi inte. Lyx-rut, lyx-rot och rekordmarginaler för banker får vi. Ett ojämlikare och otryggare samhälle får vi. Den gröna industriomställningen riskerar vi att undergräva. Sverige borde kunna bättre än så här.

(Applåder)

Larry Söder (KD)
Anf. 168 Larry Söder (KD)

Herr talman! Intressant! Man kan konstatera att krisen när det gäller hyresrätter, eller behovet av fler hyresrätter, inte uppstod 2022 utan betydligt tidigare. Oavsett om det har varit en alliansregering eller en socialdemokratisk regering har man inte lyckats lösa detta. Oavsett om det har varit en socialdemokratisk majoritet eller en alliansmajoritet i Stockholms stadshus har man inte lyckats lösa det. Detta är alltså ett gemensamt ansvar, på ett eller annat sätt.

På 60-talet fick den socialdemokratiska statsministern Tage Erlander frågan om vilket tips han hade till ett par som söker bostad. Tipset från Tage Erlander var att ställa sig i bostadskön. Om du gör det i dag i Stockholm är det över 800 000 människor före dig i kön. Det finns lite drygt 400 000 hyresrätter i Stockholm. Det betyder att alla hyreslägenheter måste byta innehavare två gånger innan turen går till den som just ställt sig i kön.

Min fråga till Socialdemokraterna lyder: Är ert bästa tips till den som söker bostad fortfarande att ställa sig i bostadskö?

Markus Kallifatides (S)
Anf. 169 Markus Kallifatides (S)

Herr talman! Att ställa sig i bostadskö är fortfarande ett bra tips. Många av de 800 000 i Stockholms bostadskö är inte nödvändigtvis i omedelbart behov av en ny bostad. De är inte bostadslösa. Men omkring 10 procent av de 800 000 är mer aktivt bostadssökande.

Nöten att knäcka då som nu - på Erlanders tid och på Larry Söders och min tid - är att upprätthålla en jämn byggtakt och att se till att det tillkommer bostäder i alla upplåtelseformer.

Vi socialdemokrater har nu föreslagit riksdagen, Larry Söders parti och andra att vi, gärna gemensamt, ska se till att staten tar ett kliv framåt, inte minst i den akuta krissituation med chockhöjda räntor och kraftigt stigande byggkostnader som vi har sett. Då skulle vi gemensamt kunna komma överens om att åtminstone tillfälliga åtgärder med finansiellt stöd för nyproduktion kunde vara aktuellt. Det finns också statliga utredningar som nu har föreslagit just detta för denna regering. Då gällde det i synnerhet Norrbottens och Västerbottens län, men utredaren själv pekar på att förslagen i utredningen äger giltighet för hela landet.

På lite längre sikt står förhoppningsvis samsyn att finna brett i riksdagen för olika åtgärder inom planering av byggande, samhällsplanering, åtgärder kring konkurrensförhållanden och lagreglering av byggandet som skulle sänka kostnadsnivåer och underlätta för nyproduktion. Bland annat därför har vi från vår sida föreslagit en byggkriskommission eller en bostadskommission där man skulle kunna sätta sig ned och prata ordentligt och kanske kunna komma fram till modeller som skulle kunna hålla över mandatperioderna.

Ja, det är fortfarande en bra idé att stå i en bostadskö också.

Larry Söder (KD)
Anf. 170 Larry Söder (KD)

Fru talman! Bostadskön har ökat rätt radikalt i Stockholm från början av 2000-talet till nu. Regeringen har försökt med olika åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter, men det har inte lyckats. Bostadskön har ökat hela tiden.

Jag tror att det är så enkelt att man måste se till att hyresrätterna blir en marknad, som den ska vara. Det vill säga att man ska se till att det finns fri hyressättning i nyproduktion, så att producenter ska vilja bygga hyresrätter. Jag tror inte att det är möjligt att på annat sätt med små subventioner från staten lösa detta.

Vi har försökt. Man kan konstatera att det i början av 2000-talet fanns 400 000 hyresrätter i Stockholms län. I dag finns det fortfarande 400 000 hyresrätter i Stockholms län. För att man ska kunna öka detta måste det finnas ett incitament för fastighetsägare att faktiskt vilja ha hyresrätter. Man ska inte bygga hyresrätter och sedan behöva omvandla dem till något annat så fort det är möjligt för att alls komma åt att bygga.

Jag menar att fri hyressättning är något som man borde kunna titta på. Socialdemokraterna har tagit fram en proposition som lades på riksdagens bord förra mandatperioden. Skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att titta på detta och lägga fram ett förslag till riksdagen igen? Det är ju er egen proposition, så det borde vara möjligt.

Markus Kallifatides (S)
Anf. 171 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan! Jag tror att jag glömde att säga tack i mitt förra inlägg.

Nej, för oss ligger den frågan väldigt långt ned i byrålådan, inte minst därför att en socialdemokratisk regering fick avgå på grund av den frågan.

Vi värnar partsmodellen. Vår grundinställning är att vi har ett system med presumtionshyror. Vi emotser den utredning som Larry Söders regering har tillsatt, som ska avrapporteras till hösten. Vi ser att systemet behöver en justering, så att det fungerar för parterna i bostadssektorn.

När det gäller Stockholm är det väldigt många människor som drömmer om en rimligt prissatt hyreslägenhet centralt i landets huvudstad. Så är det. Men antalet sådana lägenheter blir liksom inte större. Det blir dock fler och fler människor som gärna skulle bo vid Östermalmstorg, nära riksdagen eller i Gamla stan. Vi har ett oerhört begränsat utbud och en ständigt växande önskan om sådana lägenheter. Det är grundmekanismen när det gäller just Stockholm, den stora staden.

Runt millennieskiftet blev det också väldigt lätt att stå i bostadskö i och med digitaliseringen. Det blev enkelt att betala med autogiro varje år. Därtill kom den stora vågen av ombildningar. Förklaringen till att antalet hyresrätter står och stampar just i Stockholm är bland annat att borgerliga majoriteter i Stockholms stadshus har skänkt allmän egendom till vrakpris till enskilda medborgare. Det är ett djupt problematiskt skeende i svensk samtidshistoria, skulle jag säga om Larry Söder frågar mig. Det finns alltså många förklaringar till de siffror man kan se.

Svaret på Larry Söders fråga är nej.

(Applåder)

David Josefsson (M)
Anf. 172 David Josefsson (M)

Fru talman! Sara tog kontakt med Stadsmissionen när hon var gravid med sitt tredje barn. Hon och hennes två barn var då inneboende hos en vän, ett boende som snart skulle behöva upphöra. Sara är separerad från barnens pappa. Hon har flera jobb och lyckas kombinera dem till motsvarande en heltidstjänst. Hon står i kö på flera olika boendesidor och söker även aktivt boende via exempelvis Facebook och Blocket.

Stadsmissionen hjälpte Sara att komma i kontakt med socialtjänsten, som dock konstaterade att deras hjälpinsatser kunde bli aktuella först när Sara var helt bostadslös. Nu flyttar familjen runt mellan olika tillfälliga boenden, vilket skapar stress och otrygghet för såväl Sara som barnen.

Fru talman! Berättelsen om Sara är en av flera berättelser som återfinns i Stadsmissionens hemlöshetsrapport för 2024, en rapport som presenterades på ett seminarium här i riksdagen i januari.

Man brukar i hemlöshetsdebatten skilja på social och strukturell hemlöshet. Social hemlöshet är hemlöshet som är sprungen ur olika sociala problem, medan strukturell hemlöshet är hemlöshet som beror på att bostadsmarknaden helt enkelt inte fungerar. Sara är ett exempel på det sistnämnda - hon har försörjning och ett socialt kontaktnät men är ändå chanslös när bostadsmarknaden i Sverige har havererat.

Exemplet med Sara illustrerar också något annat, nämligen att strukturell hemlöshet till slut skapar sociala problem. Sara är ett exempel på varför vi, här inne, måste arbeta för en fungerande bostadsmarknad och varför nuvarande situation med tio år långa bostadsköer och miljonpriser på lägenheter och småhus är ohållbar.

Sara är också ett exempel på varför det behövs en mer aktiv social bostadspolitik, både från kommuner och från staten. I Stadsmissionens hemlöshetsrapport konstaterar man att kommunerna kan göra väldigt mycket mer inom befintlig lagstiftning men också att det saknas ett nationellt helhetsgrepp.

Fru talman! Därför har nu regeringen i ett första steg skickat ut tre förslag på remiss:

Det ska bli enklare att ge förtur i bostadskön.

Det ska bli obligatoriskt med hyresgarantier för barnfamiljer.

Kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska skärpas.

Vi moderater är inte främmande för att ta ytterligare steg för att stärka upp den sociala bostadspolitiken - att stärka upp den för att träffa de grupper som verkligen behöver den.

Fru talman! Det finns dock en aspekt som man inte får glömma i den här diskussionen. Det är varför exemplet med Sara alls finns. Hur kommer det sig att någon kan ha försörjning och vara socialt etablerad men ändå sakna bostad i Sverige?

Hur kommer det sig att kötiden för en bostad är uppemot tio år, ibland längre, för en lägenhet i någon av våra storstäder i Sverige? Det är ingen naturlag att det ska vara brist på bostäder i Sverige. Det är en situation som inte återfinns i något annat europeiskt land, åtminstone inte i en omfattning som motsvarar den svenska.

Helt uppenbart har den svenska bostadspolitiken havererat. En stor del av problemet handlar om bruksvärdessystemet och de så kallade förhandlade hyrorna. Genom bruksvärdessystemet sätts inte hyror utifrån tillgång och efterfrågan utan utifrån förhandlingar mellan representanter för hyresgäster och representanter för fastighetsägare enligt ett tidigare uppgjort system med kriterier. I teorin är det en fin tanke. I praktiken har det blivit en katastrof.

Fru talman! Detta är alltså ingenting som bara jag och Moderaterna tycker. Att reformera hyressättningsreglerna och få en hyressättning som tydligare följer tillgång och efterfrågan har en rad framstående ekonomer och forskare de senaste åren talat om som en av de viktigaste åtgärderna för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Bland exemplen kan nämnas Stefan Ingves, tidigare riksbankschef, men också Assar Lindbeck, som var professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och nära associerad med Socialdemokraterna. En annan profilerad förespråkare för en reformerad hyressättning är Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH och kommunpolitiker för Vänsterpartiet på 70, 80- och 90-talen.

Nuvarande hyresreglering skapar helt enkelt ett dåligt utnyttjande av befintligt bestånd och låser ute stora grupper, som saknar resurser, från bostadsmarknaden.

Att reformera hyressättningen efterfrågas också av branschen. Byggföretagen lyfter det som ett av de viktigaste förslagen i sin rapport Åtgärder för ökat bostadsbyggande, som kom i december förra året.

Stockholms Handelskammare lyfter i rapporten Den låsta dörren till hyresmarknaden från 2022 hur andrahandshyrorna stigit i höjden på grund av hyresregleringen och att systemet därmed skapat en segregerad hyresmarknad. Man visar också hur en omreglering skulle skapa en mer rättvis bostadssektor.

Till och med Hyresgästföreningens förbundschef erkände i Dagens industri 2019, när Socialdemokraterna gått med på fri hyressättning i nyproduktion i januariavtalet, att: "Det är klart att det finns utmaningar i hyressättningssystemet, och att det uppstått en diskussion om detta är inte ett problem."

Fru talman! Just nu har det varit en medial diskussion om hyressättningen i nyproduktion som en konsekvens av att bostadsbyggandet har kollapsat. Det är dock inte bara i nyproduktion som nuvarande hyressättningssystem skapar problem. De förhandlade hyrorna har långsamt gröpt ur hyresvärdarnas möjlighet att få kostnadstäckning.

I en debattartikel i Dagens industri från i förrgår konstaterar Nathalie Brard och Rikard Ljunggren från branschorganisationen Fastighetsägarna att hyrorna efter avgörande av skiljeman ska höjas med 5,3 respektive 5,8 procent i Göteborg respektive Stockholm - detta samtidigt som kostnadsökningarna beräknas ligga på 25-30 procent. Artikelförfattarna menar att det kollektiva hyresförhandlingssystemet har nått vägs ände. Detta är för övrigt en verklighetsbeskrivning som inte bara företrädare för privata fastighetsägare ger uttryck för.

I ett avsnitt av Bopolpodden från mars förra året konstaterar vd:arna i de allmännyttiga bostadsbolagen Stångåstaden i Linköping - Fredrik Törnqvist - och Örebrobostäder - Ulf Rohlén - att hyressättningssystemet måste reformeras så att man kan få täckning för sina kostnader som hyresvärd.

På kort sikt kan det givetvis verka som att det gynnar hyresgästerna att hyresökningarna blir lägre än den underliggande kostnadsutvecklingen. På lång sikt kommer det att leda till att hyresrätterna blir mer och mer eftersatta när hyresvärdar för att få ihop kassaflödet håller igen på såväl skötsel som löpande underhåll. Som ordspråket lyder: Man lever på husröta. De enda som i förlängningen kommer att lockas att äga hyresrätter i ett sådant system blir så kallade slumvärdar.

Fru talman! Tyvärr verkar det finnas någon form av tabu kring att diskutera nuvarande hyressättningssystem och den direkta kopplingen mellan dess utformning och att svensk bostadsmarknad inte fungerar. Rent frankt handlar det om den direkta kopplingen mellan bruksvärdessystemet och att Sara och hennes tre barn inte kan få tag i en bostad.

Detta är en fråga som vi i riksdagen måste adressera. Lösningen är givetvis inte ett system där hyresvärdarna kan sätta vilka hyror som helst - en bild som spinndoktorerna i Hyresgästföreningen och på Sveavägen 68 gärna vill trumma ut. Däremot behöver vi diskutera hur vi kan omreglera nuvarande hyressättningssystem, från ett regelverk som inte fungerar till ett regelverk som faktiskt gör det, så att vi får hyror som täcker kostnaderna för att såväl bygga nya hyresrätter som på ett hållbart sätt förvalta befintliga bostäder. Det är ett system där hyrorna motsvarar hushållens boendepreferenser, med ett fortsatt starkt besittningsskydd för hyresgästen och en förutsägbarhet i fråga om hur hyran kommer att utvecklas över tid.

Det är först när vi vågar ha en öppen och konstruktiv diskussion om den frågan som vi kan nå en fungerande bostadsmarknad i Sverige utan en stor strukturell hemlöshet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om de reformer som regeringen nu genomför för att stärka tryggheten i hyresrätten genom att göra det enklare att vräka grovt kriminella - grovt kriminella som använder bostaden för att begå brott eller som skapar otrygghet i sitt närområde.

Fokus i denna diskussion har alltför ofta hamnat på gärningsmannen. Nu vrider vi om fokus till att handla om grannarna, som drabbas av brottsligheten och otryggheten. Det är den kriminella, inte den laglydiga grannen, som ska behöva flytta. Ingen ska hålla en trappuppgång, ett hus eller en stadsdel som gisslan.

I början av mars skedde det en rad sprängningar och bomblarm i min hemstad Göteborg, i stadsdelen Frölunda. I ett längre reportage i Göteborgs-Posten lyftes diskussionen om möjligheten att vräka kriminella. Jag citerar ur artikeln vad en kvinna säger: "Vräk föräldrarna också, säger kvinnan. Värderingar kommer från familjen, och kan man inte uppfostra sina barn får man ta ansvar för det."

Journalisten beskriver sedan hur en dam med rullator passerar och hör det som sägs. Damen stannar och ropar: "Varför får dom bo kvar?! Varför får dom bo kvar?!"

Fru talman! Jag hoppas att vi i denna kammare lyssnar på kvinnorna i Frölunda.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 173 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag satt på min plats och funderade lite över om David Josefsson läste ur Centerpartiets partiprogram när han pratade om hyressättningsmodellen och behovet av förändringar. Det kanske ledamoten gjorde eller inte. Detta är kanske Moderaternas politik. Jag vet ärligt talat inte, med tanke på alla turer som har varit kring just denna fråga, i synnerhet under den förra mandatperioden.

Jag har en kort fråga till David Josefsson med tanke på alla fina ord som yttrades i talarstolen och med tanke på att vi har en gemensam bild av problemet och konsekvenserna av en icke-fungerande hyressättningsmodell. Kan vi i denna kammare förvänta oss att vi inom kort kommer att få se en proposition som tar sikte på att lösa dessa frågor?

Vi har fått en hel del signaler, bland annat från ledamotens kollega statsrådet Elisabeth Svantesson, om att detta är en fråga som borde prioriteras och att detta är viktigt. Jag tror att statsrådet uttryckte att hon gärna hade sett att denna proposition redan låg på riksdagens bord.

Jag upprepar frågan: Kommer vi att se en proposition i närtid som adresserar de här frågorna, som ledamoten pratade varmt om i sitt inlägg?

David Josefsson (M)
Anf. 174 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag har läst Centerpartiets partiprogram. Det står mycket som är bra i det, särskilt om hyressättningsmodellen. Om ledamoten Alireza Akhondi hade läst Moderaternas partiprogram hade han vetat att Moderaterna och Centerpartiet tycker precis likadant i denna fråga. Vi är överens om problembilden. Jag tror att vi också är ganska överens om ungefär vad lösningen ska vara.

Jag är läskunnig. Jag är också kunnig i matematik. Jag vet hur majoritetsförhållandena ser ut i kammaren. För tillfället finns det inte en majoritet i riksdagen som är för att reformera hyressättningssystemet. Det ter sig tyvärr inte särskilt fruktbart att lägga fram en proposition eller egentligen ta några steg åt det hållet när man vet att förslaget kommer att falla i kammaren.

Däremot tror jag att det är viktigt att just prata om frågorna, att ha en öppen och konstruktiv diskussion. Jag uppskattar de partier som är tydliga med vad de tycker men som inte säger skarpt nej utan att frågor går att diskutera. Jag hade önskat att till exempel ledamoten från Socialdemokraterna inte, kanske av valtaktiska skäl, var så tydlig med att säga nej utan var beredd att diskutera frågan över partigränserna och hitta en lösning. Där är vi inte just nu.

Jag pratar med alla partier om frågan och tycker att den är viktig. Jag hoppas att vi ska kunna nå enighet. Jag hoppas att Centerpartiet också är med i den diskussionen.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 175 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Tack för svaret, David Josefsson!

Jag upplever ändå att ledamoten slingrar sig från ansvarstagandet, givet att ledamotens parti sitter på regeringsmakten.

Att vilja samtala om en viktig frågeställning är jättebra - fantastiskt. Men vi konstaterade i en tidigare debatt om bostadspolitiken att över 1 714 byggbolag gick i konkurs förra året och att rätt många tusen människor har blivit varslade. I den här debatten och alla andra debatter påpekar man att man tycker att en fråga är viktig men inte avser att göra något konkret åt den. Det är väldigt tråkigt, givet hur tufft läget är.

I alla fall under förra mandatperioden fanns det viss acceptans från Socialdemokraterna för att frågan skulle lösas. Jag hade hoppats att man inte skulle pröva riksdagens ställningstagande i ett skarpt läge. Jag kan bara konstatera att det är som det är.

Jag hoppas verkligen att David Josefssons parti och de övriga Tidöpartierna börjar kavla upp ärmarna och kan leverera viktiga propositioner som åtminstone kortsiktigt men också långsiktigt adresserar de problem som finns på svensk bostadsmarknad.

David Josefsson (M)
Anf. 176 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag slingrar mig inte alls. Jag är väldigt öppen och frank när det gäller majoritetsförhållandena i riksdagen. Parlamentarism bygger på att man har en öppen diskussion och att man pratar mellan olika partier. Så länge det inte finns en majoritet kommer vi inte att lägga fram en proposition. Men vi arbetar för att få fram en proposition. Vi är nämligen Moderata samlingspartiet, och vi pratar med alla partier.

Det finns en röd linje hos Socialdemokraterna. De säger tydligt nej. Där finns ingen diskussion att ta.

När det gäller Tidöpartierna vill jag ge Sverigedemokraterna beröm för att de är tydliga med att de inte tycker så här i frågan men är öppna för en konstruktiv diskussion. Sedan får vi se var den diskussionen landar.

Det finns ett parti i den här kammaren som egentligen sedan 2018 har byggt mycket av sitt förhandlingsmandat på att det finns vissa partier som de inte till något som helst pris tänker prata med, även om det skulle gå att nå fram politiskt i olika förslag.

Vissa partier säger nej, och andra partier säger att de inte ens pratar med den del partier. När de partierna säger att regeringen inte gör tillräckligt blir det väldigt svårt att ta den typen av kritik på allvar. Om Centerpartiet hade varit mer konstruktiva och mer öppna för att prata med riksdagens övriga sju partier tror jag att vi hade kunnat komma väldigt mycket längre med att lösa en rad samhällsproblem.

Jag slingrar mig inte, men jag måste vara tydlig med hur majoritetsförhållandena ser ut. Jag hoppas verkligen att vi någon gång kan skapa en majoritet för att ändra hyressättningsreglerna. Där är vi inte just nu. Men om vi har ett öppet förhållningssätt och pratar med alla partier hoppas jag att vi kan nå dit.

Roger Hedlund (SD)
Anf. 177 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna genomför nu tillsammans med regeringen stora reformer som berör just hyresrättsfrågorna, som vi diskuterar här i kammaren i dag.

En stor del av Tidöavtalet avhandlar just detta område och syftar till att återigen göra Sverige till ett tryggt land. När vi spanar ut över landet kan vi nämligen se att vi, enligt polisens rapport, har 59 utsatta områden i dag. Det har ökat sedan 2015, från 53 till 59 utsatta områden.

Fru talman! Det har gått åt fel håll när det gäller tryggheten i Sverige. Enligt Brås, Brottsförebyggande rådets, nationella trygghetsundersökning från 2022 är 50 procent av de boende i dessa utsatta områden oroliga för att gå ut på kvällstid. Det är såklart inte acceptabelt i det svenska samhället. Sverigedemokraterna jobbar i dag hårt och har under lång tid jobbat med just de här frågorna, för att återigen skapa trygghet i Sverige, i våra utsatta områden och i hela svenska samhället.

Som jag inledde med att säga tar vi nu dessa frågor på allvar i Tidöavtalet. Stora delar handlar just om att återinföra tryggheten. Vistelseförbud är infört, vilket redan i dag leder till rapporter om en stor effekt för det trygghetsskapande arbetet. Säkerhetszoner, de gamla så kallade visitationszonerna, införs snart och möjliggör för att åter skapa ytterligare trygghet i våra bostadsområden.

BID-samverkan utreds i dag. Det kan tillsammans med effektiv och genomlysande områdesplanering skapa förutsättningar för att våra bostadsområden ska kunna tryggas. Det gör det möjligt för blåljuspersonal att agera tryggt, att återigen kunna finnas på plats utan att känna den otrygghet som finns i det svenska samhället i dag. Att de ska behöva ha med sig poliseskort när de besöker utsatta områden är inte okej.

Det behövs en nationell handlingsplan för att återigen trygga våra bostadsområden. Trygghetsfrågan behöver vara en naturlig del i den stadsbyggande processen. Vid nyproduktion ska en naturlig del i diskussionen vara hur vi skapar trygga bostadsområden.

Fru talman! Vi har ett förslag om möjligheten att säga upp hyresavtal vid brott i bostadsområdets närhet. Det är en viktig fråga och en utredning som vi snart kommer att lägga på riksdagens bord. Det möjliggör för att vi på riktigt kan göra något åt otryggheten i samhället. Det är inte meningen att man som kriminell ska känna sig trygg i att ha kvar sin bostad, fortsätta verka i sitt närområde och skapa otrygghet för våra medborgare. Den här åtgärden och effekten av den på det svenska samhället ska bli mycket intressant att följa när lagförslaget kommer på bordet.

Här finns också förslag som ger fastighetsägare möjlighet att agera mot så kallade madrasslägenheter. De möjliggör ju det svenska skuggsamhälle som vi har sett breda ut sig. När förslaget kommer på bordet, fru talman, innebär det att vi äntligen kan ta till åtgärder för att fastighetsägarna ska kunna använda sig av lagen för att faktiskt motverka dessa madrasslägenheter. Skuggsamhället är en stor del av orsaken till att vi i dag har ett otryggt samhälle.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att vi behöver gå längre vad gäller möjligheterna att även säga upp lokalhyresavtal. Vi behöver en lagstiftning som är långtgående. Vi ska inte titta på problemen här och nu utan på hur utvecklingen på det organiserade kriminella området kan se ut framöver, så att vi har de verktyg som behövs för att kraftfullt kunna åtgärda problematiken.

Vi får inte vara naiva så som den socialdemokratiska regeringen har varit under väldigt många år. Möjligheten måste finnas att säga upp lokalhyresavtal när det finns känd kriminalitet hos dem som har dessa hyresavtal. Vi behöver gå ännu längre än vad lagförslaget i dag stipulerar. Det, fru talman, är också anledningen till att Sverigedemokraterna yrkar bifall till reservation 3 i den här kammardebatten.

Tillsammans med en ny migrationspolitik som regeringen för fram nu kan vi med alla dessa åtgärder skapa trygghet i det svenska samhället, som till stor del bygger på det vi diskuterar i dag, nämligen alla dessa människor som bor i hyresrätt.

Bostadsbyggande är också en viktig del i att komma till rätta med problemen som jag just talat om. Alla behöver tillgång till en bostad. Det är en viktig del i att skapa förutsättningar för människor att få arbete och komma ut i vuxenlivet.

I dag arbetar vi tillsammans med regeringen med inflationsdämpande åtgärder. Inflationen är ett stort problem liksom de höga räntorna, byggpriserna och hushållsekonomin. I dag är hushållsekonomin urgröpt för många svenska medborgare. Det är såklart en stor problematik på den svenska bostadsmarknaden. Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inte heller gjort situationen bättre i Sverige.

Det vi behöver göra är att fortsätta i enlighet med hur regeringen och Sverigedemokraterna i dag jobbar med inflationsdämpande åtgärder. Vi behöver förenkla byggreglerna, korta ledtiderna och nyttja det befintliga beståndet bättre. Det läggs fram omfattande utredningar i dag från regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för att få till en långsiktigt fungerande bostadspolitik. Det är långtgående förslag för att återuppbygga tryggheten i Sverige och skapa förutsättningar för alla medborgare att få en bostad.

Larry Söder (KD)
Anf. 178 Larry Söder (KD)

Fru talman! Ledamotens och mitt parti jobbar ju gemensamt för att minska regelkrånglet i samband med att bostäder byggs. Planprocesserna ska gå fortare. Det ska finnas både planlagd och byggbar mark. Standardiserade regler ska göra att industriellt byggande slår igenom på riktigt i Sverige. Jag är väldigt glad för det samarbetet och att vi kan diskutera de olika frågor som finns.

Det finns dock en fråga som står ganska högt på dagordningen både i medierna och politiskt som vi kanske inte är riktigt överens om, och den handlar om fri hyressättning i nyproduktion. Jag tror att nyckeln till att på ett eller annat sätt få hyresrätter byggda i Sverige är att fastighetsägare faktiskt vill äga hyresrätter. Det måste gå att bedriva en god verksamhet även med hyresrätter utan att exempelvis behöva ombilda dem till bostadsrätter.

Jag skulle hövligt vilja fråga Sverigedemokraterna vilka saker ni ser som stora problem med att införa fri hyressättning i nyproduktion. Jag tror ju att det kan vara en pusselbit - inte hela pusselbiten - som gör att vi får fler hyresbostäder i Sverige.

Roger Hedlund (SD)
Anf. 179 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Den här frågan har ju funnits på agendan under väldigt lång tid. Det ironiska i situationen är att Sverigedemokraterna blivit beskyllda för att vilja genomföra marknadshyror. Men jag skulle säga att Sverigedemokraterna är en av de största motståndarna.

Det bostadsmarknaden behöver i dag är en möjlighet för människor att efterfråga de bostäder som byggs. Det handlar egentligen inte om att vi ska bygga många bostäder, för det är ju ingen mening med att bygga bostäder om ingen kan efterfråga dem.

Fru talman! Jag tror inte att en fri marknadshyra möjliggör för fler människor att efterfråga en bostad. Vi kan ta vårt grannland Finland som exempel. Det finns bostäder att tillgå där, men ingen har råd att hyra de bostäder som finns på marknaden. Jag befarar att det blir det egentliga resultatet av att införa fria marknadshyror.

Det system vi har i dag möjliggör rimliga hyror. "Rimliga" är väl fel ord, men de möjliggör i alla fall för bostadsmarknadens parter att hålla en nivå som gör att människor kan efterfråga en bostad. Vi ser ju trots allt i dagens Sverige med presumtionshyror att de nyproducerade lägenheter som kommer ut på marknaden har extremt höga hyror. Jag förstår inte på vilket sätt en förändring av det systemet skulle gynna dem som i dag står utanför bostadsmarknaden. Hur ska de ha råd att efterfråga någonting om vi inför fria marknadshyror på nyproduktion?

Larry Söder (KD)
Anf. 180 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag håller med Sverigedemokraterna om att det givetvis är så att människor måste kunna efterfråga en bostad, men jag tror att den sociala delen av bostadsmarknaden måste lösas på annat sätt än genom fri hyressättning. Vi måste se till att det finns en generell bostadsmarknad där människor kan söka bostäder och kanske att bostadsbidraget måste breddas och höjas för att de ska ha möjlighet att betala hyrorna.

Jag håller med Roger Hedlund om att de nyproducerade bostäderna är ganska dyra, men det är ju inte meningen att alla människor ska eftersöka de nya hyresrätterna. Det är nog faktiskt de som har lite mer betalt eller mer pengar som ska efterfråga de helt nya lägenheterna. Då blir nämligen andra, billigare lägenheter lediga till andra människor som behöver dem.

Jag tror att vi på något sätt måste inse att man inte bebygger en fastighet om man inte kan tjäna pengar på den. Vill man bygga hyresrätter i dag gör man det på nåder och säljer eller ombildar dem så fort man har möjlighet.

Jag vill ha en hyresrättsmarknad med fastighetsägare som vill ombesörja hyresrätter och ta hand om hyresgäster, och jag tror att nyckeln till det är fri hyressättning i nyproduktion för att man ska känna sig trygg och för att ekonomin ska gå ihop. Men jag tror inte att det är den enda lösningen. Jag tror att det finns flera. Men många av de farhågor Roger Hedlund har tror jag man kan lösa med ett sådant koncept. Jag tror inte att vi ska släppa hyressättningen fri i nyproduktion om vi inte löser den sociala bostadsdelen samtidigt. De kan gå hand i hand. Jag tror att farhågorna är lite större hos Roger Hedlund än vad de är hos mig och att vi kan mötas på mitten.

Roger Hedlund (SD)
Anf. 181 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Tanken att de som möjligtvis har råd med dyrare bostäder ska få tillgång till bostäder är vad som ligger bakom systemet med presumtionshyror. Det möjliggör för dem som bygger fastigheter att till en början sätta en hyra som motsvarar någonting som har likheter med en marknadshyra. Det systemet ställer vi oss bakom, liksom flera andra som är skeptiska till marknadshyror som helhet.

Problemet om vi skulle införa marknadshyror och inte bara presumtionshyror blir att den fria hyressättning som presumtionshyrorna möjliggör inte försvinner när de bostäder som byggs blir äldre, utan de kommer att ligga kvar i systemet som bostäder med fri marknadshyra. Det gör att de enda som gynnas är fastighetsägarna när situationer som den vi har i Sverige i dag med hög bostadsbrist uppstår. De kan då själva sätta hyror utifrån att det råder stor bostadsbrist i landet.

En av flera anledningar till att vi inte ska ha marknadshyror är därför att de innebär att vi slår ut systemet framöver. De enda som i slutändan kommer att kunna vinna på detta när det blir bostadsbrist i Sverige är fastighetsägarna. Hade vi infört marknadshyror långt tidigare i enlighet med Kristdemokraternas vilja hade fastighetsägarna haft väldigt goda förutsättningar för att göra goda vinster. Jag tror inte att det är vägen framåt för att skapa fler bostäder i Sverige.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 182 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag börjar med en observation. Jag är ganska förvånad över att få se en debatt mellan två av regeringsunderlagets partier. Antingen är smekmånaden över eller så får man acceptera att vi närmar oss EU-valrörelsen.

Svensk bostadsmarknad har allvarliga systemfel som inte kommer att lösas av sig själva. De kommer inte heller att lösas så länge politiken inte har modet att adressera helheten.

Här vill jag stanna upp lite och fokusera på barnperspektivet i frågeställningen. Vi vet att ungefär 1 800 barn är i en akut hemlöshetssituation just nu. Det är en alarmerande siffra. Det är också så att drygt 9 400 barn har minst en förälder som är i en hemlöshetssituation. Ta in siffran! Om någon tror att detta inte påverkar både deras psykiska hälsa och deras skolgång blir jag extremt bekymrad. Socialstyrelsens rapport för 2024 visade att 27 383 personer över 18 år var hemlösa, varav 4 400 akut.

Det är mot den bakgrunden som jag och Centerpartiet har varit aktiva i att försöka förmå regeringen att börja ta sitt ansvar och leverera propositioner till riksdagen som tar sikte på den problematik som har funnits under väldigt många år. Min utskottskollega Larry Söder har i ett flertal anföranden klokt påpekat att problemen inte började med regeringsskiftet 2022. Det har min kollega helt rätt i. Men man får också acceptera att den här regeringen snart har suttit i fyra terminer. Det som man har aviserat att man kommer att lägga på riksdagens bord är en proposition som riskerar att göra ännu fler barn hemlösa, kanske på grund av synder av syskonen eller någon av föräldrarna.

Vi kan också konstatera att resultatet av politikens ovilja att agera har skapat oss den segregation och de sociala problem vars konsekvenser nästan dagligen går att läsa om i medier. Alla vi som jobbar med de här frågorna vet att problemen är många och komplexa men att alla olika intressenter på bostadsmarknaden tyvärr bara ser sin egen pusselbit i det hela. Det är någonting som jag djupt beklagar.

Fru talman! Det finns en hel del forskning som bör tas på allvar när vi diskuterar bostadspolitik i allmänhet och hyresmarknaden i synnerhet. Den SNS-rapport som kom för några år sedan är bara en partsinlaga i debatten. Men där slås klart och tydligt fast att hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsköerna, till den otillåtna handeln med hyreskontrakt och till att väldigt många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Jag tror att det var kollegan Larry Söder som i något replikskifte poängterade att antalet hyresrätter i Stockholmsregionen inte har förändrats på väldigt många år. Detta är någonting som man måste ta i beaktande när man jobbar med de här frågorna.

En anledning till att jag tycker att just den här undersökningen är intressant är att forskarna med hjälp av statistik över Stockholms bostadskö och antalet nyproducerade bostäder klarlägger att det inte finns något tydligt samband mellan bostadsköernas längd och bostadsbyggandet. De visar även med hjälp av data från bostadsförmedlingen att hyresreglering är ett dåligt medel för att hjälpa bostadsmarknadens svaga aktörer, det vill säga hushåll med låga inkomster - en aspekt som har lyfts i debatten ett flertal gånger. Det är bekymmersamt när man inte tar till sig det som forskningen säger om de här frågorna.

Vi vet också att vår beskattningsmodell missgynnar hyresrätten som boendeform. Det är en trend som har pågått inte bara under den senaste mandatperioden utan snarare under tre årtionden. Politikens retorik skapar också en bild av att man är misslyckad om man inte äger sin bostad - det här sverigedemokratiska Sverigehuset pratar man om i alla debatter. Det skapar även en stigmatisering som förvisso är osynlig men ändå sätter smärtsamma sår hos många.

Som liberal centerpartist vill jag naturligtvis se konkurrensneutralitet mellan olika boendeformer. På grund av ränteökningarna har väl skillnaderna nu rättats till, men under väldigt många år var det så att jag som Danderydsbo i praktiken fick betalt för att ha tak över huvudet medan väldigt många andra fick betala en stor del av sin disponibla inkomst för att tillgodose samma behov. Vi kan inte ha en sådan situation.

Vi i Centerpartiet har rätt många förslag i de här frågorna. Ett av dem är en reformering av hela bruksvärdesprincipen som sådan. Jag gläder mig åt att min moderata kollega tog upp det behovet i sitt anförande. Men vi ser också att det behöver göras en reformering av hela skattesystemet, även det ett politikområde som i all väsentlighet påverkar bostadsmarknadens funktionssätt. Ränteavdrag, reavinstbeskattning och andra beskattningsverktyg måste synkas, så att vi skapar rättvisa modeller för olika boendeformer. Till exempel är momsfrågan någonting som man bör titta på i synnerhet. Det som är glädjande är att de här problemen faktiskt är lösbara om vi bara bestämmer oss.

Jag vill passa på att lyfta fram en annan fråga som också påverkar tillgången till bostäder i stor utsträckning. Det är alla de hus som står öde runt om i hela vårt avlånga land. Det är ett exempel på dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.

För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk i Sveriges landsbygder vill vi utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren för den som permanentboende tar över en byggnad som inte har använts under lång tid.

Avslutningsvis vill jag självklart säga någonting om fri hyressättning i nyproduktion. Som fru talmannen säkert känner till tillsattes under våren 2020 en utredning som fri hyressättning i nyproduktion. Det ökade utbud som följer av den fria hyressättningen skulle i synnerhet nu under rådande omständigheter ge följdverkningar som leder till att allt fler bostäder skulle komma på plats och färre skulle behöva vänta på att få ett hyreskontrakt.

Ett annat tungt vägande skäl för just den här reformen är att incitamenten för svarthandel med hyreskontrakt behöver minska. Min sverigedemokratiska kollega nämnde Finland som något slags varnande exempel. Jag förespråkar en studieresa för Sverigedemokraterna.

Den finska modellen är i mångt och mycket ett föredöme för oss i Sverige där det finns lediga bostäder för den som vill ha. Det är också ett sätt att både motverka svartkontrakt och säkra att man som ung kan flytta hemifrån. Det är viktigt.

Jag har överskridit min talartid med några sekunder. Jag tackar för ordet.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 183 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi hyresrätt. Om man skulle dimpa ned i den här debatten kan det vara lite svårt att riktigt veta vad vi talar om. Men det är alltså hyresrätt vi talar om.

Bostaden är central för de flesta. Utan ett hem och en fast punkt är det för de allra flesta svårt att få resten av livet att fungera. Miljöpartiets bostadspolitik är därför inriktad på att alla ska kunna bo bra på ett sätt som passar dem i varje del av livet. Det är från att man flyttar hemifrån till sin första egna bostad, genom studier, tillfälliga arbeten och familjebildning fram till den plats där man vill bo i slutskedet av sitt liv.

För att skapa trygga och trevliga områden och minska boendesegregationen vill vi att det byggs blandat med möjligheten att flytta mellan olika boendeformer genom livets olika faser utan att lämna det område där man vill bo eller genom att flytta till det område där man vill bo. Men för att uppnå den visionen är det i dag oerhört långt att gå.

För att kunna bo på det sätt man önskar kommer hyresrätten fortsatt att vara en oerhört viktig pusselbit i det stora bostadspusslet. I dag finns det problem med detta bostadspussel när det befintliga bostadsutbudet bättre behöver motsvara befolkningens behov.

I dag känns det som att hyresrätten har en lågt prioriterad roll i regeringens arbete med bostäder. Det är ett väldigt stort fokus på att gynna ägande. Men ibland är det också ett fokus på åtgärder för att underlätta vräkningar från hyresrätterna. Samtidigt är det väldigt många människor som varken vill eller kan äga sitt eget boende. Att få bo i en hyresrätt minskar kriminalitet och skuggsamhället och inte tvärtom. Det tycker jag att vi ska komma ihåg.

I dag är det svårt att bygga i tillräckligt hög takt och att bygga till priser som människor har råd att betala. Det är någonting som vi har talat om. Det gör att de höga hyrorna för nybyggda hyresrätter inte heller alltid leder till att nybyggnation löser de stora problemen med den bostadsbrist som vi ser i så många kommuner.

Det befintliga beståndet av bostäder skulle också kunna utnyttjas mer effektivt genom att vi gör det lättare för människor att flytta till en bostad som passar just dem. När det gäller hyresrätter finns det åtgärder som skulle kunna underlätta att fler får möjlighet att få en trygg bostad.

Olika stöd eller stimulanser till byggande av fler hyresrätter och stöd till exempelvis kooperativa hyresrätter är någonting som vi redan har debatterat flera gånger i tidigare betänkanden. Men det finns också andra sätt att underlätta för dem som vill bo i en hyresrätt.

Miljöpartiet vill till exempel att det ska bli enklare att möjliggöra fler typer av hyreskontrakt. Det gäller till exempel kompiskontrakt där flera personer kan dela på ett kontrakt och använda sina sammanslagna inkomster för att dela på hyran. Frågan om delningslägenheter som Vänsterpartiet lyfter fram i betänkandet är också intressant.

Vi tycker också att det behövs nya regler för vilka inkomstkrav en hyresvärd ska kunna ställa på en hyresgäst. Kraven på inkomster är i dag så höga att de är överstigliga för en vanlig medelinkomsttagare. Att sätta tydliga ramar för vilka inkomstkrav som går att ställa för ett hyreskontrakt är en fråga som skulle kunna göra stor skillnad för många. Även de statliga hyresgarantierna kommer att göra skillnad om regeringen lägger fram en proposition om detta framöver.

Fru talman! För att på ett bättre sätt kunna ge människor möjlighet att bo som de skulle vilja skulle vi också såklart vilja underlätta flyttkedjor så att det inte beror på ekonomi eller regelkrångel för att man exempelvis skulle kunna flytta till något mindre när behovet uppstår.

I dag har vi en åldrande befolkning som till stor del består av en stor grupp relativt pigga och friska 40-talister som fortsatt kommer att ställa höga krav på sin boendesituation. Men även för dem som kanske inte är lika pigga och friska behöver vi planera goda boendemiljöer.

Det är en viktig uppgift för samhället att ge äldre människor förutsättningar att fortsätta att leva sina liv som de vill i så hög grad som möjligt. Ensamheten bland äldre är ett stort problem. Att flytta in på ett gemensamhetsboende kan även ge en bättre livskvalitet och ny energi med nya kontakter och aktiviteter.

Nya boendeformer som till exempel kollektivboenden av olika slag är någonting som allt fler äldre i dag efterfrågar. För Miljöpartiet är det viktigt att göra det möjligt att man ska kunna bo kvar hemma så länge de vill. Men man ska också kunna flytta när man vill eller behöver.

Här kan ekonomin sätta olika hinder i vägen. Problemet kan inte bara vara att det blir dyrare att bo i en hyresrätt än i en ägd och avbetald villa. Man kan till exempel nekas ett hyreskontrakt på grund av att pensionen inte anses räcka till, även i vissa fall där man har ett sparkapital som man skulle kunna använda sig av. Det här är en fråga som borde regleras tydligare precis som alla andra för höga krav på inkomst när man vill ha en hyresrätt.

Flyttar man till ett särskilt boende kan det också kosta mycket. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ett ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd som service och omvårdnad. Denna typ av boende är ofta utformad som en egen lägenhet eller ett rum med ingång till gemensamma utrymmen. Man kan ha matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Hyreskostnaderna i de särskilda boendena är ofta påtagligt höga. Då de särskilda boendena är utformade för människor med större behov av service och stöd är det få som orkar driva en process i hyresnämnden om hyrans rimlighet. Därför tycker vi att regeringen ska se över möjligheten att utforma ett system för rimliga hyror till specialboenden.

Miljöpartiet tror att hyresrätten är en av de boendeformer som bildar basen för att alla ska få möjligheter till ett gott boende. Jag tror att det finns flera åtgärder som skulle underlätta för fler att få möjligheter att bo tryggt och långsiktigt.

Jag ställer mig självklart bakom alla Miljöpartiets förslag på området men vill i dag yrka bifall till Miljöpartiets reservation nummer 1 i betänkandet.

Larry Söder (KD)
Anf. 184 Larry Söder (KD)

Fru talman! Antalet personer som står i Stockholms bostadskö passerade nyligen 800 000. Förra året var den genomsnittliga kötiden nästan tio år. Den som ställer sig i bostadskö i dag kommer aldrig få chansen att flytta in i Stockholms innerstad. Där är nämligen kötiderna bortåt 40 år. Vi kan tyvärr konstatera att det är nästan lika illa i Göteborg och Malmö.

Vi kan även konstatera att den reform av hyressättningssystemet som gjordes 2011 inte har fungerat så bra som vi önskade. Attraktionen i att äga en hyresfastighet är kraftigt reducerad. Många fastighetsägare säljer för ombildning till bostadsrätt. I nyproduktion, när valet står mellan olika upplåtelseformer, föredrar byggherrarna en annan form.

Bostadsbristen generellt och bristen på hyresrätter i synnerhet gör att människor tvingas tacka nej till studieplatser och arbeten. Bostadsbristen hämmar också företags möjlighet att växa på de orter de önskar. De preferenser som normalt driver efterfrågan på bostäder och skapar rörlighet får inte slå igenom i hyressättningen, vilket i realiteten minskar tillgången på hyresbostäder.

En fri hyressättning i nyproduktion skulle på lång sikt kunna motverka de brister som finns, främja uppförandet av fler hyresrätter och stärka boendeformens roll som första boende. En förutsättning för fri hyressättning i nyproduktion är att besittningsskyddet är starkt och att indexeringen av hyran är förutsägbar över tid för den som hyr. Jag önskar att regeringen återkommer till riksdagen med nödvändiga lagändringar för att införa fri hyressättning i nyproduktion.

Fri hyressättning i nyproduktion bör enligt min mening följas av en gradvis anpassning av hyresnivåer inom bruksvärdessystemet mot marknadsvärden.

Det finns en stor grupp personer med svag betalningsförmåga som i dag har stora svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Personer som har betalningsanmärkningar eller saknar förankring på arbetsmarknaden har i dag mycket svårt att få ett förstahandskontrakt. Denna grupp behöver särskilt uppmärksammas om man gör en sådan förändring.

Jag vill därför pröva möjligheten att en större andel av bostäderna i en nyproduktion avsätts för sociala ändamål och att bostadsbidraget anpassas efter dagens situation. En väldigt liten grupp träffas i dag av bostadsbidraget, och bidraget behöver reformeras för att på ett riktigt sätt kunna stötta dem som har låga inkomster och höga hyror.

Kristdemokraternas förslag om fri hyressättning i nyproduktion förutsätter att besittningsskyddet är starkt och att indexeringen av hyran är förutsägbar över tid. Till detta krävs också en offentlig hyresstatistik som ger parterna, inte minst hyrestagarna, kunskap om vad som är rimlig hyresnivå, vilket förebygger risken för ockerhyror.

Jag menar att det handlar om att göra marknaden till marknad igen - att låta de yngre kunna köpa sin bostad, låta familjer kunna göra bostadskarriärer och till slut även låta pensionären kunna sälja sin stora bostad för att flytta tillbaka till en hyreslägenhet.

Bristen på hyresrätter skapar problem på bostadsmarknaden. Jag tror att vi måste ta till oss detta och försöka göra någonting vettigt av det, alla partier gemensamt.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 185 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! I går läste jag i Dagens Nyheter om tvåbarnsmamman Laila, som flyttat hem till sin mamma med sina tonårsdöttrar. Som ensamstående hade hon svårt att klara den extra hyreshöjningen, trots både heltidsjobb och extraknäck.

Så ser det ut för väldigt många i dagens Sverige. Utöver hyreshöjningar har vi sett orimligt höga priser på mat och el. Allt fler barnfamiljer vräks.

Runt 3 miljoner invånare har sitt hem i en hyresrätt. De allra flesta trivs med det och vill inte ändra något. Ganska många har dock i dag en hyra som stiger, samtidigt som löneutvecklingen står stilla. Alltför många fastighetsägare sköter inte underhållet. Det finns även fastighetsägare som lyxrenoverar för att kunna höja hyrorna och vräka folk.

För dem som hyr i andra hand är situationen mer utsatt. Det kan uppstå problem med oskäliga hyror och till och med trakasserier, kan man läsa om.

Rätten till en bostad är en grundläggande mänsklig rättighet, och hyresgästernas ställning måste vara stark. Vänsterpartiet ser i dag ett stort behov av att det byggs fler bostäder - särskilt för människor som har litet eller inget kapital, så att de också kan efterfråga en god bostad.

Bostadslösheten gäller inte längre enbart personer med sociala eller andra problem. I stället finns det en strukturell hemlöshet som växer, till synes helt utan kontroll. Kort och gott handlar det om att människor som saknar kapital för att köpa en bostad inte heller får tag i en hyresrätt i dagsläget eftersom det byggs för lite. Dessutom har extremt många hyresrätter ombildats till bostadsrätter de senaste decennierna, vilket även tidigare talare pratat om.

Det är i stor utsträckning de äldre, billigare hyresrätterna som har försvunnit för all framtid. Sådana går det tyvärr inte att bygga i dag, oavsett hur stor den politiska viljan är.

Fru talman! Bostadsmarknaden befinner sig i en ganska dyster situation, framför allt för låginkomsthushåll.

Vänsterpartiet har många förslag på hur vi ska kunna bygga fler bostäder. Eftersom jag bara har fyra minuter på mig hinner jag inte berätta om alla de förslagen, utan jag väljer att lyfta en motion som behandlas i betänkandet på den korta talartid jag har kvar. Den handlar om den kooperativa hyresrätten.

Runt om i landet tas det initiativ för att skapa nya, mindre traditionella boendeformer. Det kan handla om både nya och nygamla idéer som får liv. Vi ser att det finns flera fall där regelverket behöver moderniseras för att inte denna utveckling ska stagnera.

Kooperativ hyresrätt är en sådan form. Den har funnits som lagstadgad upplåtelseform sedan 2002, men det har gått väldigt trögt. Tanken är att det ska vara en spekulationsfri upplåtelseform någonstans mellan den traditionella hyresrätten och bostadsrätten. Den ger större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än den vanliga hyresrätten, och vi tänker att detta är något som öppnar upp för boende för fler.

Men trots att upplåtelseformen alltså har funnits i ungefär 20 år har den inte nått så stora framgångar. Därför har vi i detta betänkande några förslag.

Vi vill till exempel att det ska bli enklare för boende i kommunernas allmännyttiga bostadsföretag att förvärva sina hus för ombildning till kooperativ hyresrätt om en försäljning är aktuell.

Vi vill att det ska vara möjligt att ha en kooperativ hyresrättsförening vilande, på samma sätt som bostadsrättsföreningar.

Vi menar att det behövs andra finansieringsförutsättningar än vad som finns i dag, där lånemöjligheterna skiljer sig beroende på vilken typ av bostad man kan efterfråga.

Vi tycker också att det behövs en nationell samordnare för att öka kunskapen om och möjligheten för människor att bilda denna typ av föreningar och även öka boendeformen framöver.

Jag yrkar bifall till min reservation nummer 5, som handlar om just de här sakerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-21
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2023/24:CU17, Beslut: Hyresrätt m.m.

Beslut 2023/24:CU17

Webb-tv: Beslut: Hyresrätt m.m.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Hyressättning av bostadslägenheter m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1932 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 5 och

      2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 66.
      • Reservation 1 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890017
      SD63009
      M560012
      C21003
      V18006
      KD13006
      MP01305
      L11005
      -1001
      Totalt27213064
      Ledamöternas röster
    2. Hyreskontrakt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 5.
      • Reservation 2 (V)
    3. Förverkande av lokalhyresavtal

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:406 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 10 och

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 16.
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890017
      SD06309
      M560012
      C21003
      V18006
      KD13006
      MP13005
      L11005
      -1001
      Totalt22263064
      Ledamöternas röster
    4. Certifiering av fastighetsägare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1287 av Joakim Sandell (S).
    5. Pågående utredningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2319 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 13, 20 och 35.
      • Reservation 4 (V)
    6. Kooperativ hyresrätt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

      2023/24:1591 av Louise Thunström och Azadeh Rojhan (båda S).
      • Reservation 5 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890017
      SD63009
      M560012
      C21003
      V01806
      KD13006
      MP13005
      L11005
      -1001
      Totalt26718064
      Ledamöternas röster
    7. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.