Immaterialrättsfrågor
Betänkande 2022/23:NU14
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 april 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.
Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) En hållbar digitalisering
- Motion 2022/23:2064 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Handel och exportfrämjande
- Motion 2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) Paket för att stärka den fria konsten
- Motion 2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) Lagar och regler som bör avskaffas
- Motion 2022/23:548 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område
- Motion 2022/23:930 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Uppfinningslandet Sverige
- Motion 2022/23:939 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Immaterialrättsliga frågor i ett digitalt samhälle
- Motion 2022/23:976 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) Framtidens e-sport
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-03-30
Trycklov: 2023-03-30
Betänkande 2022/23:NU14
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar de till att arbete pågår i flera frågor.
Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-04-12
Debatt om förslag 2022/23:NU14
Webb-tv: Immaterialrättsfrågor
Dokument från debatten
- Onsdag den 12 april 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:87
- Protokoll 2022/23:87 Onsdagen den 12 aprilProtokoll 2022/23:87 Immaterialrättsfrågor
Protokoll från debatten
Anf. 152 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! Immaterialrätt är alltså dagens fokus för detta motionsbetänkande.
Det har skett en rejäl förflyttning i näringslivet från att de materiella tillgångarna, läs maskiner och byggnader, har varit mest värda till att det i dag är de immateriella tillgångarna som har fått störst värde.
Detta bara accelererar. I dag står företag som är immaterialrättsintensiva för runt 45 procent, om inte mer, av bnp inom EU. 87 procent är en siffra som motsvarar hur de immateriella tillgångarna har ökat på 20 år. Motsvarande för materiella tillgångar, när man räknar bort bostäder, är en ökning på 30 procent. Det är alltså 87 procent mot 30 i hur man värderar i företag.
Tyvärr är det långt ifrån så att det immateriella är känt, och därför behöver det bli det. Man kan inte nog tala om immaterialrätten. Det ligger stora värden i dessa tillgångar, och för entreprenörer och företag har de stor betydelse, inte minst skyddet för patent, för svensk och global konkurrenskraft och för innovationskraft. På ett ungefär utgörs 80 procent av ett företags värde av de immateriella tillgångarna. Därför är det också viktigt att veta och ta reda på hur och om man behöver skydda sina rättigheter och hur ett företag gör detta. Där är vi inte ännu, utan vi behöver fortsätta att prata och prata immaterialrätt.
Immaterialrättsfrågor
Herr talman! Det sker i vårt land fantastiska innovationer. Om de skulle omsättas i affärer i den utsträckning de borde skulle vi skapa högre värdetillväxt och därmed välfärd. Tyvärr omsätts inte våra entreprenörers innovationer i den omfattning som de borde. Det handlar om att vi kan relatera till uttrycket att få pang för pengarna. En missad innovation är en missad affärsmöjlighet.
Det vi vet är att företag som förstår och känner till att skydda sina materiella tillgångar ofta har högre tillväxt, högre lönsamhet och bättre utveckling än de företag som inte gör det. Därför är det allvarligt att företag långt ifrån alltid skyddar sina tillgångar. Med detta sagt vill jag också lyfta fram vikten av utbildningar i immaterialrätt i universitets- och högskoleutbildningar för dem som ska ut i arbetslivet. Här finns en stor potential framåt.
Ett annat område med stor potential är vår offentliga sektor, där det finns stort utrymme för att nyttja inköp, det vill säga offentlig upphandling, för att leverera lösningar i svenska verksamheter men också för att i internationella företag driva fram våra lösningar och sälja smarta lösningar till dem, bland annat AI. Här finns en stor potential.
Upphandlingsmyndigheten har ett mycket viktigt uppdrag att fylla i detta sammanhang, och det är min förhoppning att Sveriges Kommuner och Regioner och de statliga myndigheterna talar om och sprider kunskap om att ha ett mindset som skapar möjligheter såväl för det offentliga som för entreprenörer och företag. Att Upphandlingsmyndigheten för ett år sedan lanserade en arena för innovationsupphandling, Afori, som ska fungera som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle är därför bra. Målet är att få fler innovationsupphandlingar - och det är välkommet - så att Sverige får ut mer av forskning och innovation i samhället för smartare välfärd och så att entreprenörer och företag kan sälja lösningar som gör dem mer konkurrenskraftiga nationellt och internationellt.
Upphandlingsmyndigheten har också det viktiga uppdraget att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar.
Herr talman! Låt mig ge ett exempel. Det händer i dag, långt mer ofta än sällan tyvärr, att det tas in lösningar i det offentliga där man köper uppfinnarens idé i stället för att köpa in användningen av den. Det gör att det offentliga sitter med en idé i en skrivbordslåda som skulle kunna nyttjas av fler och bli till bra affärer för flera i stället för att den inköpta idén inte blir möjlig att nyttja och därmed inte kommer någon till godo eftersom kommunen inte ska och kan nyttja idén i affärssyfte. Idén är alltså låst till ingen nytta.
Därför är Upphandlingsmyndighetens uppdrag utmärkt. Jag hoppas verkligen att kunskapen sprids för fler affärer på ett smart sätt över vårt land genom dialog, kunskap och information, vilket innebär att myndigheten tar ett stort ansvar för att föra diskussionen mellan parterna och Sveriges Kommuner och Regioner.
Herr talman! Vad är då immaterialrätt? Jo, det är de tillgångar som finns i form av uppfinningar, varumärke, upphovsrätt, konstnärligt och kulturellt skapade alster. Det handlar om kunnande, det vill säga know-how, affärsprocesser och data.
Patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt är alla immateriella rättigheter. Upphovsrätten uppkommer när du skapar ett verk, och de övriga tre kan man skapa skydd för, vilket man bör göra.
Patent- och registreringsverket, PRV, och Vinnova har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. Detta beskrivs också i regleringsbrevet till PRV. Av regleringsbrevet framgår att PRV ska redovisa hur myndigheten arbetar för ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter samt minskade intrång i förhållande till allmänhet, näringsliv och offentliga aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Jag vet, herr talman, att lärare erbjuds utbildning vid verket för att sprida kunskap. Man har också genomfört informationskampanjer på sociala medier till ungdomar om piratkopiering. Det är ett viktigt informationsområde att visa på vad som händer när enskilda entreprenörer tar fram produkter och tjänster som missbrukas och stjäls för att sedan säljas olagligt.
Immaterialrätten har som alla områden i vårt samhälle en skuggsida som handlar om när det sker ett missbruk av rätten. Såväl stora värden som arbetstillfällen och tillväxt går förlorade med piratkopiering.
Som någon sa: Likaväl som man inte går in på ett varuhus och plockar till sig det man vill och går ut ska det också fungera så på nätet. Det är inte annorlunda. Här är det inte bara politiken som ska skapa lagar, utan den som köper har också ett ansvar som konsument att veta vad man ska göra och på vilket sätt för att inte hamna i ett kriminellt agerande.
Herr talman! Detta motionsbetänkande hanterar olika delar av immaterialrätten. En av de motioner som lyfts fram gäller panoramaundantaget. Det tar sikte på att kunna lösa frågan om att det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Det som diskuteras är att privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Man kan beskriva det som att våra gamla fotoalbum har hamnat på nätet. Vi vill kunna ta bilder, och det kan då finnas konst i bakgrunden som någon är upphovsperson till. Det kan exempelvis vara våra semesterbilder.
Det är tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat i direkt affärsmässigt syfte. Det är uppenbart. Men det finns en skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm, och det kan då finnas ett konstverk med på bilden. Den andra änden av skalan är att nyhetsjournalister på tv eller i medier visar upp bilder på brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till sådana beslut. Det finns en pågående utredning sedan juli 2022 som bland annat har till uppgift att titta på denna fråga.
Herr talman! Det bereds också i Regeringskansliet förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering, och förslaget ska presenteras så småningom.
Även på området målutveckling i patent- och marknadsdomstolar har regeringen gett ett uppdrag som ska redovisas till hösten. Regeringen gav i december 2022 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa målutvecklingen i patent- och marknadsdomstolarna för perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2022 utifrån relevanta indikatorer. Det uppdraget ska också redovisas till hösten. Det är bra att vi får fakta på bordet.
Den 1 juni ska också ett enhetligt patentsystem träda i kraft, men sedan den 1 januari 2022 arbetar man provisoriskt med denna lagstiftning.
Regeringen arbetar också på EU-nivå med att få till bättre förutsättningar för små och medelstora företag när det gäller processer i domstol. Målet är att skapa en snabb och effektiv domstolsprocess inte minst för dessa små aktörer när det gäller handläggningstider, reducerade ansökningsavgifter för bland annat mikro- och småföretag samt ett tak för rättegångskostnader. Med det nya systemet kommer små och medelstora företag därmed att erbjudas möjligheten att processa mer kostnadseffektivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Enligt uppgift kommer en nordisk-baltisk filial av patentdomstolen att vara placerad i Stockholm. En sökande ska i ett enda förfarande få och upprätthålla ett europeiskt patent med verkan i nästan hela EU. Följden väntas bli kostnadsbesparingar, mindre byråkrati och ökad rättssäkerhet för användare.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.
Anf. 153 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!
Jag konstaterar att ledamoten och jag är helt överens när det gäller vikten av ett fungerande immaterialrättsligt skydd för Sveriges innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Jag konstaterar också att vi i stor utsträckning ser samma utmaningar på immaterialrättens område.
Vi socialdemokrater vill se en bred och offensiv innovationsstrategi som kan möta de här utmaningarna. Vi behöver en strategi för att använda befintliga patentdata på ett systematiskt och strategiskt sätt. Vi behöver en strategi för att öka kunskapen om immaterialrätt inom näringslivet och inom akademin. Vi behöver en strategi för att anpassa det immaterialrättsliga skyddet till den snabba utveckling som sker inom AI och digitalisering, som ledamoten nämnde, och naturligtvis även för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter.
Moderaterna har tidigare drivit frågan om en ny immaterialrättsstrategi i Sverige. Det framgår klart och tydligt av den senaste kommittémotionen från Moderaterna. Därför vill jag passa på att fråga ledamoten om regeringen är beredd att gå oss till mötes och införa en offensiv innovationsstrategi som tar hänsyn till de utmaningar som jag redogjorde för tidigare.
Anf. 154 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det är helt riktigt att vi har drivit en kommittémotion där vi har skrivit in det här med att ha en strategi där man samlar alla kunskaper. Vi vet att den här typen av strategi tar tid. Vi vet att det behöver vidtas åtgärder och det på många olika plan, som ledamoten tar upp. Det handlar om både AI och piratkopiering.
Det senare är en komplicerad fråga. Det är lätt att tänka att man kan flytta positioner och lagstifta, till exempel för att ett företag inte ska använda ip-adresser. Man tänker att om man sätter åt det företaget skulle man kunna lösa frågan. Men då finns det en risk, eller det är ganska troligt, att företaget skaffar ett annat bolag som går in i stället. Hur man än gör kommer man att knuffa den här frågan framför sig, så den är väldigt komplex. Då handlar det om att kunna sätta åt personer i stället för att ta de här stegen.
Ledamoten och jag har också fört en dialog med Rättighetsalliansen om just piratkopieringen, som är en allvarlig fråga.
Jag ska också svara om strategin. Ja, det är rätt att den ligger. Det handlar om att näringsliv, akademi och politik behöver komma samman i ett underlag. Om det ska vara just en strategi får vi väl se. Det tar lite tid, som jag sa, och det kan göra att man behöver göra andra saker under tiden. Det vill säga att man ser till att de olika områdena, AI och så vidare, arbetar fram förslag som tillsammans leder fram till en strategi. Men vi vet ju att Finland har en 2.0 och att Danmark har en och att Sverige saknar en, trots att ni haft möjligheten att göra detta i åtta år, så det är absolut en fråga som lever.
Anf. 155 Aida Birinxhiku (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Herr talman! Tack till ledamoten för svaret!
Under tiden som vi har suttit i regering har vi genomfört flera satsningar på immaterialrättens område för att möta de utmaningar som jag nämnde tidigare. Vi har satsat på kunskapsgivande åtgärder genom uppdrag till bland annat PRV och Vinnova. Vi har infört innovationscheckar. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsliga intrång. Vi har också infört en ny domstolsordning som innebär ökad förutsägbarhet och minskade rättegångskostnader i immaterialrättsliga mål.
Vi är naturligtvis stolta över alla dessa satsningar. Vi vet att det går bra för Sverige, men vi vet också att det finns flera områden där Sverige behöver bli ännu bättre. Vi måste fortsätta vara ett av världens främsta innovationsländer, nu och i framtiden.
Det är därför vi går fram med det här förslaget och vill att man ska införa en offensiv och mångfasetterad innovationsstrategi för att kunna möta de här utmaningarna. Det verkar Moderaterna hålla med om, så nu när Moderaterna har regeringsmakten måste jag naturligtvis fråga ledamoten: När kommer en sådan här strategi, om den nu kommer över huvud taget, och vilka utmaningar kommer den att ta hänsyn till?
Anf. 156 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! När kommer den? Ja, det är intressant att man har höga förväntningar. Det ska man ha på en regering som är moderatledd, men det har ju bara gått några månader. Låt beredningen ta sin tid!
När det handlar om åtgärder som är gjorda tidigare är det så som ledamoten sa att det finns väldigt mycket som vi är överens om.
Jag tycker att det är bra att man har tagit steg framåt för att skapa de här innovationscheckarna och ge uppdraget till Upphandlingsmyndigheten, som nu bör ta sitt ansvar och riktigt trycka ut ett mindset som är att kommuner och regioner kan delta i det här som blir testbäddar där man kan gå ut med innovationer både hemmavid och utomlands.
Man har tillsatt två domstolar för att klara av att samla patenten. Det är också bra, och det kommer att utvärderas hur det ser ut nu. Den utredningen tillsattes i december, så det pågår en hel del beredningar.
Vi tar höjd för att näringslivet, akademin och politiken gemensamt ska kunna hitta lösningar, precis som Socialdemokraterna har gjort tidigare. Dock har man inte skaffat en egen strategi. Det var något nytt som lanserades i somras att näringsutskottet ska göra det, men det är väl bra om partiet har samlats kring det också.
På utbildningssidan saknas det fortfarande utbildning i immaterialrätt på universitet och högskolor, vilket gör att arbetslivet saknar den kompetensen. Men vi hoppas få rull på det nu, och det kommer att hända en del.
(Applåder)
Anf. 157 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! De senaste decennierna har världsekonomin börjat skifta från fysiska tillgångar till immateriella tillgångar. I den moderna kunskapsekonomin är idéer den viktigaste resursen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
En stor del av det ekonomiska värde som skapas i dag är immateriellt - det vill säga att det sker i form av nya uppfinningar, affärsidéer, musik, design och film.
Kunskapsbaserade tillgångar såsom patent, varumärken och upphovsrättigheter ligger bakom mycket av det som har gjort Sverige rikt. En framgångsrik innovationspolitik har varit helt grundläggande för att bygga vårt välfärdssamhälle. Vår innovationskraft skapar jobb, tillväxt och välstånd. Den ger oss dessutom möjligheter att möta nutida och framtida utmaningar, inte minst när det gäller den gröna omställningen.
I Sverige skapas ungefär 30 procent av jobben och 40 procent av landets samlade ekonomiska värde i immaterialrättsintensiva näringar. Immateriella tillgångar utgör en allt större del av ett företags värde, ofta så mycket som 80 procent. Företag som använder immateriella tillgångar har också bättre avkastning, högre löner och personal med högre kompetens.
För oss socialdemokrater är det självklart att svenska företag ska konkurrera med innovationskraft och kompetens, inte med låga löner.
År efter år betraktas Sverige som en av världens främsta innovationsnationer. Nästan vartannat svenskt företag är innovativt. Det har vi vårt utbildningssystem, våra trygghetssystem och vår generella välfärd att tacka för. Det ger människor rätt förutsättningar att pröva sina vingar, satsa på sina idéer och starta eget. Det gör faktiskt hela skillnaden.
Herr talman! De kunskapsbaserade tillgångarna är helt avgörande för företagen och för samhället i stort.
Upphovsrätten står ofta i centrum för debatten, vilket inte är så märkvärdigt eftersom den kan omfatta allt från datorspel till musik.
De kulturella och kreativa näringarna ökar, vilket ställer krav på ett fungerande upphovsrättsligt skydd. Det här är näringar som nästan uteslutande producerar varor och tjänster av immateriellt värde.
Efter tuffa förhandlingar röstade riksdagen i november igenom de förändringar i upphovsrättslagstiftningen som det så kallade DSM-direktivet innebär. Och jag är stolt över att vi socialdemokrater sedan dag ett stått upp för en modernisering av upphovsrätten eftersom det är nödvändigt för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle.
Vad gäller patenträtten är vårt patentsystem helt centralt för att företag och andra ska våga investera i innovationer, utveckling och forskning. Utan svenska patenterade uppfinningar såsom pacemakern, kylskåpet och skiftnyckeln hade Sverige och världen sett väldigt annorlunda ut.
På dagens konkurrensutsatta marknad har även varumärken och design blivit allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av ett företags upparbetade värde och kan därför vara mycket värdefullt.
Herr talman! Mot bakgrund av allt detta måste företag och individer kunna skydda sina immateriella tillgångar. Det är en förutsättning för att de ska få täckning för sina investeringar och kunna skapa och sprida nya verk, produkter och tjänster. Det är även en förutsättning för Sveriges samlade konkurrenskraft.
Därför har vi socialdemokrater som jag tidigare nämnde genomfört flera satsningar på det här området i regeringsställning. Vi har bland annat satsat på kunskapshöjande åtgärder genom uppdrag till PRV och Vinnova. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång, och vi har infört en ny domstolsordning som inneburit ökad förutsägbarhet och minskade rättegångskostnader i immaterialrättsliga mål. Dessutom har vi drivit frågan om att begränsa kostnaderna i patenttvister för mindre företag på EU-nivå och ser väldigt positivt på det arbete som just nu pågår inom ramen för det enhetliga patentsystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Vi är naturligtvis stolta över alla dessa satsningar, men mer behöver göras. Det finns flera områden där Sverige behöver bli ännu bättre.
För det första måste vi se över hur vi systematiskt kan använda befintliga patentdata för att öka utväxlingen av Sveriges innovationsarbete och för att satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.
För det andra måste vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag. Lika viktigt är det att kunskapen ökar inom högskole- och universitetsvärlden eftersom forskning och forskningsresultat utgör värdefulla immateriella tillgångar. Den kunskapsbrist som råder i dag leder till att alldeles för stora värden går förlorade. Detta måste vi göra något åt.
Vidare måste det immaterialrättsliga skyddet vara anpassat till den snabba utveckling vi ser inom digitalisering och AI. Här är det viktigt att Sverige inte halkar efter.
Slutligen måste vi sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Det kan handla om piratkopiering, varumärkesförfalskning och illegal ip-tv. Alla former av immaterialrättsintrång är stöld. Låt oss bara konstatera det. Varje enskilt intrång kan låta harmlöst, men det här handlar om miljardbelopp som omsätts illegalt och flödar in i organiserad kriminell verksamhet.
Vi går miste om företag och kulturskapare som tvingas lägga ned helt och hållet. Vi går miste om ungefär 70 000 svenska jobb och nästan 16 miljarder i skatteintäkter. Därför behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU, för att sätta stopp för den här organiserade brottsligheten.
Herr talman! Med anledning av detta vill vi socialdemokrater att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som jag redogjorde för tidigare. Det behövs en nationell kraftsamling för att säkerställa att Sverige fortsätter vara ett av världens främsta innovationsländer. Sverige ska vara en ledande industrination, där kreativitet blomstrar, nytänkande uppmuntras och nya jobb skapas.
Vi vet, herr talman, att det går bra för Sverige, men vi vet också att Sverige kan bättre. Den som står still blir väldigt snabbt omsprungen, och därför måste vi tillvarata våra immaterialrättsliga tillgångar på allra bästa sätt - för jobben, för tillväxten och för välfärden i vårt land.
Med de orden vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation 6.
(Applåder)
Anf. 158 Lili André (KD)
Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Immaterialrätten omfattar skydd av intellektuella prestationer och kännetecken och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd, där det senare handlar om till exempel en logotyp, ett patent, ett kundregister, ett avtal, en affärsmetod eller expertkunskap. Immaterialrätten är i högsta grad internationell och påverkad av globaliseringen och den tekniska utvecklingen och har därför stor betydelse för Sveriges näringsliv. Speciellt viktig är den för våra små och medelstora företag. Företag som skyddar sina immateriella tillgångar har ofta högre tillväxt, lönsamhet och utveckling och skapar på så vis bättre affärer än de som inte gör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
För drygt ett år sedan kunde vi läsa nyheten att Microsoft köpt spelföretaget Activision Blizzard. Prislappen för denna affär var drygt 600 miljarder kronor. Man behöver inte vara en dedikerad gejmer för att tycka att detta var en intressant nyhet. Även om de flesta företag inte kommer upp i sådana här summor är det ett otroligt tydligt bevis för att det är viktigt med immaterialrättsliga regelverk och att det finns anledning att ha ögonen på detta.
Herr talman! Immaterialrättsligt skydd är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Det finns utmaningar. Regeringen ser behovet av att bland annat uppmuntra små och medelstora företag att effektivt använda och ta till vara sina immateriella tillgångar, och därför pågår nu arbetet för att öka kunskapen hos företagen så att de ser värdet av att skydda sina immateriella tillgångar samt för att få till stånd en kunskapshöjning även inom offentlig sektor, där innovationsupphandling är avgörande. Viktigt är också att vi tar ansvar för att förbättra skyddet och bekämpa intrång i immateriella rättigheter.
Patent- och registreringsverket och Vinnova har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar, och så ska det fortsätta att vara. Vinnova fortsätter också att bidra till att höja kunskapen hos företag genom innovationscheckar.
Genom Upphandlingsmyndigheten har en arena upprättats för innovationsupphandling. Arenan fungerar som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Syftet med arenan är att fler innovationsupphandlingar ska genomföras i Sverige så att forskning och innovation kan komma ut i samhället och bidra till samhällets gröna omställning samt till ökad välfärd och näringslivets konkurrenskraft.
Herr talman! Sveriges lärosäten har också en viktig roll när det gäller att stärka kunskapen om immaterialrätt inom utbildning och forskning. I Sverige finns en struktur med innovationskontor på ett antal lärosäten, som även har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. För närvarande pågår ett arbete för att utveckla denna struktur och göra den mer ändamålsenlig. Inom ramen för detta arbete ingår även att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar. Därtill har Universitetskanslersämbetet och Vinnova fått i uppdrag att ta fram en modell för uppföljning och utvärdering av innovationskontoren.
Jag kan inte nog lyfta fram att uppföljning och utvärdering innebär att säkerställa ökad konkurrenskraft och ökade möjligheter att ge Sveriges små och medelstora företag rätt förutsättningar. Detta är avgörande för Sveriges välfärd.
Med detta, herr talman, vill jag tacka för ordet och än en gång yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 159 Jessica Stegrud (SD)
Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 2022/23:NU14 gällande immaterialrättsfrågor. Sverigedemokraterna har fyra reservationer i detta betänkande. Av tidsskäl väljer jag att yrka bifall endast till reservation 1.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Herr talman! Sveriges väg från ett fattigt bondesamhälle till en rik, välmående industrination har möjliggjorts av bland annat naturtillgångar, arbetsmoral, bildning, god energiförsörjning och icke att förglömma fantastiska uppfinnare och företag som tagit vara på och utvecklat nya idéer.
Från Sverige, det lilla landet i norr, har det kommit många omdanande och sedermera världskända uppfinningar, exempelvis Tetra Pak, lättbetongen, sfäriska kullagret, skiftnyckeln, propellern, dynamiten, trepunktsbältet, rullatorn, pacemakern och Spotify. Det är uppfinningar som i många fall lett till ekonomisk utveckling, ökat välstånd och längre livslängd, inte bara för oss utan också för många andra runt om i världen.
Svenska folket har på många sätt varit exceptionellt vad gäller uppfinningar och innovationer. Det har bland annat lett till framväxandet av framgångsrika svenska företag som blivit internationella. Men förändringar i omvärlden kombinerat med svag inhemsk politik har successivt medfört att allt fler av dessa framgångssagor köpts upp av utländska intressen eller flyttat utomlands.
Herr talman! I takt med teknikutvecklingen och informationssamhällets mognad har immateriella värden blivit en alltmer betydelsefull del av samhällsekonomin. Regler kring patent och upphovsrätt har blivit allt viktigare och mer komplexa. Utvecklingen har även inneburit att teknik och information sprids, konsumeras och förbrukas mycket snabbare än tidigare.
Digital teknik och internet utgör alltmer den primära plattformen för såväl den demokratiska debatten som spridning av information och nyheter och konsumtion av kulturalster och underhållning. Samtidigt bygger det upphovsrättsliga regelverket fortfarande i stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken utgjorde basen för informationsspridning.
Herr talman! För nya tider behövs ny politik. Och för att skapa förutsättningar för nya framtida framgångsrika företag behöver grogrunden för nya uppfinningar och innovationer stärkas. Våra motioner på området adresserar därför olika hinder för att återigen göra Sverige till en blomstrande, innovativ industrination och omfattar ett antal förslag för hur Sverige kan skapa, främja och skydda nya uppfinningar och innovationer.
Våra motioner adresserar också en annan otroligt viktig fråga: hur vi på bästa sätt kan värna både upphovsrätten och yttrandefriheten i ett modernt digitalt samhälle. För att öka möjligheterna och viljan att fullfölja en kommersialisering av uppfinningar och innovationer menar vi att en försäkringslösning med en statlig garanti bör införas. Den ska kunna användas av den som hamnar i en tvist om intrång från tredje land.
I en internationell jämförelse har Sverige visat sig ha få patenttvister som avgörs i domstol. Det finns skäl att tro att det beror på att den svagare parten, ofta en enskild uppfinnare, riskerar att få betala väldigt höga rättegångskostnader vid ett förlorat mål. Vi föreslår därför att det under vissa förutsättningar införs ett tak för rättegångskostnader vid patenttvister.
Herr talman! I en alltmer global, komplex och regelstyrd värld ökar även behovet av samordning och kunskap. För att hjälpa uppfinnare och företag att skydda sina immateriella tillgångar föreslår vi att ett kunskapscentrum för dessa frågor inrättas. Det ska vara ett slags forum för att samla, knyta samman och sprida kompetenser inom berörda områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Sist men inte minst vill jag nämna vår reservation 1, som bland annat bygger på Sverigedemokraternas kommittémotion 2022/23:939 gällande upphovsskyddade konstverk på offentlig plats. Med offentlig konst avses konstverk placerade i det offentliga rummet, parker och torg. De är oftast finansierade med skattemedel. Patent- och marknadsdomstolen beslutade i juni 2017 att offentlig konst inte får fotograferas och därefter publiceras i digitala kanaler där privatpersoner och andra kostnadsfritt kan ta del av konstverken utan att fysiskt besöka platsen.
Vi anser att det är orimligt. Upphovsrättslagstiftningen bör revideras så att offentlig konst, vars syfte är att vara fritt tillgänglig för allmänheten, även ska vara kostnadsfri via digitala kanaler. Således behöver lagen i detta hänseende moderniseras och göras teknikneutral. Det bör helt enkelt bli tillåtet att utan sanktioner ta kort på offentlig konst för att till exempel dela i sociala medier.
Anf. 160 Lorena Delgado Varas (V)
Herr talman! Gång på gång ser vi behovet av att modernisera näringslivet, men då ett näringsliv som konkurrerar med innovation och kompetens och inte genom låga löner, brott mot mänskliga rättigheter eller miljöförstörelse.
Sverige är ett nav för innovation, vilket vi politiker ofta lyfter fram. Det måste vi skydda och säkerställa, såväl här som på global nivå. Genom att stötta i synnerhet små och medelstora företag i detta kommer vi att kunna möta de globala målen. Men självklart räcker det inte med det. Vi måste också ha högre ambitionsnivåer.
En viktig del för innovationsföretagen är immaterialrätten. Med immaterialrätt menas skydd av det intellektuella arbetet. Inom ramen för immaterialrätt hittar vi upphovsrätt och industriellt rättskydd. Upphovsrätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande medan det industriella rättsskyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom patent, designskydd eller skydd för varumärken och andra varukännetecken.
Jag vill passa på att lyfta fram den oro jag känner för hur innovationerna kommer att se ut framöver, när universitet och högskolor tvingas dra ned. Jag menar inte att alla uppfinningar och innovationer kommer därifrån. Men det är en otroligt viktig pusselbit för Innovationssverige. Det är viktigt att vi inte halkar efter. I dag ser vi tyvärr att flera universitet och högskolor funderar på hur de ska dra ned på både kontor och annat utrymme, bland annat labb, för att kunna hålla kostnaderna nere.
Hur viktigt det här är för både samhället och de individuella företagen visade inte minst vaccindebatten som drog igång under pandemin. Fördelningen av vaccin var skev. De rika länderna, som äger patenten, hade vaccin för att täcka befolkningen i våra länder flera gånger om. I det vi kallar globala syd, utvecklingsländer, hade man inte ens tillräckligt för att täcka vaccination för personalen inom vården.
Konsekvenserna av skevheten och att länderna i globala syd fick rikta alla samhällsresurser mot att parera pandemin är fortfarande högst aktuella. Det pågick diskussioner om att pausa patenten för läkemedel och teknisk utrustning för att ge fler en chans att producera under pandemin, eftersom varken vaccin eller utrustningar räckte till. Vi tror att Sverige kan göra mer för att dela med sig av viktiga patent inom hälsoområdet men också när det gäller utvecklingen av tekniker som bidrar till att dämpa klimatkrisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Förra året röstade vi igenom det nya upphovsrättsdirektivet, för att kunna anpassa upphovsrätten efter den digitala verklighet vi lever i. Vänsterpartiets ingång har alltid varit att skydda kulturskaparnas inkomster. Samtidigt ska det vara lätt att ta del av materialet digitalt, och yttrandefriheten ska inte inskränkas. Tanken med den nya lagen var även att möta behovet av att skydda upphovsrättspersonerna gentemot techjättarna. Sanningen är att det här är obruten mark, men det är också så att lagen urvattnades under processerna i EU. Med det i åtanke menar vi att lagens implementering och utfall kontinuerligt bör utvärderas. Därför yrkar vi bifall till reservation 3.
Anf. 161 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Immaterialrätt, det vill säga frågor om mönsterrätt - ofta kallad designrätt - patenträtt, upphovsrätt och även företagshemligheter, är viktigt för innovation och tillväxt i allmänhet men just nu också avgörande för klimatomställningen eftersom den kan främja innovation och utveckling av klimatsmarta teknologier.
Patent ger innovatörer och företag exklusiva rättigheter att använda, sälja eller licensiera en ny teknologi eller uppfinning under en viss tid. Detta skapar incitament för företag och uppfinnare att investera i forskning och utveckling av nya klimatsmarta teknologier genom att ge dem möjlighet att tjäna pengar på sitt nytänkande.
Patent är till exempel nödvändigt för att främja utvecklingen av nya teknologier inom förnybar energi, såsom sol, vind- och vattenkraft, men även olika typer av lagring av energi. Patent är också viktigt för att främja utvecklingen av teknologier som förbättrar energieffektivitet och nya material som är nödvändiga för att skapa lätta bilar, båtar och flyg. Patent är helt avgörande för utvecklingen av teknologier som hjälper till att anpassa samhällen och ekosystem till de klimatkatastrofer som redan nu drabbar människor runt om i världen, som till exempel dräneringssystem och översvämningsskydd. Allt detta är teknisk utveckling som kräver patent.
Som investerare har jag många gånger jobbat med bolag som ska få patent godkända på svensk, europeisk och internationell nivå. I många år har ett fantastiskt arbete pågått med att säkerställa att det blir enklare att söka patent, inte i många länder utan på ett gemensamt sätt i EU.
Ett patent är en stadig ryggrad i ofta ganska bräckliga bolag. Det är inget avgörande kriterium för att få in kapital i bolag och skapa den första tillväxten. Men inom vissa områden är det ett helt nödvändigt kriterium.
Det finns fortsatt mycket som universitetens inkubatorer och olika miljöer kan göra för att säkerställa att entreprenörer tidigt förstår alla delar av immaterialrätten, för många stannar vid slutsatsen att patent kanske inte är något för dem. Det är nämligen ganska svårt att förstå alla sätt det kan användas på.
Herr talman! De digitala plattformarna ställer helt nya krav på immaterialrätten. Det är plattformar som har varit revolutionerande för människors möjligheter till fri åsiktsbildning. Det är en frihet som måste bevaras och försvaras. Dagens upphovsrättsliga regelverk är dessvärre föråldrat och i akut behov av uppdatering. Ett moderniserat regelverk måste dels garantera upphovsrättsinnehavarnas rätt till skälig ersättning för sina verk, dels garantera den enskildes rätt att fritt yttra sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
EU:s översyn av upphovsrätten på den digitala marknaden, som resulterade i ett förslag till nytt upphovsrättsdirektiv, var välkommen. Samtidigt var det viktigt att genomförandet av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk rätt inte fick leda till att yttrandefriheten på internet inskränktes. Även EU-domstolen har varit tydlig på den punkten och förtydligat att hindrande av lagliga uttryck under inga omständigheter är tillåtet.
Bestämmelserna i direktivet som kallas uppladdningsfiltret, som innebär att tillhandahållare av onlineplattformar måste filtrera bort upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användare, får i praktiken inte leda till att lagligt innehåll hindras från att delas på plattformarna.
För en bättre och mer tidsenlig upphovsrätt bör regeringen vid en kommande översyn av upphovsrätten framtidssäkra regelverket genom att införa teknikneutrala skrivningar som samtidigt sätter tydliga ramar för de aktörer som har att efterleva regelverket. Vidare måste svenska forskare ges bättre förutsättningar att dela forskningsresultat baserat på text- och datautvinning, och utbildningsinstitutionernas rätt till användning av upphovsrättsskyddade verk måste stärkas.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservation 4 under punkt 2.
Anf. 162 Elin Söderberg (MP)
Herr talman! Sverige är ett framgångsrikt land med många innovationer, starka varumärken och en musik, design, dataspels- och modeindustri i världsklass. Miljöpartiet vill flytta fram positionerna för kulturens, näringslivets och exportens skull.
De kreativa näringarna är beroende av att det i botten finns en stark konstnärlig och kulturell kärna med en ambitiös kulturpolitik som kan främja framväxten av kulturellt innehåll som sedan kan göras till näring. Samtidigt behövs specifika insatser för att främja de kulturella och kreativa näringarna och kulturens internationalisering.
Miljöpartiet tillsatte i regeringsställning en utredning som skulle lämna förslag till samlad nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Regeringen bör snarast gå vidare och besluta om en strategi för de kulturella och kreativa näringarna i hela Sverige.
Internationellt utbyte, samverkan och export är viktigt både för den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten och för svenska konstnärers möjligheter att verka på en internationell marknad. Pandemin har påverkat arbetet med kulturens internationalisering negativt. Återstartsutredningen föreslår särskilda satsningar på både internationellt utbyte och export. Dem vill vi gå vidare med.
Herr talman! I dag konsumeras mycket upphovsrättsskyddat material digitalt. Därför är det viktigt att de upphovsrättsliga reglerna är anpassade till den digitala tidsåldern. Framväxten av nya, nätbaserade affärsmodeller som gör det enkelt att ta del av ett allt större kulturutbud är positiv. Det är samtidigt viktigt att kulturskaparna får betalt för sitt arbete.
Syftet med EU:s nya upphovsrättsdirektiv är att modernisera och harmonisera reglerna för upphovsrätt på EU:s inre marknad. För oss i Miljöpartiet är det viktigt att genomförandet av direktivet dels säkrar yttrandefriheten och friheten för användarna, dels innebär en reell förbättring för rättighetshavare. Det är till exempel viktigt att lagstiftningen ger starkt stöd till upphovsmän som träffar avtal med onlinetjänster som ska tillgängliggöra det upphovsrättsskyddade materialet och att upphovsmäns rätt att få information om hur deras verk nyttjas stärks.
Tyvärr kvarstår till viss del obalansen i styrkeförhållandena mellan upphovsrättshavare och aktörer med stark ställning på marknaden. Vi miljöpartister hade önskat att det i regeringens lagförslag för att genomföra DSM-direktivet i svensk rätt hade funnits bestämmelser om löpande utvärdering av den nya regleringen. Med hänsyn till den stora betydelse regleringen har för upphovsrättshavare anser vi att effekterna av den nya lagstiftningen bör utvärderas löpande.
Immaterialrättsfrågor
Med detta yrkar jag bifall till reservation 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 13 april.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2022/23:NU14
Webb-tv: Beslut: Immaterialrättsfrågor
Protokoll med beslut
- Protokoll 2022/23:88 Torsdagen den 13 aprilProtokoll 2022/23:88 Immaterialrättsfrågor
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7,
2022/23:939 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,
2022/23:976 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 16 och
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 34 och 36.- Reservation 1 (SD, C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 14 SD 0 63 1 9 M 59 0 0 9 C 0 21 0 3 V 20 0 0 4 KD 14 0 0 5 MP 12 1 0 5 L 13 0 0 3 Totalt 211 85 1 52 Övrigt om upphovsrätt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6,
2022/23:548 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),
2022/23:939 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-4,
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 10, 31-33, 35 och 37-39 samt
2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 11.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (V, MP)
- Reservation 4 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 14 SD 1 0 63 9 M 59 0 0 9 C 0 0 21 3 V 0 20 0 4 KD 13 0 1 5 MP 0 13 0 5 L 13 0 0 3 Totalt 179 33 85 52 Frågor som rör patent
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:930 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4.- Reservation 5 (SD)
Övriga frågor som rör immaterialrätt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:930 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:939 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och
2022/23:2064 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 6-9.- Reservation 6 (S)
- Reservation 7 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 14 SD 0 0 64 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 20 0 0 4 KD 14 0 0 5 MP 12 0 1 5 L 13 0 0 3 Totalt 139 93 65 52