Immaterialrättsliga frågor
Betänkande 2000/01:LU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 31 januari 2001
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU8)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. patent, biotekniska uppfinningar, skydd för datorprogram, upphovsrätt i anställningsförhållanden, inskränkningar i upphovsrätten, följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de stade).
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 13
Motioner från ledamöterna
- Motion 2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) Kulturarbetarnas villkor
- Motion 2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) Liberal kulturpolitik
- Motion 2000/01:L801 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) Arenarättigheter
- Motion 2000/01:L802 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s) Patentansökan
- Motion 2000/01:L803 av Carina Hägg (s) Patentansökningar på engelska
- Motion 2000/01:L804 av Stig Rindborg m.fl. (m) Upphovsrätten i anställningsförhållanden
- Motion 2000/01:L805 av Eskil Erlandsson m.fl. (c, fp) STIM-avgifter
- Motion 2000/01:MJ218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) Globalisering, jordbruk och livsmedelssäkerhet
- Motion 2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) Miljö
- Motion 2000/01:N328 av Lennart Daléus m.fl. (c) Öppen handel med rättvisa spelregler
- Motion 2000/01:N384 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) WTO efter Seattle
- Motion 2000/01:So546 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) Genetisk integritet
- Motion 2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c) IT
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2000-11-28
Justering: 2001-01-16
Trycklov: 2001-01-22
Justering: 2001-01-16
Trycklov: 2001-01-22
Betänkande 2000/01:LU8
Alla beredningar i utskottet
2000-11-28
Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU8)
Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. patent, biotekniska uppfinningar, skydd för datorprogram, upphovsrätt i anställningsförhållanden, inskränkningar i upphovsrätten, följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de stade).
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2001-01-31
Debatt om förslag 2000/01:LU8
Webb-tv: Immaterialrättsliga frågor
Dokument från debatten
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58
Protokoll från debatten
Anf. 46 HENRIK S JÄRREL (M)
Fru talman! Försäkringsfrågorna här är, som för-
svarsministern antyder, ett stort komplex. När han
sade att berörd minister kan föreslå stöd i ersättnings-
frågorna lade han tyngdpunkten på ordet kan. Det är
inte möjligt att bedöma. Det är inte heller rimligt att
t.ex. ett kommunalt turistföretag i anslutning till
Dalslands kanal ska kunna klara sådana här påfrest-
ningar. Även under reguljära förhållanden har det en
mycket trång ekonomi.
Statsrådet säger att räddningstjänsten har fungerat
bra. Jag tror att det i väsentliga delar är riktigt, men
den fick otvivelaktigt arbeta under hårt tryck. Jag tror
att den intrimning kommuner och län emellan som
det nu talas om är nödvändig. Där finns en hel del att
göra.
Till sist vill jag ta upp frågan om myndighetskon-
trollen är tillräcklig när det gäller att upprätthålla
gällande vattendomar. Statsrådet begränsar sitt svar
till att man överväger att ge Miljöbalkskommittén
tilläggsdirektiv, men det var inte riktigt det som jag
frågade om. Jag undrade om man upprätthåller kon-
trollen enligt dagens bestämmelser. Frågan är föran-
ledd av att jag har nåtts av besked att man i någon
länsstyrelse hänvisat till allmänt försämrade statsbi-
drag för länsmyndighetens verksamhet, något som
har lett till att man har underlåtit att följa upp gällan-
de bestämmelse. Också därvidlag skulle ett klarläg-
gande från statsrådet i hans replik i slutomgången
kunna vara välgörande.
Likaväl som vi bör skapa ett nytt och bättre regel-
system är det viktigt att inte försumma det som i dag
gäller, så att vi kan upprätthålla en god ordning. Det
behövs både ett bättre regelsystem och en intrimning,
och så småningom behövs också besked om på vilket
sätt statsmakten kan bidra med ekonomiskt stöd. Jag
tror, fru talman, att man inte kommer ifrån den frå-
gan. Detta bör övervägas noga, herr statsråd, och i en
mycket generös anda.
Anf. 47 TASSO STAFILIDIS (V)
Kammarens sammanträde återupptas nu för riks-
dagens frågestund. Följande statsråd deltar: Jord-
bruksminister Margareta Winberg, utrikesminister
Anna Lindh, statsrådet Ulrica Messing, näringsmi-
nister Björn Rosengren och finansminister Bosse
Ringholm.
Jordbruksministern besvarar såväl allmänpolitiska
frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frå-
gor till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvar-
sområden. Jag lämnar omedelbart ordet fritt.
Konsulter i Telia-Telenor-affären
Anf. 48 KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till nä-
ringsministern. Det gäller konsulterna och Telia-
Telenor-affären, kanske föga överraskande.
Jag har respekt för att näringsministern vill ha
kompetenta konsulter inför en mycket stor affär. Men
det jag har väldigt svårt att förstå är varför svenska
folket ska behöva betala detta två gånger.
Telia hade vid samma tillfälle för stora pengar
upphandlat internationella konsulter, vilkas resultat vi
för all del inte fick ta del av i näringsutskottet i och
med att regeringen inte ville släppa fram informatio-
nen. Dessutom hade man på departementet upphand-
lat egna konsulter för mycket stora belopp.
Jag skulle därför vilja fråga näringsministern om
han inte litar på Telias ledning och styrelse och deras
upphandling av konsulter och kunde ha dragit nytta
av dessa i stället för att med stora pengar upphandla
konsulter ännu en gång för skattebetalarnas pengar.
Svenska folket har fått betala dubbelt för konsulterna.
Anf. 49 VIVIANN GERDIN (C)
Fru talman! Jag har faktiskt väldigt svårt att föra
denna diskussion. Först och främst har jag läst i me-
dierna vad som eventuellt kommer att hända när det
gäller Riksdagens revisorer. Det är svårt för mig att
föra en diskussion när jag inte vet vilken kritik som
har riktats mot mig. Som jag förstår av medierna är
den personligt riktad, men vi får se vad revisorerna
sedan säger.
Per Westerberg har lika god erfarenhet av detta
som jag. Jag har gått igenom vad Per Westerberg
gjorde som näringsminister när Per Westerberg an-
vände, om man så vill, skattebetalarnas pengar. Skill-
naden här är att vi tog in 62 miljarder till statens kas-
sa. Det tycker jag är en viss skillnad.
Om man tittar på den här affären vill jag först tala
om vad som sägs i dag i Morgonekot. T.ex. säger
professorn i revisionsrätt Ulf Gometz att om upp-
handlingslagen ska tolkas på det sätt som revisorerna
har gjort är det knappast möjligt för staten att uppträ-
da på finansmarknaden.
Anf. 50 ANA MARIA NARTI (Fp)
Fru talman! Nu svarade näringsministern på helt
andra frågor. Jag berörde inte Riksdagens revisorer
och upphandlingen, utan jag berörde att svenska fol-
ket, skattebetalarna, får betala dubbelt med konsultar-
voden. Det gäller de mycket framstående internatio-
nella konsulter som har hjälpt Telia, helstatligt vid det
tillfället, och dessutom de konsulter som upphandlats
till Näringsdepartementet för närmare 100 miljoner
kronor.
Dessutom visade det sig att värderingarna inte var
så där väldigt bra. Det har visat sig att det skulle ha
varit större svensk ägarandel vid fusionen. För att
använda näringsministerns egna värderingar skulle
man därmed ha kunnat förlora tiotusentals miljoner
kronor i felvärdering.
Jag frågar med andra ord ånyo: Varför måste man
ha dubbla betalningar för konsulter, både i Telia -
hundraprocentigt ägt av svenska folket - och i Nä-
ringsdepartementet?
Anf. 51 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Jag tycker att det är en viktig regel att
ägaren använder sina konsulter och gör bedömningen,
och det är vad vi gjorde. Att Telia, som är ett aktie-
bolag, gjorde sin bedömning att det skulle använda
sina konsulter tycker jag är rimligt.
Jag har använt statens pengar med samma nog-
grannhet och gjort samma bedömningar som Per
Westerberg gjorde när han hanterade en stor affär.
Skillnaden var den att jag tillsåg att staten fick in 62
miljarder. Det kan man tyvärr inte säga att Per We-
sterberg lyckades med. Det var inte en krona.
Anf. 52 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Min fråga handlar om dubbla kon-
sulter. Vid ett tillfälle använde jag konsulter för att
kontrollera bolagens konsulter. Det rörde sig om
några hundratusen kronor. Det var inte fråga om att
sätta in uppåt 100 miljoner. Det var aldrig fråga om
dubbla konsulter.
Jag skulle vilja ställa frågan till näringsministern:
Varför hade det inte räckt med Telias konsulter, eller
Näringsdepartementets, och att man möjligen haft
några mindre konsultupphandlingar för att kunna
ställa de kritiska frågorna?
Anf. 53 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Än en gång: Detta handlade om en af-
fär på 340 miljarder. Ingen, om ni frågar alla inom
näringslivet som kan bedöma detta, skulle våga ge sig
in i denna affär utan att använda dessa konsulter. Det
vet alla, och det vet också Per Westerberg.
Per Westerberg använde av statens kassa ungefär
40 miljoner för en affär som handlade om 15 miljar-
der. Vi som ägare ville - och det kommer vi att fort-
sätta att göra om vi gör den här typen av utförsälj-
ningar - kontrollera att detta gick rätt till.
Det går inte att göra den här typen av internatio-
nella affärer om man inte använder dessa konsulter,
och det vet Per Westerberg.
Hormonpreparat i djurfoder
Anf. 54 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksminister
Margareta Winberg.
En sak som är starkt förknippad med god djuretik,
människors hälsa och miljön i övrigt är hormoner och
hormonpreparat när de används i tillväxtbefrämjande
syfte i djuruppfödningen.
Centerpartiets EU-parlamentariker Karl Erik Ols-
son har efter hårt arbete under hösten fått EU-
parlamentets miljöutskott med sig på ett betänkande
som syftar till ett förbud för några hormonpreparat
och för en tillfällig förlängning av förbudet att använ-
da sådana preparat för andra.
Nu är min fråga till jordbruksministern: Hur
kommer Sverige att agera när vi har vårt jordbruks-
ministermöte här under våren? Kommer Sverige att
anamma dessa tankegångar, eller hur blir det?
Anf. 55 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Det är alldeles riktigt att frågan nu har
legat i EU-parlamentet. Jag vet också att Karl Erik
Olsson har gjort ett väldigt bra jobb med betänkandet.
Det är en fråga som väldigt många människor oroar
sig för. Jag vill inte värdera om det är rätt eller fel,
men oron finns. Vi vill inte ha hormoner som till-
växtbefrämjare.
Det gör att jag hoppas att vi under våren ska kun-
na fatta ett beslut i den här frågan. Jag delar parla-
mentets uppfattning såsom den har kommit till ut-
tryck och därmed också Karl Erik Olssons.
Anf. 56 HENRIK S JÄRREL (M)
Fru talman! Jag tackar för det svaret. Det var
glädjande.
Nu kommer jag till nästa fråga. Vi har haft en rad
matskandaler inom den europeiska unionen. Är det
inte dags att vi tillsätter en livsmedelsmyndighet med
tänder, dvs. en myndighet som kan se till att de för-
bud och liknande som vi får till stånd på olika områ-
den verkligen efterlevs inom hela unionen?
Anf. 57 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Också här kan jag säga att jag till sto-
ra delar delar Eskil Erlandssons uppfattning. Jag vet
också att EU-parlamentarikerna här har haft medbe-
slutande och varit inne i frågan. Jag var i parlamentet
i förra veckan och hade debatt med bl.a. Karl Erik
Olsson om det.
Jag tycker att vi ska ha en myndighet på EU-nivå.
Det var för övrigt ett av de förslag som Sverige lade
fram för två år sedan. Jag är väldigt glad för att vi nu
tror att vi kan fatta beslut om den här myndigheten
under det svenska ordförandeskapet, dvs. innan den 1
juli.
Vad vi har lite olika meningar om är: Vilka befo-
genheter ska myndigheten ha? Vilken roll ska de
nationella myndigheterna - i vårt fall Livsmedelsver-
ket - ha gentemot EU-myndigheten? Här är vi inte
färdiga, utan det är någonting vi arbetar med.
Min uppfattning är att det förslag som kommis-
sionen har lagt fram betyder att myndigheten inte ska
gå in på gårdsnivå och kontrollera. Det ska mer vara
ett institut där man samlar kunskap och varnar tidigt
för att undvika sådana saker som t.ex. galna ko-
sjukan. Det skulle vara en lämplig uppgift. Vi har
nämligen ett kontor på Irland som fungerar som kon-
trollant och som kontrollerar kontrollanterna i de
olika medlemsländerna.
Tanzania
Anf. 58 HENRIK S JÄRREL (M)
Fru talman! Min fråga vill jag ställa till utrikesmi-
nistern. I helgen har vi fått rapporter från Zanzibar
och Tanzania. Det talas om 280 döda i konfrontation
med polisen i demonstrationer. Bakgrunden är de
orättvisa val som ägde rum förra året. Det är val som
betecknades som mycket dåliga. De var hårt kritise-
rade, och det förekom mycket fusk. Nu säger den
svenska ambassadören där nere om massakrerna: Jag
har aldrig sett något liknande.
Vad gör Sverige i den här situationen?
Anf. 59 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Sverige har reagerat snabbt, inte bara
som land utan också som EU-ordförande. Vi har
fördömt det våld som vi nu har sett i Tanzania. Vi har
fördömt våldet som har riktats mot de civila. Vi har
sagt att det oundvikligen kommer att få konsekvenser
för EU:s och Tanzanias relationer om man inte genast
kommer till rätta med det här. Vi har uppmanat Tan-
zanias regering att omedelbart sätta stopp för säker-
hetsstyrkornas framfart.
Vi är uppriktigt sagt ganska chockerade över den-
na snabba, våldsamma utveckling i ett land som an-
nars har varit förhållandevis lugnt. Vi ser alltså med
stor oro på det inträffade och kommer naturligtvis att
se vad vi kan göra både från svensk sida och vad
Sverige kan och bör göra som EU-ordförande.
Anf. 60 KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Fru talman! Tanzania har haft två val på 40 år.
Båda valen har varit hårt kritiserade. Vid det förra
valet, 1995, drog EU tillbaka sitt bistånd till Tanza-
nia. Är det inte dags att Sverige också omprövar sitt
bistånd? Det räcker inte bara med att fördöma, och
med ord säga någonting, utan det måste till annan
kraft bakom.
Jag vill fråga utrikesministern om hon är beredd
att verka för att även göra indragningar i biståndet för
att lägga tryck på vad vi menar med mänskliga rättig-
heter och demokrati.
Jag har liberala vänner där nere i det parti som nu
har fått sina medlemmar både dödade och fängslade.
Det är ett parti som tillhör den liberala internationa-
len. Det gör naturligtvis otroligt ont att se hur man
trampar på demokratin i Tanzania - ett land som har
fått så mycket bistånd genom åren från Sverige. Är
det inte dags att göra en kraftfull markering?
Anf. 61 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Det framförs i de protester som har
gjorts både från Sverige och från Sverige som EU-
ordförande att vi kommer att se över biståndet från
Sverige och även från EU om man inte omedelbart
hittar en lösning på situationen. Det måste till ett
ordentligt uppförande, en ordentlig förklaring och en
garanti om en dialog med oppositionen från den tan-
zaniska regeringen.
Anf. 62 KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Fru talman! Jag skulle bara vilja göra ytterligare
en markering när det gäller det här. Jag talar om stat-
till-stat-bistånd. Jag menar också att det är viktigt att
vi fortsätter med kontakterna via de enskilda organi-
sationer som har kontakt med gräsrotsfolk som driver
opposition och som vill ha ett fritt partiväsende och
fria val i Tanzania. Där kan vi med biståndsmedel
effektivt arbeta för demokratiutveckling.
Jag vädjar till statsrådet att verka i den riktningen.
Anf. 63 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Det är ett viktigt påpekande som K-G
Biörsmark gör. Vi vet ju att en stor del av det svenska
biståndet i dag används just för att uppmuntra
mänskliga rättigheter, en demokratisk utveckling och
civila organisationer. Den typen av bistånd är det
nästan alltid viktigt och riktigt att ha kvar. Annars
riskerar man nämligen att göra demokratin och de
mänskliga rättigheterna en otjänst. Jag kan bara in-
stämma i det resonemanget.
Förändrade a-kasseregler
Anf. 64 VIVIANN GERDIN (C)
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till näringsmi-
nister Björn Rosengren.
Vi har ett beslut om förändrade a-kasseregler. Vi
har också infört en ny åtgärd - aktivitetsgarantin.
Detta kommer att tillämpas fr.o.m. den 5 februari.
Riksdagsbeslutet innebar att man sköt upp tillämp-
ningen på a-kasseförändringen. Återkvalifikations-
villkoret försvinner i form av åtgärder.
Det finns en stor otydlighet i AMS information till
de arbetslösa. Jag ser folk som slutar sina kurser,
komvuxutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar
därför att man uppfattar det så att är man kvar efter
den 31 mars så gäller inte återkvalifikationsreglerna,
och man blir utförsäkrad.
Riksdagens beslut innebar att man skulle ha en
förlängning med 300 dagar i den situationen. Vill
Björn Rosengren deklarera att han är överens med
riksdagens beslut i den frågan?
Anf. 65 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Vilket statsråd skulle inte vara över-
ens med riksdagens beslut?
Jag vill ändå säga att detta är en fråga som vi nu
bereder i Regeringskansliet. Jag vet att det förs en
diskussion om den och jag känner till problemet. Jag
ska be att få återkomma till detta.
Anf. 66 VIVIANN GERDIN (C)
Fru talman! Det finns många oklarheter när det
gäller övergångsregler och en del annat i relationen
mellan a-kassan och aktivitetsgarantin. Men denna
fråga är akut. Den 5 februari är på måndag!
Vi ser folkhögskoleelever, komvuxelever och folk
i arbetsmarknadsutbildning som slutar för att vara
tillförsäkrade om att återkvalificera sig på det gamla
sättet till en ny ersättningsperiod. Den modell som
riksdagsbeslutet innehåller innebär förlängning om
det inte är på det sättet att man bör in i aktivitetsga-
rantin - men det bör sannerligen inte alla. Därför
hastar ett beslut och ett konkret besked till de arbets-
lösa. Det är arbetslinjen som ska gälla. Folk ska inte
välja att vara passivt arbetslösa på grund av otydlig-
het, näringsministern!
Anf. 67 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Som jag sade bereds detta ärende. Jag
ska ta i det omgående.
Själva poängen med kopplingen mellan a-kassan
och aktivitetsgarantin är att ingen ska utförsäkras.
Tanken är i stället att man är i aktivitet och aktivitets-
garantin fram till dess att man får ett jobb eller en
reguljär utbildning. Därav följer att ingen kommer att
utförsäkras.
Mänskliga rättigheter i Iran
Anf. 68 INGVAR SVENSSON (Kd)
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesmi-
nister Anna Lindh angående förtrycket i Iran.
Jag tycker att det är viktigt att Sverige under EU-
ordförandeskapet verkar för en öppen attityd mot
omvärlden. Sverige ska bidra till större frihet för de
människor som bor i diktaturer utanför EU.
Ett exempel på detta är Iran. Där pågår för närva-
rande en maktkamp mellan fundamentalistiska mullor
och mer demokratiska krafter. Jag tycker att det är
viktigt att EU kan lägga sig i de demokratiska kraf-
ternas vågskål i den här frågan.
Situationen i Iran är bedrövlig för närvarande. Ba-
ra under den första veckan på det här året piskades
262 kvinnor och män offentligt. Biografer utsattes för
stenkastning. Händer och fingrar höggs av. Unga män
och kvinnor avrättades för påstådda sexuella förbin-
delser utanför äktenskapet. Nu har man infört nollto-
lerans för sociala förtappelser, vilket innebär att avvi-
kelser i form av klädsel och beteende ska kunna leda
till spöstraff eller avrättning.
Planerar regeringen några utspel på det här områ-
det, t.ex. inom ramen för EU-ordförandeskapet?
Anf. 69 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Vi både har och kommer att vid flera
tillfällen ta upp den allvarliga utveckling vi ser när
det gäller de mänskliga rättigheterna i Iran.
Precis som Hillevi Larsson säger pågår lite grann
av en maktkamp mellan de reformvänliga och de
konservativa krafterna i Iran. För något år sedan såg
det ganska positivt ut, men nu har vi sett en rad ex-
empel under den senaste tiden på att läget för de
mänskliga rättigheterna tvärtom har försämrats.
Vi har kallat upp den iranska ambassadören - inte
bara som Sveriges regering utan också som EU-
ordförande - för att ta emot vår protest mot detta och
tala om hur allvarligt vi ser på det hela. Det gäller
bl.a. den s.k. Berlinrättegång som nu pågår.
Vi kommer att, både direkt med den iranska rege-
ringen och i olika internationella organisationer, fort-
sätta att framföra kravet på att man verkligen respek-
terar mänskliga rättigheter. Vi försöker också stödja
de reformkrafter som finns i landet.
Anf. 70 INGVAR SVENSSON (Kd)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter som
om regeringen verkligen arbetar på det här området.
Den här frågan har två aspekter. Det handlar om
situationen i Iran och att vi måste trycka på för att
utvecklingen ska gå i rätt riktning. Sedan handlar det
även om de flyktingströmmar som kommer. Nu är det
ju inte så många som slipper ur landet. Det finns
tragiska exempel på människor som riskerar tortyr,
fängelsestraff och att bli mördade av regeringen och
av sina våldsamma män i de fall det handlar om kvin-
nor.
Jag hoppas att regeringen uppmärksammar detta i
fortsättningen och arbetar på båda fronterna för att
förmå EU att hjälpa till och rädda människoliv när
människor lyckas fly och för att situationen blir med
demokratisk.
Anf. 70 ANDERS BERGLÖV (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter som
om regeringen verkligen arbetar på det här området.
Den här frågan har två aspekter. Det handlar om
situationen i Iran och att vi måste trycka på för att
utvecklingen ska gå i rätt riktning. Sedan handlar det
även om de flyktingströmmar som kommer. Nu är det
ju inte så många som slipper ur landet. Det finns
tragiska exempel på människor som riskerar tortyr,
fängelsestraff och att bli mördade av regeringen och
av sina våldsamma män i de fall det handlar om kvin-
nor.
Jag hoppas att regeringen uppmärksammar detta i
fortsättningen och arbetar på båda fronterna för att
förmå EU att hjälpa till och rädda människoliv när
människor lyckas fly och för att situationen blir med
demokratisk.
Anf. 72 INGVAR SVENSSON (Kd)
Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern.
På senare tid har statliga Vattenfall genomfört köp av
kraftverk i Polen och Tyskland. Det här har skapat
stor oro i Norrbotten där man misstänker att aviserade
avyttringar av nätverksamheten kan vara ett led i
finansieringen av kraftverksförvärven på kontinenten.
Vidare oroas man också över att de kraftverk som
finns i Norrland finns på en utförsäljningslista. Den
energi som produceras i Norrland kommer från mil-
jövänlig vattenkraft. Att den typen av energiproduk-
tion skulle stryka på foten för den smutsiga kolkraften
som ger stora koldioxidutsläpp verkar vara en om-
vänd miljöpolitik. Man borde kunna förutsätta att
staten inte skulle ägna sig åt sådan köp-och-sälj-
verksamhet. Det är ytterst angeläget att skingra oron i
Norrland om Vattenfall och dess strategi.
Min fråga till näringsministern är därför: På vilket
sätt tar staten sitt ägaransvar för att Vattenfall inte ska
byta miljövänlig energiproduktion mot miljöskadlig
sådan?
Beslut, Genomförd
Beslut: 2001-01-31
Protokoll med beslut
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58