Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Immaterialrättsliga frågor

Betänkande 2001/02:LU17

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 mars 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Immaterialrättsliga frågor(doc, 173 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_lu_17(pdf, 378 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:17 Immaterialrättsliga frågor

Beslut

Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden år 2001 om immaterialrättsliga frågor.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 17

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-02-05
Justering: 2002-03-05
Trycklov: 2002-03-11
Reservationer: 5
Betänkande 2001/02:LU17

Alla beredningar i utskottet

2002-01-29, 2002-02-05

Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)

Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden år 2001 om immaterialrättsliga frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-03-20
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:LU17, Immaterialrättsliga frågor

Debatt om förslag 2001/02:LU17

Webb-tv: Immaterialrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Henrik S Järrel (M)
Anf. 154 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Vi har nu att behandla lagutskottets motionsbetänkande som tar upp olika immaterialrätt- liga frågor väckta i motioner från den allmänna mo- tionstiden i höstas. Flertalet motioner avstyrks rutin- mässigt med hänsyn till pågående utrednings- eller beredningsarbete. Vi moderater deltar dock i två reservationer, och vi beklagar att utskottsmajoriteten inte anser sig kunna gå på vår linje. Den ena reservationen - nr 4, som jag för övrigt ber att få yrka bifall till - vänder sig mot att staten alltjämt ska utse ordförande och två ledamöter i upp- hovsrättsorganisationen STIM:s styrelse. Numera får nog upphovsrättsorganisationerna i allmänhet och kanske STIM i synnerhet anses stå så starka att staten inte nödvändigtvis ska behöva hålla sin hand inne i verksamheten. Numera har vi faktiskt också fått sällskap i den uppfattningen av åtminstone två socialdemokratiska ledamöter i denna kammare av vilka den ene dess- utom tidigare har varit ordförande i kulturutskottet. De hävdar i sin motion att det statliga engagemanget i STIM t.o.m., som det heter i motionen, kan få negati- va kulturpolitiska effekter. Det är bara att beklaga att dessa socialdemokratis- ka motionärer inte har fått sina s-kamraters öron i just denna fråga. Till saken hör nämligen också, fru tal- man, att Kulturutredningen SOU 1995:84 i sitt slut- betänkande föreslog att staten inte skulle utse ordför- anden och två ledamöter i STIM:s styrelse eftersom det skulle kunna ge intrycket av något slags neutral statlig instans, vilket inte rimmar med organisationen roll som partsföreträdare för upphovsmän. Utskottsmajoriteten anför nu tvärtom att STIM:s marknadsdominans motiverar offentlig insyn liksom det faktum att STIM har att tillämpa internationella konventionsförpliktelser. Man skulle möjligen kunna hysa viss förståelse för det resonemanget om det hade varit så att organi- sationen hade befunnit sig i ett uppstartningsskede. Men nu är den sedan länge etablerad, och behöver inte inta en särställning i detta avseende jämfört med andra upphovsrättstagarorganisationer. Varför har i så fall inte dessa andra organisationer också av staten utsedda företrädare i sina respektive styrelser? kan man ju stillsamt undra. En del av dem har ju dess- utom att tillämpa internationella konventioner när det gäller att bevaka rätten till upphovsrättsliga ersätt- ningar för sina medlemmar. Nej, fru talman, det går inte att frigöra sig från misstanken att här finns någon oklar prestigelåsning i botten av ganska oklar grund. Den andra reservationen, nr 5, tar sikte på att upp- dra åt regeringen att låta utreda förutsättningarna att eventuellt införa en s.k. arenarätt, droit de stade, som man säger på franska, också i svensk rätt. Den finns i en del andra europeiska länder. Det är framför allt av intresse att utröna om man kan stärka - om uttrycket tillåts - informationsupphovsrätten för arrangörer av idrottsevenemang och där eterburna eller kabeldistri- buerade sändningar kan bli aktuella för försäljning till något produktionsbolag eller sändande TV- eller radiobolag. Här kommer också frågan om äganderätten till visst evenemang in i bilden och principfrågan huruvi- da någons rätt här kan anses ha företräde framför någon annans. Detta bör enligt vår mening närmare belysas, inte minst i ljuset av de erfarenheter som vunnits sedan EG-direktivet implementerades och bl.a. genom propositionen om den s.k. TV-listan. Fru talman! Vi moderater står alltså bakom reser- vation nr 5 men nöjer oss här med att nu yrka bifall till reservation nr 4.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 155 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Betänkandet innehåller en rad olika motionsyrkanden som är välkända för kammaren och för oss i lagutskottet. Jag kommer därför inte att hålla ett långt anförande, utan tvärtom bara att lyfta upp den reservation som vi i Vänsterpartiet vill stödja. Inledningsvis, fru talman, vill jag tala om att Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets betänkande och de ställningstaganden som är gjorda, med un- dantag av de punkter där vi inte är överens med ut- skottets majoritet. Det gäller bl.a. reservation 2, som handlar om pa- tent på biotekniska uppfinningar eller patent på livs- former. Vi anser att det är en olycklig konsekvens. Jag yrkar bifall till reservationen. Vidare har vi en reservation som handlar om pa- tent på datorprogram. Förvisso säger utskottets majo- ritet att man förutsätter att regeringen i sina övervä- ganden kommer att ta hänsyn till våra motionsyrkan- den, men man missar ändock att faktiskt lyfta fram det som vi tar upp. Vi tycker nämligen att regeringens ståndpunkt i förhandlingarna inom EU ska vara att man motsätter sig möjligheten till patent på mjukvara. Men vi får väl hoppas att regeringen gör det övervä- gandet och intar det ställningstagande som vi har. I övrigt, vad gäller statens engagemang i STIM, arenarätt osv., står vi bakom utskottets ställningsta- ganden.
Kjell Eldensjö (Kd)
Anf. 156 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Till detta års motionsbetänkande i immaterialrättsliga frågor har vi kristdemokrater ett särskilt yttrande och fyra reservationer, varav två ihop med andra partier. Jag tänker uppehålla mig i mitt anförande vid det särskilda yttrandet och något lite vid reservationerna, men jag vill först yrka bifall till reservation 5 under punkt 11. Jag börjar sedan med det särskilt yttrandet om enklare skydd för uppfinningar. Det finns en social- demokratisk motion om ett sådant skydd, och det begärs ett tillkännagivande om ett enklare skydd för uppfinningar än patent. Vi har valt att inte återuppre- pa de motioner som vi har haft tidigare när det gäller denna fråga. Men det finns ett klart behov av ett så- dant skydd också i Sverige. Vi har med anledning av att det pågår annat arbete inom EU där frågan om bruksmodellskydd också förhoppningsvis tas upp nöjt oss med ett särskilt yttrande i år i denna fråga. Jag går så över till frågan om patentintrångsför- säkring. I ett par socialdemokratiska motioner och en moderat motion anser man att patentintrångsskyddet för uppfinningar och patent bör förbättras. Vi krist- demokrater instämmer i detta och menar att patentin- nehavaren ofta är i en underlägsen ställning i förhål- lande till ett storföretag som gjort patentintrång. Pa- tentinnehavaren har många gånger varken råd eller förmåga att processa. För att vidmakthålla och ytterligare vitalisera ett bra innovationsklimat är det viktigt att det finns ga- ranterade och rimliga skydd mot stöld av immateri- ella tillgångar. Även om det enligt betänkandet inom EU pågår vissa överväganden i riktning mot att till- skapa en försäkringslösning på europeisk nivå så tycker vi kristdemokrater att regeringen kunde vara än mer aktiv och genom initiativ i försäkringsfrågan påskynda en utveckling som syftar till skydd för den svagare parten i detta sammanhang. Därför har vi till betänkandet fogat en reservation till förmån för mo- tionernas yrkanden i den frågan. Fru talman! Nästa fråga som jag tar upp handlar om patent på biotekniska uppfinningar. Detta är en mycket viktig fråga. Den är också uppe till debatt varje år när vi debatterar immaterialrättsliga frågor. För oss kristdemokrater handlar det om att inte med patent överskrida en gräns som inte är etiskt försvar- bar eller som kan vara till stort förfång för mänsklig- heten i framtiden. Vi menar att det inte bör vara möj- ligt att ta patent på liv, t.ex. gener. Vi är inte ensam- ma i denna uppfattning, vare sig här i kammaren eller i forskarkretsar. I tidningen Dagens Forskning från den 4-5 mars i år refereras till medicinsk-etiska rådet som i ett re- missvar angående EG-direktivets implementering i svensk lag säger följande: "Människans gener bör under inga som helst om- ständigheter kunna patenteras. Direktivet är oaccep- tabelt i sin nuvarande utformning, och följaktligen ska Sverige också agera för att det omformas." Från Gentekniknämnden har uttalats följande - jag citerar ur samma tidning igen: "Direktivets gränsdragning mellan vad som är upptäckt och vad som är uppfinning är fortfarande outredd, och att det i den föreslagna lagtextens defi- nition av industriell användning fortfarande är oklart om och när en gensekvens ska anses som en uppfin- ning." Här skulle det finnas mycket ytterligare att säga, men jag ska hålla min talartid och tar inte upp mer när det gäller den frågan. När det gäller statens engagemang i STIM vill jag bara kort deklarera att vår åsikt är att staten inte läng- re borde behöva engagera sig i STIM genom att bl.a. utse ordförande och styrelseledamöter. Därför är vi med på den reservation som handlar om att detta inte är nödvändigt. Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om motionerna som handlar om arenarättigheter. I en kristdemokratisk kommittémotion föreslår vi att idrottsföreningars arenarättigheter för evenemang där det i dag inte finns en upphovsrätt utreds. Bak- grunden till motionen liksom till liknande motioner från tidigare år är den principfråga som aktualiserades i samband med den s.k. TV-listedebatten. Betydande kritik framfördes mot förslaget att ta ifrån innehavare av rättigheter dessa rättigheter och ge dem till någon annan. Den principfrågan är tungt vägande och ett bäran- de skäl för att gå vidare med en utredning. Eftersom samma yrkande har varit föremål för lagutskottets övervägande tidigare och debatterats här i kammaren tänker jag inte framföra någon ytterligare omfattande argumentering här i dag. Jag hoppas att regeringen så småningom inser att den här frågan är viktig att lösa. Glädjande nog har Moderaterna nu också en mo- tion som berör detta ämne. Vi har en gemensam re- servation här. Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 5.
Anders Berglöv (S)
Anf. 157 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Återigen ska vi diskutera ett motions- betänkande som rör de immaterialrättsliga frågorna. Våra olika ståndpunkter angående årets motioner har varit kända ganska länge. Vi har diskuterat dem många gånger. Jag inleder i alla fall med att yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17 i dess helhet samt avslag på samtliga reservationer. Inledningsvis vill jag ge några kommentarer till den reservation som Kristdemokraterna avgett beträf- fande patentintrångsförsäkringen. För det första har sanktionssystemet för patentin- trång förstärkts av denna riksdag för inte så länge sedan. I korta ordalag innebär detta att det rättsliga skyddet för patentintrång faktiskt förbättrats för inne- havaren av ett patent. Det är enligt min bedömning alltför tidigt att säga något om de rättsliga effekter som dessa förstärkningar inneburit ur skyddssyn- punkt. För det andra har den försäkring mot patentintrång som tidigare var möjlig att teckna för uppfinnare visat sig vara olönsam. Enligt uppgift är detta i mångt och mycket ett resultat av att Sverige som marknad varit alltför begränsad för de lönsamhetskrav en sådan här typ av försäkring måste ha. Enligt uppgift har också en inledande diskussion påbörjats från kommissio- nens sida. Vad den diskussionen resulterar i har vi säkert anledning att återkomma till. För det tredje har regeringen faktiskt försökt åstadkomma just det som reservationen efterlyser. Trots initiativ inom detta område har arbetet med att få intressenter att ånyo inrätta en patentförsäkring inte visat sig vara möjligt att genomföra. Detta trots att staten gett vissa utfästelser om att stå för vissa initial- kostnader. Vi socialdemokrater bedömer dessa fakta något annorlunda än vad Kristdemokraterna tycks göra och ser det i stället som naturligt att se vilka initiativ som kan komma från EU:s sida. Skulle det visa sig att ett förstärkt ekonomiskt skydd för patentinnehavare skulle kunna komma till stånd genom en försäk- ringslösning ser vi naturligtvis inga hinder för detta. Fru talman! Vad gäller frågan om biotekniska uppfinningar kan konstateras att regeringen under föregående år har tagit fram en departementsprome- moria som penetrerar frågan om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Jag kommer inte att fördju- pa mig ytterligare i de ståndpunkter vi har haft tidiga- re. Men promemorian pekar ändå på ett par omstän- digheter som kan vara av värde att lyfta fram i den debatt som pågår. Det är av stor vikt att en lagstiftning om rättsligt skydd inarbetas i vår patenträtt. För denna ståndpunkt kan bl.a. anföras de stora utvecklingskostnader som den moderna bioteknikindustrin har innan en produkt kan börja säljas på marknaden. Denna utveckling kräver en ensamrätt för att de kostnader som läggs på denna typ av projekt ska kunna motiveras ur investe- ringssynpunkt. En annan omständighet som lyfts fram är också det angreppssätt vi har på de risker som biotekniken för med sig. Kan det sägas vara rimligt att angripa dessa risker genom att angripa patenträtten i första hand? Borde vi inte i stället angripa de effekter som en riskabel teknik och forskning för med sig? Att inneha en ensamrätt innebär ju i första hand en eko- nomisk garanti för att få avkastning på något man uppfunnit. Om effekten av vad man uppfunnit är skadlig eller på annat sätt oönskad borde det väl vara bättre om detta förbjöds eller reglerades. På det sättet förlorar ju innehavaren av patentet anledningen att ha en ensamrätt då den ju blir ekonomiskt betydelselös. Denna möjlighet pekar också regeringens promemo- ria på, och kanske är detta egentligen det enda säkra synsätt som vi kan möta den här utveckling med. Det är en utveckling som rymmer fantastiska möjligheter för människan men också okända risker. Fru talman! Vidare finns det en reservation röran- de patent på programvaror. Även detta är ett område som kan ses som problematiskt. Det har inte minst en del synpunkter från olika människor gett bevis på under mina år här i riksdagen. I Sverige kan man i dag inte patentera ett datorprogram. Ett datorprogram är upphovsrättsligt skyddat. Vad jag har kunnat utröna så siktar en framtida harmonisering av patent på programvaror i den euro- peiska gemenskapen inte i första hand på datormjuk- vara som omtalas i de motioner som skrivits i ärendet. I stället handlar det om speciella programvaror vilka hänger intimt samman med en teknisk funktion. Vad jag kan förstå skulle effekten av att inte kunna paten- tera en sådan programvara också bli att den tekniska funktionen inte skulle kunna patenteras. Det är en effekt som jag tror skulle utesluta många goda upp- finningar. Vi har dock säkert anledning att återkomma till denna fråga i framtiden då ett mer homogent förslag finns att ta ställning till från regeringen och EU:s sida. Fru talman! Så till den reservation som berör sta- tens engagemang i STIM:s styrelse. Jag nöjer mig med att i denna del konstatera att vi från majoritetens sida tycker att det fortfarande finns skäl för en statlig representation i STIM:s styrelse. Avslutningsvis vill jag nämna några ord kring den reservation som vill överväga införandet av en are- narätt. En frågeställning skulle kunna vara på vilket sätt ett förstärkt upphovsrättsskydd i form av en are- narätt skulle komplettera den bild av upphovsrätter som vi har. Vår bild av de populära idrottsevenemang som sker i dag är i vart fall att de internationella förbunden eller den olympiska kommittén inte direkt kan sägas vara hotade i sina arrangemang varken ur ekonomisk eller juridisk synvinkel. En förklaring till detta är självklart att förbunden kan teckna lönsamma spon- sor- och reklamkontrakt, men de har också intäkter från försålda TV-rättigheter. Vi har på grundval av nämnda resonemang svårt att förstå vad en förstärkt upphovsrätt just inom detta område skulle kunna bidra till. Vad jag vet är detta inte heller något stort problem för den samlade id- rottsrörelsen. Fru talman! Jag vill avslutningsvis återigen yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17 och avslag på samtliga reservationer hörande till detta betänkande.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 158 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Det gäller patent på biotekniska upp- finningar eller patent på gener och livsformer. Det som Anders Berglöv tar upp här är väldigt intressant. Han undrar om vi inte i stället borde inrikta oss på effekterna av vad ett patent skulle innebära i stället för att förbjuda patentet. Visserligen är det en väldigt intressant diskussion, och den vill vi i Vänsterpartiet väldigt gärna fortsätta att föra, men i betänkandet lyfts ingenting av detta upp. Det tycker jag är väldigt intressant. I betänkandet säger majoriteten att några bärande skäl för att motverka ett genomförande av direktivet har utskottet inte ansett föreligga. Vidare säger även utskottets majoritet i betänkandet att utskottet inte heller har sett någon anledning att föregripa det arbete som pågår såväl i Sverige som internationellt med den närmare utformningen av ett från etisk synpunkt lämpligt och i övrigt väl fungerande skydd för bio- tekniska uppfinningar. Anders Berglöv lyfter här upp aspekten att man skulle kunna problematisera effekterna av ett patent som får negativa konsekvenser för tredje världen och för människor. Det är intressanta är ju att utskottets majoritet i stort sett bara har lyft upp de ekonomiska konsekvenserna för läkemedelsbolag osv. Det tycker vi från Vänsterpartiets sida är allvarligt. Det är därför vi reserverat oss. Det är just det som har lyfts fram i betänkandet från lagutskottet. Men, som sagt, frågan om att ha lagstiftning som förbjuder vissa negativa effekter är intressant. Kan Anders Berglöv utveckla det vore det också intres- sant.
Anders Berglöv (S)
Anf. 159 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag vet inte om jag kan utveckla det. Men det här handlar om ett EG-direktiv som ska implementeras i svensk lagstiftning. Det lagutskottet har konstaterat är att det inte föreligger några större avvikelser från EG-direktivet i den svenska patentla- gen. Vi behöver inte göra några större förändringar. De begränsningar när det gäller biotekniska uppfin- ningar som finns i svensk patentlagstiftning finns i allt väsentligt också i EG-direktivet. Det jag vill lyfta fram i den här frågan är natur- ligtvis det angreppssätt vi har. Jag tycker att det är en ganska märklig syn att helt vilja så att säga avpollet- tera en del av forskningen med att detta aldrig ska kunna patenteras. Jag skulle också vilja vända mig emot den be- greppsförvirring som inte minst framkommer i en del av de motioner som utgör motiv till den här reserva- tionen. Man kan exempelvis inte patentera mänskliga gener. Jag tycker att det är onödigt att ens föra en sådan diskussion. Men ska vi för den sakens skull alltid säga att gener över huvud taget aldrig får an- vändas i teknologisk mening? De ska aldrig kunna patenteras. Jag tycker att det vore ett ganska märkligt steg i den mänskliga utvecklingen om vi skulle börja med att förbjuda det som vi ännu vet ganska lite om. Det är därför jag vill peka på effekterna. Negativa effekter har vi i den här församlingen anledning att fundera över i framtiden. Det finns naturligtvis, jag erkänner det, negativa effekter även av biotekniska uppfin- ningar. Det är en forskning som är äventyrlig och som man måste sköta under mycket stort ansvar. Det me- nar jag att vi gör.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 160 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag blir så klart fundersam och und- rar: Hur skulle vi kunna förbjuda de effekter som de stora biotekniska företagen får till stånd genom att man t.ex. får fram en ny rissort som konkurrerar ut alla andra rissorter, så att bönder i tredje världen tvingas att använda en rissort som de egentligen inte har råd att ta in? På vilket sätt skulle vi genom lag- stiftning kunna stävja en sådan bioteknisk uppfin- ning? Jag får inte ihop det riktigt. Ett annat område är just patentet på mjukvara som även Anders Berglöv menade är en problematisk fråga. Därför vill jag fråga om även Anders Berglöv tycker att regeringens ståndpunkt i förhandlingarna i EU ska vara att vi ska vara motståndare till att man ska kunna ta patent på mjukvara.
Anders Berglöv (S)
Anf. 161 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Regeringens ståndpunkt, som togs upp i den senare frågan, har vi säkert anledning att återkomma till senare. Man kan ju börja med att pe- netrera frågan om programvara. Först och främst är det ju en upphovsrättsligt skyddad vara. Det andra man talar om i den här diskussionen - det fick vi oss alla till livs i lagutskottet - är dato- rimplementerade uppfinningar. Det är uppfinningar som på olika sätt är beroende av ett program för att kunna utföra en teknisk funktion. Ska vi kunna räkna in mjukvara, som det talas om i motionerna, i detta? Mjukvara är alltså programmet Word eller Lotus Notes, som vi använder här i riksdagen. De är upp- byggda på ett speciellt sätt. De är uppbyggda utifrån en programmering, en programmering som så att säga är ett språk, ett alfabet. På det sättet skulle jag tro att det generellt sett är väldigt svårt att patentera pro- gramvara. Det skulle vara väldigt svårt att tillämpa. Det kanske kan komma. Den tekniska utvecklingen går fort i dag. Men i dagens utformning tror jag att det är svårt att patentvägen kunna komma till rätta med problemet och skydda upphovsmännen tillräck- ligt.
Henrik S Järrel (M)
Anf. 162 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! När jag lyssnar till Anders Berglöv och hör honom säga att han nöjer sig med att konsta- tera att det finns skäl för att utskottsmajoriteten har fastnat för att staten ska utse tre representanter i STIM:s styrelse har jag en viss förståelse för honom. Han vill inte närmare gå in på vilka utskottsmajorite- tens skäl är. Jag förstår det, därför att de är mycket klena. Det finns egentligen inga bärande skäl längre för att staten ska vara representerad. Det har jag för- sökt peka på i mitt huvudanförande. Men jag förstår om Anders Berglöv därför inte i sak vill diskutera den saken. När det gäller arenarätten, droit de stade, behöver det inte alltid vara Olympiska kommittén som är inblandad. Det kan vara mindre arrangörer som är inblandade i ett idrottsevenemang t.ex. Lagutskottet hävdade i ett tidigare avslag på en motion i samma ämne att det inte fanns några bärande skäl för att göra en utredning. Principfrågan aktualiserades som sagt i samband med TV-listedebatten, och betydande kritik framfördes då av att detta innehöll en möjlighet att ta ifrån innehavare av rättigheter dessa och ge dem till någon annan. Det är det som är principfrågan. Den kan nog anses tungt vägande och som ett bärande skäl. Vi begär ju bara att regeringen ska tillsätta en utredning och närmare studera den här frågan. Vi har inte sagt att vi absolut måste införa en arenarätt. Men det bör noggrant analyseras om det finns ett behov av en sådan.
Anders Berglöv (S)
Anf. 163 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Först STIM. Jag kan naturligtvis åter- upprepa de skäl som vi under tre riksmöten har anfört för att vi ska bevara ett statligt engagemang i STIM. Det ena är att musiklivet har en stark ställning i vårt samhälle som jag tycker helt enkelt motiverar att allmänintresset har representation. Det andra i den delen är just det som Henrik S Jär- rel också mycket riktigt påpekade i sitt anförande, de internationella förpliktelser som vi har. De är lite särskilda på det musikaliska området. Den tredje delen, som jag tror att vi inte har nämnt särskilt mycket, är musiken som upphovsrätt. Den har en viss särart i upphovsrätten på sådant sätt att den är väldigt lätt att kopiera. Ett litterärt verk, bildkonst, ett fotografi kan inte kopieras på riktigt samma enkla sätt, även om man med datorteknik visserligen kan göra det i dag. Men för musiken räcker det med ett öra. Jag tycker att också detta gör att vi har anledning att bevara upphovsrätten på ett annat sätt. Det finns ett statligt intresse av det.
Henrik S Järrel (M)
Anf. 164 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Jag konstaterar då att det finns andra upphovsrättsorganisationer, Författarförbundet, Sve- riges bildkonstnärers upphovsrättsorganisation BUS och DUR och allt vad de heter, där staten inte förbe- håller sig rätten att utse någon representant. De får klara sig alldeles på egen hand. Det finns också för dessa organisationer anledning att ibland tillämpa internationella konventionsåtaganden som Sverige har tillträtt. Varför har de inte i så fall, om man ska följa Anders Berglövs resonemang, representanter utsedda av staten? Dessa konstnärer är väl minst lika viktiga som upphovsrättsinnehavare som någonsin musikutövande personer.
Anders Berglöv (S)
Anf. 165 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag tar självklart inte ställning till vil- ken konstnärlig särart som är bättre eller sämre. Jag tror säkert att det finns en organisatorisk historia bakom de företeelser som Henrik S Järrel pekar på. Men jag skulle ändå vilja lyfta fram just den mu- sikaliska särarten som upphovsrätt betraktad. Jag tror att det är viktigt, och jag tror inte att tiden är mogen för staten att lämna detta ännu.
Kjell Eldensjö (Kd)
Anf. 166 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Arenarätten har redan varit uppe så jag ska inte förlänga den diskussionen så mycket. Men det har förts fram en betydande kritik just vid TV-listedebatten. Det tycker vi är skäl nog för att utreda den här frågan. När det gäller biotekniska uppfinningar ska jag inte heller fördjupa mig i det som gäller att förbjuda negativa effekter. Det har också varit uppe. Men en sak som jag vill ta upp är att det finns fler som är mer insatta i de här frågorna än vad vi i lagutskottet kan vara som har invändningar mot det biotekniska EG- direktivets utformning. Jag hänvisade till vad Statens medicinsk-etiska råd skrev om att människans gener under inga som helst omständigheter bör kunna patenteras och att direktivet är oacceptabelt i sin utformning. Likaså har Gentekniknämnden i samma tidning uttalat att direk- tivets gränsdragning mellan vad som är upptäckt och vad som är uppfinning fortfarande är outrett. Det finns saker som faktiskt inte är riktigt klar- gjorda. Det gäller t.ex. detta med upptäckt kontra uppfinning.
Anders Berglöv (S)
Anf. 167 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag skulle vilja svara med ett par mot- frågor. En mänsklig gen kan inte patenteras. Den är en upptäckt. Var går gränserna, Kjell Eldensjö, som är viktiga att dra? Var anser Kristdemokraterna att gränserna går?
Kjell Eldensjö (Kd)
Anf. 168 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Det är detta som inte är utrett. Gen- tekniknämnden säger att det är viktigt att titta ännu närmare på dessa frågor. Det är därför som vi är tvek- samma till EG-direktivets utformning.
Anders Berglöv (S)
Anf. 169 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Det finns gränser som anges i den svenska patentlagstiftningen. Det finns gränser som anges i EU:s direktiv om biotekniska uppfinningar. De gränserna är också klart och tydligt formulerade i den departementspromemoria regeringen har tagit fram i den delen. Jag kan hålla med Kjell Eldensjö om att det finns inga klara och tydliga gränser inom ett forskningsom- råde som ännu ligger i sin linda. Det är därför jag i mitt anförande lyfte fram att det är viktigt att betona att detta är en pågående och öppen debatt och att denna typ av forskning sker under öppna former. Då kan vi hela tiden hålla den etiska delen levande och sätta gränser. Jag kan göra en liknelse med när bensinmotorn uppfanns. Många upplevde uppfinningen av bensin- motorn som en fantastisk möjlighet för mänsklighe- ten. Det var den säkert. Bilismen startade ur detta. Men den har också negativa effekter, som den här riksdagen och EU senare har fått ta itu med inom miljöarbetet på grund av att man har fått nya kunska- per.
Ana Maria Narti (Fp)
Anf. 170 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Jag ska nöja mig med att tala om en enda punkt i betänkandet. Det gäller diskussionen kring STIM och statens engagemang i STIM. Jag minns att när jag var vikarierande ledarskri- bent i Dagens Nyheter - jag tror att det var i slutet av 70-talet eller i början av 80-talet - råkade jag skriva en artikel om politikerna i kulturen. Med den bak- grund jag har, kommande från en värld där politiken fick bestämma över absolut allting, i första hand över tänkande och känslor, alltså över kultur, konst, musik, film, skrev jag rakt på sak, lycklig som jag var över att äntligen kunna skriva i en demokrati, att politiker- na inte har någon plats i ledning av kulturverksamhet, att de inte behöver finnas i styrelser och värdepositio- ner inom kulturen och konsten. När jag skrev denna artikel blev det världens största rabalder. Jag blev bildligt stenad av många debattörer för att jag vågade ifrågasätta politikerns vägvisande, allomfattande roll. Så var det på 70-talet eller i början av 80-talet. Det som vi i dag ser när vi diskuterar STIM är en rest av det sättet att se på saker och ting. Det är väl- digt synd att den här resten fortfarande finns i våra debatter och diskussioner. I våra debatter i kulturut- skottet talar man - och även kulturministern säger samma sak - om en armlängds avstånd mellan politik och kultur och konst. Jag skulle verkligen vilja att det avståndet blev oändligt. Det behövs inga direkta kopplingar mellan politik och ideologi å ena sidan, och konst och kultur å andra sidan. Det behövs tvärt- om väldigt många skyddsmurar så att vi en gång för alla blir av med ambitionen hos vissa politiska grup- per att styra människornas tankar och känslor. Därför kommer jag att yrka bifall till reservation 4 under punkt 9.
Anders Bengtsson (S)
Anf. 171 Anders Bengtsson (S)
Fru talman! Företagandet i Sverige söker nya former. Strukturomvandlingen är inte unik för Sveri- ge utan sker världen över i industriländerna. Det är en utveckling som inte minst kännetecknas av att varor, tjänster, människor och kapital alltmer rör sig över nationsgränserna. Det är på många sätt en positiv utveckling, men den ställer samtidigt delvis nya krav på politiken. Vi ser behov av internationella styrin- strument och ibland av övernationella beslut, t.ex. i EU, när behoven av en bättre konkurrenslagstiftning lyfts upp på dagordningen. Vi ser det särskilt tydligt när företag i all hast bestämmer sig för att flytta och inte ta ansvar för de anställda som finns kvar på or- ten. Då behövs spelregler för företag och länder att arbeta efter. Större och friare marknader skapar stora möjlig- heter men också ett behov av regler för att skydda enskildas rättigheter. Den strukturomvandling som har pågått under en längre tid varken kan eller vill vi stoppa. Däremot kan de negativa konsekvenserna förebyggas genom aktiva och framåtsyftande åtgär- der. Internationaliseringen av företag är lite av en trend, men det finns också en utvecklingspotential av flera småföretag eller nya branscher som växer fram och nischas inom ett område - till en alldeles speciell vara eller en alldeles specifik målgrupp. Fru talman! Därför är ett stärkt rättsskydd för pa- tent en fråga där jag ser att politiken skulle kunna göra en skillnad. Som det ser ut i dag är rättsskyddet för patent i det närmaste obefintligt för en enskild uppfinnare eller för en småföretagare. Man saknar helt enkelt de ekonomiska möjligheterna att skydda sig mot ett patentintrång. Vid ett besök jag gjorde hos Börje Johansson på Villab AB i Båstad - en av våra många kreativa entreprenörer - uppmärksammade han mig på den moment 22-situation en uppfinnare med små resurser lätt hamnar i, dvs. att inte ha resurser att bevaka och framför allt att driva processer för att försvara sitt patent eller mönsterskydd. Dessa svårigheter tar jag också upp i min motion, Rättsskyddet för patent, som behandlas i det här betänkandet. Den enskilde uppfinnaren och småföretagaren har inte särskilt stora möjligheter att göra sin röst hörd och få saker rättsligt prövade. Att driva en process mot den som har gjort intrång i ens uppfinning blir uteslutet redan på tankestadiet. Jag tror att ett stärkt rättsskydd för patent skulle öka incitamentet för många kvinnor och män att våga satsa på sin idé. Oavsett om de någonsin behöver praktisk hjälp av rättsskyddet har det principiell betydelse att det finns. När vi nu har ett statligt verk som handhar patent- och registreringsfrågor är det inte orimligt att det också finns ett statligt ansvar för att se till att patent- systemet fungerar och kan upprätthållas. Det är inte heller utan anledning som frågan tidigare har varit aktuell för diskussion. Vid det tillfället, 1998, stupade frågan på att det inte fanns tillräckligt med privata intressenter och finansiärer för att kunna finansiera rättsskyddsförsäkringen, detta trots att regeringen hade förklarat sig beredd att tillskjuta medel för initi- alkostnaderna. Det var för fyra år sedan. Hur ser intresset ut i dag? Det vet vi egentligen inte förrän vi har aktualise- rat frågan på nytt. I den rapport som NUTEK lämnade 1998, Rätts- skyddsförsäkring för patent, föreslår man lösningar med möjligheter att utveckla ett rättsskydd på nordisk och europeisk nivå. Det vi vet i dag är att lösningen med en europeisk rättsskyddsförsäkring inte är aktuell inom en snar framtid. Självklart bör vi verka för att det på sikt kan skapas en hållbar lösning, där ett rätts- skydd för patent kan tillämpas på EU-nivå och över nationsgränserna. Vad gör vi då till dess? Behovet av att värna en- skildas rättigheter är uppenbart i dag. Låt oss därför så länge arbeta för att först hitta en hållbar lösning nationellt i Sverige. På det viset kan Sverige också bli föregångare på området och stå i framkant när vi tillsammans med andra länder ska utforma det euro- peiska rättsskyddet. Min förhoppning är därför att lagutskottet kan återkomma med ett initiativ i frågan. Med dessa synpunkter vill jag yrka bifall till för- slaget i lagutskottets betänkande 17.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-03-20
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 6, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Patentintrångsförsäkring
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L256, 2001/02:L281 och 2001/02: L352.
      • Reservation 1 (kd)
    2. Enklare skydd för uppfinningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:L328.
    3. Tilläggsskydd för läkemedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:L216.
    4. Patent på biotekniska uppfinningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L276 yrkandena 1, 2, 4 i denna del och 5 i denna del, 2001/02:L286 samt 2001/02:U304 yrkande 19.
      • Reservation 2 (c, kd, v)
      Ledamöternas röster
    5. Upphovsrättsligt skydd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr227 yrkande 5 och 2001/02: Kr422 yrkande 41.
    6. Patent på datorprogram
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L232 samt 2001/02:L276 yrkandena 3, 4 i denna del och 5 i denna del.
      • Reservation 3 (c, v)
    7. Ersättning för kopiering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande 3 och 2001/02: Kr422 yrkande 17.
    8. Ersättning till STIM

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L294 yrkande 1 och 2001/02: L297 yrkande 2.
    9. Statens engagemang i STIM

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L294 yrkande 2 och 2001/02: L297 yrkande 1.
      • Reservation 4 (m, c, kd)
      Ledamöternas röster
    10. Följerätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 29.
    11. Arenarätt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L271 och 2001/02:Kr339 yrkande 3.
      • Reservation 5 (m, kd)
      Ledamöternas röster