Inkomst av tjänst
Betänkande 1991/92:SkU8
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU08
Inkomst av tjänst
Innehåll
1991/92 SkU8
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen har lagt fram i proposition 1991/92:48, bl.a. om att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter fr.o.m. 1993 års taxering. Vidare tillstyrker utskottet en motion om att s.k. frequent flyer-rabatter skall undantas från beskattning fr.o.m. årsskiftet.
Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1991/92:48 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1993 års taxering,
3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
6. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,
7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från riksskatteverkets sjömansskattekontor till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.
Propositionen innebär bl.a. att skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas fr.o.m. 1993 års taxering. Regeringen meddelar också att den avser att återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av arbetsgivares avdragsrätt för avgift till arbetsgivarorganisation, som avser tiden efter den 31 december 1991, till den del den inte avser konfliktändamål.
Vidare aviseras i propositionen att en översyn skall göras avseende regelsystemet för beskattning av traktamenten och vissa andra kostnadsersättningar samt beskattningen av vissa naturaförmåner. Även den framtida utformningen av avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats skall utredas.
I avvaktan på att bilreseavdraget ses över föreslås att det nuvarande avdragsbeloppet om 12 kr. per mil skall gälla även vid 1993 års taxering.
Vissa ändringar av närmast lagteknisk art föreslås beträffande schablonavdraget i inkomstslaget tjänst och det särskilda grundavdraget för pensionärer.
Den särskilda sexmånadersregeln som gäller för sjömän på utländska fartyg föreslås få fortsatt giltighet t.o.m. 1993 års taxering. De arbetsuppgifter som för närvarande åligger sjömansskattekontoret föreslås överflyttade till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar i beskattningen för personer som är bosatta utomlands.
Regeringens förslag beträffande fackföreningsavgifter m.m. föranleder följdändringar bl.a. i 20§ kommunalskattelagen (1928:370) och i 12§ 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt. Samma lagrum berörs även av de förslag som regeringen lägger fram i proposition 1991/92:60. Utskottet tar därför upp dessa följdändringar i sitt betänkande 1991/92:SkU10. Med den justering som föranleds härav har de lagförslag som behandlas nu följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 3-14
Motionerna
1991/92:Sk10 av Anita Modin (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av skattereglerna för måltidssubventioner.
1991/92:Sk11 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition vad avser skattereduktion för fackföreningsavgift och arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för organisationsverksamhet.
1991/92:Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsbeskattningen.
1991/92:Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen beslutar hänföra vissa rabatter till icke skattepliktig förmån i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk14 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skyndsamt utreda förutsättningarna för måltidsförmåner.
Yttrande från lagrådet
Lagrådet har yttrat sig i frågan om skattefrihet för frequent flyer-rabatter. Yttrandet bifogas.
Utskottet
Fackföreningsavgifter m.m.
Möjlighet till skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes 1983 för att skapa skattemässig jämställdhet mellan arbetsgivares och löntagares kostnader för sina fackliga organisationer. Reglerna innebär för närvarande att skattereduktion medges med 20% av de medlemsavgifter samt mätnings- och granskningsavgifter som den skattskyldige under inkomståret har erlagt till sin arbetstagarorganisation.
I propositionen föreslås att skattereduktionen av principiella och statsfinansiella skäl avskaffas fr.o.m. 1993 års taxering. Enligt propositionen är det av samma skäl motiverat att arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet tas bort till den del som kostnaderna inte avser konfliktändamål. Beträffande sistnämnda fråga avser regeringen att efter remissbehandling återkomma med förslag till riksdagen under våren 1992.
I motionerna Sk11 av Lars Werner m.fl. (v) och Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s), yrkande 1, yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser att de fackliga avgifterna har ett sådant direkt samband med tjänsten att en skattereduktion är motiverad. De åberopar också fördelningspolitiska skäl och att den fackliga verksamheten, som fyller ett vitalt samhällsintresse, omfattar alla arbetstagare men finansieras enbart av dem som är organiserade. I motionerna anförs vidare att regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för arbetstagarna och arbetsgivarna borde ha presenterats vid ett och samma tillfälle.
Som framhålls i propositionen är det en grundläggande princip att kostnader för föreningsavgifter m.m. inte skall beaktas vid beskattningen. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det saknas bärande skäl för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter. Därtill kommer att ett slopande av skattereduktionen för dessa avgifter kommer att medföra en budgetförstärkning på 1,2 miljarder kronor. Med hänvisning till den statsfinansiella situationen och till att regeringen under våren 1992 kommer att lägga fram motsvarande förslag i fråga om arbetsgivarnas organisationskostnader tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
Översyn av förmånsbeskattningen
I samband med 1991 års skattereform genomfördes omfattande förändringar i beskattningsreglerna för traktamenten, resekostnader och naturaförmåner av olika slag. Enligt vad som anförs i propositionen kan det ifrågasättas om inte vissa av de nya reglerna blivit alltför restriktivt utformade och gett upphov till administrativt krångel. Med anledning därav aviseras en översyn av reglerna i syfte att uppnå förenklingar inom ramen för de grundläggande principerna. Av propositionen framgår också att regeringen avser att lägga fram förslag av innebörd att underlaget för socialavgifter skall kunna jämkas för alla näringsidkare som haft naturaförmåner, oavsett i vilken form företaget drivs.
I motion Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) begär motionärerna ett tillkännagivande av innebörd att det ännu är för tidigt att ta ställning till vilka förändringar som kan behövas inom förmånsbeskattningen. I motionen framhålls bl.a. att översynen bör omfatta förmånsbeskattningen av lunchsubventioner, där tillämpningen av reglerna enligt motionärernas uppfattning ibland har medfört svårbegripliga konsekvenser för exempelvis anställda inom restaurangnäringen.
Även i motionerna Sk10 av Anita Modin (s) och Sk14 av Sten Svensson (m) tar motionärerna upp vissa oönskade effekter av de nya reglerna för beskattningen av lunchsubventioner. Motionärerna vänder sig bl.a. mot att reglerna i stor utsträckning lett till att lunchsubventionerna dragits in och mot de negativa effekter detta kan få för folkhälsan och för sysselsättningen i restaurangbranschen. Kritik riktas också mot att reglerna kan slå orättvist mot olika kategorier.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att förmånsbeskattningen bör ses över i syfte att -- inom ramen för de grundläggande principerna för denna beskattning -- uppnå förenklingar och att i möjligaste mån eliminera ej önskvärda effekter av de nya reglerna. Av vad som anförts i propositionen framgår att den planerade översynen kommer att omfatta även de frågor som har tagits upp i de aktuella motionerna. I avvaktan på regeringens kommande förslag avstyrker utskottet motionerna.
Frequent flyer-rabatter
I motion Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) yrkas att vissa rabatter till resenärer i utrikesflyget skall hänföras till icke skattepliktiga förmåner.
Bakgrunden till motionen är att utländska flygbolag erbjuder sina resenärer s.k. frequent flyer-rabatter, dvs. en form av "trohetsrabatt" som exempelvis innebär att resenärerna belönas med ett antal poäng varje gång de väljer att flyga med samma flygbolag. Ett visst antal hopsamlade poäng medför sedan att resenären kan få flygresa, hotellrum, hyrbil eller en annan förmån gratis eller till rabatterat pris i samband med en semesterresa eller liknande. Inom riksskatteverket har man på förfrågan uppgivit att en förmån av detta slag är skattepliktig om den grundar sig på tjänsteresor som arbetsgivaren har betalat och att den som har utgett förmånen, dvs. flygbolaget, då är skyldig att lämna kontrolluppgift till skattemyndigheterna och att erlägga socialavgifter.
Som framhålls i motionen är möjligheterna för svenska skattemyndigheter att beskatta de rabatter som lämnas av utländska bolag i det närmaste obefintliga, om inte den skattskyldige själv redovisar förmånen. Det är också en i det närmaste omöjlig uppgift för ett kontrolluppgiftsskyldigt bolag, svenskt eller utländskt, att veta om rabatten faktiskt kommer att utnyttjas och -- om den utnyttjas -- vilken del av rabatten som grundar sig på av arbetsgivaren betalda resor.
SAS har hos utskottet framhållit att man av konkurrensskäl måste införa någon form av liknande rabatter eftersom bolaget annars riskerar att tappa så stort kundunderlag att dess verksamhet hotas. Bolaget har vidare anfört att det av samma skäl är nödvändigt att rabatten blir skattefri. SAS kommer givetvis att rätta sig efter beskeden från riksskatteverket, även om det på grund av svårigheterna att lämna korrekta uppgifter och från konkurrenssynpunkt är förenat med stora nackdelar för företaget att redovisa rabatterna till skatteförvaltningen. Enligt SAS föreligger det en betydande risk för att kunderna väljer ett bolag vars rabattgivning de svenska skattemyndigheterna inte kan kontrollera.
På ett verksamhetsområde av det slag det här är fråga om, råder mycket hård internationell konkurrens. Det är enligt utskottets mening viktigt att de svenska flygbolagen får driva sin verksamhet under konkurrensneutrala förutsättningar. De måste därför få möjlighet att erbjuda rabatter på samma villkor som andra flygbolag. Det kan därför inte accepteras att skattereglerna i Sverige innebär att rabatter från ett svenskt flygbolag kommer att beskattas medan motsvarande rabatter från utländska bolag i praktiken kommer att undgå beskattning här i landet. Rabatter av ifrågavarande slag torde i praktiken inte heller beskattas utomlands, även om de enligt vissa länders regelsystem formellt är skattepliktiga.
Mot denna bakgrund har utskottet övervägt att ändra skattereglerna till vad som, åtminstone i praktiken, normalt tillämpas utomlands. Även förenklingsskäl talar för detta. Samtidigt har utskottet beaktat att ett undantag från beskattning i detta speciella fall kan sägas strida mot de allmänna principer som gäller för beskattningen av inkomst av tjänst.
I och för sig ligger det nära till hands att låta snabbutreda frågan inom ramen för den av regeringen aviserade översynen av förmånsbeskattningen. Å andra sidan har utskottet fått klart för sig att varje dröjsmål är till skada, eftersom de rabatter som de utländska flygföretagen erbjuder binder upp kunderna till dessa företag. Utskottet har således förståelse för SAS önskemål att redan från årsskiftet kunna erbjuda ett rabattsystem som ger möjligheter att upprätthålla konkurrensen och som samtidigt ligger inom ramen för vad som kan anses acceptabelt här i landet. Utskottet har därför inhämtat lagrådets yttrande över det tilltänkta undantaget.
Som lagrådet anfört bör en skattefrihetsregel givetvis inte utformas så att den kan ge intryck av att lagstiftaren på detta område lämnat sitt godkännande till förfaranden som är angripbara enligt brottsbalkens och marknadsföringslagens regelsystem. Utskottet instämmer därför i lagrådets uppfattning att man vid utformningen av skattereglerna bör ta fasta på att någon invändning normalt inte torde kunna riktas mot förfaranden som innebär att arbetsgivaren antingen i ett första steg själv uppbär förmånen och sedan slussar den vidare till den anställde i dennes egenskap av resenär eller i varje fall är involverad på ett sådant sätt att han i någon rimlig mening kan anses ha förmedlat förmånen till den anställde. Utskottet, som även i övrigt godtar lagrådets synpunkter i dessa hänseenden, utgår från att de av SAS planerade rabatterna kommer att utformas inom ramen för de nu angivna principerna.
Det kan givetvis inte undvikas att ett undantag för de aktuella förmånerna strider mot de allmänna skatteprinciperna. Samtidigt vill utskottet framhålla att förslaget måste bedömas framför allt från praktiska utgångspunkter och med hänsyn till angelägenheten av att svenska flygbolag skall kunna konkurrera med utländska bolag på lika villkor. Reglerna bör tillgodose detta syfte och samtidigt utformas så restriktivt som möjligt. Ett undantag bör därför gälla endast för förmåner som transportföretag enligt internationellt vedertagen praxis utger för visad kundtrohet vid utrikes flygresor och som slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare på grund av hans egenskap av resenär.
Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att de anmärkningar som kan riktas mot en skattefrihet för ifrågavarande rabatter har beaktats vid utformningen av förslaget. Utskottet tillstyrker att skattereglerna, med bifall till motionen, ändras fr.o.m. 1992 på det sätt som nyss har angivits och utgår från att erfarenheterna av de nya reglerna kommer att följas noga i den planerade översynen av förmånsbeskattningen.
Övriga frågor
Propositionen innebär i övrigt att reglerna om avdrag för bilresor till och från arbetet förlängs ett år. Vidare kan nämnas att schablonavdraget i tjänst och det särskilda grundavdraget för pensionärer justeras i vissa detaljer.
När det gäller lagtexterna kommer -- som framgått inledningsvis -- vissa följdändringar att tas upp i ett annat betänkande. En följdändring föreslås bl.a. i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall. Utskottet avstyrker detta förslag eftersom det måste anses obehövligt med hänsyn till det i proposition 1991/92:60 framlagda förslaget att upphäva lagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fackföreningsavgifter, m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Sk11 och 1991/92:Sk12 yrkande 1 bifaller proposition 1991/92:48 i denna del, res. 1 (s) 2. beträffande en översyn av förmånsbeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk10, 1991/92:Sk12 yrkande 2 och 1991/92:Sk14, s.y. (s) 3. beträffande frequent flyer-rabatter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk13 beslutar att s.k. frequent flyer-rabatter skall undantas från skatteplikt, res. 2 (s) 4. beträffande övriga frågor att riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet anfört,
5. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt dels antar de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) i nu aktuella delar (se s. 2) med det tillägget att i 32§ kommunalskattelagen införs ett nytt moment, 3 f mom., av följande lydelse:
32§
3 f mom. Även om det inte följer av 3 d eller 3 e mom. tas som intäkt inte upp sådan rabatt eller liknande förmån som transportföretag enligt internationellt vedertagen praxis utger för visad kundtrohet vid utrikes flygresor och som slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare på grund av hans egenskap av resenär.
2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1993 års taxering, 3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift, 4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från riksskatteverkets sjömansskattekontor till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, 8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar, 10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, dels avslår propositionen i vad avser ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall.
Stockholm den 11 december 1991
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).
Reservationer
1. Fackföreningsavgift m.m. (mom. 1 och mom. 5)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör löntagarnas fackliga avgifter anses ha ett direkt samband med tjänsten. Lagstiftningen på arbetsmarknaden har medfört ökade uppgifter för löntagarnas fackliga organisationer, vilket i sin tur har lett till en höjning av medlemsavgifterna. Det bör också framhållas att fördelarna av den fackliga verksamheten omfattar alla arbetstagare, medan verksamheten finansieras enbart av de fackligt organiserade. Därtill kommer att det är ett vitalt samhällsintresse med starka parter på arbetsmarknaden. Dessa skäl talar för att ett stöd via skattesystemet lämnas för såväl löntagarnas som arbetsgivarnas fackliga kostnader.
När det gäller arbetsgivarnas fackliga kostnader anser vi -- i motsats till vad som anförs i propositionen -- att det skulle strida mot gällande principer att vägra avdrag för företagens avgifter till organisationer som har till uppgift att bevaka deras intressen i egenskap av arbetsgivare. I samband med tidigare utredningsarbete har man dessutom konstaterat att ett avskaffande av avdragsrätten för arbetsgivarna skulle medföra avgränsningsproblem och andra svårigheter i den praktiska tillämpningen. Den av regeringen föreslagna ordningen innebär därför att man riskerar att snart vara tillbaka i ett system med en skattemässig favorisering av arbetsgivarnas fackliga kostnader. En sådan ordning kan givetvis inte accepteras.
Regeringen har uppmärksammat dessa problem utan att precisera hur de skall kunna klaras. Regeringens förslag om en slopad avdragsrätt för arbetsgivare och löntagare, som enligt vår uppfattning är illa underbyggt och principiellt felaktigt, borde i vart fall ha presenterats vid ett och samma tillfälle.
När det gäller de statsfinansiella effekterna av förslaget bör dessa bedömas mot bakgrund av de fördelningspolitiska och statsfinansiella effekterna av de olika förslag som regeringen har lagt fram. Regeringen har föreslagit betydande skattesänkningar för höginkomsttagare och hushåll med stora förmögenheter. Dessa skattesänkningar skall bl.a. finansieras med det slopade fackavdraget. För en heltidsarbetande fackligt ansluten industriarbetare innebär regeringens förslag en skattehöjning med ca 620 kr. per år. I ljuset av dessa och andra försämringar, inte minst av den sociala välfärden, framstår det slopade fackavdraget som en helt oacceptabel omfördelning till låntagarnas nackdel.
Liknande synpunkter framförs också i motion Sk11 av Lars Werner m.fl. (v).
Med det anförda instämmer vi i motionärernas yrkanden om avslag på propositionen i denna del.
dels vid mom. 1 och mom. 5 i motsvarande del hemställt 1. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk11 och 1991/92:Sk12 yrkande 1 och avslår proposition 1991/92:48 i motsvarande del, 5. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan avslår proposition 1991/92:54 i vad avser ändring av 20§ kommunalskattelagen (1928:370) och upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift.
2. Frequent flyer-rabatter (mom. 3 och mom. 5)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
I betänkandet tillstyrker utskottet ett förslag i motion Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) om att s.k. frequent flyer-rabatter skall undantas från skatteplikt.
Det föreslagna undantaget strider mot grundläggande principer vid beskattningen. Som lagrådet anfört i sitt yttrande är ett av huvudsyftena med den just genomförda skattereformen att åstadkomma att beskattningen av arbetsinkomster bli neutral i den meningen att alla typer av ersättningar och förmåner beskattas likformigt. Lagrådet understryker att man som ett led i reformen har gjort ett antal tidigare skattefria förmåner -- t.ex. reseförmåner för anställda hos trafik- och resebyråföretag -- skattepliktiga samtidigt som kraven för skattefrihet för bl.a. personalvårdsförmåner har skärpts. Vi instämmer i lagrådets uppfattning. Ett förslag om nya skattefrihetsregler är synnerligen betänkligt. Därtill kommer att de aktuella förmånerna i stor utsträckning kommer att utgå till personer som redan av andra skäl kan anses som privilegierade.
Av lagrådets yttrande framgår också att skatteutskottet genom sitt förslag sanktionerar en affärsmoral som tangerar gränsen mot mutbrott och bestickning och vad som är otillbörligt enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagstiftningen. Enligt denna lagstiftning kan det inte anses lämpligt att marknadsföra flygresor med erbjudanden av ifrågavarande slag, vare sig för svenska eller utländska flygbolag. Om SAS får möjlighet att genomföra sina planer i detta hänseende skulle detta enligt vår mening allvarligt försvåra de mindre företagens konkurrensförmåga.
I och för sig har vi förståelse för önskemålet att tillgodose SAS önskemål att kunna upprätthålla konkurrensen på de marknader där vissa utländska bolag erbjuder sina resenärer förmåner av olika slag. I första hand bör man emellertid söka lösningar som ligger inom ramen för vad som kan anses acceptabelt enligt den lagstiftning som gäller här i landet. Enligt vad vi erfarit överväger man såväl inom luftfartsverket som EG och de länder där rabatter av detta slag förekommer hur man på bästa sätt skall kunna motverka denna form av marknadsföring. Det måste därför anses synnerligen olämpligt att på sätt som utskottet nu föreslår utan närmare överväganden genomdriva en lagstiftning som knappast kan uppfattas på annat sätt än ett godkännande av dessa otillbörliga rabatterbjudanden.
Med det anförda yrkar vi avslag på motionen och utskottets förslag.
dels vid mom. 3 och mom. 5 i motsvarande del hemställt 3. beträffande frequent flyer-rabatter att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk13 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om frequent flyer-rabatter, 5. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen avslår utskottets förslag såvitt avser ett nytt 3fmom. i 32§ kommunalskattelagen (1928:370).
Särskilt yttrande
Lunchsubventioner (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anför:
De nya principerna för beskattning av förmåner i tjänsten innebär att likformigheten och neutraliteten i skattesystemet har ökat och att vi har fått en effektivare beskattning. Även från fördelningssynpunkt innebär det nya skattesystemet klara förbättringar. Som anförs i motionerna Sk10 av Anita Modin (s) och Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) har dock vissa detaljer i de nya reglerna om beskattningen av förmåner i tjänst medfört diskutabla effekter. Tillämpningen av reglerna för förmånsbeskattning av lunchsubventioner har ibland medfört svårbegripliga konsekvenser och leder till omotiverade skillnader mellan olika lunchrum och olika personalkategorier. Reglerna har också påverkat sysselsättningen i restaurangbranschen på ett negativt sätt. Dessa frågor uppmärksammas också i motion Sk14 av Sten Svensson (m).
Av vad som anförs i propositionen och i utskottets betänkande framgår att dessa frågor kommer att tas upp i en planerad översyn av förmånsbeskattningen. I avvaktan på resultatet av denna översyn har vi inte något särskilt yrkande i dessa frågor.
Bilaga