Inkomstskattefrågor m.m.

Betänkande 1990/91:SkU17

Skatteutskottets betänkande 1990/91:SKU17

Inkomstskattefrågor m.m.

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1990/91
SkU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner om
skattepolitikens inriktning m.m. och om en utvärdering av den
skattereform som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1991.
Motionsyrkandena innehåller också krav på mer eller mindre
långtgående detaljändringar i huvudsaklig överensstämmelse
motsvarande motionsyrkanden förra året i olika ärenden rörande
skattereformen.

Utskottet förordar en översyn av vissa detaljer rörande
fastighetsskatten och en översyn av detaljutformningen av
reavinstreglerna för bostadsrätter. I övrigt avstyrker
utskottet motionerna.

Till betänkandet har fogats 78 reservationer och 6 särskilda
yttranden.

Motionerna

1990/91:Sk301 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar höja avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats
till 15 kr./mil oavsett körsträcka.

1990/91:Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om
avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt
arbete.

1990/91:Sk303 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyttskattens samhällsekonomiskt skadliga
effekter.

1990/91:Sk304 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
realisationsvinstbeskattningen vid enskild försäljning av
konst och antikviteter görs real och begränsas till tidigare
gällande fem år.

1990/91:Sk312 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So206 -- yrkas att
riksdagen beslutar avskaffa den särskilda löneskatten för
pensionärer fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad i
motionen anförts.

1990/91:Sk313 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade avdragsmöjligheter för privata
pensionsförsäkringar för personer som haft/har ett tungt
vårdansvar och låg ATP.

1990/91:Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Bo402 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de kommunala bostadsföretagen skall
beskattas enligt konventionell metod,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för reparationer av småhus,

5. att riksdagen beslutar avskaffa en tredjedel av
fastighetsskatten i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
realisationsvinstbeskattning av fastigheter syftande till att
flyttskatten avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk318 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om rätt för småbarnsföräldrar att
vid beräkning av avdrag för resa till och från arbetet få
inräkna resa och restid för lämnande och hämtning av barn på
daghem eller motsvarande.

1990/91:Sk321 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för
beskattningen av i Sverige bosatta folkpensionärer som uppbär
norsk pension.

1990/91:Sk323 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c,m)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda frågan om införandet av s.k.
nyetableringskonton i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk324 av Ragnhild Pohanka och Gösta Lyngå (mp) vari
yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
om skattebefrielse för personliga utgifter i samband med
träning och förebyggande hälsovård på betald arbetstid,

2. att företagen stimuleras till att ge förutsättningar för
denna träning i form av lokaler och den personal som behövs.

1990/91:Sk326 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
utreda förutsättningarna för införandet av en kommunal
fastighetsskatt enligt den modell som redovisats i motionen.

1990/91:Sk327 av Elving Andersson och Hugo Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrat
system för skatteuttag på tjänstebilar i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1990/91:Sk328 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skattereglerna för tjänstebilar ändras så
att förmånsvärdet för äldre bilar blir lägre än för nya av
samma märke.

1990/91:Sk329 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att återinföra ett extra
avdrag vid nedsatt skatteförmåga på grund av sjukdom i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk330 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen.

1990/91:Sk335 av Per Westerberg (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till nytt system för beskattning
av förmån av fri bil i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Sk341 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag
ändras så att vid beräkning av tidsvinst också beaktas den tid
det tar att lämna och hämta barn på daghem eller annan
barnomsorg.

1990/91:Sk342 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot förmögenhet,

2. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot kapitalinkomster,

3. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot inkomst av passiv
näringsverksamhet.

1990/91:Sk343 av Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att biståndsgåvor till människor i
tredje världen skall vara avdragsgilla, om dessa gåvor
förmedlas genom organisation godkänd av utrikesdepartementet
och gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att arv testamenterat till någon av
utrikesdepartementet godkänd biståndsorganisation skall
undantas från arvsskatt.

1990/91:Sk348 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
dissenterskatten fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Sk350 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf268 -- yrkas att
riksdagen beslutar att avdragsrätt införs för makes
pensionsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf270 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda löneskatten
för pensionärer från och med inkomståret 1992,

2. att riksdagen beslutar att det särskilda grundavdraget för
pensionärer från och med inkomståret 1992 inte skall avtrappas
på grund av förmögenhet.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på vissa
värdepapper fr.o.m. den 1 april 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattesatsen för kapitalinkomster,

3. att riksdagen beslutar avskaffa avdragsbegränsningen för
ränteutgifter i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till full
avdragsrätt för realisationsförluster enligt vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt
beskattning av kapitalvinster enligt vad i motionen anförts.

1990/91:Sk354 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo413 -- yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om fiskaravdrag i
enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk355 av Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för skattefrihet för sedvanlig personalrabatt i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk356 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av utländska forskare.

1990/91:Sk357 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
extra avdrag för diabetiker.

1990/91:Sk359 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skatten på tomträttsupplåten mark
skall betalas av markägaren och ej av tomträttsinnehavaren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att beskattning av boende på sikt skall
avskaffas.

1990/91:Sk360 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbrukets bostäder.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och
företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser kvittning
av underskott, avdrag för riskkapital och värderingen av
bilförmån.

1990/91:Sk363 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen
för aktier vid uppköp av företag.

1990/91:Sk366 av Eva Goës m.fl. (mp) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Ub283 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avdrag för föräldraavgiften.

1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär att
fastighetsskatteutredningen också omfattar en uppdelning av
fastighetsskatten på staten och kommunen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av fastighetsskatt på
allmännyttiga bostadsfastigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förvärvsskatt på handel med
hyresfastigheter.

1990/91:Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Kr286 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereglerna för kulturskapare.

1990/91:Sk369 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A809 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för
barntillsynskostnader.

1990/91:Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf300 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring i
enlighet med vad i motionen anförts avseende gemensam
avdragsrätt inom familjen för privata pensionsförsäkringar.

1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en sänkning av skattetrycket är
nödvändig för en positiv näringslivsutveckling,

3. att riksdagen beslutar att den faktiska utgiften för resor
i tjänsten skall vara avdragsgill,

4. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten mellan olika
förvärvskällor skall återinföras.

1990/91:Sk373 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en offentlig utredning,
som analyserar dels sambandet skatteomläggning/kostvanor, dels
sambandet kostvanor/produktionseffekter.

1990/91:Sk374 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av bilförmåner.

1990/91:Sk375 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmånsbeskattning av tidningar och tidskrifter.

1990/91:Sk376 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar höja beloppsgränsen för skattefri
hyresintäkt vid uthyrning av fritidshus.

1990/91:Sk377 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fastighetsskatten och tomträtten.

1990/91:Sk378 av Ingrid Sundberg och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätt till avdrag för underhåll
vid beskattningen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

1990/91:Sk380 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.

1990/91:Sk381 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att insätta förmånstagare
till pensionsförsäkringar.

1990/91:Sk382 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att besluta återinföra kvittningsrätten
mellan inkomst av tjänst och underskott av näringsverksamhet.

1990/91:Sk383 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en "egenavgiftsfond" för konstnärer.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om
realisationsvinstbeskattning,

7. att riksdagen beslutar att rätten till underskottsavdrag
får utnyttjas mot såväl tjänsteinkomster som s.k. passiva
näringsinkomster,

8. att riksdagen beslutar att återinföra rätten till avdrag
för underhåll av mangårdsbyggnader.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrade skatteregler för sparande på
riskkapitalmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den allmänna inriktningen av
kapitalbeskattningen för att stimulera riskkapital.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beslutar att den faktiska kostnaden för
bilresor i tjänsten skall vara avdragsgill,

4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om
beskattning av bilförmån som utgår från de faktiska
förhållandena,

7. att riksdagen beslutar att kvittning skall kunna ske mellan
underskott i en näringsverksamhet och överskott i en annan
näringsverksamhet samt mellan underskott av näringsverksamhet
och inkomst av tjänst,

10. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
rörande införandet av nyetableringskonton i enlighet med vad i
motionen anförts.

1990/91:Sk392 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
realisationsvinstbeskattning av fastigheter syftande till att
"flyttskatten" avskaffas.

1990/91:Sk393 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So635 -- yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
skattereduktionen för underhållsbidragsskyldiga ensamföräldrar
behålls tills vidare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande
avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att
vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med
bil också får inräknas den tid det tar att lämna och hämta
barn på daghem m.m.,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna om existensminimum.

1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
reglerna om avdrag för resa till och från arbetet i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
reglerna om avdrag för resa med tjänstebil till och från
arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av tjänstebilsbeskattningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning och avdragsrätt avseende
kostnader för resa med egen bil i tjänsten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder som stimulerar en föryngring av
bilparken.

1990/91:Sk396 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo254 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar införa rätt till avdrag för
underhåll av mangårdsbyggnad,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
förmånsbeskattning av bil i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Sk398 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samma jämkningsmöjlighet som redan finns för
anställd skall införas vid förmånsbeskattning av bil i enskild
näringsverksamhet.

1990/91:Sk399 av Göthe Knutson m.fl. (m,c) vari yrkas att
riksdagen beslutar ändra anvisningen till 32 §
kommunalskattelagen så att ett tidningsföretag får distribuera
den egna tidningen till sina anställdas bostäder utan att
detta förmånsbeskattas.

1990/91:Sk400 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förslag snarast skall föreläggas riksdagen om att reseavdrag
för arbetsresor skall ske genom avdrag på slutskatten, s.k.
skattereduktion enligt förslag ovan,

2. att riksdagen fastställer reseavdraget till 15 kr./mil för
1991 och att avdraget ej behöver ingå i schablonavdraget.

1990/91:Sk401 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skattefriheten för konsumtion i samband med uppdrag i tjänsten
leder till en överflödskonsumtion som drar resurser från andra
samhällsavsnitt,

2. att riksdagen beslutar ompröva skattefriheten för
nattraktamenten, representationsmåltider och vissa
konferenser,

3. att riksdagen beslutar att ett generellt nattraktamente
skall återinföras i det statliga resereglementet.

1990/91:Sk402 av Lola Björkquist (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av reglerna för utlandstraktamenten i syfte
att skapa bättre neutralitet mellan kostnaderna för
konferenser utanför resp. i Sverige.

1990/91:Sk403 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
beskattning av förmån av fri bil i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler
för beräkning av avdrag vid resor i tjänsten med egen bil i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för
avdrag för resor till och från arbetet med egen bil i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk404 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att
fastighetsskattens storlek för bostadslägenheter i hyreshus
skall bestämmas på ett enhetligt sätt, oavsett i vilken typ av
hyreshus bostadslägenheterna är belägna.

1990/91:Sk405 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reavinstreglerna vid försäljning av
bostadsrätter.

1990/91:Sk406 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen
på bostadsrätter i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk407 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av grunderna för den nya
beräkningen av realisationsvinstbeskattningen av
bostadsrätter.

1990/91:Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/891:Fi610 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande
av omsättningsskatten på aktier.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett successivt sänkt skattetryck,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov och former för finansiering av de
planmässiga sänkningarna av skattetrycket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattningen av sparande,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
avkastningsskatt för pensionssparande i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förutsättningar för kommunala
skattesänkningar,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag
för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om justeringar av det statliga
inkomstskatteuttaget,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambandet mellan skattesatsen för
kapitalinkomster och inflationen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en successiv sänkning av
mervärdeskatteuttaget,

10. att riksdagen beslutar avskaffa den tillfälliga höjningen
av mervärdeskatten från den 1 juni 1991,

16. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till
Skattesänkningsreserv (nytt anslag) anvisar 7 miljarder
kronor,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
återinförande av uppskovsreglerna vid reavinstbeskattning i
enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
taxeringsvärdehöjningar vid 1990 års fastighetstaxering
överstigande 50% inte leder till uttag av fastighetsskatt,

20. att riksdagen beslutar slopa den särskilda löneskatten för
förvärvsinkomster för pensionärer med verkan från den 1
januari 1992,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
skattereduktion för fackföreningsavgift m.m. i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk426 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A491 -- yrkas att
riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och
arbete skall medges med 15 kr./mil i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1990/91:Sk427 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Fi224 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattepolitikens inriktning.

1990/91:Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning
av realisationsvinster vid försäljning av bostadsrätter i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler
för beskattning av förmånliga lån i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
avdragsrätt för fackliga stipendier i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning
av reseförmåner i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för beskattning av traktamenten i enlighet med vad som
anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för avdrag för underskott i inkomstslaget kapital i
enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
avdrag även fortsättningsvis skall medges för reparation på
jordbruksfastigheternas mangårdsbyggnad,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för beskattningen av "hobbyverksamhet" i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den framtida
skattepolitiken som redovisats i motionen,

6. att riksdagen beslutar avskaffa rätten för medlemmar i
fackliga organisationer att vid beskattningen göra avdrag för
sin medlemsavgift liksom motsvarande rätt för arbetsgivarna.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående en ny skattereform enligt de riktlinjer och
principer som angetts i motionen under avsnitt 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fördelningspolitisk utvärdering av
skatteomläggningen ur jämställdhetsperspektiv enligt vad som
angetts i motionen under avsnitt 3.2,

3. att riksdagen beslutar om nya skiktgränser för
inkomstbeskattningen under inkomståret 1992 enligt vad i
motionen anförts i avsnitt 4.1,

4. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag för
inkomståret 1992 för inkomster över 180 000 kr. enligt vad i
motionen anförts i avsnitt 4.2,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett kommunalt stödpaket i avsnitt 4.2,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt
beskattning av förmånsbil enligt vad i motionen anförts under
avsnitt 4.3,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild
skatt på handel med fastigheter enligt vad i motionen anförts
under avsnitt 7.1,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om tak för
ränteavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.2,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd
stämpelskatt enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.4,

16. att riksdagen beslutar om att befria allmännyttiga
bostadsföretag från fastighetsskatt enligt vad i motionen
anförts under avsnitt 7.5,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt moms
på mat enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.1,

24. att riksdagen beslutar att ej sänka den allmänna momsen
den 1 januari 1992, under de förutsättningar som i motionen
anförts under avsnitt 8.5,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om differentierad moms och punktskatter
under avsnitt 8.5,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattepolitiken och Sveriges förhållande
till EG under avsnitt 10.1.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteskalans indexering,

2. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under inkomst av
tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad
och arbetsplats skall medges i enlighet med vad i motionen
anförts,

4. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen
bil i tjänsten skall medges enligt de regler som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
kompensation till ensamstående med barn vid borttagande av
skattereduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar om skattereduktion för hemmamake i
enlighet med vad i motionen anförts,

8. att riksdagen beslutar om skattereduktion för ensamstående
med barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar om avdrag för fackföreningsavgift i
enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning
av arbetsgivares avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad som anförts i
motionen,

11. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet,

12. att riksdagen beslutar om möjlighet till särskild prövning
av uppskov med realisationsvinstbeskattning av bostäder i
enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar om att beräkningen av reavinst vid
försäljning av bostadsrätter endast skall utgå från
bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden,

14. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande
reparationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
förslag till kvittning mellan aktiv näringsverksamhet och
inkomst av tjänst i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten
för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattefrihet för tävlingsvinster,

24. att riksdagen beslutar att omsättningsskatt på handel med
värdepapper skall slopas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om analyser av skattereformen och
nödvändiga åtgärder med anledning av skattereformen.

1990/91:Sk436 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten mellan olika
förvärvskällor skall återinföras,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen
tillverkning av hemslöjdsalster.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattens funktion i
fördelningspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dynamiska effekter av skattepolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionala effekter av skattepolitiken,

5. att riksdagen beslutar att grundavdraget för inkomst av
tjänst skall vara 20 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar om ett förhöjt grundavdrag för
taxerade inkomster mellan 70 000 kr. och 124 000 kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen fastställer de i motionen angivna
procenttalen och brytpunkterna för statlig skatt fr.o.m. år
1992,

8. att riksdagen beslutar att skatteskalans brytpunkter ej
skall vara indexreglerade,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning av
ett extra avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet" i enlighet
med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar om skatterabatter till glesbygdsbor
i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar om skattemässig värdering av
bilförmån i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
principerna för värdering av bilförmån i enlighet med vad som
anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till
och från arbete i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen, vid avslag på moment 14, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående direktiv
för utredningen om framtida bilavdrag,

16. att riksdagen beslutar att reducera avdragen för
arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet samt
skattereduktionen för fackföreningsavgifter i enlighet med vad
som anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsningar i avdragsrätten för
ränteutgifter,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fritidshus bör beskattas i den kommun där de är belägna,

42. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en
begränsad kvittningsrätt skall kunna genomföras i enlighet med
vad som anförts i motionen,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunal företagsbeskattning.

1990/91:Sk644 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återhållsam beskattning av nödvändig
konsumtion,

2. att riksdagen beslutar om lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskatt i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1990:591) om
upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

4. att riksdagen, därest yrkande 3 bifalls, beträffande lagen
(1941:251) om särskild varuskatt hos regeringen begär förslag
till breddning av beskattningsunderlag och skattehöjning samt
beslutar att lagen i fråga ej skall omfatta kemisk-tekniska
preparat i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1977:306) om
dryckesskatt så att öl ej längre ingår bland de skattepliktiga
varorna, samt beslutar om ny lag med punktskatt på öl i
enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skärpt prisövervakning i samband med
ikraftträdandet av reformförslaget.

1990/91:Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Kr513 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen beslutar om införande av skattefrihet upp
till 1 000 kr. för naturaförmåner, inkl. tävlingspriser, inom
idrotten i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring
av grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella
organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att sänka skatteuttaget för
bingoskatt med hälften,

6. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av
reklamskatten i vissa fall i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen beslutar höja schablonavdraget för
idrottsutövare till maximalt 5 000 kr. från och med
inkomståret 1991,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare i enlighet med
vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo514 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt
mervärdebeskattning på livsmedel i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1990/91:Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T231 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattning av fri parkeringsplats.

1990/91:Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)
vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo234
-- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkt moms på mat.

1990/91:Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo225 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utnyttjande av fastighetsskatten som
bostadspolitiskt instrument.

1990/91:Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av moms på basmat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skattebortfallet skall kompenseras
med en generell höjning av den allmänna momsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav på djurhållning och odlingssätt,

4. att riksdagen vid avslag på hemställan 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att basmat,
som skall stödjas med slopande av moms, definieras på det sätt
som beskrivs i motionen.

1990/91:Sk821 av Axel Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den reducerade församlingsskatt som påförs person
som inte är medlem i svenska kyrkan sänks från 30 till 20 % av
fastställd församlingsskatt.

1990/91:Sf299 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A809 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som stärker
kvinnors pensionssituation i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Utskottet

Huvudlinjerna i skattereformen

Den skattereform som genomförs fullt ut fr.o.m. inkomståret
1991 syftar till att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv
beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls.
Reformen innebär att 80--85% av inkomsttagarna bara kommer
att betala kommunal inkomstskatt. Det skattebortfall som detta
medför kompenseras genom breddningar av basen för
beskattningen av arbetsinkomster, en effektivare och skärpt
kapitalbeskattning och ett ökat uttag av indirekta skatter
inkl. miljöskatter på koldioxid och svavel. Åtgärderna avser
att leda till en likformig behandling av olika inkomster och
olika slag av konsumtion. Kompletterande fördelnings- och
bostadspolitiska åtgärder ingår i reformen bl.a. i form av
höjda barnbidrag, bostadsbidrag och folkpensioner.

På inkomstbeskattningens område genomförs i huvudsak följande
nyheter. Schablonavdraget i tjänst höjs med 1000 kr. till
4000 kr. 1800-kronorsreduktionen för gift med hemmamake
och för ogift med barn slopas liksom avdraget för
underhållsbidrag till barn. Det nuvarande grundavdraget,
10300 kr., kvarstår i stort sett oförändrat. Statlig
inkomstskatt tas ut -- frånsett ett grundbelopp på 100 kr. --
endast på taxerade förvärvsinkomster över 180300 kr. och då
efter en skattesats på 20%. Genom en särskild utformning av
grundavdraget uppnås ytterligare lättnader i marginalskatten
för taxerade inkomster i skiktet 59800--93000 kr.
Marginalskatten blir här 22,5% vid en kommunalskatt på
30%. I inkomstläget 98000--180000 kr. blir
marginalskatten i stället något högre än kommunalskatten.
Kapitalinkomster skall med några få undantag beskattas efter
en proportionell statlig skattesats på 30% utan grundavdrag
och schablonavdrag. -- Skiktgränsen för den statliga
inkomstskatten justeras årligen med hänsyn till
konsumentprisindex plus 2 procentenheter. Även grundavdraget
justeras med hänsyn till konsumentprisindex.

Reformen inleddes med ett första steg hösten 1989 (prop.
1989/90:50, SkU10) och fullföljdes i allt väsentligt genom
riksdagsbeslut våren 1990 (prop. 1989/90:110 och 111, SkU30
och 31). Deklarations- och kontrollfrågor m.m. i anslutning
till skattereformen och andra kvarvarande detaljfrågor
behandlades under hösten 1990 (prop. 1989/90:5, SkU4 och
prop. 1990/91:54, SkU10). I anslutning till de propositioner
och motioner som då behandlades och i ett yttrande till
bostadsutskottet (1990/91:SkU2y) hade utskottet anledning
att på nytt pröva motionsyrkanden rörande olika delar av
skattereformen. Vad riksdagen ännu inte tagit slutlig
ställning till är vissa kommunalekonomiska frågor som handhas
av kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04), utformningen
av en särskild löneskatt på pensionsförmåner och frågor som
ingår i bostadsrättsvärderingskommitténs uppdrag (Fi
1989:01). En särskild kommitté (Fi 1990:08) har tillsatts
för att utvärdera skattereformen. Förmögenhetsskattens
utformning har inte ingått i skattereformen. Vissa ändringar i
skatteskalan har vidtagits. Regeringen avser att återkomma
till övriga frågor senare i år.

En stor del av de motioner som har väckts på skatteutskottets
område under den allmänna motionstiden gäller frågor som har
samband med skattereformen. I detta betänkande behandlas
yrkanden som gäller riktlinjer för fortsatta reformer,
huvudlinjerna i systemet och frågor i samband med
inkomstbeskattningen av enskilda personer. När det gäller
detaljer återkommer utskottet under särskilda rubriker nedan.

Moderata samlingspartiets skattepolitik redovisas i motion
Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m). I motionen yrkas
riksdagsuttalanden om att skattetrycket successivt och
planmässigt bör sänkas mot en nivå som gäller för motsvarande
andra västeuropeiska länder och om att utrymme för
skattesänkningarna bör skapas genom ökad produktion, ökat
hushållssparande, rationaliseringar av statlig verksamhet och
minskad rundgång av transfereringar (yrkandena 1 och 2).
Förutsättningar för kommunala skattesänkningar bör skapas
genom att effektivisera verksamheten, avreglera, bryta upp
offentliga monopol och stimulera konkurrens och valfrihet
(yrkande 5). Enligt motionen innebär förslagen sammantaget att
skattekvoten sänks 1992 med ca 2,2 procentenheter. Utöver de
förslag som läggs fram till konkreta åtgärder återstår enligt
motionen ett skattesänkningsutrymme på 7 miljarder kronor som
bör reserveras i en särskild budgetpost för ytterligare
skattesänkningar (yrkande 16). De skattesänkningar som
föreslås består bl.a. i att den statliga inkomstskatten
successivt justeras så att allt fler undantas från statlig
inkomstskatt och att skattesatsen efter hand justeras ned till
10% (yrkande 7), ett grundavdrag för barn vid den kommunala
beskattningen (yrkande 6), sparstimulanser av olika slag,
bl.a. genom lättnader i bostadsbeskattningen (yrkande 3), en
successiv sänkning av momsuttaget (yrkande 9) och beslut om
att den tillfälliga höjningen av momsen skall avskaffas
fr.o.m. den 1 juli l991 (yrkande 10).

Likartade yrkanden från samma håll framställs i motionerna
Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), där
motionärerna kräver ett riksdagsuttalande om nödvändigheten av
att sänka skattetrycket, Sk369 av Charlotte Cederschiöld m.fl.
(m) angående avdrag för kostnader för barntillsyn och Sk393 av
Sten Svensson m.fl. (m) med krav på avdrag/skattereduktion för
underhållsskyldiga föräldrar och existensminimum/extra avdrag
för personer med hög försörjningsbörda (yrkandena 1, 2 och 4).
Frågan om sparstimulanser berörs i motion Sk391 av Gullan
Lindblad och Göthe Knutson (m) som innehåller ett yrkande
(yrkande 12) om rätt till avdrag för insättningar på s.k.
nyetableringskonto.

I partimotionen Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen godkänner vissa riktlinjer för den framtida
skattepolitiken. I motionen anförs bl.a. att det totala
skatteuttaget bör sänkas med åtminstone 5 procentenheter.
Första steget bör bli en sänkning av kapitalskatterna, framför
allt på företagens arbetande kapital. Härefter bör momsen
sänkas genom att den tillfälliga höjningen avskaffas 1992.
Nästa steg bör enligt motionen bli att sänka
arbetsgivaravgifterna. Vidare bör fortsatta sänkningar av
momsen åstadkommas bl.a. för att reducera skillnaderna
gentemot EG. I motionen anförs att man från folkpartiets sida
redovisat förslag till utgifts- och inkomstförändringar som
skapar ett sammanlagt utrymme på ca 6 miljarder kronor att
användas för skattesänkningar. Flera av dessa förslag leder
enligt motionen till större utgiftsminskningar under kommande
år. Samtidigt framhålls att det är uppenbart att ytterligare
stora insatser kommer att krävas för att möjliggöra nödvändiga
skattesänkningar.

Partimotionen från centerpartiet, Sk644 av Olof Johansson
m.fl. (c), innehåller krav på ett uttalande om att nödvändig
konsumtion bör beskattas återhållsamt (yrkande 1), att
mervärdeskatten på livsmedel sänks med 40% (yrkande 2) och
att samtidigt den särskilda varuskatten återinförs (yrkande 3)
och den tillfälliga höjningen av momsen behålls tills vidare
vid 25% av priset exkl. skatt. Motionen innehåller också
förslag till andra följdändringar (yrkandena 4 och 5) och krav
på prisövervakning i samband med ikraftträdandet av förslaget
(yrkande 6). Enligt motionen bör även momsen på
fastighetsområdet reduceras till 60% av beskattningsvärdet.
Dessa yrkanden behandlas i annat sammanhang. -- Även motion
Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c) innehåller
krav på att momsen på mat skall sänkas.

I motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) framställs krav på
analyser av skattereformen och på skyndsamma förslag från
regeringen om ändringar och andra åtgärder där det visar sig
att skattereformens samhällsekonomiska effekter är negativa
(yrkande 30). I denna motion krävs också att indexeringen av
skatteskalan begränsas (yrkande 1), att schablonavdraget i
tjänst begränsas till 2000 kr. (yrkande 2), att ensamstående
med barn kompenseras för slopandet av skattereduktionen
(yrkande 6) och att skattereduktionen återinförs i avvaktan på
att kompensationsfrågan löses (yrkande 8). Vidare yrkas att
1800-kronorsreduktionen för gift vars make saknar inkomst
återinförs (yrkande 7). -- I motion Sk330 av Lennart Brunander
(c) yrkas ett riksdagsuttalande om att avdrag för
underhållsbidrag till barn bör medges med högre belopp än
tidigare.

Från vänsterpartiet yrkas i motionerna Sk427 av Lars Werner
m.fl. (v) och Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 1 ett
riksdagsuttalande om en ny inriktning av skattepolitiken i
form av slopad matmoms kombinerat med skärpningar av skatt på
kapital och höginkomsttagare och på företagen. Den sistnämnda
motionen innehåller också krav på att kommittén om utvärdering
av skattereformen (Fi1990:08) får tilläggsdirektiv att
göra en fördelningspolitisk utvärdering av reformen ur
jämställdhetsperspektiv (yrkande 2) och förslag till konkreta
åtgärder på skatteområdet. I motionen krävs att momsen på mat
skall sänkas med 40% fr.o.m. den 1 januari 1992, att den
tillfälliga höjningen av momsen samtidigt bibehålls och att
punktskatterna skall behållas och utvidgas till andra
varuområden (yrkandena 17, 24 och 25), en skatteskärpning med
10 procentenheter för inkomster över 240000 kr., att
grundavdraget slopas för inkomster över 180000 kr. och att
de ökade skatteintäkter för kommunerna som dessa ändringar
medför förskotteras i form av ett ekonomiskt stödpaket för
sjukvård, hemtjänst, barnomsorg och bostadstillägg. -- Även i
motion Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) begärs förslag om sänkt
moms på mat (yrkande 1).

I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas
riksdagsuttalanden i anslutning till vad som anförs i motionen
om beskattningens funktion i miljöpolitiken och
regionalpolitiken och om dynamiska och regionala effekter av
skattepolitiken (yrkandena 1--4). Vidare yrkas att
grundavdraget från tjänsteinkomster höjs till 20000 kr., att
grundavdraget höjs i inkomstläget 70000--124000 kr., att
skalan för statlig inkomstskatt görs progressiv med ett uttag
på 30% för inkomster över 210000 kr. samt att
skatterabatter införs för glesbygdsbor. I detta sammanhang kan
också nämnas motion Sk366 av Eva Goës m.fl. (mp) som
innehåller ett yrkande om avdrag för skolavgifter. Vidare
yrkas i motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp) ett
riksdagsuttalande om att slopa momsen på basmat och att denna
åtgärd bör finansieras genom en generell höjning av momsen
(yrkandena 1--4).

I ett flertal motioner från m och c yrkas skattelättnader i
olika former för att stimulera till sparande och
nyföretagande. Hit hör motionerna Sk323 av Marianne Andersson
i Vårgårda m.fl. (c, m) som innehåller krav på en utredning om
avdrag för insättning på nyetableringskonto, Sk362 av Kjell
Ericsson och Göran Engström (c) med krav bl.a. på en
avdragsrätt för avsättningar till riskkapitalkonto och Sk390
av Håkan Hansson m.fl. (c) med yrkanden om rätt till avdrag
och andra skattelättnader för insättningar på riskkapitalkonto
och sparande i ej börsnoterade aktier (yrkandena 2 och 4).
Andra motioner i detta syfte behandlas i samband med andra
frågor rörande kapitalinkomster och bostäder eller kommer att
tas upp i ett särskilt betänkande angående
förmögenhetsbeskattning m.m. Även i finansutskottets
betänkande om sparande (1990/91:FiU21) behandlas
motionsyrkanden om skattelättnader för sparande i olika
former, bl.a. om återinförande av ett sparavdrag,
skattelättnader för bostadssparande och vinstandelssystem och
avdrag för insättningar på personliga investeringskonton.

Utskottet kan till en början konstatera att de motionsyrkanden
som har framställts i år rörande skattereformen i allt
väsentligt överensstämmer med motsvarande yrkanden som har
framställts tidigare vid upprepade tillfällen.

När det gäller skattetrycket här i landet -- ca 56% av
bruttonationalprodukten, inräknat socialavgifter -- bör det
framhållas att omkring en tredjedel går direkt tillbaka till
hushållen i form av pensioner, barnbidrag och sjukpenning m.m.
Närmare hälften går till sjukvården, äldrevården, skolan och
många andra gemensamma ändamål i samhället. Det är enligt
utskottets uppfattning inte möjligt att snabbt dra in på dessa
utgifter utan att allvarligt försämra välfärden för stora
grupper och äventyra en positiv samhällsutveckling. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om den uppmärksamhet som under en
lång följd av år ägnats åt möjligheterna till besparingar och
rationaliseringar inom den offentliga sektorn. Möjligheterna
att gå vidare på denna väg prövas i annat sammanhang, men
enligt utskottets uppfattning saknas det för närvarande
förutsättningar att genom åtgärder av detta slag skapa utrymme
för planmässiga skattelättnader.

När det gäller frågan om kommunala skattesänkningar är det av
regionalpolitiska och fördelningspolitiska skäl angeläget att
begränsa den nuvarande snedfördelningen av utdebiteringen i
olika delar av landet. Som utskottet konstaterade våren 1990
skall en särskild kommitté -- kommunalekonomiska kommittén
(Fi1990:04) -- utreda denna fråga och redovisa lösningar
som innebär att kommunernas och landstingens verksamhet kan
finansieras inom ramen för en total kommunal utdebitering på
högst 30 kr. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den
31 oktober 1991.

Med anledning av vad som anförs i motionerna bör också
framhållas att förmögenhetsskattens utformning för närvarande
övervägs inom regeringen. Beskattningens roll i miljöpolitiken
kommer inom kort att bedömas av riksdagen med anledning av
proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö.

Som utskottet redan har anfört är det övergripande målet för
skattereformen att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv
beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls.
Skattereformen innebär att reglerna i större utsträckning
utformas med utgångspunkt i skattesystemets fundamentala
uppgifter, nämligen att finansiera offentliga utgifter och att
skapa en rättvis fördelning av produktionsresultatet. Andra
mål får därmed i större utsträckning tillgodoses genom
åtgärder utanför skattesystemet. En likvärdig behandling av
arbetsinkomster, inkomster av kapital och olika slag av
konsumtion är, tillsammans med en kraftig sänkning av
marginalskatterna, några av grundförutsättningarna för att
uppnå syftena med reformen.

Skattebortfallet kompenseras av såväl statsfinansiella som
stabiliseringspolitiska skäl genom basbreddningar inom
arbetsinkomstbeskattningen, en mer effektiv och skärpt
kapitalbeskattning och ett ökat uttag av indirekta skatter
inkl. miljöskatter på koldioxid och svavel. Att på detta sätt
bredda beskattningsunderlaget är avsett att främja de allmänna
målen för reformen samtidigt som åtgärderna bidrar till att
finansiera reformen.

Kompletterande fördelnings- och bostadspolitiska åtgärder
ingår i reformen för att den skall ge ett redan på kort sikt
tillfredsställande resultat för bl.a. barnfamiljer,
pensionärer och studerande.

De beräkningar som ligger till grund för reformen visar att
den leder till förbättringar genom en ökning av det totala
utrymmet för privat och offentlig konsumtion och att den
sammantaget ger en förhållandevis jämnt fördelad ökning av den
disponibla inkomsten. Det jämna utfallet beror bl.a. på att
sänkningen av marginalskatterna kombineras med en mer
likformig beskattning, restriktiva avdragsregler, skärpt
kapitalbeskattning, förhöjt grundavdrag för låg- och
mellaninkomsttagare och kompletterande fördelningspolitiska
åtgärder.

Samtidigt har en särskild kommitté -- kommittén om utvärdering
av 1990-91 års skattereform (Fi1990:08) -- fått i uppdrag
att följa upp reformen och analysera dess effekter i en brett
upplagd ekonomisk utvärdering. Utredningen skall fortlöpande
lägga fram förslag om det visar sig att ej avsedda effekter
uppkommer.

Det har numera visat sig att bostadskostnaderna till följd av
förhållanden utanför skattereformen stigit avsevärt jämfört
med de beräkningar som ligger till grund för propositionen.
Under andra halvåret sköt oljepriserna i höjden till följd av
Irakkrisen, och under hösten stegrades också ränteläget. Dessa
extraordinära förhållanden har sedan legat till grund för
hyreshöjningar för 1991. Med anledning härav har regeringen
lagt fram förslag till höjningar av bostadstilläggen för
pensionärer som särskilt drabbats av dessa fördyringar.
Utskottet utgår från att utredningen och regeringen ägnar
fortsatt uppmärksamhet åt möjligheterna att begränsa de
angivna effekterna.

Utskottet har tidigare vid en samlad bedömning av samtliga
inslag i reformen funnit att den är väl avvägd och att
lättnaderna i skatteskalorna är av den omfattningen att de
inte kunde genomföras om inte övriga inslag i skattereformen i
allt väsentligt också genomförs. Det anförda gäller exempelvis
schablonavdraget i tjänst, grundavdraget och
1800-kronorsreduktionen och också andra betydelsefulla
inslag såväl på den direkta som på den indirekta
beskattningens område. Principen om en enhetlig beskattning av
olika slag av konsumtion innebär bl.a. att utskottet vidhållit
sin uppfattning att man inte bör slopa eller differentiera
momsen på livsmedel. De förslag som nu återkommer beträffande
sådana åtgärder kan ses som en reaktion mot effekterna av
slopade subventioner av baslivsmedel och önskemål att uppnå en
bättre standard för barnfamiljer och låginkomsttagare.
Utskottet anser nu liksom tidigare att syftet med dessa
yrkanden kan tillgodoses på andra sätt som är både enklare att
administrera och effektiva från fördelningssynpunkt. Höjningar
av barnbidragen utgör ett väsentligt led i skattereformen och
innebär en generell höjning av standarden för barnfamiljerna.
Utskottet vill också tillfoga att det visat sig att en
punktbeskattning av vissa varor komplicerar den indirekta
beskattningen, snedvrider konkurrensförhållandena på marknaden
och ger alltför begränsade skatteintäkter för att uppväga
olägenheterna.

Vid sin omprövning av tillhörande frågor hösten 1990
(1990/91:SkU10) avstyrkte utskottet de motioner som då
behandlades med hänvisning bl.a. till förstärkningarna av
barnbidrag, bostadsbidrag m.m. och regeringens kommande
förslag om ekonomiska insatser för ensamföräldrarna.

Med hänvisning till det anförda och till att några nya
omständigheter inte har tillkommit som bör föranleda ändrad
ståndpunkt avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena i
nu berörda delar, dvs. såvitt avser skattepolitikens
inriktning och framtida utformning och en utvärdering av
skattereformen (motionerna Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och
16, Sk371, Sk430 yrkande 1, Sk435 yrkandena 1 och 30, Sk427,
Sk433 yrkandena 1 och 2 och Sk627 yrkandena 1--4),
skatteskalor, schablonavdraget i tjänst, grundavdrag och
avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (motionerna
Sk424 yrkande 6, Sk369, Sk393 yrkandena 1, 2 och 4, Sk435
yrkandena 2 och 6--8, Sk330, Sk427, Sk433 yrkandena 3--5,
Sk627 yrkandena 5--8 och 11 och Sk366) samt ändringar av
moms--uttaget, sänkt moms på mat och ökad punktbeskattning
(motionerna Sk424 yrkande 10, Sk644, Sk669, Sk433 yrkandena
17, 24 och 25 och Sk708).

Motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller ett yrkande
om ett uttalande från riksdagens sida om skattepolitiken och
Sveriges förhållande till EG (yrkande 28). Utskottet finner
inte anledning att i detta sammanhang gå in på dessa frågor
utan nöjer sig med att hänvisa till sitt nyligen avgivna
yttrande 1990/91:SkU1y om EG till utrikesutskottet och
riksdagsbehandlingen av utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU8 Sverige och den västeuropeiska integrationen.
Utskottet avstyrker således yrkande 28 i motion Sk433.

Sparstimulanser

Som framgått av redogörelsen i föregående avsnitt behandlas
motionsyrkanden om vissa sparstimulanser i finansutskottets
betänkande FiU21 om sparandet, bl.a. frågan om återinförande
av ett sparavdrag och andra avdragsmöjligheter exempelvis för
insättningar på personliga investeringskonton. Vidare kan
nämnas att utskottet i detta betänkande och i andra sammanhang
återkommer till vissa motionsyrkanden som framställts främst i
sparstimulerande syfte, t.ex. nedan i samband med frågor om
pensionsförsäkringar och om bostadsbeskattning m.m. och i ett
särskilt betänkande om förmögenhetsbeskattningen.

Under den nu aktuella rubriken behandlar utskottet motion
Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 3, där motionärerna
begär ett riksdagsuttalande av innebörd att sparandet bör
främjas genom skattesänkningar bl.a. på bostadsbeskattningens
område, samt fyra motioner angående skattestimulanser för att
främja nyföretagande och förbättra småföretagens tillgång till
riskvilligt kapital. Så innehåller motionerna Sk391 av Gullan
Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 10 och Sk323 av
Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m) krav på en
avdragsrätt för insättningar på s.k. nyetableringskonto.
Vidare framställs i motion Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c)
yrkanden av innebörd att avdrag får medges för insättningar på
riskkapitalkonto och för sparande i ej börsnoterade aktier
(yrkande 2) och att skattefrihet skall medges för utdelningar
eller realisationsvinster på ej börsnoterade aktier som
återinvesteras i småföretag (yrkande 4). Även motion Sk362 av
Kjell Ericsson och Göran Engström (c) innehåller ett yrkande
som bl.a. innefattar en rätt till avdrag för avsättning till
riskkapitalkonto.

Enligt de avvägningar som ligger till grund för skattereformen
är det inte minst från fördelningssynpunkt angeläget att
lättnaderna i marginalskatterna finansieras med breddningar av
underlaget för inkomstbeskattningen och en likformig
beskattning av olika slags inkomster. Med beaktande av
inflationens effekter har likformighetskravet ansetts uppfyllt
med ett 30-procentigt proportionellt skatteuttag på
kapitalinkomster. Vid långsiktigt realistiska antaganden
uppnås härigenom en real avkastning efter skatt. Denna
utformning av beskattningen har också ansetts medföra ett
flertal andra positiva effekter (prop. 1989/90:110
s.296,297). Samtidigt har kravet på en likformig
beskattning och avvägningen av skatteuttaget mellan
arbetsinkomster och kapitalinkomster lett till att
sparavdraget slopats (1989/90:SkU30 s.82). Mot denna
bakgrund bör det enligt utskottets uppfattning inte komma i
fråga att nu införa nya avdragsregler eller andra
skattelättnader av det slag som avses med de nu aktuella
motionsyrkandena. Utskottet avstyrker således motionerna i
dessa delar.

Avdrag för gåvor

I motion Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen begär förslag från regeringen om en avdragsrätt för
gåvor till ideellt arbete. Vidare yrkas i motion Sk343 av
Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp) att en avdragsrätt
införs för biståndsgåvor till personer i tredje världen och
att biståndsorganisationer som godkänns i särskild ordning
befrias från arvsskatt.

Utskottet har vid tidigare års behandling av yrkanden om att
införa en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål av
flera skäl tagit avstånd från åtgärder i denna riktning.
Utgifter av detta slag har privat karaktär och bör inte
beaktas genom avdrag vid beskattningen. Med hänvisning härtill
och till sina ställningstaganden tidigare år avstyrker
utskottet de aktuella yrkandena.

Kommunal beskattning

Motionerna Sk326 av Elving Andersson (c), Sk367 av Lars Werner
m.fl. (v) yrkande 2 och Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp)
yrkandena 20 och 43 angår vissa effekter för kommunerna. I den
förstnämnda motionen begärs utredning om en kommunal
fastighetsskatt, i den andra att fastighetsskatten uppdelas
mellan stat och kommun och i den tredje en kommunal
beskattning av fritidshus och företag.

Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor
förra året har kommunerna redan förlorat sin rätt att beskatta
juridiska personer. Även garantibeskattningen av fastigheter
har upphört. Skattereformen innebär att kommunerna också
fråntas sina intäkter i form av inkomstskatt på
bostadsfastigheter och kapitalinkomster.

Utskottet vill åter erinra om att kommunerna får kompensation
för de skatteintäkter som de förlorat genom de ändringar av
beskattningsrätten som har genomförts tidigare. Avsikten är
att också den nu aktuella skattereformen genom åtgärder av
olika slag skall ge ett neutralt utfall för kommunerna.
Kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) ser för närvarande
över statsbidragen till kommunerna och gör en samlad översyn
av kommunernas finansieringskällor i övrigt. Avsikten är att
kommunernas och landstingens verksamhet skall kunna
finansieras inom ramen för en total kommunal utdebitering på
högst 30 kr. Utredningen skall vara avslutad senast den 31
oktober 1991.

Eftersom de frågor som motionärerna tagit upp ingår i
utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna i dessa
delar.

Dissenterskatten

Den som inte är medlem av svenska kyrkan erlägger endast s.k.
dissenterskatt, dvs. 30% av den ordinarie utdebiteringen
till församlingen. Reglerna grundar sig på uppfattningen att
den som inte är medlem inte bör betala den del av
församlingsskatten som hänför sig till kyrkans utgifter av
religiös natur utan endast den del som avser församlingens
kostnader för borgerliga angelägenheter, dvs. folkbokföring
och begravningsverksamhet.

I motion Sk348 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att den
s.k. dissenterskatten avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991. I
motion Sk821 av Axel Andersson (s) yrkas att denna skatt sätts
ned till 20% av utdebiteringen. Yrkandena motiveras av att
kyrkan nu förlorar sina nuvarande uppgifter inom
folkbokföringen.

Vid tidigare års behandling av denna fråga har utskottet (SkU
1987/88:32) instämt i uppfattningen att den andel av
kyrkoskatten som icke medlemmar har att erlägga bör påverkas i
den mån de aktuella kostnaderna förs över på den borgerliga
kommunen och har funnit det naturligt att frågan uppmärksammas
i samband med omorganisationen av folkbokföringen. Sedan dess
har en särskild utredare (C1989:02) fått i uppdrag att
närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga
förhållanden. Enligt utskottets mening bör ett närmare
ställningstagande till de nu aktuella frågorna anstå i
avvaktan på utredningens slutbetänkande senare i år. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Idrottsrörelsen, m.m.

I motion Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) begär motionärerna en
utredning om idrottsrörelsens och andra ideella
organisationers skattesituation (yrkande 9) och föreslår vissa
ändringar i skattereglerna också för aktiva idrottare. De
begär skattefrihet för naturaförmåner och tävlingsvinster upp
till 1000 kr. (yrkande 2), förslag om höjning av
grundavdraget för ideella organisationer från 15000 till
50000 kr. (yrkande 4), halvering av skatteuttaget för
bingoskatt (yrkande 5), utredning om att slopa reklamskatten
(yrkande 6), höjning av schablonavdraget för idrottsmän från
3000 till 5000 kr. (yrkande 7) och förslag om
inkomstutjämning för idrottare (yrkande 8). Motionen
innehåller också två yrkanden om mervärdeskatten, som
utskottet behandlar i annat sammanhang.

Även i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas
skattefrihet för tävlingsvinster som inte överstiger 1000
kr.

De aktuella frågorna ingår delvis i stiftelse- och
föreningsskattekommitténs (Fi1988:03) utredningsarbete.
Utredningens förslag väntas senare i år.

Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor
förra året har utskottet försökt undvika regler som betungar
arbetet inom de ideella folkrörelserna och andra ideella
organisationer. Skattereglerna innehåller fördelar jämfört med
vad som gäller för annan verksamhet, men det har ansetts
oundvikligt att även dessa organisationer måste redovisa skatt
och lämna kontrolluppgifter för löner till sina anställda,
tävlingspriser m.m. Såväl i propositionen som i utskottets
betänkande har framhållits att skattereformens effekter för
folkrörelserna bör följas upp så att motverkande åtgärder kan
vidtas om negativa effekter uppstår.

I årets statsverksproposition har de ideella organisationerna
fått kompensation för olika fördyringar. Regeringens förslag i
vad avser idrottsrörelsen behandlas av
socialförsäkringsutskottet, som tillstyrkt undantag från
socialavgifter m.m. på idrottsutövares inkomster från
idrottsrörelsen till den del ersättningen understiger ett
halvt basbelopp (prop. 1990/91:76, SfU10), och av
kulturutskottet som tar upp anslagsfrågor i sitt kommande
betänkande 1990/91:KrU17. Det bör också tillfogas att
riksskatteverket kommit ut med nya rekommendationer om
beskattning av ersättningar i samband med idrottslig
verksamhet (RSVDt1990:15).

Utskottet vill i dessa frågor hänvisa till sin förhållandevis
utförliga redovisning förra året (1990/91:30). Något nytt
som bör föranleda ändrad ståndpunkt har inte framkommit,
varför utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Pensionärer

Skattereformen innebär att pensionärernas extra avdrag ersätts
med ett särskilt grundavdrag på 1,325 basbelopp för gifta som
båda uppbär folkpension och 1,5 basbelopp för övriga
pensionärer. Avdraget avtrappas med 65% av övriga
pensionsinkomster. Övergångsvis gäller för inkomståret 1991
och 1992 att avdraget reduceras med 65% av kapitalinkomster
över 1600 kr. och inkomst av passiv näringsverksamhet och på
samma sätt som nu mot förmögenhet. Pensionärerna blir dock
alltid berättigade till grundavdrag med minst samma belopp som
andra, dvs. 10300--18500 kr.

På arbetsinkomster som inte till någon del grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner och som alltså inte beläggs med
socialavgifter utgår fr.o.m. 1991 en särskild löneskatt på
22,2%.

Motionerna Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 11, Sk342
av Martin Olsson (c) yrkande 1 och Sk351 av Sten Svensson
m.fl. (m) yrkande 2 i denna del, innehåller krav på att
avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot förmögenhet
skall slopas redan fr.o.m. inkomsttaxeringen 1992. I de
sistnämnda motionerna framställs motsvarande yrkanden i fråga
om avtrappningen mot kapitalinkomst och mot inkomst av passiv
näringsverksamhet (Sk351 yrkande 2 i denna del och Sk342
yrkandena 2 och 3).

Att slopa avtrappningen mot förmögenhet eller mot inkomst av
kapital m.m. har var för sig beräknats medföra ett årligt
skattebortfall på närmare 800 milj.kr. resp. drygt 500
milj.kr. Kostnaden för att helt slopa dessa särskilda
övergångsregler har beräknats till 2,1 miljarder kronor om
året. Motsvarande kostnader i fråga om det kommunala
bostadstillägget har beräknats till 770 milj.kr.

Enligt utskottets uppfattning kvarstår fortfarande de
statsfinansiella skäl som ligger till grund för tidigare
ställningstaganden att under en övergångsperiod ha kvar en
avtrappning mot förmögenhet och mot kapitalinkomster.
Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.

I motionerna Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkande 12 och
Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 20 krävs att den
särskilda löneskatten slopas fr.o.m. inkomståret 1992.
Motsvarande yrkande fr.o.m. inkomståret 1991 framställs i
motion Sk312 av Sten Svensson m.fl. (m).

Utskottet har år 1990 avstyrkt motsvarande yrkanden med
hänvisning bl.a. till de krav på likformighet i ett neutralt
skattesystem som ligger till grund för den särskilda
löneskatten. Utskottet saknar skäl till ändrad ståndpunkt och
avstyrker även de nu aktuella yrkandena.

I motion Sk321 av Gunilla Andersson (s) yrkas en översyn av
reglerna för i Sverige bosatta personer med norsk pension.

Vid sin prövning av dessa frågor förra året anförde utskottet
bl.a. att de särskilda regler som gäller för svensk
folkpension har historiska rötter i det svenska
socialförsäkringssystemet. Att dessa skattelättnader tills
vidare fick kvarstå utgjorde enligt utskottets mening inte
tillräckliga skäl för att inordna alla utländska pensioner i
detta system. Av dessa och andra skäl -- bl.a. att problemet
upphör om pensionären efter en treårsperiod blir svensk
medborgare -- avstyrkte utskottet de då aktuella motionerna.
Utskottet finner att det nu inte finns tillräckliga skäl att
ompröva denna ståndpunkt. Utskottet avstyrker således
motionen.

Extra avdrag

Motionerna Sk329 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson
(m) och Sk357 av Ivar Virgin (m) går ut på att ett extra
avdrag vid sjukdom bör återinföras.

Utskottet anser nu liksom tidigare att samhällets stöd till
behövande grupper på andra vägar bör utformas på ett bättre
sätt än genom ett avdrag vid beskattningen. Utskottet
avstyrker således dessa motioner.

Pensionssparande

Tidigare regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier
kvarstår i stort sett oförändrade efter skattereformen. För
att åstadkomma större neutralitet mellan privatpersoners
direkta sparande och försäkringssparandet har en
avkastningsskatt på pensionsmedel införts av huvudsaklig
innebörd att livförsäkringsföretagen skall erlägga en skatt på
10% för avkastning på tjänstepensionskapital och 15% för
avkastning på övrigt pensionskapital.

I motionerna Sk313 och Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m)
yrkas bl.a. utökade avdragsmöjligheter för privata
p-försäkringar för personer som har eller har haft ett tungt
vårdansvar och låg ATP samt en gemensam avdragsrätt inom
familjen för privata p-försäkringar. Ett motsvarande yrkande i
sistnämnda hänseende återfinns i motion Sk350 av Sten Svensson
m.fl. (m). I motion Sk381 av Margit Gennser och Hugo Hegeland
(m) yrkas att det bör bli möjligt att insätta annan
förmånstagare än make och barn.

I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) -- yrkande 4 -- och
Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m) yrkas också att
avkastningsskatten för pensionssparande sänks eller slopas.
Det aktuella yrkandet i motion Sf299 av Charlotte Cederschiöld
(m) har också denna innebörd.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att nuvarande
avdragsmöjligheter för pensionsförsäkringar är tillräckliga.
Med hänvisning härtill och till de skäl som ligger till grund
för avkastningsskatten på pensionsmedel avstyrker utskottet
motionerna i dessa delar.

Kvittning av underskott, hobby m.m.

Med skattereformen följer en ny indelning i förvärvskällor som
innebär att man får kvar inkomst av tjänst, aktiv
näringsverksamhet, passiv näringsverksamhet som kan bestå av
flera förvärvskällor och kapital. Till kapital hänförs bl.a.
uthyrning av småhus. Inkomst av hobbybetonad verksamhet skall
i fortsättningen tas upp som inkomst av tjänst.

Enligt de nya reglerna får underskott som uppkommer i en
förvärvskälla i princip kvittas endast mot framtida överskott
i samma förvärvskälla. Detta innebär bl.a. att beskattningen i
de nya inkomstslagen tjänst och kapital normalt inte kommer
att påverkas av underskott i annan verksamhet. För underskott
som uppkommer i inkomstslaget kapital medges skattereduktion
med 30% av underskottet. Här kan också nämnas att
underskotten påverkas genom en begränsning av avdraget för
räntor över en viss nivå, en fråga som tas upp under rubriken
Inkomst av kapital.

Nio motioner innehåller yrkanden av innebörd att
kvittningsrätten mellan olika förvärvskällor skall återinföras
i någon form, nämligen motionerna Sk371 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) yrkande 4, Sk436 av Göthe Knutson och Gullan
Lindblad (m) yrkande 1, Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) i denna
del, Sk382 av Bertil Danielsson (m), Sk388 av Ingrid
Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 7, Sk391 av
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 7, Sk362 av
Kjell Ericsson och Göran Engström (c) i denna del, Sk435 av
Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 16 och Sk627 av Inger
Schörling m.fl. (mp) yrkande 42.
Yrkandena i de tre sistnämnda motionerna avser underskott i
nystartade företag under en femårsperiod. Vidare yrkas i
motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) att den tidsgräns på ett
år som gäller i fråga om avdrag för underskott tidigare år i
hobbybetonad verksamhet skall slopas.

Reglerna grundar sig på uppfattningen att kvittning av
underskott mellan olika förvärvskällor strider mot
grundprinciperna för skattereformen och lämnar alltför stort
utrymme för skatteplanering. Som utskottet uppmärksammade
förra året kan emellertid gränsdragningen mot hobby och de
speciella regler som införts för hobbybetonad verksamhet
medföra att de nya reglerna i speciella situationer,
exempelvis i fråga om hästuppfödning, får ej avsedda effekter.
Reglerna kan medföra att man i ett skede när intäkter börjar
inflyta i verksamheten inte får dra av underskott som
uppkommit mer än ett år från beskattningsårets ingång. Enbart
den omständigheten att en hobby till sist börjar ge vissa
intäkter leder enligt utskottets uppfattning i och för sig
inte till att kostnader som under tidigare år rätteligen varit
att hänföra till levnadskostnader bör bedömas annorlunda. Som
anförs i propositionen (s. 312, 313) kan det emellertid i en
del fall vara svårt att från början avgöra om det är fråga om
hobby eller näringsverksamhet och bedöma om ett vinstsyfte
föreligger eller ej. I ett längre perspektiv kan vinstsyftet
ofta bedömas på säkrare grund. I sådana lägen innebär det nya
omprövningsförfarandet vid taxeringen ökade möjligheter att få
tidigare taxeringar prövade på nytt. Som utskottet uttalade
förra året bör man i den planerade utvärderingen av reformen
noga följa den praktiska tillämpningen av reglerna så att man
snabbt kan möta eventuellt uppkommande problem för
hästsporten.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.

Utskottet avstyrker också de yrkanden om ett extra,
skattefritt grundbelopp för inkomst av hemslöjd och annan ej
yrkesmässig verksamhet som framställs i motionerna Sk436 av
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) yrkande 2 och Sk627 av
Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 9.

Konstnärer m.fl.

I två motioner tar motionärerna upp vissa frågor som rör vissa
skattefrågor för konstnärer och andra kulturskapare.

I motion Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) begär motionärerna ett
riksdagsuttalande om behovet av förbättrade skatteregler m.m.
för kulturskapare. Motionärerna anser bl.a. att rätten till
uppskov med beskattningen av medel på upphovsmannakonto bör
finnas kvar i oförändrad omfattning (avkastningen på kontot
skall enligt de nya reglerna beskattas fortlöpande), att
avgifterna i socialförsäkringen bör knytas till förmånerna och
på så sätt minskas och att reavinstbeskattningen av konst bör
slopas. Motionärerna anser också att mervärdeskatt på
försäljning av konst i gallerier bör slopas. Denna del av
motionen behandlas i annat sammanhang.

Vidare yrkas i motion Sk383 av Hans Göran Franck (s) att en
egenavgiftsfond för konstnärer tillskapas med möjlighet till
återbetalning till konstnärerna av smärre belopp, i enlighet
med det förslag som har lagts fram i betänkandet Konstnärernas
villkor (SOU 1990:39).

I proposition 1990/91:100 bilaga 10 s. 30 och 31 erinrar
föredragande statsråden om att utredningsmannen under
beredningsarbetet med skattereformen överlämnade en skrivelse
till regeringen med synpunkter på en rad av de åtgärder som då
var under prövning. De konstnärliga och litterära
yrkesutövarnas särskilda förhållanden kunde därför beaktas på
väsentliga punkter vid den slutliga utformningen av
regeringens förslag. Mot den bakgrunden och med hänsyn till
kraven på en likformig beskattning har föredragande statsrådet
inte varit beredd att föreslå ytterligare särregler för
konstnärer m.fl. vid beskattningen. I propositionen redovisas
också flera skäl mot förslaget om ett särskilt stöd till
konstnärer för betalning av egenavgifter. Föredragande
statsrådet hänvisar bl.a. till huvudlinjerna för den i
propositionen föreslagna totala satsningen i syfte att
förbättra konstnärernas villkor och anför att han inte heller
varit beredd att biträda utredningsförslaget i denna del.

Regeringens här redovisade bedömningar överensstämmer med de
principer som ligger till grund för utskottets
ställningstaganden till likartade frågor förra året. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.

Utländska forskare

Gästforskare beskattas enligt vanliga regler för sin inkomst
under vistelsen här i landet. Kostnadsersättningar från SIPRI
är dock skattefria. Vidare kan en särskild nämnd enligt
särskilda regler besluta om skattefrihet för
kostnadsersättningar i andra fall. Socialavgifter skall enligt
de principer som ligger till grund för skattereformen tas ut
på den del av löneförmånerna som beskattas.

I motion Sk356 av Margit Gennser (m) yrkas att
kostnadsersättningar till gästforskare undantas från
socialavgifter.

De skäl som åberopas för förslaget i motionen skulle kunna
läggas till grund för omfattande undantag från de regler som
nu gäller, och åtgärder i denna riktning kan befaras medföra
tillämpningsproblem. Från ekonomisk synpunkt torde frågan ha
tämligen begränsad betydelse, eftersom konsekvensen av
förslaget bl.a. blir att i stället särskild löneskatt på
22,2% skall utgå. Mot denna bakgrund finner utskottet inte
skäl att nu ompröva denna fråga utan avstyrker motionen.

Förmåner i tjänsten

Allmänt

Alla förmåner i tjänsten skall i princip beskattas till sitt
fulla värde. Undantagen härifrån har begränsats i
skattereformen och värderingsreglerna har i stor
utsträckning gjorts om. De belopp som skall beskattas blir
också föremål för uttag av socialavgifter. Riksskatteverket
har utfärdat rekommendationer rörande tillämpningen av de nya
reglerna (RSV Dt 1990:16).

I motion Sk373 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) yrkas
att en analys genomförs av sambandet mellan beskattning och
kostvanor.

Yrkandet i motionen grundar sig på uppfattningen att de nya
reglerna om värdering av lunchförmåner kommer att medföra
dåliga kostvanor. Den översyn som redan pågår rörande
skattereformen har bl.a. till uppgift att uppmärksamma
förändrade beteendemönster till följd av de nya
skattereglerna. I den mån yrkandet i motionen inte därigenom
är tillgodosett avstyrker utskottet densamma.

I motion Sk324 av Ragnhild Pohanka och Gösta Lyngå (mp) yrkas
en utredning om skattebefrielse för personliga utgifter i
samband med träning och förebyggande hälsovård på betald
arbetstid och om stimulans till företagen att ge
förutsättningar för sådan träning i form av lokaler och
personal som behövs.

Utskottet erinrar om att företagen redan har avdragsrätt för
kostnader av ifrågavarande slag. Någon ytterligare stimulans
genom särskilda skatteregler i detta avseende kan utskottet
inte tillstyrka. Med hänvisning härtill och till att
personliga utgifter av det slag som anges i motionen inte bör
anses avdragsgilla vid beskattningen avstyrker utskottet
motionen.

I motion Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs ett
riksdagsuttalande om att förmån av fri parkering bör
beskattas.

Om förmån av fri parkering skall anses ha ett skattepliktigt
värde eller ej framgår ej av lagstiftningen eller av
riksskatteverkets rekommendationer. Utskottet är för sin del
inte berett att ta ställning till de praktiska
tillämpningsfrågor som är förenade med denna och andra
likartade frågor. Enligt utskottets uppfattning är det också
för tidigt att nu föranstalta om en allmän översyn av
reglerna. Utskottet avstyrker därför motionen.

Förmånliga lån

Reglerna om räntetillägg för räntefria eller lågförräntade lån
från arbetsgivaren har slopats. Ränteförmånerna tas i stället
upp till beskattning som inkomst av tjänst, vilket medför att
socialavgifter tas ut. Det beskattade beloppet blir
avdragsgillt enligt vad som gäller för räntekostnader.
Förmånen skall beräknas enligt en schablon som utgår från
statslåneräntan i slutet av november året före
beskattningsåret med tillägg av 1 procentenhet.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) framställs ett yrkande
av innebörd att någon beskattning av ett förmånsvärde ej skall
ske enbart till följd av tillfälliga ändringar i ränteläget.

Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att ha en
enkel och klar schablon som inte vållar alltför stora
praktiska olägenheter. Skulle det visa sig att den aktuella
utformningen medför ej godtagbara olägenheter vid
tillämpningen utgår utskottet från att detta kommer att
uppmärksammas i den pågående översynen utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen.

Personalrabatter m.m.

Sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår
i arbetsgivarens ordinarie utbud skall enligt
riksskatteverkets anvisningar anses vara en ej skattepliktig
personalvårdsförmån.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) framställs ett yrkande
av innebörd att förmån av resor för SJ- och SAS-anställda i
viss utsträckning skall anses som skattefri personalrabatt
(yrkande 5). Motsvarande krav framställs i motion Sk355 av
Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt (m) i denna del.

Som utskottet anfört tidigare år är avsikten med reglerna att
man skall ha en försiktig värdering men att värderingen skall
ansluta till det marknadsmässiga värdet. I den mån yrkandena
inte därmed är tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Yrkandet i motion Sk355 av Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt
(m) innebär också att den som är anställd på en tidning bör
kunna få tillgång till tidningen utan att beskattas. Omedelbar
lagstiftning av denna innebörd yrkas i motion Sk399 av Göthe
Knutson m.fl. (m, c). Det yrkande som framställs i motion
Sk375 av Sten Svensson (m) om ett riksdagsuttalande i samma
hänseende torde avse även facktidningar som arbetsgivaren
prenumererar på och låter skicka till den anställdes bostad.

Riksskatteverket har i sina rekommendationer angett att förmån
av fria tidningar och tidskrifter är en skattepliktig förmån
när tidningen eller tidskriften sänds till mottagarens
bostadsadress. Verket har som svar på en särskild förfrågan
meddelat att särskilda förhållanden i enskilda fall kan leda
till en annan bedömning men att verket inte generellt kan dela
uppfattningen att tidningar som tillhandahålls anställda i
tidningsföretag är att betrakta som arbetsredskap.

Utskottet beklagar att det i samband med skattereformen inte
varit möjligt att ta ställning till de gränsdragningsproblem
som sedan länge funnits i skattelagstiftningen. När det gäller
förmån av fria tidningar bör det enligt utskottets mening i
första hand ankomma på riksskatteverket att efter hand lösa de
praktiska tillämpningsproblem som nu har aktualiserats.
Utskottet avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.

Bilförmån

Regler om värdering av bilförmån har justerats i vissa
hänseenden i samband med skattereformen. Reglerna innebar att
förmån av fri bil som inte är äldre än tre år värderas
till0,8 basbelopp plus 20% av nybilspriset, men inte över
42% eller under 35% av nybilspriset. Om bilens årsmodell
är äldre än tre år beräknas förmånen till 85% av det
förmånsvärde som gäller för en ny bil. Är en bil sex år eller
äldre beräknas förmånen till 85% av det förmånsvärde som
gäller för en ny bil med ett pris som motsvarar 85% av
genomsnittet för de vanligaste bilmodellerna. Alternativt får
det förmånsvärde som gäller för bilar som är äldre än tre år
tillämpas. Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel skall
förmånen sättas ned med 20%.

I flera motioner yrkas att reglerna av miljöskäl och
rättviseskäl skall ta större hänsyn till det faktiska
nyttjandet av bilen. Hit hör motionerna Sk327 av Elving
Andersson och Hugo Andersson (c), Sk335 av Per Westerberg (m),
Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 4,
Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkandena 2 och 3, Sk396 av
Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkande 2, Sk403 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkande 1, Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande
5 och Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) i denna
del. En del av dessa yrkanden går också ut på en allmän
sänkning av förmånsvärdena. Yrkanden i detta hänseende
framställs också i motion Sk374 av Margit Gennser (m) samt --
i fråga om äldre bilar -- i motionerna Sk328 av Rosa Östh (c)
och Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 12. I den
sistnämnda motionen yrkas också en allmän översyn av reglerna
för att tillgodose miljöpolitiska mål (yrkande 13). Motion
Sk395 syftar också till att utforma reglerna på ett sätt som
stimulerar till en föryngring av bilparken i miljöfrämjande
syfte (yrkande 5). I motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v)
begärs skärpningar för att uppnå positiva miljöeffekter genom
att minska det privata nyttjandet.

I motionerna har enligt utskottets uppfattning inte åberopats
några nya synpunkter som bör föranleda att reglerna nu prövas
på nytt. Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden
till dessa frågor avstyrker utskottet motionerna.

I motion Sk398 av Isa Halvarsson (fp) yrkas att förmånsvärdet
för egenföretagare skall kunna jämkas på samma sätt som för
anställda.

Avsikten har varit att reglerna för egenföretagare så långt
som möjligt skall vara desamma som för anställda. Enligt vad
riksskatteverket redan har påpekat bör reglerna förtydligas i
det hänseende som anges i motionen, och regeringen avser att i
lämpligt sammanhang lägga fram det ändringsförslag som behövs.
Yrkandet i motionen kommer alltså att tillgodoses utan att
riksdagen nu vidtar någon särskild åtgärd. Av detta skäl
avstyrker utskottet motionen.

Bilresor

Avdragsreglerna för bilresor i tjänsten har begränsats till 12
kr. per mil fr.o.m. beskattningsåret 1990.

Avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats är
reglerna i princip oförändrat jämfört med tidigare men har
till följd av prishöjningarna på bensin i samband med
Irak-krisen tillfälligt höjts till 11 kr. per mil vid 1991 års
taxering och till 12 kr. per mil vid 1992 års taxering,
oberoende av körsträcka. Avsikten är att en särskild utredare
skall se över grunderna för detta avdrags utformning på längre
sikt (prop. 1990/91:54 s.186).

I motionerna Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
yrkande 3 och Sk391 yrkande 3 (samma motionärer) och Sk403 av
Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 yrkas att avdrag för
tjänsteresor med egen bil skall kunna medges med belopp
motsvarande de styrkta faktiska kostnaderna. Motsvarande
yrkande framställs i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkandena 4 och 20 som också innefattar krav på att det
nuvarande avdragsbeloppet 12 kr. höjs till 15 kr. per mil,
såväl i tjänsten som för egenföretagare. Även yrkandena 1 och
4 i motion Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) grundar sig på
uppfattningen att avdragsbeloppet är för lågt såväl i tjänsten
som till och från arbetet.

Beträffande bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen
innehåller motionerna Sk301 av Kjell Ericsson (c), Sk426 av
Börje Hörnlund m.fl. (c) och Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkande 3 krav på att avdragsbeloppet höjs till 15 kr. per
mil. Motsvarande krav återfinns i motion Sk400 av Börje
Hörnlund (c) yrkande 4 som också innebär att avdraget för år
1991 skall medges vid sidan av schablonavdraget. Härefter bör
kostnaderna beaktas i form av skattereduktion i stället för
genom avdrag (yrkande 1). I motion Sk403 av Bo Lundgren m.fl.
(m) begär motionärerna dels att schablonen för bilresor skall
fastställas med utgångspunkt i de kraftiga kostnadsökningarna
för bilismen, dels att resa till barndaghem skall beaktas vid
beräkningen av tidsvinsten (yrkande 1). Krav i sistnämnda
hänseende framställs även i motionerna Sk393 av Sten Svensson
m.fl. (m) yrkande 3, Sk318 av Martin Olsson (c) och Sk341 av
Rosa Östh och Ulla Tillander (c). I motion Sk627 av Inger
Schörling m.fl. (mp) anser man att reglerna bör utformas på
ett annat sätt. De yrkar (yrkande 14) att avdrag för resor --
oberoende av färdsätt -- skall medges endast om avståndet
mellan bostad och arbetsplats överstiger 1,5 mil och beräknas
med hänsyn till avståndet till högst 30000 kr. I andra hand
yrkas en översyn av reglerna (yrkande 15).

Avdragsreglerna har nyligen ändrats, och utskottet hade därvid
att ta ställning till olika motionsyrkanden med i stort sett
samma innebörd som de nu aktuella. Därtill kommer att reglerna
om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats enligt vad
som angetts ovan skall bli föremål för en översyn. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motionerna.

Ökade levnadskostnader m.m.

Fr.o.m. 1990 gäller den nya principen att statliga och
kommunala kostnadsersättningar skall beskattas med rätt till
avdrag för motsvarande merkostnader på samma sätt som för
privatanställda och att avdrag för ökade levnadskostnader vid
tjänsteresa skall medges endast om tjänsteresan varit förenad
med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Denna
princip genomfördes i vad gäller endagsförrättningar fr.o.m.
inkomståret 1990.

Principen fullföljd fr.o.m. 1991 även i fråga om andra
förrättningar. Samtidigt genomförs nya beloppsramar för
avdraget för ökade levnadskostnader.

Avdraget skall i princip motsvara traktamentet men blir
maximalt 150 kr. Efter en tremånadersperiod reduceras avdraget
till 100 kr., om rätt till avdrag alltjämt föreligger. För den
som inte uppburit traktamente medges schablonavdrag med 75 kr.

För kostnader för övernattning medges avdrag för de faktiska
kostnaderna. För den som uppburit traktamente föreslås också
en nattschablon på 75 kr.

Avdragsreglerna vid utlandsresor är i stort sett desamma som
tidigare, och avdragen enligt de av riksskatteverket
fastställda schablonerna ligger i princip kvar på samma nivå.

I motionerna Sk380 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(s) och Sk402 av Lola Björkquist (fp) framställs yrkanden i
syfte att få till stånd en översyn av reglerna i fråga om
utlandsresor. Motionärerna anser att reglerna är för
förmånliga jämfört med vad som gäller vid resor inom landet.

De skillnader som påtalas i motionen har sin förklaring i att
avdragen i samband med utlandsresor inte omfattades av de
utredningsförslag som legat till grund för reformen. Enligt
vad utskottet erfarit planeras nu inom finansdepartementet en
särskild översyn av dessa frågor. Utskottet instämmer i
motionärernas uppfattning att det är angeläget att åstadkomma
en bättre samstämmighet i reglerna men finner mot bakgrund av
vad som nyss anförts inte skäl att förorda någon särskild
åtgärd med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker
således dessa motionsyrkanden.

I motion Sk401 av Lars Norberg m.fl. (mp) framställs yrkanden
som syftar till en omprövning bl.a. av skattefriheten för
nattraktamenten, representationsmåltider och vissa
konferenser. Motionärerna anser att avdragsmöjligheterna bör
begränsas för att dra ned på den överflödskonsumtion som
reglerna medför.

Vid sin prövning av motsvarande frågor förra året fann
utskottet med hänsyn till vad som anförts i den då aktuella
propositionen att utvecklingen på detta område bör avvaktas
innan man går in på en närmare lagreglering av dessa
detaljfrågor. I den nu aktuella motionen har inte anförts
några nya omständigheter som bör föranleda att utskottet
omprövar sitt ställningstagande. Utkottet avstyrker alltså
motionen.

Vidare yrkas i motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) --
yrkande 6 -- ett riksdagsuttalande om att schablonavdragen bör
räknas upp i takt med penningvärdet.

Utskottet finner det alltför tidigt med en översyn av reglerna
i det angivna syftet och avstyrker detta yrkande.

I motion Sk354 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m)
framställs ett yrkande om ett fiskaravdrag för ökade
levnadskostnader med samma utformning som i Norge, dvs. med
23% av en bruttoinkomst på högst 25000 NKr.

Eftersom det strider mot principerna för skattereformen att
utvidga avdragsmöjligheterna på detta sätt avstyrker utskottet
även denna motion.

Fackföreningsavgifter m.m.

Skattereduktionen för fackföreningsavgifter begränsades i
våras till 20% av medlemsavgiftern samtidigt som det
maximala underlaget höjdes till 2500 kr. Riksdagsbeslutet i
höstas innebar att frågan omprövades varvid
beloppsbegränsningen slopades med verkan fr.o.m. inkomståret
1991.

I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 21, Sk430
av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 6 och Sk435 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkandena 9 och 10 krävs att
skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas. Yrkandena i
de sistnämnda motionerna innebär att arbetsgivarnas
avdragsrätt för sina föreningsavgifter begränsas i motsvarande
mån. I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att
skattereduktionen och arbetsgivarnas avdragsrätt begränsas
(yrkande 16).

De aktuella yrkandena överensstämmer med motsvarande yrkanden
i höstas. Utskottet finner inte anledning att ompröva sitt
ställningstagande utan avstyrker motionerna i dessa delar.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas också att
skattefriheten för fackliga stipendier slopas fr.o.m. 1993 års
taxering.

Utskottet anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande
till denna fråga bör anstå i avvaktan på stiftelse- och
föreningsskattekommitténs förslag och avstyrker även denna
motion.

Kapitalinkomst, räntor, aktier

I motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas ett
riksdagsuttalande om att skattesatsen för kapitalinkomster bör
sänkas bl.a. med tanke på dagens höga inflationstakt (yrkande
2). Ett likartat yrkande framställs i motion Sk424 av Carl
Bildt m.fl. (m) yrkande 8. Motionärerna begär också full
avdragsrätt för realisationsförluster och en sänkt beskattning
av kapitalvinster (Sk353 yrkandena 4 och 5).

Utskottet hänvisar till de avvägningar som ligger till grund
för skattereformen och avstyrker dessa yrkanden.

Vidare yrkas i motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) --
yrkande3-- att de avdragsbegränsningar för ränteutgifter
som genomförts i skattereformen slopas. I motionerna Sk433 av
Lars Werner m.fl. (v) -- yrkande 13 -- och Sk627 av Inger
Schörling m.fl. (mp) -- yrkande 18 -- krävs däremot
ytterligare begränsningar i avdragsrätten för räntor.

De begränsningar som har genomförts i avdragsrätten för räntor
gäller över en viss gräns. Om nettoränteutgifterna överstiger
ränteinkomsterna med 100000kr. får endast 70% av det
överskjutande beloppet dras av. För barn och ungdomar under 18
år och för dödsbon som behandlas enligt reglerna för
handelsbolag föreslås att gränsen blir 10000 kr.
Skattereduktionen för det överskjutande räntebeloppet kommer
därmed att begränsas till 21% (30% av 70%).
Skattereduktionen får inte förskjutas till senare år.

Som utskottet anförde förra året är det angeläget att
ränteavdraget begränsas om detta kan ske på ett sådant sätt
att oacceptabla kostnadshöjningar för boendet undviks. Enligt
utskottets mening är begränsningarna väl avvägda i dessa
hänseenden. Begränsningarna torde också vara tillräckliga för
att förhindra möjligheterna till skatteflykt. Utskottet
vidhåller således sin uppfattning angående avvägningen av
avdragsbegränsningarna och avstyrker motionerna i denna del.

Utskottet vidhåller också sin uppfattning att möjligheterna
till skattereduktion inte bör kunna förskjutas till senare år
och avstyrker yrkandet i motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m)
om en ändring av denna regel (yrkande 7).

I motion Sk363 av Ivar Virgin (m) yrkas en översyn av
reavinstreglerna på aktier i syfte att införa uppskovsregler
vid tvångsförsäljningar.

Enligt utskottets mening är det oförenligt med principerna för
skatteomläggningen att ett sådant uppskov som avses i motionen
medges. Utskottet avstyrker alltså detta yrkande.

I motionerna Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk423 av
Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 5 och Sk435 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkande 24 återkommer motionärerna till ett
gammalt krav på att omsättningsskatten på aktier skall slopas.

Omsättningsskatten på aktier, som har halverats till 5 av
vederlaget fr.o.m. 1991, bör enligt utredningsförslaget om en
särskild skatt i den finansiella sektorn (SOU 1990:46)
slopas om utredningsförslaget genomförs. I avvaktan på
kommande ställningstaganden till utredningsförslaget avstyrker
utskottet de nu aktuella motionerna.

Vidare yrkas i motion Sk304 av förste vice talman Ingegerd
Troedsson och Lars Ahlmark (m) att reavinstbeskattningen på
konst och antikviteter görs real och att den slopas efter en
innehavstid på fem år.

I förutsättningarna för skattereformen ingår att den tidigare
skattefriheten vid lösöre m.m. efter viss tids innehav skall
slopas. De nya reglerna innebär att man alltid får dra av
minst 25% av försäljningspriset och dessutom ett belopp av
50000 kr. från försäljningsvinsterna under året. Vad som
därefter återstår skall tas upp till beskattning i sin helhet.
Med hänvisning till vad uskottet anfört i denna fråga förra
året avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet.

Bostadsbeskattningen

Schablonbeskattningen av egnahem har slopats fr.o.m.
inkomståret 1991. Skatt för innehavet tas ut enbart i form av
fastighetsskatt. Avdrag för ränteutgifter medges i
fortsättningen i inkomstslaget kapital. Uthyrning av egnahem
beskattas i regel som intäkt av kapital till den del som
intäkten överstiger 4000 kr. Härutöver medges avdrag med
20% av bruttointäkten. Motsvarande gäller för
andrahandsuthyrning av lägenheter m.m., men i stället för
procentavdrag medges här avdrag för den del av den egna hyran
som belöper på vad som har hyrts ut.

I fråga om jordbruksfastigheter har beskattningen av ägarens
bostad ordnats på samma sätt som för småhusen.
Mangårdsbyggnaden har alltså brutits ut ur inkomstslaget
näringsverksamhet, vilket bl.a. innebär att avdrag för
reparation och underhåll inte längre medges.

Fastighetsskatten för småhusen uppgår i regel till 1,2% av
taxeringsvärdet under åren 1991 och 1992 och därefter till
1,5% av taxeringsvärdet. För hyreshusen är fastighetsskatten
i princip 2,5% av taxeringsvärdet. För nyproducerade
bostadsfastigheter gäller särskilda lättnader i
fastighetsskatten.

I motion Sk359 av Filip Fridolfsson (m) yrkas ett
riksdagsuttalande om att bostadsbeskattningen bör slopas på
sikt. Vidare krävs i motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m)
yrkande 5 att fastighetsskatten slopas stegvis, i motion Sk424
av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 19 att höjningar av
taxeringsvärdet med mer än 50% vid 1990 års
fastighetstaxering inte skall medföra uttag av
fastighetsskatt, i motion Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c)
yrkande 3 att fastighetsskatten bör utnyttjas som ett
bostadspolitiskt intrument för att inom ramen för
bostadsfinansieringen balansera boendekostnaderna över tiden,
i motionerna Sk377 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) och
Sk359 av Filip Fridolfsson (m) yrkande 1 att fastighetsskatt
ej skall tas ut för tomträttshavare.

Bostadsbeskattningsreglerna har inneburit avsevärda
subventioner för vissa boendeformer till följd av en mycket
låg beskattning av det kapital som har lagts ned i
fastigheten. Till följd av målsättningen att uppnå en mer
likvärdig beskattning innebär de nya reglerna en försiktig
avtrappning av dessa subventioner. Utskottet vill inte
medverka till åtgärder som innebär att dessa subventioner åter
utökas. Utskottet vill också framhålla att
bostadsfinansieringsfrågorna lämpligen bör lösas på annat sätt
än att komplicera skattelagstiftningen.

Beträffande frågan om fastighetsskatten på tomträtter bör det
framhållas att den givetvis kommer att få bäras av
bostadskonsumenten oavsett om fastighetsägaren eller
tomträttshavaren är den som formellt sett är skattskyldig.
Enligt utskottets mening saknas det tillräckliga skäl för att
ändra gällande principer i här angivna hänseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
i nu angivna delar.

I motion Sk404 av Kjell Johansson (fp) behandlas en mer
teknisk fråga rörande utformningen av fastighetsskatten.
Motionärerna begär att skatten skall göras enhetlig för alla
bostäder oavsett i vilken typ av hyreshus som lägenheterna är
belägna i.

Bakgrunden till motionen är att fastighetsskatten numera är
1,5% för småhus och i princip 2,5% för alla typer av
hyreshus, bortsett från lättnader för nyproduktion och
lättnader övergångsvis. Till hyreshus hänförs -- förutom
bostäder för minst tre familjer -- kontor, butik, hotell,
restaurang och liknande. Lättnadsreglerna gäller inte för
hyreshus som huvudsakligen består av sådana lokaler. För denna
kategori är skattesatsen vid 1992 och 1993 års taxeringar
3,5% av taxeringsvärdet (prop. 1990/91:56, SkU11). Denna
högre skattesats tas ut även till den del värdet på
fastigheten hänför sig till bostäder. De lösningar som har
valts vid detaljutformningen av reglerna innebär i själva
verket flera inadvertenser av detta slag. I speciella fall
undgår bostäder i byggnader för andra ändamål all
fastighetsskatt, och det kan också nämnas att
fastighetsskatten för bostadsbyggnader i sin helhet tas ut
efter de lägre procentsatserna även om byggnaderna till viss
del består av lokaler för annat ändamål. Utskottet kan för
närvarande inte anvisa tekniskt lämpliga metoder för bättre
lösningar. En översyn av utformningen av dessa detaljer bör
dock göras, vilket bör ges regeringen till känna.

I motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 4 krävs ett
riksdagsuttalande om att ett avdrag bör införas för reparation
av småhus. Vidare begärs i motionerna Sk388 av Ingrid
Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 8, Sk396 av
Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkande 1, Sk429 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkande 9 att avdragsrätten för mangårdsbyggnader
återinförs. Likartade men mer begränsade yrkanden framställs
också i motion Sk360 av Hugo Andersson m.fl. (c), där
motionärerna begär skatteavdrag för överytor och avdrag/bidrag
för extra kostnader vid renoveringar av stora, gamla eller
antikvariskt intressanta byggnader, och i motion Sk378 av
Ingrid Sundberg och Karl-Gösta Svenson (m) som gäller avdrag
för merkostnader för underhåll av kulturhistoriskt intressanta
byggnader.

Utskottet har under en lång följd av år avstyrkt
motionsyrkanden om en avdragsrätt för reparation av småhus. En
sådan avdragsrätt är inte heller förenlig med de nya
principerna för bostadsbeskattningen och därmed inte heller
för mangårdsbyggnader på jordbruk. Beträffande
kulturhistoriskt intressanta byggnader anförde utskottet
hösten 1990 att frågan om möjligheterna att skapa förbättrade
förutsättningar för förvaltning av vissa kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och miljöer, bl.a. herrgårdar och
slottsmiljöer, utreds av utredningen (U 1988:14) om
förvaltningen av vissa kulturmiljöer, som avsåg att särskilt
överväga effekterna av de nya skattereglerna. Utskottet
förutsätter nu liksom tidigare att regeringen, när utredningen
är remissbehandlad, återkommer till riksdagen med förslag. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de
föreliggande motionerna i dessa delar.

När det gäller uthyrning av fritidshus yrkas i motion Sk376 av
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) en återgång till de
tidigare reglerna om skattefrihet för belopp under 8000 kr.
och en höjning av denna beloppsgräns.

Utskottet avstyrker även denna motion.

Realisationsvinst på bostäder

Vinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter skall
fr.o.m. 1991 beräknas enligt en nominell metod.
Indexuppräkningen av anskaffningsvärdena för fastigheter har
avskaffats. Även uppskovsreglerna för fastigheter har
avskaffats. Samtidigt begränsas skatteuttaget genom
alternativregler (takregler) som innebär att reavinsten får
beräknas till 30% av försäljningsintäkten för den
skattskyldiges permanentbostad och till 60% för övriga
bostäder (för dödsbon 60% generellt). För näringsfastigheter
innebär takregeln att reavinsten får beräknas till 90% av
försäljningsintäkten. Vinsten beskattas i det nya
inkomstslaget kapital och skattesatsen är 30%.

För bostadsrätter skall den skattepliktiga
försäljningsintäkten anses motsvara köpeskillingen ökad eller
minskad med andelen i föreningens nettoskuld eller
nettoförmögenhet vid försäljningstillfället, frånsett värdet
av föreningens fastighet (s.k. genomsyn). Avdrag medges för
ett omkostnadsbelopp avseende anskaffningskostnader m.m.,
beräknat på motsvarande sätt. Enligt motsvarande
alternativregler som för fastigheter får reavinsten tas upp
till 30, 60 eller 90% av en på samma sätt beräknad
försäljningsintäkt.

En annan förändring som gäller både egnahem och bostadsrätter
är att rätten till avdrag för värdehöjande reparationer
begränsas. Kostnader härför skall beaktas endast för de
senaste fem åren och endast om beloppet under ett år
överstiger 5000 kr. När det gäller bostadsrätter har
reglerna om den s.k. genomsynen kombinerats med bestämmelser
om att avdrag också kan ske för den avyttrade lägenhetens
andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer
och underhåll under de senaste fem åren (prop. 1990/91:54,
SkU10). Bostadsrättsinnehavaren har rätt till avdrag vid
vinstberäkningen utan tidsbegränsning för sin andel av
föreningens kostnader för ny-, till- och ombyggnad av
föreningsfastigheten.

I vissa motioner riktas en allmän kritik mot beskattningen av
reavinster på bostäder och särskilt då i fråga om effekterna i
samband med byte av bostad. Så yrkas i motion Sk303 av
Charlotte Cederschiöld (m) ett riksdagsuttalande om att denna
beskattning har skadliga effekter. Vidare yrkas i motionerna
Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6, Sk392 av Gullan
Lindblad och Göthe Knutson (m) och Sk424 av Carl Bildt m.fl.
(m) yrkande 18 krav på förslag från regeringen om att den s.k.
flyttskatten skall avskaffas eller att uppskovsregler
återinförs. Motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) innehåller
ett yrkande (yrkande 12) om en omedelbar ändring av reglerna
så att uppskov med reavinstbeskattningen skall kunna medges
efter särskild prövning, om ett byte av bostad är motiverat av
medicinska eller liknande skäl.

Andra motioner tar upp de särskilda frågorna rörande
bostadsrätter. I motion Sk406 av Lars Sundin (fp) yrkas en
allmän översyn av reavinstbeskattningen av sådana bostäder.
Enligt motionen föranleder reglerna komplikationer i
förhållande till det nya bostadsfinansieringssystemet, problem
i samband med flyttning till annan likvärdig bostad och vissa
frågeställningar som bör prövas i samband med
bostadrättsvärderingskommitténs (Fi1989:01)
utredningsuppdrag. Enligt motionen bör reglerna belysas från
ett samhällsekonomiskt perspektiv och göras mer begripliga. Av
liknande skäl krävs också i motion Sk407 av Barbro Sandberg
(fp) en allmän översyn av reglerna. Yrkande 1 i motion Sk429
av Bo Lundgren m.fl. (m) och yrkande 13 i motion Sk435 av
Görel Thurdin m.fl. (c) går ut på att realisationsvinst på
bostadsrätt skall beräknas enbart med hänsyn till säljarens
egna ekonomiska förhållanden. Den sistnämnda motionen
innehåller också ett yrkande om att avdrag skall kunna medges
för värdehöjande reparationer under en tioårsperiod. Även i
motion Sk405 av Hans Göran Franck m.fl. (s) riktas kritik mot
den s.k. genomsynen i fråga om bostadsrätter. Det yrkande som
framställs i motionen har emellertid en mer begränsad karaktär
och innebär att den översyn av dessa frågor som nu pågår inom
regeringskansliet också bör inbegripa reavinstreglerna i fråga
om bostadsrätter i syfte att inom ramen för ett i stort sett
oförändrat skatteuttag åstadkomma en större rättvisa, enkelhet
och begriplighet.

De nya reglerna grundar sig på uppfattningen att det är
angeläget att undanröja de skillnader som har funnits vid
reavinstbeskattningen av fastigheter och bostadsrätter.
Berättigad kritik har riktats mot de uppskovsregler som nu har
avskaffats, bl.a. därför att de medfört inlåsningseffekter.
Att dessa regler har slopats innebär betydande förenklingar av
systemet. Utskottet vill också framhålla att skatteproblemen i
samband med byte av bostad generellt sett har begränsats.
Enligt utskottets mening bör de allmänna principer som nu
gäller för denna beskattning stå fast. Utskottet avstyrker
således motionerna Sk303, Sk317 yrkande 6, Sk392, Sk424
yrkande 18 och Sk435 yrkande 12.

En målsättning i arbetet med skattereformen var att åstadkomma
enhetliga och likformiga regler. Samtidigt är det uppenbart
att reglerna om reavinstbeskattning av bostadsrätter blivit
tämligen komplicerade och att de inte heller är alldeles enkla
att förstå. Härtill har det visat sig vara förenat med
praktiska svårigheter för föreningarna att tillhandahålla de
uppgifter som är nödvändiga för att de skattskyldiga skall
kunna bedöma sin situation. Informationen -- med sikte på
såväl enskilda som föreningar -- om innehållet i reglerna
behöver därför förbättras och vissa detaljer i regelverket kan
behöva ses över. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i de
framställda yrkandena om en översyn av reglerna, till den del
dessa yrkanden ligger inom ramen för vad utskottet nu har
anfört. Till den del motionerna inte därigenom är
tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

När det gäller realisationsvinst på skogsbruk innehåller
motion Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
ett yrkande (yrkande 8) om att schablonregeln bör vara
densamma som för fritidshus, dvs. att reavinsten skall
beräknas till högst 60% av försäljningspriset i stället
för högst 90%.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att undanta
skogsfastigheter från de regler som bör gälla för
näringsfastigheter. Utskottet avstyrker alltså detta yrkande.

Utskottet avstyrker även yrkande 4 i motion Sk367 av Lars
Werner m.fl. (v) och 12 i motion Sk433 av Lars Werner m.fl.
(v) angående en särskild förvärvsskatt vid handel med
hyresfastigheter samt yrkande 15 i den sistnämnda motionen om
en 10-procentig höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast
egendom och vid bolagsbildning m.m.

Beskattningen av bostadsföretag, m.m.

Tre motioner rör beskattningen av olika bostadsföretag m.m. I
motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att allmännyttiga
bostadsföretag m.fl. skall beskattas enligt konventionell
metod och att avdragsrätt bör införas för avsättningar till
reparationsfonder (yrkandena 1 och 2). Vidare yrkas i
motionerna Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 3 och Sk433
av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 16 att fastighetsskatten för
allmännyttans bostadsfastigheter slopas.

Med hänvisning till att bostadsföretagens beskattning ingår i
bostadsrättsvärderingskommitténs utredningsuppdrag avstyrker
utskottet dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1,
1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16,
1990/91:Sk427, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 och
1990/91:Sk627 yrkandena 1--4,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)

2. beträffande skattepolitiken och Sveriges förhållande till
EG
att riksdagen avslår 1990/91:Sk433 yrkande 28,
res. 6 (v)

3. beträffande schablonavdraget i tjänst
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 2,
res. 7 (c)

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och
hemmamake
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk330,
1990/91:Sk366, 1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393 yrkandena 1,
2 och 4, 1990/91:Sk424 yrkande 6 och 1990/91:Sk435
yrkandena 6--8,
res. 8 (m)
res. 9 (c)
res. 10 (mp)

5. beträffande särskild skatterabatt till glesbygdsbor
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk627 yrkande 11,
res. 11 (mp)

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena
3--5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 5--8,
res. 12 (v)
res. 13 (mp)

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,
punktbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 10,
1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24 och 25, 1990/91:Sk644,
1990/91:Sk666 yrkande 1, 1990/91:Sk669 och
1990/91:Sk708,
res. 14 (m)
res. 15 (c, v)
res. 16 (mp)
s.y. 1 (v)

8. beträffande sparstimulanser
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk323,
1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkandena 2 och
4, 1990/91:Sk391 yrkande 10 och 1990/91:Sk424 yrkande 3,
res. 17 (m)
res. 18 (c)
s.y. 2 (v)
s.y. 3 (mp)

9. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk302 och
1990/91:Sk343,
res. 19 (fp)
res. 20 (mp)

10. beträffande kommunal beskattning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk326,
1990/91:Sk367 yrkande 2 och 1990/91:Sk627 yrkandena 20 och
43,
res. 21 (v)
res. 22 (mp)

11. beträffande dissenterskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk348 och
1990/91:Sk821,
s.y. 4 (fp)
s.y. 5 (v)

12. beträffande tävlingsvinster
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 21 och
1990/91:Sk665 yrkande 2,
res. 23 (m, c)
s.y. 6 (mp)

13. beträffande bingoskatten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 5,
res. 24 (m)

14. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare och
inkomstutjämning för elitidrottare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkandena 7 och 8,
res. 25 (m)
s.y. 6 (mp)

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och
avgiftssituation i övrigt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkandena 4, 6 och
9,
res. 26 (m)
res. 27 (v)

16. beträffande avtrappningen av det särskilda grundavdraget
för pensionärer mot förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk342 yrkande 1,
1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del och 1990/91:Sk435
yrkande 11,
res. 28 (m, c)

17. beträffande avtrappningen av det särskilda grundavdraget
för pensionärer mot inkomst av kapital m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk342 yrkandena 2
och 3 och 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del,
res. 29 (m)

18. beträffande löneskatten för pensionärer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk312,
1990/91:Sk351 yrkande 1 och 1990/91:Sk424 yrkande 20,
res. 30 (m)

19. beträffande norsk pension
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk321,

20. beträffande extra avdrag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk329 och
1990/91:Sk357,
res. 31 (m)

21. beträffande pensionssparande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk313,
1990/91:Sk350, 1990/91:Sk370 och 1990/91:Sk381,
res. 32 (m)

22. beträffande avkastningsskatten för pensionssparande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 4 och
1990/91:Sf299 yrkande 1,
res. 33 (m)

23. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk362 i denna del,
1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande 4,
1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391
yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande
1 och 1990/91:Sk627 yrkande 42,
res. 34 (m)
res. 35 (c)
res. 36 (v, mp)
s.y. 6 (mp)

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 11,
1990/91:Sk436 yrkande 2 och 1990/91:Sk627 yrkande 9,
res. 37 (m)
res. 38 (mp)

25. beträffande särskilda skattefrågor för kulturskapare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk368 i denna del,
res. 39 (m)
s.y. 6 (mp)

26. beträffande egenavgiftsfond för konstnärer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk383,
res. 40 (v)

27. beträffande utländska forskare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk356,

28. beträffande kostvanor
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk373,

29. beträffande träning och förebyggande hälsovård
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk324,
res. 41 (mp)

30. beträffande fri parkering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk668 yrkande 1,
res. 42 (mp)

31. beträffande förmånliga lån
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 3,
res. 43 (m)

32. beträffande resor för SJ- och SAS-anställda
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk355 i denna del
och 1990/91:Sk429 yrkande 5,
res. 44 (m)

33. beträffande fria tidningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk355 i denna del,
1990/91:Sk375 och 1990/91:Sk399,
res. 45 (m)

34. beträffande bilförmån
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk327,
1990/91:Sk328, 1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del,
1990/91:Sk374, 1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395
yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk396 yrkande 2,
1990/91:Sk403 yrkande 1, 1990/91:Sk433 yrkande 6,
1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 12 och
13,
res. 46 (m)
res. 47 (c)
res. 48 (v)
res. 49 (mp)

35. beträffande förmånsvärdet för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk398,

36. beträffande tjänsteresor med egen bil
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 3,
1990/91:Sk391 yrkande 3, 1990/91:Sk395 yrkande 4,
1990/91:Sk403 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkandena 4 och
20,
res. 50 (m)
res. 51 (c)

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk301,
1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,
1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403
yrkande 3, 1990/91:Sk426, 1990/91:Sk435 yrkande 3 och
1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15,
res. 52 (m)
res. 53 (c)
res. 54 (v)
res. 55 (mp)

38. beträffande utlandsresor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk380 och
1990/91:Sk402,
res. 56 (v, mp)

39. beträffande nattraktamenten, representationsmåltider
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk401,
res. 57 (v, mp)

40. beträffande schablonbeloppets storlek
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 6,
res. 58 (m)

41. beträffande fiskaravdrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk354,

42. beträffande fackföreningsavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 21,
1990/91:Sk430 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkandena 9 och 10
och 1990/91:Sk627 yrkande 16,
res. 59 (m, fp, c, mp)

43. beträffande fackliga stipendier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 4,
res. 60 (m)

44. beträffande beskattningen av kapitalinkomster, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkandena 2, 4
och 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 8,
res. 61 (m)

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3,
1990/91:Sk433 yrkande 13 och 1990/91:Sk627 yrkande 18,
res. 62 (m)
res. 63 (v)
res. 64 (mp)

46. beträffande förskjutning av skattereduktion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 7,
res. 65 (m)

47. beträffande uppskovsregler vid tvångsförsäljningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk363,

48. beträffande omsättningsskatten på aktier
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 1,
1990/91:Sk423 yrkande 5 och 1990/91:Sk435 yrkande 24,
res. 66 (m, fp, c)

49. beträffande konst och antikviteter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk304,
res. 67 (m)

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning
och fastighetsskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk317 yrkande 5,
1990/91:Sk359 yrkande 2, 1990/91:Sk424 yrkande 19 och
1990/91:Sk672 yrkande 3,
res. 68 (m)
res. 69 (c)

51. beträffande fastighetsskatt för tomträttshavare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 1 och
1990/91:Sk377,
res. 70 (m)

52. beträffande fastighetsskatten för bostäder i byggnader
med huvudsakligen annat ändamål
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk404 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av detaljutformningen av fastighetsskatten,

53. beträffande reparation av småhus och mangårdsbyggnader
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk317 yrkande 3,
1990/91:Sk360, 1990/91:Sk378, 1990/91:Sk388 yrkande 8,
1990/91:Sk396 yrkande 1 och 1990/91:Sk429 yrkande 9,
res. 71 (m)

54. beträffande uthyrning av fritidshus
att riksdagen aslår motion 1990/91:Sk376,

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk303,
1990/91:Sk317 yrkande 6, 1990/91:Sk392, 1990/91:Sk424
yrkande 18 och 1990/91:Sk435 yrkandena 12 och 14,
res. 72 (m)
res. 73 (c)

56. beträffande reavinst på bostadsrätter
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk405,
1990/91:Sk406, 1990/91:Sk407, 1990/91:Sk429 yrkande 1
och 1990/91:Sk435 yrkande 13 hos regeringen begär en översyn
av detaljutformningen av reavinstreglerna för bostadsrätter,
res. 74 (m, c)

57. beträffande reavinst på skogsbruk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk388 yrkande 5,
res. 75 (m, c)

58. beträffande förvärvsskatt vid handel med
hyresfastigheter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 4,
1990/91:Sk433 yrkandena 12 och 15,
res. 76 (v)

59. beträffande konventionell beskattningsmetod för
allmännyttiga bostadsföretag, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk317 yrkandena 1 och 2,
res. 77 (m)

60. beträffande fastighetsskatten för allmännyttan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 16 och
1990/91:Sk367 yrkande 3.
res. 78 (v)

Stockholm den 19 mars 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),
Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s),
Karl Hagström (s), Knut Wachtmeister (m) och Lisbeth
Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av
skattereformen (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Behovet av ett sänkt skattetryck

Som framhålls i motion Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) har Sverige
sedan länge världens högsta skattetryck. För personer i normala
inkomstlägen går nästan två tredjedelar av den totala
arbetsersättningen bort i olika former av skatter och
lagstadgade avgifter. Regeringen hävdar att skattetrycket kommer
att minska något mellan 1990--1991. Detta beror emellertid på
en teknisk omläggning av kommunsektorns rätt till avdrag för
erlagd mervärdeskatt. Det faktiska skatteuttaget stiger 1991
trots att den tillfälliga "arbetsmiljöavgiften" inte längre tas
ut.

Den kraftiga ökningen av skattetrycket sedan 1982 har inneburit
att i stort sett hela ökningen av bruttonationalprodukten har
gått till den offentliga sektorn medan hushållen inte fått någon
egentlig del av tillväxten.

Det höga skatteuttaget minskar de enskilda medborgarnas
valfrihet. Stat och kommun beskattar medborgarna så hårt att de
flesta inte har möjlighet att välja annan vård eller omsorg än
den stat och kommuner erbjuder. När den inte fungerar finns inga
möjliga alternativ. I socialdemokraternas Sverige är det därför
bara de som har råd att själva betala för en inte subventionerad
vård och omsorg som kan slippa köer och välja fritt.

Höga skatter, offentliga monopol och inskränkt valfrihet leder
också till en felaktig fördelning och ett sämre utnyttjande av
de totala resurserna. Tillväxten i ekonomin blir lägre med ett
så högt skattetryck som det svenska. Det sker genom att stora
"skattekilar" uppkommer och snedvrider ekonomiska beslut. Arbete
och sparande blir mindre lönsamt. Enligt vissa studier kan den
ekonomiska tillväxttakten ha påverkats så kraftigt av
skatteuttaget att våra samlade resurser i år är ungefär 100
miljarder kronor lägre än de skulle kunnat vara. Omräknat per
hushåll i genomsnitt blir det drygt 27000 kr.

De höga skatterna och de offentliga monopol de finansierar leder
således till att resurserna utnyttjas sämre och växer
långsammare. Det fortsatta höga skattetrycket är ett hot mot den
framtida välfärden.

Marginalskattereformen var nödvändig. Det var emellertid inte
nödvändigt att finansiera denna genom andra skattehöjningar som
i sig har negativa effekter för samhällsekonomin.
Skattereformens finansiering har lett till högre inflation och
ökat bidragsberoende vilket försvårar den nödvändiga
kostnadsanpassningen. Beskattningen av sparande har skärpts
vilket leder till negativa effekter för sparandeutvecklingen.
Särskilt allvarligt är detta vad gäller det riskvilliga
sparandet som är en grund för utveckling av nya och existerande
företag.

Den skattepolitik moderata samlingspartiet förordar syftar till
att ge enskilda människor möjlighet att själva disponera en
större del av sina inkomster. Därigenom minskar deras beroende
av den offentliga sektorn. Familjer och enskilda skall normalt
kunna leva på sina inkomster och ha möjlighet att förbättra sin
situation genom egna insatser. Skattepolitiken skall också vara
ett viktigt medel för att uppnå de ekonomisk-politiska målen om
god tillväxt, låg inflationstakt och arbete åt alla.

1980-talets socialdemokratiska högskattepolitik måste under
1990-talet ersättas av en moderat skattesänkningslinje.

Huvudlinjen är strävan att successivt och uthålligt sänka det
totala skattetrycket ned mot den nivå som gäller för motsvarande
andra västeuropeiska länder. Riktlinjen skall vara att sänka
skattetrycket med i genomsnitt 1 procentenhet per år under
1990-talet.

Ett successivt sänkt skattetryck måste kombineras med
avreglering och avmonopolisering av den offentliga sektorn.
Medborgarna får därmed möjligheter att välja mellan olika
alternativ. Deras valfrihet ökar samtidigt som den offentliga
sektorns resurser utnyttjas bättre och möjliggör att det som
endast den offentliga sektorn kan ansvara för sköts tillräckligt
väl.

Det skulle, med den angivna riktlinjen, ta mer än ett och ett
halvt decennium att sluta skattetrycksgapet mellan Sverige och
övriga Västeuropa. Ambitionen måste därför vara att, bl.a. genom
en omläggning av den allmänna ekonomiska politiken, åstadkomma
en sådan utveckling att denna uppgift kan klaras snabbare.

Målen för skattepolitiken måste vara bestämda. De konkreta medel
som används och tidtabellen måste däremot utformas efter de
förutsättningar som föreligger i olika skeden. För varje
budgetår måste den kortsiktiga skattepolitiken utformas med
utgångspunkt i den långsiktiga strävan som ovanstående mål är
ett uttryck för.

Den nödvändiga sänkningen av skattetrycket bör genomföras så att
de för samhällsekonomin mest skadliga skatterna sänks i första
hand. Hänsyn måste tas till de krav som den fortgående
europeiska integrationen och utvecklingen i världsekonomin
kommer att ställa på Sverige.

Finansieringen av skattesänkningarna måste få en sådan
utformning att den samhällsekonomiska och statsfinansiella
balansen inte äventyras. Finansieringsbehovet är också avhängigt
av hur produktionen och hushållssparandet utvecklas.
Tyngdpunkten i finansieringen måste vara rationaliseringar i den
offentliga sektorn, besparingar i offentlig verksamhet och
transfereringar i samband med att bidragsberoendet minskar till
följd av sänkta skatter.

Plan för skattesänkningar

Följande skattesänkningar förordas för en tidsperiod som i stort
kan komma att omfatta första hälften av 1990-talet:

Uttaget av statlig inkomstskatt bör efter hand omfatta allt
färre. Utrymme skapas för kommunala skattesänkningar genom
avreglering och avmonopolisering. Inkomstskatteuttaget skall,
genom införande av ett grundavdrag för barn, ske med hänsyn till
försörjningsbörda.

Arbetsgivaravgifterna bör sänkas successivt och
förmånsrelateras, genom att de avgifter som är av ren
skattekaraktär slopas. Inledningsvis bör de mindre avgifter på
sammanlagt nästan 7 procentenheter som tas ut utöver ATP-,
folkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna slopas. I nästa
skede bör i första hand folkpensionsavgiften på 7,45% slopas.
Det bör vidare övervägas att, samtidigt som bruttolönen höjs med
motsvarande belopp, överföra betalningsansvaret för återstående
arbetsgivaravgifter med avdragsrätt till de enskilda löntagarna.

Den särskilda löneskatten på 22,2% bör avskaffas stegvis.

Fastighetsskatten avskaffas successivt och
realisationsvinstbeskattning av bostäder lindras.

Den permanenta avkastningsskatten på allt pensionssparande
avskaffas.

Förmögenhetsskatten bör slopas stegvis. Sambeskattningen av
förmögenheter upphör och den så kallade begränsningsregeln
ändras till 50%. Omsättningsskatten på värdepapper bör slopas.

Realisationsvinstbeskattningen sänks till en nivå som någorlunda
överensstämmer med den europeiska. Full inflationsuppräkning av
anskaffningsvärden införs. Formerna för slopande av
reavinstskatten för längre innehav bör utredas.

Mervärdesskatteuttaget sänks så att det anpassas till vad som
kommer att gälla i EG.

Företagsbeskattningen ändras så att rätt till nuvärdeavskrivning
och avsättning till periodiseringsfonder införs.
Dubbelbeskattningen av aktieutdelning slopas successivt.
Skattereglerna för mindre aktiebolag och egenföretagare ändras
så att nyföretagande och expansion stimuleras. Skatten på
arbetande kapital slopas. Rätten till resultatutjämning och
konsolidering förbättras för egenföretagare. Rätt till kvittning
av underskott mot överskott i andra förvärvskällor eller inkomst
av tjänst återinförs.

Energibeskattningen läggs om så att återstående punktskatter på
energiområdet ersätts med en högre koldioxidskatt. Skatten på
bensin reduceras så att det svenska bensinpriset kommer i nivå
med övriga Europas.

De konkreta skatteförslag för beskattningsåret 1992 (i vissa
fall med ikraftträdande 1991) som redovisas i det följande har
utformats så att de är steg på vägen mot de skattepolitiska mål
som angetts ovan. Tyngdpunkten ligger vid sänkt skatt på
produktion, boende och övrigt sparande. Dessutom sänks
konsumtionsskatten genom att momsen sänks med 1,5 procentenheter
redan den 1 juli i år. De föreslagna skattesänkningarnas storlek
framgår av nedanstående tabell:

HÄR TAS IN TABELLEN I Sk424 s 5 !

Ambitionen är att det återstående utrymmet skall användas för
bredbasiga skattesänkningar i form av antingen
arbetsgivaravgifter eller mervärdeskatt. Utrymmet motsvarar
ungefär 1,5 procentenheter för respektive skatt. Beslut får
anstå tills såväl det internationella läget som
lönemarknadssituationen i Sverige klarnat.

Arbetsgivaravgifterna sänks med 2,09 procentenheter. Till detta
kommer en sänkning på 2,5--3 procentenheter till följd av att en
arbetsgivarperiod införs i sjukförsäkringen.

Den statliga fastighetsskatten minskas med en tredjedel den 1
januari 1992. Realisationsvinstbeskattningen lindras genom att
uppskovsreglerna återinförs och vidgas till att gälla även
bostadsrätter. Anskaffningsvärdet indexuppräknas vid beräkning
av realisationsvinstens storlek.

Den särskilda avkastningsskatten för pensionsfonder sänks med en
tredjedel den 1 januari 1992.

Den särskilda löneskatt som belastar arbets- och
företagarinkomster för pensionärer över 65 års ålder slopas den
1 januari 1992.

Kapitalvinstbeskattningen närmas europeisk nivå genom att
anskaffningsvärdena indexuppräknas vid beräkning av
skattepliktig vinst. Alternativt kan en sänkning av skattesatsen
på den nominellt beräknade reavinsten till 15% övervägas.

Den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten tas tillbaka redan
den 1 juli 1991. Reduceringsreglerna för moms på hotell- och
serveringstjänster återinförs och utvidgas till att omfatta
också mervärdeskatt på inrikes persontransporter.

Förmögenhetsskatten reduceras med en fjärdedel den 1 januari
1992. Skatten på arbetande kapital slopas helt från detta datum.

Omsättningsskatten på värdepapper slopas i sin helhet den 1
april 1991.

Bensinskatten på oblyad bensin sänks med 50 öre den 1 januari
1992.

Det första steget i ett successivt slopande av
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar tas den 1 januari 1992.
Rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot
överskott i andra förvärvskällor eller inkomst av tjänst
återinförs den 1 januari 1992. Ränteavdragsbegränsningen till
70% slopas. Rätt att kvitta reaförluster fullt ut mot i vart
fall reavinster återinförs.

Sammantaget innebär våra förslag en sänkning av skattetrycket
med cirka 27 miljarder kronor vilket innebär en nerdragning av
skattekvoten med cirka 2,2 procentenheter. Räknat per hushåll i
genomsnitt uppgår skattesänkningarna till ungefär 7 200 kr.

Finansiering av skattesänkningarna

Finansieringen av de nödvändiga skattesänkningarna måste få en
sådan utformning att den samhällsekonomiska balansen inte
äventyras. Den bör utformas så att i första hand balansen i
utrikesbetalningarna inte försämras. Detta skulle kunna inträffa
om hushållens disponibla inkomster ökar snabbare än den inhemska
produktionen och används för konsumtion. I den mån en ökad
disponibel inkomst sparas eller motsvaras av en
produktionsökning som kan "betala" för den ökade efterfrågan
behövs därför inga särskilda finansieringsåtgärder.

Hänsyn måste självfallet också tas till det statsfinansiella
utfallet. Den offentliga sektorns finanser får inte utvecklas så
att underskott uppkommer. Detta skall också gälla statsbudgeten
i sig.

I motion Sk424 konstateras att utrymme för de nödvändiga
skattesänkningarna således kan skapas på följande sätt:

Ökad produktion

Den ökade produktion som blir följden av mindre skattekilar vid
ett lägre skattetryck ger utrymme för en större köpkraft. Den
leder också till ökade statsintäkter genom att skatteinkomsterna
ökar. Dessa "dynamiska effekter" kan exempelvis uppkomma genom
ökat arbetsutbud till följd av lägre marginalskatter eller lägre
arbetsgivaravgifter.

Ökat hushållssparande

Det ökade hushållssparande som med stor sannolikhet blir följden
av lägre skattetryck och lägre skatter på sparande minskar den
konsumtionsökning som skulle kunna uppstå till följd av sänkta
skatter. Ett ökat hushållssparande ger således utrymme för
minskat offentligt sparande, vilket är detsamma som sänkt skatt.
Aktiva sparstimulerande åtgärder kan således ge ett väsentligt
utrymme för skattesänkningar.

Rationaliseringar i offentlig verksamhet

De offentliga utgifterna kan nedbringas genom att verksamheten
rationaliseras. Olika undersökningar av skillnader i kostnader
mellan olika kommuner, mellan offentlig verksamhet i Sverige och
andra länder och av erfarenheter i andra länder visar att
utrymmet för rationaliseringsvinster är mycket stort i den
offentliga verksamheten.

Olika undersökningar visar stora skillnader i kostnaderna för
samma slags verksamhet mellan olika kommuner. Det måste
självfallet vara möjligt för kommuner som ligger över den lägsta
kostnaden att minska sina kostnader till en i stort sett
jämförbar nivå. Detta skulle ge stort utrymme för
skattesänkningar.

Minskad rundgång

Direkta neddragningar av den offentliga verksamheten och
offentliga transfereringar kan bland annat ske genom att behovet
minskar till följd av sänkta skatter. Omvänt skapar besparingar
utrymme för sänkta skatter. Om exempelvis skatten sänks kraftigt
för barnfamiljer kan de statliga och kommunala
(skattefinansierade) insatserna minska. Förutom att det leder
till lägre skattetryck medför det större valfrihet och
effektivare användning av resurserna. Man får mer för pengarna.
Självfallet får besparingarna inte utformas på sådant sätt att
medborgarnas trygghet urholkas.

Rättvis inkomstbeskattning

Uttaget av statlig inkomsskatt har minskat väsentligt i samband
med att den av oss moderater sedan länge förespråkade
marginalskattereformen nu genomförts. De kommunala
inkomstskatterna, till landsting, primärkommuner och kyrkliga
kommuner, blir relativt sett ännu tyngre. Flertalet
inkomsstagare kommer enbart att erlägga kommunal inkomstskatt.

Kommunala skattesänkningar

Genomsnittligt för hela landet uppgår kommunalskatten till drygt
31 kr. per skattekrona, det vill säga drygt 31% av inkomsten.
Landsting och primärommuner svarar för större delen av
verksamheten inom sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg m.m.
Genom att dessa verksamheter i princip drivs i monopolform utan
konkurrens har de blivit mindre effektiva samtidigt som
valfriheten för medborgarna starkt begränsats.

Produktiviteten i den offentliga sektorn har, som framgår av
motion Sk424, minskat under de senare decennierna. Genom att
bryta upp de offentliga monopolen och tillåta och stimulera
konkurrens kan valfriheten och effektiviteten öka väsentligt.
Därmed kan också det kommunala skatteuttaget sänkas. En uppgift
för staten är således att genom avregleringar och uppbrytande av
offentliga monopol skapa förutsättningar för kommunala
skattesänkningar.

Justeringar av den statliga inkomstskatten

Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt bör successivt
justeras uppåt så att allt fler undantas från statlig skatt.
Skattesatsen bör efter hand justeras ned till 10 procentenheter
i syfte att undvika allt för stora skillnader mellan olika
skattesatser i inkomstskattesystemet. Därmed minskar intresset
för fortsatt överdriven skatteanpassning och behovet av
särskilda spärregler för exempelvis fåmansföretagare.

Europaanpassad, successivt sänkt mervärdeskatt

Mervärdeskatten i Sverige uppgår 1991 till 25% räknat som
pålägg på varans pris före moms. Under en del av 1990 och hela
innevarande år är mervärdeskattesatsen förhöjd med 1,54% genom
en uppgörelse i riksdagen mellan folkpartiet och
socialdemokraterna.

1991 års skatteomläggning finansierades till stor del genom en
breddning av uttaget av mervärdeskatt så att den också kom att
gälla för flertalet tjänster. De tidigare gällande
reduceringsreglerna för hotell- och serveringstjänster och för
byggande togs bort. Med tanke på den höga skattesatsen försämras
därigenom villkoren för tjänstesektorn. Tjänsteföretagens
produktion kan ofta ersättas med egna insatser från
konsumenterna genom successivt sänkt uttag.

Jämfört med övriga länder har Sverige världens högsta
mervärdeskatt. Det finns visserligen länder med högre
skattesatser, men det är i så fall i ett differentierat system
där vissa varor och tjänster är helt undantagna från moms eller
denna tas ut med en betydligt lägre skattesats.

Det kommer att bli nödvändigt för Sverige att genomföra en
långtgående harmonisering av mervärdeskattereglerna med vad som
kommer att gälla för EG-länderna. EG-kommissionen har tidigare
redovisat två "band" inom vilka mervärdeskattesatserna för olika
typer av varor och tjänster bör ligga. Det ena bandet är
14--20% medan det andra, som är tänkt att omfatta vissa varor
och tjänster som i dag beskattas lägre ligger på 4--9%. Några
formella krav på anpassade mervärdeskattesatser kommer sannolikt
inte att ställas på medlemsländerna i EG och de länder som avser
att ansöka om medlemskap. Till följd av det fria varu- och
tjänsteflödet över gränserna krävs emellertid att
mervärdeskattesatserna, särskilt mellan grannländer, får
någorlunda lika nivå.

Inför deltagandet i den inre marknaden från den 1 januari 1993
måste Sveriges mervärdeskatteuttag anpassas nedåt. Enligt vår
mening bör målet vara att under första hälften av 1990-talet nå
ned till en generell mervärdeskattesats på 18%, räknat som
pålägg. Skattebortfallet -- netto -- kan beräknas till cirka 25
miljarder kronor.

Sänkningen från en mervärdeskattesats 1991 på 25% till en på
18% bör också ses som ett inslag i en politik som syftar till
en väsentligt lägre inflationstakt. Resultatet av en successiv
momssänkning blir att KPI sänks.

Skattsänkningsreserver

Som redan har framgått föreslås i motion Sk424 ett antal
skattesänkningar från den 1 januari 1992 eller tidigare. Utöver
dessa återstår som framgår av motionen ett
skattesänkningsutrymme på 7 miljarder kronor. Med tanke på den
stora osäkerhet som finns i fråga om den ekonomiska utvecklingen
har moderata samlingspartiet valt att nu reservera detta utrymme
i en särskild budgetpost ("Avsett för skattesänkningar") för att
återkomma med förslag som bättre kan anpassas till det
ekonomiska läget. Det utrymme som reserveras motsvarar
exempelvis en momssänkning med 1,5 procentenheter eller en
sänkning av löneskatterna med 1,5 procentenheter. Vi tillstyrker
detta förslag.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371 yrkande
1 och 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16, med
anledning av motion 1990/91:Sk430 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1990/91:Sk427, 1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena
1--4
a) som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om ett successivt sänkt skattetryck, behov och
former för finansiering av de planmässiga sänkningarna av
skattetrycket, förutsättningar för kommunala skattesänkningar,
justeringar av det statliga inkomstskatteuttaget och en
successiv sänkning av mervärdeskatteuttaget samt
b) för budgetåret 1991/92 till Skattesänkningsreserv (nytt
anslag) anvisar 7000000000 kr.

2. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av
skattereformen (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Den skattereform som trätt i kraft den 1 januari 1991 är en stor
framgång för folkpartiet liberalerna.

Ett grundläggande inslag i folkpartiet liberalernas
skattepolitik har under lång tid varit kravet på en kraftig
sänkning av marginalskatten. Detta har nu genomförts i och med
att de flesta inkomsttagare enbart behöver betala kommunal
inkomstskatt. Det nya skattesystemet bygger på systematiska
överväganden med ledstjärnan att så långt möjligt avskaffa
snedvridningar. Skattesatser sänks och olika typer av inkomster
behandlas mer likformigt. Många av de orättvisor som präglade de
gamla reglerna för framför allt kapitalbeskattning försvinner.

Som anförs i motion Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) kommer
skattereformen, framför allt på längre sikt, att leda till
betydande positiva samhällsekonomiska effekter. Genom ett
skattesystem som stimulerar ett bättre utnyttjande av resurserna
skapas en ekonomi med större utvecklingskraft. Därigenom kan den
ekonomiska tillväxten öka och marknadsekonomin fungera bättre.
Det gamla skattesystemet medförde att skattehänsyn styrde
ekonomiska beslut både i hushåll och företag i alldeles för hög
grad. Med det nya skattesystemet kommer samhällsekonomiskt
riktiga signaler att kunna göra sig bättre gällande.

Summan av skatter och avgifter uppgår i Sverige till ca 56% av
bruttonationalprodukten (BNP). Detta brukar uttryckas så att
skattekvoten är 56%. I en internationell jämförelse är detta
den högsta förekommande nivån. Folkpartiet liberalerna anser
också att det är viktigt att planmässigt sänka skattetrycket så
att de för samhällsekonomin mest skadliga skatterna sänks eller
avskaffas först.

Vid en internationell jämförelse av den verkliga belastningen på
företag och hushåll är det viktigt att mäta på samma sätt för
olika länder. T.ex. måste man beakta huruvida
socialförsäkringsavgifter inkluderas i skattekvoten eller ej,
huruvida interna skattebetalningar mellan olika enheter inom den
offentliga sektorn beaktas eller ej samt huruvida utbetalade
förmåner är skattepliktiga eller ej. Dessa faktorer bör beaktas
när man diskuterar skattetrycket.

Samtidigt är de negativa effekterna av ett alltför högt
skattetryck så tydliga och betydande att slutsatsen blir att
skattetrycket måste sänkas. Svenskt näringsliv verkar på en
internationell marknad i konkurrens med företag i länder med
lägre skatter och därmed lägre kostnader.

Vi anser det således både angeläget och nödvändigt att reducera
det svenska skattetrycket med åtminstone 5 procentenheter. Med
det vanliga svenska måttet på skattetrycket innebär detta en
sänkning till ca 50% av BNP.

I de krav på ett sänkt skattetryck, som framförs i fp-motionen,
ingår en diskussion om hur utgiftssystemen kan påverkas. Våra
synpunkter på hur den offentliga verksamheten och
transfereringssystemen måste formeras återfinns i partimotioner
om den offentliga sektorn samt den ekonomiska politiken.

En sänkning av det totala skattetrycket måste i första hand ta
sikte på de skatter som är mest skadliga. Av detta skäl har vi
under många år främst argumenterat för att sänka de extremt höga
marginalskatterna på arbetsinkomster. När detta nu är genomfört
återstår att göra något åt de skatter som därnäst är mest
skadliga.

En faktor av avgörande betydelse är därvid den internationella
ekonomiska integrationen och produktionsfaktorernas ökade
internationella rörlighet. Framför allt kapitalets rörlighet
sätter bestämda gränser för skatteuttaget.

Sverige har, både före och efter skattereformens genomförande,
internationellt sett mycket hög skatt på kapital, både
kapitalinkomster, kapitalvinster och förmögenhet. Det faktum att
kapitalinkomstbeskattningen är nominell innebär dessutom att den
reala skatten är mycket känslig för inflationen. Det är därför
av avgörande betydelse att få ner prisökningstakten. Även med en
lägre inflation är dock kapitalbeskattningen hög. Vi anser
därför att den måste sänkas, bl.a. för att kunna behålla
företagare och företag i Sverige.

I motion Sk430 föreslås i första hand en sänkning av
förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten, främst genom att
avskaffa dessa skatter för det arbetande kapitalet (dvs.
maskiner, byggnader m.m.) i mindre och medelstora företag, samt
ett avskaffande av omsättningsskatten på handeln med företagens
riskkapital. Detta yrkande kommer att behandlas av riksdagen i
annat sammanhang.

Vidare är det angeläget att minska de s.k. skattekilarna så att
utbyte av insatta resurser kan förbättras. En sänkning av
arbetsgivaravgifterna, särskilt den s.k. särskilda löneskatten,
framstår då som särskilt viktig.

Sverige har världens högsta mervärdeskatt. Den skall sänkas till
årsskiftet 1991/92 med 1 procentenhet, men även därefter är den
extremt hög. Det kommer t.ex. inte att vara möjligt att ha så
hög moms när Sverige blir medlem i EG, oavsett vad EG-länderna
formellt kommer överens om i fråga om harmonisering. Alltför
stora skillnader i momsuttag skulle då skapa stora påfrestningar
för gränshandeln.

Med det anförda tillstyrker vi den i motion Sk430 framlagda
strategin i arbetet med att sänka skatterna. De mest skadliga
skatterna -- gårdagens höga marginalskatter på arbetsinkomster
-- har i och med skattereformen sänkts. Nu måste ett steg tas
för att reducera kapitalskatterna, framför allt på företagens
arbetande kapital. Momsen skall sänkas genom att den tillfälliga
höjningen avskaffas 1992. Nästa steg bör bli en sänkning av
arbetsgivaravgifterna, framför allt de som ingår i den särskilda
löneskatten för att förbättra näringslivets konkurrenskraft.
Fortsatta sänkningar av momsen måste också ske, bl.a. för att
reducera skillnaderna gentemot EG.

I vår partimotion om den ekonomiska politiken redovisar vi
förslag till utgifts- och inkomstförändringar som skapar ett
sammanlagt utrymme på ca 6 miljarder kronor att användas för
skattesänkningar nu eller senare. Flera av våra förslag till
minskade utgifter leder till större utgiftsminskningar under
kommande år, men det är uppenbart att ytterligare stora insatser
kommer att krävas för att möjliggöra önskvärda och nödvändiga
skattesänkningar.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen med bifall motion 1990/91:Sk430 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1 och
1990/91:Sk424 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1990/91:Sk424 yrkandena 2, 5, 7, 9 och 16, 1990/91:Sk427,
1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk435 yrkandena 1
och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 godkänner de
riktlinjer som anförs i reservationen för den framtida
skattepolitiken.

3. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av
skattereformen (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skatteomläggningen

Skattesystemet ska främja följande mål:

Skatt efter bärkraft
Arbete och företagande
Sparande och decentraliserat ägande
God miljö och resurshushållning
Sänkning av den totala skattekvoten

Det sista steget i den beslutade omläggningen av det svenska
skattesystemet har nu genomförts. Behovet av en omläggning har
länge framstått som uppenbart. Centerpartiet har aktivt verkat
för genomförandet av flera av de grundläggande principerna. Det
gäller bl.a. lägre skattesatser för arbetsinkomster, förhöjt
grundavdrag för lägre inkomstlägen, enhetlig kapitalbeskattning
-- dvs. samma procentsats för beskattning av inkomsträntor som
för avdrag för utgiftsräntor -- och huvuddragen i
företagsbeskattningen m.m.

Centerpartiet har framför allt invändningar mot finansieringen
av skatteomläggningen. Samhällsekonomiska och
fördelningspolitiska skäl talar för en differentiering av
mervärdeskatten. Vi har således konsekvent motsatt oss den höjda
mervärdeskatten inom bygg- och bostadssektorn, liksom införande
av mervärdeskatt på energi, kollektivtrafiken och för utspisning
och övernattning. Vi har också föreslagit att mervärdeskatten på
mat sänks. Om våra förslag genomförts skulle omläggningen ha
fått en mera fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en
betydande rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat undvikas,
liksom ett ökat inflationstryck vilket riskerar att urholka den
nu beslutade skatteomläggningen.

Vi anser att samhället vinner på att skattesystemet har en
fördelningspolitisk profil. Den indirekta beskattningen på mat
och boende måste sänkas kraftigt, så att samhället slipper en
ständigt återkommande kompensationskarusell. När det t.ex.
gäller hotell- och restaurangsektorn och turistsektorn har en
minskad omsättning medfört att den höjda mervärdeskatten
sannolikt inte lett till något nettotillskott till
finansieringen, snarare tvärtom.

EG-anpassad mervärdeskatt

Harmonisering med EGs regler är i dag aktuellare än någonsin.
Alla EG-länder har lägre moms än Sverige. De flesta har också
mervärdeskatten differentierad med lägre skatt på bl.a.
livsmedel, boende och persontransporter. Inom EG pågår ett
harmoniseringsarbete, som syftar till en högmomskategori i
intervallet 14--20% och en lågmomskategori i intervallet
4--9%. I det senare intervallet ingår moms på livsmedel.
Persontransporter har i de flesta fall 0% moms. Allt detta
talar för att Sverige bör anpassa sig till en differentierad
moms med bl.a. sänkt moms på maten.

Skattetrycket skall sänkas

Vi anser i likhet med vad som anförs i centerpartiets motion om
den ekonomiska politiken att skattetrycket på sikt måste sänkas.
Det är inte nyttigt för ett land att ha ett högt skattetryck.
Skatteomläggningen har inneburit ett förhöjt skattetryck men
framför allt har den inneburit en höjd inflation, vilket är
mycket illa för ett land med ett så högt kostnadsläge som
Sverige.

Skattetrycket kan sänkas genom generella sänkningar men också
genom sänkning av vissa skatter. Eftersom marginalskatterna nu
sänkts kraftigt är det nödvändigt att inrikta skattesänkningarna
på en sänkning av mervärdeskatten. Med tanke på att
bostadskostnader och matkostnader har en så stor betydelse för
människors försörjningsförmåga, framför allt för människor med
låga inkomster och pensioner, anser vi att skattesänkningen ska
inledas genom en differentiering av mervärdeskatten inriktad på
sådan nödvändig konsumtion. Vi anser att det är enda sättet att
åstadkomma en dämpning av det höga kostnadsläget och en
minskning av bidragsbehovet och rundgången i samhället.

Nödvändiga åtgärder

När vi nu kan se effekterna av de genomförda förändringarna
visar de sig i allt väsentligt överensstämma med de av oss
gjorda bedömningarna. Boendekostnaderna har t.ex. radikalt
skjutit i höjden, kostnaderna för kollektivtrafiken likaså.
Höjningarna slår givetvis hårdast mot de grupper som tjänar
minst på sänkningen av arbetsinkomster.

Som framhålls i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) är det
angeläget att snarast rätta till de skadeverkningar som
omläggningen medfört och medför. Vi upprepar därför förslaget om
sänkt mervärdeskatt på livsmedel. Vi kräver också sänkt
mervärdeskatt på byggande och boende. Detta yrkande behandlas av
utskottet i annat samanhang.

En annan huvudinvändning som vi i centerpartiet har haft mot
omläggningen är att den medför att arbetsfrånvaro stimuleras
framför arbetsnärvaro. Detta sker framför allt genom
försämringar i avdrag för arbetsresor liksom resor med egen bil
i tjänsten men också genom sociala avgifter på ersättningar för
kostnader i samband med arbetsnärvaro. Också dessa bedömningar
besannas nu i den verklighet som vi upplever dagligdags. Vi
upprepar därför i stort våra tidigare förslag även på detta
område.

När det gäller pensionärerna upprepar vi kravet på en utredning
om höjd grundpension i en särskild motion som också behandlas i
annat sammanhang.

Självklart medför justeringar av redan genomförda förändringar
svårigheter. Vi upprepar därför inte alla våra tidigare förslag.
Vi bedömer emellertid att de flesta av våra krav är så
samhällsnyttiga att svårigheterna får godtas. Dock avstår vi
från att kräva ett återinförande av sparavdrag då detta skulle
komplicera nu beslutade förändringar i allt för stor
utsträckning. Vi anser emellertid att det måste införas andra
sparstimulanser för att samhällets krav på ökat sparande skall
kunna uppfyllas, bl.a. i form av skattefri avsättning till
personliga investeringskonton.

Inom företagsbeskattningen återkommer vi bl.a. med förslag om en
begränsad kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och inkomst av
näringsverksamhet. Vårt förslag om slopad
förmögenhetsbeskattning av i företag arbetande kapital kommer
att behandlas i annat sammanhang.

Skatteskalan

Centern har i stort sett ställt sig bakom den nu beslutade
skatteskalan. Vi anser emellertid att det inflationsskydd som nu
har beslutats är för kraftigt tilltaget, speciellt med tanke på
de löneökningar som skett under senare år. Vi manade också till
stor försiktighet med indexering av statsfinansiella
angelägenheter i vår motion om skatteomläggningen i juni förra
året. Vi hävdade redan då att indexering av skatteskalan utöver
konsumentprisindex löpande måste följas och utvärderas. Vi
finner att vår inställning var riktig och föreslår därför att
skatteskalan endast indexeras utifrån konsumentprisindex.

Analys och utvärdering

Centern har åtskilliga gånger pekat på nödvändigheten av en
betydligt djupare analys av skatteomläggningens effekter på
vissa områden än vad regeringen hittills presenterat. Det är ett
faktum att regeringen har tvingats dra tillbaka alternativt
ändra en rad tidigare fattade beslut. Dessa förändringar har
regeringen tvingats till på grund av att verkligheten gjort sig
gällande och underkänt delar av skatteomläggningen sådan den
sammansattes av majoriteten av socialdemokrater och
folkpartister.

Inte minst med tanke på att redan uppkomna negativa effekter
strider mot mål som riksdagen tidigare har beslutat om krävs det
krafttag från regeringen. Det behövs ytterligare analyser och
skyndsamma förslag om ändringar och åtgärder där det visar sig
att skatteomläggningens samhällsekonomiska effekter är negativa.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkandena 1
och 30 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1
och 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16,
1990/91:Sk427, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433
yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om skatteskalans indexering och om analyser av skattereformen
och nödvändiga åtgärder med anledning av skattereformen.

4. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av
skattereformen (mom. 1)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Inledning

Vänsterpartiet verkar för en rättvis skattepolitik. Det innebär
ett skattesystem som utgår från principen om skatt efter
bärkraft. I motion 1989/90:Sk81 redovisade vänsterpartiet
förslag för hur skattesystemet borde reformeras. Vänsterpartiet
står fast vid de principer som redovisades i den motionen.

Vänsterpartiet har inte accepterat principerna bakom
skattereformen. Framför allt är det tre områden som går på tvärs
med en rättvis fördelningspolitik. För det första
höginkomsttagarnas stora skattesänkningar i jämförelse med de
lågavlönade. För det andra finansieringen, som drabbar boendet
och kollektiva transporter särskilt hårt, och för det tredje den
låga företagsbeskattningen.

Då vänsterpartiets skattealternativ fått avslag av den majoritet
som råder till nästa val har vi inte i år upprepat samtliga våra
förslag. Vi redovisar i stället grundläggande principer för hur
vänsterpartiet vill reformera skattesystemet samt lägger förslag
inom områden där det är särskilt motiverat med omedelbara
förändringar.

Vänsterpartiets utgångspunkt för skattepolitiken är följande:
Skatterna skall finansiera de offentliga utgifterna.
Skatterna skall utjämna skillnader i inkomster och förmögenhet.

Vänsterpartiet menar att en reform för ett rättvist skattesystem
skall utgå från följande principer:

Ökad skatt på produktionen. Frågan om skatt på företagens
nyttjande av produktionsresurser bör prövas vidare.
Nya finansieringsformer för kommunsektorn, sänkta och utjämnade
kommunalskatter. Detta förutsätter en bättre kommunal
skatteutjämning och ökade statsbidrag till kommunsektorn, liksom
en breddad skattebas för kommunerna.
Mindre skatt på arbete, progressiva inkomstskatter med riktmärke
att normala inkomster inte träffas av en högre marginaleffekt än
ca 50%. För verkliga höginkomsttagare kan ett
marginalskattetak på ca 70% vara rimligt.
Ökad skatt på kapital. På sikt skall rätten till skatteavdrag
för ränteutgifter avskaffas. Detta förutsätter ett nytt system
för boendefinansiering. Sparande gynnas genom att ränteavdrag ej
medges. Kapitalinkomster beskattas efter progressiv skala.
Skattesystemet bör grundas på reala principer. En real
kapitalbeskattning gör att skalan kan höjas och sparandet kan
skyddas mot inflation.
Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror och
slopad moms på mat. De indirekta skatterna kan då breddas och
omfatta fler tjänster och varor.
Skatten på energi utformas efter miljöpolitiska mål.
Energiskatterna utgör en del av den samlade skattebasen, medan
miljöavgifter viks för satsningar inom miljöområdet.

Kritik mot skattereformen

Den skattereform som trätt i kraft 1991 och som utgår från en
politisk uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet bör rivas
upp och justeras i enlighet med principen skatt efter bärkraft.

Att minska marginaleffekterna för inkomsttagare i låga eller
normala inkomstlägen var och är riktigt. Att skapa rakare och
mer enhetliga regler som minskar möjligheterna till
skatteundandragande är bra, sänka skatten på arbete och öka
skatten på kapital är utmärkt.

Men det är inte rimligt att gå från en ytterlighet till en
annan. Det var inte nödvändigt att gå från uppemot 50% i
marginalskatt för låginkomsttagare som tjänar 100000 kr. om
året, till endast 50% i marginalskatt för dem som tjänar
100000 kr. i månaden.

Det hävdas ibland att Sverige genom skattereformen fått ett rakt
och enhetligt skattesystem där de flesta skatter tas ut med
30%. Men talet om det enhetliga skattesystemet på 30% är i
mångt och mycket en myt.

Inkomstbeskattningen blir 30% för de flesta inkomsttagare om
kommunalskatterna sammantaget råkar vara 30%. Skillnaderna
mellan högsta och lägsta kommunalskatt varierar i själva verket
med mellan 6 och 7 kr.

Kapitalbeskattningen sägs bli 30%. I verkligheten finns en rad
undantag som ger lägre skatt, t.ex. för allemansfonder,
pensionsfonder och reavinster, dessutom finns specialregler som
sänker skattesatsen för aktier. Allt detta gör att det är lika
riktigt att tala om 30% i kapitalbeskattning som undantaget i
stället för regeln.

Företagsbeskattningen sägs vara 30%. Genom införandet av den
särskilda skatteutjämningsreserven ligger det effektiva
genomsnittliga skatteuttaget på ca 20%.

Vänsterpartiet förespråkar en strikt kapitalbeskattning på
30%. Vänsterpartiet vill ha en företagsbeskattning på 30%
utan särskild skatteutjämningsreserv, så att företagsskatten
verkligen blir 30%. Även det är en internationellt sett låg
inkomstbeskattning av företag.

Vänsterpartiet menar att det är rimligt att ha en
inkomstbeskattning som ger högre marginaleffekter än 50% för
höginkomsttagare. Vänsterpartiet har föreslagit 60% vid en
årsinkomst på 240000 kr. och 70% vid 300000 kr.
Vänsterpartiet kan diskutera justeringar av skiktgränserna, men
nuvarande 50% som högsta gräns ger sneda fördelningseffekter.
Vi kan inte godta att den som tjänar ca 150000 kr. får en
skattesänkning på ca 10000 kr., medan den som tjänar det
dubbla, dvs. 300000 kr., får en skattesänkning på det
tredubbla, det vill säga ca 30000 kr. Avsikten är att denna
snedfördelning skall avhjälpas genom andra åtgärder,
avdragsbegränsningar etc. Slutomdömet torde dock -- nu liksom
tidigare -- bli att höginkomsttagarna kommer att vinna mest på
omläggningen, medan man finner de flesta förlorarna bland
låginkomsttagarna.

Särskilt kvinnorna kommer att förlora på skattereformen. Detta
eftersom merparten av låginkomsttagarna är kvinnor. Det finns
från regeringens sida en förhoppning om att skattereformen
kommer att leda till ett ökat arbetsutbud från kvinnornas sida,
från deltid till heltid.

Denna förhoppning visar brist på kunskaper om vilka faktorer som
styr kvinnors lönearbete. För det första har kvinnorna ofta så
låga löner, att även ett heltidsarbete ligger under gränsen där
skattelättnaderna får påtaglig effekt. Det extra grundavdrag som
införts ger för många enbart kompensation för de skattehöjningar
som gjorts i syfte att finansiera skattereformen.

En utökning av kvinnornas arbetstid ställer andra krav på
samhället, bl.a. i fråga om utbyggd barnomsorg, bättre
kollektivtrafik och en större tillgång till heltidstjänster.

Det kan visa sig att "Århundradets skattereform" också blir
"Århundradets kvinnofälla".

Regeringen har tillsatt en särskild kommitté för att göra en
fördelningspolitisk utvärdering av skattereformen. I proposition
1989/90:110 fanns inga särskilda överväganden om hur
skattereformen skulle påverka kvinnornas ekonomiska situation. I
propositionen om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet
fastslogs en rad krav. Bl.a. skall statliga utredningar i ökad
utsträckning analysera sina förslag ur jämställdhetsperspektiv.
Så har ej skett i skatteutredningarna och inte heller i
regeringens proposition 1989/90:110 om reformerad
inkomstbeskattning.

Den kommitté som skall utvärdera de fördelningspolitiska
konsekvenserna av skattereformen bör därför ges direktiv om att
särskilt beakta skattereformens resultat för inkomstfördelningen
mellan könen.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk427 och
1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna
1990/91:Sk371 yrkande 1, 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7,
9 och 16, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk435 yrkandena 1
och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 godkänner de
riktlinjer som anförs i reservationen för den framtida
skattepolitiken samt som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i reservationen om en fördelningspolitisk
utvärdering av skattereformen ur jämställdhetsperspektiv.

5. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av
skattereformen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Angående skattesystemet och den ekonomiska politiken

1 Behovet av ett annorlunda skattesystem

Vid den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen, som
riksdagen beslutat om och som nu har trätt i kraft, missade
utskottets majoritet ett utmärkt tillfälle att introducera ett
skattesystem som kunde ha givit positiva effekter inom
miljöpolitik, fördelningspolitik och regionalpolitik. Inte
heller i nu föreliggande betänkande har utskottsmajoriteten
korrigerat de brister som det förra beslutet innebar.

Jag anser att nuvarande skattesystem är otillfredsställande både
som styrmedel inom miljöpolitiken och ur fördelningspolitisk
synpunkt. Det bör därför omarbetas radikalt.

Miljöpartiets förslag på skatteområdets huvudsakliga delar
redovisas i motionerna Sk627 och Sk708 av Inger Schörling m.fl.
(mp). Nu behandlas endast vissa delar av dessa motioner. Viktiga
frågor, bl.a. på den indirekta beskattningens område, kommer att
tas upp i annat sammanhang.

2 Gröna ideologiska utgångspunkter

2.1 Hushållning

Den gröna rörelsen har uppstått som ett resultat av ökad insikt
om världens utveckling. Speciellt arbetar miljöpartiet de gröna
politiskt för ett samhälle som lever i ekologisk balans med
miljön. Partiets konkreta handlingsprogram kan härledas ur fyra
solidaritetsbegrepp:

solidaritet med naturen och de ekologiska systemen
solidaritet med kommande generationer
solidaritet med utsatta grupper inom Sverige
solidaritet med människorna i u-länderna

Vår generation har ansvar för att föra livet vidare, för att ge
kommande generationer minst lika stora möjligheter som vår egen
att leva bra på jorden. Det viktigaste målet för politiken är
att trygga livsförutsättningarna för nuvarande och kommande
generationer inom de ekologiska ramarna. Särskilt viktigt är det
att man har detta mål för ögonen vid utformandet av den
ekonomiska politiken.

I kontrast mot en sådan målsättning har vår generation
misshushållat med resurser, smutsat ner miljön och prioriterat
kortsiktigt ekonomiska värden. Egentligen är detta en
fortsättning av en utveckling som fortgått under några sekler,
men det är först i våra dagar som de allvarliga konsekvenserna
blivit tydliga.

2.2 Ekologiska och sociala ramar

Utgångspunkten för miljöpartiets ekonomiska politik är att vi
människor måste hushålla med resurserna inom ramarna för vad som
är ekologiskt möjligt så att livsvillkoren skall kunna tryggas
såväl för nuvarande som för kommande generationer. Speciellt är
följande viktigt när det gäller beskattningen:

Konsumtionen av ändliga resurser måste avpassas så att vi inte
nu förbrukar de resurser som framtida generationer skall leva
av.

Även användning av förnybara resurser måste hållas inom
förnyelsens ramar.

Föroreningen av mark, vatten och luft måste begränsas så att
naturen åter kan fungera i balans och återvinna sin naturliga
reningsförmåga.

Människors möjlighet att skapa ett liv med hög livskvalité bör
vara stor; detta gäller även ekonomiskt svaga grupper i vårt
eget och i andra länder.

Därför är miljön det primära när det gäller de indirekta
skatterna och låglöneprofilen det primära när det gäller
inkomstskatten.

2.3 Motiv för ändring av nuvarande skattesystem

Det finns två utbredda, men felaktiga uppfattningar om
relationen mellan ekonomisk tillväxt och livskvalité.

Den ena missuppfattningen är att ekonomisk tillväxt sådan den
avspeglas i bruttonationalproduktens ökning alltid leder till
högre materiell standard för medborgarna, den andra är att högre
materiell standard leder till högre livskvalité.

Det börjar bli klart för allt vidare kretsar av politiker och
ekonomer att bruttonationalprodukten är ett otillräckligt mått
på välståndet i ett land och hos dess medborgare. Miljöpartiet
de gröna anser det mycket angeläget att få fram bättre mått än
BNP för att mäta vad som verkligen är viktigt för ett lands och
dess medborgares välbefinnande. Exempelvis inkluderar det av FNs
utvecklingsprogram föreslagna måttet på mänsklig utveckling
såväl inkomst per capita som läskunnighet och förväntad
livslängd. Med detta mått ligger Sverige på andra plats bland
världens länder, medan om endast inkomst per capita räknas
ligger Sverige på sjätte plats. Jag menar att även tillgångar
som ökad fritid och ökad kontakt inom familjer borde inkluderas
för att mäta livskvalitén hos ett folk.

Den andra missuppfattningen, nämligen att livskvalité kan mätas
av materiell standard är ett arv från 1960-talet, då folk i
allmänhet faktiskt trodde detta. Med en allt visare syn på
livets värden har en omvärdering börjat. Detta ligger i linje
med miljöpartiets ideologi.

2.4 Beskattningens effekter för miljön

Skatter skall användas som styrmedel för att motverka
misshushållning med resurser och miljö. Skatter på ändliga
råvaruresurser måste höjas kraftigt för att minska
överflödskonsumtionen av dessa. Miljöskatter och avgifter på
miljöfarliga utsläpp m.m. måste också införas i större
utsträckning och på ett mer konsekvent sätt. Den del av
inkomsterna från sådana skatter som förväntas bestå under lång
tid framåt bör användas till att sänka skatter på
arbetsinkomster, både den direkta inkomstskatten och
arbetsgivaravgifterna. En sådan överflyttning av skattebördan
från skatt på arbete till skatt på naturresurser och
miljöutsläpp gynnar en miljö- och resursvänlig konsumtion.

Det skall kosta att smutsa ner miljön eller att utarma
resurserna. Det skall kosta så mycket att nedsmutsningen minskar
drastiskt och att ett hushållande samhälle skapas.

En betydande del av inkomsterna från höjda skatter på ändliga
råvaror och på miljöutsläpp ger emellertid endast intäkter i ett
kort tidsperspektiv. Eftersom syftet med skatterna är att minska
resursförbrukning och utsläpp, kommer en del av
skatteinkomsterna att falla bort i takt med att detta verkligen
sker. Den delen av skatteinkomsterna kan inte användas för den
långsiktiga budgeten utan bör i stället utnyttjas för nya
investeringar i miljövänlig teknik. Sådana satsningar bör avse
järnvägsinvesteringar, utveckling av teknik för energisparande
samt utnyttjande av förnybara energikällor.

2.5 Beskattningens effekter för människor

2.5.1 Fördelningseffekter

Skatterna bör användas som fördelningspolitiskt instrument.
Detta har även tidigare varit syftet, men metoderna för att få
fram ett utjämnande skattesystem har inte varit optimala. Det
krävs för det första ett regelsystem som försvårar
skatteundandragande. För det andra skall skatteskalan ha en god
låglönestruktur, dvs. de som har höga inkomster skall betala hög
skatt och de som har små inkomster skall ha lägre skatt och
därtill eventuellt bidrag. Det skall finnas valfrihet att leva
med en låg formell arbetsinsats för den som är beredd att
acceptera låg materiell standard.

Enligt de riktlinjer för beskattning som miljöpartiet de gröna
antagit skall kapitalvinster beskattas minst lika hårt som
arbetsinkomster. Detta är särskilt viktigt från
fördelningspolitisk synpunkt. Hittills gällande skatteregler har
gjort det alltför lätt för personer med stora kapitalvinster att
undvika eller minska sin beskattning. Löntagare som inte har
samma möjligheter har fått bära en orättvist stor del av
skattebördan. Detta är inte endast orättvist, det är också
omoraliskt att skatteundandragande skall vara en lönande
sysselsättning.

2.5.2 Dynamiska effekter av ändrade skatteregler

När jag nu yrkar på en sänkning av den direkta skatten på arbete
och samtidigt vill öka beskattningen av kapitalinkomster,
energi, transporter och konsumtion är det för att ge människor
valfriheten att handla på ett ansvarsfullt sätt, på ett sätt som
grundar sig på förståelse av livskvaliténs förutsättningar. I
stället för att öka sitt lönearbete och därigenom driva upp sin
materiella standard, skall man kunna välja ökad fritid och ökade
insatser inom den informella sektorn, dvs. ägna mer tid åt
familj, åt att hjälpa medmänniskor och åt andra obetalda
sysselsättningar. Detta minskar penningekonomins betydelse till
förmån för ökad livskvalité och ökad självtillit.

Det förväntades att människors handlingsmönster skulle ändras
vid skattereformen. Man räknade med två motverkande dynamiska
effekter av en sänkning av marginalskatten:

Inkomsteffekten: människor kan välja mer fritid genom att en
kortare arbetstid ger oförändrad nettoinkomst samtidigt som man
själv kan minska effekten av höjningen av indirekta skatter
genom en livsföring som hushållar med knappa resurser.

Substitutionseffekten: människor kan anse det lönt att öka sin
insats av lönearbete eftersom de får behålla mer av
extraförtjänsten. De kan därvid öka sin konsumtion.

Bägge dessa effekter är dynamiska, dvs. de är ändringar som sker
som en reaktion på förändringarna av skattereglerna. Där den
första effekten överväger får man en ökning av livskvalitén, där
den andra effekten överväger ökas den materiella förbrukningen.

Medan de för skattereformen ansvariga partierna ansåg att
substitutionseffekten skulle överväga var det miljöpartiets
uppfattning att människors ökande förståelse för livets värden
skulle innebära att inkomsteffekten i själva verket överväger.
Hittills har inga signifikanta förändringar kunnat påvisats,
vilket kan bero på att de två effekterna tagit ut varandra. Det
kan dock vara för tidigt att redan dra dessa slutsatser.

2.5.3 Regionala effekter av ändrade skatteregler

Miljöpartiet de gröna har målsättningen att människor skall
kunna leva med hög livskvalité såväl på landsbygden som i
tätorterna. Denna målsättning måste dock kombineras med de
miljömässigt motiverade kraven att minska den industriella
överhettningen och det totala transportarbetet. Skattepolitiken
bör medföra en ökad belastning på bilismen i både tätort och
glesbygd samt en minskning av de skattemässiga subventionerna av
boendet. Den avvägning vi syftar till i våra detaljerade förslag
skall vara både rättvis och konsumtionsbegränsande.

3 Principer i miljöpartiets skattepolitik

3.1 Det totala skattetrycket

Höga skatter betyder stark centralstyrning och
maktkoncentration. Detta strider mot miljöpartiets krav på
decentralisering, gräsrotsdemokrati och stor frihet för enskilda
medborgare. Ett lägre skattetryck möjliggörs på sikt av de
positiva effekterna av den gröna politiken: ökad informell
omsorg, minskat vårdbehov, minskat behov av miljöåtgärder.

En höjning av det totala skattetrycket på kort sikt kan endast
accepteras om avsikten är att förbättra miljön och hushållningen
med resurser. Strävan på lång sikt skall vara att sänka det
totala skattetrycket.

Angående fördelningen av skatterna mellan kommunal skatt och
statsskatt anser vi att det kommunala skatteuttaget borde spela
större roll än det statliga eftersom ett mer lokalt
ansvarstagande är nödvändigt. Av samma anledning anser vi att
staten inte skall genom skattestopp och liknande reglera den
kommunala handlingsfriheten.

3.2 Skatt på arbetsinkomster

Beskattningen skall ge en jämnare fördelning av disponibla
inkomster än i dag. Målet för den ekonomiska politiken bör dock
vara att främja en jämnare fördelning redan av bruttoinkomster.

Miljöpartiet de gröna anser att arbetsgivaravgifterna skall
sänkas. Samtidigt skall energi- och råvaruskatter höjas. Detta
innebär delvis en skatteväxling där skatten i vårt förslag tas
på råvaror och andra ändliga resurser i stället för på arbete.

Arbetsgivaravgifterna skall differentieras regionalt för att ge
glesbygden en bättre konkurrenssituation.

Löneförmåner bör beskattas till verkliga värdet. Att som nu ge
en förtäckt lönedel, exempelvis i form av lågt beskattade
firmabilar, gynnar endast en konsumtion som annars kanske skulle
ha betraktats som onödig.

Miljöpartiet de gröna föreslår minskade avdragsmöjligheter bl.a.
för bilresor. Avdraget föreslås vara oberoende av vilket
transportmedel man i själva verket använder. Det kan aldrig vara
rätt att gynna valet av bil jämfört med kollektivtrafik. Dock
har vi i våra förslag även beaktat förhållandena i sådana bygder
som saknar underlag för kollektivtrafik.

3.3 Skatt på konsumtion

Tanken bakom beskattningen av konsumtion är att skatten dels
skall vara en inkomstkälla för staten, dels ha en styrande
verkan. Nödvändig konsumtion skall beskattas lågt medan för
umbärliga varor skatten skall höjas i motsvarande mån. Speciellt
i fråga om mervärdeskatten vill vi att basmat skall vara befriad
från sådan skatt. Detta skall kompenseras med höjning av skatten
på övriga varor. Kultur bör inte beskattas.

3.4 Skatt på kapitalinkomster

Skatten på kapitalinkomster skall vara minst lika hög som på
arbetsinkomster. Detta villkor uppfylls vid normal inflation av
en 30% skatt på kapitalvinster. Den alltför frikostiga
avdragsrätten för realisationsförluster och räntor föreslås dock
begränsad. Härvidlag måste ränteavdragen för boende fasas ut i
långsam takt eftersom många blivit beroende av de direkta och
indirekta subventioner som hittills understött bostadssektorn.

4 Slutsats

Med hänvisning till vad som ovan framförts anser jag att
skattesystemet bör förändras så att det blir ett verksamt
instrument inom miljöpolitiken, inom fördelningspolitiken och
inom regionalpolitiken.

Förslagen i utskottets betänkande medför inte dessa egenskaper.

Vad jag här har anfört innebär att jag tillstyrker motion Sk627
av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkandena 1--4. Jag återkommer i
annat sammanhang till övriga yrkanden i denna motion och till
motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp).

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering
av skattereformen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena
1--4 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1,
1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16, 1990/91:Sk427,
1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2 och
1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i reservationen om skattens funktion i
miljöpolitiken och fördelningspolitiken och om dynamiska och
regionala effekter av skattepolitiken.

6. Skattepolitiken och Sveriges förhållande till EG (mom. 2)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet motsätter sig ett svenskt medlemskap i EG. Men
oavsett om Sverige blir medlem i EG eller ej, kommer det att
finnas ett konkurrenstryck för att "harmonisera" skatteuttaget.
Det gäller bl.a. mervärdebeskattningen och kapitalbeskattningen.
De aktörer som styr kapitalströmmarna kommer att söka efter
bästa möjliga skatteförhållanden.

Samma tryck finns ej inom inkomstbeskattningen och den del av
kapitalbeskattningen som utgör fastighetsbeskattningen. På
företagsskattesidans inkomstbeskattning råder snarast motsatt
förhållande, det vill säga Sveriges mycket låga
företagsbeskattning gör det attraktivt att skatta av vinster i
Sverige.

Tanken på ett EES-avtal, dvs. avtal om ökad europeisk ekonomisk
integration, stöds av vänsterpartiet om vissa villkor kan
uppfyllas. Ett sådant avtal förutsätter någon typ av samordning
inom mervärdebeskattningen för att undgå s.k. tekniska
handelshinder vad gäller export och import av varor och
tjänster.

EGs momsdirektiv innebär också att momsen differentieras.
Således är t.ex. lägre moms på mat eller till och med slopad
matmoms fullt i enlighet med EGs riktlinjer. Vidare finns det
propåer inom EG om en högsta momssats på ca 20%.

En sådan generell sänkning kan Sverige få svårt att klara med
bibehållna ambitionsnivåer för en generell välfärdspolitik.
Vänsterpartiet har dock inga principiella invändningar mot en
reducerad mervärdebeskatting, om detta kan finansieras med andra
åtgärder, t.ex. ökad beskattning av företagsvinster,
fastighetskapital, eller en återgång till ett mer progressivt
inkomstskattesystem.

Vänsterpartiet kan aldrig acceptera regler som innebär att en
anonym byråkrati, eller några ministrar i Bryssel, ges kontroll
över den svenska skattepolitiken. Den svenska riksdagens roll
att utöva beskattningsrätten får aldrig överlåtas till ett
Europaparlament.

Riksdagen bör -- med bifall till motion Sk433 i denna del -- ge
regeringen till känna dessa riktlinjer vad gäller
skattepolitiken och EG-frågan.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande skattepolitiken och Sveriges förhållande till
EG
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 28
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om skattepolitiken och Sveriges förhållande till
EG.

7. Schablonavdraget i tjänst (mom. 3)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi anser fortfarande att schablonavdraget skall sänkas i stället
för höjas. Detta avdrag ges oavsett kostnadsbelastning eller ej
och bör därför hållas på en relativt låg nivå, annars uppstår en
snedvridande orättvisa gentemot alla med höga arbetskostnader.
Vi föreslår därför att schablonavdraget sänks till 2000 kr.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande schablonavdraget i tjänst
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande 2
antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att orden "4000 kronor" i 33§ 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot "2000
kronor".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första
gången i fråga om 1993 års taxering.

8. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

En av de flesta omfattad skattepolitisk princip är att
skatteuttaget skall ske med hänsyn till bärkraft. Detta innebär
bl.a. att inkomstbeskattningen måste utformas på ett sådant sätt
att skatteuttaget relateras till inkomsttagarnas
försörjningsbörda. Familjer med olika antal barn har självfallet
olika stor förmåga att betala skatt, eftersom familjens totala
kostnader varierar med antalet barn. Inkomstbeskattningen måste
därför reformeras i syfte att skapa rättvisa för barnfamiljerna.

För att hänsyn till försörjningsbördan skall tas vid
beskattningen bör ett grundavdrag för barn vid den kommunala
beskattningen införas. Storleken beräknas med utgångspunkt i att
nödvändiga kostnader för barnens konsumtion (med avräkning för
direkta bidrag) skall undantas från beskattning.

Vi tillstyrker således motion Sk424 i denna del (yrkande 6).
Därmed är också motionerna Sk393 och Sk435 i motsvarande del
tillgodosedda.

Avdraget för underhållsbidrag har stor betydelse för den
enskildes ekonomi, vilket bl.a. framgår av att beslutet att
slopa avdragsrätten kombinerats med en allmän nedsättning av
underhållsbidragen. Till detta kommer att skatteförmågeprincipen
medför att extra kostnader till följd av att föräldrar inte bor
tillsammans i vart fall delvis bör vara avdragsgilla.

Vi anser därför att avdragsrätten för underhållsbidrag bör
återinföras. Regeringen bör återkomma med ett förslag om den
närmare detaljregleringen av denna åtgärd.

Vi tillstyrker således motion Sk393 i denna del (yrkandena 1 och
2). Därmed är även övriga motionsyrkanden om barnavdrag m.m.
helt eller delvis tillgodosedda.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk393
yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk424 yrkande 6 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk366,
1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393 yrkande 4 och 1990/91:Sk435
yrkandena 6 och 8 samt med avslag på motion 1990/91:Sk435
yrkande 7 hos regeringen begär förslag till barnavdrag i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

9. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut att avskaffa skattereduktionen för
ensamstående med barn strider enligt vår mening mot en samlad
utredningsmajoritets uppfattning om att de ensamstående
kompenseras på något sätt. Föredragande statsrådet hänvisade
till att stödet till ensamföräldrarna skulle tas upp vid
beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande. Något
sådant förslag har dock ännu inte lagts fram. Följden är att
ensamstående med barn får en försämring i sin ekonomiska
situation samtidigt som skattereformens hela effekt i form av
högre priser, boendekostnader m.m. inträder. Det är oacceptabelt
att regeringens långsamma handläggning av den viktiga frågan om
en kompensation till de ensamstående får sådana konsekvenser.

I motion Sk435 yrkandena 6 och 8 föreslår motionärerna att
skattereduktionen för ensamstående med barn återinförs i
avvaktan på regeringens förslag om en kompensation till denna
grupp. Vi tillstyrker dessa motionsyrkanden.

En annan viktig fråga är hemmamakarnas situation.
Skattereduktionen för hemmamake har betydelse för ett litet
antal kvinnor som lever under små omständigheter. Också denna
grupp drabbas av de boendekostnadsökningar och prisökningar som
skattereformen leder till. Vi vidhåller att skattereduktionen
för hemmamake inte bort avskaffas och tillstyrker därför motion
Sk435 yrkande 7.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och
hemmamake
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkandena
6--8
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk366,
1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393
yrkandena 1, 2 och 4 och 1990/91:Sk424 yrkande 6 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2§ 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

2§

4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3§ 14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30% av
underskottet.

En skattskyldig, vars make har
en taxerad
förvärvsinkomst som
understiger grundavdraget
enligt 48§ 2 mom.
kommunalskattelagen
(1928:370), erhåller
skattereduktion med 20% av
skillnadsbeloppet.
Skattereduktionen medges
endast den som varit bosatt
här i riket under någon
del av beskattningsåret.

Ogift skattskyldig som har
hemmavarande barn under 18
år och som varit bosatt
här i riket under någon
del av beskattningsåret
erhåller skattereduktion
med 1 800 kronor. Barn som bor
hos föräldrarna anses
som hemmavarande bara hos den
ena av dem.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig
fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt
vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992
års taxering.

10. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det finns i dag många tusental föräldrar som har sina barn i
fristående skolor som är godkända av staten och följer läroplan
och skollag. Lärarna arbetar för mycket låga löner för att
verksamheten över huvud taget skall kunna gå runt, och
föräldrarna betungas av terminsavgifter. Enligt miljöpartiets
uppfattning måste man respektera att föräldrarna tar ansvar för
sina barns uppfostran. Vi yrkar därför i annat sammanhang att
staten skall betala lärarlönerna genom ett genomsnittligt
statsbidrag per elev. Innan ett sådant system införs bör
föräldrabidragen vara avdragsgilla i deklarationen. Riksdagen
bör med bifall till motion Sk366 som sin mening ge regeringen
till känna vad som här har anförts om avdrag för
föräldraavgiften till fristående skolor.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk366 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk369,
1990/91:Sk393 yrkandena 1, 2 och 4, 1990/91:Sk424 yrkande 6
och 1990/91:Sk435 yrkandena 6--8 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i reservationen angående avdrag för
skolavgifter för barn.

11. Särskild skatterabatt till glesbygdsbor (mom. 5)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att transportsektorn skall betala sina samhällskostnader är
det ofrånkomligt att levnadskostnaderna i glesbygd ökar mer än i
tätorter. Speciellt är detta fallet som resultat av de
internationellt framdrivna höjningarna av drivmedelskostnader
och de höjningar av drivmedelskostnader och energiskatter som vi
föreslår. Miljöpartiet de gröna föreslår att en kompensation
till glesbygdsboende görs i form av en skatterabatt om 2000
kr. per person mellan 18 och 65 år och 1000 kr. för övriga.
För den som inte är skattebetalare skall möjligheter finnas att
få kompensationen kontant utbetald. Glesbygd bör i detta fall
definieras enligt industridepartementets definition.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande särskild skatterabatt till glesbygdsbor
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om skatterabatt till glesbygdsbor.

12. Skatteskalor och grundavdrag, m.m. (mom. 6)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Ny skatteskala för 1992

En skattepolitik byggd på principen skatt efter bärkraft kräver
en progressiv inkomstbeskattning. För närvarande finns endast en
skiktgräns vid 180000 kr. i taxerad inkomst. Den statliga
inkomstskatten över denna gräns är 20%. Vänsterpartiet
föreslår att ett nytt skikt inrättas över 240000 kr. med en
skatt på 30%. Marginalskatten över denna gräns blir då 60%
vid en kommunalskatt på 30%. Inkomstförstärkningen av den
förhöjda marginalskatten kan för budgetåret 1991/92 beräknas
till ca 2,5 miljarder kronor.

Slopade grundavdrag över 180000 kr.

Grundavdragets syfte är att lindra skattebelastningen för mycket
låga inkomster. Detta avspeglas också i beslutet att låta
grundavdraget höjas inom vissa lägre inkomstskikt.

Vänsterpartiet föreslår i enlighet med detta synsätt att inte
något grundavdrag medges för taxerade inkomster över 180000
kr. För att det slopade grundavdraget över 180000 kr. inte
skall ge upphov till en alltför hård tröskeleffekt krävs en
avtrappning av grundavdraget. Vänsterpartiet föreslår att
grundavdraget trappas av från en inkomst på 140000 kr. för att
vara0 vid en inkomst på 180000 kr.

Att slopa grundavdraget för inkomster över 180000 kr. ger
påtagliga skatteinkomster. Dessa kan beräknas till en
helårseffekt på 9,6 miljarder kronor för 1992, eller 4,8
miljarder kronor för budgetåret 1991/92.

Ekonomisk stödpunkt till kommunsektorn

Inkomstförstärkningen av att grundavdraget slopas över 180000
kr. kommer främst att falla ut i kommunsektorn och bidrar till
att stabilisera den mycket ansträngda ekonomiska situationen för
kommunerna. På grund av den fördröjning som finns i överföringen
av skatteintäkter från staten till kommunerna faller dock inte
inkomsterna omedelbart ut till kommunerna.

Staten bör därför förskottera de skatteintäkter som det slopade
grundavdraget skapar i den kommunala skattebasen redan under
budgetåret 1991/92, dvs. med 4,8 miljarder kronor.

Inkomstförstärkning skall ses som ett "ekonomiskt stödpaket till
kommunsektorn". I andra motioner har vänsterpartiet angivit de
områden som skall finansieras ur det kommunala stödpaketet, dvs.
bl.a. till sjukvården för en övergång till tjänstgöring var
tredje helg 2 miljarder kronor, för satsningar inom hemtjänsten
1 miljard kronor, för utbyggd barnomsorg 1,1 miljard kronor,
till kommunala bostadstillägg0,6 miljard kronor.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk433 yrkandena
3--5 och med avslag på motion 1990/91:Sk627 yrkandena 5--8 hos
regeringen begär förslag till ny utformning av grundavdraget och
skatteskalan och till ett kommunalt stödpaket i enlighet med vad
som anförs i reservationen.

13. Skatteskalor och grundavdrag, m.m. (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att uppfylla de krav som motiveras av den önskade
låglöneprofilen måste skatteskalan innehålla ett väsentligt höjt
grundavdrag samt en progressivitet i de högre inkomstlägena.

Den av folkpartiet och socialdemokraterna genomförda sänkningen
av den statliga inkomstskatten kommer huvudsakligen
höginkomsttagare till godo. Även de allra högsta inkomsttagarna
har fått en marginalskatt av endast 50% (under förutsättning
av en kommunalskatt om 30%). Detta kommer att innebära en
kraftig höjning av den materiella konsumtionen för en grupp som
redan nu lever mycket väl. Vi föreslår att detta missförhållande
i någon mån korrigeras genom att den högsta marginalskatten blir
60%. Samtidigt yrkar vi på en höjning av grundavdraget från
10000 till 20000 kr.

Miljöpartiet de gröna föreslår följande skatteskala att införas
från den 1 januari 1992:

Grundavdrag: 20000 kr.

För taxerade inkomster mellan 70000 och 90000 kr. skall
grundavdraget trappas upp med 20% av inkomsten inom detta
skikt till maximalt 24000 kr. För inkomster över 100000 kr.
trappas sedan grundavdraget åter ned med en sjättedel (16,67%)
av den del av inkomsten som ligger över 100000 kr. tills det
åter blir 20000 kr. vid en inkomst av 124000 kr.

Statlig skatt tas inte ut på en beskattningsbar inkomst under
104000 kr. För beskattningsbar inkomst över 104000 kr.
föreslås en skattesats på 5%, över 150000 kr. 20% och över
210000 kr. 30% av överstigande belopp.

Miljöpartiet de gröna anser av principiella skäl att den
automatiska indexregleringen av skatteskalan bör tas bort. En
omfattande indexreglering av löner, skatter och bidrag skapar
lätt spiraleffekter som försvårar ett aktivt bekämpande av
inflationen. Om t.ex. arbetsmarknadens parter kommit överens om
större löneökningar än samhällsekonomin tål skall de inte
automatiskt kunna vara säkra på att skatteskalorna justeras
efter detta. Sannolikt kommer det att bli nödvändigt att då och
då justera skatteskalorna om vi får en fortsatt inflation men
detta är beslut som riksdagen bör fatta för varje tillfälle med
beaktande av den då aktuella finanspolitiska situationen.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkandena
5--8 och med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkandena 3--5 hos
regeringen begär förslag till ny utformning av grundavdraget och
skatteskalan i enlighet med vad som anförs i reservationen.

14. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

För att Sverige skall kunna delta i den gränslösa marknad som
öppnas i Europa den 1 januari 1993 måste mervärdeskatteuttaget
sänkas till en nivå som motsvarar övriga Europa. Räknat som
pålägg utgår mervärdeskatt under 1991 med 25%. 1,54
procentenheter är en tillfällig höjning som upphör med utgången
av innevarande år. Enligt vår mening har konjunkturutsikterna,
som egentligen aldrig motiverade höjningen, nu förändrats så
markant sedan beslutet om att höja mervärdeskatten togs att den
tillfälliga höjningen bör slopas redan den 1 juli 1991.

Vi tillstyrker således motion Sk424 i denna del.
Skattebortfallet för budgetåret 1991/92 kan beräknas till ca 3,5
miljarder kronor.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,
punktbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande 10
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24
och 25, 1990/91:Sk644, 1990/91:Sk666 yrkande 1,
1990/91:Sk669 och 1990/91:Sk708 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1990:575) om tillfällig höjning av
mervärdeskatten.

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:575) om tillfällig
höjning av mervärdeskatten skall upphöra att gälla den 1 juli
1991.

15. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Lars Bäckström (v)
har

dels anfört följande:

I olika motioner från centerpartiet, vänsterpartiet och
miljöpartiet yrkas skattelättnader i momsen på mat. I motionerna
Sk644 av Olof Johansson m.fl. (c) samt Sk433 och Sk666 av Lars
Werner m.fl. (v) yrkas att momsen på livsmedel reduceras med
40%, medan motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp)
innehåller krav på ett riksdagsuttalande om att momsen på basmat
skall slopas. Även i motion Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti
Johansson (c) begärs ett riksdagsuttalande om sänkt moms på mat.

Motionärerna skiljer sig i fråga om vissa detaljer, bl.a.
rörande finansieringen. Centerpartiet och vänsterpartiet yrkar
att skattelättnaden finansieras genom att den tillfälliga
höjningen av momsen får ligga kvar och med en ökad
punktbeskattning.

Motionärerna grundar sig framför allt på fördelningspolitiska
skäl. Nödvändig konsumtion, dvs. främst mat och boende, bör
beskattas återhållsamt. Inget annat land har så hög skatt på
nödvändig konsumtion som Sverige. Ett effektivt sätt att
åstadkomma en direkt effekt på matpriserna är att minska den
höga mervärdebeskattningen.

Alla gynnas av sänkta matpriser, men speciellt gynnas grupper
som använder en stor andel av sin disponibla inkomst på
nödvändig konsumtion. Hit hör låginkomsttagare, barnfamiljer och
pensionärer.

I och med att inkomstskatteskalan genom skattereformen förlorat
mycket av sin progressiva utformning, ökar betydelsen av en
fördelningspolitiskt riktig utformning av mervärdebeskattningen.
Detta inte minst eftersom mervärdeskatten efter skattereformen
är den största intäktskällan för staten.

En sänkt matmoms innebär att inflationstrycket minskar. En
differentierad moms är dessutom det normala förhållandet i
EG-länderna. En i Sverige genomförd differentiering av
mervärdeskatten är i linje med de harmoniseringssträvanden som
pågår inom EG.

Några vägande tekniska eller administrativa skäl kan heller inte
längre anföras mot förslaget, och handeln har dessutom klargjort
att en differentiering av momssatserna går att hantera.

En huvudfråga när det gäller reducering av mervärdeskatten är om
reformen skall omfatta alla livsmedel eller ej. En generell
regel medför att det uppstår färre gränsdragningsproblem. De
tekniska/administrativa problemen bör minimeras, eftersom
mervärdeskatten hanteras av ett så stort antal skattskyldiga,
och reglerna bör också framstå som logiska och begripliga för
konsumenten.

Till detta kommer att problemen med hinder i utrikeshandeln
minimeras med en generell regel. En sådan definition ligger
därför väl i linje med Sveriges pågående förhandlingsarbete
gentemot EG och med de regler som tillämpas där.

Mot denna bakgrund talar enligt vår uppfattning övervägande skäl
för en generell skattelättnad för livsmedel. Sprit, vin och
starköl bör dock inte inbepripas.

Vi anser att en skattelättnad bör omfatta samtliga livsmedel.
Med en sådan utformning bör lämpligen sänkningen motsvara vad
som tidigare gällt för hotell- och serveringstjänster samt
byggentreprenader, dvs. en reducering med 40 %.

Den tillfälliga höjningen av momsen som är tänkt att bortfalla
1992 gör att det enligt vår uppfattning är rätt tillfälle att,
utan att höja momsen generellt, åstadkomma en sänkt moms på
maten. Vi föreslår därför att den förhöjda skattesatsen tills
vidare ligger kvar även efter den 31 december 1991.

För att finansiera bortfallet föreslår vi alltså att den
förhöjda skattesatsen med momspålägg på 25% tills vidare
kvarstår. Vidare bör -- som föreslås i c- och v-motionerna --
den särskilda varuskatten på choklad, konfektyrer m.m. kvarstå
men med en förhöjd skattesats och med en bredare bas för
skatten.

Avsikten är givetvis att momssänkningen skall komma
konsumenterna till del. För att garantera detta biträder vi
förslaget i motion Sk644 om att statens pris- och konkurrensverk
skall få i uppdrag att i samband med reformens ikraftträdande
föranstalta om en skärpt prisövervakning på livsmedelsområdet.

Med det anförda tillstyrker vi alltså de i motionerna Sk644,
Sk669 och Sk433 föreslagna skattelättnaderna. Därmed får även
yrkandet i motion Sk708 anses tillgodosett.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,
punktbeskattning
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433
yrkandena 17, 24 och -- såvitt avser bibehållande av den
särskilda varuskatten -- 25, 1990/91:Sk644 yrkandena 1--3,
1990/91:Sk666 yrkande 1 och 1990/91:Sk669, med anledning av
motion 1990/91:Sk708 och med avslag på motion 1990/91:Sk424
yrkande 10 antar följande
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 13§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen
lydelse

13§
Skatten utgår med 23,456 Skatten utgår med 25
procent av procent av
beskattningsvärdet. beskattningsvärdet. Skatten
utgår dock med 13,64
procent av
beskattningsvärdet
beträffande livsmedel och
livsmedelstillsatser enligt
livsmedelslagen (1971:511) med
undantag för dels
dryckesvaror som omfattas av
lagen (1977:306) om
dryckesskatt dels varor som
omfattas av lagen (1961:394)
om tobaksskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1941:251) om särskild
varuskatt skall upphöra att gälla.

b) att riksdagen med anledning av vad som hemställts under a)
och av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 25 i övrigt och
1990/91:Sk644 yrkandena 4--6 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen om en skärpt
prisövervakning av livsmedel samt om utökad och ändrad
punktbeskattning av vissa varor.

16. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk708 har vårt land blivit utomordentligt
sårbart under de senast 40 åren -- också detta som ett resultat
av en politik som de flesta av de gamla partierna i riksdagen
har ställt sig bakom. Sårbarheten visar sig dels som ett mycket
starkt utlandsberoende, som äventyrar försörjning med
baslivsmedel under avspärrningar och krig, dels som
distributionsproblem under kriser beroende på den tidigare
nämnda koncentrationen och specialiseringen.

Livsmedelspriserna har under de senaste åren stigit mycket
kraftigt och i genomsnitt snabbare än konsumentprisindex (KPI).
Detta gör att barnfamiljer många gånger tycker att det finns en
dålig praktisk överensstämmelse mellan publicerade siffror för
KPI och de faktiskt upplevda prisökningarna.

I Sverige har vi den märkliga situationen att vi har världens
högsta matskatt -- en moms på 25%. EG-länderna, som regeringen
i andra avseenden söker anpassa sig till, har i genomsnitt låg
matmoms.

Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat slopas och att
skattebortfallet kompenseras med en höjning av den allmänna
momsen med ca 2 procentenheter.

Basmat som för närvarande bör stödjas med slopad moms är enligt
miljöpartiet de gröna:

Mjölkprodukter, smör, grädde och ost
Produkter av nöt, får och lamm samt get och vilt
Fisk
Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd,
knäckebröd och skorpor
Potatis och rotfrukter samt grönsaker
Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.

Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja räknas
ägg, griskött, broiler samt socker och margarin samt smör-
margarinblandningar.

Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är
uppfyllda kan momsen på griskött, ägg och broiler slopas.

När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av
jordbruksgifter upphört kan även momsen på margarin slopas.

Miljöpartiet de gröna vill dessutom medvetet gynna jordbruk med
nötkreatur framför dem med svinuppfödning. Nötkreatur passar väl
in i de odlingssystem som partiet vill att det svenska
jordbruket i stor utsträckning skall anpassas till.

Med hänvisning till det anförda och till vad jag i övrigt anfört
i denna fråga hösten 1990 (1990/91:SkU31 res. 30) tillstyrker
jag bifall till motion Sk708.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,
punktbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk708 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk644, 1990/91:Sk666 yrkande
1, 1990/91:Sk669 och 1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24 och 25
och med avslag på motion 1990/91:Sk424 yrkande 10 hos
regeringen begär förslag om slopad moms på basmat i enlighet med
vad som anförs i reservationen.

17. Sparstimulanser (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det totala sparandet i Sverige är alltför lågt.
Hushållssparandets utveckling har varit mycket oroande. Efter
ett hushållssparande på den i och för sig låga nivån cirka 4%
av den disponibla inkomsten under 1970-talet har sparkvoten
sjunkit kraftigt sedan 1980. 1986 blev den till och med negativ
och har så förblivit under resten av 1980-talet. Nu sker en viss
uppgång men till en fortfarande alltför låg nivå.

För att hushållssparandet skall kunna öka krävs dels att
utrymmet för sparande ökar genom sänkta skatter, dels att
motiven för sparande upplevs tillräckligt meningsfulla. Som
utvecklas i motion Sk424 krävs därför en sänkning av det totala
skattetrycket i syfte att skapa utrymme för ökat
hushållssparande. Till detta kommer att den ekonomiska politiken
måste utformas så att viljan och intresset för att spara ökar.
De sänkta marginalskatterna har härvidlag stor betydelse.

För de flesta torde de viktigaste kvarvarande sparmotiven vara
inför ålderdomen och till en egen bostad. Det är mot den
bakgrunden allvarligt att en väsentlig del av finansieringen av
marginalskattesänkningarna skedde genom kraftigt höjd
bostadsbeskattning och en ny permanent beskattning av
pensionssparandet. På bägge dessa områden krävs en lindrigare
beskattning.

Det enskilda aktiesparandet har under lång tid straffbeskattats,
vilket lett till att hushållen sålt ut betydande aktieinnehav
till institutioner. Denna utveckling måste vändas, vilket
förutsätter att nuvarande skattemässiga diskriminering av
privatpersoners aktieägande upphör. Reavinstbeskattningen av
aktier bör förenklas och lindras, dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar avskaffas, taxeringsvärdets genomslag vid
arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen minskas och
omsättningsskatten på aktier avskaffas.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande sparstimulanser
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk323,
1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkandena 2 och 4,
1990/91:Sk391 yrkande 10 och 1990/91:Sk424 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs om
sparstimulanser i reservationen.

18. Sparstimulanser (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Inledningsvis vill vi erinra om att finansutskottet i ett
särskilt betänkande om sparande behandlar en rad andra motioner
och yrkanden från vår sida som syftar till att främja det
enskilda sparandet.

För att öka hushållssparandet behövs konkreta åtgärder. Det
krävs bl.a. för att öka lönsamheten för sparande. Vi anser att
ett program för ökat sparande och decentraliserat ägande skall
tas fram i enlighet med centerpartiets förslag. Målsättningen
för det totala finansiella sparandet bör sättas högt. Detta för
att kunna nettoamortera statsskulden. Överskottet skall i
huvudsak genereras i hushållssektorn. Målsättningen för
hushållssparandet bör vara att på sikt få en sparkvot för
hushållen på 10%.

Vissa av de förändringar i kapitalbeskattningen som har
genomförts via skatteomläggningen, bl.a. en enhetlig skattesats
på 30% kopplat till avdragsbegränsningar för lån, kommer
förhoppningsvis att ge vissa bidrag till att förbättra
sparandet. Emellertid har regeringen genom skatteomläggningen
låtit genomföra även en del försämrade villkor för sparandet --
bl.a. ett slopat sparavdrag och ökad beskattning bl.a. på
allemanssparandet. Sammantaget anser vi att de nu föreslagna
sparstimulanserna inte på långt när är tillräckliga. Vi föreslår
mot denna bakgrund införande av personliga investeringskonton.

Följande riktlinjer för personliga investeringskonton bör gälla.

Personliga investeringskonton införs för långsiktigt
målsparande.
Insättningarna maximeras till ett halvt basbelopp per år och
undantas från beskattning.
Uttag utan skattekonsekvenser får endast göras till
investeringar i permanentbostad eller i eget företag.
Beskattningen sker när tillgången avyttras.
Vid uttag till annan användning sker beskattning omedelbart.

Det bör ankomma på regeringen att verkställa den ytterligare
utredning som kan krävas och snarast återkomma till riksdagen
med ett konkret förslag om införande av personliga
investeringskonton, också innefattande ett förslag till
finansiering för de statsfinansiella kostnader som uppkommer på
kort sikt. Målsättningen bör vara att införa personliga
investeringskonton från den 1 januari 1992. Detta bör riksdagen,
med anledning av de motioner som har väckts i frågan, ge
regeringen till känna.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande sparstimulanser
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk323,
1990/91:Sk362, 1990/91:Sk390 yrkande 2, 1990/91:Sk391 och
1990/91:Sk424 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs i motionerna om personliga
investeringskonton m.m.

19. Avdrag för gåvor (mom. 9)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

I motion Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att en
avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål
skapas. Liknande regler finns i många andra länder.
Avdragsrätten bör utformas så att avdrag medges inom en viss
beloppsram för gåva från enskild person till svenska
biståndsorganisationer och till trossamfund. Yrkandet om en
liknande avdragsrätt framställs också i motion Sk343 av Gösta
Lyngå och Marianne Samuelsson (mp).

Enligt vår uppfattning är det angeläget att ideell verksamhet i
denna form främjas på allt sätt. En begränsad avdragsrätt för
gåvor utgör en värdefull stimulans till uppoffringar av detta
slag. Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram förslag till de
lagändringar som behövs.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk302 och
1990/91:Sk343 hos regeringen begär förslag till en begränsad
avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

20. Avdrag för gåvor (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

I motion Sk343 av Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp)
framställs ett yrkande av innebörd att biståndsgåvor till
behövande personer i tredje världen skall kunna beaktas vid
beskattningen genom en begränsad avdragsrätt. En avdragsrätt för
personliga gåvor skulle både vara en stimulans till uppoffringar
och ge möjligheter till kontakt mellan människor i Sverige och
människor i hjälpländerna. Enligt motionärernas mening bör
avdrag för sådana gåvor kunna medges med högst 5000 kr. under
förutsättning att gåvorna förmedlas genom en organisation som
har godkänts av utrikesdepartementet.

Det är angeläget att ideell verksamhet av detta slag främjas på
allt sätt. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de
lagändringar som behövs.

I motion Sk302 framställs ett yrkande om en allmän avdragsrätt
för gåvor till allmännyttiga ändamål. Detta yrkande tillgodoses
delvis genom förslaget i motion Sk343.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk302 och
1990/91:Sk343 hos regeringen begär förslag till en begränsad
avdragsrätt för biståndsgåvor i enlighet med vad som anförs i
reservationen.

21. Kommunal beskattning (mom. 10)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Kommunsektorn dras med svåra ekonomiska problem. Staten har
berövat kommunerna en stor del av deras tidigare skatteunderlag.
Vänsterpartiet har i en annan reservation angett resurser för
ett ekonomiskt stödpaket till kommunsektorn. Långsiktigt bör
dock kommunernas skattebas återställas och vidgas. Ett lämpligt
område för en sådan breddad skattebas torde fastighetsområdet
vara. I internationell skattepolitik baseras vanligen en stor
del av kommunernas inkomster just på fastighetsbeskattning.
Vänsterpartiet har i annat sammanhang även aktualiserat frågan
om att också industrifastigheter skall beläggas med
fastighetsskatt.

De överväganden som nu pågår rörande underlaget för
fastighetsskatten bör därför -- som anförs i motion Sk367 --
också gälla i hur stor utsträckning skatten kan tillfalla
kommunerna. Vi tillstyrker alltså kravet i motionen om
tilläggsdirektiv till utredningen angående en uppdelning av
skatten mellan stat och kommun.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande kommunal beskattning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk367 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk326 och 1990/91:Sk627
yrkandena 20 och 43 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförs i reservationen om utredning av en uppdelning av
fastighetsskatten mellan stat och kommun.

22. Kommunal beskattning (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är väsentligt att företag betalar skatt även till de
primärkommuner där man har verksamhet. Man bör därför införa en
kommunalskatt som skall ersätta kommunerna för de kostnader man
får på grund av företagets läge och verksamhet och dess
anställdas utnyttjande av kommunala resurser. Sådan skatt skall
inte baseras på vinst utan på företagets fastighetsinnehav och
eventuellt på antalet anställda. Vid införandet skall den
statliga företagsskatten minskas så att den totala skatten inte
ökar. Med det anförda tillstyrker vi motionen i dessa delar.

Som anförs i motion Sk627 är också beskattningen av fritidshus
förenad med flera problem. En viktig fråga är var beskattningen
skall ske. Som anförs i motionen är det naturligt att den kommun
i vilken fritidshuset är beläget också får uppbära skatten. Det
är där utgifter relaterade till den tillfälliga bosättningen
uppkommer och det är där som myndigheterna gör investeringar
till gagn för ägaren av fritidshuset.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande kommunal beskattning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena
20 och 43 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk326 och
1990/91:Sk367 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs i reservationen om en kommunal beskattning
av företag och av fritidshus.

23. Tävlingsvinster (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk435 och Sk665 drabbas idrottsrörelsen
av särskilda problem i samband med skatteomläggningen. De nya
reglerna innebär bl.a. att den s.k. 600-kronorsregel som innebar
skattefrihet upp till detta belopp för naturaförmåner -- inkl.
tävlingspriser -- har slopats. Skyldighet att upprätta och inge
kontrolluppgift uppkommer nu så fort någon erhållit en förmån
eller vunnit ett pris vars värde är 300 kr. eller mer. Vinnaren
blir skattskyldig för detta värde. Vi anser att detta leder till
ökad byråkrati och mera krångel för föreningarna och för
enskilda, samtidigt som förändringen är av försumbar betydelse
för statskassan. Vi föreslår i stället att gränsen för
skattefrihet flyttas uppåt till 1000 kr., vilket skulle
medföra betydande förenklingar för idrottsrörelsen. Vi
tillstyrker således motionerna i denna del.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande tävlingsvinster
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk435 yrkande
21 och 1990/91:Sk665 yrkande 2 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i 19§ kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

19§

Till skattepliktig inkomst räknas icke:

vad som -- -- -- -- -- -- -- -- -- eller gåva;
vinst i svenskt -- -- -- -- -- -- -- 100 kronor;

Vinst eller annan förmån
till ett värde av högst
1000 kronor som utgått till
idrottsman för deltagande i
idrottstävling som
anordnats av Sveriges
Riksidrottsförbund eller
annan jämförlig
organisation och som inte
utgör inkomst av
rörelse;
Nedsättning, som -- -- -- -- -- -- anvisningarna till 22§.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången vid 1992 års
taxering.

24. Bingoskatten (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bingospelet är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för
idrottsföreningar generellt sett. 1985 tillgodogjorde sig
idrotten nästan 250 milj.kr. genom bingospel. Även här kan
emellertid självfinansieringsmöjligheterna förbättras.
Riksdagens majoritet beslöt våren 1988 att från den 1 januari
1989 slopa skatten på bingo med varuvinster och att sätta ner
den till 3% av tillståndsbeloppet när det gäller bingospel med
penningvinster.

Enligt vår mening bör bingoskatten emellertid efter hand slopas
även när det gäller spel med penningvinster. I ett första steg
1991 bör den halveras. Skatten sänks därmed med ca 20 milj.kr.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande bingoskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 5
antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 10§ lagen (1972:820) om skatt på
spel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

10§

Spelskatt utgår i fråga om
1. roulettspel, för -- -- -- -- -- spelbord över ett,
2. bingospel med 3 procent av 2. bingospel med 1,5 procent
värdet av erlagda av värdet av erlagda
spelinsatser och spelinsatser och
entréavgifter eller andra entréavgifter eller andra
avgifter i den mån avgifter i den mån
avgifterna berättigar till avgifterna berättigar till
deltagande i spelet. deltagande i spelet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

25. Schablonavdraget för idrottsutövare och inkomstutjämning
för elitidrottare (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Ett stort oavlönat ideellt arbete läggs ned inom
idrottsrörelsen. Emellertid utgår ekonomisk ersättning i vissa
fall till såväl ledare som aktiva. Dessa ersättningar skall
naturligtvis beskattas i likhet med alla övriga inkomster. Det
finns emellertid behov att ändra beskattningsreglerna i två
avseenden.

Sedan några år tillbaka finns ett särskilt avdrag för
idrottsutövare. Det kan uppgå till maximalt 3000 kr. och är
avsett att ersätta en detaljerad redovisning av alla de olika
kostnader som såväl aktiva som ledare inom idrottsrörelsen har
för träningsmateriel, utrustning etc. Det är ett schablonavdrag
som avser faktiska kostnader och leder till ett förenklat
deklarations- och taxeringsarbete. Med tanke på
kostnadsutvecklingen bör avdraget höjas till 5000 kr.

Ett annat problem när det gäller idrottsutövares
inkomstbeskattning är de höga marginalskatter som drabbar stora
inkomster som intjänas under en relativt kortvarig
idrottskarriär. Ett stort antal svenska elitidrottare har av
denna anledning valt att av skattemässiga skäl bosätta sig
utomlands. Visserligen finns i dag möjlighet att genom särskilda
avsättningar till pensionsförsäkringar få till stånd en viss
inkomstutjämning. Dessa möjligheter är emellertid inte till
fyllest. Inte heller är den marginalskattereform som nu
genomförts tillräcklig.

Det krävs därför nya regler om inkomstutjämning för
idrottsutövare. Dessa bör innebära att en stor andel av
inkomsterna varje år kan avsättas till ett särskilt konto.
Insatta medel undantas från beskattning till dess uttag sker.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare och
inkomstutjämning för elitidrottare
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk665 yrkandena
7 och 8 begär att regeringen lägger fram förslag till sådana
ändringar i beskattningen av idrottsmän som anges i
reservationen.

26. Idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i övrigt
(mom.15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom idrottsrörelsen ser man sedan länge med oro på den
ekonomiska utvecklingen. Den oron har påtagligt förstärkts sedan
effekterna av finansieringen av skatteomläggningen har blivit
uppenbara.

Under flera år har diskuterats att tillsätta en utredning med
syfte att se över de ideella föreningarnas skatte- och
avgiftssituation. Bl.a. har idrottsrörelsens högsta beslutande
organ, riksidrottsmötet, vid ett par tillfällen framfört detta
krav. Nu om någonsin är det befogat att tillsätta en sådan
utredning.

Alla med anknytning till idrottsrörelsen vet att denna i sin
breddverksamhet lever under mycket knappa omständigheter. De
avgifts- och skatteskärpningar som nu trätt i kraft kommer
ytterligare att förvärra situationen. Med tanke på den betydelse
som idrottsrörelsen har i det svenska samhället bör därför
snarast tillsättas en utredning som belyser de ideella
föreningarnas totala skatte- och avgiftssituation. I
utredningens direktiv bör ingå att man snabbt presenterar sitt
resultat.

De ideella föreningarna är sedan slutet av 1970-talet i stor
utsträckning befriade från inkomstskatt. De beskattas endast för
inkomst av fastighet och inkomst av rörelse och då endast i
begränsad omfattning. Inkomster av kommersiellt bedriven
verksamhet skall i princip beskattas i vanlig ordning. Detta
motiveras främst av hänsyn till risken för snedvridning av
konkurrensen med andra rörelseidkare.

En allmännyttig ideell förening är berättigad till ett
grundavdrag på 15000 kr. För att förbättra de ideella
föreningarnas situation och förenkla deras hantering bör detta
grundavdrag höjas och värdesäkras. Förslaget i motion Sk665 om
en höjning till ca 50000 kr. är med hänsyn till dagens
penningvärde väl avvägt.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av
idrottsföreningar och förbund. Det kan gälla annonser i
programblad, arenareklam och annat. Enligt vår mening bör
reklamskatten kunna slopas i de fall detta inte snedvrider
konkurrensen med kommersiella media.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation
i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkandena
4, 6 och 9 begär utredning och förslag från regeringen rörande
de ideella organisationernas skattesituation i enlighet med vad
som anförs i reservationen.

27. Idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i övrigt
(mom.15)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Inom idrottsrörelsen ser man sedan länge med oro på den
ekonomiska utvecklingen. Den oron har påtagligt förstärkts sedan
effekterna av finansieringen av skatteomläggningen har blivit
uppenbara.

Under flera år har diskuterats att tillsätta en utredning med
syfte att se över de ideella föreningarnas skatte- och
avgiftssituation. Bl.a. har idrottsrörelsens högsta beslutande
organ, riksidrottsmötet, vid ett par tillfällen framfört detta
krav. Nu om någonsin är det befogat att tillsätta en sådan
utredning.

Alla med anknytning till idrottsrörelsen vet att denna i sin
breddverksamhet lever under mycket knappa omständigheter. De
avgifts- och skatteskärpningar som nu trätt i kraft kommer
ytterligare att förvärra situationen. Med tanke på den betydelse
som idrottsrörelsen har i det svenska samhället bör därför
snarast tillsättas en utredning som belyser de ideella
föreningarnas totala skatte- och avgiftssituation. I
utredningens direktiv bör ingå att man snabbt presenterar sitt
resultat.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation
i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 9
och med avslag på motionen i övrigt, såvitt nu är i fråga,
begär utredning och förslag från regeringen rörande de ideella
organisationernas skattesituation i enlighet med vad som anförs
i reservationen.

28. Pensionärernas förmögenhet (mom. 16)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Avtrappningen av det särskilda grundavdraget på grund av både
ränteinkomster och besparingar leder till mycket höga
marginaleffekter för dem som har låga pensioner. De som drabbas
är pensionärer som trots låga inkomster under sin aktiva tid
lyckats spara ihop minst 100000 kr. För ränta på besparingar
över denna nivå kan marginaleffekterna t.o.m. överstiga 100%.

Vi anser att det är oförsvarligt med skatteregler som på detta
sätt straffar dem som varit sparsamma. Vi anser att bestämmelsen
om avtrappning mot förmögenhet omedelbart skall upphävas och
tillstyrker därför motionerna Sk342, Sk351 och Sk435 i denna
del.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande pensionärernas förmögenhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk342 yrkande
1, 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del och 1990/91:Sk435
yrkande 11 beslutar slopa avtrappningen av pensionärernas
särskilda grundavdrag mot förmögenhet och till följd därav antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 andra stycket av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992
års taxering.

29. Pensionärernas inkomst av kapital m.m. (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi har inom moderata samlingspartiet länge motsatt oss att
pensionärernas extra avdrag avtrappas mot inkomst av kapital och
rörelse. När avdraget fr.o.m. den 1 januari 1991 får formen av
ett särskilt grundavdrag som på sikt endast avtrappas mot annan
allmän pension har emellertid en avtrappning mot kapital och
inkomst av passiv näringsverksamhet behållits för 1991 och 1992.
Vi anser att denna avtrappning av det särskilda grundavdraget
bör undanröjas och tillstyrker därför motionerna Sk342 och Sk351
i denna del.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande pensionärernas inkomst av kapital m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk342
yrkandena 2 och 3 och 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del
beslutar slopa avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot
inkomst av kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet och
till följd härav antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 första stycket av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992
års taxering.

30. Löneskatten för pensionärer (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I samband med skatteomläggningen beräknades den s.k. skattedelen
av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgå till 22,2%.
Riksdagsmajoriteten beslöt att införa en särskild löneskatt på
sådana inkomster som inte berättigade till förmåner och därför
inte dittills belastats med avgifter. De skulle beläggas med en
särskild löneskatt på 22,2%. Den skall således tas ut vid s.k.
passiv näringsverksamhet och på pensionärernas inkomster av
förvärvsarbete. Den skall dessutom belasta arbetsgivarens
premiebetalningar för avtalspensionsförsäkringar. Genom att den
särskilda löneskatten införs försämras förmånsanknytningen i
socialförsäkringssystemet ytterligare.

Vi tillstyrker att denna skatt slopas fr.o.m. den 1 januari
1992.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande löneskatten för pensionärer
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk312,
1990/91:Sk351 yrkande 1 och 1990/91:Sk424 yrkande 20 antar
följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1990:659) om särskild löneskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:659) om särskild
löneskatt skall upphöra att gälla den 1 januari 1992.

31. Extra avdrag (mom. 20)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det har tidigare funnits möjlighet till ett extra skatteavdrag
vid nedsatt skatteförmåga till följd av sjukdom, t.ex. personer
som drabbas av merutgifter på grund av kroniska sjukdomar som
diabetes, hudsjukdomar, tarmsjukdomar och en rad andra sjukdomar
som medför fördyrade levnadsomkostnader. Möjligheten till extra
avdrag försvann i samband med skatteomläggningen.

I skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30 förutsattes att
andra stödformer skall sättas in i motsvarande utsträckning inom
berörda områden. Utskottet utgick ifrån att så skulle ske. Någon
sådan åtgärd har dock inte vidtagits.

Det tidigare avdragets storlek har varit beroende av inkomsten.
Det är personer med låga inkomster och höga kostnader som har
kompenserats genom dessa avdragsmöjligheter. När nu denna
möjlighet har försvunnit drabbas dessa människor särskilt hårt
eftersom det gäller sjukdomstillstånd som är beständiga.

Vi anser därför att det bör finnas möjlighet till extra avdrag
för sjukdomskostnader när synnerliga skäl föreligger och
tillstyrker således motionerna Sk329 och Sk357.

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande extra avdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk329 och
1990/91:Sk357 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50§ kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

50§

Den taxerade förvärvsinkomsten minskad med kommunalt grundavdrag
utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.

Har den skattskyldiges
skatteförmåga under
beskattningsåret varit
väsentligen nedsatt till
följd av långvarig
sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av
andra närstående än
barn, för vilka den
skattskyldige varit
berättigad till allmänt
barnbidrag, eller annan
därmed jämförlig
omständighet, får den
skattskyldiges taxerade
förvärvsinkomst om
synnerliga skäl
föreligger minskas,
förutom med kommunalt
grundavdrag, med ytterligare
ett efter omständigheterna
avpassat belopp, dock högst
10000 kronor.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången vid 1992 års
taxering.

32. Pensionssparande (mom. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

För att trygga standarden på äldre dar bör make ha rätt att dra
av pensionspremier för den andra maken, när denne saknar
tillräcklig inkomst för att täcka dessa. Vi anser alltså i
likhet med motionärerna i motionerna Sk350 och Sk370 att
reglerna bör förbättras i detta hänseende. Regeringen bör lägga
fram förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande pensionssparande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk350 och
1990/91:Sk370 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk313 och
1990/91:Sk381 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i reservationen om en gemensam avdragsrätt för makar i
fråga om pensionsförsäkringspremier.

33. Avkastningsskatten för pensionssparande (mom.22)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk424 är det angeläget att förstärka
hushållens incitament att spara. Mot den bakgrunden är det
allvarligt att skattereformen finansierades med åtgärder som
delvis drabbar detta sparande. Hit hör en ny permanent
beskattning av pensionssparandet.

Vi instämmer i motionärernas krav att den nya pensionsskatten
slopas successivt. Fr.o.m. den 1 januari 1992 bör den sänkas med
en tredjedel. Regeringen bör lägga fram förslag till den lagtext
som erfordras. Därmed tillgodoses även motion Sk299 i denna del.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande avkastningsskatten för pensionssparande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande 4
och med anledning av motion Sk299 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i reservationen om ett
successivt slopande av avkastningsskatten på pensionsmedel.

34. Kvittning av underskott (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereformen innebär att möjligheterna att kvitta underskott i
en förvärvskälla mot inkomster i en annan förvärvskälla i
princip har slopats. Detta innebär stora svårigheter för
tiotusentals deltidsarbetande småföretagare och också för annan
företagsamhet i vårt land. Förutsättningarna för nyetablering,
nyföretagande och entreprenörskap försämras starkt. Vi instämmer
därför i kravet på en återgång till tidigare regler. Regeringen
bör skyndsamt lägga fram förslag om de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i
denna del, 1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande
4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391
yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande 1
och 1990/91:Sk627 yrkande 42 hos regeringen begär förslag om
återinförande av rätten till kvittning av underskott mot inkomst
av annan förvärvskälla.

35. Kvittning av underskott (mom. 23)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Att kvittningsrätten för underskott av näringsverksamhet har
slopats innebär svårigheter för den som vill starta ett företag.
Enligt vår uppfattning bör underskott av aktiv näringsverksamhet
i viss utsträckning få avräknas från annan inkomst. Skälet till
detta är att en kvittningsmöjlighet är nödvändig för åtskilliga
nystartade företag. Dessa behöver en konsolideringsmöjlighet
under en i allmänhet ömtålig startfas.

Förslag om en tidsmässigt begränsad avdragsrätt läggs fram i
motion Sk435. Vi tillstyrker att en sådan avdragsrätt genomförs
och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen
med ett mer detaljerat förslag i enlighet med dessa riktlinjer.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i
denna del, 1990/91:Sk435 yrkande 16 och 1990/91:Sk627
yrkande 42 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sk368 i denna
del, 1990/91:Sk371 yrkande 4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388
yrkande 7, 1990/91:Sk391 yrkande 7 och 1990/91:Sk436 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om en begränsad kvittningsrätt för underskott av
näringsverksamhet.

36. Kvittning av underskott (mom. 23)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Att kvittningsrätten för underskott av näringsverksamhet har
slopats innebär svårigheter för den som vill starta ett företag.
Enligt vår uppfattning bör underskott av aktiv näringsverksamhet
i viss utsträckning få avräknas från annan inkomst. Skälet till
detta är att en kvittningsmöjlighet kan vara betydelsefull för
åtskilliga nystartade företag. Dessa behöver en
konsolideringsmöjlighet under en i allmänhet ömtålig startfas.

Eftersom det är främst låg- och medelinkomsttagare som behöver
denna kvittningsmöjlighet bör den begränsas. Detta kan ske på
olika sätt.

Förslag om en beloppsmässigt eller tidsmässigt begränsad
avdragsrätt läggs fram i motionerna Sk362, Sk435 och Sk627. Vi
anser att en sådan avdragsrätt bör övervägas.

Vad som här har framförts bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i
denna del, 1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande
4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391
yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande 1
och 1990/91:Sk627 yrkande 42 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i reservationen om en begränsad
kvittningsrätt för underskott av näringsverksamhet.

37. Skattefrihet för hobby, m.m. (mom. 24)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut om beskattning av inkomster som härrör från
hobbyverksamhet kommer att medföra stora svårigheter för den som
lägger ned kostnader under en följd av år och sedan får
inkomster. Inkomsten kommer att beskattas brutto utan möjlighet
till avdrag för kostnaderna under de tidigare åren. Endast
kostnader som uppkommit under beskattningsåret och ett år
dessförinnan får beaktas.

En verksamhet som kommer att drabbas av stora svårigheter är
hästsporten. Den som föder upp en häst kan ha stora kostnader
under en följd av år. Härefter kan verksamheten börja gå med
vinst. Samma problem gäller vid måttliga inkomster av andra
fritidssysselsättningar som exempelvis hobbybiodling.

Som anförs i motion Sk429 bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag som innebär att avdrag för kostnader för
tidigare år får dras av mot de inkomster som följer av de
nedlagda kostnaderna.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 11
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk436 yrkande 2 och
1990/91:Sk627 yrkande 9 hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för beskattningen av inkomst av hobbybetonad
verksamhet i enlighet med vad som anförs i reservationen.

38. Skattefrihet för hobby, m.m. (mom. 24)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Sk627 att ett extra
avdrag på 10000 kr. införs i fråga om inkomster av ej
yrkesmässig verksamhet. Avdraget syftar till att uppmuntra olika
slags aktiviteter som ligger utanför normalt förvärvsarbete.
Miljöpartiet anser att det är positivt om människor utnyttjar
sin fritid på ett aktivt och skapande sätt som berikar både dem
själva och medför ett ansvarstagande för närmiljö och
medmänniskor.

Som exempel på vilka typer av verksamhet som avses nämns i
motionen vad som skattemässigt anses som hobby, dvs. verksamhet
som bedrivs självständigt och varaktigt men saknar vinstsyfte.
Även andra liknande aktiviteter kan ingå, såsom plockning av bär
m.m., biodling, uppdrag som idrottsledare på fritid eller
uppdrag som anhörigvårdare. Också olika slags kulturella
insatser bör täckas av avdraget, t.ex. viss konstnärlig
verksamhet, uppdrag som studiecirkelledare i liten skala,
arvoden från tillfälligt författarskap, debattinlägg i tidningar
etc.

Genom ett extra avdrag på 10000 kr. som gör det möjligt att i
begränsad utsträckning ta emot inkomster i samband med sådana
aktiviteter skapas det starka, från samhällets synpunkt
positiva, "dynamiska effekter" i form av ökade informella
aktiviteter av ovannämnda slag. Det skulle vara ett mycket
värdefullt tillskott för samhället om många människor är beredda
att på detta sätt skapa en ökad mångfald och att på fritiden
utföra uppgifter till gagn också för miljö och andra människor.

Det skall påpekas att det föreslagna avdraget också kan
utnyttjas av personer som på sin fritid är idrottsledare eller
kulturskapare. Avdraget eliminerar eller mildrar de problem för
sådana personer som utskottet behandlar på annan plats i detta
betänkande.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk627 i denna del. Därmed
tillgodoses också yrkande 1 i motion Sk436 om ett skattefritt
grundbelopp för hemslöjd m.m.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk436 yrkande
2 och 1990/91:Sk627 yrkande 9 och med avslag på motion Sk429
yrkande 11 hos regeringen begär förslag till ett extra
grundavdrag från inkomst av ej yrkesmässig verksamhet i enlighet
med vad som anförs i reservationen.

39. Särskilda skattefrågor för kulturskapare (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereglerna för kulturskapare tas upp i motion Sk368 av Carl
Bildt m.fl. (m). Bakgrunden till motionen är att berättigade
krav sedan länge har ställts på förbättringar av reglerna.
Skattereformen medför emellertid försämringar. Avgörande för
kulturskaparnas arbetsvillkor är det allmänna samhällsklimatet.
I ett öpppet, demokratiskt samhälle som välkomnar fritt
tankeutbyte främjas den kulturella utvecklingen. Konstnärer och
andra kulturskapare måste få sådana arbetsmöjligheter att deras
konstnärliga verksamhet inte i onödan hämmas av ekonomiska
bekymmer. I detta ligger att skattereglerna bör utformas på ett
sådant sätt att reglerna inte utsätter denna typ av verksamhet
för ej avsedda påfrestningar. Detta kan lätt bli fallet bl.a.
som en följd av att många kulturskapare har oregelbundna
inkomster. Därtill kommer att det är vanligt att en kulturell
verksamhet kombineras med annat arbete.

För kulturskaparna är det av vikt att rätten till avdrag för
underskott återinförs. Detta krav har också framförts av
moderata samlingspartiet i en annan reservation i detta
betänkande.

För den som har sina inkomster ojämnt fördelade finns behov att
kunna utjämna inkomster över åren. För närvarande finns vissa
möjligheter till detta genom ett upphovsmannakonto.

Till följd av skatteomläggningen har försämringar inträtt i och
med att avkastningen på sådana konton beskattas fortlöpande. Vi
anser att rätten till avsättning bör finnas kvar i tidigare
omfattning.

För många kulturarbetare med ojämn inkomst uppstår problem genom
att de under år med låga inkomster eller höga inkomster måste
betala egenavgifter för inkomster som inte ger rätt till ATP
eller andra förmåner. Det moderata skatteförslaget innebär att
denna extrabeskattning försvinner genom att man successivt
ändrar socialförsäkringssystemet så att avgifterna anknyts till
förmånen.

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som
skall etablera sin verksamhet möter svårigheter särskilt under
de första verksamhetsåren. Generösa avdragsregler för
utvecklingskostnader är därför väl motiverade. Om en avdragsrätt
av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör den rimligen
omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre tillbaka
i tiden. Det är också viktigt att kulturskapare möts av
generositet vid bedömningen av rätt till avdrag för genomförda
studieresor, arbetsrum i anslutning till bostaden och övriga
kostnader i anslutning till yrkesutövningen.

Vi ställer oss alltså bakom de krav i dessa hänseenden som
ställs i motion Sk368.

Mervärdeskatten är en annan fråga som berörs av motionen. Med
den beslutade skatteomläggningen införs moms på galleriernas
provision på försäljningen. I dag är en konstnär inte skyldig
att betala moms när han säljer egna konstverk. Denna del av
motionen kommer att tas upp av utskottet i annat sammanhang.
Vidare skärps realisationsvinstbeskattningen av konst, vilket
innebär en betydande risk för att delar av handeln med konst i
framtiden flyttas över till en grå marknad. Vi återkommer till
denna fråga med anledning av en annan motion från moderata
samlingspartiets sida.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande särskilda skattefrågor för kulturskapare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk368 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen angående kulturskaparnas skattevillkor.

40. Egenavgiftsfond för konstnärer (mom. 26)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

För att skapa en rimligare ekonomisk situation för författare
och konstnärer föreslogs i betänkandet Konstnärernas villkor
(SOU 1990:39) att en särskild "egenavgiftsfond" skulle
tillskapas. Denna fond skulle ligga utanför skattesystemet, och
möjlighet skulle finnas att efter ansökan återbetala erlagda
egenavgifter upp till en inkomst på 90000 kr. På så sätt
skulle denna låginkomstgrupp åtminstone skattemässigt jämställas
med andra låglönegrupper i samhället.

Som anförs i motion Sk383 bör en översyn göras av utredningens
förslag med syftet att konkretisera en sådan stödordning.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande egenavgiftsfond för konstnärer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk383 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om en egenavgiftsfond för konstnärer.

41. Träning och förebyggande hälsovård (mom. 29)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Inaktivitet redan vid låg ålder är en orsak till allt vanligare
hälsoproblem i form av benskörhet, övervikt, rygg- och
nackbesvär. Som framhålls i motion Sk324 är det nödvändigt att
ta itu med detta för människor och för samhället allvarliga
problem. Kravet i motionen om en utredning angående skattemässig
uppmuntran till träning och förebyggande hälsovård bör alltså
bifallas.

dels vid mom. 29 hemställt

29. beträffande träning och förebyggande hälsovård
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk324 begär att
regeringen tillsätter en utredning om skattebefrielse för
personliga utgifter i samband med träning och förebyggande
hälsovård på betald arbetstid och en stimulans till företagen
att ge förutsättningar för denna träning i form av lokaler och
den personal som behövs.

42. Fri parkering (mom. 30)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Att många arbetsgivare erbjuder sina medarbetare fri parkering
på nära gångavstånd till arbetsplatsen minskar
kollektivtrafikens möjligheter att konkurrera med privatbilismen
och motverkar kommunernas ambitioner att minska biltrafiken. Av
dessa och av rättviseskäl är det angeläget att förmån av fri
parkering i fortsättningen beskattas på samma sätt som andra
förmåner i tjänsten. Kravet i motion Sk668 om ett
riksdagsuttalande av denna innebörd bör alltså bifallas.

dels vid mom. 30 hemställt

30. beträffande fri parkering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk668 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om beskattning av förmån av fri parkering.

43. Förmånliga lån (mom. 31)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk429 ger de nya reglerna för beskattning av
förmån av räntefritt eller lågförräntat lån ett
otillfredsställande resultat. Genom att den avtalade räntan
jämförs med statslåneräntan plus 1 procentenhet vid utgången av
november året före beskattningsåret kan förmånen komma att
åsättas ett värde som är högre eller lägre än det faktiska.
Vidare kommer en skattskyldig som har ett lån med t.ex. fem års
bindningstid, där den avtalade räntan har innefattat en mindre
förmån, att bli beskattad för en förmån som varierar med
statslåneräntans nivå varje november månads utgång. Förmånen kan
på detta sätt komma att värderas till mångdubbelt större
procentsatser vissa beskattningsår.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna inte
uppfyller rimliga rättvisekrav. Regeringen bör snarast återkomma
till riksdagen med förslag som innebär att beskattningen av
förmånliga lån inte grundar sig på ett beskattningsvärde som kan
överstiga förmånens faktiska värde.

dels vid mom. 31 hemställt

31. beträffande förmånliga lån
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 3
hos regeringen begär förslag till nya regler för beskattning av
förmånliga lån i enlighet med vad som anförs i reservationen.

44. Resor för SJ- och SAS-anställda (mom. 32)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk429 och Sk355 bör reseförmåner som
utgår exempelvis inom SAS och SJ åtminstone till viss del anses
utgöra sedvanliga personalrabatter. I viss utsträckning bör
således dessa resor vara helt skattefria. En beskattning av
värdet av övriga resor bör ske genom en värdering som tar hänsyn
till de starka restriktioner som omgärdar resorna. De företas
ofta på s.k. stand by-basis med företräde för betalande
passagerare och därför ibland långa väntetider vid
anslutningsflyg.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till de
förtydliganden som kan erfordras.

dels vid mom. 32 hemställt

32. beträffande resor för SJ- och SAS-anställda
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk355 i denna
del och 1990/91:Sk429 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i reservationen om reseförmåner för
SJ- och SAS-anställda.

45. Fria tidningar (mom. 33)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som framgår av de motioner som väckts rörande förmån av fria
tidningar har skattereformen medfört särskilda problem även i
fråga om en sådan liten detaljfråga. Av praktiska skäl är det
enligt vår mening rimligt att en person som på grund av sin
tjänst bör ta del av facktidskrifter eller behöver läsa en
tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla denna tidskrift
eller tidning till bostaden utan att behöva utsättas för en ej
motiverad beskattning. Det bör framhållas att en
förmånsbeskattning inte bara medför olägenheter för den
anställda och arbetsgivaren. För fackpressen har det uppstått
risk för betydande indragningar av prenumerationer.

Enligt vår uppfattning bör regeringen skyndsamt vidta lämpliga
åtgärder för att undanröja de aktuella problemen. Vad som här
har anförts bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 33 hemställt

33. beträffande fria tidningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk355 i
denna del, 1990/91:Sk375 och 1990/91:Sk399 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om
förmån av fria tidningar.

46. Bilförmån (mom. 34)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De nya bestämmelserna om beskattning av förmån av fri bil som
gäller fr.o.m. 1991 innebär att förmånen tas upp till ett fast
belopp oberoende av körsträcka. Därmed stimulerar reglerna på
ett olyckligt sätt till privatkörning, och detta innebär bl.a.
en ökad belastning för miljön. Det är dessutom orimligt att de
nya reglerna leder till att det lönar sig att ha tjänstebil för
privat körning, men inte vid omfattande körning i tjänsten.

Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag som
innebär att det privata nyttjandet i högre grad än i dag ligger
till grund för beskattningen. Vi biträder alltså de
motionsyrkanden som framställts med denna inriktning.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk327,
1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk391
yrkande 4, 1990/91:Sk396 yrkande 2 och 1990/91:Sk403 yrkande
1 och med anledning av motion 1990/91:Sk435 yrkande 5 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk328, 1990/91:Sk374,
1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk433 yrkande 6
och 1990/91:Sk627 yrkandena 12--13 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil
bättre ansluter till det faktiska privata nyttjandet.

47. Bilförmån (mom. 34)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi anser att den nuvarande beskattningen av bilförmån gynnar
användandet av stora bilar liksom privatåkande med tjänstebilar.
Detta anser vi vara helt felaktigt. Vi anser därför att denna
beskattning skall ändras så att den blir direkt proportionell
mot nybilspris och privatåkande. Vi anser att det är de
verksamhetsrelaterade kostnaderna som skall prioriteras, inte
tvärtom.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk327,
1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk391
yrkande 4, 1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403 yrkande 1
och 1990/91:Sk435 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1990/91:Sk328, 1990/91:Sk374, 1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3
och 5, 1990/91:Sk433 yrkande 6 och 1990/91:Sk627 yrkandena
12 och 13 hos regeringen begär förslag om sådan ändring av
reglerna om beskattningen av bilförmån som anges i
reservationen.

48. Bilförmån (mom. 34)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Utformningen av tjänstebilsbeskattningen gör att personer som
har denna förmån i princip kan köra bil gratis för
privatändamål. Förmånen utgår främst till personer i
arbetsledande ställning, dvs. oftast till höginkomsttagare. I
dag finns det ca 200000 tjänstebilar i trafik. En mycket stor
del av dessa är koncentrerad till storstadsregionerna, områden
där trafik och miljöproblemen är särskilt påtagliga.

Vänsterpartiet föreslår återigen att riksdagen hos regeringen
begär förslag i syfte att minska eller eliminera de skattefria
förmånerna i samband med innehav av s.k. förmånsbil/tjänstebil.
Åtgärden kommer att ge ökade skatteintäkter. Det främsta skälet
är dock de positiva miljöeffekterna som nås genom ett minskat
privat gratis nyttjande av tjänstebilarna. Motion Sk433 i denna
del bör bifallas.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk327, 1990/91:Sk328,
1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk374,
1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3 och 5,
1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403 yrkande 1,
1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 12 och
13 hos regeringen begär förslag till sådana skärpningar av
beskattningen av bilförmån som anges i reservationen.

49. Bilförmån (mom. 34)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den genom skattereformen införda differentierade
förmånsbeskattningen av fri bil innebär att billigare bilar
beskattas procentuellt hårdare än dyrare bilar. Eftersom
billigare bilar i allmänhet är mindre och oftast mer
bränslesnåla, innebär regeringens förslag i praktiken ett
gynnande av större och mer bränsleförbrukande bilar. Detta är
helt felaktigt mot bakgrund av de miljöpolitiska målen att
minska energiförbrukning och luftföroreningar och kan endast
uppfattas som ett förtäckt konkurrensstöd till svensk produktion
av stora bilar.

I motion Sk627 föreslår miljöpartiet de gröna därför som en akut
åtgärd att förmånsvärdet av fri bil som inte är äldre än tre år
sätts till 40% av nybilspriset. För äldre förmånsbilar bör
procentsatsen sättas ned med 2% för varje år som bilens ålder
överstiger tre år.

För att få en permanent lösning på problemet föreslås vidare att
en översyn görs av hela tjänstebilssystemet och av beskattningen
av förmånsbilar. Syftet med översynen skall vara att finna
former för värdering av bilförmån som är riktig ur
miljösynpunkt. Exempelvis bör bilar utrustade med katalysatorer
gynnas relativt andra bilar.

En annan viktig princip skall vara att beskattningen av förmånen
skall vara proportionell mot det privata användandet. Det torde
exempelvis vara både enkelt och billigt att installera
färdskrivare i de bilar det här är fråga om.

Regeringen bör göra en översyn av reglerna i enlighet med vad
som här har anförts.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkandena
12 och 13 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk327,
1990/91:Sk328, 1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del,
1990/91:Sk374, 1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395
yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403
yrkande 1, 1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk433 yrkande
6 hos regeringen begär en översyn av beskattningen av bilförmån
i enlighet med vad som anförs i reservationen.

50. Tjänsteresor med egen bil (mom. 36)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är en självklarhet att en anställd som använder
sin egen bil i tjänsten skall ha rätt till avdrag för hela den
faktiska kostnaden. Behovet av enkla och lättillämpade regler
bör tillgodoses genom att avdrag på sedvanligt sätt medges
enligt schablon om utredning inte föreligger. En sådan schablon
bör enligt vår uppfattning vara högre än de 12 kr./mil som nu
gäller. Regeringen bör uppmanas att återkomma med ett förslag av
denna innebörd. Vi biträder alltså de motionsyrkanden som går i
denna riktning.

dels vid mom. 36 hemställt

36. beträffande tjänsteresor med egen bil
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk395 yrkande
4 och 1990/91:Sk403 yrkande 2 och med anledning av motionerna
1990/91:Sk371 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 3 och
1990/91:Sk435 yrkandena 4 och 20 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges
för faktisk kostnad i enlighet med vad som anförs i
reservationen.

51. Tjänsteresor med egen bil (mom. 36)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

För dem som använder den egna bilen i tjänsten anser vi att
avdraget skall vara 15 kr. När riksdagen fattar beslut om att
avskaffa energimomsen anser vi att det räcker med ett avdrag om
12 kr. per mil för 1991. Därtill anser vi att en möjlighet till
avdrag för verklig kostnad skall finnas i de fall den överstiger
schablonbeloppet. Det har redan nu visat sig att nuvarande
avdragsmöjligheter och beskattningsregler för bilersättningar
gör att arbetsgivarna tvingas till investeringar i tjänstebilar,
och därmed får vi utökade bilparker i landet förutom en mindre
effektiv användning av privatbilarna.

dels vid mom. 36 hemställt

36. beträffande tjänsteresor med egen bil
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk371
yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 3, 1990/91:Sk395 yrkande 4,
1990/91:Sk403 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkandena 4 och 20
hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag för
bilresor i tjänsten medges för faktisk kostnad i enlighet med
vad som anförs i reservationen.

52. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I flera motioner yrkas att avdragsreglerna för resor till och
från arbetet med egen bil förändras. För några år sedan beslöt
riksdagsmajoriteten att enbart rörliga kostnader skall ligga
till grund för avdraget, eftersom man förutsatte att hushållen
ändå skulle ha bil. Enligt vår mening bör även här principen om
de faktiska kostnaderna vara grund för avdragets storlek. Av
förenklingsskäl bör emellertid en schablon användas vid
enhetsresor. Schablonen måste fastställas med utgångspunkt i de
kraftiga kostnadsökningar som har drabbat bilismen under senare
år.

Reglerna för avdrag för resor med egen bil bör dessutom ändras
så att resa till och från daghem får inräknas vid beräkning av
tidsvinsten.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk318,
1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3 och 1990/91:Sk403
yrkande 3, med anledning av motionerna 1990/91:Sk301,
1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk426 och
1990/91:Sk435 yrkande 3 och med avslag på motion
1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 hos regeringen begär förslag
om regler för avdrag för resor till och från arbetet med egen
bil i enlighet med vad som anförs i reservationen.

53. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.39)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Avdrag för arbetsresor är av stor betydelse för en
decentraliserad samhällsstruktur med en levande landsbygd. Det
har stor betydelse för just de människor som saknar alternativa
kommunikationsmöjligheter och är helt beroende av transporter
med egen bil. Det är viktigt att den samlade alternativkostnaden
för att delta i förvärvsarbete inte blir så hög att människor
gynnas ekonomiskt av att vara hemma från arbetet.

Eftersom energimomsen kombinerad med kvarvarande punktskatter
påverkar kostnaden för arbetsresor med egen bil, anser vi att
avdraget bör uppgå till 15 kr. per mil oavsett körsträcka.

Regeringen bör senare i vår återkomma med förslag till ändringar
i reglerna.

dels vid mom. 39 hemställt

39. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk301,
1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,
1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403
yrkande 3, 1990/91:Sk426 och 1990/91:Sk435 yrkande 3 och med
avslag på motion 1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

54. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I flera motioner har framställts yrkanden om att resa till
daghem och motsvarande bör beaktas när det gäller att beräkna
tidsvinsten med bil för resan mellan bostad och arbetsplats.
Dessa resor är en förutsättning för att småbarnsföräldrarna
skall kunna förvärvsarbeta. Vänsterpartiet anser därför att
yrkandena bör tillgodoses.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk318 och
1990/91:Sk393 yrkande 3 och med anledning av motionerna
1990/91:Sk301, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk395 yrkande 1,
1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403 yrkande 3, 1990/91:Sk426 och
1990/91:Sk435 yrkande 3 och med avslag på motion
1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger
regeringen till känna att resa till barndaghem bör beaktas när
det gäller att beräkna tidsvinsten med bil för resan mellan
bostad och arbetsplats.

55. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Avdraget för resor till och från arbetet bör primärt anpassas
efter önskemålet att inte uppmuntra bilresor i tätorter.
Avdraget bör knytas till person snarare än till
fortskaffningsmedel och därigenom uppmuntra till användning av
allmänna kommunikationsmedel och samåkning i högre grad än det
nuvarande avdraget. Eftersom en stor del av skatteförvaltningens
och skattedomstolarnas arbete går åt till att pröva
tvåtimmarsregeln i det nuvarande avdraget bör en ny regel vara
utformad så att den innebär en administrativ förenkling och ger
berörda myndigheter möjligheter att koncentrera sig på viktigare
uppgifter. Mot bakgrund av det anförda biträder jag miljöpartiet
de grönas förslag att minimiavståndet för avdrag skall vara 1,5
mil enkel resa. Är avståndet längre bör den skattskyldige ha
rätt till avdrag med 8 kr. per överskjutande mil oberoende av
vilket fortskaffningsmedel han i verkligheten använt. Vidare bör
ett avdragstak på 30000 kr. införas.

Jag anser att riksdagen bör hos regeringen begära förslag i
enlighet med det anförda. Jag tillstyrker således miljöpartiet
de grönas motion Sk627 i denna del och avstyrker övriga nu
behandlade motionsyrkanden.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena
14 och 15 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk301,
1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,
1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403
yrkande 3, 1990/91:Sk426 och 1990/91:Sk435 yrkande 3 hos
regeringen begär förslag till nya regler för avdrag för resor
till och från arbetet i enlighet med vad som anförs i
reservationen.

56. Utlandsresor (mom. 38)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk401 och Sk402 är avdragsreglerna för
ökade levnadskostnader vid utlandsresa alltför generösa jämfört
med vad som gäller vid resor inom landet. Reglerna bör ses över
i syfte att skapa en likformighet.

dels vid mom. 38 hemställt

38. beträffande utlandsresor
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk380 och
1990/91:Sk402 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i reservationen om en begränsning av avdragsrätten för
ökade levnadskostnader vid utlandsresor.

57. Nattraktamenten, representationsmåltider m.m. (mom. 39)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i motion Sk401 (mp) att den skattefria,
lyxbetonade konsumtionen i samband med kurser, konferenser,
tjänsteresor och andra uppdrag i tjänsten -- på bekostnad av
andra skattebetalare -- är stötande. Riksdagen bör därför hos
regeringen begära en omprövning av skattebestämmelserna
beträffande bl.a. nattraktamenten och vissa konferenser. Med det
anförda tillstyrker vi bifall till motion Sk401 i denna del.

dels vid mom. 39 hemställt

39. beträffande nattraktamenten, representationsmåltider
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk401 hos
regeringen begär en omprövning av skattebestämmelserna
beträffande nattraktamenten och vissa konferenser i enlighet med
vad som anförs i reservationen.

58. Schablonbeloppets storlek (mom. 40)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet instämde i de principiella
utgångspunkter som låg till grund för den nu införda
traktamentsbeskattningen. Alla traktamenten bör vara
skattepliktiga och avdrag medges för den faktiska fördyringen av
levnadskostnaderna. Vi godtog också de avdragsbelopp för 1991
som beslutades av riksdagen. Dessa belopp bör emellertid räknas
upp i takt med penningvärdesförsämringen. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag av denna innebörd.

dels vid mom. 40 hemställt

40. beträffande schablonbeloppets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 6
hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning
av traktamenten i enlighet med vad som anförs i reservationen.

59. Fackföreningsavgifter (mom. 42)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är en grundläggande princip i beskattningen att kostnader
för föreningsavgift m.m. inte skall beaktas. Några bärande skäl
för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter
föreligger inte enligt vår mening. Vi instämmer därför i
uppfattningen att den nuvarande skattereduktionen bör slopas.
Samtidigt bör arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter
begränsas i motsvarande mån.

Med det anförda tillstyrker vi de motioner som väckts i denna
fråga.

dels vid mom. 42 hemställt

42. beträffande fackföreningsavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande
21, 1990/91:Sk430 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkandena 9 och
10 och 1990/91:Sk627 yrkande 16 hos regeringen begär förslag
som innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas
och att arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet
begränsas i enlighet med vad som anförs i reservationen.

60. Fackliga stipendier (mom. 43)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vid 1984 års taxering infördes en tillfällig avdragsrätt för
fackliga stipendier. Denna har sedan permanentats. Reglerna
innebär att fackföreningar och vissa andra organisationer lämnar
förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad
arbetsförtjänst i samband med exempelvis kursdeltagande. Det är
orimligt att förmånsbehandla vissa stipendier, som dessutom
avser att ersätta förlorad normalt skattepliktig
arbetsförtjänst. Det strider mot lagstiftningens grunder och
åsidosätter elementära rättssäkerhetskrav. Som föreslås i motion
Sk429 bör skattefriheten för sådana stipendier upphöra i och med
1993 års taxering.

dels vid mom. 43 hemställt

43. beträffande fackliga stipendier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 4
hos regeringen begär förslag av den innebörd som anges i
reservationen.

61. Beskattningen av kapitalinkomster, m.m. (mom.44)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den hårda beskattningen i Sverige av kapitalinkomster och
förmögenhet har haft mycket negativa konsekvenser. Beskattningen
av kapitalvinster och kapitalinkomster kommer att vara avgörande
för hur väl rikskapitalförsörjningen i Sverige kommer att
fungera i framtiden. Därför måste skattesatsen för
kapitalinkomstbeskattningen sänkas. Reavinstbeskattningen bör i
princip baseras på reala värden. Omsättningsskatten på
värdepapper och dubbelbeskattningen bör avskaffas och
förmögenhetsskatten bör successivt slopas. Utskottet tar upp
endast en del av dessa frågor i det nu aktuella sammanhanget.

Som anförs i motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) är
beskattningen av kapital extremt hög i Sverige jämfört med andra
länder i den industrialiserade världen. Det gäller såväl
beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster som
förmögenhetsbeskattningen och de transaktionsskatter som införts
på senare år.

I syfte att vända den negativa investeringsströmmen samt öka
sparande och kapitalbildning måste den svenska beskattningen av
kapital reformeras. Med tanke på kapitalets lättrörlighet är det
nödvändigt att successivt genomföra en anpassning till i första
hand de regler som gäller för övriga Europa.

Den skattesats på 30% som gäller för kapitalinkomster
förutsätter en låg inflationstakt. Om inte den ekonomiska
politiken utformas så att den leder till väsentligt lägre
inflation måste skattesatsen för kapitalinkomster kraftigt
sänkas.

Inom det nya inkomstslaget kapital finns regler som omedelbart
måste justeras. Hit hör de nya avdragsbegränsningarna i fråga om
ränteutgifter. Dessutom bör realisationsförluster få dras av
till sitt fulla värde mot i vart fall realisationsvinster.

Det är nödvändigt för Sverige att genomföra en anpassning till
övriga Europa i detta avseende. En första åtgärd, som bör
genomföras omedelbart, är att endera genomföra en indexering av
anskaffningsvärdena, för såväl aktier som fastigheter
kombinerat, eller en motsvarande sänkning av den nominella
skattesatsen till högst 15%. I bägge fallen bör schablonregler
som alternativ till de faktiska anskaffningsvärdena införas.
Sverige bör också införa skattefrihet, åtminstone för långa
innehav. Formerna för detta bör snarast utredas.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 i nu aktuella delar
(yrkandena 2--5) samt motion Sk424 i vad avser skattesatsen för
kapitalinkomster (yrkande 8).

dels vid mom. 44 hemställt

44. beträffande beskattningen av kapitalinkomster, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk353
yrkandena 2, 4 och 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om beskattningen av kapitalinkomster, m.m.

62. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
-- med åberopande av innehållet i reservation 62 -- vid mom.
45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk353 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 13 och
1990/91:Sk627 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna att avdragsbegränsningarna för ränteutgifter bör slopas.

63. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

En begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter är ett medel
att minska den lånefinansierade privata konumtionen.
I motion Sk433 vidhåller vänsterpartiet sitt förslag om ett
fullständigt avdragstak för ränteutgifter vid 100000 kr. för
vuxna och 10000 kr. för barn. Avsikten är att fördyra
lånefinansierad privat konsumtion och i stället stimulera
sparandet. På sikt bör systemet med avdrag för ränteutgifter
slopas.

Vänsterpartiet förordar att riksdagen hos regeringen bör lägga
fram förslag i enlighet med det anförda.

dels vid mom. 45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 13
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3 och
1990/91:Sk627 yrkande 18 hos regeringen begär förslag till
nytt avdragstak för ränteutgifter i enlighet med vad som anförs
i reservationen.

64. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att ett tak för ränteavdrag bör
finnas. Detta bör göras så högt att vanliga människors lån för
rimligt boende inte försvåras, men inte så högt att det för
välbärgade människor utgör en väsentlig möjlighet till
skatteundandragande.

Skattereformens regler är inte optimala ur någon av dessa två
synpunkter. Vårt förslag i fråga om ränteutgifter innebär å
andra sidan att varje inkomsttagare medges ett avdrag om
maximalt 30000 kr. för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag
om maximalt 90000 kr. per hushåll för räntor på lån mot
säkerhet i egenägd permanentbostad eller för räntor på privat
lån med säkerhet i boende. Med detta förslag kommer alltså en
ensam familjeförsörjare i en villa att kunna göra ett avdrag om
120000 kr. medan ett par får dra av maximalt 150000 kr. För
boende i hyreshus blir avdraget maximalt 30000 kr. per person.
Förslaget, som nu läggs fram i motion Sk627, överensstämmer med
motsvarande krav från vårt håll förra året och bör genomföras
fr.o.m. 1992.

dels vid mom. 45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 18
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3 och
1990/91:Sk433 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs i reservationen om avdragsbegränsningarna
för ränteutgifter.

65. Förskjutning av skattereduktion (mom. 46)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör uppkomna underskott i inkomstslaget
kapital få sparas och utnyttjas även vid senare beskattningsår.
Vi tillstyrker därför motion Sk429 i denna del och förordar att
riksdagen hos regeringen begär förslag härom.

dels vid mom. 46 hemställt

46. beträffande förskjutning av skattereduktion
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 7 i
denna del hos regeringen begär förslag om rätt att utnyttja
underskott vid senare beskattningsår i enlighet med vad ovan
anförs i reservationen.

66. Omsättningsskatten på aktier (mom. 48)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk353, Sk423 och Sk435 bör
omsättningsskatten på aktier avskaffas. Denna skatt ger inte
något nettotillskott till statskassan. Åtgärder bör genomföras
så snart som möjligt, dvs. per den 1 maj 1991.

dels vid mom. 48 hemställt

48. beträffande omsättningsskatten på aktier
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk423 yrkande
5 och 1990/91:Sk435 yrkande 24 samt med anledning av motion
1990/91:Sk353 yrkande 1 antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1
maj 1991.

67. Konst och antikviteter (mom. 49)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereformen innebär att en evig vinstskatt på 30% tas ut
vid försäljning av konst och antikviteter. Innan skatt betalas
skall den skattskyldige ha rätt att avräkna ett fribelopp på
50000 kr. per år. I alla de fall då inköpspriset inte kan
uppvisas, t.ex. därför att föremålet i fråga gått i arv, skall
inköpspriset antas uppgå till 25% av försäljningspriset. Detta
betyder att 75% av försäljningspriset skall beskattas. Den nya
skatten tar inte heller någon som helst hänsyn till
penningvärdeförsämringen.

Som anförs i motion Sk304 kan man inte räkna med att den nya
eviga reavinstskatten på konstverk m.m. kommer att ge
statskassan några nämnvärda inkomster.

Av skäl som anförs i motionen bör beskattningen begränsas så att
den tas ut endast på den reala vinsten och endast om
försäljningen sker inom fem år efter förvärvet.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagstiftning
med denna innebörd.

dels vid mom. 49 hemställt

49. beträffande konst och antikviteter
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk304 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om reavinstbeskattningen av konst och antikviteter.

68. Bostadsbeskattningens allmänna utformning och
fastighetsskatten (mom. 50)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiets bostadspolitik redovisas i motion
Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m). Som anförs i den motionen
kännetecknas bostadspolitiken av brist på valfrihet i boendet,
detaljreglering och styrning samt stora subventioner.
Äganderätten har urholkats.

Den socialistiska mark- och bostadspolitiken har resulterat i en
så omfattande trögrörlighet att bostadsmarknaden helt enkelt
inte längre fungerar.

Enligt moderata samlingspartiets uppfattning måste svensk
bostadspolitik förändras i grunden. Utgångspunkter för våra
förslag är valfrihet för de enskilda människorna och respekt för
den enskilda äganderätten.

Våra förslag på skatteområdet innebär bl.a. att
straffbeskattningen av boendet upphör. Den s.k. flyttskatten
skall snarast avskaffas. Fastighetsskatten skall avvecklas och i
ett första steg halveras.

Fastighetsskatten har drivit upp boendekostnaderna. Låne- och
skatteregler har utformats så att de direkt diskriminerar
enskilt ägande. Detta har resulterat i att i det närmaste alla
nybyggda småhus i grupp i dag har upplåtits med hyres- eller
bostadsrätt.

Det finns ingen principiell anledning att beskatta en fastighets
förmögenhetsvärde på något annat sätt än annan förmögenhet. Från
principiell synpunkt saknas skäl både för en separat
fastighetsskatt utöver förmögenhetsskatten och för en lindrigare
beskattning än för annan förmögenhet. Å andra sidan finns det
skäl för statsmakterna att stimulera långsiktigt bundet sparande
i form av bl.a. boende.

Beskattningen skall inte påverkas av vem som äger en fastighet.
Oavsett om en enskild person eller någon form av företag eller
förening är ägare bör beskattningen vara neutral.

Det saknas således bärande motiv för att beskatta boendet i sig.
Denna principiella uppfattning framstår som än klarare när man,
som i vårt land, tvingats motivera utökade boendesubventioner
med hänvisning till den höga boendebeskattningen. Av
statsfinansiella skäl är det inte möjligt att omedelbart
avskaffa all fastighetsskatt. Färdriktningen måste mellertid
vara klar och entydig.

Ett första steg bör vara att avskaffa en tredjedel av
fastighetsskatten under kommande budgetår. Detta innebär en
skattesänkning med omkring 2,9 miljarder kronor.
Fastighetsskattens nivå bör därefter stegvis minskas under de
följande budgetåren.

Det aktuella yrkandet rörande fastighetsskatten återfinns i
motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m). Med det anförda
tillstyrker vi en sådan avveckling. Regeringen bör lägga fram
förslag till de lagändringar som behövs. Därmed får även yrkande
19 i motion Sk424 anses tillgodosett.

dels vid mom. 50 hemställt

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning och
fastighetsskatten
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk317
yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 19 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 2 och 1990/91:Sk672 yrkande
3 hos regeringen begär förslag till avveckling av
fastighetsskatten i enlighet med vad som anförs i reservationen.

69. Bostadsbeskattningens allmänna utformning och
fastighetsskatten (mom. 50)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skatteomläggningen har inneburit en kraftigt ökad beskattning av
boendet. Även andra åtgärder på beskattningsområdet verkar i
denna riktning. Den ökade kapitalbeskattningen och den breddade
indirekta beskattningen får ett direkt genomslag på
boendekostnaderna.

Av den sammanlagda kostnaden för skatteomläggningen, ca 93
miljarder kronor, finansieras nära 26 miljarder kronor genom
ökade boendekostnader. Den skärpta beskattningen av boendet
leder således till en kostnads- och hyresökning på
bostadsmarknaden, som i första hand drabbar redan tidigare
utsatta grupper. Det gäller bl.a. låg- och medelinkomsttagare
som får liten eller ingen del av inkomstskattesänkningarna men
också nyblivna villaägare, ofta unga familjer, som drabbas av
höga räntor och ökad moms.

Den ökade indirekta beskattningen leder således till en kraftigt
ökad "rundgång" och ökat inflationstryck, vilket långsiktigt
kommer att urholka skatteomläggningen. Finansieringen av
skattesänkningarna måste därför framöver få en mer
fördelningspolitiskt acceptabel profil. Den indirekta
beskattningen av nödvändig konsumtion som mat och boende måste
därför sänkas. Vi återkommer till dessa frågor och andra
detaljer i särskilda motioner som utskottet delvis behandlar i
det nu aktuella betänkandet och delvis tar upp i annat
sammanhang.

När det gäller fastighetsskatten bör den användas som ett
bostadspolitiskt instrument inom ramen för
bostadsfinansieringssystemet i syfte bl.a. att balansera
boendekostnaderna över tiden. Fastighetsskatten kan också
utnyttjas för att minimera rundgången av skattemedel och för att
uppnå kostnadsneutralitet mellan villa/bostadsrätter och
hyreshus.

En skärpning av fastighetsskatten i kombination med en
förändring av taxeringsvärdena kan ge dramatiska ökningar av
boendekostnaderna för boende i fastigheter i vissa
storstadsområden och för skärgårdsfastigheter där
efterfrågetrycket är stort. Detta förhållande får inte tillåtas
slå igenom i orimliga boendekostnadsökningar för de enskilda
boende. En noggrann utvärdering och uppföljning av
fastighetsskattens konsekvenser för boende i dessa områden av de
förändrade taxeringsvärdena måste därför föras från regeringens
sida.

De angivna riktlinjerna för fastighetsskatten bör ges regeringen
till känna på sätt som yrkas i motion Sk672 av Olof Johansson
m.fl. (c).

dels vid mom. 50 hemställt

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning och
fastighetsskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk672 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 2,
1990/91:Sk317 yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om utnyttjande av fastighetsskatten som bostadspolitiskt
instrument.

70. Fastighetsskatt för tomträttshavare (mom. 51)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk359 av Filip Fridolfsson (m) innebär det
nya skattesystemet en kraftig höjning av fastighetsskatten för
småhusägare. Effekterna förstärks dessutom av den kraftiga
uppskrivningen av taxeringsvärdena som gjordes 1990.

Många småhusägare som innehar fastigheter med tomträtt kommer
att drabbas dubbelt. Dels har de fått en för landet ovanligt hög
höjning av skatten både på markvärdet och byggnadsvärdet, dels
får de vid omreglering av tomrättsavgälderna en kraftigt höjd
avgäld. Den totala kostnaden kommer att bli mycket svår, för att
inte säga omöjlig att bära.

Som anförs i motionen är det orimligt att man skall tvingas
betala skatt på mark man inte äger. Det vore mer logiskt om det
var markägaren som är skattskyldig så länge denna skatt finns
kvar.

Likartade synpunkter anförs i motion Sk377.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att tomträttshavare
inte skall betala fastighetsskatt för tomten och tillstyrker
alltså motionerna i denna del.

dels vid mom. 51 hemställt

51. beträffande fastighetsskatt för tomträttshavare
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk359 yrkande
1 och 1990/91:Sk377 som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i reservationen om fastighetsskatten på tomträtt.

71. Reparation av småhus och mangårdsbyggnader (mom. 53)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I flera motioner återkommer yrkanden om att avdrag bör kunna
medges för kostnader för reparation och underhåll av småhus och
av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser.

Som yrkas i motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) bör en
avdragsrätt för reparationer införas. En sådan avdragsrätt
skulle verksamt bidra till att minska svartjobben. En rätt till
avdrag för styrkta lönekostnader med exempelvis 1000 kr.
skulle sannolikt inte leda till något större skattebortfall,
beroende på de positiva effekterna vad gäller redovisningen av
uppburna inkomster.

Slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av slott
och kursgårdar m.fl. kulturbyggnader innebär i praktiken ett
förödande slag för kulturminnesvården i Sverige. Privata ägare
kan inte bekosta underhållet med beskattade medel.

Kulturbyggnader som av kulturhistoriska skäl bör bevaras måste
därför kunna klassificeras och beskattas som näringsfastigheter
även i de fall då de bebos av ägaren eller dennes närstående.
Härigenom kan avdrag göras för kostnader för reparation och
underhåll av sådana byggnader. Samtidigt följer att ägaren
beskattas för bostadsförmån.

dels vid mom. 53 hemställt

53. beträffande reparation av småhus och mangårdsbyggnader
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk317
yrkande 3, 1990/91:Sk360, 1990/91:Sk378, 1990/91:Sk388
yrkande 8, 1990/91:Sk396 yrkande 1 och 1990/91:Sk429 yrkande
9 hos regeringen begär förslag till lösningar av frågan om
avdrag för reparation av småhus och mangårdsbyggnader i enlighet
med vad som anförs i reservationen.

72. Reavinstbeskattningen på bostäder (mom. 55)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bostäder träffas inte bara av löpande beskattning i form av
fastighetsskatt och förmögenhetsskatt utan också av
realisationsvinstbeskattning vid försäljning. Skatten kallas
ofta flyttskatt, eftersom den drabbar den som säljer en bostad
för att flytta till en annan. Skattens destruktiva effekter
drabbar t.ex. barnfamiljer som behöver ett större hus och
personer som vill ta anställning på annan ort.

Enligt vår uppfattning måste dessa orättvisor elimineras. Hela
systemet för beskattning av realisationsvinster vid försäljning
av bostäder bör bli föremål för en särskild utredning. Därvid
bör strävan vara att avskaffa flyttskatten. Hur detta tekniskt
skall utformas bör övervägas i samband med en genomgripande
översyn av hela kapitalvinstbeskattningen.

dels vid mom. 55 hemställt

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk317 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk303,
1990/91:Sk392, 1990/91:Sk424 yrkande 18 och 1990/91:Sk435
yrkandena 12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförs i reservationen om en översyn av
kapitalvinstbeskattningen.

73. Reavinstbeskattningen på bostäder (mom. 55)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk435 av Görel Thurdin (c) kan
reavinstbeskattningen i samband med byte av bostad i vissa fall
medföra särskilda problem. Detta är t.ex. fallet om ett
bostadsbyte är motiverat av medicinska eller liknande skäl. Vi
instämmer i uppfattningen att man i sådana fall, efter särskild
prövning, bör kunna medge uppskov med beskattningen och
tillstyrker motionen i denna del. Regeringen bör skyndsamt lägga
fram förslag i frågan.

När det gäller avdrag för värdehöjande reparationer vid
beräkning av reavinst, anser vi att tio år är en mer rimlig
period än nu beslutade fem år.

När det gäller bostadsrätter har den tekniska utformningen
vållat problem som vi tar upp i en annan reservation.

dels vid mom. 55 hemställt

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk435 yrkandena
12 och 14 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk303,
1990/91:Sk317 yrkande 6, Sk392 och Sk424 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om uppskov av medicinska skäl med reavinstbeskattningen av
bostäder.

74. Reavinst på bostadsrätter (mom. 56)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

När det gäller försäljning av bostadsrätt och beräkning av
reavinst i samband därmed, anser vi att beslutet i riksdagen
vilar på felaktig grund. Vi anser att det finns en principiellt
felaktig sammanblandning av bostadsrättsinnehavare och
bostadsrättsförening. Dessa bör -- som framhålls bl.a. i
motionerna Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk435 av Görel
Thurdin m.fl. (c) -- särskiljas som skattesubjekt. När
beräkningen av reavinstskatt sker skall således hänsyn tas
endast till bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden,
utan hänsyn till bostadsrättens andel av föreningens nettoskuld
eller nettoförmögenhet, eller dess andel i föreningens utgifter
för värdehöjande reparationer m.m.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till erforderliga
lagändringar. Med det anförda är yrkandena i samtliga nu
aktuella motioner helt eller till väsentlig del tillgodosedda.

dels vid mom. 56 hemställt

56. beträffande reavinst på bostadsrätter
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk405,
1990/91:Sk406, 1990/91:Sk407, 1990/91:Sk429 yrkande 1 och
1990/91:Sk435 yrkande 13 hos regeringen begär skyndsamt
förslag till ändringar av reglerna om beskattning av reavinster
på bostadsrätter i enlighet med vad som anförs i reservationen.

75. Reavinst på skogsbruk (mom. 57)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Realisationsvinst avseende skogsbruk bör skattemässigt behandlas
på samma sätt som näringsfastigheter i övrigt.

Vi anser att den s.k. takregeln skall utformas så att
beskattningen begränsas till högst 18% av försäljningsvärdet
avseende näringsfastigheter.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk388.

dels vid mom. 57 hemställt

57. beträffande reavinst på skogsbruk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk388 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om reavinster på skogsbruk.

76. Förvärvsskatt vid handel med hyresfastigheter m.m. (mom.
58)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk367 och Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas
bl.a. att en förvärvsskatt införs med 5% av försäljningssumman
på alla fastighetsaffärer som faller under förvärvslagen.
Bakgrunden till dessa yrkanden är den osunda handel med
fastigheter som bedrivits under 1980-talet. Skatten skall utgå
från den 1 juli 1991.

Ett annat yrkande i motion Sk433 är att stämpelskatten vid
förvärv av fast egendom och på aktier vid bildande och ökning av
aktiekapital höjs så att intäkterna ökar med 10%.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar
som behövs.

dels vid mom. 58 hemställt

58. beträffande förvärvsskatt vid handel med hyresfastigheter
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367
yrkande 4 och 1990/91:Sk433 yrkandena 12 och 15 begär
skyndsamt förslag från regeringen om en förvärvsskatt vid handel
med hyresfastigheter och om en höjning av stämpelskatten i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

77. Konventionell beskattningsmetod för allmännyttiga
bostadsföretag, m.m. (mom. 59)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas bl.a. att
bostadsrättsföreningar bör beskattas enligt konventionell metod
och att avdrag bör kunna medges för avsättningar till
reparationsfonder för hyresfastigheter.

Vi instämmer i uppfattningen att man bör sträva efter en
likartad behandling av både allmännyttiga och privata
bostadsföretag. För att skapa neutralitet mellan olika
upplåtelseformer bör samma bedömningsmetod användas. Regeringen
bör mot denna bakgrund få i uppdrag att förelägga riksdagen
förslag om övergång till konventionell beskattningsmetod för de
allmännyttiga bostadsföretagen och de s.k. äkta
bostadsföretagen. I samband därmed bör också prövas de andra
möjligheter som anvisas i motionen för att uppnå en ökad
neutralitet mellan bostadsföretag av skilda slag.

dels vid mom. 59 hemställt

59. beträffande konventionell beskattningsmetod för
allmännyttiga bostadsföretag, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk317 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om konventionell beskattningsmetod för
allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

78. Fastighetsskatten för allmännyttan (mom. 60)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet föreslår att fastighetsskatten slopas för
allmännyttan. Allmännyttan drivs utan vinstintresse, och en
slopad fastighetsskatt ger utrymme för begränsningar av
hyreshöjningarna. Då hyreshöjningar bidrog till att pressa upp
inflationen så är åtgärden såväl fördelningspolitiskt som
samhällsekonomiskt motiverad. Denna fastighetsskatt bör i
enlighet med vad som föreslås i motion Sk433 slopas från den 1
januari 1992.

dels vid mom. 60 hemställt

60. beträffande fastighetsskatten för allmännyttan
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433 yrkande
16 och 1990/91:Sk367 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i reservationen om slopande av
fastighetsskatten för allmännyttans
bostadsfastigheter.

Särskilda yttranden

1. Momsuttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Lars Bäckström (v) anför:

Dåvarande vpk var det parti som först tog upp kravet att slopa
matmomsen. Efter hand har detta krav fått ett allt vidare stöd,
och en mycket stor majoritet av det svenska folket stödjer nu
kravet att matmomsen bör avvecklas. Enligt vissa
opinionsundersökningar ställer sig inte mindre än 93% av
befolkningen bakom kravet. Vänsterpartiet noterar denna
opinionsmässiga framgång för kravet "bort med moms på maten" med
stor tillfredsställelse.

Vänsterpartiet menar att en reducerad eller slopad matmoms ger
bäst fördelningspolitiska effekter om den finansieras främst med
ett ökat skatteuttag på kapital. En snabb sänkning av matmomsen
kan dock svårligen finansieras via en ökad kapitalbeskattning
under löpande budgetår. Under den allmänna motionstiden har
vänsterpartiet därför anvisat en enkel metod för att reducera
matmomsen med 40% från den 1 januari 1992, genom att låta den
tillfälliga höjningen av den allmänna momsen kvarstå. Samma
förslag har ställts från centerpartiet. I reservation till detta
betänkande har vänsterpartiet och centerpartiet således kunnat
enas om denna metod för en väsentlig och snabb reducering av
matmomsen.

2. Sparstimulanser (mom. 8)

Lars Bäckström (v) anför:

De nya reglerna för beskattning av kapitalinkomster efter en
skattesats på 30% innebär en avsevärd stimulans till
banksparande jämfört med tidigare regler. Även de
avdragsbegränsningar för ränteutgifter som skattereformen medför
-- dels genom att lättnaderna i marginalskatterna medför att
avdraget för ränteutgifter får mindre betydelse, dels genom
beloppsmässiga begränsningar i avdragsrätten -- innebär på sitt
sätt en väsentlig sparstimulans. Benägenheten att ta upp
konsumtionslån torde minska på grund av dessa regler, och
incitamenten att amortera de lån som redan finns torde öka.

Vänsterpartiet har dessutom lagt förslag angående ytterligare
begränsningar i rätten till ränteavdrag innebärande ett tak för
ränteutgifter överstigande 100000 kr. Det av oss föreslagna
avdragstaket avser således ränteutgifter och inte som nu en
begränsning av avdragsrätten för saldot av ränteutgifter och
ränteintäkter. Vänsterpartiet menar vidare att rätten till
ränteavdrag successivt bör avvecklas. I många andra länder bl.a.
i USA föreligger ingen generell rätt till avdrag för
ränteutgifter som härrör från privatlån. En helt slopad
avdragsrätt för ränteutgifter förutsätter dock ett nytt system
för bostadsfinansiering.

Det torde finnas få bättre sparstimulerande åtgärder än att
minska eller eliminera skattesubventionerna för lånefinansierad
konsumtion. Vänsterpartiets förslag till begränsningar av rätten
till ränteavdrag är därför en mycket kostnadseffektiv
sparstimulerande åtgärd för samhället.

3. Sparstimulanser (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna vill verka för ett aktivt hushållssparande
och ett breddat ägande i samhället. Vi anser därför att det var
fel att i skattereformen helt ta bort grundavdrag och sparavdrag
inom inkomstslaget kapital. Speciellt slog slopandet av avdraget
om 1 600 kr. från inkomst av kapital enligt vår mening alltför
hårt mot småsparare. Det borde vara möjligt att hitta en metod
som ger rimlig uppmuntran till småsparare utan att lämna
möjlighet till skattearbitrage.

Vi kommer att i betänkande från finansutskottet föreslå ett
sparavdrag om 30% av den del av kapitalinkomsterna (brutto,
dvs. före eventuella avdrag i detta inkomstslag) som understiger
6000 kr.

Tabellen visar utfallet av denna regel vid 8% ränta och 30%
marginalskatt:

Kapital Ränta Avdrag Skatteminskning

20 000 1 600 480 144
50 000 4 000 1 200 360
80 000 6 400 1 800 540
100 000 8 000 1 800 540

4. Dissenterskatten (mom. 11)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Med tanke på att dissenterskatten lämpligen bör prövas i samband
med det utredningsarbete som inom kort kommer att avslutas
rörande förhållandet kyrka/stat avstår jag från att nu ställa
något särskilt yrkande om att avskaffa denna skatt.

5. Dissenterskatten (mom. 11)

Lars Bäckström (v) anför:

Dissenterskatten bör minskas eller slopas. Med tanke på att
dissenterskatten lämpligen bör prövas i samband med det
utredningsarbete som inom kort kommer att avslutas rörande
förhållandet kyrka/stat avstår jag från att nu ställa något
särskilt yrkande om att avskaffa denna skatt.

6. Tävlingsvinster m.m., kvittning av underskott, särskilda
skattefrågor för kulturskapare (mom. 12, 14, 23, 25)

Gösta Lyngå (mp) anför:

I motion Sk627 föreslår miljöpartiet ett extra avdrag på 10000
kr. i fråga om inkomster av ej yrkesmässig verksamhet. Avsikten
är att detta avdrag skall kunna utnyttjas av idrottsmän,
idrottsledare, musiker, kulturskapare och andra som på sin
fritid har inkomster av hobbybetonad karaktär. Detta avdrag kan
också i vissa situationer eliminera eller mildra de nya
skatteproblem som förbudet mot kvittning av underskott medför.

Aktiviteter som berättigar till detta avdrag förekommer givetvis
också i dag. De blir då antingen beskattade, vilket upplevs som
en olustig hämsko på extra-aktiviteter, eller också deklareras
ersättningen inte eftersom vanliga människor frestas att vara
oärliga. Avdraget innebär således dels att mångsidig aktivitet
uppmuntras, dels att skattemoralen inte i onödan behöver sättas
på prov.