Insatser för elever med handikapp, m.m.
Betänkande 1992/93:UbU9
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU09
Insatser för elever med handikapp, m.m.
Innehåll
1992/93 UbU9
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) samt anslag till skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp och anslag till särskilda insatser på skolområdet. Dessa anslag disponeras av SIH. Regeringens förslag tillstyrks.
Till betänkandet är fogade tre reservationer från Socialdemokraterna och en meningsyttring från företrädaren för Vänsterpartiet.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1992/93:100 bil. 9
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget B 2 (s. 37--39) föreslagit
2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99088000 kr.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Regeringen har under anslaget B 3 (s. 40--42) föreslagit
3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.
Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget B 8 (s. 51--53) föreslagit
9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr.
Motionerna
1992/93:Ub418 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulentstödet till synskadade elever i särskolan.
1992/93:Ub426 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att säkerställa funktionshindrade elevers lika rätt till utbildning.
1992/93:Ub454 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de skolor som får offentliga bidrag skall vara öppna för alla elever, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hörselvårdskonsulenter vid SIH, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsulentstöd också till elever vid särskolan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av delningen mellan Skolverket och SIH, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristen på specialpedagogiska läromedel.
1992/93:Ub468 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läromedel åt begåvningshandikappade elever.
1992/93:Ub487 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Statens institut för handikappfrågor i skolan.
1992/93:Ub488 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom särskolan, 2. att riksdagen begär att regeringen ser över fältorganisationen för SIH:s konsulentverksamhet.
1992/93:Ub523 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom särskolan.
1992/93:Ub524 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de otillräckliga resurserna för att producera läromedel åt begåvningshandikappade elever.
1992/93:Ub528 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb översyn av konsulentorganisationen för flerhandikappade elever i särskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av frågan om konsulentstöd till hörselhandikappade elever, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läromedel för handikappade elever.
1992/93:So290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1993/94 anslår 5000000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet att förstärka SIH:s konsulentorganisation, 6. att riksdagen hos regeringen begär att anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp omvandlas till ett förslagsanslag, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever med handikapp skall ha tillgång till samma läromedel på för dem lämpliga läsmedier som övriga elever.
Utskottet
1. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har som övergripande mål att underlätta skolgången för elever med handikapp samt att stödja både dem och deras hemkommuner. Institutet skall bl.a. utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva samt utvecklingsstörda elever.
Regeringen anser liksom SIH att det är angeläget att elevernas tillgång på hörselpedagogiskt stöd upprätthålls. För detta ändamål beräknas i budgetpropositionen en ökning av anslaget med 3 miljoner kronor. Föredragande statsrådet anser dock inte att tjänster som hörselkonsulent bör inrättas vid SIH. Institutet skall i stället i ökad utsträckning stödja landstingens verksamhet på det hörselpedagogiska området. Det framgår av SIH:s anslagsframställning att institutet hittills disponerat ca 1 miljon kronor för sådant stöd.
Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 2 bör en översyn göras av frågan om konsulentstöd till hörselhandikappade elever. Motionärerna anser det naturligt att staten tar över det samlade hörselpedagogiska stödet till skolan från landstingen, och att ansvaret därvid läggs på SIH. I avvaktan på översynen godtar motionärerna regeringens förslag om förstärkning av anslaget till SIH. Även motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 3 förespråkar inrättande av hörselvårdskonsulenttjänster vid SIH. I båda motionerna hänvisas till att vissa landsting överväger att dra in sin service till skolorna (kommunerna) i den mån de inte får särskild ersättning för den.
Utskottet behandlade en motion om hörselkonsulenter vid SIH även vid föregående riksmöte. Därvid erinrade utskottet om att SIH enligt sin instruktion (1991:1081) skall samverka med landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller hörselskadade elever (1991/92:UbU9 s. 6 f.). Landstingens skyldighet att stödja den kommunala skolan på detta område är dock inte lagreglerad. I regeringens myndighetsspecifika direktiv till SIH inför dess fördjupade anslagsframställning, som skall avlämnas senare detta år, sägs att ansvarsfördelningen mellan institutioner som arbetar inom handikappområdet behöver bli tydligare. Bland sådana institutioner nämns förutom SIH bl.a. landstingens hörselvårdskonsulenter. SIH skall i anslagsframställningen redovisa en jämförelse av de i direktiven nämnda organens syfte, uppgifter och ansvar för handikappade elever. En proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) har nyligen avlämnats till riksdagen.
Behovet av översyn av frågan om konsulentstöd till hörselhandikappade elever är enligt utskottets mening tillgodosett genom det nämnda uppdraget till SIH och den beredning som kommer att ske i regeringskansliet av dess fördjupade anslagsframställning. Regeringens prövning av den kommande fördjupade anslagsframställningen från SIH och riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:159 bör avvaktas. Ett ställningstagande i sak om ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen bör därför inte göras nu. Riksdagen bör således avslå motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3 och 1992/93:Ub528 yrkande 2.
Sex motioner tar upp frågan om konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan. Bakgrunden är den beslutade överföringen av särskolan från landstingen till kommunerna och Särskolekommitténs förslag att de statliga medel som landstingen använt för konsulenttjänster för flerhandikappade särskoleelever skulle överföras till SIH (SOU 1991:30). Detta förslag avvisades i propositionen om kommunalisering av särskolan (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och 28, rskr. 285). Utskottet anslöt sig till bedömningen i propositionen.
Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 1 bör det företas en snabb översyn av konsulentorganisationen för flerhandikappade elever inom särskolan med syftet att förstärka resurserna och klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Motionärerna anser att elever i olika skolformer bör få nödvändigt konsulentstöd från samma organisation.
I motion 1992/93:So290 (v) yrkande 5 föreslås att SIH skall tillföras 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att kunna inrätta 15 konsulenttjänster för flerhandikappade i särskolan.
Enligt motionerna 1992/93:Ub488 (c) yrkande 1 och 1992/93:Ub523 (kds) gör sig landstingen av med sina konsulenter inför kommunaliseringen av särskolan. Det är enligt den sistnämnda motionen hög tid att nu rädda vad som räddas kan av den kompetens och de ekonomiska medel som finns inom särskolans regionala konsulentorganisation. Motion 1992/93:Ub418 (fp) tar särskilt upp de synskadade eleverna i särskolan. Landstingens konsulentresurser bör enligt motionärerna överföras till SIH. I motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 5 sägs att konsulenterna vid SIH i dag inte har ansvar för särskolans elever, vilka dock enligt motionären har behov av konsulentstöd precis som andra elever med funktionshinder.
Utskottet konstaterar att SIH enligt instruktionen skall ge hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången för elever med handikapp samt ge stöd till eleverna i skolarbetet. Särskolan är inte undantagen från SIH:s ansvar. SIH:s insatser skall dock ses som ett komplement till skolhuvudmännens egna åtgärder, inte ersätta dessa. Utskottet vill framhålla att huvudmannens ansvar för särskolans elever är detsamma oavsett om huvudmannen är en kommun eller ett landsting. De konsulenttjänster som motionärerna vill värna om har inrättats av landstingen som huvudmän för särskolan.
När SIH inrättades överfördes dit bl.a. de 10 särskilda s.k. BDU-konsulenter (Blinda/Döva Utvecklingsstörda) som varit knutna till de tidigare regionala planeringsberedningarna. När det gäller flerhandikappade särskoleelever fungerar dessa SIH-konsulenter som samordnare i de team som bildas för varje län eller rektorsområde med särskola och som består av personal med kompetens för de funktionshinder som är aktuella. Det finns således i dag ett fungerande samarbete mellan SIH:s konsulenter och de konsulenter för flerhandikappade som är anställda av huvudmännen för särskolan samt särskolans lärare.
Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen följer utvecklingen när det gäller konsulentstöd för denna elevkategori i särskolan, i samband med att kommunerna tar över särskolan från landstingen. Den kompetens som byggts upp inom den hittillsvarande organisationen får inte skingras. Detta kan behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och utvärdering, som omfattar hela det offentliga skolväsendet. Utskottet utgår från att denna fråga också kommer att belysas i SIH:s kommande fördjupade anslagsframställning. Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta regeringens bedömning av frågan i nästa års budgetproposition. Ansvarsfördelningen mellan olika samhällsorgan när det gäller funktionshindrade berörs också i propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159), som nyligen remitterats till socialutskottet.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1.
Konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp bör enligt motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 4 inrättas vid SIH.
Utskottet hänvisar till vad som anfördes i förra årets budgetproposition i denna fråga och till utskottets yttrande över detta (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 36, bet. UbU9 s. 7 f.). Utskottet instämde i föredragande statsrådets bedömning att SIH:s verksamhetsområde inte borde utökas till att omfatta elever med medicinska handikapp. Liksom då vill utskottet stryka under nödvändigheten av att undervisningen och skolans övriga verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för detta vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje skola. På central nivå ankommer det på Skolverket att inom ramen för sin tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen. Utskottet, som inte funnit anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande, föreslår att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 4.
En översyn av fältorganisationen för SIH:s konsulenter begärs i motion 1992/93:Ub488 (c) yrkande 2. Enligt motionärerna skulle en lämplig placering av konsulenterna vara SIH Läromedel i Göteborg, Örebro, Umeå och Solna samt vissa av specialskolorna och kunskapscentrumen för rörelsehindrade i Göteborg och Uppsala.
Utskottet noterar att den organisation som SIH har valt -- ett konsulentkontor i varje län -- innebär att konsulenterna får kortast möjliga reseavstånd till de kommuner och elever som de skall stödja. Den i motionen förespråkade placeringen synes innebära väsentligt större geografisk koncentration och därmed längre resor. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att närmare reglera SIH:s inre organisation och föreslår därför att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2.
Delningen mellan Skolverket och SIH bör enligt motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 6 utvärderas. Att bilda en särorganisation på myndighetssidan för funktionshindrade är enligt motionärerna egentligen inte förenligt med den ansvarsprincip som präglar svensk handikappolitik.
Vid behandlingen av ett liknande yrkande vid föregående riksmöte anförde utskottet att det var för tidigt att dra några slutsatser om i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som eventuellt kan överföras till annan myndighet (bet. 1991/92:UbU9 s. 5). Vid nästa riksmöte kommer bl.a. SIH att göras till föremål för fördjupad anslagsprövning. I regeringens direktiv för SIH:s och Skolverkets fördjupade anslagsframställningar har båda myndigheterna fått i uppdrag att belysa frågan om uppdelningen mellan dem. Statskontoret har fått i uppdrag att biträda SIH därvid. Riksdagen bör mot denna bakgrund avslå motion 1992/93:Ub454 yrkande 6 om ett tillkännagivande i frågan.
Regeringen beräknar i propositionen anslagsbeloppet till SIH för budgetåret 1993/94 till 99088000kr. Därvid har SIH för nästa budgetår undantagits från det rationaliseringskrav som i övrigt tillämpats på myndigheterna under Utbildningsdepartementet. Föredragande statsrådet anför dock att SIH inte kan räkna med att i längden undantas från detta krav.
Som nämnts i det föregående föreslås i motion 1992/93:So290 (v) yrkande 5 ytterligare 5 miljoner kronor för konsulenttjänster för flerhandikappade särskoleelever.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens medelsberäkning, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) för budgetåret 1993/94 till Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar ett ramanslag på 99088000kr.
2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Regeringen föreslår att de medel som nu disponeras av SIH under anslagen Utveckling och produktion av läromedel resp. Stöd för utveckling av skolväsendet sammanförs till ett anslag rubricerat Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp. Detta är således renodlat till att avse SIH:s ansvarsområde. Medel som Skolverket disponerar för utveckling och produktion av läromedel överförs därvid till anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet. Till sistnämnda anslag återkommer utskottet i betänkande 1992/93:UbU21.
I motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7, 1992/93:Ub468 (fp), 1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s) yrkande 3 begärs tillkännagivanden till regeringen om att det råder brist på läromedel för handikappade elever på grund av otillräckliga ekonomiska resurser. I den sistnämnda motionen anförs att situationen bör klarläggas och regeringen återkomma till riksdagen i frågan. Brist på läromedel för begåvningshandikappade påtalas i alla de nämnda motionerna. Motion 1992/93:Ub528 pekar på brister även när det gäller synskadade elever.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att läromedelssituationen för handikappade elever bör klarläggas. Det framgår av SIH:s anslagsframställning inför budgetåret 1993/94 att situationen inte är tillfredsställande. Utskottet har erfarit att drygt 40 % av tillgängliga medel för utveckling och produktion av läromedel för SIH:s olika handikappgrupper går åt för framställning av talböcker och punktskriftsmaterial för synskadade. Inom SIH görs nu bedömningen att institutet inom tilldelade medelsramar inte med säkerhet kommer att kunna framställa ens hälften av beställda läromedel för synskadade inför nästa läsår. Planering och produktion av läromedel för övriga handikappgrupper kan inte få önskvärd stabilitet och kontinuitet. Enligt anslagsframställningen arbetar SIH på att effektivisera verksamheten när det gäller framställning av läromedel för synskadade och sänka kostnaderna för produktion och hantering av punktskriftsmaterial. Även Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) påtalat att det finns stora otillfredsställda behov när det gäller läromedel för handikappade (s. 215). Utredningen anför också att produktionen av talböcker som en del av läromedelsutvecklingen är förenad med vissa upphovsrättsliga problem därigenom att SIH inte har rätt att producera talböcker utan särskild överenskommelse med Författarförbundet. Handikapputredningens slutbetänkande bereds för närvarande inom regeringen.
Utskottet förutsätter att regeringen vid den fördjupade anslagsprövning för SIH:s område som skall ske inför budgetåret 1994/95 noga prövar behoven när det gäller läromedel för handikappade elever. Regeringens direktiv till SIH:s kommande fördjupade anslagsframställning är sådana att utskottet räknar med att underlag för en bedömning av situationen då kommer att föreligga. Mot bakgrund därav och av den pågående beredningen av Handikapputredningens slutbetänkande anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7, 1992/93:Ub468 (fp), 1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s) yrkande 3.
Handikappade elever bör enligt motion 1992/93:So290 yrkande 7 ha tillgång till samma läromedel som övriga elever, på för de handikappade lämpliga läsmedier.
Utskottet erinrar om att den dåvarande regeringen i proposition 1986/87:100 (bil. 10 s. 71) anförde följande: Målet för samhällets insatser på läromedelsområdet när det gäller elever med handikapp bör vara att brist på lämpliga läromedel inte skall få utgöra ett hinder för att de skall kunna genomgå utbildning på likvärdiga villkor med andra elever.
Elever med handikapp skall således ha samma tillgång till läromedel som sina icke handikappade kamrater. I vissa fall kan detta behöva medföra begränsningar för samtliga elever i en klass genom att klassen inte fritt får välja läromedel utan valet begränsas till de läroböcker som finns anpassade för elever med handikapp.
Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande över propositionen (UbU 1986/87:10 s. 12) att begränsningen i friheten att välja läromedel bara bör gälla om det läromedel som också finns i handikappanpassad version är att anse som ett fullgott alternativ till övriga till buds stående läromedel.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det tillkännagivande som begärs i motion 1992/93:So290 yrkande 7 inte behövs, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet har noterat att riksdagen av regeringen begärt ett förslag om fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade elevers läromedel. Det skedde när riksdagen behandlade budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 145). I nämnda proposition framlades ett förslag till principer för fördelningen av detta kostnadsansvar. Utskottet ansåg inte att propositionen gav riksdagen tillräckligt underlag för ett ställningstagande, bl.a. därför att kostnadskonsekvenserna för kommunerna inte var belysta. Ansvarsfördelningen berörs också i Handikapputredningens i det föregående omnämnda slutbetänkande. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag i denna fråga.
Regeringen föreslår att riksdagen till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.
Beträffande anslagsbeloppet föreligger inga motioner. I motion 1992/93:So290 yrkande 6 föreslås emellertid att anslagstypen skall vara förslagsanslag i stället för reservationsanslag. Motionärerna anser det oacceptabelt att synskadade elever inte får de läromedel de behöver därför att anslagsramen är begränsad.
Utskottet noterar att produktionen av läromedel för synskadade högskolestuderande, som handhas av Talboks- och punktskriftsbiblioteket, sker inom ramen för ett förslagsanslag (anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Frågan om vilken anslagstyp som bör användas för detta ändamål när det gäller synskadade elever i skolväsendet bör enligt utskottets mening lämpligen övervägas i samband med den nyss nämnda frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna för läromedel för handikappade -- alltså bl.a. synskadade -- elever i skolväsendet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.
3. Särskilda insatser på skolområdet
Från anslaget Särskilda insatser på skolområdet betalas kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag för särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till Stockholms, Göteborgs och Umeå kommuner för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade elever. Anslagsposten för sistnämnda ändamål är förslagsvis betecknad.
I budgetpropositionen beräknar regeringen under detta anslag även medel för statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för psykiskt utvecklingsstörda elever (Dammsdalsskolan, Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i Örebro). Nämnda bidrag har innevarande budgetår beräknats under anslaget Bidrag till driften av särskolor m.m., vilket inte längre kommer att finnas uppfört på statsbudgeten till följd av införandet av det statliga utjämningsbidraget till kommunerna.
Utskottet, som inte har något att erinra mot det föreslagna anslagsbeloppet, tillstyrker att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Särskilda insatser på skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr.
Frågan om handikappade elevers rätt att fritt välja skola tas upp i motionerna 1992/93:Ub426 (s) och 1992/93:Ub454 (s) yrkande 1. Enligt motionärerna begränsas handikappade elevers valfrihet kraftigt genom att det är billigare för kommunerna att skicka sina rörelsehindrade elever till redan anpassade skolor, och genom att fristående skolor inte är förpliktade att ta emot t.ex. handikappade elever. I den förstnämnda motionen anförs att dessa elevers valfrihet kräver att tillgängligheten på den fysiska miljön garanteras samt att de faktiska kostnaderna för utbildningen täcks, förslagsvis genom statsbidrag.
Utskottet har erfarit att frågan om fristående skolors eventuella skyldighet att ta emot funktionshindrade elever avses bli behandlad i den proposition om valfrihet i skolan, som aviserats till mars innevarande år.
I proposition 1983/84:27 anförde föredragande statsrådet följande (s. 9).
Målet för skolpolitiken är -- som jag tidigare framhållit i en rad olika sammanhang -- att skolan skall vara en skola för alla. Detta innebär bl.a. att vi inom det allmänna skolväsendets ram måste ha rika möjligheter att anpassa undervisningen till elever med skilda förutsättningar. Vi måste försöka kompensera de barn och ungdomar som har ett sämre utgångsläge än andra. Att kunna tillgodose behoven hos barn med funktionshinder är alltså mer ett generellt skolpolitiskt mål än ett specifikt handikappinriktat.
-- -- -- Alltmer uppfattas handikapp som brister i den verksamhet eller den miljö som omger människorna och således inte som en företeelse hos den enskilda individen, "den handikappade". Med det betraktelsesättet är det naturligt att barn med funktionshinder går i vanliga skolor och bor hemma i stället för att hänvisas till särskilda skolor långt ifrån sina föräldrar. Det förutsätter emellertid att man även i hemortens skolor gör den anpassning till barnens villkor som behövs för att inte funktionshindret skall bli ett hinder i undervisningen eller i övrigt under vistelsen i skolan.
Detta synsätt har präglat och bör enligt utskottets mening även i fortsättningen prägla skolpolitiken. Rätten att välja skola bör gälla alla elever. I samhället pågår sedan lång tid ansträngningar att förbättra byggnaders tillgänglighet för funktionshindrade. Detta sker i första hand genom att krav ställs vid nybyggnad och ombyggnad. Utskottet utgår från att de fristående skolornas huvudmän har samma ambition som kommunerna att anpassa lokaler och verksamhet efter behoven hos de elever som söker sig dit. En elevs funktionshinder kan dock vara av sådan art att det behövs åtgärder i byggnaden eller i undervisningen, t.ex. anlitande av specialutbildad personal, som det inte är möjligt att vidta annat än i vissa skolor. Att funktionshindrade barn och ungdomar får en med övriga elever likvärdig utbildning i största möjliga gemenskap med andra måste enligt utskottets mening vara det överordnade målet. För att nå dit kan resurserna i vissa fall behöva koncentreras till vissa skolor.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub426 och 1992/93:Ub454 yrkande 1.
I motion 1992/93:Ub487 (c) invänds mot att medlen under anslagsposten för tilläggsbidrag till vissa kommuner för riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade samt döva och hörselskadade elever disponeras av Skolverket. Även denna anslagspost bör enligt motionärerna disponeras av SIH.
Utskottet noterar att ifrågavarande medel tidigare beräknats under anslaget Bidrag till det kommunala offentliga skolväsendet. Detta anslag, som i sin helhet disponerades av Skolverket, har upphört i samband med införandet av det statliga utjämningsbidraget till kommunerna. De statsbidrag som betalas över den nu aktuella anslagsposten är elevbaserade och reglerade i förordning resp. i avtal. Det bör ankomma på regeringen att bestämma om dispositionsrätten inom anslaget. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Statens institut för handikappfrågor i skolan
1. beträffande hörselpedagogiskt stöd att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3 och 1992/93:Ub528 yrkande 2,
res. 1 (s)
2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1,
res. 2 (s)
3. beträffande konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 4,
4. beträffande fältorganisationen för SIH:s konsulenter att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2,
5. beträffande delningen mellan Skolverket och SIH att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 6,
6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99088000 kr,
men. (v) - delvis
2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7, 1992/93:Ub468, 1992/93:Ub524 och 1992/93:Ub528 yrkande 3,
res. 3 (s)
8. beträffande handikappade elevers rätt att ha tillgång till samma läromedel som övriga elever att riksdagen avslår motion 1992/93:So290 yrkande 7,
9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr,
men. (v) - delvis
3. Särskilda insatser på skolområdet
10. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr,
11. beträffande handikappade elevers rätt att välja skola att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub426 och 1992/93:Ub454 yrkande 1,
12. beträffande dispositionsrätten över viss anslagspost under anslaget Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub487.
Stockholm den 25 februari 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Berit Löfstedt (s), Larz Johansson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Chris Heister (m), Krister Örnfjäder (s), Christer Lindblom (fp) och Inger Hestvik (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Hörselpedagogiskt stöd (mom. 1)
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Behovet av" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ansvarsfördelningen läggas om så att staten tar över det samlade hörselpedagogiska stödet. SIH bör se till att tjänster som hörselkonsulent inrättas för att tillgodose behovet i hela landet. De ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av detta bör utredas, så att regeringen kan återkomma till riksdagen i denna fråga i samband med fördjupad anslagsprövning för SIH vid nästa riksmöte. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande hörselpedagogiskt stöd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan (mom. 2)
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Det är" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutser att det kommer att vara svårt för kommunerna att tillskapa en rationell organisation för det mycket specialiserade stöd som det här är fråga om och som inte kan tillåtas minska i omfattning eller effektivitet. Med hänsyn till att många kommuner nu förbereder sitt övertagande av särskolan och att detta redan genomförts i några kommuner, bör en snabb översyn göras av konsulentorganisationen i syfte att förstärka resurserna och klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Brist på läromedel för handikappade elever (mom.7)
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 8 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör se till att situationen i fråga om funktionshindrade elevers tillgång på läromedel klarläggs och i nästa års budgetproposition återkomma till riksdagen med en redogörelse för situationen och vid behov förslag på åtgärder för att förbättra läromedelstillgången för handikappade elever. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7, 1992/93:Ub468 och 1992/93:Ub524 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7, 1992/93:Ub468 och 1992/93:Ub524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
I fråga om hörselpedagogiskt stöd anser jag att regeringen bör följa händelseutvecklingen när det gäller landstingens fortsatta insatser och SIH:s köp av tjänster från dem.
När det gäller konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan instämmer jag i reservation 2.
Anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan bör enligt min mening utökas med 5 miljoner kronor för att möjliggöra inrättande av 15 konsulenttjänster för flerhandikappade särskoleelever budgetåret 1993/94. Den i reservation 2 begärda utredningen får sedan visa vilken omfattning denna verksamhet i fortsättningen bör ha inom SIH.
Jag anser att anslaget till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp bör vara ett förslagsanslag. Därigenom skulle bl.a. synskadade elever i skolväsendet kunna garanteras att få sitt studiematerial som talböcker eller i punktskrift, på samma sätt som synskadade högskolestuderande får detta genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket, som disponerar medel under förslagsanslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6 och 9 bort hemställa:
6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So290 yrkande 5 delvis och med anledning av proposition 1992/93:100 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 104088000kr,
9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 13821000 kr.