Anf. 27 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag ber å Kristdemokraternas vägnar att få yrka bifall till förslagen i samtliga nio betänkanden som vi nu behandlar, det vill säga SkU35 samt SkU40-47.
Fru talman! Enligt Skatteverkets beräkningar uppgår skattefelet när det gäller internationella kopplingar till svindlande 46 miljarder kronor årligen. Detta är en cirkasiffra, en ungefärlig uppskattning, eftersom vi av förklarliga skäl inte exakt kan veta hur stort det internationellt baserade skattefusket är. Det skulle enligt bedömningarna från Skattverkets sida motsvara ungefär en tredjedel eller 35 procent av det totala skattefelet som är på runt 135 miljarder kronor. Skatteverkets analys av skattefelet visar att områden med väl utbyggda system för redovisning, betalning och kontroll, till exempel i form av kontrolluppgifter, har ett lägre skattefel än områden där kontrolluppgifter saknas.
Fru talman! EU och OECD pekar ut informationsutbytet som ett av de viktigaste verktygen för att skatteförvaltningar världen över ska kunna hantera och säkra skatteuppbörden. En självklar princip är att demokratiskt lagstiftade skatter - hur usla än medborgarna, inklusive oss själva, ibland kan tycka att de är - ändå ska betalas. Det är vår utgångspunkt.
Fru talman! Ett viktigt steg för att stärka skattesystemets legitimitet är alltså att vi täpper till de hål som finns i lagrummet om informationsutbyte mellan länder för att effektivisera skattekontroll. Det är få i denna kammare som jublar över den finanskris som har kastat tiotusentals människor bara i vårt eget land in i arbetslöshet. Men det finns ingenting som är så dåligt att det inte ändå kan leda till någonting positivt.
Finanskrisen har inneburit att ambitionerna i kampen mot den internationella skatteflykten har höjts. Vi har fått en bredare uppslutning inom det här området. EU:s finansminister har agerat, G20-toppmötet i London 2009 likaså. Man beslutade väldigt tydligt att ingripa mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, det som i alldaglig svenska kallas för skatteparadis. Om de inte samarbetar blir det sanktioner. Det är något länderna själva har att bedöma. Europaparlamentet - denna stora församling - har också agerat i samma anda.
Fru talman! Det har i dag talats om att alliansregeringen står för många ord och lite verkstad. Den som har sagt detta vet själv vem hon är. Det är klart att det är oppositionens roll att tycka att det pratas mycket, och jag har själv satt upp tio minuters talartid. Nog är det lite verkstad när vi bara lägger fram nio betänkanden. Dessutom är de nio betänkandena samstämmiga. Det finns ett särskilt yttrande från vår högt ärade oppositions sida, men det finns tack och lov inga reservationer. Varför skulle det finnas det?
Fru talman! Inom ramen för det nordiska samarbetet bedrivs även där ett arbete med inriktning att förmå skatteparadisen att skriva bilaterala avtal med de nordiska länderna. Ett stort antal sådana avtal har alltså ingåtts under det senaste året. Utan att tjata för mycket tycker jag ändå att detta är ett uttryck för att det finns en hel del verkstad i detta parlament från alliansregeringens sida.
Dessa informationsutbytesavtal är viktiga för en effektiv skattekontroll genom att de möjliggör samarbete mellan skattemyndigheterna i de avtalsslutande länderna. Under 2008 och 2009 har vårt land tecknat avtal med förvisso inte alltför tättbefolkade - jo kanske tättbefolkade men de har inte så stora folkmängder - men i skattehänseende ändå strategiska stater som Isle of Man, Jersey, Guernsey, Caymanöarna, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Nederländska Antillerna och Aruba. Under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen höstterminen 2009 har avtal med Liechtenstein, Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino drivits vidare.
Det vi behandlar i våra betänkanden i dag är andra illustra delar av vår värld, nämligen Samoa, Cooköarna, Turks- och Caicosöarna, Anguilla, Gibraltar, San Marino och Andorra. Alla dessa delar av vår jord är jag inte säker på att samtliga ledamöter i kammaren, inklusive jag själv, kan peka ut på en jordglob. Det är viktigt att dessa skatteparadis som inte har haft denna öppenhet ändå får informationsutbytesavtal och en helt annan öppenhet.
Det är också på tiden att det 51 år gamla avtalet vi har på skattesidan med Österrike nu får ytterligare preciseringar. Vi får ändringar som innebär utökade möjligheter till informationsutbyte i skattehänseende så att Skatteverket kan begära upplysningar som innehas av banker och andra finansiella institutioner i Österrike. Ändringar med detta alpland innebär att vi får ett mycket mer effektivt medel för en betydligt tätare skattekontroll än tidigare.
Fru talman! Vi i alliansregeringen har gjort en hel del, men det finns en del som återstår. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen genomfört en granskning av effektiviteten i Skatteverkets informationsutbyte med andra länder inom den direkta skattens område, det vill säga skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionen konstaterar att det finns betydande brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet.
Fru talman! Oppositionen har i dag på ett engagerat sätt menat att detta har att göra med den finansiella kris som Skatteverket har drabbats av. Det är säkert både sant och inte sant. Det är en betydande budget som vi riktar till Skatteverket. Det har varit marginella skillnader, även om jag vill öppet tillstå att oppositionen har velat plussa på några tiotals miljoner till varje år. Ändå tror jag att vi kan vara så ärliga mot varandra att vi kan säga att de budgetbekymmer som finns inom Skatteverket hade definitivt funnits även om era budgetförslag hade bifallits av denna kammare - även om jag inte ska underskatta varje enskild miljon.
Fru talman! Riksrevisionen pekar på negativa konsekvenser för Skatteverkets förmåga att hantera ett växande informationsutbyte med andra länder. Riksrevisionen gör bedömningen att ineffektiviteten i informationsutbytet kan få allvarliga konsekvenser för Skatteverkets förmåga att upprätthålla informationsutbytets preventiva effekt och i förlängningen att säkra skatteintäkterna. I regeringens regleringsbrev för 2010 avseende Skatteverket prioriteras nu detta arbete. Här ges Skatteverket i uppdrag att i en återrapportering beskriva de områden inom vilket det sker ett internationellt samarbete och vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka samarbetet. Skatteverket ska beskriva hur den information man får från andra länder tas till vara i myndighetens arbete.
Fru talman! När det gäller kampen mot fusk och svartarbete delar vi kristdemokrater självklart tillsammans med hela Alliansen det engagemanget. Jag är glad att detta självfallet gäller vår högt ärade opposition. Det är naturligtvis glädjande att notera att den samstämmighet som finns i vårt land på området är djupt grundad långt över partigränserna och har en djup förankring i det svenska folket.
Fru talman! Det behövs en aktiv kamp mot allt vad skattefusk och olagligt agerande heter, kanske inte minst på det internationella området. Principen gäller; demokratiskt lagstiftade skatter, om än usla, ska ändå betalas.