Internationella relationer m.m.

Anf. 115 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande om internationella relationer, och som alltid med stort engagemang. Hela 110 yrkanden har behandlats, och det är ett sundhetstecken!

Det visar också att Sverige befinner sig i en ny utveckling, en ny geografi och en ny tid. Det svenska engagemanget i världen ska präglas av en sammanhållen linje som tar sin utgångspunkt i Sveriges intressen och i våra värderingar. Sverige är inte ett isolerat och allianslöst land långt uppe i norr. Sverige har en stark global röst med en ekonomi som till stora delar handlar om export. Det kräver nära och goda internationella relationer för att kunna upprätthålla flöden med andra länder och regioner.

Pandemin, grundstötningen i Suezkanalen och kriget i Ukraina visar både på vikten av dessa flöden av varor, människor och medmänskliga kontakter och på hur känsliga de är för konflikter och andra störningar. Vi ska under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande samt främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde.

Sverige axlar ett stort europeiskt ledarskap och är en stark internationell kraft. Sverige kommer att bidra stort i försvarsalliansen Nato. Sverige och Europa behöver mer samarbete, inte mindre.

Fru talman! Sverige och världen befinner sig i en ny tid. Det är ett rävspel som pågår i världen, och vargar upptäcks i varje hörn av spelplanen. I Sveriges direkta närhet slåss våra grannar för sina liv och för sitt lands fortsatta existens. Rysslands olagliga invasionskrig i Ukraina visar på ett gränslöst förakt för folkrätten, den europeiska säkerhetsordningen och FN-stadgans mest grundläggande regler. Vi måste därför vara oerhört klarsynta i denna vargavinter.

Rysslands mål att ersätta den europeiska säkerhetsordningen och föra oss tillbaka till en tid där våld går före rätt kräver att Sverige lägger om kursen i den samlade utrikes, säkerhets- och försvarspolitiken. Sveriges intressen och demokratiska värderingar måste vara kärnan i den politiken.

Rysslands förkastliga krig mot Ukraina har med all tydlighet visat på två saker: för det första att ensam inte är stark och för det andra att om vi står tillsammans och enade är vi oslagbara. Ryssland trodde att de kunde splittra västvärlden genom ohämmat våld och terrorliknande krig mot civila mål och mot Ukrainas befolkning, men Rysslands krig har gjort att västvärlden aldrig varit mer beslutsam i sin enighet. Det är en enorm styrka, och den kommer att hjälpa Ukraina att vinna freden.

Fru talman! Enigheten är styrkan. I en aldrig så orolig omvärld, där Iran blir påkommet av IAEA med att anrika uran till långt över avtalade värden enligt JCPOA och där bevakningen från IAEA inte återupptagits förrän nu, behöver EU stå enat - men inte stillastående - för att förhindra en eskalerande konflikt och en militär konfrontation.

Den kontinuerliga översyn som görs inom FN och EU av vilka åtgärder som är lämpliga, juridiskt genomförbara och effektiva behöver intensifieras. Sverige stöder det iranska folkets krav på mänskliga rättigheter. Sverige fördömer enskilt och tillsammans med EU det övervåld som iranska myndigheter använder mot sin befolkning och andra. Ansvar ska utkrävas av dem som är skyldiga till Mahsa Jina Aminis död.

Endast 6 procent av världens befolkning lever i demokratiska stater, och den andelen minskar. Den demokratiska tillbakagången i världen i det här allvarliga världspolitiska läget kräver stort fokus på just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det är viktigt att Sverige står enade med världens demokratier i den gemensamma strävan efter att engagera fler länder för en demokratisk utveckling. Därför är det viktigt att inom ettKinapolitiken fortsätta utveckla kontakter och samarbeten med Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Taiwan har väl fungerande lärosäten för att lära ut både kinesisk kultur och språket mandarin utan kommunistisk prägel. Världen har mycket att lära av Taiwan. Inte minst inom WHO kan dessa kunskaper tas till vara. Moderaterna vill att Sverige ska skapa möjligheter för ökade kontakter inom forskning, handel, civilsamhälle och näringsliv med Taiwan och ser med tillförsikt fram emot vad som kommer ur vår nya regerings beredning av ett House of Sweden.

Fru talman! Jag vill understryka att Dawit Isaak och Gui Minhai omedelbart ska friges och att arbetet med även andra komplicerade fall av frihetsberövade svenskar i världen fortsätter. Jag vill också nämna Vladimir Kara-Murza, som dömts efter en olaglig rättegång till 25 år i ryskt fängelse. Han har, liksom redan fängslade Aleksej Navalnyj, synliggjort korruptionen inom Putins parti och inre cirkel. De ska båda omedelbart friges. Det är i stället Putin och hans medbrottslingar som ska dömas och fängslas för de ohyggliga krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter de begått i sitt olagliga krig mot Ukraina och mot oppositionella i Ryssland.

Sverige har ett starkt värn för demokrati och därmed jämställdhet. En viktig del av länders hållbara säkerhet och demokratiutveckling är just jämställdhet. Att värna flickors och kvinnors rätt till egenmakt, till stärkt ställning i samhället och till frihet är en stark ledstjärna i det strategiska jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär också att bekämpa alla former av förtryck och sexuellt och könsrelaterat våld.

Det finns en oerhörd orättvisa i att en stor del av världens befolkning lever under skadliga sedvänjor såsom hederskulturens förtryck, där unga flickor slits ifrån sin mammas armar för att giftas bort under tvång. Tvångsgiftet av barnet kan också ske med mammans välsignelse, vilket kanske är ännu värre. Det allra värsta är att döttrar mördas i skuggan av en förlorad familjeheder.

Vi är alla här inne otäckt medvetna om att könsstympning sker av flickor som därigenom blir skadade för livet endast för att männens lustar och familjens påstådda heder sätts före flickans liv. Sverige ska arbeta med SRHR och alltid vara en tydlig röst för jämställdhet och för flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter.

Vissa kallar det feministisk utrikespolitik, andra strategiskt jämställdhetsarbete. Det viktiga är att orden inte stannar vid ord, därför att under tiden, fru talman, våldtas och lemlästas kvinnor, flickor tvingas till sexslaveri under religiösa välsignelser och kvinnor förnekas rätt till utbildning och ekonomisk egenmakt.

Kvinna, liv, frihet - ropen hörs högt från Iran, men de gäller för hela världen. Om detta är vi eniga, fru talman. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 116 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Ann-Sofie Alm nämnde vikten av jämställdhetsarbete och stöd till SRHR, och där är jag absolut överens med henne. Men det gör det ju ännu mer märkligt att regeringen har tagit bort den feministiska utrikespolitiken. För mig är det väldigt konstigt eftersom det ger signaler om att feminismen inte är viktig längre på samma sätt. Det är väldigt beklagligt när jämställdheten backar kraftigt i världen som ett resultat av coronapandemin, klimatkrisen, krigen och konflikterna. Kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Kvinnors ekonomiska möjligheter har minskat, och barnäktenskapen ökar igen, liksom könsstympningen. Flickors möjligheter att gå i skola har gått tillbaka. Allt detta är tecken på att jämställdheten backar. Att ta bort den feministiska utrikespolitiken är att skicka fel signaler till flickor och kvinnor ute i världen och till omvärlden.

Anf. 117 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Jag vet att ledamoten och jag delar engagemanget för flickors och kvinnors rätt till sin egen kropp, egenmakt i samhället, utbildning och möjlighet att välja själva precis hur de vill leva. Vi delar den uppfattningen.

Det vi inte delar uppfattning om är vilken etikett vi ska sätta på detta. För mig spelar det inte någon större roll. Under etiketten feministisk utrikespolitik fanns en utrikespolitik som innehöll handlingsplaner som det inte blev någon effekt av.

Vi måste kunna jobba med de här frågorna och se effekt. Det behövs ett strategiskt jämställdhetsarbete som sträcker sig långt över Sveriges gränser, för vi som är födda och uppvuxna i Sverige har en otroligt privilegierad plats i samhället. Vi är otroligt privilegierade och måste kunna dela med oss av den jämställdhet vi ser här och som lönar sig i form av ett mer demokratiskt samhälle. Det lönar sig. Bolag som är jämställda blir mer lönsamma. Det lönar sig på alla sätt att ett jämställt samhälle finns och levererar för alla i samhället.

Det verkar bara vara en etikett som vi bråkar om. Jag tror bestämt att Vänsterpartiets representant kommer att förstå att strategisk jämställdhetspolitik kommer att göra stor nytta.

Anf. 118 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm för svaret.

Jag tycker ändå inte att det bara är en fråga om etiketter. När jag var vice talman och reste runt och representerade riksdagen i världen fick jag många gånger frågor om just den feministiska utrikespolitiken. Det var många som var intresserade av den och av vårt jämställdhetsarbete. Då förklarade jag att den feministiska utrikespolitiken är något som ska genomsyra hela den utrikespolitiska agendan och även biståndet.

Många länder har lyssnat på detta. Dessutom har flera länder i världen börjat diskutera i samma termer och vill genomföra en feministisk utrikespolitik. Det handlar om ett tiotal länder, såsom Frankrike, Chile med flera. Att nu ta bort den feministiska utrikespolitiken är att ge fel signaler till omvärlden.

Det är klart att man måste se att det inte går att få gehör och genomslag för allt detta på en gång, men vi hade ändå siktet inställt på ökad jämställdhet på ett strukturerat och bra sätt.

Vi i Vänsterpartiet ser ju gärna att Sverige till exempel avsätter 50 procent av biståndet till jämställdhet och 10 procent öronmärkt till SRHR för att visa hur viktigt jämställdhetsarbetet och kvinnors delaktighet är. Jag undrar hur Ann-Sofie Alm ser på det.

Anf. 119 Ann-Sofie Alm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för fortsatta frågor.

Ledamoten sa i sin första replik att tecknen på jämställdhet minskar i världen och att jämställdheten är på tillbakagång. Ändå hävdar hon att regeringens politik gav den nytta som man ville ha.

I mitt anförande talade jag ganska mycket om hederskultur och de brott mot mänskliga rättigheter som hederskulturen innebär. Här i Sverige har vi också hederskultur, som vi försöker adressera och visa nolltolerans emot.

Under den förra mandatperioden behandlade vi ett betänkande som föreslog att vi skulle utvisa fler som hade begått brott. Betänkandet innehöll ett ganska starkt yrkande som fick genomslag och handlade om att fler som begår hedersbrott ska utvisas. Detta betänkande, detta yrkande och denna inställning sa Vänsterpartiet tvärt nej till.

Om man inte på hemmaplan vill visa att hederskultur är något som är fel och utgör ett brott mot mänskliga rättigheter, hur ska man då kunna visa det ute i världen och vara den förebild som ledamoten säger sig vilja vara? Vi måste ju visa med goda exempel. Och vi måste ha ett strategiskt jämställdhetsarbete som gör nytta och som hjälper kvinnor och flickor till ett bättre liv.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 120 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag hade inte tänkt beröra frågan om strategiskt jämställdhetsarbete, men när jag lyssnade på det förra replikskiftet måste jag ändå ta upp den. Det är klart att det handlar om strukturer och om att se de strukturer i världen där man försöker trycka tillbaka kvinnor. Man gör det med kläder och genom att kvinnor inte får vara ute. Man gör det genom att hävda traditionella värden och så vidare. Detta är det viktiga. Min fundering är om regeringen ser det som en strategisk insats att försöka bemöta detta.

Jag uppfattar, fru talman, att strategiskt jämställdhetsarbete är nästan lika mycket en etikett som feministisk utrikespolitik är. Vad står det för egentligen? "Strategisk" låter spännande, men vi har inte sett exakt vad det står för. Det vore intressant att se vad det är.

Om man har en feministisk grundsyn, vilket jag som liberal centerpartist har, ser man naturligtvis det hela tydligt och vill åtgärda det.

Anledningen till att jag begärde ordet var de positiva ord jag hörde från Ann-Sofie Alm, fru talman, när hon berörde vikten av att utveckla relationerna med Taiwan och att stå upp för Taiwan. Jag hörde någonting som jag inte kan läsa om i betänkandet, nämligen den stora förväntan som verkar ligga i luften någonstans mellan kammaren och UD om ett House of Sweden. Kan Ann-Sofie Alm bekräfta att det blir ett House of Sweden och att Moderaterna står upp för det? Det gjorde de för ett år sedan när vi behandlade frågan. Står de upp för det i dag?

Anf. 121 Ann-Sofie Alm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna. Det blev några att besvara.

Låt mig börja med House of Sweden. Taiwan är ett demokratiskt land och visar att man kan ha en fullvärdig demokrati och samtidigt tala kinesiska.

I betänkandet, vars förslag till beslut jag yrkar bifall till, säger vi att vi inväntar beredningen av det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under förra mandatperioden. Jag ser med tillförsikt fram emot beredningen och hoppas att vi verkligen ska öka våra kontakter och internationella relationer med Taiwan.

Vi hör hur det mullrar över Taiwansundet just nu. Taiwan utsätts för ganska hotfulla rörelser från Kina. Detta måste man kanske också ta i beaktande när det gäller hur stora steg man ska ta. Men att Taiwan ska ha en observatörsplats i WHO är alldeles självklart.

Jag ser med tillförsikt fram emot hur den nya regeringen kommer att bereda det hela i Regeringskansliet.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 122 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag fick svar från utrikesministern i dag på en fråga om observatörskapet i Världshälsoorganisationens församling, och det var inte jättetydligt. Jag uppfattar att försiktigheten har tagit över.

Mot den bakgrunden undrar jag, fru talman, om Ann-Sofie Alm kan berätta något som ger kött på benen för en positiv förväntan. Om det ska bli ett House of Sweden gäller det inte bara att utveckla lite relationer, utan då handlar det faktiskt om att sätta spaden i jorden och bestämma sig för att här ska bli ett House of Sweden. Det handlar om något mycket mer än lite internationella relationer. Att göra detta handlar också om att stärka och skydda den demokrati som vi är överens om präglar Taiwan.

Anf. 123 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Mer kött på benen har jag dessvärre inte. Men Moderaterna står upp för att Taiwan ska ha en observatörsplats i WHO. Regeringen har såklart ett annat förhandlingsläge. Jag kan förstå att utrikesministerns ställningstagande var försiktigt.

Låt oss se på de fördelar som finns för resten av världen om Taiwan har en observatörsplats i WHO. Taiwan har lyckats väldigt bra med pandemin. Trots att man har en ganska låg bni har man lyckats förlänga sin livslängd över tid på ett sätt som är svårt att hitta i något annat land med samma förutsättningar. Inom forskningen är Taiwan otroligt intressant, och vi ska aldrig förneka forskningen.

Fru talman! Jag vill återkomma till den första frågan Kerstin Lundgren ställde till mig: om vad strategiskt jämställdhetsarbete står för. Strategiskt jämställdhetsarbete innebär att ha en större förståelse för vad kvinnors egenmakt är. Man jobbar till exempel med humanitärt bistånd, utbildning och kvinnors ekonomiska egenmakt. Det finns naturligtvis mycket som man behöver adressera för att nå jämställdhet i ett land som ligger långt efter. Ett strategiskt arbete handlar om att ha de långa linjerna för den feministiska utrikespolitiken, om man vill säga så. De behöver vara ännu längre om man vill hitta nytta och göra nytta i det strategiska jämställdhetsarbetet.

Alexandra Völker (S)

Anf. 124 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! För första gången på flera decennier ser vi hur fattigdomen verkar öka i stället för att minska. Demokratin är på tillbakagång och auktoritära krafter på frammarsch. Samtidigt ser vi bara början på klimatförändringarnas konsekvenser, såsom extrem värme, torka, svält och på andra håll stora översvämningar.

Det allt tuffare läget drabbar stora delar av världens befolkning. Men gång på gång ser vi att det är kvinnor och barn som drabbas hårdast. Det är deras villkor som försämras först. Det är deras möjlighet till försörjning som försvåras först. Det är deras möjlighet till påverkan som aktivt begränsas. När det ekonomiska läget försämras och när auktoritära krafter kommer till makten är det alltid kvinnorna som drabbas först.

I Afghanistan ser vi hur talibanregimen begränsar kvinnor på område efter område: stänger dörren till utbildning, begränsar möjligheten till försörjning och stänger dörren för dem som vill kunna röra sig fritt. Det allra senaste beskedet är att inga kvinnor får arbeta för FN i landet. I julas var beskedet att inga kvinnor fick arbeta i de icke-statliga organisationerna. I ett könssegregerat land som Afghanistan innebär beslut om att kvinnor inte får arbeta i hjälporganisationer i praktiken att kvinnor inte heller kan få stöd av dessa organisationer.

I Iran har vi under det senaste halvåret sett hur kvinnor kämpar för sin egen frihet och för att få leva fritt i demokrati. Men vi ser också med vilken brutalitet kampen slås ned.

FN:s resolution 1325 handlar om kvinnors och barns särskilda utsatthet i konflikter och vikten av kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsfrämjande. Även om resolutionen är välkänd, inte minst i detta hus, verkar dess faktiska innehåll ständigt glömmas bort. Det handlar om kvinnors deltagande vid den beslutande makten. Det handlar om att säkerhet, stabilitet och fred för hela befolkningen inte kan skapas av delar av befolkningen. Då kan inte alla fredsfrämjande soldater vara män. Då kan inte heller alla fredsförhandlare vara män. De som sitter vid bordet och tar de säkerhetspolitiska besluten kan inte alla vara män. Och detta ändras inte av sig självt. Ska kvinnor vara med vid de beslutande borden måste vi ständigt lyfta kvinnliga kandidater.

Under åtta år bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Under åtta år var det kvinnors särskilt utsatta situation som vägledde utrikespolitiken. För att leva upp till åtagandena i resolution 1325 gav man bland annat i uppdrag till Folke Bernadotteakademin att inrätta ett medlingsnätverk. Det har under de här åren samlat 19 kvinnor med lång erfarenhet av dialog och fredsmedling. Nu har den nya regeringen valt att pausa det arbetet. Det är vilande i väntan på utredning, som det kallas.

Sedan Sverige som första land införde feministisk utrikespolitik har flera länder följt i Sveriges fotspår. Men sedan regeringsskiftet är inte Sverige längre ett land som bedriver feministisk utrikespolitik. Att säga att Sverige står upp för jämställdhet och att man eventuellt ska ta fram en ny plan för sexuell och reproduktiv hälsa är inte samma sak som feministisk utrikespolitik. Den nuvarande politiken är som bäst symtombehandling. Feministisk utrikespolitik är att agera aktivt för att möta grundproblemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Närmare 700 miljoner av världens befolkning lever i extrem fattigdom. Omkring 55 väpnade konflikter pågår. Endast 14 procent av världens befolkning lever i demokratier. Den fattigdom, torka och svält som breder ut sig får enorma konsekvenser. Att i det läget minska det svenska engagemanget till att fokusera på endast det egna närområdet är ansvarslöst.

Tigray, Sudan och Somaliland är bara några av de platser där det just nu pågår väpnade konflikter med fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter, där människor får sina rättigheter kränkta och där människor dödas varje dag. Tillsammans med torka och svält skapar de här konflikterna helt fruktansvärda situationer för människorna som lever där. Konsekvenserna sträcker sig långt bortom de geografiska områdena och drabbar även kommande generationer.

Att ensidigt fokusera på vårt närområde och minska vårt engagemang i resten av världen kommer att få enorma konsekvenser. Vi måste arbeta för att bekämpa fattigdom, främja demokrati och stärka kvinnors rättigheter. Vi måste stå upp för mänskliga rättigheter och demokratiska principer och värna multilateralismen. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! Tänk att en dag komma hem från skolan och mötas av att ditt hem har rivits! Hela huset har demolerats, och alla dina saker har förstörts. För alltför många palestinska barn är detta deras verklighet. FN:s generalsekreterare har varit tydlig med att de israeliska bosättningarna är olagliga enligt internationell rätt och uttryckt att varje ny bosättning på ockuperad mark är ett hinder på vägen mot fred.

Den utveckling som vi just nu ser är mycket oroväckande. Det är viktigt att vi från svenskt håll håller i vårt engagemang, står upp för folkrätten och värnar det svenska biståndet till Palestina. Vi socialdemokrater är stolta över det beslut om att erkänna Palestina som stat som togs av den socialdemokratiskt ledda regeringen hösten 2014. Målet är en tvåstatslösning där staterna Israel och Palestina kan leva i fred sida vid sida. Det är också utifrån den målsättningen som vi måste väga våra egna beslut.

Jerusalem har fått särskild status av FN, och alla frågor som rör Jerusalems status måste baseras på folkrätten med en partsförhandlad tvåstatslösning som mål. Att som USA under Trumps presidentskap erkänna Jerusalem som Israels huvudstad får allvarliga konsekvenser och försvårar fredsprocessen. I den kontexten måste vi vara särskilt noga med vilka budskap vi skickar från Sverige. Att som svar på en motion där det yrkas att Sverige ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad säga att det i dagsläget inte är aktuellt att göra det öppnar för olyckliga tolkningar, exempelvis att det är något som Sveriges riksdag kan tänka sig framöver. Därför vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation 14.

Magnus Berntsson (KD)

Anf. 125 Magnus Berntsson (KD)

Fru talman! I detta betänkande om internationella relationer med mera föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Vi kristdemokrater står bakom den bedömningen.

I regeringens utrikesdeklaration för 2023, som utrikesministern presenterade den 15 februari, anges bland annat att Sverige fortsatt ska vara engagerat i rustningskontroll och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Den uttrycker också en oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess roll i regionen. Med hänsyn till utvecklingen i Iran men även i övrigt är det viktigt att EU-kretsen agerar både direkt och i FN. Det måste göras en kontinuerlig översyn av vilka åtgärder som är mest lämpliga, juridiskt genomförbara och effektiva mot regimen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

I utrikesdeklarationen klargörs det också att Sverige ska fortsätta att vara engagerat i Mellanöstern, på Afrikas horn och i Sydostasien. Beträffande Israel och Palestina ska Sverige verka för en tvåstatslösning baserad på internationell rätt.

Här vill jag dock passa på att betona att vi kristdemokrater ser Jerusalem som Israels huvudstad. Vårt högsta organ, rikstinget, har därför beslutat att partiet ska arbeta för att flytta Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem. Det kan dock finnas steg att ta även innan vi är där.

När det gäller Kina fastslår utrikesdeklarationen att Sveriges intressen tjänas bäst av ett nära samarbete mellan europeisk sida och våra transatlantiska vänner. Därför vill jag betona att Frankrikes president Macron varken talade för Europas eller för Sveriges räkning nu vid sitt senaste besök i Kina. Hans uttalande är särskilt olyckligt med tanke på Kinas tonläge mot Taiwan och agerande i Taiwansundet och i Sydkinesiska sjön.

Fru talman! Att rubriken på detta betänkande avslutas med ett "m.m." känns väldigt naturligt då det berör så disparata ämnen som utrikespolitikens inriktning, internationellt demokratiarbete, Förenta nationerna och folkrätten samt konsulära ärenden. Det talas också om Sverigefrämjande och internationell samverkan mot terrorism.

Tematiskt diskuteras vidare jämställdhetsarbetet, erkännande av stater och Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Geografiskt rör vi oss över områden som Afrikas horn, Västsahara, Kina och Taiwan, Mellanöstern, inklusive Israel och Palestina, och Östeuropa.

Regeringspartierna anser att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i de internationella organisationerna. Medlemskap i dessa organisationer möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Vi vill dock arbeta för ett än mer effektivt, resultatorienterat, representativt och transparent FN och för att motverka alla former av oegentligheter inom FN-systemet. Vi vill också att det ska föras en utrikespolitik där svenska och europeiska intressen och demokratiska värderingar är kärnan.

Respekten för den regelbaserade internationella världsordningen som bygger på folkrätten är central. Den utmanas för tillfället. Sverige ska vara tydligt i sitt engagemang i kampen mot terrorism, värna demokratin och en fungerande rättsstat samt vara en pådrivande och konstruktiv partner i EU, vilket vi visat under ordförandeskapet.

Sverige ska också driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds- och utrikespolitiken, arbeta för att skapa allianser inom FN och långsiktigt och målmedvetet driva på för effektiva lösningar som tillgodoser behoven av bland annat globala klimatåtgärder och hållbar utveckling.

Sverige kommer också fortsättningsvis, enskilt och tillsammans med andra, att agera för att Dawit Isaak och Gui Minhai ska friges. Samtidigt pågår även arbetet med andra fall med frihetsberövade svenskar.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet UU7.

Jacob Risberg (MP)

Anf. 126 Jacob Risberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Tack för anförandet, Magnus Berntsson!

Jag hörde att ni har fattat ett kongressbeslut om att ni ska jobba för att Sverige ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

Det finns två stater som gärna vill se Jerusalem som sin huvudstad. Det finns ett FN-beslut på att det ska finnas internationell närvaro i väntan på ett formellt fredsavtal där man gemensamt beslutar om var huvudstäderna ska ligga. Palestinierna vill också ha Jerusalem som huvudstad.

Jag undrar om Kristdemokraterna har funderat någonting på var ni har tänkt att Palestinas huvudstad ska vara i framtiden.

Magnus Berntsson (KD)

Anf. 127 Magnus Berntsson (KD)

Fru talman! Tack för frågan, Jacob Risberg!

Som jag betonade är det givetvis en tvåstatslösning som vi vill se. Det är en sådan sak som behöver diskuteras i framtiden.

Mitt parti är dock väldigt tydligt med att vi vill se Jerusalem som Israels huvudstad. Men det finns också lösningar på det som jag skulle tänka är möjliga för framtiden.

Det är den diskussion man behöver komma till den dagen fredsförhandlingar återupptas och vi ser till att få en långsiktig lösning där vi helt enkelt har en tvåpartslösning. Det är dit vi måste komma.

Jacob Risberg (MP)

Anf. 128 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Jag tackar för det eventuella klargörandet. Jag tror dock inte att jag blev speciellt mycket klokare.

Å ena sidan vill ni föregripa fredsförhandlingarna genom att säga att Jerusalem givetvis ska vara Israels huvudstad. Men ni vill inte föregripa fredsförhandlingarna och säga samma sak vad gäller palestinierna.

Min fråga återstår. Om ni tänker er att Israels framtida huvudstad ska vara Jerusalem, var har ni då tänkt att Palestinas framtida huvudstad ska vara?

Magnus Berntsson (KD)

Anf. 129 Magnus Berntsson (KD)

Fru talman! Tack, Jacob Risberg!

Under förra mandatperioden var det ett antal beslut som fattades prematurt på det här området. Det var framför allt att Sverige erkände Palestina som en självständig stat trots att Palestina inte levde upp till alla kriterierna enligt folkrätten.

Dessutom ställdes det då krav på att man skulle göra en uppföljning och följa upp den palestinska myndigheten för att se till att den skulle fortsätta med demokratiska val. Det är ganska många saker som man inte har gjort.

För att vi ska få något mer balans i det ser vi det som ett bra steg för framtiden. Jag är övertygad om att det här är frågor som Jacob Risberg och undertecknad kommer att fortsätta att diskutera ett antal gånger framöver. Men i dagsläget har vi nog inte samma syn på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Markus Wiechel (SD)

Anf. 130 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! När vi nu debatterar det viktiga betänkandet om internationella relationer vill jag bara börja med att säga att det känns fantastiskt kul att så många nödvändiga och bra förändringar är på gång inom svensk utrikespolitik.

Precis som Sverigedemokraterna skriver i sitt särskilda yttrande i detta betänkande har den svenska utrikespolitiken i många år blivit ordentligt misskött, likt mycket annan politik i Sverige. Det råder därför inte någon brist på nödvändiga förändringar och reformer.

Vi ser med glädje hur intentionen i vår utrikespolitik delvis vunnit gehör i flera delar av detta betänkande. Samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna fungerar alltså mycket väl, så även inom detta område, varför vi noga följer våra viktigaste frågor under mandatperioden och ser med optimism på vad regeringen och Sverigedemokraterna gemensamt kan göra framöver.

Fru talman! För tydlighetens skull tänkte jag lyfta några av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna i detta betänkande men också flagga för några andra viktiga frågor som nödvändigtvis inte behandlats i utskottet men som ändå är relaterade till just detta. Därtill tänkte jag kommentera betydande förbättringar inom vissa områden.

Låt oss börja med det internationella demokratiarbetet. Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna sedan länge har lagt stor vikt vid att tydligt främja det internationella demokratiarbetet.

Vi har i våra motioner lyft behovet av att bland annat stötta folkambassader samt att dra lärdom av hur andra länder, exempelvis Storbritannien och Portugal, gör i syfte att underlätta för ett aktivt demokratiarbete i enlighet med Wienkonventionen. I dessa länder ser vi hur man har funnit sätt att frysa tillgångar tillhörande illegitima regimer, och de möjliggör också för legitima folkambassader att överta fysisk egendom från illegitima regimer.

Vi gläds därför åt att utskottet också ser vikten av att dra lärdom från andra länder för att representanter för en organiserad demokratisk opposition som fått fly auktoritära stater ska få det stöd som de behöver.

Var ser vi då exempel på detta? Det finns två väldigt tydliga exempel, som vi också har lyft tidigare vid ett antal tillfällen: Belarus och Venezuela. I båda dessa länder ser vi en förhållandevis välorganiserad opposition som är beredd att axla ansvaret. När det är så måste vi göra vårt yttersta för att de också ska få den möjligheten.

Fru talman! Ett annat område där Sverigedemokraterna har stuckit ut mycket är frågan om Somaliland. Det finns flera goda skäl till det. Våldsamheterna och de många problemen i Somalia har som bekant pågått länge nu, utan minsta tecken på förbättring. I många fall är det tyvärr tvärtom. Det drabbar i synnerhet de människor som bor där, men det påverkar också övriga världen, däribland Sverige. Därför ligger det ur flera synvinklar i vårt intresse att verka för förbättring.

Vi ser dock hur utskottet nu har tagit ett betydligt mer verklighetsförankrat steg i synen på hela denna region, samtidigt som man erkänner den förhållandevis positiva utvecklingen i just Somaliland, med undantag för de våldsamheter vi ser där just nu och som vi verkligen beklagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Dessutom konstaterar nu utskottet att en omvärdering av erkännandet av Somaliland förutsätter en tydlig förbättring av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Då ser jag att detta i synnerhet gäller religionsfriheten. Jag hoppas onekligen att detta blir en tydlig signal till styret i Somaliland, som bör få vårt stöd när de har vidtagit rätt åtgärder och därmed också är redo för stödet.

Fru talman! Taiwan är en alltmer angelägen fråga när vi ser hur Taiwan, som är en av världens främsta demokratier och kan betraktas som ett föredöme inom närapå varje samhällsområde, hotas av en auktoritär stat som saknar grundläggande respekt för fundamentala värden om bland annat mänskliga fri- och rättigheter.

Tack vare regeringsskiftet ser vi hur en betydligt sundare hållning gentemot Taiwan tar form, och jag utgår från att vi inom en snar framtid kommer att kunna besöka ett House of Sweden i Taipei. Det är en fråga som för närvarande bereds.

Även utskottet kan nu tydligt klargöra att man ser positivt på att samarbetet med Taiwan kan utvecklas ytterligare och att vi har ett intresse av att de får delta i olika internationella organisationer. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är att vi hand i hand med USA växlar upp samarbetet med Taiwan.

Och så kommer vi till Israel, fru talman. Här finns det väldigt mycket man kan säga. Att Sveriges erkännande av staten Palestina var förhastat bör det inte råda någon som helst tvekan om, och det är glädjande att utskottet också kan konstatera just detta.

Erkännandet av detta område, som aldrig har uppfyllt kraven för att erkännas som stat, har inte bidragit till att förbättra förutsättningarna för en hållbar fred. I sammanhanget hade man kunnat tro att åtminstone en sådan sak hade varit viktig för Socialdemokraterna när de hade makten och när de plötsligt svek och bröt mot sina egna principer i syfte att tillgodose det agg som uppenbarligen finns inom det socialdemokratiska partiet gentemot Israel.

Några folkrättsliga krav har inte heller uppfyllts sedan erkännandet, och beslutet fattades utan den breda blocköverskridande parlamentariska majoritet som den här typen av symboliskt viktiga frågor bör vila på när sådana beslut fattas. Beslutet att erkänna staten Palestina var särskilt olyckligt eftersom den dåvarande vänsterregeringen inte samtidigt tog avstånd från Hamas genom att deklarera att terrororganisationen Hamas inte kan ses som part i en legitim palestinsk statsledning.

Det bör ses över om det är möjligt att återkalla erkännandet av Palestina samt offentligt förklara att en palestinsk statsledning där Hamas ingår inte kan betraktas som legitim. Vidare menar vi att den svenska representationen i Israel måste öka i Jerusalem, som också bör betraktas som Israels huvudstad.

Sist, men absolut inte minst, fru talman, tänkte jag lyfta Iran och i synnerhet det som behandlas i betänkandet, nämligen kärnenergiprogrammet Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA.

Det är faktiskt rent av skamligt att jag står här ensam och att det bara är Sverigedemokraterna som verkar för att detta avtal slutligen skrotas. Vi har sedan protesterna som bröt ut efter Mahsa Jina Aminis död i Iran sett åtskilliga riksdagsledamöter från närapå samtliga partier sluta upp bakom krav på betydligt hårdare tag mot den iranska skurkregimen. Ändå är det bara jag som står här i dag och verkar för att skrota det avtal som bakbinder EU och därmed också omöjliggör en rad viktiga sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

I februari och mars 2023 meddelade IAEA att anrikningsgraden vida överskrider JCPOA:s överenskommelse. Vem som helst kan därför konstatera att Iran inte uppfyller sin del av avtalet. Redan det faktum att Iran inte fullföljt sina förpliktelser innebär att avtalet bör betraktas som brutet.

Fru talman! En annan sak: Sverigedemokraterna har gått i bräschen för att regeringen ska bedriva maximalt tryck gentemot Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Detta är också regeringens officiella hållning, och det har skett med instämmande från den samlade oppositionen.

Men var är trovärdigheten för detta ställningstagande när samma partier, från höger till vänster, som säger sig stå för detta samtidigt accepterar JCPOA? Det går inte ihop. Man kan inte verka för maximalt tryck mot IRGC och samtidigt acceptera JCPOA.

Avslutningsvis, fru talman: Vi nöjer oss med att ha enbart en reservation i betänkandet - reservation 11, som jag också yrkar bifall till - trots att vi har flera yrkanden inom ett antal olika områden.

Detta gör vi då vi förstår att det inte är möjligt att genomföra allt det vi skulle vilja genomföra på en och samma gång. Men samtidigt ser vi med optimism på de utrikespolitiska framsteg som nu görs tack vare det goda samarbete som finns mellan oss och regeringspartierna.

Anf. 131 Martin Melin (L)

Fru talman! Sveriges roll i internationella relationer ska vara fast förankrad i värderingar och principer som genomsyrar vår liberala demokrati.

Precis som anförts i regeringens utrikesdeklaration ska vi prioritera att föra en i första hand svensk och europeisk utrikespolitik. Detta har blivit än viktigare på grund av det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Samtidigt ska vi komma ihåg att det inte är något nytt att svensk utrikespolitik ska utgå från att värna svenska intressen och stå upp för demokratiska värderingar. Det har vi alltid gjort, och det ska vi alltid göra.

Sverige ska vara en ansvarsfull medlem i internationella organisationer. Vårt engagemang ska synas och höras. Vi värnar om den europeiska säkerhetsordningen och tror på ett världssamfund som bygger på det regelbaserade internationella systemet. Vi tror på ett effektivt och resultatorienterat FN, och vi tror på att det är de demokratiska principerna som bygger det gemensamma internationella systemet starkt.

Det är viktigt att arbetet med att bryta mönstret att allt färre länder räknas som demokratier fortsätter. Vi behöver demokratier, inte regimer.

Det arbete som Liberalerna och samarbetspartierna i regeringen bedriver inom utrikespolitiken måste också intensifieras på andra områden. Kampen mot terrorism, kampen mot auktoritära tendenser hos vissa stater och kampen mot förtryck på basis av etnicitet eller sexuell läggning, för att ta några exempel, är alla områden där Sverige måste ta striden varje gång.

Fru talman! Vi ska även ta striden för demokratin och jämställdheten. För oss liberaler är jämställdhet frihet. Det är därför av stor betydelse för oss att regeringens utrikesdeklaration anger jämställdheten som ett prioriterat område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Det har här i kammaren diskuterats olika etiketter på utrikespolitiken. Vi har tidigare hört att man vill se mer av etiketter av typen feministisk utrikespolitik. För vissa partier verkar det vara viktigare att diskutera ord och etiketter än innehåll. Jag menar att ingen bok bör bedömas efter dess pärm. Om man slår upp boken och inte stirrar sig blind på omslaget kan man läsa att Sverige med den nya regeringen faktiskt driver en aktiv utrikespolitik för jämställdheten, där feministiska värderingar återfinns.

Det handlar till exempel om att fortsätta ha fokus på ökad frihet och en stärkt ställning för kvinnor och flickor, bland annat genom att Sverige främjar kvinnors och flickors egenmakt genom rätten till utbildning, till exempel i Afghanistan. Vi stöder även kvinnors kamp i Iran. Vi uppmärksammar och jobbar för att det ska bedrivas arbete för att motverka och i värsta fall utreda våldtäkter som sker i Ukraina med anledning av kriget.

Internationellt arbete är ett abstrakt uttryck som det kan vara svårt att sätta ord på. Låt mig därför knyta an till vad jag och andra poliser uppmärksammar och inte sällan möter i vårt arbete, nämligen mäns våld mot kvinnor och den effekt det har.

Sverige måste också i internationella sammanhang verka för att hejda alla former av könsrelaterat våld och även hemskheter som barn- och tvångsäktenskap samt hedersrelaterat våld och förtryck. Detta måste vi alla stå upp för, oavsett partitillhörighet. Jämställdhet i det internationella arbetet är prioriterat för den här regeringen.

Jag och Liberalerna delar i mycket de åsikter och värderingar i dessa frågor som Miljöpartiet och Socialdemokraterna och även Vänstern för fram, men jag menar samtidigt att dessa värderingar faktiskt tas om hand av den nuvarande regeringen genom den utrikespolitik som bedrivs. Sedan kan det alltid göras mer om man inte är nöjd med det.

Herr talman! Förtryck är påtagligt närvarande när vi diskuterar internationella relationer. Vi följer med intresse det iranska folket och dess kamp mot den brutala regimen i landet. Det är extra närvarande för oss riksdagsledamöter när demonstranter veckovis möter oss utanför riksdagen och påtalar och sprider information om regimens hänsynslösa politik mot det egna folket, inte minst mot kvinnor.

Det är modiga kvinnor som tar av sig slöjorna. Det är modiga män som stöder deras kamp. Och detta är ingen kamp mot religionen, det är en kamp mot en auktoritär regim som vill påtvinga ett land med 88 miljoner invånare sin tolkning av religionen. Religion och religiösa ritualer ska vara ett fritt val, inte någon annans beslut eller tvång.

Sverige och EU har att vara tuffa mot den iranska regimen på det sätt som bäst gynnar de iranska kvinnorna här och nu, och även på lång sikt. Vi tror på tuffa, riktade sanktioner mot ledande personer inom bland annat det iranska revolutionsgardet. På sikt får vi se om det kan behöva göras mer och i andra former än genom sanktioner. Sverige ska fortsätta vara en stark röst för att kvinnorna i Iran ska få sin frihet.

Herr talman! Rysslands brutala anfall mot en suverän stats territoriella integritet är ett folkrättsvidrigt angrepp som inte har någon plats i det internationella regelbaserade systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Det brukar sägas att alla hjältar inte bär mantel. Hjälten i Kiev bär militär munktröja. När västledare erbjöd eskort frågade han var stödet var. När de ville skicka räddningshelikoptrar frågade han efter ammunition.

Men inga hjältar står själva. Jag tror inte att man är en hjälte förrän man har inspirerat andra att vara hjältar, och det har Zelenskyj gjort. Det ukrainska folket har visat den sanna definitionen av motståndskraft och frihetslängtan. Låt oss aldrig glömma att de strider för sitt folk, sina familjer, sitt land, sin demokrati - men också för Sveriges och Europas frihet och framtid.

Det är en ynnest att kunna stå här och tala i riksdagen utan rädsla för nedfallande bomber. Våra kollegor i Ukraina kan inte ta sin frihet för given. Våra ord här i denna kammare får därför inte vara bara ord. Låt oss lova varandra att våra stora ord också framöver leder till stora handlingar. Vi måste fortsätta att leverera ekonomiska, militära och civila stödpaket till Ukraina ända till freden.

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Alexandra Völker (S)

Anf. 132 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Det är intressant med högern och feminismen - denna skräck för detta ord och samtidigt denna vilja att klistra på oss att det skulle vara vi som är fästa vid etiketter. Om feministisk utrikespolitik på riktigt endast hade varit en etikett hade ni ju lika gärna kunnat behålla den, eftersom den dessutom var någonting vi fick ganska mycket beröm för internationellt.

Därför blir min fundering denna: Kvinnor lämnas ständigt utanför vid fredsförhandlingar, vid regeringsbildningar och egentligen vid all direkt påverkan i världen. Det går ständigt åt fel håll. Även här i Sverige går det fruktansvärt långsamt.

En konkret sak som ingick i den feministiska utrikespolitiken var medlingsnätverket, där vi samlar erfarna kvinnliga medlare och bidrar till att främja andra kvinnliga medlare runt om i världen. Om vi ska nå upp till resolution 1325, vilket ju alla säger att vi är överens om, behöver vi se till att lyfta kvinnor och ge dem plats vid bordet.

Då undrar jag: Vilken är Liberalernas syn på framtiden för medlingsnätverket, i och med att det nu har lagts vilande och det är väldigt oklart vad det ska få för framtid?

Anf. 133 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag fick frågan om nätverket också förra veckan i samband med en debatt här i kammaren, och jag har samma svar nu som då. Svaret är att jag inte har något svar. Det är beklagligt att saker och ting som fungerar läggs ned, det tycker jag också. Därför säger jag: Fortsätt kampen för att se till att saker som funkar ska fortsätta fungera! Jag kan inte hjälpa ledamoten med detta här i dag, tyvärr, men sluta aldrig att ta den kampen!

När det gäller om det ska heta feministisk utrikespolitik eller kanske kallas strategisk jämställdhetspolitik är det viktigaste för mig fortfarande vad politiken ger, inte vad den kallas. Det kommer det alltid att vara. När jag läser igenom dagens utrikespolitik och ser vad den leder till, när jag läser biståndsbudgeten och ser vad pengarna ska gå till, ser jag väldigt mycket arbete för jämställdhet. Jag vet inte riktigt vad det är som har försvunnit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Det kan hända att det är saker som har minskat, och det beror naturligtvis på att det inte finns pengar nog. Vi har en ekonomisk situation i världen som gör att vi minskar stödet till i princip allt. Men jag ser hur vi lägger pengar på att hjälpa mödravården runt om i världen, hur vi hjälper till att utbilda män i jämställdhet och hur vi i den mån det går försöker hindra tvångsäktenskap och barnäktenskap. Jag ser att den här regeringen stöttar väldigt mycket feministiskt arbete runt om i världen. Jag vet inte vad som är fel med det.

Alexandra Völker (S)

Anf. 134 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Just det som ledamoten säger är ju själva problemet. Det är kärnan i vår kritik kring den feministiska utrikespolitiken. När man slopade den så kallade etiketten rök faktiskt ganska mycket bra och viktig politik, politik som just syftade till att komma åt själva grundproblemet och inte bara symtomen. Det är skillnaden mellan jämställdhetspolitik och feministisk politik.

Jag förstår att det är lite besvärligt med de här frågorna. Någonstans handlar ju feministisk politik också om att lyfta kvinnor, att se till att kvinnor får plats vid de beslutande borden, att se till att kvinnor sitter med och tar de säkerhetspolitiska besluten och inte bara män.

Om man tittar på Regeringskansliet på andra sidan vattnet kan man konstatera hur det ser ut. Statsministern är man, utrikesministern är man, försvarsministern är man och säkerhetsrådgivaren är man. Fram till extremt nyligen var också precis alla statssekreterare på de departementen män. Glädjande nog har där nu klivit in en kvinna, en kvinna i horden av män.

Jag förstår alltså att arbetet med att lyfta kvinnor och att se till att kvinnor får ta plats vid bordet när man ska ta de säkerhetspolitiska besluten är besvärligt för regeringen. Det förstår jag, eftersom man tydligen inte ens kan börja här i Sverige.

Anf. 135 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag har en dotter, och jag kan försäkra ledamoten om att jag vill att min dotter ska växa upp i en jämställd värld och att hon ska betyda lika mycket som män. Det kan jag garantera ledamoten, till 100 procent. Jag är den första som skulle stå på barrikaderna om det behövdes.

Att det ser ut som det gör i världen är jag också den första att beklaga. Jag läste någonstans att en av fem parlamentariker i världen är kvinna - en av fem. Det är förskräckligt. Jag kan dessutom tänka mig att siffran är ännu lägre i vissa länder. Jag tror inte att vi kommer att lösa det här och nu. Men vi kan åtminstone göra vad vi kan.

Ledamoten nämnde att grundproblemet med den feministiska politiken är hur den bedrivs i dag. Då är frågan om det är ett grundproblem som har kommit till under de sex månader vi har haft en ny regering eller om det är effekter av en dålig utrikespolitik som bedrevs av den förra regeringen. Jag vet inte. Ett grundproblem är att ganska stort problem. Om det har uppkommit nu, är det då effekter? Det är det jag försöker förstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Vad har hänt på sex månader som har gjort att världen helt plötsligt är jättedålig och att jämställdheten i världen har förfallit totalt? Jag förstår inte vad som har hänt på sex månader. Jag försöker förstå, men jag får inte in det riktigt. Är det ett nytt grundproblem?

Det kan alltid göras mer i alla sammanhang och alla situationer, oavsett om det gäller bistånd eller arbete för jämställdhet internationellt. Den här regeringen kommer också att försöka göra mer. Men just nu ser det ut som det gör. Det får vi nog acceptera.

Anf. 136 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack för anförandet, Martin Melin!

Jag ska inte prata om feministisk utrikespolitik, även om jag naturligtvis tycker att det är en jätteviktig fråga. Jag tänkte däremot ta upp en fråga som Martin Melin inte nämnde över huvud taget i sitt anförande. Det gäller Västsahara och Marockos illegala ockupation av Västsahara som har pågått sedan 1975. Det är en många gånger glömd men viktig konflikt.

Liberalerna är ett parti som verkligen har stått upp för Västsahara genom decennier och kämpat för västsahariernas rättigheter. Det är därför lite tråkigt att Martin Melin inte nämnde Västsahara med ett enda ord.

Nu ser vi hur konflikten eskalerar. Sedan 2020 har vapenvilan brutits. Den kom till stånd efter att parterna hade kommit överens om att genomföra en folkomröstning om Västsaharas självstyre. Men folkomröstningen har aldrig blivit av, på grund av Marockos sabotage under alla dessa år.

Världssamfundet har inte lyckats lösa den frågan på ett bra sätt. Sverige har ett gott renommé när det gäller Västsahara. Vi har stått upp för folkrätten och för Västsahara på många sätt. Men ingenting händer.

Jag undrar om Liberalerna är beredda att trycka på i regeringen för att Sverige ska agera kraftfullt i FN och i EU för att den folkomröstning som man kom överens om för över 30 år sedan äntligen ska komma till stånd.

Anf. 137 Martin Melin (L)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Jag ska villigt erkänna att jag inte är jätteväl inläst på situationen i Västsahara. Jag beklagar det. Jag nämnde inte Västsahara. Jag nämnde inte heller Taiwan, Venezuela eller Sudan. Det finns massor av orosområden i världen som jag inte nämnde. Västsahara är tydligen ett av dem. Jag beklagar det. Jag ska försöka ta med alla områden i mitt nästa anförande. Men man måste ju välja lite under de få minuter man har på sig.

Det svar jag dock kan ge är att jag som liberal såklart vill lösa alla konflikter i världen. Jag vill inte att det ska finnas krig, svält eller orättvisor någonstans, inte heller i Västsahara. Om jag som liberal kan göra något åt det kommer jag självklart att göra det, även i den här regeringskonstellationen.

Anf. 138 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det var ändå positivt. Jag hoppas verkligen att Liberalerna lever upp till det löftet. Anledningen till att jag tog upp det med just ledamoten Martin Melin är att Liberalerna under lång tid har stått upp för Västsahara.

Jag förstår att man inte kan nämna varenda konflikt. Men det är en konflikt som har pågått väldigt länge, och det är viktigt att hitta en lösning. Jag tror att det finns en risk att det krig som har blossat upp sedan 2020 kommer att eskalera och att det kommer att bli en allvarligare konflikt i Västsahara än tidigare. Det är ingen förtjänt av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Vi måste kämpa för att få till en fredlig lösning. Då måste folkomröstningen komma till stånd. Där kan Sverige, som har gott renommé och gott rykte i frågan, verkligen bidra. Jag hoppas att ledamoten kommer att se till att det blir verklighet.

Anf. 139 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag kan bara förtydliga vad jag sa tidigare. Jag ska absolut göra vad jag kan för att den frågan lyfts upp inom Liberalerna och kanske till och med ännu högre upp. Det lovar jag ledamoten.

Anf. 140 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Tack för anförandet, Martin Melin!

Herr talman! Det här är Martin Melins sista debatt i utrikesutskottet, för den här gången. Därför vill jag gärna tacka honom. Martin har varit fantastisk att jobba ihop med. Han är en problemlösare utan dess like och gör det alltid med ett soligt och glatt leende.

När vi mötte det kanadensiska utrikesutskottet hade vi en trevlig tillställning på Villa Bonnier. När det kanadensiska utrikesutskottet kom ut ur sin buss skrek de: The survivor! Martins berömdhet hade nått hela vägen över Atlanten.

Martin! Vi kommer att sakna dig. Och vi önskar verkligen att du snart kommer tillbaka. Jag vill överlämna ett litet presentkort på en ganska trevlig kväll med dina favoritledamöter i utrikesutskottet. Ett stort och varmt tack!

Anf. 141 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag vill tacka för jättesnälla ord. Det har varit en fröjd att vara i utrikesutskottet. Samtliga ledamöter är väldigt kunniga och pålästa. Efter att ha suttit i utrikesutskottet i ett halvår har jag fått väldigt stor respekt för det politiska arbete som bedrivs i det här huset. Det gäller samtliga partier. Vilka politiker som sitter i utrikesutskottet! De är kunniga, duktiga och drivna. Jag håller inte med dem i alla frågor. Men de är otroligt kunniga.

Herr talman! Du kan vara stolt över det utrikesutskott som finns i Sveriges riksdag och den kompetens som finns där.

Tack så mycket!

Anf. 142 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Tusen tack! Mina ord kommer naturligtvis från hela utskottet.

(Applåder)

Markus Wiechel (SD)

Anf. 143 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag instämmer i allt som Ann-Sofie Alm har sagt. Det har varit en fröjd och en ära att jobba tillsammans med Martin Melin i utrikesutskottet. Tack så mycket!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Anf. 144 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag nöjer med mig ett kortare men stort tack för snälla ord från ledamoten.

(Applåder)