Internationellt utvecklingssamarbete
Betänkande 1994/95:UU15
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU15
Internationellt utvecklingssamarbete
Innehåll
1994/95 UU15
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser utvecklingssamarbetet med u-länder (littera C i bil. 4 till prop. 1994/95:100) samt motioner på biståndsområdet.
Utskottet framhåller i betänkandet att målet om att anslå en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till det internationella utvecklingssamarbetet ligger fast och skall uppfyllas så snart som ekonomin så tillåter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att biståndet bibehålls på nuvarande nominella nivå, vilket innebär 20 040 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader). Detta beräknas motsvara 0,87 % av BNI.
I betänkandet betonar utskottet att den långsiktiga, fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska biståndet förstärks. Bl.a. framhålls att samarbetet med Världsbanken inriktas på att få ökat genomslag i verksamheten för bankens fattigdomsorienterade strategi.
En koncentration sker till det landprogrammerade biståndet. Samarbetet med Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja får fastare former och kommer fr.o.m. nästa budgetår att finansieras över egna anslagsposter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att inleda förberedelser för att komplettera katastrofbiståndet till det f.d. Jugoslavien med ett mer långsiktigt stöd efter kriget.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de nuvarande biståndsmyndigheterna SIDA, BITS, Sarec och SwedeCorp slås samman i en ny, sammanhållen organisation.
Kvinnors rätt och delaktighet i utvecklingsarbetet betonas, och utskottet noterar att regeringen tillsatt en utredning för att studera om ett nytt biståndspolitiskt mål, avseende jämställdhet, skall tillkomma.
En tyngdpunkt i betänkandet ligger på stärkandet av demokratin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försöksverksamhet med en ny form av bistånd till politiska partier i mottagarländerna men betonar att det bör ske genom svenska, partianknutna organisationer.
Utskottet framhåller att de enskilda biståndsorganisationernas verksamhet bör kunna finansieras över fler anslagsposter än vad som i dag är praxis.
Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag till budget för det internationella utvecklingssamarbetet. Utskottet anser också att riksdagen bör godkänna de förslag som framlagts i propositionen angående riktlinjer för utvecklingssamarbetet, de utfästelser som redovisats samt bemyndiganden att göra utfästelser, åtaganden och utbetalningar med de preciseringar som angivits av utskottet.
De förslag avseende medelsfördelning som framförts i motioner av (m), (c), (fp), (v), (mp) och (kds) finns sammanfattade i bilaga 1 till detta betänkande. Nämnda partier reserverar sig i allt väsentligt i enlighet med dessa förslag. Sammanlagt har 162 reservationer och 11 särskilda yttranden fogats till betänkandet.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
1994/95:100 bilaga 4 C 1 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram som förordas i propositionen, 2. att riksdagen godkänner de utfästelser som redogjorts för i propositionen, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver förordats, 4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 4 762 500 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 C 2 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten som förordas i propositionen, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas, 3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 11 586 600 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 C 3 vari yrkas att riksdagen till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 619 916 000 kr, varav 51 818 000 kr för verksamheten inom Sandö U-centrum.
1994/95:100 bilaga 4 C 4 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma bistånd som förordas i propositionen, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas, 3. att riksdagen till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 90 000 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 C 5 vari yrkas att riksdagen godkänner de riktlinjer för bistånd genom Swedfund International AB som förordas i det föregående och anvisar ett förslagsanslag om 1 000 kr för budgetåret 1995/96.
1994/95:100 bilaga 4 C 6 vari yrkas att riksdagen godkänner de riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet enligt propositionen och föreslår att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 083 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 C 7 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordas i propositionen, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas, 3. att riksdagen till Övrigt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 73 331 000 kr.
Motionerna
1994/95:U201 av Bertil Persson och Lars-Erik Lövdén (m, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om WHO-universitetet för medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö.
1994/95:U202 av Inger René och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndets inriktning på att stödja kvinnors rättigheter och kvinnligt företagande.
1994/95:U203 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndspolitikens huvudsakliga inriktning skall vara att bidra till utrotning av den absoluta fattigdomen,
2. att riksdagen beslutar att utformningen och ledningen av det svenska u-landsbiståndet skall ligga hos riksdagen och regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att svenskt bistånd inte skall utgå till statsmakterna i diktaturer eller i länder där regimen konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt bistånd skall bidra till skuldlättnader i länder som genomgår systemskifte och som har ärvt en orimlig skuldbörda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges medverkan i skuldavskrivningar sker på sådant sätt att vanstyre, ansvarslöshet och korruption ej uppmuntras,
6. att riksdagen beslutar att svenskt bistånd inte skall utgå till länder med mycket hög andel bistånd i relation till bruttonationalprodukten i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att primärhälsovård, inklusive barnbegränsning, och grundläggande utbildning, särskilt för kvinnor, skall ha hög angelägenhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om katastrofbiståndet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidra till uppbyggande av rättsstaten och dess institutioner,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndet genom Världsbanken och Internationella valutafonden på sikt bör ökas,
12. att riksdagen beslutar att biståndets effekter på mottagarlandets utveckling bör utvärderas i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av biståndsmyndigheterna,
14. att riksdagen beslutar att ett organ för en oberoende utvärdering av biståndet bör skapas i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frivilligorganisationernas roll i biståndet successivt bör stärkas,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla biståndsprojekt skall upphandlas och att det skall ske på lika villkor mellan privata och offentliga organ i Sverige och utomlands,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsanslagen.
1994/95:U204 av Iréne Vestlund och Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till stöd för återuppbyggnad av kulturarvet i Bosnien.
1994/95:U205 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enskilda organisationer ges fortsatta möjligheter att göra biståndsinsatser i Rwanda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att utrikespolitiskt föra upp Rwanda- och Burundikonflikterna på en högre prioriteringsnivå än vad som anförts i regeringens proposition 1994/95:100,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att företa en svensk eller svensk/norsk freds- och försoningsinsats på högsta nivå och utveckling av de demokratiska institutionerna i Rwanda.
1994/95:U206 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 1-procentsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de enskilda organisationernas betydelse,
3. att riksdagen till enskilda organisationer anslår 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag och således anslår 1 000 miljoner kronor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudansvaret för världsbanksfrågorna återgår till Utrikesdepartementet medan ansvaret för internationella finansiella frågor fortsatt hanteras i Finansdepartementet,
5. att riksdagen till stödet för ekonomiska reformer och skuldlättnader anslår 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag och således anslår 950 miljoner kronor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny biståndsorganisation som delas upp i två enheter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstrategier bibehålls med tillhörande planeringsprocess för Sveriges största biståndsmottagande länder,
8. att riksdagen avslår regeringens begäran att höja avräkningen från biståndsbudgeten med ytterligare 300 miljoner kronor för ökade asylkostnader,
9. att riksdagen i övrigt bifaller den fördelning av biståndsanslaget som föreslås i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokrati, mänskliga rättigheter och bistånd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnornas roll i biståndspolitiken,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om världshandelns, marknadsekonomins och rättssamhällets betydelse för ekonomisk utveckling,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöåtgärder som en väsentlig del av svenskt bistånd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett brett perspektiv på befolkningsfrågan,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uthållighet beträffande katastrofbiståndet.
1994/95:U207 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av det svenska biståndet till Sydafrika.
1994/95:U208 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att systematiskt undersöka läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i programländerna för svenskt utvecklingsbistånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utförlig information om läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i programländerna för svenskt u-landsbistånd,
1994/95:U209 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kvalitetsprogram för det svenska biståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en u-landspolitisk utredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förnyad prövning av de biståndspolitiska målen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncentration av biståndet, ämnesmässigt och geografiskt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "biståndsbombardemanget",
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bistånd skall ges i former som inte snedvrider mottagarländernas ekonomier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bundet bistånd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av kunskapsöverföring och investeringar i "det mänskliga kapitalet",
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett genderperspektiv och kvinnornas roll i biståndet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsberoendet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratimålet i det svenska biståndet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd till den typ av verksamhet och arbetssätt som Worldview Sverige representerar,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU och u-länderna,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö och bistånd,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag att höja avräkningen av asylkostnader med 300 miljoner kronor -- räknat på 12 månader -- och således låter denna avräkning ligga kvar på oförändrat nominellt belopp,
16. att riksdagen med avslag på regeringens förslag fastställer biståndsramen för budgetåret 1995/96 till 20 340 000 kr (räknat på 18 månader),
17. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag om frysning av biståndsramen fram t.o.m. 1998, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av biståndet med 50 miljoner kronor budgetåret 1997 och med ytterligare 50 miljoner kronor budgetåret 1998,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nya biståndsmyndigheten,
19. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till UNFPA till 225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
20. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till UNICEF till 525 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
21. att riksdagen beslutar att fastställa det svenska stödet till UNHCR till 450 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 45 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
22. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till IPPF till 130,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 22,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
23. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Eritrea till 45 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
24. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Etiopien till 180 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit för 18 månader,
25. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Namibia till 127,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
26. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Sydafrika till 375 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 30 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
27. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Zambia till 202,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
28. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Zimbabwe till 202,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 22,5 miljoner kronor mer än regeringen förslagit för 18 månader,
29. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Vietnam till 225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 30 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit för 18 månader,
30. att riksdagen beslutar att delposten Särskilda miljöinsatser skall fastställas till 382,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 75 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
31. att riksdagen beslutar att Särskilda miljöinsatser skall utgöra en anslagspost och gör de erforderliga justeringar av andra anslagsposter som detta medför,
32. att riksdagen beslutar att anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer skall fastställas till 1 500 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 225 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
33. att riksdagen beslutar att anslagsposten Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad skall fastställas till 1 500 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 300 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
34. att riksdagen beslutar att delposten för u-krediter skall fastställas till 450 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 60 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit för 18 månader,
35. att riksdagen beslutar att delposten för biståndskrediter skall fastställas till 135 miljoner kronor dvs. 60 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndskrediter,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kina-biståndet,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kuba.
1994/95:U210 av Gustaf von Essen m.fl. (m, c, fp, v, mp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av humanitärt och politiskt stöd till Kurdistan Irak.
1994/95:U211 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i de fyra punkterna om humanitärt bistånd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i de fyra punkterna om krediter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i de två punkterna om handelspolitiken,
9. att riksdagen begär att regeringen skriver in i regleringsbreven för SIDA:s MR/demokrati-bistånd om humanitärt bistånd till Östtimor,
10. att riksdagen beslutar att suspendera allt ekonomiskt samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck.
1994/95:U212 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning med uppdrag att lägga fram förslag om bindande riktlinjer för Sveriges agerande i IMF och Världsbanken där syftet bör vara att öka den offentliga insynen, skapa en bättre parlamentarisk kontroll och uppnå en mer pådrivande roll för Sverige i strävan att förbättra det multilaterala biståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige och Sveriges representant i Världsbanken aktivt skall verka för att banken agerar i enlighet med svenska åtaganden vad gäller internationella konventioner om klimatförändringar, biologisk mångfald, Montrealprotokollet m.m.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Världsbanken bör inrätta ett moratorium vad gäller stöd till stora dammprojekt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att IDA-medel inte skall användas för stora dammprojekt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en större del av IDA:s resurser skall användas för utveckling av mänskliga resurser och att en större del av lånen inom energisektorn går till energieffektiviseringar och s.k. icke-konventionell energiproduktion,
6. att riksdagen hos regeringen begär ett utförligt beslutsunderlag inför påfyllnad av medel till IDA,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka aktivt för en mer sammanhållen skuldsaneringsstrategi,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öppenheten och den offentliga insynen måste förbättras väsentligt inom Världsbanken och dess institutioner,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige kontinuerligt skall offentliggöra de instruktioner som ges till verkställande styrelsen i Världsbanken och IMF,
10. att riksdagen beslutar inrätta en parlamentariskt sammansatt grupp för att kontinuerligt följa Världsbankens och IMF:s arbete,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till Nordiska rådet för att där inrätta en parlamentarisk grupp för utarbetande av gemensam hållning och uppföljning av det nordiska agerandet i Världsbanken och IMF.
1994/95:U213 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att en större del av biståndet ges till satsningar på kvinnors och barns utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till samråd med olika aktörer i syfte att avskaffa barnarbete.
1994/95:U214 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enskilda institutioner och om inrättandet av en AT-organisation och ett svenskt Innovationscentrum.
1994/95:U215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av ytterligare utbildningsverksamhet inom biståndsområdet till Sandö U-centrum.
1994/95:U216 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om världens kris och vår.
1994/95:U217 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggningen av kurscentrum för biståndsutbildningen.
1994/95:U218 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsmyndighetens handläggningstider m.m. för ungdomsorganisationers biståndsprojekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp från biståndsmyndighetens sida för att underlätta ungdomars insatser i u-länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ungdomssekreterare på biståndsmyndigheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade stipendier för ungdomars studier i u-länder.
1994/95:U219 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige och EU skall verka för att de internationella valutaorganen skall ge Angola tillgång till kredit,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN och i EU skall verka för aktivt stöd av återuppbyggnaden i Angola,
1994/95:U220 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt social ställning för kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till abort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av information om preventivmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet och befolkningsfrågan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnor och bistånd.
1994/95:U221 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s bistånd via Loméavtalet skall bygga på respekt för mottagarländernas uppfattning då det gäller projekt och program.
1994/95:U222 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren vid internationella omförhandlingar av bilaterala lån för de fattigaste länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att möjligheten till reella avskrivningar bör inkluderas vid omförhandling av Världsbankens fordringar på de fattigaste länderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Världsbankens särskilda program för Afrika, SPA,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en biståndsstrategi för Afrika (avsnitten 2--6),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd via oberoende fonder som sätts upp som allmänna stiftelser i något afrikanskt mottagarland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för strategiska insatser av betydelse för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning i afrikanska stater utanför programlandskretsen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att mekanismer för erfarenhetsuppbyggnad byggs in i demokratibiståndet till Afrika.
1994/95:U223 av Inger Koch och Ingbritt Irhammar (m, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utökat stöd till FN:s minröjningsprogram i Afghanistan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till programmen för alternativodling i Afghanistan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett fortsatt stöd till enskilda organisationers hjälpinsatser i Afghanistan.
1994/95:U224 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till insatser i Burundi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bistånd till Rwanda.
1994/95:U225 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet till Eritrea.
1994/95:U226 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, c, fp, mp, kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att FN-kommitténs slutomdömen bör användas som ett viktigt dokument i olika givarförhandlingar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i den egna biståndsbudgeten särskilt bidrar till projekt som kommer barnen till del,
4. att riksdagen beslutar att Sverige i EU:s biståndsbudget driver att medel avsätts till projekt som kommer barnen till del.
1994/95:U227 av Eva Zetterberg och Bengt Lindqvist (v, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till funktionshindrade i utvecklingsländer.
1994/95:U228 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att utforma en svensk biståndslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den utredning som begärts i yrkande 1 skall arbeta för att utforma en lag som ger möjlighet till naturskydd och ursprungsbefolkningars rättigheter i samma utsträckning som vad som gäller vid svenska förhållanden och i lagar avsedda att tillämpas för svenskt naturskydd och etniska minoriteters/ursprungsbefolkningars rätt.
1994/95:U229 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för situationen i Kina,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör presentera en handlingsplan för stöd till demokratisk utveckling i Kina.
1994/95:U230 av Eva Zetterberg och Johan Lönnroth (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alternativa modeller för strukturanpassning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivning av de minst utvecklade och mest skuldtyngda ländernas skulder till Världsbanken och IMF,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformer av Världsbanken och IMF,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överflyttningen av behandlingen av skuld- och Världsbanksfrågorna till UD,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en parlamentarisk nämnd för Världsbanks- och IMF-frågor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska krav, som Sverige bör ställa i förhandlingarna om den elfte IDA-påfyllnaden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den planerade Arundammen i Nepal.
1994/95:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1-procentsmålet för biståndet skall återställas 1998,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt agerande i FN, Världsbanken och EU för att få fram nya källor för att finansiera utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indikatorer på säkerhetshot, som Sverige skall använda i biståndssamarbetet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata enskilda organisationers och solidaritetsrörelsers erfarenheter i biståndsutredningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subsidiarisering i EU:s biståndsarbete,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Loméavtalet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa EU:s dumpning av livsmedel till u-länder,
8. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar 860 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 20 900 000 000 kr,
9. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om avräkning av ytterligare 300 000 000 kr från anslaget för Internationellt utvecklingssamarbete för avräkning av asylkostnader,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt agerande för fria fackföreningar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Forum för mänskliga rättigheter i Stillahavsasien,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt demokratidialog i samarbetet med asiatiska länder,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av de globala jordbruksföretagens inverkan på u-landsjordbrukets ekonomiska villkor,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ för att förbättra migrerande arbetares, speciellt unga kvinnors, situation,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre underlag från regeringen för riksdagens beslut om biståndsanslagen,
21. att riksdagen till Försöksverksamhet med nya former för ungdomars frivilliga biståndsarbete för budgetåret 1995/96 under C 2-anslaget Folkrörelser och enskilda organisationer anvisar 5 000 000 kr,
22. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1995/96 anvisar 80 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
23. att riksdagen till Unicef för budgetåret 1995/96 anvisar 90 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
24. att riksdagen till UNHCR för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
25. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Angola för budgetåret 1995/96 anvisar 90 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 300 000 000 kr,
26. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Eritrea för budetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 45 000 000 kr,
27. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Moçambique budgetåret 1995/96 anvisar 32 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 400 000 000 kr,
28. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Namibia för budgetåret 1995/96 anvisar 17 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 130 000 000 kr,
29. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Sydafrika för budgetåret 1995/96 anvisar 155 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 500 000 000 kr,
30. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Zimbabwe för budgetåret 1995/96 anvisar 70 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 250 000 000 kr,
31. att riksdagen till Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 180 000 000 kr,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med Bangladesh,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med Indien,
34. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Indien för budgetåret 1995/96 anvisar 225 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 225 000 000 kr,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med Kambodja,
36. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Kambodja för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 150 000 000 kr,
37. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Laos för budgetåret 1995/96 anvisar 33 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 168 000 000 kr,
38. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Sri Lanka för budgetåret 1995/96 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 100 000 000 kr,
39. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Vietnam för budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 330 000 000 kr,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt utvecklingssamarbete i Asien,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med Kina,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt bistånd inte skall användas för Arundammsprojektet i Nepal,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med El Salvador,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med Latinamerika på fattigdomsbekämpande insatser för indianbefolkningen,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingssamarbetet med Paraguay,
46. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Nicaragua för budgetåret 1995/96 anvisar 115 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 295 000 000 kr,
47. att riksdagen till Bistånd för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning för budgetåret 1995/96 anvisar 97 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 375 000 000 kr,
48. att riksdagen till Tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret 1995/96 anvisar 112 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 675 000 000 kr,
49. att riksdagen till Näringslivssamarbete med u-länder för budgetåret 1995/96 anvisar 107 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 280 000 000 kr,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på kvinnor av näringslivssamarbetet med u-länder,
51. att riksdagen till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96 anvisar 82 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 390 000 000 kr,
52. att riksdagen till Forskningssamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar 38 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 638 000 000 kr,
53. att riksdagen till Särskilda program i utvecklingssamarbetet för budgetåret 1995/96 anvisar 105 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 465 000 000 kr,
54. att riksdagen till Katastrof- och återuppbyggnadsbistånd för budgetåret 1995/96 anvisar 500 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 000 000 000 kr,
55. att riksdagen till Ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96 anvisar 600 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 600 000 000 kr,
56. att riksdagen avslår regeringens begäran om 510 000 000 kr till u-krediter för budgetåret 1995/96,
57. att riksdagen till U-landsinformation för budgetåret 1995/96 anvisar 13 400 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 50 000 000 kr,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på u-landsinformationen,
1994/95:U232 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en årlig rapport om Världsbanksgruppen och IMF, i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frigöra det svenska biståndet från anknytningen till strukturanpassningsprogrammen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till landsbygdsutveckling,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till anpassad teknik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till institutioner och organisationer i u-länder för idéutveckling inom biståndet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk hänsyn som grund för biståndet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratiutveckling,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i biståndet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratistöd till svenska partier,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbetet inom EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsstruktur och prioriteringsgrunder i biståndet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enprocentsmålet,
15. att riksdagen beslutar att till C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram anslå 4 885 000 000 kr,
16. att riksdagen beslutar att till C 2 Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten anslå 12 064 100 000 kr,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de anslagna medlens närmare fördelning,
18. att riksdagen avslår regeringens begäran om att höja avräkningen från biståndsanslagen med ytterligare 300 000 000 kr för ökade asylkostnader.
1994/95:U233 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försöksprojekt om avtal med ett u-land och ett i-land, om hållbar utveckling enligt den holländska modellen, prövas i svenskt biståndsarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingsarbetet skall utformas så, att det är ett stöd till landets demokratiska process,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivning skall föregå beslut om bistånd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivning skall föregå beslut om kreditgivning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt skall föregå beslut om bistånd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till decentraliserade ekologiska jordbruk i u-länderna prioriteras,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att projekt för hållbar vattenförsörjning prioriteras,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att projekt med småskalig resurssnål teknik plus utbildning för detta ändamål prioriteras,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd och bistånd till kvinnor i utvecklingsländer prioriteras,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige hävdar sin självständighet gentemot EU i biståndsarbetet,
12. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget till "bidrag till internationella biståndsprogram" (C 1) utökas med 200 miljoner kronor,
13. att riksdagen beslutar att anslag till internationellt samarbete utökas med en fond för miljöinsatser m.m. i u-länderna på 1 miljard kronor (C 8),
1994/95:U234 av Barbro Hietala Nordlund och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagens möjligheter att ha insyn i och påverka Världsbankens politik.
1994/95:U235 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att SIDA får i uppdrag att anpassa regelverket för bistånd så att en förening som ATS kan erhålla bidrag.
1994/95:U236 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för att åter uppnå 1-procentsmålet beträffande u-landsbiståndet.
1994/95:U237 av Georg Andersson och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt bistånd till partianknutna organ för partiuppbyggnad i u-länder och i Central- och Östeuropa.
1994/95:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre underlag för beslut vad gäller internationellt utvecklingssamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omdisposition av delanslagen under C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,
3. att riksdagen beslutar att till utvecklingssamarbete under C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag om 9 136 600 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delanslagen under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny central biståndsmyndighet och att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om biståndsadministrationen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den övergripande samordningen av biståndsinsatser bör ligga på Utrikesdepartementet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en särskild enhet för biståndspolitisk administration i södra Afrika,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt övervägande av Nordiska Afrikainstitutets organisation,
1994/95:U602 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bistånd till det västsahariska folket.
1994/95:U606 av Eva Zetterberg och Ragnhild Pohanka (v, mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbrytande av det tekniska samarbetet med Marocko,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till det västsahariska folket.
1994/95:U611 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedelser för en Marshalliknande plan för återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien,
1994/95:U612 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den bör utöka biståndet till Gaza och Västbanken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den bör verka för att PLO och andra biståndsmottagare i området får det bistånd som har blivit utlovat så snabbt som möjligt,
10. att riksdagen anvisar medel för möten mellan palestinier och israeler i Sverige,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den bör verka för möten mellan palestinier och israeler.
1994/95:U618 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Marocko.
1994/95:U621 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitär hjälp till inbördeskrigets flyktingar från de kurdiska provinserna i Turkiet,
1994/95:U622 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör dra tillbaka sitt bistånd till utbyggnaden av Bio Biofloden i Chile,
1994/95:U626 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligt utvecklingssamarbete med Kuba.
1994/95:U627 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till oberoende medier och civila organisationer i Bosnien,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell återuppbyggnadsplan för det forna Jugoslavien.
1994/95:U629 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska och internationella biståndsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till palestinska frivilligorganisationer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för frigivna fångar,
1994/95:U631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd i enlighet med Europarådets resolution den 28 juni 1991,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning om 10 000 000 kr till det östtimoresiska folket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-krediter till Indonesien.
1994/95:U635 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, c, v, kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenskt bistånd till flyktinglägren i norra Indien, Nepal och Ladakh.
1994/95:U636 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, m, fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fastighetsbildning, fysisk planering och lokala Agenda 21 tas med i biståndsprogrammen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Urban Management Program bör få fortsatt stöd.
1994/95:U637 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska u-landskrediter till Indonesien,
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall bli ledande i att värna u-ländernas rätt till en ren miljö,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s bistånd ges på grundval av kriterier som mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi och effektivitet i biståndshanteringen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU beviljar utvecklingsländerna en definitiv och snar skuldsanering utöver den som redan har skett,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tillsammans med andra skandinaviska länder och Nederländerna bör förmå övriga europeiska länder att öka sin biståndsandel av BNP från nuvarande 0,42 % (1990) till den av FN rekommenderade nivån på 0,70 %,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte får hämma u-ländernas export av livsmedel och jordbruksvaror,
1994/95:Sf611 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försök med flyktingutbildning inför återresan till hemlandet ges redan i Sverige,
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljöuniversitet i Malmö,
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella organ verkar för att stoppa s.k. joint implementation och verkar för att instifta internationella regler om att utländska företag inte skall kunna flytta sina föroreningar till u-länder,
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt agerande skall främja miljöutvecklingen i tredje världen,
1994/95:A802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kvinnors inflytande över utvecklingen i tredje världen högre prioritet i biståndet,
Utvecklingssamarbete i en föränderlig värld
Sammanfattning av propositionen (s. 38--42)
Regeringens politik för en sammanhållen utvecklingspolitik för solidaritet, säkerhet och demokrati anges i propositionen på följande sätt.
Senare års snabba omvärldsförändringar och växande ömsesidiga beroenden tydliggör Sveriges regionala och globala gemenskap med andra nationer. Mer än tidigare krävs en helhetssyn, en sammanhållen svensk utvecklingspolitik för säkerhet, solidaritet och demokrati. I dagens värld angår allt alla.
Stormaktsrivaliteten försvårade det internationella samarbetet på område efter område. Det kalla krigets slut ger nya möjligheter till global samverkan. Säkerhet kan inte längre förstås som enbart staters säkerhet utan handlar om människors livsvillkor i bred mening. Ju mindre det handlar om konflikter mellan stater, desto mindre kan vi bygga säkerhet med militär makt.
Kärnan i solidaritetens idé är de fattigas rätt till människovärde, till frihet från armod och förtryck. Utvecklingssamarbete handlar ytterst om alla människors lika värde och om gemensam säkerhet. Säkerhet och solidaritet blir därmed alltmer sammanflätade begrepp.
En av de stora politiska utmaningarna under kommande år är att bygga en ny bred uppslutning kring behovet och inriktningen av internationellt utvecklingssamarbete. Biståndet måste i högre grad koncentreras till stöd för de fattigaste länderna och för insatser som inte kan finansieras på annat sätt. Den långsiktiga, fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet skall förstärkas.
I tider av krympande resurser är det särskilt viktigt att utvecklingssamarbetet bedrivs effektivt och målmedvetet. Den komplicerade organisationsstrukturen i den nuvarande biståndsadministrationen har försvårat ett samordnat agerande för att möta nya utmaningar och prioriteringar. Regeringen har därför initierat en konsolidering av de fyra biståndsmyndigheterna i syfte att uppnå ökad effektivitet, flexibilitet och tydlighet gentemot omvärlden. Därigenom kan ett effektivare resursutnyttjande och bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering uppnås.
Den nya biståndsmyndigheten skall ansvara för genomförandet av det bilaterala samarbetet och delar av det multilaterala. Det programmerade biståndet skall på sikt koncentreras till färre länder. Långsiktigheten skall ökas bl.a. genom att samarbetsavtal med länderna återinförs.
Afrika kommer att förbli den viktigaste kontinenten i det svenska utvecklingssamarbetet. Regeringen avser att särskilt uppmärksamma två frågeställningar: demokrati och politisk utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning, främst i södra Afrika. Ett analys- och utredningsarbete kring dessa båda frågor kommer att påbörjas snarast möjligt.
Utvecklingssamarbetet bör i ökad utsträckning inriktas på att stärka demokratins ofta svaga strukturer och skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Samarbetet med Sydafrika, Kambodja och Västbanken/Gaza kommer att intensifieras och i ökad utsträckning programmeras. Biståndet till Kap Verde, Lesotho och senare även Botswana kommer att övergå till andra mer ändamålsenliga former.
Konflikterna i det f.d. Jugoslavien måste få politiska lösningar. Sverige vill bidra till framväxten av ett demokratiskt samhällssystem, till rehabilitering och återuppbyggnad samt genom stöd underlätta för bosniska flyktingar som så önskar att återvända hem.
Att stärka kvinnors rättigheter är ett mål i sig och en nyckel till både högre produktivitet och bättre social standard för alla. Genom kvinnorna når man också barnen. Den breda syn på befolkningsrelaterade frågor som framkom på den internationella befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo i september 1994 är ett viktigt bidrag till möjligheterna att uppnå en hållbar utveckling. Jämställdhet mellan kvinnor och män är av avgörande betydelse för en hållbar befolkningsutveckling.
Medlemskapet i EU kommer att innebära nya uppgifter och dimensioner för svenskt utvecklingssamarbete. Sverige kan i EU-samarbetet ta till vara andras erfarenheter, men har också mycket att ge. Det förutsätter att vi utnyttjar vårt medlemskap aktivt och konstruktivt och i nära samarbete med likasinnade unionsländer på biståndsområdet. Ett aktivt engagemang i EU måste gå hand i hand med ett fördjupat globalt samarbete.
Reformarbetet inom det Nordiska FN-projektets ram skall kraftfullt följas upp. Inom ramen för de förhandlingar som nu startar om ytterligare påfyllnad av Världsbankens fond för utlåning på mjuka villkor till de fattigaste länderna (IDA) skall Sverige tillsammans med bl.a. övriga nordiska länder aktivt verka för att bankens fattigdomsorienterade strategi får ökat genomslag i verksamheten.
Beträffande utvecklingen i världen framhålls i propositionen att levnadsnivåerna i u-länderna aldrig någonsin har stigit så snabbt som under de senaste trettio åren. Livslängden har ökat med drygt en tredjedel. Barnadödligheten har halverats och läskunnigheten bland vuxna har ökat från drygt 40 % till drygt 60 %. Över 80 % av barnen börjar i skolan. Demokratin har också gjort stora framsteg under det senaste årtiondet. För första gången lever en övervägande del av världens befolkning i länder där regeringarna är tillsatta efter fria val. Tillväxten har i u-länderna som helhet under de senaste åtta åren bara under ett år varit lägre än 4 %, medan i-länderna som grupp bara ett år överskridit denna tillväxttakt. Variationen i utvecklingen mellan olika länder är dock mycket stor.
I krisdrabbade länder har fattigdomen ofta ökat i hela samhället. I länder med tillväxt är framstegen ojämnt fördelade. Fattigdomen blir där alltmer koncentrerad till landsbygden, särskilt dess avlägsna delar, till kvinnor och barn, till handikappade och till minoriteter.
På längre sikt avtecknar sig väldiga utmaningar. Även om varje par hädanefter inte får fler än två barn, kommer världens befolkning år 2050 att uppgå till över tio miljarder människor. Med all sannolikhet kommer dock antalet att vara långt högre. Detta ställer frågan om hållbar utveckling i fokus. Även på kortare sikt är miljöhoten mycket allvarliga i vissa länder. Tillgången på brukbar mark och användbart vatten är i många länder redan knapp.
Fattigdomen är mest utbredd i Afrika. Runt 60 % av människorna i Afrika söder om Sahara lever i djup fattigdom. Halva befolkningen är analfabeter. Ett av tio födda barn dör före ett års ålder. Medellivslängden är 51 år. Den ekonomiska tillväxten har under en längre tid varit alltför låg för att kompensera befolkningstillväxten. Många länder brottas med tunga skuldbördor. Samtidigt har länder som genomfört ekonomiska reformer kunnat uppvisa en högre tillväxt.
I Asien har under trettio år BNP per capita i Ost- och Sydostasien ökat med över 5 % per år. Denna utveckling har också omsatts i förbättrade levnadsvillkor. En fjärdedel av Asiens befolkning lever dock alltjämt i djup fattigdom, främst i Sydasien. De utgör mer än hälften av jordens fattiga.
I Latinamerika fortsätter de ekonomiska reformer som initierades i skuldkrisens spår, vilket har lett till kraftigt ökande privata kapitalflöden och ekonomisk tillväxt. Utvecklingen skiljer sig dock avsevärt mellan olika länder och inom länder. 35 % av Latinamerikas befolkning lever i djup fattigdom, till följd av en extremt ojämlik inkomstfördelning.
När det gäller det internationella biståndet redovisas i propositionen att det totala nettoresursflödet till u-länderna enligt DAC ökade från 153 miljarder år 1992 till 160 miljarder US dollar år 1993, den högsta nivån någonsin. Ökningen förklaras av en kraftig ökning av privata investeringar och ett återupptagande av den kommersiella långivningen till främst Asien, men också Latinamerika. Krisdrabbade, skuldsatta låginkomstländer erhåller endast en försumbar andel av dessa flöden. De är fortfarande mycket beroende av bistånd.
DAC-statistiken visar att de totala biståndsflödena minskade med 10 % år 1993, från 61 miljarder till 55 miljarder US dollar år 1992. Biståndets andel av de totala resursflödena till u-länderna fortsätter således att minska. Samtidigt har den andel som avsätts för långsiktigt utvecklingssamarbete minskat till förmån för en ökad andel katastrofbistånd. USA, som varit den störste biståndsgivaren, stod för omkring halva minskningen i det totala biståndsflödet. Därmed blev Japan den största givaren med utbetalningar på 11,3 miljarder US dollar. Sverige innehade nionde plats med 1,75 miljarder dollar.
Biståndets andel av DAC-ländernas bruttonationalinkomst (BNI) minskade från 0,33 % år 1992 till 0,29 % år 1993. En så låg notering har inte gjorts mer än en gång (1973) sedan 1950-talet. Endast Norge, Danmark, Sverige och Nederländerna uppfyllde FN:s mål att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till internationellt utvecklingssamarbete i de industriellt utvecklade länderna. Danmark uppnådde den högsta nivån med 1,03 % av BNI, medan Sverige nådde 0,97 %.
Beträffande det svenska biståndet föreslår regeringen fr.o.m. budgetåret 1995/96 att resurserna för internationellt utvecklingssamarbete bibehålls nominellt oförändrade på 13 360 miljoner kronor per år t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret 1995/96 beräknas detta utgöra 0,87 % av BNI. Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå målet 1 % av BNI, när de statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Internationellt kommer regeringen att med kraft fortsätta verka för uppfyllandet av FN:s mål att i-länderna skall avsätta minst 0,7 % av BNI till internationellt utvecklingssamarbete.
I syfte att förstärka fattigdomsinriktningen avser regeringen att på sikt koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till färre länder och att förstärka långsiktigheten i samarbetet. Regeringen avser att även på det internationella planet verka för ökad fattigdomsorientering.
Kreditvärdiga länder, som uppnått en relativt hög utvecklingsnivå, bör inte erhålla omfattande gåvobistånd. Härmed avses framför allt mer utvecklade länder i Ost- och Sydostasien samt i Latinamerika. På sikt bör det långsiktiga gåvobiståndet till dessa länder avslutas och samarbetet utvecklas i andra former.
Fattiga, men kreditvärdiga, länder -- främst de stora asiatiska länderna -- har under senare år erhållit ett starkt ökat flöde av privata lån och investeringar. Biståndets relativa betydelse för resursflödet har således minskat. Biståndet bör i ökad utsträckning inriktas på överföring av kunskaper och teknologi samt nyskapande insatser till förmån för socialt eftersatta grupper. I många fall bör insatser för att stärka en demokratisk utveckling vara prioriterade.
För fattiga, mindre kreditvärdiga länder ökar däremot behoven av bistånd. I denna grupp finns flertalet svenska programländer.
Biståndsanslagen m.m.
Sammanfattning av propositionen (s. 73--76)
Det samlade biståndet för budgetåret 1995/96 föreslås uppgå till 20 040 miljoner kronor, varav 13 360 miljoner kronor avser juli 1995 t.o.m. juni 1996. Beloppet utgör en oförändrad nominell nivå på årsbasis i relation till budgetåret 1994/95. Detta uppskattas motsvara 0,87 % av BNI för budgetåret. Regeringen avser att fortsatt verka för att Sverige, när ekonomin så tillåter, åter avsätter en procent av BNI till internationellt utvecklingssamarbete.
Vidare föreslås ökade avräkningar för kostnader för flyktingmottagande i Sverige om 300 miljoner kronor per år. I propositionen erinras om den av statsmakterna fastställda principen att varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen i proportion till områdets andel av avgiften. Tillämpningen av denna princip på biståndsramen ger en kostnad om 707 miljoner kronor per år t.o.m. 1998 för det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EG-kommissionens budget. Biståndsramens avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra utgifter föreslås öka med 20 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och ytterligare 20 miljoner kronor budgetåret 1998. Således begränsas utrymmet för verksamheten med 1 027 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 1 047 miljoner kronor budgetåret 1998.
I propositionen redovisas att anslaget på det multilaterala området har minskat med ca 3 %. Under den kommande treårsperioden förutses dock betydande förändringar.
Det totala bilaterala biståndet föreslås minska med knappat 11 %. En koncentration sker till det landprogrammerade samarbetet.
I propositionen föreslås en omstrukturering av anslagen under littera C.
Reservationsanslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram är oförändrat från föregående år. Anslagsposterna därunder har dock indelats i tre grupper. Under anslagsposten C 1.1. FN:s ekonomiska och sociala verksamhet anvisas medel för basbudgetstöd till FN:s program och fonder. Under anslagsposten C 1.2. Internationella finansieringsinstitutioner anvisas medel för förhandlade bidrag till Världsbanken och andra internationella finansieringsinstitutioner. Under C 1.3. Övrigt multilateralt samarbete anvisas bl.a. stöd till verksamhetsområden som inte är kopplade till särskilda multilaterala organ eller som på annat sätt skiljer sig från de ovan nämnda.
Reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten består av de tidigare sakanslagen C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad, C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB (med undantag för Swedfund International AB som består som separat anslag, se nedan). Anslagsposterna har strukturerats så att de föregående 27 landrelaterade anslagsposterna grupperats till tre regionala anslagsposter.
Ramanslaget C 3. Den nya myndigheten utgör den nya myndighetens förvaltningsanslag. Detta består av de tidigare myndigheternas ramanslag.
Under reservationsanslaget C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd anvisas bidragen till EG:s bistånd genom Lomékonventionerna. I texterna om anslaget redogörs även för det mot biståndsramen avräknade biståndet genom EG-kommissionens gemensamma budget.
Förslagsanslaget C 5. Bidrag till Swedfund International AB utgörs av den del av det tidigare reservationsanslaget för bidraget till SwedeCorp och Swedfund International AB som rör Swedfund International AB.
Ramanslaget C 6. Nordiska afrikainstitutet är oförändrat från tidigare.
Reservationsanslaget C 7. Övrigt utgörs av verksamhet från det tidigare anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder, m.m. förutom anslagsposten C 13.1. Projektbistånd till vissa länder, som upphör och stödet till organisationer under C 13.4. Övrigt som överförs till C 2.5. Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Anslagsbenämningar och anslagsbelopp framgår av följande tabell (tusen kr):
1995/96 1995/96 12 mån 18 mån
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 3 175 000 4 762 500
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 7 724 400 11 586 600
C 3. Den nya myndigheten och Sandö U-centrum 413 277 619 916
C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd 60 000 90 000
C 5. Swedfund International AB 1 1
C 6. Nordiska afrikainstitutet 6 055 9 083
C 7. Övrigt 48 887 73 331
Littera C 11 427 620 17 141 431
Avräkningar 1 932 380 2 898 569
EG gemensamma bistånd 707 000 1 060 500
Asylkostnader 965 000 1 447 500
Övriga biståndskostnader under andra anslag 260 380 390 569
Biståndsramen totalt 13 360 000 20 040 000
Den beräknade utgiftsutvecklingen för Littera C. Internationellt utvecklingssamarbete t.o.m. 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing jul 95 - 1997* 1998* jun 96
12 881,8 12 457,2 17 141,4 11 427,6 of -20
* -- Prisnivå 1995/96
Samtliga anslagsförslag i texterna under anslagen nedan avser 18 månader.
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen
Motionerna
Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokratiska samlingspartiet och Vänsterpartiet framför motionsvis kritik mot regeringens ställningstagande beträffande enprocentsmålet. Även Miljöpartiet kritiserar regeringens ställningstagande, dock utan att framföra ett formellt yrkande.
Kds uttalar i motion U206 yrkande 1 att en biståndsnivå på en procent av BNI är rimlig också under nuvarande ekonomiska åtstramning. Detta är, säger motionärerna, rimligt med tanke på de stora svårigheter som många av våra samarbetsländer befinner sig i men även med tanke på att omkring 40 % av biståndet går tillbaka till Sverige i form av beställningar av varor och tjänster.
I Centerpartiets kommittémotion U232 framhålls att kortsiktiga egenintressen lätt får företräde framför långsiktiga gemensamma intressen. Det är därför särskilt viktigt att värna om biståndsanslagets nivå. Motionärerna påpekar också att biståndsmottagarna förutom effekterna av nedskärningen även får ta konsekvenserna av kronans minskade internationella köpkraft. Den av regeringen föreslagna minskningen av biståndet är enligt motionen allvarlig både med hänsyn till konsekvenserna för de svenska biståndsinsatserna och till vår trovärdighet när vi vill försöka att få andra länder att ta ett större ansvar för de globala utvecklingsproblemen (yrkande 14).
I partimotionen U209 från Folkpartiet liberalerna anför motionärerna att de håller fast vid enprocentsmålet för det totala svenska u-landsbiståndet. Detta är, sägs det, ett moraliskt grundat åtagande mot de fattiga länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt. Något formellt förslag härom har dock inte väckts.
Vänsterpartiet anser enligt motion U231 yrkande 1 att enprocentsmålet skall vara återställt till en procent av BNI år 1998.
I motion U236 (s) uttalas att saneringen av svensk ekonomi kräver drastiska besparingar på olika områden. Det är då viktigt att bördorna fördelas så rättvist som möjligt. U-ländernas medborgare som tillhör världens fattigaste har enligt motionärerna inte utrymme för besparingar. Motionärerna anser därför att riksdagen årligen bör pröva och avgöra biståndets storlek utifrån de förutsättningar som då föreligger.
I motion U216 (s) erinras om att en miljard människor kan betraktas som absolut fattiga. Motionären anför att dagens världsproblem har lett fram till helt orimliga ekonomiska strukturer. Det internationella kapitalets makt, den osolidariska världshandeln, skuldkrisen samt den rika världens jakt efter mera makt och resurser förstärker hela tiden de felaktiga strukturerna. Han anser beträffande nivån på det svenska biståndet att målsättningen bör vara att enprocentsmålet bör vara uppnått senast år 1998. Vidare menar motionären att det såväl internationellt som nationellt krävs att en ny ekonomisk modell utformas som för oss bort från materialism, ekonomism och miljöproblem.
I motion U203 framhåller Moderata samlingspartiet att svenskt bistånd måste vara effektivt -- det gagnar mottagarländerna bäst. Vi måste därför lära oss att utvärdera effekterna i form av uppnådda resultat, snarare än i förbrukade pengar. Det svenska enprocentsmålet leder i sammanhanget tankarna fel. Medelsförbrukningen är inte det primära i sammanhanget, utan den avveckling av fattigdom som vi bidrar till, säger motionärerna (yrkande 17).
Den i propositionen föreslagna ökningen av avräkningen av asylkostnaderna avvisas i motionerna U206 (kds) yrkande 8, U209 (fp) yrkande 15 och U232 (c) yrkande 18. Även Vänsterpartiet yrkar i motion U231 yrkande 9 avslag på regeringens förslag.
Folkpartiet går i motion U209 emot regeringens förslag om en nominellt oförändrad nivå för biståndsramen. Motionärerna föreslår att biståndsramen för budgetåret 1995/96 skall höjas med totalt 600 miljoner kronor, vari ingår en minskad avräkning av asylkostnader om 300 miljoner kronor. I motionen förordas också att biståndsnivån bör höjas framöver under åren 1997 och 1998. I motionen förordas att biståndet skall höjas med 50 miljoner kronor för budgetåret 1997 och med ytterligare 50 miljoner kronor budgetåret 1998 (yrkandena 16 och 17).
I motion U231 föreslår Vänsterpartiet en ökning av biståndsramen med 860 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (yrkande 8).
Förslag som rör anslagsstrukturen förs fram i motion U233 (mp) och där föreslås att en särskild fond för miljöinsatser skall inrättas. Fonden skall via ett särskilt anslag på budgetanslag inom C-anslaget tillföras 1 miljard kronor. Fonden skall stödja angelägna projekt bl.a. ekologiskt jordbruk, småskaliga projekt med resurssnål teknik och stöd till kvinnor (yrkande 13 delvis).
I motion U232 (c) för motionärerna fram kritiska synpunkter på den roll som landprogrammen haft i biståndsanslagens uppbyggnad. En given biståndsnivå i ett visst land har, säger motionärerna, lätt kommit att uppfattas som en rättighet för det landet och en sänkning som en ovänlig handling från svensk sida. Motionärerna förordar att anslagsstrukturen skall utgå från anslagens ämnesvisa ändamål. Ur dessa anslag får sedan medel tas i anspråk för att skapa landprogram för olika länder (yrkande 13).
Utskottet
Som en följd av de senaste årens betydelsefulla förändringar i vår omvärld har det svenska utvecklingssamarbetet ställts inför nya problem och utmaningar. Viss förskjutning av tyngdpunkt och prioriteringar har skett. Ökad vikt läggs vid förändringar i utvecklingsländernas samhällsstrukturer. Insatser för kompetensutveckling -- inte minst på det rättsliga området -- och institutionsuppbyggande ges större utrymme i biståndet. Jämställdhetsaspekten genomsyrar hela biståndsverksamheten.
Att bekämpa fattigdomen i de fattigaste länderna har varit och är alltfort det övergripande målet för vårt utvecklingssamarbete. Med skrämmande tydlighet har framgått att denna fattigdom ger upphov till konflikter som utgör hot mot fred och säkerhet. Utvecklingssamarbetet kan därför också ses som ett viktigt inslag i vår säkerhetspolitik. Det gäller att i första hand förhindra att väpnade konflikter bryter ut både mellan och inom stater. Här kan utvecklingssamarbetet spela en viktig roll. Det krävs dock nytänkande såväl vad gäller förhållandet mellan katastrofbistånd och övrigt bistånd som mellan humanitära insatser och insatser för att angripa grundorsakerna till katastrofer.
Medlemskapet i Europeiska unionen kommer att innebära nya uppgifter för svenskt utvecklingssamarbete. Medlemskapet ger Sverige möjlighet att delta i och direkt påverka inriktningen av ett bistånd som är dubbelt så stort som den svenska biståndsbudgeten och som täcker ett stort antal områden och mer än 100 länder. EU:s biståndsmål och prioriteringar stämmer i betydande utsträckning överens med de svenska.
I propositionen föreslås att resurserna för internationellt utvecklingssamarbete skall bibehållas nominellt oförändrade på 13 360 miljoner kronor per år t.o.m. budgetåret 1998. Regeringens förslag är en följd av statsmakternas beslut om vissa ekonomisk-politiska åtgärder hösten 1994 (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr 145 och 146). Biståndet för budgetåret 1995/96 torde därmed motsvara 0,87 % av BNI enligt den beräkning av BNI som förelåg vid budgetpropositionens framläggande.
I kostnaderna för det samlade biståndet inräknas även avräkningar för EG:s gemensamma bistånd, asylkostnader och biståndskostnader under andra anslag. Den totala biståndsramen beräknas i propositionen uppgå till 20 040 miljoner kronor för den 18 månaders period som budgetåret 1995/96 omfattar. Enligt förslaget i propositionen skall avräkningen för asylkostnader uppgå till 1 447,5 miljoner kronor vilket på 12 månaders basis innebär en ökning med 300 miljoner kronor. Avräkningarna för den del av EU:s bistånd som finansieras över EG-kommissionens budget uppgår till 1 060,5 miljoner för budgetåret 1995/96.
Enprocentsmålet för biståndet bör enligt motionerna U206 (kds), U209 (fp), U232 (c) och U236 (s) ligga fast. I motion U231 (v) föreslås att enprocentsmålet skall vara återställt år 1998. Enligt motion U216 (s) bör målsättningen vara att enprocentsmålet uppnås senast år 1998. Enligt motion U203 (m) bör målsättningen för biståndet inte formuleras i procenttal.
Även den i propositionen föreslagna höjningen av avräkningen av asylkostnader avvisas i motionerna U206 (kds), U209 (fp), U231 (v) och U232 (c).
Motionsyrkanden som i allt väsentligt överensstämmer med de nu föreliggande tog utskottet ställning till i december 1994 i samband med behandlingen av regeringens förslag om åtgärder för att förbättra ekonomin. I sitt yttrande UU3y till finansutskottet konstaterade utskottet att hänsyn till läget i den svenska ekonomin och inte minst då det statsfinansiella läget nödvändiggör kraftfulla besparingsåtgärder på en rad områden. Vidare anförde utskottet följande.
Regeringens mål är att, så snart Sveriges ekonomi så tillåter, successivt återgå till ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av BNI.
Utskottet menar att kunskapen om och stödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och den allmänna opinionen. Samtidigt är en återgång till enprocentsnivån också en internationellt betydelsefull symbolfråga, varför den även av det skälet bör prioriteras. Det är dock inte möjligt att på förhand säga när detta låter sig göra.
Utskottet konstaterar att riksdagen inför varje budgetår under den aktuella perioden bl.a. har att ta ställning till de anslagsmässiga konsekvenserna av den i den nu aktuella propositionen föreslagna inriktningen och omfattningen av utgiftsbegränsningarna, till hur de kommer att fördelas "inom anslagen för säkerhet" samt till hur de i propositionen förutskickade effektiviseringsåtgärderna genom samordning föreslås komma att bli genomförda. Utskottet utgår från att den i propositionen angivna biståndsramen justeras med hänsyn till att ett av budgetåren under prioden kommer att uppgå till 18 månader.
Utskottet har under rådande omständigheter ingen invändning mot att ytterligare avräkning sker med 300 miljoner kronor avseende asylkostnader.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av nu föreliggande motionsyrkanden ändra uppfattning. Utskottet vill också framhålla att regeringen i budgetpropositionen klart uttalar sin avsikt att fortsatt verka för att Sverige, när ekonomin så tillåter, åter skall avsätta en procent av BNI till internationellt utvecklingssamarbete. Förslaget i propositionen om en oförändrad budgetram för biståndet skall enligt utskottets mening ses som ett led i regeringens strävan att stärka den svenska ekonomin och därmed kronans värde. Deprecieringen av den svenska kronan år 1992 innebar att värdet av det svenska biståndet minskade med ca 20 %.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna U203 (m) yrkande 17 (delvis), U206 (kds) yrkande 1, U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U231 (v) yrkande 1 och U232 (c) yrkande 14. Utskottet finner motionerna U236 (s) och U216 (s) besvarade med vad som anförts.
Utskottets ovan refererade ställningstagande vid behandlingen av regeringens förslag till besparingar i proposition 1994/95:25 innebar att en höjning av avräkningen för asylkostnader med 300 miljoner kronor godtogs. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet det här aktuella förslaget till avräkning och avstyrker motionerna U206 (kds) yrkande 8, U209 (fp) yrkande 15, U231 (v) yrkande 9 och U232 yrkande 18.
Regeringens förslag beträffande biståndsramen godtas i motion U203 (m). Motionärerna diskuterar biståndsanslagen och vill att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ställa sig bakom deras synpunkter om att medelsförbrukningen inte är det primära i biståndssammanhang. Det viktiga är i stället i vad mån biståndet bidrar till avveckling av fattigdom.
Utskottet vill erinra om att det råder allmän enighet om att det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I propositionen framhålls att den långsiktiga fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet skall förstärkas. Utskottet kommer i det följande att ta upp förslag som rör effektivitet och samordning i biståndet. Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion U203 (m) yrkande 17 (delvis). Motionen i ifrågavarande del avstyrks sålunda.
I motion U232 (c) kritiseras den roll som landprogrammen haft i uppbyggnaden av biståndsanslagen. Motionärerna anser att anslagsstrukturen skall utgå från anslagens ämnesvisa ändamål.
SIDA påpekar i sin anslagsframställning att det landdestinerade biståndet har sjunkit under senare år, såväl i absoluta tal som i andel av hela det bilaterala biståndet. SIDA anser dock att det landdestinerade biståndet är viktigt eftersom det underlättar för mottagarländerna att planera och ta ansvar för sin utveckling på längre sikt.
Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker motion U232 yrkande 13.
Enligt motion U233 (mp) bör en särskild fond för miljöinsatser inrättas. Fonden skall via ett särskilt anslag på budgeten tillföras en miljard kronor.
Projekt på miljöområdet av bl.a. det slag som nämns i motionen kan få stöd från olika anslag. Utskottet är inte berett att föreslå att en särskild miljöfond skall inrättas och avstyrker alltså motion U233 yrkande 13 i berörd del.
Utskottet behandlar i det följande förslagen i propositionen beträffande biståndsanslagen och därtill anknutna motionsförslag. Avslutningsvis tar utskottet ställning till regeringens förslag till den totala biståndsramen och motionsyrkanden om höjning respektive sänkning av denna.
Utskottet tar i detta sammanhang upp redovisningen i propositionen av avräkningarna för flyktingmottagande, bidrag till EU:s gemensamma bistånd och avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra utgifter. I propositionen föreslås att avräkningarna för flyktingmottagande ökar med 300 miljoner kronor.
Utskottet vill framhålla att denna avräkning är en uppskattad kostnad för utgifter för flyktingmottagning under flyktingarnas första år enligt DAC:s regler. Den grundar sig sannolikt på de höga kostnader som den mycket stora asyltillströmningen från ex-Jugoslavien under år 1993 förde med sig. Eftersom tillströmningen av asylsökande av olika skäl har minskat kraftigt innebär detta att anslaget inför nästa budgetår kan antas rymma ett betydande utrymme som bör kunna räknas biståndet till godo.
Vidare föreslås i propositionen att 707 miljoner kronor avsätts för det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EG- kommissionens budget samt att avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra utgifter ökas med 20 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader) och ytterligare 20 miljoner kronor budgetåret 1998. Avräkningarna under budgetåret 1994/95 uppgår till 902,8 miljoner kronor. De i propositionen redovisade förslagen innebär att avräkningar under budgetåret 1995/96 skall uppgå till 1929,8 miljoner kronor för tolvmånadersperioden 1 juli 1995--30 juni 1996 och till 2 894,7 miljoner kronor för artonmånadersperioden 1 juli 1995--31 december 1996. I propositionen har i tabeller på s. 14 respektive s. 76 avräkningar felaktigt redovisats till 1 932 380 000 kr och 2 898 569 000 kr för tolv- respektive artonmånadersperioden. Till följd av felräkningen har utgiftsutrymmet under Littera C Internationellt utvecklingssamarbete blivit 3 869 000 kr för litet.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i kompletteringspropositionen återkomma och justera detta belopp.
Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet Sammanfattning av propositionen (s. 42--48)
Det överordnade målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I begreppet levnadsnivå innefattas människors möjligheter att på ett förutsägbart och säkert sätt livnära sig, att ha god hälsa och tillgång till utbildning och annan social service.
De av riksdagen fastslagna målen -- svenskt utvecklingssamarbete skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk och politisk självständighet, ekonomisk och social utjämning, demokratisk samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön -- kompletterar och förstärker varandra i det övergripande syftet att minska fattigdomen och skapa rättvisare levnadsvillkor för fattiga människor.
Misshushållningen med kvinnliga resurser och kvinnors svaga ställning utgör allvarliga hinder för u-ländernas utveckling. För att betona dessa frågor i det internationella utvecklingssamarbetet avser regeringen att tillsammans med riksdagspartierna se över de biståndspolitiska målformuleringarna. Utvecklingssamarbetet skall främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
En ökad samsyn på vilka faktorer som är av betydelse för ekonomisk tillväxt har vuxit fram under det senaste årtiondet, bl.a. tack vare erfarenheterna från ett antal u-länder, många i östra Asien, som lyckats i sina utvecklingsansträngningar. För att uppnå varaktig ekonomisk tillväxt krävs investeringar, en legitim politisk ledning, effektiv statsförvaltning och ett fungerande rättssystem.
Erfarenheten visar att nivån på det inhemska sparandet är av avgörande betydelse för tillväxttakten. I så gott som alla u-länder är dock det inhemska sparandet otillräckligt för nödvändiga investeringar. Dessa måste därför delvis finansieras med utländskt kapital, dvs. privata flöden eller bistånd i form av gåvor eller förmånliga krediter.
Erfarenheten visar att i de u-länder som lyckats i sina utvecklingsansträngningar synes höjningen i tillväxttakten i många fall ha föregåtts av satsningar på breda, grundläggande utbildnings- och hälsoprogram.
En effektiv användning av resurser kommer oftast till stånd där marknader tillåts existera utan inblandning från staten. Men då marknader saknas, eller inte uppfyller sin funktion på ett effektivt sätt, finns det skäl för staten att intervenera, t.ex. på miljöområdet.
Länder som uppnått ekonomisk tillväxt har i flertalet fall stimulerat sin export och i högre omfattning än andra u-länder fört en relativt sett öppen och liberal utrikeshandelspolitik. Insatser som ökar u-länders deltagande i världshandeln är därför viktiga beståndsdelar i en samlad u-landspolitik. Jordbrukssektorn är den viktigaste sektorn i flertalet u-länder och den sektor i vilken flest människor är sysselsatta. En politik måste föras som samtidigt ger jordbruket förutsättningar att öka sin produktion, som skapar sysselsättning och främjar miljömässigt hållbara produktionssätt.
Erfarenheten visar att det inte behöver råda motsättning mellan åtgärder som syftar till att skapa ekonomisk tillväxt och åtgärder som syftar till att skydda miljön. Ökad integration av miljöhänsyn i åtgärder som syftar till att åstadkomma ekonomisk tillväxt är dock påkallad.
Många exempel finns som visar att hög befolkningstillväxt försämrar möjligheterna att uppnå tillväxt i per capita-termer. Detta beror inte bara på att tillgängliga resurser måste delas på fler, utan i många fall även på att befolkningstillväxten i sig kan ha negativa effekter på miljö och naturresurser.
Fattigdomens spridning och djup i ett land bestäms inte bara av hur mycket resurser som finns att tillgå per individ i ekonomin utan också av hur resurserna är fördelade.
Regeringen betonar att utvecklingspolitiken måste utgå från de förutsättningar som råder i respektive land och anpassas varefter dessa förändras samt att sammansättningen av åtgärder på motsvarande sätt måste vara flexibel och förändras i takt med förutsättningarna.
Regeringen framhåller att stöd till den demokratiska utvecklingen och skyddet av mänskliga rättigheter är av central betydelse.
När det gäller det långsiktiga utvecklingssamarbetet i de fattigaste samarbetsländerna betonar regeringen behovet av att på djupet belysa fattigdomens orsaker inte bara på landnivå utan även på målgruppsnivå. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om arbetet med dessa frågor.
En förutsättning för utvecklingssamarbetet är mottagarlandets ansvarstagande för den egna utvecklingen. Viktigt är också att mottagarlandet uppfyller vissa förutsättningar avseende mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomisk politik m.m. och att givare och mottagare är överens om dessa förutsättningar. Dialog och förtroende mellan givare och mottagare är därför nödvändigt. Avvikelser från överenskomna förutsättningar bör tas upp i dialogen men också, om nödvändigt, påverka utbetalning av bistånd.
I propositionen framhålls att givarna måste avstå från alltför mångskiftande och detaljerade krav. Ökad koncentration och samordning är förutsättningar för att mottagarna skall ha möjlighet att samarbeta effektivt med givarna. Biståndsformer som sektorstöd och programbistånd, vilka ofta är mer lättadministrerade för både givare och mottagare, kräver dock ökad samverkan och samsyn i analys och uppföljning.
I propositionen uttalas att vad som händer i u-länderna angår oss direkt. Biståndet bygger på en bred förankring i det svenska samhället. Solidariteten med fattiga människor är grunden för bistånd. Biståndets resultat är också en central fråga för biståndsopinionen. Regeringen och biståndsförvaltningen bör genom saklig information stimulera intresse och bygga upp insikt om frågornas natur och vikten av vårt bidrag.
Vidare framhålls att erfarenheter och resurser i hela det svenska samhället har en mycket viktig uppgift i den snabba moderniserings- och utvecklingsprocess som pågår i u-länderna, oavsett om kunskapsöverföringar och samarbete finansieras av bistånd, tar formen av handel och direktinvesteringar eller av annat utbyte. Biståndets katalytiska roll ökar. Regeringen kommer att verka för att den svenska resursbasen utnyttjas i det internationella utvecklingssamarbetet.
Återflödet till svenskt näringsliv av det stora svenska stödet till multilaterala organisationer har varit litet. EU-kommissionens biståndsverksamhet är därtill en helt ny marknad för svenskt näringsliv. Regeringen kommer att verka för att förbättra svensk kunskap om och tillträde till dessa marknader.
Motionerna
I motion U203, yrkande 1, framhåller Moderata samlingspartiet att det svenska biståndet skall inriktas på att bidra till att fattigdomen utrotas. Biståndet kan och bör koncentreras till de strategiskt mest betydelsefulla insatserna. De utvecklade marknadsekonomierna har ansvar för att stödja och hjälpa utvecklingen i de fattigare länderna.
I samma motion, yrkande 6, förordar motionärerna att svenskt bistånd inte bör utgå till länder med mycket hög andel bistånd i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Mycket tyder enligt motionärerna på att ett land inte bör få mer bistånd än högst ca 10 % av BNP. Vi måste lära oss att utvärdera effekterna i form av uppnådda resultat, snarare än i förbrukade pengar. Vidare framhåller de den betydelsefulla roll som Världsbanken och Internationella valutafonden haft för den ekonomiska utvecklingen i vissa länder, bl.a. i Asien, genom att ställa villkor för sin bidragsgivning. Sveriges insatser i form av gåvobistånd till olika former av produktion bör enligt motionärerna vara mycket begränsade och skall administreras av Världsbanken och Internationella valutafonden (yrkande 11).
I motion U206 framhåller Kristdemokratiska samlingspartiet att u-ländernas möjlighet att delta i världshandeln har avgörande betydelse för deras förmåga att skapa egna resurser för sin utveckling och för att komma ur den ekonomiska krisen. Inte minst viktigt är det, säger motionärerna, att utveckla de fattiga ländernas förvaltningar och samhällsinstitutioner för att dessa länder skall kunna utveckla och föra en god ekonomisk politik (yrkande 12).
Folkpartiet liberalerna anger i motion U209 ett antal riktlinjer som bör ingå i ett kvalitetsprogram för det svenska u-landsbiståndet. Biståndet måste bidra till att krympa byråkratin och effektivisera statsapparaten i många afrikanska mottagarländer. En viktig uppgift blir att hjälpa dessa stater att skapa institutionella ramar såsom lagstiftning på det ekonomiska området. Härigenom skapas förutsättningar för att marknadsekonomin skall kunna utvecklas. Programstödet måste kombineras med kunskapsöverföring för att stärka utvecklingen av marknadsekonomiska institutioner som en ansvarsfull statsförvaltning i mottagarländerna.
Vidare anser motionärerna att biståndet måste koncentreras till färre antal stater och till färre antal projekt i samarbetet med varje enskilt mottagarland (yrkandena 1 och 4). Motionärerna för fram en rad synpunkter och förslag om biståndspolitikens utformning (yrkandena 5--7 och 10). Biståndet bör i större utsträckning än för närvarande ges till hela program och i mindre utsträckning till enstaka projekt. Biståndet kan ges i form av betalningsbalansstöd eller programstöd till hela sektorer som hälsovård eller primärutbildning. En sådan inriktning på stödet skulle motverka s.k. biståndsbombardemang, dvs. att mottagarländer med i regel svaga förvaltningar får ett stort antal biståndsprojekt finansierade av många givare. Vidare borde enligt motionärerna en ökad samordning mellan olika givare komma till stånd. Biståndet bör så långt möjligt ges i former som inte leder till snedvridning av mottagarländernas ekonomier. Krav bör alltid ställas på motvärdesbetalningar till u-landets statsbudget från mottagarna av valuta. Subventioner av produktion skall inte förekomma. Bindning av bistånd till krav på inköp i Sverige skall i princip inte förekomma. Motionärerna understryker att biståndet skall vara hjälp till självhjälp. Det biståndsberoende som flera afrikanska länder har fastnat i måste bekämpas bl.a. genom insatser som bidrar till att inhemska resurser mobiliseras. Principen om hjälp till självhjälp sätter kunskapsutveckling och kunskapsöverföring i centrum, sägs det.
I motion U233 framhåller Miljöpartiet att det "avtal om hållbar utveckling" som förekommer i det holländska biståndet bör prövas i det svenska biståndet. Tanken att ett i-land och ett u-land gemensamt utvecklar ett samarbete om utveckling och miljö med kunskap och erfarenhetsutbyte ligger enligt motionärerna väl i linje med Miljöpartiets utgångspunkter: att ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt liksom även arbetet med att lösa problemen (yrkande 2).
Ett bättre underlag från regeringen för riksdagens beslut om biståndsanslagen efterlyses i motionerna U231 (v) yrkande 20 och U311 (m) yrkande 1. Enligt den sistnämnda motionen är det oacceptabelt att budgetpropositionen lämnar en så knapphändig bild av underlaget för äskandena i biståndsbudgeten. Motionärerna hänvisar till tidigare praxis med en detaljerad redovisning som lämnades i en bilaga till budgetpropositionen "Svenskt bistånd". I motion U231 understryks att redogörelserna i budgetpropositionen är mycket knapphändiga, och det sätts i fråga om de räcker som beslutsunderlag för riksdagen.
I motion U231 yrkande 2 tar Vänsterpartiet upp frågan om nya sätt för att finansiera bistånd, bl.a. genom internationella skatter och avgifter i enlighet med förslag från UNDP. Motionärerna erinrar också om andra finansieringsförslag som sänkning av militärutgifter med tre procent eller en skatt på internationella spekulativa kapitalrörelser. Motionärerna anser att Sverige bör agera i FN, Världsbanken och Europeiska unionen för att få fram sådana nya källor för utvecklingsbistånd. Vidare anser Vänsterpartiet att biståndspolitiken måste ses som ett viktigt instrument i säkerhetspolitiken. Det är, säger motionärerna, betydligt billigare än de katastrofinsatser som blir nödvändiga när de konfliktförebyggande komponenterna i säkerhetspolitiken negligerats (yrkande 3).
Utskottet
Att höja de fattiga folkens levnadsnivå är det av riksdagen fastlagda övergripande målet för den svenska biståndspolitiken. Inom denna ram skall biståndet bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, en demokratisk samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. Dessa mål utgör en enhet. De förstärker och kompletterar varandra i syfte att åstadkomma en höjd levnadsstandard och rättvisare levnadsvillkor för fattiga människor.
Utskottet konstaterar att det råder allmän enighet om dessa övergripande biståndspolitiska mål. Förslagen i de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang tar upp vissa aspekter på den svenska biståndspolitiken. I allt väsentligt föreligger ett brett samförstånd om inriktningen och genomförandet av biståndspolitiken.
Utskottet vill särskilt betona den av riksdagen fastlagda fattigdomsinriktningen av det svenska biståndet. Biståndet måste koncentreras till stöd till de fattigaste länderna och till insatser som inte kan finansieras på annat sätt. Inget land har på ett väsentligt sätt kunnat minska fattigdomen utan en längre period av ekonomisk tillväxt. En grundläggande förutsättning härför är att det råder fred. För att uppnå varaktig ekonomisk tillväxt krävs investeringar samt en politisk ledning som har legitimitet och som har en kompetent statsförvaltning och ett trovärdigt regelverk till sitt förfogande. Ett utbyggt och väl fungerande utbildningsväsende är också en viktig faktor. Erfarenheter har visat att tillgång till utbildad arbetskraft är av stor betydelse för tillväxttakten i ekonomin.
Utskotttet anser att en effektiv användning av resurser kan åstadkommas i en marknadsekonomi med ett utbyggt rättssystem vilket är en förutsättning för att marknadsekonomin skall kunna fungera. Men då marknader saknas eller inte uppfyller sin funktion på ett effektivt sätt finns det skäl för staten att intervenera. Detta gäller t.ex. inom miljöområdet. Ökad integration av miljöhänsyn i åtgärder som syftar till att åstadkomma ekonomisk tillväxt är påkallad.
För att biståndet skall bli verkningsfullt måste det samverka med mottagarländernas egna ansträngningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att biståndsgivningen skall ta hänsyn till hur demokratin utvecklas, hur mänskliga rättigheter respekteras, hur den ekonomiska politiken och marknadsekonomin fungerar och hur effektivt biståndsresurserna används i mottagarländerna. Det är härvidlag viktigt med en förtroendefull dialog mellan givare och mottagare och att båda parter är överens om dessa förutsättningar. Avvikelse från överenskomna förutsättningar bör tas upp i dialogen men ockå om nödvändigt påverka utbetalning av bistånd.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen på sikt avser att koncentrera det svenska utvecklingsarbetet till färre länder och att förstärka långsiktigheten i samarbetet. Kreditvärdiga länder som uppnått en relativt hög utvecklingsnivå skall inte erhålla omfattande gåvobistånd. För fattiga men kreditvärdiga länder har biståndets relativa betydelse för tillgång på kapital minskat. Biståndet till dessa länder bör i ökad utsträckning inriktas på överföring av kunskaper och teknologi. Gåvobistånd bör i första hand lämnas till fattiga, mindre kreditvärdiga länder.
Utskottet vill för sin del understryka att det är viktigt att biståndet i större utsträckning än vad som för närvarande är fallet koncentreras till färre antal insatser. Koncentration till färre antal biståndsprojekt och ökad givarsamordning är åtgärder som torde underlätta för mottagarländerna att effektivt kunna självständigt hantera resurser som tillkommer genom biståndet.
Med anledning av vad som anförs i motion U209 (fp) om att biståndet i princip skall vara obundet, dvs. att krav på inköp i Sverige inte skall förekomma, vill utskottet påpeka att det svenska biståndet baseras på principen om att frihandel och effektiv konkurrens ger bäst utbyte för de resurser som avsätts. Den andel av biståndet som formellt är bunden till upphandling i Sverige är liten. I ett internationellt perspektiv är bindningsgraden i det svenska biståndet låg. Det kan nämnas att inom OECD pågår en diskussion som syftar till en överenskommelse om global avbindning av biståndet.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att Sverige aktivt verkar för att en sådan överenskommelse kan komma till stånd.
Med det ovan anförda får motionerna U206 (kds) yrkande 12 och U209 (fp) yrkandena 1, 4--7 och 10 anses besvarade.
I motion U203 (m) för motionärerna fram förslag om åtgärder som särskilt bör beaktas i biståndspolitiken. Motionärerna vill att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om att biståndspolitikens huvudsakliga inriktning skall vara att bidra till utrotning av den absoluta fattigdomen. Detta sker enligt motionärerna bäst genom att rättsstaten och marknadsekonomin befästs även i u-länderna (yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen skall besluta att svenskt bistånd inte skall utgå till länder med mycket hög andel bistånd i relation till bruttonationalprodukten. Motionärerna hävdar att vissa länders ekonomi är så beroende av bistånd att deras tillväxttakt har skadats (yrkande 6). Ytterligare ett förslag går ut på att biståndet genom Världsbanken och Internationella valutafonden på sikt bör ökas (yrkande 11).
Det övergripande målet för svensk biståndspolitik är att höja de fattiga folkens levnadsnivå och alltså i görligaste mån minska fattigdomen i u-länderna. Härom råder som utskottet konstaterat ovan allmän enighet. Utskottet har också understrukit att insatser för att bygga upp och stärka rättsstaten samt att utveckla en fungerande marknadsekonomi är viktiga delar av biståndet.
Det svenska biståndets fattigdomsinriktning har medfört att det huvudsakligen är inriktat på de fattigaste länderna i världen. De länder som mottar den största andelen av svenskt bistånd finns i Afrika söder om Sahara. De har samtliga en mycket låg BNP, och i det sammanlagda internationella biståndet (där Sverige endast står för en mindre del) uppgår andelen bistånd av BNI i några länder till över 30 %. Enligt utskottets mening skulle en sådan inriktning av svenskt bistånd som motionärerna förordar stå i strid med det övergripande fattigdomsinriktade biståndsmålet.
Vad avser förslaget om att biståndet genom Världsbanken och Internationella valutafonden på sikt bör öka anser sig utskottet inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra ett uttalande till förmån för en sådan omläggning.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion U203 yrkandena 1, 6 och 11.
Med anledning av förslaget i motionen U231 (v) om att Sverige aktivt skall verka i FN, Världsbanken och EU för att skapa nya källor för att finansiera utvecklingssamarbetet vill utskottet erinra om att The Commission on Global Governance i sin nyligen avlämnade rapport Our Global Neighbourhood tar upp denna fråga. Kommittén föreslår bl.a. att en internationell skatt på utländska valutatransaktioner och vapenhandel skall undersökas såsom en möjlighet att få fram resurser för finansiering av globala ändamål. Andra finansieringsmöjligheter som diskuteras är en internationell företagsskatt på multinationella företag samt avgifter på utnyttjande av globala resurser som luftrum, sjövägar och fiskeområden i oceanerna. Dessa förslag kommer nu att diskuteras och övervägas på såväl det nationella planet som internationellt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion U231 yrkande 2 besvarad.
UNDP har i sin rapport för år 1995 bl.a. diskuterat olika sociala förhållanden som kan leda till konflikter inom regioner eller enskilda länder. UNDP pekar särskilt på faktorer som sysselsättning, osäker livsmedelsförsörjning, etniska och religiösa konflikter, ojämn ekonomisk fördelning, brott mot mänskliga rättigheter. Dessa faktorer kan utgöra varningssignaler om kommande konflikter. UNDP menar att det internationella samhället genom olika insatser bör söka förhindra att konflikter bryter ut. UNDP menar dock att de enskilda länderna i första hand ansvarar för att motverka konflikter.
I motion U231 (v) föreslås att regeringen i biståndssamarbetet skall använda sig av dessa "indikatorer på säkerhetshot". Utskottet konstaterar att de svenska biståndsmålen syftar till att undanröja de sociala och ekonomiska förhållanden som UNDP har pekat på. Syftet med motion U231 (v) yrkande 3 är alltså i allt väsentligt tillgodosett.
Motion U231 yrkande 3 får härmed anses besvarad.
I motionerna U231 (v) och U311 (m) kritiseras regeringen för att inte ha lämnat riksdagen ett tillfredsställande underlag för beslut när det gäller internationellt utvecklingssamarbete. Motionärerna erinrar om tidigare praxis då en detaljerad redovisning lämnades i samband med att budgetpropositionen lades. Den av motionärerna efterlysta skriften "Svenskt bistånd" har i början av februari 1995 överlämnats till riksdagen. Företrädare för Utrikesdepartementet har utlovat att skriften kommande år kommer att överlämnas samtidigt med budgetpropositionens framläggande.
Mot här angiven bakgrund anser utskottet motionerna U231 (v) yrkande 20 och U311 (m) yrkande 1 besvarade.
Förslaget i motion U233 (mp) syftar till att få till stånd ett försöksprojekt i svenskt biståndsarbete med avtal mellan ett u-land och ett i-land om hållbar utveckling enligt en modell som prövats i Holland. De särskilda "avtal om hållbar utveckling" som Holland hittills träffat med tre u-länder, nämligen Bhutan, Benin och Costa Rica, syftar till att utveckla ett nära samarbete på temat utveckling och miljö med de tre länderna. Avtalen som är långsiktiga löper på minst tio år och förutsätter konsultationer både på regeringsnivå och mellan företag, institutioner och folkrörelser i de olika länderna. Avsikten är ett ömsesidigt utbyte av synpunkter och erfarenheter samt ett lärande i båda riktningarna. På den holländska sidan innefattas såväl bistånds- som miljöministerierna i samarbetet. Den holländske parten svarar för delar av finansieringen av det projekt som utvecklas. Genom ömsesidigheten i avtalsuppläggningen är det meningen att representanter från Benin, Bhutan och Costa Rica löpande skall följa arbetet i Holland med Agenda 21.
Det holländska experimentet är det hittills enda exemplet där i- och u-länder samarbetar konkret och reciprokt för att förverkliga rekommendationerna från Riokonferensen. Enligt vad utskottet inhämtat uppmärksammas det holländska experimentet inom biståndsmyndigheten, och man överväger möjligheterna att inleda en försöksverksamhet grundad på ett avtal enligt den holländska modellen.
Mot denna bakgrund finner utskottet motion U233 (mp) yrkande 2 besvarad.
De viktiga delfrågorna -- biståndets roll
Sammanfattning av propositionen (s. 48--60)
Under avsnittet Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat betonas att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter har ett självklart egenvärde. Fred, demokrati och utveckling är också ömsesidigt beroende. Utveckling kräver bl.a. säkerhet för människor och företag. Demokratins samhälle kan bättre än andra ge ökad säkerhet. Fred är det första villkoret för demokrati.
När det gäller utvecklingen i södra Afrika avser regeringen att särskilt uppmärksamma två frågor; demokrati och politisk utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning, särskilt i södra Afrika.
Utvecklingssamarbetet syftar till att stödja mottagarländernas demokratiska utveckling. Avbrott i demokratisk utveckling eller av regeringar utförda eller sanktionerade övergrepp mot mänskliga rättigheter kan leda till att vissa typer av samarbete måste upphöra. Främjande av mänskliga rättigheter berör även reformeringen av statsförvaltningen och stärkandet av det civila samhället. På båda dessa områden kan biståndet spela en stor roll.
Grundläggande för demokrati är respekt för mänskliga rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att vara med och formulera förutsättningarna för sin egen framtid.
Barnens svåra situation vid kriser och katastrofer kommer att särskilt beaktas vid den förestående prövningen av svenska och multilaterala program för katastrofbistånd. Aktivt stöd kommer att ges till den FN-utredning om barn och väpnade konflikter som bl.a. syftar till att stärka det folkrättsliga skyddet för barn i krig och att samordna internationella humanitära aktioner. En del av stödet till de enskilda organisationerna kanaliseras till grupper som arbetar för barnets rättigheter, bl.a. för att förebygga och motverka barnarbete och barnprostitution.
De enskilda organisationernas nyckelroll i uppbyggnaden av ett demokratiskt samhälle poängteras i propositionen. Stödet genom de svenska enskilda organisationerna är kanske det enskilt viktigaste bidraget från Sverige i detta arbete. Även direkt stöd till inhemska enskilda organisationer i u-länder är viktigt.
Utvecklingssamarbetet bör generellt främja demokratisering av stat och samhälle. En fungerande rättsstat är ett villkor både för skyddet av de mänskliga rättigheterna och för en väl fungerande marknadsekonomi. Grundläggande utbildning för alla är en förutsättning såväl för livaktig demokrati som för att enskilda organisationer skall kunna bli demokratiskt styrda folkrörelser. Ökat privat och kooperativt företagande ger alternativ till en dominerande stat. För att öka det folkliga deltagandet behövs en demokratiskt förankrad lokal förvaltning.
Under avsnittet Satsningar på mänskliga resurser: hälsa och utbildning uttalas att en långsiktig, självbärande utveckling förutsätter omfattande investeringar i mänskliga resurser. Regeringen ser det därför som viktigt att bl.a. de hälsomässiga effekterna beaktas inom ramen för nationella och lokala utvecklingsstrategier och att satsningar på de sociala sektorerna ses i samband med övriga offentligt finansierade verksamheter. FN:s rapport Human Development Report 1994, liksom Världsbankens strategier redovisar samma övergripande slutsats. Frågan har stått i centrum vid världstoppmötet för social utveckling i Köpenhamn år 1995.
Personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. På många håll i världen finns emellertid hinder som gör det omöjligt för människor med funktionshinder att utöva sina rättigheter. Handikappfrågorna har länge varit lågprioriterade inom FN-systemet. Dessa frågor bör ges ökad uppmärksamhet inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. På den svenska regeringens initiativ inleddes år 1989 inom FN arbete för att få till stånd internationella regler, Standard rules, om funktionshindrades rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa regler finns nu antagna av FN:s generalförsamling. Till reglerna har knutits ett system för aktiv övervakning och uppföljning av dem. Sverige har tillsammans med ett antal andra länder gett ekonomiskt stöd för att finansiera uppföljningsarbetet.
En av de bästa investeringar ett land kan göra är att satsa på flickors och unga kvinnors utbildning. Sverige och de nordiska länderna har i samarbetet med Världsbanken aktivt verkat för program som syftar till att stärka kvinnors ställning. Inom FN-systemet kommer Unicef under år 1995, efter förslag från bl.a. Sverige, att se över sin strategi på utbildningsområdet.
Även det bilaterala samarbetet omformas enligt detta synsätt. Viktigt är att satsningar i ökande utsträckning inriktas på verksamheter som samarbetslandet på sikt kan driva utan omfattande utländskt stöd. Alltmer av stödet utgår därför som sektorsstöd i stället för som projekt: ett fungerande skolväsende sätts i centrum. En viktig uppgift är även att främja tillgången på högre utbildad arbetskraft, bl.a. genom att bistå mottagarländerna i att bygga upp en egen forskningskapacitet.
Spridningen av hiv/aids är ett växande globalt problem. Antalet hiv-smittade i världen beräknas öka från nuvarande 16 miljoner till 40 miljoner år 2000. Drygt 90 % av de smittade finns i utvecklingsländerna. Spridningen av hiv/aids är inte bara ett medicinskt problem utan också ett ekonomiskt och socialt.
WHO:s aidsprogram har lett det internationella arbetet mot aids. I juli 1994 beslöt FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) att skapa ett integrerat FN-program mot aids. Detta skall börja verka fr.o.m. 1996. -- -- -- Sverige har varit ett av de länder som aktivt verkat för att detta program skall komma till stånd.
Under avsnittet Jämställdhet som mål och medel erinras om att FN:s konferens för miljö och utveckling år 1992 betonade kvinnans betydelse för en miljömässigt hållbar utveckling. FN:s världskonferens om de mänskliga rättigheterna år 1993 lyfte fram diskriminering av kvinnor som ett av de stora hindren för varaktig utveckling i u-länderna. FN-konferensen om befolkning och utveckling år 1994 slog fast att en stärkt ställning för kvinnorna och ökad utbildning är viktiga faktorer för att minska befolkningstillväxten.
Jämställdhet utgör en central faktor i analysen av demokrati och mänskliga rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att påverka sin egen framtid och få del av de sociala, ekonomiska och politiska resurserna i samhället. Ett effektivare utnyttjande av kvinnors potential skulle bidra till en väsentligt ökad tillväxt i ekonomin som helhet.
För att stärka kvinnornas roll i samhället krävs betydande attitydförändringar, och ofta en omprövning av urgamla sedvänjor och ändringar av diskriminerande lagar och regler. Regeringen anser att det internationella utvecklingssamarbetet skall inriktas på att eliminera våld och andra övergrepp mot kvinnor, som t.ex. könsstympning och att kvinnor skall ges lika tillgång som män till politiska och ekonomiska resurser, utbildning, arbetsutveckling och sociala tjänster som t.ex. hälsovård. Det könsrelaterade perspektivet skall genomsyra hela biståndet från hälso-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsstöd till infrastruktur och makroekonomiskt stöd. Under år 1995 avser regeringen att utarbeta en politik som utgår från både kvinnors och mäns perspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet och en strategi för dess implementering.
Under avsnittet Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader framhålls i propositionen att en tung skuldbörda och avsaknad av en sund makroekonomisk politik bidrar till att undergräva den ekonomiska och sociala utvecklingen i många u-länder. Genom det s.k. policybaserade biståndet, framför allt betalningsbalansstöd, kopplas finansiellt stöd till krav på såväl politiska som ekonomiska reformer. De ekonomiska reformprogrammen syftar till att minska de makroekonomiska obalanserna och genom strukturella och institutionella reformer skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och en grund för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I många samarbetsländer har genomgripande reformer visat sig vara en förutsättning för att andra samarbetsprojekt skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.
Vidare betonas vikten av att reformprogrammen inte skall vara ekonomiskt motiverade utan också vara politiskt, socialt och miljömässigt hållbara.
Mottagarlandets administrativa kapacitet att genomföra programmen är ofta svag. Reformprogrammen bör därför ofta kompletteras med förvaltningsbistånd.
Flertalet av de svenska samarbetsländerna genomför reformprogram, om än i olika takt. Regeringen anser att stöd till ekonomiska reformprogram är av central betydelse i samarbetet med de länder där mottagarlandets regering tar reellt ansvar för att genomföra programmen. Trovärdigheten i policybiståndet kan endast bevaras om givarländerna genom ett samlat agerande inställer stöd i de fall mottagarlandets ansträngningar att genomföra programmet visar allvarliga brister. På motsvarande sätt måste beredskap finnas att ge additionellt stöd med kort varsel om påtagliga ansträngningar att genomföra programmen kan påvisas.
En viktig och nödvändig del av resursmobiliseringen till dessa länder bör utgöras av skuldlättnadsåtgärder. Sverige har sedan flera år internationellt drivit frågan om ytterligare skuldlättnadsåtgärder för de fattigaste, mest skuldtyngda länderna som genomför ekonomiska reformprogram. En del av biståndet används också direkt för att lindra dessa länders skuldbörda.
Under avsnittet Stöd till jordbruk, infrastruktur och näringsliv konstateras att ökad produktivitet i jordbruket är avgörande för fattigdomsbekämpningen i många länder. Den samlade jordbruksmarken, en ändlig resurs, måste brukas på ett uthålligt sätt.
Det gäller att göra det möjligt också för småbönderna att förbättra produktitivet och därmed inkomster. I många fall krävs ekonomiska reformer. Samtidigt krävs direkt stöd, t.ex. insatser för att förbättra infrastruktur och rådgivning, utveckling av system för äganderätter och tillgång till krediter.
Handelshinder i i-länderna gör dessutom att u-landsjordbruken har svårt att hävda sig. Genom subventioner blir livsmedel på världsmarknaden alltför billiga och tränger ut u-ländernas inhemska produktion. Uppgörelsen inom GATT:s handelsförhandlingar, den s.k. Uruguayrundan, i slutet av år 1993 samt bildandet av WTO innebar steg i rätt riktning i fråga om begränsning av i-ländernas subventioner liksom handelsliberaliseringar som ger u-länderna ökat marknadstillträde.
En effektiv infrastruktur är av central betydelse för jordbrukets och näringslivets utveckling samt för den enskilda människans levnadsnivå. Den är en resurskrävande del av varje lands utveckling, ungefär 20 % av u-ländernas investeringar, motsvarande 200 miljarder US dollar, går årligen till dessa ändamål. Framstegen har varit remarkabla, men mycket återstår att göra.
Infrastruktur är ett område där statens roll håller på att omprövas. Staten och den privata sektorn bör i allt större utsträckning komplettera varandra.
Sverige bör såväl multilateralt som bilateralt verka för att göra infrastruktursektorn mer effektiv, både genom privata och statliga initiativ. Sverige bör särskilt inrikta sig på insatser för att stärka underhåll av infrastruktur.
Sedan mitten av 1980-talet har ett nytt synsätt vuxit fram baserat på vunna erfarenheter. Detta betonar marknadsekonomi och privatsektorutveckling genom skapande av livskraftiga företag och utvecklande av inhemska kapitalmarknader. Erfarenheterna visar på vikten av väl fungerande balans mellan den offentliga och privata sektorn.
Detta tankesätt ställer krav på såväl givare som mottagare. Mottagarländernas vilja och förmåga att utveckla den privata sektorn genom en sund och hållbar politik är avgörande. För givare innebär utvecklingen också nya utmaningar som kommer att kräva förändringar i existerande bistånd. Bl.a. måste effekterna på den privata sektorn av insatser i andra sektorer analyseras.
Under avsnittet Sysselsättning och sociala skyddsnät finner regeringen det angeläget att ökad uppmärksamhet ägnas åt hur ökad sysselsättning i u-länder kan främjas och kommer att ge den nya myndigheten i uppdrag att uppmärksamma denna fråga. Vidare anser regeringen att lämpliga åtgärder som förstärker sociala skyddsnät för utsatta grupper i våra samarbetsländer bör identifieras. FN:s sociala toppmöte 1995 utgör ett viktigt tillfälle att precisera policyarbetet kring fattigdom, sysselsättning och social säkerhet.
Bistånd för gemensam säkerhet. Ett av de övergripande målen med det svenska utvecklingssamarbetet måste vara att förebygga och förhindra uppkomsten av väpnade konflikter. Slutet på det kalla kriget har givit oss förutsättningarna för att på sikt bygga en tryggare värld.
Det gäller att i första hand förhindra att väpnade konflikter bryter ut både mellan och inom stater. Dessa frågor måste betonas mer i hela utvecklingssamarbetet. Inte minst viktigt är demokratisering och skydd av mänskliga rättigheter.
Om konflikten ändå är ett faktum gäller det att ha metoder för konfliktlösning som svarar mot dagens komplexa katastrofer. Enbart militära insatser är ingen framkomlig väg. Det finns ett behov av nytänkande, såväl vad gäller förhållandet mellan katastrofbistånd och övrigt bistånd som mellan humanitära insatser och insatser för att angripa grundorsakerna till katastrofer.
Under det kommande året avser regeringen driva särskilt följande områden:
konflikthantering och FN:s förmåga att uppnå kortsiktiga och långsiktiga lösningar på komplexa katastrofer;
reformeringen av FN:s katastrofbistånd i syfte att uppnå tydliga styrformer, finansieringsformer som möjliggör långsiktig planering samt en helhetssyn på FN:s katastrofarbete;
sambandet mellan akuta katastrofinsatser, återuppbyggnad och utveckling;
åtgärder för minröjning. Sverige kommer att fortsätta driva frågan om internationellt förbud mot s.k. antipersonella landminor;
fortsatt hög kvalitet på de svenska katastrofinsatserna. Detta kräver bl.a. utveckling av den svenska resursbasen samt stärkt bevakning och uppföljning av de insatser som görs inom ramarna för FN och de olika FN-organ som är verksamma inom katastrofområdet.
Bland Sveriges viktigaste insatser till stöd för gemensam säkerhet ingår stöd till fredsprocessen i Mellanöstern och beredskap för stöd till försoning och återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien. Syftet med stödet är att genom t.ex. sysselsättningsskapande åtgärder påskynda och sprida de positiva effekterna av fredsprocessen i Mellanöstern. I f.d. Jugoslavien är Sverige berett att dels genom stöd till oberoende organisationer, media m.m. bidra till försoning, dels bidra till återuppbyggnad av de krigshärjade områdena, särskilt i Bosnien-Hercegovina, när omständigheterna medger detta.
Befolkningsfrågan efter Kairo. Balansen mellan resurser och folkmängd är av avgörande betydelse för att uppnå en hållbar utveckling. Fördelningen av resurser inom och mellan länder är därför väsentlig. Vid FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling, som hölls i september 1994 i Kairo, lades fast att befolkningsfrågorna skall ses som en helhet och bör vara utgångspunkten för individens behov och miljö.
Att stärka kvinnors inflytande och status är en avgörande faktor, liksom att ändra på traditionella mansroller. Stort avseende fästs vid individens valfrihet och avsaknaden av tvång. Tonåringarnas situation och deras behov av stöd uppmärksammas. Reproduktiv hälsa etablerades som ett samlingsbegrepp för individens välbefinnande i relation till sexualitet och reproduktion och inte enbart som ett hälsoproblem. I detta ligger att människor måste få möjlighet att själva besluta i frågor som rör sexualitet och fertilitet.
Regeringen avser att verka för att konferensens beslut följs upp och får genomslag i enlighet med dess breda synsätt.
En hållbar utveckling. Dagens utveckling är inte långsiktigt hållbar. Det gäller i såväl u-länderna som i-länderna. Här vilar ett ansvar både på i- och u-länder att förändra miljöbelastande livsmönster och att finna former för en hållbar utveckling.
Principen att hållbar utveckling måste bygga på att utvecklingen är både socialt och miljömässigt hållbar slogs fast vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED).
Regeringen avser att fortsatt verka för att omforma det svenska och det internationella biståndet så att en hållbar utveckling främjas. Hållbar utveckling är inte möjlig utan kraftigt minskad fattigdom, samtidigt som denna fattigdom inte kan bekämpas långsiktigt om inte förslitningen av naturresurserna hejdas och miljöbelastningen begränsas.
Biståndet måste koncentreras till insatser som initierar och påskyndar positiva processer, där inhemska resurser inte räcker till. Särskilt viktiga aspekter för hållbar utveckling är stärkande av kvinnans ställning, nya metoder för ett hållbart jordbruk och långsiktigt säker vattentillgång, säker äganderätt för småbönder, fungerande marknader, m.m. Detta gäller också insatser för att bidra till att möta de nya utmaningar som urbaniseringen och industrialiseringen ställer u-länder inför. Den svenska resursbasen kommer att utvecklas och utnyttjas i dessa syften.
Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat
Motionerna
I motion U203 understryker Moderata samlingspartiet att en grundläggande förutsättning för det svenska biståndssamarbetet skall vara att mottagarlandets politiska system karakteriseras av respekt för de mänskliga rättigheterna samt för de fundamentala friheterna. Dessa omfattar respekt för medborgerliga fri-och rättigheter. I centrum står det demokratiska flerpartisystemets fria yttranderätt, fri åsiktsbildning och fria val liksom ekonomiska rättigheter. För att statsmakten i ett land skall få svenskt bistånd måste landet antingen vara en demokrati eller ha en fast och tydlig strävan i denna riktning. Rättsstaten är central, säger motionärerna. En fungerande rättsordning är oundgänglig för att medborgare skall kunna få sina rättigheter skyddade och för att få en marknadsekonomi att fungera (yrkande 10).
I allt väsentligt sammma åsikter förs fram i den moderata kommittémotionen U208. Det är angeläget, säger motionärerna, att regeringen fortlöpande följer utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati i programländerna yrkande 1. Regeringen bör också årligen i samband med budgetförslaget lämna riksdagen en utförlig rapport om situationen vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati i mottagarländerna (yrkande 2).
I motion U206 (kds) framhålls det att respekten för de mänskliga rättigheterna är en principfråga för det kristdemokratiska partiet. Det är viktigt att arbetet med att bredda anslutningen till och efterlevnaden av de av FN antagna konventionerna om mänskliga rättigheter. Detta kan bl.a. ske i biståndsdialogen med våra samarbetsländer, säger motionärerna (yrkande 10).
Folkpartiet understryker i motion U209 att biståndsdialogen måste vara ett kraftfullt instrument för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Budskapet skall vara entydigt även till länder där vi har starka exportintressen, t.ex. Kina. Det måste stå klart för mottagarländerna att biståndets omfattning och inriktning kan påverkas av hur demokratifrågan hanteras (yrkande 11).
I motion U231 understryker Vänsterpartiet att arbetet för de mänskliga rättigheternas efterlevnad i Asien är särskilt viktigt med tanke på att de asiatiska "mirakelländerna" så ofta framhålls som förebild för u-länderna. Men dessa auktoritära eller diktatoriska stater är absolut inte demokratimönster, säger motionärerna, som bl.a. pekar på att inga fria fackföreningar eller strejker tillåts i Singapore. Fria fackföreningar är en förutsättning för att få slut på barnarbete och få bort farliga arbetsmiljöer och usla anställningsvillkor. Denna fråga måste Sverige driva i samarbetet med u-länderna, anförs i motionen (yrkandena 14 och 16).
Enligt motion U232 (c) yrkande 9 är en fungerande demokrati en avgörande förutsättning för en långsiktig positiv utveckling. Utan en fri debatt är det svårt att förhindra ineffektivitet, korruption och nepotism samt övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Motionärerna anser att om demokratin skall bli verklig krävs att den engagerar människorna på den lokala nivån och att kvinnor ges lika villkor som männen att delta.
I motion U233 (mp)anförs att utvecklingsarbetet skall innebära ett stöd för den demokratiska processen i mottagarlandet. Respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och en samhällsutveckling under demokratiska former behövs för att skapa ett stabilt och ekologiskt hållbart samhälle (yrkande 3).
Utskottet
Demokratimålets betydelse i det svenska utvecklingssamarbetet understryks i både motionerna och i propositionen. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (se senast bet. 1993/94:UU15) uttalat att den fulla respekten för de mänskliga rättigheterna förutsätter ett demokratiskt styrelseskick. Ett öppet och demokratiskt styrelseskick och respekt för mänskliga rättigheter gynnar också ekonomisk utveckling samtidigt som brist på social och ekonomisk utveckling försvårar demokratisering. Fattigdom, orättvisor och låg utbildningsnivå är en dålig grogrund för demokratin.
Det råder vidare enighet om behovet av riktade biståndsinsatser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Det kan gälla stöd för att stärka demokratiska institutioner, uppbyggnad av fungerande rättssystem eller utbildning. I propositionen påpekas att antalet insatser är mycket stort och att därför en koncentration på färre och mer långsiktiga insatser bör eftersträvas. Avbrott i demokratisk utveckling eller av regeringar utförda eller sanktionerade övergrepp mot mänskliga rättigheter kan leda till att vissa typer av samarbete måste upphöra. En öppen och uppriktig politisk dialog är en naturlig del av utvecklingssamarbetet.
I dialogen med mottagarländerna betonas alltmer demokrati och mänskliga rättigheter samt att kvinnor och män har lika rätt att vara med och formulera förutsättningarna för sin egen framtid.
Det kan också nämnas att inom ramen för den särskilda anslagsposten för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning görs en större del av insatserna i syfte att stärka rättsstaten. Under 1993/94 användes ca 30 % av det tillgängliga biståndet för uppbyggnad av rättsstaten. Insatserna har därvid till stor del bestått i folkbildning samt i att öka lagskyddet för olika gruppers rättigheter.
En viktig förutsättning för utveckling och uppbyggnad av demokratiska samhällen är fria medier. Betydelsen av att fria medier utvecklas hör nära samman med politisk utveckling, demokratiskt samhällsbyggande och mänskliga rättigheter. På massmedieområdet har också visst stöd lämnats till sammanslutningar av oberoende medier i Afrika, Latinamerika och Asien.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U203 (m) yrkandena 3 och 10, U206 (kds) yrkande 10, U209 (fp) yrkande 11, U231 (v) yrkande 16, U232 (c) yrkande 9 och U233 (mp) yrkande 3 är besvarade.
I motion U208 (m) föreslås att läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i programländerna systematiskt skall undersökas. Vidare vill motionärerna att regeringen skall lämna en utförlig information om läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i programländerna.
Med anledning av dessa förslag vill utskottet erinra om sitt uttalande i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:UU26 vari utskottet bl. a. anförde att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en central del i svensk utrikespolitik. Vidare hänvisade utskottet till att utlandsmyndigheternas löpande rapportering också omfattas av rapportering om situationen för de mänskliga rättigheterna. Därutöver sker, anförde utskottet, en årlig och övergripande redogörelse för dessa frågor.
I propositionen påpekas att den nya biståndsmyndigheten skall i samarbete med biståndsambassaderna under 1995/96 ta fram en handlingsplan för hur demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter bör stödjas. Som underlag för denna plan kommer särskilda rapporter att göras om läget i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna. Utskottet utgår från att de nämnda rapporterna i lämplig form kommer att presenteras för riksdagen.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion U208 (m) yrkandena 1 och 2 besvarad.
Frågor rörande kränkningar av de fackliga rättigheterna behandlade utskottet i sitt ovan nämnda betänkande 1993/94:UU26. Utskottet framhöll att efterlevnaden av de internationella konventionerna på arbetsrättens område måste stärkas. Sverige har, sade utskottet, aktivt medverkat till att FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna sedan ett antal år tillbaka uppmärksammar den bristande respekten i ett flertal stater vad avser de fackliga rättigheterna. Utskottet utgick från att regeringen på det sätt den finner lämpligt kommer att fortsätta verka för att brott mot de fackliga rättigheterna påtalas och för att arbetsrättens regler över huvud taget respekteras. Vad utskottet då anförde äger alltjämt sin giltighet. Utskottet räknar med att regeringen i biståndsdialogen med programländerna även tar upp frågan om fackliga rättigheter.
Motion U231 (v) yrkande 14 får därmed anses besvarad.
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader
Motionerna
I motion U203 erinrar Moderata samlingspartiet om att vissa u-länder i låginkomstkategorien, främst de afrikanska, är hårt skuldtyngda. Dessa skuldbördor hanteras främst genom biståndssystemet. När det gäller medelinkomstländer är en statlig skuldsanering enligt motionärerna berättigad för länder som genomgår systemskifte. I övriga fall är det oftast olämpligt med skuldlättnader. Risken är, säger motionärerna, att oansvariga regeringar belönas för sin oansvarighet. Ett av statsbankrutt framtvingat systemskifte kan ofta vara att föredra om man därmed lyckas slå sönder en djupt korrupt och utvecklingsfientlig statsmakt (yrkandena 4 och 5).
Utskottet
Utskottet kommer senare i betänkandet under avsnitten Världsbanksgruppen och Ekonomiska reformer och skuldlättnader att närmare behandla frågor rörande skuldsanering och kreditgivning.
Utskottet vill med anledning av motionärernas synpunkter och krav erinra om att en viktig och nödvändig del av resursmobiliseringen till de fattigaste, mest skuldtyngda länderna utgörs av olika skuldlättnadsinitiativ. Det stöd som lämnas till skuldlättnad är kopplat till krav på såväl politiska som ekonomiska reformer. Reformprogrammen syftar till att minska de makroekonomiska obalanserna och genom strukturella och institutionella reformer skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och en grund för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I propositionen understryks att trovärdigheten i biståndet endast kan bevaras om givarländerna genom ett samlat agerande inställer stödet i de fall mottagarlandets ansträngningar att genomföra programmet visar allvarliga brister.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U203 (m) yrkandena 4 och 5.
Landsbygdsutveckling, infrastruktur och näringsliv
Motionerna
Enligt motion U231 (v) behövs i många utvecklingsländer ekonomiska reformer och jordreformer. Direkta insatser måste också till för att ge bönderna tillgång till kreditmarknaden, så att de kan investera i bättre brukningsteknik. Motionärerna hävdar att utvecklingen av gentekniken och nya utsäden medför att bönderna i u-länderna blir alltmer beroende av de globala jordbruksföretagen. De anser därför att Sverige bör ta initiativ till en studie av dessa företags inverkan på u-landsjordbrukets ekonomiska villkor (yrkande 18).
I motion U232 (c) yrkandena 5 och 6 framhålls att landsbygdsproduktionen är helt avgörande för många av världens fattigaste länder. Det är också i landsbygdsmiljön som större delen av världens ekonomiska misär, miljöproblem och sociala problem finns. Det är därför naturligt att landsbygdens utveckling måste ställas i centrum för ansträngningarna att bekämpa fattigdomen och åstadkomma en positiv utveckling, säger motionärerna. Landsbygdsutveckling berör traditionella områden som utbildning, sjuk-och hälsovård och infrastruktur. Även teknikbistånd och näringslivsutveckling ingår. Det är enligt motionärerna viktigt att främja utvecklingen av enkel vardagsnära teknik, anpassad till u-ländernas förutsättningar och behov.
I motion U233 (mp) hävdar motionärerna att en småskalig resurssnål teknik anpassad till lokala förutsättningar kan vara minst lika framgångsrik som storskaliga utvecklingsprojekt. Motionärerna anser också att teknisk utbildning, decentraliserad skolundervisning, utbildning av lärare och teknisk yrkesutbildning bör prioriteras i biståndsarbetet (yrkande 9).
I motion U636 (c, m, fp) påpekas att frågor som rör bostäder och den urbana miljön har en nära koppling till miljöfrågorna. De har också stor social betydelse. Motionärerna anser att i det svenska biståndet även bör ingå stöd till områden som fastighetsbildning, fysisk planering för en god livsmiljö samt projekt som lokala Agenda 21 (yrkande 3).
Utskottet
Jordbruket är av central betydelse för de fattiga ländernas ekonomier och för utvecklingsprocessen generellt. Ökad produktivitet i jordbruket är avgörande för fattigdomsbekämpningen i många länder. Det svenska biståndet har sedan länge en klar inriktning på landsbygdsutveckling. Inom de bilaterala programmen utgör projekt inom områden som jord- och skogsbruk, markvård, landsbygdsskolor, primärhälsovård och landsbygdsvägar en stor andel.
SIDA har sedan länge stött insatser på områden som jordbruksrådgivning, jordbruksforskning, markvård, kreditförsörjning och utbildning på alla nivåer. Det stöd som SIDA lämnar är inriktat på att främja uthålligt utnyttjande av naturresurserna. SIDA stöder även markvårdsprojekt i många länder av vilka flera är inriktade på småbrukarnas behov.
SIDA har utarbetat en åtgärdsplan för uthålligt naturbruk som behandlar miljöperspektivet. Särskilda utredningar görs om markägande och kreditfrågor.
Beträffande frågan om utveckling av småskalig resurssnål teknik vill utskottet peka på att SIDA prioriterar program och andra nationella insatser som syftar till att höja de små jordbrukens produktivitet. Härvid söker man utveckla metoder anpassade efter lokala förhållanden och processer inriktade på hållbar utveckling och minskade kostnader.
I detta sammanhang kan nämnas att SIDA håller på att slutföra en samlad och åtgärdsinriktad analys av fattigdomsinriktningen i biståndet. Denna fattigdomsutredning omfattar i stort sett samtliga SIDA:s verksamhetsområden. Beträffande insatser på landbrukets och livsmedelsområdet beaktas bl.a. frågor rörande kommersialisering av jordbruksproduktionen, äganderättsfrågornas betydelse och produktion/utbud visavi köpkraft/efterfrågan.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att de synpunkter och förslag som förs fram i här aktuella motioner uppmärksammas i SIDA:s verksamhet. Utskottet vill -- i likhet med vad som var fallet föregående år -- understryka vikten av att vid utformningen och genomförandet av biståndsinsatser den kunskap och erfarenhet som finns lokalt hos småbrukarna tas till vara. Det betyder att utvecklingsarbetet måste bedrivas i närmare samarbete med brukarna som i många fall är kvinnor. Med det ovan anförda anser utskottet att motion U232 (c) yrkandena 5 och 6 samt motion U233 (mp) yrkande 9 är besvarade.
Med anledning av förslaget i motion U231 (v) om en kartläggning av de globala jordbruksföretagens inverkan på u-landsjordbrukets ekonomiska villkor vill utskottet anföra följande.
Sverige stöder via SIDA och SAREC bl.a. utsädesindustrier i Moçambique och Zambia. Dessa företag har arbetsprogram som är specifika för majoriteten av bönderna, det egna landet och för regionen där de arbetar. I dessa länder har inte de stora globala företagen kommit in bl.a. på grund av svårigheter att konkurrera med den inhemska industrin. Vidare arbetar Sverige inom området med växtgenetiska resurser och växtförädling tillsammans med flera samarbetsländer. Stöd till forskningsinsatser ges genom Consultative Group For International Agricultural Research. Genom detta arbete som har varit långsiktigt får u-länderna hjälp med deras egen nationella forskning och produktion.
Enligt vad utskottet inhämtat har många NGO:er och internationella organisationer i olika sammanhang påpekat risken med koncentrationen till ett fåtal företag när det gäller framtagning av nya utsäden och utveckling av gentekniken. Inom SIDA har man relativt goda kunskaper om situationen internationellt.
Med hänvisning till det anförda får motion U231 (v) yrkande 18 anses besvarad.
I motion U636 (c, m, fp) förordas att stöd skall lämnas till boendefrågor i vid mening.
Otvivelaktigt är det en viktig fråga som motionärerna tagit upp. I betänkandet Hållbart bistånd (Ds 1994:132) föreslås vissa insatser rörande de urbana miljöproblemen. Det kan nämnas att BITS har finansierat kartmaterial från satellitbild samt utbildat inhemsk personal i bl.a. vissa afrikanska stater och Filippinerna. Kartering är en förutsättning för att fysisk planering skall komma till stånd. Utskottet vill även erinra om att Sverige är en stor bidragsgivare till FN:s boende- och bebyggelsecenter HABITAT. Enligt propositionen kommer bidraget till HABITAT för budgetåret 1995/96 uppgå till 7,5 miljoner kronor. Därutöver kommer HABITAT få ett bidrag på 3 miljoner kronor avsett för nationella och internationella förberedelser inför den HABITAT II-konferens som skall äga rum år 1996. Med det anförda finner utskottet motion U636 (c, m, fp) yrkande 3 besvarad.
Befolkning, sysselsättning och sociala frågor
Motionerna
Insatser för mödra- och barnhälsovård, familjeplanering och vaccinering kan även med blygsamma resurer ge goda resultat, hävdas i motion U203 (m) yrkande 8. Motionärerna anför att staten bör ge stöd men absolut inte monopolisera verksamheten i egen regi.
Enligt motion U206 (kds) yrkande 14 måste befolkningsfrågan ses utifrån ett brett perspektiv och utifrån individens behov. Fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsovård och prioritering av kvinnors utbildning är viktiga delar i insatser som bör stödjas. Det är viktigt att åtgärderna genomförs inom ramen för en aktiv dialog med mottagarländerna kring befolkningsfrågans betydelse. Specifika familjeplaneringsinsatser bör även i fortsättningen göras och behovet av preventivmedel tillgodoses.
Enligt motion U209 (fp) tyder de samlade erfarenheterna av de gånga årens internationella biståndsverksamhet på att investeringar i undervisning och hälsovård har gett goda resultat. Motionärerna anser att omfattande insatser för en fungerande primärutbildning och alfabetisering är av central betydelse. Härvid bör man särskilt uppmärksamma kvinnornas utbildningsituation (yrkande 8).
I motion U 213 (m) framhålls att den största effekten av biståndssatsningar uppnås när man prioriterar insatser för barn och kvinnor (yrkande 1). Motionärerna påpekar vidare att barnarbete alltid har funnits, men aldrig i sådan omfattning som nu. Barnarbete är mest utbrett i delar av Asien, Sydamerika och vissa delar av Afrika. De förordar att regeringen tar initiativ till överläggningar med importörer i de branscher som är berörda. Överläggningarna bör syfta till att få fram en handlingsplan för att kunna förbättra barnens villkor (yrkande 2).
I motion U220 (fp) uttalas att det är angeläget att satsningar inom familjeplanering medvetet förs in i bilaterala förhandlingar så att konkreta projekt kan igångsättas i våra programländer (yrkande 4). Motionären anser också att det är viktigt att familjeplanering och preventivmedel görs tillgängliga för kvinnor världen över. Härigenom kan antalet aborter komma att minska. Dessutom är det enligt motionären viktigt att abortlagarna inte görs restriktiva så att illegala aborter blir den enda möjligheten till familjeplanering. Enligt motionären krävs det ökade informationsinsatser om möjligheten att skydda sig mot oönskade graviditeter. I biståndsverksamheten bör ingå informationsverksamhet bland ungdomar och kvinnor om att det finns preventivmedel. Det är angeläget med en kontinuerlig tillgång till sådana (yrkande 3).
Motion U226 (v, s, c, fp, mp, kds) tar upp barnens situation och de förslag som FN:s kommission för barnens rättigheter lagt fram. Motionärerna konstaterar att för att FN-kommitténs förslag skall kunna genomföras i de fattigare länderna behövs dels kunskapsöverföring, dels resursöverföring. De förordar att FN-kommitténs slutomdömen skall användas som ett viktigt dokument i olika givarförhandlingar (yrkande 2).
Vidare menar motionärerna att Sverige bör granska hur biståndspengar används för att stärka barnens rätt till ett bra liv. Regeringen borde också överväga att inrätta en särskild referensgrupp på SIDA med barnexperter och barnorganisationer (yrkande 3).
I motion U227 (v, s) redovisas att WHO räknar ned att omkring 300 miljoner människor eller 7 % av människorna i u-länderna har någon form av funktionshinder. Trots detta går endast en procent av det svenska biståndet till åtgärder som kommer funktionshindrade till godo. Det svenska biståndet som lämnas genom SIDA bör i ökad utsträckning uppmärksamma projekt som kommer funktionshindrade till godo. Vidare bör, säger motionärerna, Sverige i sitt stöd till de multinationella organisationerna se till att stödet till funktionshindrade ökas samt påverka andra länder att ha en motsvarande inriktning.
I motion U231 (v) hävdas att de migrerande arbetarnas förhållanden ofta är usla och då speciellt unga kvinnors. De förespeglas arbete i hushåll eller restauranger men hamnar ofta i prostitution. Motionärerna anser att Sverige i FN bör ta upp frågan om de migrerande arbetarnas dåliga rättsskydd (yrkande 19).
I motion Sf611 (kds) föreslår motionärerna att ett antal flyktingar skall få utbildning i Sverige inom ramen för u-landsbiståndet redan innan de återvänder till sina hemländer i stället för att de skickas tillbaka, och först därefter låter dem komma i åtnjutande av svenskt bistånd. De skäl som anges för detta förslag är att flyktingarna redan finns i Sverige, vilket medför kostnader för det svenska samhället hos Statens invandrarverk och kommunerna. Ytterligare ett skäl är enligt motionärerna att man kan ifrågasätta om vistelsen i Sverige med den psykosociala situation flyktingskapet innebär gör individerna rustade att bidra till återuppbyggandet den dag de återvänder.
Utskottet
Befolkningsutvecklingen är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor. Tillgängliga prognoser visar i dag på att världens befolkning redan vid sekelskiftet kommer att uppgå till drygt 6 miljarder. Fortsatt snabb ökning av världens befolkning får allvarliga följder på många områden. Miljöförstöring, okontrollerad urbanisering, tilltagande migration liksom det starkt ökande trycket på hälso- och sjukvården samt utbildningen kan nämnas som de mest akuta problemområdena. Om fattigdomen i världen framgångsrikt skall kunna bekämpas och en hållbar utveckling säkras är det nödvändigt att ökningen av världens befolkning inte fortsätter i samma takt som hittills.
Befolkningsfrågan står i centrum för flera internationella konferenser. Vid FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling som ägde rum i Kairo 1994 lades fast att befolkningsfrågorna skall ses som en helhet och att utgångspunkten är individens behov och miljö. "Insatserna görs i deras egen rätt och inte primärt för att påverka folkmängden." Vid FN:s sociala toppmöte som har ägt rum i Köpenhamn i mars 1995 behandlades frågor rörande fattigdom, sysselsättning och social säkerhet liksom även frågan om barn och deras rätt till utveckling.
FN:s världskvinnokonferens i Peking hösten 1995 har bl.a. till syfte att skapa ett förnyat politiskt åtagande för att de åtgärder som togs upp i slutdokumentet för FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985 skall kunna genomföras före år 2000. Pekingkonferensen kommer att ägnas följande två huvudfrågor. En utvärdering av i vilken utsträckning de framåtsyftande strategierna har genomförts på nationell, regional och internationell nivå samt antagande av en handlingsplan.
Sverige ger ett omfattande bistånd till insatser på befolkningsområdet såväl genom multilaterala organisationer som genom det bilaterala stödet via SIDA. Bland de områden som prioriteras i SIDA:s arbete och som fortsättningsvis kommer att ägnas särskild uppmärksamhet märks befolkningsutvecklingen i världen, kvinnornas situation i u-länder och deras roll i utvecklingssamarbetet samt en miljömässigt hållbar utveckling, bl.a. inom ramen för uppföljningen av den s.k. Agenda 21.
Satsning på flickors och unga kvinnors utbildning är, framhålls i propositionen, en av de bästa investeringar som ett land kan göra. Såväl inom det multilaterala biståndet via Världsbanken som i det svenska bilaterala biståndet har det skett en utveckling mot alltfler utbildningsinsatser riktade främst till kvinnor och flickor.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen anser att utbildningsinsatser i ökande utsträckning skall inriktas på verksamheter som samarbetslandet på sikt kan driva utan omfattande utländskt stöd. Enligt propositionen utgår alltmer av stödet som sektorsstöd i stället för som projekt: ett fungerande skolväsende sätts i centrum. I det svenska utvecklingssamarbetet är insatser på utbildnings- och hälsoområdena en förutsättning för att våra insatser på andra områden skall leda till en långsiktig och stabil utveckling i samarbetsländerna, framhåller regeringen.
Detta synsätt liksom de satsningar som görs inom utbildnings- och hälsovård ligger väl i linje med de synpunkter och förslag som förs fram i motionerna U203 (m) yrkande 8, U206 (kds) yrkande 14, U209 (fp) yrkande 8, U213 (m) yrkande 1 och U220 (fp) yrkande 4. Utskottet finner sålunda att motionerna i nämnda delar är besvarade.
Frågor som rör barnens rättigheter har utskottet behandlat vid flera tillfällen tidigare både i biståndssammanhang och i samband med motionsförslag om mänskliga rättigheter. Utskottet har därvid bl.a. framhållit den pådrivande roll som Sverige har spelat då det gäller FN:s barnkommittés verksamhet. De initiativ som tagits inom FN efter barnkonventionens tillkomst vad gäller förverkligandet av de rättigheter som återfinns i konventionen har huvudsakligen emanerat från Sverige som också aktivt verkar för att genomförandet av barnkonventionen granskas. Med hänsyn bl.a. härtill utgår utskottet från att regeringen i biståndsdialogen med programländerna även tar upp de förslag som FN:s barnkommitté har lagt fram.
Med anledning av motionsförslag om att projekt som kommer barnen till del skall prioriteras i biståndsbudgeten vill utskottet erinra om att Sveriges bistånd i hög grad är inriktat på primärhälsovård, familjeplanering, nutrition, vatten och sanitet samt primärskolor och andra utbildningsinsatser. Detta är insatser som i stor utsträckning har barnen som målgrupp. Sverige är den största bidragsgivaren till FN:s barnfond Unicef och finansierar drygt 18 % av fondens basbudget. Förutom basbudgetstödet lämnas bidrag till Unicef från det bilaterala stödet via SIDA. För budgetåret 1993/94 uppgick stödet till Unicef till totalt 883 miljoner kronor.
Unicef har bl.a. stött ett åttiotal utvecklingsländer med att ta fram nationella handlingsplaner i syfte att tillvarata barnens rätt i samhället. Av årsredovisningen av "Svenskt bistånd 1993/94" framgår att en viktig uppgift för organisationen är att finna nya vägar för att tillgängliga resurser skall komma nödlidande barn i hela världen till godo. Ett arbetssätt är, sägs det, att föra fram enkla och billiga metoder för att radikalt minska dödligheten i diarréer och barnsjukdomar, såsom mässling. En annan metod är att komplettera de långsiktiga insatserna med målrelaterade kampanjer. Insatser för barn i särskilt svåra omständigheter -- barn i väpnade konflikter, barn som utsätts för övergrepp och gatubarn -- är en växande verksamhet.
Utskottet delar motionärernas åsikt att det är angeläget att barnens situation och behov uppmärksammas i utvecklingssamarbetet. Så sker också i stor utsträckning. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen avser att i det svenska utvecklingssamarbetet prioritera insatser på utbildnings- och hälsoområdena. Sådana kommer i stor utsträckning barn och ungdomar till godo. Utskottet anser därmed motion U226 (v, s, c, fp, mp, kds) yrkandena 2 och 3 besvarad.
Med anledning av förslaget i motion U213 (m) om att regeringen skall ta initiativ till samråd med olika aktörer i syfte att avskaffa barnarbete vill utskottet anföra följande.
Förslag med samma syfte som det här aktuella har utskottet behandlat vid två tillfällen under våren 1994 (1993/94:UU15 och UU26). Utskottet konstaterade därvid att barnarbete är ett fattigdomsproblem som förekommer i stora delar av världen. Flera stater har i sina nationella lagar en reglering av barnarbete och mer eller mindre långtgående förbud mot utnyttjande av minderåriga i vissa typer av arbetet. Efterlevnaden är emellertid dålig. För att på sikt komma till rätta med förekomsten av barnarbete måste en inkomstgenererande verksamhet knytas ihop med utbildningsinsatser. Med hänsyn till vikten av att barn och ungdomar -- såväl flickor som pojkar -- får möjligheter till en ordnad skolgång noterar utskottet därför med tillfredsställelse att Unicef stödjer projekt i en rad länder där fattiga barn får både möjlighet att utföra ett arbete under kontrollerade former och delta i organiserad skolgång.
Vidare framhöll utskottet att det finns anledning att försöka skapa opinion mot barnarbete, men att Sveriges möjligheter kan synas begränsade. Utskottet menade att det fanns anledning för Sverige att aktualisera frågan om barnarbete vid de förestående konferenserna i Köpenhamn och Peking. Det bör då också vara möjligt att ta till vara de erfarenheter som den internationella fackliga rörelsen har av åtgärder mot barnarbete. Utskottet utgick från att regeringen utnyttjar de möjligheter som erbjuds för att stävja missbruk av barnarbetskraft, bl.a. genom att diskutera frågan med näringslivet.
Utskottet vidhåller denna sin uppfattning.
Motion U213 (m) yrkande 2 är därmed besvarad.
Med anledning av förslaget i motion U231 (v) om att Sverige skall ta initiativ för att förbättra situationen för migrerande arbetare, speciellt då unga kvinnor, utgår utskottet från att regeringen på det sätt den finner lämpligt kommer att verka för att brott mot de fackliga rättigheterna påtalas och för att arbetsrättens regler över huvud taget respekteras. Motion U231 (v) yrkande 19 anses därmed besvarad.
Förslaget i motion U227 (v, s) går ut på att funktionshindrade i utvecklingsländerna skall ges ökat stöd. I propositionen redovisas att handikappfrågorna länge varit lågprioriterade inom FN-systemet. Regeringen anser att handikappfrågorna bör ges ökad uppmärksamhet inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen i december 1994 anslagit 250 000 dollar för att UNDP:s interregionala handikapprogram skulle kunna fortsätta sitt arbete. Utan detta tillskott hade programmet måst läggas ned. Regeringen har vidare lämnat ekonomiskt stöd till det arbete inom FN med att utarbeta internationella regler. Standard rules, om funktionshindrades rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa regler är antagna av FN, och Sverige ger ekonomiskt stöd till övervakning och uppföljning av dessa regler.
Av SIDA:s anslagsframställning framgår bl.a. att SIDA inom ramen för anslagsposten Särskilda program avser att utveckla metoder för att förebygga funktionsnedsättningar och erbjuda rehabilitering till personer med funktionshinder. En viktig uppgift är enligt SIDA att sprida information och kunskaper om möjligheterna att rehabilitera handikappade samt att därvid utöva påverkan för att förändra attityder hos ansvariga i u-länder.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa upp handikappfrågorna vid det sociala toppmötet i Köpenhamn. Med det anförda finner utskottet motion U227 (v, s) besvarad.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion Sf611 om att viss utbildning av flyktingar i Sverige skall bekostas med medel från biståndsanslagen.
Med anledning av motionsförslaget vill utskottet erinra om att utskottet våren 1994 behandlade frågan om utbildning av bosniska flyktingar i Sverige. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:UU21 redovisade utskottet de förslag som en för UD och Utbildningsdepartementet gemensam arbetsgrupp lagt fram. Arbetsgruppen hade undersökt möjligheterna för att bosniska flyktingar i Sverige skulle kunna bidra vid ett återuppbyggande av Bosnien/Hercegovina. Utskottet anförde bl.a. följande.
Åtgärder som nämns i arbetsgruppens rapport, för att möjliggöra för bosniska flyktingar att delta i återuppbyggnadsarbetet är att inventera vilka vuxenutbildningar i Sverige som är lämpade utifrån ett "återvändarperspektiv", att ta fram speciella arbetsmarknadspolitiska program, att stimulera olika sammanslutningar (branschorganisationer, fackföreningar m.fl.) att överföra relevanta kunskaper samt att stödja föreningar i Sverige som kan få en roll inom ramen för återuppbyggnads- och återvandringsprogram.
Utskottet utgår från att verksamhet av detta slag kommer att ske i betydande omfattning och att den skall kunna avse flyktingar och invandrare från olika delar av det f.d. Jugoslavien.
Vad avser det här aktuella motionsförslaget utgår utskottet från att liksom fallet var med flyktingarna från det f.d. Jugoslavien möjligheterna till utbildning i Sverige för att underlätta och främja återvandring undersöks.
Som utskottet understrukit i det föregående är det överordnade målet för det svenska utvecklingssamarbetet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. De resurser härför som det svenska samhället ställer till förfogande för olika åtgärder bör i huvudsak användas inom de länder och regioner med vilka Sverige samarbetar. Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion Sf 611 (kds) yrkande 18 besvarad.
Kvinnor, utveckling och jämställdhet
Motionerna
Kvinnornas roll i biståndet behandlas i flera motioner. I motion U206 (kds) erinras om de svåra förhållanden under vilka flertalet kvinnor i utvecklingsländerna lever. Motionärerna hävdar att Sverige i ökad utsträckning måste uppmärksamma dessa förhållanden i kontakterna med samarbetsländerna. Stöd och utbildning för kvinnor leder till förbättrade föhållanden på en rad områden bl.a. livsmedelsproduktion, hygien, hälsa. Kvinnorna har en nyckelroll när det gäller att höja de fattigaste ländernas levnadsnivå, säger motionärerna (yrkande 11).
Enligt motion U209(fp) yrkande 9 måste arbetet med att integrera kvinnofrågor i biståndet intensifieras. Detta kanske genom direkt kvinnoinriktade insatser i programländerna samt genom kvinnors ökande deltagande i planering, genomförande och utvärdering av enskilda biståndsinsatser. Ett s.k. genderperspektiv måste anläggas på det svenska biståndet i en helt annan utsträckning än vad hittills varit fallet.
Synpunkter och förslag som överensstämmer med vad som anförs i motion U209 framförs även i yrkande 15 i motion A802 från Folkpartiet. Motionärerna framhåller där att biståndet inte får medverka till att konservera könsdiskriminering.
I motion U220 (fp) framhålls att alla kvinnor måste få makt och vinna respekt för sina självklara krav att bestämma över sin framtid, sin hälsa och att bedöma sina förutsättningar att ta ansvar för sina barn (yrkande 1). Motionären anser även att arbetet med att integrera kvinnofrågor i biståndet måste intensifieras. En ambition bör vara att varje biståndsinsats föregås av en konsekvensanalys beträffande kvinnornas levnads-och försörjningsvillkor(yrkande 5).
Även i motionerna U232 (c) yrkande 10 och U233 (mp) yrkande 10 uppmärksammas kvinnornas situation, och motionärerna vill att insatser särskilt riktade till kvinnor skall prioriteras i det svenska biståndet.
I motion U202 (m) erinras om att i många länder tillåts inte kvinnor att äga jord, inneha bankkonton, underteckna kontrakt eller över huvud delta i den formella beslutsprocessen. Motionärerna vill att Sverige i beståndsarbetet skall arbeta för att undanröja hindren för kvinnlig företagsamhet i u-länderna.
Utskottet
Kvinnans roll och betydelse för att få till stånd en varaktig och miljömässigt hållbar utveckling i u-länderna har poängterats vid FN-konferenserna för miljö och utveckling år 1992, världskonferensen om de mänskliga rättigheterna år 1993 och 1994 års konferens om befolkning och utveckling.
Vid befolkningskonferensen slogs fast att en stärkt ställning för kvinnorna och ökad utbildning är viktiga faktorer för att minska befolkningstillväxten. Befolkningskonferensen rekommenderade en rad insatser för att stärka kvinnors inflytande och status. Stor vikt lades vid individens valfrihet och avsaknaden av tvång. Av stor betydelse för det fortsatta arbetet på att förbättra kvinnans situation är FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn i mars 1995 och FN:s världskvinnokonferens som skall hållas i Peking år 1995. Vid FN:s sociala toppmöte har den svenska regeringen bland olika prioriterade områden valt att särskilt verka för jämställdhet mellan män och kvinnor som en viktig punkt.
Vid kvinnokonferensen avser Sverige att verka för ett förnyat och förstärkt politiskt åtagande om kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen.
Som framhålls i flera motioner finns det strukturella, kulturella, ekonomiska och religiösa faktorer som hindrar kvinnor i många u-länder från att ta del av och bidra till ekonomisk tillväxt. För att stärka kvinnornas ställning i samhället krävs ofta betydande attitydförändringar och en omprövning av urgamla sedvänjor.
Sverige är ett av de länder som varit pådrivande för att i olika sammanhang stärka kvinnans ställning. Detta har skett inte bara i det svenska biståndsarbetet utan även internationellt. Så t.ex. har Sverige varit aktivt för att Världsbanken och de regionala bankerna skall uppmärksamma vikten av att ta till vara och stärka kvinnans situation i u-världen. Inom Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna har i dag en strategi utarbetats som innebär att de sociala aspekterna och speciellt då kvinnoaspekterna beaktas. Världsbanken har gett en av sina vice-presidenter policyansvaret för kvinnofrågorna. Den internationella jordbruksfonden (IFAD), vars verksamhet är speciellt inriktad på småbrukare i de fattigaste utvecklingsländerna, har under de senaste tio åren ägnat uppmärksamhet åt kvinnans situation och utvecklingsmöjligheter. Enligt vad utskottet inhämtat verkar Sverige aktivt inom organisationen för att tillvarata de fattiga landsbygdskvinnornas intressen.
Inom det svenska utvecklingssamarbetet ges stöd riktat till kvinnliga företagare samt till utbildnings- och hälsoinsatser för kvinnor.
Sverige är också ett av de länder som har kommit längst med att integrera ett jämställdhetstänkande i utvecklingssamarbetet. SIDA avser att i arbetet på att utveckla jämställdhetsaspekten i biståndet lägga tonvikten alltmer på ämnes- och landspecifik utbildning samt utveckling av regionala resursbaser.
Regeringen anser att det könsrelaterade perspektivet skall genomsyra hela biståndet från hälso-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsstöd till infrastruktur och makroekonomiskt stöd. I dialogen med mottagarländerna bör kvinnans ställning lyftas fram som en viktig och central förutsättning för hållbar utveckling.
Till krav som syftar till att förbättra kvinnors ställning och levnadsvillkor hör rätten till säker och legal abort. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (bet. 1993/94:UU3, UU15) understrukit att människor måste ha tillgång till en kvalitativt fullgod service för reproduktiv hälsa, inkl. familjeplanering och rätt till säker och legal abort. Det är också viktigt, sade utskottet, att informera om skadeverkningar av osäkra och illegala abortmetoder.
Regeringen aviserar att den under år 1995 skall utarbeta en politik som utgår från både kvinnors och mäns perspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet och en strategi för hur denna politik skall genomföras. Utskottet noterar också med tillfredsställelse att regeringen har tillkallat en särskild utredare för att utarbeta förslag om hur jämställdhet mellan kvinnor och män bör uttryckas i de biståndspolitiska målen, eventuellt genom att ett särskilt biståndsmål upprättas.
Med det ovan anförda anser utskottet motionerna U202 (m), U206 (kds) yrkande 11, U209 (fp) yrkande 9, U220 (fp) yrkandena 1, 2 och 5, U232 (c) yrkande 10, U233 (mp) yrkande 10 och A802 yrkande 15 besvarade med vad utskottet anfört.
Enligt motion U220 (fp) bör i biståndsverksamheten även ingå information till ungdomar och kvinnor om preventivmedel. Motionären anser också att det är angeläget att preventivmedel finns att tillgå. Liknande synpunkter förs fram i motion U206 (kds), dock utan något formellt yrkande.
Vid behandlingen våren 1993 av motionsyrkanden med i huvudsak samma syfte som det här aktuella hänvisade utskottet (1993/94:UU15, s. 62) till pågående förberedelsearbete inför FN-konferenserna om befolkning och sociala frågor samt kvinnokonferensen och utgick från att Sverige såväl i förberedelsearbetet som vid konferenserna aktivt kommer att betona vikten av olika familjeplaneringsåtgärder, bl.a. tillgängligheten av preventivmedel.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion U220 yrkande 3 är besvarad.
Hållbar utveckling
Motionerna
I motion U206 (kds) påpekas att förutsättningarna för att hushålla med naturresurser är sämre i flertalet u-länder än i industriländerna. Expertis, institutioner och lagstiftning saknas ofta på miljöområdet. Motionärerna anför att Sverige måste stödja u-ländernas arbete på att förbättra livsvillkoren för den fattiga majoriteten. Om så inte sker riskeras en gradvis nedbrytning av naturresursbasen (yrkande 13).
En rad synpunkter och förslag på hur miljömålet i biståndet skall kunna uppnås läggs fram i motion U209 (fp) yrkande 14. Motionärerna som utgår från rapporten Hållbart bistånd hävdar att stöd till kapacitetsuppbyggnad är ett mycket viktigt område i varje program för hållbar utveckling. Det innebär stöd till utvecklandet av miljölagstiftning, till institutioner för policyutveckling, övervakning och kontroll. Andra viktiga områden omfattar forskning och utbildning samt stöd till folkrörelsearbete.
Strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling måste ligga till grund för all biståndsverksamhet, sägs i motion U232 (c). Motionärerna anser att insatser för att rädda jordens förmåga att försörja människor måste ha högsta prioritet. Det gäller bl.a. att stoppa ökenutbredningen, hejda skogsskövlingen och att främja ekologiskt hållbara jordbruksmetoder (yrkande 8).
I motion U233 (mp) föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall föregå beslut om bistånd samt beslut om kreditgivning (yrkandena 4 och 5). Motionärerna föreslår också att sociala konsekvensanalyser skall föregå beslut om bistånd (yrkande 6). De anser att speciellt stöd bör riktas till decentraliserade jordbruk och skogsbruk i småskalig form (yrkande 7). Vidare påpekar motionärerna att vattensituationen i världen koninuerligt försämras och att vattenreservoarerna minskar. De föreslår att projekt för hållbar vattenförsörjning skall prioriteras (yrkande 8).
I motion Jo664 yrkande 4 framhåller Vänsterpartiet att Sverige måste driva på det internationella miljöarbetet. Motionärerna anför att problemen med koldioxidutsläppen liksom freonfrågan måste lösas internationellt. Det är enligt motionen avgörande att svenskt agerande främjar miljöhänsynen i tredje världens länder.
Utskottet
I flera motioner framförs synpunkter och förslag om olika biståndsinsatser för att tillgodose miljöaspekter i det svenska biståndet. Det råder en allmän samstämmighet om att dagens utveckling såväl i u-länderna som i i-länderna inte är långsiktigt hållbar. Det är nödvändigt att förändra miljöbelastande livsmönster och att finna former för en hållbar utveckling.
Den deklaration om miljö och utveckling som antogs vid FN:s konferens i Rio (UNCED) och det då antagna handlingsprogrammet Agenda 21 är vägledande för Sveriges insatser på miljöområdet. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att verka för att omforma det svenska och det internationella biståndet så att hållbar utveckling främjas. Biståndet måste koncentreras till insatser som initierar och påskyndar positiva processer, där inhemska resurser inte räcker till. Som särskilt viktiga områden nämns bl.a. stärkande av kvinnans ställning, nya metoder för ett hållbart jordbruk och långsiktigt säker vattentillgång samt fungerande marknader.
Som ett led i uppföljningen av UNCED tillsatte den dåvarande regeringen en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till hur UNCED-besluten skall kunna integreras i det svenska utvecklingssamarbetet. Gruppen har i rapporten Hållbart bistånd -- det svenska biståndet efter UNCED (Ds 1994:132) presenterat en rad förslag och rekommendationer. Gruppen anser att en mer sammanhållen svensk utrikespolitik på bistånds- och miljöområdena behövs -- inom ramen för en vidgad säkerhetspolitik.
Vidare rekommenderar gruppen att de principer för hållbar utveckling som ingår i Riodeklarationen konsekvent skall beaktas i det svenska biståndet, framför allt försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren betalar och principen om användning av miljökonsekvensbedömningar.
Särskilda miljödiskussioner med mottagarländerna bilateralt och regionalt bör initieras.
I rapporten anges följande sektorer som särskilt kritiska och väsentliga för ett svenskt bistånd för en hållbar utveckling, nämligen vattentillgång/användning, hållbart jordbruk, marinmiljö/kustområdet, stadsförvaltning/urbanisering, energi/transporter. Förslag till insatser på samtliga dessa områden läggs fram. Gruppen anser också att satsningarna på miljöekonomi inom biståndet bör öka liksom även stödet till enskilda organisationer i mottagarländerna som arbetar med miljöfrågor och hållbar utveckling.
Beträffande det multilaterala samarbetet framhåller gruppen att Världsbankens under senare år utvecklade policy för hållbar utveckling är väl avvägd. Sverige rekommenderas därför att aktivt verka för genomslag för denna politik i bankens hela verksamhet med särskild tonvikt på genomförandet på fältet. Det påpekas att på projektnivå är sedan länge miljökonsekvensbedömningar en etablerad praxis inom banken. Rapporten som presenterades i november 1994 bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen aviserar att den kommer att återkomma till riksdagen beträffande det framtida utvecklingssamarbetet inom miljöområdet.
Utskottet konstaterar att flertalet av de förslag och synpunkter som förs fram i de här aktuella motionerna behandlas i rapporten. Utskottet vill också erinra om att regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Även sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt bör enligt motion U233 (mp) yrkande 6 föregå beslut om bistånd. Med anledning av detta förslag vill utskottet framhålla att i slutdokumentet från det sociala toppmötet i Köpenhamn, till vilket Sverige anslutit sig, ingår bland de tio huvudpunkterna bl.a. följande åtaganden. Den ekonomiska, politiska, sociala och kulturella miljön skall främja människors sociala utveckling. Vidare åtar sig det internationella samhället att förbättra och styra ramen kring internationellt, regionalt och lokalt arbete beträffande frågor om social utveckling i FN:s anda.
I detta sammanhang kan, beträffande det multilaterala utvecklingssamarbetet, nämnas att det inom Världsbanken finns en speciell utvärderingsenhet som kontinuerligt genomför utvärderingar av bankens projekt och program bl.a. ur social synpunkt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motionerna U206 (kds) yrkande 13, U209 (fp) yrkande 14, U232 (c) yrkande 8, U233 (mp) yrkandena 4--8 och Jo664 (v) yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört.
Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet
Sammanfattning av propositionen (s. 60--67)
Under avsnittet effektivitet framhålls i propositionen att kunskapen och insikten om utvecklingssamarbetets förutsättningar och problem onekligen har förbättrats under senare år. Mycket återstår dock. För det första måste insikten om att utvecklingssamarbete är ett långsiktigt samhällsbyggande i en ofta mycket komplex miljö förstärkas. Som en direkt följd fordras, för det andra, tillgång till analyser för att rätt förstå och bedöma dessa skeenden. För det tredje, behövs tillgång till metoder och personell kompetens för att genomföra och löpande följa verksamheten.
Regeringen kommer att verka för en ökad effektivitet i utvecklingssamarbetet, dels i beredning och genomförande av svenska biståndsinsatser, dels i organisationen av den svenska biståndsförvaltningen och dels i samarbetet med andra givare, inom EU och i det multilaterala samarbetet.
Biståndsförvaltningens organisation m.m. En förändring av organisationen av den svenska biståndsförvaltningen föreslås i propositionen. Den nuvarande förvaltningsstrukturen innebär att fyra myndigheter (BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp) och ett aktiebolag (Swedfund International AB) ansvarar för genomförandet av det svenska biståndet. För mottagarländerna och de multilaterala institutionerna har den svenska biståndsorganisationen kommit att framstå som splittrad och otydlig. Bristen har kommit att bli än tydligare inför det svenska EU-medlemskapet.
För att lösa detta problem tillsatte Utrikesdepartementet hösten 1994 en arbetsgrupp med uppgift att föreslå hur en konsoliderad biståndsmyndighet skulle kunna skapas.
På grundval av förslag från arbetsgruppen i vilken ingick bl.a. generaldirektörerna från BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp föreslår regeringen att BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp konsolideras till en ny sammanhållen myndighet. I denna bör också Sandö U-centrum integreras som en separat resultatenhet.
Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att en myndighet som i huvudsak är organiserad enligt arbetsgruppens förslag har goda förutsättningar att uppfylla kraven på effektivitet, flexibilitet och tydlighet.
Myndigheten bör, i enlighet med rådande praxis, själv utforma sin organisation. Det är viktigt att myndigheten får en tydlig identitet utåt, samtidigt som de olika samarbetsinstrument och arbetsformer som i dag präglar de olika myndigheterna bevaras i den nya myndigheten. Myndigheten bör med hänsyn till verksamhetens stora finansiella omfattning ledas av en styrelse. Inom myndigheten bör också finnas en särskild styrelse för forskningsfrågor som inom vissa ramar får beslutsrätt vad gäller forskningsbiståndet. Fältorganisationen bör vara flexibel och säkerställa att myndigheten kan utföra de uppgifter som ålagts den. Ett samlat svenskt agerande i samarbetsländerna säkerställs genom de integrerade biståndsambassaderna.
Samtidigt som Sandö U-centrum härmed upphör som självständig myndighet kan verksamheten drivas vidare med samma inriktning som i dag, men med en närmare knytning till den övriga biståndsförvaltningen.
I propositionen anges att regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppdrag att förbereda -- och efter bemyndigande av riksdagen -- genomföra omorganisationen. Denna kommitté som tillkallades den 19 januari 1995 skall bl.a. utarbeta en organisationsplan för myndigheten och lämna förslag till namn på myndigheten. Kommittén skall också vidta de administrativa och verksamhetsanknutna åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 juli 1995.
EU:s internationella utvecklingssamarbete
Medlemskapet i EU ger tillgång till en ny och mycket viktig samarbetsform i det svenska utvecklingssamarbetet. Det ger Sverige möjlighet att delta i och direkt påverka inriktningen av ett bistånd som till sin volym är mer än dubbelt så stort som den svenska biståndsbudgeten, som når över hundra länder och som täcker ett stort antal samarbetsområden.
Genom Maastrichtavtalet har en traktatsmässig grund lagts för EU:s internationella utvecklingssamarbete. I avtalet slås fast att fattigdomsbekämpning skall stå i centrum för samarbetet och att detta skall bidra till:
varaktig ekonomisk och social utveckling i u-länderna, särskilt i de fattigaste av dessa,
harmonisk och successiv integration av u-länderna i världsekonomin,
utveckling och konsolidering av demokrati, rättsstat samt respekt för mänskliga rättigheter,
Dessa mål stämmer väl överens med de svenska biståndspolitiska målen.
De grundläggande principerna för EU:s utvecklingssamarbete är att det gemensamma biståndet skall komplettera medlemsländernas nationella biståndsinsatser. Komplementaritet, konsistens och samordning skall genomsyra gemenskapens politik gentemot tredje världen.
Genom Maastrichtavtalet läggs också en grund för en aktiv samordning av medlemsländernas bistånd.
Maastrichtfördraget väntas inte leda till att en större andel av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras genom kommissionen. Subsidiaritetsprincipen gäller också inom biståndsområdet.
EU:s bistånd inkluderar såväl finansiellt som tekniskt bistånd, katastrofbistånd, strukturanpassningsstöd och forskningsbistånd samt stöd till enskilda organisationer. Det utgår i allt högre grad som sektors- eller programstöd efter att ha varit starkt projektinriktat. Livsmedelsbiståndet som tidigare utgjorde en dominerande del av biståndet och huvudsakligen bestod av livsmedelsöverskott har relativt sett minskat i betydelse.
Mänskliga rättigheter och demokrati, krav på att mottagarlandet för en ansvarsfull ekonomisk politik samt miljöfrågor, kvinnofrågor och näringslivsfrågor betonas allt mer i EU-biståndet. Effektivitetsfrågor har i EU-biståndet, liksom i det svenska biståndet, fått ökad betydelse.
EU:s bistånd fördelar sig på mer än 100 mottagarländer. Tyngdpunkten ligger på Afrika söder om Sahara. År 1992 gick ca 70 % av EU-biståndet till dessa länder. Listan över EU:s 25 största mottagarländer upptar elva länder som är huvudmottagarländer också av svenskt bistånd.
Regeringen avser att särskilt prioritera följande frågor
kvalitets- och effektivitetsfrågor i biståndet,
fortsatt utveckling av en långsiktig fattigdomsstrategi,
förstärkt integrering av miljö, respektive jämställdhetsaspekter,
utveckling av former för att bidra till demokratisering, en fungerande rättsstat samt respekt för mänskliga rättigheter,
utveckling av former för stöd till en ekonomisk-politiskt stabil utveckling inkl. stöd till strukturanpassningsprogram och ekonomisk-politisk dialog,
effektivare samordning och hantering av katastrof- och konfliktförebyggande insatser,
ökad inriktning på utveckling av mänskliga resurser, inkl. hälso- och utbildningsstöd, insatser för handikappade samt insatser på befolkningsområdet,
utveckling av ett starkare samband mellan katastrof- och livsmedelsbistånd samt långsiktigt utvecklingssamarbete.
Globalt samarbete genom multilaterala institutioner
I propositionen erinras om att Sverige ofta i samarbete med övriga nordiska länder aktivt verkat för en utformning av de internationella organisationerna.
Viktiga bidrag har lämnats inom ramen för Nordiska FN-projektet för att stärka och effektivisera FN:s verksamhet på utvecklings- och katastrofområdena. Flera av de nordiska reformförslagen har redan lett till genomgripande förändringar i medlemsländernas styrning av arbetet i bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP och i FN:s barnfond, Unicef. Även på katastrofområdet har Sverige drivit fram organisatoriska förändringar, så att FN snabbare och mer koordinerat skall kunna gripa sig an det växande antalet katastrofer.
Norden är också representerad i en s.k. Task Force som gör en översyn av de multilaterala utvecklingsbankernas roll på uppdrag av Utvecklingskommittén, som är Världsbankens och Internationella valutafondens gemensamma policyorgan.
Den nordiska samsynen i utvecklingsfrågor och ett målmedvetet agerande har också spelat en viktig roll för att förändra Världsbankens verksamhet. Den framtidsdagordning, som banken presenterade vid sitt 50-årsjubileum under hösten 1994, lägger fast fattigdomsbekämpning och ökad levnadsstandard genom hållbar tillväxt och satsningar på mänskliga resurser som central målsättning. När det gäller effektiviteten i de internationella organisationernas verksamhet kan enligt propositionen några mer generella riktlinjer formuleras. Det gäller bl.a. selektivitet och fokus på organisationens komparativa fördelar, partnerskap med andra multi- och bilaterala organisationer liksom med frivilligorganisationer och näringslivet, resultatorientering med klar koppling mellan analytiska, normativa och operativa aspekter, flexibilitet och förändringsbenägenhet i förhållande till omvärldsförändringar, kostnadseffektivitet i den administrativa och operativa verksamheten, en öppnare redovisning av förvaltning av resurser.
Ökade krav måste emellertid inte bara ställas på varje enskild organisation. I växande utsträckning inriktas reformsträvanden på bredare systemfrågor.
Vidare uttalas att en systemfråga av avgörande betydelse är marginaliseringen av FN:s långsiktiga utvecklingarbete. I accelererande takt har främst Världsbanken tagit över uppgifter från många FN-organisationer.
Den svenska biståndsförvaltningens organisation
Motionerna
I Moderata samlingspartiets partimotion U203 anförs inledningsvis att ledningen av svenskt u-landsbistånd skall ligga hos riksdagen. Vidare anför motionärerna att mål och medel för biståndet fastställs av riksdagen. Målet skall utformas så att effekterna är mätbara och därmed resultatet möjligt att utvärdera (yrkande 2). Motionärerna anser att upphandling av biståndsprojekt skall ske på lika villkor mellan enskilda organisationer, företag och offentliga organ i och utanför Sverige. Statlig egenregiverksamhet ute på fältet skall ske endast efter konkurrensupphandling (yrkande 16).
Regeringens förslag till ny organisation avvisas i motionerna U203 (m) yrkande 13, U206 (kds) yrkande 6 och U311 (m) yrkande 5.
Enligt motion U203 (m) bör biståndsorganisationen ha en effektivitetsstimulerande struktur samt vara flexibel. Motionärerna anför att förslaget om sammanhållen biståndsorganisation måste motverkas om inte svenskt bistånd helt skall förstelna. På sikt bör Sverige successivt övergå till en beställar/utförarmodell. Vidare föreslår motionärerna att Utrikesdepartementet skall inrikta sig på upphandling och kontroll av biståndet. Utvärdering är av väsentlig betydelse och bör ske genom ett av UD och myndigheterna oberoende utvärderingsorgan. Ambassaderna skall naturligt ansvara för uppföljningen av insatserna på fältet (yrkandena 12 och 14). Enligt motion U311 (m) bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om biståndsadministrationen.
I motion U206 (kds) föreslås en biståndsorganisation bestående av två myndigheter. En myndighet som skall bestå av nuvarande BITS, Swedecorp och SIDA:s strukturbyrå skall ansvara för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Den andra myndigheten till vilken förs övriga delar av SIDA samt SAREC skall ansvara för det långsiktiga sociala samarbetet och forskningssamarbetet. Den föreslagna strukturen skulle enligt motionärerna innebära en förstärkning och koncentration av den svenska biståndskompetensen. För våra samarbetsländer skulle det svenska biståndet och dess organisation bli tydligare.
Enligt motion U209 (fp) finns det en hel del risker med en sammanhållen myndighet. Om den nya myndigheten helt skulle komma att domineras av SIDA skulle ett värdefullt inslag av mångfald i biståndet försvinna, säger motionärerna (yrkande 18).
I motion U311 (m) förordar motionärerna att en sammanhållen enhet för biståndsadministration bör upprättas i södra Afrika. De anser att i ett läge där den allt större delen av biståndet upphandlas kan det också vara en fördel med en administration som ligger nära verksamheten (yrkande 7).
Ansvaret för hanteringen av Världsbanksfrågor tas upp i motionerna U206 (kds) yrkande 4, U230 (v) yrkande 4 och U311 yrkande 6. I den förstnämnda motionen erinras om att ansvaret för världsbanksfrågor år 1988 delades upp mellan Finansdepartementet och Utrikesdepartementet med Finansdepartementet som huvudansvarig. Erfarenheten av denna uppdelning har visat att ett samordnat svenskt agerande i utvecklingspolitiska frågor i Världsbanken har försvårats. Detta talar för säger motionärerna att den övergripande samordningen bör återgå till Utrikesdepartementet.
I motion U230 anförs att skuldfrågorna bör återföras till Utrikesdepartementet och behandlas i samråd med biståndsmyndigheten. Även Världsbanksfrågorna i övrigt bör handläggas av UD. Vidare anser motionärerna att riksdagen inte har någon insyn i hur institutionerna inom Världsbanksgruppen handlar och beslutar. De föreslår därför att en parlamentarisk nämnd skall tillsättas för dessa frågor. Nämnden bör behandla alla viktiga ärenden innan beslut fattas och då speciellt beslut om kapitalpåfyllnad (yrkande 5).
I motion U311 (m) förordar motionärerna att den övergripande samordningen bör ligga inom Utrikesdepartementet (yrkande 6).
Utskottet
I propositionen föreslås en omorganisation av den svenska biståndsförvaltningen. Den hittillsvarande organisationen med fyra fristående myndigheter har enligt propositionen kommit att framstå som splittrad och otydlig för mottagarländerna och de multilaterala institutionerna. Förslaget innebär att de fyra myndigheter -- BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp -- som för närvarande ansvarar för genomförandet av det svenska biståndet förs samman till en myndighet benämnd den nya myndigheten. Till denna skall även knytas Sandö U-centrum som en separat resultatenhet. Avsikten är att den nya myndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 juli 1995.
Förslaget avvisas i motionerna U206 (kds), U209 (fp) och U311 (m).
Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för den föreslagna omorganisationen. Den nya biståndsmyndigheten bör ha goda förutsättningar att uppfylla de krav statsmakterna ställer på effektivitet, flexibilitet och tydlighet. Det är viktigt att myndigheten får en tydlig identitet utåt, samtidigt som de olika samarbetsinstrument och arbetsformer som i dag präglar de olika myndigheterna bevaras i den nya myndigheten. Genom den sammanhållna organisationen bör den nya myndigheten på ett mer flexibelt sätt än vad hittills varit fallet kunna använda olika samarbetsinstrument som exempelsvis gåvobistånd, u-krediter och tekniskt samarbete för att förmedla ett bistånd anpassat efter behoven i skilda länder och situationer.
Utskottet tillstyrker att en ny sammanhållen biståndsmyndighet inrättas och de hittillsvarande myndigheterna BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp läggs ned och inordnas i den nya myndigheten. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna U203 (m) yrkande 13, U206 (kds) yrkande 6 och U311 (m) yrkande 5 avstyrks.
Enligt motion U209 (fp) finns det vissa nackdelar med en sammanhållen organisation på biståndsområdet. Det finns enligt motionärerna viss risk för att mångfalden och flexibiliteten i biståndet försvinner.
Syftet med att skapa en sammanhållen biståndsmyndighet är bl.a. att kompetenser och samarbetsinstrument härigenom skall kunna kombineras på ett flexibelt och effektivt sätt. Utskottet utgår från att de problem som motionärerna pekar på kommer att beaktas i pågående arbete med att utforma en ny myndighetsordning.
Med det anförda finner utskottet motion U209 (fp) yrkande 18 besvarad.
I motion U311 (m) förordas att en särskild enhet för biståndspolitisk administration skall inrättas i södra Afrika. En särskild organisationskommitté har tillkallats för att förbereda och genomföra omorganisationen på biståndsområdet med sikte på att den nya biståndsmyndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1995. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrker utskottet motion U311 (m) yrkande 7.
Enligt motion U203 skall riksdagen besluta att utformningen och ledningen av det svenska u-landsbiståndet skall ligga hos riksdagen och regeringen. Motionärerna anser att riksdagen skall fastställa mål och medel för biståndet samt att Utrikesdepartementet skall inrikta sig på upphandling och kontroll (yrkande 2).
Vidare föreslår motionärerna att biståndets effekter på mottagarlandets utveckling bör utvärderas genom ett av UD och myndigheterna oberoende utvärderingsorgan (yrkande 12). I motionen föreslås därför att ett sådant utvärderingsorgan inrättas (yrkande 14).
Utskottet konstaterar att det är riksdagen och regeringen som fastställer mål och medel för det svenska utvecklingssamarbetet. Av propositionen framgår att en utveckling av systemen för styrning och uppföljning av utvecklingssamarbete pågår både i svenska och i internationella biståndsorgan. Samtliga system har den gemensamma utgångspunkten att styrningen tydligare bör utgå från de resultat verksamheterna uppnår. Regeringen aviserar att den kommer att verka för en ökad effektivitet i utvecklingssamarbetet, dels i beredning och genomförandet av svenska biståndsinsatser, dels i organisationen av den svenska biståndsförvaltningen och dels i samarbetet med andra givare, inom EU och i det multilaterala samarbetet.
Vad avser motionärernas förslag om ett fristående utvärderingsorgan vill utskottet erinra om att kommittén för analys av utvecklingssamarbetet lagt fram förslag om inrättande av en ny fristående analys- och utvärderingsfunktion. På grundval av detta förslag avser regeringen att tillkalla en särskild expertgrupp som skall arbeta i form av en kommitté. I kommittén skall ingå kvalificerad analytisk kompetens från såväl Sverige som utlandet, inkl. från utvecklingsländer. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U203 yrkandena 2, 12, 14 och 16.
I motionerna U206 (kds), U230 (v) och U311 (m) ifrågasätts den gällande ansvarsfördelningen för Världsbanksfrågor mellan Utrikes- och Finansdepartementet. Motionärerna förordar att huvudansvaret för Världsbanksfrågor skall återföras till Utrikesdepartementet.
Enligt gällande departementsförordning (SFS 1994:1676) ansvarar Finansdepartementet för ärenden som gäller "Världsbanksgruppen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement". Utrikesdepartementet ansvarar å sin sida för bankgruppen "såvitt ärenden rör biståndspolitiska aspekter av Världsbankens agerande i IDA-länder och i programländer för svenskt bistånd". UD ansvarar alltså i dag för biståndsfrågorna inom Världsbanksgruppen.
Med anledning av motionsförslagen vill utskottet hänvisa till att det ankommer på regeringen att ta ställning till hur arbetet inom regeringens kansli skall organiseras för att regeringen skall kunna styra landet på ett så effektivt sätt som möjligt. Varje regering bör -- inom de ekonomiska ramar som riksdagen fastställer -- få fördela arbetet mellan sina medlemmar och mellan olika delar av regeringskansliet med hänsyn till den parlamentariska situationen, regeringens sammansättning, olika ärendegruppers samband och betydelse osv. Dessa frågor tillhör alltså exklusivt regeringens kompetensområde (Regeringsformen 7 kap. 1 §).
I detta sammanhang kan nämnas att frågan om ansvarsfördelningen mellan Finansdepartementet och Utrikesdepartementet berördes i en interpellationsdebatt den 17 februari om Bretton Woods-institutionerna (prot. 1994/95:62) Finansministern anförde bl.a. att det kan tyckas som att man nedvärderar eller underskattar biståndsdimensionen i dessa frågor genom att ha dem liggande hos Finansdepartementet. Så är inte fallet. Vidare framhöll finansministern att "vi i regeringskansliet har en gemensam beredning. Det finns ett gemensamt, kollektivt ansvar. Det sker icke någon beredning av frågor som rör Världsbanken i de här dimensionerna utan att UD är med. Det är självklart. Det är en ordning som har visat sig fungera bra. Dessutom är Sverige inte ensamt om den. Det är den vanliga ordningen i världen."
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att i ärenden rörande Världsbanken biståndsdimensionen beaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna U206 (kds) yrkande 4, U230 (v) yrkande 4 och U311 (m) yrkande 6.
EU:s internationella utvecklingssamarbete
Motionerna
Enligt motion U209 yrkande 13 bör Sverige verka för att medlemsländerna fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7 prcent av BNI skall avsättas till bistånd.
I motion U219 (v) föreslås att Sverige och EU skall verka för att de internationella valutaorganen skall ge Angola tillgång till kredit (yrkande 2). Vidare anser motionärerna att Sverige i EU och FN skall verka för aktivt stöd till återuppbyggnaden i Angola (yrkande 4).
Loméavtalet behandlas i motion U221 (mp). Motionärerna förordar att Sverige skall markera att vi i de meningsmotsättningar som föreligger mellan EU och ACP-länderna kommer att stödja ACP-länderna.
Enligt motion U226(v) yrkande 4 bör Sverige verka för att i EU:s biståndsbudget medel avsätts för projekt som kommer barnen till del.
Enligt motion U231(v) bör EU:s kompetens i enlighet med subsidiaritetsprincipen begränsas till sådant som bättre kan genomföras internationellt än nationellt. Något särskilt EU-bistånd behövs inte utan innebär endast en uppsplittring av resurserna, säger motionärerna (yrkande 5).
I samma motion anförs att Sverige som inte har ett kolonialt förflutet måste verka för en fullständig avkolonisering av EU:s relationer med tredje världen. När det nuvarande Loméavtalet löper ut år 1999 skall inget nytt tecknas. Alla u-länder skall behandla lika (yrkande 6). Motionärerna tar även upp EU:s jordbrukspolitik (yrkande 7).
I motion U232 (c) anförs att det är viktigt att Sveriges agerande blir en integrerad del av vår biståndspolitik. Vi bör aktivt verka för att åstadkomma en bättre samordning av medlemsländernas bilaterala bistånd.
I motion U233 (mp) yrkande 11 anförs med hänvisning till vad som redovisas i propositionen om svenskt agerande i EU att det är Miljöpartiets förhoppning att Sverige lyckas med att bibehålla sin självständighet och handlingsfrihet även när EU:s politik är mer restriktiv.
I motion K224(kds) yrkande 31 påpekas att EU:s biståndspolitik i flera avseenden följer samma principer som den svenska. Det finns således, säger motionärerna, stora möjligheter att från svensk sida påverka EU:s biståndspolitik så att biståndet ges enligt samma kriterier som det svenska. Motionärerna framhåller särskilt att biståndet bör främja mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi och effektivitet. Vidare anför de att Sverige måste använda sig av sitt kunnande för att förbättra EU:s biståndsverksamhet. Motionärerna förordar att Sverige skall söka förmå EU:s medlemsländer att ge utvecklingsländerna en definitiv och snar skuldsanering (yrkande 32).
I motionen behandlas även EU:s jordbrukspolitik. Motionärerna menar att Sverige inom EU måste verka för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas på så sätt att den inte hämmar u-ländernas export av livsmedel och jordbruksvaror.
I motion U231 (v) hävdas att EU-subsidierna för med sig att inhemska jordbruksprodukter blir utkonkurrerade. Sverige bör inom EU verka för att u-länderna blir självförsörjande med livsmedel och att EU:s dumpning av överskottlivsmedel till u-länder stoppas. Motionärerna förordar att EU skall bli ledande i att värna u-ländernas rätt till en ren miljö.
Utskottet
EU:s bistånd finansieras dels över den reguljära budgeten, dels genom särskilda bidrag till den europeiska utvecklingsfonden (EDF). Från den senare finansieras det bistånd som utgår inom ramen för Lomékonventionen. Volymmässigt svarar det gemensamma EU-biståndet för 12--14 % av EU-staternas samlade bistånd. Ca 60 % av EG-biståndet utgår inom ramen för Lomékonventionen till de 70 s.k. ACP-länderna (African, Caribean, Pacific). Drygt 50 % av biståndet under konventionen landprogrammeras. 20 % av EU:s biståndsbudget används för livsmedelsbistånd. Även insatser i Asien, Latinamerika samt icke-medlemsländer i Medelhavsområdet finansieras från EU:s reguljära budget.
EU:s biståndssamarbete har traktatfästs genom Maastrichtfördraget. Härigenom har förutsättningar skapats dels för ett fördjupat samarbete på den nationella nivån medlemsstaterna emellan, dels för en ökad roll för EU vad gäller samordningen av biståndet. Däremot förväntas det inte resultera i att en ökad andel av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras genom EG-kommissionen. Subsidiaritetsprincipen gäller också inom biståndsområdet. Innebörden av detta är att det gemensamma EU-biståndet skall utgöra ett komplement till medlemsländernas egna bistånd. Detta senare bistånd beslutar självfallet varje land själv om. För svensk del kommer ca 10 % av biståndsbudgeten att gå till det gemensamma EU-biståndet.
Medlemsstaternas bistånd genom EG-kommissionen uppgick år 1992 till 3 493 miljoner ecu. Kommissionens bistånd har budgettekniskt sett två former, dels det bistånd som förmedlas inom ramen för Loméavtalet, dels det bistånd som förmedlas direkt via kommissionen (s.k. budgeterat bistånd).
De budgetmässiga konsekvenserna av EU-medlemskapet innebär en årlig kostnad fram till 1998 om 707 miljoner kronor (12 månader) för EU:s bistånd till Latinamerika, Södra och Östra Medelhavet och andra icke-ACP-länder. Detta belopp avräknas biståndsramen och utgör en del av den svenska EU-avgiften till kommissionens budget. Dessutom belastas biståndsramen med kostnaden för Lomé-biståndet. Eftersom Sverige endast deltar i den i dagarna förhandlade 8:e europeiska utvecklingsfonden kommer utbetalningar först att bli aktuella fr.o.m. 1996 och då i begränsad utsträckning (ca 90 miljoner kronor). Utbetalningarna kommer därefter att öka i takt med att verksamheten under Lomé IV-avtalet fortskrider.
Förslag och synpunkter på hur Sverige skall agera som medlemsland inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete förs fram i flera motioner.
Enligt motion K224 (kds) bör EU:s bistånd bygga på kriterier som mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi och effektivitet. Liknande synpunkter förs fram i motion U209 (fp). I motion U232 (c) framhålls att Sverige bör verka för att EU:s bistånd får en klar fattigdomsinriktning och att det bygger på en ekologisk grundsyn. I motion U233 (mp) önskar motionärerna att Sverige skall hävda sin självständighet och handlingsfrihet även i de fall då EU:s biståndpolitik är mer restriktiv.
Som utskottet redovisat i det föregående överensstämmer de allmänna principerna för EU:s utvecklingsbistånd väl med de svenska biståndspolitiska målen. I propositionen anges en rad områden som regeringen avser att prioritera i EU:s samarbete. Utskottet konstaterar att det råder en stor samstämmighet mellan regeringens och motionärernas syn på vilka biståndsfrågor som Sverige bör verka för i EU-sammanhang. Utskottet räknar därför med att Sverige aktivt kommer att verka för ett bättre och effektivare EU-bistånd bl.a. genom att förstärka fattigdomsinriktningen och verka för en förbättrad samordning och konsistens i EU:s biståndspolitik.
Med det anförda finner utskottet motionerna U209 (fp) yrkande 13 (delvis), K224 (kds) yrkande 31, U232 (c) yrkande 12 och U233 (mp) yrkande 11 besvarade.
Enligt motion U231 (v) bör EU:s kompetens i enlighet med subsidiaritetsprincipen begränsas till sådana insatser som bättre kan genomföras internationellt än nationellt. De grundläggande principerna för EU:s utvecklingssamarbete är att det gemensamma biståndet skall komplettera medlemsländernas nationella biståndsinsatser. Maastrichtavtalet innebär ett steg i riktning mot ett fördjupat samarbete mellan EU:s medlemsländer. Däremot torde det inte leda till att en större andel av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras genom kommissionen.
Subsidiaritetsprincipen som motionärerna åberopar är alltså inte relevant för bedömning av vilka biståndsinsatser som skall göras på det internationella respektive på det nationella planet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U231 (v) yrkande 5.
EU:s bistånd till livsmedel och jordbruksprodukter kritiseras i motionerna U209 (fp), K224 (kds) och U231 (v). Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande. EU:s bistånd inriktas på såväl jordbruksutveckling som livsmedelsbistånd i form av varor. Vidare ställs finansiella resurser till förfogande för inköp av livsmedel i u-länder. EU har lagt större tonvikt än Sverige på livsmedelsbistånd, bl.a. beroende på att Gemenskapen har ett överskott av jordbruksprodukter. GATT-avtalet kommer att innebära minskade subventioner av export och överskottsproduktion och därmed en sundare världsmarknad för jordbruksprodukter. Detta kan innebära ökade möjligheter för u-ländernas export men kan även medföra ökade kostnader för de länder som är beroende av livsmedelsimport.
EU:s biståndsministrar antog i november 1994 en resolution som innebär att EU:s livsmedelspolitik skall inriktas mot mer långsiktighet, samordning av insatserna mellan gemenskapen och medlemsländerna. EU-kommissionen har fått i uppdrag att utarbeta en rapport för ministerrådet. Denna rapport skall analysera den gemensamma jordbrukspolitikens och annan gemenskapspolitiks inverkan på marknader och livsmedelssäkerhet i u-länderna.
Utskottet utgår från att Sverige aktivt kommer att verka för en förändring av EU:s biståndspolitik när det gäller livsmedelsbiståndet. Detta bistånd är så utformat att det i viss mån innebär att EU-ländernas överskottsproduktion på jordbruksprodukter subventioneras. Det är angeläget att resurser frigörs för en förstärkning av fattigdomsinriktningen i EU:s bistånd.
Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att de synpunkter som förts fram i motionerna U209 (fp) yrkande 13 (delvis) och motion K224 (kds) yrkande 34 i allt väsentligt är tillgodosedda. Motionerna i här aktuella delar är alltså besvarade.
Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om att EU:s dumpning av livsmedel i u-länderna skall stoppas. Motion U231 (v) yrkande 7 avstyrks således.
Ett förslag i motion K224 (kds) går ut på att Sverige tillsammans med andra skandinaviska länder och Nederländerna bör förmå övriga europeiska länder att öka sin biståndsandel av BNI från nuvarande 0,42 % (1990) till den av FN rekommenderade nivån på 0,7 %. Även i motion U209 (fp) framförs förslag av samma innebörd.
Utskottet har i det föregående konstaterat att internationellt har bidragen till utvecklingssamarbete gått ned. Utskottet finner denna utveckling mycket beklaglig och oroväckande. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att regeringen i kontakter med övriga EU-länder verkar för att dessa ökar sitt bidrag så att biståndsandelen når upp till den av FN rekommenderade nivån. Motionerna U209 (fp) yrkande 13 (delvis) och K224 (kds) yrkande 33 får därmed anses besvarade.
Enligt motion K224 (kds) bör Sverige söka förmå EU:s medlemsländer att ge utvecklingsländerna en definitiv och snar skuldsanering.
Utskottet vill erinra om att en stor andel av EU:s samlade bistånd är avsatt för stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Bland de sakfrågor som enligt regeringens bedömning Sverige särskilt bör prioritera inom ramen för EU-samarbetet märks utveckling av former för stöd till en ekonomisk-politiskt stabil utveckling inkl. stöd till strukturanpassningsprogram och ekonomisk-politisk dialog. Utskottet anser sig därför kunna räkna med att Sverige kommer att verka i den riktning som motionärerna förespråkar. Motion K224 (kds) yrkande 32 är därmed besvarad.
Beträffande förslaget i motion K224 (kds) att EU skall bli ledande i att värna u-ländernas rätt till en ren miljö vill utskottet erinra om att Sverige i EU-samarbetet särskilt avser att prioritera integrering av miljöaspekter.
Sverige avser också att prioritera en ökad inriktning på utveckling av mänskliga resurser inklusive hälsovård och utbildningsstöd. Utskottet utgår från att Sverige i detta sammanhang särskilt kommer att verka för att medel avsätts för projekt som kommer barnen till del.
Med det anförda finner utskottet motionerna K224 yrkande 13 och U226 (v, s, c, fp, mp, kds) yrkande 4 besvarade.
Synpunkter och förslag rörande Loméavtalet läggs fram i motionerna U221 (mp) och U231 (v). Enligt den först nämnda motionen skall Sverige i förhandlingarna mellan EU och ACP-länderna stödja dessa länders förhandlingsposition.
Den nu löpande konventionen Lomé IV som avser perioden 1990--1999 är för närvarande föremål för en halvtidsöversyn. Inom ramen för denna översyn skall också den finansiella ramen för samarbetet under perioden 1995--1999 fastställas. Enligt vad utskottet inhämtat har en viktig fråga i översynen varit utformningen av artikel 5 i konventionen där samarbetets nära koppling till mänskliga rättigheter understryks. I denna fråga har enighet nåtts om en text som tillgodoser såväl EU:s som ACP:s önskemål. I texten nämns bl.a. att demokrati och upprättandet av en rättsstat skall behandlas som grundläggande förutsättningar för samarbetet. Möjligheter finns att avbryta samarbetet vid brott mot dessa förutsättningar. Vidare har det varit viktigt för EU att i översynen få flexiblare regler för programmeringen och effektivare genomförandeprocedurer. Vidare har diskuterats ACP-ländernas önskemål om marknadstillträde för jordbruksprodukter.
Utskottet utgår från att EU såväl i nu pågående förhandlingar som när det gäller att genomföra beslutade åtgärder beaktar de synpunkter och önskemål som framförs av ACP-länderna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U221 (mp).
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra de långtgående uttalanden som föreslås i motion U231 yrkande 6. Motionen i här aktuell del avstyrks sålunda.
Med anledning av de förslag om olika insatser för att stödja Angola som förs fram i motion U219 (v) vill utskottet framhålla att krigssituationen i landet hittills har gjort det nödvändigt att koncentrera samarbetet till insatser av katastrofkaraktär. Efterlevnaden av fredsöverenskommelsen kommer att bli avgörande för utvecklingen i landet.
Enligt vad utskottet inhämtat följer IMF utvecklingen i Angola och har regelbundet kontakter med myndigheterna. Förutsättningarna för ett låneavtal med IMF bedöms för närvarande som dåliga. Den angolanska ekonomin befinner sig i svår obalans bl.a beroende på omfattande militärutgifter. Härtill kommer en svag institutionell struktur som bidrar till svårigheterna att genomföra ett ekonomiskt program. Om fredsprocessen utvecklas i positiv riktning kan denna situation förändras relativt snabbt. Den nordiske representanten i IMF har uttalat att förhandlingar mellan IMF och de angolanska myndigheterna bör påbörjas så snart som möjligt. Enligt nuvarande planering skulle sådana förhandlingar kunna inledas under våren 1995.
Med det anförda anser utskottet motion U219 (v) yrkandena 2 och 4 besvarad.
Utredningar m.m. Sammanfattning av propositionen (s. 67--73)
I propositionen redovisas en rad förslag från utredningar och regeringens ställningstagande till förslagen.
I rapporten (Ds 1994:132) Hållbart bistånd -- det svenska biståndet efter UNCED anges vissa sektorer som särskilt väsentliga för svenskt utvecklingssamarbete. Det gäller främst vatten- och matförsörjning respektive miljöproblem förknippade med urbanisering och den moderna sektorn.
Arbetsgruppen anser att en mer systematisk satsning på kapacitets- och institutionsutveckling behöver göras. Stödet till miljöekonomi bör öka för att höja kompetensen i u-länderna. Stödet till enskilda organisationer som arbetar inom området bör höjas på sikt. Vidare menar arbetsgruppen att Sveriges aktiva insatser i det globala miljö- och utecklingssamarbetet kräver en sektorsövergripande organisation.
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att strävan mot hållbar utveckling på ett mer uttryckligt sätt bör genomsyra utvecklingssamarbetet. Utredningsförslagen är föremål för överväganden inom regeringskansliet. Regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa frågor.
I propositionen föreslås utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad.
Regeringen ansluter sig i huvudsak till utredningsförslagen och anser att ett stöd till utveckling av partier i såväl u-länder som i Central- och Östeuropa bör införas. Förslag härom behandlas i det följande i detta betänkande.
Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (KAU) redovisade sommaren 1994 sina överväganden i frågan om hur övergripande utvärdering och analys inom biståndsområdet bör bedrivas på längre sikt. Detta gjordes i betänkandet (SOU 1994:102) Analys och utvärdering av bistånd. Betänkandet har remissbehandlats. KAU har låtit genomföra en rad delstudier. Kommittén kommer att redovisa slutsatser från dessa studier i ett avslutande betänkande.
Regeringen delar kommitténs uppfattning att det är viktigt att förbättra det analytiska underlaget för biståndspolitiken och att öka erfarenhetsåterföringen. Här krävs åtgärder inom bl.a. regeringskansliet, främst Utrikesdepartementet, och inom den nya sammanhållna biståndsmyndigheten.
Vidare bör resultaten av olika analys-, utvärderings- och utredningsinsatser på ett mer systematiskt sätt påverka utformningen av den operativa verksamheten.
I likhet med kommittén anser regeringen att en ökad tillgång till fördjupade och från förvaltningen fristående analyser och överväganden beträffande olika delar av det internationella utvecklingssamarbetet vore till fördel. Regeringen kommer i detta syfte att tillkalla en särskild expertgrupp som skall arbeta i form av en kommitté.
Frågan om att etablera en WHO-anknuten högskola för medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö har diskuterats under de senaste åren. Som ett led i beredningsprocessen beslöt regeringen att göra en särskild granskning av projektet. Resultatet presenterades för regeringen i början av hösten 1994.
Övrigt utrednings- och analysarbete
I propositionen redovisas att följande fyra kommittéer lämnat förslag rörande det svenska utredningssamarbetet.
Biståndsförvaltningsutredningen har i betänkandet (SOU 1994:19) Rena roller i biståndet behandlat bl.a. regeringens styrning av förvaltningens verksamhet, kompetensförsörjning och behovet av en klar uppgiftsfördelning mellan de statliga biståndsorganen.
Konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EU har analyserats ingående under året. I betänkandet (Ds 1994:106) redovisas en översyn av SAREC:s svenska u-landsforskning.
En översyn av biståndsarbetares sociala villkor har påbörjats under hösten 1994.
En annan utredning har analyserat krav på innehåll samt utformning och produktion av statistik rörande det internationella utvecklingssamarbetet. Förslag om en informationsstrategi för Utrikesdepartementet och biståndsmyndigheterna har också lagts fram.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna framför i motion U209 (yrkande 2) att en ny u-landspolitisk utredning bör tillsättas. Det är nu dags att prioritera innehåll och kvalitet i biståndet. Motionärerna föreslår att en parlamentarisk utredning skall få i uppdrag att se över vår u-lands- och biståndspolitik inför 2000-talet. I samma motion (yrkande 3) föreslås att det vid en förnyad prövning bör övervägas att stryka det s.k. oberoendemålet. Vidare bör jämställdheten mellan könen lyftas fram i biståndsmålen, enligt motionärerna.
I motion U228 (mp) (yrkandena 1 och 2) framförs att det bör tillsättas en utredning som utformar en biståndslag som skyddar naturområden i samma utsträckning som i Sverige. Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion U231 (yrkande 4) att enskilda organisationers och solidaritetsrörelsers erfarenheter bör tillvaratas i biståndsutredningar.
Enligt motion U201 (m, s) finns det anledning att påskynda inrätttande av ett WHO-universitet i Malmö. Medel bör finnas tillgängliga för snabba svenska initiativ i frågan. I Folkpartiet liberalernas motion Ub711 (yrkande 7) framhålls att regeringen aktivt bör engagera sig i att ett miljöuniversitet etableras i Malmö. Frågan bör enligt motionärerna tas upp i regeringen inför nästa forskningsproposition.
Utskottet
I motion U209 (fp) föreslås att en u-landspolitisk utredning skall tillkallas med uppgift att göra en förnyad prövning av de biståndspolitiska målen.
Olika delar av biståndet har under senare år granskats och utvärderats inom ramen för ett flertal separata översyner och utredningar. Ett tiotal utredningar har under den senaste femårsperioden lagt fram förslag rörande biståndsverksamheten. I propositionen redovisas bl.a. utredningsförslag om biståndets anpassning till hållbar utveckling, utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad, biståndsförvaltningsutredningens förslag om SAREC:s svenska u-landsforskning samt regeringens ställningstaganden till vissa av dessa förslag. Vid tidigare behandling av motionsförslag om utredning av biståndsverksamheten senast våren 1994 har utskottet uttalat sig positivt till att olika aspekter av biståndet ingående analyseras och granskas. Utskottet ansåg också att det är av stort värde att efter en längre tidsperiod göra en bredare och mer övergripande översyn av biståndet.
De skäl för en biståndspolitisk utredning som anförs i motion U209 (fp) är beaktansvärda. Regeringen har den 9 mars 1995 tillkallat en särskild utredare för att utarbeta ett förslag om hur jämställdhet mellan kvinnor och män bör uttryckas i de biståndspolitiska målen, eventuellt genom att ett särskilt biståndsmål upprättas. Utskottet anser att det är rimligt att avvakta resultatet av denna översyn innan behovet av en eventuell samlad biståndspolitisk utredning övervägs. Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion U209 (fp) yrkandena 2 och 3.
Enligt motion U231 (v) bör enskilda organisationers och solidaritetsrörelsers erfarenheter tas till vara i biståndsutredningar.
Utskottet utgår från att de kunskaper och erfarenheter från biståndsområdet som finns inom det svenska samhället tas till vara inom utredningsarbetet. Något särskilt uttalande från riksdagens sida härom är inte påkallat. Utskottet avstyrker alltså motion U231 (v) yrkande 4.
I motion U228 (mp) begärs att en utredning skall tillkallas med uppdrag att utforma en svensk biståndslag. Motionärerna anför att denna biståndslag skall ge möjligheter till naturskydd och säkra ursprungsbefolkningars rättigheter i samma utsträckning som gäller i Sverige.
Utskottet vill framhålla att Sverige inte ensidigt kan stifta lag som skall gälla internationellt. En sådan lag som motionärerna begär är alltså juridiskt omöjlig. Motion U228 yrkandena 1 och 2 avstyrks alltså.
Enligt motion U201 (m, s) bör etableringen av en WHO-anknuten högskola för medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö påskyndas. Motionärerna anser att regeringen bör ta upp förhandlingar med i första hand andra EU-länder om samfinansiering av utbildningen.
I propositionen redovisas att möjligheterna att etablera den ovan nämnda högskolan har utretts. Mot bakgrund av svårigheterna att finansiera ett sådant institut avser regeringen att undersöka andra möjliga modeller bl.a. att institutet får svenskt huvudmannaskap med internationell förankring genom att det knyts till WHO som ett samarbetscentrum.
Med hänvisning till vad som ovan anförts räknar utskottet med att en lösning på frågan om inrättande av en utbildning för medicinsk-teknisk förvaltning anknuten till WHO kommer att utarbetas. Med det anförda finner utskottet motion U201 (m, s) besvarad.
Ett internationellt miljöuniversitet med anknytning till FN bör enligt motion Ub711 (fp) inrättas i Malmö. Vid behandlingen våren 1994 av ett motionsförslag med samma syfte som det här aktuella konstaterade utskottet (1993/94:UU16) att kvalificerad utbildning inom de aktuella områdena redan bedrivs vid flera av landets universitet bl.a. Tekniska högskolan i Lund och Lunds universitet. Möjlighet att delta i denna utbildning för de aktuella grupperna finns redan, inkl. möjligheten att utforma särskilda utbildningsprogram för speciella målgrupper. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.
Utskottet finner inte anledning att med anledning av nu föreliggande förslag ändra sin tidigare inställning. Utskottet avstyrker därmed motion Ub711 (fp) yrkande 7.
Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen avsåg att inrätta ett internationellt institut för demokratiska val. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att detta institut är bildat och inom kort kommer att börja sin verksamhet.
Vad gäller regeringens förslag om att införa ett stöd till utveckling av partier i såväl u-länder som Central- och Östeuropa tar utskottet ställning till detta förslag senare i detta betänkande under anslagsposten Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
1993/94 Utgift 3 063 326 000 Reservation 4 878 000 000 1994/95 Anslag 3 295 000 000 1995/96 Förslag 4 762 500 000 varav 3 175 000 000 avser juli 1995--juni 1996
Av reservationen var vid budgetåret 1993/94:s utgång 4 777 000 000 kr intecknade, varav 3 029 000 000 kr i form av skuldsedlar i Riksbanken.
Merparten av de icke utbetalade budgetmedlen under anslaget ligger under anslagsposten C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner. På grund av det budgeteringssystem som tidigare använts har budgeterade medel ackumulerats. Medel har budgeterats i form av årsbidrag i enlighet med svenska förhandlade åtaganden till dessa institutioner. Genom att budgetering enligt faktiska utbetalningar gradvis implementerats, kommer de ackumulerade medlen att successivt reduceras för att var fullt utbetalda ungefär vid sekelskiftet.
De reservationer som finns på anslagsposterna för FN:s frivilligfinansierade organ har uppstått i avvaktan på genomförandet av vissa åtgärder.
Anslag och anslagsbelopp
Anslagsbenämningar och anslagsbelopp (i miljoner kronor)
1994/95 1995/96 1995/96 12 mån 18 mån
1. FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1 856 1 808 2 712 UNDP 610 600 900 UNFPA 140 140 210 Unicef 350 340 510 WFP 270 252 378 UNRWA 146 150 225 UNHCR 275 270 405 ITC 15 12 18 Narkotikabekämpning gm FN-systemet 50 44 66
2. Internationella finansieringsinstitutioner 877 901 1 351,5 Världsbanksgruppen 639 636 954 Regionala utvecklingsbanker133 134 201 Övriga utvecklingsfonder 105 131 196,5
3. Övrigt multilateralt samarbete 562 466 699 Miljöinsatser 150 145 217,5 IPPF 89 72 108 WMU 18 18 27 Multilateral rekrytering 62 48 72 FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad 150 100 150 Övriga insatser 93 83 124,5
C 1. Totalt 3 295 3 175 4 762,5
Multilateralt utvecklingssamarbete samt styrning och finansiering av multilaterala organ Sammanfattning av propositionen (s. 76--79)
I propositionen framhålls att Sveriges stöd till FN:s utvecklingssamarbete liksom till de internationella finansieringsinstitutionerna är omfattande. Av den totala biståndsbudgeten avsätts cirka en fjärdedel till multilateralt utvecklingssamarbete. Regeringens förslag för 1995/96 innebär att denna fördelning skall bestå.
Kraven på de multilaterala organisationernas aktiva medverkan ökar kontinuerligt. Samtidigt minskar resurserna. Denna situation gäller samtliga multilaterala organ, men i synnerhet FN-systemet.
I detta perspektiv framstår vikten av att medlemsländerna ger FN-systemet det stöd som det behöver för att kunna fullfölja sina uppgifter. Sverige är en stor bidragsgivare till FN och har under lång tid argumenterat för att andra medlemsländer skall ge ökat stöd i syfte att få en solid finansiell bas med en jämnare bördefördelning.
Samtidigt som krav ställs på ökat stöd till FN krävs också ökad effektivitet och mer påvisbara resultat. I det multilaterala systemet förs dessa krav fram i första hand i respektive organs styrelse. Kraven på effektivitet från medlemsländerna måste därför i första hand riktas mot organisationens styrformer som ett medel att effektivisera verksamheten.
De styrformer som finns i de internationella finansieringsinstitutionerna, dvs. främst Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, är i huvudsak ändamålsenliga och funktionella. I finansieringsinstitutionernas styrelser står verksamheten och dess resultat i centrum. Dessutom förekommer återkommande kapitalpåfyllnader respektive förhandlingar om bidrag till institutionernas mjuka fönster, där medlemsländerna respektive givarna kommer överens om resursvolymen, sina individuella bidrag och organisationens policyinriktning. I dessa finansieringsinstitutioner finns det således en tydlig koppling mellan finansiering och styrning av verksamheten.
Styrsystemen i FN:s operativa organ har inte präglats av samma effektivitet som i de internationella finansieringsinstitutionerna.
På grundval av de förslag som de nordiska länderna lagt fram i Nordiska FN-projektet har generalförsamlingen beslutat om vissa reformer, bl.a. en förstärkning av FN:s ekonomiska och sociala råds (ECOSOC) roll. Ett årligt högnivåmöte äger nu rum i ECOSOC för att ge riktlinjer för FN:s biståndsverksamhet.
En central del i beslutet är bildandet av exekutiva styrelser för FN:s program och fonder. De nya styrelserna består av 36 medlemmar.
Församlingens beslut innehöll också en överenskommelse om att förhandlingar skall inledas om ett nytt finansieringssystem för FN:s biståndsverksamhet. Våren 1994 presenterade generalsekreteraren en rapport som utgör underlag för dessa förhandlingar, vilka kommer att pågå till sommaren 1995. De nordiska länderna har i inledningen av förhandlingarna upprepat förslagen från Nordiska FN-projektet. Målet är att skapa en jämnare bördefördelning mellan givare liksom en högre grad av förutsägbarhet i bidragsgivningen. Den nuvarande formen med frivilliga bidrag föreslås kompletteras med två nya former. Den första utgörs av uttaxerade bidrag från samtliga länder där hänsyn skall tas till betalningsförmågan. Den andra föreslås vara förhandlade bidrag.
Den pågående reformprocessen är i första hand inriktad på hur FN:s biståndsverksamhet skall effektiviseras. Parallellt med denna process har generalförsamlingen börjat en diskussion om en "Dagordning för utveckling". Generalsekreteraren har utarbetat ett underlag för denna diskussion som påbörjades under höstens församlingsmöte. Från svensk sida har betonats att en Dagordning för utveckling ger stora möjligheter att närmare precisera vad FN skall prioritera inom det ekonomiska och sociala området. Med minskade resurser för operativ verksamhet måste FN-systemet finna klarare avgränsningar och fokus för sin samlade verksamhet. En tydligare arbetsfördelning bör också göras mellan FN och utvecklingsbankernas verksamhet. Generalförsamlingen har tillsatt en arbetsgrupp för att fortsätta diskussionen om en Dagordning för utveckling.
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet Sammanfattning av propositionen (s. 79--87)
De frivilliga årsbidragen till FN-organen betalas vanligen under kalenderårets andra hälft. Således skulle i normala fall under tidsrymden juli 1995 t.o.m. december 1996 två fulla årsbidrag ha utbetalats till FN-systemet. Eftersom omräkningen av budgetåret till 18 månader endast tillåter 50 % uppräkning av medel saknas för kalenderåret 1996 motsvarande ett halvt årsbidrag till FN-organen, vilket motsvarar ca 850 miljoner kronor. Då ett sådant utrymme inte går att infoga inom biståndsramen avser regeringen att mildra effekten av minskningen för FN-organen genom att fördela bidragsgivningen i princip jämnt under en treårsperiod. Detta medför bidrag motsvarande i genomsnitt ca 80 % av dagens volym. FN-bidragen skall enligt denna modell beräknas så att de faktiska bidragen under 2,5-årsperioden juli 1995--december 1997 fördelas som årsbidrag för de tre kalenderåren 1995--1997. Effekten för FN-organisationerna av denna budgetering framgår av följande tabell som redovisar en möjlig utveckling av de årliga bidragen till FN:s program och fonder 1994/95--1997 (miljoner kronor).
1994/95 1995, 1996 budgetår 1997
UNDP 610 492 UNFPA 140 116 UNICEF 350 283 WFP 270 200 UNRWA 146 115 UNHCR 275 220 ITC 15 12 Narkotikabekämpning gm FN 50 35
Regeringen förutser således anslag till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet i fält till totalt 4 419 miljoner kronor för kalenderåren t.o.m. år 1997, varav 2 712 miljoner kronor föreslås utbetalas under budgetåret 1995/96.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Ordinarie bidrag till UNDP 850 miljoner kronor FN:s kapitalutvecklingsfond 50 miljoner kronor
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skall vara FN-systemets centrala organ för finansiering och samordning av tekniskt bistånd. UNDP ger råd om och finansierar insatser inom flertalet samhällssektorer. UNDP har program i 174 länder och territorier.
UNDP:s verksamhet är starkt fattigdomsinriktad genom att 87 % av dess resurser fördelas till länder med en per capita-inkomst på högst 750 dollar. Nästan hälften av UNDP:s medel används för verksamhet i Afrika. Omkring 30 % av UNDP:s resurser går i dag till miljörelaterad verksamhet. Verksamheten har också i allt större utsträckning inriktats på kvinnans situation i mottagarländerna. Vidare arbetar UNDP mycket aktivt för att stärka samordningen av FN-biståndet på landnivå.
Den femte programperioden kommer att vara slutförd i och med år 1995 års utgång. Från svensk sida betonas inför nästa programperiod vikten av att organisationen renodlar sitt arbete till verksamhet som har strategisk betydelse för en hållbar mänsklig utveckling. UNDP skall således främst stödja kompetensutveckling och institutionsbyggande i de fattigaste länderna.
UNDP:s roll i FN:s katastrofarbete inriktas på katastrofinsatsernas samordning med åtgärder som leder till varaktig utveckling samt på återuppbyggnad.
Regeringen arbetar aktivt på frågan om att stärka UNDP:s samordning av FN-biståndet på landnivå.
UNDP har en viktig uppgift att svara för en analytisk och tvärfacklig kompetens inom FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Ett exempel på UNDP:s arbete inom detta område är årsrapporten om mänsklig utveckling (Human Development Report).
Regeringen verkar för att UNDP skall fortsätta att utveckla sitt arbete med att stödja mottagarländernas kapacitetsuppbyggande inom miljöområdet. UNDP är ett av de organ som genomför projekt finansierade av den globala miljöfaciliteten (GEF).
UNDP är också verksamt i Central- och Östeuropa. Sverige har i detta sammanhang betonat att FN-systemets roll måste tydliggöras i förhållande till bilaterala och andra multilaterala biståndsgivare.
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till små eller mindre investeringsprojekt som gynnar den lokala företagsamheten i de minst utvecklade länderna. Verksamheten är inriktad på att stödja marknadsekonomisk utveckling och bedrivs på ett innovativt och kreativt sätt. Fondens verksamhet är ett viktigt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som utvecklingsbankerna stödjer.
Sverige är en av de större bidragsgivarna till UNDP och UNCDF. Regeringen föreslår att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret 1995/96 uppgår till 850 miljoner kronor och till UNCDF till 50 miljoner kronor.
Motionerna
I motion U231 yrkande 22 föreslår Vänsterpartiet att bidraget höjs med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 17 (i denna del/1) en höjning av bidraget med 20 miljoner kronor. En sänkning med 200 miljoner kronor föreslås i Moderata samlingspartiets motion U311 yrkande 2 (i denna del/1).
Utskottet
UNDP har en viktig roll att spela i arbetet med att stärka och vidareutveckla FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Utskottet vill särskilt framhålla UNDP:s inriktning på miljörelaterad verksamhet och på kvinnornas situation i mottagarländerna.
UNDP har bidragit till att utveckla ett nytt mätinstrument som kan rangordna länder i ett s.k. mänskligt utvecklingsindex. Detta index beaktar utöver inkomst per capita även förväntad livslängd och utbildningsnivå.
Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna bidraget till UNDP. Även propositionens förslag beträffande bidraget till FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) tillstyrks.
Motionerna U231 yrkande 22, U232 yrkande 17 (i denna del/1) samt U311 yrkande 2 (i denna del/1) avstyrks sålunda av utskottet.
FN:s befolkningsfond (UNFPA)
FN:s befolkningsfonds (UNFPA) verksamhet syftar till att bygga upp kunskap och kapacitet inom områden som rör befolkning inklusive familjeplanering såväl nationellt som regionalt och globalt. UNFPA skall också sprida kunskap i i- och u-länderna om sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en obalanserad befolkningsutveckling samt utarbeta strategier för att bemästra dessa problem.
Sverige kommer att aktivt delta i det fortsatta arbetet som rör FN-systemets vidare hantering av frågor om befolkning och utveckling.
Fondens inriktning på familjeplanering bör, enligt svensk uppfattning, vidgas. Det nya begreppet sexuell och reproduktiv hälsa bör ersätta begreppet familjeplanering. Stärkande av kvinnans ställning, omvandlingen av mannens roll samt en ökad koncentration på ungdomars situation är andra viktiga frågor som konferensen betonat.
UNFPA har under året fått en ny styrelseform. Den nya styrelsen för UNFPA har hittills endast haft två möten. Det är angeläget att den nya styrelseordningen får fullt genomslag även inom UNFPA.
Regeringen föreslår att 210 miljoner kronor avsätts för bidrag till UNFPA under budgetåret 1995/96.
Motionerna
I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/2) föreslås att bidraget sänks med 30 miljoner jämfört med regeringens förslag. Folkpartiet liberalerna pläderar för att befolkningsfrågan skall få en mer framskjuten plats i svensk biståndspolitik och föreslår mot den bakgrunden i motion U209 yrkande 19 att bidraget till UNFPA höjs med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottet
UNFPA leder och samordnar FN-systemets insatser på befolkningsområdet. Fonden bidrog till förberedelserna för den internationella konferensen om befolkning och utveckling, som ägde rum i Kairo i september 1994.
Sverige har verkat för att UNFPA skall uppmärksamma helhetsperspektivet som nu lagts fast i befolkningskonferensens handlingsprogram. I propositionen anförs att Sverige kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt hur UNFPA på ett effektivt sätt kan bidra till att följa upp konferensens resultat.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/2) och U209 yrkande 19.
FN:s barnfond (Unicef)
Unicef:s verksamhet är inriktad på att förbätta barns, och i viss mån kvinnors, ställning och livsvillkor. Organisationen är det ledande multilaterala utvecklingsorganet inom de sociala sektorerna. Förutom traditionella biståndsinsatser i u-länder verkar fonden också globalt som opinionsbildare för barnets rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter och uppföljningen av barntoppmötet år 1990 har resulterat i att över 130 länder i världen tagit fram nationella handlingsplaner för att förbättra sina barns livsvillkor. Sverige har varit en drivande kraft i denna process. Inför FN:s generalförsamling 1995 kommer Unicef att presentera en sammanställning av hur barnens situation utvecklats i hela världen.
Sverige är sedan femtiotalet en av Unicef:s mest aktiva samarbetspartner, både när det gäller att driva policyfrågor och att stödja verksamheten med ett avsevärt finansiellt bidrag. Unicef kan redovisa mycket goda resultat på kort sikt, men det är viktigt att långsiktigheten i de operativa insatserna får en mer framträdande roll i verksamheten. Regeringen lägger stor vikt vid det pågående arbetet när det gäller implementering av nya arbetsformer i linje med FN:s reformbeslut.
Regeringen verkar för att fonden skall utveckla en form för arbetet med komplexa katastrofer som både uppfyller de akuta behoven och har ett hållbart långsiktigt perspektiv. Regeringen avser nära följa den nya strategi för utbildning som Unicef skall utarbeta under 1995. Vidare spelar arbetet med att implementera barnets rättigheter på alla nivåer en fortsatt viktig roll.
Det svenska samarbetet med Unicef måste ses som en helhet. Sveriges totala bidrag över främst anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) uppgick budgetåret 1993/94 till 883 miljoner kronor, en ökning med 118 miljoner från föregående år. Ökningen utgörs av stöd till extrabudgetära insatser via landprogrammen för svenska programländer. 1993 stod Sverige för nästan 42 % av Unicef:s budget för extra programstöd. Därtill betalade Sverige 10 % av katastrofinsatserna.
Ett multilateralt organ bygger på samverkan och delat ansvar. Sverige har sedan 1986, med undantag för två år, varit den största enskilda givaren till Unicef. En betydelsefull och viktig insats är därutöver det arbete Sverige gör på det normativa planet. Regeringen kommer att intensifiera arbetet att få en jämnare bördefördelning i bidragsgivningen till Unicef. Det svenska basbudgetstödet föreslås uppgå till 510 miljoner kronor.
Motionerna
I motion U209 yrkande 20 föreslår Folkpartiet liberalerna att riksdagen fastställer det svenska stödet till Unicef till 15 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. I motion U231 yrkande 23 från Vänsterpartiet föreslås att stödet skall höjas med 90 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 17 (i denna del/2) att bidraget höjs med 15 miljoner kronor. I motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/2) föreslås en minskning med 50 miljoner kronor.
Utskottet
Unicef har fått en allt intensivare roll i FN:s katastrofarbete.
Utskottet vill framhålla att Sverige är en viktig bidragsgivare till Unicef. Sverige driver flera viktiga frågor inom Unicef, till exempel uppföljningen av barntoppmötet inklusive barnens situation i Afrika, jämställdhetsfrågor och katastrofbistånd.
Insatser för barn i särskilt svåra omständigheter -- barn i väpnade konflikter, barn som utsätts för övergrepp och gatubarn -- är en växande verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motionerna U209 (fp) yrkande 20, U231 (v) yrkande 23, U232 (c) yrkande 17 (i denna del/2) samt U311 (m) yrkande 2 (i denna del/2).
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)
WFP ansvarar för livsmedelsbistånd till FN:s katastrofverksamhet, till flyktingar under FN:s flyktingkommissaries mandat och till utvecklingsprojekt där livsmedel utgör en delkomponent. I dag kanaliseras ca 25 % av världens totala livsmedelsbistånd genom WFP. WFP:s verksamhet har ökat kraftigt under senare år, beroende främst på det ökande antalet katastrofer i världen, men också på att man sedan 1992 övertagit ansvaret för livsmedelsbiståndet till världens flyktingar från UNHCR. Omsättningen uppgår till ca 1,5 miljarder US dollar (1993).
Det är av stor vikt att givarna samordnar sina insatser, så att lokal och regional produktion och handel inte slås ut.
Sverige verkar för att WFP:s andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall bli större, samt för att WFP skall kunna spela en mer aktiv roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP:s roll bör stärkas som policyorgan i frågor om livsmedelssäkerhet.
WFP har en stor och väl fungerande organisation för transporter och logistik. Flera stora givare väljer att använda sig av WFP också för sitt bilaterala livsmedelsbistånd, vilket skapar obalans och ineffektivitet i organisationen. Härigenom försvåras nämligen samordningen av, och prioriteringen mellan, olika insatser.
Genom det svenska medlemskapet i EU kommer Sverige även att bidra till WFP genom det bidrag som lämnas till organisationen från EU. Detta ger även möjligheter att inom ramen för EU-samarbetet indirekt påverka WFP:s organisation och arbete.
En ny konvention om livsmedelshjälp träder i kraft i början av år 1995, i huvudsak baserad på 1986 års konvention. Genom konventionen har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannmål per år i tre år. Därefter skall den ses över i ljuset av konsekvenserna av Uruguayrundans slutavtal om multilateral handel för livsmedelsförsörjningen i världen. Det konventionsbundna svenska årsbidraget, som motsvarar 40 000 ton vete inklusive kostnader för administration och frakt, ingår i bidraget till WFP.
Regeringen beräknar att medel för bidrag till WFP om 378 miljoner kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96.
Motionerna
En minskning av bidraget med 3 miljoner kronor föreslås av Kristdemokratiska samhällspartiet i motion U206 yrkande 9 (i denna del/3). Centerpartiet föreslår en höjning med 27 miljoner kronor i motion U232 yrkande 17 (i denna del/3).
Utskottet
Som framförs i propositionen bör WFP:s multilaterala karaktär stärkas och WFP bör tydligare definiera sin verksamhet utifrån en analys av livsmedelsbiståndets roll för att nå en hållbar utveckling.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/3) och motion U232 yrkande 17 (i denna del/3).
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
UNRWA har i uppgift att ge utbildning, hälsovård och social service till palestinska flyktingar på Västbanken och i Gaza samt i Libanon, Syrien och Jordanien.
Fredsprocessen i Mellanöstern möjliggör en successiv avveckling av UNRWA. Genom sin unika ställning i regionen spelar UNRWA en viktig roll i fredsprocessen, dels genom att agera som "kommunal förvaltning" för främst utbildning och hälsovård, dels som en av kanalerna för att snabbt förbättra palestiniernas levnadsvillkor.
UNRWA kommer även i fortsättningen att ha en viktig uppgift för de palestinska flyktingar som inte befinner sig på Västbanken eller i Gaza. UNRWA:s roll som utvecklingsorganisation och inte bara som humanitär organisation bör lyftas fram i syfte att bryta det beroende av bistånd som många flyktingar har efter många år av internationell hjälp.
Fredsprocessen mellan Israel och PLO förtjänar ett starkt stöd. UNRWA är en viktig kanal för Sverige för detta stöd. I takt med att fredsprocessen fortskrider och det svenska bilaterala stödet till regionen utökas bör man successivt under de närmaste åren kunna räkna med en nedtrappning. Regeringen beräknar att medel för UNRWA bör avsättas med 225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion U311 yrkande 2 (i denna del/3) att bidraget minskas med 75 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottet
Sverige är en av de största bidragsgivarna till UNWRA och anser att organisationen bedriver bra verksamhet, är kostnadseffektiv och väl fungerande. UNWRA spelar en viktig roll i området och kommer att göra så också i ett övergångsskede till en palestinsk administration.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motion U311 yrkande 2 (i denna del/3).
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)
UNHCR:s ursprungliga uppgift är att ge skydd och bistånd till personer som flytt undan förföljelse samt att medverka till långsiktiga lösningar på flyktingproblem. UNHCR:s ursprungliga mandat har utvidgats och inkluderar även skydds- och hjälpbehövande grupper i flyktingarnas ursprungsländer. Genom denna utveckling har UNHCR blivit ett av de viktigaste FN-organen inom katastrofområdet.
UNHCR har en central roll inom FN-systemet för att medverka till att förhindra uppkomsten av flyktingströmmar. Regeringen avser under det kommande budgetåret framför allt verka för att:
stärka flyktingkommissariens roll vad gäller att bl.a. medverka till att förebygga uppkomsten av flyktingströmmar,
utveckla UNHCR:s roll i flyktingarnas ursprungsländer,
UNHCR måste ta ett ökat ansvar för att FN uppträder på ett samordnat och effektivt sätt.
Det ökande antalet katastrofer med mycket stora flyktingströmmar har inneburit att UNHCR:s verksamhet ökat mycket snabbt. Under den senaste fyraårsperioden har omsättningen ökat från 544 miljoner US dollar år 1990 till 1 307 miljoner US dollar år 1993. Operationerna i framför allt f.d. Jugoslavien och Rwanda har utsatt organisationen för stora påfrestningar. Det är därför angeläget att finna nya finansieringsformer, att stärka UNHCR:s administrativa kapacitet och att finna former för att anpassa organisations-, programmerings- och personalstrukturen till den existerande verksamheten. Regeringen avser driva en sådan fortsatt reformprocess i enlighet med Nordiska FN-projektets förslag.
Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska stödet till UNHCR för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 405 miljoner kronor.
Motionerna
I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/4) föreslår motionärerna att bidraget höjs med 15 miljoner utöver regeringens förslag. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion U209 yrkande 21 att bidraget höjs med 45 miljoner kronor. I motion U231 (v) yrkande 24 föreslås att bidraget höjs med 60 miljoner kronor.
En höjning med 10 miljoner kronor föreslås i motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/4). Enligt förslaget i motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/4) skall bidraget höjas med 50 miljoner kronor.
Utskottet
Sverige har en lång tradition av att räkna flyktingar som har tvingats lämna sina hem som en särskilt utsatt grupp i tredje världen. Inom ramen för det multilaterala utvecklingssamarbetet har detta kommit till uttryck genom såväl omfattande bidrag till verksamheten som ett aktivt engagemang för att stärka själva organisationen.
Som framgår av propositionen är det regeringens avsikt att fortsätta och stärka det svenska samarbetet med UNHCR. Inte minst från svensk sida har framhållits betydelsen av att UNHCR ökar sina ansträngningar att förebygga uppkomsten av flyktingströmmar genom insatser i flyktingarnas ursprungsland.
Det övergripande besparingsbehovet gör det dock motiverat att minska det svenska årsbidraget till UNHCR. Detta innebär dock inte med nödvändighet att det samlade svenska bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 kommer att minska. Som framgår av propositionen under anslagsposten C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. avser regeringen verka för ökade möjligheter till återvandring för flyktingar bl.a. i samarbete med UNHCR. Vidare finns det möjlighet att bidra till UNHCR:s verksamhet under posten FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (under C 1.3).
Även med den aktuella neddragningen av det svenska årsbidraget kommer Sverige att vara en av de allra största bidragsgivarna till UNHCR. Dessutom är de svenska bidragen till övervägande del icke-öronmärkta, vilket är av särskilt värde för organisationen. Under förutsättning att övriga svenska bidrag inte minskar kommer Sverige även fortsättningsvis att vara bland de sex största bidragsgivarna. Således kvarstår Sveriges andel av UNHCR:s sammanlagda budget på omkring 7 % vilket enligt utskottets bedömning är en rimlig andel.
Mot bakgrund av det anförda godtar utskottet det i propositionen beräknade bidraget till UNHCR. Utskottet tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och avstyrker motionerna U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/4), U209 (fp) yrkande 21, U231 (v) yrkande 24, U232 (c) yrkande 17 (i denna del/4) samt U311 (m) yrkande 2 (i denna del/4).
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)
ITC är FN-systemets operativa organ för handelsfrämjande åtgärder till förmån för u-länderna. Organisationen erhåller sina finansiella resurser för den administrativa budgeten från UNCTAD och GATT och för projektverksamheten från UNDP och enskilda länder. Sverige har traditionellt varit den största bilaterala bidragsgivaren.
Verksamheten syftar till att stödja u-länders exportinsatser och finna lösningar på handelsproblem. U-ländernas behov av denna typ av bistånd tilltar, bl.a. på grund av de nya möjligheter som öppnar sig som ett resultat av uppgörelsen inom GATT:s multilaterala handelsförhandlingar samt de marknadsekonomiska landvinningarna i det tidigare östblocket.
Sverige inledde under år 1991 en diskussion om ITC:s framtida struktur och organisation i enlighet med reformtankarna inom det nordiska FN-projektet. Svenska förslag om att inrätta en rådgivande kommitté för bättre styrning av verksamheten samt att skapa en global bidragsfond godtogs i princip.
Sverige avser verka för en förstärkt roll för ITC på det handelsfrämjande området. Förutsättningen för detta är att reformprocessen kan slutföras.
Regeringen beräknar medelsbehovet till 18 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utbetalningen av bidrag till ITC skall göras avhängigt bl.a. av utvecklingen vad gäller de svenska reformförslagen om förbättrade styrformer och global bidragsfond.
Motionen
I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/5) föreslås att bidraget höjs med 7 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet finner regeringens förslag till beräkning av det svenska bidraget väl avvägt. Utskottet delar också regeringens bedömning att utbetalningen av bidraget får bero på bl.a. utvecklingen vad gäller de svenska reformförslagen om förbättrade styrformer och global bidragsfond.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och avstyrker motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/5).
Narkotikabekämpning genom FN-systemet
FN:s narkotikaprogram (UNDCP) skall samordna den internationella narkotikabekämpningen, främst inom ramen för FN:s verksamhet, och svara för uppföljningen av de tre FN-konventioner som finns inom narkotikaområdet.
Regeringen avser verka för att stärka UNDCP:s roll för att engagera hela FN-systemet, inklusive de internationella finansieringsinstitutionerna, i narkotikabekämpningen. Särskilt viktigt är arbetet att försöka få till stånd integrerade FN-insatser på landnivå.
Vidare måste UNDCP inrikta sin verksamhet på strategiska program, som sedan kan tas över av andra FN-organ. Regeringen anser att en jämnare bördefördelning bör komma till stånd. En större andel av bidragen bör ges i form av programstöd i stället för som projektstöd.
Narkotikakommissionen, som är UNDCP:s styrande organ, har beslutat att genomföra en studie av samordningen av narkotikafrågorna inom FN-systemet.
WHO:s program mot beroendeframkallande substanser, WHO/PSA, skall utgöra ett kunskapscentrum med betoning på att samla in, utveckla och sprida information kring frågor om missbruk av alkohol, narkotika och tobak. Det ligger väl i linje med den svenska synen på dessa frågor.
Regeringen beräknar medelsbehovet för bidrag till den multilaterala narkotikabekämpningen för budgetåret 1995/96 till 66 miljoner kronor för insatser i utvecklingsländer genom UNDCP och WHO.
Motionerna
Kristdemokratiska samhällspartiet föreslår i motion U206 yrkande 9 (i denna del/6) en minskning av bidraget med 6 miljoner kronor. I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6) föreslås en höjning med 9 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet vill särskilt framhålla att vikten av UNCDP:s roll stärks i syfte att engagera hela FN-systemet, inklusive de internationella finansieringsinstitutionerna, i narkotikabekämpningen.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/6) och motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6).
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner Sammanfattning av propositionen (s. 87--101)
Budgetering av internationella förhandlade bidrag
Bidragen till Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna utgörs av åtaganden för perioder om flera år. Medlemsländerna förhandlar normalt vart tredje år om storleken av påfyllnad till de olika bankernas utvecklingsfonder. Resurserna från en sådan påfyllnad används sedan successivt över en längre period, i Världsbankens fall ungefär åtta år. Medlemsländerna fastställer vid förhandlingarna sina respektive bidrag för hela påfyllnadsperioden.
Budgetering av bidragen till Världsbanken har tidigare skett så att det i varje års budget anslagits en summa motsvarande det totala svenska årsbidraget. Detta har sedan erlagts i form av en skuldsedel som deponerats i Riksbanken. Då organisationen begärt att få tillgång till dessa resurser har medel dragits från summan på skuldsedeln. Dessa dragningar har gjorts först när organisationen behöver resurser för utbetalningar till godkända projekt. Genomgående har dock de anslagna medlen överstigit bankernas utbetalningar, varför budgetmedel har ackumulerats under en följd av år. Dessa medel härrör från åtaganden i tidigare påfyllnader som på detta sätt kommit att byggas upp under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Budgeteringssystemet för det svenska bidraget till Internationella utvecklingsfonden (IDA) ändrades budgetåret 1991/92. Numera anslås endast ett belopp motsvarande IDA:s beräknade dragningar på skuldsedlarna under det aktuella budgetåret. Samtidigt minskar de ackumulerade budgetmedlen i takt med att dragningar från tidigare påfyllnader fortsätter.
Det nya systemet innebär att anslagen till varje IDA-påfyllnad fördelas över ett större antal år genom att medel anslås så länge som IDA:s dragningar från motsvarande skuldsedlar pågår. Därigenom måste medel anslås för dragningar från flera påfyllnader samtidigt. På sikt kommer dock de årliga anslagen och de beräknade dragningarna att ligga på samma nivå.
Regeringen avser införa samma budgeteringssystem för de regionala utvecklingsfonderna: Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) fr.o.m. nästa påfyllnad i respektive fond.
Världsbanken (IBRD, IDA och IFC)
Världsbanken utgör i dag den största enskilda källan för offentligt utvecklingsbistånd och lån till u- och östländer. Världsbanken består av den internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och den internationella utvecklingsfonden (IDA). I Världsbanksgruppen ingår även det internationella finansieringsbolaget (IFC), det multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA) samt det internationella centret för biläggande av investeringstvister (ICSID).
Världsbankens övergripande mål är att bistå utvecklingsländerna att bekämpa fattigdomen och förbättra levnadsstandarden genom hållbar tillväxt och investeringar i mänskligt kapital. Sedan slutet på 1980-talet har Världsbanken förstärkt sin inriktning på fattigdomsbekämpning och långsiktiga utvecklingsfrågor. Banken ger lån till projekt i den offentliga sektorn och strukturanpassningsprogram, tillhandahåller ekonomisk rågivning och experthjälp samt verkar som katalysator för andra investeringar och som samordnare av multilateralt och bilateralt bistånd på landnivå.
IBRD ger långfristiga lån på marknadsrelaterade villkor till låg- och medelinkomstländer. Budgetåret 1993/94 uppgick IBRD:s nya låneåtaganden till 14,2 miljarder US dollar.
IDA ger lån till de fattigaste u-länderna på särskilt förmånliga villkor. De nya åtagandena under budgetåret 1993/94 uppgick till 6,6 miljarder US dollar. I samband med den nionde påfyllnaden fastslogs följande tre riktlinjer som kom att gälla även för den tionde påfyllnaden: fattigdomsbekämpning, ekonomisk anpassning och tillväxt samt en miljömässigt hållbar utveckling. Dessa huvudprioriteringar bör ligga fast även för den elfte påfyllnaden som kommer att börja förhandlas i början av år 1995. En av huvudfrågorna under IDA 11 förutses bli hur banken praktiskt skall gå till väga för att genomföra de riktlinjer för utlåningen som fastställdes under IDA 9 och 10.
Sverige innehar sedan augusti 1994 exekutivdirektörsposten för den nordisk/baltiska valgruppen i Världsbanken för en period av tre år. Sverige har under denna period även det nordiska samordningsansvaret.
År 1992 genomförde Världsbanken en utvärdering av sin totala låneportfölj, den s.k. Wapenhansrapporten. Utvärderingen visade på ett antal brister, t.ex. att många projekt var otillräckligt förankrade i låntagarländerna och att uppföljningen av genomförandet inte var tillfredsställande. Detta har lett till en starkare betoning av behovet av att banken och mottagarlandet gemensamt utformar projekt samt på att förbättra och stödja genomförandet av projekt. Regeringen avser att bevaka att utvärderingens rekommendationer följs upp i bankens arbete.
Världsbankens kritiserade finansiering av ett antal stora vattenkraftsprojekt där befolkningsomflyttningar varit nödvändiga har lett till att banken genomfört en översyn av samtliga berörda projekt för perioden 1986--1993. Översynen visar bl.a. att bankens riktlinjer för befolkningsomflyttningar inte helt har kunnat följas.
Från svenskt och nordiskt håll har man i bankens styrelse sedan länge förespråkat en större öppenhet. Bankens verksamhet förväntas alltmer fokuseras på hållbar miljö, mänskliga resurser och den privata sektorns utveckling. Den privata sektorns centrala roll för ett lands utveckling förutses bli en av bankens största utmaningar i framtiden då alltmer av resursöverföringen kommer att bestå av privata kapitalflöden direkt till den privata sektorn.
IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna. Den senaste, och tionde, påfyllnaden avser den treårsperiod som började den 1 juli 1993 och uppgår till ca 18 miljarder US-dollar. Sverige har utfäst drygt 2,8 miljarder kronor under tre år. I början av 1995 kommer förhandlingar att påbörjas om den elfte påfyllnaden för perioden 1996--1999. Förhandlingarna förutses avslutas före den 30 juni 1996. Givet att IDA:s inriktning och utformning även framdeles ligger väl i linje med de svenska biståndspolitiska målen, bör bidragsandelen till IDA 11 fortsatt ligga på en rimlig nivå.
Riksdagen har i några fall beslutat att delar av budgeterade och outnyttjade skuldsedlar tillfälligt fått användas för andra angelägna och oförutsedda önskemål (i Central- och Östeuropa och det forna Jugoslavien och för katastrofinsatser). Under budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 har 620 miljoner kronor av tidigare lagda skuldsedlar fram till och med den åttonde påfyllnaden tillfälligt tagits i anspråk för sådana insatser. Dessa medel måste successivt budgeteras som återlägg för IDA, så att täckning finns när dragning på tidigare gjorda åtaganden skall ske.
Återläggningen måste avslutas senast budgetåret 1999, dvs. sista året för dragningar på IDA 8. Denna process påbörjades under budgetåret 1994/95 med en första återläggning på 112 miljoner kronor. Det återstående beloppet kommer att fördelas under de kommande budgetåren fram t.o.m. budgetåret 1999.
Under budgetåret 1995/96 kommer det tredje årsbidraget till IDA 10 samt det första årsbidraget till IDA 11 att erläggas. Dragningarna sker över en åttaårsperiod. För IDA 9 används i huvudsak tidigare uppbyggda reserver.
IFC bildades år 1956 och har som målsättning att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att medverka till upprättande av privata företag och främjande av produktiva privata investeringar i u-länder. Den allt viktigare roll som privata investeringar spelar för ländernas utveckling har lett till att IFC kommit att få en allt större betydelse. Varje investering måste bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt ge avkastning.
IFC strävar efter att öka sin verksamhet i Afrika, bl.a. genom de specialverksamheter inom IFC, s.k. faciliteter, som är riktade mot Afrika.
Antalet specialverksamheter inom IFC ökar. Dessa spelar en viktig roll för utvecklingen av små och medelstora företag i u-länder.
IFC är en av de effektivaste kanalerna för multilateralt bistånd till privatsektorsutveckling. Sverige bör därför fortsätta att stödja IFC:s verksamhet.
IFC:s aktiekapital är nu uppe i 2,45 miljarder dollar. Sveriges andel i den allmänna kapitalökningen är 1,17 procent dvs. 11,7 miljoner dollar. Detta bidrag skall inbetalas under fem år. Under budgetåret kommer det fjärde årsbidraget att betalas. En viss reservation finns på anslagsposten.
Regeringen beräknar medelsbehovet för samarbetet enligt ovan till 7,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)
Afrikanska utvecklingsbankens målsättning är att främja ekonomisk utveckling och sociala framsteg i medlemsländerna i Afrika. Fattigdomsbekämpningen utgör en central del i denna målsättning.
Under 1980-talet ökade bankens utlåning kraftigt och det finns nu allvarliga kvalitetsbrister i bankens utlåning.
Sverige verkar för kvalitetsförbättring i bankens utlåning i enlighet med en nyligen redovisad utvärdering liksom för en ökad reservuppbyggnad och en minskning av låneportföljen i icke kreditvärdiga länder.
Någon ny ökning av bankens kapital under det närmaste året är inte aktuell, varför något medelsbehov ej föreligger under denna delpost.
Den senaste överenskommelsen om en resurspåfyllnad slöts i februari 1991 och omfattade ca 3,3 miljarder dollar. Samtidigt fastställdes principerna för verksamhetens inriktning under 1991--1993. Fördelningen av fondens medel mellan olika låntagarländer baseras på en löpande värdering av ländernas förmåga att uppnå resultat avseende ekonomisk politik, resursfördelning och fattigdomsbekämpning samt en miljömässigt hållbar utveckling.
Kvalitetsproblem i AfDB:s utlåning gäller även för AfDF. Förhandlingar om en sjunde påfyllnad av AfDF:s resurser inleddes under våren 1993. Sverige verkar för en förbättrad kvalitet i AfDF:s verksamhet och åtgärder för att stärka Bankgruppens finansiella ställning. Den svenska bidragsandelen till AfDF VII kommer att vara beroende av i vilken mån påfyllnadsförhandlingarna leder till ett tillfredsställande resultat i dessa frågor. Förhandlingarna är ännu inte avslutade och för budgetåret 1995/96 förutses således inget medelsbehov under denna delpost.
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)
Asiatiska utvecklingsbanken skall främja ekonomisk och social utveckling i medlemsländerna i Asien och Stillahavsområdet. Sedan slutet av 1980-talet har verksamheten alltmer kommit att förändras från mer traditionell projektfinansiering till ett bredare angreppssätt för att främja fattigdomsbekämpning, kvinnors roll i utvecklingsprocessen, utveckling av de mänskliga resurserna och en miljömässigt hållbar utveckling.
I överenskommelsen om en fjärde ökning av bankens kapital fastslås att minst 40 % av bankens totala utlåningsvolym före årtiondets slut skall styras till de sociala sektorerna eller användas för miljöändamål. Bankens främsta interna mål är att öka kvaliteten på långivningen för att därigenom uppnå största möjliga utvecklingseffekt.
Sverige ingår i en valgrupp som består av de övriga nordiska länderna, Nederländerna och Kanada. Valgruppen har under kapitalökningsförhandlingarna spelat en klart pådrivande roll för att åstadkomma denna breddning av bankens verksamhet.
Under det kommande budgetåret förväntas den sjunde förhandlingen om påfyllnad av Asiatiska utvecklingsfondens resurser ta sin början. Från givarländerna finns inför förhandlingarna uttalat att banken skall stärka sin profil som utvecklingsinstitution. Utgångspunkten för det svenska agerandet bör vara hur banken hittills implementerat det övergripande fattigdomsmålet och hur denna roll kan stärkas.
I maj 1994 slutfördes förhandlingarna om den fjärde ökningen av bankens kapital, som därmed fördubblades till 47 miljarder US-dollar. Av ökningen skall 2 % betalas in och resten utgörs av garantikapital. Sverige bibehöll sin tidigare kapitalandel på 0,35 %, vilket innebär att ett belopp på 1,7 miljoner US-dollar skall betalas in under en period på 5--6 år. Det är troligt att det första bidraget till Asiatiska utvecklingsbanken kommer att inbetalas under budgetåret. Detta bidrag förväntas rymmas inom för ändamålet redan avsatta medel. För budgetåret 1995/96 föreligger således inget medelsbehov under denna delpost.
Regeringen beräknar att det fjärde och sista årsbidraget till Asiatiska utvecklingsfondens sjätte påfyllnad under budgetåret uppgår till 172,5 miljoner kronor.
Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)
Den interamerikanska utvecklingsbankens verksamhet har under nästan ett årtionde i stor utsträckning präglats av målsättningen att främja den pågående strukturanpassningen i låntagarländerna. Samtidigt skall en betydande del av utlåningen riktas till de allra fattigaste befolkningsgrupperna, stöd att stärka kvinnornas roll i utvecklingsprocessen, miljö och främjande av småföretagande.
Den åttonde ökningen av bankens kapital och påfyllnaden av fondens resurser (IDB 8) grundar sig fortfarande på samma mål, men syftar därutöver till att ytterligare fördjupa bankens fattigdomsorientering.
Bankens interna mål är att förändra sin beredningsprocess så att den förstärker den strategiska planeringen på landnivå.
Under det kommande budgetåret bör Sverige prioritera implementeringen av IDB 8, såväl organisatoriskt som på policyområdet. Särskilt bör bankens val av målgrupper för projekt uppmärksammas för att garantera att de fattigaste befolkningsgrupperna nås.
I april 1994 avslutades förhandlingarna om IDB 8. Sverige ökade därvid sin andel till 0,3 %. Denna förstärkning av bankens multilaterala karaktär resulterade också i ytterligare en icke-regional plats i styrelsen. Totalt ökades bankens kapital med 40 miljarder US-dollar, av vilka 2,5 % skall betalas in. Det sammanlagda aktiekapitalet uppgår därmed till ca 100 miljarder US-dollar. Åtaganden om totalt 1 miljard US-dollar till bankens koncessionella fond (FSO) avsedd för de fattigaste låntagarländerna fastställdes också. För Sveriges vidkommande innebär förhandlingsresultatet totalt utfästelser om bidrag på 18 miljoner US dollar, vars dragningar fördelas över en tioårsperiod.
Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till svenska åtaganden i tidigare kapitalökningar, uppskattar regeringen medelsbehovet under budgetåret 1995/96 till 28,5 miljoner kronor.
Övriga utvecklingsfonder
Nordiska utvecklingsfonden (NDF)
NDF är en nordisk biståndsinstitution för finansiering av utvecklingsprojekt, som främjar ekonomisk och social utveckling i u-länder och som är av nordiskt intresse. Särskild vikt läggs vid projekt med positiva miljöeffekter. Utlåningen sker på mycket förmånliga villkor, motsvarande dem som erbjuds av IDA. Fonden ger krediter endast i samfinansiering med andra finansiärer, främst andra multilaterala finansieringsinstitutioner.
Fondens grundkapital uppgår till 250 miljoner SDR. Den svenska andelen uppgår till 37,3 % av det totala kapitalet i enlighet med etablerad nordisk bördefördelning.
NDF har undertecknat avtal om drygt fyrtio krediter till ett sammanlagt värde av ca 160 miljoner SDR. Till fonden har hittills inbetalats 90 miljoner SDR. Den svenska andelen av ännu inte inbetalt kapital uppgår till 40 miljoner SDR, vilket med dagens växelkurser motsvarar ca 650 miljoner kronor.
Nordiska Ministerrådet kommer att under 1995 utvärdera NDF:s verksamhet. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för det svenska agerandet vid de förhandlingar om kapitalpåfyllnad av NDF som väntas genomföras under budgetåret. Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 171 miljoner kronor.
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)
IFAD:s huvudmålsättning är att hjälpa de fattigaste delarna av befolkningen i de fattigaste länderna att höja sin levnadsstandard genom bl.a. ökad jordbruksproduktion. IFAD kännetecknas bl.a. av att fattigdomskriteriet är tydligt inskrivet i organisationens stadgar samt av den relativt betydande roll som mottagarländerna har i organisationens styrning. Verksamheten präglas av småskalighet och innovation.
Det finansiella ansvaret för IFAD har delats mellan OPEC- och OECD-länderna. OPEC-ländernas försämrade ekonomier har emellertid medfört att denna form av biståndssamarbete utsatts för allt större påfrestningar.
Under 1994 har en översyn av struktur-, inflytande- och resursbehovsfrågorna inom IFAD gjorts och förslag om genomgripande reformer lagts fram. Förhandlingarna om en fjärde kapitalpåfyllnad för 1995--1997 har därmed kunnat återupptas och förutses avslutas i början av år 1995.
IFAD:s inriktning av verksamheten sammanfaller väl med svenska biståndspolitiska målsättningar. Det råder stor efterfrågan på organisationens tjänster, och den är välskött och bedriver sin verksamhet effektivt.
Sverige har engagerat sig starkt i IFAD och spelar en framträdande roll i processen mot en uppgörelse om reformer och kapitalpåfyllnad.
Beredskap bör finnas för ett svenskt deltagande i en fjärde kapitalpåfyllnad. Den svenska andelen av OECD-ländernas samlade bidrag till påfyllnad bör ligga nära den som gällde för den tredje påfyllnaden (5,8 %). Med hänsyn till att OECD -- och i viss mån mottagarländerna -- förutses ta över en del av OPEC-ländernas finansiella börda i ett reformerat IFAD, kan OECD-ländernas andel av den fjärde påfyllnaden komma att uppgå till ungefär 75 %. 600 miljoner US-dollar kvarstår som ett rimligt antagande angående påfyllnadens totala storlek.
Under dessa förutsättningar kan det första och andra svenska årsbidraget till den fjärde kapitalpåfyllnaden beräknas till sammanlagt 130 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till en från budgetåret 1992/93 ingående reservation beräknar regeringen ett medelsbehov på 25,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Världsbanken och IMF
Motionerna
I motion U232 (c) yrkande 4 framhålls att det svenska biståndet i ökad utsträckning bör frigöras från anknytningen till Internationella valutafondens strukturanpassningsprogram. Vänsterpartiet hävdar i sin motion U230 (yrkande 1) att det är hög tid att finna andra metoder för strukturanpassning än Världsbankens och IMF:s för att hantera u-ländernas skulder. Vidare anförs i motion U230 (v) (yrkande 2) att åtminstone hälften av de minst utvecklade och mest skuldtyngda ländernas skulder skall avskrivas redan i år. Enligt motion U212 (mp) (yrkande 7) bör Sverige aktivt verka för en sammanhållen skuldsaneringsstrategi.
I motion U232 (c) yrkande 3 föreslås att regeringen varje år skall överlämna en rapport till riksdagen om Världsbankens och Internationella valutafondens verksamhet. En parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att kontinuerligt följa Världsbankens och IMF:s arbete bör enligt motion U212 (mp) (yrkande 10) inrättas. Vidare föreslås i samma motion (yrkande 11) att det bör inrättas en parlamentarisk grupp på nordisk nivå för utarbetande av en gemensam hållning i dessa frågor.
I motion U234 (s) anförs att riksdagen skall ha möjlighet att ha insyn i och påverka Världsbankens politik. I motion U212 (mp) (yrkande 9) föreslås att Sverige skall offentliggöra de instruktioner som ges till verkställande styrelsen i Världsbanken och IMF.
Enligt motion U230 (v) yrkande 3 måste Världsbanken och IMF reformeras. Båda institutionerna bör demokratiseras och inordnas i FN-systemet. Den offentliga insynen i Världsbanken måste förbättras väsentligt enligt motion U212 (mp) yrkande 8.
I motion U230 (v) yrkande 6 anförs att Sverige i förhandlingarna om den elfte kapitalpåfyllnaden i IDA bör ställa krav på fattigdomsbekämpning, ekonomisk anpassning och tillväxt samt en miljömässigt hållbar utveckling. Miljöpartiet kräver i motion U212 yrkande 6 ett utförligt beslutsunderlag inför påfyllnad av medel till IDA. Motionärerna (U212 (mp) yrkande 5) vill också att en större del av IDA:s resurser skall användas för utveckling av mänskliga resurser. IDA-medel skall enligt motionärerna (U212 (mp) yrkande 4) inte användas för stora dammprojekt. I yrkande 3 i samma motion anförs att Världsbanken bör inrätta ett moratorium för stora dammprojekt.
Det föreslås i motion U212 (mp) yrkande 2 att Sverige aktivt skall verka för att Världsbanken agerar i enlighet med svenska åtaganden vad gäller internationella konventioner om klimatförändringar m.m.
I motion U212 (yrkande 1) från Miljöpartiet begärs tillsättande av en utredning om bindande riktlinjer för Sveriges agerande i IMF och Världsbanken. Bland annat skall syftet vara att öka den offentliga insynen.
I motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/5) föreslås att de internationella finansieringsinstitutionerna tillförs ytterligare 275 miljoner kronor.
Utskottet
Vid konferensen i Bretton Woods i juli 1944 enades de deltagande 44 länderna om att upprätta Internationella valutafonden (IMF) och Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling -- Världsbanken. Dessa två institutioner har nu 178 medlemmar.
Medlemsländernas röstandelar i Bretton Woods-institutionerna är kopplade till de enskilda medlemmarnas insatser. Dessa står i sin tur i direkt relation till medlemslandets relativa styrka i världsekonomin. Den högsta beslutanderätten utövas av guvernörsstyrelsen där varje medlem har en representant. Sveriges guvernör i Världsbanken är finansministern, och i IMF är det riksbankschefen. Flertalet beslut är dock delegerade till en exekutivstyrelse bestående av 24 personer som representerar olika landgrupperingar. Det är inte ovanligt att både givar- och mottagarländer gemensamt företräds av en exekutivdirektör. De nordiska och baltiska länderna representeras gemensamt av en exekutivdirektör i vardera styrelsen. Tjänsten som exekutivdirektör roterar mellan länderna i valgruppen.
Världsbankens organisation och arbetssätt kritiseras i flera motioner. I motion U212 (mp) föreslås att öppenheten och den offentliga insynen måste förbättras inom Världsbanken och dess institutioner. I motion U230 (v) redovisas förslag om vissa ändringar av Världsbankens organisation och finansiering som lagts fram internationellt.
Sverige och övriga nordiska länder har länge förespråkat större öppenhet och ökad insyn i banken. Banken har också från den 1 januari 1994 infört ett nytt handlingsprogram med bl.a. riktlinjer för information som innebär att betydligt mer material är tillgängligt för en intresserad allmänhet. Genom nyupprättade informationskontor och datanätverk är numera bl.a. projektdokument, utvärderingar och policydokument tillgängliga. Dessutom är de projektdokument som berör ett låntagarland tillgängliga vid Världsbankens fältrepresentation i samma land. Oftast är dokumenten även översatta till hemspråket. Enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna bekantgörs vid förfrågan även innehållet i de synpunkter som översänds till den nordisk/baltiska exekutivdirektören. En liknande process mot ökad öppenhet och ökad publicering av dokument pågår inom IMF, även om man där inte kommit lika långt som inom Världsbanken.
Inom Världsbanken finns en speciell utvärderingsenhet (OED) som rapporterar direkt till styrelsen. OED genomför kontinuerligt utvärderingar av bankens projekt och program, bl.a. ur social och miljömässig synpunkt. För att ytterligare försäkra sig om att Världsbankens projekt uppfyller de långtgående riktlinjer som ställs på projekten upprättades under år 1994 en oberoende granskningspanel med uppgift att vid behov specialgranska enskilda projekt eller projektförslag, en åtgärd banken är ensam om bland utvecklingsinstitutioner i världen. Anmälningar till panelen kan göras av exekutivdirektörerna, men också av de befolkningsgrupper som berörs av bankens projekt. Nyligen mottog panelen sin första begäran om granskning från berörda befolkningsgrupper beträffande ett projektförslag i Nepal. De senaste åren har banken genomgått stora förändringar som har haft betydelse för miljösynen i banken och för bedömningar av miljöeffekterna av bankens verksamhet. Dessa förändringar i synen på frågor rörande miljö/naturresurser/hållbar utveckling har skett på främst svensk och nordisk tillskyndan.
I en interpellationsdebatt den 17 februari 1995 (prot. 1994/95:62) underströk finansministern att Sverige som litet land och anhängare av multilateralt samarbete har anledning att värna om institutionernas styrka, effektivitet och förmåga till förnyelse. Han sade vidare att "vi som delägare har ett starkt intresse av att driva på de förändringar som från tid till annan behöver göras. Vi verkar tillsammans med de nordiska länderna i en grupp där även de baltiska staterna ingår sedan de blev medlemmar i banken och fonden. I gruppen finns en bred samsyn i dessa frågor, vilket ökar våra möjligheter att påverka."
Världsbanken har under många år utsatts för kritik av den innebörd som de här aktuella motionerna ger uttryck för. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att Världsbanken under de senaste åren tagit intryck av denna kritik och gjort väsentliga ändringar för att bl.a. skapa mer insyn i verksamheten. Mot bakgrund bla av finansministerns uttalanden förutsätter utskottet att Sverige även fortsättningsvis kommer att verka för ökad öppenhet i bankens verksamhet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna U212 (mp) yrkande 8 och U230 (v) yrkande 3.
Förslag som syftar till att ge riksdagen större insyn och ökade möjligheter att påverka Sveriges agerande i Världsbanken och IMF förs fram i tre motioner.
Enligt motion U212 (mp) skall Sverige kontinuerligt offentliggöra de instruktioner som ges till verkställande styrelsen i Världsbanken och IMF. Vidare anser motionärerna att en parlamentarisk grupp för världsbanksfrågor skall tillsättas i den svenska riksdagen. De begär också att regeringen skall lägga fram förslag i Nordiska rådet om inrättande av en parlamentarisk grupp för världsbanksfrågor. Även i motion U230 (v) föreslås att en parlamentarisk nämnd skall tillsättas för världsbanksfrågor.
Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet anföra följande.
Det löpande svenska agerandet i Världsbanken och IMF sker till största delen i respektive exekutivstyrelse genom den för de nordiska och baltiska länderna gemensammma exekutivdirektören. Systemet med gemensam exekutivdirektör innebär att de synpunkter som förs fram i styrelsen är framförhandlade mellan länderna och betraktas såsom samlade nordisk/baltiska synpunkter. Att ett land utformar bindande riktlinjer för exekutivdirektören är svårgenomförbart eftersom exekutivdirektören representerar flera länder. Dessutom präglas styrelsens arbete av samförståndslösningar. Inför utformandet av svenska synpunkter inhämtar givetvis Finansdepartementet regelbundet synpunkter från sakkunniga på området -- SIDA, Miljödepartementet och NGO:er -- för att försäkra sig om att de svenska synpunkterna överensstämmer med fastställda nationella positioner.
Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om att riksdagens möjligheter att följa Världsbankens verksamhet bör förbättras. Det finns enligt vad utskottet erfarit ett stort intresse från parlamentariker att få bättre insyn och påverkansmöjligheter i Världsbanksfrågor. Enligt utskottets mening är det dock tveksamt om inrättande av en särskild parlamentarisk nämnd skulle innebära en effektiv lösning. Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt ger riksdagen regelbunden information. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna U212 (mp) yrkandena 10 och 11 samt motion U230 (v) yrkande 5.
I motion U212 (mp) begärs att en utredning skall tillsättas med uppdrag att lägga fram förslag om bindande riktlinjer för Sveriges agerande i IMF och Världsbanken. Syftet med utredningen skall vara att öka den offentliga insynen, skapa en bättre parlamentarisk kontroll och uppnå en mer pådrivande roll för Sverige i strävan att förbättra det multilaterala biståndet.
Utskottet anser inte att det finns skäl att tillsätta en utredning med de uppgifter som motionärerna skisserar. Motion U212 (mp) yrkande 1 avstyrks alltså.
Med hänvisning till vad som ovan anförts om det löpande svenska agerandet i Världsbanken och IMF avstyrker utskottet motion U212 (mp) yrkande 9.
Beträffanden förslaget i motion U234 (s) om närmare samråd mellan regeringen och riksdagen i Världsbanksfrågor liksom förslaget i motion U232 (c) om att riksdagen skall få en årlig rapport om Världsbanksgruppen och IMF utgår utskottet från att dessa förslag kommer att bli föremål för överväganden inom regeringskansliet. Motion U234 (s) och U232 (c) yrkande 3 får härmed anses besvarade.
I motion U212 (mp) framförs vissa önskemål om att Sverige i Världsbanken skall verka för att banken skall agera i enlighet med svenska åtaganden i fråga om internationella miljökonventioner.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har redovisat om de förändringar som vidtagits i Bankens verksamhet och med hänsyn till Sveriges agerande allmänt i miljöfrågor utgår utskottet från att de synpunkter som motionärerna framfört blir beaktade.
Motion U212 (mp) yrkande 2 är därmed besvarad.
Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av förslaget i motion U212 (mp) om fördelning av IDA:s resurser samt att en större del av lånen inom energisektorn skall gå till energieffektiviseringar m.m. Motionen i här aktuell del (yrkande 5) avstyrks alltså.
Med anledning av de synpunkter och förslag rörande strukturanpassningsprogrammen som läggs fram i motionerna U230 (v) och U232 (c) vill utskottet erinra om att dessa program ytterst syftar till att uppnå makroekonomisk balans och att skapa förutsättningar för en långsiktig tillväxt. Programmen utarbetas av det enskilda landet i nära samarbete med IMF och Världsbanken.
Strukturanpassningsprogrammen är ett medel att nå hållbar utveckling. Programmen har under senare år kommit att innefatta flera olika former av sociala insatser. Dessa syftar till att lindra de kortsiktiga påfrestningar som t.ex. en prisreform medför.
Strukturanpassningsåtgärder som genomförs i syfte att förbättra ekonomins funktionssätt och lägga grunden för en varaktig tillväxt kan medföra kostnader på kort sikt i form av fallande import och konsumtion. Genom betalningsbalansstöd kan import och konsumtion jämnas ut över tiden. Härigenom får landet ökade möjligheter att genomföra nödvändiga åtgärder under ordnade former och på ett sätt som minskar påfrestningen på utsatta grupper. Sveriges stöd till ekonomiska reformprogram innebär att vi kan påverka programmens utformning i önskvärd riktning.
Det är enligt utskottets mening viktigt att strukturanpassningsprogrammen kombineras med en satsning på sociala sektorer såsom hälsovård och utbildning (särskilt på basnivå). Det är också nödvändigt att det sociala området prioriteras i ländernas egna statsutgifter. Reformprogram av strukturanpassningstyp kan givetvis inte genomföras utan att vara förankrade i respektive mottagarland. Effekterna på olika grupper av olika ekonomisk-politiska åtgärder bör noga följas då det kan bli nödvändigt med riktade subventioner för särskilt utsatta grupper.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna U230 (v) yrkande 1 och U232 (c) yrkande 4.
Beträffande förslagen i motionerna U212 (mp) och U230 (v) om skuldsanering vill utskottet understryka att Sverige sedan länge förespråkat en mer sammanhängande och långsiktig skuldstrategi. Sverige har också spelat en pådrivande roll för att få till stånd mer långtgående skuldlättnad för de fattigaste, skuldtyngda länderna. Ett exempel härpå är det internationella seminariet om extern finansiering för de fattigaste länderna som Sverige tillsammans med Schweiz arrangerade i maj 1994. Vid seminariet där kreditor- och givarländer samt multilaterala institutioner deltog behandlades olika typer av skulder och man diskuterade åtgärder för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar.
I propositionen redovisas att Sverige kommer att fortsatt aktivt driva frågan om ytterligare skuldlättnadsåtgärder i olika fora, med utgångspunkt bl.a. från de slutsatser som drogs vid skuldseminariet om behovet av en samordnad strategi för att hantera olika länders skuldproblem. Utgångspunkten bör, sägs det, vara att åstadkomma en hållbar skuldsituation med avseende på bilaterala, multilaterala och kommersiella skulder och medverka till nödvändiga ekonomisk-politiska reformer.
Det kan vidare nämnas att Parisklubben, där de bilaterala, offentliga kreditorernas fordringar omförhandlas, nyligen har enats om ökade avskrivning, upp till 2/3, och mer heltäckande överenskommelser i form av reduktion av hela skuldstocken för de fattigaste länderna.
Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionerna U212 (mp) yrkande 7 och U230 (v) yrkande 2.
I motion U230 (v) anges vissa krav som regeringen bör föra fram vid förhandlingarna om den elfte påfyllnaden till IDA:s budget. De av motionärerna angivna kraven motsvarar helt de riktlinjer för IDA:s verksamhet som lades fast vid den tionde påfyllnaden.
I propositionen framhålls att dess riktlinjer bör ligga fast även för den elfte påfyllnaden. Någon särskild framställning från riksdagens sida är alltså inte påkallad.
Motion 230 (v) i här aktuell del avstyrks.
Förslaget i motion U212 (mp) yrkande 6 om att riksdagen skall föreläggas ett utförligt beslutsunderlag inför påfyllnad av medel till IDA avstyrks likaledes.
Enligt motion U212 (mp) bör Världsbanken upphöra med att stödja stora dammprojekt. Motionärerna anser också att sådana projekt inte skall finansieras med IDA-medel.
Enligt vad utskottet inhämtat ingår i Världsbankens nyligen antagna handlingsprogram att föreskriva sådana regler vid projektens utformning att dessa kan ge största möjliga nytta och ha så få negativa effekter som möjligt på miljö, lokal kultur och samhälle. Sverige har i samarbete med övriga nordiska länder varit mycket aktivt och drivande vad gäller utformningen av bankens nya handlingsprogram. Detta överensstämmer i stort med den svenska synen på utvecklingssamarbete. Utskottet vill även erinra om att den nyligen inrättade oberoende inspektionspanelen gör det möjligt att granska eventuella misstankar om brott mot handlingsprogrammet har förekommit vid projektförberedelserna.
Det bör även nämnas att projekt som genomförs i utvecklingsländer med privat finansiering och utan inblandning av Världsbanken oftast inte är underställda samma långtgående villkor som i dag är knutna till lån från Världsbanken vad gäller hänsyn till miljö, ersättning vid tvångsförflyttning, fattigdomsinriktning, påverkan på lokal kultur.
Utskottet behandlar i det följande motionsförslag som avser vissa specifika vattenkraftsutbyggnader.
Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion U212 (mp) i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion U311 (m) föreslås att de internationella finansieringsinstitutionerna skall tillföras ytterligare 275 miljoner kronor. Med anledning av detta förslag vill utskottet erinra om att bidragen till Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna utgörs av åtaganden för perioder om flera år. Medlemsländerna förhandlar normalt vart tredje år om storleken av påfyllnad till de olika bankernas utvecklingsfonder. Resurserna från en sådan påfyllnad används sedan successivt över en längre period.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U311 (m) yrkande 2 (delvis/5).
C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete Sammanfattning av propositionen (s. 95--101)
Miljöinsatser
Uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) är en väsentlig komponent i det internationella utvecklingssamarbetet.
En av regeringen tillsatt arbetsgrupp har granskat hur besluten vid UNCED och andra globala miljöfrågor kan integreras i det svenska utvecklingssamarbetet. Arbetsgruppen har nyligen lämnat sitt förslag. Regeringen avser att noga värdera dessa planer. Syftet är att utveckla principer, riktlinjer och arbetsmetoder för ett mer integrerat och fokuserat perspektiv på hållbar utveckling. Regeringen avser återkomma till riksdagen om arbetet med dessa frågor.
De mål som antagits av riksdagen om en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön är grundpelare i regeringens arbete med dessa frågor. Miljöhänsyn måste integreras i all utvecklingsverksamhet. Därutöver fordras vissa riktade bidrag till särskilda miljöfonder och -program, vilka finansieras under denna anslagspost.
Den globala miljöfaciliteten (GEF), som administreras gemensamt av UNDP, UNEP och Världsbanken, vars verksamhet nyligen omstrukturerats och permanentats, finansierar insatser inom områdena globala klimatförändringar, biologisk mångfald, skydd av internationellt vatten samt uttunning av ozonskiktet. GEF är också interimistisk finansiell mekanism för de globala konventionerna om klimatförändringar och biologisk mångfald, som tillkom som ett resultat av UNCED-processen. Förhandlingar pågår om GEF:s roll i uppföljningen av dessa konventioner. Den påfyllnadsförhandling som resulterat i en fond på sammanlagt 2 miljarder US dollar för perioden 1994--97 innebär för Sverige en andel om 2,88 %, vilket motsvarar 450 miljoner kronor. För perioden 1995/96 kommer ca hälften av det svenska bidraget att utbetalas.
I propositionen redovisas att en konvention mot ökenspridning nyligen framförhandlats. Regeringen aviserar att förslag om ratificering av konventionen kommer att läggas fram under våren 1995. Den beräknas kunna träda i kraft under 1997. Under interimsperioden kommer förhandlingar att göras, som bl.a. skall ta ställning till finansieringen av de åtaganden som är förbundna med konventionen. Under det närmaste året kommer således behovet av finansiering främst att gälla interimsåtaganden. Ett särskilt initiativ gäller omedelbara åtgärder i Afrika.
Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att genomföra en avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Protokollets multilaterala fond finansierar u-ländernas deltagande i avvecklingsprogrammet. Under året utökades fondens budget från 160 miljoner US dollar till 240 miljoner US dollar. Sveriges andel till fonden bibehölls vilket innebär att det svenska åtagandet för närvarande utgör 1,9 miljoner US-dollar per år.
En internationell utvärdering av Montrealprotokollets verksamhet har inletts.
SIDA har under flera år haft i uppdrag att handha genomförandet av vissa multilaterala miljöinsatser inom ramen för denna delpost. Inriktningen har varit långsiktiga insatser som kräver kontinuitet och som ligger i linje med UNCED-besluten. Den föreslagna minskningen på delposten påverkar även denna del.
Regeringen föreslår ett bidrag med 217,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion U206 yrkande 9 (i denna del/7) att bidraget höjs med 7,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/7) föreslås också att bidraget höjs med 7,5 miljoner kronor.
I motion T225 (mp) yrkande 16 anför motionärerna att Sverige bör verka i internationella organ för att i-länder inte skall kunna exportera sina utsläpp till u-länder.
Utskottet
I motion T225 (mp) yrkande 16 anförs att Sverige bör verka för internationella regler om att utländska företag inte skall kunna flytta sin föroreningar till u-länder. Utskottet vill erinra om att denna fråga behandlades av utskottet våren 1994 (bet. 1993/94:UU22). Utskottet konstaterade därvid att det var glädjande att parterna i Baselkonventionen lyckats enas om ett totalförbud mot export av giftigt avfall från industriländerna till utvecklingsländerna och länderna i Östeuropa. Utskottet redovisade att frågan om den formella ändringen i själva Baselkonventionen kommer konventionsstaterna att diskutera på det tredje konventionsstatsmötet.
Detta möte kommer att äga rum i Spanien (antagligen i Madrid) 18--22 september. Utskottet har inhämtat att Sverige -- tillsammans med Danmark -- agerar inom EU för att hela EU inför detta möte skall ställa sig bakom att totalförbudet blir juridiskt bindande.
Utskottet vill understryka att det är av stor vikt att Sverige fortsätter att verka för att ett totalförbud mot export av giftigt avfall också efterlevs i praktiken. Den rika världen har även i detta avseende ett moraliskt ansvar inför de fattigare länderna. I motion T225 (mp) nämns vidare s.k. joint implementation.
Utskottet vill här påpeka att i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 undertecknades en ramkonvention om klimatförändringar. Konventionen innebär att de industrialiserade länderna som ett första steg åtar sig att till år 2000 försöka stabilisera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser på 1990 års nivå.
Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens parter, s.k. joint implementation. Möjligheten till gemensamt genomförande har tagits in i klimatkonventionen för att möta kraven på kostnadseffektivitet.
Marginalkostnaderna för att minska koldioxidutsläppen i Sverige är höga, medan de i flera av våra grannländer och i utvecklingsländerna är låga. Detta innebär att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt för Sverige att göra insatser där kostnaderna är lägst.
Med det anförda anser utskottet motion T225 (mp) yrkande 16 besvarad.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/7) och motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/7).
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)
Det övergripande målet för IPPF är att främja ett ansvarsfullt föräldraskap. IPPF:s strategiska plan för nittiotalet ("Vision 2000"), som antogs för två år sedan, framhåller den mänskliga rättigheten för alla kvinnor, män och ungdomar att fritt bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Man betonar också federationens roll som ledare inom området genom sin starka fältnärvaro.
Organisationen har dock haft svårt att föra ut planens budskap till sina relativt självständiga medlemsorganisationer.
Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna till IPPF. En mer balanserad bördefördelning är angelägen att uppnå.
Regeringen föreslår ett bidrag till IPPF om 108 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Motionerna
I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8) föreslås en minskning av bidraget med 3 miljoner kronor. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion U209 yrkande 22 en höjning med 22,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 17 (i denna del/8) en höjning med 27 miljoner kronor.
Utskottet
Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna till IPPF. Organisationens mål är viktiga, och utskottet delar regeringens uppfattning att en mer balanserad bördefördelning är angelägen att uppnå.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker motionerna U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8), U209 (fp) yrkande 22 och U232 yrkande 17 (i denna del/8).
Internationella sjöfartsuniversitetet (WMU)
WMU, som är beläget i Malmö, drivs i den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Varje årskurs består av ca 100 studenter som till 90--95 % kommer från utvecklingsländer.
Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som finns i en rad länder. Sverige skall enligt avtal bidra med en tredjedel av den budget som fastställs. För budgetåret 1995/96 förutser regeringen ett bidrag om 27 miljoner kronor.
Multilateral rekrytering
Medel under anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och finansiering av biträdande experter inom internationella organisationer, särskilt FN-systemet. Under budgetåret 1994/95 finansierar Sverige ett 90-tal multilaterala biträdande experter.
Under budgetåret 1993/94 har SIDA i samråd med Utrikesdepartementet utvärderat programmet. Utvärderingen visar bl.a. att hälften av deltagarna i programmet haft åtminstone ytterligare ett uppdrag inom det internationella biståndet och mer än hälften är intresserade av att få sådana uppdrag i framtiden. Cirka 10 % av de tidigare biträdande experterna har enligt utredningen fått fast anställning inom FN-organisationer. Det är dock oklart hur effektivt programmet varit för att bidra till ett ökat antal svenskar i internationell tjänst. Det är väsentligt att finna former för rekrytering och för att på ett bättre sätt utnyttja nationella och internationella erfarenheter.
Regeringens bedömning är att programmet i nuvarande skede är i behov av konsolidering och en betydligt klarare målsättning än tidigare. Regeringen avser att tillsammans med den nya biståndsmyndigheten utveckla nya riktlinjer för programmet.
Från anslagsposten tas medel för förstärkning av SIDA:s kapacitet att rekrytera svenskar till tjänstgöring på hög- och mellannivå i internationella organisationer.
För budgetåret 1995/96 förutser regeringen ett anslag för ovan redovisade ändamål på 72 miljoner kronor.
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
De senaste årens utveckling i länder som f.d. Jugoslavien, Somalia och Rwanda har visat på behovet av att utveckla effektivare metoder för att förebygga, förhindra och lösa konflikter samt att i alla led främja varaktig fred och långsiktig utveckling. Framgångsrik konflikthantering kräver samordning av insatser av såväl politisk och militär som civil och humanitär natur.
Det svenska stödet till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad skall även fortsättningsvis syfta till att framhäva och stärka de civila och humanitära aspekterna av de fredsbevarande operationerna i utvecklingsländerna. Under budgetåret 1995/96 bör ökad uppmärksamhet ägnas åt att utveckla FN:s organisation och arbetsmetoder i syfte att på såväl kort som lång sikt främja effektivare samverkan mellan FN:s civila, humanitära och fredsbevarande insatser. Särskilt avseende bör fästas vid att utveckla och förbättra FN:s förmåga att förebygga, förhindra och lösa konflikter samt organisationens möjligheter att främja övergången till varaktig fred och långsiktig utveckling. Vidare bör särskilt avseende fästas vid FN:s organisation och arbetsmetoder i framför allt s.k. komplexa katastrofer.
Användande av medel under denna anslagspost får ske i de länder vilka enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) definieras som u-länder. Anslagsposten kan vidare utnyttjas för insatser av utvecklingskaraktär (organisations- och metodutveckling etc.) inom FN och andra organisationer, som bidrar till att utveckla FN:s konflikthanteringsförmåga. Insatser för konfliktlösning, demokratistöd, humanitär hjälp och återuppbyggnad bör i ökad utsträckning finansieras under anslaget C 2.
För budgetåret 1995/96 beräknar regeringen ett belopp om 150 miljoner kronor för denna anslagspost.
Motionen
En höjning av bidraget med 67,5 miljoner kronor föreslås i motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).
Utskottet
Katastroferna i världen har under den senaste femårsperioden blivit såväl fler som mer komplexa till sin karaktär. Grundorsakerna går ofta att finna i bl.a. underutveckling, social orättvisa och politisk instabilitet vilket lett fram till väpnade konflikter. Krig i kombination med torka och svält har skapat situationer som kräver lösningar som går bortom traditionellt humanitära katastrofinsatser.
Inom det internationella samfundet har FN en naturlig roll som samordnare av insatser som syftar till att såväl förhindra katastrofer och lösa konflikter som att bidra till att skapa långsiktigt hållbar fred. För detta krävs såväl omfattande humanitära insatser som insatser av politisk och fredsbevarande karaktär.
Sverige har en lång tradition av att delta i FN:s fredsbevarande operationer. Dessa har visat sig vara ett av de viktigaste instrumenten FN har till sitt förfogande för att hantera konflikter. Inte desto mindre har de senaste årens komplexa katastrofer visat på behovet av att ytterligare utveckla FN:s fredsbevarande operationer och stärka FN:s konflikthanteringsförmåga. Som framgår av propositionen är det regeringens mening att detta bl.a. kan göras genom att utveckla de civila och humanitära aspekterna av FN:s fredsbevarande operationer. Vidare avser regeringen att verka för ett stärkande av FN:s preventiva roll genom att förbättra FN:s förmåga att förebygga och förhindra konflikter. Detta måste ske i nära samarbete med relevanta FN-organ och FN:s avdelning för humanitära frågor (DHA).
Sedan anslagets inrättande budgetåret 1992/93 har det visat sig vara ett ändamålsenligt sätt att främja en utveckling mot ökad integrering av FN:s civila och militära insatser. Bl.a. har Sverige bidragit med ett stort antal civilpoliser till FN:s operationer i Moçambique, Somalia, El Salvador m.fl. länder, bidrag till fredsprocesser i bl.a. Moçambique samt även vid ett tillfälle med ett fältsjukhus (Somalia).
Inom ramen för den av regeringen föreslagna storleken på anslaget kommer även fortsättningsvis denna typ av insatser att rymmas. Några stora insatser liknande det svenska fältsjukhuset i Somalia under 1993 är inte sannolika med tanke på Sveriges åtagande i f.d. Jugoslavien (NORDBAT). Även vad gäller civilpoliser är tillgången begränsad, och ingen förändring som skulle innebära möjlighet till väsentligt fler insatser från svensk sida än tidigare kan förväntas. Insatser för att stärka och utveckla FN:s konflikthanteringsförmåga är av sådan karaktär att de väl torde rymmas inom den föreslagna ramen för anslaget.
Mot bakgrund av det anförda och det ansträngda budgetläget är det utskottets uppfattning att en minskning av anslaget är väl motiverad. Som framgått finns det ingen risk att de insatser som är påkallade inte skall kunna genomföras av budgetskäl. Vidare är det i flertalet fall då det gäller insatser för att främja fred och återuppbyggnad möjligt att finansiera dessa över anslagen Fredsbevarande verksamhet (B 9) samt Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (C 2.6).
Utskottet tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och avstyrker motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).
Övriga insatser
Under delposten finansieras bidrag till ett stort antal organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter som främjar internationell samverkan och utveckling.
Extra insatser genom internationella organisationer kan av en rad olika skäl visa sig vara angelägna under pågående budgetår.
Regeringen uppskattar att samarbetet för övriga multilaterala insatser förutsätter en resursram om 124,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Denna ram kommer bl.a. att nyttjas till följande insatser:
Internationella rödakorskommittén (ICRC)
Sverige bidrar till ICRS:s operationella verksamhet med katastrofbistånd. Regeringen förutser ett fortsatt årligt bidrag till organisationens administrativa budget på 8 miljoner kronor.
FN:s boende- och bebyggelsecenter (Habitat)
Genom Habitat ges stöd till teknisk biståndsverksamhet i boende- och bebyggelsefrågor i u-länder. Detta inkluderar den globala strategi man driver om tak över huvudet för alla till år 2000 (Global Strategy for Shelter) och uppföljning av boendefrågor i UNCED:s Agenda 21. Sverige ger stöd till den reguljära tekniska biståndsverksamheten inom Habitat med 5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Sverige driver ett aktivt förarbete inför Habitat II-konferensen år 1996 genom den förberedelsegrupp som bildats. Sverige bör ha beredskap att, tillsammans med andra givare, ytterligare stödja förberedelsearbetet inför konferensen 1996 samt kunna stödja vissa mindre insatser för att följa upp konferensens resultat.
FN:s fjärde kvinnokonferens
Regeringen har tidigare betonat betydelsen av FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking år 1995. Visst stöd över biståndsbudgeten har tidigare utgått till förberedelsearbetet i utvecklingsländer, men Sverige bör ha beredskap att dels ge ytterligare bidrag till de svenska förberedelserna, dels för uppföljande insatser.
FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem)
Unifem är en av de minsta fonderna i FN-systemet, men med ett mycket starkt mandat. Fonden verkar organisatoriskt som en självständig enhet i samarbete med UNDP.
Unifem arbetar med en rad experimentella insatser inom ett brett verksamhetsfält såsom kvinnans rätt, tillgång till krediter, teknik och vetenskap, rätten att välja när och hur många barn kvinnan vill föda.
Sverige har sedan fondens tillkomst stött verksamheten med ett årligt bidrag till basbudgeten.
Regeringen beräknar ett stöd om 8 miljoner kronor att fördelas dels som basbudgetstöd, dels som riktat stöd att användas av organisationen i syfte att utvärdera dess katalytiska påverkan på de operativa utvecklingsorganen.
Internationella programmet för kommunikationsutveckling (IPDC)
Unesco:s biståndsprogram för kommunikationsutveckling har till uppgift att genom mediautveckling i u-länderna främja läskunnighet, vetenskapligt och kulturellt informationsutbyte samt kunskapsöverföring. Under de senaste åren har verksamheten aktiverats och koncentrerats på ett sätt som väl stämmer överens med svenskt synsätt. Regeringen beräknar ett bidrag om 3 miljoner kronor.
Internationella juteorganisationen (IJO)
Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror upprättades år 1980, men trädde i kraft först år 1989. Sverige har utfäst sig att lämna ett bidrag om 24 miljoner kronor. Hittills har 16 miljoner kronor anvisats. Regeringen bedömer att resterande 8 miljoner kronor bör anvisas budgetåret 1997.
Tekniskt bistånd genom UNCTAD
Regeringen räknar med en ram om 3 miljoner kronor för fortsatt svenskt stöd till UNCTAD:s program på detta område.
Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF)
ACBF upprättades genom en överenskommelse mellan Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, UNDP samt enskilda givarländer. Fondens syfte är att förstärka de afrikanska staternas kapacitet vad gäller ekonomisk analys och ekonomiskt-politiskt beslutsfattande.
Sverige har utfäst bidrag till ACBF om totalt 33 miljoner kronor, vilket anslagits i fyra lika poster under åren 1991/92--1994/95. Ytterligare bidrag till ACBF kommer att vara beroende av hur tillfredsställande tidigare års bidrag till fonden utnyttjats.
Motionen
I motion U636 (c, m, fp) yrkande 4 förordas att det stöd som lämnats till Habitat för Urban Management Programme även fortsättningsvis bör ges.
Utskottet
Urban Management Programme (UMP) drivs gemensamt av Världsbanken, UNDP och Habitat och är inriktat på slumområdena i världens städer. Regeringen har tidigare fattat beslut om att i ett inledningsskede ge ett tidsbegränsat stöd till UMP. Syftet med denna typ av stöd är alltid att verksamheten efter ett inledande skede skall komma att finansieras över reguljär budget. UMP är inget undantag. I proposition 1993/94:100, bilaga 4, angavs att regeringen förutsåg ett avslutande stöd till UMP budgetåret 1994/95. Utskottet hade inga invändningar (1993/94:UU15). Programmet har fått 3 miljoner kronor i stöd under tre budgetår, sammanlagt 9 miljoner kronor. Att nu avsluta stödet är ett fullföljande av tidigare fattade beslut.
Det är i sammanhanget värt att notera att man i årets statsbudget tvingats göra betydande budgetnedskärningar. I det läget finns inget utrymme att ompröva det tidigare beslutet om UMP. Stödet till Habitat kvarstår emellertid oförändrat på 7,5 miljoner kronor (18 månader) och är ett uttryck bl.a. för en prioritering av stödet till organisationen inför den nära förestående Habitat II-konferensen.
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag.
Med hänvisning till det ovan anförda avslås motion U636 (c, m, fp) yrkande 4.
Medelsanvisningen under anslaget C 1.
Riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram, bemyndiganden för regeringen m.m.
Motionerna
Förslaget i motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis/10) innebär att anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram skall beräknas till 4 810 500 000 kr.
I motion U232 (c) yrkande 15 föreslås att anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram skall uppgå till 4 885 000 000 kr.
I motion U233 (mp) yrkande 12 föreslås att anslaget till Bidrag till internationella biståndsprogram skall utökas med 200 miljoner kronor.
Utskottet
Regeringen föreslår till Bidrag till internationella biståndsprogram ett anslag för budgetåret 1995/96 (18 månader) på 4 762 500 kr. Förslaget innebär att anslaget minskar med 120 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår (räknat på 12 månader).
Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 15 en höjning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med 122,5 miljoner kronor till totalt 4 885 000 kr. Folkpartiets förslag i motion U209 under olika anslagsposter vilka behandlas i det föregående innebär en höjning av anslaget med 107,5 miljoner kronor till totalt 4 860 000 kr. Vänsterpartiets förslag i motion U231 under olika i det föregående behandlade anslagsposter innebär en höjning av anslaget med 230 miljoner kronor till totalt 4 992 500 kr. Miljöpartiet föreslår i motion U233 yrkande 12 att anslaget skall höjas med 200 miljoner kronor. Förslagen i motion U206 yrkande 9 (delvis 10) från kds innebär en höjning med 48 miljoner kronor till totalt 4 810 500 kr.
I konsekvens med vad som föreslagits i det föregående beträffande de olika delanslagen inom C 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning. Motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis/10), U 209 (fp) i berörda delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c) yrkande 15 samt U233 (mp) yrkande 12 avstyrks sålunda.
Med anledning av vad utskottet tidigare anfört tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram.
Utskottet tillstyrker även de utfästelser som görs i propositionen. Dessa utfästelser är kopplade till utfästelser för följande internationella finansieringsinstitutioner: IDA, IFC, AfDB, AsDF, IDB samt NDF.
Utskottet tillstyrker likaledas att regeringen bemyndigas att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som därutöver förordats. Förutom IDA 11 beräknas avtal ingås för nya påfyllnader i Afrikanska utvecklingsbanken och i Asiatiska utvecklingsbanken. Några utbetalningar beräknas dock inte göras under nästa budgetperiod. Däremot beräknas en första mindre utbetalning göras för IDA 11. Vidare beräknas ett medelsbehov om 25,5 miljoner kronor för en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD.
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (prop. s. 102--105)
1993/94 Utgift 9 218 000 000 Reservation 3 409 462 851 1994/95 Anslag 8 665 000 000 1995/96 Förslag 11 586 600 000 varav 7 724 400 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Av reservationen hänförs 2 146 miljoner kronor till det tidigare anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Hela detta belopp utom 209 miljoner kronor är intecknat genom utfästelser och avtal för olika projekt.
Det tidigare anslaget C 3. Andra biståndsprogram uppvisar en reservation på 1 673 miljoner kronor. 891 miljoner kronor av detta belopp hänförs till verksamheten inom SAREC, BITS och SwedeCorp. I stort sett hela detta belopp är intecknat genom gjorda utfästelser och åtaganden. Ca 800 miljoner kronor hänförs till stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Stora delar av detta anslag väntas förbrukas under budgetåret 1994/95.
Regeringen avser att stärka fattigdomsinriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet. För budgetåret 1995/96 innebär de nödvändiga omprioriteringarna betydande nedskärningar av det bilaterala biståndet. Inom det reducerade anslaget har i första hand eftersträvats att bevara landprogrammens ställning.
Det ligger emellertid också i Sveriges intresse att bedriva utvecklingssamarbete med ett stort antal länder.
Denna ökande mångfald ställer stora krav på överblick och samordning, på tydlig ansvarsfördelning och på klara prioriteringar.
Den viktigaste åtgärden är bildandet av en sammanslagen biståndsmyndighet, nedan kallad den nya myndigheten, som under en samlad ledningsfunktion och med god strategi- och analyskapacitet kan ansvara för genomförandet av hela det bilaterala biståndet och delar av det multilaterala.
Regeringen avser också att utveckla det planeringssystem för det bilaterala utvecklingssamarbetet, som riksdagen beslutade om under år 1993. Huvudinriktningen skall vara att stärka landprogrammens ställning, dvs. det programmerade, fattigdomsinriktade biståndet till ett mindre antal mottagarländer, och således minska biståndet till dessa länder via andra anslagsposter. Samarbetsavtalen återinförs. Därigenom ökas långsiktigheten i biståndet och mottagarländerna ges större möjligheter att planera och ta ansvar för sin utveckling.
Den mest krävande biståndsformen är det programmerade bilaterala gåvobiståndet som f.n. lämnas till ett tjugotal länder. Regeringen kommer att under de kommande åren minska antalet mottagarländer för denna typ av bistånd. I år föreslås att biståndet till Kap Verde och Lesotho övergår i andra former. I ett något längre perspektiv förutses även biståndet till Botswana och ytterligare några länder övergå i andra former.
I syfte att öka flexibiliteten föreslår regeringen följande förändringar i anslagsstrukturen. Landprogrammen för länderna i Afrika, Asien och Latinamerika förs samman till var sin anslagspost, vari de enskilda landprogrammen utgör delposter. Anslagsposten för utvecklingssamarbete med Latinamerika inrymmer därtill insatser som under budgetåret 1994/95 finansieras över anslagsposten demokrati och mänskliga rättigheter. Utvecklingssamarbetet med Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja bryts ur anslagsposterna för Demokrati och mänskliga rättigheter respektive Katastrofer och återuppbyggnad och görs till särskilda landprogram.
Den tidigare anslagsposten Bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter benämns i fortsättningen Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning och inrymmer vissa insatser i syfte att främja fred och försoning, vilka tidigare finansierats över katastrofanslaget.
De två tidigare anslagsposterna Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt Vissa landprogramkostnader har slagits samman till en, Kostnader för fältpersonal.
Enligt nu gällande bestämmelser (regeringsbeslut 940623) äger SIDA rätt att, om ej annat angivits, utan regeringens godkännande fatta beslut om biståndsinsats till en kostnad om högst 15 miljoner kronor. SIDA har i sin anslagsframställning föreslagit att verket i stället ges rätt att besluta om insatser oavsett belopp om dessa insatser ligger inom ramen för regeringens riktlinjer och det finansiella utrymmet. Regeringen instämmer i att en sådan ordning ligger i linje med principerna om mål- och resultatstyrning i biståndet, och kommer i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 att upphäva 15-miljonersregeln för de länder för vilka landstrategi beslutats av regeringen samt för vissa andra anslagsposter. Regeringen avser också att öka långsiktigheten i biståndet genom att bemyndiga biståndsmyndigheten att utfästa fem gånger det årliga landprogrammet i de fall där landstrategi föreligger. För övriga landprogram och anslagsposter gäller normalt tre gånger årsbeloppet.
Biståndsmyndigheten kommer också att ges rätt att överskrida enskilda landprogram eller anslagsposter med högst 5 % under förutsättning att anslaget inte överskrids. Regeringen föreslår följande struktur inom anslaget och beräknar medelsbehovet till följande belopp (miljoner kronor):
1994/95 1995/96 1995/96 Anvisat Förslag Förslag 12 mån 18 mån
1. Afrika 1 795 1 650 2 475 Angola 60 140 210 Botswana 55 40 60 Eritrea 30 20 30 Etiopien 130 130 195 Guinea-Bissau 0 35 52,5 Kenya 80 65 97,5 Moçambique 245 245 367,5 Namibia 85 75 112,5 Sydafrika 220 230 345 Tanzania 295 260 390 Uganda 95 95 142,5 Zambia 135 125 187,5 Zimbabwe 135 120 180 Övriga länder 65 0 0 Regionala insatser 165 70 105 2. Asien 989 935 1 402,5 Bangladesh 130 120 180 Indien 305 300 450 Kambodja 100 80 120 Laos 100 90 135 Sri Lanka 50 40 60 Vietnam 180 170 255 Västbanken/Gaza 104 120 180 Reg insatser 20 15 22,5 3. Latinamerika 540 500 750 Centralamerika & Karibien 260 260 390 Nicaragua 155 120 180 Sydamerika 125 120 180 4. Demokrati, MR & konfl.lösn. 206 185 277,5 5. Tekn. samarb. & kapac.utv. 1 430 1 335 2 002,5 Tekn. samarb. & int. kurser 335 375 562,5 Näringslivssamarbete 135 115 172,5 Särskilda miljöinsatser 230 205 307,5 Forskningssamarbete 425 400 600 Särskilda program 305 240 360 6. Katastrofer & återuppb. 1 140 1 000 1 500 7. Folkrörelser & ensk.org. 1 000 850 1 275 8. Eko, reformer & skuldl. 1 000 800 1 200 9. Krediter för utveckling 480 390*) 585 U-krediter 430 340 510 Biståndskrediter 50 50 75 10. Kostnader för fältpers. 60 55 82,5 11. Information 25 24,4 36,6
Summa C 2 8 665 7 724,4 11 586,6
*) I propositionen anges 395, vilket torde vara en felsummering.
Det bör uppmärksammas att i tabellen ovan för budgetåret 1994/95 har hänsyn tagits till de anslagspostförändringar som föreslagits tidigare.
Motionerna
I ett antal motioner förekommer beloppsyrkanden vilka presenteras i tabellarisk form. Utskottet väljer att i det följande endast särbehehandla de delar av dylika yrkanden som avviker från propositionens förslag.
Prioriteringar m.m.
I partimotionen U206 (kds) yrkande 7 sägs att åtgärder under de senaste åren vidtagits för att förbättra styrnings- och samarbetsformer i biståndet. Landstrategier skall upprättas för alla större mottagarländer. I planeringsprocessen skall synpunkter inhämtas från såväl svenska företag och enskilda organisationer som från det mottagande landets regering. Landstrategierna bygger på att mottagarländerna känner ansvar för och själva prioriterar verksamheten. Både redovisningen av och målen för olika insatser kan därmed göras tydligare. I propositionen förekommer termen landstrategi, men inget sägs om att regeringen tänker fullfölja den strategi som den borgerliga regeringen angivit. Dock föreslås att samarbetsavtal återinförs, vilket innebär risker bl.a. för att mottagarländerna i framtiden återigen kommer att uppfatta att svenskt bistånd erhålls med automatik.
Motionärerna förespråkar att landstrategier med tillhörande planeringsprocess bibehålls, utgörande regeringens styrinstrument gällande det bilaterala utvecklingssamarbetet med Sveriges tjugo största biståndsmottagande länder, dock med exkluderande av samarbetsavtal.
I motion U222 (fp) yrkande 4 krävs ett tillkännagivande om en biståndsstrategi för Afrika. Denna redovisas i motionens avsnitt 2--6 och innehåller i huvudsak följande element.
Beträffande skuldkrisen framhålls att, oavsett vilket mått som används, är skuldsituationen omöjlig att hantera för flera av de fattigaste länderna. Sverige måste verka för att generösare villkor för omförhandlingar av bilaterala lån införs för dessa länder. Strävan bör vara att lån helt avskrivs för de fattigaste länderna i Afrika. Sverige bör också verka för att reella avskrivningar inkluderas vid omförhandlingen av Världsbankens fordringar.
Sverige bör fortsatt stödja SPA (Special Program for Assistance to Africa) och verka för att programmet intensifierar sitt arbete med att finansiera skulder till Världsbanken samt återköp av kommersiella krediter. Motionärerna anser att ett omfattande stöd bör ges även till den tredje fasen av SPA.
Anslaget för stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader bör inte minska utan uppgå till 1 500 miljoner kronor, vilket motsvarar anslaget för budgetåret 1994/95. (Beloppsyrkandet görs i Folkpartiets partimotion.) Förutsättningar bör därmed skapas för att bibehålla den indikativa utfästelse som gjorts angående svenskt stöd till SPA-samarbetets tredje fas. Motionärerna påpekar att det inte framgår av regeringens budget hur stort anslag detta skulle kräva, men de utgår ifrån att denna fråga närmare kan belysas under utskottsbehandlingen.
I ett avsnitt om strukturanpassning mot fattigdom framhåller motionärerna att en koncentration av det svenska biståndet till Afrika söder om Sahara är viktig för att bibehålla och förstärka biståndets fattigdomsinriktning. För att skapa förutsättningar att vända den negativa utvecklingen för de fattiga krävs att förändringen av mottagarländernas ekonomiska politik fortsätter. Bl.a. är det angeläget att komplettera stödet till makroekonomiska reformer med insatser beträffande utbildning och hälsovård. Också jordbrukssektorn bör sättas i fokus för utvecklingsansträngningarna och ges ökat utrymme i det samlade svenska biståndet till Afrika. Biståndet till jordbrukssektorn bör bl.a. inriktas på att underlätta genomförandet av jordreformer och tydliga ägande- och nyttjanderättsförhållanden. Även överföring av kunskaper om sambandet mellan å ena sidan jordbruket och å andra sidan miljö- och markvårdsinsatser bör prioriteras. Vikten av ett genderperspektiv på detta område betonas.
Beträffande demokrati och effektiva statsinstitutioner framhålls i motionen att det måste vara en huvuduppgift för svenskt bistånd att på alla sätt säkra de demokratiska landvinningar som gjorts; den demokratiseringsvåg som sköljt över Afrika är både glädjande och hoppingivande. Men mer både kan och måste göras. Demokratimålet måste få en central roll i det svenska Afrikabiståndet.
En viktig uppgift är att göra biståndsdialogen i alla dess former till ett verkningsfullt instrument för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Särskilt angeläget är att lyfta fram demokratins betydelse för konfliktlösning i fredliga former. Bistånd kan t.ex. handla om stöd till uppbyggandet av demokratiska institutioner och de regelsystem som demokratin förutsätter. Men väl så viktigt är det bistånd som syftar till att skapa öppenhet och bekämpa korruption.
Att forma en demokratisk kultur är en mycket långsiktig process. Den viktigaste kanalen är enskilda organisationer. Direktstöd till NGO:er som är verksamma i mottagarlandet kan vara av särskilt stort värde.
Bistånd som främjar framväxten av fria massmedia kan få stort värde i många u-länder. Motionärerna förordar en starkare betoning av detta i det svenska demokratibiståndet till Afrika.
Den lokala befolkningen bör aktivt engageras i och ges möjligheter att påverka och ta ansvar för biståndsprojekten. Ett annat sätt att främja pluralism vore att ge bistånd via speciella, oberoende fonder, som sätts upp som allmänna stiftelser i mottagarländerna. Motionärerna föreslår att denna idé prövas i något av de afrikanska mottagarländerna.
Motionärerna framhåller också att demokratibistånd skall kunna ges till en bredare krets än till programländerna.
I motionen framhålls också vikten av en utvecklingsbefrämjande ekonomisk miljö. Statens roll sätts härvid i fokus. I många mottagarländer är legitimitetsbristen stor, liksom bristen på effektivitet hos de offentliga institutionerna. Om en större del av de ekonomiska besluten fattas i en konkurrensbaserad sektor minskar emellertid vinsterna av korruption. I detta perspektiv får utvecklingsbiståndet en ny uppgift: att hjälpa staten att skapa institutionella ramar för att marknaden skall kunna bygga upp landets ekonomi. Motionärerna menar därför att förvaltningsbiståndet måste ha en central roll i det svenska Afrikabiståndet.
Det påpekas i motionen, att de studier som bedrivits på uppdrag av Kommittén för analys av utvecklingssamarbete har varit av stort värde genom att de skapat förståelse för sambandet mellan den ekonomiska politik som förs och resultatet av de biståndsinsatser som genomförs. Vad några av SAU:s (Sekretariatets för Analys och Utvecklingssamarbete) studier förefaller visa är att några av våra viktigaste mottagarländer under lång tid bedrivit en ekonomisk politik som skapat en utvecklingshämmande miljö.
Motionärerna delar därför regeringens uppfattning att SAU:s arbete bör drivas vidare, och de finner det angeläget att en ny kommitté skyndsamt tillkallas för att på detta sätt skapa underlag för en fördjupad biståndspolitisk debatt.
Den sista delen av motionen som täcks av yrkandet 4 rör bistånd för strukturförändring. Motionärerna menar att det ovan redovisade synsättet på staten redan i viss mån påverkat det svenska biståndet. En viktig lärdom är att biståndsmedel i största möjliga utsträckning skall överföras i enkla och administrativt okomplicerade former. Mottagarländernas kapacitet som kompetenta motparter till multilaterala institutioner och bilaterala givare bör förstärkas. Detta är i sig ett lämpligt område för kunskapsöverföring inom ramen för det svenska biståndet. Motionärerna vill vidare att avvecklingsperspektivet ständigt skall hållas levande, och de anser att den utveckling bort från biståndsformer som snedvrider mottagarländernas ekonomier, vilken nu pågår, måste drivas vidare.
Inom ramen för den biståndsstrategi som yrkande 4 handlar om faller också yrkandena 1--2 och 5--7. Ett tillkännagivande om vad avser villkoren vid internationella omförhandlingar av bilaterala lån för de fattigaste länderna krävs i yrkande 1. Sverige bör, enligt yrkande 2, verka för möjligheten till att reella avskrivningar inkluderas vid omförhandling av Världsbankens fordringar på de fattigaste länderna. Riksdagen bör, enligt yrkande 3, ge regeringen till känna vad som anförts om stöd till Världsbankens särskilda program för Afrika. I yrkande 5 krävs ett tillkännagivande om bistånd via oberoende fonder som sätts upp som allmänna stiftelser i något afrikanskt mottagarland. Yrkande 6 rör ovan nämnda förslag om beredskap för strategiska insatser av betydelse för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning i afrikanska stater utanför programlandskretsen. Motionärerna kräver också, i yrkande 7, att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om vikten av att mekanismer för erfarenhetsuppbyggnad byggs in i demokratibiståndet till Afrika.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 1) föreslås att särskilda landprogram för Sydafrika, Västbanken/Gaza samt Kambodja inte inrättas. Insatser i dessa länder/områden bör som hittills finansieras genom funktionella anslag och inte genom landramar.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 2) föreslås också att 50 miljoner kronor anslås som en särskild anslagspost för "programavveckling".
Utskottet
I motion U206 (kds) yrkande 7 förespråkas att landstrategier med tillhörande planeringsprocess bibehålls, dock utan att samarbetsavtal sluts med mottagarländerna.
Som framgår av propositionen anser regeringen, i likhet med motionärerna, att det planeringssystem för det bilaterala utvecklingssystemet som riksdagen beslöt om under år 1993 skall bibehållas och utvecklas. I motsats till motionärernas önskemål avser regeringen emellertid återinföra samarbetsavtalen. Utskottet delar regeringens uppfattning att långsiktigheten i biståndet därigenom ökas och att mottagarländerna får ökade möjligheter att planera och ta ansvar för sin utveckling.
Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 7.
Motion U222 (fp) behandlar i yrkandena 1--7 olika aspekter av en biståndsstrategi för Afrika. Härvid berörs bl.a. skuldkrisen, strukturanpassning mot fattigdom, demokrati och effektiva statsinstitutioner, en utvecklingsbefrämjande ekonomisk miljö och bistånd för strukturförändring.
Många av de satsningar som förordas i motionen är redan föremål för svenska biståndsinsatser, antingen bilateralt eller genom multilaterala organisationer. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att det svenska deltagandet i EU:s biståndsverksamhet kan förväntas ge ytterligare en dimension till regeringens konsekventa och aktiva satsning på de afrikanska mottagarländerna, inte minst de i Södra Afrika.
Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge spelat en pådrivande roll för att få till stånd en mera långtgående skuldlättnad för det fattigaste länderna. Vikten av internationellt samordnade aktioner har därvid betonats, liksom betydelsen av makroekonomisk anpassning och strukturreformer för att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Sverige har fått gehör för sina synpunkter i Parisklubben, som nyligen enats om ökade avskrivningar (upp till 2/3) och mera heltäckande överenskommelser i form av reduktion av hela skuldstocken för de fattigaste länderna. Sverige arrangerade också, tillsammans med Schweiz, i maj 1994 ett internationellt seminarium om extern finansiering för de fattigaste länderna med tonvikt på skuldfrågorna i syfte att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar.
För skuldtyngda låginkomstländer utgör skulderna till multilaterala institutioner knappt en fjärdedel av deras skuldstock, och därav är ca 70 % lån på mycket mjuka villkor (främst från IDA och regionalbankernas mjuka fönster). De multilaterala nettotransfereringarna till dessa länder har förblivit positiva och för flertalet utgör de multilaterala skulderna inget större problem. För vissa är dock skuldtjänsten betungande.
Åtgärder för att lindra skuldtjänsten till multilaterala institutioner måste finansieras utifrån för att inte leda till försämrade lånemöjligheter och ökade lånekostnader för andra låntagare, t.ex. fattiga länder som inte behövt omförhandla sina skulder. Institutionernas utlåning på mjuka villkor finansieras också genom särskilda bidrag från medlemsländer. Det finns dock enligt utskottet anledning att se närmare på hur institutionernas utlåning påverkar främst de fattiga ländernas skuldtjänst på längre sikt. Detta kommer också att behandlas i såväl Världsbanken som IMF under våren 1995.
Inom Världsbanken finns ett arrangemang för att underlätta återbetalning av gamla lån på marknadsmässiga villkor, som Sverige lämnar särskilda bidrag till. Sverige bidrar också till reduktion av kommersiella skulder genom finansiering av s.k. återköp. Dessa och andra åtgärder, bl.a. extra räntelättnader i bilaterala avtal med vissa länder utöver den skuldminskning som beviljats i Parisklubben, finansieras under anslagsposten Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad.
Vad gäller strategiska insatser av betydelse för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning och mekanismer för erfarenhetsuppbyggnad inom demokratibiståndet ligger motionärernas förslag, som antytts ovan, mycket nära de synpunkter som framförs i budgetpropositionen. Biståndsgivning över anslagsposten Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning är inte begränsat till programlandskretsen. Stöd har lämnats till framför allt länderna på Afrikas horn, Rwanda och Burundi men även till en särskild enhet inom OAU. Vidare har bidrag lämnats till utbildningsinsatser för främjande av medvetandegörande av medborgare i det franskspråkiga Afrika. Utskottet vill i sammanhanget peka på de insatser som gjorts av nordiska parlamentariker i Burundi. Även i andra sammanhang förkommer ett nordiskt sammarbete i dessa frågor.
Den fråga motionärerna reser gäller en potentiell konflikt mellan ambitionen att koncentrera biståndet av kapacitetsskäl och strävan att kunna göra strategiska demokratiinsatser i länder där den aktuella händelseutvecklingen gör det starkt motiverat. Enligt utskottets mening finns det i regeringens budgetförslag utrymme för akutinsatser av den typ som motionärerna åsyftar.
I motionen understryks att en medveten erfarenhetsuppbyggnad måste bli en integrerad del av det svenska demokratibiståndet till Afrika. Detta bistånd är en förhållandevis ny verksamhet där det är naturligt att man nu måste pröva sig fram. Utskottet vill mot denna bakgrund framhålla vikten av att mekanismer som kan bidra till ett successivt lärande byggs in i det svenska demokratibiståndet. Regeringens förslag om bistånd via partianknutna organisationer, som behandlas senare i detta betänkande, är att se som ett led i denna strävan.
Med det anförda anser utskottet motion U222 (fp) yrkandena 1--7 besvarad.
Utskottet delar regeringens uppfattning om anslagsstruktur avseende Sydafrika, Västbanken/Gaza samt Kambodja.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 1).
Utskottet ser inget skäl till att anslå en särskild anslagspost för "programavveckling".
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 2).
I ett antal motioner behandlas bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer. Denna typ av bistånd finansieras primärt över anslagsposten C 2.7. I samband med föreliggande diskussion av frågor om prioriteringar inom anslaget C 2 vill emellertid utskottet som sin bestämda mening anföra att folkrörelser och enskilda organisationer även kan beviljas medel från anslagsposterna C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning, C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (delposterna Särskilda miljöinsatser och Särskilda program) samt C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. då fråga är om projekt vars inriktning kan motivera detta.
C 2.1 Afrika
Angola
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 11) föreslås att 225 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 25 föreslås att 300 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Angola.
Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 11) och motion U231 (v) yrkande 25.
Botswana
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 3) föreslås att 40 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Botswana.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 3).
Eritrea
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12) föreslås att 60 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 23 hemställs att 45 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 26 föreslås att 45 miljoner kronor anvisas.
Motion U225 (v) behandlar frågan om bistånd till Eritrea. Motionärerna anser att det finns förutsättningar för ett brett biståndssamarbete bl.a. för att bekämpa fattigdomen, främja demokratin, stärka kvinnans ställning, reparera miljöskadorna, ge skolutbildning, återuppbygga städerna och förbättra kommunikationerna. Vid den kommande utformningen av Eritreabiståndet bör, enligt motionärerna, huvudinriktningen vara långsiktighet och fattigdomsbekämpning. Det bör också vara utformat så att det främjar stabilitet i regionen. Detta bör regeringen beakta vid utarbetandet av det nya landprogrammet.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Eritrea.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12), U209 (fp) yrkande 23 och U231 (v) yrkande 26.
Sverige har genom åren lämnat ett omfattande humanitärt stöd till Eritrea och eritreaner på flykt i grannländer, bl.a. genom repatrieringsprogrammet Proferi. Detta stöd bör bl.a. ses i perspektiv av främjande av stabilitet i regionen. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen, bl.a. genom enskilda organisationer och FN-systemet, för avsikt att fortsätta stödja återuppbyggnaden av Eritrea. Enligt utskottet finns det vid samarbetet med Eritrea dock skäl att väga in den eritreanska regeringens syn på återtagande av egna medborgare och den brist på respekt för internationell rätt man därvid visat.
Med det anförda anser utskottet motion U225 (v) besvarad.
Etiopien
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13) föreslås att 210 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 24 hemställs att 180 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Etiopien.
Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13) och U209 (fp) yrkande 24.
Guinea-Bissau
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14) föreslås att 15 miljoner kronor anslås.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 4) föreslås att inga medel skall anslås.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Guinea-Bissau.
Därmed avstyrks motionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14) och motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 4).
Kenya
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 5) föreslås att 65 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Kenya.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 5).
Moçambique
Motionerna
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 27 föreslås att 400 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 6) föreslås att 245 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Moçambique.
Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 27 och motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 6).
Namibia
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 15) föreslås att 105 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 25 hemställs att 127,5 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 28 föreslås att 130 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 7) föreslås att 75 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Namibia.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 15), U209 (fp) yrkande 25, U231 (v) yrkande 28 och U311 yrkande 4 (delvis 7).
Sydafrika
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16) föreslås att 360 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 26 hemställs att 375 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 29 föreslås att 500 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 8) föreslås att 215 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U207 (v) sägs att Vänsterpartiet helt delar regeringens uppfattning om inriktningen av biståndet till Sydafrika. Vid genomförandet av biståndsinsatserna vill motionärerna att de synpunkter som framförs i motionen tas till vara.
Motionärerna framhåller bl.a. att demokratiseringen inte är fullbordad. Svenskt bistånd skall även i fortsättningen till stor del ges till de breda folkrörelserna. På grund av risken för våld är stödet till oberoende människorättsorganisationer (bl.a. den oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter) och fredsövervakning särskilt viktigt. Också stöd till en reformering och demokratisering av statsapparaten, t.ex. polisen, är av stor betydelse.
Ett annat område som lyfts fram i motionen är stöd till verksamheter med inriktning på barns hälsa, utbildning och skydd samt till att även i övrigt förbättra deras levnadsvillkor. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet
I propositionen anförs att utvecklingssamarbetet med Sydafrika skall inriktas på att stödja en fortsatt demokratisk utveckling och bidra till landets sociala reformarbete.
Utskottet finner det mycket glädjande att det i rådande budgetläge finns utrymme för en ökning av anslaget till Sydafrika.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Sydafrika.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16), U209 (fp) yrkande 26, U231 (v) yrkande 29 samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 8).
De förslag som framförs i motion U207 (v) ligger i allt väsentligt inom ramen för den syn på biståndet till Sydafrika som framförs i propositionen. Enligt den avsiktsförklaring mellan Sverige och Sydafrika som undertecknades i november 1994 i Stockholm skall följande områden prioriteras: främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, främjande av jämställdhet, stöd till ett gott regeringsutövande, stöd till nyckelinsatser för att underlätta ekonomisk utveckling samt bidrag till ett rättvisare undervisningsväsen. Samarbetet skall huvudsakligen ske inom ramen för Sydafrikas eget utvecklingsprogram. På väsentliga områden kanaliseras stödet via svenska, enskilda organisationer. Biståndet till demokratiutveckling går i många fall till organisationer i Sydafrika som varit aktiva i kampen mot apartheid. Fortsatt stöd till sydafrikanska, enskilda organisationer och insatser för att medverka till en omdaning av statsförvaltningen är viktiga beståndsdelar i det avtal om biståndssamarbete som statsministern undertecknade vid sitt besök i Sydafrika i februari 1995.
Enligt utskottets uppfattning är det av särskild betydelse, inte bara för Sydafrika utan för stabiliteten i hela regionen, att den demokratiska utvecklingen i landet fullbordas och att rättssamhället befästs.
Med det anförda anser utskottet motion U207 (v) besvarad.
Tanzania
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 9) föreslås att inga medel anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Tanzania.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 9).
Zambia
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17) föreslås att 195 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 27 hemställs att 202,5 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Zambia.
Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17) och motion U209 (fp) yrkande 27.
Zimbabwe
Motionerna
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 28 hemställs att 202,5 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 30 föreslås att 250 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 10) föreslås att 120 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Zimbabwe.
Därmed avstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 28, U231 (v) yrkande 30 samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 10).
Regionala insatser i Afrika
Motionerna
I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 31 föreslås att 180 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 9) föreslås en uppräkning med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 11) föreslås att 50 miljoner kronor anvisas.
I motion U606 (v, mp) yrkande 6 påpekas att Rädda Barnen, som hittills kanaliserat huvuddelen av det svenska biståndet till flyktinglägren för västsaharierna, nu avvecklar denna verksamhet. Motionärerna anser det angeläget att biståndet ändå fortsätter utan uppehåll.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Regionala insatser i Afrika.
Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 31, U232 (c) yrkande 17 (delvis 9) samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11).
I motion U606 (v, mp) yrkande 6 krävs att biståndet till flyktinglägren för västsaharierna fortsätter utan uppehåll.
Som nämns i motionen beslöt Rädda Barnen, som sedan mitten av 1980-talet i samarbete med Röda Halvmånen distribuerat svensk hjälp i flyktinglägret utanför Tindouf, under 1992 att utarbeta en plan för utfasning av sin verksamhet. Motivet var att detta stöd inte ligger inom organisationens vanliga arbetsområde. Från svensk sida har man ingen avsikt att dra ned eller avbryta biståndet. Man har därför aktivt sökt finna en annan kanal för det svenska biståndet. Enligt vad utskottet erfarit har nu en annan svensk organisation (Caritas) förklarat sig intresserad av att ta över efter Rädda Barnen. Ett avtal har träffats mellan de båda organisationerna och överlämning av verksamheten pågår.
Med det anförda anser utskottet motion U606 (v, mp) yrkande 6 besvarad.
C 2.2 Asien
Bangladesh
Motionen
Vänstern anför i sin partimotion, U231 (v) yrkande 32, att biståndet till Bangladesh i ökad utsträckning bör koncentreras på MR-insatser och insatser för att stödja de fattiga.
Utskottet
Som anförs i propositionen har det svenska biståndet till Bangladesh fokuserats på fattigdomsbekämpning. Detta gäller särskilt på landsbygden. Kvinnor är målgrupp i flertalet insatser. Stödet till inhemska och svenska enskilda organisationer -- dels inom ramen för dessa insatser, dels direkt -- är dessutom ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av ett mer demokratiskt samhälle.
Utskottet noterar i sammanhanget att situationen för de mänskliga rättigheterna har förbättrats sedan den demokratiska regeringens tillträde 1991, även om den omdiskuterade säkerhetslagstiftningen ännu inte har upphävts. Pressen är i stort sett fri, medan regeringen däremot har stort inflytande över televisionen. Svårigheter för oliktänkande består emellertid, vilket bl.a. illustreras av det internationellt mycket uppmärksammade fallet med författaren Taslima Nasrin. En första grupp av chakma-flyktingar återvände från Indien i början av 1994. Demokratiseringen och ekonomiska reformer har skapat förbättrade förutsättningar för effektivt bistånd till Bangladesh. Mycket återstår emellertid att göra, inte minst på landsbygden. Exempelvis förekommer, enligt Amnesty International, att byråden dömer till stening och piskning, vilket speciellt drabbar fattiga kvinnor. Några regeringsingripanden förekommer ej i fall som dessa.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v), yrkande 32, besvarad.
Indien
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18), föreslås att 435 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 34 föreslås att 225 miljoner kronor anvisas.
I samma motion (U231 (v) yrkande 33) anförs att regeringen vid utarbetandet av sin landstrategi för Indien måste beakta landets militära satsningar, det svåra MR-läget och den stora förseningen av Uri-projektet i Kashmir.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Indien.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18) och U231 (v) yrkande 34.
Som framgår av propositionen skall en landstrategi för Indien utarbetas under budgetåret 1995/96. Regeringen har funnit det motiverat att inleda landstrategisamarbetet med en särskild utredning. Utskottet ser ingen anledning att föregripa vad som därvid kan framkomma.
Med anledning av vad som anförs i motion U231 (v) yrkande 33 finns det emellertid anledning att påpeka att anslagen till det indiska försvaret sedan flera år minskat. Det i motionen nämnda vattenkraftverket i Uri, Kashmir, beräknas bli färdigställt under år 1997.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 33 besvarad.
Kambodja
Motionerna
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 36 föreslås att 150 miljoner kronor anvisas. Biståndet bör, enligt yrkande 35, mer än nu inriktas på landsbygdsutveckling, demobilisering av soldater och minröjning, samt på MR- och kvinnoorganisationer.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 12) föreslås att 80 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Kambodja.
Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 36 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 12).
Som framgår av propositionen har det svenska stödet till Kambodja i ökad utsträckning kunnat bli mer långsiktigt, och regeringen anser att landet därmed bör upptas som programland. Fortsatt svenskt bistånd bör, enligt propositionen, gå till undervisningssektorn samt insatser som stärker landets förvaltning och till energiområdet. Det är också viktigt att fortsätta insatser för att förbättra läget vad gäller mänskliga rättigheter och till att stabilisera demokratin. Regeringen anser också att stöd till det kambodjanska minröjningsprogrammet är angeläget. Enligt utskottets uppfattning föreligger en betydande överensstämmelse mellan regeringens avsikter och de syften motionärerna eftersträvar.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 35 besvarad.
Laos
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19) föreslås att 120 miljoner kronor anslås.
I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 37 föreslås att 168 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 13) föreslås att 50 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Laos.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19), U231 (v) yrkande 37 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 13).
Sri Lanka
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20) föreslås att 90 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 38 föreslås att 100 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 14) föreslås att 40 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Sri Lanka.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20), U231 (v) yrkande 38 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 14).
Vietnam
Motionerna
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 29 hemställs att 225 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 39 föreslås att 330 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 15) föreslås att inga medel anvisas. Vietnam bör avvecklas som programland.
Utskottet
Det svenska biståndet till Vietnam bidrar till reformeringen av förvaltningen i syfte att bland annat införa rättsstatliga principer. Som sägs i propositionen bör vid bedömningen av det svenska biståndets fortsatta inriktning stor vikt läggas vid den ekonomiska reformprocessen, utbyggnad av sociala sektorer samt tydliga förbättringar vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
Utskottet delar inte uppfattningen att Vietnam bör avvecklas som programland.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Vietnam.
Därmed avstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 29, U231 (v) yrkande 39 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 15).
Västbanken och Gaza
Motionerna
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 16) föreslås att 120 miljoner kronor anvisas.
Situationen på Västbanken och i Gaza behandlas i motion U612 (mp). I yrkande 7 krävs att det svenska biståndet till området utökas. Regeringen bör också verka för att PLO och andra biståndsmottagare i området så snabbt som möjligt får det bistånd som har utlovats (yrkande 8). Riksdagen bör anvisa medel för möten mellan palestinier och israeler i Sverige (yrkande 10), och regeringen bör verka för möten mellan palestinier och israeler både i Sverige och på andra håll i världen (yrkande 11).
Också i motion U629 (s) framhålls vikten av att biståndet till området kommer fram snabbt. Sverige har en central roll, både som biståndsgivare och som samordnare, vilken måste utnyttjas för att medverka till att uppbyggnaden av främst Gaza omedelbart tar fart (yrkande 2). Inte minst bör palestinska NGO:er utnyttjas vad avser uppbyggandet av ett demokratiskt och civilt samhälle. Stödet till sådana organisationer, via svenska enskilda organisationer, bör öka i omfattning (yrkande 3). Sverige bör vidare medverka till utbildning av de personer som frigivits ur israelisk fångenskap (yrkande 4).
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Västbanken och Gaza.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 16).
Det svenska biståndet uppgår under innevarande år till närmare 300 miljoner kronor. Detta är i det närmaste en ökning med 50 % jämfört med föregående år. Utskottet noterar att det är regeringens uttalade avsikt att bl.a. genom omfattande biståndsverksamhet bidra till att stödja fredsprocessen.
Det svenska biståndet har en förhållandevis hög utbetalningstakt. Utskottet utgår från att detta förhållande blir bestående och att Sverige verkar för att förmå övriga givare att öka utbetalningstakten i sitt bistånd. Utskottet noterar dock i sammanhanget att mottagningskapaciteten f.n. är begränsad och att strukturer måste byggas upp för att biståndsmedlen med säkerhet skall komma tilltänkta projekt till del.
Enligt vad utskottet erfarit stöds kontaktskapande åtgärder (möten mellan palestinier och israeler) redan i dagsläget med svenska biståndsmedel, detsamma gäller samhällsbyggande på Västbanken och i Gaza. Bistånd till och genom palestinska enskilda organisationer är en mycket viktig del av stödet till fredsprocessen. Svenskt bistånd kanaliseras till relativt stor del på detta sätt. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen fortsätta och, om möjligt, öka detta stöd. Utskottet ser också behovet av stöd till utbildning av frigivna palestinska fångar som angeläget.
Med det anförda anser utskottet motion U612 (mp) yrkandena 7--8 och 10--11 samt motion U629 (s) yrkandena 2--4 besvarade.
Regionala insatser i Asien
Motionerna
Situationen i Afghanistan behandlas i motion U223 (m, c). Ett av de svåraste problemen efter kriget är de kvarliggande minorna. Det är viktigt att Sverige stöder FN:s minröjningsinsatser och agerar för att världssamfundet skall göra en starkare satsning (yrkande 1). Opiumproduktionen är ett annat problem. Därför behövs stöd till de frivilligorganisationer som driver program för att få bönderna att övergå till odling av andra grödor (yrkande 2). De utländska frivilligorganisationerna spelar en central roll för återuppbyggnaden efter kriget. Det är därför av stor vikt att de ges ett fortsatt stöd (yrkande 3).
I motion U231 (v) yrkande 40 krävs att, om nuvarande förhållanden består, anslaget till Mekong-kommittén bör omprövas av miljöskäl. Andra intressanta regionala samarbetsprojekt, vilka kan bidra till stabilitet och demokratisering i regionen, finns framför allt i Myanmar (Burma).
I nämnda motion krävs i yrkande 42 att svenskt bistånd ej skall användas för Arun-dammen i Nepal. Samma krav framförs i motion U230 (v) yrkande 7.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Regionala insatser i Asien.
Det svenska biståndet till Afghanistan kanaliseras till en tredjedel via enskilda organisationer och till två tredjedelar via olika FN-organ. Den största enskilda kanalen är Svenska Afghanistankommittén. I praktiken är de enskilda organisationernas andel av det svenska biståndet långt större eftersom FN-organen ofta anlitar de enskilda organisationerna för programmens genomförande.
Utskottet konstaterar att repatrieringsprogrammen, minröjning av prioriterade områden samt rehabilitering av jordbruket i Afghanistan är strategiska områden för det svenska biståndet.
Sverige bidrar med en stor andel av budgeten för UNOCHA:s minröjningsprogram. Utskottet noterar att UNOCHA under 1994 kunnat öka takten i programmet till följd av förbättrad finansiering och nya metoder.
Sverige stöder också CDAP (Comprehensive Disabled Afghans Project), ett program för rehabilitering av handikappade under UNDP:s ledning. Rädda Barnen och Svenska Afghanistankommittén har en framträdande roll i projektet.
Afghanistankommittén har med goda resultat också gjort insatser inom bl.a. jordbruk och landsbygdsteknisk utveckling. Utskottet utgår från att frågan om övergång från opiumodling till odling av andra grödor beaktas vid uppläggning och genomförande av program på jordbrukets område. Detta är av särskild betydelse med tanke på att opiumodlingens tyngdpunkt numera förskjutits från den s.k. Gyllene triangeln till Afghanistan.
Med det anförda anser utskottet motion U223 (m, c) yrkandena 1--3 besvarade.
De fyra länder som berörs av Mekongsamarbetet -- Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam -- har nyligen kommit fram till en överenskommelse om hur samarbetet skall utformas i framtiden. Överenskommelsen beräknas bli undertecknad i april i år. Tyngdpunkten för det svenska stödet till Mekongkommittén ligger just på miljöområdet.
Enligt vad utskottet erfarit genomför SIDA f.n. en inventering av regionala institutioner i Asien som kan vara lämpliga mottagare för ett eventuellt framtida svenskt stöd.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 40 besvarad.
Nepal är ett av världens allra fattigaste länder, och vattenkraft är dess enda stora naturtillgång. Efterfrågan på elkraft ökar starkt både i Nepal och dess grannländer. Samtidigt hotar den omfattande skogsavverkningen för brännved åt den ökande befolkningen att leda till en miljökatastrof. Det är mot denna bakgrund som Nepals regering har valt att i samarbete med bl.a. Världsbanken initiera Arun III-projektet. Trots en fördubbling av Nepals elproduktion medför inte själva kraftverket och dammen några tvångsförflyttningar, och dess påverkan på miljön, belyst i tre separata miljökonsekvensbedömningar, anses enligt Världsbanken och svenska experter, vara relativt liten. Enligt vad utskottet erfarit har den av BITS anlitade miljöexperteren funnit att projektets eventuella negativa effekter är små i relation till dess positiva utvecklingseffekt.
På begäran av nepalesiska NGO:er har en Världsbankens inspektionspanel nu engagerats för att granska projektet. Inspektionspanelen, som inrättades i juni 1994, har till uppgift att utreda eventuella misstankar om att bankstaben i sin verksamhet brutit mot bankens regler och riktlinjer. Beslut i Världsbankens styrelse om hela projektet torde komma att anstå till dess inspektionsprocessen är avslutad. Dammprojektet kommer att följas upp med ett miljöåtgärdsprogram, som kommer att fortsätta långt efter det att kraftverksbygget slutförts.
Med det anförda anser utskottet motionerna U231 (v) yrkande 42 och U230 (v) yrkande 7 besvarade.
C 2.3 Latinamerika
Motionerna
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 17) föreslås att 250 miljoner kronor anvisas vad gäller hela Latinamerika.
I Latinamerika bör Sverige, enligt motion U231 (v) yrkande 44 koncentrera biståndet till fattigdomsbekämpande åtgärder direkt riktade till indianbefolkningen i exempelvis Guatemala, Bolivia och Peru.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Latinamerika.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 17).
Profilen på det svenska biståndet till Latinamerika är att stödja de inledda reformprocesserna, vilka syftar till att säkerställa demokratins landvinningar och inrikta utvecklingen på ekonomisk och social rättvisa. Inom denna ram har Sverige sedan många år prioriterat just den typ av fattigdomsinriktat bistånd till indianbefolkningen som omnämns i motion U231 (v), yrkande 44. Så ges exempelvis i Bolivia stöd till tvåspråkig undervisning, kvinnor och hälsa samt integrerad fattigdomsbekämpning. Det övergripande målet är att minska fattigdomen, och stödet är riktat till de mest utsatta delarna av den indianska befolkningsmajoriteten med särskild tonvikt på mödrar och barn.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 44 besvarad.
Centralamerika och Karibien
Motionerna
I motion U209 (fp) yrkande 38 framhålls att bistånd till de demokratiskt sinnade krafterna på Cuba -- i opposition mot det nuvarande förtrycket -- bör förmedlas. Det förutsätts att regeringen använder de möjligheter och kanaler som kan stå till buds för detta ändamål.
I motion U626 (v) yrkande 3 krävs ett tillkännagivande om möjligt utvecklingssamarbete med Cuba. Motionärerna anser att den demokratiska reformprocessen kan stödjas genom kubaners deltagande i kurser. Det teknisk-vetenskapliga samarbetet med Cuba bör återupptas. Forskningssamarbete med inriktning på jordbruk och industri kan bidra till landets utveckling. Kulturutbyte är viktigt som ett bidrag till demokratisk utveckling. Enskilda organisationer kan komma att spela en större roll som förmedlare av bistånd till Cuba.
Vänsterpartiet kräver i motion U231 (v) yrkande 43 att Sverige ställer krav på den salvadoranska regeringen att fullfölja jordreformen och om möjligt koncentrera en stor del av biståndet till denna reform.
Utskottet
Utskottet delar uppfattningen att en hållbar utveckling i Cuba förutsätter demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Utskottet anförde föregående år (bet. 1993/94:UU15), att några hinder mot humanitära insatser som främjar systemöppning, demokrati och mänskliga rättigheter ej föreligger. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Genom multilaterala kanaler -- EU och FN -- är Sverige redan delaktigt i viktiga insatser på området.
I november 1991 beslöts att utvecklingssamarbetet med Cuba skulle upphöra i takt med att då gällande avtal utlöpte. Främst rörde det sig om kurs- och stipendieverksamhet, som från svensk sida drevs i BITS regi. Samtidigt avvecklades ett svensk-kubanskt samarbete inom bl.a. cancer- och diabetesforskning, vilket finansierades av Sarec.
Genom beslut av regeringen i februari 1995 har emellertid möjlighet öppnats för att återuppta stipendieutbyte och forskningssamarbete med Cuba. Kubanska medborgare får därigenom på nytt möjlighet att delta i kurser för utländska forskare, och kulturarbetare skall kunna söka stipendier i Sverige. Samtidigt fullföljs det tidigare avbrutna forskningssamarbetet med Cuba.
Med det anförda anser utskottet motionerna U209 (fp) yrkande 38 och U626 (v) yrkande 3 besvarade.
Jord- och äganderättsfrågor är ett av de övergripande problem som hindrar social och ekonomisk utveckling i Latinamerika. Sverige betonar detta i förhandlingar med flera länder som mottar svenskt bistånd, däribland El Salvador. I flertalet fall är det emellertid inte i första hand en fråga om brist på biståndsmedel utan frånvaron av lagstiftning och politisk vilja som utgör hinder för genomförande av jordreformer.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 43 besvarad.
Nicaragua
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21) föreslås att 225 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 46 föreslås att 295 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Nicaragua.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21) och U231 (v) yrkande 46.
Sydamerika
Motionerna
I motion U231 (v) yrkande 45 anförs att en konsekvent fattigdomsinriktning borde innebära prioritet för Paraguay, ett ekonomiskt svagt land som är inne i en period av mycket känslig politisk utveckling.
Sverige bör, enligt motion U622 (mp) yrkande 7 dra tillbaka sitt bistånd till utbyggnaden av Bio Bio-floden i Chile. Projektet har inte föregåtts av en utredning av miljökonsekvenserna eller följderna för den indianska lokalbefolkningen. Projektet medför, enligt motionärerna, betydande skador på miljön och medför försämrade levnadsbetingelser för över en miljon människor.
Utskottet
Paraguay erhåller bistånd genom såväl SIDA, Sarec som BITS. I Paraguay är det främst de enskilda organisationerna som svarar för den svenska biståndsnärvaron.
I propositionen anförs att den tidigare aviserade ambitionshöjningen avseende biståndet till Paraguay av resursskäl ej bör genomföras. Utskottet delar denna prioritering.
Därmed avstyrks motion U231 (v), yrkande 45.
BITS har beviljat en u-kredit på 225 miljoner kronor för finansiering av svenska turbiner till kraftverket Pangue i Bio Bio-floden. International Finance Corporation (IFC), som ingår i världsbanksgruppen, är huvudfinansiär av projektet. I motsats till vad som hävdas i motionen har flera miljökonsekvensutredningar genomförts av IFC. Utifrån dessa studier har slutsatsen dragits att miljökonsekvenserna kan accepteras. På BITS uppdrag har projektet också granskats av en svensk konsult. Såväl IFC som BITS har som villkor för sin medverkan i finansieringen krävt att en åtgärdsplan utarbetas för att minimera de negativa miljökonsekvenserna.
Därmed avstyrks motion U622 (mp), yrkande 7.
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (prop. s. 126 f.)
Biståndet under denna anslagspost har som mål att främja utvecklingen av ett demokratiskt samhällsskick och ökad respekt för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Under budgetåret 1993/94 har bistånd utgått till ca 570 insatser.
Biståndet till stöd för demokratisk samhällsutveckling svarar för över 40 % av insatserna.
Under budgetåret 1995/96 föreslås, som tidigare nämnts i propositionssammanfattningen, biståndet till Centralamerika och Sydamerika, Sydafrika och Västbanken/Gaza överföras till land- och regionprogram.
De ändrade förutsättningarna i många länder leder till att en ökande andel av insatserna i framtiden bör göras inom den offentliga sektorn i syfte att t.ex. stärka rättsväsendet. En större koncentration av biståndet till vissa huvudområden bör eftersträvas. Den nya biståndsmyndigheten skall i samarbete med biståndsambassaderna i Afrika, Asien och Latinamerika under budgetåret 1995/96 ta fram en handlingsplan för hur demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter bör stödjas. Ökad vikt skall ges till insatser för barn och kvinnor.
Stöd till partier i u-länder och Central- och Östeuropa genom partianknutna organisationer i Sverige kommer att införas. Utrymme bör också reserveras inom anslagsposten för stöd till det internationella institutet för demokrati och val.
Inom ramen för anslagsposten bör särskild prioritet ges till insatser som förebygger konflikter samt främjar fred och försoning. Vissa insatser för konfliktlösning och försoning har överförts från anslagsposten Katastrofer och återuppbyggnad m.m.
Fortsatt stöd förutses till det forna Jugoslavien för insatser som avser demokratisk utveckling, försoning och respekt för mänskliga rättigheter. Möjligheten till humanitära insatser avseende Östtimor bör särskilt beaktas.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22) föreslås att 300 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 47 föreslås att 375 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 10) föreslås en uppräkning med 47,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 18) föreslås att 302,5 miljoner kronor anvisas.
Folkpartiet anser (motion U209 (fp) yrkande 37) att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av sin syn på biståndssamarbetet med Kina. En utgångspunkt bör då vara att mer omfattande biståndsinsatser inte bör förekomma förrän situationen vad gäller mänskliga rättigheter tydligt förbättrats.
Mänskliga rättigheter i Kina tas också upp i motionen U229 (fp). I yrkande 1 krävs att regeringen återkommer med en redogörelse för situationen i Kina. Regeringen bör också, enligt yrkande 2, presentera en handlingsplan för stöd till en demokratisk utveckling i Kina.
Mot bakgrund av en skildring av kurdernas situation i Irak yrkas i motion U210 (m, c, fp) att det humanitära stödet och hjälpen till "Kurdistan Irak" skall fortsätta. Sveriges regering skall här och i EU verka aktivt för ett politiskt stöd för att rädda och utveckla demokratin i den kurdiska skyddszonen i Irak.
I motion U231 (v) yrkande 15 krävs stöd för det Forum för de mänskliga rättigheterna i Stillahavsasien som nyligen bildats i Soeul.
Enligt motion U211 (mp) yrkande 5 bör Sverige, i enlighet med en rekommendation från Europarådet, ge humanitärt bistånd till det östtimoresiska folket med 10 miljoner kronor. Det bör kanaliseras via oberoende organisationer till projekt i kyrkans regi. Sverige bör vidare under anslaget demokrati och mänskliga rättigheter ge stöd till det MR-arbete som den östtimoresiska frihetsrörelsen CNRM utför. Sverige bör även under detta anslag ge stöd till utbildning och sociala projekt som genomförs av den lokala kyrkan på Östtimor. Slutligen, sägs det i yrkandet, bör Sverige under anslaget särskilda program ge stöd till kulturarbete som bedrivs på Östtimor.
I samma motion (U211 (mp) yrkande 7) anförs dels att regeringen bör följa Europarådets rekommendation (res. 966 av den 28 juni 1991) att "uppmana länder som har ekonomiska band med Indonesien att utöva påtryckningar på Indonesien att stoppa alla kränkningar av mänskliga rättigheter och all tillägnelse av Östtimors naturresurser och tillgångar", dels att regeringen snarast begär omförhandling av avtalet om skydd och främjande av investeringar mellan Sverige och Indonesien i syfte att undanta Östtimor.
Yrkande 9 i samma motion (U211 [mp]) innehåller krav på "att riksdagen begär att regeringen skriver in i regleringsbreven för SIDA:s MR/demokrati-bistånd om humanitärt bistånd till Östtimor". Motionärerna kräver också, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 17 november 1994 om Östtimor, att riksdagen beslutar att suspendera allt ekonomiskt samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck (yrkande 10).
Under rubriken Humanitärt- och MR-bistånd till oberoende krafter i Östtimor krävs i motion U631 (c) yrkande 7 att Sverige, i enlighet med en rekommendation i Europarådets resolution den 28 juni 1991, skall ge humanitärt bistånd till det timoresiska folket. Detta humanitära bistånd bör kanaliseras via oberoende kanaler till projekt i kyrkans regi.
I samma motion [(U631 (c) yrkande 8)] hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 10 miljoner kronor bör anslås från anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning till det östtimoresiska folket.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22), U231 (v) yrkande 47, U232 (c) yrkande 17 (delvis 10) och U311 (m) yrkande 4 (delvis 18).
I motionerna U209 (fp) yrkande 37 och U229 (fp) yrkandena 1--2 behandlas ur olika aspekter frågan om demokrati i Kina samt biståndssamarbetet med detta land.
Från svensk sida följer man mycket noga utvecklingen vad avser situationen beträffande mänskliga rättigheter i Kina. Ett uttryck för detta är att regeringen våren 1994 sände en delegation till Kina för att studera läget rörande de mänskliga rättigheterna. Härvid besöktes bl.a. Tibet. Regeringens uppfattning om MR-situationen i Kina har i olika sammanhang redovisats för riksdagen.
Biståndet till Kina är av begränsad omfattning. För det senast utgångna budgetåret uppgick det totalt till 51,5 miljoner kronor. Biståndsinsatserna möjliggör för Sverige att både genom kontakter och biståndsprojektens inriktning verka för en förbättring av MR-läget i Kina. Som framgår av budgetpropositionen anser regeringen att frågor rörande mänskliga rättigheter och demokrati särskilt bör beaktas vid biståndssamarbetet mellan Sverige och Kina. Även i multilaterala sammanhang intar Sverige denna hållning. Således förbereds exempelvis ett människorätts- och demokratibistånd till Kina i samarbete med UNDP.
Med det anförda anser utskottet motionerna U209 (fp) yrkande 37 och U229 (fp) yrkandena 1--2 besvarade.
Sverige ger idag humanitärt bistånd till kurderna i norra Irak, såväl genom FN som genom enskilda organisationer. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens uppfattning att fortsätta med denna hjälp så länge skäl därtill föreligger. Enligt utskottets uppfattning bör även möjligheterna att agera i denna fråga inom EU:s ram beaktas.
Utvecklingen mot demokrati i norra Irak är sedan i maj 1994 avbruten till följd av blodiga sammanstötningar kurderna emellan, vilket lett till en de facto-fragmentarisering av området. Fastän ledarna för de två kurdiska partierna i området, KDP och PUK, har insikt om behovet av att sluta fred förefaller de inte kunna genomdriva sina ambitioner på de nivåer (klan- och stamnivå) där oroligheterna förekommer. Trots detta finns det anledning för det internationella samfundet att även fortsättningsvis försöka påverka och bidra till stabilisering och demokratiutveckling.
Med det anförda anser utskottet motion U210 (m, c, fp) besvarad.
Frågan om stöd för Forum för de mänskliga rättigheterna i Stillahavsasien bör, enligt utskottets mening, prövas i vederbörlig ordning av berört biståndsorgan då ansökan föreligger.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 15 besvarad.
Ett flertal motioner rör bistånd till Indonesien, och särskilt då till Östtimor.
Vad avser den i motionerna nämnda rekommendationen från Europarådet har utskottet tidigare i flera olika betänkanden konstaterat att rekommendationer från Europarådets (rådgivande) parlamentariska församling inte är folkrättsligt bindande. Utskottet utgår emellertid från att de synpunkter som framförs i församlingens resolutioner tas in i beslutsunderlaget inför svenska ställningstaganden.
Vad gäller stöd till olika, i motionerna nämnda organisationer ankommer det, oavsett från vilken anslagspost det rör sig om, på berörd biståndsmyndighet att i vederbörlig ordning pröva inkomna ansökningar.
Med det anförda anser utskottet motionerna U211 (mp) yrkandena 5, 7 (delvis) och 9 samt U631 (c) yrkandena 7 och 8 besvarade.
I motion U211 (mp) yrkande 10 krävs att riksdagen beslutar suspendera allt ekonomiskt samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck.
Utskottet har tidigare i liknande sammanhang anfört att avbrytande av förbindelser inte är ett effektivt medel att förbättra MR-situationen.
Därmed avstyrks motion U211 (mp) yrkande 10.
Utskottet ser inte omförhandlingar av investeringsskyddsavtal som ett lämpligt påtryckningsmedel för främjande av mänskliga rättigheter.
Därmed avstyrks motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del.
Beträffande förslaget att införa ett stöd till utveckling av partier i såväl u-länder som Central- och Östeuropa vill utskottet anföra följande.
Ett viktigt mål för det svenska utvecklingssamarbetet är bidra till en demokratisk samhällsutveckling.
Utskottet delar regeringens uppfattning att existensen av väl fungerande politiska partier är av avgörande betydelse för ett demokratiskt politiskt system. Partier är viktiga förmedlare av medborgarnas önskemål. Samtidigt kan fungerande partier skapa ökad legitimitet för hela systemet och därmed öka demokratins möjligheter att utvecklas.
Samarbete mellan syster- och broderpartier över gränserna kan vara ett viktigt bidrag till utvecklingen av demokratins kultur. Det är viktigt att stödet utformas så att det inte uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i ländernas interna demokratiska processer. Stödet bör inriktas på mer långsiktiga insatser som till exempel utbildning. Därigenom minimeras risken att stödet kan komma att ses som ett direkt materiellt bidrag till politiska aktiviteter av typen valkampanjer.
Utskottet noterar att det i detta skede handlar om att regeringen i samråd med riksdagspartierna skall fastställa formerna för en tidsbegränsad försöksverksamhet. Utskottet har inget att invända mot att möjligheten även öppnas för partinära organ att erhålla bidrag för bredare demokratifrämjande verksamhet från anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer. De allmänna villkoren om bl. a. egeninsats skall därvid gälla.
Av proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa framgår att regeringen anser att för demokratifrämjande insatser genom partianknutna organ bör avsättas 15 miljoner kronor under 1995/96. I proposition 1994/95:160 framgår vidare att av dessa bör 4,5 miljoner kronor belasta littera G och 10,5 miljoner kronor littera C. Utskottet har inget att invända mot att anslagsposten Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning belastas för detta ändamål i enlighet med regeringens förslag.
C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (prop. s. 127)
Under denna anslagspost redovisas verksamheter som hittills finansierats från skilda sakanslag för BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp.
Den framtida utformningen av verksamheterna inom den nya myndigheten bör ta tillvara synergieffekter, vilket kan leda till en annorlunda uppdelning. Strävan bör därtill vara att så långt lämpligt integrera verksamheterna i landprogrammen, i linje med regeringens allmänna strävan att förstärka dessas ställning.
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 19) föreslås att 1 602,5 miljoner kronor anvisas. Någon närmare fördelning anges ej.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 19).
Tekniskt samarbete och internationella kurser (prop. s. 127 f.)
Regeringen föreslår att 562,5 miljoner kronor anvisas för tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret 1995/96. Vidare föreslår regeringen att den nya myndigheten bemyndigas att utfästa tre gånger budgetårets anslag för tekniskt samarbete och internationella kurser.
Motionen
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 48 föreslås att 675 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Tekniskt samarbete och internationella kurser.
Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 48.
Näringslivssamarbete (prop. s. 128--130)
Verksamheten inom näringslivsbiståndet befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede, varför det är svårt att göra någon helhetsbedömning av dess utvecklingseffekter. SwedeCorp arbetar på att utveckla en modell.
SwedeCorp förordar att regeringen fastställer den föreslagna verksamhetsindelningen och inriktningen på det svenska näringslivsbiståndet. De föreslagna verksamhetsmålen är:
förbättra kompetensen i näringslivet; främja bra affärer och uthålliga affärsallianser; underlätta företagens kapitalförsörjning.
Regeringen tillstyrker SwedeCorps förslag till verksamhetsindelning och inriktning på näringslivsbiståndet.
Den nya myndigheten bör bemyndigas att göra utfästelser som motsvarar tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23) föreslås att 187,5 miljoner kronor anslås.
I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 49 föreslås att 280 miljoner kronor anvisas. Näringslivssamarbetet bör, enligt yrkande 50, i ökad utsträckning omfatta kvinnor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Näringslivssamarbete.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23) och U231 (v) yrkande 49.
Enligt utskottets uppfattning bör de av utskottet tidigare i detta betänkande redovisade synpunkterna rörande kvinnoperspektivet i biståndet vara tillämpliga vad avser bistånd över anslagsposten Näringslivssamarbete.
Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 50 besvarad.
Särskilda miljöinsatser (prop. s. 130 f.)
Insatserna koncentreras till tre områden: kapacitetsutveckling i mottagarländerna, uthålligt utnyttjande av naturresurser samt integration av miljöaspekter i biståndsinsatser med annan huvudsaklig inriktning.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24) föreslås att 345 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 30 hemställs att 382,5 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 51 föreslås att 390 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 11) föreslås en uppräkning med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Miljöpartiet (motion U233 (mp) yrkande 13) anser inte att det är rimligt att den del av världen som inte kan spara skall drabbas av svenskt sparande. Därför yrkar Miljöpartiet att biståndsanslaget ökas med en (1) miljard kronor, som avsätts till en fond för miljöinsatser i u-länderna.
Vidare hemställs i motion U209 (fp) yrkande 31 att "Särskilda miljöinsatser" skall utgöra en anslagspost och att de erforderliga justeringar av andra anslagsposter som detta medför skall göras.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Särskilda miljöinsatser.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24), U209 (fp) yrkande 30, U231 (v) yrkande 51, U232 (c) yrkande 17 (delvis 11) och U233 (mp) yrkande 13 i berörd del.
Utskottet delar ej Folkpartiets uppfattning att Särskilda miljöinsatser skall utgöra en egen anslagspost. Ett av de biståndspolitiska målen är att främja en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. Detta innebär att miljöhänsyn har en hög prioritet och att det genomsyrar allt svenskt biståndssamarbete.
Därmed avstyrks motion U209 (fp) yrkande 31.
Forskningssamarbete (prop. s. 131 f.)
De övergripande målen för forskningssamarbetet är att stärka u-ländernas forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad forskning.
Regeringen föreslår att den nya myndigheten ges till uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med målen för den svenska biståndspolitiken.
Regeringen ställer sig bakom den allmänna inriktningen av forskningssamarbetet som SAREC anger och föreslår att den nya myndigheten ges i uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med målen för det svenska utvecklingssamarbetet. Inom myndigheten bör ett särskilt beslutsorgan inom vissa ramar ges beslutsrätt vad gäller forskningsbiståndet.
Motionerna
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 52 föreslås att 638 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 12) föreslås en uppräkning med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna [motion U232 (c), yrkande 7] föreslår också att stöd lämnas till institutioner och organisationer i u-länder för idéutveckling inom biståndet.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Forskningssamarbete.
Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 52 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 12).
Det övergripande målet för forskningssamarbetet är att stärka u-ländernas forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad forskning. Från anslagsposten finansieras stöd till forskningssamarbete bl.a. med u-länder och mellan u-länder. Inom ramen för det bilaterala forskningssamarbetet bidrar Sverige huvudsakligen till uppbyggnaden av forskningskapacitet i samarbetslandet. Flera av de internationella program som stöds av Sverige har som mål att producera forskningsresultat inom för u-länderna centrala områden.
I propositionen föreslås att den nya myndigheten ges till uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med målen för den svenska biståndspolitiken.
De synpunkter som framförs i motion U232 (c) yrkande 7 torde sålunda i allt väsentligt redan vara tillgodosedda.
Med det anförda anser utskottet motion U232 (c) yrkande 7 besvarad.
Särskilda program (prop. s. 132 f.)
Insatserna inom Särskilda program skall bidra till att öka effektiviteten i det svenska utvecklingssamarbetet.
Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas inom tre huvudområden.
Huvuddelen bör utgöras av s.k. Ämnesinriktad verksamhet.
Den andra delen bör avse Försöksverksamhet och metodutveckling.
Det tredje verksamhetsområdet bör utgöras av Insatsförberedelser och resultatvärdering.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 25) föreslås att 390 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 53 föreslås att 465 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 13) föreslås en uppräkning med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Särskilda program.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 25), U231 (v), yrkande 53 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 13).
C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (prop. s. 133 f.)
Katastrofbiståndet utgår främst för insatser i ett femtontal s.k. komplexa katastrofer, varav flertalet är följden av inbördeskrig. I de komplexa katastroferna samverkar ofta rena katastrofinsatser med t.ex. insatser för att främja efterlevnaden av mänskliga rättigheter, försoningsinsatser, politisk och diplomatisk medling och i flera fall militära insatser.
Sverige kommer i internationella fora att verka för att FN förbättrar sina möjligheter att tidigt identifiera uppkommande konflikter och -- ännu viktigare -- även inleda förebyggande åtgärder.
Regeringen kommer att fortsätta att stödja det reformarbete som pågår inom FN för att förbättra samordningen mellan katastrofhjälpen och de politiska och de militära insatserna i dessa komplexa katastrofer. Regeringen avser också att fortsatt stödja Department of Humanitarian Affairs (DHA), som har till uppgift att inom FN koordinera de olika FN-organens katastrofhjälp.
Ett nätverk för svenska katastrofhjälpsorganisationer har nyligen bildats, bl.a. med syftet att kunna erbjuda FN-organ svensk personal, antingen enstaka personer eller grupper. Regeringen kommer att stödja nätverket.
Katastrofhjälpen bör även fortsättningsvis prioritera röjning av landminor.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 26) föreslås att 1 710 miljoner kronor anslås.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 54 föreslås att 2 000 miljoner kronor anvisas.
I partimotionen U203 (m) yrkande 9 framhålls att katastrofbistånd inte får bli långvarigt, eftersom det skulle riskera att de egna produktiva resurserna slås ut. Det livsmedelsbistånd som ofta är nödvändigt i samband med en katastrof bör inte pågå längre än en skördeperiod. I princip bör det omfatta den bortfallna skörden och nästa säsongs utsäde.
Kds betonar i sin partimotion [U206 (kds) yrkande 15] vikten av uthållighet i katastrofbiståndet. Genom att ge denna typ av bistånd en långsiktig inriktning kan det också kopplas ihop med ett förebyggande arbete. Detta kan exempelvis ske genom etablerande av varningssystem och cyklonskydd.
Mot bakgrund av en beskrivning av det internationella regelverket och olika organisationers verksamhet för att skydda kulturarvet yrkas i motion U204 (s) att särskilda medel avsätts till stöd för återuppbyggnad av kulturarvet inom ramen för det svenska biståndet till försoning och återuppbyggnad i Bosnien.
I motion U611 (mp) yrkande 6 framförs att det behövs internationella åtgärder för att förbereda återuppbyggandet av det forna Jugoslavien. Upprättandet av en Marshall-liknande plan bör förberedas.
Mot bakgrund av en analys av kriget i det forna Jugoslavien krävs i motion U627 (v) stöd till oberoende medier, stöd till folkligt förankrade fredsorganisationer och ett omfattande humanitärt stöd till Bosnien (yrkande 1). På längre sikt måste en internationell återuppbyggnadsplan, en Marshallplan, för det forna Jugoslavien utformas (yrkande 2).
I motion U205 (kds) förespråkas en svensk-norsk hjälpinsats i Rwanda. Motionärerna pekar på att enskilda organisationer med väl underbyggda projektplaner nekats ytterligare medel från SIDA. Det är oroande att bidragen till de enskilda organisationerna skärs ner ytterligare i årets budget. Motionärerna anser att enskilda organisationer bör ges fortsatta möjligheter att göra biståndsinsatser i Rwanda (yrkande 1). Det är viktigt att det internationella samhället inte förlorar intresset för Rwanda. Svenska insatser förekommer på olika områden. Motionärerna menar dock att tillräckligt inte görs och att Rwanda- och Burundikonflikterna bör föras upp på en högre prioriteringsnivå från svensk sida (yrkande 2). Den nordiska närvaron i Rwanda går mycket långt tillbaka i tiden, och båda länderna åtnjuter stort förtroende. I yrkande 3 föreslås att en svensk eller svensk/norsk freds- och försoningsinsats på högsta nivå företas.
I motion U224 (fp) redovisas utvecklingen i Rwanda och Burundi. Motionären anser, i motsats till vad som sägs i budgetpropositionen, att långsiktiga åtgärder i fråga om Burundi inte bör uteslutas. Sverige har sedan 1993 medverkat i och stött demokratiseringsarbetet i landet. Detta arbete bör fortsätta -- dels genom SIDA, dels genom enskilda organisationer -- och anpassas till dagens behov av bistånd (yrkande 1). I fråga om Rwanda är det angeläget att FN tar ett aktivt och övergripande ansvar i nuläget. Det stora behovet av humanitär hjälp och katastrofbistånd måste tillgodoses. Övervakning av de mänskliga fri- och rättigheterna är också en prioriterad uppgift (yrkande 2).
I motion U602 (c) yrkande 3 konstateras att västsaharierna är i stort behov av svenska biståndsinsatser, och motionärerna anser att katastrofbistånd bör utgå.
I motion U621 (v) yrkande 2 påtalas behovet av humanitär hjälp till inbördeskrigets flyktingar från de kurdiska provinserna i Turkiet. Internationella organisationer måste ta ansvar för dessa flyktingar.
I motion U635 (mp, c, v, kds) yrkande 6 krävs svenskt bistånd till lägren för tibetanska flyktingar i norra Indien, Nepal och Ladakh.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag avseende medel till Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 26) och U231 (v) yrkande 54.
Enligt utskottets uppfattning ligger det i katastrofbiståndets natur att dess utsträckning i tiden och dess omfattning skall vara avpassad till den aktuella katastrofens karaktär. Insatserna skall vara av övergående natur. Bistånd över detta anslag kan användas till såväl naturkatastrofer som samhälleliga katastrofer, exempelvis inbördeskrig. Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U203 (m), yrkande 9, att insatserna inte bör vara utformade så att områdets egna, produktiva resurser slås ut. Däremot menar utskottet att det inte finns anledning att i förväg ange kriterier för hur länge en katastrofinsats bör pågå.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att det finns anledning att verka för att FN förbättrar sina möjligheter att tidigt identifiera uppkommande konflikter och att inleda katastrofförebyggande åtgärder.
Med det anförda anser utskottet motionerna U203 (m) yrkande 9 och U206 (kds) yrkande 15 besvarade.
I flera motioner väcks förslag om åtgärder för återuppbyggnad av det forna Jugoslavien. Utskottet har tidigare (bet. 1993/94:UU21) bl.a. anfört att det är angeläget att det internationella samfundet säkerställer förmågan att på ett adekvat sätt kunna bidra vid det omfattande återuppbyggnadsarbete som måste inledas så snart striderna upphört. Förberedelserna för återuppbyggnadsinsatser bör prioriteras inte minst av det skälet att de i sig kan ha en förtroendeskapande effekt i den pågående konflikten. Sverige har, enligt vad utskottet anförde i ovan åberopande betänkande, en viktig uppgift i förberedelsearbetet för återuppbyggnaden i det f.d. Jugoslavien och bör därför spela en aktiv roll i internationella fora.
Som framgår av propositionen anser regeringen att de humanitära insatserna genom katastrof- och flyktingbiståndet på sikt måste ersättas med insatser av återuppbyggnadskaraktär. Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen en strategi för stöd till fred och återuppbyggnad på Balkan, vilken under de närmaste åren främst kommer att inriktas på insatser i Bosnien-Hercegovina. Sedan några månader genomförs, i första hand genom svenska enskilda organisationer, omfattande stöd till oberoende media, civila organisationer och lokala initiativ för fred och försoning -- inte bara i Bosnien utan även på andra håll i det f.d. Jugoslavien.
Med det anförda anser utskottet motionerna U204 (s), U611 (mp) yrkande 6 samt U627 (v) yrkandena 1 och 2 besvarade.
Också den komplexa katastrofen i Rwanda är föremål för yrkanden i ett antal motioner.
Rwanda har fått del av ett omfattande humanitärt stöd från Sverige. Cirka en fjärdedel av 1994/95 års anslag för katastrofbistånd har förmedlats till Rwanda och rwandesiska flyktingar.
Enligt vad utskottet erfarit kommer det fortsatta svenska stödet till Rwanda och Burundi att inriktas bl.a. på försoningsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. SIDA har avsatt medel för främst humanitärt stöd till bosättningar för återvändande, återuppbyggnad av förvaltningen, omhändertagande av ensamma barn samt återuppbyggnad av radiolänksystemet i Rwanda. Stöd till Rwandatribunalen övervägs. SIDA planerar vidare ett treårigt program i Burundi omfattande främst försoningsfrämjande och konfliktförebyggande insatser men även humanitärt stöd. Nordiska och andra parlamentariker utför ett förtroendeskapande arbete både i Rwanda och i Burundi. Vissa av dessa insatser stöds av SIDA.
Sverige deltar i arbetet inom den av USA initierade vängruppen för Rwanda samt har också bidragit finansiellt till den regionala flyktingkonferens som hölls i februari 1995 i Burundi i regi av OAU och UNHCR.
Utskottet bedömer de företagna åtgärderna som lämpliga och väl avvägda.
Budgetåren 1993/94 och 1994/95 har Pingstmissionens U-landshjälp (PMU), utöver rambidraget, för sitt arbete i Rwanda och Burundi tilldelats ca 50 miljoner kronor ur anslaget för katastrofbistånd. Vad gäller stöd till olika, i motionerna nämnda organisationer ankommer det, som utskottet tidigare anfört, på berörd biståndsmyndighet att i vederbörlig ordning pröva inkomna ansökningar.
Med det anförda anser utskottet motionerna U205 (kds) yrkandena 1--3 och U224 (fp) yrkandena 1--2 besvarade.
Utskottet har på annan plats i detta betänkande utförligt redogjort för det svenska biståndet till västsahariska flyktingar. Med anledning av motion U602 (c), yrkande 3, har utskottet inhämtat att delar av detta bistånd utgår från katastrofanslaget. Under innevarande budgetår beräknas 3, 4 miljoner kronor av katastrofmedel användas för insatser bland västsahariska flyktingbarn.
Med det anförda anser utskottet motion U602 (c) yrkande 3 besvarad.
Enligt vad utskottet inhämtat ger Sverige redan humanitär hjälp till kurdiska flyktingar i Turkiet. Denna lämnas genom FN och enskilda organisationer.
Med det anförda anser utskottet motion U621 (v) yrkande 2 besvarad.
Sverige ger sedan ett flertal år stöd till exiltibetaner i Indien och Nepal. Enligt vad utskottet kunnat utröna är dock ingen svensk organisation för närvarande engagerad i hjälparbete i Ladakh. Biståndet till exiltibetanerna kanaliseras genom ett antal enskilda organisationer, främst Individuell Människohjälp, Svenska Tibetkommittén och Svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen.
Biståndet är huvudsakligen inriktat på skolor, undervisning, hälso- och sjukvård, fadderskapsprojekt och byggande av barnhem samt stöd för spridning av den tibetanska kulturen.
Med det anförda anser utskottet motion U635 (mp, c, v, kds) yrkande 6 besvarad.
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (prop. s. 135--137)
Över denna anslagspost finansieras mer än 600 utvecklings- och informationsprojekt samt ca 675 volontärer. Mer än 300 enskilda organisationer får statligt stöd till utvecklingssamarbete.
Partianknutna organisationer i Sverige bör ges möjlighet att erhålla bidrag för insatser i u-länder på samma villkor som andra svenska folkrörelser och enskilda organisationer.
Regeringen vill understryka ungdomars särskilda roll som bärare av information och engagemang i frågor som rör demokrati, miljö, överlevnad och utveckling. Därför bör biståndsmyndigheten kunna medge en lägre egeninsats för ungdomsorganisationer.
Ungdomsutbytesprogrammet World Youth of Sweden (WYS) har pågått i form av en försöksverksamhet under två år.
Regeringen ser positivt på denna verksamhet och anser att den bör fortsätta. Regeringen kommer att ge den nya biståndsmyndigheten i uppdrag att bedöma bidragets storlek och ingå avtal med SIU om detta.
Svenska Unicefkommittén kommer att under innevarande budgetår få en förändrad associationsform. Arbetet med detta pågår. Mot bakgrund av den förändrade associationsform som förestår kan anslagsbehovet ännu ej beräknas. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.
Med Sveriges inträde i EU öppnas möjligheter att erhålla stöd från EU:s biståndsbudget. EU:s krav på egeninsats är normalt 50 %, men reglerna tillåter att upp till 35 procentenheter av denna finansieras av annan givare. Regeringen ser det som angeläget att svenska organisationer tar till vara möjligheterna till finansiering av insatser genom EU. Den nya myndigheten kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur sådana insatser skall samordnas.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 27) föreslås att 1 500 miljoner kronor anslås. I samma motion, yrkande 3, föreslås att 1 000 miljoner kronor anslås. [Anm. Det sistnämnda yrkandet torde vara räknat på 12-månadersbasis.]
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 32 hemställs att 1 500 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 14) föreslås en uppräkning med 225 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vänsterpartiet föreslår i motion U231 (v) yrkande 21 att 5 miljoner kronor anslås till Försöksverksamhet med nya former för ungdomars frivilliga biståndsarbete under C 2-anslaget Folkrörelser och enskilda organisationer.
I motion U218 (v) föreslås att det på den nya biståndsmyndigheten skall finnas ett slags ungdomssekreterare, som skall vara behjälplig med att hitta lämpliga projekt, att skriva bidragsansökningar och anvisa vart man kan vända sig (yrkande 3). Viktigt i sammanhanget är att handläggningstiderna kortas ner (yrkande 1). Ungdomsarbete med u-länder har ett värde som bidrag till demokratisering. Kontakter och samarbete med u-ländernas ungdomar måste stimuleras och stödjas (yrkande 2). Det är viktigt att fler svenskar skaffar sig kunskaper om förhållandena i u-länderna och om biståndsarbetet. Inom ramen för anslaget för information om u-länderna bör därför större utrymme ges för stipendier till u-landsstudier, både för ungdomsorganisationer och studenter (Minor Field Studies) (yrkande 4).
I den moderata partimotionen U203 (m) yrkande 15 anförs att ideella organisationer, såväl svenska som internationella, bör, efter hand och på lika villkor, överta uppgifter som i dag utförs av SIDA. Upphandling skall ske på lika villkor mellan enskilda organisationer, företag och offentliga organ i och utanför Sverige. Statlig egenregiverksamhet på fältet skall endast ske efter konkurrensupphandling.
Kristdemokraterna menar [motion U206 (kds) yrkande 2] att de enskilda organisationerna utgör en betydelsefull bas både för det svenska biståndet och för biståndsviljan, samtidigt som deras verksamhet befrämjar demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i de länder där de verkar. Genom sin lokala förankring och sitt ofta breda kontaktnät når de enskilda organisationerna de absolut mest fattiga och utsatta grupperna, vilket inga andra biståndsformer förmår.
I motion U232 (c) yrkande 11 anförs att politiska partier eller deras närstående organ kan överföra värdefull kunskap om demokrati och dess utveckling. Organ med anknytning till politiska partier torde ha värdefull kunskap att överföra till samarbetsorgan i u-länderna. Motionärerna stöder därför regeringens förslag om att möjliggöra sådana insatser.
Frågan om statligt bistånd till partianknutna organ och för partiuppbyggnad i u-länder och i Central- och Östeuropa tas upp i motion U237 (s). Motionärerna menar att propositionens skrivningar behöver förtydligas i vissa avseenden. De förordar att nu gällande villkor för bistånd över anslaget C 2.7 tills vidare behålls oförändrade. Minskningen av anslaget och de nya verksamheter som föreslås över anslaget ger ett skäl till att inte vidga anslaget till politiskt stöd och partiuppbyggnad. I stället föreslås att införandet av bistånd till partiuppbyggnad tills vidare begränsas till de i propositionen föreslagna 10 miljoner kronor som avsätts från anslaget C 2.4 och littera G och som fördelas baserat på partiernas mandattal.
Folkpartiet pekar i motion U209 (fp) yrkande 12 på vikten av stöd till den typ av verksamhet och arbetssätt som Worldview Sweden representerar. Denna organisation syftar till att genom god kommunikation mellan olika regioner i världen, bl.a. genom utbildning via radio, förbättra livsvillkoren för u-ländernas medborgare.
I motion U214 (s) förespråkar motionärerna att en AT-organisation och ett svenskt innovationscentrum till förmån för biståndsverksamheten inrättas. Idén med AT (Appropriate Technology) är att utnyttja kunnandet hos personer med lång erfarenhet av teknikutveckling och innovation för att bistå u-länderna. Praktiskt går det till så att ett s.k. innovationscentrum inrättas som kontaktyta mellan exempelvis forskning och biståndsorganisationer. AT skall medverka till bl.a. metodikutveckling och erfarenhetsuppbyggnad på biståndsområdet. Gällande regler medger ej bidrag till denna typ av organisationer. Motionärerna menar att ett uttalande från riksdagen erfordras om en AT-organisation och ett svenskt innovationscentrum skall kunna bli verklighet. Även i motion U235 (fp) begärs att SIDA får i uppdrag att anpassa regelverket för bistånd så att en förening som ATS kan erhålla bidrag.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkandena 3 och 9 (delvis 27), U209 (fp) yrkande 32 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 14).
Utskottet delar inte den uppfattning som framförs i motion U231 (v) yrkande 21 att riksdagen skall föreskriva att 5 miljoner kronor skall anslås till Försöksverksamhet med nya former för ungdomars frivilliga biståndsarbete.
Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 21.
Enligt vad utskottet erfarit har SIDA under de senaste månaderna haft ett antal möten med Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU), vars medlemsorganisationer representerar ca 1 miljon medlemmar. I samtalen har också deltagit tjänstemän och sakkunniga från UD:s IU-avdelning. Denna dialog kommer att fortsätta.
Dialogen har redan resulterat i vissa konkreta åtgärder. Sålunda har SIDA utsett en särskild ungdomshandläggare. Antalet stipendier för Minor Field Studies kommer att öka, och ungdomsorganisationer kommer att få möjligheter till minskad egeninsats för biståndsprojekt. Under våren 1995 kommer en rundabordskonferens om ungdomar och biståndet att genomföras.
Utskottet, som ser positivt på den pågående dialogen och de resultat den redan givit, anser att riksdagen ej bör ha några synpunkter på över vilket anslag verksamheten finansieras.
Med det anförda anser utskottet motion U218 (v) yrkandena 1--4 besvarad.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att, som antyds i motion U203 (m) yrkande 15 i mera omfattande utsträckning överföra uppgifter från SIDA till ideella organisationer. Detta utesluter inte att marginella förändringar ibland kan vara motiverade. Konkurrensupphandling är ett betydelsefullt sätt att uppnå en effektiv medelsanvändning. Denna aspekt måste emellertid i biståndssammanhang ofta vägas mot andra faktorer. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning att statlig egenregiverksamhet på fältet endast skall ske efter konkurrensupphandling.
Därmed avstyrks motion U203 (m) yrkande 15.
Utskottet delar i allt väsentligt den positiva uppfattning om enskilda organisationers betydelse som framförs i motion U206 (kds) yrkande 2.
Med det anförda anser utskottet motion U206 (kds) yrkande 2 besvarad.
I propositionen anförs att partianknutna organisationer bör ges möjlighet att erhålla bidrag för insatser i u-länder på samma villkor som andra svenska folkrörelser och enskilda organisationer. Utskottet har inhämtat att partierna i sig inte skall erhålla bidrag för insatser i u-länder utan möjligheten gäller organisationer knutna till partier.
Utskottet vill betona att reglerna för vilka som kan motta bistånd i mottagarländerna och reglerna för biståndsprojektens inriktning inte förändras i och med detta. För en redovisning av utskottets syn på bistånd genom och till partier hänvisas till vad utskottet anfört ovan under C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning.
Med det anförda anser utskottet motion U232 (c) yrkande 11 och motion U237 (s) besvarade.
Den typ av verksamhet som Worldview Sweden representerar syftar till att genom god kommunikation mellan olika regioner i världen, bl.a. genom utbildning via radio, förbättra livsvillkoren för u-ländernas medborgare. Utskottet ser värdet av detta arbetssätt men ser inget skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av motion U209 (fp) yrkande 12. Det bör ankomma på berörd biståndsmyndighet att, då ansökan inkommit, bedöma ett visst projekt mot bakgrund av tillgängliga medel och i jämförelse med konkurrerande projektansökningar.
Med det anförda anser utskottet motion U209 (fp) yrkande 12 besvarad.
Utskottet hade under föregående år anledning att ta ställning till ett förslag om inrättande av ett s.k. innovationscentrum. Utskottet anförde då bl.a. (bet. 1993/94:UU15) att det, generellt sett, är positivt när kunnande inom olika sektorer av det svenska samhället är möjligt att utnyttja i utvecklingssamarbetet. Utskottet anförde vidare att det i första hand bör ankomma på berörda biståndsorganisationer att ta ställning till uppkommande, konkreta förslag med den nämnda inriktningen.
Förslaget om ett s.k. innovationscentrum återkommer i år i motionerna U214 (s) och U235 (fp). Motionärerna begär bl.a. att SIDA får i uppdrag att anpassa gällande regelverk så att en förening som ATS kan erhålla bidrag.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen ej tillmötesgå motionärerna på denna punkt. Utskottet utgår emellertid från att biståndsmyndigheterna fortlöpande överväger möjligheterna att i utvecklingssamarbetet utnyttja existerande kunnande inom olika sektorer av det svenska samhället och att myndigheterna själva tar de initiativ till förändring som bedöms erforderliga med anledning härav.
Med det anförda anser utskottet motionerna U214 (s) och U235 (fp) besvarade.
C 2.8 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (prop. s. 138--140)
Ett viktigt sätt för Sverige att främja reformerna är genom s.k. betalningsbalansstöd, vilket antingen kan ta formen av obundet stöd till import eller skuldlättnad, som indirekt frigör medel för import.
En stor del av betalningsbalansstödet samordnas med Världsbankens särskilda program för Afrika.
Regeringen anser att obundet importstöd till marknadsbaserade valutafördelningssystem även fortsättningsvis bör utgå till länder inom och utanför SPA, vilka genomför ekonomiska reformprogram.
Regeringen anser att SPA-samarbetet bör drivas vidare, och den har gjort en indikativ utfästelse om 2 400 miljoner kronor under SPA-samarbetets tredje fas som sträcker sig över perioden 1994--1996. Mot bakgrund av det strama budgetläget i Sverige, vilket tvingat fram besparingar även på biståndsområdet, förutser regeringen ett behov att revidera denna utfästelse.
Regeringen anser att det är angeläget att bibehålla ett omfattande betalningsbalansstöd. Stöd skall kunna utgå till länder som för en utvecklingsfrämjande politik i riktning mot marknadsekonomi och demokrati och som leder till en ansvarsfull social och ekologisk utveckling.
Regeringen föreslår att 1 200 miljoner kronor anslås till stöd för ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Beredningen skall fortsatt bedrivas i enlighet med gällande riktlinjer för denna typ av beredning. Stödet skall utformas i enlighet med de riktlinjer som har utarbetats av DAC, SPA och SIDA. Regeringen anser det angeläget att samråd sker mellan SIDA och departementet. Den nya myndigheten bör även göra egna utvärderingar av betalningsbalansstödet till mottagarländerna.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 28) föreslås att 1 425 miljoner kronor anslås. I samma motion, yrkande 5, föreslås att 950 miljoner kronor anslås. [Anm. det sistnämnda yrkandet torde vara räknat på 12-månadersbasis.]
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 33 hemställs att 1 500 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 55 föreslås att 600 miljoner kronor anvisas.
I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 15) föreslås en minskning med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Nedskärningen bör enligt motionärerna ej gå ut över insatser för skuldlättnad.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U209 (fp) yrkande 33, U231 (v) yrkande 55 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 15).
C 2.9 Krediter för utveckling
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 20) föreslås att 395 miljoner kronor anvisas. Någon närmare fördelning av beloppet anges ej.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Krediter för utveckling.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 20).
U-krediter (prop. s. 140 f.)
BITS föreslår att 500 miljoner kronor anvisas för gåvoelementet i u-krediter för 18-månadersperioden 1995/96. Förslaget innebär en minskning jämfört med innevarande budgetår. En förklaring till minskningen är att förutsättningarna för u-kreditfinansiering har förändrats genom den s.k. Helsingforsöverenskommelsen om användningen av bundna krediter. Äskandet skall enligt BITS ses i sammanhang med förslaget om ökad medelstilldelning för biståndskrediter.
U-krediter är ett effektivt instrument för att finansiera angelägna utvecklingsprojekt i mottagarländerna. De teknisk-ekonomiska resultaten är mycket goda och utvecklingseffekterna betydande. U-krediter bör därför också fortsättningsvis ingå som ett viktigt samarbetsinstrument i det svenska biståndet.
Regeringen föreslår att 510 miljoner kronor anvisas för gåvoelement i u-krediter för budgetåret 1995/96 samt att den nya biståndsmyndigheten bemyndigas göra utfästelser för u-krediter med ett belopp om högst tre gånger de tillgängliga medlen.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29) föreslås att 525 miljoner kronor anslås.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 34 hemställs att 450 miljoner kronor anvisas.
I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 56 föreslås att riksdagen avslår regeringens begäran om 510 miljoner kronor till u-krediter för budgetåret 1995/96.
I samma motion, yrkande 41, krävs att inga u-krediter ges annat än för miljöprojekt. Bistånd i övrigt bör endast ges om det bidrar till förbättrade MR-förhållanden, minskade klyftor och renare miljö.
I motion U606 (v, mp) yrkande 4 krävs att BITS tekniska samarbete med Marocko bör avbrytas.
I motion U618 (fp) yrkande 3 krävs att Sverige bör avstå från att ge bistånd till Marocko så länge Västsahara-konfliken pågår och innan folkomröstningen genomförts.
I motion U211 (mp) yrkande 6 krävs att Sverige under anslaget Demokrati och mänskliga rättigheter ger ett kraftigt utökat stöd till arbete som utförs av indonesiska MR-organisationer, att regeringen ej bifaller nya u-krediter till Indonesien, att regeringen i Nordiska ministerrådet verkar för att Nordiska investeringsbankens (NIB:s) och Nordiska utvecklingsfondens kreditgivning till Indonesien stoppas till dess Indonesien visar respekt för såväl FN:s resolutioner om Östtimors rätt till självbestämmande som grundläggande mänskliga rättigheter samt att regeringen bör använda Sveriges närvaro i Consultative Group for Indonesia för att ta upp Indonesiens kränkningar av mänskliga rättigheter på Östtimor och verka för att den internationella kreditgivningen kopplas till Indonesiens efterlevande av FN:s resolutioner om Östtimor.
I motion U631 (c) yrkande 9 hänvisas till EU-parlamentets resolution vari EU uppmanas att suspendera ekonomiskt samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck. Mot bakgrund av att MR-situationen i området inte förbättrats bör Sverige ställa sig bakom EU:s resolution vad avser u-krediter till Indonesien.
I motion U637 (fp) yrkande 3 krävs, mot bakgrund av den rådande situationen i Indonesien, att svenska u-krediter inte i någon form används för projekt i Indonesien.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till u-krediter.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29), U209 (fp) yrkande 34 och U231 (v) yrkande 56.
Genom u-krediter finansieras projekt som prioriteras av låntagarlandet, som bedöms få betydande utvecklingseffekter för landet och där svenska varor och tjänster är konkurrenskraftiga. Detta utgör inget hinder för att dylika krediter skall kunna lämnas till miljöprojekt. Utskottet kan däremot ej ställa sig bakom förslaget att u-krediter enbart skall kunna lämnas för miljöprojekt.
Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 41.
Utskottet förutsätter att regeringen, såväl inom ramen för FN:s arbete som genom bilaterala kontakter, fortsätter att aktivt stödja fredsprocessen i Västra Sahara samt att verka för genomförandet av folkomröstningen och för respekt för de mänskliga rättigheterna i Marocko.
U-krediter till Marocko har kunnat beviljas sedan början av 1980-talet. I linje med tidigare deklarerade ställningstaganden är det utskottets bedömning att fredsprocessen inte är betjänt av att generella biståndsinsatser, exempelvis i form av u-krediter, till Marocko avbryts. Det är i stället genom dialog med parterna som Sverige bäst kan verka för att konflikten skall få sin lösning. Det är också genom dialog som Sverige bäst verkar för att respekten för de mänskliga rättigheterna förbättras i Marocko.
Därmed avstyrks motionerna U606 (v, mp) yrkande 4 och U618 (fp) yrkande 3.
Som utskottet tidigare anfört ankommer det på berörd biståndsmyndighet att pröva eventuellt inkommen ansökan om stöd till enskilda organisationers verksamhet.
Med det anförda anser utskottet motion U211 (mp) yrkande 6 (i berörd del) besvarad.
Sverige bidrar till multilateralt bistånd till Indonesien. På nordisk nivå tar sig detta uttryck i att Nordiska utvecklingsfonden (NDF) finansierar projekt av nordiskt intresse där också Nordiska investeringsbanken deltar med lån på kommersiella villkor. Både NIB och NDF följer samma policy som gäller för andra multilaterala organ. För NDF tillkommer bl.a. att det skall röra sig om angelägna projekt som främjar ekonomisk och social utveckling i u-länder. Några restriktioner för utlåning till Indonesien finns ej.
Från och med innevarande budgetår kan u-krediter lämnas till Indonesien. Varje enskilt ärende skall dock underställas regeringen. Några u-krediter har inte beviljats.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens prövning även fortsättningsvis präglas av restriktivitet och ske med hänsyn tagen till utvecklingen av MR-situationen i Indonesien, inklusive Östtimor. Utskottet utgår från att regeringen i såväl bilaterala som multilaterala kontakterna med Indonesien kommer att verka för att demokrati och mänskliga rättigheter skall respekteras. Utskottet utgår vidare från att de opinionsyttringar som EU-parlamentets resolutioner innebär vägs in vid regeringens bedömning av eventuellt uppkommande u-kreditärenden. Utskottet anser att u-krediter kan beviljas Indonesien under dessa förutsättningar.
Med det anförda anser utskottet motion U631 (c) yrkande 9 besvarad. Motionerna U211 (mp) yrkande 6 (i berörd del) och U637 (fp) yrkande 3 avstyrks.
Biståndskrediter (prop. s. 141 f.)
Biståndskrediter är ett komplement till u-kreditsystemet. Krediterna lämnas på mycket förmånliga villkor och normalt i obunden form.
Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor anvisas för biståndskrediter under budgetåret 1995/96 samt att den nya myndigheten bemyndigas att göra utfästelser om biståndskrediter med ett belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.
Regeringen avser att under budgetåret uppdra åt den nya myndigheten att närmare analysera förutsättningarna för att medel som avsatts under vissa andra anslagsposter skall kunna utgå i form av krediter.
Motionen
I Folkpartiets partimotion U209 (fp), yrkande 35, hemställs att 135 miljoner kronor anvisas. Motionärerna konstaterar vidare (yrkande 36) att regeringen avser att pröva om medel som avsatts under andra anslagsposter skall kunna utgå i form av krediter. De tolkar detta som att det är obundna krediter som avses, vilket de välkomnar. Enligt deras uppfattning bör stor återhållsamhet dock råda vad gäller kreditgivning till de fattigaste länderna, detta för att inte öka dessa länders redan tunga skuldbörda.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till biståndskrediter.
Därmed avstyrks motion U209 (fp) yrkande 35.
Biståndskrediter ges till låginkomstländer med liten eller medelstor skuldbörda. Krediterna lämnas på mycket mjuka villkor (ca 80 % utgör gåvoelement) och huvudsakligen i obunden form.
Systemet med biståndskrediter infördes fr.o.m. budgetåret 1994/95 för en försöksperiod av två år, varefter systemet kommer att utvärderas.
Med det anförda anser utskottet motion U209 (fp) yrkande 36 besvarad.
C 2.10 Kostnader för fältpersonal (prop. s. 142)
Anslagsposten används i huvudsak för att rekrytera och utbilda fältpersonal i syfte att komplettera mottagarlandets egna resurser.
En successiv föryngring och breddning av kåren av biståndsarbetare är både nödvändig och angelägen. Därför bör programmen för biträdande bilaterala experter och mindre fältstudier expanderas. Det är särskilt viktigt att fler kvinnor engageras som fältarbetare.
Motionen
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 21) föreslås att 54,1 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Kostnader för fältpersonal.
Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 21).
C 2.11 Information (prop. s. 142 f.)
Den nya myndigheten kommer att få det övergripande ansvaret för information om u-länder och det svenska utvecklingssamarbetet. Att informera om andra länder och andra länders kulturer är ett viktigt led i det arbete som bedrivs för att motverka de tendenser till främlingsfientlighet och rasism som finns i vårt samhälle. För att nå långsiktiga effekter bör informationsverksamheten huvudsakligen inriktas mot ungdomar.
Som aviserades i förra årets proposition har en kartläggning och analys av den statliga biståndsinformationen gjorts.
Efter presentationen av denna utvärdering har regeringen initierat en sammanslagning av biståndsmyndigheterna, vilket underlättar genomförandet av en mer samlad informationsstrategi på biståndsområdet. Roll- och ansvarsfördelning mellan Utrikesdepartementet och den nya myndigheten bör dock klargöras. Den nya myndigheten bör ta ett större ansvar för att informera om multilateralt utvecklingssamarbete.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30) föreslås att 37,5 miljoner kronor anslås.
I vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 57 föreslås att 50 miljoner kronor anvisas. Biståndsmyndigheten bör få en del, högst hälften, för att informera om sitt biståndsarbete. Stöd från detta anslag bör också ges till frivilligorganisationer, oberoende tidskrifter, forskare och fristående institut (yrkande 58).
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 22) föreslås att inga medel anvisas. Anslaget föreslås avvecklas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Information.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30), U231 (v) yrkande 57 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 22).
Utskottet anser att det ej ankommer på riksdagen att ha några synpunkter på medlens närmare fördelning.
Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 58.
C 2. Anslag m.m. (prop. s. 143 f.)
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten som förordas i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 11 586 600 000 kr.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31) föreslås att 12 450 miljoner kronor anslås.
Folkpartiet föreslår i motion U209 (fp) i berörda delar att 12 239,1 miljoner kronor anslås.
I Vänsterpartiets motion U231 (v) i berörda delar krävs att 12 056 miljoner kronor beviljas.
I Centerns partimotion U232 (c) yrkande 16 föreslås att 12 064,1 miljoner kronor anslås.
Miljöpartiet anser i motion U233 (mp) i berörda delar att 12 586,6 miljoner kronor beviljas.
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 3 föreslås att 9 136,6 miljoner kronor anvisas.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medel för anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten.
Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31), U209 (fp) i berörda delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c) yrkande 16, U233 (mp) i berörda delar och U311 (m) yrkande 3.
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten som förordas i propositionen.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen lämnar bemyndigande att göra de utfästelser och åtaganden som förordas avseende anslaget C 2.
Enligt utskottets uppfattning åsyftas därmed följande:
Den generella regeln är att den nya myndigheten föreslås kunna göra utfästelser om högst tre gånger anslaget. Utbetalningar under ett budgetår får överstiga anslaget och eventuella reservationer med högst 5 % under förutsättning att anslaget ej överskrids. Närmare regler framgår av följande tabell. Landramarna redovisas i tabellen i klump under respektive anslagspost eftersom samma regler gäller för alla.
Anslagspost Regel
C 2.1 Afrika A C 2.2 Asien A C 2.3 Latinamerika A C 2.4 Demokrati m.m. B C 2.5 Tekniskt samarbete m.m. C C 2.6 Katastrofer m.m. B C 2.7. Folkrörelser m.m. B C 2.8 Ekonomiska reformer B C 2.9 Krediter för utveckling D
Regel A
Utfästelse får göras med upp till fem gånger landramen i de fall regeringen för ifrågavarande land fastställt en landstrategi. I andra fall får utfästelse göras med upp till tre gånger landramen.
Regel B
Utfästelse får göras upp till tre gånger innevarande års anslag för anslagsposten.
Regel C
För näringslivssamarbete får utfästelse göras med upp till tre gånger tillgängliga medel. För övriga delposter inom anslagsposten C 2.5 gäller regel B.
Regel D
Utfästelser får göras upp till tre gånger de tillgängliga medlen avseende delposten U-krediter och två gånger avseende delposten Biståndskrediter.
Den nya myndigheten ges bemyndigande att besluta om insats oavsett belopp (i dag gäller gränsen 15 miljoner kronor).
Utskottet tillstyrker att ovan redovisade bemyndiganden avseende utfästelser och åtaganden ges.
C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö u-centrum) (prop. s. 144--150)
1993/94 Utgift 371 200 000 Reservation 41 197 000 1994/95 Anslag 424 200 000 1995/96 Förslag 619 916 000 varav 413 277 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Översiktlig struktur
Redovisningen av myndigheternas verksamhet under föregående och innevarande budgetår sker samlat med hänsyn till de förändringar av förvaltningens struktur som regeringen föreslår.
Den nuvarande statliga biståndsförvaltningen består under regeringen (Utrikesdepartementet) av följande fyra förvaltningsmyndigheter, de s.k. biståndsmyndigheterna: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
Till "biståndsfamiljen" räknas även Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum bedriver utbildningsverksamhet med anknytning till svenskt utvecklingssamarbete).
Organisatoriskt föreslås Sandö U-centrum ingå som en separat resultatenhet i den nya myndigheten. Sandö U-centrum upphör därmed som självständig myndighet, samtidigt som den verksamhet som i dag bedrivs i Sandö fortsätter.
Den nya myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter på statlig konsumtion. Dessutom föreslår regeringen ett utökat krav om en procentenhet på myndigheten, förutom Sandö U-centrum, till följd av de effektivitetsvinster som förväntas till följd av myndigheternas sammanslagning. Budgetåret 1995/96 har anslaget således minskats med 26,423 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 11 % (totalt ca 44 miljoner kronor)
Regeringen anser att den nya myndigheten i sin anslagsframställan skall se över det långsiktiga personalbehovet och därvid bl.a. inkomma med förslag om att föra över samtliga sakanslagsfinansierade tjänster som inte till innehållet är klart tidsbegränsade.
SIDA föreslår i sin anslagsframställan att de resurser (3 miljoner kronor per år) som de tre senaste budgetåren ställts till myndighetens förfogande för kompetensutveckling permanent tillförs förvaltningsanslaget. BITS har under liknande villkor disponerat 1 miljon kronor per år i samma syfte. Regeringen finner det lämpligt att i enlighet med SIDA:s förslag permanent tillföra basen för den nya myndigheten 4 miljoner kronor. Därvid avser regeringen att myndigheten fortlöpande skall bedriva aktiv kompetensutveckling av personalen.
Regeringen anser att den nya myndigheten bör få tillgodogöra sig de tidigare myndigheternas anslagssparande, inte minst mot bakgrund av att omorganisationen kommer att medföra vissa kostnader av engångskaraktär.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 619 916 000 kr, varav 51 818 000 kr för verksamheten inom Sandö U-centrum.
Motionerna
I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 32) föreslås att 458,6 miljoner kronor anslås till SIDA och 109,6 miljoner kronor till SFID. Förslaget till anslag till Sandö U-centrum överensstämmer med regeringens.
I motion U215 (s) yrkas att den resurs Sandö U-centrum utgör tas till vara och utvecklas genom att verksamheterna inom SIDA och Sandö U-centrum samordnas och renodlas, genom att UD:s språkutbildning på handläggarnivå koncentreras till Sandö och genom att övrig statlig, integrerad språk- och kulturutbildning inom biståndets ram i möjligaste mån förläggs till Sandö.
Behovet av SIDA:s kursgård i Uppsala har, enligt vad som sägs i motion U217 (m, s, c, fp, v, mp), kommit att ifrågasättas i samband med omorganisationen på biståndssidan. Motionärerna anser att det vore ändamålsenligt att satsa på den verksamhet som redan finns uppbyggd och då ytterligare utveckla samarbetet mellan de institutioner och organisationer som på olika sätt har anknytning till biståndet och som i mycket hög grad är lokaliserade till just Uppsala.
Utskottet
Utskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till frågan om den nya myndigheten samt anslagsstruktur m.m. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslaget C 3, Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).
Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 32).
Utnyttjandet av Sandö U-centrum behandlas i motion U215 (s). Som anfördes redan i föregående års betänkande (1993/94:UU15) ser utskottet positivt på om ytterligare utbildningsverksamhet kan förläggas dit. Genom den föreslagna omorganisationen på biståndsområdet kommer verksamheten inom det nuvarande SIDA och Sandö att samordnas. Det kommer att ankomma på den nya myndigheten att bestämma om organisationen av utbildningsfrågorna och att själv försöka utveckla och bredda verksamheten.
Utskottet konstaterar att UD:s utbildningssektion gör sina kursbeställningar på marknadsmässiga grunder. De skräddarsydda utbildningarna på Sandö U-centrum har då visat sig för dyra. De övriga språkkurserna har varit för långa för UD.
Med det anförda anser utskottet motionen U215 (s) besvarad.
I motion U217 (m, s, c, fp, v, mp) förespråkas en satsning på SIDA:s kursgård i Uppsala. I enlighet med vad som anförts ovan är det utskottets uppfattning att det måste ankomma på den nya myndigheten att bestämma hur utbildningsverksamheten skall organiseras.
Med det anförda anser utskottet motionen U217 (m, s, c, fp, v, mp) besvarad.
C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd (prop. s. 150--152)
Nytt anslag (förslag) 90 000 000 varav 60 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
EU-länderna svarar tillsammans för över hälften av världens samlade bistånd. Ca 12--14 % av medlemsländernas biståndsbudgetar kanaliseras genom EG:s gemensamma biståndsprogram. År 1993 uppgick utbetalningarna genom gemenskapens program till sammanlagt 3 164 miljoner ecu (drygt 28 miljarder kronor).
Biståndet genom EG finansieras dels över den reguljära budgeten, dels genom särskilda bidrag till europeiska utvecklingsfonden (EDF).
Från EG:s reguljära budget finansieras livsmedelsbistånd, katastrofhjälp, stöd genom enskilda organisationer och samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA-länderna) samt icke-medlemsländer i Medelhavsområdet. År 1993 utbetalades sammanlagt 1,8 miljarder ecu för bistånd över den reguljära budgeten.
Stödet inriktas på de fattigaste länderna och de fattigaste delarna av befolkningen samt på regioner eller länder med betydande kommersiell potential. Tio procent av resurserna har avsatts för miljöinsatser, särskilt bevarandet av Amazonas regnskogar.
Samarbetet med Medelhavsländerna har formen av handelsavtal som medger fritt tillträde för industriprodukter och finansiella protokoll omfattande en femårsperiod för finansiering av utvecklingsprojekt.
Sverige skall genom medlemskapet fr.o.m. den 1 januari 1995 bidra till det biståndssamarbete som finansieras över den reguljära budgeten. För budgetåret 1995/96 beräknas det svenska bidraget till 707 miljoner kronor. Finansiering sker genom avräkning mot biståndsramen.
Inom ramen för den s.k. Lomékonventionen samarbetar EG med 70 länder i Afrika, Karibien och Stilla Havsområdet. Samarbetet finansieras utanför den reguljära budgeten genom särskilda bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EDF).
Ungefär hälften av biståndet inom ramen för Lomésamarbetet är landprogrammerat genom femåriga landramar. Utöver detta utgår stöd genom icke-landprogrammerat strukturanpassnings- och importstöd, samarbete genom enskilda organisationer samt katastrofbistånd. Bistånd utgår också inom ramen för STABEX och Sysmin för att utjämna fluktuationer i exportintäkter inom jordbruks- och gruvnäringarna.
Den nu löpande Lomékonventionen (Lomé IV) avser perioden 1990--1999.
Förhandlingar om den finansiella ramen (EDF VIII) för samarbetet under den andra hälften av Lomé IV inleddes i januari 1995. Sverige skall genom medlemskapet bidra till finansieringen av EDF VIII. Storleken på det svenska bidraget fastställs i de ovan nämnda förhandlingarna. EDF VIII skall träda i kraft den 1 mars 1995.
Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 ett medelsbehov om 90 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma bistånd som förordas i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 90 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslaget C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd. Utskottet tillstyrker de riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma bistånd som förordas i detta avsnitt av propositionen. Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att göra de utfästelser och åtaganden som kommer att följa av förhandlingarna om den finansiella ramen (EDF VIII) för samarbetet under den andra hälften av Lomé IV.
C 5. Swedfund International AB (prop. s. 152 f.)
1993/94 Utgift 25 000 000 Reservation 0 1994/95 Anslag 0 1995/96 Förslag 1 varav 1 beräknat för juli 1995--juni 1996
Swedfund International AB skall bidra till utvecklingen av bärkraftiga företag i samarbetsländerna genom riskkapitalsatsningar, främst i samarbete med svenskt näringsliv.
Swedfunds u-landsverksamhet uppvisar ett positivt rörelseresultat för budgetåret 1993/94. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att ett realistiskt resultatmål för verksamheten är att projektintäkterna skall täcka 40 % av projektkostnaderna över en rullande treårsperiod. För budgetåret 1993/94 motsvarar projektintäkterna 31 % av projektkostnaderna.
Swedfunds resultat visar att verksamheten bedrivs på ett sätt som förenar bistånd med affärsmässighet. Det uppsatta resultatmålet bör kunna nås.
Regeringen delar Swedfunds bedömning att ingen kapitalpåfyllnad behövs för u-landsverksamheten under kommande budgetår.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner de riktlinjer för bistånd genom Swedfund International AB som förordas i det föregående och anvisar ett förslagsanslag om 1 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslaget C 5. Swedfund International AB. Vidare tillstyrker utskottet de riktlinjer för bistånd genom Swedfund International AB som förordas i propositionen.
C 6. Nordiska afrikainstitutet (prop. s. 153 f.)
1993/94 Utgift 9 129 471 Reservation -52 070 1994/95 Anslag 6 100 000 1995/96 Förslag 9 083 000 varav 6 055 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Den negativa reservationen uppstod till följd av att regeringen medgivit överskridande av anslaget på grund av chefbyte.
De mål och riktlinjer för Nordiska afrikainstitutets verksamhet som regeringen redovisade i 1993 års budgetproposition utgör utgångspunkt för institutets enkla anslagsframställning.
De riktlinjer för institutets verksamhet som redovisades i förra årets budgetproposition bör äga fortsatt giltighet.
Ny lagstiftning på stiftelseområdet i förening med regeringens principer för en effektiv statligt finansierad verksamhet gör att den föreslagna stiftelseformen förefaller mindre lämplig i detta fall. Regeringen anser att frågan därför bör beredas ytterligare. Målsättningen att stärka det gemensamma nordiska ansvarstagandet bör härvid alltjämt gälla. En fördjupad diskussion med övriga nordiska länder behöver därför ske.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under budgetåret 1995/96 om förändringen blir av sådan art att riksdagens medgivande fordras.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet enligt ovan och föreslår att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 083 000 kr.
Motionerna
I kommittémotionen U311 (m) yrkande 8 föreslås att man vid de fortsatta övervägandena om institutets organisationsform bör beakta möjligheten av ett närmare samarbete eller integration med Uppsala universitet. Därigenom skulle institutets roll som en kvalificerad vetenskaplig institution klarare markeras.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslaget C 6. Nordiska afrikainstitutet. Vidare tillstyrker utskottet de riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet som förordas i propositionen.
I motion U311 (m) yrkande 8 föreslås att ett närmare samarbete eller integration med Uppsala universitet bör övervägas.
Nordiska afrikainstitutet är en forskningsinstitution som också har en särskild roll i biståndssammanhang. Detta kommer inte minst till uttryck i stipendieprogramverksamheten (resestipendier för fältarbeten i Afrika och gästforskarprogram för afrikanska forskare) samt genom institutets uppdrag att informera om aktuella afrikanska förhållanden.
Regeringen gav den 7 oktober 1993 Nordiska afrikainstitutet i uppdrag att göra en översyn av dess organisationsform. I den redovisning som institutet den 22 augusti 1994 lämnade till regeringen föreslogs att Nordiska afrikainstitutet skulle omvandlas från svensk statlig myndighet till stiftelse. Enligt vad utskottet inhämtat anser regeringen att frågan om ny organisationsform kräver en ytterligare prövning med den särskilda målsättningen att stärka det gemensamma nordiska ansvarstagandet. Utskottet utgår från att detta görs allsidigt och i samråd med övriga nordiska länder.
Med det anförda anser utskottet motion U311 (m) yrkande 8 besvarad.
C 7. Övrigt (prop. s. 154--156)
1993/94 Utgift 14 500 000 Reservation 171 300 000 1994/95 Anslag 66 900 000 1995/96 Förslag 73 331 000 varav 48 887 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Under budgetåret 1995/96 kommer den största delen av reservationen att ha förbrukats.
För utredningar m.m. (C 7.1) uppskattas behovet till 37,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att till gäststipendie- och utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska institutet (C 7.2) och till administrationskostnader i samband med mottagande i Sverige av FN-stipendiater anvisa 15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond (DHF) bedriver sedan ett stort antal år en verksamhet med mycket högt internationellt anseende. Under de senaste åren har en stor del av DHF:s verksamhet inriktats på behoven av ett reformerat FN-system. I perspektivet av ett aktivt svenskt engagemang i dessa frågor är DHF:s insatser och kompetens av stort värde. Ett bidrag om 6,15 miljoner kronor föreslås för budgetåret 1995/96.
Under anslagsposten medges fortsatt utrymme för att möta angelägna behov som uppstår under pågående budgetår.
För verksamheten enligt ovan uppskattas kostnaden för budgetåret till 20 831 miljoner kronor (C 7.3).
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordas i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Övrigt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 73 331 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslaget C 7 Övrigt.
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för bistånd över denna anslagspost som förordas i propositionen.
Regeringen förordar i aktuellt avsnitt inga utfästelser eller åtaganden, varför behov av riksdagsbeslut ej synes föreligga.
Därmed anser utskottet propositionens yrkande 2 under anslaget C 7 besvarat.
Biståndsramen
Motionerna
Kristdemokratiska samhällspartiet anser, enligt motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 33) att den totala biståndsramen skall uppgå till 20 490 miljoner kronor.
I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 16 föreslås att biståndsramen för budgetåret 1995/96 (18 månader) skall uppgå till 20 340 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i motion U231 (v) yrkande 8 att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar 20 900 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottets ställningstaganden i det föregående omfattar vad som förordas i budgetpropositionen, bilaga 4, under rubriken C. Internationellt utvecklingssamarbete (se bil. 1).
Utskottet tillstyrker sålunda budgetpropositionens förslag till medelsram vad avser internationellt utvecklingssamarbete (littera C, bil. 4 till prop. 1994/95:100).
I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 33), U209 (fp) yrkande 16 och U231 (v) yrkande 8.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna riktlinjer för biståndet
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U231 yrkande 1 och 1994/95:U232 yrkande 14 samt finner motionerna 1994/95:U216 och 1994/95:U236 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (fp) res. 4 (v, mp) res. 5 (kds)
2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 8, 1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och motion 1994/95:U232 yrkande 18 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 6 (c, fp, v, mp) res. 7 (kds)
3. beträffande biståndsanslagens struktur att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del, res. 8 (m)
4. beträffande landprogrammen att riksdagen avslår motion 1994/95:U232 yrkande 13, res. 9 (m, c)
5. beträffande fond för miljöinsatser att riksdagen avslår motion 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del, res. 10 (mp)
6. beträffande övergripande biståndspolitiska mål att riksdagen förklarar motion 1994/95:U206 yrkande 12 och motion 1994/95:U209 yrkandena 1, 4--7 och 10 besvarade med vad utskottet anfört,
7. beträffande biståndspolitikens inriktning att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 1, 6 och 11, res. 11 (m)
8. beträffande nya finansieringskällor att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
9. beträffande indikatorer på säkerhetshot att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
10. beträffande beslutsunderlag att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U231 yrkande 20 och 1994/95:U311 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande avtal om hållbar utveckling att riksdagen förklarar motion 1994/95:U233 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
12. beträffande demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkandena 3 och 10, 1994/95:U206 yrkande 10, 1994/95:U209 yrkande 11, 1994/95:U231 yrkande 16, 1994/95:U232 yrkande 9 och motion 1994/95:U233 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
13. beträffande information om mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar motion 1994/95:U208 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet anfört,
14. beträffande fackliga rättigheter att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 14 besvarad med vad utskottet anfört,
15. beträffande ekonomiska reformprogram att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 4 och 5, res. 12 (m)
16. beträffande stöd till landsbygdsutveckling m.m. att riksdagen förklarar motion 1994/95:U232 yrkandena 5 och 6 samt motion 1994/95:U233 yrkande 9 besvarade med vad utskottet anfört,
17. beträffande kartläggning av globala jordbruksföretags verksamhet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 18 besvarad med vad utskottet anfört,
18. beträffande urbana miljöproblem att riksdagen förklarar motion 1994/95:U636 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
19. beträffande insatser på befolkningsområdet att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkande 8, 1994/95:U206 yrkande 14, 1994/95:U213 yrkande 1 och motion 1994/95:U220 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
20. beträffande barnens rättigheter att riksdagen förklarar motion 1994/95:U226 yrkandena 2 och 3 besvarade med vad utskottet anfört,
21. beträffande barnarbete att riksdagen förklarar motion 1994/95:U213 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
22. beträffande migrerande arbetare att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 19 besvarad med vad utskottet anfört,
23. beträffande stöd till funktionshindrade att riksdagen förklarar motion 1994/95:U227 besvarad med vad utskottet anfört,
24. beträffande utbildning av flyktingar att riksdagen förklarar motion 1994/95:Sf611 yrkande 18 besvarad med vad utskottet anfört,
25. beträffande jämställdhet och kvinnors rättigheter att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U202, 1994/95:U206 yrkande 11, 1994/95:U209 yrkande 9, 1994/95:U220 yrkande 1, 2 och 5, 1994/95:U232 yrkande 10, 1994/95:U233 yrkande 10 och motion 1994/95:A802 yrkande 15 besvarade med vad utskottet anfört,
26. beträffande information om preventivmedel att riksdagen förklarar motion 1994/95:U220 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
27. beträffande miljöaspekter i det svenska biståndet m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U206 yrkande 13, 1994/95:U209 yrkande 14, 1994/95:U232 yrkande 8, 1994/95:U233 yrkandena 4--8 och motion 1994/95:Jo664 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
28. beträffande ändrad myndighetsstruktur att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U203 yrkande 13, 1994/95:U206 yrkande 6 och 1994/95:U311 yrkande 5 godkänner dels att en ny myndighet för biståndspolitiska frågor (Den nya myndigheten) inrättas den 1 juli 1995, dels att Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) avvecklas vid utgången av juni 1995, dels att Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) upphör som självständig myndighet vid utgången av juni 1995 för att ingå som en separat resultatenhet i den nya myndigheten, res. 13 (m) res. 14 (kds)
29. beträffande nackdelar med en sammanhållen biståndsmyndighet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 18 besvarad med vad utskottet anfört,
30. beträffande särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 7, res. 15 (m)
31. beträffande utformning och ledning av biståndet att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 2, 12, 14 och 16, res. 16 (m) - delvis
32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U206 yrkande 4, 1994/95:U230 yrkande 4 samt motion 1994/95:U311 yrkande 6, res. 16 (m) - delvis res. 17 (v) res. 18 (kds)
33. beträffande Sveriges agerande i EU:s biståndsverksamhet att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i berörd del, 1994/95:U232 yrkande 12, 1994/95:U233 yrkande 11, 1994/95:K224 yrkande 31 i berörd del besvarade med vad utskottet anfört,
34. beträffande begränsning av EU:s kompetens att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 5,
35. beträffande EU:s livsmedelsbistånd att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 7 förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i berörd del och 1994/95:K224 yrkande 34 besvarade med vad utskottet anfört,
36. beträffande ökning av EU-ländernas biståndsandel av BNI att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i berörd del och 1994/95:K224 yrkande 33 besvarade med vad utskottet anfört,
37. beträffande skuldsanering att riksdagen förklarar motion 1994/95:K224 yrkande 32 besvarad med vad utskottet anfört,
38. beträffande miljöaspekter i EU-biståndet att riksdagen förklarar motion 1994/95:K224 yrkande 13 besvarad med vad utskottet anfört,
39. beträffande utveckling av mänskliga resurser att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U226 yrkande 4 och 1994/95:K224 yrkande 31 i berörd del besvarade med vad utskottet anfört,
40. beträffande förhandlingar mellan EU och ACP-länderna att riksdagen avslår motion 1994/95:U221, res. 19 (mp)
41. beträffande Loméavtalet att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 6, res. 20 (v)
42. beträffande stöd till Angola att riksdagen förklarar motion 1994/95:U219 yrkandena 2 och 4 besvarad med vad utskottet anfört,
43. beträffande biståndspolitisk utredning att riksdagen avslår motion 1994/95:U209 yrkandena 2 och 3, res. 21 (fp)
44. beträffande representation i biståndsutredningar att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 4,
45. beträffande biståndslag att riksdagen avslår motion 1994/95:U228 yrkandena 1 och 2,
46. beträffande WHO-anknuten högskola att riksdagen förklarar motion 1994/95:U201 besvarad med vad utskottet anfört,
47. beträffande internationellt miljöinstitut att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 7,
C 1. Multilateralt bistånd
48. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 22, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1), 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (1) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 22 (m) res. 23 (c) res. 24 (v)
49. beträffande bidrag till UNFPA att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (2) och 1994/95:U209 yrkande 19 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 25 (fp) res. 26 (kds)
50. beträffande bidrag till Unicef att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U231 yrkande 23, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 27 (m) - villk. 22 res. 28 (c) res. 29 (fp) res. 30 (v)
51. beträffande bidrag till WFP att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (3) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (3) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 31 (c) res. 32 (kds)
52. beträffande bidrag till UNRWA att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (3) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 33 (m) - villk. 22
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4), 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 34 (m) - villk. 22 res. 35 (c) res. 36 (fp, mp) res. 37 (v) res. 38 (kds)
54. beträffande bidrag till ITC att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (5) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 39 (c)
55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (6) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (6) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 40 (c) res. 41 (kds)
56. beträffande Världsbankens organisation m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkande 8 och 1994/95:U230 yrkande 3, res. 42 (v, mp)
57. beträffande en särskild parlamentarisk nämnd för världsbanksfrågor m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:U230 yrkande 5, res. 43 (v, mp)
58. beträffande utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i Världsbanken och IMF att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkandena 1 och 9, res. 44 (v, mp)
59. beträffande årlig rapport om Världsbanksgruppen och IMF att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U232 yrkande 3 och 1994/95:U234 besvarade med vad utskottet anfört,
60. beträffande Världsbankens agerande i miljöfrågor att riksdagen förklarar motion 1994/95:U212 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
61. beträffande fördelning av IDA:s resurser m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkande 5,
62. beträffande strukturanpassningsprogrammen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U230 yrkande 1 och 1994/95:U232 yrkande 4, res. 45 (c, v, mp)
63. beträffande skuldsanering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkande 7 och 1994/95:U230 yrkande 2, res. 46 (v, mp)
64. beträffande påfyllnad till IDA:s budget att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkande 6 och 1994/95:U230 yrkande 6, res. 47 (v, mp)
65. beträffande Världsbankens stöd till dammprojekt att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkandena 3 och 4, res. 48 (v, mp)
66. beträffande bidrag till internationella finansieringsinstitutioner att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (5), res. 49 (m) - villk. 22
67. beträffande export av giftigt avfall att riksdagen förklarar motion 1994/95:T225 yrkande 16 besvarad med vad utskottet anfört,
68. beträffande bidrag till miljöinsatser att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (7) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (7) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 50 (c, kds)
69. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8), 1994/95:U209 yrkande 22 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (8) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 51 (c) res. 52 (fp, mp) res. 53 (kds)
70. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (9) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 54 (kds)
71. beträffande stöd till Urban Management Programme att riksdagen avslår motion 1994/95:U636 yrkande 4,
72. beträffande riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete C 1) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som förordas i budgetpropositionen,
73. beträffande godkännande av gjorda utfästelser (C 1) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i budgetpropositionen,
74. beträffande bemyndiganden att göra utfästelser m.m. (C 1) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som utöver gjorda utfästelser angivits av utskottet,
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 762 500 000 kr, res. 55 (c) res. 56 (fp) res. 57 (v) res. 58 (mp) res. 59 (kds)
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 76. beträffande landstrategier och samarbetsavtal att riksdagen avslår motion 1994/95:U206 yrkande 7,
77. beträffande biståndsstrategi för Afrika att riksdagen förklarar motion 1994/95:U222 yrkandena 1--7 besvarad med vad utskottet anfört,
78. beträffande anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (1), res. 60 (m)
79. beträffande särskild anslagspost för programavveckling att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (2), res. 61 (m)
80. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (11) och 1994/95:U231 yrkande 25 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 62 (v) res. 63 (kds)
81. beträffande medelsram för Botswana att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (3) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 64 (m)
82. beträffande medelsram för Eritrea att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (12), 1994/95:U209 yrkande 23 och 1994/95:U231 yrkande 26 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 65 (fp, v) res. 66 (kds)
83. beträffande utarbetande av nytt landprogram för Eritrea att riksdagen förklarar motion 1994/95:U225 besvarad med vad utskottet anfört,
84. beträffande medelsram för Etiopien att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (13) och 1994/95:U209 yrkande 24 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 67 (fp) res. 68 (kds)
85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (14) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (4) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 69 (m) - villk. 64 res. 70 (kds)
86. beträffande medelsram för Kenya att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (5) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 71 (m) - villk. 64
87. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 27 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (6) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 72 (m) - villk. 64 res. 73 (v)
88. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15), 1994/95:U209 yrkande 25, 1994/95:U231 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 74 (m) - villk. 64 res. 75 (fp) res. 76 (v) res. 77 (kds)
89. beträffande medelsram för Sydafrika att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16), 1994/95:U209 yrkande 26, 1994/95:U231 yrkande 29, 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 78 (m) - villk. 64 res. 79 (fp) res. 80 (v) res. 81 (kds)
90. beträffande inriktningen av biståndet till Sydafrika att riksdagen förklarar motion 1994/95:U207 besvarad med vad utskottet anfört,
91. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (9) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 82 (m) - villk. 64
92. beträffande medelsram för Zambia att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (17) och 1994/95:U209 yrkande 27 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 83 (fp) res. 84 (kds)
93. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande 28, 1994/95:U231 yrkande 30, 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (10) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 85 (m) - villk. 64 res. 86 (fp) res. 87 (v)
94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 31, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9), 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (11) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 88 (m) - villk. 64 res. 89 (c) res. 90 (v)
95. beträffande bistånd till flyktingläger för västsaharier att riksdagen förklarar motion 1994/95:U606 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört,
96. beträffande inriktning av bistånd till Bangladesh att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 32 besvarad med vad utskottet anfört,
97. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (18) och 1994/95:U231 yrkande 34 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 91 (v) res. 92 (kds)
98. beträffande landstrategi för Indien att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 33 besvarad med vad utskottet anfört,
99. beträffande medelsram för Kambodja att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 36 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (12) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 93 (m) - villk. 64 res. 94 (v)
100. beträffande inriktningen av biståndet till Kambodja att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 35 besvarad med vad utskottet anfört,
101. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19), 1994/95:U231 yrkande 37, och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (13) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 95 (m) - villk. 64 res. 96 (v) res. 97 (kds)
102. beträffande medelram för Sri Lanka att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20), 1994/95:U231 yrkande 38 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (14) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 98 (m) - villk. 64 res. 99 (v) res. 100 (kds)
103. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande 29, 1994/95:U231 yrkande 39 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 101 (m) - villk. 64 res. 102 (fp) res. 103 (v)
104. beträffande medelsram för Västbanken och Gaza att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (16) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 104 (m) - villk. 64
105. beträffande inriktning av biståndet till Västbanken och Gaza att riksdagen förklarar motion 1994/95:U612 yrkandena 7--8 och 10--11 samt motion 1994/95:U629 yrkandena 2--4 besvarade med vad utskottet anfört,
106. beträffande stöd till Afghanistan att riksdagen förklarar motion 1994/95:U223 yrkandena 1--3 besvarad med vad utskottet anfört,
107. beträffande bidrag till Mekong-kommittén att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 40 besvarad med vad utskottet anfört,
108. beträffande kraftverksbygge i Nepal att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U231 yrkande 42 och 1994/95:U230 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört,
109. beträffande medelsram för Latinamerika att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (17) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 105 (m) - villk. 64
110. beträffande åtgärder för indianbefolkningen i Latinamerika att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 44 besvarad med vad utskottet anfört,
111. beträffande visst utvecklingssamarbete med Kuba att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 38 och 1994/95:U626 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
112. beträffande bistånd till El Salvador att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 43 besvarad med vad utskottet anfört,
113. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (21) och 1994/95:U231 yrkande 46 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 106 (v) res. 107 (kds)
114. beträffande bistånd till Paraguay att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 45,
115. beträffande utbyggnad av Bio-Bio-floden att riksdagen avslår motion 1994/95:U622 yrkande 7, res. 108 (v, mp)
116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22), 1994/95:U231 yrkande 47, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (18) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 109 (m) - villk. 64 res. 110 (c) res. 111 (v) res. 112 (kds)
117. beträffande bistånd till Kina att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 37 och 1994/95:U229 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet anfört,
118. beträffande stöd till kurder i norra Irak att riksdagen förklarar motion 1994/95:U210 besvarad med vad utskottet anfört,
119. beträffande stöd till Forum för mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 15 besvarad med vad utskottet anfört,
120. beträffande bistånd till Indonesien att riksdagen förklarar motion 1994/95:U211 yrkandena 5, 7 i berörd del och 9 samt motion U631 yrkandena 7 och 8 besvarade med vad utskottet anfört, res. 113 (v, mp)
121. beträffande ekonomiskt samarbete med Indonesien att riksdagen avslår motion 1994/95:U211 yrkande 10, res. 114 (v, mp)
122. beträffande omförhandlingar av investeringsskyddsavtal att riksdagen avslår motion 1994/95:U211 yrkande 7 i berörd del, res. 115 (v, mp)
123. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (19) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 116 (m) - villk. 64
124. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och internationella kurser att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 48 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 117 (v)
125. beträffande medelsram för Näringslivssamarbete att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (23) och 1994/95:U231 yrkande 49 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 118 (v) res. 119 (kds)
126. beträffande näringslivsbistånd till kvinnor att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 50 besvarad med vad utskottet anfört,
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24), 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) och 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag, res. 120 (c) res. 121 (fp) res. 122 (v) res. 123 (mp) - villk. 10 res. 124 (kds)
128. beträffande inrättande av anslagspost för Särskilda miljönsatser att riksdagen avslår motion 1994/95:U209 yrkande 31,
129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 52 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (12) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 125 (c) res. 126 (v)
130. beträffande inriktning av nya myndighetens forskningsverksamhet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U232 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört,
131. beträffande medelsram för Särskilda program att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25), 1994/95:U231 yrkande 53 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (13) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 127 (c) res. 128 (v) res. 129 (kds)
132. beträffande medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (26) och 1994/95:U231 yrkande 54 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 130 (v) res. 131 (kds)
133. beträffande katastrofförebyggande åtgärder att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkande 9 och 1994/95:U206 yrkande 15 besvarade med vad utskottet anfört,
134. beträffande återuppbyggnad i forna Jugoslavien att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U204, 1994/95:U611 yrkande 6 och 1994/95:U627 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört,
135. beträffande bistånd till Rwanda och Burundi att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U205 yrkandena 1--3 och 1994/95:U224 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet anfört,
136. beträffande katastrofinsatser för västsahariska flyktingbarn att riksdagen förklarar motion 1994/95:U602 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
137. beträffande stöd till kurdiska flyktingar i Turkiet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U621 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
138. beträffande stöd till exiltibetaner att riksdagen förklarar motion 1994/95:U635 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört,
139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkandena 3 och 9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (14) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 132 (c, fp) res. 133 (mp) res. 134 (kds)
140. beträffande ungdomars frivilliga biståndsarbete att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 21, res. 135 (v)
141. beträffande stöd till ungdomsverksamhet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U218 yrkandena 1--4 besvarad med vad utskottet anfört,
142. beträffande konkurrensupphandling att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkande 15, res. 136 (m)
143. beträffande enskilda organisationers betydelse att riksdagen förklarar motion 1994/95:U206 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
144. beträffande bidrag till partianknutna organisationer att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U232 yrkande 11 och 1994/95:U237 besvarade med vad utskottet anfört,
145. beträffande bidrag till Worldview Sweden att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 12 besvarad med vad utskottet anfört,
146. beträffande inrättande av ett Innovationscentrum att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U214 och 1994/95:U235 besvarade med vad utskottet anfört,
147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 5 och 9 i berörd del (28), 1994/95:U209 yrkande 33, 1994/95:U231 yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 137 (c) res. 138 (fp) res. 139 (v) res. 140 (kds)
148. beträffande medelsram för Krediter för utveckling att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (20) godkänner propositionens förslag, res. 141 (m) - villk. 64
149. beträffande medelsram för U-krediter att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29), 1994/95:U209 yrkande 34, 1994/95:U231 yrkande 56 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 142 (fp) res. 143 (v) res. 144 (kds)
150. beträffande U-krediter till miljöprojekt att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 41,
151. beträffande bistånd till Marocko att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U606 yrkande 4 och 1994/95:U618 yrkande 3, res. 145 (v, mp)
152. beträffande stöd till vissa indonesiska MR-organisationer att riksdagen förklarar motion 1994/95:U211 yrkande 6 i berörd del besvarad med vad utskottet anfört, res. 146 (v, mp)
153. beträffande U-krediter till Indonesien att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U211 yrkande 6 i berörd del och 1994/95:U637 yrkande 3 förklarar motion 1994/95:U631 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört, res. 147 (v, mp)
154. beträffande medelsram för Biståndskrediter att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U209 yrkande 35 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 148 (fp) - villk. 142
155. beträffande kreditgivning till de fattigaste länderna att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 36 besvarad med vad utskottet anfört,
156. beträffande medelsram för Kostnader för fältpersonal att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (21) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 149 (m) - villk. 64
157. beträffande medelsram för Information att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30), 1994/95:U231 yrkande 57 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) godkänner budgetpropositionens förslag, res. 150 (m) - villk. 64 res. 151 (v) res. 152 (kds)
158. beträffande fördelning av informationsmedel att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 58 godkänner budgetpropositionens förslag,
159. beträffande riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner budgetpropositionens förslag,
160. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen godkänner budgetpropositionens förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar och 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11 586 600 000 kr, res. 153 (m) - villk. 64 res. 154 (c) res. 155 (fp) res. 156 (v) res. 157 (mp) res. 158 (kds)
C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
162. beträffande anslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (C 3) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (32) till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 619 916 000 kr, varav 51 818 000 kr för verksamheten inom Sandö U-centrum, res. 159 (kds) - villk. 14
163. beträffande utnyttjande av utbildningsresurser vid Sandö U-centrum att riksdagen förklarar motion 1994/95:U215 besvarad med vad utskottet anfört,
164. beträffande SIDA:s kursgård i Uppsala att riksdagen förklarar motion 1994/95:U217 besvarad med vad utskottet anfört,
C 4. Bidrag till EG:s gemensamma budget
165. beträffande riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma bistånd (C 4) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i budgetpropositionen förordade riktlinjer för EG:s gemensamma bistånd,
166. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar regeringen att göra i budgetpropositionen förordade utfästelser och åtaganden,
167. beträffande anslag till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd (C 4) att riksdagen till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 90 000 000 kr,
C 5. Swedfund International AB 168. beträffande riktlinjer för Swedfund International AB att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i budgetpropositionen förordade riktlinjer för bistånd genom Swedfund International AB,
169. beträffande anslag till Swedfund International AB (C 5) att riksdagen till Swedfund International AB för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
C 6. Nordiska afrikainstitutet 170. beträffande riktlinjer för Nordiska afrikainstitutet att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i budgetpropositionen förordade riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet,
171. beträffande anslag till Nordiska afrikainstitutet (C 6) att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 9 083 000 kr,
172. beträffande samarbete med Uppsala universitet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U311 yrkande 8 besvarad med vad utskottet anfört,
C 7. Övrigt 173. beträffande riktlinjer för bidragsgivning under C 7. Övrigt att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i budgetpropositionen förordade riktlinjer,
174. beträffande utfästelser och åtaganden under C 7. Övrigt att riksdagen förklarar budgetpropositionens yrkande 2 om utfästelser och åtaganden under anslaget C 7. Övrigt som besvarat med vad utskottet anfört,
175. beträffande anslag till Övrigt (C 7) att riksdagen till Övrigt för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 73 331 000 kr,
Biståndsramen 176. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33), 1994/95:U209 yrkande 16 och 1994/95:U231 yrkande 8 godkänner vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken C. Internationellt utvecklingssamarbete. res. 160 (fp) res. 161 (v) res. 162 (kds)
Stockholm den 16 mars 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s).
Reservationer
1. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:
Riksdagen styr den statliga verksamheten genom att ange mål och anvisa medel. Det är härvid angeläget att ha sådana målformuleringar som gör det möjligt att mäta rätt saker. Procentmål innebär att måluppfyllelse nåtts när anslagna medel förbrukats. Så kan vi inte fortsätta.
Procentmål förvillar dessutom bilden. Anslagen blir beroende av inflation, kronfall, konjunkturcykler och allt annat som påverkar BNI. I fast dollarkurs har det svenska biståndet på drygt 20 år halverats. Vi kan på detta sätt lura oss själva, men inte mottagarländerna.
Det viktiga är och förblir effektiviteten i biståndet. Det är nödvändigt att snarast övergå till effektivitetsmål; effekterna skall kunna mätas i form av uppnådda resultat snarare än förbrukade pengar. Måluppfyllelse skall innebära påtagliga och mätbara steg i riktning mot minskad fattigdom, förbättrad utbildning och folkhälsa, stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U203 yrkande 17 (delvis). Därmed avstyrker utskottet motionerna U206 (kds), U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U216 (s), U231 (v) yrkande 1 och U236 (s).
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del samt med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande 14 och 1994/95:U236 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut att 1 % av BNI skall gå till bistånd har en stark förankring hos svenska folket. Att knyta biståndet till BNI innebär att när det går bra för Sverige så höjs biståndet och när exempelvis den svenska kronan deprecieras urholkas det. Det statsfinansiella läget hösten 1992 innebar en nedskärning av biståndet, som den dåvarande fyrklöverregeringen så snabbt som möjligt började återställa med 400 miljoner kronor 1994/95 trots ansträngt budgetläge. Förslaget i årets budetpropositionen att frysa biståndsramen under fyra år kan innebära att andelen av BNI kan sjunka ner mot 0,7 %. Det är inte acceptabelt.
Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag och tillstyrker motion U232 yrkande 14 i vad avser enprocentsmålet och biståndsram för budgetåret 1995/96.
Med det anförda finner utskottet att motionerna U206 (kds) yrkande 1, U209 (fp) yrkande 17 i berörd del, U216 (s), U231 (v) yrkande 1 och U236 i allt väsentligt är tillgodosedda. Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 14, med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar förslaget i budgetpropositionen om en nominell frysning av biståndsanslagen fram till 1998.
Inför budgetåret 1994/95 föreslog den dåvarande regeringen en nominell höjning med sammanlagt 400 miljoner kronor, trots att det statsfinansiella läget var mycket ansträngt och i övrigt föranledde kraftfulla budgetförstärkningar. Utskottet menar att den inriktningen bör vara vägledande även framöver. Den gör det också möjligt att åter nå upp till enprocentsmålet tidigare än med regeringens politik. Utskottet anser att en sådan återgång till enprocentsmålet är mycket angelägen med hänsyn till de stora behoven i u-länderna och Sveriges tidigare utfästelser. Tanken bakom enprocentsmålet är att Sverige ikläder sig ett långsiktigt och stabilt åtagande gentemot världens fattiga folk och att biståndet därmed skall utgöra en fredad sektor även under svåra ekonomiska tider i Sverige.
I motion U209 (fp) betonas bl.a. att enprocentsmålet är ett moraliskt grundat åtagande. Motionärerna framhåller att målet inte är att förbruka pengar utan att nå resultat och att kvalitet alltid måste gå före kvantitet i samarbetet med det enskilda landet och i utformningen av den enskilda insatsen.
Utskottet vill ansluta sig till den syn på enprocentsmålet och på biståndets volymfrågor som motion U209 ger uttryck för. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens förslag till frysning av biståndsramen och tillstyrker motion U209 (fp) yrkande 17 (delvis). Utskottet finner motionerna U206 (kds) yrkande 1, U231 (v) yrkande 1 och U232 (c) yrkande 14 i allt väsentligt tillgodosedda med vad utskottet anfört liksom även motionerna U236 (s) och U216 (s). Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande 14 och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att de skäl som anges i motionerna för att vidhålla enprocentsmålet väger tungt. Vi är klart medvetna om Sveriges dåliga finanser och anser det vara av största vikt att vidta åtgärder som minskar budgetunderskottet. Nedskärningar skall dock inte ske på biståndet. Under den borgerliga regeringsperioden sänktes biståndsanslaget. Denna sänkning skedde i samråd med det socialdemokratiska partiet. Den höjning på 400 miljoner som vidtogs under budgetåret 1994/95 har inte återställt nivån på biståndet. Sverige har i internationella sammanhang, nu senast på FN:s toppmöte i Köpenhamn, hävdat betydelsen av att alla västländer skall uppfylla FN:s mål med 0,7 % av BNI till bistånd. Sverige ligger, trots frysningen, över 0,7-procentsmålet. Men för att vara trovärdig i dessa sammanhang är det angeläget att ge rätt signaler. Enprocentsmålet måste uppfyllas under denna mandatperiod.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U231 (v) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet att motionerna U206 (kds) yrkande 1, U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U216 (s) U232 (c) yrkande 14 och U236 (s) i huvudsak är tillgodosedda. Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 1, med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U232 yrkande 14 och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:
Den kraftiga nedskärningen av biståndet är beklaglig. Utskottet anser att en biståndsnivå på 1 % av BNI är rimlig också i tider av ekonomisk åtstramning, främst med tanke på de stora svårigheter som många av våra samarbetsländer befinner sig i men också med tanke på att omkring 40 % av biståndet går tillbaka till Sverige i form av beställningar av varor och tjänster.
Med den frysning av den nominella nivån till 13 360 miljoner per år under hela perioden fram till 1998, som regeringen föreslagit, ter sig möjligheten för en återgång till enprocentsnivån inom en överskådlig framtid orealistisk. Om vi får en tillväxt på ett par procent om året, hamnar vi på en biståndsnivå som kan komma att understiga 0,7 % av BNI. Detta anser utskottet helt oacceptabelt. Det är inte rimligt att de fattigaste och mest utsatta människorna i tredje världen skall vara med och betala budgetunderskottet. Utskottet avvisar frysningen av det nominella värdet som undergräver trovärdigheten för enprocentsmålet. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U206 (kds). Utskottet anser att motionerna U209 (fp)yrkande 17 i berörd del, U216 (s), U231 (v) yrkande 1, U232 (c) yrkande 14 och U236 (s) i allt väsentligt är tillgodosedda med vad utskottet anfört. Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 1, med anledning av motionerna 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande 14 och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2)
Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Utskottets ovan refererade" och slutar med "U232 yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att den ökade avräkning för asylkostnader som regeringen föreslår i praktiken innebär en sänkning av biståndet med 300 miljoner kronor. Utskottet anser för sin del inte att en sådan sänkning är motiverad eller acceptabel. Den resursknapphet för u-landsbiståndet som regeringens politik innebär leder bl.a. till betydande konsekvenser för stödet till ekonomiska reformer och skuldlättnadsåtgärder och för möjligheterna att bedriva ett ambitiöst miljöbistånd. Utskottet kan inte godta ett sådant förslag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet det här aktuella förslaget och tillstyrker motionerna U209 (fp) yrkande 15, motion U206 (kds) yrkande 8, motion U231 (v) yrkande 9 och motion U232 (c) yrkande 18.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande 8, 1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och 1994/95:U232 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Utskottets ovan refererade" och slutar med "U232 yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Utskottet vänder sig mot att biståndsbudgeten skall belastas med ytterligare 300 miljoner kronor per år för täckande av asylkostnader. Någon ökad invandring från tredje världen som står i proportion till totalt 965 miljoner existerar inte. I stället minskar invandringen kraftigt. När avräkningarna introducerades byggde dessa på beräkningar och OECD/DAC:s definitioner av vad som får räknas som bistånd. Inför budgetåret 1993/94 ansågs andelen flyktingar från tredje land uppgå till ca 7 % och motivera avräkningar på högst 140--200 miljoner, enligt en partimotion från Socialdemokraterna vid den tidpunkten. Utskottet konstaterar att anledningen till att nu höja avräkningen av asylkostnader kan knappast vara de flyktingar från ex-Jugoslavien som kom 1993, eftersom avräkningen skall motsvara en beräkning av en uppskattad kostnad för utgifter för flyktingmottagning under flyktingarnas första år enligt DAC:s regler. Mot denna bakgrund anser utskottet att en höjning av avräkningen för asylkostnader i nuläget är i högsta grad förvånansvärd och helt oacceptabel. Eftersom tillströmningen av asylsökanden av olika skäl har minskat kraftigt, vill utskottet framhålla att det inom detta anslag finns ett betydande utrymme som redan 1995/96 bör kunna räknas biståndet till godo. Därmed skulle exempelvis den aviserade sänkningen av biståndet genom folkrörelser och enskilda organisationer och även stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad kunna undvikas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U232 yrkande 18. Utskottet finner därmed motionerna U206 yrkande 8, U209 yrkande 15 och U231 yrkande 9 i allt väsentligt tillgodosedda.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 8 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och 1994/95:U232 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Biståndsanslagens struktur (mom. 3)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "del avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bekämpa fattigdomen i världen. Det finns välgrundad anledning att se optimistiskt på möjligheterna att skapa välstånd i alla jordens länder. Genom att dra lärdom av erfarenheterna från de länder som lyckats väl kan fatttigdomsbekämpningen effektiviseras och påskyndas. Det svenska biståndet bör inriktas på att stödja framväxten av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, rättssamhälle och marknadsekonomi. Målen bör formuleras så att man mäter rätt saker.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U203 yrkande 17 delvis.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande biståndsanslagens struktur att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Landprogrammen (mom. 4)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m) och Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "SIDA påpekar i" och slutar med "avstyrker motion U232 yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Fler och fler övergripande områden som demokrati, jämställdhet och miljö får bistånd. Det är ett steg i rätt riktning. Detta kan på sikt innebära att landprogrammen helt underordnas de övergripande målen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U232 (c) yrkande 13.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande landprogrammen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Fond för miljöinsatser (mom. 5)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med "Projekt på miljöområdet" och slutar med "motion U233 yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Regeringens minskning av biståndsanslaget har drabbat svenskt biståndsarbete hårt. Målet att 1 % av BNI skall gå till bistånd och internationellt utvecklingsarbete kan inte uppfyllas. Det är inte rimligt att den delen av världen som inte kan spara skall drabbas av svenskt sparande. Vi anser att speciella biståndsområden där problemen ökar, och där insatserna gör störst nytta, måste få extra stöd och prioriteras. Vi föreslår därför att en särskild miljöfond på 1 miljard kronor skall inrättas. Stödet kan utdelas till olika verksamheter, som direkt eller indirekt har med skapandet av en uthållig miljö eller miljöproblem att göra. Angelägna projekt som har med vattenförsörjning, ekologiskt jordbruk, småskalig resurssnål teknik samt stöd till kvinnor och kvinnors arbete bör prioriteras. Stödet skall kunna utdelas snabbt och flexibelt och också kunna ges till redan etablerade projekt och projekt i kris.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U233 yrkande 13 (delvis).
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande fond för miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Biståndspolitikens inriktning (mom. 7)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet börjar med "Det övergripande målet" och slutar med "U203 yrkandena 1, 6 och 11" bort ha följande lydelse:
Den största insats Sverige kan göra för de fattiga länderna är att med frihandel öppna våra marknader för deras produkter. Biståndet kan och bör enligt utskottet koncentreras till de mest strategiska insatserna för fattigdomens utrotande.
Svenskt bistånd bör bl.a. därför inte utgå till länder med mycket högt bistånd i relation till bruttonationalprodukten. Detta riskerar alltid att slå ut den inhemska produktionen av livsmedel, varor och tjänster, och därmed leda landet in i ett förlamande biståndsberoende. Mycket tyder på att ett land inte utöver katastrofbistånd bör få mer bistånd än högst 10 % av BNP. Bistånd bör vara "oljan i motorn -- inte bensinen i tanken".
Utskottet vill också framhålla den betydelsefulla roll som Världsbanken och Internationella valutafonden har för den ekonomiska utvecklingen i u-länderna -- bl.a. genom att kräva utveckling som motprestation för stöd, en politik som drivits fram av yngre ekonomer från de fattigaste u-länderna. Utskottet menar därför att insatserna via Världsbanken och IMF successivt bör ökas och att Sveriges, i sig alltmer begränsade, insatser dels i form av gåvobistånd till olika former av produktion, dels i finansiellt stöd skall kanaliseras denna väg.
Utskottet tillstyrker motion U203 yrkandena 1, 6 och 11.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande biståndspolitikens inriktning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 1, 6 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ekonomiska reformprogram (mom. 15)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "U203 (m) yrkandena 4 och 5" bort ha följande lydelse:
Detta är ett högt prioriterat område. Skuldavskrivningar är ett effektivt och nödvändigt instrument för att hjälpa länder som genomgår systemskifte och har ärvt en orimlig skuldbörda. Det är dock viktigt att skuldavskrivningar sker på ett sådant sätt att vanstyre, ansvarslöshet och korruption inte uppmuntras.
Skuldbördan för en rad små fattiga länder i Afrika söder om Sahara handlar i absoluta tal om relativt små belopp. Inte desto mindre är skuldbördan här ett stort problem, som dock torde kunna lösas via det ordinarie biståndssystemet.
Gruppen högt skuldsatta länder handlar om 21 medelinkomstländer där majoriteten har betydande naturresurser. Inte minst oljeinkomsterna har inneburit en tidigare kreditvärdighet som givit dem möjlighet till orimlig skuldsättning. Enligt utskottet är en skuldsanering berättigad för länder som genomgår systemskifte. I övriga fall är det oftast olämpligt med skuldlättnader. Dessa kan bidra till att konservera regimer som är ett hot för sitt lands utveckling och som genom det nya låneutrymme som uppstår kan sitta kvar. Risken är att oansvariga regeringar belönas för sin oansvarighet. Ett av statsbankrutt framtvingat systemskifte kan ofta vara att föredra, om man därmed lyckas slå sönder en djupt korrupt och utvecklingsfientlig statsmakt.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U203 yrkandena 4 och 5.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande ekonomiska reformprogram att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion U203 om att tillskapandet av ett nytt SUPER-SIDA vore en olycklig förändring av den svenska biståndsorganisationen. Tvärtom bör alltmer av de statliga egenregiinsatserna upphöra. Utskottet menar att riksdagen bör fastställa mål och medel för biståndet. Nuvarande myndighetsstruktur bör successivt ersättas med ett system där UD upphandlar biståndsprojekten från NGO:er, kyrkor och företag, samtidigt som statlig egenregiverksamhet upphör.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna U203 yrkande 13 och U311 yrkande 5. Motion U206 yrkande 6 avstyrks. dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande ändrad myndighetsstruktur
att riksdagen med avslag på budgetpropositionen och motion 1994/95:U206 yrkande 6 samt med bifall till motionerna 1994/95:U203 yrkande 13 och 1994/95:U311 yrkande 5
dels inte godkänner att en ny myndighet på biståndsområdet inrättas från den 1 juli 1995
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en successiv avveckling av nuvarande myndighetsstruktur,
14. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande 18 besvarad" bort ha följande lydelse:
För att så effektivt som möjligt förverkliga målsättningen med Sveriges utvecklingssamarbete krävs en tydlig och klar organisatorisk ansvars- och rollfördelning. Utskottet avvisar det "stor-SIDA" som föreslås i propositionen.
Utskottet vill i stället se en uppdelning i två myndigheter. En myndighet, SFID, Swedish Fund for International Development, bestående av BITS, Swedecorp och SIDA:s infrastrukturbyrå, föreslås ta hand om näringslivs- och infrastrukturfrågor. Den andra myndigheten, övriga SIDA plus SAREC, bör ansvara för det långsiktiga sociala samarbetet och forskningssamarbetet. Denna struktur skulle koncentrera och stärka den svenska biståndskompetensen och tydliggöra dess organisation för våra samarbetsländer.
I det föreslagna "stor-SIDA" riskerar BITS och Swedecorp att få minskad betydelse, något som neddragningar i i den föreslagna budgeten tyder på. Detta är olyckligt med tanke på vikten av att skapa ett bärkraftigt näringsliv i våra samarbetsländer.
Utskottet tillstyrker alltså motion U206 (kds) yrkande 6. Motionerna U203 (m) yrkande 13 och U311 (m) yrkande 8 avstyrks.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande ändrad myndighetsstruktur
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen, med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:U203 yrkande 13 och 1994/95:U311 yrkande 5
dels godkänner att två myndigheter på biståndsområdet inrättas,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika (mom. 30)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "En särskild organisationskommitté" och slutar med "motion U311 (m) yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att ökningen av fattigdomen främst sker i Afrika söder om Sahara är det en fördel om en viss administration upprättas just där. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om biståndsadministrationen i överensstämmelse med utskottets uppfattning. Utskottet tillstyrker således motion U311 yrkande 7.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Utformning och ledning av biståndet (mom. 31 och 32)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "Utskottet konstaterar att" och slutar med "och motion U311 yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utrikesdepartementet, med dess fältorganisation i form av ambassader, bör successivt ta över huvudansvaret för det svenska biståndet. Biståndsinsatserna bör på sikt i huvudsak upphandlas -- av frivilligorganisationer, NGO:er, kyrkor, företag och offentliga myndigheter, i görlig mån dessutom i konkurrens. Härigenom uppnås den flexibilitet som är nödvändig i en värld med snabbt föränderliga insatsbehov, samtidigt som en onödig och stelbent statlig basorganisation uppbyggd för gårdagens behov kan avvecklas. UD och ambassaderna bör ha den direkta tillsynen av verksamheten, men därutöver bör ett fristående utvärderingsinstitut tillskapas för att successivt förbättra och utveckla effektiviteten i biståndet.
I motionerna U206 (kds), U230 (v) och U311 (m) ifrågasätts den gällande ansvarsfördelningen för världsbanksfrågor mellan Utrikes- och Finansdepartementen. Motionärerna förordar att huvudansvaret för världsbanksfrågor skall återföras till Utrikesdepartementet.
Enligt gällande departementsförordning (SFS 1994:1676) ansvarar Finansdepartementet för ärenden som gäller "Världsbanksgruppen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement". Utrikesdepartementet ansvarar å sin sida för bankgruppen "Såvitt ärenden rör biståndspolitiska aspekter av Världsbankens agerande i IDA-länder och i programländer för svenskt bistånd". UD ansvarar alltså i dag för biståndsfrågorna inom Världsbanksgruppen.
Med hänsyn till de i det föregående angivna uppgifter som enligt utskottets mening UD bör ansvara för är det rimligt att UD även har huvudansvaret för frågor rörande Världsbanken.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet i motionerna U203 (m) yrkandena 2, 12, 14 och 16 och U311 (m) yrkande 6. Motionerna U206 (kds) yrkande 4 och U230 (v) yrkande 4 är i allt väsentligt tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottet tillstyrker motionerna U203 (m) yrkandena 2, 12, 14 och 16 och U311 (m) yrkande 6.
dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande utformning och ledning av biståndet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 2, 12, 14 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 4 och 1994/95:U230 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor (mom. 32)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "Med anledning av" och slutar med "U311 (m) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på frågan om hur världsbanksfrågorna bör hanteras inom regeringspartiet som förs fram i motion U231 (v). I denna diskuterades i första hand inte huruvida uppdelningen av behandlingen av världbanksärendena varit organisatoriskt effektiv eller ej (även om detta också behandlas) utan om riksdagens insyn i hur arbetet med Bretton Woods-institutionerna fungerar ur andra aspekter. Utskottet anser att detta är en principfråga om hur demokratin skall fungera.
Utskottet menar att dessa viktiga frågor bör hanteras av den instans som bäst kan bistånds- och skuldfrågorna. Den kompetensen finns på UD. UD bör därför ha hela ansvaret för världsbanksfrågor så som föreslås i motion U230 yrkande 4. Motionerna U206 (kds) yrkande 4 och U311 (m) yrkande 6 får härmed anses besvarade.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U230 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motionerna 1994/95:U206 yrkande 4 och 1994/95:U311 yrkande 6 besvarade,
18. Ansvarsfördelningen inom regeringskansliet för världsbanksfrågor (mom. 32)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med "Med anledning av" och slutar med "U311 (m) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Ansvaret för världsbanksfrågor, som tidigare legat på UD:s biståndsenhet, delades år 1988 upp mellan Finans- och Utrikesdepartementen. Erfarenheterna visar att detta var ett olyckligt beslut. Utskottet anser att ansvaret för världsbanksfrågor bör styras dels av den fokusering Världsbanken har i sin verksamhet, dels av vem som har det finansiella budgetansvaret för banken inom regeringskansliet. Tyngdpunkten bör läggas vid de utvecklingspolitiska aspekterna i bankens verksamhet.
Ett samordnat svenskt agerande i utvecklingspolitiska frågor i Världsbanken har försvårats genom uppdelningen av ansvaret. Mot denna bakgrund anser utskottet att huvudansvaret för världsbanksfrågor skall återgå till Utrikesdepartementet medan ansvaret för internationella finansiella frågor fortsatt skall hanteras i Finansdepartementet.
Motion U206 (kds) yrkande 4 tillstyrks. Motionerna U230 yrkande 4 och U311 yrkande 6 anses härmed besvarade.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande ansvarsfördelningen inom regeringskansliet för världsbanksfrågor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motionerna 1994/95:U230 yrkande 4 och 1994/95:U311 yrkande 6 besvarade,
19. Förhandlingar mellan EU och ACP-länderna (mom. 40)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken EU:s internationella utvecklingssamarbete börjar med "Utskottet utgår från" och slutar med "motion U221 (mp)" bort ha följande lydelse:
Förhandlingarna mellan EU och ACP-länderna har avslöjat skillnader mellan givares och mottagares uppfattning om Lomékonventionens grundtankar om partnerskap. EU önskar få ett fastare grepp om vissa biståndsprocedurer, ta ledningen när det gäller granskningen av projektförslag och ha kontroll över vem som skall utföra förstudier till projekten. Man vill också ha rätt att göra utvärderingar själv. Konventionen löper på tio år. EU har nu förordat att mottagarlandet får en bindande landram för enbart de tre första åren. Den kvarvarande delen av femårsramen beviljas efter tre år endast om man anser projektets utförande och medelsanvändningen tillfredsställande. Om biståndet fungerar bra får man efter denna tid ut resten av medlen. Diskussionen omfattar bl.a. också frågor om handel och skuldlättnader. I det svenska biståndet till utvecklingsländer poängteras alltid vikten av dialog mellan givare och mottagare och att båda är överens om givna förutsättningar. När nu Sverige har möjlighet att påverka EU i EU:s biståndsarbete, finns det all anledning att göra det, och inte bara utgå från att man från EU:s sida "beaktar" ländernas synpunkter. Med det anförda tillstyrker utskottet motion U221 (mp).
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande förhandlingar mellan EU och ACP-länderna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Loméavtalet (mom. 41)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken EU:s internationella utvecklingssamarbete börjar med "Utskottet är inte" och slutar med "del avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Inom EU finns det s.k. Loméavtalet som skapar en särskild relation mellan EU och vissa u-länder, ACP-länderna, som i stor utsträckning utgörs av f.d. kolonier. Utskottet utgår från att EU såväl i nu pågående förhandlingar som när det gäller att genomföra beslutade åtgärder beaktar de synpunkter och önskemål som framförs av ACP-länderna. Principellt är det dock, enligt utskottets mening, inte rimligt med denna typ av avtal mellan vissa u-länder och EU. Ett svenskt mål i EU-sammanhang bör vara att Loméavtalet helt skall upphöra.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motion U231 yrkande 6.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande Loméavtalet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Biståndspolitisk utredning (mom. 43)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utredningar m.m. börjar med "De skäl för" och slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill således förorda att en bred u-landspolitisk utredning tillsätts i enlighet med det förslag som framförs i motion U209 (fp). Motionärerna lyfter fram flera aspekter på den svenska biståndspolitiken som en utredning lämpligen bör behandla. En av dessa är frågan om hur biståndet bäst kan främja en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Utredningen bör emellertid få en bred inriktning och behandla Sveriges samlade relationer med u-länderna. En genomgående tanke i motionärernas förslag om en ny utredning är att innehåll och kvalitet nu skall prioriteras i det biståndspolitiska förändringsarbetet. Utskottet vill ansluta sig till detta synsätt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion U209 (fp) yrkande 2 och anser yrkande 3 besvarat.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande biståndspolitisk utredning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
22. Bidrag till UNDP (mom. 48)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s utvecklingsprogram UNDP börjar med "Utskottet tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha följande lydelse:
UNDP:s verksamhet behöver utvärderas och omstruktureras och har för närvarande lägre prioritet varför anslaget bör minskas med 200 miljoner kronor utöver regeringens neddragning. Utskottet tillstyrker sålunda motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/1) och avstyrker motionerna U231 yrkande 22 och U232 yrkande 17 (i denna del/1).
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (1) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 22 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Bidrag till UNDP (mom. 48)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s utvecklingsprogram (UNDP) börjar med "Utskottet tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att 920 miljoner bör anslås till UNDP för budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/1) medan motionerna U231 yrkande 22 och 1994/95:U311 yrkande 2 (i denna del/1) avstyrks.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1) samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U231 yrkande 22 och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Bidrag till UNDP (mom. 48)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s utvecklingsprogram (UNDP) börjar med "Utskottet tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion U231 (v) yrkande 22 att bidraget till UNDP för budgetåret 1995/96 höjs med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sålunda avstyrks motionerna U232 yrkande 17 (i denna del/1) och U311 yrkande 2 (i denna del/1).
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 22 samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Bidrag till UNFPA (mom. 49)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s befolkningsfond (UNFPA) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "och U209 yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion U209 (fp) yrkande 19 att bidraget till UNFPA höjs med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för budgetåret 1995/96, dvs. till 225 miljoner kronor. Motion U206 yrkande 9 (i denna del/2) avstyrks.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande bidrag till UNFPA att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 19 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Bidrag till UNFPA (mom. 49)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s befolkningsfond (UNFPA) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "och U209 yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/2) att 180 miljoner kronor avsätts för bidrag till UNFPA under budgetåret 1995/96. Motion U209 yrkande 19 avstyrks.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande bidrag till UNFPA att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Bidrag till Unicef (mom. 50)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha följande lydelse:
Unicef med sin stela organisation har jämförelsevis lägre prioritet och anslaget bör minskas med ytterligare 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag, i väntan på resultatet av den pågående omprövningen.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i motion U311 yrkande 2 (i denna del/2) och föreslår sålunda att 460 miljoner kronor anslås i bidrag till Unicef för budgetåret 1995/96. Motionerna U209 yrkande 20, U231 yrkande 23 och U232 yrkande 17 (i denna del/2) avstyrks sålunda.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande bidrag till Unicef att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U231 yrkande 23 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Bidrag till Unicef (mom. 50)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i motion U232 yrkande 17 (i denna del/2) och föreslår sålunda att 525 miljoner kronor anslås i bidrag till Unicef för budgetåret 1995/96. Motionerna U209 yrkande 20, U231 yrkande 23 samt U311 yrkande 2 (i denna del/2) avstyrks sålunda.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande bidrag till Unicef att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U231 yrkande 23 och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Bidrag till Unicef (mom. 50)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i motion U209 (fp) yrkande 20. Sålunda bör 525 miljoner kronor anslås budgetåret 1995/96. Motionerna U232 yrkande 17 (i denna del/2), U231 yrkande 23 och 1994/95:U311 yrkande 2 (i denna del/2) avstyrks.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande bidrag till Unicef att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 20 samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U231 yrkande 23 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) och U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Bidrag till Unicef (mom. 50)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 600 miljoner kronor anslås och tillstyrker sålunda motion U231 (v) yrkande 23. Motionerna U209 yrkande 20, U232 yrkande 17 (i denna del/2) och U311 yrkande 2 (i denna del/2) avstyrks.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 23 samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Bidrag till WFP (mom. 51)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Världslivsmedelsprogrammet (WFP) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/3)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att medel för bidrag till WFP om 405 miljoner kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/3). Motion U206 yrkande 9 (i denna del/3) avstyrks.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande bidrag till WFP att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Bidrag till WFP (mom. 51)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Världslivsmedelsprogrammet (WFP) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/3)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att medel för bidrag till WFP om 375 miljoner kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/3). Motion U232 yrkande 17 (i denna del/3) avstyrks.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande Bidrag till WFP att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) (mom. 52)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) börjar med "Sverige är en" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/3)" bort ha följande lydelse:
Genom det palestinska självstyret i Gaza och Jeriko, vilka omfattar cirka hälften av befolkningen på de ockuperade områdena, bör bidraget till UNRWA successivt kunna minska och anslaget reduceras med 75 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. De internationella biståndsutfästelserna till de palestinska områdena är synnerligen omfattande, och möjligheterna att under kontrollerade former absorbera biståndet begränsade, liksom riskerna är stora att ett permanent biståndsberoende utvecklas. Utskottet föreslår att medel för UNRWA bör avsättas med 150 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks motion 1994/95:U311 (m) yrkande 2 (i denna del/3).
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Bidrag till UNHCR (mom. 53)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort ha följande lydelse:
UNHCR bedriver enligt utskottets mening en mycket viktig verksamhet bland världens flyktingar. Flyktingsituationen motiverar ett klart högre anslag än vad regeringen anvisat, och anslaget bör ökas med 50 miljoner kronor. Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 uppgår till 455 miljoner kronor. Motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/4), U209 yrkande 21, U231 yrkande 24 och U232 yrkande 17 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Bidrag till UNHCR (mom. 53)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 uppgår till 415 miljoner kronor. Motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 i berörd del (4), U209 yrkande 21, U231 yrkande 24 och U311 yrkande 2 i berörd del (4) avstyrks av utskottet.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24 och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Bidrag till UNHCR (mom. 53)
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 uppgår till 450 miljoner kronor. Motion U209 (fp) yrkande 21 tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/4), U231 yrkande 24, U232 yrkande 17 (i denna del/4) och U311 yrkande 2 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 21 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U231 yrkande 24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Bidrag till UNHCR (mom. 53)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 uppgår till 465 miljoner kronor. Motion U231 (v) yrkande 24 tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/4), U209 yrkande 21, U232 yrkande 17 (i denna del/4) och U311 yrkande 2 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 24 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Bidrag till UNHCR (mom. 53)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret 1995/96 uppgår till 420 miljoner kronor. Motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U209 yrkande 21, U231 yrkande 24, U232 yrkande 17 (i denna del/4) och U311 yrkande 2 (i berörd del/4) avstyrks av utskottet.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Bidrag till ITC (mom. 54)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) börjar med "Utskottet finner regeringens" och slutar med "(i denna del/5)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bidraget till ITC bör höjas med 7 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Sålunda bör 25 miljoner kronor anslås under budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker sålunda motion U232 yrkande 17 (i denna del/5).
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande bidrag till ITC att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 55)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Narkotikabekämpning genom FN-systemet börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/6)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker medelsförslaget i U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6) och avstyrker U206 yrkande 9 (i denna del/6).
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (6) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 55)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Narkotikabekämpning genom FN-systemet börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/6)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker medelsförslaget i U206 yrkande 9 (i denna del/6) och avstyrker U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6).
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (6) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Världsbankens organisation m.m. (mom. 56)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "I en interpellationsdebatt" och slutar med "U230 (v) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
En växande kritik mot Världsbankens hanterande av biståndsprojekt har fått banken att göra en översyn av hur bankens riktlinjer i praktiken följs. Storskaliga projekt, t.ex. dammbyggen för vattenkraft, har fått förödande ekologiska konsekvenser. Förflyttningar av hela byar har gett stora sociala problem både på landsbygden och i de orter de hemlösa har varit tvungna att flytta till. Bankens interna utredning, Vapenhansrapporten, har visat på brister i bankens agerande. Bankens arbetssätt börjar nu reformeras. Sverige liksom andra länder lämnar bidrag till Världsbanken, och de nordiska länderna har en gemensam representant i styrelsen. Det är därför självklart att deltagande länder bör ställa krav på bankens riktlinjer och arbetssätt. Krav på att miljökonsekvens- och sociala konsekvensutredningar inte bara utförs utan blir utslagsgivande och styrande vid projektens utformning. Krav på utlåningsvillkor och skuldsanering. De finansierande länderna har ofta hårda miljöregler och en klart uttalad policy i sitt biståndsarbete. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna U212 (mp) yrkande 8 och U230 yrkande 3.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande Världsbankens organisation m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande 8 och 1994/95:U230 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. En särskild parlamentarisk nämnd för världsbanksfrågor m.m. (mom. 57) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "Det löpande svenska" och slutar med "U230 (v) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Riksdagen anvisar stora bidragssummor till Bretton Woods-institutionerna. För den demokratiska kontrollen av hur dessa medel används är det viktigt att en parlamentarisk nämnd inrättas. Denna nämnd bör behandla alla viktiga ärenden innan beslut fattas. Det gäller särskilt beslut om kapitalpåfyllnad, t.ex. innan en IDA-påfyllnad företas. Till nämnden bör en referensgrupp av enskilda organisationer knytas. Mot här angiven bakgrund anser utskottet att frågan om parlamentarisk nämnd bör prövas i enlighet med vad som anförs i motion U212 (mp) yrkandena 9, 10 och 11 samt motion U230 (v) yrkande 5.
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
57. beträffande en särskild parlamentarisk nämnd för världsbanksfrågor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkandena 9, 10 och 11 samt 1994/95:U230 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. Utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i Världsbanken och IMF (mom. 58) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "U212 (mp) yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att Sveriges biståndspolitiska riktlinjer och mål också utgör Sveriges linje i den gemensamma internationella biståndspolitiken. För att öka den offentliga insynen, skapa en bättre parlamentarisk kontroll för att kunna påverka och förbättra det multilaterala biståndet, bör en utredning tillsättas. Denna utredning bör få i uppdrag att lägga fram förslag om bindande riktlinjer för Sveriges agerande i Världsbanken och IMF. Samtliga instruktioner som ges till verkställande styrelsen i banken och IMF skall offentliggöras. Medlemsländerna bör ha full insyn i verksamheten. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion U212 (mp) yrkandena 1 och 9.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i Världsbanken och IMF att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U212 yrkandena 1 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Strukturanpassningsprogrammen (mom. 62)
Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "Det är enligt" och slutar med "U232 (c) yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är hög tid att finna andra metoder för att komma till rätta med u-ländernas ekonomiska problem än de som används vid befintliga strukturanpassningsprogram av Världsbanken och IMF.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna U230 yrkande 1 och U232 (c) yrkande 4.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
62. beträffande strukturanpassningsprogrammen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U230 yrkande 1 och 1994/95:U232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. Skuldsanering (mom. 63)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "Beträffande förslagen i" och slutar med "U230 (v) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige dessutom aktivt bör verka för att även multilaterala skulder avskrivs. För flera länder, framför allt i Afrika, är det helt otillräckligt med skuldlättnader. I desssa fall är det nödvändigt med total avskrivning för att landet i fråga skall kunna göra nödvändiga satsningar på t.ex. utbildning och hälsovård. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna U212 (mp) yrkande 7 och U230 (v) yrkande 2.
dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
63. beträffande skuldsanering att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande 7 och 1994/95:U230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. Påfyllnad av IDA:s budget (mom. 64)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "De av motionärerna" och slutar med "IDA avstyrks likaledes" bort ha följande lydelse:
I förhandlingarna om den elfte IDA-påfyllnaden finns det möjligheter att påverka inriktningen av fondens verksamhet så att målet fattigdomsbekämpning uppfylles. En större del av lånen inom energisektorn bör gå till energieffektiviseringar och inte till konventionell energiproduktion eller stora dammbyggen. Vidare är det nödvändigt att IDA lämnar ett utförligt beslutsunderlag inför påfyllnaden. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna U212 yrkande 6 och U230 yrkande 6.
dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
64. beträffande påfyllnad av IDA:s budget att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande 6 och 1994/95:U230 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. Världsbankens stöd till dammprojekt (mom. 65)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "Enligt vad utskottet" och slutar med "någon riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
De stora dammbyggena har medfört konsekvenser vad gäller miljöpåverkan och sociala följdproblem som inte kan försvaras. En paus i projekterandet och byggandet skulle ge möjlighet till utvärdering och granskning av resultaten och bedömning av konsekvensanalysernas förutsägelser, och i vad mån man tagit hänsyn till dem. Världsbanken bör därför inrätta ett moratorium vad gäller stöd till stora dammbyggen. Med det anförda tillstyrker utskottet motion U212 (mp) yrkandena 3 och 4.
dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
65. beträffande Världsbankens stöd till dammprojekt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U212 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
49. Bidrag till internationella finansieringsinstitutioner (mom. 66)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "I motion U311 (m) föreslås" och slutar med "avstyrker utskottet motion U311 (m) yrkande 2 (delvis/5)" bort ha följande lydelse:
De internationella finansieringsinstitutionerna inom Världsbanksgruppen och IMF har -- enligt utskottets mening -- en nyckelroll när det gäller att stödja och underlätta systemskiften liksom att ta initiativ till att genomföra åtgärder för skuldlättnader. Denna verksamhet bör tillföras ytterligare 275 miljoner kronor, i första hand till Internationella finansieringsbolaget (IFC) och Internationella utvecklingsfonden (IDA). Utskottet föreslår sålunda att 1 626,5 miljoner kronor anvisas till internationella finansieringsinstitutioner för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 2 (delvis/5).
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
66. beträffande bidrag till internationella finansieringsinstitutioner att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Bidrag till miljöinsatser (mom. 68)
Helena Nilsson (c) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Miljöinsatser börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/7)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår ett bidrag med 225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till miljöinsatser under denna post. Sålunda tillstyrks motionerna U232 (c) yrkande 17 (i denna del/7) och U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/7).
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
68. beträffande bidrag till miljöinsatser att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (7) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (7) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Bidrag till IPPF (mom. 69)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/8). Sålunda avstyrks motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/8) och U209 yrkande 22.
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8) och 1994/95:U209 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
52. Bidrag till IPPF (mom. 69)
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Internationella familjeplaneringsfederationen börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion U209 (fp) yrkande 22. Sålunda avstyrks motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/8) och U232 yrkande 17 (i denna del/8).
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 22 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. Bidrag till IPPF (mom. 69)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8). Sålunda avstyrks motionerna U209 yrkande 22 och U232 yrkande 17 (i denna del/8).
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 22 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
54. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (mom. 70)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad börjar med "Sverige har en lång tradition" och slutar med "yrkande 9 (i denna del/9)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (9) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör 4 885 000 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks motion U232 (c) yrkande 15. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i berörd del, U231 i berörd del och U233 yrkande 12 avstyrks. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 15 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 885 000 000 kr,
56. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Medelsanvisningen under anslaget C1 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts tillstyrks motion U209 (fp) i berörda delar. Sålunda bör under delanslagen under C 1 4 860 000 000 kr anvisas. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U231 i berörda delar, U232 (c) yrkande 15 och U233 yrkande 12 avstyrks.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 i berörd del samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/94:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 860 000 000 kr,
57. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör 4 992 500 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks U231 (v) i berörda delar. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i berörda delar, U232 yrkande 15 och U233 yrkande 12 avstyrks.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 i berörda delar samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 992 500 000 kr,
58. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 och med anledning av motion U233 yrkande 12 (mp) bör 4 830 000 000 kr anvisas. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i berörda delar, U231 i berörda delar och U232 yrkande 15 avstyrks.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 830 000 kr,
59. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör 4 810 500 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 10). Motionerna U209 i berörda delar, U231 i berörda delar, U232 yrkande 15 och U233 yrkande 12 avstyrks. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 810 500 000 kr,
60. Anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja (mom. 78)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Prioriteringar m.m. börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "yrkande 4 (delvis 1)" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att beteckningen "utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten" bör ändras till "bilateralt utvecklingssamarbete". Det nya planeringssystemet för det bilaterala utvecklingssamarbetet bör vidareutvecklas och återgå till samarbetsavtal, och landprogram bör avvisas. I samband med övergång till ett projektinriktat bistånd bör antalet s.k. programländer successivt minskas -- inte ökas. U-världen har under senare år genomgått en revolution såväl vad gäller utveckling mot demokrati som mot marknadsekonomi. Detta får naturligtvis konsekvenser för det svenska biståndet. Utskottet anser det således inte motiverat att göra särskilda landprogram för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja.
Därmed tillstyrks motion 1994/95:311 yrkande 4 i berörd del (1).
dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
78. beträffande anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. Särskild anslagspost för programavveckling (mom. 79)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Prioriteringar m.m. börjar med "Utskottet ser inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 2)" bort ha följande lydelse:
I samband med övergång till ett projektinriktat bistånd bör antalet s.k. programländer successivt minskas -- inte ökas. I samband med dessa förändringar anvisas 50 miljoner kronor för kostnader i samband med programavvecklingar.
Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 i berörd del (2).
dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
79. beträffande särskild anslagspost för programavveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
62. Medelsram för Angola (mom. 80)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Angola börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v) yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 300 miljoner kronor anvisas till Angola för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 25. Motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 11) avstyrks.
dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
80. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 25 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (11) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
63. Medelsram för Angola (mom. 80)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Angola börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v) yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Angola för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 i berörd del (11). Motion U231 yrkande 25 avstyrks.
dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
80. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. Medelsram för Botswana (mom. 81)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Botswana börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 3)" bort ha följande lydelse:
På grund av en påtagligt förbättrad ekonomi är det dags att påbörja en ordnad nedtrappning av biståndet till Botswana. Utskottet föreslår att 40 miljoner kronor anvisas till Botswana för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 3).
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Botswana att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Medelsram för Eritrea (mom. 82)
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v) yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 45 miljoner kronor anvisas till Eritrea för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 23 och U231 (v) yrkande 26. Motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12) avstyrks.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Eritrea att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U209 yrkande 23 och 1994/95:U231 yrkande 26 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (12) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. Medelsram för Eritrea (mom. 82)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v) yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 60 miljoner kronor anvisas till Eritrea för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12). Motionerna U209 yrkande 23 och U231 yrkande 26 avstyrks.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Eritrea att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 23 och 1994/95:U231 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
67. Medelsram för Etiopien (mom. 84)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp) yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 180 miljoner kronor anvisas till Etiopien för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 24. Motion U206 yrkande 9 (delvis 13) avstyrks.
dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
84. beträffande medelsram för Etiopien att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 24 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
68. Medelsram för Etiopien (mom. 84)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Etiopien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp) yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 210 miljoner kronor anvisas till Etiopien för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13). Motion U209 yrkande 24 avstyrks.
dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
84. beträffande medelsram för Etiopien att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Guinea-Bissau börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att inget bistånd återupptas till Guinea-Bissau för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 4). Motion U206 yrkande 9 (delvis 14) avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (4) avslår budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (14) och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
70. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Guinea-Bissau börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 15 miljoner kronor anvisas till Guinea-Bissau för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14). Motion U311 yrkande 4 (delvis 4) avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (14) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 (delvis 4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
71. Medelsram för Kenya (mom. 86)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kenya börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 5)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att med hänsyn till korruptionsproblemen endast 65 miljoner kronor anvisas till Kenya för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 5).
dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
86. beträffande medelsram för Kenya att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
72. Medelsram för Moçambique (mom. 87)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Moçambique börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 6)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att med hänsyn till det höga biståndsberoendet endast 245 miljoner kronor anvisas till Moçambique för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 6). Motion U231 yrkande 27 avstyrks.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
73. Medelsram för Moçambique (mom. 87)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Moçambique börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 6)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 400 miljoner kronor anvisas till Moçambique för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 27. Motion U311 yrkande 4 (delvis 6) avstyrks.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 27 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (6) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. Medelsram för Namibia (mom. 88)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att på grund av förbättrad ekonomi endast 75 miljoner kronor anvisas till Namibia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 7). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 15), U209 yrkande 25 och U231 yrkande 28 avstyrks.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15), 1994/95:U209 yrkande 25 och 1994/95:U231 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
75. Medelsram för Namibia (mom. 88)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 127,5 miljoner kronor anvisas till Namibia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 yrkande 25. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 15), U231 yrkande 28 och U311 yrkande 4 (delvis 7) avstyrks.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 25 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15), 1994/95:U231 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
76. Medelsram för Namibia (mom. 88)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 130 miljoner kronor anvisas till Namibia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 28. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 15), U209 yrkande 25 och U311 yrkande 4 (delvis 7) avstyrks.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 28 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15), 1994/95:U209 yrkande 25 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. Medelsram för Namibia (mom. 88)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 105 miljoner kronor anvisas till Namibia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 15). Motionerna U209 yrkande 25, U231 yrkande 28 och U311 yrkande 4 (delvis 7) avstyrks.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 25, 1994/95:U231 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
78. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sydafrika börjar med "I propositionen anförs" och slutar med "yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 215 miljoner kronor -- utan särskilt landprogram -- anvisas till Sydafrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 16), U209 yrkande 26 samt U231 yrkande 29 avstyrks.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Sydafrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16), 1994/95:U209 yrkande 26 och 1994/95:U231 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 375 miljoner kronor anvisas till Sydafrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 26. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 16), U231 yrkande 29 samt U311 yrkande 4 (delvis 8) avstyrks.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Sydafrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 26 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16), 1994/95:U231 yrkande 29 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
80. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 500 miljoner kronor anvisas till Sydafrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 16), U209 yrkande 26 och U311 yrkande 4 (delvis 8) avstyrks.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Sydafrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 29 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16), 1994/95:U209 yrkande 26 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
81. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 360 miljoner kronor anvisas till Sydafrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16). Motionerna U209 yrkande 26, U231 yrkande 29 samt U311 yrkande 4 (delvis 8) avstyrks.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Sydafrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 26, 1994/95:U231 yrkande 29 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
82. Medelsram för Tanzania (mom. 91)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Tanzania börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 9)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att inga medel anvisas för budgetåret 1995/96 till Tanzania vars fattiga befolkning så hårt har drabbats av en utvecklingsfientlig politik. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 9).
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (9) avslår budgetpropositionens förslag och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
83. Medelsram för Zambia (mom. 92)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Zambia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp) yrkande 27" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 202,5 miljoner kronor anvisas till Zambia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 27. Motion U206 yrkande 9 (delvis 17) avstyrks.
dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
92. beträffande medelsram för Zambia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 27 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (17) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
84. Medelsram för Zambia (mom. 92)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Zambia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp) yrkande 27" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 195 miljoner kronor anvisas till Zambia för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17). Motion U209 yrkande 27 avstyrks.
dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
92. beträffande medelsram för Zambia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (17) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att endast 120 miljoner kronor anvisas till den misskötta statliga ekonomin i Zimbabwe för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 10). Motionerna U209 yrkande 28 och U231 yrkande 30 avstyrks.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 28 och 1994/95:U231 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 202,5 miljoner kronor anvisas till Zimbabwe för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 28. Motionerna U231 yrkande 20 och U311 yrkande 4 (delvis 10) avstyrks.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 28 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 30 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (10) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
87. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 250 miljoner kronor anvisas till Zimbabwe för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 30. Motionerna U209 yrkande 28 och U311 yrkande 4 (delvis 10) avstyrks.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 30 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (10) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
88. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 50 miljoner kronor anvisas till Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 11). Motionerna U231 yrkande 31 och U232 yrkande 17 (delvis 9) avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 31 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
89. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 205 miljoner kronor anvisas till Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 9). Motionerna U231 yrkande 31 och U311 yrkande 4 (delvis 11) avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 31 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (11) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 180 miljoner kronor anvisas till Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 31. Motionerna U232 yrkande 17 (delvis 9) och U311 yrkande 4 (delvis 11) avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 31 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (11) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
91. Medelsram för Indien (mom. 97)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Indien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v) yrkande 34" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Indien för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 34. Motion U206 yrkande 9 (delvis 18) avstyrks.
dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
97. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 34 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
92. Medelsram för Indien (mom. 97)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Indien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v) yrkande 34" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 435 miljoner kronor anvisas till Indien för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18). Motion U231 yrkande 34 avstyrks.
dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
97. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (18) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
93. Medelsram för Kambodja (mom. 99)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kambodja börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 80 miljoner kronor -- utan särskilt landprogram -- anvisas till Kambodja för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 12). Motion U231 yrkande 36 avstyrks.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Kambodja att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
94. Medelsram för Kambodja (mom. 99)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kambodja börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 150 miljoner kronor anvisas till Kambodja för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 36. Motion U311 yrkande 4 (delvis 12) avstyrks.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Kambodja att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 36 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (12) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
95. Medelsram för Laos (mom. 101)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att endast 50 miljoner kronor anvisas till kommunistdiktaturen Laos för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 13). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 19) och U231 yrkande 37 avstyrks.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19) och 1994/95:U231 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
96. Medelsram för Laos (mom. 101)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 168 miljoner kronor anvisas till Laos för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 37. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 19) och U311 yrkande 4 (delvis 13) avstyrks.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 37 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
97. Medelsram för Laos (mom. 101)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 120 miljoner kronor anvisas till Laos för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19). Motionerna U231 yrkande 37 och U311 yrkande 4 (delvis 13) avstyrks.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 37 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
98. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 40 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1995/96 till Sri Lanka, som bör skyddas från att hamna i biståndsberoende. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 14). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 20) och U231 yrkande 38 avstyrks.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande medelsram för Sri Lanka att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (14) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20) och 1994/95:U231 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
99. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 100 miljoner kronor anvisas till Sri Lanka för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 38. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 20) och U311 yrkande 4 (delvis 14) avstyrks.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande medelsram för Sri Lanka att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 38 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
100. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 90 miljoner kronor anvisas till Sri Lanka för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20). Motionerna U231 yrkande 38 och U311 yrkande 4 (delvis 14) avstyrks.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande medelsram för Sri Lanka att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 38 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
101. Medelsram för Vietnam (mom. 103)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vietnam börjar med "Det svenska biståndet" och slutar med "yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att inga medel anvisas till kommunistdiktaturen Vietnam för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 15). Motionerna U209 yrkande 29 och U231 yrkande 39 avstyrks.
dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
103. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) avslår budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 29 och 1994/95:U231 yrkande 39 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
102. Medelsram för Vietnam (mom. 103)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vietnam börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Vietnam för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 29. Motionerna U231 yrkande 39 och U311 yrkande 4 (delvis 15) avstyrks.
dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
103. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 29 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 39 och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
103. Medelsram för Vietnam (mom. 103)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vietnam börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 330 miljoner kronor anvisas till Vietnam för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 39. Motionerna U209 yrkande 29 och U311 yrkande 4 (delvis 15) avstyrks.
dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
103. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 39 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 29 och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
104. Medelsram för Västbanken och Gaza (mom. 104)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Västbanken och Gaza börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 16)" bort ha följande lydelse:
Den utlovade internationella biståndsvolymen till Västbanken/Gaza är mycket hög i proportion till befolkningen. På Västbanken råder en närmast boom-liknande utveckling medan fattigdomen ökar i Gaza. Avsaknaden av en tydlig demokratiutveckling inger oro. Det är angeläget att vara nogrann med biståndsflödet. Utskottet föreslår att 120 miljoner kronor anvisas till Västbanken och Gaza för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 16).
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande medelsram för Västbanken och Gaza att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (16) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
105. Medelsram för Latinamerika (mom. 109)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.3 Latinamerika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 17)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 250 miljoner kronor anvisas till Latinamerika för budgetåret 1995/96. I Latinamerika finns numera enpartidiktatur kvar enbart på Cuba. Latinamerika har utvecklats till en magnet för internationellt kapital. Den positiva utvecklingen emot allt mer omfattande frihandel och stabilare valutor motiverar en successiv reduktion av biståndet. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 17).
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande medelsram för Latinamerika att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (17) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
106. Medelsram för Nicaragua (mom. 113)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nicaragua börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v) yrkande 46" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 295 miljoner kronor anvisas till Nicaragua för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 46. Motion U206 yrkande 9 (delvis 21) avstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 46 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (21) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
107. Medelsram för Nicaragua (mom. 113)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nicaragua börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v) yrkande 46" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Nicaragua för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21). Motion U231 yrkande 46 avstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (21) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 46 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
108. Utbyggnad av Bio-Bio-floden (mom. 115)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sydamerika börjar med "BITS har beviljat" och slutar med "U622 (mp), yrkande 7" bort ha följande lydelse:
BITS har beviljat en u-kredit på 225 miljoner kronor för finansiering av svenska turbiner till kraftverket Pangue i Bio-Bio-floden. IFC, som ingår i världsbanksgruppen, är huvudfinansiär av projektet. För att kartlägga effekterna på folk och miljö lät IFC göra en miljökonsekvensutredning av projektet. BITS lät sedan analysera utredningen med hjälp av konsultbyrån Sweco. Trots att konsulterna påpekade brister i underlaget och erkände negativa miljökonsekvenser, ansåg de inte att det fanns skäl för BITS att avstå från dammbygget. Dammen kommer att lägga Bio-Bio-dalen under vatten och tvinga befolkningen som bott i dalen sedan urminnes tider att flytta, med försörjningssvårigheter och sociala problem som följd. Biståndsverksamhet av det här slaget kräver en omprövning.
Därmed tillstyrker utskottet motion U622 yrkande 7.
dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
115. beträffande Utbyggnad av Bio-Bio-floden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U622 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
109. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:
Utskottet prioriterar området demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning högre än regeringen. Framsteg på dessa områden är själva förutsättningen för en hållbar social utveckling. Utskottet anser därför i likhet med motion U311 att anslaget bör räknas upp med 25 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 18). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 22), U231 yrkande 47 och U232 yrkande 9 (delvis 10) avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (18) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22), 1994/95:U231 yrkande 47 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
110. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 325 miljoner kronor anvisas till Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 10). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 22), U231 yrkande 47 och U311 yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22), 1994/95:U231 yrkande 47 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
111. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 375 miljoner kronor anvisas till Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 47. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 22), U232 yrkande 17 (delvis (10) och U311 yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 47 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22), 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
112. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 300 miljoner kronor anvisas till Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22). Motionerna U231 yrkande 47, U232 yrkande 17 (delvis 10) och U311 yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 47, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
113. Bistånd till Indonesien (mom. 120)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Vad avser den" och slutar med "yrkandena 7 och 8, besvarade" bort ha följande lydelse:
Indonesiens kränkande av mänskliga rättigheter och brutala övergrepp mot politiskt oliktänkande fortsätter. Amnesty International rapporterar om fängslanden utan rättegång, tortyr, avrättningar och försvinnanden i Östtimor. Med hänsyn till den försämrade MR-situationen i Indonesien, kan ett bistånd till regeringen inte komma i fråga. Svenskt bistånds viktigaste roll i Indonesien för tillfället är att stärka de krafter som försvarar demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningar om detta bör prövas av berörd biståndsmyndighet.
Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkandena 5 och 7 (delvis). Motionerna U211 (mp) yrkande 9 och U631 yrkandena 7 och 8 får anses besvarade med vad utskottet anfört.
dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
120. beträffande bistånd till Indonesien att riksdagen dels med bifall till motion 1994/95:U211 yrkandena 5 och 7 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels förklarar motionerna 1994/95:U211 yrkande 9 och 1994/95:U631 yrkandena 7 och 8 besvarde med vad utskottet anfört,
114. Ekonomiskt samarbete med Indonesien (mom. 121)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "I motion U211 (mp)" och slutar med "U211 (mp) yrkande 10" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion U211 (mp) yrkande 10 anser utskottet att allt ekonomiskt samarbete med den indonesiska regeringen bör suspenderas så länge som den framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck.
Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 10.
dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
121. beträffande Ekonomiskt samarbete med Indonesien att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
115. Omförhandlingar av investeringsskyddsavtal (mom. 122)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning börjar med "Utskottet ser inte" och slutar med "yrkande 7 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del framförda uppfattningen att regeringen snarast bör begära omförhandling av avtalet om skydd och främjande av investeringar mellan Sverige och Indonesien i syfte att undanta Östtimor.
Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande omförhandlingar av investeringsskyddsavtal att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 7 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
116. Medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (mom. 123)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 19)" bort ha följande lydelse:
Inom denna anslagspost har sammanförts verksamheter som finansierats via skilda sakanslag från BITS, SAREC, SIDA och Swedecorp. Posterna har sammanförts eftersom verksamheterna innehållsmässigt har betydande likheter.
Denna verksamhet är enligt utskottets mening ett område, där man i ett ekonomiskt ansträngt läge har stor anledning att noggrant granska. BITS får enligt propositionen ett med 115 miljoner kronor ökat anslag till tekniskt samarbete inklusive internationella kurser. Utskottet menar att man genom ökad samfinansiering bör kunna klara sig på ett 95 miljoner kronor lägre belopp.
SAREC:s påbörjade arbete med att rationalisera och koncentrera verksamheten ligger väl i linje med vår uppfattning, att Sveriges insatser på utbildningsområdet i u-länderna bör inriktas främst på basal utbildning, främst för flickor. När det gäller högre utbildning bör våra insatser främst inriktas på stipendier, för att möjliggöra även för andra än de besuttnas och nomenklaturans barn, att få tillgång till den högre utbildning som traditionellt skapar privilegier i u-länderna. Beloppet här bör därför reduceras med 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår att 1 602,5 miljoner kronor anvisas till Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrker utskottet motion U311 yrkande 4 (delvis 19).
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (19) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
117. Medelsram för Tekniskt samarbete och internationella kurser (mom. 124)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Tekniskt samarbete och internationella kurser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 48" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 675 miljoner kronor anvisas till Tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 48.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och internationella kurser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 48 samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
118. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Näringslivssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 49" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 280 miljoner kronor anvisas till näringslivssamarbete för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 49. Motion U206 yrkande 9 (delvis 23) avstyrks.
dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
125. beträffande medelsram för Näringslivssamarbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 49 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (23) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
119. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Näringslivssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 49" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 187,5 miljoner kronor anvisas till näringslivssamarbete för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23). Motion U231 yrkande 49 avstyrks.
dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
125. beträffande medelsram för Näringsslivssamarbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (23) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
120. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 387,5 miljoner kronor anvisas till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 11). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U231 yrkande 51 och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24), 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51 samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
121. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 382,5 miljoner kronor anvisas till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 30. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U231 yrkande 51, U232 yrkande 17 (delvis 11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 30 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24), 1994/95:U231 yrkande 51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
122. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 390 miljoner kronor anvisas till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 51. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U232 yrkande 17 (delvis 11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 51 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24), 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
123. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår -- utöver propositionens förslag -- att 1 000 miljoner kronor anvisas till en fond för miljöinsatser i u-länderna budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U233 (mp) yrkande 13 (delvis). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U231 yrkande 51 och U232 yrkande 17 (delvis 11) avstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24), 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51 samt 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
124. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 345 miljoner kronor anvisas till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24). Motionerna U209 yrkande 30, U231 yrkande 51, U232 yrkande 17 (delvis 11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
125. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Forskningssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 17 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 625 miljoner kronor anvisas till Forskningssamarbete för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 yrkande 17 (delvis 12). Motion U231 yrkande 52 avstyrks.
dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 52 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
126. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Forskningssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 17 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 638 miljoner kronor anvisas till Forskningssamarbete för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 52. Motion U232 yrkande 17 (delvis 12) avstyrks.
dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 52 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (12) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
127. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 460 miljoner kronor anvisas till Särskilda program för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 13). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 25) och U231 yrkande 53 avstyrks.
dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
131. beträffande medelsram för Särskilda program att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25) och 1994/95:U231 yrkande 53 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
128. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 465 miljoner kronor anvisas till Särskilda program för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 53. U206 yrkande 9 (delvis 25) och U232 yrkande 17 (delvis 13) avstyrks.
dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
131. beträffande medelsram för Särskilda program att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 53 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
129. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 390 miljoner kronor anvisas till Särskilda program för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 25). Motionerna U231 yrkande 53 och U232 yrkande 17 (delvis 13).
dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
131. beträffande medelsram för Särskilda program att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 53 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
130. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (mom. 132)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 54" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med anledning av motion U231 (v) yrkande 54 att 2 607,6 miljoner kronor anvisas till Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. för budgetåret 1995/96. Motion U206 yrkande 9 (delvis 26) avstyrks.
dels att moment 132 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
132. beträffande medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (26) och 1994/95:U231 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
131. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (mom. 132)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 54" bort ha följande lydelse:
De senaste åren har präglats av ett stort antal katastrofer som blivit alltmer komplicerade och kräver allt större resurser.
Alltför ofta sätts hjälpen in för sent och många människor hinner dö i krig och av svält. Utskottet anser att vi måste göra allt för att förebygga katastrofer. Vi måste satsa på förebyggande arbete både när det gäller hälsa, utbildning, miljö, fredsförebyggande åtgärder och även förvarningssystem inom FN:s ram. En annan viktig aspekt av katastrofbiståndet är uthålligheten. Att återuppbygga ett land kräver ofta lika mycket resurser som i det akuta katastrofläget. Strategier bör utarbetas både nationellt och i samarbete med andra länder för hur vi skall kunna bli bättre på att undvika de katastrofer som bygger på den mänskliga faktorn. Det är av högsta prioritet att stärka FN-organet DHA (Department of Humanitarian Affairs) i dess roll som koordinator. Utskottet vill med tanke på katastrofbiståndets stora betydelse satsa ca 200 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår på denna anslagspost. Utskottet föreslår med anledning av motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 26) att 1 707 miljoner kronor anvisas till Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. för budgetåret 1995/96. Motion U231 yrkande 54 avstyrks.
dels att moment 132 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
132. beträffande medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (26) 1994/95:U231 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
132. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139)
Helena Nilsson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer spelar en stor och viktig roll i det svenska biståndet. I årets budgetproposition föreslås en nedskärning med 225 miljoner kronor för 18 månader. Denna förändring innebär stora svårigheter med planering och genomförande av biståndsprojekt för berörda organisationer. I motionerna U209 (fp) yrkande 32 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 14) föreslås en ökning med 225 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av detta belopp har dock redan 3 miljoner kronor reserverats för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (jämför utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14). Således finns det kvar 222 miljoner kronor att anslå.
Utskottet bifaller en ökning med 222 miljoner kronor med anledning av motionerna U206 yrkande 3 och yrkande 9 (delvis 27), U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 3 och yrkande 9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
133. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 1 404,5 miljoner kronor anvisas till bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer för budgetåret 1995/96. Därmed avstyrks motionerna U206 yrkandena 3 och 9 (delvis 27), U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 3 och yrkande 9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
134. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:
De enskilda organisationernas kompetens och erfarenhet är väl dokumenterad. Genom sin lokala förankring och sitt ofta breda kontaktnät når de enskilda organisationerna de absolut fattigaste och mest utsatta grupperna. Den folkliga förankringen i Sverige får inte heller underskattas. Den starka solidariteten och biståndsviljan hos det svenska folket har till stor del, enligt vårt sätt att se, sin grund i dessa organisationers ideella och ofta frivilliga arbete. Samtidigt främjar de enskilda organisationerna demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i de länder de verkar. För de flesta av SIDA:s ramorganisationer, t.ex. Röda korset och PMU, gäller att de ofta har kapacitet att ansvara för större belopp än vad budgetbegränsningarna medger. Mot denna bakgrund anser vi det inkonsekvent att sänka biståndsramen för de enskilda organisationerna med 150 miljoner kronor till 850 miljoner kronor för ett år. Vi anser därför en oförändrad anslagsnivå befogad, vilket blir 1 500 miljoner kronor på 18 månader. Därmed tillstyrks motionerna U206 yrkandena 3 och 9 (delvis 27), U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (14) och med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
135. Ungdomars frivilliga biståndsarbete (mom. 140)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer börjar med "Utskottet delar inte" och slutar med "U231 (v), yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U231 (v) yrkande 21, att riksdagen skall föreskriva att 5 miljoner kronor skall anslås till ungdomars frivilliga biståndsarbete.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 21.
dels att moment 140 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
140. beträffande Ungdomars frivilliga biståndsarbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
136. Konkurrensupphandling (mom. 142)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och slutar med "U203 (m), yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Enskilda organisationer har en stor fördel genom att de kan arbeta i länder med odemokratiska regeringar utan att ge stöd till statsmakten. Utskottet delar uppfattningen i motion U203 (m) om att ideella organisationer, såväl svenska som internationella, bör, efter hand och på lika villkor, överta uppgifter som i dag utförs av SIDA i egen regi. Sådan verksamhet på området bör i framtiden endast ske efter konkurrensupphandling, med lika villkor för enskilda organisationer, företag och offentliga organ i och utanför Sverige. Riksdagen bör ge regeringen i uppgift att snarast återkomma med förslag i denna riktning.
Därmed tillstyrks motion U203 (m) yrkande 15.
dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande konkurrensupphandling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
137. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 1 100 miljoner kronor anvisas till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 15). Motionerna U206 yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U209 yrkande 33 och U231 yrkande 55 avstyrks.
dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd del (28), 1994/95:U209 yrkande 33 och 1994/95:U231 yrkande 55 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
138. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 1 500 miljoner kronor anvisas till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 33. Motionerna U206 yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U231 yrkande 55 och U232 yrkande 17 (delvis 15) avstyrks.
dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 33 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd del (28), 1994/95:U231 yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
139. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 600 miljoner kronor anvisas till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 55. Motionerna U206 yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U209 yrkande 33 och U232 yrkande 17 (delvis 15) avstyrks.
dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 55 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd del (28), 1994/95:U209 yrkande 33 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
140. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att bistå de fattigaste länderna med betalningsbalansstöd och skuldlättnadsåtgärder för att stödja reformer som möjliggör ekonomisk tillväxt. Den internationella skuldkrisen har haft en förödande effekt på ett stort antal u-länder. Skuldbördan inte minst för de afrikanska länderna söder om Sahara är mycket tung. Många av dessa länder kan inte förväntas klara av att betala sina skulder. Om inte fler internationella initiativ tas för att lätta på skuldbördan, kommer givare att under lång tid bli tvungna att finansiera skuldtjänstbetalningar i dessa länder i stället för ett bärkraftigt näringsliv. Sverige har under lång tid varit ett föredöme genom att skriva av de bilaterala fordringarna gentemot u-länderna och verka pådrivande när det gäller initiativ beträffande de multilaterala skulderna. Utskottet anser att Sverige mycket aktivt bör driva frågan om skuldlättnad på det internationella planet och menar att den sänkning som regeringen föreslår i propositionen beträffande anslaget till ekonomiska reformer och skuldlättnad bör avslås. Utskottet föreslår att 1 425 miljoner kronor anvisas till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 28). Motion U206 yrkande 5 är därmed tillgodosedd. Motionerna U209 yrkande 33, U231 yrkande 55 och U232 yrkande 17 (delvis 15) avstyrks.
dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (28) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 5, 1994/95:U209 yrkande 33, 1994/95:U231 yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
141. Medelsram för Krediter för utveckling (mom. 148)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.9 Krediter för utveckling börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 20)" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till det stora kapitalflödet till u-länderna -- ca 4 ggr större än biståndet -- är det angeläget att krediter för utveckling används restriktivt. Länder som redan får stora kapitaltillflöden, liksom länder som redan skaffat sig stora skuldbördor bör normalt inte komma i fråga. Det är också angeläget att finna andra former för finansiering av svenska företags exportrisker till u-länder än biståndsanslagets u-krediters gåvoelement. Utskottet föreslår i ett första skede att en besparing på 190 miljoner kronor varav 150 miljoner kronor på u-krediterna görs. Utskottet föreslår att 395 miljoner kronor anvisas till Krediter för utveckling för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 20).
dels att moment 148 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
148. beträffande medelsram för Krediter för utveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (20) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
142. Medelsram för U-krediter (mom. 149)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att regeringens förslag om medelstilldelning till u-krediter -- som är bundna till upphandling i Sverige -- innebär att ett något större belopp ställs till förfogande än den ansvariga myndigheten, BITS, har begärt. För de obundna biståndskrediterna föreslås däremot ett klart lägre belopp än BITS äskat. Utskottet kan inte instämma i den prioritering regeringen gör.
I likhet med motion U209 (fp) bedömer utskottet att en omfördelning från bundet till obundet kreditbistånd vore biståndspolitiskt motiverat. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om att minska u-krediterna med 40 miljoner kronor. I det följande föreslås en höjning av beloppet för biståndskrediter med motsvarande belopp. Utskottet föreslår sålunda att 450 miljoner kronor anvisas till u-krediter för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 34. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 29) och U231 yrkande 56 avstyrks.
dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
149. beträffande medelsram för U-krediter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 34 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29) och med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 56 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
143. Medelsram för U-krediter (mom. 149)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att u-landskrediter verkar fördyrande och snedvrider konkurrensen. Vidare bör det svenska biståndet inrikta sig på att ge de fattigaste länderna verkligt bistånd, inte öka deras skuldsättning ytterligare. U-krediterna är vidare bundet bistånd knutet till upphandling i Sverige. Utskottet anser detta vara en principiellt felaktig biståndsform. Utskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens begäran om ett anslag på 510 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till u-landskrediter. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 56. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 29) och U209 yrkande 34 avstyrks.
dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
149. beträffande medelsram för U-krediter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 56 och med avslag på budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29) och 1994/95:U209 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
144. Medelsram för U-krediter (mom. 149)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 525 miljoner kronor anvisas till U-krediter för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29). Motionerna U209 yrkande 34 och U231 yrkande 56 avstyrks.
dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
149. beträffande medelsram för U-krediter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 34 och med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 56 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
145. Bistånd till Marocko (mom. 151)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "U-krediter till Marocko" och slutar med "U618 (fp), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att situationen i Marocko inte visar några tecken till att utvecklas i demokratisk riktning. Respekten för mänskliga rättigheter är ringa. Den marockanska statens krig i Västsahara fortsätter. Bistånd är föga förenligt med denna typ av krigföring kombinerad med politiskt förtryck och brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet motsätter sig därför propositionens begäran om anslag till BITS tekniska samarbete med Marocko. Därmed tillstyrks motion U606 (v) yrkande 4. Motion U618 (fp) yrkande 3 är därmed tillgodosedd.
dels att moment 151 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
151. beträffande Bistånd till Marocko att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U606 yrkande 4 och med anledning av motion 1994/95:U618 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
146. Stöd till vissa indonesiska MR-organisationer (mom. 152)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "Som utskottet tidigare" och slutar med "(i berörd del), besvarad" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion U211 (mp) yrkande 6 (delvis), att Sverige under anslaget Demokrati och mänskliga rättigheter bör ge ett kraftigt utökat stöd till arbete som utförs av indonesiska MR-organisationer.
Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 6 (delvis).
dels att moment 152 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
152. beträffande stöd till vissa indonesiska MR-organisationer att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 6 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
147. U-krediter till Indonesien (mom. 153)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken U-krediter börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och slutar med "yrkande 3, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion U211 (mp) yrkande 6 (delvis), att regeringen i Nordiska ministerrådet bör verka för att Nordiska investeringsbankens (NIB:s) och Nordiska utvecklingsfondens kreditgivning till Indonesien stoppas till dess Indonesien visar respekt för såväl FN:s resolutioner om Östtimors rätt till självbestämmande som de grundläggande mänskliga rättigheterna. Regeringen bör vidare använda Sveriges närvaro i Consultative Group for Indonesia för att ta upp Indonesiens kränkningar av de mänskliga rättigheterna på Östtimor och verka för att den internationella kreditgivningen kopplas till Indonesiens efterlevnad av FN:s resolutioner om Östtimor. Därmed tillstyrks motionerna U211 (mp) yrkande 6 (delvis) och U637 (fp) yrkande 3. Motion U631 (c) yrkande 9 anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att moment 153 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
153. beträffande U-krediter till Indonesien att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U631 yrkande 9 och 1994/95:U637 yrkande 3 och med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 6 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
148. Medelsram för Biståndskrediter (mom. 154)
Under förutsättning av bifall till reservation 142
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Biståndskrediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U209 (fp), yrkande 35" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare föreslagit en minskning av beloppet för u-krediter med 40 miljoner kronor. Denna summa bör enligt utskottets mening -- i enlighet med vad som förordas i motion U209 -- överföras till biståndskrediterna. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 35. Utskottet föreslår sålunda att 135 miljoner kronor anvisas till biståndskrediter för budgetåret 1995/96.
dels att moment 154 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
154. beträffande medelsram för Biståndskrediter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 35 samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
149. Medelsram för Kostnader för fältpersonal (mom. 156)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.10 Kostnader för fältpersonal börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 21)" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar varmt den i motion U203 rekommenderade förändringen av administrationen av svenskt u-bistånd. Detta innebär att den offentliga egenregiverksamheten snabbt reduceras. Detta i sin tur medför i enlighet med motion U311 att under första året endast 54,1 miljoner kronor behöver anvisas för fältpersonal i offentlig regi -- dvs. en minskning med en tredjedel initialt.
Utskottet föreslår att 54,1 miljoner kronor anvisas till Kostnader för fältpersonal för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 21).
dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande medelsram för Kostnader för fältpersonal att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (21) samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
150. Medelsram för Information (mom. 157)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:
Något nytt Super-SIDA eller Fenix bör enligt utskottet inte tillskapas. I stället bör UD efter hand ta ett mera direkt ansvar för den svenska biståndsverksamheten. I väntan på den nya utformningen av biståndets administration, bör man avvakta med mera omfattande informationskampanjer. Utskottet rekommenderar därför att anslaget i denna del strykes. Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 22). Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 30) och U231 yrkande 57 avstyrks.
dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
157. beträffande medelsram för Information att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) avslår budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30) samt 1994/95:U231 yrkande 57 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
151. Medelsram för Information (mom. 157)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 50 miljoner kronor anvisas till Information för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 57. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 30) och U311 yrkande 4 (delvis 22) avstyrks.
dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
157. beträffande medelsram för Information att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 57 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30) och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
152. Medelsram för Information (mom. 157)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att 37,5 miljoner kronor anvisas till Information för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30). Motionerna U231 yrkande 57 och U311 yrkande 4 (delvis 22) avstyrks.
dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
157. beträffande medelsram för Information att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 57 och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
153. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Under förutsättning av bifall till reservation 64
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de i motionerna U203 och U311 anförda synpunkterna på svensk biståndspolitik och avstyrker förslaget om den nya myndigheten Super-SIDA och dess riktlinjer. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med nytt förslag i enlighet med riktlinjerna i motionerna U203 och U311. Utskottet föreslår i enlighet med vad som anförts ovan att 9 136,6 miljoner kronor anvisas för angivna uppgifter.
Därmed tillstyrkes kommittémotionen U311 (m) yrkande 3. Motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31), U209 (fp) i berörda delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c) yrkande 16 och U233 (mp) i berörda delar avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 3 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16 samt 1994/95:U233 i berörda delar till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 9 136 600 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens närmare fördelning,
154. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med anledning av motion U232 (c) yrkande 16 och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika delanslagen under C 2. att 12 061,1 miljoner kronor anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209 i berörda delar, U231 i berörda delar, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag om 12 061 100 000 kr,
155. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår i enlighet med vad som anförts ovan under de olika delanslagen under C 2. att 12 236,1 miljoner kronor anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion U209 (fp) i berörda delar. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U231 i berörda delar, U232 yrkande 16, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 236 100 000 kr,
156. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med anledning av motion U231 (v) i berörda delar och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika delanslagen under C 2. att 12 663,6 miljoner kronor anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209 i berörda delar, U231 i berörda delar, U232 yrkande 16, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 663 600 000 kr,
157. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med anledning av motion U233 i berörda delar och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika delanslagen under C 2. att 12 716,6 miljoner kronor anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209 i berörda delar, U231 i berörda delar, U232 yrkande 16 och U311 yrkande 3 avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 716 100 000 kr,
158. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med anledning av motion U206 yrkande 9 (delvis 31) och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika delanslagen under C 2. att 12 447 miljoner kronor anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96. Motionerna U209 i berörda delar, U231 i berörda delar, U232 yrkande 16, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.
dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31), 1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt 1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 447 000 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens närmare fördelning,
159. Anslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (C 3) (mom. 162)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "yrkande 9 (delvis 32)" bort ha följande lydelse:
Som en följd av utskottets tidigare ställningstagande rörande myndighetsstrukturen föreslår utskottet att 620 miljoner kronor anvisas till SIDA, SFID och Sandö U-centrum i enlighet med vad som anförs i motion U206 yrkande 9 delvis (32) för budgetåret 1995/96.
dels att moment 162 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
162. beträffande anslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (C 3) att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (32) samt med anledning av budgetpropositionens förslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 620 000 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens närmare fördelning,
160. Total medelsram för biståndet (mom. 176)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i" och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet motion U209 yrkande 16. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 33) och U231 yrkande 8 avstyrks.
dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
176. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 16 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33) och 1994/95:U231 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
161. Total medelsram för biståndet (mom. 176)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i" och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet motion U231 (v) yrkande 8. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 33) och U209 yrkande 16 avstyrks.
dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
176. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 8 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33) och 1994/95:U209 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
162. Total medelsram för biståndet (mom. 176)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i" och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att vi har ett stort ansvar för omvärlden, inte minst för den miljard människor i u-världen som tvingas leva i absolut fattigdom. Vårt ansvar för de sämst ställda kan inte begränsas till vårt eget land. Om vi skall kunna bidra till att undanröja de diskriminerande hinder för en utveckling mot en god livsmiljö som alla människor har rätt till, får vi inte undandra oss detta ansvar ens i tider av ekonomiska svårigheter. Vi får inte spara på de allra fattigaste. Mot bakgrund av detta anser utskottet att den totala medelsramen skall höjas till 20 490 miljoner kronor för 18 månader 1995/96. I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet sålunda motion U206 yrkande 9 (delvis 33). Motionerna U209 yrkande 16 och U231 yrkande 8 avstyrks.
dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
176. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 16 och 1994/95:U231 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Övergripande biståndspolitiska mål (mom. 6)
Ingrid Näslund (kds) anför:
Biståndets övergripande mål är fattigdomsbekämpning. Fattigdomen är mest utbredd i Afrika. Enligt regeringens proposition lever 60% av befolkningen söder om Sahara i djup fattigdom. Halva befolkningen är analfabeter. Ett av tio födda barn dör före ett års ålder. Medellivslängden är 51 år. Den ekonomiska tillväxten har under en längre tid varit alltför låg för att kompensera befolkningstillväxten. Många länder brottas med tunga skuldbördor. Jag anser därför att svenskt bistånd i större utsträckning skall satsas på att stödja de fattigaste länderna i Afrika. Trots regeringens löfte: "Afrika kommer att förbli den viktigaste kontinenten i det svenska utvecklingsarbetet" noterar jag med förvåning, att Afrikas andel av det totala bilaterala anslaget nästa budgetår minskar till förmån för vissa asiatiska mottagarländer. Ändå kan dessa uppvisa en starkare ekonomisk tillväxt än de afrikanska och därmed ett mindre behov av bistånd. Flera av de asiatiska länderna ger dessutom prov på en mycket långsam utveckling mot demokrati och pluralism. Jag anser i motsats till regeringen, att de fattigaste länderna i Afrika, som redan är demokratier eller befinner sig i en demokratisk process, även fortsättningsvis bör ha ett kraftfullt ekonomiskt stöd. Angola, Eritrea, Etiopien, Sydafrika, Moçambique, Rwanda och Burundi är exempel på stater för vilka jag föreslår ökat eller oförändrat bistånd.
2. Nya finansieringskällor (mom. 8)
Eva Zetterberg (v) anför:
Vänsterpartiet delar i stort regeringens inriktning av biståndspolitiken. Vi kan dock konstatera att det blir svårt att framöver leva upp till de goda ambitionerna med ett krympande bistånd. Från och med detta år skall Sverige också bidra till EU:s biståndsbudget, vilket ytterligare minskar möjligheterna till en självständig biståndspolitik. Det är dock vår förhoppning att Sverige, trots mer begränsade resurser, tar till vara alla möjligheter att inom EU och internationellt verka för skuldavskrivning för de fattigaste länderna. De förslag som FN-rapporten Global Neighbourhood lagt fram om internationell skatt på valutatransaktioner och vapenhandel för att få fram ökade resurser för utveckling i världen, s.k. Tobinskatt, bör av Sverige drivas med kraft. Kvinno- och jämställdhetsperspektivet i biståndet måste stärkas. Rättigheter och förbättrade villkor för människor med funktionshinder måste särskilt bevakas. Förverkligandet av FN:s barnkonvention gäller inte bara i Sverige, utan bör i högsta grad också vara vägledande för de svenska biståndsinsatserna.
3. Information om mänskliga rättigheter (mom. 13)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Vi anser att mottagarlandets politiska system måste karakteriseras av respekt för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter. I centrum står det demokratiska flerpartisystemets fria yttranderätt, fri åsiktsbildning, och fria val liksom ekonomiska rättigheter. Förutsättningen för stöd via statsmakten är att landet är en demokrati eller har en fast och tydlig strävan i denna riktning. Rättsstaten är central och en fungerande rättsordning är oundgänglig. Det är därför vår uppfattning att regeringen inte bara noga skall följa utvecklingen vad beträffar mänskliga rättigheter och demokrati i mottagarländerna utan också att den årligen i samband med budgetförslaget skall lämna riksdagen en utförlig rapport om situationen i mottagarländerna.
4. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Regeringen tog i höstas initiativ till en sammanslagning av fyra myndigheter på biståndsområdet -- SIDA, BITS, SAREC och SwedeCorp -- till en ny myndighet. Folkpartiet liberalerna hade som framgår av motion U209 föredragit en annan tågordning för det biståndspolitiska reformarbetet: först en förnyad diskussion om biståndets framtida innehåll, därefter organisatoriska åtgärder. Med tanke på att den process som startade i höstas nu förts mycket långt har vi avstått från att yrka avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen beträffande bildandet av den nya myndigheten. Vi har i vår motion pekat på risken för biståndets förnyelseförmåga och utvecklingskraft om de inslag av mångfald i biståndet skulle gå förlorade som olika arbetssätt och myndighetskulturer innebär. Utskottet skriver nu i sitt betänkande att det utgår från att dessa problem kommer att beaktas när den nya myndighetsordningen utformas. Vi välkomnar detta uttalande.
5. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)
Eva Zetterberg (v) anför:
Vänsterpartiet anser att det av olika skäl är en klar fördel om den nya biståndsorganisationen lokaliseras till Rinkeby i Stockholm. Det är en stadsdel med mycket internationell prägel, men som saknar statliga myndigheter på hög nivå. Stockholms stad har erbjudit sig att komma med lämpliga förslag som kostnadsmässigt väsentligt understiger det pris nu sannolikt får betala för lokaler vid Sergels torg. Regeringen borde överväga detta alternativ närmare.
6. Visst utvecklingssamarbete med Cuba (mom. 111)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Regeringen skrev i årets budgetproposition att beredskap bör finnas för stöd till "de demokratiska reformprocesserna" på Haiti och Cuba. Från folkpartiet liberalernas sida invände vi i motion U209 mot denna formulering. Någon process av detta slag pågår dess värre inte på Cuba. Parallellen mellan Haiti där en demokratiskt vald president återinsatts samt allmänna val skall hållas i juni i år och Cuba där förtrycket består föreföll oss inte särskilt välfunnen. Vi kan nu konstatera att utskottet inte drar någon motsvarande parallell och inte heller försöker hävda att det pågår någon demokratisk reformprocess på Cuba. Däremot menar utskottet att humanitära insatser som främjar systemöppning, demokrati och mänskliga rättigheter skall kunna genomföras. Vi delar den uppfattningen. Allt bör göras för att medverka till att det kommunistiska förtrycket på Cuba upphör.
7. Bistånd till Kina (mom. 117)
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Eva Zetterberg (v) anför:
Biståndet till Kina har en betydande omfattning. För det senast utgångna budgetåret uppgick det totalt till 51,5 miljoner kronor. Året innan utbetalades ca 247 miljoner kronor. Vi ser mycket allvarligt på det fortsatta förtrycket och de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina. Regeringen sände våren 1994 en delegation till Kina för att studera läget beträffande mänskliga rättigheter. Härvid besöktes bl.a. Tibet. Det är angeläget att dessa frågor bevakas noggrant även framgent och att Sveriges protester kommer till tydligt uttryck. I motion U209 framförs att mer omfattande biståndsinsatser t.ex. genom u-krediter och samarbete på regeringsnivå inte bör förekomma förrän situationen vad gäller mänskliga rättigheter tydligt förbättrats. Enligt vår uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning av nya biståndspolitiska riktlinjer vad gäller Kina i enlighet med vad som i föreslås i motionen. I det sammanhanget kan lämpligen också den handlingsplan för stöd till demokratisk utveckling i Kina utarbetas som föreslås i motion U229.
8. Bistånd till Rwanda och Burundi (mom. 135)
Ingrid Näslund (kds) anför:
Med anledning av motion U205 (kds) har utskottet erfarit att det fortsatta svenska stödet till Rwanda och Burundi kommer att inriktas bl.a. på försoningsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. Det är en mycket viktig satsning, som enligt min mening har stora möjligheter till framgång med tanke på det stora förtroende som byggts upp från svensk sida under en mycket lång följd av år i detta område. Det nätverk som finns på bynivå är också en bra förutsättning. Jag anser också att PMU har särskilt stora förutsättningar att fortsätta det humanitära arbete de påbörjat och även återuppbyggnadsarbete på grund av det förtroende de byggt upp och sina kontakter med ett mycket vitt förgrenat nätverk. Jag anser därför att de bör ges möjlighet att fortsätta sitt arbete.
9. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Eva Zetterberg (v) anför:
I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11 anslöt Vänsterpartiet sig till en ökning av anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta finansieras genom en besparing på anslaget C 2 med samma belopp. I konsekvens därmed blir Vänsterpartiets anslag till C 2 Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 3 miljoner kronor lägre än vad som annars varit fallet. Sammantaget anvisar Vänsterpartiet 1 077 miljoner kronor mer än regeringen till C 2.
10. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:
I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11 anslöt Miljöpartiet sig till en ökning av anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta finansieras genom en besparing på anslaget C 2 med samma belopp. I konsekvens därmed blir Miljöpartiets anslag till C 2 Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 3 miljoner kronor lägre än vad som annars varit fallet. Sammantaget anslår Miljöpartiet 129,5 miljoner kronor mer än regeringen till C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
11. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161)
Ingrid Näslund (kds) anför:
I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11 anslöt Kristdemokraterna sig till en ökning av anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta finansieras genom en besparing på C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. med samma belopp (jämfört med Kristdemokraternas motion). I konsekvens därmed blir Kristdemokraternas anslag till C 2. 3 miljoner kronor lägre än vad som annars varit fallet. Kristdemokraterna anvisar 860,4 miljoner kronor mer än regeringen till C 2.
Bilaga 1
Vissa förkortningar Bilaga 2
00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska utvecklingsbanken
00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska utvecklingsfonden
00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska nationalkongressen
00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska utvecklingsbanken
00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska utvecklingsfonden
00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för internationellt 19>International Technical and 59>tekniskt-ekonomiskt samarbete 19>Economic Co-operation
00>CGI 19>Consultative Group on 59>Biståndskonsortiet för 19>Indonesia 59>Indonesien
00>DAC 19>Development Assistance 59>OECD:s kommitté för bistånds- 19>Committee 59>frågor
00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken
00>Ecosoc 19>Economic and Social Council 59>FN:s ekonomiska och sociala 19>of the United Nations 59>råd
00>FAC 19>Food Aid Convention 59>Livsmedelshjälpskonventionen
00>FSO 19>Fund for Special Operations
00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och handels- 19>Tariffs and Trade 59>avtalet
00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FN:s boende- och bebyggelse- 19>Human Settlements 59>center
00>IBRD 19>International Bank for 59>Världsbanken 19>Reconstruction and Development
00>ICRC 19>International Committee of 59>Internationella rödakors- 19>the Red Cross 59>kommittén
00>IDA 19>International Development 59>Internationella utvecklings- 19>Association 59>fonden
00>IDB 19>Interamerican Development 59>Interamerikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken
00>IEFR 19>International Emergency 59>Internationella kata- 19>Food Reserve 59>stroflagret för livsmedel
00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella jordbruks- 19>Agricultural Development 59>utvecklingsfonden
00>IFC 19>International Finance 59>Internationella finansierings- 19>Corporation 59>bolaget
00>IMF 19>International Monetary Fund 59>Internationella valutafonden
00>INSTRAW 19>United Nations International 59>Internationella forsknings- och 19>Research and Training 59>utbildningsinstitutet för 19>Institute for the 59> kvinnors utveckling 19>Advancement of Women
00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella program för 19>the Development of 59>kommunikationsutveckling 19>Communication
00>IPPF 19>International Planned 59>Internationella familje- 19>Parenthood Federation 59>planeringsfederationen
00>ITC 19>International Trade Centre 59>UNCTAD/GATT:s inter- 59>nationella handelscentrum
00>MIGA 19>Multilateral Investment 59>Multilaterala organet för 19>Guarantee Agency 59>investeringsgarantier
00>MPLA 19>Movimento para a Libertacão 19>de Angola
00>NDF 19>Nordic Development Fund 59>Nordiska utvecklingsfonden
00>OECD 19>Organization for Economic 59>Organisationen för ekonomiskt 19>Co-operation and Develop- 59>samarbete och utveckling 19>ment
00>SADC 19>Southern African Develop- 59>Gemenskapen för utveckling i 19>ment Community 59>södra Afrika
00>SADCC 19>Southern African Develop- 59>Konferensen för samordnad 19>ment Coordination 59>utveckling i södra Afrika 19>Conference
00>SAK 59>Svenska Afghanistankommittén
00>SAREC 19>Swedish Agency for Research 59>Styrelsen för u-landsforskning 19>Co-operation with Developing 19>Countries
00>SIDA 19>Swedish International 59>Styrelsen för internationell 19>Development Authority 59>utveckling
00>SPA 19>World Bank Special Program 59>Världsbankens särskilda 19>of Assistance 59>program för Afrika
00>SWAPO 19>South West Africa People's 59>Sydvästafrikanska folkorganisa- 19>Organization 59>tionen
00>SWEDFUND 19>Swedish Fund for Industrial 59>Fonden för industriellt 19>Co-operation with Developing 59>samarbete med u-länder 19>Countries
00>SwedeCorp 19>Swedish International59>Styrelsen för internationellt 19>Enterprise Development 59>näringslivsbistånd 19>Corporation
00>UNCDF 19>United Nations Capital 59>FN:s kapitalutvecklingsfond 19>Development Fund
00>UNCSTD 19>United Nations Centre for 59>FN:s center för vetenskap och 19>Science and Technology for 59>teknologi för utveckling 19>Development
00>UNCTAD 19>United Nations Conference on 59>FN:s konferens för handel och 19>Trade and Development 59>utveckling
00>UNCTC 19>United Nations Commission 59>FN:s kommission för multi- 19>for Transnational 59>nationella företag 19>Corporations
00>UNDP 19>United Nations Development 59>FN:s utvecklingsprogram 19>Programme
00>UNDRO 19>Office of the United Nations 59>FN:s katastrofhjälpskontor 19>Disaster Relief Co-ordinator
00>UNEP 19>United Nations Environment 59>FN:s miljöprogram 19>Programme
00>Unesco 19>United Nation Educational, 59>FN:s organisation för 19>Scientific and Cultural 59>utbildning, vetenskap och 19>Organization 59>kultur
00>UNFDAC 19>United Nations Fund for 59>FN:s fond för kontroll av 19>Drug Abuse Control 59>beroendeframkallande medel
00>UNFPA 19>United Nations 59>FN:s befolkningsfond 19>Population Fund
00>UNHCR 19>United Nations High 59>FN:s flyktingkommissarie 19>Commissioner for Refugees
00>Unicef 19>United Nations Children's 59>FN:s barnfond 19>Fund
00>UNIDO 19>United Nations Industrial 59>FN:s organisation för 19>Development Organization 59>industriell utveckling
00>UNIFEM 19>United Nations Development 59>FN:s utvecklingsfond för 19>Fund for Women 59>kvinnor
00>UNITA 19>Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola
00>UNOCA 19>Office of the Coordination for United Nations (Humanitarian and Economic Assistance Programmes relating to Afghanistan)
00>UNRWA 19>United Nations Relief and 59>FN:s hjälporganisation för 19>Works Agency for Palestine 59>palestinaflyktingar
19>Refugees in the Near East
00>UNSO 19>United Nations Sudano- 59>FN:s Sudano-Sahelkontor 19>Sahelian Office
00>WFP 19>World Food Programme 59>Världslivsmedelsprogrammet
00>WHO 19>World Health Organization 59>Världshälsoorganisationen
00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna3 Utvecklingsarbete i en föränderlig värld21 Sammanfattning av propositionen (s. 38--42)21 Biståndsanslagen m.m.24 Sammanfattning av propositionen (s. 73--76)24 Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen27 Motionerna27 Utskottet28 Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet32 Sammanfattning av propositionen (s. 42--48)32 Motionerna34 Utskottet36 De viktiga delfrågorna -- biståndets roll40 Sammanfattning av propositionen (s. 48--60)40 Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat46 Motionerna46 Utskottet47 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader49 Motionerna49 Utskottet49 Landsbygdsutveckling, infrastruktur och näringsliv49 Motionerna49 Utskottet50 Befolkning, sysselsättning och social frågor52 Motionerna52 Utskottet53 Kvinnor, utveckling och jämställdhet57 Motionerna57 Utskottet58 Hållbar utveckling60 Motionerna60 Utskottet61 Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet62 Sammanfattning av propositionen (s. 60--67)62 EU:s internationella utvecklingssamarbete64 Globalt samarbete genom multilaterala institutioner65 Den svenska biståndsförvaltningens organisation66 Motionerna66 Utskottet67 EU:s internationella utvecklingssamarbete70 Motionerna70 Utskottet71 Utredningar m.m.75 Sammanfattning av propositionen (s. 67--73)75 Övrigt utrednings- och analysarbete76 Motionerna76 Utskottet77 C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram78 Anslag och anslagsbelopp79 Multilateralt utvecklingssamarbete samt styrning och finansiering av multilaterala organ79 Sammanfattning av propositionen (s. 76--79)79 FN:s ekonomiska och sociala verksamhet81 Sammanfattning av propositionen (s. 79--87)81 FN:s utvecklingsprogram (UNDP)81 Motionerna82 Utskottet83 FN:s befolkningsfond (UNFPA)83 Motionerna83 Utskottet84 FN:s barnfond (Unicef)84 Motionerna85 Utskottet85 Världslivsmedelsprogrammet (WFP)85 Motionerna86 Utskottet86 FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)86 Motionen87 Utskottet87 FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)87 Motionerna88 Utskottet88 UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)89 Motionen89 Utskottet89 Narkotikabekämpning genom FN-systemet90 Motionerna90 Utskottet90 C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner91 Sammanfattning av propositionen (s. 87-101)91 Budgetering av internationella förhandlade bidrag91 Världsbanken (IBRD, IDA och IFC)91 Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)94 Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)94 Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)95 Övriga utvecklingsfonder96 Världsbanken och IMF97 Motionerna97 Utskottet98 C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete103 Sammanfattning av propositionen (s. 95--101)103 Miljöinsatser103 Motionerna104 Utskottet105 Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)106 Motionerna106 Utskottet106 Internationella sjöfartsuniversitet (WMU)106 Multilateral rekrytering106 FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad107 Motionen108 Utskottet108 Övriga insatser109 Motionen110 Utskottet110 Medelsanvisningen under anslaget C 1 Riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram, bemyndiganden för regeringen m.m.111 Motionerna111 Utskottet111 C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (prop. s 102--105)112 Motionerna115 Utskottet119 C 2.1 Afrika121 Angola121 Motionerna121 Utskottet121 Botswana121 Motionen121 Utskottet121 Eritrea121 Motionerna121 Utskottet122 Etiopien122 Motionerna122 Utskottet122 Guinea-Bissau123 Motionerna123 Utskottet123 Kenya123 Motionen123 Utskottet123 Moçambique123 Motionerna123 Utskottet123 Namibia124 Motionerna124 Utskottet124 Sydafrika124 Motionerna124 Utskottet125 Tanzania125 Motionen125 Utskottet126 Zambia126 Motionerna126 Utskottet126 Zimbabwe126 Motionerna126 Utskottet126 Regionala insatser i Afrika126 Motionerna126 Utskottet127 C 2.2 Asien127 Bangladesh127 Motionen127 Utskottet127 Indien128 Motionerna128 Utskottet128 Kambodja129 Motionerna129 Utskottet129 Laos129 Motionerna129 Utskottet129 Sri Lanka130 Motionerna130 Utskottet130 Vietnam130 Motionerna130 Utskottet130 Västbanken och Gaza131 Motionerna131 Utskottet131 Regionala insatser i Asien132 Motionerna132 Utskottet132 C 2.3 Latinamerika134 Motionerna134 Utskottet134 Centralamerika och Karibien134 Motionerna134 Utskottet135 Nicaragua135 Motionerna135 Utskottet135 Sydamerika136 Motionerna136 Utskottet136 C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (prop. s. 126 f.)136 Motionerna137 Utskottet138 C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (prop. s. 127)141 Motionen141 Utskottet141 Tekniskt samarbete och internationella kurser (prop. s. 127 f.)141 Motionen141 Utskottet142 Näringslivssamarbete (prop. s. 128--130)142 Motionerna142 Utskottet Särskilda miljöinsatser (prop. s. 130 f.)143 Motionerna143 Utskottet143 Forskningssamarbete (prop. s. 131 f.)144 Motionerna144 Utskottet144 Särskilda program (prop. s. 132 f.)145 Motionerna145 Utskottet145 C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (prop. s. 133 f.)145 Motionerna146 Utskottet147 C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (prop. s. 135--137)149 Motionerna150 Utskottet151 C 2.8 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (prop. s. 138--140)153 Motionerna154 Utskottet154 C 2.9 Krediter för utveckling154 Motionen154 Utskottet155 U-krediter (prop. s. 140 f.)155 Motionerna155 Utskottet156 Biståndskrediter (prop. s. 141 f.)157 Motionen157 Utskottet158 C 2.10 Kostnader för fältpersonal (prop. s. 142)158 Motionen158 Utskottet158 C 2.11 Information158 Motionerna159 Utskottet159 C 2. Anslag m.m. (prop. s. 143 f.)159 Motionerna160 Utskottet160 C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (prop. s. 144--150)161 Motionerna162 Utskottet163 C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd (prop. s. 150--152)163 Utskottet164 C 5. Swedfund International AB (prop. s. 152 f.)165 Utskottet165 C 6. Nordiska afrikainstitutet (prop. s. 153 f.)165 Motionerna166 Utskottet166 C 7. Övrigt (prop. s. 154--156)167 Utskottet167 Biståndsramen168 Motionerna168 Utskottet168 Hemställan168 Reservationer185 1. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (m) 2. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (c) 3. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (fp) 4. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (v, mp) 5. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (kds) 6. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2) (c, fp, v, mp) 7. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2) (kds) 8. Biståndsanslagens struktur (mom. 3) (m) 9. Landprogrammen (mom. 4) (m, c) 10. Fond för miljöinsatser (mom. 5) (mp) 11. Biståndspolitikens inriktning (mom. 7) (m) 12. Ekonomiska reformprogram (mom. 15) (m) 13. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (m) 14. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (kds) 15. Särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika (mom. 30) (m) 16. Utformning och ledning av biståndet (mom. 31) (m) 17. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor (mom. 32) (v) 18. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för världsbanksfrågor (mom. 32) (kds) 19. Förhandlingar mellan EU och ACP-länderna (mom. 40)(mp) 20. Loméavtalet (mom. 41) (v) 21. Biståndspolitisk utredning (mom. 43) (fp) 22. Bidrag till UNDP (mom. 48) (m) 23. Bidrag till UNDP (mom. 48) (c) 24. Bidrag till UNDP (mom. 48) (v) 25. Bidrag till UNFPA (mom. 49) (fp) 26. Bidrag till UNFPA (mom. 49) (kds) 27. Bidrag till Unicef (mom. 50) (m) 28. Bidrag till Unicef (mom. 50) (c) 29. Bidrag till Unicef (mom. 50) (fp) 30. Bidrag till Unicef (mom. 50) (v) 31. Bidrag till WFP (mom. 51) (c) 32. Bidrag till WFP (mom. 51) (kds) 33. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) (mom. 52) (m) 34. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (m) 35. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (c) 36. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (fp, mp) 37. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (v) 38. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (kds) 39. Bidrag till ITC (mom. 54) (c) 40. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 55) (c) 41. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 55) (kds) 42. Världsbankens organisation m.m. (mom. 56) (v, mp) 43. En särskild parlamentarisk nämnd för världsbankfrågor m.m. (mom. 57) (c, v, mp) 44. Utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i Världsbanken och IMF (mom. 58) (v, mp) 45. Strukturanpassningsprogrammen (mom. 62) (c, v, mp) 46. Skuldsanering (mom. 63) (v, mp) 47. Påfyllnad av IDA:s budget (mom. 64) (v, mp) 48. Världsbankens stöd till dammprojekt (mom. 65) (v, mp) 49. Bidrag till internationella finansieringsinstitutioner (mom. 66) (m) 50. Bidrag till miljöinsatser (mom. 68) (c, kds) 51. Bidrag till IPPF (mom. 69) (c) 52. Bidrag till IPPF (mom. 69) (fp, mp) 53. Bidrag till IPPF (mom. 69) (kds) 54. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (mom. 70) (kds) 55. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75) (c) 56. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75) (fp) 57. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75) (v) 58. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75) (mp) 59. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 75) (kds) 60. Anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja (mom. 78) (m) 61. Särskild anslagspost för programavveckling (mom. 79) (m) 62. Medelsram för Angola (mom. 80) (v) 63. Medelsram för Angola (mom. 80) (kds) 64. Medelsram för Botswana (mom. 81) (m) 65. Medelsram för Eritrea (mom. 82) (fp, v) 66. Medelsram för Eritrea (mom. 82) (kds) 67. Medelsram för Etiopien (mom. 84) (fp) 68. Medelsram för Etiopien (mom. 84) (kds) 69. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85) (m) 70. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85) (kds) 71. Medelsram för Kenya (mom. 86) (m) 72. Medelsram för Moçambique (mom. 87) (m) 73. Medelsram för Moçambique (mom. 87) (v) 74. Medelsram för Namibia (mom. 88) (m) 75. Medelsram för Namibia (mom. 88) (fp) 76. Medelsram för Namibia (mom. 88) (v) 77. Medelsram för Namibia (mom. 88) (kds) 78. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (m) 79. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (fp) 80. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (v) 81. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (kds) 82. Medelsram för Tanzania (mom. 91) (m) 83. Medelsram för Zambia (mom. 92) (fp) 84. Medelsram för Zambia (mom. 92) (kds) 85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (m) 86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (fp) 87. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (v) 88. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (m) 89. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (c) 90. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (v) 91. Medelsram för Indien (mom. 97) (v) 92. Medelsram för Indien (mom. 97) (kds) 93. Medelsram för Kambodja (mom. 99) (m) 94. Medelsram för Kambodja (mom. 99) (v) 95. Medelsram för Laos (mom. 101) (m) 96. Medelsram för Laos (mom. 101) (v) 97. Medelsram för Laos (mom. 101) (kds) 98. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (m) 99. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (v) 100. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (kds) 101. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (m) 102. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (fp) 103. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (v) 104. Medelsram för Västbanken och Gaza (mom. 104) (m) 105. Medelsram för Latinamerika (mom. 109) (m) 106. Medelsram för Nicaragua (mom. 113) (v) 107. Medelsram för Nicaragua (mom. 113) (kds) 108. Utbyggnad av Bio-Bio-floden (mom. 115) (v, mp) 109. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (m) 110. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (c) 111. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (v) 112. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (kds) 113. Bistånd till Indonesien (mom. 120) (v, mp) 114. Ekonomiskt samarbete med Indonesien (mom. 121) (v, mp) 115. Omförhandlingar av investeringsskyddsavtal (mom. 122) (v, mp) 116. Medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (mom. 123) (m) 117. Medelsram för Tekniskt samarbete och internationella kurser (mom. 124) (v) 118. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125) (v) 119. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125) (kds) 120. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (c) 121. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (fp) 122. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (v) 123. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (mp) 124. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (kds) 125. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129) (c) 126. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129) (v) 127. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (c) 128. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (v) 129. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (kds) 130. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (132) (v) 131. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (132) (kds) 132. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139) (c, fp) 133. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139) (mp) 134. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 139) (kds) 135. Ungdomars frivilliga biståndsarbete (mom. 140) (v) 136. Konkurrensupphandling (mom. 142) (m) 137. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147) (c) 138. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147) (fp) 139. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147) (v) 140. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (mom. 147) (kds) 141. Medelsram för Krediter för utveckling (mom. 148) (m) 142. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (fp) 143. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (v) 144. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (kds) 145. Bistånd till Marocko (mom. 149) (v, mp) 146. Stöd till vissa indonesiska MR-organisationer (mom. 152) (v, mp) 147. U-krediter till Indonesien (mom. 153) (v, mp) 148. Medelsram för Biståndskrediter (mom. 154) (fp) 149. Medelsram för Kostnader för fältpersonal (mom. 156) (m) 150. Medelsram för Information (mom. 157) (m) 151. Medelsram för Information (mom. 157) (v) 152. Medelsram för Information (mom. 157) (kds) 153. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (m) 154. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (c) 155. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (fp) 156. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (v) 157. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (mp) 158. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2)(mom. 161) (kds) 159. C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)(mom. 162) (kds) 160. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (fp) 161. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (v) 162. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (kds) Särskilda yttranden264 1. Övergripande biståndspolitiska mål (mom. 6) (kds) 2. Nya finansieringskällor (mom. 8) (v) 3. Information om mänskliga rättigheter (mom. 13) (m) 4. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (fp) 5. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (v) 6. Visst utvecklingssamarbete med Kuba (mom. 111) (fp) 7. Bistånd till Kina (mom. 117) (fp, v) 8. Bistånd till Rwanda och Burundi (mom. 135) (kds) 9. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (v) 10. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (mp) 11. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (C 2) (mom. 161) (kds) Bilagor269 Bilaga 1. Tabell 1. Biståndsanslagen. C 1 - C 7.269 Tabell 2. C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.271 Tabell 3. C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten.273 Bilaga 2.276 Vissa förkortningar276