Jämställdhet
Betänkande 1994/95:UbU18
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU18
Jämställdhet
Innehåll
1994/95 UbU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag och bedömningar i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet, jämte motioner.
Utskottet betonar att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella könsmönster. Detta ansvar är så viktigt att det tydligare än i dag bör framgå av skollagen. Utskottet tillstyrker därför att i lagen föreskrivs att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolan.
På högskolans område föreslår utskottet att riksdagen skall anvisa den resursförstärkning på 37,5 miljoner kronor som regeringen begärt för inrättande av nya professurer och forskarassistenttjänster. Vid engångssatsningen på ca 30 nya professurer bör, i syfte att öka antalet kvinnliga professorer, s.k. positiv särbehandling kunna tillämpas till förmån för underrepresenterat kön, dvs. för kvinnor. Utskottet understryker att detta inte innebär att personer utan tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på grund av att de tillhör ett visst kön.
Utskottet delar regeringens bedömning att mål för rekrytering av professorer bör införas för att på sikt nå en jämnare könsfördelning. Sådana rekryteringsmål avseende könsfördelningen bör enligt utskottet ställas upp också för andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än professorer. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Vidare anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör begära en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av forskartjänster med särskilt beaktande av kvinnors villkor.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar i övrigt, bl.a. vad gäller doktorandtjänster för kvinnor, post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare, kvinno- och jämställdhetsforskning och skydd mot sexuella trakasserier.
Till betänkandet har fogats 24 reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1994/95:164
1994/95:Ub38 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring i skollagen i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ub39 av Conny Sandholm m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT som kunskapsområde på lärarutbildningarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målbeskrivningen i högskoleförordningens examensordning för lärarexamina, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FRN och forskningsrådens ansvar för och utbildning i jämställdhetsfrågor, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en resursförstärkning med 14,4 miljoner kronor för kvinnliga professorstjänster och i stället omfördelar dem genom att a) avsätta ytterligare 10,4 miljoner kronor för att i enlighet med motionen skapa förutsättningar för nya professurer och/eller forskartjänster inom kvinno- och jämställdhetsforskning, b) tilldela FRN ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla och stödja genusforskningen samt c) tilldela Fora/centra för kvinnliga forskare ytterligare 1 miljon kronor, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en studie av hur kvinnors och mäns forskningsansökningar bedöms av prioriteringskommittéerna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genusperspektivet i ansökningar om medel för forskning, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fora/centra för kvinnliga forskare, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster skall fullföljas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare 39 miljoner kronor genom en omfördelning inom anslagen för utbildning för att inrätta totalt 300 nya doktorandtjänster, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiefinansieringstiden för forskarstudier borde göras mer flexibel när familjesituationen så kräver, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel för kvinnliga doktorandtjänster, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade forskningsanslaget bör införas som tidigare planerat, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarstipendierna för kvinnor, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringsmål för alla anställningskategorier inom den akademiska världen, 17. att riksdagen avvisar förslaget om 30 professorstjänster för kvinnor, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nominering till forskningsråden.
1994/95:Ub40 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktisk arbetslivsorientering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studie- och yrkesvägledning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning inom undervisnings- och vårdsektorn, 5. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys i enlighet med vad i motionen anförts om doktorandtjänster, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv särbehandling vid tillsättning av professurer, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för inrättande av fler kvinnliga professurer i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ub41 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvotering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. positiv resp. negativ särbehandling, 4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av professorstillsättningar och tjänstetillsättningsnämndernas arbetsmetoder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub42 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om positiv särbehandling.
1994/95:Ub43 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetspolitiken på utbildningsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolstarten skall vara flexibel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisningen i informationsteknik inom lärarutbildningen och lärarfortbildningen måste intensifieras omgående, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket bör få i uppdrag att stimulera tillkomsten av nya läromedel som uppfyller läroplanens krav på jämställdhet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lämplig myndighet bör ges i uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars intresse att söka till kvinnodominerade yrken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställdhetsplanerna bör omfatta hela högskolans verksamhet, dvs. både anställda och studenter, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rekryteringsmål bör ställas upp för fler tjänstekategorier inom högskolan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är viktigt att båda könen är representerade bland de sakkunniga i tjänsteförslagsnämnderna, 9. att riksdagen avslår regeringens modell för särbehandling vid professorstillsättning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de postdoktorala stipendierna för kvinnliga forskare bör omvandlas till anställning för att berättiga till social trygghet.
1994/95:Ub44 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på tillsyn och uppföljning av de skyldigheter i jämställdhetsarbetet som den föreslagna ändringen i skollagen medför, 2. att riksdagen avslår regeringens begäran om 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen, 3. att riksdagen beslutar anslå 187,5 miljoner kronor för slutförande av övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt inrättande av ytterligare doktorandtjänster, 4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor i syfte att få en förändring som ökar rörligheten inom den högre utbildningen och forskningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för ökad jämställdhet vad gäller studerandes tillgång till handledning i grundutbildning och forskarutbildning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av meritvärderingen vid tillsättning av tjänster så att kvinnor ej missgynnas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter för unga forskare att få forskningsbidrag, 8. att riksdagen beslutar att en särskild jämställdhetsansvarig alltid skall delta i tjänstetillsättningsberedningen i samband med tillsättningen av tjänster vid universitet och högskolor, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om positiv särbehandling av kvinnor vid tillsättning av tjänster vid universitet och högskolor, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciella tillvägagångssätt vid inrättande och tillsättning av nya professurer med anledning av den sneda könsfördelningen bland nuvarande professorer.
1994/95:Ub45 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genusforskning och det biologiska perspektivet inom forskningen på skolans område, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en förutsättning och en grund för att planera skolans hela verksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarrekrytering, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens och fortbildning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av sakkunniga och tillsättande av tjänsteförslagsnämnder, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv särbehandling, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad andel kvinnliga forskare och professurer inom vissa områden, 9. att riksdagen avslår regeringens förlag att öronmärka pengar för postdoktorala stipendier för kvinnliga forskare i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnliga doktorandtjänster, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för rekrytering av professorer och anslagsberäkning i enlighet med vad som i motionen anförts, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättning för kvinnor att göra akademisk karriär, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sexuella trakasserier, 14. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår regeringens förslag om att i högskoleförordningen införa en bestämmelse mot sexuella trakasserier, 15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare anslag utöver budgetpropositionen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 med 37,5 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub348 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ökad jämställdhet i förskola och skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet som eget kunskapsområde i lärarutbildningarna.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka jämställdheten i skolan.
1994/95:Ub377 av Marianne Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikundervisning på alla nivåer i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att teknik skall ingå i all lärarutbildning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skolverkets ansvar vad gäller skolans attityd till flickor och teknik, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur Teknikstugemodellen skall få en större spridning för att stimulera flickors intresse för teknik.
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av ökad jämställdhet inom högskolan.
1994/95:Ub603 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könskvotering till lärarutbildning.
1994/95:Ub622 av Barbro Westerholm och Margitta Edgren (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnämning av kvinnliga professorer, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om representation av såväl män som kvinnor i sakkunniggrupper, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minst 40 % av vardera könet i universitets och högskolors tjänsteförslagsnämnder.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst 40 % av vardera könet skall vara representerat i högskolans interna beslutsorgan, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att främja jämställdheten inom högskolan.
1994/95:Ub635 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av genusforskning vid Linköpings universitets temainstitution.
1994/95:Ub651 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av ett kvinnoforskningsinstitut och att detta lokaliseras till Karlstad.
1994/95:Ub654 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "Big science" for "Big boys", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetsanalyser med större hänsyn till teknikens skadeverkningar, människans begränsningar när det gäller att hantera tekniken och till mäns och kvinnors behov av mjuka dimensioner, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvenserna av ett alltför ensidigt synsätt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ofri forskning i samverkan med näringsliv, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur projektansökningar avslås med hänvisning till brist på vetenskaplig grund, utifrån den definition av vetenskap man valt att använda, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om politikernas sak att göra den övergripande avvägningen också vad gäller de etiska eller "mjuka" problem som behöver lösas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om feministiskt perspektiv, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytänkande inom utbildnings- och forskarvärlden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konflikt mellan den tertiära och den primära kvaliteten, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att solidariteten med kommande generationer och naturens värden skall väga tungt vid anslagsgivning till forskning.
1994/95:Ub655 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kvinnouniversitet i Sverige, 2. att riksdagen beslutar att från Civil-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen överföra minst en miljon kronor till en kvinnofond i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ub678 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med nuvarande underrepresentation av kvinnor i högre utbildning och forskning.
1994/95:Ub684 av Inger Lundberg och Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en arbetsgrupp om universitetens sociala organisation m.m.
1994/95:Ub692 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla forskaranslag måste inbegripa minst 40 % av vardera könet för att få statliga anslag beviljade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett könsperspektiv i undervisningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de forskningsanslag som ges och se om de tillvaratar könsperspektivet enligt ovan.
1994/95:Ub695 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som föreskriver att universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner skall omfatta hela verksamheten, det vill säga även studenterna, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning till skydd för studenter mot sexuella trakasserier.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva frågan om att könskvotera platserna vid antagning till forskarutbildningen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet jämställdhet.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering till forskarutbildning, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av finansiering av yngre forskares vetenskapliga verksamhet, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor.
1994/95:A802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kunskapen om jämställdhet måste integreras i lärarutbildning och fortbildning för lärare.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flickor och teknik, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre utbildning och kvinnoforskning, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av medel till sektorsövergripande forskning.
1994/95:A812 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i 11 kap. högskoleförordningen bör inbegripas sexuella trakasserier såsom störande beteende.
1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de krav som måste ställas på ett modernt jämställdhetsarbete i skolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stimulera flickor att arbeta med informationsteknologi, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad försöksverksamhet med enkönade klasser.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lärare och lärarkandidater måste få fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och flickors agerande i undervisningssituationen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olika metoder bör utarbetas och projekt startas för att främja pojkars och flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att både flickor och pojkar i samma utsträckning skall få stifta bekantskap med den nya informationstekniken, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en jämn könsfördelning bör eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studie- och yrkesorientering bör inriktas på att varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier eller yrke efter intresse och förmåga.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet jämte de motioner som har väckts med anledning av den samt motioner på området från den allmänna motionstiden under innevarande riksmöte.
I propositionen redovisar regeringen sina förslag och bedömningar som rör jämställdhetsfrågor inom skolan, den högre utbildningen och forskningen. Regeringen anser att utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män har gått alldeles för långsamt inom utbildningsområdet. I propositionen föreslås därför åtgärder för att påskynda utvecklingen på såväl kort som lång sikt. Regeringen framhåller att ansvaret för att jämställdhet uppnås ligger hos kommunerna, universiteten och högskolorna och att åtgärderna sätts in för att förstärka de jämställdhetsinsatser som görs av dessa. Förslagen innebär att skollagen ändras och resurser anvisas för bl.a. doktorandtjänster, forskarassistenttjänster och professurer.
Regeringen framhåller vidare att utbildning hör till de faktorer som har en avgörande betydelse för livskvalitet och chanser på arbetsmarknaden. Det är därför en central uppgift att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, får utveckla alla sina möjligheter och får en lika kvalificerad utbildning. Härigenom får båda könen samma utbildningsmässiga förutsättningar att möta arbetsmarknadens framtida efterfrågan och att få trygga och välavlönade arbeten.
Den bristande jämställdheten orsakar kvalitets- och kunskapsförluster i verksamheten vid universitet och högskolor. Regeringen pekar på att viktiga perspektiv i undervisning och forskning på grund av kvinnornas underrepresentation på många områden får för liten uppmärksamhet och de slutsatser som dras av forskningsresultat blir alltför snäva. Regeringen framhåller också att jämställdhet mellan könen även är en demokratifråga och en maktfråga. Det är pojkarna som dominerar i skolans klassrum och det är männen som har de högsta, mest inflytelserika och mest välavlönade posterna.
Regeringen har haft följande rapporter som underlag för sina ställningstaganden och förslag.
-- Rapporten Vi är alla olika (Ds 1994:98) från arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan. Rapporten har remissbehandlats. -- Kartläggning och utvärdering av jämställdhetsprojekt vid universitet och högskolor (Ds 1994:130). -- Rapport med åtgärdsförslag av Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen, rapporten lämnad i november 1994).
Det offentliga skolväsendet
Ändring i skollagen
Enligt 1 kap. 2 § första stycket skollagen (1985:1100) skall alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Detta innebär att ingen huvudman får utforma sitt skolväsende så att inte alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildningen. Principen om lika tillgång till utbildning kompletteras i andra och tredje styckena i nämnda paragraf med vissa grundläggande föreskrifter om mål och riktlinjer för skolan. En av skolans viktiga värdegrunder är aktningen för varje människas egenvärde. En uttrycklig bestämmelse om detta finns i tredje stycket, där det föreskrivs att var och en som verkar inom skolan skall främja bl.a. aktning för varje människas egenvärde. En motsvarande föreskrift för det offentliga skolväsendet för vuxna finns i 1 kap. 9 § andra stycket.
Av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94 och Lpf 94, framgår att skolan har ett särskilt ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och likaså ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Regeringen anser att detta ansvar är så viktigt att det, tydligare än vad som är fallet i dag, bör framgå redan av skollagen. Regeringen föreslår därför en ändring av skollagen, så att det klart framgår att ett viktigt mål för skolan skall vara att främja jämställdhet mellan könen.
Regeringen konstaterar att den särskilda föreskriften i 1 kap. 2 § tredje stycket sista meningen om mobbning är att betrakta som ett förtydligande av det övergripande målet att främja varje människas egenvärde. Regeringen föreslår att det i början av samma mening föreskrivs att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Vidare föreslår regeringen att ett motsvarande tillägg görs i 1 kap. 9 § andra stycket när det gäller det offentliga skolväsendet för vuxna.
I motion 1994/95:Ub38 (v) framhålls att det klart skall framgå av skollagen att skolan skall främja jämställdhet mellan könen. Enligt motionärerna kan den föreslagna lydelsen i skollagen misstolkas. Det måste klart framgå att "försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling", dvs. sista delen av den mening som föreslås ändrad, inte enbart kopplas till förhållandet mellan könen, utan gäller alla kränkningar.
Utskottet vill inledningsvis slå fast att på skolan läggs ett stort ansvar för hur vårt framtida samhälle kommer att utformas. Den utbildar morgondagens kvinnor och män. En god förberedelse inför framtiden för flickor och pojkar är att de i skolan får möjlighet att skaffa sig goda baskunskaper. De måste tränas till självständighet, utveckla sin kreativa förmåga, kunna arbeta tillsammans, kunna lära av varandra, analysera och lösa problem, våga och vilja ta initiativ samt motiveras att lära mera.
I allt detta har skolan en viktig uppgift i att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet finns föreskriven som mål i samtliga styrdokument som gäller för skolan, dvs. i skollagen, i läroplanerna och i kursplanerna.
I skollagens första kapitel (2 §) slås fast att eleverna skall ha lika tillgång till utbildning -- oberoende av kön. Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94) bygger på skollagen. I läroplanerna finns den värdegrund formulerad som gäller för skolan. Ett av de gemensamma värden som skolan skall gestalta och förmedla är jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolans ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella könsmönster är således redan i dag fastslaget i styrdokumenten för skolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att detta ansvar är så viktigt att det tydligare än vad som är fallet i dag bör framgå redan av skollagen. När det gäller utformningen av och placeringen av en sådan bestämmelse konstaterar utskottet i likhet med regeringen att den särskilda föreskriften om mobbning i 1 kap. 2 § tredje stycket resp. 1 kap. 9 § andra stycket är att betrakta som ett förtydligande av det övergripande målet att främja varje människas egenvärde. Mot den bakgrunden bör det, i enlighet med regeringens förslag, i samma mening föreskrivas att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet anser dock att en mindre redaktionell ändring bör göras i den föreslagna lagtexten med anledning av motionen.
Utskottet föreslår således att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av skollagen med den ändring som utskottet har förordat med anledning av motionen (bilaga 2).
I motion 1994/95:Ub44 yrkande 1 (mp) framhålls att det är bra med den förstärkning som ändringen i skollagen innebär. Motionärerna anser dock att frågan om tillsynen av skolans jämställdhetsarbete borde ha tagits upp i propositionen. Hur skolorna uppfyller den nya bestämmelsens krav på jämställdhetsarbetet bör särskilt uppmärksammas i tillsynsarbetet. Vidare bör det ställas krav på en samlad utvärdering av kommunernas jämställdhetsarbete. Tydliga anvisningar bör tas fram för en rullande uppföljning av hur kommunernas jämställdhetsarbete framskrider.
Utskottet erinrar om att Statens skolverk enligt sin instruktion bl.a. skall följa upp, utvärdera och ha tillsyn över skolan. Uppföljning, utvärdering och tillsyn utgör därvid olika delar av den statliga kontrollen av skolan.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor om tillsynen av skolan. I utskottets betänkande 1994/95:UbU1 behandlades Riksdagens revisorers förslag om tillsyn av skolan. Utskottet tillstyrkte därvid revisorernas förslag om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan. Även i sitt betänkande 1994/95:UbU10 har utskottet behandlat Skolverkets roll som tillsynsmyndighet och därvid bl.a. konstaterat att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för utökad tillsyn. I det först nämnda betänkandet har utskottet bl.a. betonat tillsynen från Skolverkets sida i frågor som rör hur skolhuvudmannen tar ansvar för sin egenkontroll av skolverksamheten. Utskottet noterade också att Skolverket under verksamhetsåret 1994/95 avser att genomföra ett projekt om tillsyn av kommunernas egenkontroll. Syftet med detta projekt är att dels utveckla metoder för tillsyn av kommunerna vad gäller deras skyldigheter inom målutveckling, planering, uppföljning, utvärdering och egentillsyn dels genomföra tillsyn över egenkontrollen i ett antal kommuner. Inom projektets ram skall vidare utarbetas ett stödmaterial som skall kunna användas för verkets fortsatta tillsyn av kommunernas egenkontroll samt ett externt informationsmaterial. Det är kommunen själv som beslutar om hur den egna uppföljningen, utvärderingen och tillsynen skall organiseras.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett nationellt mål för skolan. I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen. Kommunaliseringen av skolan innebär att regering och riksdag inte längre detaljstyr verksamheten. Däremot har statsmakterna möjlighet att följa upp vilka resultat som nåtts, exempelvis beträffande jämställdhet. Som utskottet inledningsvis påpekat åligger det Skolverket att utöva den statliga kontrollen av verksamheten i skolan, dvs. även skolornas jämställdhetsarbete. Med hänvisning till vad utskottet har anfört finner utskottet inte att ett särskilt uttalande i frågan är påkallat med anledning av motionen, varför yrkandet avstyrks.
Jämställdhet som en pedagogisk fråga
Regeringen anser att jämställdhet mellan könen bör lyftas fram som en pedagogisk fråga, som förutsätter grundläggande kunskaper om rådande könsmönster. Ett sådant synsätt måste få konsekvenser för en rad områden: lärarutbildning och lärarfortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete, uppföljning och utvärdering, men framför allt för det dagliga arbetet i skolan, framhåller regeringen. Rektor bör som pedagogisk ledare i skolan ges ett särskilt ansvar för att undervisningen planeras och läggs upp på ett sådant sätt att eleverna oavsett kön får likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande.
I motion 1994/95:A816 (m) yrkandena 4 och 6 framhålls att skolan inte skall förneka eller utplåna de könsskillnader som kan finnas mellan flickor och pojkar vid olika åldrar, utan i stället ta hänsyn till dem för att därigenom ge varje individ möjlighet att utveckla sin fulla potential. I stället för att se olikheter mellan flickor och pojkar som ett problem bör man se olikheterna som en resurs. Jämställdhetsarbetet måste grundas på kunskap och bli en pedagogisk fråga snarare än en moral- eller attitydfråga, framhåller motionärerna. Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 2 är kunskap om jämställdhet i skolan en betydelsefull förutsättning och en grund för att planera skolans hela verksamhet. Enligt motion 1994/95:Ub348 (fp) yrkande 1 krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i förskolan och skolan för att förändra attityder och värderingar. Där läggs grunden till hur barnen, när de blir vuxna, ser på likheter och skillnader mellan könen. I motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 (delvis) framhålls att utbildningsväsendet har en viktig uppgift i arbetet att skapa ett jämställt samhälle. Skola och utbildning spelar en avgörande roll för spridandet av kunskaper om hur ett samhälle kan förändras. Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 7 är medvetenheten om hur situationen ser ut och hur den aktivt kan påverkas en viktig uppgift bl.a. i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna.
Utskottet vill inledningsvis notera att flera av motionerna har väckts innan propositionen lades fram för riksdagen. I likhet med flera motionärer vill utskottet understryka att utbildningsväsendet har en mycket viktig uppgift i att skapa ett jämställt samhälle. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att det krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i förskolan och skolan för att förändra attityder och värderingar.
Utskottet delar såväl regeringens uppfattning (prop. s. 12) som den uppfattning som uttryckts i flera motioner, nämligen att jämställdhet i skolan bör innebära att skolan skall ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta förutsätter kunskaper om rådande könsmönster och om könstillhörighetens betydelse för lärandet.
Utskottet vill peka på vikten av att flickor och pojkar i undervisningen ges utrymme att utveckla sina individuella förutsättningar utan att begränsas av könstillhörighet. Flickor och pojkar utgör inte några enhetliga grupper. Det finns stora skillnader mellan individer av olika kön. Olikheterna mellan könen bör ses som en resurs i undervisningen. Alla sidor av flickors och pojkars personlighet måste få utvecklas utan begränsningar av vad som av tradition anses som kvinnliga och manliga egenskaper och domäner. Undervisningen i skolan måste alltid utgå från elevernas egna förutsättningar och erfarenheter, men den skall också kunna tillföra det som flickor respektive pojkar specifikt behöver och den skall kompensera för eventuella brister.
Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet bör lyftas fram som en pedagogisk fråga. Det är rektor och lärare som i samarbete med eleverna skall ge skolarbetet struktur och innehåll. Ansvaret för att utveckla och förbättra undervisningen ligger på de enskilda skolorna.
Med vad utskottet nu har anfört och med vad regeringen anför under avsnittet om jämställdhet som en pedagogisk fråga är enligt utskottets mening syftet med motionsyrkandena tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub43 yrkande 1 (delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2, 1994/95:Ub348 yrkande 1, 1994/95:Ub368 yrkande 7 och 1994/95:A816 yrkandena 4 och 6.
Regeringen berör också frågan om sär- och samundervisning och pekar på att det förekommer försöksverksamhet med enkönade grupper och klasser. Regeringen framhåller att det finns en mycket klar utbildningspolitisk strävan att skolan skall vara en sammanhållen skola för alla. Mot den bakgrunden är det inte önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och pojkskolor, eller flick- och pojkklasser. Däremot bör försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i speciella sammanhang fortsätta, heter det i propositionen.
I två motioner från den allmänna motionstiden -- och således väckta innan propositionen lades fram -- har frågor tagits upp om sär- och samundervisning. I motion 1994/95:A816 (m) yrkande 7 framhålls att man bör utnyttja den möjlighet som finns att bedriva undervisning i enkönade klasser där så är lämpligt. Enligt motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 12 bör det utarbetas olika metoder och projekt startas för att främja pojkars och flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor. Vissa undervisningsmoment inom klassens ram bör t.ex. organiseras i särskilda flick- och pojkgrupper.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och pojkskolor, eller enkönade klasser. Däremot bör försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i speciella sammanhang kunna fortsätta. Sådan försöksverksamhet kan bidra till att öka kunskaperna om och erfarenheterna av hur undervisningen bör utformas för att motsvara både flickors och pojkars förutsättningar och intressen. Det finns i dag mycket lite kunskap och forskning om effekterna av könsindelade grupper och om sam- och särundervisning ur ett könsperspektiv. Utskottet vill med anledning av den senare motionen peka på att det är skolorna själva som beslutar om undervisningens uppläggning. Det är således fullt möjligt att, om det finns pedagogiska skäl för en sådan anordning, ge vissa undervisningsmoment i särskilda flick- och pojkgrupper. Motionärernas önskemål bör således kunna tillgodoses utan att riksdagen uttalar sig i frågan. Därför avstyrker utskottet yrkande 12 i motion 1994/95:A820.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om enkönade klasser bör motion 1994/95:A816 yrkande 7 avslås.
Regeringen behandlar i propositionen (s. 16) undervisningen i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Regeringen pekar på att forskningen visar att det brister i kvaliteten på undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena, särskilt i grundskolans lägre årskurser. Undervisningen i naturvetenskapliga ämnen på alla stadier måste förändras, om man långsiktigt skall kunna öka flickornas intresse och motivation för dessa ämnen. Regeringen pekar också på att olika åtgärder har vidtagits för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland flickorna, bl.a. har riksdagen sedan år 1985 anvisat särskilda medel till kommunerna för att anordna sommarkurser för flickor i teknik. Regeringen betonar dock att speciella projekt aldrig får ersätta åtgärder i den ordinarie undervisningen. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS) fick sommaren 1993 i uppdrag att, under en femårsperiod, gemensamt ansvara för att initiera åtgärder inom skolans och den högre utbildningens område som syftar till att öka ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap (det s.k. NOT-projektet). Regeringen understryker att skolan i de stora satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet, måste lägga sig vinn om att ge alla elever likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken.
Frågor om naturvetenskap, teknik och informationsteknik (IT) har tagits upp i flera motioner. I motion 1994/95:A816 (m) yrkande 5 framhålls behovet av att stimulera flickor att arbeta med informationsteknik. Det är viktigt att föräldrar och skolan är observanta så att flickorna också får del av utvecklingen inom informationstekniken. Enligt motion 1994/95:Ub377 (c) yrkande 1 måste tekniken få större inslag i hela utbildningsväsendet. För att öka flickors intresse är det lätt att genomföra kampanjer i förhoppningen att få snabba resultat, men för att nå varaktighet måste man arbeta mer systematiskt, heter det i motionen. Enligt yrkande 3 i samma motion bör Skolverket formulera tydligare krav på utformningen av teknikämnet utifrån flickors perspektiv. I yrkande 4 begär motionärerna förslag om hur Teknikstugemodellen skall få större spridning för att stimulera flickors intresse för teknik. Stimulansmedel bör anvisas till kommuner som startar verksamhet enligt Teknikstugemodellen. I motion 1994/95:A807 (c) yrkande 26 framhålls att skolans undervisning i teknik och naturvetenskap måste ändras, så att den stämmer bättre överens med flickornas intresse.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 1 måste ett IT-program i skolan förverkligas. Detta är viktigt inte minst av jämställdhetsskäl. Risken är annars att flickorna kommer på undantag vid användningen av datorer. Skolan måste aktivt förebygga detta, t.ex. genom att flickorna får arbeta med datorer i särskilda grupper. I motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 13 framförs att både flickor och pojkar i samma utsträckning bör få stifta bekantskap med den nya informationstekniken. Dataprogram, dataspel etc. bör utvecklas som inspirerar både pojkar och flickor att utnyttja datorn och IT för områden som traditionellt uppfattas som kvinnliga eller mjuka.
Utskottet delar regeringens uppfattning och den uppfattning som har framförts i flera motioner, nämligen vikten av att skolorna i de stora satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet, lägger sig vinn om att alla flickor och pojkar ges likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken. Det är viktigt att särskild uppmärksamhet i detta sammanhang ägnas åt flickorna så att de inte riskerar att komma efter pojkarna i kunskaper om och användningen av t.ex. IT. Ett sätt kan vara att ge flickorna möjlighet att i egen undervisningsgrupp bekanta sig med den nya tekniken. Som utskottet i det föregående har anfört är det skolorna själva, rektor tillsammans med lärare och elever, som bestämmer hur undervisningen skall läggas upp. Enligt utskottet finns det skäl att i detta sammanhang framhålla att informationsteknikens utveckling främst erbjuder nya förutsättningar för utbildning och nya metoder i undervisningen. Informationstekniken är ett verktyg och kan, om den används rätt, leda till en effektivare och mer spännande undervisning som också måste komma flickorna till del.
Utskottet vill erinra om att regeringen i januari 1995 har tillsatt dels en kommission för att främja en bred användning av informationsteknik (dir. 1995:1), dels Junior IT-rådet (dir. 1995:2). Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till konkreta insatser i skolväsendet, i vuxenutbildningen och i den högre utbildningen samt i den utbildning som erbjuds dem som står utanför arbetsmarknaden. Den bör enligt sina direktiv föreslå åtgärder som motverkar att den nya tekniken leder till ökande klyftor i samhället till följd av att vissa grupper inte är delaktiga i utvecklingen inom informationsteknikens område. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till stora könsskillnader när det gäller IT-användning. Kommissionen skall lämna en första rapport senast den 1 juni 1995. Uppdraget gäller till utgången av år 1996. Beträffande rådet för att främja barns och ungdomars användning av informationsteknik -- Junior IT-rådet -- skall det samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och på fritiden. Rådet skall därvid bl.a. belysa hur skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av informationsteknik. Rådet skall lämna förslag till åtgärder som, på lika villkor, ger barn och ungdomar kunskap om tekniken och dess användningsmöjligheter. Rådet skall särskilt lämna förslag till åtgärder som främjar flickors intresse för och kunskaper om den nya tekniken. Rådet skall slutredovisa sitt arbete i december 1995.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på undervisningen i matematikämnet. Matematik är ett ämne som eleverna tidigt kommer i kontakt med i skolan. Mot bakgrund av vad regeringen påpekar om brister i den naturvetenskapliga undervisningen särskilt i grundskolans lägre årskurser, finns det enligt utskottet anledning att uppmärksamma undervisningen i ämnet matematik som är ett nyckelämne för att få fler flickor att intressera sig för teknik och naturvetenskap. Det är därför angeläget att finna metoder för att tidigt ge en bra grund och skapa ett bestående intresse för matematik hos flickor.
Av vad utskottet har anfört framgår att utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller villkoren för flickor och pojkar i skolans tekniska och naturvetenskapliga undervisning. Med hänvisning till de åtgärder som regeringen vidtagit och till vad regeringen anför i propositionen om alla elevers likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd inte är påkallad. Därför avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A807 yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 13.
Forsknings- och utvecklingsarbete
Forsknings- och utvecklingsarbete om jämställdhet i skolan bör enligt regeringen stödjas och stimuleras. Kunskap och erfarenhet, forsknings- och utvecklingsresultat måste få en vidare spridning till lärare, skolledare och andra berörda, framhåller regeringen (s. 18). Det bedrivs i dag en inte obetydlig genusforskning på skolområdet, främst vid universitetens pedagogiska institutioner. Härutöver bedrivs genusforskning också inom en rad olika forskningsdiscipliner, framhåller regeringen. Regeringen kommer att uppdra åt Skolverket att i sitt forskningspolitiska program initiera och stödja forskningsinsatser, som har sin utgångspunkt i den pedagogiska processen i klassrummet, som ett stöd för skolans pedagogiska jämställdhetsarbete. Regeringen påpekar att det är nödvändigt att regelbundet samla ihop och publicera forskningsresultat på olika, för jämställdhetsarbetet relevanta områden, och den kommer att initiera sådana åtgärder.
I två motioner, 1994/95:Ub45 (m) yrkande 1 och 1994/95:Ub41 (m) yrkande 2, tas frågan upp om genusforskning och det biologiska perspektivet inom forskning på skolans område. Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Det är enligt motionärerna snävt att bara tala om genusforskning på skolområdet. För en allsidig forskning på skolans område måste det biologiska perspektivet tas med.
Utskottet har i det föregående kortfattat redovisat vad regeringen anför om forskning och utvecklingsarbete på nu berört område. Enligt utskottet är det viktigt att forskning bedrivs om flickors respektive pojkars läroprocesser och strategier för lärande och om den pedagogiska processen i klassrummet från ett könsperspektiv. Som framgår av propositionen bedrivs forskning om könsskillnadernas betydelse främst vid universitetens pedagogiska institutioner. För att få den såväl bredaste som djupaste kunskapen inom detta kunskapsområde är även annan forskning om kön och könsskillnader viktig. Det finns vidare ett behov av utvecklingsarbete kopplat till teori och praktik inom jämställdhet såsom ett tvärvetenskapligt kunskapsområde. Kunskapsområdet skulle enligt utskottets mening gynnas av ett arbete över institutionsgränserna i syfte att utveckla en bredare kunskap om jämställdhetens betydelse i skolan och för att studera inlärningsprocessen i ett vidgat perspektiv.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om att stödja forskningsinsatser. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att det föreligger behov av ytterligare forskning. Utskottet anser inte att riksdagen genom uttalande bör gå närmare in på uppläggningen av viss forskning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1.
Övrigt inom skolans område
Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 4 bör Skolverket få i uppdrag att stimulera tillkomsten av nya läromedel som uppfyller läroplanens krav på jämställdhet. Motionärerna framhåller att en stor del av de läromedel som används i skolorna är förlegade och könsstereotypa. Ofta saknas flickornas erfarenhetsvärld och kvinnors roll i samhällsutvecklingen speglas inte.
Utskottet vill med anledning av motionen peka på att i Skolverkets uppgift att utvärdera verksamheten i skolan ingår också att granska och utvärdera läromedel. Det är dock framför allt rektorer och lärare själva som har att ställa krav på läromedlen. En medveten och kritisk granskning genomförd av lärarna ute på fältet är av stor vikt. Utskottet utgår från att läromedelsförlagen själva är lyhörda för de krav som ställs av skolan och därmed tar sitt ansvar för att framställa i nu berört hänseende fullgoda läromedel. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks yrkande 4 i motion 1994/95:Ub43.
Frågor om studie- och yrkesorientering (syo) m.m. tas upp i motion 1994/95:Ub40 (c). I yrkande 1 framhålls att det i den tidigare praktiska arbetslivsorienteringen (praon) ingick att eleverna under en av sina praktikperioder skulle prova på att arbeta inom en sektor av underrepresenterat kön. Regeringen bör initiera en utvärdering av hur praon sker, med särskild uppmärksamhet riktad på jämställdhetsaspekten. Om den inte fungerar, bör det enligt motionärerna övervägas om den inte på nytt bör regleras. Kursutformningen i gymnasieskolan ställer ökade krav på studie- och yrkesorientering (syo) framhåller motionärerna i yrkande 2. Det är viktigt att utvärdera en kursutformad gymnasieskola och därvid utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Syo är viktig för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad. I läroplanen ingår inte någon garanterad tid för syo. Om de könsrollsbundna valen inte minskar bör det enligt motionärerna övervägas om inte syon bör förstärkas och regleras. Enligt motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 15 bör studie- och yrkesorientering inriktas på att varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier eller yrke efter intresse och förmåga. Enligt motionärerna i motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 5 bör en lämplig myndighet få i uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars intresse att söka till kvinnodominerade yrken.
I de nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), har rektors ansvar för att eleverna får studie- och yrkesorientering (syo) slagits fast. Enligt Lpo 94 har rektor ett ansvar för "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning". Rektor har också ett ansvar för organisationen av syo-verksamheten. Någon nationell reglering av praktik och arbetslivsorientering (prao) finns inte längre. Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet kommer att användas i skolorna fr.o.m. nästa läsår. Utskottet vill när det gäller praon markera vikten av att alla elever bereds tillfälle att under sin skoltid få insikter i arbetslivet och dess villkor och att därvid jämställdhetsaspekten för elevernas framtida studie- och yrkesval beaktas. Utskottet förutsätter att detta område uppmärksammas i Skolverkets arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten i skolan. Utskottet kan i detta sammanhang också konstatera att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivit att Skolverket i uppföljningar och utvärderingar skall uppmärksamma tendenser till könsbaserade mönster och analysera bakomliggande orsaker samt följa elevernas val till gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov.
Utskottet vill, i likhet med den uppfattning som framförts i motion 1994/95:Ub40, framhålla att syoverksamheten i gymnasieskolan är mycket viktig, inte minst i en kursutformad gymnasieskola. Enligt den nya läroplanen för de frivilliga skolformerna har rektor ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. En viktig uppgift är därvid att genom information och vägledning till eleverna motverka könsrollsbundna studie- och yrkesval, vilket också framhålls i de båda övriga motionerna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att kommittén som följer den pågående utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina tilläggsdirektiv (dir. 1994:128) bl.a. skall följa hur flickors och pojkars lika rätt och möjligheter främjas. Kommittén skall därvid beakta regeringens direktiv (1994:124) till samtliga kommittér och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört anser utskottet att syftet med förevarande yrkanden i motionerna 1994/95:Ub40, 1994/95:Ub43 och 1994/95:A820 i huvudsak är tillgodosett varför de bör avslås.
Frågan om flexibel skolstart tas upp i motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 2. Motionärerna pekar på att arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan föreslog att antagningen till det första skolåret skulle göras flexiblare. Detta förslag saknar motionärerna i propositionen. Det är ett känt faktum att barn mognar i olika takt. Övergången mellan förskola och skola bör ske vid olika åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara flexibel och ske successivt. Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat skolpliktsfrågan (bet. 1994/95:UbU10 s. 18). Utskottet erinrade om att frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats av utredningen om förlängd skolgång och att utredningens betänkande -- Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45) -- för närvarande bereds inom regeringskansliet. Utskottet fann ingen anledning att från riksdagens sida föregripa den beredning av frågan som pågår inom regeringskansliet och avstyrkte de då föreliggande motionerna. Utskottet avstyrker med samma motivering även motion 1994/95:Ub43 yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 3 tas invandrarkvinnornas utbildningsbehov upp. Även frågor om kunskaps- och kompetensutveckling borde ha behandlats i propositionen, anser motionärerna. Detta är inte minst intressant i ett perspektiv av att det finns stora grupper bl.a. invandrarkvinnor som saknar utbildning motsvarande grundskola och/eller gymnasieskola.
Utskottet vill peka på att regeringen i propositionen (s. 20) tagit upp vuxenutbildningsfrågor och därvid framhållit att vuxenutbildning är av väsentlig betydelse för många lågutbildade kvinnor och därmed också för jämställdheten på arbetsmarknaden. I ett samhälle där livslångt lärande är en förutsättning för att människor skall kunna utvecklas i sitt arbete är vuxenutbildningen av den största betydelse för kvinnors och mäns möjligheter, heter det i propositionen. Regeringen framhåller också att vuxenutbildning är av stor betydelse för många invandrarkvinnor. Förutom att ge möjlighet till utbildning och till ett framtida arbete har vuxenutbildningen en viktig roll när det gäller att ta upp och diskutera värderingar och normer som gäller i det svenska samhället. Regeringen pekar också på att vuxenutbildningen tar emot en allt större andel invandrare. I den grundläggande vuxenutbildningen är t.ex. drygt hälften av alla elever av utländsk härkomst, varav de flesta är kvinnor.
Med hänvisning till vad regeringen har anfört om vuxenutbildning är enligt utskottets mening syftet med yrkandet i huvudsak tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.
Lärarnas kunskap och kompetens
Regeringen framhåller att alla lärare bör få kunskaper om genus, om jämställdhetsfrågor och om hur undervisningen kan utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen (prop. s. 15). Kunskapen skall ge dem kompetens att hantera jämställdhet som en pedagogisk fråga. Fortbildning som ger kompetens på detta område skall prioriteras.
Enligt regeringen måste universitet och högskolor intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor. Ett mål bör vara att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen. Särskilt bör jämställdhetsarbetet intensifieras vad gäller lärarutbildningarna. Regeringen avser att senare ge det föreslagna nya högskoleverket (jfr prop. 1994/95:165) ett ansvar för att understödja och stimulera utbyte av erfarenheter om insatser på jämställdhetsområdet mellan ansvariga för lärarutbildningarna vid universitet och högskolor.
I flera motioner behandlas lärares behov av kunskap om jämställdhet. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 4 granskas målbeskrivningen i högskoleförordningens examensordning för lärarexamina. Motionärerna menar att det inte är tillräckligt att i målbeskrivningen ange att studenterna skall ha förmåga att belysa jämställdhetsfrågorna. Lärarna skall i varje situation använda jämställdhetsperspektivet i undervisningen. Regeringen bör återkomma med förslag till en skarpare skrivning. Enligt motion 1994/95:Ub348 (fp) yrkande 2 bör jämställdhet bli ett eget kunskapsområde i lärarutbildningarna. I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 4 begärs en översyn av lärarutbildningarna för att analysera vilka krav som bör ställas på kunskap och kompetens hos framtida lärare. Utrymme måste ges i lärarutbildningarna för frågor om könsskillnader, likheter och olikheter och om könstillhörighetens betydelse i skolsammanhang. I yrkande 5 framhålls att många lärare saknar den kunskap som i dag finns om jämställdhet och om flickors och pojkars olika förutsättningar. Motionärerna framhåller att fortbildningen måste ha utgångspunkt i den enskilde lärarens behov och inte bestå av schabloniserade kurser om manligt och kvinnligt. Enligt motion 1994/95:A802 (fp) yrkande 17 måste kunskapen om jämställdhet integreras i lärarutbildning och fortbildning av lärare. -- Lärare och lärarkandidater måste få fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och flickors agerande i undervisningssituationen, framhåller motionärerna i motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 11.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 30) aviserat sin avsikt att göra en översyn av lärarutbildningen. Utskottet har erfarit att arbetet nu har påbörjats genom att en särskild arbetsgrupp har tillsatts inom Utbildningsdepartementet. Arbetsgruppen skall göra en inventering av problem och frågeställningar som hör samman med grundutbildningen av lärare för skolan, fortbildning och vidareutbildning av lärare samt forskning och forskarutbildning på området. Inventeringen skall göras mot bakgrund av de förändringar som skett i samhället, i skolan och högskolan och av de därav förändrade kraven på lärarna vad gäller kunskaper och kompetens för yrket. Av den promemoria som har upprättats inom departementet inför arbetsgruppens arbete framgår att bl.a. utvecklingen i lärarrollen vad avser jämställdhetsarbete bör belysas vid översynen. Arbetsgruppens rapport, som skall ligga till grund för regeringens ställningstagande till en fördjupad utredning om lärarutbildningen, skall lämnas senast den 1 november 1995.
Utskottet kan således konstatera att jämställdhetsfrågan är ett område som kommer att tas upp i översynen av lärarnas utbildning. Utskottet utgår från att de synpunkter som framförs i de här redovisade motionerna kommer att beaktas av lärarutbildningsutredningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4, 1994/95:Ub45 yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2, 1994/95:A802 yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11.
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 3 tas frågan upp om lärarutbildning och forskning. Motionärerna hänvisar till sin motion under den allmänna motionstiden, 1994/95:Ub624 yrkande 26, där det förordas att regeringen återkommer med förslag om hur man kan öka lärarutbildningens eget ansvar för forskning och utveckling. Motionärerna framhåller att detta gäller även forskningen om jämställdhetsarbete i skolan.
Frågan om lärarutbildning och forskning har utskottet behandlat i bet. 1994/95:UbU15 med anledning av motion 1994/95:Ub624 yrkande 26 och därvid hänvisat till att denna fråga kommer att behandlas i översynen av lärarutbildningen. Utskottet fann inte anledning att föregripa det utredningsarbete som skall ske på området och avstyrkte därför motionen. Utskottet avstyrker med samma motivering även det nu föreliggande motionsyrkandet.
Frågor om informationsteknik (IT) och teknik i lärarutbildning och lärarfortbildning behandlas i tre motioner. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 2 framförs att IT bör bli ett eget kunskapsområde inom lärarutbildningarna. I en motion som handlar om flickor och teknik, 1994/95:Ub377 (c), framhålls i yrkande 2, att teknik måste ingå i all lärarutbildning. Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 3 bör undervisningen i IT inom lärarutbildningen och lärarfortbildningen intensifieras omgående. Flickor och pojkar måste i samma utsträckning få stifta bekantskap med den nya informationstekniken. Det är särskilt viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma eller inte omedelbart känner ett intresse för denna relativt nya teknik att skolan snabbt kommer igång med datorbaserad utbildning.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat motioner om teknik och informationsteknik i lärarutbildning och lärarfortbildning (bet. 1994/95:UbU10 s. 28). Utskottet anförde därvid att det enligt utskottets uppfattning är viktigt med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i lärarutbildning och lärarfortbildning. Utskottet utgick från att dessa frågor kommer att vara en viktig del i översynen av lärarutbildningen och avstyrkte de då förevarande motionerna. Utskottet har i det föregående redovisat att arbetet med översynen nu har påbörjats inom departementet. En arbetsgrupp skall göra en inventering av aktuella frågeställningar rörande lärarnas utbildning. Utskottet kan konstatera att en av de frågor som skall belysas är utnyttjandet av informationsteknikens möjligheter. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill även de nu förevarande motionsyrkandena.
Frågan om lärarrekryteringen behandlas i flera motioner. I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 3 framhålls att lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga studenter. Läraryrkets utveckling är en central fråga för en bättre skola och en viktig del i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Det är viktigt att barn och ungdomar möter både män och kvinnor i olika yrkesroller. Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 11 (delvis) bör man försöka öka antalet män inom vissa kvinnodominerade utbildningar, t.ex. lärarutbildningen. Kampanjer har dock kort verkningstid, framhåller motionärerna. Utbildningen och lärarna måste förändra sitt sätt att arbeta med pedagogik och metodik. Varje högskola har ett stort ansvar för att genomföra förändringar av t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till bättre balans mellan kvinnor och män. Enligt motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 14 bör en jämnare könsfördelning eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen. I motion 1994/95:Ub603 (s) framförs uppfattningen att en utredning bör ges i uppdrag att överväga könskvotering till lärarutbildningen. Motionären anser att om de nuvarande könsgränserna skall kunna brytas krävs drastiska åtgärder som könskvotering till förslagsvis förskollärarutbildning och grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7.
Utskottet delar regeringens uppfattning som den framgår av propositionen (s. 25) att universitet och högskolor bör intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor och att målet bör vara att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen. Utskottet anser också i likhet med regeringen att jämställdhetsarbetet särskilt bör intensifieras vad gäller lärarutbildningarna.
Rekryteringen till lärarutbildningarna uppvisar en könsmässig snedrekrytering med en kraftig dominans av kvinnliga studeranden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga studenter och att läraryrkets utveckling är en viktig del i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Barn och ungdomar bör möta både män och kvinnor i olika yrkesroller.
Huvudansvaret för innehållet i lärarutbildningarna ligger -- som redan framgått -- på högskolorna själva. Varje högskola har sålunda ett stort ansvar för att genomföra förändringar av t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till bättre balans mellan kvinnor och män. Sådana förändringar kan vara betydelsefulla i försöken att öka antalet män inom lärarutbildningen. Utskottet ser därför positivt på att ett utbyte av erfarenheter vad gäller jämställdhetsarbete kommer till stånd mellan ansvariga för lärarutbildningarna inom universitet och högskolor. Utskottet är däremot inte berett att tillmötesgå kravet på ett tillkännagivande om en utredning om könskvotering inom lärarutbildningarna.
Som utskottet har redovisat har regeringen påbörjat arbetet med en översyn av lärarutbildningen. En av de frågor som kommer att behandlas inom ramen för detta arbete är rekryteringen till lärarutbildningen. Utskottet utgår från att det mesta av vad motionärerna har anfört om lärarrekrytering beaktas inom ramen för översynen av lärarutbildningen. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå de förevarande motionsyrkandena.
Grundläggande högskoleutbildning
Regeringen anför i propositionen att det under senare år har skett en betydande expansion av den grundläggande högskoleutbildningen. Antalet studenter, omräknat till heltidsstudenter, har ökat med ca 30 % sedan 1990-talets början. Läsåret 1993/94 fanns det drygt 255 000 registrerade studenter på hel- och deltid. Allt fler kvinnor genomgår längre utbildningar. Kvinnorna utgör i dag 65 % av dem som examineras från utbildningar på 120--140 poängsnivån. Inom utbildningar som omfattar mer än 140 poäng har andelen examinerade kvinnor ökat från 35 till 42 % under åren 1984--1994.
Fortfarande är dock könsfördelningen bland studenterna mycket ojämn inom många områden. Särskilt ojämn är den inom teknik, vård och lärarutbildning. Regeringen understryker att alla strävanden mot jämställdhet kräver en lokal förankring för att få genomslag i organisationen. Denna process pågår vid landets universitet och högskolor men måste intensifieras.
Frågor om jämställdhetsarbetet vid universitet och högskolor -- mer allmänt sett -- tas upp i tre motioner.
Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 i denna del är det viktigt att framhålla att ansvaret för att öka jämställdheten ligger hos universiteten och högskolorna. Jämställdhetsarbetet får inte bli beroende av centrala resurser. Motionärerna förtydligar att engångssatsningar från centralt håll aldrig kan ersätta ett målinriktat, långsiktigt lokalt arbete, även om sådana satsningar inom vissa områden kan påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del föreslås att jämställdhetslagen skall utvidgas till att gälla även den högre utbildningen. Riksdagen bör också ange klarare direktiv för det lokala jämställdhetsarbetet. Vidare anser motionärerna att högskoleprovet måste utformas så att inte något kön missgynnas.
Universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner bör enligt motionerna 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 6 och 1994/95:Ub695 (kds) yrkande 1 omfatta hela verksamheten, dvs. både anställda och studenter. I den senare motionen begärs att detta skall regleras i lag.
Utskottet erinrar om att enligt högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) har universitet och högskolor det fulla ansvaret för innehållet i och organisationen av den högre utbildningen. I lagens och förordningens inledande bestämmelser anges det att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i högskolornas verksamhet. Vidare finns i högskoleförordningens bestämmelser om tillträde till högskolan angivet, att vid i övrigt likvärdiga meriter, urval får ske med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön.
Utskottet vill i likhet med regeringen betona vikten av att jämställdhetsarbetet intensifieras vid de olika lärosätena i syfte att uppnå en jämn könsfördelning bland studenterna på de olika utbildningarna.
Frågan om jämställdhetslagens räckvidd har diskuterats alltsedan den tidigare lagens tillkomst hösten 1979, varvid det framför allt har anmärkts att lagen borde omfatta utbildningsområdet. Regering och riksdag har emellertid ansett -- senast våren 1994 med anledning av en proposition om jämställdhetspolitiken (prop. 1993/94:147, yttr. UbU3y, bet. AU17, rskr. 290--291) -- att lagen inte bör utvidgas till att omfatta andra delar av samhällslivet än arbetslivet.
I den nu gällande jämställdhetslagen (1991:433) föreskrivs att arbetsgivare, vilket innefattar universitet och högskolor, årligen skall upprätta en jämställdhetsplan som bl.a. anger vilka åtgärder för att främja jämställdheten som arbetsgivaren avser att vidta (10 och 11 §§). Då lagen -- som nämnts -- är en arbetsrättslig lagstiftning föreligger ingen skyldighet för lärosätena att i sina jämställdhetsplaner även ta in åtgärder som rör studenter.
När det slutligen gäller högskoleprovet har utskottet inhämtat från Verket för högskoleservice att arbete pågår med att konstruera ett sådant prov att ingen skall missgynnas på grund av kön.
Utskottet finner inte skäl att förorda att riksdagen gör något uttalande i här aktuella frågor. Därför avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i denna del och 6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del.
Läkarutbildningen och vårdutbildningarna bör enligt motion 1994/95:Ub692 (fp) yrkande 2 åläggas att ha ett könsperspektiv i undervisningen. Därmed avses att de studerande skall uppmärksammas på vilka skillnader som kan finnas mellan kvinnor och män i fråga om sjukdomssymptom.
Utskottet ser det som självklart att undervisningen inom de nämnda utbildningarna skall bedrivas med ett könsperspektiv. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Forskning
I avsnittet om forskning lämnar regeringen inledningsvis vissa synpunkter på frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskarsamhället.
En aspekt på frågan om jämställdhet, anför regeringen, låter sig beskrivas i rent numerära termer och gäller könsfördelningen bland forskarstuderande, lärare och forskare. Regeringen behandlar denna aspekt i ett senare avsnitt av propositionen.
Inom det vetenskapliga området har jämställdhetsfrågan även en annan sida, som handlar om samhällets behov av forskning inom områden där kvinnoaspekterna försummats och där mannens behov, fysiologi och synsätt mer eller mindre oreflekterat gjorts till norm. Kvinno-, jämställdhets- och genusforskning bör därför tillmätas sitt berättigade utrymme. Dessa begrepp kan enligt regeringen förklaras på följande sätt. Kvinnoforskning är närmast forskning i ett kvinnoperspektiv men används ibland om all forskning om kvinnor. Jämställdhetsforskning innefattar inte endast kvinnor utan syftar till ett bredare anslag utifrån en jämställdhetsaspekt. Genusforskning har en motsvarighet i det engelska ordet "gender research" och arbetar utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Genus betecknar här kön och könsroller inte som biologiska utan som kulturella, sociala eller historiska grundbegrepp.
Utgångspunkten för den forskning som bedrivs av kvinnor är dock, hävdar regeringen, i allmänhet inte forskning i ett kvinno- eller könsteoretiskt perspektiv. Icke desto mindre kan deras forskning i en av övervägande manliga värderingar präglad, förment allmängiltig, forskningstradition framstå som litet vid sidan av vad som anses som vetenskapligt centralt. Kvinnor kan t.ex. intressera sig för andra forskningsområden, föra in andra problemställningar eller utgå från andra, kanske tvärvetenskapliga, metoder och synsätt.
Regeringen framhåller att genom att kvinnornas närvaro inom olika forskningsområden ökas, får deras synsätt och preferenser bättre möjligheter att påverka inriktningen och utformningen av verksamheten.
När det gäller forskningsområdet redovisas vissa åtgärder som regeringen avser att vidta, nämligen i fråga om ändring av forskningsrådens instruktioner, kvinno- och jämställdhetsforskning och forskarutbyte med utlandet.
Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens ansvar för jämställdhet
Regeringen anmäler sin avsikt att i instruktionerna för Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden under Utbildningsdepartementet föra in bestämmelser om att dessa inom sina resp. verksamhetsområden särskilt skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskningsråden har ett särskilt ansvar för den vetenskapliga utvecklingen inom sina områden, anför regeringen. Detta inbegriper ett ansvar för kvaliteten inom forskningen i alla avseenden. Kvinnors och mäns olika erfarenheter, synsätt och arbetsmetoder gör att forskningsproblem formuleras olika, bearbetas olika och tolkas olika. En större bredd i angreppssättet minskar enligt regeringen risken för fördomsbaserade felslut och är därmed en viktig kvalitetsfaktor i forskningsarbetet.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 5 bör riksdagen göra ett uttalande om att det, i samband med att ansvaret för jämställdhet skrivs in i instruktionerna, är nödvändigt att till forskningsråden förmedlas den kunskap som krävs för att de effektivt skall kunna arbeta med jämställdhetsfrågor.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att jämställdhet inom forskningen, utifrån de synpunkter som regeringen anlagt, måste ses som ett kriterium på kvalitet när det gäller vetenskaplig verksamhet. Därmed måste frågor om jämställdhet beaktas i forskningsrådens arbete. Utskottet förutsätter att råden, för att kunna leva upp till sitt ansvar för kvaliteten inom forskningen, kommer att sätta sig in i och också aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Något särskilt uttalande av riksdagen härom anser utskottet inte påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Kvinno- och jämställdhetsforskning
I propositionen redovisas att regeringen (i januari 1995) tillkallat en utredare, som bl.a. skall föreslå åtgärder som främjar kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning). Utredaren skall enligt sina direktiv (dir. 1995:8) särskilt undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion och dela ut bidrag för att främja kvinno- och jämställdhetsforskning bäst kan utformas. Utredaren skall även ge förslag angående stöd till forskare av underrepresenterat kön. Vidare skall utredaren förutsättningslöst pröva om uppdrag att ombesörja dessa uppgifter kan ges åt redan befintliga myndigheter eller om det på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 1995. Förslag som kan föranledas av arbetet kommer enligt regeringen att beredas till budgetpropositionen för budgetåret 1997.
Vidare erinrar regeringen om att Forskningsrådsnämnden (FRN) sedan år 1991 har tilldelats särskilda projektmedel för att stödja kvinno- och jämställdhetsforskning i vid bemärkelse. Kartläggningen och utvärderingen av jämställdhetsprojekt inom universitet och högskolor (Ds 1994:130) har enligt regeringen vittnat om den vetenskapliga kvalitetshöjning som genusforskning kan tillföra. Genom att inrätta parallellprofessurer i ämnen där forskning med ett genusperspektiv på ett fruktbart sätt kan komplettera traditionella forskningsinriktningar kan nya forskningshorisonter öppnas. Regeringen avser därför att ge FRN i uppdrag att i samråd med forskningsråden granska hela forskningsfältet och lämna förslag på ämnen inom vilka det kan finnas anledning att inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot genusforskning.
Regeringen berör också i propositionen fora/centra för kvinnliga forskare. Dessa fora, som finns vid samtliga universitet i landet och vid några av högskolorna, har verksamt bidragit till att rekrytera kvinnliga forskare och forskarstuderande och att förbättra villkoren för dessa. Fora har också betytt mycket för utvecklingen av forskning ur ett könsperspektiv. Ansvaret för fora/centra för kvinnliga forskare vilar på universiteten och högskolorna liksom all annan institutionell verksamhet, påpekar regeringen.
Flera motioner behandlar forskningsfrågor som anknyter till nu redovisat avsnitt i propositionen om kvinno- och jämställdhetsforskning.
Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande 28 är det ofta svårt att hänföra forskning inom områden som kvinnors arbetsliv, hälsa och roll i samhället till specifika sektorer. Det är därför viktigt att den sektorsövergripande forskningen får tillräckliga resurser och att en uppföljning görs av hur sådana forskningsmedel fördelas. Motionärerna nämner särskilt Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning som de anser bör kraftigt ökas genom omfördelning av medel.
Utskottet anser att Forskningsrådsnämndens insatser för att stödja kvinno- och jämställdhetsforskning är betydelsefulla. Som framgår av det ovan redovisade arbetar för närvarande en särskild utredare med att undersöka hur sådan forskning kan främjas. Jämställdhet och genusforskning utgör också exempel på frågor som enligt vad utskottet erfarit kan komma att diskuteras i Forskningsberedningen inför nästa forskningspolitiska proposition. Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas, varför motionsyrkandet avstyrks.
Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning bör enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 7 få i uppdrag att föranstalta om en studie av hur kvinnors och mäns forskningsansökningar bedöms av de s.k. prioriteringskommittéerna. Motionärerna hävdar att studien kan öka kunskaperna om de subjektiva, ofta omedvetna grunderna för forskningsprioriteringar, vilka i dag medverkar till att kvinnor har svårare att få professorstjänster trots stor kompetens.
I motion 1994/95:Ub684 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden, föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en ingående analys av vilka maktmekanismer som i dag hindrar kvinnor på deras väg till en professorstillsättning.
Utskottet vill hänvisa till direktiven för den särskilda utredaren som anger att utredaren bl.a. skall undersöka hur opinion för kvinno- och jämställdhetsforskning kan skapas samt ge förslag om stöd till forskare av underrepresenterat kön. Utskottet utgår från att utredaren därvid inte kan undgå att uppmärksamma sådana förhållanden som motionärerna påtalar. Motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och 1994/95:Ub684 bör enligt utskottets mening avslås.
Ett tvärvetenskapligt kvinnoforskningsinstitut bör enligt motion 1994/95:Ub651 (s) tillskapas och lokaliseras till Högskolan i Karlstad. Institutet skall enligt motionärerna bl.a. samla forskning kring kvinnors situation och villkor och vara basen i ett nationellt informationsnät om kvinno/mans- och jämställdhetsforskning.
Utskottet anser att resultatet av utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning bör avvaktas, särskilt som det ingår i utredarens uppdrag att pröva om det på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med ansvar för sådan forskning. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651.
Kvinnouniversitetet i Västernorrland är enligt motion 1994/95:Ub655 (mp) ett forum för kvinnors utveckling och ett centrum för nya idéer, där helhetssyn och tvärvetenskapligt arbetssätt är givet. Motionärerna förordar att fler kvinnouniversitet skapas, särskilt i glesbygd (yrkande 1). Vidare föreslås att från Civil-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen förs över minst 1 miljon kronor till en kvinnofond, från vilken Kvinnouniversitetet och eventuella nya sådana universitet kan söka bidrag (yrkande 2).
Utskottet har en positiv inställning till att kvinnor i glesbygd får möjlighet att skaffa sig nya kunskaper, men är inte berett att tillstyrka en sådan överföring av medel som motionärerna föreslår. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 4 anmärks att det är ett märkligt förhållande att det inom undervisnings- resp. vårdsektorn, där företrädesvis kvinnor studerar, inte finns samma möjligheter till forskning och forskarutbildning som inom andra utbildningsområden. Motionärerna anser att regeringen noga bör studera detta inför nästa forskningspolitiska proposition.
Utskottet vill peka på att frågan om lärarutbildning och forskning kommer att behandlas i den översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserat i 1995 års budgetproposition. Utskottet finner inte anledning att föregripa det utredningsarbete som skall ske på området.
Behovet av ökad kvalitet och bättre forskningsanknytning i vårdutbildningen har sedan länge diskuterats. Regeringen tar upp dessa frågor till behandling i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 8). Bland annat aviseras en översyn av bestämmelserna för statsbidrag till vårdhögskoleutbildning. Statsbidraget bör enligt regeringen framdeles kunna fördelas så att det främjar forskningsanknytning bättre än vad som är fallet i dag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub40 yrkande 4.
Vikten av ett genusperspektiv inom forskningen understryks i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 8 bör forskare i ansökningar om medel för forskning avkrävas besked om hur man avser att behandla genusperspektivet eller, i förekommande fall, varför detta inte är relevant i det aktuella projektet. Också i motion 1994/95:Ub692 (fp) anförs att alla forskningsprojekt bör ha s.k. könsperspektiv för att få statliga medel beviljade, såvida man inte kan särskilt motivera att kvinnor kan uteslutas ur studien (yrkande 1). En grupp bör tillsättas för att i detta avseende granska de anslag till forskningsprojekt som ges (yrkande 3).
I motion 1994/95:Ub654 (mp) yrkandena 1--10 hävdas att det är iögonenfallande hur manligt synsätt och manliga intresseområden får dominera inom forskningsvärlden. Motionärerna efterlyser ett nytänkande med gehör inte bara för storskaliga teknikutvecklingsprojekt utan också för forskning med ett feministiskt perspektiv på de etiska och "mjuka" problem som behöver lösas. Solidariteten med kommande generationer och naturens värden skall väga tungt vid anslagsgivning till forskning, menar motionärerna.
Utskottet vill referera till de uttalanden i propositionen som regeringen gör om att forskning med ett genusperspektiv på ett fruktbart sätt kan komplettera traditionella forskningsinriktningar och till regeringens avsikt att ge Forskningsrådsnämnden i uppdrag att definiera ämnen för genusforskning. Frågorna som aktualiserats i motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 8, 1994/95:Ub654 samt 1994/95:Ub692 yrkandena 1 och 3 är således uppmärksammade. Utskottet anser att motionsyrkandena bör avslås.
Genusforskningen behandlas i tre motioner. I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 8 ifrågasätts varför regeringen bara vill förbehålla en ökad andel kvinnliga forskare åt genusforskningen. Det torde finnas flera områden där det finns kompetenta kvinnor med lämplig bakgrund för att kunna bli professor, påpekar motionärerna. -- I motion 1994/95:A802 (fp) yrkande 4 som väcktes under den allmänna motionstiden efterfrågar motionärerna bl.a. förslag om fler kvinnliga professorer och professurer i genuskunskap. -- Enligt motion 1994/95:Ub635 (fp, s, m, c, v, mp, kds) bör inför den kommande forskningspolitiska propositionen utredas möjligheten att inrätta ett tema för genusforskning vid Linköpings universitets temainstitution. Temarådet där, liksom Forskningsrådsnämnden, bör medverka.
Utskottet hänvisar till att regeringen, som nämnts i det föregående, avser att ge Forskningsrådsnämnden i uppdrag att i samråd med forskningsråden granska hela forskningsfältet och därvid lämna förslag på ämnen inom vilka det kan finnas anledning att inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot genusforskning. Det är inte utsagt att endast kvinnor skall komma i fråga till dessa tjänster. Forskningsrådsnämndens arbete bör enligt utskottets mening inte föregripas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 8, 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4.
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 9 understryks vikten av att fora/centra för kvinnliga forskare även framdeles tilldelas öronmärkta medel. Motionärerna menar att varje ny högskola borde stödja uppbyggandet av fora eller motsvarande organisationsformer som ett led i sitt jämställdhetsarbete.
Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten med fora för kvinnliga forskare utvecklas och sprids till fler högskolor. Det ankommer dock på högskolorna själva att besluta om inrättandet av sådana fora. Utskottet har tidigare i vår vid sin behandling av anslagen till högre utbildning och forskning (bet. 1994/95:UbU15) ansett att frågan om ytterligare medel till fora bör bedömas samlat vid behandlingen av nästa forskningspolitiska proposition. Utskottet har alltjämt samma uppfattning. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Utbyte med utlandet
Regeringen anför i propositionen att för den forskare som efter avlagd doktorsexamen tänker sig en framtida forskarkarriär gäller det att få möjlighet till vidare meritering. Inom många ämnesområden är den s.k. post-doc-tiden närmast avgörande för karriären. Den nydisputerade bör, helst under någon tid, vistas i en framgångsrik och kreativ forskningsmiljö utomlands för att få nya impulser och vidga sitt kompetensområde. Regeringen påpekar att på detta stadium i forskarkarriären faller många kvinnliga doktorer bort.
För att ge bättre finansiella möjligheter för de kvinnliga doktorer som önskar en internationell meritering, avser regeringen att ta i anspråk medel under det i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9) upptagna anslaget C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan. Från detta anslag bör 14 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (21 miljoner kronor för budgetåret 1995/96) fördelas till forskningsråden för post-doktorala stipendier för svenska kvinnliga forskares vistelser vid utländska forskningsinstitutioner.
Vidare avser regeringen att från nämnda anslag, Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, fördela 7,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (11,25 miljoner kronor för budgetåret 1995/96) till forskningsråden för gästprofessurer för framstående internationella kvinnliga forskare. Framför allt bör enligt regeringen gästprofessurer inrättas inom områden som har få svenska kvinnliga forskare, såsom inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Gästprofessurerna bör knytas till råden på samma sätt som redan befintliga gästprofessurer, dvs. tillåta innehavarna att under ett års tid vistas vid ett eller flera svenska lärosäten.
Som planeringsförutsättning för båda de nämnda insatserna bör enligt regeringen gälla att motsvarande belopp avsätts årligen även under budgetåren 1997--1999.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 9 kritiseras regeringens avsikt att öronmärka pengar för post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare. En sådan särbehandling är olämplig och innebär i sig en nedvärdering av kvinnors kompetens.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 15 borde syftet med den post-doktorala meriteringen, att vidga den kvinnliga forskarens kunskapsområde, kunna tillgodoses vid annan institution i Sverige. Motionärerna framhåller att många kvinnor har familj och barn, vilket kan göra det svårt med en utlandsvistelse. Stipendierna bör därför även kunna tilldelas kvinnor som väljer att vidaremeritera sig i ny forskningsmiljö inom Sverige.
De post-doktorala stipendierna för kvinnliga forskare bör enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 10 omvandlas till anställning för att berättiga till social trygghet.
Utskottet ser det som viktigt att ekonomiskt underlätta för kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella meriter. Därmed kan också deras förutsättningar förbättras när det gäller att senare konkurrera med män om forskarassistent- och forskartjänster. Regeringens avsikt med de post-doktorala stipendierna är att de skall finansiera en i tiden begränsad vistelse vid en utländsk forskningsinstitution. Utskottet, som inte har något att erinra mot detta, avstyrker motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15, 1994/95:Ub43 yrkande 10 och 1994/95:Ub45 yrkande 9.
Forskarutbildning
Enligt en jämförelse mellan antalet examinerade från grundutbildningen resp. från forskarutbildningen, som redovisas i propositionen, fortsätter män till doktorsexamen i nästan dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. En ökning av antalet kvinnor med doktorsexamen skulle, påpekar regeringen, av flera skäl ha stor långsiktig betydelse. Sverige behöver fler forskarutbildade på arbetsmarknaden generellt. Med ett större antal kvinnor inom forskningen och undervisningen ökar verksamhetens bredd och kvalitet.
Manliga forskarstuderande har i högre grad än kvinnliga den mest förmånliga formen av studiefinansiering, nämligen doktorandtjänst, framhåller regeringen vidare. En särskild satsning för att öka andelen kvinnor bland innehavarna av doktorandtjänster är, mot bakgrund av vad som ovan sagts, väl motiverad.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9) föreslogs ett resurstillskott om 37 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för studiefinansiering inom forskarutbildningen, som en av de sysselsättningspolitiska åtgärderna. Regeringen begärde samtidigt riksdagens bemyndigande att fördela medlen som anvisades under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Efter närmare överväganden anser regeringen nu att en jämnställdhetsaspekt bör anläggas vid fördelningen av dessa resurser. Av de aktuella medlen bör därför 30 miljoner kronor avsättas för att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor. Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp skall avsättas årligen för samma ändamål under budgetåren 1997--1999. Enligt regeringen bör doktorandtjänsterna i första hand fördelas till de forskningsområden där processen från grundutbildningsexamen till doktorsexamen resulterar i en markant underrepresentation av kvinnor.
Regeringen nämner i sammanhanget att det föreslagna nya Högskoleverket (prop. 1994/95:165) skall ha ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering av jämställdhetsarbetet inom universitet och högskolor. Under förutsättning av riksdagens beslut om inrättande av det nya verket med den angivna uppgiften avser regeringen att ge verket i uppdrag att, efter fördjupad analys, fördela de nu aktuella medlen till universitet och högskolor.
Invändningar mot regeringens sätt att gå till väga för att öka antalet kvinnor på doktorandtjänster anförs i motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 10. En sådan särbehandling, där kvinnligt kön är kriterium för att erhålla doktorandtjänst, innebär en nedvärdering av kvinnors kompetens.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 9, som väcktes under den allmänna motionstiden, föreslås att frågan om att könskvotera platserna vid antagning till forskarutbildning skall prövas. Motionärerna menar att en ökad rekrytering av kvinnliga doktorander i förlängningen ger fler kvinnliga handledare, docenter och professorer.
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag i budgetpropositionen om medel för studiefinansiering inom forskarutbildningen och om bemyndigande att fördela dessa resurser (bet. 1994/95:UbU15). Den bedömning som regeringen nu gör att huvudparten av medlen skall användas för kvinnliga doktorandtjänster kan utskottet ställa sig bakom. Det är enligt utskottets mening angeläget att extra åtgärder vidtas för att stimulera kvinnor att avlägga doktorsexamen. Med fler disputerade kvinnor som kan rekryteras som lärare vid universitet och högskolor ökar på sikt möjligheterna att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom lärarkåren. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub45 yrkande 10.
Syftet med motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 är enligt utskottets mening tillgodosett, varför också detta yrkande bör avslås.
Frågor rörande utbildningsbidrag och doktorandtjänster behandlas i tre motioner.
Enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 5 är det svårt att se den logiska överensstämmelsen mellan å ena sidan regeringens förslag i budgetpropositionen att återinföra utbildningsbidrag och å andra sidan nu föreliggande förslag att fler doktorandtjänster skall delas ut. Motionärerna befarar att flera hundra kvinnliga doktorander får utbildningsbidrag i stället för doktorandtjänster. De anser att regeringen bör redovisa den samlade konsekvensen av förslagen ur ett jämställdhetsperspektiv.
Tidigare beslut att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster bör fullföljas, anförs det i motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 10. Motionärerna anser att även återstående 7 miljoner kronor utav de 37 miljoner kronor som regeringen avsatt för studiefinansiering inom forskarutbildningen skall fördelas till fler doktorandtjänster. Därutöver bör, enligt yrkande 11 i samma motion, ytterligare 39 miljoner kronor tillföras för 300 nya doktorandtjänster genom en omfördelning inom anslagen för utbildning. -- I motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 3 föreslås att riksdagen anslår 187,5 miljoner kronor för att slutföra övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt öka antalet sådana tjänster. -- Förslagen motiveras i båda motionerna med att doktorandtjänsten ger den sociala trygghet som framför allt kvinnliga studerande med familj och barn behöver under studietiden.
Ytterligare aspekter på studiefinansieringen inom forskarutbildningen tas upp i motion 1994/95:Ub39. Enligt denna bör studiefinansieringstiden för forskare göras mer flexibel när familjesituationen så kräver (yrkande 12). Vidare bör medlen för kvinnliga doktorandtjänster i första hand gå till att finansiera den avslutande studietiden för de doktorander som fått de två första åren finansierade genom Forskningsrådsnämndens särskilda medel för kvinnoforskning (yrkande 13).
Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:UbU13) -- mot bakgrund av det allvarliga statsfinansiella läget -- tillstyrkt regeringens förslag i budgetpropositionen om återinförande av utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. Utskottet har också tillstyrkt regeringens förslag till medelsanvisning och därvid avstyrkt motionsyrkanden om resurstillskott vilka motsvarar dem som nu behandlas (bet. 1994/95:UbU15). I sammanhanget vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen räknar med att förslag om ett nytt och mer flexibelt system för studiefinansieringen inom forskarutbildningen skall kunna läggas fram i nästa forskningspolitiska proposition. Det nya systemet bör enligt regeringen utformas så att det uppmuntrar doktoranderna att avlägga examen och främjar effektiviteten i forskarutbildningen.
I övrigt hänvisar utskottet till vad i det föregående anförts om ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt 1994/95:Ub44 yrkande 3.
Prestationsrelaterade fakultetsanslag, enligt de principer som riksdagen godkände våren 1994, bör enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 14 införas som tidigare planerats. Dessa skulle bl.a. ha till syfte att premiera jämställdhetsarbete inom fakulteten genom ett system med viktning av avhandlingsarbete från underrepresenterat kön vid tilldelning av medel. Denna reform för ökad jämställdhet rivs nu upp av regeringen, anmärker motionärerna.
Utskottet vill erinra om att motionsförslag om införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag nyligen har avstyrkts av utskottet i samband med behandlingen av anslagen till högre utbildning och forskning (bet. 1994/95:UbU15). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan avstyrker också motion 1994/95:Ub39 yrkande 14.
Lärare och forskare vid universitet och högskolor
I propositionen redovisas att antalet lärare vid svenska universitet och högskolor uppgår till drygt 14 000. Bland dessa är männen i klar majoritet. Drygt 70 % av lärarna är män. Endast 7 % av professorerna, 21 % av lektorerna och 24 % av forskarassistenterna är kvinnor. Bilden är något annorlunda när det gäller högskoleadjunkter, där 42 procent är kvinnor. Regeringen påpekar att det för anställning som adjunkt inte krävs doktorsexamen.
Enligt regeringen framträder ett välkänt mönster tydligt inom alla fakulteter med allt färre kvinnor ju högre upp i hierarkin man kommer. Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högskolelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren. Detta beror bl.a. på att åldersstrukturen bland de nu verksamma lärarna inneburit att pensionsavgångarna varit begränsade. Till följd av den pågående expansionen av den högre utbildningen kommer ett stort nyrekryteringsbehov att uppstå. Universitet och högskolor får härigenom ett särskilt tillfälle att åtgärda den sneda könsfördelningen i lärarkåren, framhåller regeringen. Genom aktiva systematiska åtgärder av olika slag bör fler kompetenta kvinnor kunna tillsättas inom alla anställningskategorier.
Resursförstärkning för nya professurer och forskarassistenttjänster
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).
Av dessa särskilt anvisade medel avser regeringen att avsätta 14,4 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (21,6 miljoner kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av nya professurer i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning.
De nya professurerna finansieras i övrigt till lika delar genom anslagsöverföringar från berörda forskningsråd och genom omfördelning inom befintliga medel vid de lärosäten där tjänsten inrättas. Enligt regeringens bedömning bör från såväl universitetens och högskolornas fakultetsanslag som från forskningsrådens anslag disponeras en summa på vardera 10 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96). -- Sammantaget avsätts således under 12-månadersperioden 34,4 miljoner kronor för de nya professurerna.
Vidare bör enligt regeringen av de särskilt anvisade medlen avsättas 10 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av forskarassistenttjänster för personer som tillhör det underrepresenterade könet. För dessa tjänster bör under samma tid disponeras totalt 10 miljoner kronor av universitetens och högskolornas fakultetsanslag och totalt 10 miljoner kronor av de anslag som föreslagits forskningsråden -- i båda fallen för en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96). Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp, dvs. totalt 30 miljoner kronor, skall kunna disponeras årligen under ytterligare sex år.
Resterande medel skall enligt regeringens förslag tilldelas forskningsråden i form av ett engångsbelopp för viss administration.
Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 15 bör riksdagen avslå regeringens förslag om resursförstärkning med 37,5 miljoner kronor för nya professurer och forskarassistenttjänster i syfte att uppnå en jämnare könsfördelning. Motionärerna erinrar om att de motsatt sig de neddragningar på anslag till forskning och forskarutbildning som föreslagits i budgetpropositionen och som enligt deras mening går emot Sveriges långsiktiga kunskapsintressen. Syftet att bättre ta till vara kvinnliga akademikers kompetens och rekrytera bland kvinnliga forskare är lovvärt. Vad motionärerna vänder sig emot är det inkonsekventa synsätt som regeringen visar gentemot forskningen generellt. En ryckig och illa genomtänkt forskningspolitik gynnar inte några jämställdhetssträvanden.
Även i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkas avslag på regeringens begäran om 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (yrkande 2).
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 6 hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om en resursförstärkning med 14,4 miljoner kronor för kvinnliga professorstjänster och i stället omfördelar dem genom att dels avsätta ytterligare 10,4 miljoner kronor för att skapa förutsättningar för nya professurer och/eller forskartjänster inom kvinno- och jämställdhetsforskning, dels tilldela Forskningsrådsnämnden ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla och stödja genusforskningen och dels tilldela Fora/centra för kvinnliga forskare ytterligare 1 miljon kronor.
Utskottet har under hand erfarit att medel finns beräknade för här avsedda jämställdhetsåtgärder under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagposten Till regeringens disposition.
Regeringen föreslår i den sedermera framlagda kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 8) att anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. skall minskas med 37,5 miljoner kronor till följd av motsvarande ökning av anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, enligt förslaget i nu förevarande proposition. Detta gäller under förutsättning av riksdagens bifall till sistnämnda förslag.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet -- som inte har något att erinra mot medelsanvändningen -- att riksdagen bör anvisa 37,5 miljoner kronor till en ny anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96. Motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15 avstyrks därmed. När det gäller yrkande 6 i motion 1994/95:Ub39 anser utskottet i och för sig att de alternativa forskningsändamål som motionärerna vill ytterligare stödja är angelägna. Frågan om sådana resursförstärkningar får dock prövas samlat vid behandlingen av nästa forskningspolitiska proposition, varför utskottet avstyrker även detta motionsyrkande.
Inrättandet av nya professurer
Enligt regeringen går utvecklingen mot en jämnare könsfördelning inom professorskåren utomordentligt långsamt; det totala antalet kvinnor är fortfarande anmärkningsvärt litet. Regeringen anser att det därför behövs en extraordinär insats för att på kort sikt åstadkomma en betydande ökning av detta antal. Genom den resursförstärkning som regeringen föreslagit och som behandlats i föregående avsnitt uppskattar regeringen att 30 nya professurer kan inrättas.
Den engångssatsning som nu görs bör enligt regeringen tas till vara på det sätt som i ett nationellt perspektiv ter sig som mest ändamålsenligt. Det är därför angeläget att inrättandet av de nya professurerna sker i samverkan mellan forskningsråden och universitet och högskolor. Forskningsråden -- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) -- bör ges ansvaret för att i samråd med universitet och högskolor fastställa inriktning och placering av de nya professurerna. Härvid skall ämnen väljas där könsfördelningen bland professorerna nu är ojämn och där en förstärkning också är motiverad från forskningens och forskarutbildningens utgångspunkter. Vid valet av ämnen för de nya professurerna skall även beaktas att det finns kvalificerade presumtiva sökande som tillhör det underrepresenterade könet.
Regeringen framhåller att vid behov bör s.k. positiv särbehandling kunna tillämpas vid tillsättningen av de nya professurerna. Med positiv särbehandling avses att en tjänst tillsätts med en kompetent sökande av underrepresenterat kön, även om vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av det andra könet.
Vidare meddelar regeringen att universiteten och högskolorna skall svara för utlysning och tillsättning av professurerna. I utlysningen skall anges att ett syfte med professurerna är att utjämna könsfördelningen bland professorerna och att positiv särbehandling till förmån för det underrepresenterade könet således kan komma att tillämpas.
De uttalanden regeringen gör om tillämpning av s.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya professurer bemöts med stark kritik i flera motioner.
Sålunda anförs i motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 7 att förfarandet, att vid tillsättning av tjänster inte ställa kunskaper och kompetens i första rummet, måste anses som direkt stötande. Regeringens synsätt är nedvärderande mot kvinnor och mot de forskningsinstitutioner där ett viktigt vetenskapligt arbete utförs, anmärker motionärerna. De menar att regeringens attityd dessvärre ger signaler om att kvinnor måste bedömas enligt särskilda regler, dvs. inte klarar sig på egna meriter. I stället för att välja kvotering bör man enligt motionen (yrkande 12) ta itu med de mer grundläggande problemen. Dit hör traditioner, nätverk, kultur m.m. men också de brister som finns i definition av kompetens, kunskap etc. Inte minst otydligheter vid utannonsering av tjänster skapar utrymme för godtycke och omedveten könsdiskriminering.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 6 anförs att regeringens avsikt att tillämpa positiv särbehandling riskerar att undergräva kvinnliga professorers status. Därmed motverkas också jämställdhetsarbetet inom högskolan. -- Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 17 kommer en sådan tillämpning av regeln i jämställdhetslagen om positiv särbehandling av underrepresenterat kön, som regeringen avser att göra, att skapa fler problem än den löser. Motionärerna anser att underrepresenterat kön bör kunna ges företräde om två sökande har likvärdig meritering. -- Den särbehandling som regeringen föreslår behövs inte, hävdas det i motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 9, eftersom det inte råder någon brist på kompetenta kvinnor i universitetsvärlden. Vad som behövs är att se till att kvinnor med likvärdig, men inte nödvändigtvis samma, kompetens som män i större omfattning får tjänster som professor.
Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 9 göra ett tillkännagivande om att strikt kvotering vid tillsättning av tjänster är direkt olämplig. Om däremot sökande endast obetydligt skiljer sig i merithänseende kan tjänsten tillsättas med hänsyn till underrepresenterat kön, anser motionärerna. Även i motion 1994/95:Ub41 (m) begärs uttalanden mot kvotering som enligt motionärerna bygger på bristande tilltro till kvinnors förmåga och övertro på regleringar (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att regeringens uttalanden om positiv särbehandling signalerar att kvinnor måste hjälpas så att jämställdhetsmålen kan nås (yrkande 3).
I motion 1994/95:Ub42 (s) reagerar motionärerna för formuleringen "mindre kvalificerad" i propositionen, då det gäller positiv särbehandling av underrepresenterat kön. De anser att med positiv särbehandling bör avses att en tjänst tillsätts med sökande av underrepresenterat kön, om sökanden är tillräckligt kvalificerad för tjänsten. Med en mindre snäv syn på de kriterier som ligger till grund för meritvärderingarna behövs det ingen lägre kvalifikationsgrund för kvinnor, framhåller motionärerna.
Utskottet vill först med anledning av vad som anförts i propositionen och motionerna klarlägga sin syn på innebörden av begreppet positiv särbehandling. Enligt utskottets mening bör det understrykas att positiv särbehandling inte innebär att personer utan tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på grund av att de tillhör ett visst kön. Vad det gäller är att bland professorskompetenta sökande välja en person som tillhör ett underrepresenterat kön, trots att det finns mer kvalificerade sökande av det andra könet. Utskottet anser att praxis vid tillämpningen av ifrågavarande lagregler får avgöra hur stor skillnaden i kvalifikation får vara vid positiv särbehandling.
Utskottet anser att man i sammanhanget inte kan bortse från att meriter över huvud taget kan vara svåra att värdera och jämföra och att, som påtalats bl.a. i utredningar, kvinnors meriter ofta undervärderas eller inte blir synliga.
Vidare kan utskottet konstatera att de särskilda professurerna enligt regeringen skall utlysas inom ämnesområden där det redan finns kvalificerade kvinnliga forskare som kan tänkas söka tjänsterna. Uppgiften att välja ut dessa områden ges till forskningråden, i samråd med universitet och högskolor.
Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt resursförstärkningen för nya professurer för att åstadkomma en jämnare könsfördelning, finner inte skäl att föreslå att riksdagen skall uttala sig mot en tillämpning av positiv särbehandling vid tillsättningen av de nya tjänsterna.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub42, 1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkandena 7 och 12.
I flera motioner läggs fram förslag till åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster.
Det finns enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 7 åtgärder som bättre än de som regeringen har presenterat leder fram till en jämnare könsfördelning. I motionen lyfts fram ett par modeller, såsom att en extra professur inrättas om en kompetensförklarad kvinna som sökt en professorstjänst inte får den, eller att en rikslista på docentkompetenta kvinnliga forskare upprättas till ledning för bedömningen av behovet av nya professurer. I stället för regeringens förslag om positiv särbehandling bör det enligt motionärerna utvecklas ett system där inslag ur de båda modellerna kombineras.
I motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 11 och 1994/95:A807 (c) yrkande 27 föreslås till främjande av ökad jämställdhet inom högskolan att exempelvis ett antal nya professorstjänster inrättas på områden där det finns många kompetenta kvinnor och där kvinnorepresentationen är speciellt låg. Enligt motion 1994/95:Ub622 (fp) yrkande 2 bör kvinnor som kompetensförklarats för professur under de senaste åren och som fortfarande är aktiva forskare utnämnas till professorer.
Den bästa strategin är sannolikt, enligt motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 10, att aktivt söka kvinnor som är mycket kompetenta och framstående forskare (men ännu ej innehar professur) och inrätta professurer inom deras specialområden. Tjänsterna skall utlysas i vanlig ordning och tillsättas på vanligt sätt, påpekar motionärerna.
Utskottet förutsätter att forskningsråden vid bestämningen av inriktningen av de nya professurerna väljer de ämnesområden där kvinnorepresentationen är låg, men att de även särskilt beaktar att det inom området finns kvalificerade presumtiva kvinnliga sökande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7, 1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27.
Mål för rekrytering av professorer
Regeringen anför att resurstillskottet för nya professurer är en engångsåtgärd för att på kort sikt åstadkomma en förbättring på den nivå där snedfördelningen mellan kvinnor och män är kraftigast. För att uppnå slutmålet -- en jämn könsfördelning på alla nivåer inom lärarkåren inom högskolans alla ämnesområden -- krävs däremot ett långsiktigt och systematiskt arbete. Därför avser regeringen att införa rekryteringsmål, där det ankommer på universiteten och högskolorna själva att ta ansvar för att jämställdhetsarbetet ger synliga resultat.
Enligt regeringens bedömning bör det således för varje universitet och högskola anges mål avseende könsfördelningen bland de nyrekryterade professorerna under kommande treårsperiod. Målet ges formen av ett särskilt åtagande under anslaget för forskning och forskarutbildning (fakultetsanslaget). Målen bör första gången anges i budgetpropositionen för budgetåret 1997. Måluppfyllelsen bör årligen redovisas i resultatredovisningen i högskolans årsredovisning. Slutredovisningen bör göras efter treårsperiodens slut. Processen upprepas inför varje treårsperiod ända tills bägge könens andel av professurerna vid högskolan uppgår till minst 40 %.
Genom att rekryteringsmålen formuleras för professorer -- den högsta nivån i högskolans hierarki -- åstadkommer man en gynnsam effekt för kvinnor på alla nivåer inom forskarkarriären, betonar regeringen. Rekryteringsmålen underlättar för statsmakterna att följa och utvärdera hur målen för jämställdhet mellan kvinnor och män uppfylls. Varje högskoleenhet ges samtidigt ett ökat lokalt ansvar och nya möjligheter att anpassa verksamheten utifrån lokala behov och förutsättningar.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 11 görs invändningar mot regeringens planer på att införa mål för rekrytering av professorer. Motionärerna hänvisar till att det redan i dag finns krav på att jämställdhetsplaner skall upprättas, vilket även gäller inom universitet och högskolor. Ytterligare ett kriterium som bedömningsgrund för resurstilldelningen bör inte införas.
Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp), som väcktes under den allmänna motionstiden, är det ett rimligt mål för varje universitet och högskola att minst en femtedel av de professorer som utses fram till sekelskiftet skall vara kvinnor (yrkande 11 i denna del).
Utskottet ser det som positivt att regeringen har för avsikt att införa mål för rekrytering av professorer. Enligt utskottets mening skapar sådana mål incitament till aktiva jämställdhetsinsatser inom universitet och högskolor för att på sikt komma till rätta med den ojämna könsfördelningen bland professorerna. Målen kompletterar därmed jämställdhetslagens bestämmelser. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub45 yrkande 11. Då syftet med yrkande 11 i motion 1994/95:Ub624 måste anses vara tillgodosett genom de av regeringen planerade åtgärderna, avstyrker utskottet detsamma i nu berörd del.
Rekryteringsmål bör enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 7 ställas upp för fler tjänstekategorier inom högskolan. Sådana mål bör finnas inte bara för professorer utan även för t.ex. doktorander och forskarassistenter. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 16 anförs att rekryteringsmål bör formuleras och tillämpas på alla anställningskategorier för att öka andelen kvinnor inom den akademiska världen. Motionärerna syftar här på den sneda könsfördelningen bland universitets- och högskolelärarna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att mål för rekrytering inte bör begränsas till att enbart avse de högsta tjänsterna. För att universitet och högskolor i framtiden skall kunna uppnå jämställdhetsmålet i vad avser professorstjänsterna måste de genom olika åtgärder öka rekryteringsunderlaget. Detta har regeringen också betonat i propositionen. Åtgärderna måste omfatta såväl grundutbildningen som forskarutbildningen samt kvinnors villkor under den fortsatta akademiska karriären. Enligt utskottets mening bör mål för rekrytering, i syfte att nå en jämnare könsfördelning på fler nivåer, formuleras också för andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än professorer.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Meritvärderingen vid tillsättningen av tjänster, m.m.
I motioner har framlagts förslag som syftar till att ge kvinnor och män likvärdiga förutsättningar inom forskarutbildningen och i den fortsatta forskarkarriären.
Sålunda begärs i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 6 att riksdagen gör ett tillkännagivande om att meritvärderingen vid tillsättning av tjänster bör ändras så att kvinnor ej missgynnas. Motionärerna framhåller att de år man genomgår forskarutbildning sammanfaller med den tid i livet när man vanligtvis skaffar barn. Självfallet innebär detta att kvinnorna får andra förutsättningar än männen att genomföra en forskarutbildning på förväntad tid och att genom egen forskning meritera sig för forskarassistenttjänst. Motionärerna hävdar att genom att konkurrensen om forskarassistenttjänster är hård och meriter ofta endast räknas för de fem första åren efter doktorsexamen så är många kvinnor näst intill utan möjlighet att gå vidare mot ett arbete som självständig forskare vid ett svenskt universitet. Meriteringskraven bör därför ändras så att en fördröjning genom barnafödande inte lägger onödiga hinder i vägen för kvinnorna vid konkurrens om tjänster i den fortsatta forskarkarriären. -- Motsvarande yrkanden framställs i motionerna 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 20.
Utskottet erinrar om att utskottet i det föregående tillstyrkt en resursförstärkning för nästa budgetår som bl.a. skall disponeras för nya forskarassistenttjänster vid universitet och högskolor i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Som tidigare nämnts är endast 24 % av forskarassistenterna kvinnor. Det är angeläget att denna andel ökar markant, vilket i förlängningen ger fler kvinnliga professorer. Utskottet anser därför att ytterligare åtgärder bör vidtas för att förbättra möjligheterna för kvinnor att fortsätta inom forskarkarriären. De problem som motionärerna pekat på i fråga om skillnader mellan män och kvinnor i förutsättningar för meritering utgör enligt utskottets mening en viktig utgångspunkt för en översyn.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och 1994/95:Ub905 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna att en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av forskartjänster bör göras med särskilt beaktande av kvinnors villkor.
Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen efterfrågas i motionerna 1994/95:Ub44 (mp) yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 22 och 23. Motionärerna pekar särskilt på behovet av åtgärder när det gäller kvinnliga studerandes tillgång till handledning i forskarutbildningen. De hävdar att kvinnor oftare än män väljer egna avhandlingsämnen, som inte direkt faller inom någon handledares projekt. Detta kan medföra att kvinnornas studieförhållanden blir sämre med mindre resurser och hjälp. Det är viktigt, anför motionärerna, att kvinnor inte drabbas av konkurrenshinder redan i ingången till sina forskarstudier. Därtill bör forskarstuderande få ökade möjligheter att söka egna forskningsmedel, så att de inte helt är hänvisade till handledarnas resurser och välvilja.
Utskottet vill hänvisa till det arbete som pågår inför nästa forskningspolitiska proposition, bl.a. i Forskningsberedningen. När det särskilt gäller studiefinansieringen inom forskarutbildningen har regeringen, som utskottet nämnt i det föregående, inför nämnda proposition aviserat ett förslag om ett nytt och mer flexibelt system, som bör utformas så att det främjar effektiviteten i forskarutbildningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motionerna 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 4 och 1994/95:Ub678 (mp) i denna del begärs en utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor. Motionärerna menar att en hierarki av olika typer av tidsbegränsade tjänster i forskarkarriären under professorsnivå skulle öka rörligheten bland universitetens och högskolornas forskande personal och också gynna möjligheterna att på någorlunda kort sikt få en rimlig fördelning mellan män och kvinnor bland forskare och lärare.
Utskottet är inte berett att förorda att en sådan utredning som motionärerna begärt skall tillkallas. Motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.
Tjänsteförslagsnämndernas sammansättning, m.m.
I propositionen redovisas att regeringen avser att göra vissa ändringar i högskoleförordningen (1993:100) för att främja jämställdhetsarbetet generellt och för att stödja högskolornas arbete med att uppnå de rekryteringsmål som kommer att införas. Sålunda bör reglerna om befordringsgrunder för lärare kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att det vid behov är tillåtet med positiv särbehandling till förmån för sökande av det kön som är underrepresenterat inom den aktuella kategorin av anställda inom universitetet eller högskolan.
Vidare bör enligt regeringen reglerna om tjänsteförslagsnämndernas sammansättning samt om val av sakkunniga ändras. Båda könen skall vara representerade i tjänsteförslagsnämnderna. Bland de sakkunniga skall, om inte synnerliga skäl föreligger, båda könen vara representerade. En bestämmelse bör införas om krav på redovisning av hur tjänsteförslagsnämnderna har beaktat jämställdhetsaspekten vid bedömningen av sökande till ledigförklarad anställning.
Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 6 bör man för att komma till rätta med den könsmässiga snedfördelningen när det gäller professorstjänster kunna se över hur val av sakkunniga och tillsättande av tjänsteförslagsnämnder sker. En lösning kan vara att ställa krav på kvinnlig kompetens vid sådana val och tillsättanden. Motionärerna anser också att tjänsteförslagsnämndernas arbete och metoder kan behöva utvecklas, bl.a. vid upprättande av kravprofil för tjänst och meritprofil för sökande. -- I motion 1994/95:Ub41 (m) yrkande 4 begärs en översyn av professorstillsättningar och tjänsteförslagsnämndernas arbetsmetoder. I ett system med klara kriterier, där manliga nätverk och slumpmässiga fördelar inte fäller utslaget, skulle alla och i synnerhet kvinnorna få en bättre möjlighet att komma till sin rätt, anför motionärerna.
Sakkunnigsystemet för tillsättning av professurer och andra forskartjänster bör enligt motion 1994/95:Ub622 (fp) ändras så att såväl män som kvinnor måste vara representerade i sakkunniggruppen (yrkande 3). Vidare bör vartdera könet inom fem år vara representerat med minst 40 % i universitets och högskolors tjänsteförslagsnämnder (yrkande 4).
I motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 8 framhålls att det inte räcker med att reglera att båda könen skall vara representerade i tjänsteförslagsnämnderna; en jämn fördelning mellan kvinnor och män i dessa nämnder bör eftersträvas. Det är ytterst viktigt att båda könen är representerade också bland de sakkunniga för att få en allsidig bedömning av de sökandes kompetensprofil.
Utskottet anser att de ändringar i högskoleförordningen som regeringen aviserar är angelägna att genomföra. Enligt utskottets mening kan kvinnors och mäns olika värderingar i skilda avseenden påverka den bedömning av en sökandes vetenskapliga och andra meriter som görs vid tjänstetillsättningar. Därför är det betydelsefullt att båda könen är representerade med en så jämn fördelning som möjligt i tjänsteförslagsnämnder och bland sakkunniga. Utskottet utgår från att en regel om att tjänsteförslagsnämnderna skall redovisa hur de beaktat jämställdhetsaspekten kommer att medföra att deras arbetsmetoder anpassas därefter. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 4, 1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och 1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4.
I motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 8 förordas att en särskild jämställdhetsansvarig vid resp. universitet och högskola skall delta i beredningen av varje tjänstetillsättning. En sådan ordning bör gälla inte bara vid tillsättning av professurer utan också vid tillsättning av tjänster som lektorer och forskarassistenter.
Utskottet vill betona att samtliga personer som har att ta ställning i ett tjänstetillsättningsärende också skall ta ansvar för att jämställdhetsaspekten tillgodoses. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ytterligare frågor om könsfördelningen i högskole- och forskningsorgan tas upp i två motioner. Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 10 bör det inom fem år finnas minst 40 % av vartdera könet i alla interna beslutsorgan inom högskolan. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 18 anförs om forskningsråden att de i dag har en klart manlig dominans i sin sammansättning. En översyn borde göras av reglerna om tillsättning av ledamöter i forskningsråden, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att universitet och högskolor i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) åläggs att i all sin verksamhet iaktta jämställdhet mellan kvinnor och män. Det ankommer därmed på högskolemyndigheterna att se till att jämställdhetsmålet uppnås i vad avser representationen i de interna beslutsorganen.
När det gäller forskningsråden anser utskottet att de åtgärder som regeringen avser att vidta för att främja jämställdheten inom forskarsamhället på sikt kan förväntas leda till en mer jämställd sammansättning av råden. Utskottet utgår från att jämställdhetsaspekten kommer att beaktas i fråga om de ledamöter av råden som utses av regeringen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och 1994/95:Ub624 yrkande 10.
Sexuella trakasserier
Regeringen anmäler att man avser att i högskoleförordningen (1993:100) föra in en skyldighet för universitet och högskolor att verka för att studenter inte utsätts för sexuella trakasserier. Bakgrunden är att undersökningar har visat att sådana trakasserier förekommer. Regeringen erinrar om att -- förutom brottsbalkens bestämmelser om ofredande och sexuellt ofredande -- det finns en regel om skydd mot sexuella trakasserier i 6 § jämställdhetslagen (1991:433). Lagen är emellertid en arbetsrättslig lagstiftning och omfattar inte elever och studenter.
I motion 1994/95:Ub45 (m) betonas att sexuella trakasserier självfallet inte kan accepteras. Ytterligare föreskrifter -- i detta fall i högskoleförordningen -- är emellertid inget sätt att komma till rätta med problemen. Motionärerna menar att befintliga regelverk, nämligen brottsbalken och jämställdhetslagen, skall tillämpas (yrkande 13). Riksdagen bör därför enligt yrkande 14 i samma motion göra ett uttalande om att det inte bör införas någon för högskolan särskild bestämmelse mot sexuella trakasserier.
Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del bör jämställdhetslagen, och därmed regeln i denna lag mot sexuella trakasserier, utvidgas till att gälla också för den högre utbildningen. Lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör skärpas. -- I motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 2 begärs ett uttalande om att sexuella trakasserier bör inbegripas i högskoleförordningens bestämmelser om störande beteende. -- Enligt motion 1994/95:Ub695 (kds) yrkande 2 bör riksdagen hos regeringen begära förslag till lagstiftning till skydd för studenter mot sexuella trakasserier.
Utskottet finner det för sin del angeläget att stryka under att man under inga förhållanden får ha överseende med sexuella trakasserier, än mindre acceptera dem. Universitet och högskolor måste bemöda sig om att komma till rätta med de problem som föreligger. Flera av lärosätena har också utarbetat åtgärdsprogram för att förebygga och motverka sexuella trakasserier. Det är enligt utskottets mening en betydelsefull markering att i högskoleförordningen nu skrivs in en skyldighet för universitet och högskolor att arbeta för att studenter inte utsätts för sådana trakasserier. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa den fortsatta utvecklingen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub38 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1 kap. 2 § tredje stycket och 1 kap. 9 § andra stycket med den ändringen att lagrummen erhåller den i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelsen,
2. beträffande tillsynen av skolans jämställdhetsarbete att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 1,
3. beträffande jämställdhet som en pedagogisk fråga att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkande 1 (delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2, 1994/95:Ub348 yrkande 1, 1994/95:Ub368 yrkande 7 och 1994/95:A816 yrkandena 4 och 6,
4. beträffande sär- och samundervisning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A816 yrkande 7 och 1994/95:A820 yrkande 12,
5. beträffande naturvetenskap, teknik och informationsteknik att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A807 yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 13,
6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1,
res. 1 (m)
7. beträffande läromedel att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 4,
8. beträffande studie- och yrkesorientering (syo) m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub43 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 15,
9. beträffande flexibel skolstart att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 2,
10. beträffande invandrarkvinnornas utbildningsbehov att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 3,
11. beträffande lärares behov av kunskap om jämställdhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4, 1994/95:Ub45 yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2, 1994/95:A802 yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11,
12. beträffande lärarutbildning och forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 3,
res. 2 (fp)
13. beträffande informationsteknik (IT) och teknik i lärarutbildning och lärarfortbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 2, 1994/95:Ub43 yrkande 3 och 1994/95:Ub377 yrkande 2,
14. beträffande lärarrekrytering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 3, 1994/95:Ub603, 1994/95:Ub624 yrkande 11 (delvis) och 1994/95:A820 yrkande 14,
15. beträffande jämställdhetsarbetet vid universitet och högskolor, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i denna del och 6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del,
16. beträffande könsperspektiv i läkarutbildningen och vårdutbildningar att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub692 yrkande 2,
17. beträffande Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens ansvar för jämställdhet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 5,
18. beträffande Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 28,
19. beträffande uppgifter för utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och 1994/95:Ub684,
20. beträffande kvinnoforskningsinstitut att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651,
21. beträffande kvinnouniversitet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub655,
res. 3 (mp)
22. beträffande forskning och forskarutbildning inom undervisnings- och vårdsektorn att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 4,
23. beträffande genusperspektiv inom forskningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 8, 1994/95:Ub654 yrkandena 1--10 och 1994/95:Ub692 yrkandena 1 och 3,
res. 4 (mp)
24. beträffande genusforskning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 8, 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4,
res. 5 (m)
25. beträffande fora för kvinnliga forskare att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 9,
res. 6 (fp)
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15, 1994/95:Ub43 yrkande 10 och 1994/95:Ub45 yrkande 9,
res. 7 (m) res. 8 (kds)
27. beträffande ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 10 och 1994/95:Ub706 yrkande 9,
res. 9 (m)
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 och 1994/95:Ub44 yrkande 3,
res. 10 (c, fp) res. 11 (mp)
29. beträffande införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 14,
res. 12 (c, fp)
30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och forskarassistenttjänster att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 6, 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15),
res. 13 (fp)
31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya professurer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub42, 1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkandena 7 och 12,
res. 14 (m, c, fp, mp, kds)
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7, 1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27,
res. 15 (c) res. 16 (mp)
33. beträffande mål för rekrytering av professorer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 11 och 1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del,
res. 17 (m)
34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och forskartjänster att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
res. 18 (m)
35. beträffande meritvärderingen vid tillsättningen av tjänster att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och 1994/95:Ub905 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905 yrkandena 22 och 23,
res. 19 (mp)
37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 4 och 1994/95:Ub678 i denna del,
res. 20 (mp)
38. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 4, 1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och 1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4,
39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid beredning av tjänstetillsättningar att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 8,
res. 21 (mp)
40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i forskningsråden att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och 1994/95:Ub624 yrkande 10,
res. 22 (fp)
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2.
res. 23 (m) res. 24 (v, mp, kds)
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på vikten av generella och allmängiltiga kunskaper om könsskillnader och könsmönster. Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Skolan skiljer sig från annan verksamhet i samhället eftersom den arbetar med flickor och pojkar i ständig utveckling och mognad. Enligt utskottets uppfattning är det för snävt och otillräckligt att, som regeringen gör, endast framhålla genusforskning på skolområdet. Utskottet anser det viktigt att ett allsidigt FoU-arbete bedrivs inom skolans område och att således även det biologiska perspektivet beaktas. Vad utskottet har anfört om allsidigt FoU-arbete bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Lärarutbildning och forskning (mom. 12)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Frågan om" och slutar med "föreliggande motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen att behandlas i en översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserat i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 30). Utskottet vill emellertid understryka vikten av att dessa frågor också behandlas i beredningsarbetet inför nästa forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för forskning och utveckling, vilket också bör omfatta forskning om jämställdhetsarbete i skolan. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill motion 1994/95:Ub39 yrkande 3 och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om lärarutbildning och forskning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande lärarutbildning och forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Kvinnouniversitet (mom. 21)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kvinnouniversitet -- av det slag som startats i Västernorrland -- kan ha stor betydelse för kvinnor, särskilt i glesbygd, genom det nätverk för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte som organisationen erbjuder. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att fler kvinnouniversitet startas och att verksamheten kan få statligt stöd. En speciell kvinnofond bör bildas genom överföring av medel från Civil-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen till ett sammanlagt belopp av minst 1 miljon kronor. Ur fonden bör kvinnouniversitet, det befintliga och eventuella nya, kunna söka bidrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om bildande av och resursöverföring till en sådan kvinnofond.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 1 och med anledning av yrkande 2 i motion 1994/95:Ub655 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande kvinnouniversitet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub655 yrkande 1 och med anledning av motion 1994/95:Ub655 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Genusperspektiv inom forskningen (mom. 23)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet vill referera" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett feministiskt perspektiv på forskning -- med den innebörden att etiska och "mjuka" problem uppmärksammas -- måste släppas fram inom den traditionellt manligt dominerade forskarvärlden. Särskilt bör vid anslagsgivning till forskning solidariteten med kommande generationer och naturens värden väga tungt.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub654 yrkandena 7 och 10 samt med anledning av övriga motionsyrkanden om genusperspektiv inom forskningen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande genusperspektiv inom forskningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub654 yrkandena 7 och 10 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 8, 1994/95:Ub654 yrkandena 1--6, 8 och 9 och 1994/95:Ub692 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Genusforskning (mom. 24)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet hänvisar till" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, med anledning av regeringens planer på att inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot genusforskning, peka på att det finns en rad områden vid sidan av genusforskningen där kvinnor har kompetens och lämplig bakgrund för att kunna bli professor. Detta bör enligt utskottet beaktas av Forskningsrådsnämnden vid dess inventering av forskningsfältet för att finna ämnen för professors- eller forskartjänster.
Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande genusforskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Fora för kvinnliga forskare (mom. 25)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att det är angeläget att fora för kvinnliga forskare byggs upp vid varje ny högskola som ett led i högskolans jämställdhetsarbete. De nya högskolorna bör därför framdeles få del av de särskilda medel som under åttonde huvudtiteln anslås för fora för kvinnliga forskare. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandet gör ett uttalande av denna innebörd.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande fora för kvinnliga forskare att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare (mom. 26)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att medel öronmärks för post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare. En sådan särbehandling finner utskottet olämplig. Därigenom är man bunden till ett visst urval, vilket i sig innebär en nedvärdering av kvinnor och deras kompetens. -- Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9 bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet anfört. Övriga motionsyrkanden om post-doktorala stipendier avstyrks.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och 1994/95:Ub43 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare (mom. 26)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma inställning som uttrycks i motion 1994/95:Ub43 yrkande 10, nämligen att de post-doktorala stipendierna bör omvandlas till lön vid anställning för att berättiga till social trygghet. Detta bör riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkande ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden om post-doktorala stipendier bör avslås.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub43 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och 1994/95:Ub45 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster (mom. 27)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 34 slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att positiv särbehandling vid tillsättning av doktorandtjänster är olämpligt. Att kvinnligt kön skall vara kriterium för erhållande av vissa sådana tjänster innebär enligt utskottets mening en nedvärdering av kvinnors kompetens. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10 och med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10 och med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare beslut om att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster bör fullföljas. Det är enligt utskottets mening svårt att se den samlade konsekvensen av ett återinförande av utbildningsbidragen och nu föreliggande regeringsförslag att fler doktorandtjänster skall delas ut till kvinnor. Utskottet anser att även återstående 7 miljoner kronor utav de 37 miljoner kronor som regeringen särskilt avsatt för studiefinansiering inom forskarutbildningen skall fördelas till doktorandtjänster. Därutöver bör genom omfördelning inom anslagen för högre utbildning och forskning ytterligare medel tillföras för fler nya doktorandtjänster. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till hur en sådan omfördelning kan göras.
Utskottet vill framhålla som en av många fördelar med doktorandtjänsten att den ger den sociala trygghet som framför allt kvinnliga studerande med familj och barn behöver under studietiden. För att ytterligare underlätta studierna för dessa studerande anser utskottet att det bör övervägas att göra studiefinansieringstiden för forskare mer flexibel när familjesituationen så kräver.
Enligt utskottets mening bör det vidare övervägas att i första hand fördela medlen till kvinnliga doktorander som fått de två första åren finansierade genom Forskningsrådsnämndens särskilda medel för kvinnoforskning. Därigenom frigörs medel hos nämnden för nya satsningar på kvinnoforskning.
Vad utskottet ovan anfört i fråga om medel för doktorandtjänster, studiefinansieringstid och fördelningen av medlen bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 10--13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 10, 11, 12 och 13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 att riksdagen skall anvisa 187,5 miljoner kronor för att slutföra övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt avsevärt öka antalet doktorandtjänster. Liksom motionärerna vill utskottet framhålla att en doktorandtjänst ger den sociala trygghet som framför allt kvinnliga studerande behöver under studietiden.
Riksdagen bör således med bifall till nämnda motion, med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt med avslag på övriga här behandlade motionsyrkanden besluta att ett nytt anslag, benämnt Utgifter för doktorandtjänster, förs upp på riksstaten för nästa budgetår med angivet belopp.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 3, med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 12 och 13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 till ett nytt anslag, benämnt Utgifter för doktorandtjänster, under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar 187 500 000 kr,
12. Införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag (mom. 29)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikt att prestationsrelaterade fakultetsanslag, enligt de principer som riksdagen godkände våren 1994, bör införas som tidigare planerats. Dessa har som syfte bl.a. att premiera jämställdhetsarbetet inom fakulteten genom ett system med viktning av avhandlingsarbete från underrepresenterat kön vid tilldelning av medel. De utgör därmed ett incitament till att öka antalet avhandlingar från kvinnor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om prestationsrelaterade fakultetsanslag.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Resursförstärkning för nya professurer och forskarassistenttjänster (mom. 30)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "detta motionsyrkande" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är positivt att regeringen avser att ge Forskningsrådsnämnden (FRN) i uppdrag att föreslå inom vilka ämnen det finns anledning att inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning). För att skapa förutsättningar för att dessa tjänster skall kunna inrättas bör enligt utskottet avsättas 10,4 miljoner kronor till nya tjänster. Vidare bör FRN tillföras ytterligare 3 miljoner kronor till stöd och utveckling av genusforskning. Slutligen bör fora för kvinnliga forskare, som spelar en viktig roll när det gäller att förmedla genuskunskap, tillföras 1 miljon kronor utöver vad som tidigare anvisats.
Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt och med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15, anvisar 37,5 miljoner kronor till en ny anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96.
Utskottet föreslår därjämte att av de nya medlen skall sammanlagt 14,4 miljoner kronor, som beräknats för professorstjänster åt kvinnor, omfördelas för genusforskning i enlighet med vad utskottet i det föregående redovisat. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och forskarassistenttjänster att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15), dels med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. S.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya professurer (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill först" och slutar med "yrkandena 7 och 12" bort ha följande lydelse:
Utskottet har starka invändningar mot att regeringens avsikt i fråga om tillsättningen av de nya professurerna genomförs, nämligen att positiv särbehandling skall tillämpas till förmån för underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Enligt utskottets mening bör kunskap och kompetens fälla utslaget vid professorstillsättningarna. Dock skall vid likvärdig kompetens underrepresenterat kön ges företräde. Som utskottet ser det finns det risk för att kvinnor som får tjänster därför att de tillhör det underrepresenterade könet och inte därför att de är mest meriterade kan bli bemötta med misstro. En tillämpning av positiv särbehandling kan därför enligt utskottets mening i stället för att gynna jämställdhetssträvandena tvärtom skada dessa. Förfarandet innebär också i sig en nedvärdering av kvinnors kompetens som inte kan anses vara förenligt med strävandena mot jämställdhet mellan könen.
Utskottet anser att det är viktigt att ta itu med de mer grundläggande problemen bakom den sneda könsfördelningen bland professorer. Dit hör bl.a. traditioner, nätverk och kulturer där manliga intressen dominerar, men också de brister som finns i definition av kompetens och kunskap. Inte minst otydligheter vid utannonsering av tjänster kan enligt utskottet skapa utrymme för godtycke och omedveten könsdiskriminering.
Utskottet har den uppfattningen att man utan att tillgripa positiv särbehandling kan rekrytera kvinnor till professorstjänster. Kompetenta kvinnor finns inom forskarvärlden. Vad som behövs är att se till att kvinnor med likvärdig, men inte nödvändigtvis samma, kompetens som män i större omfattning får tjänster som professor.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 12, med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub42 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya professurer att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 12, med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43 yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster (mom. 32)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner de förslag till åtgärder för att öka antalet kvinnliga professorer som lagts fram i motion 1994/95:Ub40 yrkande 7 väl värda att pröva. En möjlig modell är att om en kvinna i konkurrens söker en tjänst som professor och blir kompetensförklarad, men inte får tjänsten, inrättas en professur för henne (den norska modellen). En annan möjlig modell är att varje docentkompetent kvinnlig forskare ges möjlighet att anmäla sig till en rikslista, som sedermera kan användas av sakkunniga vid bedömning av behovet av nya professurer på områden, där det kvinnliga inslaget är särskilt lågt (den franska modellen).
Utskottet anser att riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella motionsyrkanden bör göra ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om ett system för att åstadkomma jämnare könsfördelning bland professorer, där inslag ur de båda modellerna kombineras.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub40 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster (mom. 32)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som förordas i motion 1994/95:Ub44 yrkande 10 om åtgärder för att nå en jämnare könsfördelning bland professorer. Utskottet anser alltså att det gäller att aktivt söka kvinnor som är mycket kompetenta och framstående forskare (men ännu ej innehar professur) och inrätta professurer inom deras specialområden. Tjänsterna skall dock utlysas i vanlig ordning och tillsättas på vanligt sätt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på professorstjänster att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 10 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7, 1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
17. Mål för rekrytering av professorer (mom. 33)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det inte för universitet och högskolor införas mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. Utskottet kan inte heller acceptera att dessa mål ges formen av särskilda åtaganden under anslagen för forskning och forskarutbildning och därmed kan utgöra grund för bedömning av resurstilldelningen. Utskottet vill erinra om att det enligt jämställdhetslagens bestämmelser redan åligger universitet och högskolor att upprätta jämställdhetsplaner där åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning skall redovisas.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 11 och med avslag på motion 1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande mål för rekrytering av professorer att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 11 och med avslag på motion 1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
18. Rekryteringsmål för fler lärar- och forskartjänster (mom. 34)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig avvisande till regeringens planer på att införa mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. I linje härmed kan utskottet inte heller acceptera att rekryteringsmål avseende könsfördelningen uppställs för fler lärar- och forskartjänster inom högskolan. Utskottet avslår således motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och forskartjänster att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7,
19. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen (mom. 36)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att villkoren för kvinnor och män i forskarutbildningen görs likvärdiga. Som motionärerna påtalat är kvinnorna, särskilt när det gäller tillgången till handledning i utbildningen, många gånger sämre ställda än männen. Redan det faktum att det övervägande antalet lärare och handledare är män kan förklara en del av svårigheterna för kvinnor. Det finns också skillnader i val av avhandlingsämne mellan manliga och kvinnliga studenter. Kvinnor väljer oftare än män avhandlingsämnen som inte finns representerade i den pågående forskningen vid institutionerna. Detta kan medföra att kvinnornas studieförhållanden blir sämre med mindre resurser och hjälp.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet att åtgärder bör vidtas för att förbättra handledningssituationen i forskarutbildningen för kvinnor. Det bör vidare enligt utskottets mening övervägas att öppna möjligheter för forskarstuderande att söka egna forskningsmedel, så att de inte helt är hänvisade till handledarnas resurser. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandena gör ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet nu anfört.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44 yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905 yrkandena 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
20. Utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor (mom. 37)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet är inte" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en hierarki av flera tidsbegränsade tjänster under professorsnivå skulle öka rörligheten bland universitetens och högskolornas forskande personal. Detta skulle också gynna möjligheterna att i ett någorlunda kort tidsperspektiv få en rimlig fördelning mellan män och kvinnor bland forskare och lärare vid universitet och högskolor. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motionsyrkandena hos regeringen bör begära en utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid universitet och högskolor att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 4 och 1994/95:Ub678 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
21. En särskild jämställdhetsansvarig vid beredning av tjänstetillsättningar (mom. 39)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet vill betona" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna förorda att föreskrifter utfärdas om att universitet och högskolor alltid skall låta en särskild jämställdhetsansvarig delta i beredningen av tjänstetillsättningsärenden. Denna person bör bevaka jämställdhetsaspekten vid tillsättning av såväl professurer som tjänster som lektorer, adjunkter och forskarassistenter. Detta bör riksdagen med anledning av motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid beredning av tjänstetillsättningar att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
22. Könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i forskningsråden (mom. 40)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet erinrar om" och på s. 45 slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att föreskrifter bör införas om att båda könen bör vara representerade i högskolans interna beslutsorgan. Universiteten och högskolorna bör ha som mål att det inom fem år skall finnas minst 40 % av vartdera könet i beslutsorganen. Även privata och stiftelseägda högskolor bör uppmuntras att nå detta mål.
Vidare bör enligt utskottets mening en översyn göras av de regler som styr tillsättningen av ledamöter i forskningsråden i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland dessa. Råden har i dag en klart manlig dominans i sin sammansättning.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandena ger regeringen till känna vad utskottet anfört om könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i forskningsråden.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i forskningsråden att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och 1994/95:Ub624 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som betonar att sexuella trakasserier inte kan accepteras, vill framhålla att den lagstiftning som finns till skydd mot sådana trakasserier, nämligen i brottsbalken och i jämställdhetslagen, skall tillämpas för att komma till rätta med problemen. Ytterligare skrivningar, att universitet och högskolor har en skyldighet att verka för att studenter inte utsätts för sexuella trakasserier, behövs inte.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 13, med anledning av motion 1994/95:Ub45 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2 bör som sin mening ge regeringen till känna att det inte bör införas någon för högskolan särskild bestämmelse mot sexuella trakasserier.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 13, med anledning av motion 1994/95:Ub45 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
24. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1994/95:Ub706 om att lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör skärpas. Lagregeln i jämställdhetslagen till skydd mot sådana trakasserier bör, genom en utvidgning av lagens tillämpningsområde till att omfatta den högre utbildningen, framdeles också gälla för studenter. Ett likartat yrkande finns i motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 1 som behandlas av arbetsmarknadsutskottet.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del, med anledning av motion 1994/95:Ub695 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14 och 1994/95:A812 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till sådana lagändringar.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del, med anledning av motion 1994/95:Ub695 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14 och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Av utskottet framlagt förslag till ändring av 1 kap. 2 § tredje stycket och 9 § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 kap. 2 §
Alla barn och ungdomar -- -- -- anordnas i landet. Utbildningen skall -- -- -- elever med särskilda behov.
Verksamheten i skolan skall Verksamheten i skolan skall utformas i utformas i överensstämmelse med överensstämmelse med grundläggande demokratiska grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall verkar inom skolan skall främja aktning för varje främja aktning för varje människas egenvärde och människas egenvärde och respekt för vår respekt för vår gemensamma miljö. gemensamma miljö. Särskilt skall den som Särskilt skall den som verkar inom skolan främja verkar inom skolan 1. jämställdhet mellan främja jämställdhet könen samt bemöda sig om mellan könen samt 2. att hindra varje försök bemöda sig om att hindra från elever att utsätta varje försök från andra för kränkande elever att utsätta andra behandling. för kränkande behandling.
9 §
Det offentliga skolväsendet för vuxna -- -- -- anordnas i landet.
Verksamheten inom det Verksamheten inom det offentliga skolväsendet offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i för vuxna skall utformas i överensstämmelse med överensstämmelse med grundläggande demokratiska grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som värderingar. Var och en som verkar inom det verkar inom det skolväsendet skall skolväsendet skall främja aktning för varje främja aktning för varje människas egenvärde och människas egenvärde och respekt för vår respekt för vår gemensamma miljö. gemensamma miljö. Särskilt skall den som Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet verkar inom skolväsendet 1. främja jämställdhet främja jämställdhet mellan könen samt bemöda mellan könen samt 2. sig om att hindra varje bemöda sig om att hindra försök från elever varje försök från att utsätta andra för elever att utsätta andra kränkande behandling. för kränkande behandling.