Kärnsäkerhet
Betänkande 2000/01:MJU19
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 12 juni 2001
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om kärnsäkerhet (MJU19)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om kärnsäkerhet. Motionerna tar bl.a. upp frågor om prioritering av funktionsvillkoren för ett framtida slutförvar av kärnavfall och om antalet platser för platsundersökningar. Vidare behandlas frågor om stöd till de aktuella kommunerna och till frivilligorganisationer samt om informationen från Svensk Kärnbränslehantering AB.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 2
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2001-03-27
Justering: 2001-04-19
Trycklov: 2001-10-11
Justering: 2001-04-19
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:MJU19
Alla beredningar i utskottet
2001-03-27
Motioner om kärnsäkerhet (MJU19)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om kärnsäkerhet. Motionerna tar bl.a. upp frågor om prioritering av funktionsvillkoren för ett framtida slutförvar av kärnavfall och om antalet platser för platsundersökningar. Vidare behandlas frågor om stöd till de aktuella kommunerna och till frivilligorganisationer samt om informationen från Svensk Kärnbränslehantering AB.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2001-06-11
![Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:MJU19, Kärnsäkerhet](/_next/image/?url=%2Fimages%2Ffallback%2Fvideo-thumbnail.jpg&w=4096&q=75)
Debatt om förslag 2000/01:MJU19
Webb-tv: Kärnsäkerhet
Dokument från debatten
- 2001-06-11Protokoll 2000/01:122
Protokoll från debatten
Anf. 26 KJELL-ERIK KARLSSON (V)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga om
funktionshindrade. Det står i propositionen att funk-
tionshindrade successivt ska ges ökade möjligheter att
ta del av nyheter, information och underhållning via
radio och TV. Vi har lyckligt och väl sagt att minst
50 % av de svenskproducerade programmen ska
textas.
Nu undrar jag varför det inte gick att få in ordet
"debatter" i detta mål? Den frågan lyfte jag i utskot-
tet. Jag fick till svar att vi inte kan ändra proposi-
tionstexten, och det är okej. Men utskottet borde ha
kunnat ta en annan ställning och kompletterat med
"debatter".
Hur kommer det t.ex. att bli vid valrörelsen? Hur
pass många debatter kommer de hörselskadade att
kunna ta del av? Det är bara en del. Sedan har vi
oändligt många andra debattprogram av intresse även
för hörselskadade.
Anf. 27 INGEGERD SAARINEN (Mp)
Fru talman! Jag vill inte svara exakt i detalj på
detta. Jag tycker allmänt att det är viktigt att männi-
skor får möjlighet att kunna ta del också av debatt-
program.
I förhållande till de public service-beslut som jag
har varit med om att fatta tidigare här i riksdagen -
jag har suttit här några år, som bekant - har jag aldrig
tidigare varit med om att man har tagit ett så avgö-
rande och så klart definierat steg för att öka tillgäng-
ligheten för handikappgruppen att kunna ta del av
public service-utbudet.
Det tycker jag är bra och viktigt. Den skrivning
som utskottet har gjort, och som också Birgitta Sellén
står bakom, är ett väldigt stort steg framåt i det avse-
endet. Det gäller trots att vi i samband med tidigare
beslut har bidragit till att öka satsningarna så att syn-
och hörselskadade ska kunna få en större tillgänglig-
het till programmen.
Anf. 28 SINIKKA BOHLIN (S)
Fru talman! Jag är väldigt glad över höjningen
och att vi verkligen tillmötesgår funktionshindrade så
långt som möjligt. Det jag oroar mig för är att det
trots allt är lite knapert med resurserna.
När man från SVT:s sida ska prioritera vad man
ska texta, vad gör man då? Jo, man nagelfar riktlin-
jerna. Jag befarar då att risken kan finnas att man
säger: Jaha, det står inget om debatter. Alltså kan vi
vara snåla med textning av dem. Ser inte Åke Gus-
tavsson någon fara i det?
Anf. 29 INGEGERD SAARINEN (Mp)
Fru talman! Det är möjligt att det finns. Men jag
vill återigen inte försöka att peka med hela handen för
Sveriges Television och säga vad man ska göra.
Det jag nöjer mig med att konstatera här och nu är
att med det förslag vi om en stund ska fatta beslut om
sker det en extra avsättning av 10 miljoner kronor för
att underlätta finansieringen av reformer för att låta
handikappade grupper få bättre tillgänglighet i dessa
avseenden.
En del mindre saker kan man göra för att under-
lätta inte minst för hörselskadade. Det gäller exem-
pelvis bakgrundsljud i radions och också i TV:s sänd-
ningar. Det är en kontroversiell fråga som kommer
upp med jämna mellanrum, eftersom det också hand-
lar om konstnärlig frihet och sådant.
Personligen tycker jag att man ska ägna det en
större uppmärksamhet än vad man har gjort hittills.
Det framgår på den här punkten också av utskottets
betänkande.
Anf. 30 SINIKKA BOHLIN (S)
Fru talman! Jag håller med Åke Gustavsson om
att alla i hela landet var man än bor ska garanteras
tillgång till public service. Det är oerhört viktigt.
Runtom i hela landet sitter det funktionshindrade av
olika slag. Jag vill stanna kvar en stund vid den
punkten.
Under många år - det sade Åke Gustavsson själv
alldeles nyss - har det fattats luddiga beslut i den här
frågan i kulturutskottet. Det har varit beslut som inte
har kunnat mätas. Nu har vi för första gången fattat
ett beslut som går att mäta när det gäller de hörsel-
skadades tillgång till textade program. Mer än hälften
ska textas under perioden.
Det är en stor framgång. Samtidigt kan jag känna
med dem som fortfarande om fyra år kanske bara har
hälften av programmen textade. När det gäller de
synskadade kom vi inte ens så långt. Där har vi fort-
farande en luddig formulering om att målet ska vara
att man ska kunna få en textremsa uppläst. Det är
ganska lätt att avfärda det och säga: Tyvärr, vi upp-
nådde inte målet.
Vi kristdemokrater ville gå längre. Moderaterna
ville att man skulle ändra till "skall", och vi kristde-
mokrater sade att vi tyckte att regeringen skulle begä-
ra att få veta från programbolagen hur de tänkte ge-
nomföra detta, eftersom det finns lite olika tekniker
för det. Jag vill höra varför socialdemokraterna och
majoriteten inte kunde tänka sig att gå med på det.
Anf. 31 KJELL-ERIK KARLSSON (V)
Fru talman! Det har för det första under den nu
gällande tillståndsperioden, som utskottet konstaterar
i sitt betänkandet, skett en ökning av text-TV-
textning, för att ta det exemplet. Det innebär att också
de synskadade ska kunna ta del av programmen. Det
har alltså allmänt sett skett en successiv ökning.
Det andra gäller just de synskadade. Det pågår för
närvarande, enligt vad jag har inhämtat, överlägg-
ningar mellan de synskadades egen organisation,
Synskadades Riksförbund, och Sveriges Television
om vilken teknik man ska använda sig av och hur
man ska göra för att komma fram på denna punkt.
Jag har ganska hyggligt förtroende för att man ska
kunna lösa det på ett bra sätt. Med de signaler som
riksdagen nu ger i det avseendet och med de resurser
som vi avsätter är jag ganska förhoppningsfull att det
ska kunna gå att komma fram till en lösning.
Däremot finns här en mängd olika tekniker. Man
säger: Ni ska använda er av den tekniken eller den
tekniken. Voxit och annat har diskuterats här. Jag
anser mig inte vara kompetent att uttala mig vare sig
som privatperson eller riksdagsman om hur man ska
göra det mer exakt. Det tror jag heller inte Inger Da-
vidson anser sig vara.
Jag tror att vi ganska hyggligt kan överlåta det åt
de handikappades egna organisationer och åt public
service-företagen att sköta detta med de riktlinjer som
vi nu kommer att ge från riksdagens sida i dessa av-
seenden.
Anf. 32 SINIKKA BOHLIN (S)
Fru talman! Att överläggningarna pågår stärker
mig snarast i min uppfattning att man borde ha krävt
att de också kommer fram till vilken teknik som ska
användas. Det ska varken Åke Gustavsson eller jag
tala om. Det är alldeles riktigt. Men det hade varit att
ge det en push. När sändningstillståndet ges ska vi
också veta hur det förslag ser ut som man tänker
använda sig av och ha det på bordet. Då hade man
haft en möjlighet att komma framåt under sändning-
sperioden.
Vi har stora krav på oss från internationella över-
enskommelser när det gäller tillgängliggörande av allt
i samhället för de funktionshindrade. De kraven
minskar inte, utan de ökar för varje år. Det finns
fastlagda årtal när tillgängligheten ska vara möjlig för
de funktionshindrade. Public service är ju ett väldigt
viktigt område. Vi måste ta ett ansvar här så att vi
verkligen bygger upp det här. För det är ju inte så att
man fastställer ett årtal när det ska vara färdigt och
sedan väntar till det sista året utan det måste vara ett
pågående arbete hela tiden.
Det har skett förändringar och förbättringar, men
det har gått alldeles för långsamt. Därför är det så
viktigt att vi trycker på i den här frågan.
Anf. 33 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Detta är knappast någon polemik - vi
är ganska överens.
Kraven när det gäller att möta de funktionshindra-
des behov ökar självfallet. Det ska de också göra, och
behoven ska också tillgodoses. Hela skrivningen i
propositionen och den skärpning som utskottet sedan
har gjort på de här punkterna visar att vi alla är med-
vetna om detta. Jag är därför ganska förhoppningsfull
när det gäller att komma fram här.
Att vi ska skriva in i betänkandet att man ska
komma överens om vilken teknik som ska användas
är väl näst intill ett goddag-yxskaft-svar därför att om
man ska kunna öka tillgängligheten så måste man
använda sig av en viss teknik. Och varken Inger Da-
vidson eller jag vet vilken teknik som är den bästa.
Därför är det självklart att man får lösa detta själv
utan att vi säger: Detta ska ni komma överens om!
Det är närmast en självklarhet.
Anf. 34 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Målsättningen för framtida tillgäng-
lighet och utbud måste när det gäller public service
självfallet vara 100 %. Men det krävs mycket mer än
10 miljoner kronor som engångsinsats för att förbättra
för de funktionshindrade. Detta är därför också en
viktig budgetfråga.
Jag vill påminna Åke Gustavsson om att huvud-
kritiken mot Expedition: Robinson inte har gällt och
inte gäller att det är ett nöjesprogram, utan att kon-
ceptet går ut på att hylla individualisten och välja bort
den som inte duger. Solidaritet är ett ord som inte
existerar i serien. Det är alltså ett typiskt kommersi-
ellt koncept.
Anf. 35 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Det vet jag inte direkt. Det kanske
man kan tycka, och Ewa Larsson tycker visst det. Jag
tillhör den möjliga minoritet här i kammaren som
tycker att det är ett rätt så intressant underhållspro-
gram. Jag tittar på det med viss behållning. Man be-
höver ju inte ta allting som om det skulle vara någon
dokumentärhistoria i något avseende. Dessutom tyck-
er svenska folket att detta är ett bra program, i varje
fall i den meningen att det är det enskilda program
som har de högsta tittarsiffrorna.
Nu ska jag inte ge mig in i polemik med Jan
Backman, men poängen är att om Moderaterna får
igenom sin politik så skulle man förbjuda Sveriges
Television att sända denna typ av program - och det
är en orimlighet. Jag vill inte åta mig att tala om för
SVT vilka program de ska och inte ska få sända. Men
jag förstår att det finns andra som är duktiga på att
göra det.
Anf. 36 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Tittarsiffror - ska vi gå på dem, Åke
Gustavsson? Är det de som ska styra? Jag tycker inte
det, och jag tycker att typiska kommersiella koncept
kan hålla sig i de kommersiella kanalerna. Därför är
det också så viktigt att den utredning som vi hoppas
att kulturministern nu ska ge svar på när den ska
tillsättas kan fortsätta diskussionen. Vad är public
services roll i framtiden egentligen? Hur ska Sveriges
broadcasting se ut?
Anf. 37 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Ja, jag tycker faktiskt att vi ska titta
på tittarsiffrorna. Jag tycker att det är alarmerande när
Sveriges Television har tittarsiffror som på kort tid
går ned ifrån 48 % till 38 %, och jag är inte säker på
att de har planat ut ännu. Fortsätter en sådan utveck-
ling så marginaliseras public service. Tittarsiffrorna
är ett av de kriterier som vi ska titta på när vi tittar på
programsättningar och vilken ställning som public
service-företagen har i det svenska samhället.
Ska vi nonchalera tittarsiffrorna så nonchalerar vi
också public services tittares och lyssnares intressen
och behov - och det är väl det största sveket mot den
svenska allmänheten.
Anf. 38 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Tack, Åke Gustavsson, för dina ord
om tankerätt och tankefrihet - även om man inte blir i
majoritet när vi ska gå till beslut.
Nu har jag hört från flera håll här att TV-licensen
blir otidsenlig inom en kort framtid. Folkpartiet har
tagit upp ett alternativ till TV-licensen. Skattefinansi-
ering finns naturligtvis som ett alternativ, men det är
vi inte så intresserade av. Vi tycker att det finns risk
för en stark politisk styrning, och därför har vi pekat
på detta med några oberoende, självständiga fonder
som ska handla upp och jobba med public service-
utbudet. Det är det som är vår idé och vår vision för
framtiden. Det skulle också göra att det blir en bespa-
ring på 140 miljoner kronor på RIKAB i Kiruna.
Även om det inte är så mycket pengar i det här sam-
manhanget så är det ändå 140 miljoner kronor.
Jag är intresserad av vad Åke Gustavsson har för
alternativ till TV-licensen nu när den är tekniskt
otidsenlig.
Anf. 38 SINIKKA BOHLIN (S)
Fru talman! Tack, Åke Gustavsson, för dina ord
om tankerätt och tankefrihet - även om man inte blir i
majoritet när vi ska gå till beslut.
Nu har jag hört från flera håll här att TV-licensen
blir otidsenlig inom en kort framtid. Folkpartiet har
tagit upp ett alternativ till TV-licensen. Skattefinansi-
ering finns naturligtvis som ett alternativ, men det är
vi inte så intresserade av. Vi tycker att det finns risk
för en stark politisk styrning, och därför har vi pekat
på detta med några oberoende, självständiga fonder
som ska handla upp och jobba med public service-
utbudet. Det är det som är vår idé och vår vision för
framtiden. Det skulle också göra att det blir en bespa-
ring på 140 miljoner kronor på RIKAB i Kiruna.
Även om det inte är så mycket pengar i det här sam-
manhanget så är det ändå 140 miljoner kronor.
Jag är intresserad av vad Åke Gustavsson har för
alternativ till TV-licensen nu när den är tekniskt
otidsenlig.
Anf. 40 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Om RIKAB har en uppgift i att ta in
TV-licenser, och den uppgiften och även behovet av
att kontrollera det hela försvinner så är det rimligen
en besparing. Vad man sedan använder de 140 miljo-
nerna till är en annan sak, men vi hoppas att de i så
stor utsträckning som möjligt används till program-
verksamhet. Uppgiften att ta in avgifterna, och inte
minst också kontrollerna, försvinner ju. Det är vi väl
ändå helt överens om?
Fortfarande är det så att den tekniska utvecklingen
går ifrån formen med TV-licens eftersom den är
knuten till TV-apparaten, och TV-apparaten har tap-
pat sitt monopol på att visa TV-bilder. I det läget letar
vi alternativ. Vi hade mycket riktigt ett tag skattefi-
nansieringen som ett alternativ. Det fanns t.o.m. en
motion om skattefinansiering från en enskild folkpar-
tist som behandlas i detta betänkande. Men vi har
jobbat vidare på detta, för vi ser att den tekniska ut-
vecklingen går fort och vi vill ha ett teknikneutralt
system. Det är därför vi har tagit fram förslaget om
fonderna.
Anf. 41 SINIKKA BOHLIN (S)
Fru talman! Det är klart att man spar pengarna om
man lägger ned verksamheten - det är riktigt. Men
jag menar att man får andra utgifter i stället, så själva
nettoeffekten blir inte så stor. Det kan mycket väl
tänkas att det blir avsevärt mycket dyrare att hantera
något annat system - vilket man nu kommer fram till.
Därför ber jag om ursäkt, Lennart Kollmats, men
jag kan inte vara så tvärsäker. Även om det strider
mot min natur så är jag lite mer ödmjuk i varje fall i
denna fråga, och vill titta på de olika lösningar som
finns som på bästa sätt tillgodoser effektivitet, integ-
ritet och självfallet också möjligheten att underlätta
en fristående verksamhet för public service-företagen.
Jag tror att den utredning som nu ska tillsättas när
det gäller public services framtid får anledning att
ingående och noga titta också på denna fråga. Vi kan
därför möjligen återkomma med det grälet vid en
senare tidpunkt.
Anf. 42 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Radio- och TV-utbudet har ökat
mycket kraftigt under 1990-talet. Det ökade utbudet
har dock inte lett till någon nämnvärd ökning av
mångfalden. Vi har fått mer av samma sort i stället.
För ett stort antal programtyper är också public ser-
vice-företagen fortfarande den enda eller den domine-
rande programkällan.
Samtidigt finns det stora begränsningar i tillgäng-
ligheten till det ökade radio- och TV-utbudet. Trots
tio-femton år med satellit- och kabel-TV har drygt en
tredjedel av svenska folket fortfarande endast tillgång
till det som sänds via marknätet, dvs. SVT:s båda
kanaler och TV 4. Fortfarande, trots att vi har sett
oroande tecken den allra senaste tiden, ligger också
public service-företagens lyssnar- och tittarsiffror
väldigt högt. Det är fortfarande svenska folkets radio
och television. 61 % av befolkningen tittar på SVT:s
sändningar en genomsnittlig dag år 2000. 60 % av
befolkningen lyssnar på Sveriges Radios sändningar
en genomsnittlig dag år 2000. Vi får väl se hur hel-
årssiffrorna för 2001 och 2002 kommer att se ut, men
jag tror att tillfälliga doppningar inte är något som vi
ska ta som utgångspunkt för våra diskussioner. Vi
måste ha en långsiktighet och en överblick.
De här uppgifterna är några av dem som vi hade
som utgångspunkt när regeringen gav en särskild
utredare i uppdrag att förbereda det arbete som sedan
Public service-beredningen har ägnat massor av tid
och engagemang åt att arbeta vidare med. Det har
resulterat i en uppgörelse som sedan i sin tur har
blivit den proposition som vi diskuterar i dag. Det har
alltså varit ett gigantiskt grupparbete i vilket samtliga
riksdagspartier har deltagit med stor energi.
Den viktigaste grunden för radio- och TV-företag
i allmänhetens tjänst är det publicistiska oberoendet
och integriteten, och det har alla talat om här i kam-
maren i dag. Det uttrycks i propositionen på följande
sätt: Att kunna stå fria från såväl staten som olika
ekonomiska, politiska och andra intressen och makts-
färer i samhället.
Här skiljer sig public service från annan radio och
television och får en möjlighet att utgöra en motkraft
både mot den starka kommersialisering som leder till
utslätning och mot ökad maktkoncentration på me-
dieområdet. Public service har alla förutsättningar att
vara en viktig kraft för mångfald i en demokrati. På
denna punkt är dagens proposition fullständigt glas-
klar. Public service ska vara självständig. Den ska var
fri från reklam. Den ska stå för ett brett utbud av god
kvalitet. Här ska finnas allt, och nu exemplifierar jag
bara. Jag gör ingen egen topplista. Här ska finnas allt
från Allsång på Skansen till Robinson, eller Fredag,
om det är så nästa helgunderhållning kommer att
heta. Det ska finnas kulturnyheter, drama, Rapport,
sportsändningar, Godmorgon världen, Myror i bral-
lan, Ring så spelar vi, Mosaik eller dokumentärer av
Tom Alandh - de där som får oss att vakna mitt i
natten därför att de berör oss så starkt under så lång
tid, och de finns bara i public service.
Med denna proposition har vi, enligt min mening,
ställt kyrkan mitt i byn. Public service-definitionen är
glasklar, och finansieringen är glasklar. Jag kan näm-
na att enligt prognoserna kommer företagen att få 5-
6 % mer år 2002 jämfört med 2001.
Även om jag naturligtvis helt sympatiserar med
Lennart Kollmats beskrivning av Folkpartiets stånd-
punkt, att det är ett public service-intresserat och
public service-stödjande parti, måste jag i likhet med
andra här i kammaren ställa mig lite frågande till att
Folkpartiet inte anser att public service-företagen ska
ha dessa ökade resurser för att kunna göra allt detta
som vi kräver av dem. Det gäller bl.a. de funktions-
hindrades möjligheter och andra delar av uppdraget.
Vad skulle t.ex. en börsnotering innebära för integri-
teten? Jag är glad att frågan om att göra public ser-
vice-finansiering till en del av statsbudgeten har för-
svunnit. Men jag är lite förvånad över Folkpartiets
andra förslag.
Vi har också förtydligat själva public service-
uppdraget i denna proposition, dvs. den decentralise-
rade organisationen, kravet när det gäller barn och
unga, när det gäller kulturansvaret, när det gäller de
funktionshindrade och utläggningen av produktioner,
och det är faktiskt en viktig kärnfråga. Detta i grun-
den näringspolitiska uppdrag som vi har lagt på pub-
lic service-företagen får icke leda till att företagens
egna kunskaper och resurser utarmas på ett sådant sätt
att de faktiskt inte kan fungera som ett public service-
företag längre. Public service får icke, som vissa
kommersiella TV-företag, bli företag som förpackar
inköpt material. Public service ska också ha ett eget
bultande hjärta - en egen produktion.
Jag menar att den här public service-propositionen
ger en klarhet och en förutsägbarhet för de public
service-företagsledningar som nu under fyra år för-
hoppningsvis, med dessa riktlinjer som underlag, ska
kunna göra minst lika bra public service som vi har i
dag och helst ännu bättre. Denna förutsägbarhet har
varit väldigt viktig. Jag ska ärligt säga att jag tycker
att det hade varit bra om de hade fått en femårig peri-
od att arbeta under. Jag tycker att det är väldigt vik-
tigt att tydligheten inte blir så långtgående att den blir
klåfingrig. Däremot måste det finnas klara vägled-
ningar och klara riktlinjer. Det är vårt uppdrag, och
vårt enda tillfälle att ge detta uppdrag är när vi beslu-
tar om denna proposition.
För public service-verksamhetens skull är det
mycket viktigt att det råder bred politisk enighet om
de riktlinjer som ska gälla under nästa tillståndsperi-
od. Som har sagts tidigare i kammaren stod samtliga
partier bakom public service-riktlinjerna. Alla partier
var med på den breda definitionen av public service-
uppdraget, dvs. att här ska finnas både de allra mest
brett samlande publika programmen och de smala och
djupa - det som vi upplever är public service. Här
fanns också en uppslutning kring det digitala
marknätet från samtliga partier.
Det är självfallet så att de andra partierna, inte
minst mitt eget, valde att sälja ut saker som var vikti-
ga för dem för att åstadkomma denna enighet. Det är
ju så. Man kompromissar, man ger och man tar. Där-
för har naturligtvis flera partier gett upp viktiga frågor
och kompromissat på ett antal punkter för att nå den
här enigheten även med moderaterna i Public service-
beredningen. Nu finns inte den enigheten. Antingen
kan man säga att det var en läpparnas bekännelse,
som någon sade här tidigare, från moderaterna i Pub-
lic service-beredningen eller så kan man säga att
moderaterna i riksdagen fullständigt hänsynslöst har
kört över sina egna nominerade representanter i Pub-
lic service-beredningen.
Jag tycker att det är olyckligt. Vi är nu tillbaka i
det läge där moderaterna står för den gamla höger-
linjen i public service-frågan. Det ska vara någonting
mycket smalt. Man ska sälja ut en public service-
kanal när det gäller t.ex. televisionen. Därmed riske-
rar man naturligtvis en finansiering av public service.
Därmed kommer man också ganska snart att få upp-
leva att public service icke längre existerar.
Vid det nyligen avslutade informella kulturminis-
termötet i Falun diskuterades public service-
verksamhetens roll särskilt. Samsynen mellan Euro-
pas medlemsländer oberoende av politiska majoriteter
var påfallande. En fortsatt framgångsrik public ser-
vice-radio och -television med ett brett och varierat
programutbud bedöms vara av mycket stor vikt för
yttrandefrihet och mångfald i demokratiska länder.
Jag är glad över att utskottet har avvisat sådana tankar
som förs fram av moderater i motioner med anledning
av propositionen. Det är livsviktigt att denna syn på
medieverksamhet inte får genomslag i Sverige.
Och, som sagt var, att riksdagen skulle sätta upp
pekpinnar för vilken sorts program som är lämpliga
eller olämpliga i public service-företagen vore enligt
min mening en mycket olämplig form av politisk
styrning. Jag tror och jag hoppas att de moderater
som demonstrerat att de har denna inställning kom-
mer att fortsätta att vara isolerade på denna punkt.
Samtidigt måste jag säga att jag känner en viss oro för
att det moderata agerandet kommer att sätta sina spår
i det fortsatta utredningsarbetet som kommer att
handla om DAB-radion och andra frågor som berör
public service. Det beklagar jag.
Jag var glad över samsynen. Jag var glad över att
det var ett fullständigt enigt förslag från Public ser-
vice-beredningen, och jag beklagar att moderaterna
valt att kliva av och kliva ned i det vanliga högerspå-
ret.
Vad gäller public service känner jag stor glädje
över att det finns en sådan tydlighet, att det finns en
sådan möjlighet för TV- och radioföretagens ledning-
ar att under fyra år framåt med stor förutsägbarhet
göra bra program och se till att det fortsätter att vara
en radio och television i allmänhetens tjänst som
dessutom samlar många engagerade tittare.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2001-06-12
Protokoll med beslut
- 2001-06-12Protokoll 2000/01:123