Kärnteknisk säkerhet och strålskydd
Betänkande 2006/07:FöU5
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 april 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om kärnteknisk säkerhet och strålskydd (FöU5)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kärnteknisk säkerhet och strålskydd.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 10
Motioner från ledamöterna
- Motion 2006/07:Fö218 av Jan Lindholm (MP) Elrelaterad ohälsa
- Motion 2006/07:Fö219 av Elina Linna m.fl. (V) Hälsoeffekter av strålning
- Motion 2006/07:Fö220 av Helena Frisk (S) Elöverkänslighet
- Motion 2006/07:Fö221 av Kerstin Engle och Helene Petersson (S) Forskning om elkänslighet
- Motion 2006/07:Fö234 av Per Bolund och Tina Ehn (MP) Alternativa metoder för lagring av radioaktivt avfall
- Motion 2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) Kärnkraftssäkerhet och avveckling
- Motion 2006/07:So462 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (C) Elöverkänslighet
- Motion 2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) Folkhälsa
- Motion 2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (V) IT och bredband
- Motion 2006/07:Ub376 av Sinikka Bohlin (S) Forskning om elektromagnetisk strålning
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-03-27
Trycklov: 2007-03-29
Justering: 2007-03-29
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-30
Trycklov: 2007-03-29
Justering: 2007-03-29
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-30
Reservationer: 7
Betänkande 2006/07:FöU5
Betänkande 2006/07:FöU5
Alla beredningar i utskottet
2007-03-13, 2007-03-27
Nej till motioner om kärnteknisk säkerhet och strålskydd (FöU5)
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kärnteknisk säkerhet och strålskydd.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-04-18
Debatt om förslag 2006/07:FöU5
Webb-tv: Kärnteknisk säkerhet och strålskydd
Dokument från debatten
- 2007-04-18Protokoll 2006/07:93
Protokoll från debatten
Anf. 110 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Detta betänkande från försvarsutskottet innehåller flera motioner som rör frågor om kärnteknisk säkerhet och strålskydd. Jag tänker i första hand uppehålla mig vid Vänsterpartiets motioner om elektromagnetisk strålning, elöverkänslighet och strålningsrisker från mobiltelefoner.
Frågan om sambandet mellan elektromagnetiska fält och ohälsa är mer aktuell än någonsin. Människor exponeras dagligen för olika typer av strålning från till exempel mobiltelefoner, mobilmaster, bildskärmar och diverse elektrisk utrustning. Allt fler serviceinrättningar och offentliga institutioner i samhället bygger sitt tjänsteutbud på att kommunikationen ska ske via mobiltelefon eller Internet. Det är ett snabbt och effektivt redskap för de flesta av oss men förenat med ohälsa för andra.
Fler och fler ställer sig därför frågan vilken påverkan den ökade förekomsten av elektromagnetisk strålning har på hälsan, både på kort och på lång sikt. Enskilda människor beskriver besvär och ohälsa vid användandet av datorer, mobiltelefoner och i samband med el i olika former.
Tyvärr är kunskapen om vad som händer med hälsan efter långvarig exponering för strålning alltför dålig. Det är oroande att forskningen om sambandet mellan elektromagnetisk strålning och hälsa präglas av låsta positioner och infekterade konflikter.
En viss öppning och en mer ödmjuk inställning har iakttagits hos Statens strålskyddsinstitut, som nu medger att man inte kan förutse långsiktiga effekter. Även Vetenskapsrådets granskning och sammanställning av svensk forskning öppnar för att mer forskning krävs innan man med säkerhet kan säga att elektromagnetisk strålning är helt ofarlig för människan.
Vetenskapsrådet har tidigare gjort en genomgång och analys av forskningen som enligt vår mening visar att det krävs mer resurser för forskning om hälsoeffekter.
Vänsterpartiet efterlyser även så kallad patientnära forskning om dem som drabbats av överkänslighet på grund av strålning. Vi menar att det finns skäl att, liksom i andra länder, upprätta ett nationellt forskningsprogram avseende elektromagnetisk strålning och hälsa - detta inte minst i ljuset av att WHO uppmanat alla länder att satsa på forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten påverkar hälsan.
Fru talman! Många människor upplever sig som missförstådda och utsatta, samtidigt som arbetsliv och familjeliv drabbas av den enskildas ohälsa. Symtomen på överkänslighet kan vara huvudvärk, stress, sömnproblem, hudbesvär, smärta och muskelbesvär. Enligt Elöverkänsligas Förbund lider 180 000 svenskar av elöverkänslighet i olika hög grad. Exempelvis kan många elöverkänsliga inte vistas i elintensiva miljöer och därmed inte på sin arbetsplats.
Vänsterpartiet anser att forskningen om elöverkänslighet måste breddas och fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och människor som upplever problem samarbetar. Forskningen bör också inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring.
Fru talman! Allt fler använder mobiltelefon, inte minst barn och unga, såväl på arbetet som i hemmet. Vid studier har man funnit att den tid en person talar i mobiltelefon har betydelse för vilka symtom man kan få, till exempel värmekänsla vid örat eller huvudvärk.
I Storbritannien har beslut tagits om att alla mobiltelefoner ska förses med varningstext om hälsorisker. Det brittiska hälsodepartementet uppmanar konsumenterna till försiktighet eftersom man där anser att det inte kan uteslutas att den elektromagnetiska strålningen från telefonen är skadlig för hälsan. Varningstexten är särskilt riktad till barn. Även sladdlösa telefoner, så kallade decttelefoner, kan ha lika hög grad av strålning. Vänsterpartiet anser att Sverige bör införa varningstext på mobiltelefoner och decttelefoner.
En studie från Holland har visat att strålning från basstationer har påverkat människor i omgivningen med bland annat huvudvärk och yrsel. I avvaktan på ytterligare kunskap om risker och gränsvärden krävs stor försiktighet när det gäller att bevilja bygglov för mobiltelefonmaster.
Fru talman! Riksdagens beslut om att markägare, såväl privata som offentliga, som inte vill ha en basstation uppsatt på sin mark kan tvingas upplåta sin mark har inneburit en stor svårighet för många elöverkänsliga. Det innebär att många elöverkänsliga blir som flyktingar i sitt eget land. De vet inte vart de ska ta vägen. Vänsterpartiet stod inte bakom regeringens förslag om ändringar i ledningsrätten och anser att konsekvenserna av beslutet måste belysas ur elöverkänsligas perspektiv. Regeringen bör därför se över vilka konsekvenser lagändringen inneburit för elöverkänsliga och komma med förslag på hur dessa funktionshindrade ska kunna få en rimlig boendesituation.
Fru talman! Avslutningsvis: Konsumentverket har en viktig roll vad gäller säkerhet och test av olika produkter och kan ge producentoberoende information. Inom området elektromagnetisk strålning återfinns produkter som väl kan inrymmas inom Konsumentverkets ansvarsområde. Vi menar därför att Konsumentverket bör ges i uppdrag att intensifiera sitt arbete med att testa produkter såsom mobiltelefoner och annan utrustning som kan ge strålning.
Jag står givetvis bakom alla Vänsterpartiets reservationer och yrkar i detta sammanhang bifall till reservation 1.
Anf. 111 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Betänkandet
Kärnteknisk säkerhet och strålskydd
ska jag försöka hålla ett litet anförande om. Jag ska börja med att säga att jag yrkar bifall till reservation 6 om kärntekniska föreskrifter. Betänkandet innehåller flera reservationer, bland annat, som vi har hört Gunilla Wahlén berätta, två reservationer som handlar om elektromagnetisk strålning, forskning och mobiltelefoner. Jag skulle vilja börja med att säga något om det området. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer.
För inte så länge sedan, för cirka två veckor sedan, släpptes en Temoundersökning, där man hade intervjuat drygt tusen personer om hur de uppfattar mobiltelefoner. Det visade sig att 5 procent av de tillfrågade hade återkommande regelbundna problem med värk och värme och problem av en lite diffus typ - utmattning, trötthet, sömnbesvär och sådana saker. Ytterligare 4 procent hade det ibland. I ett betänkande som jag debatterade tidigare i dag fanns siffran 180 000 människor med. Det är en gammal siffra. I dag skulle de 5 procenten motsvara runt 350 000 människor. Så det här är någonting som växer. Det ser vi. Det är ett stort problem.
När man debatterar det som det första betänkandet tar upp om forskning får man ofta svar från till exempel miljöministern att regeringen har lagt mer pengar på forskning. Det skulle vara en lösning. Men vilka kanaler man använder har stor betydelse för var pengarna i slutändan hamnar. Jag har därför valt att fråga de forskare som arbetar med de här frågorna. Det visar sig att flera av dem redan har valt att flytta från Sverige efter att vi bytte regering. Några är på väg att göra det därför att de pengar som går till SSI nu i stället i större utsträckning går till forskning som berör kärnteknisk säkerhet. Regeringen kanske förbereder att bygga ut den svenska kärnkraften. Inte vet jag. Det kan vara en misstanke.
Det finns forskare som bedriver djurförsök och testar hur hjärnan påverkas på råttor när de utsätts för strålning från mobiltelefoner och som kan visa klara tydliga effekter vid vissa specifika frekvenser. Det är väldigt specifika frekvenser, för det är ju inte så att en telefon har den exakta frekvensen 900 eller 1 800, utan det är ett litet spektrum runt det här som man använder. Vid vissa av de frekvenserna inom de här områdena har det väldigt påtaglig effekt. Det gör att det är lite slumpartat när en telefon slår ut en människa eller inte, eftersom systemet i den här bandbredden väljer var det finns ledigt utrymme och var det kan jobba. Ena gången kanske det fungerar, nästa gång gör det det kanske inte, därför att effekterna är så oerhört frekvensspecifika.
Just den forskare som jag träffade för någon månad sedan och som håller på med de här djurförsöken har redan fått en professur i ett sydeuropeiskt land, så han delar sitt arbete mellan denna plats och Stockholms universitet. Han kommer tyvärr kanske att försvinna från Sverige. Jag tycker att det är jättetråkigt att vi inte som politiker kan styra pengarna mer exakt. Jag tror att vi här faktiskt har någonting som vi ska se positivt på. De här problemen indikerar att det kanske är möjligt att skapa en trådlös kommunikationsteknik som inte slår ut människor. Tänk vilken enorm möjlighet för den svenska elektronikindustrin om det går att hitta den bandbredden, den kombinationen av bandbredd och frekvens! Det vore oerhört intressant.
Jag har träffat andra forskare som säger att ett helt nytt fält inom den medicinska forskningen öppnar sig om vi kan få en förklaring till varför de här kroppseffekterna inträffar. Det vore oerhört intressant. Varför får inte de stöd för att bedriva sin forskning?
Det finns mycket att göra på området, men jag skulle ju egentligen prata om något annat. Jag skulle prata om kärnkraftsolyckor. Under förra året inträffade ett antal incidenter, där det hade kunnat gå ganska illa.
Vi ska väl vara glada för att det inte gick värre än vad det gjorde. Det ger många erfarenheter. Det blir ingen katastrof om några reaktorer står stilla ett tag. Trots att man har stängt många av oljekondenskraftverken i Malmö och Karlshamn klarar vi ändå det med de möjligheter vi har att ta el från kontinenten.
De incidenter som har varit i Forsmark och Oskarshamn gör att vi från Miljöpartiets sida känner en växande oro. Vi menar att arbetet med att förstärka reaktorerna för att få ut ökad effekt också ökar riskerna med gamla reaktorer.
Kärnkraften är en teknik som är på väg att fasas ut - det får man heller inte glömma - om man tittar globalt. Det gör att problemen blir allt svårare att lösa. Som ni säkert vet har det sedan år 2000 stängts 30 reaktorer i världen medan man har öppnat produktion i 27 nya. Vi har alltså tappat tre reaktorer globalt sedan år 2000.
Vi har varit oroliga för att den kunskapsförlust som kommer när antalet reaktorer minskar och kärnkraften är på väg ut också leder till minskade möjligheter att hantera problem som uppstår. Det är en gammal energikälla. Vi måste fasa över till ny teknik som vindkraft, solenergi och så vidare.
Kärnkraften är inte alls koldioxidneutral, som många försöker påstå. För att ta fram bränslet använder vi fossil energi i stor utsträckning. Det tvistas om hur stort det koldioxidberoendet är.
Det finns tyska studier som visar att det inte skiljer särskilt mellan en kilowattimme kärnkraftsel och en kilowattimme el framtagen via ett kolkondensverk. Då tittar man på hela cykeln.
I reservation nr 6 menar vi från Miljöpartiets sida att om man inte kan leva upp till de bestämmelser som finns om säkerhet borde man inte heller få driva reaktorerna. Regeringen borde vara väldigt tydlig där. Riksdagen borde fatta beslut om att om man inte kan leva upp till reglerna om de osäkerhetsfaktorer som finns innebär det att man inte bör få driftstillstånd.
Nu ser jag på fru talmannen att jag nog har överskridit min anmälda talartid, så jag slutar där.
Anf. 112 Peter Jeppsson (S)
Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet
Kärnteknisk säkerhet och strålskydd.
Detta betänkande behandlar motioner från den allmänna motionstiden 2006/07. Motionärerna lyfter fram bland annat hanteringen av kärnkraftsavfall, behovet av kärnsäkerhetsutredning, strålning från mobilmaster och elöverkänslighet.
Ett antal motioner har inlämnats som på olika sätt berör problematiken kring strålning från trådlösa telefoner, mobiltelefoner med mera. Som tidigare sagts i debatten har Temo gjort en undersökning som pekar på att 4-5 procent av de tillfrågade känner obehag eller på annat sätt känner en påverkan efter användande av mobiltelefon.
Det finns människor ute i samhället som inte kan leva det vi i dagligt tal kallar vanligt liv bland annat på grund av elöverkänslighet. Jag kan glädjande nog konstatera att utskottet delar motionärernas och även Socialdemokraternas syn på behovet av en fortsatt intensiv forskning på detta angelägna område.
Förhoppningsvis blir det en tydlig signal till den borgerliga regeringen att ställa krav på ansvariga myndigheter att fortsatt arbeta med forskning inom detta viktiga område.
Vi socialdemokrater är dock inte lika nöjda med borgarnas hantering av kärnkraftsäkerhetsfrågan. Med anledning av det har vi socialdemokrater skrivit ett särskilt yttrande.
I den särskilda debatt om kärnsäkerheten som hölls i kammaren för knappt två månader sedan med anledning av de incidenter som hade inträffat på bland annat Forsmark presenterade vi socialdemokrater ett fempunktsprogram för ökat kärnkraftsäkerhet.
De punkter vi tog upp i vårt förslag var
löpande kontroller av IAEA vid alla svenska kärnkraftverk,
alkolås på alla svenska kärnkraftverk och fastställda regler för hur ofta personalen ska drogtestas,
att vinstintressen inte får gå före säkerhetsintressen vad gäller till exempel bonussystem,
krav på en plan för upprätthållandet av en sund säkerhetskultur med uppföljningskontroller och
att det efter den internationella granskningen bör undersökas hur SKI:s arbete kan utvärderas löpande och kontrolleras av oberoende organ.
Fru talman! Självklart är vi socialdemokrater glada över att den borgerliga regeringen har tagit till sig av vår kritik samt våra krav på att en internationellt oberoende granskning ska se över säkerheten och rutinerna inom kärnkraftsäkerhetsområdet. Men vi är dock inte helt nöjda.
Fortfarande saknas det konkreta förslag och åtgärder bland annat för hur kärnkraftverken kan säkerställa att narkotika- eller alkoholpåverkad personal inte befinner sig på kärnkraftsanläggningarna. Därför har vi kvar vårt krav på alkolås på alla svenska kärnkraftverk och krav på fastställda rutiner för hur ofta personalen ska testas.
Vidare känner vi socialdemokrater fortfarande en oro över att bonussystemen gynnar ett ekonomiskt tänkande i stället för att säkerheten är det som är högst prioriterat. Det bör också finnas krav på att varje kärnkraftverk upprättar en plan för hur man arbetar med säkerhetskulturen.
Inte heller i vårpropositionen som lämnades till riksdagen i måndags presenterade den borgerliga regeringen några konkreta förslag om hur kärnkraftssäkerheten ska förbättras. Vi ser det därför som extra viktigt att uppmärksamma de faktiska åtgärder som har presenterats i debatten och som skulle leda till en förbättrad säkerhet på svenska kärnkraftverk.
Anf. 113 Patrik Forslund (M)
Fru talman! I dagens debatt, som bland annat berör strålskydd, är det för ordningens skull viktigt att poängtera Statens stråskyddsinstituts roll i sammanhanget. SSI är en central tillsynsmyndighet som verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön i Sverige.
SSI sätter gränser för stråldoser till allmänheten och för dem som arbetar med strålning. Det utfärdar även föreskrifter och kontrollerar att dessa föreskrifter efterlevs. Det är viktigt att poängtera detta, då det främst att SSI:s föreskrifter som försvarsutskottet följer i betänkandet när det gäller bland annat strålskydd.
SSI anser att det inte finns säkerställda hälsorisker kopplade till strålning från trådlösa telefoner, mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa datornätverk. Dessutom bör man poängtera att även de nordiska strålskyddsmyndigheterna tillsammans bedömt att det inte finns några vetenskapliga belägg för att mobil telekommunikation förorsakar några skadliga hälsoeffekter. Detta gäller så länge som rekommendationerna från den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning, Icnirp, inte överskrids.
När nu SSI inte anser att det finns några säkerställda hälsorisker vad gäller mobiltelefoner kan det tyckas vara märkligt att vi som inte är experter inom området skulle vara av en annan mening. Varför skulle vi vara intresserade av att spä på människors rädsla i överdrivna ordalag när det inte är vetenskapligt bevisat att till exempel mobil telekommunikation medför ökade hälsorisker?
Däremot är vi medvetna om de kunskapsluckor som finns. Vi välkomnar därför all forskning inom detta område. Samma sak gäller naturligtvis för trådlös teknik. Här finns det heller inga vetenskapliga belägg för att trådlösa nätverk skulle medföra ökad hälsorisk för människor vare sig på kort eller på lång sikt. Detta bekräftas både av SSI och Världshälsoorganisationen, WHO.
Det finns heller inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan de besvär som drabbar elöverkänsliga och exponering för elektromagnetiska fält. SSI ser därför inte elöverkänslighet som en strålskyddsfråga utan som en medicinsk fråga som därför bör hanteras av hälso- och sjukvården.
Fru talman! Vi lämnar nu frågan om strålskydd och övergår till frågan om kärnsäkerhet. Jag vill poängtera det jag sade under debatten om kärnsäkerheten den 28 februari i år. Som moderat är min grundförutsättning att den kärnkraft vi har i Sverige ska vara säker. Om vi känner att den inte är säker eller att de nackdelar som finns med kärnkraften inte går att hantera ska vi heller inte ha någon kärnkraft i Sverige.
De brister i säkerhetsrutinerna som har framkommit under den senaste tiden är inte acceptabla. Men där har regeringen visat stor handlingskraft när man omedelbart gav FN-organet IAEA uppdraget att granska samtliga svenska kärnkraftsanläggningar. Utskottet anser att det givetvis inte finns någon anledning att inte invänta den granskningen innan man vidtar ytterligare åtgärder.
Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja poängtera att det inte finns några vetenskapligt säkerställda hälsorisker som beror på strålning från trådlösa telefoner, mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa datornätverk och inte heller från trådlös teknik. Det är rimligt att anta att den myndighet som vi tillsammans har utsett för att bedriva forskning och uppföljning av denna fråga är trovärdig och kunnig på området. Därför har vi ingen anledning att betvivla dess expertis.
Däremot är det hela djupt beklagligt och naturligtvis mycket plågsamt för alla de människor i Sverige som lider av så kallad elöverkänslighet. Det är dock viktigt att poängtera att det framför allt är ett medicinskt problem och att det därför bör bedrivas medicinsk forskning på detta område.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Anf. 114 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag vill korrigera Patrik Forslunds påstående om att forskningen säger att det inte finns något vetenskapligt fastställt samband mellan trådlös kommunikation, mobiltelefoni och de kroppsliga effekter och den påverkan som människor rapporterar.
Jag har träffat SSI:s ledning. Jag har pratat med många forskare. De erkänner att forskningsläget säger att det saknas bevis för att det
inte
finns ett samband. Det är högst väsentligt att notera den skillnaden, tycker jag. Det saknas alltså forskning som visar att man skulle ha fel när man säger att det finns ett samband.
Patrik Forslund var noga med att påpeka att även om det ur hans perspektiv skulle vara så att sambandet inte finns är det synd om de människor som drabbas. Vi ska ta hand om dem, detta är en medicinsk fråga och så vidare, säger han. Men för debattens trovärdighet bör vi vara tydliga med att konstatera att det som gäller i forskningsläget i dag är att det inte är bevisat att det inte finns ett samband i stället. Det är så man måste se forskningen; man kan alltså inte i dag bevisa att den påstådda kopplingen inte existerar. Det tycker jag att vi måste vara noga med att slå fast.
Anf. 115 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Som Jan Lindholm påpekar är problemet tvådelat. Dels kan man inte finna några vetenskapligt säkerställda bevis på vad som finns och inte finns. Dels är frågan vem som ska bedriva forskning.
Jag vet att till exempel Miljöpartiet vill ha oberoende forskning frånsett mobilindustrins forskning. Det vill så klart den borgerliga regeringen också. Vi har tillfört ytterligare forskningsmedel till SSI från årsskiftet 2007, som vi bland annat nämner i betänkandet. Dessa forskningsmedel ska enligt vad utskottet erfar främst gå till att finansiera högre forskartjänster vid svenska universitet på områdena strålningsbiologi, radioekologi och dosimetri. Vi hoppas självfallet att denna forskning ger resultat för framtiden.
Anf. 116 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Det är självklart att vi hoppas att den ska ge resultat. Jag är bara orolig utifrån de signaler jag får från de aktuella forskarna. SSI:s vetenskapliga råd och de personer som sitter där är forskare. De har sin forskning i huvudsak finansierad från mobilindustrin. De är inte oberoende forskare. Det gör att jag tycker att det finns all anledning att vara orolig för vart pengarna kommer att gå. Om man undersöker de forskare som arbetar med hypotesen att försöka få förklaringar till att människor upplever sambandet är det genomgående så att de inte får del av de nya pengarna.
Även om jag förstår att Patrik har goda ambitioner kommer vi nog tyvärr att få se en fortsatt försämrad situation för de forskare som arbetar med att försöka hitta förklaringsmekanismerna till att trådlös kommunikation och mobiltelefoni uppfattas som en källa till kraftig ohälsa av allt fler medborgare i vårt land och världen runt.
Anf. 117 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Först vill jag hålla med om och instämma i Jan Lindholms oro för alla dem som drabbas av de här symtomen. Jag är precis som Jan företrädare för Dalarnas län. Också jag har blivit kontaktad, och jag har pratat med många representanter från Elöverkänsligas Riksförbund. Jag är väl insatt i problematiken.
Men jag förstår inte Jan Lindholms påhopp och påstående att mer pengar i forskningsanslag till Statens strålskyddsinstitut skulle innebära sämre möjligheter till forskning i Sverige. Så har inte vi resonerat i den borgerliga alliansen, utan vi tror att mer pengar till forskning kommer att leda till bättre och högre forskning och tydliga resultat i framtiden.
Anf. 118 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Först vill jag verkligen säga att vi delar den ödmjuka inställningen till alla människor som upplever att de har elöverkänslighetsproblem eller att de påverkas av mobilstrålning. Vi har en gemensam respekt för det.
Jag vill också komma in på det som Patrik säger om vem som ska forska på vad. Du sade i ditt anförande att det här är ett medicinskt problem. Det är medicinen som ska forska och medicinen som ska ta reda på hur man ska hjälpa de människor som faktiskt upplever de här problemen.
Jag kan förstå det resonemanget när det gäller en fråga som röntgen. Röntgen var något som användes och utvecklades inom sjukvården för att kunna ställa diagnos och hjälpa människor. Men röntgen i sig har medfört en massa biverkningar som har gjort att man har skapat restriktioner för strålningen.
Men mobiltelefoni och andra saker är ju någonting som finns ute bland oss i allmänheten. Det är någonting som inte vi kan strikt avgränsa inom en medicinsk miljö. Jag undrar om man inte kan säga att forskningen måste ske i samarbete med SSI, med olika kärntekniska institut och med medicin. Man ska inte bara som du säger överlämpa det här på den medicinska forskningen. På vilket sätt bidrar ni med att ge mer pengar till medicinsk forskning på det här området?
Anf. 119 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Jag tycker inte att det är att överlämpa någon form av ansvar när man säger att medicinska problem ska lösas med medicinsk forskning och att medicinsk forskning ska få sina pengar från en sjukvårdsbudget och inte från försvarsutskottsbudgeten.
De pengar som vi ger i försvarsutskottet för att bedriva forskning ger vi till Statens strålskyddsinstitut, som bevakar de här frågorna i samarbete med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Tillsammans med WHO och de nordiska gemensamma strålskyddsinstituten är man tydlig när det gäller att det inte finns några vetenskapliga bevis för det här med mobiltelefoner, som Vänsterpartiet hävdar.
Vi är helt enkelt av olika åsikter. Det är bara Vänsterpartiet som är av den åsikten. Mot det står utskottets överväganden, Fass, WHO och SSI. Vi är helt enkelt av olika åsikt.
Anf. 120 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Jag får nog göra Patrik besviken och ledsen genom att säga att det inte bara är Vänsterpartiet som är tveksamt till att strålningen inte ger några skador.
Framför allt vill vi ha mer forskning för att man ska kunna försäkra sig om att det här faktiskt inte är farligt och att det inte påverkar på det sätt som man skulle kunna tro. Vi har inte sagt att det är till hundra procent farligt och att man ska införa telefonförbud eller något sådant. Men man måste ta reda på hur det är.
Kan vi inte vara överens om att det är försiktighetsprincipen som man ska låta gälla? Den principen låter man ju gälla inom till exempel flyget. Man har inga vetenskapliga belägg för att det kommer att hända fler olyckor om vi har våra mobiltelefoner på under en flygresa. Men flyget iakttar försiktighetsprincipen och säger: Mobiltelefonerna ska vara avstängda, för vi vet inte riktigt om det kan påverka och vi törs inte ta den risken.
Skulle inte framför allt ni moderater kunna säga att försiktighetsprincipen ska gälla här också? Vi måste ha mer forskning och mer belägg för att det inte är farligt. Innan vi har fått det ska vi ha restriktioner, till exempel varningstexter på mobiltelefoner.
Anf. 121 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Jag kan ge Gunilla Wahlén ett löfte här i kammaren i dag. Den borgerliga alliansen välkomnar all forskning på det här området. Nästa gång vi träffar försvarsministern kan jag fråga honom hur arbetet går och om vi i framtiden skulle kunna avsätta pengar för någon form av forskning. Men jag tycker inte att det behövs någon märkning av mobiltelefoner. Det har tagits ett initiativ för att ta fram ett gemensamt myndighetsinformationsmaterial om mobiltelefoners eventuella skadliga effekter och verkningar, så det tycker jag redan finns.
Anf. 122 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! I försvarsutskottets betänkande om kärnteknisk säkerhet och strålskydd behandlas 23 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Centerpartiet står bakom betänkandet, och jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Som framgått är det Vänsterpartiet och Miljöpartiet som, var för sig eller tillsammans, har reserverat sig på olika punkter.
Kärnkraften var en stor stridsfråga som splittrade Sverige för 25 år sedan. Det var dåtidens stora energi- och miljöfråga. Centerpartiet betydde mycket, tillsammans med andra parter, för att ifrågasätta tekniken och driva fram ett starkt säkerhetstänkande, även om vi inte lyckades få gehör för tillräckligt starka satsningar på förnybar energi för att kunna nå vårt dåvarande avvecklingsmål.
Nu år 2007 är den helt dominerande miljö- och energifrågan utsläppen av växthusgaser och hur vi kan minska vårt beroende av fossila energikällor. I insikten om denna väldiga utmaning - där äntligen de förnybara energialternativen börjar närmast explodera - har Centerpartiet accepterat att kärnkraften kommer att spela en längre roll som energikälla i Sverige än vad vi ursprungligen önskade.
De båda vänsterpartierna vill fortfarande avveckla kärnkraften snabbt. De säger nej till kärnkraften samtidigt som de också säger nej till fossil energi, nej till olja och till kol, nej till fossilgas och för övrigt också nej till det EU-samarbete som är den drivande internationella kraften för globala åtgärder på miljöområdet. Det de säger ja till, i alla fall var det så före valet, är samarbete med Socialdemokraterna, vilket ofta innebär ett gemensamt ja till det mesta av det som man säger nej till.
Händelserna vid Forsmark visar med all önskvärd tydlighet att människan aldrig får brista i respekt för kärnkraftens risker och att säkerhetstänkandet aldrig får mattas. Det är bra att olika åtgärder nu har vidtagits för att förbättra kvaliteten i säkerhetsarbetet vid Forsmark. Det är bra att regeringen har uppdragit åt det internationella organet IAEA att granska samtliga svenska kärnkraftsanläggningar, och det blir självfallet intressant och viktigt att få en rapport om deras bedömningar i sak och i ett internationellt perspektiv.
Det ansvar som kärnkraftverkens ägare har för effekterna vid en eventuell olycka är redan i dag betydande. Den svenska lagstiftningen bygger på de skyldigheter som följer av den så kallade Pariskonventionen, även om ansvaret för både anläggningsinnehavare och staten går längre än vad som i dag krävs enligt konventionen. Det är självfallet bra.
För närvarande pågår ett arbete i Regeringskansliet för att skärpa den svenska lagstiftningen. Skadeståndsansvaret kommer att höjas. När förslag om detta kommer till riksdagen får vi ta ställning till det.
Det andra ämnesområdet i betänkandet handlar om elektromagnetisk strålning och elöverkänslighet. Bedömningen av ansvariga myndigheter och experter, som har redovisats här, är att om strålningen ligger under internationellt rekommenderade nivåer finns det inga vetenskapliga belägg för de skadliga hälsoeffekter som många enskilda människor upplever och hänför till just strålning.
Det här är samtidigt en svåranalyserad materia, och det finns uppenbarligen en stark oro hos många människor för denna strålning, som ju finns överallt i högre eller lägre grad. Vi vet också att många människor kopplar ihop problem och sjukdomsbilder som man har med just denna strålning, och detta måste självfallet behandlas med den största respekt. Därför ställer sig utskottet också positivt till den forskning som bedrivs på området både nationellt och internationellt, som Patrik Forslund med flera framhöll. Statens strålskyddsinstitut har också från 2007 tillförts ytterligare forskningsmedel. Frågan om ytterligare ökningar av forskningen om bland annat strålningen från mobiltelefoner får prövas fortlöpande i budgetarbetet.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 123 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag vill bara ställa en kort fråga och göra ett påpekande. Jag uppfattade att Staffan Danielsson sade att det bara är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som fortfarande vill avveckla kärnkraften. Vi har känt en viss oro för att Centern håller på att ändra sig i kärnkraftsfrågan. Är det en tydlig signal?
Vi klarar försörjningen av bränsle till kärnkraften i världen i tio år till. Det är bara 62 procent av behovet av uran som kan tillföras via uranbrytning med de fyndigheter som finns i dag. Resten, 38 procent, tas från demonterade kärnstridsspetsar, från kärnvapen alltså, och det finns ett avvecklingsprogram för det som räcker i ungefär tio år till. Sedan försvinner bränsleförsörjningen. Det här är ett jätteallvarligt problem. Jag tror att det är det som är orsaken till att det nu finns en sådan intensiv vilja att prospektera uran i Sverige.
Förutom den konkreta frågan vill jag ändå tydligt en gång till säga att när alliansens företrädare säger att det saknas vetenskapligt bevis för att det skulle finnas ett samband mellan elöverkänsligheten som fenomen och den här tekniken som man pekar ut är det faktiskt viktigt att notera - jag tycker att ni måste ta till er det - att det inte heller finns något vetenskapligt bevis för att det inte finns ett samband. Kom ihåg det! Det erkänner SSI och forskare. Det finns inget bevis för att det inte finns ett samband. Jag tycker att det är oerhört väsentligt för oss politiker.
Anf. 124 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag konstaterade att Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill snabbavveckla kärnkraften i en tid när klimathotet hänger över oss alla och vi också måste reducera användningen av fossila bränslen mycket kraftigt. Centerpartiet vill avveckla kärnkraften, men dagens stora energi- och miljöfråga är, med all respekt för kärnkraften, utsläppen av växthusgaser. Där gäller det att forcera arbetet. Då har vi tvingats acceptera detta. Det gör inte ni. Jag menar att det blir lite orealism över detta att säga nej till det mesta. Vi är överens om att vi ska satsa på förnybar energi. Det är viktigt, och det exploderar nu. Det ska vi göra allt för att stötta, men vi klarar oss inte enbart med det under de närmaste decennierna.
Vad gäller försiktighetsprincipen och oron för den här strålningen delar jag den respekt som finns i frågan. Vi ska vara försiktiga. Det här är svår materia. Jag sade att internationella myndigheter och experter samlat bedömer att om strålningen är under vissa gränsvärden finns det inte vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter. Men vi vet att människor kopplar ihop det här och upplever problem, såsom Patrik Forslund sade. Det är viktigt med forskning. Vi är för forskning. Det satsas medel för forskning i Sverige och internationellt. Man måste ha en ödmjukhet inför de här frågorna.
Anf. 125 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Det var bra att Centerpartiet inte har bestämt sig för att stryka avvecklingen av kärnkraften. Jag hoppas att vi kanske kan få ett uttalande här också om att Centerpartiet inte kommer att tillåta alliansregeringen att bygga ut kärnkraften eftersom det uppenbarligen finns en långsiktig önskan om att kärnkraften ska avvecklas. Det vore också skönt att få höra.
Anf. 126 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Denna fråga är ju känd och hör kanske inte i första hand till betänkandet, men denna mandatperiod lever vi med den kärnkraft som finns. Vi satsar kraftfullt på klimatfrågan och på att få i gång nya energikällor, och sedan får vi fortsätta denna diskussion.
Det som jag tycker är viktigt är att kärnkraften är
en
viktig energi- och miljöfråga som vi har diskuterat mycket länge. Jag tycker att vi som varit med i debatten får säga att kärnkraftverkens säkerhet har förbättrats genom denna debatt och det fokus som har varit på frågan. Det finns mer att göra. Man måste upprätthålla kulturen och vara på sin vakt och så vidare, men det har förbättrats.
När det gäller hur vi ska attackera dagens stora miljöfrågor och energifrågor är klimatfrågan enligt min uppfattning överskuggande, och då accepterar vi att kärnkraften har en roll att spela under en längre tid än vi tidigare drev. Det beror också på att vi tidigare både snabbare och kraftfullare kunde ha gjort dessa satsningar på förnybar energi. Det ansvaret åvilar oss som har varit med i olika regeringar. Vi har inte lyckats med detta, och jag tror - om jag ska avsluta positivt - att vi är överens i den frågan. Den kan vi samstämmigt koncentrera oss på.
Anf. 127 Nina Larsson (Fp)
Fru talman! Den tekniska utveckling som vi lever med i dag är helt fantastisk! Vem av oss - eller av dem som levde för kanske hundra år sedan - kunde ha trott att vi skulle kunna bemästra fissionskraften på det sätt vi gör i dag och utvinna den mängd energi som vi faktiskt gör? Vem vet, kanske kommer vi om några år också att kunna utvinna och bemästra fusionskraften och på så sätt åstadkomma en lösning på den energiproblematik som vi har i dag.
Denna teknikutveckling är någonting som vi verkligen måste främja, och vi har hört från flera håll att forskningen kring detta är otroligt viktig.
I dag behandlar vi betänkandet
Kärnteknisk säkerhet och strålskydd
. När det gäller kärntekniken och kärnsäkerheten tror jag och Folkpartiet, som bejakar denna teknik, på att det för tillfället är ett bra sätt att utvinna energi. Säkerheten är dock oerhört viktig, liksom att man har en väldigt hög nivå på den så att det inte sker några misstag.
Vi har generellt sett en väldigt säker kärnkraft i Sverige i dag, men vi vet alla att det också har förekommit en del incidenter. Dem måste vi ta på allra största allvar. Därför välkomnar vi i Folkpartiet och likaså övriga delar av regeringen den internationella granskning som IAEA kommer att genomföra. Det är oerhört viktigt att man då ställer kärnkraftverken till förfogande och att man kan gå till botten med detta på ett bra sätt.
Det är också viktigt när det handlar om denna verksamhet som är så oerhört teknokratisk att besluten vilar på vetenskaplig grund. Vi har som vi har hört tidigare i debatten en rad olika instanser för detta. Det är viktigt att vi följer den forskning som finns inom området.
Jag har stort förtroende för SKB när det gäller avfallshanteringen. Däremot kan jag väl erkänna att det saknas diskussion och debatt om avfallshanteringen. Det är någonting som vi i samtliga partier kanske får ta på oss. Vi behöver diskutera de frågorna lite mer eftersom ett avgörande i frågan om slutförvar närmar sig.
Jag instämmer i mycket av det som mina allianskolleger har sagt och tänker inte vara mer långrandig än så. Jag tackar för ordet och vill också passa på att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 128 Else-Marie Lindgren (Kd)
Fru talman! Jag kommer att upprepa en hel del av det som har sagts. Så är det ju ibland i debatten när en del av oss är överens. Jag kommer att uppehålla mig vid kärntekniken och den säkerhet som vi behöver där. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Det är ett betänkande som innehåller spridda delar som behandlar allt från elöverkänslighet, som vi har hört om här, till kärnteknik.
Det är i vanlig ordning så att Miljöpartiet står bakom de flesta motionerna. Kärnkraftsmotståndet och rädsla för all ny teknik och utveckling lyser igenom i motionerna och reservationerna. Visst finns det saker inom kärnsäkerheten som behöver förändras. Säkerheten ska
alltid
granskas och finnas under luppen, menar vi kristdemokrater. Incidenterna och reaktionerna på incidenterna visar dock att svensk kärnsäkerhet fungerar som den ska. Säkerhetssystemens reaktioner på incidenterna är snarare ett bevis på att vi har en säker kärnkraft, och frågans utveckling har snarare blivit ett argument för att bevara kärnkraften i Sverige.
Det är även därför vi i detta betänkande - som tidigare talare har sagt - välkomnar IAEA:s granskning för att kontrollera både ledning, styrning och säkerhetskultur. En internationell och från tillsynsmyndigheterna och kraftindustrin självständig granskning kommer sålunda till stånd. Det är vi väl överens om allihop!
Fru talman! Miljöpartiet påpekar i yrkande 4 i motion N345 att de är motståndare till effekthöjningar av kärnkraftsreaktorer eftersom det innebär mer kärnkraft.
Att man själva har varit med och i praktiken tvingat fram denna lösning är intressant! Detta skedde genom det hyckleri som Socialdemokraterna i regeringsställning visade prov på när de avvecklade ett fullt funktionsdugligt kärnkraftverk samtidigt som de godkände stora effekthöjningar i kvarvarande reaktorer. Stänger man moderna kärnkraftverk, som kostade skattebetalarna ca 5 miljarder, utan att ha alternativ försörjning återstår endast effekthöjning av redan existerande reaktorer.
Vi kristdemokrater välkomnar effekthöjningarna i våra existerande kärnkraftverk. En eventuell höjning av effekterna får absolut inte innebära minskade säkerhetsmarginaler! Vi inser ju alla att de på internationell nivå ökande koldioxidutsläppen kanske är det största hotet mot mänskligheten. Jag tror inte att det går att utesluta ytterligare svensk kärnkraft i framtiden.
För innevarande mandatperiod har regeringen en överenskommelse mellan partierna som innebär att man inte ska stänga men heller inte fatta några beslut som innebär att man tar steg mot att bygga nytt. Den överenskommelsen står fast. För framtiden skulle det dock vara oklokt att kategoriskt säga att det inte behöver byggas nytt.
Fru talman! Det är för mig mycket glädjande att Kristdemokraterna i dag har öppnat för en utbyggnad av svensk kärnkraft i framtiden. Vi kristdemokrater värnar miljön, och vi vill motarbeta klimatförändringar i negativ riktning. Därför värnar vi den svenska kärnkraften. I stället för att elda med kol och olja som ofta är alternativen vill vi ha en säker miljö genom ren kärnkraft.
Användningen av kärnenergi ska alltid vara säker, och den får inte orsaka skada på människor, miljö eller egendom. Denna princip ska alltid vara central för användningen av all kärnenergi. Detta är som sagt en av anledningarna till att vi välkomnar IAEA:s inspektion som en naturlig följd av den säkra, trygga hanteringen av kärnkraften. Vi önskar också avslutningsvis att IAEA ska ha en kontinuerlig uppsikt över våra svenska kärnkraftverk.
Anf. 129 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Else-Marie Lindgren säger vid flera tillfällen, och avslutar även med, att kärnkraften alltid ska vara säker. Då undrar jag varför man yrkar avslag på reservation 6. Vi har ju säkerhetsföreskrifter, men det är flera reaktorer som inte lever upp till dem i dag. Det vi säger är att vi bör gå efter säkerhetsföreskrifterna. Vi har ju tagit beslut om vad som är säkerhet. Vi kan förstås inte lita på att det inte händer något ändå, men vi har ändå satt en ribba. Och då menar vi att de reaktorer som inte lever upp till den inte borde få tillstånd att starta. Det är för mig ett sätt att definiera det osäkra i att det ska vara säkert. Vi får ju inte glömma att det alltid finns en osäkerhetsmarginal.
Jag tycker också att resonemanget är lite märkligt, för de internationella bedömarna, till exempel IAEA, uppfattar faktiskt inte alls svensk kärnkraft som säker. Tvärtom - vi har fått väldigt mycket kritik, och svensk kärnkraft är inte alls i topp om man jämför med kärnkraften i andra länder. Det finns alltså väldigt mycket att göra.
Jag tycker också att det är lite märkligt att påstå att Miljöpartiet skulle vara kunskapsfientligt eller att vi skulle vara något slags hycklare. Miljöpartiet bygger sin politik på vetenskap så långt det är möjligt, och när det saknas bevis till exempel för en brist på samband mellan elektromagnetisk strålning och ohälsa, tycker vi att man bör använda försiktighetsprincipen. När det saknas vetenskaplig grund för ett beslut tycker vi i alla sammanhang att det är viktigt att använda försiktighetsprincipen.
Det finns också osäkerheter i hela kärnkraftscykeln i hanteringen, och det återkommer jag kanske till senare. Men vad menar egentligen alliansen med säkerhet?
Anf. 130 Else-Marie Lindgren (Kd)
Fru talman! Jag räknar till hela fyra påståenden som Jan Lindholm riktar till oss, och jag tycker att det är märkligt. Ni har faktiskt suttit i regeringsställning, kan man säga, och samarbetat med Socialdemokraterna. Ni har ju haft en enorm möjlighet under tolv års tid att påverka de frågor som du tar upp här och som du tycker att alliansen ska ta fram säkerhetsföreskrifter för. Det har vi för övrigt redan gjort, och vi följer dem. I vårt betänkande kan du läsa att vi tar hänsyn till de säkerhetsföreskrifter som du talade om inledningsvis.
Varför har inte Miljöpartiet kunnat driva de här frågorna när man haft så lång tid på sig? Det är min fråga till dig.
Anf. 131 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag tycker att det är ett dåligt argument, för Miljöpartiet har faktiskt inte funnits i riksdagen de senaste tolv åren. Det är de senaste åtta åren som vi har funnits med som regeringsunderlag. Vi har inte suttit i regeringen, och det är en väsentlig skillnad. Vi har drivit vår politik och försökt genomföra den så gott vi har kunnat, ibland tillsammans med några partier på den borgerliga sidan, ibland tillsammans med den förra regeringen och Vänsterpartiet. Det har varierat beroende på var vår politik har haft störst möjlighet att få genomslag. Det är alltså inte något argument i en sådan här debatt, tycker jag.
Även om det nu står i betänkandet att man följer säkerhetsföreskrifterna är det faktiskt så att flera av de reaktorer som i dag är i drift inte lever upp till dem. Vi i Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att ni inte ser till att de följs omedelbart och i praktiken.
Anf. 132 Else-Marie Lindgren (Kd)
Fru talman! Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att följa den granskning som IAEA nu gör och de säkerhetsföreskrifter vi har. Jag har i mitt anförande påtalat riskerna och den bedömning som kommer att göras väldigt starkt, och jag är övertygad om att vi kommer att följa den debatt som kommer att komma. Det gäller inte minst den debatt om kärnsäkerheten vi hade här tidigare där Andreas Carlgren, vår miljöminister, var väldigt tydlig med att ge garantier för att vi från den borgerliga sidan kommer att följa alla viktiga säkerhetsföreskrifter. Och det är just tack vare de säkerhetssystem som finns som de incidenter som har varit har kommit fram. Det är ju det goda säkerhetssystem vi har som gör att vi tror på kärnkraftens utveckling.
Jag vill ändå fråga hur Miljöpartiet kunde gå med på att stänga ett kärnkraftverk och samtidigt höja effekterna på andra kärnkraftverk. Tycker inte Miljöpartiet att det är hyckleri? Det kanske vi kan ta upp i en annan debatt.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-04-18
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 8, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2007-04-18Protokoll 2006/07:93
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Elektromagnetisk strålning och elöverkänslighet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2006/07:Fö218 av Jan Lindholm (mp) yrkandena 1 och 4,
2006/07:Fö219 av Elina Linna m.fl. (v) yrkandena 1 och 8,
2006/07:Fö220 av Helena Frisk (s),
2006/07:Fö221 av Kerstin Engle och Helene Petersson i Stockaryd (båda s),
2006/07:So462 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (båda c) yrkandena 3 och 7 samt
2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 12.- Reservation 1 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 104 0 1 25 m 83 0 0 14 c 20 0 0 9 fp 21 0 0 7 kd 19 0 1 4 v 0 18 0 4 mp 0 17 0 2 Totalt 247 35 2 65 Mobiltelefoner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2006/07:Fö219 av Elina Linna m.fl. (v) yrkandena 2 och 10,
2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 8 och 10 samt
2006/07:Ub376 av Sinikka Bohlin (s).- Reservation 2 (v, mp)
Markbundet bredband
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 10.- Reservation 3 (v)
Miljöbalken och försiktighetsprincipen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö218 av Jan Lindholm (mp) yrkande 3.- Reservation 4 (mp)
Djupa borrhål
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö234 av Per Bolund och Tina Ehn (båda mp).- Reservation 5 (mp)
Kärntekniska föreskrifter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 1.- Reservation 6 (mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 105 0 0 25 m 83 0 0 14 c 20 0 0 9 fp 22 0 0 6 kd 20 0 0 4 v 6 0 12 4 mp 0 17 0 2 Totalt 256 17 12 64 Sekretess
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 2.Kärnsäkerhetsutredning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 3.Effekthöjningar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.Atomansvar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:N345 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8.- Reservation 7 (mp)