Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommunala frågor

Betänkande 2023/24:FiU26

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 februari 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Kommunala frågor(pdf, 365 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:26 Kommunala frågor

Beslut

Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 30

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-08
Justering: 2024-02-15
Trycklov: 2024-02-16
Reservationer: 8
Betänkande 2023/24:FiU26

Alla beredningar i utskottet

2024-02-01, 2024-02-08

Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Finansutskottet hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-02-27
Debatt i kammaren: 2024-02-28
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:FiU26, Kommunala frågor

Debatt om förslag 2023/24:FiU26

Webb-tv: Kommunala frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Adam Reuterskiöld (M)
Anf. 8 Adam Reuterskiöld (M)

Herr talman! Det motionsbetänkande vi har att debattera i dag rör olika delar av kommunsektorn. Under ett mindre antal rubriker som "Det kommunalekonomiska utjämningssystemet", "Riktade statsbidrag" och "Välfärdens långsiktiga finansiering" samlas en väsentlig andel av det inom det politiska systemet som gemene man ser allra mest av.

Något som kännetecknar Sverige och resten av Norden är att en stor del av beslutsfattandet sker på kommunal nivå, nära medborgarna. Det är också här som majoriteten av välfärdstjänsterna utförs. Kommuner och regioner står också för en mycket hög andel av det totala skatteuttaget.

Med denna långtgående kommunala självstyrelse kommer också ett stort ansvar för varje region och kommun att ge bästa möjliga service till medborgarna och sörja för att deras skattemedel förvaltas på ett så ansvarsfullt och ekonomiskt hållbart sätt som möjligt.

Kommunala frågor

Vilket ansvar faller då på oss här i Sveriges riksdag? Framför allt gäller det för oss att skapa stabila spelregler och goda förutsättningar för kommuner och regioner att fullt ut göra sitt jobb.

En stor del av statens bidrag till kommunernas finansiering går via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det är tveklöst så att Sveriges kommuner har väldigt olika förutsättningar, både demografiskt och geografiskt, och det är rimligt att vi hanterar de skillnaderna på ett sätt som gör det möjligt att skapa en välfärd av god kvalitet i hela landet. Här pågår också en utredning som inom kort kommer att redovisa sitt resultat.

Jag vill dock i denna debatt betona vikten av att utjämningssystemet premierar effektivitet och innovation. Dorotea kan inte bli Danderyd, men alla kommuner kan och ska arbeta aktivt och löpande för att förbättra nyttan för medborgarna. Så är inte alltid fallet i dagens system. Flera av de stora nettobidragstagarna i systemet är stora kommuner som vi bör kunna förvänta oss mer av. Det åligger alla att bli vassare och att prioritera de huvudsakliga uppgifterna och prioritera ned eller bort sådant som inte är nödvändigt och som inte skapar maximal marginalnytta för medborgarna.

Att prioritera är även något staten måste göra i sin relation till kommuner och regioner. Det är lätt hänt att riksdag och regering i sin strävan att visa handlingskraft ålägger kommunerna nya eller utvidgade uppgifter som kan vara väl så viktiga men som tar tid och pengar från kärnverksamheten.

Av samma anledning är det viktigt att hålla ett öga på de riktade statsbidragen. De ska stå i rimlig proportion till de generella bidragen och inte utgöra en onödigt stor administrativ börda för kommuner och regioner. Det får inte heller skapas långsiktiga kostnadsökningar när statsbidragen förändras. Det är därför välkommet att vår nuvarande regering arbetar aktivt med statens styrning av kommunsektorn. Även på detta område finns en pågående utredning som har i uppdrag att identifiera riktade statsbidrag som skulle kunna ingå i de generella statsbidragen.

En fråga som också berörs i betänkandet och allt oftare i den allmänna debatten är välfärdens långsiktiga finansiering och kommunernas och regionernas förutsättningar. Vi har de senaste åren sett ett ökat tryck på sektorn att investera i fastigheter och infrastruktur. Dels har vi en relativt kraftig befolkningstillväxt och förändringar i befolkningsstrukturen, dels finns ett reinvesteringsbehov till följd av att stora delar av fastighetsbeståndet har stått i många decennier. Det är uppenbart att vi genom åren inte har prioriterat långsiktiga investeringar utan andra utgifter.

Att kunna klara av perioder med högre investeringstempo måste kunna förutsättas ligga inom kommunernas och regionernas uppdrag. Men vi kan också konstatera att det ekonomiska regelverk som kommunerna har att hålla sig inom inte gör denna uppgift helt enkel.

Under några år har det funnits möjlighet för kommunerna att avsätta medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Dock har villkoren för hur och när medlen får användas varit väl begränsade, och relativt få kommuner har valt att använda den möjligheten. Det är därför positivt att resultatutjämningsreserven nu har blivit en resultatreserv som ger kommunerna bättre möjligheter att spara och planera för utgifter längre fram.

Herr talman! Vi har under det senaste decenniet även kunnat se en ökning av individens möjligheter att göra aktiva val. Både inom vård och omsorg men även inom skolan har vi kunnat se en ökad tillväxt av privata alternativ. Denna förändring skapar ett behov hos både kommuner och regioner att säkerställa de ekonomiska ersättningsmodellerna men även följa upp kvalitet och leverans. Det är dock något som gäller inte bara den privata sektorn utan även i hög grad kommunal och regional verksamhet. Vi måste bli bättre på att följa upp kvalitet och effektivitet samtidigt som vi säkerställer individens möjligheter att själv få välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Jag tror att vi har nått en peak för reglering. Vi måste göra livet enklare att leva, skapa mer valfrihet för individen och minska regler för företagandet, så att det blir lättare att starta och driva företag. Vi måste göra det enklare för kommuner och regioner att koncentrera sig på sin huvuduppgift.

På det sättet kommer fler att komma i arbete, och fler framgångsrika företag kan drivas samtidigt som den offentliga sektorn prioriterar kärnuppgifter och arbetar med ständig förbättring. Så kommer vi att kunna anta de finansiella utmaningarna för Sveriges framtid. Vi kommer även att kunna göra livet bättre för alla våra medborgare.

Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Oliver Rosengren (M).

Eva Lindh (S)
Anf. 9 Eva Lindh (S)

Herr talman! Den svenska välfärden utmanas från flera håll. Det svåra ekonomiska läget drabbar inte bara våra svenska hushåll utan slår hårt också mot välfärden, det vill säga mot vården, skolan, äldreomsorgen och det brottsförebyggande arbetet.

Den SD-styrda regeringen har inte prioriterat välfärden. Den har prioriterat annat: skattesänkningar för dem som redan har och rotavdrag för dem som redan har. Det säger en del om vad Sverigedemokraterna och regeringen tycker är viktigast.

Herr talman! Vår svenska välfärdsmodell har tjänat oss väl. Den har gett oss möjlighet att ha en hög sysselsättning, ett mer jämlikt samhälle och en trygghet för oss samhällsmedborgare. Det har i sin tur lett till att vår ekonomiska utveckling är god.

Välfärden ska vara för oss alla. Vi ska ha sjukvård efter behov, inte efter plånbokens storlek, lika bra förskola och skola åt alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, och äldreomsorg av hög kvalitet, oavsett var du kommer ifrån. En sådan välfärdsmodell skapar ett tryggt och jämlikt samhälle, tillit till varandra och samhällsgemenskap. Den välfärdsmodellen borde vi alla stå upp för och utveckla.

Det är faktiskt sorgligt att se hur tydligt politik gör skillnad. Den Sledda regeringen prioriterade välfärden samtidigt som vi tog ansvar för ekonomin. Det innebar 100 000 fler anställda i välfärden. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta prioritera välfärden. Det är tydligt vad vi tycker är viktigast. Vi har till exempel ett förslag för att trygga grundfinansieringen av välfärden genom att så att säga inflationsskydda de generella statsbidragen. Det skulle ge kommuner och regioner tryggare finansiering och bättre planeringsförutsättningar.

Herr talman! Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Den är också effektiv.

Men skillnaderna i landet är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre så kallad skattekraft. Nu pågår en utredning av hela det så kallade utjämningssystemet, det vill säga hur vi ska fördela resurserna mellan kommuner och regioner. Det är en mycket viktig och avgörande utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Jag hoppas att vi får ett utjämningssystem som i större utsträckning än i dag främjar en mer jämlik välfärd i hela landet. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa möjligheter för en god välfärd i hela landet, för att hela Sverige ska leva och växa. Det är faktiskt en fråga om rättvisa.

Herr talman! I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution som skapar tusentals nya jobb i landet. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning innebär detta tillväxt, hopp och framtidstro men också särskilda utmaningar.

För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för kommunerna vid nyindustrialisering. Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn. Det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad.

Bostadsbyggandet i Sverige har rasat. Men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför också en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till de här kommunerna.

Herr talman! Tiotusentals nya medarbetare borde och kommer att behöva anställas, även om det samtidigt varslas runt om i landet. Det behöver anställas i vården, äldreomsorgen och skolan. Det gäller särskilt äldreomsorgen, eftersom vi har fler äldre som behöver god vård och omsorg. Många går nu också i pension. Man räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas.

Utmaningarna blir som sagt väldigt framträdande på vissa områden. Vi såg under pandemin att revorna i äldreomsorgen var stora. De blev tydliga under pandemin. De revorna är inte mindre nu, men de syns inte lika tydligt. Vi behöver fortsätta bygga en stark äldreomsorg.

Vi är glada att regeringen fortsätter Äldreomsorgslyftet, för vi tror att det kommer att spela stor roll inför framtiden. Men då kan man inte dra ned på resten av utbildningarna, alltså yrkesutbildningarna, för att få fler människor som jobbar inom äldreomsorgen och hela välfärden.

Herr talman! Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och öka segregationen inom skolan. Det har lett till försämrade arbetsvillkor för dem som arbetar inom välfärden. Det är människor som gör en väldigt stor insats men som måste springa snabbare för att klara sitt uppdrag.

Vi måste stoppa vinstjakten i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och att ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg - inte till stora vinstuttag. Skattepengar som är avsedda för att förbättra skolan och vården borde gå till just det, inte till att enskilda privatpersoner kan stoppa mer pengar i fickan. Sverige är det enda landet i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. Låt oss ändra på det!

Herr talman! Gängbrottsligheten och skjutningarna har kanske tagit en liten paus just nu, men de fortsätter. Kriminaliteten är fortfarande stor i Sverige. Arbetet med att stärka polisen och hela rättskedjan måste fortsätta. Nu behöver man också göra motsvarande satsningar på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater vill att man med varje ytterligare satsad krona på polisen satsar lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en viktig princip.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Nu har kostnadskrisen slagit till och sjukvården satts på svältkur. Historiska nedskärningar genomförs runt om i landet. Sverige kan verkligen bättre än så här. Socialdemokratin kommer att fortsätta vara välfärdens förkämpe. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen och kommer att fortsätta att försvara och utveckla den.

Vi socialdemokrater vill att skolan, äldreomsorgen och vården ska vara generell, öppen för alla, behovsstyrd, skattefinansierad och av god kvalitet. Så bygger vi vidare på den viktiga svenska välfärdsmodellen. Vad Sverige behöver är satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle.

Jag vill avslutningsvis för tids vinning bara yrka bifall till reservation 1, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer.

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 10 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Situationen är tuff i regionerna. Det kommer att behövas prioriteringar, men hur det prioriteras är upp till regionerna själva. Antingen prioriterar man kärnverksamheten eller så fortsätter man exempelvis att ge bidrag till den socialdemokratiska kampanjorganisationen ABF.

Sverigedemokraterna och regeringen sköt i statsbudgeten för 2024 till 16 miljarder extra till välfärden, varav en stor del gick till regionerna. Det ledamoten Eva Lindh inte nämnde i sitt anförande, och som Socialdemokraterna inte vill prata om, är vilka som har haft ansvar de senaste tio åren för ekonomin i regionerna. De hade inflytande över de politiska prioriteringarna och makten att skapa förutsättningar i de goda tider som man påstår rådde under den tidigare S-MP-regeringen för att underlätta i tider som nu när prioriteringar behövs.

Sedan 2013 har regioner och kommuner haft möjlighet att sätta av pengar i en resultatutjämningsreserv att använda när ekonomin tillfälligt är tuff. En del regioner har satt av pengar i resultatutjämningsreserver, men inte alla. Under de senaste tio åren har Socialdemokraterna varit med i styret i 17 av 21 regioner. Av 21 regioner är det 7 regioner där Socialdemokraterna har varit med och styrt som inte har en resultatutjämningsreserv. Man har alltså inte satt av pengar i goda tider för att täcka behoven i sämre tider.

Att fråga väljarna efter makten, få makten, styra dåligt ekonomiskt och sedan skylla på någon annan - det är vad Socialdemokraterna gör.

Eva Lindh (S)
Anf. 11 Eva Lindh (S)

Herr talman! Jag tänker inte ens svara på det fåniga om ABF. Jag lämnar faktiskt bara det.

Vi socialdemokrater står för att skapa en god välfärd till alla. Vi har gett goda förutsättningar till regioner och kommuner, och jag vet att kommuner och regioner gör ett väldigt viktigt och bra arbete.

Jag vill ta min egen region, Östergötland, som exempel. Där styr nu samma partier som styr regeringen. Regionen har nu ett underskott på 1,7 miljarder. Det är nästan lika mycket som hela primärvården, det vill säga alla vårdcentraler. I ett första läge har man sagt att 600 personer ska sluta genom så kallad naturlig avgång. Det innebär att om någon till exempel går i pension kommer man inte att anställa ersättare. Det minskar alltså antalet viktiga personer som jobbar inom vården. Man kommer också med ett varsel inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Jag tror inte att det är lätt för dem, även om det är mina partimotståndare. De gör säkert så gott de kan. De tycker att det här är tufft. Jag kommer inte att säga att man har vanskött regionen, även om jag tycker att man kunde göra på ett annorlunda sätt. Man gör stora varsel som kommer att påverka alla oss som bor i Östergötland genom sämre vård, sämre kvalitet, längre köer och försämrade arbetsvillkor för dem som jobbar där.

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för regionerna - framför allt för sjukvården - och kommunerna och deras viktiga arbete och rädda välfärden.

(Applåder)

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 12 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Att Socialdemokraterna aldrig kommer att erkänna att de haft inflytande över politiken i 17 av 21 regioner och därmed styrt de politiska prioriteringarna och ekonomin förvånar mig inte. Socialdemokraterna kan helt enkelt inte här nu säga som det är. Socialdemokraterna har inte tagit ansvar för långsiktigt stabil ekonomi i regionerna.

Det är lätt att påstå att under S-MP-regeringen var tiderna goda. Då tog staten ansvar för välfärden. Ändå kan man lätt genom att kolla statistiken för perioden 2014-2022 få bilden klar för sig av hur det ligger till. Socialdemokraterna har varit med och styrt 17 av 21 regioner i Sverige under tiden S-MP-regeringen satt vid makten. I 13 av dessa regioner har man höjt skatten minst en gång. I 4 regioner har man höjt skatten två gånger. I 3 regioner har man höjt skatten tre gånger.

Totalt har Socialdemokraterna höjt skatterna i regionerna 23 gånger. Det är skattehöjningar som slår direkt mot undersköterskan i äldreomsorgen, barnsköterskan i barnomsorgen och byggarbetaren som bygger den nya skolan, för att bara nämna några. Det är grupper som ni - "arbetarepartiet" - en gång påstod er värna om.

Trots att Socialdemokraterna höjt skatterna 23 gånger i regionerna och trots att Socialdemokraterna haft ansvar för att styra regionerna och skapa förutsättningar för god ekonomi har man inte gjort det. Man har i 7 av 17 regioner inte ens försökt sätta av pengar för sämre tider, det vill säga inte infört möjligheten, trots att det är ett enkelt politiskt beslut. Det är för uselt. Socialdemokraterna är ett parti som påstår sig vara statsbärande och som har bett om väljarnas förtroende i regionerna och fått det. Men när det väl behöver tas ansvar skyller Socialdemokraterna ifrån sig.

Eva Lindh (S)
Anf. 13 Eva Lindh (S)

Herr talman! Det är kanske inte alla som tittar på den här debatten som vet detta, men jag vet att ledamoten Mattias Eriksson Falk vet att om de kommuner som har den lägsta skattekraften, det vill säga inte har så stora möjligheter att klara sin välfärd, höjer skatten måste de höja skatten flera gånger för att nå upp till samma nivå som till exempel Danderyd, som har hög egen skattekraft.

Det är alltså kanske så att man behöver höja skatten igen för att klara de utmaningar med välfärden som man har i sin egen kommun. Jag tror inte att brösttonerna från Mattias Eriksson Falk riktigt skulle vara desamma om han var kommunpolitiker i någon av de kommuner som verkligen kämpar för att klara den välfärd som man tycker att kommuninvånarna är värda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Vi vet att skillnaderna i förutsättningar är väldigt stora mellan olika kommuner och mellan olika regioner. När människor kommer att sitta i väntrummen utan att få den vård som de har rätt till och behöver tror jag inte att de kommer att titta bakåt på hur det ser ut i historien utan titta på den SD-ledda regeringen, som har ansvar för vården här och nu. Faktum är att Sverigedemokraterna och den SD-ledda regeringen inte har gett de resurser som regionerna behöver för att klara vården med hög kvalitet.

Som sagt gör politik skillnad. När vi ledde det här landet anställdes 100 000 fler inom välfärden. Det kommer inte att ske med den här regeringen.

(Applåder)

Adam Reuterskiöld (M)
Anf. 14 Adam Reuterskiöld (M)

Herr talman! Vi har nu hört en debatt om regionernas och kommunernas förmåga att leverera marginalnytta till våra kommuninvånare. Det är en hel del som egentligen bara går ut på mer resurser. Vi hörde ledamoten Eva Lindh säga att man har anställt 100 000 personer fler, och det är mer resurser som gäller. Min ena fråga till ledamoten är hur man ska finansiera all denna resursökning.

Den andra frågan är: Är det alltid detta som är svaret på frågorna - är mer resurser alltid det som ger effekt i vården eller skolan? Jag hörde inte i anförandet någonting om effektivitet eller prioriteringar. Vi tittar nästan aldrig på hur vi ska effektivisera, göra saker på ett annat sätt eller öka förändringsbenägenheten i våra verksamheter. Det gäller inte bara kommuner och regioner utan i högsta grad även statlig förvaltning och oss här i riksdagen. Hur kan vi premiera en annan typ av processer för att kunna leverera mer nytta till medborgarna för mindre resurser? Det är ju inte minst viktigt nu i tider av inflation. Min fråga till ledamoten är hur Socialdemokraterna tänker när det kommer till effektivisering och prioriteringar.

Eva Lindh (S)
Anf. 15 Eva Lindh (S)

Herr talman! Jag tackar Adam Reuterskiöld för frågan, som jag tycker är viktig. Vi socialdemokrater har visat i vår budget att det går att prioritera annorlunda. Vi prioriterar välfärden. Vi prioriterar inte mer pengar till dem som redan har. Det handlar absolut om prioriteringar.

Självklart ska kommuner och regioner jobba med effektivitet, och det gör de ju redan hela tiden. Studier visar också att man är effektiv i det man gör. Men man ska inte stanna där. Det är klart att detta är viktigt. Vi har ju en känd "sägning" att varje förlorad skattekrona är en stöld från folket, och det står vi i Socialdemokraterna bakom.

Vi ser hur vinster i välfärden dränerar den på mycket av de pengar som ska gå dit. Det är intressant att inte Moderaterna är mer upprörda över den typen av resursslöseri. Om välfärden hade kvar de pengar som nu i stället går till vinstuttag från skolan och välfärdsbrottslighet - Ekobrottsmyndigheten säger att sjukvården har blivit en kassako - skulle vi ha mycket mer resurser i välfärden. Stå upp för den! Rösta för att ta bort vinstuttagen i välfärden! Då tror jag att vi skulle kunna få mer resurser som stannar i välfärden och gör mer nytta där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

(Applåder)

Adam Reuterskiöld (M)
Anf. 16 Adam Reuterskiöld (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh så mycket för svaret. Jag reagerar omedelbart genom att fundera på vad ledamoten säger, nämligen att man prioriterar mer resurser. Återigen är det alltså inte fråga om att prioritera vad man ska göra utan om att prioritera mer pengar. Mer pengar och högre skatt är alltid svaret på frågorna.

Jag är lite förvånad över att vi inte kan vara mer dynamiska i diskussionerna och fundera på om det finns saker som man kan förändra i processerna för hur vi hanterar olika saker. Det måste det göra, för olika regioner går olika bra. Det finns ett par regioner som just nu lånar till den årliga driften. Det finns också regioner som inte gör några besparingar över huvud taget.

Diskussionen om ständiga förbättringar är i det privata näringslivet en naturlig del av verksamheten men premieras inte i vår styrning av regioner och kommuner. I det kommunala utjämningssystemet finns inga delar som premierar effektiv förvaltning. De största bidragstagarna i systemet är Malmö, Göteborg och Södertälje. Jag tycker att de borde kunna hantera sin ekonomi på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag.

Det är också intressant att höra att man inte funderar på vart pengarna går när man väl satsar dem. En privat entreprenör gjorde häromveckan en AI-analys av 33 miljoner fakturor från 229 olika kommuner. Bara när det gäller kostnaderna för hanteringen av de fakturorna ser man en besparingspotential på över 90 miljarder per år genom effektivisering. Det här är saker som jag tycker är oerhört viktiga men som jag inte hör något om från ledamoten och från Socialdemokraterna. När ska vi börja diskutera ett förändrat arbetssätt?

Eva Lindh (S)
Anf. 17 Eva Lindh (S)

Herr talman! Malmö brukar tas upp som ett exempel. Men Malmö har inte ens i sitt närområde mest statsbidrag per invånare. Jag ville bara säga det - fakta ska vara fakta.

Det finns en del storföretag som har mycket mer administrativ överbyggnad än vad kommuner och regioner har. Den där bilden att kommuner och regioner alltid skulle vara så ineffektiva stämmer inte. Däremot skiljer det sig naturligtvis kommuner emellan. Vi tycker att det är positivt med det kommunala självstyret, inte för att vissa har högre kostnader för administration utan för att man kan göra på olika sätt. Det är det som är bra - man löser sina frågor och utmaningar på lite olika sätt. Man jämför sig hela tiden med varandra och tittar på om man kan hitta andra bra sätt att jobba på.

Återigen: Jag tycker att det är viktigt med effektivitet, och det ska vi också jobba med. Men titta på hur mycket pengar som försvinner ut ur välfärden genom att man ger möjligheter till vinster i välfärden och välfärdsbrottslighet! Detta borde den SD-styrda regeringen verkligen jobba med. Då handlar det inte bara om att jobba med enskilda individer utan om att ge sig på och hantera välfärdsbrottsligheten. Våra skattepengar försvinner ut ur sjukvården och andra välfärdssystem. Om man skulle förhindra möjligheten att göra de här brottsvinsterna, till exempel inom LOV eller andra valfrihetssystem, och begränsa möjligheterna att ta ut vinster skulle vi få mer resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Effektiviteten ska vi absolut jobba på, men det krävs mer resurser till välfärden. Det tror jag att varenda en vet av dem som jobbar inom sjukvården, som nu måste springa fortare och som känner sorg för att de inte kan ge sina patienter den goda vård som de är värda.

(Applåder)

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 18 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 26, Kommunala frågor, och jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 6, som gäller kommunala tillsynsavgifter.

Alla våra företag runt om i landet försöker bidra med innovation, arbete och skatteintäkter - intäkter vi sedan använder för att finansiera välfärden för medborgarna i vårt land. Alla som drivit ett företag vet att man lägger ned sin kropp och själ i att starta företaget, skapa arbete och på sikt kunna anställa, många gånger med ett långt och slitsamt arbetsliv framför sig.

Beroende på vilken bransch du som företagare finns inom kommer våra myndigheter på olika nivåer att utöva tillsyn och göra kontroller. Detta är i grunden bra; vi vill exempelvis veta att mat vi äter har tillagats rätt. Tyvärr har vi en situation där kommunerna i många fall fakturerar företagen innan tillsynen genomförts. Man tar med andra ord betalt innan man genomfört det som själva betalningen avser. Den rimliga ordningen, herr talman, är enligt oss sverigedemokrater att kommunen först när tillsynen eller det som betalningen avser har genomförts får ta betalt av företagaren.

Sverigedemokraternas reservation under denna punkt tar sikte på att lagstifta om detta - något som skapar likhet över hela Sverige samtidigt som det skapar förutsägbarhet för våra företagare oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. Detta är rimligt att kunna förvänta sig och skulle kunna bidra till att minska företagens administration.

Herr talman! Vi debatterar i dag kommunala frågor, och de två orden rymmer ganska mycket. En stor del av Sveriges offentliga verksamhet finns just i den kommunala sektorn, som omfattar såväl Sveriges 290 kommuner som samtliga 21 regioner - alla med sina unika egenskaper, förutsättningar och möjligheter.

När vi debatterade statens stöd till den kommunala sektorn före årsskiftet lyfte jag att Sverigedemokraterna och regeringen för 2024 skjutit till 16 miljarder extra till våra kommuner och regioner. Det var 40 procent av reformutrymmet 2024. Totalt omfattar den kommunalekonomiska utjämningen nästan 168 miljarder kronor 2024.

Det handlar om mer stöd till kommunerna, mer stöd till regioner, ett särskilt riktat stöd till hälso- och sjukvården, stöd för att korta vårdköerna, utbyggd primärvård och satsning på cancervård och kvinnors hälsa. Då nämner jag ändå inte allt det stöd vi ger till exempelvis skolan och äldreomsorgen. Det är ett omfattande stöd som Sverigedemokraterna och regeringen har gett till den kommunala sektorn.

Men det är viktigt att adressera den tid vi har framför oss. Att prioriteringar kommer att behövas står klart, men prioriteringar behöver inte vara något dåligt. Det kan handla om att prioritera en investering i AI, som exempelvis kan läsa röntgenplåtar och låta läkaren få mer tid med patienten eller träffa fler patienter under en dag. Ordet prioritering kan vara negativt laddat, men en prioritering kan också vara en möjlighet. Och vi ska försöka ta till vara möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Det är naturligtvis upp till den enskilda folkvalda församlingen på respektive ställe att ta beslut om vilka prioriteringar som ska ske i Sveriges kommuner och regioner och att genomföra dem. Även om vi sett en del varsel har vi inte sett några uppsägningar av vårdpersonal, åtminstone inte något som motsvarar det skräckscenario som vissa partier försöker måla upp. Jag kan titta på mitt hemlän Gävleborg, där det av totalt tio kommuner och en region endast är en kommun som gjort en liten minskning. Övriga har ökat antalet som jobbar inom kommunen eller för den delen regionen. Varför just en kommun minskat och med vilken personaltyp vet vi inte här.

Herr talman! Det haveri som Socialdemokraterna här i riksdagen försöker beskriva ser vi inte i Gävleborg. Det är värt att påpeka att Socialdemokraterna dessutom styr sju av tio kommuner i länet. Jag ifrågasätter inte att situationen i olika kommuner och regioner är tuff, men samtidigt är det viktigt att kommuner och regioner prioriterar rätt. Om en kommun väljer att varsla en undersköterska för att anställa en till miljöstrateg är detta inte rätt prioritering, enligt mig och Sverigedemokraterna.

Under den senaste tioårsperioden, 2013-2022, har Socialdemokraterna varit en del av det politiska styret i 17 av 21 regioner. Med andra ord har Socialdemokraterna varit det parti som förutom att det varit störst haft ett avgörande inflytande över regionernas ekonomi och prioriteringar runt om i Sverige, från norr till söder och från öst till väst. Den socialdemokratiska skuggan har legat tung över regionerna.

Herr talman! Jag har aldrig sett Socialdemokraterna som ett parti som vågar vara ärligt och tala om för medborgarna, och därmed väljarna, att man under de senaste tio åren inte har tagit det politiska ansvar som man efterfrågat och fått av väljarna för att säkerställa ett gott ekonomiskt läge för framtiden. Det är Socialdemokraterna som styrt 17 av 21 regioner de senaste tio åren. Det är Socialdemokraterna som haft den politiska makten över hälso- och sjukvården i nästan hela Sverige.

Alla som någon gång lagt en budget vet att ekonomin kan svänga från goda till tuffa tider. Socialdemokraterna har slarvat bort tio års möjlighet att skapa goda förutsättningar för regionernas verksamhet och ekonomi. Nu ser vi varsel av sjukvårdspersonal - ett resultat av socialdemokratins misslyckande.

Trots att Socialdemokraterna under 2013-2022 har höjt skatten 23 gånger i regionerna har man misslyckats. Att höja skatten 23 gånger i stället för att ta sitt ansvar, gå till botten med strukturella problem och styra regionerna rätt är inte seriöst. Socialdemokraterna har svikit regionerna, men framför allt har Socialdemokraterna svikit alla de medborgare som under år sett Socialdemokraterna som ett statsbärande parti men nu fått se vad det var värt.

Det extra stöd till kommunerna och regionerna som bland annat Sverigedemokraterna i opposition drev igenom gör att det finns ett visst utrymme att ta av, samtidigt som vi skjutit till 16 miljarder extra till välfärden i år. Men verksamhetens styrning i många regioner ansvarar Socialdemokraterna för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Nu kommer jag snart att ha ett replikskifte med Socialdemokraternas ledamot Eva Lindh, som kommer att vilja prata med mig om just regionernas situation. Ledamoten och Socialdemokraterna kommer då inte att ta ansvar för det inflytande som Socialdemokraterna de senaste tio åren haft i 17 av 21 regioner. I stället kommer Socialdemokraterna att vrida och vända för att som vanligt skylla ifrån sig. Men jag kommer inte att låta Socialdemokraterna lura väljarna längre.

Sverigedemokraterna kommer att fortsätta visa Socialdemokraternas ansvar för de senaste tio årens politiska haveri i våra regioner, ett haveri signerat socialdemokratin.

Eva Lindh (S)
Anf. 19 Eva Lindh (S)

Herr talman! Jag kan glädja alla med att riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falk hade rätt i en sak: att ledamoten Eva Lindh skulle begära replik på detta anförande.

Men jag tänkte faktiskt inte börja med att prata om vårdkrisen. Jag skulle vilja ställa en fråga om något som jag tror att en del människor undrar över när det gäller Sverigedemokraterna, nämligen vinstuttagen och välfärdsbrottsligheten. Mycket pengar läcker ut ur vår välfärd som vi verkligen skulle ha nytta av att ha kvar för att göra bra saker: god kvalitet inom vården, en bra skola och en bättre äldreomsorg.

Det har visat sig att privatiseringarna har kostat pengar och påverkar segregationen och kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Gång på gång har vi fått bevis för hur illa detta faktiskt är. Pengar tas ut för att stoppas i egen ficka, och välfärdsbrottsligheten har dränerat till exempel vården på pengar.

Sverigedemokraterna talar aldrig om detta. Det gjorde man tidigare, men man gör det inte längre. Jag vill ställa frågan till Sverigedemokraterna: Var står Sverigedemokraterna när det gäller vinster i välfärden - är ni för eller emot?

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 20 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågan! Sverigedemokraterna har adresserat problemet med vinster i välfärden. Vi har adresserat problematiken med välfärdsbrottslighet, där företag eller enskilda personer nyttjar välfärdens resurser.

När det gäller de delar som ledamoten frågar efter står det i det betänkande som vi debatterar i dag att det finns ett pågående arbete som utskottet hänvisar till. Det finns en utredning som tittar på vissa av de här sakerna. Det står i uppdraget att man ska lämna förslag på reglering som säkerställer att de skattemedel som avsätts för skolan används till det som de är avsedda för, det vill säga att finansiera driften av skolverksamhet. Man ska föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner. Utredningen fick dessutom ett tilläggsdirektiv under 2023.

Jag inväntar utredningens slutsatser och vad den kommer att föreslå. Sverigedemokraterna kommer att ta ställning utifrån vad utredningen visar och levererar för underlag. Först då kan vi ta ställning i frågan slutligt, när vi har fakta på bordet.

Eva Lindh (S)
Anf. 21 Eva Lindh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Det är ju fint att det finns en utredning som ska utreda sådant som gäller skolan. Jag hoppas verkligen att den kommer fram till bra förslag. Jag är tveksam, men jag hoppas, för det behöver verkligen göras någonting när det gäller skolan och vinsterna.

Men hur är det med vården? Ekobrottsmyndigheten säger att hälso- och sjukvården har blivit en kassako för kriminella organisationer. Det är miljontals kronor som skulle gå till vården men som hamnar hos kriminella organisationer. De tar resurser från välfärden. Är det inte upprörande? Är det inte någonting som Sverigedemokraterna vill göra någonting åt?

Frågan är alltså: Kommer Sverigedemokraterna att göra någonting när det gäller vinster i välfärden, inte bara på skolområdet utan också på de andra områden där vi ser att både välfärdsbrottslighet och vinstuttag - jag blandar lite här - dränerar välfärden?

Under de sekunder jag har kvar vill jag också passa på att säga att vi tog ansvar för sjukvården. Vi hade en pandemi under förra mandatperioden. Vi gav resurser för att vården, skolan och omsorgen skulle klara de utmaningar man hade. Det var också därför som en hel del kommuner, men inte alla, gick med överskott.

Sverigedemokraterna måste ta ansvar för sin politik för vården, skolan och omsorgen. Just nu blöder sjukvården. Man måste säga upp folk. I till exempel Östergötland kommer det att komma varsel, och det kommer att påverka kvaliteten och arbetsvillkoren och göra att det blir längre köer för människor att få den vård de behöver.

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 22 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! När det gäller välfärdsbrottsligheten får vi inte glömma att kommuner och regioner har ett eget ansvar att skapa förutsättningar för att upptäcka och förhindra denna och hela tiden jobba mot att det finns en sådan. Men ledamoten beskriver det som att all privat verksamhet skulle vara problematisk och att det förekommer välfärdsbrottslighet bara för att det är privat verksamhet.

Vi ska naturligtvis slå hårt mot dem som lurar våra kommuner och regioner eller för den delen andra på pengar. Dem ska vi slå mot. Men vi måste också möjliggöra att de som är seriösa kan bedriva seriös verksamhet. Man ska komma ihåg att privat äldreomsorg och privat hemtjänst finns för att någon har efterfrågat detta. De uppstår inte av sig själva och får kunder, brukare eller vad vi nu ska kalla det, utan de uppstår för att det finns en efterfrågan.

Ledamoten påstår att Socialdemokraterna har tagit ansvar för välfärden under den tioårsperiod jag nämnde. Varför behövde då de 17 regioner som Socialdemokraterna styrde höja skatten 23 gånger? Om nu staten tog sitt ansvar, varför ser vi då så många skattehöjningar? Tre regioner höjde skatten tre gånger under den period vi talar om. Under de goda tider som Socialdemokraterna påstår att det var höjde man skatten i regionerna totalt 23 gånger. Det är ju något som slår mot just undersköterskan i äldreomsorgen, barnskötaren i barnomsorgen eller byggarbetaren som bygger den nya skolan.

Ledamoten talar om brösttoner. Socialdemokraterna slår sig ganska väl för bröstet och påstår att man har skött välfärden. Men varför har vi då fått se dessa massiva skattehöjningar under S-MP-regeringen?

(Applåder)

Isabell Mixter (V)
Anf. 23 Isabell Mixter (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Vi står inför en välfärdskollaps när varslen nu väller in över sjukhusen, äldreomsorgen ständigt är underbemannad och lärarna inte får de resurser de behöver för att göra ett bra jobb i klassrummen.

I stället för att se till att välfärden får resurser prioriterade regeringen och Sverigedemokraterna skattesänkningar i budgeten. Nu får regioner och kommuner ta smällen för detta, och regeringen skyller på regionerna. Här i debatten har vi hört att regionerna får prioritera bättre.

Men kommunerna och framför allt regionerna räknar med ett budgetunderskott på över 30 miljarder under 2024. Detta går inte att spara in med åtgärder som inte märks i välfärden. När regeringen anser att kommuner och regioner kan effektivisera och skära ned innebär det längre köer till vården, sämre skolor och nedlagda busslinjer. Oftast är det också det förebyggande arbetet som får stryka på foten. Samtidigt som unga dras in i gängkriminalitet tvingas kommunerna spara på skola och verksamhet för unga.

Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder helt. För att välfärden ska kunna fortsätta att vara ett av samhällets grundfundament behövs resurser, så att de som behöver vård får det i tid, de som är äldre får det stöd de behöver i vardagen, kollektivtrafiken går som den ska och våra barn får en trygg och bra förskola och skolgång.

När gängvåldet terroriserar vårt samhälle med bombdåd och skjutningar behövs en regering som kavlar upp ärmarna och satsar det som krävs för att sätta stopp för gängen. Det behövs en regering som avsätter resurser till socialtjänsten för att se till att ungdomar på glid hamnar rätt.

Herr talman! Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar att sjukskrivningarna ökar. Det är tragiskt för dem som drabbas av utbrändhet eller söndervärkt kropp, men det ökar också kommunernas kostnader med sjuklöner och vikarier. I värsta fall är det vikariestopp, och de som då är kvar får pressa sig lite till och riskera att bli sjukskrivna i sin tur. Många kommuner och regioner har redan infört vikarie- och anställningsstopp samtidigt som vikarier sägs upp, personal varslas och vissa personalkategorier nästan helt försvinner.

Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet lagt fram ett initiativ i finansutskottet om att regeringen skyndsamt bör ge sjukvårdsregionerna besked och lägga fram en budget som ser till att människor inte sägs upp i den svenska sjukvården. Läget är akut, och Ulf Kristersson behöver agera på sitt vårdlöfte om att ingen vårdpersonal ska sägas upp.

Herr talman! Vi har stora skatteklyftor i Sverige, som är djupt orättvisa. Åtta av tio kommuner med den högsta skattesatsen återfinns i norra Sverige, och knappast är det så att den höga skatten syns i att välfärden är mycket bättre för oss som bor i norra Sverige. De tio kommunerna med den lägsta skatten hittar vi i Region Skåne och i Stockholms län. I år ökade skatteskillnaden mellan kommunen med lägst skatt och kommunen med högst skatt till 6 kronor och 32 öre.

Vi kan inte ha ett Sverige som är så här delat. Därför måste vi stärka kommunsektorn, och de kommuner som har störst utmaningar är de som behöver detta mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

För att mindre kommuner ska kunna erbjuda en välfärd som det går att lita på har Vänsterpartiet föreslagit en indexering av statsbidragen så att de ska följa såväl demografin som prisutvecklingen. Utjämningen mellan kommuner och regioner måste öka, och det måste vara en av Utjämningskommitténs slutsatser när man i sommar lägger fram sitt utredningsförslag.

Herr talman! Från att välfärden i huvudsak drevs i offentlig regi öppnades välfärden under 90-talet upp för privata marknadsintressen. Sedan dess har marknaden trängt djupt in i skolan, sjukvården och äldreomsorgen på ett sätt som inneburit en ineffektiv och ojämlik resursfördelning. Skolkoncerner och privata äldreboenden gör stora vinster på våra skattepengar. Marknadsvården gör att den med störst behov inte nödvändigtvis längre går först. Det kan i stället vara den som kan betala för sig.

Den svenska sjukvården behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut och vinster i välfärden förbjudas.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.

Avslutningsvis vill jag återigen trycka på att regionerna nu måste få besked: Kommer Ulf Kristersson att leverera på sitt löfte eller inte? Sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, patienter, anhöriga och regionerna väntar. Ett löfte är ett löfte.

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 24 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Det är intressant att lyssna på Vänsterpartiet och deras påståenden om att de vill stå upp för välfärden och att de vill satsa på välfärden. Samtidigt kan man hitta exempel från verkligheten där det kommunala eller regionala slöseriet är som extremast under Vänsterpartiet.

Man säger att staten måste skjuta till mer resurser eftersom det nu pågår ett haveri ute i landet. Samtidigt kan vi titta på exempel från Uppsala kommun. Där var Vänsterpartiet med och tänkte inrätta en kommunal filmstudio för 15 miljoner kronor, något som man backade från när det blev protester från medborgarna.

I Kiruna kommun, långt uppe i norr, bygger man ett badhus för 1 miljard. Men nu har man också beslutat att man ska dra in skolmjölken för skolbarn. I Åre kommun använder det vänsterpartistiska styret en privat pr-byrå för att bedriva opinion, något som troligtvis är olagligt. I Region Värmland, som Vänsterpartiet styr med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, köper man konst för 40 miljoner. Men man ska spara 23 miljoner på akuten. I Gävle kommun, som jag kommer från, röstar Vänsterpartiet för ett lyxkulturbygge som nu kräver 95 miljoner extra och är uppe i över en halv miljard. Men man stänger bibliotek i stadsdelarna där barnen bor.

Detta är Vänsterpartiets prioriteringar, och så skyller man på staten. Det är skamligt. Jag förstår verkligen inte att man kan ha den här retoriken när man gör så dåliga prioriteringar där man själv har makten. Det är helt horribelt.

(Applåder)

Isabell Mixter (V)
Anf. 25 Isabell Mixter (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Det är väldigt tydligt att Mattias Eriksson gärna vill blanda bort korten här och inte prata om sitt eget ansvar. Man är faktiskt den tyngsta spelaren i regeringen. Det är helt enkelt ni som sitter på den faktiska makten i denna kammare.

Jag tror att ni väldigt ogärna vill tala om den sjukvårdskris som nu briserar där ute. Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Vi har enormt många människor som arbetar inom sjukvården och som är väldigt angelägna om att få besked om hur Sverigedemokraterna kommer att agera för att förhindra att det blir massvarsel i sjukvården, längre köer för patienterna och fler felbehandlingar och kanske också dödliga utgångar på våra sjukhus på grund av er budget.

Ni visste när ni satte denna budget att den skulle innebära stora nedskärningar inom välfärden. Nu ser vi resultatet svart på vitt.

Ulf Kristersson satt i TV4:s morgonsoffa och sa att ingen ska sägas upp i vården. Jag tycker att det är upp till Sverigedemokraterna och Mats Eriksson att svara på följande: Kommer ni att leverera på det löftet? Kommer er regering att agera för att ingen ska sägas upp i sjukvården? Detta vill jag gärna ha svar på.

Försök inte blanda bort korten med några 15 miljoner i kommunerna! Det handlar inte om det. Kommunerna har under lång tid fått sämre ekonomiska förutsättningar, och någon liten kultursatsning här eller där är inte det som gör att skolan går på knäna och att vården håller på att kollapsa. Det är inte det som är den stora frågan här.

Vad avser Mats Eriksson att göra åt den stora vårdkollaps som vi har framför oss?

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 26 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Jag hör att ledamoten mitt emot mig blir väldigt upprörd. Jag förstår det. Man brukar bli det när man blir påkommen med att göra felprioriteringar ute i kommunerna och regionerna. Man försöker alltså blanda bort korten från Vänsterpartiet när man skyller på staten och pratar om längre vårdköer.

Jag nämnde just detta som exempel: Man väljer att köpa konst för 40 miljoner i Region Värmland när man ska spara 23 miljoner på akuten. Det är på akuten vi hjälper patienter. Det är där vi har personal som hjälper patienterna. Det är er prioritering som gör det sämre. Ni ska sätta upp fin konst någonstans för att ni tycker om det mer. Det är er prioritering.

Jag nämnde bara några exempel. Börjar jag leta över hela landet kommer jag att hitta betydligt mer. Jag gjorde bara ett snabbt överslag, och det gick ganska fort att hitta sådana här galenskaper. Det finns garanterat mer.

Vänsterpartiet hade ett avgörande inflytande på statsbudgeten 2014-2018, när man samarbetade med den dåvarande S-MP-regeringen. Man satt också i styret i 13 av 21 regioner. Men man har inte bidragit till att säkerställa att det finns resurser framåt. Det är Sverigedemokraterna som har säkerställt det i opposition under förra mandatperioden och som har säkerställt att vi har skjutit till extra pengar nu. Det är inte Vänsterpartiet som har gjort det. Ni har ansvaret i många kommuner och regioner. Ni måste ändå prioritera rätt.

Staten ska absolut se sin del. Staten gör mycket, och vi kommer att återkomma med vad staten eventuellt kan göra mer under våren. Men ni måste ta det ansvar ni har i kommuner och regioner. Ni kan inte bara skylla på staten när ni drar in skolmjölk för skolbarnen för att ni vill bygga ett badhus för 1 miljard kronor i stället. Det är er politik. Ni anlitar privata prbyråer. Ni köper konst, och ni väljer att stänga bibliotek för att bygga lyxkulturhus. Det är Vänsterpartiets prioriteringar. Det förvånar mig inte, för under min aktiva tid som politiker har jag alltid sett det. Men att man skyller ifrån sig är spännande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

(Applåder)

Isabell Mixter (V)
Anf. 27 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Till att börja med vill jag be om ursäkt för att jag gav Mattias Eriksson fel namn i mitt förra replikskifte. Jag har hoppat in i den här debatten i stället för Ilona Szatmári.

Men åter till frågan. Nu är vi inte i den här salen i egenskap av kommunpolitiker, så jag tycker fortfarande att Mattias Eriksson Falk försöker blanda bort korten. Nu handlar det inte om vilka prioriteringar vi gör i kommunerna. Men om du ändå är intresserad kan jag säga att jag tidigare var kommunpolitiker i Sundsvalls kommun, och där lämnade vi ifrån oss en god resultatreserv efter förra mandatperioden. Om man vill leda något i bevis får man nog ha lite mer fakta än tre kommuner, som du nu anger som något slags faktabevis i detta.

Faktum är att en överväldigande majoritet av våra regioner nu går med kraftiga underskott, och de kommer att tvingas till stora nedskärningar. Det handlar inte om vilken resultatreserv man har haft tidigare. Det handlar om att er regering aktivt har valt att prioritera andra saker än att ge tillräckliga resurser till regionerna för att de ens ska kunna upprätthålla samma nivå som de hade innan er regering tillträdde.

Det är detta frågan handlar om. Ni har aktivt valt att prioritera annat än att se till att den ens är på exakt samma nivå som den var när ni tillträdde. Ni har aktivt gett regioner och kommuner mindre pengar. Det handlar inte om vad kommuner och regioner prioriterar, utan det handlar om att de får mindre pengar. En femåring förstår att om man får mindre pengar kan man inte utföra lika mycket verksamhet. Det är enkel matematik.

Därför vill jag fortfarande få svar från den här regeringen och dem som styr i landet: Ska sjuksköterskor, undersköterskor och läkare sägas upp på våra sjukhus, eller ska regeringen agera på sitt löfte? Det vill många i det här landet ha svar på.

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 28 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Vi ska debattera kommunala ekonomiska frågor, och det är lika bra att säga följande direkt. Innan jag blev ledamot av Sveriges riksdag 2022 var jag under 14 år kommunstyrelsens ordförande i en svensk kommun. Jag klev på hösten 2008 precis när finanskrisen briserade och tillväxten föll, och jag klev av hösten 2022 med tvåsiffrig inflation. Och däremellan var det en flyktingkris, en pandemi och förvisso en hel del högkonjunktur.

Men nu handlar inte det här om mig utan om min kommun; Leksands kommun. Förutom att vi är bra på hockey, knäckebröd och att fira midsommar var vi häromåret Sveriges mediankommun avseende befolkning. Det innebär att sett till befolkning var 145 kommuner större än Leksand och 145 kommuner var mindre. Och Leksand har cirka 16 000 invånare. Det innebär alltså att 145 kommuner har färre än 16 000 invånare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Leksand har en relativt bra ekonomi, och vi höjde aldrig skatten under mina 14 år. Vi växte med ungefär tusen invånare under dessa år, och vi har ett ganska bra läge i en arbetskraftregion mitt i Sverige. Men jag tänkte ofta när vi hade svårt att få tag på kompetens eller att få pengar att räcka till, att få den grundläggande servicen att funka på så sätt som medborgarna både förtjänar och ska förvänta sig, hur hade då inte alla mindre kommuner det, framför allt de i glesbygd. För alla 290 kommuner har samma uppdrag.

Då inser man att det behövs ett system som utjämnar mellan kommuner, men det behövs även en stat som utjämnar vid extrema situationer där kommunerna inte kan påverka. Med respekt för lokal demokrati och det grundläggande kommunala självstyret ska detta system ändå se till att vi har en garanterad grundläggande servicenivå i hela landet. Det anstår oss som land att ha det så, om man nu som Centerpartiet vill att hela landet ska leva.

Centerpartiet anser att gleshet behöver beaktas i högre grad inom ramen för utjämningssystemet. För ingen kommunsammanläggning och inget kommunförbund eller annan samverkansform i världen kan göra avstånden för hemtjänstpersonalen kortare när de ska hem till äldre för att ge vård och omsorg.

Centerpartiet ser även behovet av en ö-politik för till exempel Gotland, som tar hänsyn till de särskilda förutsättningar och behov som i grunden skiljer sig från förutsättningarna på fastlandet. Med en ö-politik för våra bebodda öar minskar skillnaderna, och det främjar en positiv utvecklingskraft.

Herr talman! Vi är många som ser att gränsen mellan permanent boende och fritidsboende har suddats ut alltmer. Digitaliseringen och utbyggnaden av fiber i landet gjorde sitt, och sedan gjorde pandemin resten, för att många numera kan arbeta hemifrån. Detta hemifrån kan lika ofta vara ett fritidshus för dem som har ett sådant. Med nuvarande system är det endast i den kommun man är folkbokförd som man betalar skatt, även om man ofta delar sin tid lika mellan två kommuner. Här ser vi ofta att det är den mindre kommunen som skulle behöva inkomsten mest, men vi vet att storstadskommuner oftare har lägre skatt och till exempel tätare tillgång till vård, vilket gör att man är folkbokförd där. Det är logiskt och rimligt att den enskilde gör så, men vi behöver skapa ett system så att även den mindre kommunen som står för en stor del av den kommunala servicen får ersättning.

Vi är många som ser fram emot att den utredning som har tagit namnet Utjämningskommittén ska leverera. Men sedan utskottets betänkande blev klart har utredningen fått förlängd tid, och vi hoppas att regeringen ser till att ytterligare beslut som är nödvändiga för Sverige inte fördröjs.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis prata om vården, skolan och omsorgen. De är alla tre ovärderliga verksamheter i den svenska välfärden som bedrivs av våra kommuner och regioner. Vi pratar just nu extra mycket om en av dessa verksamheter efter det att statsministern i en intervju nyligen sagt att ingen ska förlora sitt jobb inom svensk sjukvård.

Det råder en svår ekonomisk situation i landets regioner. Jag har varje vecka morgonmöten med till exempel Region Dalarna, och nu planerar man ytterligare varsel. Men för Centerpartiet är det lika viktigt att lyfta upp skolan och omsorgen. Det är lika viktigt att prata om skolan, där vi ser stora behov samtidigt som lärare sägs upp och skolor läggs ned. Det är lika viktigt att prata om omsorgen om våra äldre och funktionshindrade, där efterfrågan och kostnaderna ökar samtidigt som det blir allt svårare att få tag på kompetent personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Vi behöver se dessa frågor som offentlig välfärd där staten historiskt sett tagit ett ansvar i extrema situationer - oavsett färg på regering. Det kan ha varit vid en finanskris, en kostnadskris eller vid en pandemi med ekonomiska effekter. Jag instämmer i det andra ledamöter har tagit upp i debatten om att arbeta smart och effektivt, att prioritera och att alltid arbeta med utveckling. Men samtidigt är det rimligt och nödvändigt att stat, regioner och kommuner skjuter ihop sina stolar i en ekonomisk kris, inte tvärtom. Det är alltid de människor som behöver oss mest som skadas och ramlar hårdast mellan stolarna. Här vilar ett stort ansvar på regeringen att se till att det inte blir så.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 29 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Det senaste året har varit tufft för många. En orolig omvärld, skenande priser och ett upptrappat gängvåld har präglat många människors vardag. Och nu står nedskärningarna i vår gemensamma välfärd väldigt tydligt för dörren. Det är den välfärd som i stället borde rustas för att kunna möta just en orolig omvärld, skenande kostnader för hushållen och den våldsvåg som håller hela bostadsområden i skräck.

Det är ingenting som är tvunget att ske utan är ett tydligt resultat av den här regeringens prioriteringar. Andra politiska prioriteringar hade skapat en annan verklighet. Men just nu låter regeringen, med öppna ögon, i stället välfärden betala priset för den ekonomiska krisen.

I stället för att skjuta till de resurser som behövs lägger man pengar på att subventionera flygplatser och sänker med glädje skatten för de redan rika. Notan för inflationen skickas till barnen i skolan, patienterna i vården och de äldre i omsorgen. Det är de som drabbas när pengarna inte räcker till. Görs ingenting nu väntas drastiska nedskärningar på alltför många håll att bli verklighet. Detta drabbar naturligtvis de mest utsatta, men det skapar också ett kallare och hårdare Sverige - ett samhälle som ingen tjänar på.

Vår välfärd är själva fundamentet i det Sverige som många med mig är stolta över. Men det är ett fundament som inte går att ta för givet. Varje sittande regering måste klara av att prioritera skolan, vården, socialtjänsten och omsorgen, kanske särskilt i ekonomiskt tuffa tider. Vi tycker inte att vare sig barnen eller de äldre ska betala krisen, utan den måste vi tackla tillsammans.

Sveriges kommuner utgör fundamentet i vår välfärdsstat och behöver ges rätt förutsättningar för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Så är det inte i dag. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har gång på gång larmat om att regeringen måste skjuta till de pengar som krävs för att upprätthålla en välfärd som går att lita på i hela landet. Nu väntar i stället nedskärningar, trots statsministerns löften förra veckan.

Det vi har att vänta oss nu är i bästa fall tystnad från regeringen och i värsta fall talepunkter om att ekonomin minsann går att få ihop ändå och att det är effektiviseringar som måste till. Men vad regeringen än tror är det inte tomma löften eller tal om effektiviseringar som kommer att ge barnen den hjälp de behöver i skolan. Det kommer inte att ge äldre en hand att hålla i när livet är svårt, och det kommer inte att ge socialtjänsten de förutsättningar som krävs för att fånga upp unga på väg in i kriminalitet. Det ger en utveckling som går åt fel håll, för det som krävs mest är ökade resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Miljöpartiet har gång på gång lagt fram politik som stärker och säkrar kommunernas långsiktiga finansiering. Med inflationssäkrade generella statsbidrag skulle kommunernas budgetar ges bättre förutsättningar att faktiskt täcka de kostnader som kommer av inflation utan att, som nu, verksamheten drabbas i ekonomiskt svåra tider.

Herr talman! Jag vill också prata om vinster i välfärden.

Det är för mig helt obegripligt hur man fortfarande år 2024 kan tycka att det ska vara lagligt att göra vinst på skola, vård och omsorg.

Det är bara i Sverige som företag kan ta ut skattepengar som egentligen ska gå till barns utbildning och till att skapa mer rättvisa förutsättningar. Det ger förlorade livschanser och skapar segregation och utanförskap. Det är ett bisarrt system som borde ha nått vägs ände för länge sedan.

Vi säger att vinstjakten i välfärden måste få ett slut. Pengar som är avsatta för barns och ungas skolgång ska helt enkelt inte vara möjliga att plocka ut som vinst för riskkapitalbolag. De ska tillbaka till verksamheterna.

Det finns en anledning till att inget annat land har ett sådant här system, och den är att det är dåligt. Det ger oss mindre välfärd för pengarna. Pengar går i stället rakt ned i fickorna på företag som prioriterar vinst framför utbildning. Så kan vi inte ha det. Vinstjakten i välfärden måste få ett slut och det nu.

Därför är det hög tid att svensk politik gör upp med marknadsskolan och säger det som borde vara självklart: att våra barn, äldre och sjuka inte är konsumenter på en fri marknad utan är medborgare i ett land där vi har lovat varandra att göra vårt bästa för att skapa ett tryggt samhälle för alla. Det måste vara allas vårt ansvar, och det är nu dags för regeringen att ta det ansvaret.

Med det yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 7.

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 30 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Det är alltid intressant att lyssna på ett parti som Miljöpartiet, som satt i regeringsställning under år 2014 till år 2021, då man valde att lämna regeringen. Miljöpartiet har haft ett avgörande inflytande på regeringens politik och vilka förutsättningar som skapats ute i landet för våra kommuner och regioner.

Ledamoten säger mycket intressant i sitt anförande; det ska jag medge. Det är mycket som är intressant att lyssna på. Men det är konstigt att ledamotens parti och ledamoten själv kommer på alla bra saker man vill göra när man har lämnat regeringen och när man har tappat makten i riksdagen. Då kommer man på allt det här som behöver göras för välfärden som man nu påstår.

Under de sju år som Miljöpartiet satt i regeringsställning har diskussionen om generella bidrag och riktade bidrag pågått. Men man har från Miljöpartiets sida inte tagit något initiativ till att förändra det här för att underlätta för kommuner och regioner att minska den administrativa bördan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Nu har vi en ny utjämningskommitté som tittar på de här delarna, vilket jag tycker är bra. Jag inväntar slutsatserna som kommer från den.

Jag nämnde i mina tidigare replikskiften det ansvar som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har haft för den politiska makten i Sveriges kommuner och regioner. När man tittar på Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet ser man att Miljöpartiet är det parti som suttit längst i majoritetsställning i regionerna de senaste tio åren. Ni har haft mest möjlighet att påverka politiken. Även om ni är ett litet parti har ni haft inflytande.

Varför har inte Miljöpartiet säkerställt att det finns ekonomiska resurser i regionerna nu när det är sämre tider?

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 31 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för frågan!

Det var ju trevligt att höra att Sverigedemokraternas ledamot här tycker att det är intressant att lyssna på vad jag säger i talarstolen, särskilt med tanke på vinster i välfärden.

Anledningen till att vi inte såg till att förändra det under tiden i regering var att vi helt enkelt inte har haft majoritet i kammaren för den politiken efter att Sverigedemokraterna svängde i frågan. Några bjudmiddagar, och sedan tyckte man att det var helt okej att våra gemensamma skattepengar går rakt ned i fickorna på privata företag och till aktieutdelningar. Det är fortfarande något som jag har otroligt svårt att förstå - att ett parti som säger sig vilja värna de svagaste i samhället har en politik som går i rakt motsatt riktning.

Jag har också hela tiden varit med och skjutit till pengar till kommuner och regioner i den mån som det har verkat behövas under den tiden. Det är ju inte så att vi har resurser att lägga på allt hela tiden, och det har varit ansträngt. Men under pandemin satt Miljöpartiet i den regering som gav enormt mycket stöd för att vi skulle klara den kris som då uppstod.

Det vi ser nu är att Sverigedemokraterna stöder en regering som inte lägger ens i närheten av de pengarna. Det är ju kris nu och från ungefär när den här regeringen tillträdde. Kanske är det inte regeringens fel, men det har sammanfallit. Vi ser en kris i vården, och den gör regeringen ingenting åt.

Jag måste faktiskt bolla tillbaka frågan till Sverigedemokraterna. Vad är det som gör att ni underfinansierar vården och välfärden? Och vad var det egentligen som fick er att vända i frågan om vinster i välfärden? Var verkligen några bjudmiddagar värda det?

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 32 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Jag kan lugnt säga att jag inte har varit på några bjudmiddagar vad gäller att diskutera frågor om vinster i välfärden, så det kan ledamoten vara alldeles trygg med.

(Applåder)

När det gäller resurser till välfärden under pandemin var ju alla partier i stort överens om att vi behövde skjuta till pengar för att säkerställa att allt skulle fungera. Det var trots allt en global kris som pågick.

Jag nämnde för Socialdemokraterna att under deras tid i majoritetsställning i regionerna de senaste tio åren har man höjt skatten 23 gånger. Jag tror att Miljöpartiet är det enda parti som lyckats slå Socialdemokraterna i skattehöjningar. Det är naturligtvis imponerande. Men det är inte bra, för det slår mot vanligt folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Trots det finns det inte pengar i regionerna för att hantera den här situationen. Vi står med en problematik nu. Det är en tuff situation för våra kommuner och regioner; det medger jag. Men ni har inte säkerställt att det finns några resurser.

Det här är ju ett delat ansvar. Regioner och kommuner har beskattningsrätt, och regioner och kommuner har egna möjligheter att prioritera sin verksamhet och inriktning. Staten bidrar, bland annat genom det kommunalekonomiska systemet, till att skapa goda förutsättningar i hela landet.

Vi kan alltid dividera om resurser, hur mycket eller lite det ska vara, men jag vet att Sverigedemokraterna och regeringen har skjutit till 16 miljarder extra till välfärden för detta år. Men som jag sa är ansvaret delat, och det finns inget parti som har haft ett sådant inflytande de senaste tio åren över regionernas möjligheter som Miljöpartiet. Men det ansvaret har Miljöpartiet uppenbarligen inte tagit, varken i regeringsställning eller i majoritetsställning i regionerna. Nu försöker ni skylla på Sverigedemokraterna, och precis som jag sa till Socialdemokraterna är det inte seriöst utan skamligt.

(Applåder)

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 33 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Jag är glad att höra från Mattias Eriksson Falk att inga pengar finns i regionerna. I det läge vi befinner oss i är detta ett statligt ansvar. Precis som ledamoten säger ska man så långt det är möjligt undvika att höja skatten i kommuner och regioner eftersom det drabbar dem med de minsta ekonomiska marginalerna. Därför pressar vi på för att regeringen och statsministern ska hålla sitt löfte att ingen ska sägas upp i vården. Men detta har vi fortfarande inte hört något mer om. I stället hör vi om effektiviseringar och så vidare.

Jag tänker inte stå här och som Mattias Eriksson Falk hänga ut våra region- och kommunpolitiker. Jag är övertygad om att de oavsett partifärg sliter allt vad de kan för att få en budget med alltför lite pengar att gå ihop och som lämnar stora behov ohanterade. Man vänder sig nu tydligt till regeringen och ber om hjälp, men får avslag av både regeringen och Sverigedemokraterna.

Det är väl bra att Mattias Eriksson Falk inte har varit på någon bjudmiddag, men med all respekt är det kanske inte där besluten om Sverigedemokraternas politik tas. Jag skulle fortfarande uppskatta att få veta varför Sverigedemokraterna inte vill att pengarna ska gå till dem de är ämnade för i skola, vård och omsorg utan i stället ned i privata fickor. Det får väl ses som en retorisk fråga, men jag väntar fortfarande på svaret.

(Applåder)

Kommunala frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-02-28
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 5, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2023/24:FiU26, Beslut: Kommunala frågor

Beslut 2023/24:FiU26

Webb-tv: Beslut: Kommunala frågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:88 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

      2023/24:249 av Kristoffer Lindberg (S),

      2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 1,

      2023/24:983 av Joar Forssell (L),

      2023/24:1288 av Hanna Westerén (S),

      2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

      2023/24:2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M),

      2023/24:2211 av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 1-4,

      2023/24:2392 av Christian Carlsson (KD),

      2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2 och 3,

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 12,

      2023/24:2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C) och

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4.
      • Reservation 1 (S, V, MP)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD610011
      M59009
      C00195
      V01905
      KD16003
      MP01503
      L12004
      -1100
      Totalt1491271954
      Ledamöternas röster
    2. Välfärdens långsiktiga finansiering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2002 av Sofie Eriksson m.fl. (S),

      2023/24:2030 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S),

      2023/24:2031 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 6 och 11.
      • Reservation 3 (S, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD610011
      M59009
      C19005
      V19005
      KD16003
      MP01503
      L12004
      -1100
      Totalt187108054
      Ledamöternas röster
    3. Vinster inom välfärdens verksamheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1043 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:2022 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

      2023/24:2661 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 3.
      • Reservation 4 (S, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD610011
      M59009
      C19005
      V01905
      KD16003
      MP01503
      L12004
      -1100
      Totalt168127054
      Ledamöternas röster
    4. Riktade statsbidrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:850 av Larry Söder (KD),

      2023/24:2357 av Niklas Karlsson m.fl. (S) och

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
      • Reservation 5 (S, V, MP)
    5. Kommunala tillsynsavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:420 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2023/24:431 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,

      2023/24:530 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2023/24:2118 av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M).
      • Reservation 6 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD061011
      M59009
      C19005
      V19005
      KD16003
      MP15003
      L12004
      -1100
      Totalt23362054
      Ledamöternas röster
    6. Lagen om valfrihet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1495 av Sanne Lennström (S).
    7. Villkor för aktörer inom välfärden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2192 av Maria Stockhaus m.fl. (M).
    8. Kommunal redovisning av skattemedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2198 av Sten Bergheden (M).
    9. Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 5.
      • Reservation 7 (S, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD610011
      M59009
      C19005
      V01905
      KD16003
      MP01503
      L12004
      -1100
      Totalt168127054
      Ledamöternas röster
    10. Kunskapsspridning inom kommunsektorn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1432 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 7.
      • Reservation 8 (S, MP)