Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

Betänkande 2004/05:KU16

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 juni 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Koncessionsavgift på televisionens område m.m.(pdf, 466 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:16 Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

Beslut

Koncessionsavgiften på tv-och radioområdet (KU16)

Reglerna om koncessionsavgift på tv- och radioområdet ändras. Det innebär att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet gäller hela landet eller inte. Bakgrunden är att konkurrenssituationen på tv-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet. Lagen om TV-avgift ändras så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen med den ändringen att ikraftträdandedatum ändras till den 1 augusti 2005. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 6
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-06-02
Justering: 2005-06-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-06-08
Trycklov: 2005-06-08
Reservationer: 5
Betänkande 2004/05:KU16

Alla beredningar i utskottet

2005-05-26, 2005-05-31, 2005-06-02

Koncessionsavgiften på tv-och radioområdet (KU16)

Reglerna om koncessionsavgift på tv- och radioområdet ändras. Det innebär att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet gäller hela landet eller inte. Bakgrunden är att konkurrenssituationen på tv-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet. Lagen om TV-avgift ändras så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen att lagarna ska träda i kraft först den 1 augusti 2005 i stället för den 1 juli 2005.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-06-14
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:KU16, Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

Debatt om förslag 2004/05:KU16

Webb-tv: Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Henrik S Järrel (M)
Anf. 1 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! I sin proposition om bland annat koncessionsavgift på televisionens område föreslår regeringen i praktiken att TV 4 ska vara skyldigt att betala koncessionsavgift oavsett om sändningstillståndet avser hela landet eller inte, detta på grund av den rådande konkurrenssituationen på reklam-tv-marknaden. Vidare föreslås i propositionen att TV 4:s avgift för ensamrätten att sända reklam i det analoga marknätet successivt ska reduceras i takt med att den analoga sändningstekniken släcks ned till förmån för den nya digitala i ett marknät. Här ges dock inga preciseringar i propositionen. Det föreslås också att den som innehar sådan tv-apparat som inte kan ta emot markbundna sändningar likväl ska betala för sitt apparatinnehav. Fru talman! Vi moderater - med stöd av de övriga borgerliga allianspartierna Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet - markerar i reservation nr 1, vilken jag för övrigt här ber att få yrka bifall till, vårt starka ogillande av att regeringen föreslår en reduktion av koncessionsavgiften utan att närmare precisera när, med vilken takt och i vilken omfattning reduktionen ska ske. Besked på den punkten säger regeringen att man avser att ge möjligen tidigast i samband med höstens budgetproposition. Vi motsätter oss i och för sig inte en reduktion av koncessionsavgiften men menar att det onekligen hade varit skäligare om regeringen bemödat sig om att ta ett samlat grepp och presenterat en helhetslösning som inneburit att reduceringen av koncessionsavgiften preciserats till den takt med vilken den successiva nedsläckningen av de analoga marksändningarna avses ske. Dessa inleds som bekant i höst med Gotland, och därefter följer Gävle och Motala. Med tanke på att nya regler för finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst för övrigt är tänkta att gälla från halvårsskiftet 2006 tycker vi vidare att det är oskäligt att de hushåll som innehar analoga tv-mottagare men - observera! - saknar digitalbox ska tvingas betala mottagaravgift trots att de inte kan ta emot några sändningar när väl de analoga sändningarna upphör. Under förutsättning att vår reservation nr 1 skulle vinna riksdagens gillande, fru talman, yrkar jag också bifall till reservation nr 2, som är en villkorsreservation, enligt vilken riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast återkomma med ett förslag till en helhetslösning där reduktionen av koncessionsavgiften preciseras till takten i nedsläckningen av de analoga sändningarna. Fru talman! Låt mig också med några ord beröra två moderata reservationer i detta KU-betänkande. Som vi många gånger tidigare har framfört anser vi att den så kallade mottagaravgiften - tv-licensen, populärt kallad - har spelat ut sin roll. I likhet med andra samhällsnyttigheter som vi anser omistliga för allmänheten menar vi, i reservation nr 4, att public service -företagen också bör finansieras med allmänna skattemedel. Vi har många gånger funnit anledning att kritisera regeringen för senfärdighet, dels med att hörsamma riksdagens tillkännagivanden, dels med att inte hålla sina aviserade tider för avlämnande av propositioner. Men det finns också god grund för att kritisera regeringens stigande nonchalans gentemot riksdagen på annat sätt. Jag tänker då närmast på dess bristande respekt för riksdagens arbetsordning och arbetssituation. Den proposition vi nu behandlar lämnades cirka en och en halv månad efter den sista dag riksdagen beslutat skulle gälla för att hinna behandla regeringens propositioner innan riksdagen åtskiljs för sommaruppehåll. Konstitutionsutskottet, vilket som bekant har hög arbetsbelastning, har denna vår haft en extra diger ärendeanhopning särskilt när det gäller granskningarna. Detta borde knappast ha varit obekant för regeringen. När det gäller förslaget om koncessionsavgifter har regeringen heller inte bemödat sig om att motivera sitt sena avlämnande av propositionen eller att ange om det för övrigt finns några synnerliga skäl till detta, såsom annars föreskrivs i riksdagsordningen. Det är givetvis angeläget, fru talman, att det finns skäligt rådrum för riksdagen att behandla förslag från regeringen. Även marknadens olika aktörer behöver rimlig tid på sig att anpassa sig till nya villkor. Därför bör tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdandet av en ny lag också vara skäligt tilltagen. Regeringen föreslog att den här lagen skulle träda i kraft den 1 juli i år. Utskottet föreslår nu att man flyttar fram ikraftträdandet till den 1 augusti i stället. Enligt vår moderata mening, fru talman, förbättrar detta på intet sätt i och för sig grundfelet hos propositionen, nämligen att reduceringen av koncessionsavgiften inte är närmare preciserad i relation till den gradvisa nedsläckningen av de analoga sändningarna i marknätet. Vi har för övrigt i annat sammanhang också motsatt oss en forcerad nedsläckning av de analoga sändningarna till den 1 februari 2008. Detta bör, menar vi, snarare ske i takt med tittarnas och konsumenternas fria val. Men jag yrkar som sagt, fru talman, bifall i första hand till reservation nr 1 och i andra hand till villkorsreservationen nr 2.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 2 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Det ursprungliga syftet med att ta ut en koncessionsavgift för tv handlade om att när ett företag får ensamrätt att sända rikstäckande med reklam är detta en tydlig konkurrensfördel, och därför är det rimligt att för denna konkurrensfördel ta ut en koncessionsavgift. Denna koncessionsavgift beslöts i början av 90-talet under en borgerlig regering. I samband med att koncessionsavgiften infördes var det också tydligt utsagt att om det blev fler aktörer på marknaden och konkurrenssituationen förändrades skulle en reducering av koncessionsavgiften ske. Folkpartiet har under de senaste åren kraftfullt drivit på för en reduktion av koncessionsavgiften. Det är helt nya förutsättningar på marknaden i dag. Det är en annan konkurrenssituation. Det sker nu också en digitalisering av televisionen som även den leder till att situationen ser annorlunda ut. Det är mot den bakgrunden väldigt egendomligt att regeringen inte lämnar ett heltäckande, konkret och tydligt förslag som innebär en reduktion av koncessionsavgiften. Vi menar att regeringen alltför mycket har dragit detta i långbänk och inte lämnat ett förslag i god tid. Detta är ett viktigt skäl för oss att yrka avslag på den här propositionen. En särskilt pikant del av den proposition som regeringen i dag lägger fram handlar om att avgiftsplikt ska föreligga för tv-apparater på vilka man efter nedsläckningen av det analoga nätet över huvud taget inte kan se på tv. Trots det ska man tvingas betala en tv-licens. Det är naturligtvis helt otillständigt och helt oacceptabelt att människor som inte kan ta del av tv-utbudet ska tvingas betala tv-licens. Det är mycket egendomligt att det har tagits fram i propositionen. Fru talman! Jag ska också kort säga något om Folkpartiets principiella syn på finansieringen av den framtida tv:n. Vi menar ju att den nuvarande tv-licensen och det nuvarande finansieringssystemet har spelat ut sin roll. Vi menar att vi behöver ett helt annat sätt att finansiera radio och tv i framtiden och en helt annan finansiering för public service . Vi har en idé om att ersätta det nuvarande finansieringssystemet med fonder. De ska finansieras dels via en grundplåt som kommer från utförsäljning av statliga företag, dels via årliga tillskott. Där kommer koncessionsavgiften att kunna spela en viktig roll tillsammans med nätavgifter och tillsammans med att man utauktionerar radiotillstånd. Vi menar att det är en bättre och mer modern finansiering av public service än den tv-licens som i dag betalas. Det leder också till möjligheter till större självständighet för public service -verksamheten i Sverige. Det är även innebörden i vår reservation 3, som jag dock för tids vinnande inte yrkar bifall till. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att detta ärende visar att det är ett hafsverk som regeringen lämnar i propositionen. Det visar inte minst det faktum att regeringen lämnade propositionen långt efter den 23 mars, som var det sista datumet för propositionen att lämnas till riksdagen. Alldeles i slutet pekar vi på detta besvärande faktum i ett särskilt yttrande. Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation 1 och i förekommande fall också till reservation 2.
Ingvar Svensson (Kd)
Anf. 3 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Det här betänkandet handlar om tv-avgiften men huvudsakligen om koncessionsavgiften för det tv-företag som innehar koncessionen i det analoga marknätet, nämligen för närvarande TV 4. Fru talman! Nya regler för finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst avses att träda i kraft den 1 juli 2006. Vi ser ingen anledning att ändra regelverket dessförinnan. I de områden där de analoga sändningarna släcks ned skulle mottagare med analoga apparater men utan digitalbox bli avgiftsskyldiga trots att de inte kan ta emot några sändningar. Det är ju helt absurt. Det skulle vara stötande med nuvarande system om dessa skulle betala tv-avgift. Regeringens förslag på den punkten bör alltså avslås. När det gäller behandlingen av koncessionsavgiften för tv kan det sägas att den är en exposé över regeringens handlingskraft, det vill säga oförmåga och brist på handlingskraft. Det är den statsfinansiella girighetens seger över logiken och avtalsprinciperna. Riksdagen beslöt i november 2000 att de digitala tv-sändningarna skulle byggas ut i hela landet. Regeringen gav därefter den 21 december 2000 de tv-företag som tidigare hade rätt att sända i fem områden rätt att sända i hela landet. Detta krockade med villkoren för TV 4. Det som gällde var nämligen att koncessionsavgift ska betalas om företaget i hela landet sänder tv-program under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt. Regeringen borde ha insett att beslutet av den 21 december 2000 stod i konflikt med TV 4:s ensamrätt enligt lagen. Denna konflikt uppdagades i den offentliga debatten först i samband med att Radio- och TV-verket den 24 april 2001 fastslog att den fasta delen av TV 4:s koncessionsavgift inte ska utgå under 2001. Riksdagen fick hantera frågan på ett akut sätt i det läget. I samband med att frågan om koncessionsavgift i berörd lag behandlades under våren 2001 konstaterade utskottet problemet med skillnaden mellan att sända annonser i analog sändningsteknik och med digital teknik. Utskottet gjorde ett tillkännagivande som antogs av riksdagen att regeringen skyndsamt borde utreda möjligheten att koncessionsavgift endast ska betalas för sändningar av reklam med analog sändningsteknik. Fru talman! Ännu en proposition på området kom senare under 2001-2002 med ytterligare justeringar i villkoren för koncessionsavgiften utan att lösa den grundläggande frågan. I maj 2003 avlämnade sedan utredningen på området sitt betänkande, SOU 2003:47. Nu, två år senare, kommer regeringen med en proposition som inte heller den löser den grundläggande frågan om avvägning av koncessionsavgiften i förhållandet mellan analog och digital sändningsteknik. Regeringen ändrar ytterligare en bestämmelse i grunden för koncessionen genom sitt lagförslag utan att ha löst helhetsfrågan. Man säger att man ska återkomma i frågan. Fru talman! Det har alltså gått fyra år sedan det fastslogs genom Radio- och TV-verkets beslut att frågan om avvecklingen av koncessionsavgiften måste få sin lösning. Regeringens hantering av frågan är oacceptabel och nonchalant till sin karaktär. Eftersom regeringen misskött både ärendet som sådant och tidsplaneringen är det upp till regeringen att först förelägga riksdagen ett helhetsgrepp på koncessionsavgiften innan man påbörjar nedsläckningen. Propositionen bör därför avslås. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och för den händelse den skulle vinna riksdagens gillande även till reservation 2, det vill säga yrkandet är villkorat. Jag vill i likhet med övriga talare peka på att vi kritiserat det sena propositionsavlämnandet och att man inte heller har anfört synnerliga skäl för att den skulle behandlas i riksdagen under våren. Vi har markerat det i ett särskilt yttrande. Jag har en liten fråga till Tobias Krantz om hur han egentligen tänker när det gäller att ta ut koncessionsavgifter mer generellt i ett läge då Folkpartiet har ansett att man över huvud taget inte ska ha ett digitalt marknät.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 4 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Koncessionsavgifterna har, som framgått av debatten, funnits en tid - närmare bestämt sedan mars 1992. Grunden var given, nämligen att hantera den konkurrensfördel som det enda ensamma bolaget fick av att sända i marknätet med reklam. Sedan dess har en hel del hänt när det gäller konkurrenssituationen. Det har varit uppenbart för de flesta att något måste uppgöras kring koncessionsavgiften. Det har också framgått av den tidigare debatten och de beslut som togs för ett antal år sedan som mycket tydligt klargjorde att åtgärder måste vidtas från denna kammares sida. Regeringen har inte givit oss förutsättningar att hantera frågan på ett bra sätt. Propositionens innehåll är ofullgånget. Mot den bakgrunden yrkar vi och övriga i alliansen på att propositionen avslås. Det är helt klart att digitaliseringen ska genomföras och påbörjas så som har planerats. För att göra det måste nuvarande lagstiftning om koncessionsavgift förändras. Den blir nämligen verkningslös från den tidpunkt då digitaliseringen inleds. Det har varit känt under lång tid. Det har funnits lång tid sedan utredningen lade förslaget att bereda detta i Regeringskansliet. Trots det har vi inga svar på hur koncessionsavgiften ska se ut i framtiden när det gäller omfattning, struktur, relation, digitalt, analogt och så vidare. Mot den bakgrunden har regeringen valt den enkla vägen, nämligen att bara försäkra sig om att koncessionsavgiften även i framtiden kommer att kunna betalas. Det är det finansiella perspektivet. Med hänsyn till den långdragna process som har gällt allt annat än bara riksdagens beredning av frågan kan man fråga: Kommer regeringen verkligen att redovisa något i budgetpropositionen? Kommer det att finnas förutsättningar att fatta beslut innan digitaliseringen har genomförts med den modell som regeringen och majoriteten här i kammaren ser ut att välja? Jag är tveksam. Fru talman! Det kloka och det enda rimliga vore att fullfölja den linje som finns i reservation 1 och avslå propositionen och tydliggöra för regeringen uppdraget att komma tillbaka med en helhetslösning av frågan, en helhetslösning som inte bara säkrar intäkterna utan också säkrar hur koncessionsavgifterna ska hanteras i framtiden. Först då bör man inleda digitaliseringen. Självklart, vilket också har framgått av tidigare inlägg, ska man inte ta ut avgifter och ändra lagstiftningen. Det är återigen det finansiella perspektivet, fru talman, i den lilla del som handlar om dem som inte kan se tv på det här sättet men som ändå ska bli betalningsskyldiga. Det borde inte heller finnas med, och det gör det inte om riksdagen bifaller reservation 1, vilket jag och Centerpartiet och jag hoppas även kammaren gör.
Göran Magnusson (S)
Anf. 5 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna, självklart. Jag vill också konstatera att massmediefrågor är komplexa och inte alldeles enkla att ta till sig och förstå effekterna av. Jag kan vidare dock konstatera att det förslag till beslut som kammaren i dag har på sitt bord inte är särskilt komplext. Det syftar i första hand till att säkerställa att TV 4, eller det företag som innehar koncession att sända reklam över hela riket, ska betala koncessionsavgift även sedan nedsläckningen av det analoga nätet har börjat. För den enskilda medborgaren har det här nästan ingen betydelse alls, praktiskt sett i varje fall mycket begränsad betydelse. Det här är ett led i det beslutsfattande som följer av den breda majoritetens beslut i riksdagen att det analoga nätet ska släckas ned och att vi ska övergå till att sända television i det digitala nätet. Det är alltså en konsekvens av detta. Det hade naturligtvis varit bra om vi hade haft ett bredare förslag där koncessionsavgiftens storlek och sättet för nedtrappningen hade varit mer exakt uttryckt. Det finns ju i kammaren egentligen ingen oenighet om att TV 4 i det här läget ska betala koncessionsavgift. Moderaterna är i och för sig emot koncessionsavgifter, men som förhållandena nu är finns det enighet om detta. Frågan är egentligen hur mycket man ska betala och på vilket sätt avgiften ska trappas ned i förhållande till de utgångsvärden som fanns. Syftet med koncessionsavgiften är att TV 4 inte ska få en särställning på reklam-tv-marknaden. Den särställning man har ska man få betala för med den här koncessionsavgiften. Det är väl alldeles uppenbart att när fler och fler kan titta på digitala sändningar ändras den här särställningen för TV 4. Det har varit uppenbart under flera år att det fanns anledning att se över avgiften och att också ta ned den. Det utreddes ju av Marianne Eliasson. Det föreslogs i hennes utredning ett nedtrappningssystem som man kan säga underkändes av de flesta remissinstanserna. Regeringen utarbetade senare promemorior kring de här frågorna som också underkändes av remissinstanserna. Ett av regeringens problem är att branschen som sådan har så olika uppfattning om hur stark den här särställningen faktiskt är, vad den är värd i pengar och hur man ska hantera den. Regeringen har i det här sammanhanget sagt att man återkommer i budgetpropositionen med närmare beskrivning av hur koncessionsavgiften ska trappas ned i takt med att tv-sändningarna övergår från analoga till digitala tekniker. Man kan naturligtvis tvivla på att regeringen kommer med det där i budgetpropositionen. Det kan ju ge lite effekt här i kammaren. Men vi får naturligtvis ändå avvakta och se vad som händer på det här området. Min uppfattning är att man i anslutning till budgetpropositionen klarar ut det här så att TV 4 och även vi andra vet vilka regler som gäller. Det tillkännagivande som Ingvar Svensson refererade till om reduktion av koncessionsavgiften och förhållandet mellan digitalt och analogt handlade ju egentligen om att regeringen skulle undersöka möjligheten att det endast för analoga sändningar skulle betalas koncessionsavgift. Det handlade inte om något beslut i riksdagen om hur det skulle vara på den här punkten. Jag bortser, fru talman, från resonemangen om bristande respekt och annat sådant som har tagits upp i de här sammanhangen. Jag tänkte dock något uppehålla mig vid två saker som återfinns i mer begränsade reservationer. Den ena är ikraftträdandetiden. Den ändrar utskottet från den 1 juli till den 1 augusti för att man ska nå den tid mellan beslut och utfärdande av förordnandet som utskottet har uttalat sig för. Sedan finns det en reservation som handlar om sent propositionsavlämnande. Det kan man på allmänna grunder beklaga. Det är bra om propositionerna kommer i god tid. Den ena misskötseln av den här frågan motiverar i och för sig inte den andra men jag har tagit reda på att under de borgerliga regeringsåren, för det är väl de som kan vara intressanta att jämföra med, lämnades drygt 50 propositioner efter den tid som riksdagen hade fastställt vart och ett av åren 1992, 1993 och 1994. Till och med kompletteringspropositionen våren 1994 blev försenad. Bland de här drygt 50 var exempelvis propositionen om folkomröstning om EU, och det kan finnas andra också att räkna upp. 30 propositioner var inte ens aviserade i någon propositionslista. Det är möjligt att Henrik S Järrel och andra som nu bröstar upp sig en del i den här frågan skulle studera historien innan man driver sina teser alltför långt på den punkten.
Ingvar Svensson (Kd)
Anf. 6 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Det är väldigt intressant att Göran Magnusson har blivit så duktig på statistik från åren 1991-1994. Frågan är om alla de 50 propositioner som var sena var sådana som skulle behandlas snabbt och tidigt. Jag har några frågor till Göran Magnusson. Tycker han verkligen att det är rimligt att man ska ta ut tv-avgift av en gotlänning som i september får se det analoga nätet släckas ned men inte bryr sig om att skaffa en digitalbox? Ska han eller hon verkligen betala tv-avgift? Är det verkligen rimligt? Får jag också fråga om Göran Magnusson anser att regeringens hantering av hela den här processen är en god förebild för hur regeringen ska hantera frågeställningar i förhållande till riksdagens beställningar. Får jag dessutom fråga om en sak som står i propositionen och även i utskottsbetänkandet, nämligen att den framtida reduceringen av koncessionsavgiften ska kopplas till den analoga nedsläckningen. Det är ju ett nytt sätt att se på det hela. Jag förmodar att det också kommer att leda till att det ger lite mer pengar i statskassan än om man gick på en reell fördelning mellan det digitala nätet och det analoga, det vill säga den penetrering av det digitala nätet som vi har fört diskussion om tidigare.
Göran Magnusson (S)
Anf. 7 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Nja, Ingvar Svensson, inte räknade jag väl upp alla de propositioner som kom sent på våren de här budgetåren. Det var de propositioner som riksdagen skulle fatta beslut om innan man åtskildes i mitten på juni vart och ett av de här åren. Försök inte slinka ur den frågan genom att säga att det var propositioner som skulle tas upp till hösten. Utredningstjänsten har selekterat det här på min uppmaning så att det skulle få effekt, nämligen att det var de propositioner som riksdagen skulle fatta beslut om. Det skedde naturligtvis också, därför att den principiella troheten till riksdagsordningen möjligen är lite beroende av vilken majoritet som finns i riksdagen och vilken majoritet som finns i regeringen. Det är kanske en skön själs bekännelse. Men jag tror att det ibland kan tänkas fungera på det sättet. Frågan beträffande tv-avgiften ser jag enbart som en övergångsfråga. Det förväntas ett nytt förslag om finansieringen av public service längre fram. Det kommer inte i år utan såvitt jag förstår nästa år. Då hoppas jag att man klarar ut de här sakerna. Det här är lite knepigt. Förhållandet är redan nu att innehavet av en tv-apparat konstituerar själva avgiftsskyldigheten, inte huruvida jag tittar eller ej på den - oberoende av om det är digitalt eller analogt. Det är klart att det vore bra med mer samlade propositioner och att riksdagen kan fatta beslut i ett sammanhang. Å andra sidan har frågorna om digitaliseringen förts framåt. Vi har ett brett beslut om digitaliseringen. Vi har klarat av de beslut som behövs för att genomföra den. När det gäller förhållandet analoga sändningar, digitala sändningar och koncessionsavgiften är jag inte så säker på att det sätt som regeringen har tänkt ger mer pengar. Det beror på vilka värden och vilken bas man utgår från i sammanhanget. Analoga sändningar och digitala sändningar när det gäller reklammarknaden betingar varandra.
Ingvar Svensson (Kd)
Anf. 8 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Det är intressant att Göran Magnusson nu är expert på vad som hände 1991-1994. Det kan vara bra att använda andra synder när man själv har egna att försvara. Om tv-avgift är en övergångsfråga, varför i all världen kunde man inte vänta trekvarts år med att hantera den frågan? Den stackars gotlänningen har inte så stor förståelse för att det är en övergångsfråga när han får betala tv-avgift för tv som han inte kan få något program i. Sedan var det relationen mellan det digitala och analoga nätet. Det är andelen prenumerationer i det digitala nätet som avgör kraften i reklammöjligheterna. Det är klart att man tjänar pengar på att man sakta släcker ned i förhållande till att titta på den faktiska fördelningen mellan det digitala nätet och det analoga marknätet. Jag noterade att Göran Magnusson tyckte att regeringen kunde ha varit något bättre på att hantera frågorna. Egentligen borde han säga att det är på ett oacceptabelt sätt regeringen har hanterat frågan om koncessionsavgiften.
Göran Magnusson (S)
Anf. 9 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Jag motiverar inte regeringens synder kring propositionsavlämnandet med de gamla synderna. Vad jag försökte peka på var att de som kritiserar synderna nu borde se om samvetet är alldeles fritt i sammanhanget. Det var väl så jag tänkte mig. Jag är den första att understödja alla insatser som innebär att riksdagen får en rimligare arbetsbelastning och att de av riksdagen uppställda fristerna kan innehållas. Men riksdagsordningen erbjuder en ventil för regeringen, nämligen att när man bedömer att det är nödvändigt kan man lägga fram propositionerna även om tiden är gången i förhållande till vad riksdagen har beslutat. Det här är riksdagen obetaget. Det finns inget behandlingstvång för riksdagen. En proposition kan läggas fram, och riksdagen kan ju göra vad den vill med propositionen, till exempel inte föra den till beslut om det inte finns intresse och majoritet för den frågan. Det sätt som Ingvar Svensson och oppositionen - alliansen - lägger upp resonemangen innebär med största sannolikhet att man får skjuta på digitaliseringen. Det tror jag inte är ett intresse som sammanfaller med de intressen som finns om att påbörja och genomföra digitaliseringen enligt riksdagens beslut.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 10 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Jag går först till formfrågan om tidpunkt för propositionens avlämnande. Tanken med de principer och regler vi har är att om det ska ske ett avsteg från att propositionen ska avlämnas ett visst datum ska det motiveras av regeringen. Ett viktigt problem är att regeringen inte har motiverat detta i propositionstexten. Det borde naturligtvis regeringen ha gjort. Den intressanta frågan är förstås innehållet i propositionen. Göran Magnusson smet undan från Ingvar Svenssons fråga om varför personer som inte kan se på tv ska betala tv-avgift. Det är en principiellt intressant fråga att ställa till Göran Magnusson. Göran Magnusson säger att det är en övergångslösning, men principen är ändå intressant. Regeringen genomdriver den principen i propositionen. Göran Magnusson måste kunna stå till svars för själva tänkesättet bakom. Är det verkligen rimligt att personer som inte kan se på tv ska betala tv-licens?
Göran Magnusson (S)
Anf. 11 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Frågan om tv-licens - tv-avgift - har sin komplexitet. Det finns redan i dag ett undantag för dem som har en tv som inte tar in analoga sändningar utan tittar på "luftburna" digitala sändningar. De har inte heller varit tvingade att betala tv-avgift, om jag har förstått texten rätt. Jag ser det här som en övergångslösning med liten praktisk betydelse för den enskilde individen, men det är ett intressant principiellt resonemang som Tobias Krantz för här. Det är viktigare att få diskutera de frågorna än att exempelvis diskutera varför Folkpartiet är emot digitaliseringen. Fru talman! Låt mig få peka på frågan om propositionsavlämnandet. Det står inte alls att regeringen ska motivera varför man lämnar en proposition senare. Om jag minns texten rätt står det däremot att man har den möjligheten om man gör den bedömningen att det är nödvändigt. Om man läser i propositionen kan man möjligen komma fram till att om man vill att en lag ska träda i kraft den 1 juli är det väl ett motiv för att faktiskt avlämna den propositionen. Skulle regeringen inte lämna propositionen eller få lagändringen till stånd äventyras TV 4:s skyldighet att betala koncessionsavgift. Jag förmodar att det inte är i någons intresse att det skulle bli fallet. Det är den viktiga principen att den som innehar koncessionen faktiskt ska vara skyldig att betala avgift.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 12 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Göran Magnusson säger att det har en liten praktisk betydelse - jag tror att det var Göran Magnussons ordval. Tala om ett helikopterperspektiv på samhället och politiken! De människor på Gotland, i Gävle och i Motala som kommer att få betala tv-avgiften trots att de inte kan se på tv instämmer inte med vad Göran Magnusson säger, nämligen att detta har liten praktiskt betydelse. Det handlar ändå om att betala en avgift för något som man inte kan använda sig av. Jag tror att många har stora svårigheter med det och inte tycker att det är av liten betydelse. Jag önskar Göran Magnusson lycka till med hans försäljningsoffensiv om han ska sälja in den fortsatta digitaliseringen med argumentet: Du ska betala tv-avgift trots att du inte kan se på tv. Min slutsats är att det förslag som har lagts fram är ett hafsverk från regeringen. Det visar att det nuvarande systemet för finansiering av radio och tv i praktiken håller på att klappa ihop. Man lappar och lagar hela tiden i regelverket. Hela tiden sker det nya brandkårsutryckningar, och det finns ingen långsiktig strategi hos regeringen om hur den framtida mediepolitiken ska se ut. Det är därför som man hela tiden hamnar i den här typen av besvärliga lägen och får den typen av absurda konsekvenser. Det är därför jag menar att man borde ha ett mer långsiktigt perspektiv, se till att skapa en långsiktigt hållbar finansiering, ta bort tv-licensen, ta bort den typen av finansiering, och se till att vi skapar fonder-stiftelser som kan finansiera radio och tv på ett mer långsiktigt hållbart sätt. Den nuvarande politiken på området är helt ohållbar. Det visar med all önskvärd tydlighet den proposition regeringen har avlämnat.
Göran Magnusson (S)
Anf. 13 Göran Magnusson (S)
Fru talman! I mitt helikopterperspektiv - eller hur nu Krantz ansåg att jag färdades - ser jag väldigt få människor som bor i Sverige som faktiskt inte tittar på tv. Men Tobias Krantz anser att ett stort antal gotlänningar inte kommer att titta på tv. De kommer att titta på sin analoga tv-apparat och betala avgift för den, men de kommer inte att titta på televisionens utsändningar. Det är ett sätt att se på detta som inte har så särskilt mycket med verkligheten att göra. Tobias Krantz säger att avgiftssystemet som sådant håller på att klappa ihop. Det är väl en något överdriven beskrivning. Samtidigt ska vi peka på att Public service-beredningen har lagt fram förslag på förändringar av finansieringen av public service -tv och annat. Frågan är väl vilka bidrag som Tobias Krantz och Folkpartiet har lämnat till den reformerade finansieringen i samklang med de andra partierna. Jag är alldeles övertygad om att man har lämnat bidrag, men frågan är om man är överens med de andra partierna om hur finansieringen ska gå till framöver.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 14 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Åter till tv-avgiften, som Göran Magnusson konstaterar är föremål för prövning i särskild ordning, har varit föremål för utredning och så småningom kommer som proposition. Men varför då göra en övergångslösning och täppa till ett hål som majoriteten i kammaren och Göran Magnusson uppenbarligen ser som mycket problematiskt, nämligen det faktum att när det analoga nätet släcks ned kan man sitta med en tv därhemma utan att ha något att titta på men ska ändå betala avgift? Är det en viktig fråga för Göran Magnusson, Socialdemokraterna och regeringen att täppa igen det hålet, möjligheten att smita från tv-avgift? En annan fråga är naturligtvis det som Göran Magnusson antyder, att om oppositionens förslag att avslå propositionen skulle vinna gehör får man skjuta på hela digitaliseringen. Men hur långt bort är då det svar som också Göran Magnusson efterlyser här i debatten, svaret på frågan hur reduktionen ska gå till? Kommer det verkligen att komma i budgetpropositionen? I texten i betänkandet står det att det ska påbörjas i nära anslutning till att nedläggningen inleds. Kommer detta att vara möjligt? Finns det långt framskridna planer på hur det hela ska se ut just nu, Göran Magnusson?
Göran Magnusson (S)
Anf. 15 Göran Magnusson (S)
Fru talman! När det först gäller avgiften är det viktigt för Socialdemokraterna att det inte finns kryphål så att man slipper betala tv-avgift eller undandrar sig avgiftsskyldigheten. Det är uppenbart. Det var kanske inte Kerstin Lundgrens tanke att se det så att det skulle vara viktigt för Centerpartiet att ha det på motsatt sätt. Som jag ser det skriver regeringen i propositionen att man avser att återkomma i budgetpropositionen beträffande koncessionsavgiften och avtrappningen. Man säger också att man bör koppla reduktionen av koncessionsavgiften till nedsläckningen av det analoga nätet eller ökningen av det digitala nätet. Det där kan man utföra på en rad olika sätt. Problemet med hela koncessionsavgiften är egentligen inte sättet att räkna eller sättet att trappa ned, utan problemet har varit att branschen som sådan har så vitt skilda uppfattningar om värdet av den särställning som nuvarande koncessionsinnehavare har på reklam-tv-marknaden. De anser själva att värdet är nästan noll numera, medan andra kanaler och andra i branschen som opererar i det digitala nätet anser att avgiften snarast är för låg och att en reduktion leder i helt fel riktning. Hur man ska lösa den tvisten är det möjligen svårt och besvärligt att komma fram till. Jag har den uppfattningen att den väg som regeringen antyder, nämligen en koppling till nedsläckningen av det analoga nätet, är en framkomlig väg.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 16 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Det är viktigt för Socialdemokraterna och för Göran Magnusson att det inte finns några kryphål, säger Göran Magnusson. Men lagstiftningen har ju medgivit undantag fram tills nu, därför att vi har tyckt att det har varit rimligt. Varför är det nu, när vi genomför släckningen av det analoga nätet, viktigt att ta ut tv-avgift av dem som har en tv utan att kunna se något program? Den andra frågan är naturligtvis denna: När problemet nu utmålas som branschens oenighet, ser Göran Magnusson att den frågan har lösts till budgetpropositionen? Det verkar som att frågan inte ligger hos Regeringskansliet att hitta avvägningar eller att lägga fram förslag, utan det verkar snarare vara en fråga om att branschen ska komma överens och regeringen sedan ska föreslå. Fru talman! Jag drar mig till minnes en annan fråga där kammaren har gjort tydliga uttalanden och där det har sagts att den ska hanteras i kommande budgetpropositioner. Det gäller reklamskatten. Åtskilliga gånger har kammaren uttalat att reklamskatten ska avskaffas, och åtskilliga gånger har det hänvisats till kommande budgetpropositioner. Men varje gång kammaren har fått ta del av budgetpropositionerna har de varit tomma på innehåll på den punkten. Mycket tyder på att vi kommer att få se samma utveckling när det gäller koncessionsavgiften, fru talman, och det beklagar jag. Därför hoppas jag verkligen på ett avslag på propositionen så att vi kan sätta press på resultat i den delen.
Göran Magnusson (S)
Anf. 17 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Det är möjligt att det finns ett allmänt intresse av att inneha en analog tv utan att titta på något program. Jag har lite svårt att se det. Möjligen kan man spela upp diabilder via någon anordning, tv-kamera eller så. Det är den tänkbara möjligheten. Man säger i propositionen och i andra sammanhang att hela frågan har liten betydelse. Den omfattas alltså av få. Jag kanske inte är mest känd för att stödja mig på Lagrådet, men Lagrådet har prövat de lagförslag som finns. Lagrådet har inte haft den invändning som Kerstin Lundgren, Ingvar Svensson, Tobias Krantz och Henrik Järrel har haft kring den här tv-avgiften. De har att pröva det här ur laglighetssynpunkt och också ur effektsynpunkt för den enskilde medborgaren. Jag känner mig förhållandevis trygg på det området. Det var kanske dumt, fru talman, att säga att branschen hade åsikter om de här avgifterna. Branschen är ju liktydigt med remissinstanserna, och jag tycker att det är klokt av regeringen att lyssna på remissinstanserna. Men nu befinner man sig tidsmässigt i det läget att när upptändningen av det digitala nätet påbörjas måste man ta ställning. Regeringen har då antytt vilken ställning man ska ta. Man skriver inte i propositionen att frågan övervägs i anslutning till budgetpropositionen - vilket möjligen har varit formuleringen beträffande reklamskatten - utan här säger regeringen att man ska återkomma i anslutning till budgetpropositionen med förslag beträffande koncessionsavgiften och dess nedtrappning.
Henrik S Järrel (M)
Anf. 18 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Göran Magnusson sade i sitt huvudanförande att det här är en enkel proposition - och det kan man tycka - som säkerställer att det kommer in koncessionsavgifter, inte till staten men kanske väl till Rundradiofonden, och att de pengarna sedan går vidare till public service -verksamheten. Men man får intrycket, när Göran Magnusson uttrycker sig på det sättet, att det för regeringen och Socialdemokraterna är viktigare att det kommer in pengar än villkoren för den aktör, i detta fall TV 4, som ska betala och hur jordmånen för det ser ut. Jag erinrar om att regeringen alltså har börjat med att anta en nedsläckningsplan utan att följa upp den med en precisering av hur koncessionsavgiften ska reduceras för TV 4. Det är olyckligt att det inte sker samtidigt. Det är, precis som har sagts i replikerna, något som också delvis kommer att drabba de medborgare som har tv-apparater men som inte kan se analoga sändningar när de börjar släckas ned, på Gotland, i Gävle och Motala, och som ändå ska betala för sitt apparatinnehav - i en process där man provocerar fram en nedsläckning av det analoga sändningsnätet, i stället för att låta mognaden hos marknaden och tv-tittarna få vara avgörande. Man har haft fyra år på sig att ta ställning till det här. Den offentliga utredning som lades fram, SOU 2003:47, hade förslag till konkreta beräkningsgrunder för neddragningen av koncessionsavgiften. Det har funnits gott om utredning och gott om möjligheter för regeringen att tänka till, men likväl har man inte kunnat samordna sig. Vi från den borgerliga alliansen tycker att det är ett tydligt svaghetstecken.
Göran Magnusson (S)
Anf. 19 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Anser Henrik Järrel att TV 4 får ett snabbare besked om sin koncessionsavgift och sina ekonomiska villkor om kammaren skulle bifalla reservation 1? Det är en fråga. Sedan vet vi ju att Henrik Järrel diskuterar hela mediesamhället med en eldskrift framför ögonen, nämligen marknaden. Jag känner igen det sedan jag debatterade den här frågan med Hökmark, när vi i riksdagen beslutade i bred enighet att sändningarna skulle digitaliseras. Vi satte också då ett datum, början av 2008. Det var ju Moderaterna och Folkpartiet klart emot. De sade: Vi gör ingenting. Marknaden får bestämma när det här ska vara över. Vi som har ett intresse av public service och av att man ska kunna se television över hela landet har väldigt svårt att förstå att man också i den här frågan från Moderaternas sida så monumentalt förlitar sig på att marknaden ska avgöra. När man kommer upp riktigt i extas i de här frågorna är det den enskilde individen som ska avgöra det. Jag tvivlar faktiskt på att den enskilde individen någonsin har avgjort om det ska vara analogt eller digitalt. Det är det helt andra krafter som gör. I Sverige, med den public service vi har, har staten åtagit sig detta och ansett att det är ett klokt ansvar att se till att man kan se television i hela landet medan Henrik Järrel, i enlighet med sina ideologiska intressen, tycker att också den här frågan skulle marknaden sköta mycket bättre än någon annan. Jag tillåter mig att tvivla på det.
Henrik S Järrel (M)
Anf. 20 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Ja, vi har naturligtvis olika ideologiska utgångspunkter. Vi moderater menar ju att konsumenten har kraft, förmåga och kunskap att ta ställning till när han eller hon vill skaffa sig den utrustning som den tekniska utvecklingen erbjuder. Det ska inte forceras fram av statsmakterna, som helst så lite som möjligt ska lägga sig i det här med mediepolitiken. Men de måste göra det i vissa sammanhang när det gäller frekvensutnyttjande, frekvenstilldelning och liknande saker. Jag vill bara kort beröra det här med de sena avlämnandena av propositioner, som vi har haft uppe till diskussion. Där säger Göran Magnusson att han bortser från den bristande respekt som vi kritiserar regeringen för att visa när den kommer med sena förslag och anför som exempel att under den borgerliga regeringstiden i början av 90-talet var det minsann 50 stycken som blev sena. Men det är väl en dålig ursäkt att försvara sitt eget bristfälliga handläggningsförfarande genom att peka på att andra kanske har haft brister också. Ni ska ju vara bättre. Socialdemokraterna har regerat så länge, och ni säger att ni är bäst på det här med att regera. Då borde ni väl ha lärt er vid det här laget att också respektera till exempel de spelregler som riksdagen har lagt fast. Man blir en aning fundersam när man hör det här. Sedan säger Göran Magnusson att man inte behöver fatta beslut. Nej, vi tycker att det vore bra om man avslog den här propositionen genom att visa att man inte fattar det här beslutet för att det är så illa förberett och underbyggt. Det kunde riksdagen göra. I stället för att nu anta en slarvigt hopkommen proposition kunde faktiskt riksdagen visa att nej, vi köper inte det här. Vi väntar och återförvisar det. Det är bättre att man då får ett samlat förslag, och att TV 4 får att hantera ett sådant, än att man nu ska köpa grisen i säcken. Man får vara med och betala, men man vet inte hur mycket man ska betala för det passar inte regeringen att nu lägga fram ett sådant förslag i detalj trots att det finns utredningssiffror på detta.
Göran Magnusson (S)
Anf. 21 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Ja, det finns utredningssiffror på detta. Den första utredningen sköts ju sönder och samman. Och promemorian som regeringen hade om ett alternativ kring det där rönte inte just något större intresse. Det vittnar väl om svårigheten på den här punkten. Jag hade gärna sett ett förslag och ett beslut i dag om hur det ska vara, men jag är förtröstansfull när regeringen kommer med budgetförslaget i september. Då får vi lösa ut den här frågan. De sena propositionerna är det inte så mycket mening med att hålla på att diskutera. Vi tycker ju, beroende på om vi tillhör regeringssidan eller den andra sidan, att en försenad proposition är välmotiverad i de olika lägena. Det är väl ungefär så som man alltid har resonerat på de här punkterna. Det är riktigt att Socialdemokraterna har god regeringsskicklighet, det är väl ingen tvekan om det. Och det finns en och annan som väl har tyckt att de borgerliga inte var så imponerande under de där åren. Men det kom i alla fall en hel del propositioner, och många kom för sent. Jag har inte sedan kollat om det var motiverat eller ej, men jag har inte heller menat att den ena försyndelsen motiverar den andra. Det är väl snarare så, hur det nu står i texterna, att den som är utan synd kastar första stenen. Men det är möjligt att det här inte tillhör arvsynden utan att det går över efter några år och att man inte behöver ta något ansvar för det som skedde för drygt tiotalet år sedan i de här sammanhangen. Jag hoppas, och tycker att det är viktigt, att riksdagen säger hur man vill ha det och försöker ställa upp regler och annat. Sedan kan det hända att det till och med ingår i duktighetsregerandet att man faktiskt lägger fram de förslag som behövs för att politiken ska bli bra även om riksdagen har sagt att man helst vill ha propositionerna före ett visst datum. Vi behöver väl inte fördjupa oss i det där alltför länge, men faktum är att det finns syndare på båda sidor.
Mats Einarsson (V)
Anf. 22 Mats Einarsson (V)
Fru talman! Jag har nog inte så där oerhört mycket nya och revolutionerande argument att tillföra i den här debatten efter de inlägg och replikskiften som har varit. Jag skulle i och för sig kunna nöja mig med att för kammaren och protokollet redovisa Vänsterpartiets ståndpunkt genom att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna. Nu har vi i dag fått lära oss i en ny skrift att konstitutionsutskottet är det mest diskussionslystna av riksdagens utskott. Det är vi kanske inte bara uppe i sessionssalen utan också här i kammaren. Jag ska väl ge något litet bidrag till den samlade debattiden. Magnusson sade att det var en ganska lätt proposition att ta ställning till. Och det är det ju i de grundfrågor vi diskuterar. Här konstateras att det alltjämt kommer att behövas en koncessionsavgift och att denna samtidigt måste reduceras i takt med att konkurrenssituationen förändras. Den formulering som nu har valts är att detta ska ske i takt med att de analoga sändningarna faktiskt upphör men att den faktiska, mer konkreta, utformningen av detta får komma lite senare. Så långt är det ganska enkelt, och jag tror också att det är viktigt att kammaren sätter ned foten i de här frågorna så att arbetet kan fortsätta. Sedan kan man beklaga att regeringen inte redan nu har lagt fram ett färdigt, konkret helhetsförslag, som det heter. Men som redan har noterats har det ju inte varit ett helt enkelt utredningsarbete på det här området. Det vet åtminstone de partier som under en period deltog i ett ganska brett samarbete kring den här frågan och en del andra frågor som har med radio och tv att göra. Det var mycket diskussioner och väldigt många goda idéer. De prövades på olika sätt av regeringen och av utredare. Alla sköts som sagt fullständigt i sank. Vi har också uppvaktats av det berörda programföretaget, som betalar koncessionsavgiften. Vi har uppvaktats av de företag som konkurrerar med detta företag. Samtliga har, tror jag, lagt ned oerhörda konsultresurser på att ta fram starka argument. De argumenterar mycket övertygade, var och en för sig, för sina respektive ståndpunkter men kommer fram till fullständigt olika uppfattningar om hur det här ska vara konstruerat. Mot den bakgrunden är jag kanske inte så där oerhört förvånad över att det här har tagit längre tid än vad som hade varit önskvärt. Jag tror som sagt att det är bättre att fatta det här beslutet, principbeslutet kring detta, för att tydligt visa vad riksdagen förväntar sig av regeringen än att nu avslå propositionen och förvänta sig något slags helhetslösning. Jag tror att det är helt klart att det skulle försena processen. Därmed skulle vi också få en försening av tidsplanen för nedsläckning, och det tror jag vore oerhört olyckligt. En grundtanke i det här arbetet har ju varit att det är viktigt att ha datum, ha en tidsplan för att sätta press på marknaden och visa för marknaden, branschen, tv-företagen och dem som tillverkar apparatur av olika slag att detta kommer att ske. Anpassa er nu till detta. Utan en sådan tydlig tidsplan kan man hamna i svårigheter. Mot den bakgrunden tror jag att det är angeläget att kammaren fattar det här beslutet och ger denna signal till regeringen. Sedan har det diskuterats kring undantag för apparater som man inte kan titta på. Jag hinner inte utveckla den saken nu. Men jag har lite svårt att se vitsen med att man ska befinna sig i en situation där man har en tv-apparat men att man uppenbarligen inte vill titta på tv, eftersom man inte skaffar sig en digitalbox. Man vill heller inte göra sig av med den för att på så sätt slippa avgiften, utan man ska ha den men slippa betala avgiften. Jag har lite svårt att se det verkligt starka skälet för en sådan ordning.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-06-15
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område,
    b) förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
    c) förslag till lag om ändring av radio- och TV-lagen (1996:844) med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna skall ha följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:155 och avslår motionerna 2004/05:K19 yrkande 1, 2004/05:K20 yrkande 1, 2004/05:K21 yrkande 3, 2004/05:K22 yrkande 1 och 2004/05:K227 yrkande 9.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1180026
    m043012
    fp04008
    kd02508
    v22006
    c01705
    mp15002
    -2000
    Totalt157125067
    Ledamöternas röster
  2. Nytt förslag om reduktion av koncessionsavgiften

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K19 yrkande 3, 2004/05:K20 yrkande 2, 2004/05:K21 yrkande 2 och 2004/05:K22 yrkande 2.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
  3. Tilldelning av koncession

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K21 yrkande 1 och 2004/05:Kr366 yrkande 5.
    • Reservation 3 (fp)
  4. Finansiering av public service-tv

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:K19 yrkande 2.
    • Reservation 4 (m)
  5. Ordningen för propositionens avlämnande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:K19 yrkande 4.
    • Reservation 5 (m)