Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konsumentfrågor

Betänkande 2008/09:CU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 maj 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Konsumentfrågor(pdf, 308 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:34 Konsumentfrågor

Beslut

Nej till motioner om konsumentfrågor (CU34)

Riksdagen sa nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2008 om konsumentfrågor. Motionerna handlar bland annat om konsumentpolitiken inom EU, obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktade till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och ersättning vid tågförseningar.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 32

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-04-02
Justering: 2009-04-21
Trycklov till Gotab och webb: 2009-04-23
Trycklov: 2009-04-23
Reservationer: 10
Betänkande 2008/09:CU34

Alla beredningar i utskottet

2009-04-02

Nej till motioner om konsumentfrågor (CU34)

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2008 om konsumentfrågor. Motionerna handlar bland annat om konsumentpolitiken inom EU, obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktade till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och ersättning vid tågförseningar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:CU34, Konsumentfrågor

Debatt om förslag 2008/09:CU34

Webb-tv: Konsumentfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eva Sonidsson (S)
Anf. 123 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera de motioner från allmänna motionstiden som behandlas i civilutskottets betänkande 34 om konsumentfrågor. Betänkandet handlar bland annat om konsumentfrågor inom EU, obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och ersättning vid tågförseningar. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra motioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 7 och 8 som vi har tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet. I mitt anförande kommer jag att lägga vikt vid två saker: reklam riktad till barn samt könsdiskriminerande reklam. Det är två viktiga områden där jag upplever att det även lagstiftningsvägen är svårt att komma till rätta med förhållandena. Reklam riktad till barn sker ofta smygvägen. Det tar ett tag innan den syns. Den finns ofta i samband med mat och leksaker, då i form av tidningsutskick och gratisreklam som ibland kan tyckas oskyldig. Men vi vet att sådant påverkar barn mer än vi tror. Även barns matvanor påverkas ofta av en aggressiv och målmedveten reklam om snabbmat, godis, läsk och annat onyttigt för barn att äta. Reklamen i tv är mycket målmedveten och påverkar i allra högsta grad även barn i låga åldrar. Själv har jag ett barnbarn som är tre och ett halvt år. När jag går och handlar med henne ser jag att hon klart och tydligt tar ställning till vad hon sett på tv och till vad hon vill köpa. Det kan vara allt från tidningar i tidningshyllan med gratis leksaker och andra prylar för att locka och som vänder sig till barn. Men i mångt och mycket gäller det också livsmedel som verkar vara mer attraktiva än andra. Vi anser att regeringen måste se över regelverket för reklam riktad till barn och utreda möjligheten att förhindra att barn blir utsatta för den här typen av kommersiell påverkan. Vi anser även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att fortlöpande följa upp matreklam riktad till barn. Företagen måste också ta ett större ansvar för att i stället i reklamen uppmuntra barn att äta mer hälsosam mat. Det är en vinst för framtiden om vi får barn att äta mer hälsosamt. Herr talman! Varje dag matas vi med reklam i radio, tv och tidningar men också med reklam ute på reklampelare. Överallt tar vi intryck av vad vi ser. En del reklam kan vi stänga av men inte all reklam. Vi kan inte välja bort allting. Utomhus är det svårt att komma bort från reklamen - ett samhällsproblem som intar det offentliga rummet. Detta har blivit ockuperat av könsdiskriminerande bilder. Det finns ingen fredad zon. Branschens frivillighet i det här fallet räcker inte. Den är inte tillräckligt verkningsfull och gör inte att man kommer till rätta med problemet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav i juli 2006 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige och att lägga fram förslag om hur lagstiftning mot sådan reklam skulle kunna utformas. Utredningen överlämnade i januari 2008 betänkandet Könsdiskriminerande reklam - kränkande utformning av kommersiella meddelanden till ansvarig minister. I betänkandet föreslogs en ny lag mot könsdiskriminerande reklam. Men regeringen beslutade att inte gå vidare med det förslaget, vilket jag beklagar. Regeringen borde åtminstone ha låtit remissbehandla betänkandet. Vår ståndpunkt är att regeringen bör återuppta beredningen av utredningens betänkande och gå vidare till lagstiftning.
Egon Frid (V)
Anf. 124 Egon Frid (V)
Herr talman! Inledningsvis vill jag framhålla att jag står bakom alla våra reservationer i betänkandet. Men jag väljer att yrka bifall bara till reservationerna 4 och 8. Konsumentfrågorna berör oss alla. Aldrig förr har vi som konsumenter haft så stora valmöjligheter som i dag. Men därmed är det inte lättare att göra medvetna och hållbara val. Många konsumenter befinner sig i underläge gentemot marknadsföringsmetoder, reklam riktad till barn och reklam som är könsdiskriminerande. Alliansregeringen har medvetet försvagat konsumenternas ställning genom de försämringar av marknadsföringslagen som skedde förra året. Då togs kraven bort på näringsidkare att lämna information av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, och informationsplikten vid förmånserbjudanden avskaffades. Reklam och erbjudanden om förmåner tar i dag nya vägar. Det är inte längre ovanligt att olika förmåner erbjuds direkt till kunderna via e-post och sms. Då är det svårt att få fullgod information om vad förmånerna verkligen innehåller. Vi anser att det ska finnas en generell informationsskyldighet i marknadsföringslagen. Vi behöver konsumtionsfrid i våra hem och i det offentliga rummet. För att skydda sig mot telefonförsäljning kan fysiska personer ansluta sig till Nixregistret. För närvarande är det dock endast möjligt att spärra telefonnummer till fasta abonnemang. Informationen om möjligheten att anmäla sig till Nixregistret är inte heller tillräckligt lättillgänglig. Detta leder till att många personer tvingas ta emot telefonförsäljares samtal i sina hem mot sin vilja. En möjlighet att komma till rätta med detta problem vore att införa ett omvänt nixregister, det vill säga att den person som vill ta emot direktreklam via telefon i sitt hem anmäler detta till registret. Konsumenten gör då ett aktivt val att bli uppringd i marknadsföringssyfte. Alla företag i telemarketingbranschen är dessvärre inte seriösa. För att stärka konsumenternas rätt och möjlighet att göra sina val bör dessa företag vara skyldiga att ha en bemannad svarsfunktion dit konsumenterna kan vända sig med sina frågor. De ska också vid telefonavtal ha en tydligare information om vad som avtalats, och avtalet ska dokumenteras. En mycket avancerad vetenskap används för att få människor att konsumera så mycket som möjligt. Dagligen översköljs vi av reklam där vi uppmanas att konsumera mer av företags produkter och tjänster. Marknadsföringen är ofta mycket aggressiv och vänder sig inte sällan till grupper av konsumenter som redan är ekonomiskt utsatta genom att uppmana dem till dyra kreditköp och skapar på så sätt ohållbara skuldfällor. Som om det inte vore nog att vi i den offentliga miljön ständigt utsätts för dessa påtryckningar får vi även så kallad direktreklam levererad rakt in i våra hem. Jag anser att direktreklamen måste begränsas och att det ska finnas en möjlighet att själv välja om man vill ta emot reklambudskap i sitt eget hem eller om man vill att konsumtionsfrid ska råda. Herr talman! Bluffakturor utgör ett stort problem i dagens samhälle och drabbar såväl näringslivet som organisationer, föreningar och enskilda konsumenter. Det är enligt min mening angeläget att det vidtas kraftfulla åtgärder på bred front för att förhindra annons- och fakturaskojeri. Företagare har inte samma skydd i lagstiftningen som privatpersoner. Jag anser att det därför finns anledning att se över samhällets roll vad gäller stöd och rådgivning till företagare. Marknadsföring som vänder sig till barn blir allt aggressivare och mer omfattande. På olika sätt "smygs" det in reklam för olika varor och tjänster riktade till barn. I sin marknadsföring till barn använder sig företag ofta av säljfrämjande åtgärder som utdelning av leksaker, gratiserbjudanden, tidningsutskick, utfärdande av så kallade medlemskort och pysselaktiviteter. Även barns matvanor påverkas i hög grad av aggressiv marknadsföring av snabbmat, godis, läsk och andra livsmedel med höga fett- och sockerhalter. Ofta har förpackningarna figurer och färgsättningar som riktar sig till barn. Reklamen i tv, i tidningar och på affischer ute på staden påverkar barns och ungdomars uppfattning av sitt utseende och skapar en orealistisk självbild för många barn och ungdomar. Inte sällan kan ökad konsumtion av de olika produkterna vara till nackdel för barnens psykiska och fysiska hälsa. Vänsterpartiet anser att reglerna för reklam riktad till barn måste förstärkas. Annars ser vi inte någon annan lösning än att det införs ett totalförbud mot reklam riktad till barn. Herr talman! Trots de egenåtgärder som man vidtagit inom näringslivet förekommer fortfarande reklam som förmedlar en könsstereotyp bild till vuxna, barn och ungdomar. Konsumenterna matas ständigt med schablonbilder som framställer främst kvinnor som objekt. Bilderna motverkar direkt arbetet med att uppnå jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Vi anser att det är helt oacceptabelt att kränkande sexuella anspelningar används i reklam för att sälja varor och tjänster. Problemet accentueras av att allt fler barn och ungdomar påverkas. Sjukdomar som anorexi, bulimi och depressioner ökar och förekommer allt längre ned i åldrarna. Det går inte att själv välja bort denna reklam eftersom den oftast finns utomhus. Den har blivit ett samhällsproblem som intar det offentliga rummet. Branschens frivilliga åtgärder har, enligt vår mening, inte visat sig tillräckligt verkningsfulla för att komma till rätta med problemen. Den tidigare regeringen gav i juli 2006 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige och lämna förslag till hur lagstiftning mot sådan reklam skulle kunna utformas. Utredningen överlämnade i januari 2008 betänkandet Könsdiskriminerande reklam - kränkande utformning av kommersiella meddelanden , SOU 2008:5, till den ansvarige ministern. I betänkandet föreslogs en ny och fristående lag mot könsdiskriminerande reklam. Utredningen anser inte att en sådan lagstiftning är grundlagsstridig. Regeringen har emellertid beslutat att inte gå vidare med förslaget. Vi beklagar detta! Vänsterpartiets ståndpunkt är att regeringen bör återuppta beredningen av utredningens betänkande och därefter överväga förslag till lagstiftning. Regeringen bör vidare ge Konsumentombudsmannen i uppdrag att göra en kartläggning av den könsdiskriminerande reklamens utveckling och omfattning samt att utforma råd och sprida information om könsdiskriminerande reklam. Herr talman! Jag vill önska en skön valborg och en skön första maj!
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 125 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Självklart står även jag bakom samtliga de reservationer som Miljöpartiet tillfört det här betänkandet om konsumentfrågor, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 8, som tar upp frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Betänkandet behandlar 44 motionsyrkanden om ett stort antal olika konsumentpolitiska frågor, som säkert är intressanta om man djupdyker i dem. Bland annat vill vi från Miljöpartiet att konsumentfrågorna ska samlas i en konsumentbalk för att det ska bli enklare för konsumenter att skaffa sig överblick över sina rättigheter och möjligheter som konsumenter. Förslaget har emellertid avstyrkts under många års tid och kommer även denna gång att läggas på hyllan. Vi i Miljöpartiet menar i alla fall att en samlad konsumentlagstiftning är en önskvärd förändring, eftersom det är ett bra sätt att skapa överblick och förståelse för de rättigheter och möjligheter man har som konsument. Vi kommer att fortsätta att driva den frågan och utgår från att vi kommer att vara droppen som urholkar stenen och med tiden få gehör för vår bedömning av frågan. Den klimatutmaning som vi numera alla känner till innebär att vi kommer att behöva anpassa många av våra slösaktiga vanor till ett mer hållbart förhållningssätt. Men all sådan anpassning behöver ju inte upplevas negativt. Ett exempel är all oadresserad reklam som översvämmar våra postlådor. I stället för att vi konsumenter ska behöva avsäga oss sådant genom en aktiv handling borde naturligtvis rutinen vara den omvända. Endast de konsumenter som genom ett aktivt val har sagt att de önskar direktreklamen borde utsättas för den. Tänk så enkelt, och så mycket koldioxid och energi vi skulle kunna spara på en sådan sak! I dag betalar varje medborgare i vårt land, från vaggan till graven, 5 000 kronor per år i onödig marknadsföringsskatt till de producerande företagen, till dem som producerar varorna, till detaljisterna och till handelsmännen för att de ska kunna hålla på och producera all den marknadsföring som får oss konsumenter att köpa en mängd onödiga varor och tjänster. Troligen finns det egentligen inga konsumenter som vill betala det här onödiga pristillägget vid sina inköp, men de reklamfria alternativen är inte lätta att hitta. De är inte precis näringslivets favoriter. Man skulle kunna likna reklampåslaget vid en sorts osynlig smygbeskattning av alla oss konsumenter för att livnära konsumismen, reklamindustrin och mammon. Det handlar inte om några pengar som går till statskassan, utan det är en konsumtionsskatt som hamnar hos de företag som driver näringarna. Det finns väldigt mycket resurser att spara och väldigt mycket miljö att värna genom att minska reklamens helt fria rätt att förpesta allt i vår omgivning. Ett första litet strategiskt steg skulle kunna vara att ändra marknadsföringslagen så att reklamen inte har rätt att tränga sig in våra hem, utan att det först krävs ett aktivt val från konsumenten att säga ja till direktreklamen innan den får spridas. När det gäller marknadsföring till barn är det skrämmande med vilken fart reklamutbudet utvecklas och förändras. Det är ett allt aggressivare reklamutbud som vänder sig till barn i de lägre åldrarna, de mest försvarslösa. Det är väldigt svårt för ett barn att freda sig mot reklambudskapet. Tyvärr får det en hel del tråkiga konsekvenser. Barns matvanor blir exempelvis alltmer osunda ju mer reklamen breder ut sig. Fysisk och psykisk ohälsa är priset för den fria reklamen. Hur kan det komma sig att vi har lagar som tillåter kommersialismen att förpesta våra liv nästan överallt? Hela den byggda miljön, vart man än vänder sig, översvämmas av reklambudskap. Det är bara genom att ta sig ut i de obebyggda markerna som man kan slippa reklambudskapet, och knappt ens där. När jag i somras satt vid en avsides belägen sjö med ett metspö i handen för att vila från stadens stress, buller och slammer, vad händer då? Jo, helt plötsligt flyger en helikopter över sjön med en lång reklambanderoll för husvagnar och husbilar. Jag tror inte att avsikten var att göra reklam för de få personer som var där, utan det var en transportsträcka mellan några samhällen. Jag tror faktiskt inte att de släppte ned några reklampaket till den barnfamilj som fanns på andra sidan sjön, men man kan ju inte veta vad de hittar på nästa gång. Det behövs verkligen en uppstramning av villkoren för reklam och särskilt för den som riktar sig till de mest mottagliga, till barnen. Köpfrid borde vara ett begrepp som vi politiker skulle kunna ta strid för. I reservationen om reklam riktad till barn tar vi upp ett antal olika förslag till åtgärder som regeringen skulle kunna vidta. Exempelvis skulle den genom internationellt samarbete verka för att hälsoaspekter mer vägs in i reklam på nätet där barn är flitiga användare. Den skulle också kunna verka för att vår svenska lagstiftning ändras så att företag får motivation och det blir viktigt för dem att tänka mer på barnens bästa när de till exempel funderar på om de ska göra reklam, var de ska göra reklam och hur reklamen ska utformas och användas för att deras produkter och tjänster ska bli mer attraktiva för kunderna. Ett annat förslag handlar om en myndighet som ska granska och följa hur reklam mot barn utvecklas och förändras och få möjligheter att även stävja sådan reklam. Det finns många fler förslag i reservationerna, och naturligtvis finns det ännu fler i de motioner som avstyrks. Jag hoppas att regeringen ändå tar till sig av de goda idéerna. Det är så arbetet i riksdagen fungerar. Tjänstemännen i Regeringskansliet läser våra förslag även om de avslås. Sakta men säkert tar de till sig budskapet, och regeringen återkommer förhoppningsvis med propositionen till riksdagen med goda förslag. Det är nämligen mycket nödvändigt att vi fredar barnen från den alltmer aggressiva reklam som utformas av industrin. Men det är inte bara barn som drabbas av reklam. Det gör vi alla, även om vi försöker att undvika det. En grupp som drabbas hårt av reklamen är ungdomar och då kanske särskilt flickor. Jag tänker på den könsdiskriminerande reklamen. Naturligtvis drabbar det alla kvinnor att kvinnokroppen exploateras oerhört intensivt av reklambranschen på alla möjliga sätt. Men jag tror ändå att det framför allt är de unga kvinnorna som far mest illa. Ingen av oss människor har egentligen några som helst möjligheter att leva upp till alla reklamvärldens idealbilder. Det spelar ingen roll om vi är män eller kvinnor, gamla eller unga. Det är en värld som inte är möjlig för någon av oss. På något sätt är det som att lycka i reklamens värld tycks vara en ständigt ökande konsumtion. Reklambilderna understöder den sortens lyckoideal och mål, cementerar samtidigt väldigt ofta könsrollerna och motverkar direkt de ambitioner som vi i politiken har att på olika sätt öka jämställdheten mellan könen. Det är främst unga tjejer som utnyttjas i reklamen. Därför är det i första hand de unga tjejernas ideal som påverkas väldigt kraftigt. Som jag har förstått det jag läst av forskning finns det ganska tydliga kopplingar till sjukdomar som anorexi, bulimi och även depressioner. De är ofta relaterade till den form av aggressiva exponering av kvinnokroppen som används i reklamen. Tyvärr är det som det står i vår reservation på den här punkten. Regeringen har valt att lägga ned det arbete som pågick tidigare när det gäller att begränsa diskriminerande reklam. Enligt Miljöpartiets uppfattning borde regeringen återuppta det arbetet och även försöka utveckla det. Exempelvis borde Konsumentombudsmannen få ett annat uppdrag att jobba aktivare med detta. Vi menar att man även skulle försöka att skapa någon form av kvalitetsmärkning för reklam med syftet att försöka motverka könsdiskriminering i reklamen. Jag är dålig på att ställa frågor när jag står i talarstolen. En fråga till majoritetens företrädare skulle kunna vara om det kommer något initiativ på området könsdiskriminerande reklam och om regeringen har några ambitioner att där försöka att förändra och påverka situationen.
Katarina Brännström (M)
Anf. 126 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Vi debatterar civilutskottets betänkande CU34 Konsumentfrågor med ett fyrtiotal motionsyrkanden, tio reservationer och tre särskilda yttranden. Jag vill passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer och motioner. Det låter som att det finns en stor motsättning, men så är det egentligen inte trots det vi hört tidigare här i dag. Motionärerna har säkert många goda intentioner, men i vissa fall slår man in redan öppna dörrar. Jag tänker här beröra några motionsfrågor. Konsumentpolitiken inom EU är nu föremål för ett stort intresse, och arbete pågår med flera av EU:s konsumentdirektiv. Målet är att få ett samlat konsumentdirektiv som ger samma konsumenträttigheter till alla människor inom EU. Detta underlättar handeln över gränserna. Det ger också bättre konkurrens till nytta för oss konsumenter med lägre priser och ett större utbud. Fortfarande är det så att många drar sig för att köpa från andra länder. De känner sig osäkra och vet inte vilket skydd de har. Enhetliga regler och villkor underlättar också för svenska företag som vill använda sig av en större marknad inom EU. Jag var själv nyligen i Bryssel tillsammans med en utskottskollega för att delta i ett interparlamentariskt möte med samtliga medlemsländer. Representanter från många länder påstod att man har ett högt konsumentskydd liksom vi har i Sverige. Det är bra, för det gör det lättare att enas. Sverige ställer sig bakom förslaget om en fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Ett nytt konsumentkreditdirektiv med bland annat ångerrätt vid kreditavtal har beslutats och ska vara genomfört i hela EU nästa år i maj månad. Därför pågår ett arbete i Regeringskansliet. Här ingår också de så kallade sms-lånen och utformningen av villkoren för dem. Det har vi anledning att återkomma till Herr talman! Regeringen ändrade för något år sedan utformningen av stödet till olika konsumentorganisationer i Sverige för att göra det mer förutsägbart och långsiktigt. Erfarenheterna av förändringen är goda. Det föreligger inga större motsättningar i utskottet om förändringen. Vi uppskattar de frivilliga konsumentorganisationerna och hoppas att de fortsätter att jobba med att ta fram fakta och bilda opinion för att informera svenska kunder. När det gäller obeställd reklam och telefonförsäljning finns det ett antal motionsyrkanden. Många vill skärpa lagkraven. Härom är förslagen också många. Jag vill därför särskilt poängtera att det i fjol kom en ny marknadsföringslag som skärper villkoren, ställer krav på näringsidkarna och där det också finns förbud mot aggressiv marknadsföring. Nixregistret finns för både telefon och direktadresserad reklam. Det är bra. Dit kan alla vända sig för att slippa denna typ av reklam och därmed också försäljning. Branschorganisationerna har själva slutit överenskommelser med Konsumentverket, och man har antagit etiska regler. Det pågår en utredning inom Regeringskansliet om skyddet vid olika marknadsföringsmetoder. Vi är därför inte beredda att via lag ytterligare begränsa direktreklamen, och vi anser att det finns ett bra skydd när det gäller telefonförsäljning via distans- och hemförsäljningslagen. När det gäller reklam riktad till barn och könsdiskriminerande reklam menar utskottet att det finns ett bra skydd i gällande lag och i internationella överenskommelser. Jag vill också här framhålla den nya reklamombudsmannen, RO, som branschen själv initierat och också finansierar. RO ska se till att man håller den nivå som krävs. Det råder heller inga stora motsättningar om vilken reklam vi vill se i Sverige. Det är bra att branschen själv inser detta och aktivt jobbar med frågan. När det gäller miljömärkning av varor vill inte vi föreslå någon lagstiftning, utan vi vill se en frivillig märkning som tas fram i dialog med de aktörer som finns inom det området. Vi ser positivt på den miljömärkning som redan finns såsom Krav, Sigill, Svanen och andra. Genom att välja miljömärkt gör man ett aktivt val för miljön. Arbete pågår om en eventuellt ny Isostandard på området. Det finns motioner som handlar om konsumentskyddet vid köp av flygresor och vid tågförseningar. Men här kan vi meddela att det redan finns regler och att det pågår en översyn av dessa regler inom EU. Regeringen har förra året tillsatt en utredning med ett tydligt resenärsperspektiv med förstärkta rättigheter för resenärerna. Den utredningen ska vara klar nu i vår. Herr talman! När det gäller oss konsumenter och konsumentkunskap är det självklart att god kunskap och bra information är viktigt. Det är också viktigt att näringsidkare som säljer till konsumenter har bra kunskap om lagar och ser till att deras personal känner till gällande villkor. Jag har själv motionerat om att man redan i skolan bör få bra kunskap och att ämnet konsumentekonomi bör få en större roll. Det gäller att lära för livet. Men i dag har vi också en oerhörd tillgång till bra information via nätet. Med ett par klick vid datorn kan man få veta nästan allt man behöver inför ett viktigt köp. Jag kan här göra reklam för Dolceta, EU:s egen konsumentutbildning som finns på nätet. Den är mycket bra och helt gratis. Konsumentfrågor är framtidens frågor, och jag är övertygad om att vi konsumenter framöver kommer att få ett bra skydd när vi handlar inom hela EU. Det handlar om hög säkerhet, bra villkor med bytesrätt och ångerrätt och att vi därmed får ett större utbud med ökad konkurrens och lägre priser.
Lennart Pettersson (C)
Anf. 127 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! Jag har i sista stund fått rycka in i den här debatten, eftersom min partikollega Maria Kornevik Jakobsson har fått förhinder. Jag tänker göra några nedslag bland de motioner om konsumentfrågor som vi har att behandla. Om jag börjar med konsumentfrågorna sett ur ett EU-perspektiv kan jag konstatera att det egentligen inte finns några större politiska skillnader. Vi står alla bakom ett fortsatt starkt konsumentskydd, där vi kan se fördelar med ett gemensamt regelverk i syfte att underlätta för konsumenterna. En motion berör ångerrätten vid telefonförsäljning till näringsidkare. Sveriges Callcenterförening och Swedma har i samråd med Svensk Handel antagit etiska regler för dessa samtal. Det är positivt att branschen själv har tagit tag i problemen och också vidtagit åtgärder. I den överenskommelsen ingår bland annat sju arbetsdagars ångerrätt efter fakturans och bekräftelsens ankomst. Frågan är bara om detta är tillräckligt. Jag har inga problem med att ställa större krav på en företagare än på en privat konsument, men det finns många företagare som i praktiken mer är som privatpersoner. Det finns ca 965 000 företag i Sverige. 712 000 av dem är enmansföretag. Ytterligare 175 000 har mellan en och fyra anställda. Lägger vi ihop det blir det 887 000 företag, och det motsvarar över 90 procent av alla företag i landet. Det är bekant för de flesta att det finns ett antal oseriösa företag som både skickar ut bluffakturor och ringer upp för att i lite inlindade ordalag försöka binda upp företagare till ett avtal. Jag utgår ifrån att dessa företag inte ringer från något callcenter och att de inte heller är medlemmar i Svensk Handel. Det innebär att den uppringande parten inte känner sig bunden till några avtal och inte har några skrupler när det gäller att lura seriösa företagare att betala. För mig är frågan i högsta grad levande, och jag ser fram emot en utvärdering av de etiska reglernas effekt. Därefter är jag beredd att diskutera om det behövs en skärpning i lagen för att underlätta för många småföretagare så att de kan undvika oseriösa kolleger. Herr talman! När det gäller reklam riktad mot barn samt könsdiskriminerande reklam är väl alla överens om att avarter ska beivras. Nu har vi en tämligen heltäckande lagstiftning inom båda dessa områden. Även om det alltid finns utrymme för förbättringar är frågan om vi kan komma så mycket längre. Enligt mitt sätt att se det är det mycket fråga om ändrade attityder och ett ändrat förhållningssätt. Det gäller både för producenter och för konsumenter. Genom att hålla debatten levande ökar kraven på sälj- och reklamföretagen. Samtidigt måste vi också ställa krav på oss själva som konsumenter och välja bort varor som marknadsförs genom oönskad reklam. Detsamma gäller om vi vill köpa fastigheter utomlands. Det är lätt att bli lurad om man inte är vaksam. Därför gäller det att anlita professionell hjälp. Det är omöjligt att känna till lagstiftningen i alla länder. Därför får man inte vara så godtrogen att man tror att allt är som här hemma i Sverige. Någon typ av övergripande information kan kanske vara lämpligt på Boverkets webbplats OmBoende, men till syvende och sist handlar det ändå om en försiktighet från den enskilde köparens sida. Herr talman! Jag nöjer mig med dessa kommentarer. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner och reservationer.
Jan Ertsborn (Fp)
Anf. 128 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Jag ska fatta mig kort i denna sena stund. Jag vet att jag har kolleger i riksdagen som behöver tid för att skriva sina förstamajtal, så det är väl bäst att vi lägger av arbetet här inom kort. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag vill bara uppehålla mig vid ett ämne här, nämligen fakturaskojeri som har följt mig sedan jag kom till riksdagen 2002. Det är ett stort problem med fakturaskojeri på det viset att det är ett kriminellt beteende. Att inom civilrättens område lagstifta så att man förhindrar detta tror jag faktiskt inte är helt möjligt. Det är ett bedrägeri eller ett försök till bedrägeri. Tyvärr kommer vi nog att få fortsätta att leva med att vissa människor gör sig skyldiga till detta. Det finns två saker som egentligen mer tillhör justitieutskottets område som bör beaktas i sammanhanget. Det ena är naturligtvis att det prioriteras hos polis och åklagare att utreda de här sakerna. Här tycker jag att vi har sett en rätt bra framgång under de senaste två åren. För närvarande sitter i alla fall en notorisk fakturaskojare inom lås och bom. Det är precis där han bör sitta, i alla fall en viss tid, och tänka över vad han håller på med. Det är möjligt att man behöver ytterligare stärka resurserna till polis och åklagare, men det är naturligtvis väldigt svårt att prioritera den här brottsligheten jämfört med till exempel misshandel och våldtäkt. Så det är ett bekymmer. Jag ser ändå framsteg, och det tycker jag att vi ska fortsätta att försöka arbeta för. Det andra problemet är kanske lite mer på det civilrättsliga området. Det är när en företagare blir utsatt för ett sådant här fakturaskojeri på kanske 5 000 kronor, 3 000 kronor eller något sådant och inte vill betala. Då ställs han inför problematiken att han får ett inkassobolag på halsen och en kronofogde kanske eller tingsrätt. Förutom ganska dåliga kunskaper har en företagare i dag inte heller något särskilt stöd från samhället i form av möjligheter att utnyttja allmän rättshjälp. Man har inte alltid rättsskydd heller. Som advokat, som jag ju har tjänstgjort som, tvingas man många gånger ge rådet att det billigaste sättet att komma ifrån detta är att betala den här skulden. Det är naturligtvis alldeles fel att det är på det viset. Vad kan vi göra åt det? Jo, vi kan titta på rättshjälpslagen och se om vi inte kan förbättra den här situationen, i alla fall för småföretagare. I den översyn av rättshjälpslagen som Domstolsverket har gjort ingår att man ska kunna förbättra möjligheterna för småföretagare. Detta är också justitieutskottets beredningsområde, men vi kan väl tillåta oss att ha lite synpunkter på hur vi ska göra med rättshjälpslagen. Jag tycker att detta är ett tydligt exempel på att om företagaren får lite stöd från samhället kan man kanske i stället ge rådet: Låt dem gå till domstol, så tar vi en process! Det kommer de antagligen inte att vilja göra i slutändan, utan de kommer i stället att ge sig. Herr talman! Jag tycker att vi ska försöka stärka polis och åklagare ytterligare i deras kamp mot fakturaskojare, och dessutom ska vi naturligtvis försöka stärka upp rättshjälpslagen. Dessutom ska vi skicka en god tanke till branschen och Svensk Handel som har gjort ett alldeles ypperligt arbete på det här området och som fortsätter att göra ett ypperligt arbete för att stoppa detta.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 129 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Vi har debatterat flitigt den här eftermiddagen. Jag har alltid möjligheten att komma sist. Jag ska ta vara på den möjligheten genom att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna och önska talmannen och de övriga arbetskollegerna i kammaren en god helg.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-05-06
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 14, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Konsumentpolitiken inom EU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C306.
      • Reservation 1 (s)
    2. Införande av konsumentbalk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C418.
      • Reservation 2 (mp)
    3. Informationsskyldighet för näringsidkare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C368 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 3 (s, v)
    4. Obeställd reklam och telefonförsäljning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C202, 2008/09:C303, 2008/09:C335, 2008/09:C343, 2008/09:C353 yrkande 1, 2008/09:C390 yrkandena 1-3, 2008/09:C404 och 2008/09:C405.
      • Reservation 4 (v)
      • Reservation 5 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s983326
      m830014
      c21008
      fp22006
      kd20004
      v01804
      mp00136
      Totalt244211668
      Ledamöternas röster
    5. Fakturaskojeri

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk213 yrkande 1 och 2008/09:C401.
      • Reservation 6 (v)
    6. Ångerrätt vid tillfällig försäljning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C214.
    7. Reklam riktad till barn

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C261 yrkandena 1 och 4-7 samt 2008/09:C372.
      • Reservation 7 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0106024
      m840013
      c22007
      fp22006
      kd20004
      v01804
      mp01306
      Totalt148137064
      Ledamöternas röster
    8. Lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju466 yrkande 7, 2008/09:C274 yrkandena 1 och 2, 2008/09:C355, 2008/09:C370, 2008/09:C390 yrkandena 4, 5 och 7 samt 2008/09:A395 yrkande 36.
      • Reservation 8 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0107023
      m840013
      c22007
      fp22006
      kd20004
      v01804
      mp01306
      Totalt148138063
      Ledamöternas röster
    9. Prisinformation

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C212.
    10. Miljömärkning av varor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C213.
    11. Konsumentinformation vid köp av bostad utomlands

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C347.
    12. Köp av levande djur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C420.
      • Reservation 9 (mp)
    13. Konsumentskydd vid köp av flygresor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C218.
    14. Ersättning vid tågförseningar m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C432, 2008/09:T201, 2008/09:T218 och 2008/09:T346.
      • Reservation 10 (s)
    15. Allmänna reklamationsnämnden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C295 yrkande 2.
    16. Korrekt datumangivelse på räkningar m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C358.
    17. Avtalsvillkor mellan näringsidkare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:C353 yrkande 2.