Kulturarvsfrågor

Betänkande 2007/08:KrU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 april 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om kulturarv (KrU9)

Riksdagen sa nej till motioner om kulturarv från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om kostnadsansvar och konkurrensutsättning för arkeologiska utgrävningar, allemansrätten och Unescos världsarvslista, kyrkliga kulturminnen, det folkliga ljudarvet och ansvaret för Sveriges Ljudmigreringscentrum i Västervik, nämnden för enskilda arkiv inom Riksarkivet samt stöd till Uppåkra utgrävningsområde, Vallonbruken i Uppland och Ostindiefararen Götheborg.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-03-04
Justering: 2008-03-25
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-31
Trycklov: 2008-03-31
Betänkande 2007/08:KrU9

Alla beredningar i utskottet

2008-03-04

Nej till motioner om kulturarv (KrU9)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om kulturarv från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om kostnadsansvar och konkurrensutsättning för arkeologiska utgrävningar, allemansrätten och Unescos världsarvslista, kyrkliga kulturminnen, det folkliga ljudarvet och ansvaret för Sveriges Ljudmigreringscentrum i Västervik, nämnden för enskilda arkiv inom Riksarkivet samt stöd till Uppåkra utgrävningsområde, Vallonbruken i Uppland och Ostindiefararen Götheborg.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-04-09
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KrU9, Kulturarvsfrågor

Debatt om förslag 2007/08:KrU9

Webb-tv: Kulturarvsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 84 Göran Persson i Simrisha (S)
Fru talman! Vi ska nu diskutera och debattera kulturarvsfrågor. Vi växlar mellan kulturmiljö och kulturarv, men den här gången handlar det alltså om kulturarvsfrågor. I detta betänkande har vi ingen reservation att hänvisa till. Vi vill i stället ta några minuter av kammarens tid i anspråk för två särskilda yttranden. Det ena yttrandet har visserligen diskuterats förr men är aktuellt även i dag. Det berör den organisatoriska lösningen för Riksantikvarieämbetet med dess arkeologiska uppdragsverksamhet. En av kulturmiljövårdens främsta uppgifter är att skydda och bevara befintliga kulturvärden, och den ska göra kulturminnen och kulturmiljöer levande och tillgängliga. Kulturminnen är ofta sevärdheter och därför viktiga delar i kulturturistiska satsningar. Privata lika väl som ideella och samhälleliga krafter måste samarbeta för att nå målet att ge fler människor bättre och större tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Jag vill påpeka att hösten 2003 fick dåvarande regering ett tillkännagivande från riksdagen om att frågor om den uppdragsarkeologiska verksamheten, UV, skulle utredas. Själva cloun i det hela var att denna verksamhet skulle skiljas från Riksantikvarieämbetet. När utredningen avslutades 2006 föreslogs det bland annat att UV skulle skiljas från myndigheten och bilda ett helägt statligt aktiebolag. Riksantikvarieämbetet har i dag flera roller inom arkeologin parallellt med centrala myndighetsuppgifter inom uppdragsarkeologin och bedriver landets enskilt största arkeologiska verksamhet. Utöver en förnyad roll- och ansvarsfördelning föreslogs en starkare ställning inom uppdragsarkeologin för länsstyrelserna, en ökad konkurrens om uppdragen och en ökad förmedling av resultaten till allmänheten och samhället i övrigt. Remissbehandlingen har avslutats. Vad händer? Vi får inget svar. Vi vet att något nytt är på gång. Det är därför vi lämnar detta särskilda yttrande. Jag vill trycka på att ett avskiljande av UV kommer att kräva betydande insatser inom Riksantikvarieämbetet. Det har stor betydelse för den omlokalisering som pågår från Stockholm till Gotland. Det är därför som ett snabbt beslut om den framtida relationen mellan den uppdragsarkeologiska verksamheten och Riksantikvarieämbetet är mycket önskvärt. Vi kanske kan få svar på vad det är som händer och om det finns någon tidsplan. Förhoppningsvis dyker det upp under året eller kanske rent av under eftermiddagens debatt. Fru talman! Den tidigare öronmärkningen av bidraget till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har upphört från regeringen. Bidraget trappas successivt ned. Detta står också att läsa i betänkandet. Det finns därför skäl att påminna om den betydelse som arkivet har, inte minst när det gäller att främja forskningen om arbetarrörelsens historia och om framväxten av Sverige som ett välståndsland. De unika samlingarna av tal, brev och dagböcker som donerats till arkivet utgör basen för forskningen och gör att arkivet intar en särställning bland de enskilda arkiven i Sverige. Även de många och livliga internationella kontakterna ger arkivet en framskjuten ställning i svenskt arkivväsende. Vi vill också påminna om att arkivets bibliotek är ett vetenskapligt specialbibliotek och en viktig länk i det svenska biblioteksväsendet. Det är därför angeläget att verksamheten vid arkivet inte riskerar att raseras genom minskade bidrag. Fru talman! Jag vill säga något kort angående de motioner som har kommit in. Uppåkra ligger strax söder om Lund och är Skandinaviens största arkeologiska utgrävning. Sedan 1996 har man gjort mer än 20 000 fynd. Tanken är att Uppåkra parallellt med de arkeologiska utgrävningarna ska utvecklas till ett upplevelsecentrum där arkeologerna är med och förmedlar kunskap till besökarna. Det ska inte bara bli ett museum utan också ge en metod att forska, förmedla och vidareutveckla. Utveckling av en långsiktig handlingsplan pågår. Man har även seminarier i Stockholm och Köpenhamn under våren. Diskussionerna mellan staten och Svenska kyrkan kommer att formaliseras under innevarande år inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009. Jag har fått vetskap om att det pågår diskussioner och att kontakter har tagits mellan departementet och kyrkan. Det skulle vara intressant att veta om några frågetecken kan rätas ut i dag vad gäller detta. Till sist vill jag göra en kort reflexion. Man kan ge ett hedersomnämnande till Centerpartiet som har donerat medel som kommer att bekosta omhändertagandet av Ewert Karlssons teckningar på Arbetets museum i Norrköping. Det är behjärtansvärt. Men vår motion om det i höstens budget avslogs. Det fanns inga medel i staten för detta viktiga och bra kulturarv som nu har förts vidare och finns på Arbetets museum i Norrköping. Med detta avslutar jag mitt inlägg, fru talman.

Anf. 85 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Det är, precis som föregående talare sade, många och viktiga frågor som hanteras i detta betänkande. Jag skulle särskilt vilja fästa uppmärksamhet på det som skrivs om kulturminnesvården och på det som Göran Persson uppehöll sig lite vid avslutningsvis, nämligen relationen mellan Svenska kyrkan och svenska staten. Staten ersätter trossamfundet Svenska kyrkan med i år 395 miljoner kronor och nästa år 465 miljoner kronor i så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Det är ett avtal som har gällt mellan Svenska kyrkan och svenska staten sedan år 2000. Avtalet går ut 2009, som föregående talare nämnde. En dialog har inletts mellan stat och kyrka, riksrevision med flera för att utröna effekterna av den satsning som har gjorts under snart nio år. Det är bra och rimligt att dialogen är i gång och att utvärdering sker. Fru talman! Fördelningen av dessa medel på enskilda objekt föregås ofta av en diskussion om balansen mellan brukande- och bevarandeintressen. Det handlar då om ett ur allmänhetens perspektiv angeläget objekt som ska bevaras för eftervärlden som en del av vårt kollektiva minne. Det brukas och används av trossamfundet Svenska kyrkan. När staten ska engageras och hjälpa till i bevarandet uppstår självklart en diskussion om var gränsen går mellan brukande och bevarande. I de diskussionerna företräds staten av länsstyrelserna. Det finns skäl att erinra sig att den kyrkoantikvariska ersättningen är statens ersättning till ett av landets trossamfund, Svenska kyrkan, för att det ska hålla detta kollektiva kulturminne i gott skick. Det ska vara ett kulturminne som är öppet och tillgängligt för alla, oavsett trostillhörighet. Detta kollektiva kulturminne ska samtidigt kunna brukas på ett rationellt och pietetsfullt sätt av Svenska kyrkan som trossamfund och dess medlemmar. Vad är då problemet? Det här förfaringssättet, balansen mellan att bruka och bevara, förutsätter mycket stor lyhördhet från båda parter i dialogen. Om den som värnar om det kollektiva kulturarvet ensidigt driver bevarandeperspektivet, som det möjligen antyds i motion Kr220, riskerar vi en situation där den som ska bruka, använda och äga detta kulturarv inte anser sig kunna svara upp mot allmänhetens berättigade krav på tillgänglighet och öppenhet eller ens kanske har råd att ta emot stödet. I så fall riskerar vi en situation med bara förlorare - både de som önskar behålla det kollektiva i ett gemensamt kulturarv och de som önskar kunna bruka detta kulturarv för sin tros skull. I utskottets svar anges att en dialog har inletts. Jag utgår ifrån att problemet med brukande och bevarande lyfts upp där och också storleken på den framtida kyrkoantikvariska ersättningen. Det är bra och det känns tryggt. I övrigt, fru talman, vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Anf. 86 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Centerpartiet värnar om den öppna folkkyrkan och att våra kyrkor som tillhör landets kulturarv ska få finnas kvar i hela landet som gudstjänstlokaler och kulturella upplevelser. För kyrkan är också kyrkorummet en plats för evangelium - det glada budskapet. Tyvärr får våra beslutsfattare i pastorat och församlingar ibland ta emot ett mindre glatt budskap. Jag tänker på de siffror som gäller för kyrkorummens underhåll och uppvärmning. Regelverket för kyrkornas energiförsörjning och vad man får göra i och utanför en kyrka är detaljerat och finns i kulturminneslagen och andra lagar. Det innebär inte sällan en konflikt mellan kulturhistoriska intressen och församlingarnas intresse av att själva få bestämma över sin kyrka. De vill ha ett ändamålsenligt kyrkorum till rimliga kostnader. Det mest kända exemplet på hur det inte ska fungera förtjänar att nämnas i kammaren. Jag tänker på Fläckebo församling. Man ansökte 2004 hos länsstyrelsen om tillstånd att installera ett solelsystem i Fläckebo kyrka enligt en särskild projektplan. Det handlade om att få montera ett antal solcellspaneler på taket. Länsstyrelsen avslog ansökan. Samfälligheten överklagade beslutet till länsrätten. Länsrätten gav då samfälligheten rätt och fann därmed att det sökta tillståndet kunde beviljas. Det stannade inte vid detta. Ärendet om solcellspanelerna kom under kammarrättens prövning. Där upphävde man länsrättens dom och fastställde länsstyrelsens avslagsbeslut. Regeringsrätten gav prövningstillstånd och det slutliga ställningstagandet i målet kom i en dom den 20 december 2007. Rätten avslog överklagandet, vilket får till följd att länsstyrelsens beslut står fast. Så här formulerar de beslutet: Regeringsrätten finner vid en samlad bedömning att den inskränkning det innebär för kyrkonämnden att inte få placera solcellsanläggningen på kyrkobyggnadens tak inte uppväger det allmänna intresset av att kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde inte minskas. Här fick alltså inte församlingen tillstånd att sätta upp solceller som en effektiv uppvärmning av kyrkan. Fru talman! Jag och min medmotionär Anders Åkesson välkomnar dock de positiva skrivningarna i utskottets behandling av motionen Kr220 som handlar om att vi ska få ett mer ändamålsenligt regelverk för kyrkornas energieffektivisering. I betänkandet kan vi läsa om projektet Spara och bevara som handlar om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Vi får också höra om samarbetsorganet i kyrkan, Etik och energi, som har som målsättning att genom ett handlingsprogram minska energikostnaderna med 30-50 procent och koldioxidutsläppen med 40-80 procent. Det är bra. Jag tror att Statens energimyndighet kan ha en viktig uppgift och på något sätt fungera som en brygga mellan kyrkan och Riksantikvarieämbetet och andra myndigheter som ibland har en tendens att lägga sig i alltför mycket när det gäller kyrkans byggnader. När vi hör om Fläckebofallet kan vi efterlysa en mer nyanserad bedömning från dem som ska vara med och bestämma. Vi brukar säga att klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Jag tycker att det är bra att kyrkan vill ta sitt ansvar för miljöpåverkan. Det finns många församlingar runt om i Sverige som har både vilja och möjlighet att sänka sina kostnader och drastiskt sänka sin miljöpåverkan genom att genomföra en energiomställning. En förutsättning för att det ska fungera är att det finns ett gott samarbete med och en förståelse från berörda myndigheter. Därför måste dialogen mellan kyrkan och myndigheterna intensifieras. Det handlar om att till rimliga kostnader bevara kulturskatter för framtiden, men också om att kyrkan ska kunna ha ändamålsenliga lokaler till rimliga priser för sin verksamhet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-04-09
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 8

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Kr229 av Jörgen Johansson och Birgitta Sellén (båda c) yrkandena 1-4 och
      2007/08:Kr275 av Betty Malmberg (m).
    2. Världsarvsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr203 av Michael Hagberg (s).
    3. Uppåkra utgrävningsområde

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Kr215 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) och
      2007/08:Kr272 av Anders Hansson (m).
    4. Kyrkliga kulturminnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Kr209 av Lars Elinderson (m),
      2007/08:Kr220 av Lars-Ivar Ericson och Anders Åkesson (båda c) och
      2007/08:Kr302 av Monica Green m.fl. (s).
    5. Vallonbruk i Uppland

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr307 av Agneta Gille (s).
    6. Ostindiefararen Götheborg

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr205 av Eva Flyborg (fp).
    7. Vårt folkliga ljudarv

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Kr219 av Lars-Ivar Ericson (c) och
      2007/08:Kr323 av Krister Örnfjäder m.fl. (s).
    8. Nämnden för enskilda arkiv

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr289 av Henrik von Sydow (m).