Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företags- beskattningen, m.m.
Betänkande 1990/91:SkU10
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU10
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.
Innehåll
1990/91 SkU10
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1990/91:54 om kvarstående frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. Utskottet tillstyrker propositionen med mindre ändringar och föreslår i sammanhanget bl.a. vissa förtydliganden i några tidigare antagna lagförslag. En i ärendet väckt motion (s) har föranlett utskottet att föreslå en förändring i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift. Övriga motioner avstyrks. Det gäller även tre motioner som väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till följd av Irak-krisen.
Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer (m, fp, c, v, mp) och särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:54 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,
7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen,
13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar,
17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,
18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),
21. lag om ändring i utsökningsbalken,
22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension,
27. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver,
29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhållsbidrag,
31. lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering,
32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar,
33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,
34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,
35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991.
Lagförslag 23 behandlas i annat sammanhang, se nedan.
Lagförslagen
Förslaget i proposition 1990/91:54 rörande lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (lagförslag 23) har utskottet samordnat med lagändringar i samma lag som föreslagits i proposition 1990/91:47 (bet. 1990/91:SkU6). Detta lagförslag utgår därför ur det nu förevarande ärendet.
Riksdagen har den 28 november 1990 med bifall till proposition 1990/91:19 beslutat att göra lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971:1071) om förmånsberättigade skattefordringar tillämpliga på lagen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter. Av samordningsskäl har den lagtekniska regleringen fått anstå till behandlingen av förevarande ärende (jfr 1990/91:SkU2 mom. 11 och mom. 12). De ifrågavarande lagförslagen (15, 16 och 22) har i detta ärende utformats med hänsyn tagen till de förändringar som föranleds av riksdagens behandling av den nyss nämnda proposition 1990/91:19.
Med dessa ändringar har de vid propositionen fogade lagförslagen följande lydelse:
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1990/91:Sk30 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår för sin redovisning.
1990/91:Sk31 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att medge avdrag för underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse på jordbruksfastigheter.
1990/91:Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser tillfällig höjning av löneavgift,
2. att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag till finansiering av senareläggningen av den särskilda löneskatten,
3. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till och från arbete i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen, vid avslag på moment 3, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående direktiv för utredningen om framtida bilavdrag.
1990/91:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser höjning av den allmänna löneavgiften,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av den så kallade särskilda löneskatten,
3. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild löneskatt på ersättningar från avtalsförsäkringar,
4. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild premieskatt för försäkringsföretag,
5. att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 såvitt avser skattskyldighet för arbetsgivare som själv betalar ut ersättning motsvarande ersättning på grund av grupplivförsäkring,
6. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser skattskyldighet för arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för bilkostnader vid resa mellan bostad och arbetsplats och i tjänsten i enlighet med vad i motionen anförts,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning av bilförmån i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen beslutar att nu gällande regler för beskattning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån bibehålls,
10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om en frist på fyra år inom vilken en privatbostad inte skall omklassificeras till att anses ingå i näringsverksamhet utan att ägaren yrkat det,
11. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del begär förslag om regler rörande definition av privatbostad respektive näringsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar att 1989 års fastighetstaxeringsvärden för småhus, såvida de ej överstiger 1990 års fastställda taxeringsvärden, skall användas som underlag för beskattning beskattningsåret 1990,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsningar i fråga om det taxeringsvärde som läggs till grund för taxeringen 1992 i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen beslutar att ingen avtrappning av grundavdraget för pensionärer vad avser inkomst av kapital eller passiv näringsverksamhet skall ske från och med taxeringen 1992,
15. att riksdagen beslutar bibehålla nu gällande avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn,
16. att riksdagen beslutar bibehålla skattereduktionen för ensamstående med barn,
17. att riksdagen avslår propositionen vad beträffar förslaget om upphävande av sjömansskattelag,
18. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet med vad i motionen anförts,
19. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad avser beskattning av utländsk valuta för fysiska personer,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad ränteavdragsbegränsning i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföretag,
22. att riksdagen avslår propositionen vad avser utvidgning av de särskilda fåmansföretagsreglerna till att gälla även införsäljning av villafastighet,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförd rätt att kvitta underskott under löpande beskattningsår i enlighet med vad i motionen anförts,
24. att riksdagen avslår propositionen vad avser återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar om arvs- och gåvoskatteskalor i enlighet med vad som föreslås i motionen,
27. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid arvsbeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,
28. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid gåvobeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,
29. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt att tillämpa de särskilda reduktionsreglerna vid arvs- och gåvobeskattningen också vid successiva gåvor,
30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av utskiftade medel i enlighet med vad i motionen anförts,
31. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattningen av skadeförsäkringsföretag i enlighet med vad i motionen anförts,
32. att riksdagen beslutar att reglerna för ackumulerad inkomst också skall omfatta försäljning av aktier i ett fåmansföretag som skall redovisas i inkomstslaget tjänst,
33. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att en förutsättning för särskild skatteräkning skall vara att den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 30 000 kr.,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande resultatutjämnings- och konsolideringsmöjligheter för egenföretagare,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande beskattningen av handelsbolag,
36. att riksdagen beslutar att nu gällande rätt att tillämpa brutet räkenskapsår bibehålls,
37. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att den så kallade räntefördelningen slopas,
38. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om en skattesats för gemensamt kommunala ändamål på 20%,
39. att riksdagen beslutar slopa tidsgränsen för rätt till avräkning av utländsk skatt i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas som kulturhistoriskt skyddsvärt skall kunna beskattas som näringsfastighet.
1990/91:Sk35 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd allmän löneavgift,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för arvsskatten i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa gränsen för reduktionsgrundande avgift såvitt avser skattereduktion för fackföreningsavgift,
2. att riksdagen beslutar att mätnings- och granskningsavgifter skall ingå i underlaget för skattereduktionen.
1990/91:Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förmåner från avtalsförsäkringar skall vara skattebefriade i enlighet med tidigare gällande ordning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på energi, höjd besninskatt och regionalt differentierade miljöavgifter i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt förmånsbeskattning av tjänstebilar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kapitalbeskattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsbeskattning.
1990/91:Sk38 av Martin Olsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda grundavdrag inte skall avtrappas mot förmögenhet,
2. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda grundavdrag inte skall avtrappas mot kapitalinkomster,
3. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda grundavdrag inte skall avtrappas mot inkomst av passiv näringsverksamhet.
1990/91:Sk39 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att persontransporter ej skall beläggas med mervärdeskatt,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar att övergångsregler i enlighet med vad i motionen föreslagits införs från den 1 januari 1991.
1990/91:Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild redovisningsmetod i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning om beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag,
3. att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser höjning av den allmänna löneavgiften i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ finansiering för bortfall av skatteintäkter från särskild löneskatt,
5. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar om en undantagsregel för fåmansföretag i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar i enlighet med vad i motionen anförts angående inkomst av kapital,
8. att riksdagen beslutar avslå propositionen i denna del såvitt avser återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen med avslag på propositionen såvitt avser skattemässig behandling av grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket beslutar att hos regeringen hemställa om nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del föreskriver att beräkning av reavinst vid försäljning av bostadsrätter enbart skall utgå från den enskilde bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen anförts,
13. att riksdagen beslutar om dispensregel för mervärdeskatteplikt i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under inkomst av tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i enlighet med vad i motionen anförts,
16. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till en beskattning av bilförmån som är direkt proportionell mot den privata användningen i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen bil i tjänsten skall medges enligt vad i motionen anförts,
18. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om beskattningsregler för trygghetsförsäkring vid arbetsskada i enlighet med vad i motionen anförts,
19. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats i enlighet med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen hos regeringen hemställer omm förslag beträffande en regional differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i motionen anförts,
22. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i motionen anförts,
23. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att skattereduktion för gifta sjömän och för ogifta sjömän med barn skall utgå i enlighet med vad i motionen anförts,
24. att riksdagen beslutar om reduktion av fackföreningsavgift i enlighet med vad i motionen anförts,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning av arbetsgivares avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar bibehålla ett sparavdrag i enlighet med vad i motionen anförts,
27. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om möjlighet till särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattning av bostäder i enlighet med vad i motionen anförts,
28. att riksdagen beslutar om takregel för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet i enlighet med vad i motionen anförts,
29. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande reparationer i enlighet med vad i motionen anförts,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande egenföretagares pensionsförsäkringar,
31. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt för småhus i enlighet med vad i motionen anförts,
32. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt på hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,
33. att riksdagen beslutar om övergångsregler för småhus och hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av skadeförsäkringsföretag,
35. att riksdagen beslutar om möjlighet för egenföretagare att överföra medel från investeringsreserv till pensionsförsäkring i enlighet med vad i motionen anförts,
36. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten för egenföretagare i enlighet med vad i motionen anförts,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundavdrag för sociala avgifter,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analyser av skattereformen,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den principiella inriktningen och omfattningen av den indirekta beskattningen,
40. att riksdagen beslutar om att mervärdeskatt skall uttas med 60 % av beskattningsvärdet på basmat i enlighet med vad i motionen anförts,
41. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och hotelltjänster i enlighet med vad i motionen anförts,
42. att riksdagen beslutar att uttagsbeskattning på serveringstjänster skall utgå med 60 % av beskattningsvärdet i enlighet med vad i motionen anförts,
43. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för samtliga tjänster för byggande och boende utgår med 60 % av beskattningsvärdet i enlighet med vad i motionen anförts,
44. att riksdagen beslutar att tjänster avseende personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad i motionen anförts,
45. att riksdagen beslutar att särskild varuskatt, dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt samt stämpelskatt vid förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad i motionen anförts,
46. att riksdagen beslutar att omsättningsskatten på handel med värdepapper skall avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts,
47. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
48. att riksdagen beslutar om införande av elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i konsumtionsled i enlighet med vad i motionen anförts innebärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kwh för vattenkraft- och kärnkraftproducerad el i produktionsled b) att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges c) att för el producerad med biobränslen, vind, sol medges skattefrihet d) att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas för el- eller värmeproduktion,
49. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg förbrukat flygbränsle införs i enlighet med vad i motionen anförts,
50. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med 2,64 kr./l för oblyad bensin resp. med 2,94 kr./l exkl. koldioxidskatt i enlighet med vad i motionen anförts,
51. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten motsvarande en prishöjning med 5 % i enlighet med vad i motionen anförts.
Övriga motioner
I betänkandet behandlas följande motioner som väckts med anledning av Irak-krisen.
1990/91:Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med anledning av Irakkrisen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar a) ersätta mervärdeskatten på energi inkl. drivmedel med punktskatter, b) slopa mervärdeskatten på persontransporter, c) ändra reglerna för avdrag för resa med egen bil till och från arbetet, d) ändra reglerna för avdrag för resa med egen bil i tjänsten.
1990/91:Sk2 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar sänka bensinskatterna för såväl blyad som oblyad bensin med 30 öre per liter från och med den 1 november 1990.
1990/91:Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej skall införas på kollektivtrafik med undantag för flyget,
2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp blir 60 kr./kg (räknat som NO2) och för kolväteutsläpp blir 24 kr./kg och att denna höjning införs fr.o.m. 1/1 1991,
3. att riksdagen begär förslag från regeringen på en skatterabatt för glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för skatteavdrag i samband med resa till och från arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen av regeringen begär ett förslag på skatt på uranenergi i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande av lagrådet, m.m.
Vissa av lagförslagen i propositionen har granskats av lagrådet. Utskottet har inhämtat lagrådets yttrande även rörande förslag till ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) m.fl. lagar såvitt avser de frågor som i propositionen redovisats under avsnitten 3.4, 3.8, 4.6, 4.8, 5.2, 5.5 och 5.6. Lagrådets yttrande framgår av bilaga till detta betänkande.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit ett antal skrivelser och andra framställningar från organisationer, företag och enskilda personer.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har under hösten 1989 och våren 1990 beslutat om en genomgripande reformering av skattesystemet (prop. 1989/90:50, bet. SkU10, prop. 1989/90:110 och 111, bet. SkU30 och 31). Under innevarande höst har skattereformen följts upp med ändringar i förfarandereglerna, bl.a. i det nyligen lämnade betänkandet 1990/91:SkU3 om vissa deklarations- och kontrollfrågor i anslutning till skattereformen.
I den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande lägger regeringen fram förslag som ingår i och kompletterar reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen. Härmed slutförs skattereformen i väsentliga delar. Det arbete som återstår gäller t.ex. den lagtekniska utformningen av mervärdeskattelagstiftningen, som är under översyn. Vidare kommer de centrala inkomstskatteförfattningarna att ses över när de materiella lagändringarna lagts fast. Det är också, som framgår i det följande, nödvändigt med ytterligare överväganden rörande utformningen av en särskild löneskatt på pensionsförmåner och beträffande vissa frågor på företagsbeskattningens område.
Utskottet tar i detta betänkande även upp tre motioner som väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till följd av Irakkrisen.
Särskild löneskatt, m.m.
Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner och tillfällig höjning av löneavgiften
Som en allmän princip i skattereformen gäller att alla förvärvsinkomster skall beläggas med socialavgifter eller med en särskild löneskatt i syfte att uppnå en såvitt möjligt likvärdig behandling av alla typer av förvärvsinkomster. Socialavgifter skall utgå på inkomster som grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. På andra förvärvsinkomster skall en löneskatt tas ut med 22,2 %, motsvarande den s.k. skattedelen av socialavgifterna.
När det gäller pensioner innebär riksdagens beslut tidigare i år att den tekniska utformningen av en löneskatt har fått anstå till i höst. Bakgrunden härtill är att löneskatten på vissa pensionsförmåner enligt proposition 1989/90:110 bör tas ut när pensionen tjänas in, något som krävde ytterligare överväganden. Mot bakgrund av den kritik som har riktats mot de lösningar som sedan har presenterats anförs i den nu aktuella propositionen att det inte är lämpligt att genomföra de aktuella beskattningsåtgärderna per den 1 januari 1990. Frågan bör beredas ytterligare med inriktning på att genomföra åtgärderna fr.o.m. den 1 juli 1991.
I propositionen framhålls att uppskovet med löneskatten på pensionsförmåner leder till en betydande försvagning av finansieringen av skattereformen år 1991, 2 miljarder kronor. Mot bakgrund av att en ansvarsfull finansiering är grundläggande för hela skattereformen föreslås i stället en alternativ finansiering genom att temporärt höja den allmänna löneavgiften med 1,3 procentenheter till 1,64 % under första halvåret 1991.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att förslaget om en höjning av löneavgiften avslås och att regeringen skall lägga fram ett förslag om att slopa den särskilda löneskatten (yrkande 1 och 2). Yrkandena vilar på samma grund som i våras då man från detta håll avvisade förslaget om särskild löneskatt. Även i motionerna Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 1, Sk35 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1 och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 3 framställs kravet att höjningen av löneavgiften skall avslås. I motion Sk32 begär motionärerna samtidigt ett nytt förslag om hur skattereformen skall finansieras och löneskatten på pensioner senareläggas (yrkande2). Enligt motionärerna i motion Sk40 bör det skattebortfall som uppkommer genom uppskovet med löneskatten på pensioner finansieras inom ramen för detta system när den kommande lagstiftningen har trätt i kraft (yrkande4). Kritiken i dessa motioner mot den tillfälliga höjningen av löneavgiften grundar sig bl.a. på att denna kommer att träffa även företag som inte har pensionsförmåner av ifrågavarande slag och att skattehöjningen är olämplig i det rådande konjunkturläget.
Utskottet konstaterar att det nu är nödvändigt att skjuta på genomförandet av den planerade löneskatten på pensionsförmåner och att detta leder till en betydande försvagning av finansieringen av skattereformen under år 1991. En ansvarsfull finansiering av skattereformen har varit grundläggande för hela reformarbetet, och en urholkning på 2 miljarder kronor av reformens finansiering är som anförs i propositionen inte försvarbar vare sig från statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska utgångspunkter. Det bör också framhållas att vi för närvarande befinner oss i en svår ekonomisk situation och att man nu bör skapa beredskap för att motverka en allmänt befarad arbetslöshet och samtidigt söka upprätthålla en jämvikt i ekonomin. Utskottet instämmer i uppfattningen att ett bortfall på 2 miljarder kronor i skatteinkomster skulle undergräva möjligheterna att föra en verkningsfull politik i dessa hänseenden.
Den alternativa finansiering som nu föreslås i propositionen har i stort sett samma inriktning som den särskilda löneskatten på pensionsförmåner och innebär ingen generell ökning av arbetskraftskostnaderna jämfört med denna skatt. Åtgärden medför inte heller att skattetrycket höjs.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att den allmänna löneavgiften bör höjas med 1,3 procentenheter till 1,64% under första halvåret 1991 på sätt som föreslagits i propositionen och avstyrker således motionerna i berörda delar.
Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att regeringen kan stödja inflationsbekämpningen genom en aktiv arbetsmarknadspolitik i form av kompetenshöjande insatser, t.ex. utbildning och andra offensiva åtgärder samt någon form av beredskapsarbeten. Dessa insatser bör då gälla hela arbetsmarknaden, inte minst den kommunala sektorn och näringslivet.
Enligt utskottets mening bör 600 miljoner kronor reserveras i ovannämnda syfte. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett samlat förslag om hur dessa medel skall användas.
I detta sammanhang tar utskottet upp yrkande 30 i motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c), där motionärerna återkommer till en fråga rörande den avkastningsskatt på pensioner som genomfördes tidigare i år i samband med skattereformen. Avkastningsskatten innebär bl.a. att egenföretagarnas pensionsförsäkringar kommer att belastas med högre avkastningsskatt (15%) än tjänstepensioner (10%). Motionärerna anser att egenföretagarna bör få kompensation härför, t.ex. genom ett differentierat uttag av löneskatt, och yrkar att detta ges till känna för regeringen.
Vid sin behandling tidigare i år av motsvarande yrkande från motionärernas sida konstaterade utskottet att regeringen hade för avsikt att senare under året återkomma med förslag om en differentierad löneskatt och fann mot denna bakgrund inte anledning till ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet har erfarit att regeringen fortsätter sina överväganden rörande dessa frågor. Utskottet avstyrker motionen i denna del.
Avtalsförsäkringar m.m.
Skattereformen innebär att de särskilda skattelättnader som gällt för vissa avtalsförsäkringar i princip har slopats. De försäkringar som berörs är kollektivavtalsgrundade och gäller avgångsbidrag (AGB m.fl.), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Ändringarna i juni innebar att dessa försäkringar i princip skall vara inkomstskattepliktiga och förmånsgrundande och utgöra underlag för socialavgifter. I undantagsfall skulle försäkringarna dock bli föremål för särskild löneskatt och inte utgöra förmånsgrundande inkomst. Frågan om den särskilda löneskatten i dessa undantagsfall har inte reglerats. I propositionen föreslås nu följande.
Beträffande AGB skall utfallande belopp beläggas med särskild löneskatt.
AGS kommer att omfattas av löneskatt när ersättningarna avser att komplettera förtidspension.
På TFA tas löneskatt ut på engångsbelopp som inte avser kompensation för mistad inkomst. Viss del av TFA är skattefri (punkt1 av anvisningarna till 19§ KL), och på denna del utgår varken socialavgifter eller löneskatt.
Ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall enligt propositionen inte vara förmånsgrundande.
I motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 1 begär motionärerna förslag om att förmåner från avtalsförsäkringar skall bli skattebefriade i likhet med tidigare. Motsvarande yrkande framställs i motion Sk40 yrkande 18 av Görel Thurdin m.fl. (c) beträffande TFA. I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen såvitt avser löneskatt på ersättningar från avtalsförsäkringar (yrkande 3).
Utskottet saknar anledning att i detta sammanhang ompröva sitt tidigare ställningstagande i inkomstskattefrågan. Utskottet finner att de förslag som nu läggs fram i propositionen överensstämmer med de principer som utskottet ställt sig bakom tidigare i år. Med hänvisning till de skäl som ligger till grund för de aktuella åtgärderna tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
I propositionen föreslås också lagtekniska justeringar på vissa punkter. Avsikten är att de nya reglerna inte skall tillämpas för ersättningar som utbetalas på grund av försäkringsfall som inträffat före ikraftträdandet.
Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i dessa delar.
Förslagen i propositionen innebär att skyldighet att erlägga socialavgifter i vissa fall uppkommer även om ett anställningsförhållande inte föreligger. Detta föranleder ändringar bl.a. i 1 kap. 2§ socialavgiftslagen. Sociala förmåner av olika slag och liknande statliga ersättningar undantas liksom hittills från avgiftsplikt. Särskild löneskatt skall inte heller utgå på sådana ersättningar.
Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag. Möjligen kan anföras att vissa snedvridande effekter kan uppstå i förhållande till vissa institutioner som blir skyldiga att erlägga socialavgifter för liknande utbetalningar. Enligt utskottets uppfattning bör de tillämpningsproblem som eventuellt kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen kunna tas upp i samband med kommande ställningstaganden till pensionsberedningens (S1983:3) förslag i näraliggande frågor.
En detalj har enligt vad utskottet erfarit föranlett visst intresse, nämligen avgångsvederlag som utbetalas direkt från arbetsgivaren, utan försäkring. Sådana vederlag har så gott som alltid sin grund i ett anställningsförhållande och kommer därför regelmässigt att utgöra inkomst av tjänst. Enligt de principer som gäller fr.o.m. 1991 skall ersättningar av detta slag dessutom utgöra underlag för socialavgifter samt bli förmånsgrundande. Ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1988 ref. 147, jfr FÖD 1983:30) har emellertid föranlett en viss tvekan om att de ändringar som har genomförts i lagtexten ger full täckning för att hänföra ett avgångsvederlag till lön och därmed också till pensionsgrundande inkomst. Frågan gäller den del av ett avgångsvederlag som överstiger vad som kan anses som ersättning för lön under normal uppsägningstid. Utskottet förordar därför att reglerna i lagen om allmän försäkring förtydligas i detta hänseende på sätt som framgår av utskottets hemställan. Motsvarande tillägg bör också införas i lagen om socialavgifter.
Grupplivförsäkringar m.m.
De flesta arbetstagare inom den enskilda sektorn och kommunalt anställda har enligt kollektivavtal förmån av fri tjänstegrupplivförsäkring (TGL). På det statliga området finns ett jämförbart skydd, utan försäkring. Lantbrukare, skogsbrukare, yrkesfiskare och renskötare har också ett motsvarande försäkringsskydd som finansieras på särskilt sätt. Andra egenföretagare har möjlighet att teckna en motsvarande försäkring hos AFA men får då själva betala premierna, med avdragsrätt vid beskattningen.
Premieförmånen eller utfallande försäkringsbelopp är inte skattepliktiga, ej heller motsvarande utbetalningar från staten. Ett belopp motsvarande sex gånger basbeloppet undantas vid arvsbeskattningen.
Reglerna innebär ett avsteg från principen att förmåner på grund av tjänsten utgör skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras av de svårigheter som på grund av uppbyggnaden av tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med att uppnå en neutral och likformig beskattning.
I propositionen föreslås inga ändringar av de nuvarande förmånliga inkomstskattereglerna. För att uppnå en neutral skatte- och avgiftsmässig behandling föreslås i stället en särskild premieskatt.
Premieskatten skall enligt förslaget tas ut med 42,7% av 95% av premieinkomsterna för försäkringsföretag som handhar TGL. Vidare skall en arbetsgivare som tecknar GL utomlands erlägga en premieskatt på 74,6% av 95% av premierna.
För arbetsgivare som själva betalar ut motsvarande försäkringsersättning föreslås en skatt på 74,6% av utbetalt belopp. Å andra sidan föreslås att undantaget vid inkomstbeskattningen för direktutbetalningar från staten utvidgas till andra arbetsgivare till den del som ersättningen inte väsentligt överstiger vad som utgår från staten.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 4--6 och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 yrkas avslag på propositionen i dessa delar. Förslaget är enligt motionärernas mening komplicerat och kan leda till ej avsedda effekter.
Det förslag som regeringen remitterat till lagrådet var som framgår av propositionen förenat med vissa brister. Propositionen grundar sig emellertid på ett inom lagrådet upprättat förslag, och detta förslag innefattar enligt vad som anförs i propositionen betydande förenklingar och en bättre överskådlighet. Enligt utskottets uppfattning uppfyller detta förslag syftet att åstadkomma en neutral beskattning för TGL. Utskottet instämmer i bedömningen att detta förslag bör kunna godtas och läggas till grund för lagstiftning. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot propositionen och avstyrker således motionerna i dessa delar.
Skattereduktionen för ensamstående med barn, m.m.
Sommarens skattereformbeslut innebär bl.a. att skattereduktionen för ensamstående med hemmavarande barn och för gifta med hemmamake slopas. Också det allmänna avdraget för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn slopas.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att skattereduktionen för ensamstående med barn behålls i avvaktan på ett förslag om någon form av kompensation för de ensamstående. I motion Sk33 yrkar motionärerna dessutom att avdraget för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn behålls. I motion Sk40 hemställer motionärerna att skattereduktionen för gifta med hemmamake behålls.
Skattereformbeslutet innefattar bl.a. en höjning av barnbidraget och flerbarnstillägget och en förstärkning av bostadsbidraget. De utförliga analyser som redovisades i ärendet (prop. 1989/90:110) ger vid handen att alla grupper erhåller förbättringar. Frågan om utformningen av samhällets stöd till ensamstående med barn har utretts av 1987 års underhållsbidragskommitté som i år presenterat tre olika stödmodeller i betänkandena Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn, del I och II (SOU 1990:8) och del III (SOU 1990:48). Enligt vad som framgår av den nu aktuella propositionen (s. 346) kommer regeringen efter beredning av underhållsbidragskommitténs förslag att lägga fram förslag om ekonomiska insatser för ensamföräldrarna som tar hänsyn till de ekonomiska effekterna för dessa av slopandet av skattereduktionen för ensamstående med barn. Det finns mot den angivna bakgrunden inte någon anledning att ändra beslutet att slopa skattereduktionen, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22.
Utskottet ser inte heller något skäl till ändrat ställningstagande när det gäller avdraget för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn och skattereduktionen för hemmamake och avstyrker därför även motionerna Sk33 yrkande 15 och Sk40 yrkande 21.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m.
Skattereduktion för fackföreningsavgift medges f.n. med 40% av den medlemsavgift som en arbetstagare erlägger till sin fackförening. Underlaget är maximerat till 1200 kr. Den 1 januari 1991 sänks skattereduktionen för fackföreningsavgift till 20% av medlemsavgiften. Samtidigt höjs det maximala underlaget till 2500 kr.
I motion Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) yrkar motionärerna att begränsningen av underlaget för skattereduktionen slopas och att de mätnings- och granskningsarvoden som vissa arbetstagare erlägger till sin fackförening får ingå i underlaget för reduktionen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att såväl skattereduktionen för fackföreningsavgift som arbetsgivarnas avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation slopas.
Utskottet finner inte skäl att tillstyrka att arbetsgivarnas avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation och arbetstagarnas skattereduktion för avgift till fackförening slopas och avstyrker därför motion Sk40 yrkandena 24 och 25.
Utskottet övergår härefter till de förslag som lagts fram i motion Sk36.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift är beräknad på ett sådant sätt att den motsvarar ett avdrag för den del av fackföreningsavgiften som kan anses hänförlig till facklig verksamhet. Till den del fackföreningsavgiften överstiger 2500 kr. berättigar den emellertid inte till skattereduktion. Många löntagare har redan nu en avgift som överstiger 2500 kr. och får således inte skattereduktion för hela sin utgift. Någon motsvarande begränsning av arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter finns inte. Enligt utskottets mening bör också arbetstagarnas utgifter för denna typ av verksamhet beaktas i sin helhet. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen med bifall till motion Sk36 yrkande 1 slopar begränsningen av underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift.
En annan fråga som tas upp i motion Sk36 gäller de s.k. gransknings- och mätningsarvodena. Enligt gällande kollektivavtal mellan byggarbetsgivarförbunden och Svenska byggnadsarbetareförbundet får Byggnadsarbetareförbundets lokalavdelningar utföra uppmätning av allt ackordsarbete samt granska löneförhållandena vid ackords- och tidlönearbete enligt närmare regler i avtalen. För detta arbete har lokalavdelningarna rätt till ett särskilt mätnings- och granskningsarvode som tas ut genom löneavdrag. Mätnings- och granskningsarvoden utgör avdragsgilla kostnader för arbetstagaren men på grund av schablonavdraget under inkomst av tjänst blir avdragsrätten inte effektiv. Vissa arbetstagare erhåller en skattelättnad på 50% och andra får ingen skattelättnad alls. Dessa kostnaders speciella karaktär gör emellertid att det är möjligt att i stället låta dem ingå i underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift. Härigenom erhålls ett jämnare utfall genom att alla som haft kostnader för mätning eller granskning får en skattereduktion på 20% av kostnaden. En sådan ordning har också administrativa fördelar eftersom mätnings- och granskningskostnaderna kan hanteras gemensamt med fackföreningsavgiften. Det finns således goda skäl för den av motionärerna föreslagna förändringen, och utskottet anser att den bör genomföras. De avgifter som bör ligga till grund för skattereduktionen är mätnings- och granskningsavgifter som utgår enligt kollektivavtal och som avser fackförbunds kostnader för mätnings- och granskningsarbete. Samtidigt bör avdragsrätten för dessa avgifter slopas. Utskottet tillstyrker att riksdagen med bifall till motion Sk36 yrkande 2 beslutar att mätnings- och granskningsavgifter skall ingå i underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgifter.
Irakkrisen och bensinprishöjningarna
I propositionen tar föredragande statsrådet upp den senaste tidens prishöjningar på bensin och frågan om eventuella åtgärder med anledning härav. Enligt statsrådet innebär prishöjningarna påfrestningar för dem som måste använda bilen mycket och då särskilt för dem som har långa resor mellan bostad och arbetsplats. Att åstadkomma en påtaglig sänkning av kostnaderna för bilresor till arbetet genom en generell bensinskattesänkning är enligt statsrådets bedömning uteslutet av statsfinansiella skäl och skulle dessutom innebära att också de som inte har så stort behov av bilen får en skattelindring. Alternativet med en regional skattesänkning utesluts av praktiska skäl. Enligt statsrådet är det mest ändamålsenligt att höja avdraget för kostnader för resa med bil mellan bostad och arbetsplats. Enligt de nu gällande reglerna, som tillämpats senast vid beskattning för inkomståret 1989, medges avdrag med 10,20 kr./mil för resor upp till 1000 mil och i övrigt med 7,70 kr./mil. I propositionen föreslås att avdraget höjs till 11 kr./mil inkomståret 1990 och till 12 kr./mil inkomståret 1991, i bägge fallen oberoende av körsträcka. När det gäller grunderna för avdragets framtida utformning aviseras en utredning.
I flera motioner framställs yrkanden beträffande avdraget för resor till och från arbetet. I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär en ytterligare förbättring av avdraget. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett beslut som innebär en höjning av avdraget till 15 kr./mil eller, om mervärdeskatten på energi slopas, till 13,20 kr./mil. I motion Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) framställs ett liknande yrkande. I två mp-motioner, Sk3 och Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp), yrkar motionärerna att avdraget för bilresor till och från arbetsplatsen omvandlas till ett allmänt avdrag som medges oberoende av färdsätt och endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil. Avdraget skall vara maximerat till 30000kr./år. I första hand begärs beslut i frågan och i andra hand ett tillkännagivande om att motionärernas förslag bör ingå i underlaget för den aviserade utredningen om avdragets framtida utformning. Detta och andra förslag i motion Sk3 finansieras med en uranenergiskatt på 2 öre/kWh.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning och anser således att den i propositionen föreslagna tillfälliga höjningen under åren 1990 och 1991 av avdraget för kostnader för resa med bil mellan bostad och arbetsplats bör genomföras. Utskottet är således inte berett att tillstyrka något av förslagen om annan utformning av avdraget och anser inte heller att den aviserade utredningen bör uppmanas att lägga något av motionsförslagen till grund för sitt arbete. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk1 yrkande c, Sk3 yrkande 4, Sk32 yrkandena 3 och 4, Sk33 yrkande 7 och Sk40 yrkande 19.
Utskottet avstyrker med det anförda även motion Sk3 yrkande 5 om en uranenergiskatt.
Också när det gäller avdraget för kostnad för resa med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet framställs motionsyrkanden. I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att den nuvarande avdragsschablonen på 12 kr./mil höjs och kompletteras med en rätt till avdrag för styrkt faktisk kostnad. C-motionärerna yrkar att avdragsschablonen fastställs till 15 kr./mil.
Enligt utskottets uppfattning skulle fördelarna med avdragsschablonen till stor del gå förlorade om den kompletterades med en rätt till avdrag för faktisk kostnad, och utskottet kan därför inte tillstyrka en sådan förändring. När det gäller motionärernas yrkanden om en höjning av schablonen på 12 kr./mil bör enligt utskottets mening utvecklingen avvaktas ytterligare innan ställning tas till behovet av eventuella justeringar. Utskottet kan således inte heller tillstyrka att avdraget nu höjs. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk1 delyrkande d, Sk33 yrkande 7 i denna del och Sk40 yrkandena 17 och 36.
Vidare har flera motionärer tagit upp de nya regler för beskattning av förmån av fri bil som riksdagen antagit i juni i år. Reglerna innebär att förmån av fri bil som inte är äldre än tre år värderas till 0,8 basbelopp plus 20% av nybilspriset, men inte över 42% eller under 35% av nybilspriset. Om bilens årsmodell är äldre än tre år beräknas förmånen till 85% av det förmånsvärde som gäller för en ny bil. Är en bil sex år eller äldre beräknas förmånen till 85% av det förmånsvärde som gäller för en ny bil med ett pris som motsvarar 85% av genomsnittet för de vanligaste bilmodellerna. Alternativt får det förmånsvärde som gäller för bilar som är äldre än tre år tillämpas. Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel skall förmånen sättas ned med 20%.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att riksdagen, bl.a. av miljöskäl, begär ett förslag som innebär att det faktiska nyttjandet i högre grad än nu läggs till grund för beskattningen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att förmån av fri bil som inte är äldre än tre år bestäms till 40% av nybilspriset och att förmånen i övriga fall bestäms till 35% av nybilspriset. Vidare yrkar dessa motionärer att riksdagen begär ett förslag som innebär att beskattningen blir proportionell mot den privata användningen. I motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) föreslås att riksdagen begär ett förslag som syftar till att minska eller eliminera de skattefria förmånerna kring innehavet av tjänstebil.
Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att göra ändringar i det beslut som riksdagen fattat så sent som i juni i år och utskottet avstyrker därför motionerna Sk33 yrkande 8, Sk37 yrkande 3 och Sk40 yrkandena 15 och 16.
I flera motionsyrkanden föreslår motionärerna ändringar i beskattningen av drivmedel, m.m. I motion Sk2 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att bensinskatten sänks med 30 öre/l fr.o.m. den 1 november 1990. I motionerna Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) framställer motionärerna yrkanden som innebär att mervärdeskatten på drivmedel slopas och till viss del ersätts med höjd bensinskatt. Motionärerna yrkar också att riksdagen begär förslag om en regional differentiering av bilbeskattningen. Också i motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) framställs yrkanden om att mervärdeskatten på drivmedel skall slopas och delvis ersättas med höjd bensinskatt och om att regionalt differentierade miljöavgifter skall införas.
Dessa förslag kan inte accepteras vare sig av statsfinansiella eller miljöpolitiska skäl. Förslaget att slopa mervärdebeskattningen på energi står också i motsats till de principer som ligger till grund för skattereformen. När det gäller en regional differentiering av beskattningen på detta område är en sådan enligt utskottets mening förenad med stora praktiska problem. Utskottet är således inte heller berett att tillstyrka dessa förslag. Utskottet avstyrker motionerna Sk1 yrkande a i denna del, Sk2, Sk37 yrkande 2 och Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50.
I motionerna Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att persontransporter undantas från mervärdeskatt. I motion Sk39 av Sven-Olof Petersson (c) tar motionärerna upp frågan om ett avdrag för den mervärdeskatt som belöper på redan gjorda investeringar i verksamheter som föranleder mervärdeskatteskyldighet efter årsskiftet. Enligt motionärerna kan oskäliga effekter ibland uppstå om den skattskyldige tvingas avyttra t.ex. en nyanskaffad buss efter årsskiftet, och de yrkar i första hand att persontransporter undantas från mervärdeskatteplikten och i andra hand att särskilda övergångsbestämmelser införs. I motion Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer motionärerna att samtliga kollektivtransporter utom flyget undantas från mervärdeskatteplikt och att kilometerskatten höjs med hänsyn till de miljöfarliga utsläppen från dieselfordon.
Inte heller i denna del är utskottet berett att ompröva sitt ställningstagande och avstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b, Sk3 yrkandena 1 och 2, Sk39 yrkandena 1 och 2 och Sk40 yrkande 44.
Slutligen yrkar motionärerna bakom motion Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) att en särskild glesbygdsrabatt på 2000 kr./år utbetalas till alla glesbygdsboende mellan 19 och 64 år och att övriga glesbygdsboende erhåller en rabatt på 1000 kr./år.
Något statsfinansiellt utrymme för denna typ av generella insatser finns det enligt utskottets mening inte och utskottet avstyrker därför även motion Sk3 yrkande 3.
Förmån av fritt eller lågförräntat lån
Skattereformbeslutet innebär att förmån av räntefria eller lågförräntade lån från arbetsgivare beskattas i inkomstslaget tjänst och att avdrag medges med ett motsvarande belopp under inkomst av kapital såsom för ränta. Förmånen värderas till skillnaden mellan den avtalade räntan och statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet. Enligt de nuvarande reglerna, som innebär att förmånen beaktas vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp, värderas förmånliga lån till skillnaden mellan den avtalade räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid årets ingång respektive utgång plus två procentenheter.
I propositionen föreslås att de nya bestämmelserna om beskattning av förmånliga lån kompletteras så att det klarare framgår att beskattningen förutsätter att låneavtalet var förmånligt redan när det ingicks och att förmånen har sin grund i ett anställningsavtal. Vidare införs en särskild regel för beräkning av värdet av ett förmånligt lån i utländsk valuta.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att beskattningen av förmånliga lån upphävs eftersom den nya värderingsregeln inte uppfyller rimliga rättssäkerhetskrav. Motionärerna hemställer att den nu gällande värderingsregeln behålls i avvaktan på ett bättre förslag.
Enligt utskottets mening har den nya värderingsregeln fördelen att beskattningskonsekvenserna av ett förmånligt lån kan förutses bättre och att förmånen kan beaktas vid beräkning av preliminär skatt och uttag av sociala avgifter. Redan när regeln antogs i juni uppmärksammades att den under vissa omständigheter kan ge ett mindre tillfredsställande beskattningsresultat. Detta kan t.ex. bli fallet om statslåneräntan tillfälligt är extremt hög vid avstämningsdagen i november. Även den omständigheten att ränteförmånen i ett fasträntelån omvärderas under lånets löptid och på det sättet ger upphov till en osäkerhet om lånekostnaden får betecknas som en olägenhet. Utskottet anser att effekter som de angivna bör bli föremål för vidare studier, vilket bör ges regeringen till känna. Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka en återgång till de tidigare reglerna och avstyrker därför motion Sk33 yrkande 9.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de i propositionen föreslagna kompletteringarna av dessa regler och tillstyrker därför propositionen i denna del.
Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m.
Skattereformbeslutet bygger bl.a. på att fastigheter klassificeras antingen som privatbostadsfastigheter eller som näringsfastigheter. Småhus (en- eller tvåfamiljshus) och bostadshus på jordbruksfastighet klassas som privatbostadsfastigheter om huset är en privatbostad, dvs. om huset helt eller till övervägande delen används för eller är avsett att användas för ägarens eller denne närstående personers permanent- eller fritidsboende. Privatbostad som ingår i dödsbo får hänföras till denna kategori under fyra år efter dödsfallet. Inkomstskattereglerna för privatbostadsfastigheter medger inte avdrag för kostnader annat än i begränsad omfattning och eventuella inkomster redovisas i inkomstslaget kapital. Särskilda reavinstregler gäller för denna kategori. Näringsfastigheter redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet med full avdragsrätt för kostnader och fullständig inkomstredovisning. Särskilda skatteregler gäller för de fall då en fastighet övergår från den ena gruppen till den andra.
I propositionen föreslås att en tvåårig rådrumsfrist skall löpa innan en bostad övergår från att vara privatbostad till att ingå i en näringsfastighet. Om den skattskyldige yrkar det skall omklassificeringen dock kunna ske omedelbart. Vidare föreslås en särregel för tvåfamiljsbostäder för att undvika de problem som kan uppkomma om gränsen i dessa fall dras vid den övervägande användningen. En tvåfamiljsbostad föreslås räknas som privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eget eller närståendes boende.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att rådrumsfristen bestäms till fyra år så att den överensstämmer med den frist som gäller när en privatbostad ingår i dödsbo. Vidare bör enligt motionärerna problemet med gränsdragningen i tvåfamiljsbostäder i stället lösas genom att definitionen av privatbostad ändras så att en proportionering blir möjlig, och de hemställer att riksdagen avslår propositionen i denna del och begär ett förslag som innebär att definitionen ändras i enlighet härmed.
Det finns enligt utskottets mening goda skäl för att en särskild rådrumsfrist skall löpa innan en privatbostad omklassificeras till att ingå i näringsverksamhet. Med hänsyn till fristens generella karaktär bör den lämpligen inte vara längre än två år. Utskottet utgår ifrån att denna frist -- liksom fyraårsfristen i fråga om privatbostäder i dödsbon -- gäller även i de fall då den omständighet som utgör utgångspunkten för tidsfristens beräkning inträffat under 1990 eller tidigare. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 11.
När det gäller den föreslagna särregeln för tvåfamiljsfastigheterna anser utskottet att denna är ägnad att underlätta gränsdragningen. Den bör därför genomföras. Någon anledning att ändra den grundläggande principen om att en fastighet skall klassificeras antingen som privatbostadsfastighet eller som näringsfastighet finns det däremot inte. Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 10.
Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
I motion Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ingrid Sundberg (m) anför motionärerna att slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av jordbrukets mangårdsbyggnader innebär ett förödande slag för kulturminnesvården i Sverige. De yrkar att en möjlighet till avdrag införs för kulturbyggnader som bör bevaras av kulturhistoriska skäl, genom att dessa klassificeras som näringsfastighet även i de fall då de bebos av ägaren. Också i motion Sk31 av Pär Granstedt (c) framhåller motionären att den avskaffade rätten till avdrag för reparation och underhåll av ägarens bostad på ett jordbruk kraftigt försämrar de ekonomiska villkoren för vården av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus på jordbruksfastigheter. Motionären avvisar tanken på lösningar utanför skattesystemets ram och hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en lösning i princip bör sökas inom ramen för beskattningen.
Som motionärerna framhåller innebär de nya skattereglerna att avdrag inte medges för reparation och underhåll av ägarens och närståendes bostadshus på ett jordbruk. De nya skattereglerna för jordbrukets bostadsbyggnader är ett uttryck för en strävan att likabehandla olika former av boende. Frågan om möjligheterna att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, bl.a. herrgårdar och slottsmiljöer, utreds för närvarande av utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa kulturmiljöer, som enligt vad utskottet inhämtat planerar att uppskjuta sitt betänkande till efter årsskiftet 1990/91 för att få möjlighet till ytterligare överväganden med anledning av de nya skattereglerna. Utskottet förutsätter att regeringen, när utredningen är färdig och remissbehandlad, återkommer till riksdagen med förslag. Det finns således anledning att avvakta utredningens resultat, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk31 och Sk34.
Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991
De förslag beträffande fastighetsskatten som läggs fram i propositionen behandlar utskottet i betänkandet 1990/91:SkU6 om fastighetstaxeringen av lantbruk.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen dels beslutar att 1989 års fastighetstaxeringsvärde skall tillämpas också inkomståret 1990, dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att beskattningen för taxeringsåret 1991 inte grundar sig på en större höjning av taxeringsvärdet än 50%. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att fastighetsskatten bestäms till 1,2 % för småhus och till 2 % för hyreshus samt att förmånligare övergångsregler införs.
Utskottet har senast avstyrkt yrkanden med denna inriktning i maj i år och har inte ändrat uppfattning i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motion Sk33 yrkandena 12 och 13 och motion Sk40 yrkandena 31--33.
Pensionärer
Skattereformen innebär att pensionärernas extra avdrag ersätts med ett särskilt grundavdrag på 1,325 basbelopp för gifta som båda uppbär folkpension och 1,5 basbelopp för övriga pensionärer. Avdraget avtrappas med 65% av övriga pensionsinkomster. Övergångsvis gäller för inkomståren 1991 och 1992 att avdraget reduceras med 65% av inkomst av kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet och på samma sätt som nu mot förmögenhet. Pensionärerna blir dock alltid berättigade till grundavdrag med minst samma belopp som andra, dvs. 10300--18500 kr.
I propositionen föreslås att vissa ojämnheter för förtidspensionärer rättas till. Vidare föreslås att avtrappningsreglerna modifieras. Bakgrunden härtill är att avtrappningen av det särskilda grundavdraget gör att kapitalinkomster under 1991 och 1992 kan resultera i en kvarskatt trots bankernas preliminärskatteavdrag på 30 %. För att undvika denna effekt vid kapitalinkomster som tidigare varit skattefria föreslås att avtrappningen skall ske endast mot den del av kapitalinkomsten som överstiger 1 600 kr.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att grundavdraget inte skall avtrappas mot inkomst av kapital eller passiv näringsverksamhet (yrkande 14). Motsvarande yrkande framställs även i motion Sk38 av Martin Olsson (c), yrkandena 2 och 3. I denna motion (yrkande 1) liksom i motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 5 yrkas vidare att avdraget inte skall avtrappas mot förmögenhet.
Ställningstagandena till avtrappningsfrågorna under förra riksmötet innebär en förbättring för pensionärerna under 1991 och 1992 och att yrkandena i motionerna kommer att tillgodoses fr.o.m. 1993 års inkomster. Utskottet finner inte skäl att med anledning av de motionsyrkanden som nu upprepas beträffande inkomståren 1991 och 1992 ompröva sin ståndpunkt i dessa frågor.
Mot de ändringar som föreslås i propositionen har utskottet inte något att erinra.
Sjömansbeskattningen
I propositionen anpassas sjömansskattelagen till de regler som gäller för inkomstbeskattningen i övrigt. Vidare slopas de nuvarande möjligheterna till s.k. barnbidragsjämkning för den som inte är bosatt i Sverige.
När det gäller den framtida sjömansbeskattningen anförs i propositionen att sjömännen fr.o.m. inkomståret 1992 bör beskattas enligt vanliga regler men med ett särskilt avdrag för sjöarbetsinkomst. Något förslag härom läggs emellertid inte fram i propositionen.
Ombordanställda på utländska fartyg omfattas inte av sjömansskatten utan erlägger i princip inkomstskatt i vanlig ordning. Den särskilda sexmånadersregel som gäller i dessa fall skall enligt propositionen tillämpas även under 1992.
I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas (yrkande 23) att man inom sjömansbeskattningen bör behålla skattereduktionerna för hemmamake och hemmavarande barn på samma sätt som motionärerna yrkat i fråga om den vanliga inkomstskatten.
Utskottet anser att det i detta sammanhang saknas skäl att ompröva ställningstagandena till dessa frågor och avstyrker motionen i denna del.
Vidare framställs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) ett yrkande av innebörd att sjömansskatten skall behållas även i framtiden (yrkande 17).
Enligt utskottets mening bör den i propositionen aktualiserade frågan om att avskaffa sjömansskatten prövas först när ett aktuellt förslag föreligger. Utskottet anser således att uttalandet i propositionen inte nu skall föranleda något närmare ställningstagande från riksdagens sida och att motionen i denna del bör avslås.
Inkomst av kapital, m.m.
Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital
Utskottet inleder med en översiktlig redogörelse för den nya beskattningen av kapitalinkomster och några motioner som är inne på mer eller mindre grundläggande förändringar av denna del av skattesystemet.
De nya reglerna bygger på att alla kapitalinkomster skall beskattas likformigt i ett inkomstslag, som också utgör en förvärvskälla. Skillnaderna i skattemässig behandling mellan löpande inkomster och vinster har tagits bort. Till inkomstslaget kapital hänförs huvudsakligen sådana inkomster som tidigare beskattats i inkomstslaget kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Alla typer av kapitalavkastning i form av ränta, utdelning och realiserade värdeökningar beskattas på ett enhetligt sätt i inkomstslaget kapital genom att en 30-procentig skatt på kapitalinkomster tas ut i form av en separat statlig inkomstskatt. Allemanssparande och ungdomssparande har dock fått en viss förmånsbehandling, liksom sparande i pensionsförsäkring.
För fastigheter har realisationsvinstbeskattningen utformats enligt en nominell vinstberäkningsmetod. Vidare har möjligheterna till uppskov slopats.
Räntekostnader får dras av från ränteinkomster. För räntekostnader som skjuter över ränteinkomster med högst 100000 kr. erhålls en skattereduktion på 30% som gäller även om marginalskatten på förvärvsinkomsterna är 50%. För ränteutgifter som skjuter över ränteinkomster med över 100000 kronor -- för barn och ungdomar 10000 kronor -- begränsas reduktionen så att utgifterna över denna gräns är avdragsgilla till 70% och skatteminskningen således endast 21% (70% x30%). Ränteavdrag får inte sparas.
Reaförluster är enligt huvudregeln avdragsgilla till 70%. För marknadsnoterade aktier o.d. får dock reaförluster kvittas mot reavinster.
Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital, och det tidigare extra avdraget (sparavdraget) har slopats.
I motion Sk33 (yrkande 18) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om nya regler med följande utformning. Vid beräkning av kapitalvinster bör anskaffningsvärdet för realiserade tillgångar få indexuppräknas. Viss tids innehav av den realiserade tillgången bör medföra skattefrihet. Ingen reavinstskatt bör tas ut vid byte av bostad. Realisationsförluster bör få kvittas fullt ut, i varje fall mot realisationsvinster på motsvarande tillgångar, eventuellt även mot realisationsvinster på andra tillgångar. En rätt till begränsad kvittning av realisationsförluster även mot ränteinkomster och utdelningar bör också införas.
I motion Sk40 (yrkandena 26 och 27) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas återinförande av sparavdraget och en möjlighet till särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattningen av bostäder.
Lars Werner m.fl. (v) föreslår i motion Sk37 (yrkande 4) ett fullständigt avdragstak i stället för ränteavdragsbegränsningar. På sikt syftar motionärerna till ett slopande av ränteavdraget och ett inrättande av en statlig bostadsbank. Samma beskattning, 30%, bör enligt motionärerna tas ut av ränta på allemanssparande och bonusränta på ungdomssparande som av andra ränteinkomster. Vidare begärs en skärpt reavinstbeskattning på aktier och ett avskaffande av schablonen för beräkning av anskaffningsvärdet och den fulla kvittningsrätten på vissa aktier.
Riksdagens beslut om skattereformen fattades så sent som i juni i år efter ett omfattande beredningsarbete. Beskattningen av kapital utgör en väsentlig del av reformen. Det övergripande målet för de nya reglerna är att bl.a. sparande har givits en bättre skattemässig behandling än tidigare medan villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad har försämrats. En annan utgångspunkt har varit att förenkla systemet och göra det lätt att förstå. Att nu redan före ikraftträdandet av reformen ändra de grundläggande principerna för beskattningen så att reformen får en ny inriktning eller begära förslag härom är enligt utskottets mening olämpligt. Samtidigt vill utskottet erinra om att regeringen nyligen tillkallat en kommitté med uppdrag att följa och rapportera kring olika effekter av 1990/91 års skattereform, bl.a. såvitt avser reformens effekter på sparande och kapitalallokering. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk33, Sk40 och Sk37 i denna del.
Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn
I propositionen föreslås att ränteinkomster och ränteutgifter på fordringar resp. lån i utländsk valuta skall beskattas i inkomstslaget kapital i princip på samma sätt som motsvarande inkomster och utgifter i svenska kronor, dock att ränteinkomster på fordringar resp. skulder i utländsk valuta inte höjer taket för full avdragsrätt för ränteutgifter. Förändringar i valutakurserna skall beaktas vid beskattningen på så vis att kursvinster på fordringar i utländsk valuta, utom resevaluta och liknande innehav, beskattas som reavinster när fordringen avyttras genom försäljning, byte e.d., eller skulder betalas medan förluster på såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade fordringar resp. skulder i utländsk valuta är avdragsgilla till 70%.
Derivatinstrument (optioner och terminer) med underliggande egendom som utgörs av fordringar i utländsk valuta skall enligt förslaget beskattas enligt samma regler som den underliggande egendomen. Detsamma gäller finansiella instrument vars värdeutveckling är beroende av ett index som är knutet till utländsk valuta. Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta skall i reavinsthänseende inte behandlas som aktieliknande instrument utan som fordringar. Skuldebrev i utländsk valuta med optionsrätt skall generellt behandlas som två separata värdepapper.
I motion Sk33 (yrkande 19) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med ett nytt förslag som ansluter till den inriktning av kapitalbeskattningen som förordats i motionen. Även Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande 7, delvis) avslag på propositionen såvitt avser begränsningar och avvikelser från huvudprincipen för kvittning mellan inkomster och utgifter inom inkomstslaget kapital. Samma skattemässiga regler bör enligt c-motionärerna gälla för såväl ränteinkomster och reavinster som ränteutgifter och reaförluster för fordringar resp. skulder i utländsk valuta som gäller för placeringar i svensk valuta. Valutaterminer bör ges kvittningsrätt och för konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör samma skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i svensk valuta.
Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att en likformig och neutral beskattning som inte skattemässigt gynnar eller missgynnar någon typ av inkomster eller utgifter förutsätter att fordringar och skulder i utländsk valuta behandlas vid beskattningen på i princip samma sätt som fordringar och skulder i svensk valuta. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget om beskattning av utländsk valuta. Samtidigt är det viktigt att man undviker att införa nya regler i lagstiftningen som öppnar vägen för metoder som syftar till att uppnå icke avsedda skattefördelar. Ett inslag i den nya kapitalbeskattningen som kan leda till manipulationer av olika slag är den begränsning av skattereduktionen för ränteutgiftsöverskott som inträder när nettoränteutgifterna överstiger vissa belopp, olika för vuxna och barn. Ett ändamål med de specialregler av olika slag som nu föreslås i propositionen, t.ex. bestämmelsen att ränteinkomst i utländsk valuta inte skall påverka avdragstaket, är just att motverka avancerad skatteplanering i form av spekulation i utländska valutor för att öka det fulla avdragsutrymmet för ränteutgifter på ett icke avsett sätt. De tekniska lösningar för lagstiftningen som föreslås i propositionen har granskats och lämnats utan erinran av lagrådet. Inte heller utskottet har funnit anledning till erinran mot regeringens förslag utan med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning
Propositionen innebär att rätten att kvitta ränteutgifter över 100000 kr. mot ränteinkomster begränsas ytterligare. Utöver tidigare begränsningar föreslås att ränteavdragstaket inte höjs för ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning och fordringar i utländsk valuta. Detsamma gäller för ränta på skuldebrev med varierande räntesats under löptiden eller med ränta som inte betalas årligen samt ränta på skuldebrev som getts ut till underkurs. Ett skuldebrev bör enligt förslaget anses som emitterat till pari (ej underkurs) om emissionskursen inte understiger 90% av skuldebrevets nominella värde.
I motion Sk33 (yrkande 20) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om slopande av avdragsbegränsningen på ränteutgifter över en viss nivå. I motion Sk40 (yrkande 7, delvis) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen utom såvitt avser inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning.
Utskottet kan i princip instämma i att det föreligger ett behov att förebygga skatteplanering och motverka skattekrediter genom lånefinansierade placeringar som ger en låg löpande avkastning. Utskottet anser emellertid att den i propositionen föreslagna regleringen fått en utformning som medför att begränsningarna även träffar tillgångar som inte kan utnyttjas för skatteplanering. Mot bakgrund av bestämmelsernas syfte förordar därför utskottet vissa justeringar i förslaget till ny regel för ränteavdragstaket med följande innebörd.
Ränteavdragstaket bör höjas för ränta på s.k. floating rate notes o.d. (skuldebrev med ränta som fortlöpande eller med vissa intervall anpassas till det allmänna ränteläget). Gränsdragningen mellan skuldebrev som ges ut till pari och underkursskuldebrev bör justeras på så sätt att procentsatsen sänks från 90 till 85. Den senare procentsatsen är enligt utskottets uppfattning bättre anpassad till en hög allmän räntenivå. Sänkningen av procentsatsen medför att ränta på skuldebrev med en löptid på högst ett år höjer ränteavdragstaket även om den allmänna räntenivån är hög.
Skuldebrev som tillhör ett visst obligationslån, förlagslån eller liknande lån av det slag som normalt inregistreras på Stockholms fondbörs bör av förenklingsskäl behandlas på ett enhetligt sätt. Förhållandena vid tidpunkten för den första försäljningen av skuldebrev som utfärdats för lånet bör vara avgörande för bedömningen av om skuldebreven i lånet skall anses som underkursskuldebrev. En senare ändring i det allmänna ränteläget bör således inte påverka gränsdragningen även om ändringen inträffar när skuldebrev i lånet alltjämt kan ges ut på marknaden. De skuldebrev som är hänförliga till ett visst lån av sådant slag har samma kupongränta och förfallodag samt samma slutdag för lånets löptid.
En grundprincip i den nya kapitalbeskattningen är att s.k. derivatinstrument (optioner, terminer o.d.) beskattas enligt samma regler som gäller för instrumentets underliggande egendom. Detta bör föranleda ett tillägg till bestämmelsen.
Utskottet vill framhålla att bestämmelsen i fråga om skuldebrev är tillämplig även på enkla skuldebrev (ställda till viss man) som inte är avsedda för marknaden. Det bör understrykas att kravet på årlig räntebetalning skall anses uppfyllt i fråga om skuldebrev med en löptid på högst ett år även om hela avkastningen utgår först vid inlösen.
Utskottet föreslår, med anledning av propositionen, att riksdagen antar en lagreglering i enlighet med det anförda. Härigenom tillgodoses i väsentlig utsträckning även motion Sk40 yrkande 7 i denna del. Motion Sk33 yrkande 20 avstyrks.
Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag
En ägare av ett fåmansföretag som gör en reavinst vid försäljningen av sitt företag har enligt en särskild undantagsregel en möjlighet att visa att reavinsten inte bör hänföras till arbetsinsatser i företaget. I propositionen föreslås att denna undantagsregel skall ersättas med ett beloppstak som maximerar den reavinst som måste redovisas som inkomst av tjänst. Maximalt 100 basbelopp (2,97 milj. kr. år 1990) har bedömts som en lämplig nivå på ett sådant beloppstak.
I motion Sk33 (yrkande 21) av Bo Lundgren m.fl. (m) godtas propositionen men begärs en översyn av bestämmelserna beträffande såväl utdelningsinkomster som kapitalvinster. Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar däremot i motion Sk40 (yrkande 6) avslag på propositionen i denna del och ett bibehållande av undantagsregeln.
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är nödvändigt att komplettera reavinstreglerna vid försäljning av fåmansföretag med en bestämmelse som tillåter den skattskyldige att skatta för viss del av reavinsten på annat sätt än som inkomst av eget eller närståendes arbete i företaget. Enligt propositionen är den nuvarande s.k. undantagsregeln inte preciserad på ett godtagbart sätt. Utskottet delar denna uppfattning och biträder också förslaget i propositionen att ersätta undantagsregeln med en övre gräns för hur stor inkomst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Vidare finner utskottet att ett beloppstak med innebörden att realisationsvinster på maximalt 100 basbelopp skall redovisas i inkomstslaget tjänst -- med rimliga antaganden om inkomstnivåerna för berörda företagare och den tid de varit aktiva i sina företag -- bör utgöra en skälig avvägning.
De motiv som anförs i propositionen för förslaget att ersätta den nuvarande undantagsregeln med ett beloppsanknutet tak för den reavinst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst kommer emellertid enligt utskottets mening inte till tydligt uttryck i den föreslagna lagtexten. Bestämmelsen i 3§ 12 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt bör därför justeras. Tolkningen av den nya regeln underlättas dessutom av att beloppstaket direkt knyts till vad som maximalt skall tas upp som tjänsteinkomst. Utskottet föreslår att bestämmelsen ges en sådan formulering.
Beträffande den i motion Sk33 begärda utredningen hänvisar utskottet till de ovan redovisade invändningarna mot att nu ta initiativ till väsentliga ändringar i skattereformen och till den utvärdering av skattereformen som är på gång. Med den ändring som nyss har föreslagits tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter
I propositionen föreslås att underskott i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet med -- vissa begränsningar -- skall få dras av mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan. Motsvarande skall gälla i fråga om bostadsrätt i näringsverksamhet.
I motion Sk33 (yrkande 23) av Bo Lundgren m.fl. (m) begär motionärerna förslag som går ut på att de tidigare reglerna om rätt till kvittning mellan förvärvskällor och inkomstslag skall bibehållas. Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande 28) ändring av takregeln för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl motiverat. De nya reglerna innebär en mer naturlig beskattningsordning och medför också förbättringar för t.ex. näringsidkare som behöver täcka ett underskott i verksamheten med hjälp av en försäljning av en näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan. De i motionerna väckta frågorna om att bibehålla nuvarande kvittningsregler eller sänka taket för realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av näringsfastighet behandlades av utskottet i samband med skattereformen i våras, och på utskottets hemställan avslog riksdagen då olika yrkanden liknande de nu aktuella. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt än i våras. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 23 och Sk40 yrkande 28.
Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet
När det gäller skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag avseende byggnad eller markanläggning vid avyttring av en näringsfastighet finns för närvarande en beloppsgräns på 3000kr. I propositionen föreslås att denna beloppsgräns tas bort.
I motionerna Sk33 (yrkande 24) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk40 (yrkande 8) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. Enligt motionärernas uppfattning kommer ändringen att förorsaka krångel och byråkrati i onödan.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att den nuvarande tröskelregeln ger upphov till sådana skillnader i beskattningen att den inte kan försvaras med hänvisning till förenklingsvinster. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen
Vid vinstberäkning avseende bostadsrätter skall hänsyn bl.a. tas till lägenhetens andel i föreningens på visst sätt framräknade nettoförmögenhet och de förändringar i denna som inträffat under bostadsrättshavarens innehavstid. Vidare har den skattskyldige rätt att göra avdrag för sin andel av föreningens utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av föreningens fastigheter som lagts ned under innehavstiden. Nu föreslås att dessa regler kompletteras med en avdragsrätt avseende den avyttrade lägenhetens andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll på fastigheten under förutsättning att de lagts ned de senaste fem åren före avyttringen.
I motion Sk33 (yrkande 25) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen lägger fram förslag om en utformning av reavinstbeskattningen av bostadsrätter så att hänsyn endast tas till bostadsrättshavarens egna intäkter och kostnader vid köp och försäljning. I motion Sk40 (yrkande 10) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas också, med avslag på propositionen i denna del, att reglerna utformas så att hänsyn vid beräkningen av reavinstskatt endast tas till den enskilde bostadsrättshavarens ekonomiska förhållanden. I samma motion (yrkande 29) yrkas även rätt till avdrag för värdehöjande reparationer.
Utskottet vill framhålla följande. En utgångspunkt för skattereformen är att skattereglerna för egnahem och bostadsrätter skall vara enhetliga och likformiga. För bostadsrätternas del innebär detta att reavinsten skall beräknas med hänsyn till lägenhetens andel i föreningens skulder. Detta i kombination med en rätt för den skattskyldige att dra av sin andel i föreningens utgifter för ny-, till- eller ombyggnadskostnader kompletterad med den nu föreslagna rätten att också dra av för lägenhetens andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll under fem år före avyttringen innebär att reglerna för bostadsrätter och egnahem har fått samma principiella utformning.
Det har i slutfasen av ärendets beredning påpekats för utskottet att problem vid reavinstberäkningen kan uppstå vid ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Utskottet, som inte kan utesluta att så är fallet, förutsätter att regeringen uppmärksammar frågan och eventuellt återkommer till riksdagen med förslag.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
På grund av de höjda taxeringsvärdena och med hänsyn till prisutvecklingen föreslås i propositionen den ändringen av skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen att skiktgränserna i alla klasser höjs med 40%. Motsvarande höjning bör enligt propositionen också genomföras när det gäller de grundavdrag som gäller vid arvsbeskattningen. Det s.k. 18-årsavdraget bör enligt förslaget höjas från 5000 kr. till 10000 kr.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas en sänkning av skattesatsen med 5% i de skikt som redovisas i propositionen (yrkande 26) och att grundavdraget höjs till 12 basbelopp för make eller motsvarande, till fyra basbelopp för annan mottagare i klass I och till ett basbelopp för mottagare i klass II och III. 18-årsavdraget bör enligt motionärerna höjas till 1/2 basbelopp (yrkande 27). Även i motion Sk35 (yrkande 2) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs att regeringen omgående lägger fram förslag om en ytterligare höjning av grundavdraget och en sänkning av högsta skattesatsen i arvsskatteskalan till maximalt 50%. Dessutom bör man enligt motionärerna ha en inflationsskyddad skatteskala genom anknytning till basbeloppet.
Utskottet delar uppfattningen att en justering av skiktgränserna och de grundavdrag som gäller vid arvsbeskattningen nu bör genomföras. Med hänsyn till den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena på småhus och den allmänna prisutvecklingen finner utskottet de i propositionen föreslagna höjningarna väl avvägda. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.
Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen
Ett annat förslag i propositionen gäller grundavdraget vid gåvobeskattningen, för vilket en höjning föreslås från 2000kr. till 10000 kr. per år. Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar i motion Sk33 (yrkande 28) att det höjs till 1/2 basbelopp.
Utskottet anser den i propositionen föreslagna höjningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna.
Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m.
I propositionen föreslås en utbyggnad av bestämmelserna i arvs- och gåvoskattelagen med de justeringar och kompletteringar som behövs för att värderingsreglerna avseende s.k. företagsförmögenhet skall kunna tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen. Utgångspunkten är att de s.k. lättnadsreglerna skall ha samma omfattning som tidigare.
Lättnadsregeln vid gåvor av företagsförmögenhet innebär att den skattepliktiga egendomen beskattas efter ett reducerat värde motsvarande 30% av förvärvskällans substansvärde, dvs. skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder i förvärvskällan. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för tillämpning av lättnadsregeln, bl.a. att gåvan har lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller någon annan och att den avser all givarens rätt till förvärvskällan.
I motion Sk33 (yrkande 29) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att reduktionsreglerna skall få tillämpas också vid successiva gåvor. Enligt motionärerna skulle en sådan regel underlätta generationsväxlingar i familjeföretag. Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande 11) att förmögenhetsskatt på arbetande kapital avskaffas.
Utskottet vill betona att de i propositionen föreslagna ändringarna endast innebär en teknisk justering av lagstiftningen. Avsikten är inte att nu genomföra någon saklig ändring beträffande lättnadsreglernas omfattning. Fortsatta överväganden rörande arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten pågår för närvarande inom finansdepartementet och avsikten är, såvitt utskottet erfarit, att lägga fram förslag till våren. En departementspromemoria med förslag om reformerad förmögenhetsbeskattning kommer enligt uppgift att redovisas inom kort. Enligt utskottets mening saknas det skäl att nu föregripa regeringens ställningstaganden på dessa områden. Utskottet, som förutsätter att de nu aktuella frågorna kommer att prövas under de fortsatta övervägandena, tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna i berörda delar.
Företagsbeskattningen
Allmän utformning av företagsbeskattning
Utgångspunkten för den nya företagsbeskattningen är en kraftigt sänkt bolagsskattesats kombinerad med begränsade reserveringsmöjligheter. Bolagsskattesatsen har således sänkts till 30% och rätten till nedskrivning på lager har tagits bort. En särskild skatteutjämningsreserv har införts som baseras på antingen företagens beskattade egna kapital eller lönesumma.
I motion Sk37 (yrkande 5) av Lars Werner m.fl. (v) begärs att regeringen skall ta fram regler som innebär att de mindre företagen inte missgynnas gentemot de större börsbolagen. Vidare yrkas fortsatt utredning av produktionsfaktorsskatt och real beskattning i företagssektorn. Motionärerna föreslår också en särskild skatt på företagens vinst och förmögenhet. Dessutom vill motionärerna slopa systemet med skatteutjämningsreserv, som enligt deras mening i praktiken medför en omotiverad sänkning av skatten för företag.
Utskottet vill erinra om att företagsbeskattningen utgör en viktig hörnsten i skattereformen, vars övergripande mål bl.a. är att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. Vidare syftar den nya utformningen av företagsbeskattningen till att tillgodose behovet av en internationell harmonisering och minska inlåsningen av kapital. Någon ytterligare omläggning i enlighet med motionärernas yrkande bör inte komma i fråga och utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.
Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet
I propositionen föreslås att reglerna om företagsbeskattning kompletteras med bestämmelser om beskattning av utländsk valuta. Den föreslagna metoden för beskattningen går ut på att fordringar och skulder skall tas upp till sitt värde enligt balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och balansdagens värde skall resultatföras. Om en värdering till balansdagens kurs inte är förenlig med god redovisningssed, vilket bl.a. gäller redovisningen av vinster på långfristiga poster, skall posterna tas upp till det värde som följer av god redovisningssed. Om företaget gör avsättning till valutakursreserv skall en schablonintäkt påföras. Detta schablonbelopp skall motsvara 54% av valutakursreserven multiplicerat med statslåneräntan vid årets utgång. Föreligger terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd skall schablonintäkt beräknas endast i den mån posterna inte har tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäkringen.
Förslaget i propositionen har inte mött någon invändning i någon motion, men Sveriges industriförbund har i en skrivelse till utskottet kritiserat bl.a. den föreslagna schablonbeskattningen. Under utskottsbehandlingen har utskottets vice ordförande (m) yrkat avslag på propositionen såvitt avser frågan om en schablonintäkt.
Utskottet, som tidigare ställt sig bakom förslaget om beskattning av utländsk valuta, anser att den föreslagna metoden för beskattning av utländsk valuta inom näringsverksamhet -- värdering enligt god redovisningssed kompletterad med en schablonintäkt -- leder till ett tillfredsställande beskattningsresultat. Den föreslagna schablonintäkten är enligt utskottets uppfattning beräknad på ett adekvat sätt och bör knappast ge upphov till några tillämpningsproblem. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.
Beskattning av utskiftade medel
I propositionen föreslås att 1927 års lag om utskiftningsskatt skall upphävas. Utskiftade medel skall i det nya skattesystemet behandlas som utdelning och beskattas hos aktieägaren som inkomst av kapital enligt skattesatsen 30 % eller -- om aktieägaren är en juridisk person som är eget skattesubjekt -- som inkomst av näringsverksamhet. Förslaget innebär således att den nuvarande ordningen med bolaget som skattesubjekt överges. De nya reglerna skall omfatta även utländska bolag.
Särskilda regler föreslås för vissa fall. Exempelvis skall bestämmelserna om fördelning av utdelningsinkomster i fåmansföretag tillämpas på utskiftade belopp. Investmentföretagens skatteförhållanden föranleder också vissa särregler.
I sammanhanget föreslås att lagen om ersättningsskatt upphävs. Denna lag har inte någon funktion i det reformerade skattesystemet.
Lagstiftningen skall tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. I fråga om påbörjade likvidationer och fusioner föreslås särskilda övergångsbestämmelser. Dessa innebär att äldre bestämmelser skall gälla om kontanta medel eller annan egendom utskiftas till aktieägaren före den 1 januari 1991.
Förslaget har föranlett motionsyrkande i ett hänseende. Det gäller den skattemässiga behandlingen av kapitalinsatser som ingår i det utskiftade beloppet. Propositionen innebär att någon uppdelning inte skall göras mellan vad som kan anses utgöra återbetalning av tillskjuten kapitalinsats och vad som kan betecknas som vinstutdelning. Endast i de fall utskiftade belopp har utbetalats till följd av likvidation eller fusion skall hänsyn tas till aktieägarens anskaffningspris. Aktien skall i sådant fall anses avyttrad utan vederlag vid den tidpunkt då bolaget upplöstes. I princip skall den reaförlust som härvid uppkommer på aktien vara fullt avdragsgill till den del den motsvaras av utbetalning från bolaget under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår. Är reaförlusten större än det utbetalade beloppet medges avdrag för det överskjutande beloppet med 70%, dvs. enligt huvudregeln om avdrag för reaförluster.
Enligt motion Sk33 yrkande 30 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör beskattning inte heller ske i annat fall än likvidation och fusion till den del ett utskiftat belopp utgör återbetalning av tillskjuten kapitalinsats.
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna nya ordningen för beskattning av utskiftade medel bör godtas. Genom att utskiftade belopp beskattas som utdelning uppnås stora praktiska fördelar. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 30.
Skadeförsäkringsföretag
Det beslut om en skattereform som riksdagen fattade våren 1990 innebar att frågan om skatteutjämningsreserv i skadeförsäkringsföretag sköts upp i avvaktan på en granskning av i vad mån företagens säkerhetsreserver rymmer inslag av skattekonsolidering. I fråga om skadeförsäkringsföretagens regleringsfonder för trafikförsäkring och utjämningsfonder innebar beslutet ett slopande av avdragsrätten för avsättning till dessa fonder, men avskattningsfrågan skulle utredas vidade och fick därför anstå. När det gäller värderegleringsreserver avskaffades avdragsrätten för skadeförsäkringsföretagen liksom för banker och andra finansiella företag.
I propositionen föreslås nu, efter ytterligare utredning av frågorna, att skadeförsäkringsföretagen skall få göra SURV-avsättning. Underlaget för SURV skall beräknas enligt generella regler med det undantaget att utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte räknas som skuld. En minskning av dessa fonder skall utgöra skattepliktig intäkt men fonderna behöver inte lösas upp vid övergången.
Med anledning av propositionen i denna del har väckts yrkanden i två motioner. Enligt motion Sk33 yrkande 31 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör samma avskattningsregler gälla för värderegleringsreserv som för utjämningsfond. I motion Sk40 yrkande 34 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs med hänvisning till motsvarande yrkande i samband med skattereformbeslutet att de ömsesidiga försäkringsbolagens konkurrenssituation skall utredas och att lämpliga åtgärder skall vidtas om denna försämras.
De frågor om skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden som inte omfattades av riksdagens beslut våren 1990 har nu utretts i enlighet med vad som förutsattes i samband med riksdagsbeslutet. Utskottet godtar de överväganden som gjorts i propositionen och som innebär att skadeförsäkringsföretagen skall ha tillgång till skatteutjämningsreserv samt att övergången till det nya systemet underlättas genom att utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring skall följa särskilda regler. Härav följer att utskottet inte är berett att ompröva det tidigare ställningstagandet angående värderegleringsreserv. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens konkurrenssituation. Utskottet tillstyrker propositionen i nu förevarande del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 31 och Sk40 yrkande 34.
Ackumulerad inkomst
I propositionen föreslås att reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst ändras och anpassas till det nya skattesystemet. Den ackumulerade inkomsten skall delas med antalet fördelningsår, högst tio, och beräknas som ett tillägg till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fler än två år bakåt i tiden skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan beaktas. Lagen skall inte längre tillämpas på kapitalinkomster eftersom dessa beskattas proportionellt i det nya skattesystemet.
Den nuvarande beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om ackumulerad inkomst bestämdes år 1983 till 15000 kr. Enligt propositionen bör beloppet uppjusteras utöver vad som kan vara motiverat av penningvärdets förändring. Det nya skattesystemet innebär allmänt sett en mindre progression, och antalet fall av särskild skatteberäkning bör begränsas till situationer där det kan anses vara särskilt motiverat med en sådan beräkning. En beloppsgräns om 50 000 kr. har bedömts vara lämplig. Med denna beloppsgräns behövs inte heller den nuvarande regeln om att den ackumulerade inkomsten skall överstiga en viss andel av den taxerade inkomsten.
I motion Sk33 yrkande 33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att beloppsgränsen skall uppjusteras med beaktande endast av penningvärdets förändring sedan år 1983, vilket enligt motionen innebär att beloppsgränsen bör bestämmas till 30 000 kr.
Utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i fråga om beloppsgränsen eller i något annat avseende vad gäller ändrade regler för beräkning av ackumulerad inkomst. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 33.
I yrkande 32 i den nyss nämnda motionen har tagits upp en fråga om reglernas tillämpning vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Utskottet vill påpeka att propositionen innebär att ackumulerad inkomst skall kunna beräknas även på utdelning och reavinst från fåmansföretag som i det nya skattesystemet skall beskattas som inkomst av tjänst. Yrkandet är därmed tillgodosett.
Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.
I propositionen tas upp vissa frågor angående beskattningen av enskild näringsverksamhet.
Av betydelse för denna beskattning är det arbete som för närvarande pågår angående en s.k. särskild redovisningsmetod för enskilda näringsidkare och om handelsbolagens skatterättsliga ställning. Det framgår av propositionen att dessa frågor kräver fortsatta överväganden och att en särskild utredare skall tillkallas.
Enligt motion Sk33 yrkande 34 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör regeringen skyndsamt lägga fram förslag angående egenföretagarnas resultatutjämnings- och konsolideringsmöjligheter enligt särskild redovisningsmetod. I fråga om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör enligt yrkande 35 i samma motion riksdagen slå fast, att beskattningen av handelsbolag och deras delägare skall behållas enligt nuvarande principer. Det pågående arbetet angående särskild redovisningsmetod m.m. tas upp även i motion Sk40 yrkande 1 av Görel Thurdin m.fl. (c). Motionärerna föreslår att det uppdras åt regeringen att skyndsamt lägga fram förslag om en särskild redovisningsmetod för egenföretagare. Om detta yrkande inte bifalls vill motionärerna enligt yrkande 2 i sistnämnda motion att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning i frågan.
Det framgår av propositionen att frågorna om en särskild redovisningsmetod och handelsbolagens skatterättsliga ställning behöver utredas ytterligare. Utskottet vill framhålla att tidigare förslag aktualiserat en rad problem som inte kan förbigås vid ett ställningstagande i dessa frågor. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra uttalanden om det pågående arbetet i enlighet med vad som yrkats i motionerna utöver vad som redan sagts i betänkandet 1989/90:SkU30. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna Sk33 yrkandena 34 och 35 samt Sk40 yrkandena 1 och 2.
Enligt skattereformbeslutet får enskilda näringsidkare göra avsättning till skatteutjämningsreserv med högst 30% av ingående eget kapital och 20% av lönesumman eller, alternativt, med högst 15% av inkomsten för beskattningsåret. I propositionen föreslås att reglerna ändras så att avsättning till SURV får göras med 30% av ingående eget kapital och 20 % av inkomsten eller, alternativt, med 15% av lönesumman. Ändringen syftar dels till att anpassa reglerna till vad som gäller för aktiebolagen, dels till att mildra skatteuttaget på stora engångsintäkter.
I motion Sk40 yrkande 12 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs att riksdagen med anledning av propositionen i denna del beslutar att avsättning till SURV skall få göras med 30% på ingående kapital och 20% av inkomsten eller, alternativt, 30% på ingående kapital och 15% av lönesumman.
Utskottet finner inte skäl att gå längre än vad som föreslagits i propositionen. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
I propositionen har tagits upp en fråga som anknyter till riksdagens beslut våren 1990 angående avskaffande av möjligheten för enskilda näringsidkare att använda sig av brutet räkenskapsår. Enskilda näringsidkare som vid 1991 års taxering går över från brutet räkenskapsår till kalenderår som räkenskapsår skall enligt propositionen medges förhöjt avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond. Förslaget syftar till att mildra effekterna av tillfälliga likviditetspåfrestningar som kan uppkomma i samband med skatteinbetalning. Avsättning skall få göras med upp till 30 % av lönekostnaden och 35 % av inkomsten i förvärvskällan i stället för 20 % resp. 15 %.
Med anledning av förslaget har i motion Sk30 av Stig Bertilsson (m) yrkats att möjligheten för enskilda näringsidkare att ha brutet räkenskapsår skall återinföras. Ett liknande yrkande finns i motion Sk33 yrkande 36 av Bo Lundgren m.fl. (m).
Utskottet finner inte anledning att ompröva det tidigare ställningstagandet rörande brutet räkenskapsår. Utskottet tillstyrker den justering i fråga om resultatutjämningsfonden som föreslagits i propositionen och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet vill i tydlighetens intresse nämna att rätten till förhöjd avsättning till resultatutjämningsfond omfattar även fysiska personer som bedriver verksamhet i handelsbolag samt dödsbon. Undantag gäller dock beträffande rätten till inkomstbaserad resultatutjämningsfond för det fall annan än här i riket bosatt fysisk person äger andel i handelsbolaget eller dödsboet (jfr 41 d § tredje stycket kommunalskattelagen).
Vissa frågor om räntefördelning
I propositionen aviseras förslag om en justering i reglerna om räntefördelning för näringsidkare som finansierar en fastighet med statligt subventionerade lån. Förslag i frågan kommer att läggas fram senare. En ändring föreslås däremot redan i detta sammanhang av reglerna om räntefördelning för handelsbolag och handelsbolagsbeskattade dödsbon. Bl.a. skall räntefördelningen ske efter andelstal i boet i stället för andel i inkomsten. En fördelning efter inkomsten anses kunna medföra ett materiellt otillfredsställande resultat i vissa fall.
I motion Sk33 yrkande 37 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall begära förslag från regeringen som innebär ett slopande av reglerna om räntefördelning. Motionärerna vill mot denna bakgrund yrka avslag på propositionen i vad den avser frågor om räntefördelning.
Utskottet har inte anledning att ompröva det tidigare beslutet om räntefördelning. Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna ändringarna och avstyrker följaktligen motion Sk33 yrkande 37.
Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna)
I propositionen föreslås ett par förändringar i de särskilda fåmansföretagsreglerna. En av dessa s.k. stoppregler innebär att företagsledare beskattas om företaget för dennes eget eller någon närståendes privata bruk köper in lös egendom från utomstående, t.ex. en bostadsrätt. Regeln föreslås utvidgad till fast egendom så att den skall omfatta även inköp av villafastigheter. Den andra förändringen ansluter till den i propositionen föreslagna ändringen beträffande förmån av räntefritt eller lågförräntat lån från arbetsgivare till en anställd. Samma justering föreslås i fråga om lån från fåmansföretag till företagsledare eller företagsledare närstående person.
I motion Sk33 yrkande 22 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om avslag på detta förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Återföring av obeskattade reserver, m.m.
I propositionen har föreslagits ändringar i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver. En ändring i 1 § avser att klargöra att för företag med räkenskapsår som avslutas under januari och februari 1991 är det bokslutet för detta räkenskapsår som skall ligga till grund för beslutet om uppskovsbelopp. I den föreslagna lagtexten har även tillagts ett villkor att taxeringen skall ske 1991. Utskottet anser att det inte finns skäl att uppställa något krav på att taxering skall ske år 1991. Den föreslagna lagändringen bör därför utgå i denna del.
Utskottet vill i detta sammanhang även föreslå en ändring i 5 § i den nyss nämnda lagen. Av femte stycket framgår att om den förvärvskälla till vilken de obeskattade reserverna hänför sig upphör skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till beskattning. Ett förtydligande bör göras för att klarlägga att motsvarande även gäller om uppskovsbeslutet hänför sig till en verksamhet -- som detta begrepp definieras i 18 § fjärde stycket kommunalskattelagen -- i ett handelsbolag och verksamheten upphör.
Ett undantag från principen att obeskattade reserver skall återföras om förvärvskällan upphör gäller om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning i aktiebolaget. För att uppskovsbeloppet skall få överföras fordras att förutsättningarna är sådana att möjligheter föreligger att föra över tillgångar till skattemässiga restvärden till aktiebolaget utan att uttagsbeskattning kommer i fråga (jfr prop. 1989/90:110, s. 749). Under motsvarande förutsättningar bör enligt utskottets mening även ett uppskovsbelopp i ett handelsbolag få överföras om den verksamhet till vilket uppskovsbeloppet hänför sig överförs till ett aktiebolag. Är såväl fysiska som juridiska personer delägare i handelsbolaget bör möjligheten att på detta sätt föra över det återstående uppskovsbeloppet avse endast den del av beloppet som belöper på fysiska personer.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet de ändringar i förslaget till lagen om återföring av obeskattade reserver som framgår av utskottets hemställan och tillstyrker propositionen i övrigt i denna del.
Utskottet har uppmärksammats på vissa oklarheter beträffande förutsättningarna för att utnyttja allmän investeringsreserv. Av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:685) om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv framgår att i fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar. Enligt den upphävda lagens 9 § skall ianspråktagande av reserven ske i den förvärvskälla där avsättningen gjorts. Om det finns särskilda skäl får regeringen medge att reserven tas i anspråk i annan förvärvskälla. Vid tillämpningen av bestämmelsen kan fråga uppkomma om det är äldre eller nya regler om förvärvskällor i 18 § kommunalskattelagen som skall tillämpas. Utskottet vill ta initiativ till en justering i upphävandelagen så att det klargörs att det är de nya förvärvskällereglerna som skall ligga till grund för bedömningen. Så bör en investeringsreserv som avsatts exempelvis i förvärvskällan jordbruksfastighet utan särskilt tillstånd få tas i anspråk för en investering i verksamhet av annat slag som kan ingå i en utvidgad förvärvskälla tillsammans med jordbruksfastigheten. Utskottet föreslår riksdagen att anta det förslag till lagändring i frågan som framgår av utskottets hemställan.
Vissa internationella skattefrågor
Skatt för gemensamt kommunalt ändamål
I propositionen föreslås att skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål höjs till 25 %. Skattskyldigheten till statlig inkomstskatt för inkomst av tjänst skall slopas och rätten till kostnadsavdrag för utgifter hänförliga till inkomst av tjänst skall avskaffas för den som är bosatt utomlands. Förmånen av fri resa till och från Sverige vid anställningens början och slut resp. i samband med styrelsemöte och av fritt logi under vistelsen här skall dock undantas från skatteplikt.
Enligt motion Sk33 yrkande 38 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål bestämmas till 20 %. Utskottet vill framhålla att den föreslagna skattesatsen beräknats utifrån en jämförelse med andra nordiska länder och ett genomsnittligt kommunalt skatteuttag. Effekten av att vissa kostnader inte längre skall få dras av har härvid räknats in som en skatterabatt. Utskottet finner inte skäl att förorda en avvikelse från propositionen. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Avräkning av utländsk skatt m.m.
I propositionen föreslås att reglerna om avräkning av utländsk skatt anpassas till det nya skattesystemet. För att undvika dubbelbeskattning föreslås regler som ger möjlighet till avräkning av utländsk skatt från statlig fastighetsskatt på privatbostad. Såväl med fastighetsskatten jämförbara utländska skatter som skatter beräknade på schablonintäkt eller liknande skall kunna avräknas. Avräkning av utländsk skatt skall medges från avkastningsskatt på pensionsmedel. Nya regler skall gälla också för beräkning av spärrbeloppet -- dvs. det högsta belopp varmed avräkning får ske -- för fysiska personer.
En möjlighet införs till s.k. carry forward av utländsk skatt som inte kunnat avräknas det år då avräkning normalt skulle ha skett. Avräkning skall dock ske inom en tidsperiod om tre år. Denna fråga har tagits upp i motion Sk33 yrkande 39 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna yrkar att någon tidsgräns inte skall gälla.
Utskottet har ingen erinran mot propositionen i fråga om avräkning av utländsk skatt. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker yrkande 39 i motion Sk33 om att någon tidsgräns inte skall gälla i fråga om möjligheten att utnyttja utländsk skatt för avräkning mot svensk skatt.
Övriga frågor
Beträffande propositionen i andra delar än de som berörts i det föregående har utskottet inte någon erinran, men återkommer i det följande till vissa justeringar i lagförslagen.
I ärendet har i motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) väckts ett flertal yrkanden som gäller omprövning av tidigare beslut i fråga om vissa delar av skattereformen och dess finansiering. Yrkandena 13--14, 35, 37--43, 45--49 och 51 har inte behandlats i det föregående. Motsvarande gäller beträffande ett yrkande angående mervärdeskatten i motion Sk1 yrkande a såvitt nu är i fråga av Olof Johansson m.fl. (c).
Utskottet har tagit ställning till de i motionerna väckta frågorna i samband med skattereformbeslutet i våras (bet. 1990/91:SkU30 och 31). Utskottet finner inte skäl att nu ompröva sitt ställningstagande och avstyrker motionsyrkandena.
Som framgått av vad utskottet tidigare anfört föreslår utskottet vissa justeringar i de vid propositionen fogade lagförslagen. Utskottet har uppmärksammat att det förslag till ändring i lagen om statlig inkomstskatt som riksdagen behandlade våren 1990 av misstag fått innebörden att lagens 7 § 11 mom. inte skall tillämpas efter 1991 års taxering. Utskottet förordar en rättelse i detta hänseende. Härutöver förordar utskottet de ytterligare ändringar av redaktionell natur som framgår av utskottets hemställan. Det skall också framhållas att den författningsmässiga regleringen av vissa undantag i beskattningen i 19 § kommunalskattelagen (1928:370) (del av lagförslag 1) samordnats med viss återstående behandling av proposition 1989/90:117 (1990/91:SkU12). Utskottets hemställan omfattar därför inte 19 § kommunalskattelagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk32 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk33 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkandena 3 och 4 och med anledning av vad utskottet anfört
dels bifaller det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
dels från regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (mp)
s.y. 1 (v)
2. beträffande kompensation till egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 30,
res. 5 (c)
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 18 bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
res. 8 (v)
4. beträffande grupplivförsäkringar m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 9 (m, c)
5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 16 och 1990/91:Sk40 yrkande 22,
res. 10 (m, c, v, mp)
6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 21,
res. 11 (c, mp)
7. beträffande avdraget för underhållsbidrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 15, res. 12 (m)
8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och 25 dels beslutar att slopa begränsningen av underlaget för skattereduktion för fackföreningsavgift, dels beslutar att mätnings- och granskningsavgift skall ingå i underlaget för skattereduktionen,
res. 13 (m, fp, c, mp)
9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:54 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk3 yrkande 4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 19 beslutar att höja avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats till 11 kr./mil för 1990 och till 12 kr./mil för 1991 oberoende av körsträcka,
res. 14 (m) res. 15 (c) res. 16 (mp)
10. beträffande uranenergiskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 5,
s.y. 2 (mp)
11. beträffande bilresor i tjänsten att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk1 yrkande d, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 17,
res. 17 (m) res. 18 (c)
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 36,
res. 17 (m) res. 18 (c)
13. beträffande förmån av fri bil att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8, 1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16,
res. 19 (m) res. 20 (c, mp) res. 21 (v)
14. beträffande drivmedelsbeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del, 1990/91:Sk2, 1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50,
res. 22 (m) res. 23 (c) res. 24 (v)
15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b, 1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44
res. 25 (m) res. 26 (c, v) res. 27 (mp)
16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk39 yrkande 2,
res. 28 (m, c)
17. beträffande kilometerskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 2, res. 29 (mp) villk.
18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 3,
res. 30 (mp)
19. beträffande förmånliga lån att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 9 bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 31 (m)
20. beträffande tillkännagivande angående värdering av förmånliga lån att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 10 bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 32 (m)
22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 11 bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 33 (m)
23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk31 och 1990/91:Sk34
res. 34 (m)
res. 35 (c)
24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12 och 13,
res. 36 (m)
25. beträffande fastighetsskatten på småhus att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkandena 31--33,
res. 37 (c) s.y. 3 (m)
26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 14 och 1990/91:Sk38 yrkandena 2 och 3,
res. 38 (m)
27. beträffande pensionärernas förmögenhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk38 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 5,
res. 39 (m, c)
28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående med barn att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 40 (m, c, v, mp)
29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med hemmamake att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 41 (c, mp)
30. beträffande sjömansbeskattningen i framtiden att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 17,
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18, 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 och 1990/91:Sk37 yrkande 4,
res. 42 (m) res. 43 (c) res. 44 (v)
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 19 och 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del,
res. 45 (m) res. 46 (c)
33. beträffande ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 20 beslutar ändra reglerna för ränteavdrag i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 47 (m) res. 48(c) s.y. 4 (mp)
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 21 och 1990/91:Sk40 yrkande 6 beslutar utforma lagstiftningen i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 49 (m) res. 50 (c)
35. beträffande sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 23,
res. 51 (m)
36. beträffande takregeln vid realisation av näringsfastighet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 28,
res. 52 (m, c)
37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och 1990/91:Sk40 yrkande 8,
res. 53 (m, c)
38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 25 och 1990/91:Sk40 yrkande 10,
res. 54 (m, c)
39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 29,
res. 55 (c)
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 och 1990/91:Sk35 yrkande 2,
res. 56 (m) res. 57 (fp)
41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 28,
res. 58 (m)
42. beträffande vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 29 och 1990/91:Sk40 yrkande 11,
res. 59 (m, fp, c)
43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk37 yrkande 5, res. 60 (v)
44. beträffande beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del, res. 61 (m)
45. beträffande beskattning av utskiftade medel att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 30,
res. 62 (m)
46. beträffande skadeförsäkringsföretag att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 31 och 1990/91:Sk40 yrkande 34,
res. 63 (m) res. 64 (c)
47. beträffande ackumulerad inkomst att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 32 och 33,
res. 65 (m)
48. beträffande särskild redovisningsmetod, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och 35 och 1990/91:40 yrkandena 1 och 2,
res. 66 (m) res. 67 (c)
49. beträffande skatteutjämningsreserv att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 12,
res. 68 (m, c)
50. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk30 och 1990/91:Sk33 yrkande 36,
res. 69 (m)
51. beträffande räntefördelning att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 37,
res. 70 (m)
52. beträffande stoppreglerna att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 22,
res. 71 (m)
53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 38,
res. 72 (m)
54. beträffande avräkning av utländsk skatt att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 39,
res. 73 (m)
55. beträffande propositionen i andra delar att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
56. beträffande omprövning av tidigare beslut att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 35, 37--43, 45, 46, 47 i denna del, 48, 49 och 51,
res. 74 (m) res. 75 (c) s.y. 5 (v)
57. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 och vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna beträffande
5 § att paragrafen erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
Fastighet är antingen Fastighet är antingen privatbostadsfastighet eller privatbostadsfastighet eller näringsfastighet. Som näringsfastighet. Som privatbo- stadsfastighet privatbo- stadsfastighet räknas småhus med mark räknas småhus med mark som utgör småhusenhet, som utgör småhusenhet, småhus på annans mark småhus på annans mark samt sådant småhus som samt småhus som är är inrättat till bostad inrättat till bostad åt åt en eller två familjer en eller två familjer med med tillhörande tomtmark tillhörande tomtmark på på lantbruksenhet, om lantbruksenhet, om småhuset småhuset är en är en privatbostad. Som privatbostad. Som privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet räknas även tomtmark som räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är bostad. Annan fastighet är näringsfastighet. näringsfastig- het.
Som privatbostad räknas Som privatbostad räknas småhus som helt eller till småhus som helt eller till övervägande del, för övervägande del eller, i tvåfamiljsbostad till fråga om hus som är väsentlig del, används inrättat till bostad åt för permanent boende eller två familjer, till som fritidsbostad för väsentlig del används ägaren eller sådan honom för permanent boende eller närstående som avses i som fritidsbostad för punkt 14 sista stycket av ägaren eller sådan honom anvisningarna till 32 § närstående som avses i eller är avsedd att punkt 14 sista stycket av användas som sådan anvisningarna till 32 § bostad. eller är avsedd att användas som sådan bostad.
Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Regeringens förslag Utskottets förslag
Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att användas på det sätt som anges i andra stycket och som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i bostadsaktiebolag, om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i 53§ 3 mom.
Frågan om bostad skall Frågan om bostad skall räknas som privatbostad räknas som privatbostad eller ingå i eller ingå i näringsverksamhet skall näringsverksamhet skall för varje kalenderår för varje kalenderår bestämmas på grundval av bestämmas på grundval av förhållandena vid förhållandena vid kalenderårets utgång kalenderårets utgång eller, om bostaden eller, om bostaden överlåtits under överlåtits under året, förhållandena året, förhållandena på överlåtelsedagen. på överlåtelsedagen. Har sådan omständighet Har under ett kalenderår inträffat som bör inträffat omständighet föranleda att en bostad i som bör föranleda att en samma ägares hand inte bostad i samma ägares hand längre skall räknas som inte längre skall räknas privatbostad utan anses som privatbostad utan anses ingå i näringsverksamhet ingå i näringsverksamhet (omklassificering), skall (omklassificering), skall omklassificeringen inte ske omklassificeringen inte ske under detta och det för detta kalenderår och därpå följande det därpå följande kalenderåret. Detsamma kalenderåret. Detsamma skall gälla om en bostad skall gälla om en bostad övergått till ny övergått till ny ägare genom arv, ägare genom arv, testamente, bodelning eller testamente, bodelning eller gåva. Om skäl för gåva. Om skäl för omklassificering kvarstår omklassificering kvarstår vid utgången av andra vid utgången av andra kalenderåret efter det, kalenderåret efter det, då den omständighet då den omständighet inträffat som först inträffat som först utgjorde skäl för utgjorde skäl för omklassificering, skall omklassificering, skall omklassificering ske, omklassificering ske, såvida inte privatbostaden såvida inte privatbostaden dessförinnan har dessförinnan har överlåtits. Om ägaren överlåtits. Om ägaren yrkar det skall dock yrkar det skall dock bestämmelserna i bestämmelserna i andra--fjärde meningarna andra--fjärde meningarna inte tillämpas. inte tillämpas.
19 § att den i propositionen föreslagna ändringen i paragrafen utgår,
20 § att paragrafen får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §
Vid beräkningen av inkomsten -- -- -- -- som särskilt föreskrivs;
mätnings- och granskningsavgift som avses i 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift. (Se vidare anvisningarna.)
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de ändringarna beträffande 3 § 2 mom. andra stycket att stycket erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 2 mom. andra stycket
Om ränteutgifterna Om ränteutgifterna överstiger överstiger ränteintäkterna med mer ränteintäkterna med mer än 100000 kronor eller -- än 100000 kronor eller -- om den skattskyldige inte om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som är om dödsbo som behandlas som handelsbolag -- behandlas som handelsbolag -- 10000 kronor medges dock 10000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent avdrag med endast 70 procent av det överskjutande av det överskjutande beloppet om inte annat beloppet om inte annat framgår av tredje stycket framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. eller 4 mom. andra stycket. Till ränteintäkter Till ränteintäkter hänförs därvid endast hänförs därvid endast ränta på 1. följande avkastning: banktillgodohavanden i svenska kronor och likvärdiga 1. Ränta på fordringar som betalas varje banktillgodohavanden i svenska år med hela det vid kronor och likvärdiga beskattningsårets utgång fordringar som betalas varje upplupna beloppet, 2. år med hela det vid skuldebrev i svenska kronor beskattningsårets utgång som emitterats till en kurs upplupna beloppet. som inte understiger 90 procent av skuldebrevets 2. Ränta respektive nominella belopp under sådan realisationsvinst som förutsättning att jämställs med ränta ränta betalas varje år enligt 29 § 2 mom. på och beräknas efter samma skuldebrev som avses i 29 § räntesats under hela och givits ut mot ett vederlag löptiden. som inte understiger 85 procent av skuldebrevets nominella belopp under förutsättning att räntan betalas varje år och beräknas efter samma räntesats under hela löptiden eller efter en räntesats som följer ändringarna i den allmänna räntenivån. I fråga om obligationslån och liknande lån avses med vederlag kursen för de först utgivna skuldebreven i lånet.
Regeringes förslag Utskottets förslag
3. Realisationsvinst som jämställs med ränta enligt 29 § 2 mom. på finansiellt instrument med en löptid på högst ett år vars underliggande egendom är skuldebrev av det slag som avses i 2 eller hänförlig till ränteindex för fordringar i svenska kronor.
3 § 12 mom. sjätte stycket att stycket erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
3 § 12 mom. sjätte stycket
Om den skattskyldige visar att Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande utomstående i betydande omfattning äger del i omfattning äger del i företaget och har rätt företaget och har rätt till utdelning, skall till utdelning, skall bestämmelserna i bestämmelserna i första--tredje styckena första--tredje styckena inte tillämpas, om inte inte tillämpas, om inte särskilda skäl särskilda skäl föreligger. Härvid föreligger. Härvid beaktas även beaktas även förhållandena under de förhållandena under de tio beskattningsår som tio beskattningsår som närmast föregått närmast föregått beskattningsåret. Med beskattningsåret. Med utomstående avses sådana utomstående avses sådana personer på vilka personer på vilka bestämmelserna i bestämmelserna i första--tredje styckena första--tredje styckena till följd av femte stycket till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst fråga om realisationsvinst tillämpas reglerna inte gäller dessutom att som heller på den del av den intäkt av tjänst skall sammanlagda vinsten utöver högst tas upp ett kvarstående sparad sammanlagt belopp som för utdelning för den den skattskyldige och honom skattskyldige och honom närstående under samma närstående under samma tidsperiod uppgår till 100 tidsperiod som överstiger basbelopp för 200 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän (1962:381) om allmän försäkring. försäkring.
7 § att lagrummet tillförs ett nytt moment, 11 mom., med följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
7 § 11 mom.
Här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg, frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket f kommunalskattelagen (1928:370).
I utlandet bosatt fysisk person och utländsk juridisk person frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket b kommunalskattelagen.
3. lag om ändring i (lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,
7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 11 kap. 2 § första stycket erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
11 kap. 2 § första stycket
Med inkomst av an- Med inkomst av an- ställning avses lön i ställningavses lön eller pengar eller andra annan ersättning i pengar skattepliktiga förmåner, eller andra skattepliktiga som en försäkrad har förmåner, som en fått såsom arbetstagare försäkrad har fått i allmän eller enskild såsom arbetstagare i tjänst. Med lön allmän eller enskild likställs tjänst. Med lön kostnadsersättning som inte likställs enligt 10 § kostnadsersättning som inte uppbördslagen (1953:272) enligt 10 § undantas vid beräkning av uppbördslagen (1953:272) preliminär A-skatt. Till undantas vid beräkning av sådan inkomst räknas preliminär A-skatt. Till dock inte från en och samme sådan inkomst räknas arbetsgivare utgiven lön dock inte från en och samme som under ett år ej arbetsgivare utgiven lön uppgått till 1000 kronor. som under ett år ej Till sådan inkomst uppgått till 1000 kronor. räknas inte heller Till sådan inkomst intäkt som avses i 32 § räknas inte heller 1 mom. första stycket h och intäkt som avses i 32 § i kommunalskattelagen 1 mom. första stycket h och (1928:370) eller sådan i kommunalskattelagen ersättning som enligt 1 (1928:370) eller sådan § första stycket 2--6 ersättning som enligt 1 lagen (1990:659) om § första stycket 2--6 särskild löneskatt lagen (1990:659) om utgör underlag för särskild löneskatt nämnda skatt. I fråga om utgör underlag för arbete som har utförts nämnda skatt. I fråga om utomlands bortses vid arbete som har utförts beräkningen av utomlands bortses vid pensionsgrundande inkomst beräkningen av från sådana pensionsgrundande inkomst lönetillägg som betingas från sådana av ökade levnadskostnader lönetillägg som betingas och andra särskilda av ökade levnadskostnader förhållanden i och andra särskilda sysselsättningslandet. förhållanden i Såsom inkomst av sysselsättningslandet. anställning anses även Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning enligt -- -- -- bedrivs självständigt.
9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter med den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 3 §
Underlag för beräkning Underlag för beräkning av avgifterna är summan av av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren under vad arbetsgivaren under året har utgett som lön året har utgett som lön i pengar eller annan i pengar eller annan ersättning för utfört ersättning för utfört arbete, dock inte pension, arbete eller eljest med eller andra skattepliktiga anledning av tjänsten, dock förmåner eller, i fall inte pension, eller andra som avses i 3 kap. 2 § skattepliktiga förmåner andra stycket lagen (1962:381) eller, i fall som avses i 3 om allmän försäkring, kap. 2 § andra stycket annan ersättning för lagen (1962:381) om allmän utfört arbete. Bidrag som försäkring, annan avses i 11 kap. 2 § ersättning för utfört första stycket m) lagen om arbete. Bidrag som avses i 11 allmän försäkring kap. 2 § första stycket likställs med lön. Med m) lagen om allmän lön likställs även försäkring likställs kostnadsersättning som inte med lön. Med lön enligt 10 § likställs även uppbördslagen (1953:272) kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av enligt 10 § preliminär A-skatt. uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.
Med lön -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- av pensionsutfästelse m.m. Värdet av -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 4 och 5 §§.
10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen,
13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar,
17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,
18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),
21. lag om ändring i utsökningsbalken,
22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension,
27. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver med de ändringarna beträffande
1 § första stycket att stycket erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 § första stycket Ett företag som har Ett företag som vid obeskattade reserver vid utgången av det utgången av det beskattningsår som beskattningsår som avslutats närmast före avslutats närmast före den 1 mars 1991 har den 1 mars 1991 och som obeskattade reserver kan i den taxeras år 1991 kan i den omfattning som anges i denna omfattning som anges i denna lag få uppskov med lag få uppskov med beskattningen vid beskattningen vid återföringen av återföringen av reserverna. Med företag reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och avses i denna lag fysiska och juridiska personer med juridiska personer med undantag för dödsbon som undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag. behandlas som handelsbolag. 5 § femte stycket att stycket erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 § femte stycket Har den förvärvskälla Har den förvärvskälla till vilken de obeskattade eller, i fråga om reserverna hänför sig handelsbolag, den verksamhet, upphört, skall till vilken de obeskattade återstående del av reserverna hänför sig uppskovsbeloppet omedelbart upphört, skall tas upp till beskattning. återstående del av Detta gäller inte om en uppskovsbeloppet omedelbart fysisk person överför tas upp till beskattning. sin näringsverksamhet eller Detta gäller inte om en driften av denna till ett fysisk person överför aktiebolag om sin näringsverksamhet eller intressegemenskap råder driften av denna till ett mellan företagen. aktiebolag om Återstående del av intressegemenskap råder uppskovsbeloppet skall i mellan företagen. sådana fall tas upp till Återstående del av beskattning hos aktiebolaget uppskovsbeloppet skall i enligt bestämmelserna i sådana fall tas upp till denna lag. Vid tillämpning beskattning hos aktiebolaget av detta stycke anses enligt bestämmelserna i intressegemenskap råda denna lag. Vad nu sagts mellan företag som står gäller även i de fall under i huvudsak gemensam verksamhet i handelsbolag ledning. eller driften av denna överförs till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen. Med återstående del av uppskovsbeloppet avses i dessa fall så stor andel av beloppet som motsvarar den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska personer.Vid tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning.
29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhållsbidrag,
31. lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering,
32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar,
33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,
34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,
35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991.
dels antar följande av utskottet upprättade förslag till
a) Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Underlag för beräkning Underlag för beräkning av skattereduktion är av skattereduktion är medlemsavgift som den medlemsavgift samt skattskyldige under mätnings- och inkomståret har erlagt till granskningsavgift som den arbetstagarorganisation, dock skattskyldige under högst 2500 kronor. Med inkomståret har erlagt till arbetstagarorganisation arbetstagarorganisation. Med förstås sådan arbetstagarorganisation organisation som avses i lagen förstås sådan (1976:580) om organisation som avses i lagen medbestämmande i (1976:580) om arbetslivet. medbestämmande i arbetslivet.
Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
b) Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:685) om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att lagen (1990:685) om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Lagen tillämpas alltjämt vid 1990 och tidigare års taxeringar. För beskattningsår som avslutats före den 30 april 1990 tillämpas lagen även vid 1991 års taxering.
I fråga om avsättningar I fråga om avsättningar som skett enligt den som skett enligt den upphävda lagen skall denna upphävda lagen skall denna tillämpas även vid tillämpas även vid senare års taxeringar. senare års taxeringar. Ianspråktagande av investeringsreserv skall från och med 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Stockholm den 4 december 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Åsa Domeij (mp) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen lämnas förslag om kompletterande lagstiftning i anslutning till riksdagsbeslutet i juni om en omläggning av beskattningen.
Den beslutade skatteomläggningen innebär en sänkning av marginalskatterna, en separat kapitalinkomst- och kapitalvinstbeskattning och en omläggning av bolagsbeskattningen genom sänkt skattesats och breddad bas. Moderata samlingspartiet, som sedan länge drivit dessa krav, gav dem också sitt stöd i riksdagen.
Utgångspunkter för riksdagsmajoriteten var emellertid ett oförändrat högt skattetryck. Det innebar att flera skatter höjdes och att nya infördes i syfte att fullt ut finansiera marginalskattesänkningen. Den moderata ståndpunkten är att skattetrycket måste sänkas. Vi avvisade därför flera av de skattehöjningar som föreslogs av regeringen och beslutades av en riksdagsmajoritet. Det gällde exempelvis breddningen av mervärdeskattebasen, skärpningen av bostadsbeskattningen, införandet av en ny permanent pensionsskatt och ökad skatt på nyföretagande.
Reglerna för när motion får väckas i riksdagen innebär att vi nu nödgas begränsa oss till frågor som har anknytning till vad som behandlas i föreliggande proposition. Yrkanden som ligger utanför denna ram skall inte tas upp i detta sammanhang. Vi kommer under den allmänna motionsperioden i januari 1991 att redovisa vår syn på skattepolitiken och lägga konkreta förslag för främst beskattningsåret 1992.
Vi vill i detta sammanhang framhålla att förslagen i propositionen är bristfälligt beredda. Visserligen har utskottet låtit lagrådsgranska en del av de förslag som regeringen inte har förelagt lagrådet. Fortfarande kvarstår emellertid att förslag som bort lagrådsgranskas inte blivit granskade.
Bland de skatteskärpningar och nya skatter som riksdagsmajoriteten drev igenom i juni ingick en särskild löneskatt på 22,2% av vissa förvärvsinkomster. Avsikten var att till i höst utarbeta särskilda regler så att denna nya skatt också skulle omfatta pensionen. Det förslag regeringen har utarbetat och remitterat till lagrådet har dock fått så omfattande kritik att det inte kunnat föreläggas riksdagen. Regeringen avser att utarbeta ett nytt förslag till i vår så att ny lagstiftning kan träda i kraft den 1 juli 1991. I avvaktan på detta föreslås att den allmänna löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter till 1,64% under första halvåret 1991. Syftet är att kompensera det bortfall av finansiering som enligt regeringen uppstår på grund av att löneskatten på pensioner inte genomförs som planerat.
Den föreslagna höjningen av den allmänna löneavgiften innebär ytterligare kostnadsökningar för företag, kommuner och landsting. Förslaget kommer samtidigt som kostnadsutvecklingen här i landet framstår som ett av våra största problem. De svenska företagen har redan i dag svårt att behålla sina marknadsandelar, vilket återverkar på produktion och sysselsättning. För kommuner och landsting innebär förslaget att den redan besvärliga finansiella situationen förvärras ännu mer.
För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten tvingad att -- i strid mot de ekonomisk-politiska riktlinjer regeringen själv förelagt riksdagen -- öka de offentliga utgifterna genom att i förväg lova nya statliga bidrag för att främja sysselsättningen i bl.a. kommunsektorn. Därmed förvärras konsekvenserna av förslaget samtidigt som finansieringsmotivet förlorar trovärdighet. De föreslagna åtgärderna försämrar konkurrenskraften och omintetgör möjligheterna att genom sänkt skattetryck främja den svenska ekonomin. Ambitionen måste i stället vara att, genom de generellt verkande åtgärder som föreslagits i den gemensamma motion som väckts av moderata samlingspartiet och folkpartiet, skapa en långsiktigt hållbar balans i ekonomin.
Redan i våras avvisade vi förslaget om en särskild löneskatt. Vi vidhåller vår inställning i denna fråga. På samma grund avvisar vi också det nu aktuella förslaget om en höjning av den allmänna löneavgiften och tillstyrker alltså motion Sk33 i dessa delar. Därmed tillgodoses också avslagsyrkandena i motionerna Sk32, Sk35 och Sk40.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen a)med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1, 1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, b) med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om avskaffande av den särskilda löneskatten, c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkande 4.
2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
I propositionen läggs en lång rad förslag om tekniska förändringar och kompletteringar av den skattereform som beslutades våren 1990 på grundval av folkpartiets och socialdemokraternas förslag. Vi ställer oss självfallet bakom dessa förslag.
Regeringens förslag om att tillfälligt höja den allmänna löneavgiften med 1,3 procentenheter ingår däremot inte i skattereformen. En sådan höjning ger företag, liksom kommuner och landsting, stora kostnadsökningar. I ett läge där Sveriges ekonomi dras med allvarliga problem, samtidigt som en annalkande lågkonjunktur förvärrar utsikterna för nästa år och skattestopp råder för kommuner och landsting, är detta inte rätt väg att gå. Kostnadsökningen i näringslivet är alldeles för hög ändå och utgör i själva verket ett av de mer akuta problemen för svensk ekonomi. Bakgrunden till förslaget är att den särskilda löneskatten på intjänade pensionsförmåner (som ingår i skattereformen) av tekniska skäl inte kan genomföras förrän vid halvårsskiftet. Vi anser dock -- tvärtemot regeringen -- att en tillfällig lindring av kostnadsbördan är att föredra framför en försämring.
För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten tvingad att öka de offentliga utgifterna genom att i förväg lova nya statliga bidrag för att främja sysselsättningen och underlätta för kommunerna. Därmed förvärras konsekvenserna av förslaget samtidigt som finansieringsmotivet förlorar trovärdighet. Det kan inte vara riktigt att möta exempelvis alltför stora lönekostnadsökningar med ökade offentliga utgifter. Med sådana åtgärder försämras både konkurrenskraften och möjligheterna att genom sänkt skattetryck främja den svenska ekonomin. Ambitionen bör i stället vara att genom en generellt verkande ekonomisk politik skapa goda förutsättningar för balans i ekonomin.
Med det anförda avstyrker vi propositionen i denna del och tillstyrker således motionärernas yrkanden om avslag på denna skattehöjning.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1, 1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande av den särskilda löneskatten, c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkande 4.
3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Omfånget av den nu aktuella propositionen, som sägs utgöra den tredje och slutgiltiga etappen av skattereformen, speglar den brådska med vilken de tidigare etapperna genomdrevs. Att regeringen och utskottet inte hann ta hänsyn till den kritik som riktats mot skilda delar av förslaget medför nu att man tvingas dra tillbaka eller ändra en rad tidigare beslut. Det framgår också av propositionen att väsentliga delar fortfarande återstår. Planerna på en snabb reform har alltså blivit en utdragen process.
De delar av reformen som hittills har genomförts har haft en rad effekter. En positiv effekt är att hushållen blivit mindre benägna att låna och handla på kredit. Till de negativa effekterna hör en hög inflation med tillhörande kompensationskrav, stegrade bostadskostnader och ett snett ekonomiskt utfall till nackdel för de svaga grupperna, inte minst i glesbygden. De negativa effekterna har väckt breda protester från allmänheten.
Centern redovisade i sina partimotioner i juni i år -- 1989/90:Sk96 och 1989/90:Sk113 -- ett heltäckande alternativ med ett utfall som skulle ha blivit mer jämlikt mellan olika inkomstgrupper och mellan olika regioner. Rundgången av skatter och bidrag skulle ha blivit lägre, liksom också inflationen. I höst har vi i partimotionen 1990/91:Fi11 återigen redovisat hur vi ser på skattereformen och skattepolitiken, och under den allmänna motionstiden kommer vi att i sin helhet redovisa de förändringar av skattereformen och skattesystemet i övrigt som vi vill genomföra. I de nu aktuella motionerna -- 1990/91:Sk1 som har väckts med anledning av Irak-krisen och 1990/91:Sk40 -- går vi in på olika detaljer med anledning av de förslag som regeringen nu lägger fram men tar också upp andra mer principiella frågor. Vi begär bl.a. en omprövning av skattereformens finansiering inom några områden, bl.a. i fördelningspolitiskt, regionalpolitiskt och samhällsekonomiskt syfte. Med den finansiering som vi föreslår för våra skattesänkningar åstadkommer vi även en viss sänkning av den totala skattekvoten redan under nästa budgetår.
I denna reservation avvisar vi förslaget om en höjning av den allmänna löneavgiften. Övriga frågor återkommer vi till i andra reservationer i detta betänkande.
Syftet med den särskilda löneskatten är att åstadkomma neutralitet i beskattningen av olika förvärvsinkomster. När det gäller pensionsförmåner lade regeringen dock inte fram något förslag i våras, eftersom frågan krävde ytterligare överväganden. De förslag som sedan har utarbetats har väckt skarp kritik, senast från lagrådet.
I likhet med regeringen anser vi att lagrådets kritik måste föranleda att förslaget inte genomförs nu utan bereds ytterligare. Vi instämmer också i uppfattningen att det bortfall av finansiering för skattereformen som detta uppskov innebär skall finanseras. Enligt vår mening är det dock felaktigt att höja den allmänna löneavgiften. Den skulle i så fall drabba alla arbetsgivare, oavsett vilken lösning de har beträffande pensionsförmånerna. För de företag som inte har den typ av pensionsförmåner som skulle träffas av särskild löneskatt inne- bär detta en skattehöjning, som dessutom är extra olämplig mot bakgrund av det vikande konjunkturläget. Vi anser att finansieringen i stället bör ske inom ramen för det föreslagna systemet med särskild löneskatt på pensionsförmåner, när detta har trätt i kraft.
Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om avslag på propositionen i denna del.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1, 1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande av den särskilda löneskatten, c) med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 och med anledning av motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna att finansieringen av skattebortfallet bör ske inom ramen för systemet med särskild löneskatt på pensionsförmåner, när detta har trätt i kraft.
4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Den nu föreliggande propositionen behandlar en del kvarvarande frågor i den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen, om vilken riksdagen fattade beslut i juni 1990. Som miljöpartiet de gröna vid det tillfället påpekade, missade utskottets majoritet ett utmärkt tillfälle att introducera ett skattesystem som kunde ha givit positiva effekter inom miljöpolitik, fördelningspolitik och regionalpolitik. De tillägg till reformen som nu föreslås innebär ingen förbättring i något av dessa avseenden. Vi avser att återkomma i den allmänna motionstiden med övergripande synpunkter på beskattningen. I den föreliggande motionen från vår sida -- Sk32 -- begränsar vi oss till alternativa lösningar för några av de detaljer som presenterats i propositionen.
Vi noterar att tekniska problem med den särskilda löneskatten nödvändiggjort en senareläggning av denna. Av finansieringsskäl är det ytterst viktigt att tidsförskjutningen blir så kort som möjligt. Vi vill i det sammanhanget påpeka det olämpliga i att besluta att de stora skattesänkningarna till höginkomsttagare skall träda i kraft redan vid årsskiftet, dvs. innan finansieringen är klar. Miljöpartiet lade i våras fram ett fullt finansierat skatteförslag och anser att det var ansvarslöst av de två partier som drev igenom sitt förslag att göra detta utan att full kostnadstäckning fanns.
Förslaget om kompensation genom tillfällig höjning av arbetsgivaravgiften kan inte accepteras av miljöpartiet de gröna. Som vi med skärpa påpekade i våras i vår motion 1989/90:Sk74 bör arbetsgivaravgifterna i stället sänkas, speciellt i glesbygd och inom vårdsektorn.
I nuvarande situation föreslår vi att de för skattereformen ansvariga partierna, dvs. socialdemokraterna och folkpartiet, får uppgiften att ge ett enigt förslag om besparingar eller annan finansiering av det bortfall som senareläggningen av den särskilda löneskatten åsamkar statsbudgeten. Yrkandena 1 och 2 i vår motion -- Sk32 -- och avslagsyrkandena i övriga motioner bör alltså bifallas.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1, 1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande av den särskilda löneskatten, c) med bifall till motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 begär nytt förslag från regeringen om finansiering av uppskovet med löneskatt på pensionsförmåner.
5. Kompensation till egenföretagare (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Den avkastningsskatt på pensionskapital som infördes genom skattereformen i juni 1990 innebär bl.a. att egenföretagarnas pensionsförsäkringar kommer att belastas med en högre avkastningsskatt (15%) än tjänstepensioner (10%).I samband med detta beslut krävde vi att egenföretagarna skulle kompenseras härför genom en differentiering av uttaget av särskild löneskatt. En sådan lösning antyddes också i den då aktuella propositionen. Det förslag som regeringen nu lägger fram för första halvåret 1991 om en höjning av den allmänna löneavgiften frångår detta helt. Vi vill återigen understryka att egenföretagarna skall ha full kompensation för den högre skattesatsen.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande kompensation till egenföretagare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande egenföretagares pensionsförsäkringar.
6. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut i juni innebär för de s.k. avtalsförsäkringarna att utfallande belopp med något undantag i sin helhet skall tas upp som inkomst av tjänst. I den nu aktuella propositionen föreslås att socialavgifter skall utgå på försäkringsbeloppen, om de är förmånsgrundande. I annat fall skall enligt förslaget särskild löneskatt tas ut.
Förslaget om en särskild löneskatt på försäkringsbeloppen innebär att anknytningen mellan förmån och avgift inom socialförsäkringssystemet blir ännu svagare än hittills. Enligt vår uppfattning bör systemet ändras i motsatt riktning genom att sambandet efter hand blir starkare.
I motion Sk33 yrkas avslag på propositionen i vad avser löneskatt på försäkringsbelopp. Vi instämmer i motionärernas uppfattning och anser att regeringen bör utarbeta förslag till de lagtekniska justeringar som erfordras. Därmed blir också yrkande 1 i motion Sk37 och yrkande 18 i motion Sk40 delvis tillgodosedda.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 18 och proposition 1990/91:54 i motsvarande del hos regeringen begär förslag till sådana lagstiftningsåtgärder att ej förmånsgrundande ersättningar från avtalsförsäkringar undantas från socialavgifter och löneskatt.
7. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
När det gäller TFA utgår ersättningarna från denna försäkring bl.a. under akut sjukdomstid och vid invaliditet, och dagersättningarna uppgår endast till ringa belopp. Enligt vår uppfattning fyller dessa försäkringar ett angeläget behov och har sådan social karaktär att de bör undantas från inkomstskatt även i fortsättningen. Regeringen bör alltså lägga fram förslag om en återgång till tidigare lagstiftning i detta hänseende och om de justeringar som erfordras i de nu aktuella lagtexterna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 18 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3 och 1990/91:Sk37 yrkande 1 samt proposition 1990/91:54 i motsvarande del hos regeringen begär förslag om skattefrihet för trygghetsförsäkring vid arbetsskada i enlighet med vad som här har anförts.
8. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
AMF-försäkringar har tillkommit genom avtal mellan arbetsmarknadens parter och fyller en viktig funktion. Som förutsättning för avtalen gäller att förmånerna är skattefria. Det är angeläget att denna typ av försäkringar kan få fortsätta på oförändrade villkor, och regeringen bör därför lägga fram ett nytt förslag så att de blir skattefria även i fortsättningen och därmed undantas även från socialavgifter och löneskatt.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 18 samt proposition 1990/91:54 hos regeringen begär förslag om skattefrihet för avtalsförsäkringar i enlighet med vad som här har anförts.
9. Grupplivförsäkringar (mom. 4 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det förslag som läggs fram i propositionen om en särskild premieskatt på grupplivförsäkringar är alltför komplicerat och kan leda till ej avsedda effekter. Propositionen bör därför avslås i denna del, i enlighet med vad som föreslås i motionerna Sk33 yrkande 4 och Sk40 yrkande 9.
dels vid moment 4 och moment 57 i motsvarande del hemställt
4. beträffande grupplivförsäkringar
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 avslår det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget till lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.
10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (mom. 5 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut i juni i år att avskaffa skattereduktionen för ensamstående med barn hade enligt vår mening bort fattas under förutsättningen att de ensamstående kompenseras på något sätt. När beslutet fattades hänvisade föredragande statsrådet också till att stödet till ensamföräldrarna skall tas upp vid beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande i februari 1990. Det står nu helt klart att något förslag om kompensation till de ensamstående inte kommer att läggas fram i år. Följden är att ensamstående med barn får en försämring i sin ekonomiska situation samtidigt som skattereformens hela effekt i form av högre priser, boendekostnader m.m. inträder. Det är oacceptabelt att regeringens långsamma handläggning av den viktiga frågan om en kompensation till de ensamstående får sådana konsekvenser.
I motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22 föreslår motionärerna att skattereduktionen för ensamstående med barn återinförs i avvaktan på regeringens förslag om en kompensation till denna grupp. Vi tillstyrker dessa motionsyrkanden.
dels vid moment 5 och moment 57 i motsvarande del hemställt 5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 16 och 1990/91:Sk40 yrkande 22 beslutar att skattereduktionen på 1 800 kr. för ensamstående med barn skall medges också efter den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion för ensamstående med barn att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §
4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet.
Ogift skattskyldig som har hemmavarande barn under 18 år och som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret erhåller skattereduktion med 1 800 kr. Barn som bor hos föräldrarna anses som hemmavarande bara hos den ena av dem.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt på grund av 1992 års taxering.
11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (mom. 6 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Skattereduktionen för hemmamake har betydelse för ett litet antal kvinnor som lever under små omständigheter. Också denna grupp drabbas av de boendekostnadsökningar och prisökningar som skattereformen leder till. Vi vidhåller att skattereduktionen för hemmamake inte bort avskaffas och tillstyrker därför motion Sk40 yrkande 21.
dels vid moment 6 och moment 57 i motsvarande del hemställt 6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 21 beslutar att skattereduktion för gift med hemmamake skall medges också efter den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion för gift med hemmamake
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §
4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet.
En skattskyldig, vars make har en taxerad förvärvsinkomst som understiger grundavdraget enligt 48§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), erhåller skattereduktion med 20% av skillnadsbeloppet. Skattereduktionen medges endast den som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt på grund av 1992 års taxering.
12. Avdraget för underhållsbidrag (mom. 7)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Avdraget för underhållsbidrag har stor betydelse för den enskildes ekonomi, vilket bl.a. framgår av att beslutet att slopa avdragsrätten kombinerats med en allmän nedsättning av underhållsbidragen. Till detta kommer att skatteförmågeprincipen medför att extra kostnader till följd av att föräldrar inte bor tillsammans i vart fall delvis bör vara avdragsgilla.
Vi anser därför att avdragsrätten för underhållsbidrag bör återinföras. Regeringen bör återkomma med ett förslag om den närmare detaljregleringen av denna åtgärd.
Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 15.
dels vid moment 7 hemställt 7. beträffande avdraget för underhållsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 15 beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som innebär att avdrag för underhållsbidrag medges också efter den 1 januari 1991.
13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (mom. 8 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Det är en grundläggande princip i beskattningen att kostnader för föreningsavgift m.m. inte skall beaktas. Några bärande skäl för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter föreligger inte enligt vår mening. Vi instämmer därför i uppfattningen att den nuvarande skattereduktionen bör slopas. Samtidigt bör arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter begränsas i motsvarande mån.
Vi avstyrker således även förslaget i motion Sk36 att skattereduktionen för fackföreningsavgift skall medges utan någon begränsning av medlemsavgiftens belopp och att mätnings- och granskningsavgifter skall ingå i underlaget. Det är enligt vår mening inte försvarbart att genomföra en sådan förändring samtidigt som man håller inne andra viktiga åtgärder med hänvisning till det statsfinansiella läget.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 24 och 25 och avstyrker därmed också motion Sk36 yrkandena 1 och 2.
dels vid moment 8 och moment 57 i motsvarande del hemställt 8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1 och 2,
dels med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och 25 hos regeringen begär ett förslag som innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas och att arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet begränsas i enlighet med det anförda,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktionen för fackföreningsavgift att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts inte gör ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller i 20 § kommunalskattelagen (1928:370).
14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att förslaget i propositionen om en höjning av avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats utgör ett steg i rätt riktning, men reglerna bör ses över tillsammans med de regler som gäller för kostnader för resor med bil i tjänsten. När det gäller dessa är det enligt vår mening självklart att avdrag alltid skall kunna medges med faktiska kostnader. En schablon, som överstiger 12 kr./mil, skall komplettera möjligheten att få avdrag för faktiska kostnader.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk33 yrkande 7 i denna del och propositionen i denna del. Övriga motioner avstyrks.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del hemställt 9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk3 yrkande 4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 och 1990/91:Sk40 yrkande 19
dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en ytterligare förbättring av avdraget för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats i enlighet med vad som anförts ovan,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar.
15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Sedan januari i år har bensinpriset stigit med över 2 kr. Merparten av detta beror på ökad beskattning, men en del beror även på råvaruprishöjningen efter Iraks invasion av Kuwait. Centern ansåg redan i samband med riksdagens beslut i juni att den höjda beskattningen motiverade höjda reseavdrag. Detta avslogs dock av riksdagens majoritet. Under trycket av en folklig opinion mot de höga bensinpriserna har sedermera regeringen tvingats retirera och föreslå höjda reseavdrag.
En höjning till 11 kr./mil under 1990 samt 12 kr. under 1991 är långt ifrån tillräcklig för att uppnå kompensation för prisutvecklingen under innevarande år. Den räcker i själva verket för många låginkomsttagare med lågt avdragsvärde inte ens till för att kompensera för prisökningarna sedan augusti månad.
De drastiska prishöjningarna på bensin kommer, om inte reseavdragen höjs ytterligare, att ytterligare försämra skattereformens fördelningspolitiska och regionalpolitiska utfall. Låginkomsttagare med lång körsträcka till arbetet kommer att drabbas särskilt hårt. Kostnaden för deltagande i arbetslivet höjs, vilket riskerar leda till minskade dynamiska effekter av skattereformen och risk för ökad friskfrånvaro, då närvarolönen blir lägre än frånvarolönen.
Vi anser det mot denna bakgrund motiverat att höja reseavdragen utöver regeringens förslag.
Avdrag för resa med bil till och från arbete bör därför för nästa taxeringsår bestämmas till 15 kr./mil oberoende av körsträcka. Skulle vårt förslag om slopad energimoms bifallas bör avdraget i stället vara 13:20 kr./mil. Vi anser till skillnad från regeringen inte att det är befogat att begränsa höjningen till inkomståren 1990 och 1991.
Vi tillstyrker med det anförda motionerna Sk1 yrkande c och motion Sk40 yrkande 19 och avstyrker motionerna Sk3 yrkande 4 och Sk32 yrkandena 3 och 4. Härigenom tillgodoses även motion Sk33 yrkande 7 i denna del.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del hemställt 9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c och 1990/91:Sk40 yrkande 19, med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk3 yrkande 4 och 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 beslutar att avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats skall medges med 15 kr./mil vid 1991 års taxering och tills vidare,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar med
dels den ändringen att i lagens rubrik orden "vid 1991 och 1992 års taxeringar" utgår,
dels den ändringen att lagen erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
Härigenom föreskrivs följande.
Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall medges, i (1928:370) skall fr.o.m 1991 stället för enligt års taxering medges med 1 schablon som anges i andra krona 50 öre per kilometer. stycket nämnda anvisningspunkt, vid 1991 års taxering med 1 krona 10 öre per kilometer och vid 1992 års taxering med 1 krona 20 öre per kilometer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57 i motsvarande del)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna har i motion Sk32 utvecklat ett förslag till ändrade regler för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats som innebär betydande förenklingar för både skattskyldiga och skattemyndigheter. De regler som enligt skattereformbeslutet börjar tillämpas den 1 januari 1991 är till nackdel ur miljösynpunkt eftersom de uppmuntrar till bilåkande även när kollektiva färdmedel finns och inte uppmuntrar samåkning.
Propositionens förslag om en höjning av avdragsschablonen är rimligt men reglerna bör kompletteras på följande sätt.
1. Avdraget skall endast gälla den del av varje resa som överstiger 1,5 mil, enkel resa, eftersom det är angeläget att inte uppmuntra tätortsbilismen
2. Avdraget bör vara maximerat till 30 000 kr.
3. Avdraget skall medges oberoende av vilket transportmedel som använts och oberoende av om samåkning förekommit. Detta är en fundamental förändring som gör att avdraget bidrar till en god miljöpolitik inom transportområdet. Härigenom undviks också den småskaliga oärlighet som beror på att människor frestas ljuga om att samåkning förekommit.
Den av regeringen föreslagna lagen om bilreseavdraget 1990 och 1991 bör för inkomståret 1991 ändras i enlighet med det anförda och regeringen samtidigt uppmanas att återkomma med ett förslag som kan gälla fr.o.m. inkomståret 1992.
Jag tillstyrker således motionerna Sk3 yrkande 4 och Sk32 yrkande 3. Härigenom tillgodoses även motion Sk32 yrkande 4. Övriga motioner avstyrks.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del hemställt 9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk3 yrkande 4 och 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 19
dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del såvitt avser inkomståret 1990,
dels beslutar att avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats inkomståret 1991 skall medges oberoende av färdsätt och endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil samt med 12 kr./mil,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats medges endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil och oberoende av färdsätt fr.o.m. inkomståret 1992,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar med den ändringen att lagen erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Reservantens förslag
Härigenom föreskrivs följande.
Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen 35 § kommunalskattelagen (1928:370) skall medges, i (1928:370) skall medges, i stället för enligt stället för enligt schablon som anges i andra schablon som anges i andra stycket nämnda stycket nämnda anvisningspunkt, vid 1991 anvisningspunkt, vid 1991 års taxering med 1 krona 10 års taxering med 1 krona 10 öre per kilometer och vid öre per kilometer och vid 1992 års taxering med 1 1992 års taxering med 1 krona 20 öre per kilometer. krona 20 öre per kilometer. Med avvikelse även i denna del från vad som stadgas i kommunalskattelagen skall vid 1992 års taxering avdrag medges oberoende av färdsätt och endast för den del av varje resa som överstiger 1,5 mil.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11 och mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är en självklarhet att en anställd som använder sin egen bil i tjänsten skall ha rätt till avdrag för hela den faktiska kostnaden. Behovet av enkla och lättillämpade regler bör tillgodoses genom att avdrag på sedvanligt sätt medges enligt schablon om utredning inte föreligger. En sådan schablon bör enligt vår uppfattning vara högre än de 12 kr./mil som nu gäller. Regeringen bör uppmanas att återkomma med ett förslag av denna innebörd. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 7 i denna del.
Vi anser vidare att reglerna för egenföretagarnas avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten bör ha motsvarande utformning och tillstyrker därför också att riksdagen med anledning av motion Sk40 yrkande 36 begär ett förslag i enlighet härmed.
dels vid moment 11 och moment 12 hemställt 11. beträffande bilresor i tjänsten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande d och 1990/91:Sk40 yrkande 17 hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges för faktisk kostnad i enlighet med vad som anförts ovan,
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 36 hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges för den faktiska kostnaden för egen bil i näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts ovan.
18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11 och mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Beslutet hösten 1989 om en begränsning av avdraget för resa med egen bil i tjänsten har medfört problem för både arbetsgivare och arbetstagare. Kommunernas kostnader för t.ex. hemtjänsten har ökat kraftigt. Möjligheten att få avdrag för egen bil i tjänsten är viktig för många yrkesgrupper, t.ex. distriktssköterskor, hemsamariter, lantbrevbärare m.fl.
Vi anser att avdrag skall medges för den verkliga kostnaden och att det samtidigt skall finnas en schablon på 15 kr./mil och tillstyrker därför motion Sk40 yrkande 17. Egenföretagarnas avdrag bör ha samma utformning, och vi tillstyrker därför även motion Sk40 yrkande 36. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag.
dels vid moment 11 och moment 12 hemställt 11. beträffande bilresor i tjänsten att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande d och 1990/91:Sk40 yrkande 17 och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges för faktisk kostnad, dock lägst 15 kr./mil, fr.o.m. den 1 januari 1991,
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 36 hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges för den faktiska kostnaden för bilresor i näringsverksamhet, dock lägst 15 kr./mil fr.o.m. den 1 januari 1991. 19. Förmån av fri bil (mom. 13)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De nya bestämmelser om beskattning av förmån av fri bil som börjar tillämpas den 1 januari 1991 innebär att förmånen tas upp till ett fast belopp oberoende av körsträcka. Därmed stimulerar reglerna på ett olyckligt sätt till privatkörning, och detta innebär bl.a. en ökad belastning för miljön. Det är dessutom orimligt att de nya reglerna leder till att det lönar sig att ha tjänstebil för privat körning, men inte vid omfattande körning i tjänsten.
Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag som innebär att det privata nyttjandet i högre grad än i dag ligger till grund för beskattningen, och vi tillstyrker därför motionerna Sk33 yrkande 8 och Sk40 yrkande 16.
dels vid moment 13 hemställt 13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8 och 1990/91:Sk40 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkande 15 hos regeringen begär ett förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil bättre ansluter till det faktiska privata nyttjandet.
20. Förmån av fri bil (mom. 13)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Vi anser att det ur miljöpolitisk synpunkt är felaktigt med en beskattning som innebär att stora bilar får en lägre beskattning än mindre och att omfattningen av det privata nyttjandet inte beaktas i det enskilda fallet. Förmånsvärdet bör enligt vår mening fr.o.m. den 1 januari 1991 vara 40 % av nybilspriset för bilar som inte är äldre än tre år och 35 % av nybilspriset för övriga bilar. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i saken.
Vidare bör regeringen återkomma med ett förslag som innebär att beskattningen blir proportionell mot den faktiska privata användningen.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 15 och 16.
dels vid moment 13 hemställt 13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16, med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 8 och med avslag på motion 1990/91:Sk37 yrkande 3
dels beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som innebär att förmånen av en fri bil som är tre år eller yngre värderas till 40 % av nybilspriset och att förmån av fri bil i övrigt värderas till 35 % av nybilspriset fr.o.m. den 1 januari 1991,
dels beslutar att hos regeringen begära ett förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil är proportionell mot den privata användningen fr.o.m. inkomståret 1992.
21. Förmån av fri bil (mom. 13)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som framhålls i vänsterpartiets motion Sk37 innebär de nya reglerna för beskattning av s.k. tjänstebil inte att de skattefria förmåner som tillkommer tjänstebilsinnehavare undanröjs. Tjänstebilsbeskattningen utgör fortfarande en skattefri zon.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag som innebär att de skattefria förmånerna kring innehavet av s.k. tjänstebil minskas eller elimineras.
Med det anförda tillstyrks motion Sk37 yrkande 3.
dels vid moment 13 hemställt 13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8 och 1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär ett förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil skärps.
22. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har dels anfört följande:
Den 1 januari 1990 höjdes bensinskatten med 34 öre för oblyad bensin och med 38 öre för blyad bensin. Den 1 mars infördes energimoms, vilket innebar att det totala bensinpriset, inkl. bensinskatten, belades med mervärdeskatt. Detta innebar att skattebelastningen ökade med ca 1:25 kr. per liter eftersom bensinskatten inte sänktes i motsvarande mån.
Dessa bensinskattehöjningar avsåg att finansiera den del av marginalskattereformen som genomfördes för 1990. De är alltså en följd av att partierna bakom skatteuppgörelsen avvisat varje tanke på att sänka det totala skattetrycket.
Moderata samlingspartiet avvisade de föreslagna bensinskattehöjningarna, eftersom den nödvändiga marginalskattesänkningen enligt vår mening borde genomföras parallellt med att det totala skattetrycket sänktes.
Krisen i Mellanöstern har härefter lett till kraftiga höjningar av det underliggande priset på olja och därmed också på bensin.
Samtidigt med ökningen av bensinpriset har avdragsrätten för resor i tjänsten avsevärt begränsats så att den inte täcker de faktiska kostnaderna.
Människors kostnad för att använda sin bil har således ökat kraftigt genom höjda skattesatser och försämrade avdragsmöjligheter. Detta drabbar särskilt hårt de människor -- ofta i glesbygden -- som är beroende av sin bil för att komma till och från arbetet, för att kunna transportera sig själva och sina barn på fritiden och för att kunna utföra sitt arbete.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt vår mening någon form av lättnad nu införas som kan komma de berörda grupperna till godo. Vi anser att en lämplig åtgärd härvid är att som föreslås i motion Sk2 sänka bensinskatten med 30 öre per liter och tillstyrker därför motionen.
dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del hemställt 14. beträffande drivmedelsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del, 1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50 beslutar sänka bensinskatten med 30 öre/liter,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatt
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om nedsättning av bensinskatt
Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och tills vidare skall tas ut med 2 kronor 10 öre per liter för blyfri bensin och med 2 kronor 34 öre per liter för annan bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
23. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Skattereformen som sådan var nödvändig men energimomsen förstärker den underliggande råvaruprisutvecklingen och är därför inflationsdrivande, vilket prisökningarna till följd av krisen i Mellanöstern visat.
De svenska hushållen har mött, och kommer under de närmaste åren att möta, en kärvare ekonomisk situation till följd av bl.a. denna utveckling. Hushåll med låga inkomster drabbas hårdast eftersom skattereformen för dessa ger ett neutralt eller negativt utfall, samtidigt som de sammanlagda effekterna av skattereformen, den tillfälliga mervärdeskattehöjningen, Mellanösternkrisen och det höga ränteläget höjer kostnaderna för den nödvändiga konsumtionen -- boendet, maten, resorna till och från arbetet etc.
Priset på bensin har sedan skattereformen beslutades ökat med ca 1 kr./liter. Av denna summa är ca 25 öre/liter ökad moms. Detta medför kraftiga kostnadsfördyringar för dem som är beroende av bil. Som ett exempel kan nämnas att bensinprishöjningarna enligt beräkningar innebär merkostnader i storleksordningen 7000--8000 kr. per år i vissa Norrlandslän för pendling med bil till och från arbetet. Också kollektivresenärerna drabbas hårt av kostnadsfördyringar för arbetsresor i och med att persontransporter från årsskiftet beläggs med full moms.
De sammanlagda effekterna av besluten/händelserna enligt det ovan anförda medför på så vis att hushåll med långa pendlingsavstånd till arbetet i de flesta fall förlorar på skattereformen och får vidkännas en försämrad köpkraft. Samhällsekonomiska förluster uppkommer också genom att arbetsmarknaden fungerar sämre genom minskade incitament för arbete och ökade marginalkostnader för deltagande i arbetslivet. Skattereformens utbudshöjande effekter riskerar att reduceras avsevärt.
Det finns därför skäl att nu avskaffa mervärdeskatten på energi och i stället övergå till punktskatter. Härigenom undviks pålagringen av råvaruprisutvecklingen och erhålls en möjlighet till styrning mot inhemska, förnybara och miljövänliga bränslen. Samtidigt blir bensinpriset lägre än i dag.
Vi vill framhålla att vi inte delar regeringens syn när det gäller möjligheten att införa en regionalt differentierad bilbeskattning. Tvärtom bedömer vi en sådan som fullt möjlig och dessutom önskvärd ur såväl regionalpolitisk som miljöpolitisk synpunkt. Regeringen bör enligt vår mening uppmanas att återkomma med ett förslag om en sådan differentiering av beskattningen.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk1 yrkande a i denna del och motion Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50.
dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del hemställt 14. beträffande drivmedelsbeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk2 och 1990/91:Sk37 yrkande 2
dels beslutar undanta bensin från mervärdeskatt,
dels beslutar höja bensinskatten till 2,64 kr./liter för blyad bensin och till 2,94 kr./liter för annan bensin,
dels hos regeringen begär förslag om en regional differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som anförts ovan,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt och bensinskatt att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
dels antar följande
Förslag till Lag om höjning av bensinskatten
Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och tills vidare skall tas ut med 2 kronor 64 öre per liter för blyfri bensin och med 2 kronor 94 öre per liter för annan bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
24. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Höstens kris i Irak, med åtföljande höjda oljepriser, har fått stora konsekvenser i Sverige -- inte minst regionalpolitiskt. Höjda oljepriser har medfört höjda bensinpriser och fördyringar för dem som är beroende av bil. En del av ansvaret för bensinprisökningarna bör läggas på oljebolagen som utnyttjat situationen och höjt priset på bensin mer än vad som kan hänföras till Irakkrisen, men det höga bensinpriset beror också på den energimoms som riksdagens s/fp-majoritet beslutat om.
Vänsterpartiet motsätter sig moms på energi -- i det här fallet bensin. I motion 1989/90:Sk81 lade vänsterpartiet fram förslag på höjd bensinskatt i stället för moms. Vänsterpartiet menar också att förutsättningarna bör utredas för en differentiering av bensinkostnaderna i landet. Höga bensinpriser är rimligt där det finns bra kollektivtrafik och där bilåkandet orsakar stora negativa miljöeffekter. Ett sätt kunde t.ex. vara att med regionalt differentierade miljöavgifter låta biltrafiken betala en ökad andel av miljöskadorna.
I områden där det inte finns andra möjligheter än den egna bilen för att man skall kunna ta sig till arbetet, handla eller utöva fritidsaktiviteter måste resekostnaderna vara rimliga i förhållande till andra kostnader. Då räcker det inte heller med de höjda avdrag för arbetsresor som föreslås i propositionen.
Vänsterpartiet upprepar därför kravet att slopa moms på energi samtidigt som bensinskatten höjs och föreslår därjämte att riksdagen hos regeringen begär förslag på regionalt differentierade miljöavgifter.
Jag tillstyrker med det anförda motion Sk37 yrkande 2.
dels vid moment 14 hemställt 14. beträffande drivmedelsbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 2, med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50 och med avslag på motion 1990/91:Sk2 beslutar att hos regeringen begära ett förslag som innebär att mervärdeskatten på bensin slopas, att bensinskatten höjs och att regionala miljöavgifter införs.
25. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den generella mervärdebeskattningen av tjänster, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1991 och som vi motsatt oss, innebär bl.a. att all inländsk personbefordran belastas med mervärdeskatt. Det blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer kostnaden för att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga mellan 15 och 20 %. En järnvägsbiljett mellan Stockholm och Malmö höjs med 65 kr. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. Kostnaden för en biljett beräknas öka med närmare 25 %.
Vi anser att persontransporter bör undantas från mervärdeskatteplikten och tillstyrker därför motionerna Sk39 yrkande 1 och Sk40 yrkande 44.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del hemställt 15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b, 1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar att undanta persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
26. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Beslutet om mervärdeskatt på personbefordran gör att den kollektiva trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden jämfört med privatbilismen. Vår bedömning är att den kostnadsökning som en momsbeläggning innebär medför att resandefrekvensen för kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt med betydande risk för att kommuner och landsting tvingas bidra med skattemedel. SJ har bedömt att minskningen av resandeunderlaget kan uppgå till ca 30 %. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. En biljett beräknas öka med närmare 25 % i pris. Turismen är en av öns största näringar.
Vi anser att kollektivtransporter bör vara undantagna från mervärdeskatt och tillstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b och Sk40 yrkande 44. Härigenom torde även motion Sk39 vara tillgodosedd.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del hemställt 15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 och med anledning av motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 beslutar att undanta kollektiva persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
27. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i motsvarande del)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Det förslag om mervärdeskatt på kollektivtrafik som en majoritet av folkpartister och socialdemokrater röstat igenom under vårriksdagen och som är avsett att träda i kraft vid årsskiftet kommer att fördyra resandet med kollektiva transportmedel högst avsevärt. Detta kommer speciellt att drabba glesbygdsbor, och vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är fel att alls genomföra förslaget, dock med undantag för flygtrafik som i andra avseenden är så skattemässigt gynnad.
Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 1.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del hemställt 15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar att kollektiva persontransporter, dock ej flygtransporter, undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på persontransporter att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter, utom flygtransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
28. Övergångsbestämmelser för bussar (mom. 16)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I motion Sk39 tar motionären upp ett problem som uppkommer vid övergången till mervärdeskattepliktig verksamhet den 1 januari 1991 och som beror på att någon hänsyn då inte tas till den mervärdeskatt som erlagts vid anskaffning av de varor och inventarier som finns i verksamheten vid årsskiftet. Trots att den skattskyldige sålunda inte får något avdrag för den mervärdeskatt som erlagts vid inköp av t.ex. en buss skall mervärdeskatten vid en eventuell försäljning av bussen efter årsskiftet inlevereras till staten. I vissa fall kan detta ge upphov till orimliga effekter.
Vi anser i likhet med motionären att någon form av övergångsbestämmelser måste tillskapas. Vi tillstyrker därför motion Sk39 yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 16 hemställt 16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk39 yrkande 2 beslutar att hos regeringen begära ett förslag i enlighet med vad som anförts ovan.
29. Kilometerskatt (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 27 Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de miljö- och hälsofarliga utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar som sker från dieselfordon krävs en höjning av kilometerskatten så att kostnadsansvaret för utsläpp av kväveoxider höjs från nuvarande 25 kr./kg till 60 kr./kg NOX. Dessutom bör kilometerskatten höjas för att täcka ett kostnadsansvar för kolväteutsläppen med 24 kr./kg. Därigenom erhålls en miljömässigt nödvändig styrning mot miljövänligare drivmedel inom bl.a. kollektivtrafiken, vilket är särskilt motiverat då mervärdeskatten på kollektivresor slopas -- annars skulle ju även miljömässigt sämre transporter gynnas skattevägen.
Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 2.
dels vid moment 17 hemställt 17. beträffande kilometerskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 2 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att kilometerskatten höjs i enlighet med vad som anförts ovan.
30. En särskild glesbygdsrabatt (mom. 18)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
För att kompensera glesbygden för den höjning av bensinpriset som orsakas av Irakkonflikten föreslår vi en skatterabatt på 2000 kr. per år för alla glesbygdsboende mellan 19 och 64 år och en rabatt på 1000 kr. per år för övriga glesbygdsboende. Om skatten inte uppgår till dessa belopp utbetalas i stället ett bidrag så att det totala stödet blir 2000 kr. resp. 1000 kr.
Jag tillstyrker således motion Sk3 yrkande 3.
dels vid moment 18 hemställt 18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om en särskild skatterabatt för glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts ovan.
31. Förmånliga lån (mom. 19 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De regler för beskattning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån som beslöts av riksdagen i juni i år ger också efter de justeringar som föreslås i propositionen otillfredsställande resultat. Genom att den avtalade räntan jämförs med statslåneräntan plus en procentenhet vid utgången av november året före beskattningsåret kan förmånen komma att åsättas ett värde som är högre eller lägre än det faktiska. Vidare kommer en skattskyldig som har ett lån med t.ex. fem års bindningstid, där den avtalade räntan har innefattat en mindre förmån, att bli beskattad för en förmån som varierar med statslåneräntans nivå varje november månads utgång. Även om den avtalade räntan innebar en ränteförmån på 0,25 % när avtalet ingicks kan förmånen på detta sätt komma att värderas till mångdubbelt större procentsatser vissa beskattningsår och till 0% andra beskattningsår.
Vi anser att den angivna värderingsregeln inte uppfyller rimliga rättssäkerhetskrav och att den värderingsregel som tillämpats före skatteomläggningen därför bör gälla tills vidare. Regeringen får snarast återkomma med ett förslag som innebär att beskattningen av förmånliga lån inte kan grunda sig på ett beskattningsvärde som överstiger förmånens faktiska värde. Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 9.
dels vid moment 19 och moment 57 i motsvarande del hemställt 19. beträffande förmånliga lån att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 9 och med avslag på proposition 1990/91:54 i denna del beslutar att förmån av räntefritt eller lågförräntat lån skall värderas till skillnaden mellan den avtalade räntan och den lägsta av riksbankens diskonto vid årets ingång resp. utgång plus två procentenheter,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånliga lån att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i punkt 10 av anvisningarna till 32§ att tredje stycket erhåller följande lydelse: "Förmånen värderas till skillnaden mellan den avtalade räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid beskattningsårets ingång respektive utgång plus två procentenheter." och att fjärde stycket utgår.
32. En tvåårig rådrumsfrist (mom. 21 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är riktigt att en rådrumsfrist skall löpa innan en privatbostad omklassificeras till att ingå i näringsverksamhet men anser inte att det finns något bärande skäl att låta denna frist vara kortare än de fyra år som redan gäller för privatbostadsfastighet i dödsbo.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 10.
dels vid moment 21 och moment 57 i motsvarande del hemställt 21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 10 beslutar att rådrumsfristen vid omklassificering av privatbostad skall vara fyra år,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser en tvåårig rådrumsfrist att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i 5 § sjätte stycket att orden "det därpå följande kalenderåret" byts ut mot orden "de därpå följande tre kalenderåren" och ordet "andra" byts ut mot ordet "fjärde".
33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (mom. 22 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
När det gäller förslaget om en ändrad gränsdragning för privatbostad som inrättats för två familjer löses enligt vår mening eventuella gränsdragningsproblem i dessa fall bäst genom att proportioneringregler införs. Detta kräver en ny definition av privatbostadsbegreppet. Regeringen bör återkomma med ett förslag till en sådan definition.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 11.
dels vid moment 22 och moment 57 i motsvarande del hemställt 22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 11 dels avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en ny definition av privatbostad som medger proportionering,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser en särregel för tvåfamiljsfastigheter att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att förslagen om ändring i 5 § första och andra styckena utgår.
34. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (mom. 23)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I landets skiftande bestånd av småhus från olika tider finns åtskilliga bostadsbyggnader som avsevärt skiljer sig från vanliga villor men som delvis används på liknande sätt, dvs. som bostad för ägaren. Dessa byggnader återfinns framför allt på landsbygden och utgörs av gamla, stora och otidsenliga mangårdsbyggnader på gårdar och gods alltifrån stora gamla trähus i Norrland till medeltida borgar i Skåne.
Driften och underhållet av slott och herrgårdar och även andra kulturbyggnader på jordbruksfastighet utgör normalt en stor belastning för fastighetens ägare. Det är ofta fråga om avsevärt större bostadsytor än som erfordras, och planlösningarna är otidsenliga och medför att boendet blir obekvämt och svårigheterna stora att effektivt utnyttja det tillgängliga utrymmet.
Slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av detta slag av kulturbyggnader innebär i praktiken ett förödande slag för kulturminnesvården i Sverige. Privata ägare kan inte bekosta underhållet med beskattade medel.
Kulturbyggnader som av kulturhistoriska skäl bör bevaras måste därför kunna klassificeras och beskattas som näringsfastigheter även i de fall då de bebos av ägaren eller dennes närstående. Härigenom kan avdrag göras för kostnader för reparation och underhåll av sådana byggnader. Samtidigt följer att ägaren beskattas för bostadsförmån.
En lämplig gränsdragning är enligt vår mening den som föreslås i motion Sk34 och som innebär att bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas som kulturhistoriskt skyddsvärt får beskattas som en näringsfastighet om ägaren yrkar det.
Riksdagen bör enligt vår mening med anledning av motion Sk34 hos regeringen begära ett förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 23 hemställt 23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och 1990/91:Sk34 hos regeringen begär ett förslag som innebär att bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas som kulturhistoriskt skyddsvärt kan beskattas som näringsfastighet.
35. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (mom. 23)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Redan vid remissbehandlingen av inkomstskatteutredningens förslag fäste ett flertal remissinstanser regeringens uppmärksamhet på att förslaget om privatbostadsbeskattning av jordbrukets mangårdsbyggnader skulle medföra en kraftig försämring av de ekonomiska villkoren för vården av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus på jordbruksfastigheter. En av dem var den särskilde utredare som har regeringens uppdrag att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen av vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.
Trots dessa varningar har de nya reglerna antagits och kommer att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991. Detta kommer att äventyra omvårdnaden av det kulturarv som landsbygdens kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnader representerar.
Olika lösningar är enligt vår mening möjliga. Den särskilde utredaren har bl.a. föreslagit att bostadshus på jordbruksfastighet som samtidigt utgör kulturbyggnad skall behandlas som näringsfastighet. Andra lösningar, såväl inom som utom skattesystemets ram, är tänkbara. Vad som inte kan godtas är att de nya skattereglerna leder till en försämring i vården av kulturhistoriskt skyddsvärda miljöer.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 23 hemställt 23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och 1990/91:Sk34 som sin mening ger regeringen det ovan anförda till känna.
36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (mom. 24)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör 1989 års fastighetstaxeringsvärden för småhus äga tillämpning inom beskattningsområdet också under inkomståret 1990. Vidare bör beskattningen för inkomståret 1991 ej grundas på högre taxeringsvärdehöjning än 50%. Vi tillstyrker därför motion Sk33 yrkandena 12 och 13.
dels vid moment 24 hemställt 24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12 och 13 hos regeringen begär ett förslag som innebär att 1989 års taxeringsvärde skall tillämpas också inkomståret 1990 och att beskattningen för inkomståret 1991 grundar sig på en taxeringsvärdehöjning på högst 50%.
37. Fastighetsskatten för småhus (mom. 25)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I likhet med motionärerna bakom Sk40 anser vi att fastighetsskatten bör vara 1,2% för småhus och 2% för hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att fastighetsskatt övergångsvis inte skall tas ut för årgångarna 1986--1990 och att halv fastighetsskatt skall tas ut för årgångarna 1981--1985 med en successiv avveckling av reduceringarna över tiden. Vi tillstyrker därför motion Sk40 yrkandena 31--33.
dels vid moment 25 hemställt 25. beträffande fastighetsskatten för småhus att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 31--33 hos regeringen begär ett förslag som innebär att fastighetsskatten bestäms till 1,2% för småhus och till 2% för hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att övergångsvis fastighetsskatt inte tas ut för årgångarna 1986--1990 och halv fastighetsskatt tas ut för årgångarna 1981--1985.
38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet (mom. 26 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har inom moderata samlingspartiet länge motsatt oss att pensionärernas extra avdrag avtrappas mot inkomst av kapital och rörelse. När avdraget fr.o.m. den 1 januari 1991 får formen av ett särskilt grundavdrag som på sikt endast avtrappas mot annan allmän pension har emellertid en avtrappning mot kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet behållits för 1991 och 1992. Vi anser att denna avtrappning av det särskilda grundavdraget bör undanröjas innan den hinner träda i kraft och tillstyrker därför motion Sk33 yrkande 14.
dels vid moment 26 och moment 57 i motsvarande del hemställt 26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 14 och 1990/91:Sk38 yrkandena 1 och 2 beslutar slopa avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot inkomst av kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 29 första stycket av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
39. Pensionärernas förmögenhet (mom. 27 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Avtrappningen av det särskilda grundavdraget på grund av både ränteinkomster och besparingar leder till mycket höga marginaleffekter för dem som har låga pensioner. De som drabbas är pensionärer som trots låga inkomster under sin aktiva tid lyckats spara ihop minst 100000 kr. Däremot drabbas inte de som har höga pensioner eftersom de inte har högre grundavdrag än övriga inkomsttagare.
Vi anser att det är oförsvarligt med skatteregler som på detta sätt straffar dem som varit sparsamma. Vi anser att bestämmelsen om avtrappning mot förmögenhet omedelbart skall upphävas och tillstyrker därför motion Sk38 yrkande 1 och Sk40 yrkande 5.
dels vid moment 27 och moment 57 i motsvarande del hemställt 27. beträffande pensionärernas förmögenhet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk38 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 5 beslutar slopa avtrappningen av pensionärernas särskilda grundavdrag mot förmögenhet,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 29 andra stycket av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående barn (mom. 28)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Också inom sjömansbeskattningen bör enligt vår mening skattereduktionen för ensamstående med barn finnas kvar efter den 1 januari 1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk23. Regeringen får dock återkomma med ett förslag till hur en sådan skattereduktion skall utformas med hänsyn till övriga förändringar i sjömansskattelagen.
dels vid moment 28 hemställt 28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående med barn att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att skattereduktionen för ensamstående med barn behålls i sjömansbeskattningen.
41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med hemmamake (mom. 29)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör skattereduktionen för hemmamake finnas kvar också inom sjömansbeskattningen även efter den 1 januari 1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk23. Regeringen får dock återkomma med ett förslag till hur en sådan skattereduktion skall utformas med hänsyn till övriga förändringar i sjömansskattelagen.
dels vid moment 29 hemställt 29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med hemmamake att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att skattereduktionen för gift med hemmamake behålls i sjömansbeskattningen.
42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (mom. 31)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Beskattningen av kapitalvinster bör enligt vår uppfattning utformas så att anskaffningsvärdet för ifrågavarande tillgång indexuppräknas för att undvika att enbart nominella vinster beskattas. Med tanke på vikten av att harmonisera de svenska skattereglerna med dem som gäller för Europa i övrigt bör det också övervägas att efter en tid införa skattefrihet. Den beslutade realisationsvinstbeskattningen av privatbostäder kommer att motverka rörligheten på bostadsmarknaden och leda till tveksamma skattekonsekvenser för många medborgare. Enligt vår uppfattning bör reavinstskatt ej tas ut vid byte av bostad. Det bör också övervägas att göra realisationsvinstbeskattningen tidsbegränsad.
Realisationsförluster bör få kvittas till sitt fulla värde i vart fall mot realisationsvinster på motsvarande tillgångar. Det bör övervägas att också tillåta kvittning mot realisationsvinster på andra tillgångar. Vad beträffar kvittning av realisationsförluster mot ränteinkomster och utdelningar bör detta också tillåtas. Därvid kan emellertid en viss begränsning övervägas.
Riksdagen bör mot denna bakgrund med bifall till motion Sk33 i denna del begära nytt förslag av regeringen om beskattningen av kapitalinkomster och kapitalvinster.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 och 1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär nytt förslag om beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet med vad ovan anförts.
43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (mom. 31)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Vi har tidigare motsatt oss att sparavdraget slopas. Stimulanser för det privata sparandet är mycket angelägna. Det s.k. sparavdraget är en sådan stimulans framför allt av betydelse för småspararna med låga eller normala inkomster. En person med i dag låg marginalskatt som tidigare utnyttjat sparavdraget kan komma att få höjd skatt på sitt sparande efter skattereformen. Detta är en följd av att vederbörande ej får någon större nytta av att skattesatsen sänks till 30% på sparandet. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör enligt vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänks finner vi en lämplig nivå på avdraget vara 1000 kr.
Vidare anser vi, av samma skäl som att det totala skatteuttaget bör begränsas i vad avser realisationsvinsten, att möjligheterna till uppskov bör finnas kvar i vissa fall. Som tidigare framhållits av centerpartiet måste det vara möjligt att få uppskov med beskattningen för de boende som byter bostad bl.a. av medicinska skäl, handikappskäl eller åldersskäl.
Vi tillstyrker således motion Sk40 i denna del och förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och 1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om sparavdrag och möjlighet till uppskov med beskattning av reavinst på bostäder i enlighet med vad ovan anförts.
44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (mom. 31)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet föreslår ett fullständigt avdragstak för ränteutgifter vid 100000 kr. På sikt bör systemet med avdrag för ränteutgifter slopas. Detta skulle skapa ett rakare system och minimera möjligheterna till skatteundandragande samt lånefinansierad och skattesubventionerad konsumtion. En slopad rätt att dra av låneräntor fordrar dock en övergångstid. Slopade ränteavdrag kräver därjämte nya system för att finansiera boendekostnaderna.
Skattereformen innebär vidare bl.a. att avkastningen från allemans- och pensionssparande kommer att bli beskattad med avsevärt lägre skattesats än vanligt banksparande. Även för aktiesparande kommer en rad undantag från huvudregeln att gälla. Såsom vänsterpartiet tidigare påpekat kommer avsaknaden av en enhetlig skattesats att öppna väg för skatteplanering och leda till att påtagliga asymmetrier består. I enlighet därmed biträder jag därför vänsterpartiets förslag att alla typer av kapitalavkastning, med undantag för reavinstbeskattning av permanentbostäder, beskattas på ett enhetligt sätt med en statlig inkomstskatt på 30%.
Det förslag som läggs fram från vänsterpartiets sida innebär en strikt enhetlig kapitalbeskattning på 30% utan de många undantag som medgivits. För aktievinstbeskattningens del innebär detta att hela vinsten tas upp till beskattning och att man alltså inte skall få avräkna 20% av försäljningspriset som en schablon för anskaffningsvärdet. Reaförluster på marknadsnoterade aktier bör, liksom reaförluster på andra aktier, i princip få dras av med 70%.
Vi tillstyrker således motion Sk37 i denna del och förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om kapitalbeskattning.
45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom. 32 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De föreslagna reglerna om beskattning av utländsk valuta bör ansluta till den reformering av reglerna för beskattning av inkomst av kapital som vi föreslagit ovan. Regeringen får snarast återkomma till riksdagen med sådant förslag. De nu i propositionen föreslagna reglerna bör mot denna bakgrund avslås. Vi tillstyrker följaktligen motion Sk33 i denna del.
dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 19 och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvitt avser 3§ 1 mom. andra stycket och 3§ 2 mom. fjärde stycket samt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket 1 beslutar att orden "i svenska kronor" skall utgå.
46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom. 32 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Hårdare skatteregler för utländska placeringar än för motsvarande svenska rimmar illa med intentionerna för avskaffandet av valutaregleringen. Riskerna med en befarad skatteplanering hänger dessutom i hög grad samman med hur Sverige och andra länder lyckas i sina strävanden att driva en framgångsrik finans-, penning- och valutapolitik, och det vore enligt vår mening fel att motverka marknadens sätt att fungera med sådana skattepolitiska asymmetrier som regeringen nu föreslår. Dessutom anser vi i likhet med vad riksbanken och RSV påpekar i sina remissyttranden att en begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter i utländsk valuta kommer att leda till administrativa och kontrollmässiga problem. Vi föreslår därför att samma skattemässiga regler skall gälla för såväl ränteinkomster och reavinster som ränteutgifter och reaförluster för fordringar resp. skulder i utländsk valuta som gäller för placeringar i svensk valuta.
Även förslaget att avdragsrätten för förluster i utländska marknadsnoterade obligationer och skuldebrev skall begränsas till 70% utgör en diskriminering av utländska värdepapper i förhållande till den fulla avdragsrätt som kommer att gälla för marknadsnoterade svenska och utländska aktier samt svenska obligationer. Centerpartiet avvisar även denna särbehandling och menar att samma regler bör gälla även här som för svenska värdepapper.
Vi ansluter oss också till den av centerpartiet hävdade principen att derivatinstrument bör beskattas enligt samma regler som instrumentens underliggande egendom. Vad gäller valutaterminer anser vi dock att dessa med hänsyn till att de inte självklart går att hänföra till ett bestämt individuellt värdepapper bör ges en kvittningsrätt för dessa instrument. För konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör samma skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i svensk valuta.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 och avstyrker propositionen i berörda delar.
dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 19,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket 1 beslutar att orden "i svenska kronor" skall utgå.
47. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (mom. 33)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den av riksdagen i juni beslutade ränteavdragsbegränsningen, som avser ränteutgifter över en viss nivå, bör slopas. Genom den kraftigt sänkta skattesatsen för kapitalinkomster motverkas ändå överdriven skatteanpassning. Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 i nu aktuell del.
dels vid moment 33 hemställt
33. beträffande ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 20, med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del hos regeringen begär förslag om slopad ränteavdragsbegränsning i enlighet med vad ovan anförts.
48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (mom. 33 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås också att rätten att kvitta ränteutgifter över 100000 kr. begränsas ytterligare. Vi anser att propositionens förslag härvidlag strider mot de huvudprinciper för beskattningen av inkomst av kapital som vi tidigare har ställt oss bakom. Vi kan dock gå med på förslaget när det gäller inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning eftersom dessa tillkommit enbart i skatteplaneringssyfte. Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 i denna del.
dels vid momenten 33 och 57 i motsvarande del hemställt
33. beträffande ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 20,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. beslutar att de nya reglerna om ränteavdragsbegränsningar utom de som avser inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning skall utgå.
49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag (mom. 34)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås vissa ändringar av de beslutade reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag. Dessa regler är föranledda av skillnaden mellan den proportionella beskattningen av kapitalinkomster och den progressiva beskattningen av förvärvsinkomster.
Behovet av sådana spärregler bör begränsas så långt möjligt genom att minska spännvidden i beskattning mellan olika former av inkomst. Regeringen bör mot den bakgrunden se över bestämmelserna såväl vad beträffar utdelningsinkomster som kapitalvinster. De föreslagna reglerna innebär i stort vissa lättnader och kan därför godtas i avvaktan på regeringens nya förslag. Riksdagen bör emellertid, med bifall till motion Sk33 i denna del, som sin mening ge vad vi nu anfört regeringen till känna.
dels vid moment 34 hemställt
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 21, med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag (mom. 34 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening skulle det förslag som propositionen för fram missgynna de mindre fåmansföretagen. De större fåmansföretagen och de som sålt sina företag med stora reavinster skulle däremot gynnas. Vi anser mot denna bakgrund att en undantagsregel är en bättre lösning. Propositionens förslag bör därför avslås i denna del. Vi tillstyrker följaktligen motion Sk40 såvitt nu är i fråga.
dels vid momenten 34 och 57 i motsvarande del hemställt
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 21,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvitt avser 3§ 12 mom. sjätte stycket sista meningen.
51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter (mom. 35)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås vissa förändringar av reglerna för behandlingen av underskott i förvärvskälla. De nya reglerna som enbart avser kvittning mot framtida överskott i samma förvärvskälla och inkomstslag måste emellertid enligt vår mening kompletteras med att nuvarande regler om rätt till kvittning mellan förvärvskällor och inkomstslag under samma beskattningsår bibehålls. Vi hemställer att regeringen lägger fram förslag härom och tillstyrker således motion Sk33 i denna del.
dels vid moment 35 hemställt
35. beträffande sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 23 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om återinförd rätt att kvitta underskott under löpande beskattningsår i enlighet med vad ovan anförts.
52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (mom. 36)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Kars-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Den av riksdagsmajoriteten beslutade takregeln innebär en negativ särbehandling av försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet. Skatten kan komma att uppgå till 27%, att jämföra med 9% för permanentbostad och 18% för fritidshus. Vi anser det skäligt att försäljning av näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av fritidshus. Det skulle således innebära att skatten begränsas till 18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av försäljningsintäkten. Detta var också vad centerns ledamot i URF reserverade sig till förmån för. Vi tillstyrker således motion Sk40 i denna del och föreslår att regeringen skall återkomma med förslag med angiven inriktning.
dels vid moment 36 hemställt
36. beträffande takregeln vid realisation av näringsfastigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 28 hos regeringen begär förslag om en takregel för realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av näringsfastighet i enlighet med vad ovan anförts.
53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet (mom. 37 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås att beloppsgränsen 3000 kr. vad avser skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet tas bort.
Förslaget motiveras med den orättvisa som anses kunna uppkomma genom att vissa fastighetsägare under innehavsperioden haft avdrag överstigande 3000 kronor som skall återföras medan andra haft sådana understigande 3000 kronor vilket inte föranlett återläggning. Enligt vår uppfattning bör emellertid de nu gällande reglerna kvarstå i oförändrat skick i syfte att förenkla beskattningsförfarandet
Propositionens förslag går i motsatt riktning mot den förenkling av skattesystemet som framställts som önskvärd. Förslaget skulle medföra ökad byråkrati och krångel men ge små ökade skatteintäkter. Propositionen bör avslås i denna del, och vi tillstyrker därför motionerna Sk33 och Sk40 såvitt avser denna fråga.
dels vid momenten 37 och 57 i motsvarande del hemställt:
37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet att riksdagen bifaller motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och 1990/91:Sk40 yrkande 8 och avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt avser punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22§.
54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen (mom. 38)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut våren 1990 om ett reformerat skattesystem innebar bl.a. att nya regler för reavinstbeskattning av bostadsrätter infördes. Detta innebar att vid reavinstberäkni- ngen hänsyn skulle tas till nettoförändringar i bostadsfö- reningens förmögenhet. Den skattepliktiga försäljningsintäkten för en bostadsrätt skall enligt riksdagens beslut beräknas som köpeskillingen ökad eller minskad med värdet av bostadsrättens andel av föreningens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid försäljningstillfället.
Utformningen av reglerna för reavinstbeskattningen har skarpt kritiserats genom att det kunnat visas att de får helt orimliga konsekvenser för den enskilde bostadsrättsinnehavaren, bl.a. beroende på att bostadsrättsföreningen och bostadsrättsinnehavaren inte särskiljs som skatteobjekt vid reavinstbeskattning. Regeringen har också tvingats inse att de införda reglerna var orimliga och föreslår i den föreliggande propositionen en viss förbättring.
Regeringens förslag innebär dock inte att den felaktiga principiella sammanblandningen mellan bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen vid reavinstbeskattningen undanröjs. Enligt vår mening bör de regler om reavinstbeskattning som enligt riksdagens beslut införts i lagen om statlig inkomstskatt utmönstras. Vi anser att bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen skall särskiljas som skattesubjekt och bostadsrättsinnehavaren vid en eventuell reavinst inte sammanblandas med bostadsrättsföreningens förmögenhetsförhållanden. Hänsyn vid beräkningen av reavinstskatt skall enbart tas till den enskilde bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden.
Riksdagens tidigare beslut i vad avser beräkningen av underlaget för reavinst vid försäljning av bostadsrätter bör således rivas upp. Med det anförda tillstyrker vi bifall till yrkande 25 i motion Sk33 och yrkande 10 i motion Sk40.
dels vid moment 38 hemställt
38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 25 och 1990/91:Sk40 yrkande 10 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om reavinst vid försäljning av bostadsrätt i enlighet med vad ovan anförts.
55. Avdrag för värdehöjande reparationer (mom. 39)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Skattereformen har inneburit att rätten till avdrag för s.k. värdehöjande reparationer har begränsats. Kostnader för reparationer av detta slag får inräknas i omkostnadsbeloppet för privatbostäder endast för de senaste fem åren före avyttringstillfället och endast om beloppet under ett år överstiger 5000 kr. Den valda tidsperioden är enligt vår uppfattning orimligt kort. Enligt vår uppfattning är tio år en mer rimlig tidsperiod i sammanhanget. I enlighet med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 yrkande 29 och föreslår att riksdagen begär förslag av regeringen med denna inriktning.
dels vid moment 39 hemställt
39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 29 hos regeringen begär förslag om avdrag för värdehöjande reparationer.
56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom. 40 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är orimlig och skapar många problem, bl.a. i samband med generationsskiften i rörelser och jordbruk. Dessa skatteformer måste, enligt vår mening, inledningsvis så snart som möjligt anpassas till åtminstone den nivå som gäller för övriga nordiska länder.
Förslagen i propositionen innebär bara en anpassning till prisutvecklingen och är enligt vår mening otillräckliga. Vi föreslår därför att skatteskalornas skattesatser sänks med 5 procentenheter i de skikt som redovisas i propositionen.
De föreslagna justeringarna av grundavdragen vid arvsbeskattningen är också otillräckliga. De bör dessutom anknytas till prisutvecklingen och fastställas till för make eller motsvarande tolv basbelopp, för annan mottagare i klass I till fyra basbelopp och för mottagare i klass II och III till ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett halvt basbelopp.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels vid momenten 40 och 57 i motsvarande del hemställt
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 27 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 26 och 1990/91:Sk35 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till nya skatteskalor,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 28§ andra stycket ändrar beloppet "280000 kronor" till "12 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring", beloppet "70000 kronor" till "fyra basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring" och beloppet "21000 kronor" till "ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring" samt beloppet "10000 kronor" till "ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring",
57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom. 40)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi anser att man bör gå längre än regeringen när det gäller sänkningen av arvsskatten. Vi välkomnar naturligtvis de justeringar av skiktgränserna som föreslås i propositionen, precis som vi förra hösten ställde oss bakom de justeringar som då gjordes i förmögenhetsskatteskalan mot bakgrund av de nya taxeringsvärdena på fastigheter. De föreslagna ändringarna är dock inte tillräckligt omfattande. Som folkpartiet liberalerna tidigare föreslagit bör grundavdraget, dvs. det helt skattefria beloppet, i arvsbeskattningen höjas ytterligare och den högsta skattesatsen i arvsskatteskalan sänkas till maximalt 50%. Dessutom bör skatteskalan inflationsskyddas. Detta görs enklast genom att den knyts till basbeloppet.
Föredragande statsrådet anför att han avser återkomma med ytterligare förslag på detta område när slutbetänkandet från arvs- och gåvoskattekommittén (SOU 1987:62) färdigbehandlats. Med hänsyn till den tid som redan förflutit sedan betänkandet presenterades bör detta kunna ske omgående. Riksdagen bör därför genom ett tillkännagivande begära förslag om sådana riktlinjer för arvsskattens utformning som vi ovan beskrivit. Med det anförda tillstyrker vi motion Sk35 i denna del.
dels vid moment 40 hemställt
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk35 yrkande 2 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 hos regeringen begär förslag till nya regler för arvsskatten i enlighet med vad ovan anförts.
58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (mom. 41 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör fastställas till ett halvt basbelopp. Med hänsyn härtill tillstyrker vi motion Sk33 i denna del.
dels vid momenten 41 och 57 i motsvarande del hemställt
41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 28 och avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 39§ d) ändrar beloppet "10000 kronor" till "ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring".
59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna, m.m. (mom. 42)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I propositionen behandlas bl.a. reglerna om värdering av företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen. Dessa regler föreslås justeras med anledning av den beslutade skatteomläggningen. Justeringen innebär inte någon ändring i sak. Det finns emellertid skäl att nu besluta om att de särskilda reduktionsreglerna i fortsättningen skall få tillämpas också vid successiva gåvor. På så vis underlättas generationsväxlingar i familjeföretag.
Samhällsekonomiska skäl talar starkt för att undanta i företagen arbetande kapital från förmögenhetsbeskattning. Vi föreslår att riksdagen beslutar att göra ett uttalande härom.
Mot bakgrund härav tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och biträder även det nämnda kravet i motion Sk40 i denna del.
dels vid moment 42 hemställt
42. beträffande vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 29 och 1990/91:Sk40 yrkande 11 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om utvidgad tillämpning av de särskilda reduktionsreglerna vid gåva och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital.
60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (mom. 43)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
De stora svenska industriföretagen kommer i det nya systemet med kraftigt sänkt skattesats och stora möjligheter att minska skatten genom reserveringar att bli särskilt gynnade i skattehänseende. Enligt vänsterpartiets skattepolitiska linje måste skillnaderna i effektiv företagsbeskattning mellan stora och små företag utjämnas. En utjämning bör ske i huvudsak genom att storföretagen får betala en högre effektiv skatt. En översyn av företagsbeskattningen bör göras så att mindre företag inte skattemässigt missgynnas gentemot de större börsbolagen.
Redan med en bolagsskattesats om 30% kommer Sverige att ha en internationellt sett mycket låg bolagsbeskattning. Skatteutjämningsreserven gör att det effektiva skatteuttaget i praktiken kan beräknas till drygt 20 %. Möjligheten att göra avsättningar till skatteutjämningsreserv bör därför utmönstras ur företagsskattesystemet. Avvecklingen och avskattningen av reserverna bör givetvis förenas med en begäran att regeringen lägger fram förslag som löser övergångsproblem för berörda företag.
Jag förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som anförts ovan och tillstyrker följaktligen motion Sk37 i denna del.
dels vid moment 43 hemställt
43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet (mom. 44 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås regler för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta. Reglerna, som ansluter till bokföringsnämndens rekommendationer, innebär i princip att värderingen skall ske till balansdagens kurs. Beskattningen av kursvinster på långfristiga fordringar och skulder kan dock reduceras genom avsättning till s.k. valutakursreserv. Företag som förfarit så skall emellertid enligt propositionen beskattas för en schablonintäkt beräknad som statslåneräntan vid beskattningsårets utgång multiplicerad med 54 % av valutakursreserven. Tanken är att schablonintäkten skall motsvara en ränta på den "skattekredit" som anses uppkomma genom att orealiserade kursvinster inte tas upp till beskattning. En sådan beskattning torde för varje företag eller företagare framstå som helt oberättigad och sakna förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Mot den bakgrunden avstyrker vi propositionens förslag såvitt avser den angivna schablonintäkten.
dels vid momenten 44 och 57 i motsvarande del hemställt
44. beträffande beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt avser fjärde punkten av anvisningarna till 24§ beslutar att den tredje meningen skall utgå.
62. Beskattning av utskiftade medel (mom. 45)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi godtar i princip de i propositionen föreslagna nya reglerna för beskattning av utskiftade medel. Propositionen innebär emellertid att det är först vid likvidation eller fusion som avdrag för återbetalning av tillskjuten kapitalinsats får göras. Även då utbetalning inte sker till följd av likvidation eller fusion bör enligt vår uppfattning återbetalning av kapitalinsats inte beskattas. I enlighet med vad som yrkats i motion Sk33 yrkande 30 bör riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning.
dels vid moment 45 hemställt
45. beträffande beskattning av utskiftade medel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 30 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen.
63. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Skattereglerna innebär i viss mån sämre förutsättningar för verksamhet i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag än i aktiebolag med motsvarande verksamhet. Att associationsformen får denna betydelse medför en konkurrensförskjutning i branschen. Vi anser att man bör försöka utjämna denna skillnad. Vårt förslag i motion Sk33 innebär att värderegleringsreserven skattemässigt skall få samma behandling som utjämningsfonden. Den skall således inte upplösas vid övergången, och den skall heller inte reducera underlaget för SURV. I enlighet med yrkande 31 i den nämnda motionen bör regeringen få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag av denna innebörd.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 31 och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 34 och proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med reservationen.
64. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
De ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen har i samband med behandlingen av detta ärende gjort gällande att deras konkurrensförutsättningar på försäkringsmarknaden försämras om beskattningen av dem utformas i enlighet med propositionen. Vi betonade redan i samband med riksdagens stora skattebeslut våren 1990 att det är av vikt att konkurrensen på försäkringsmarknaden kan upprätthållas på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av vad de ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen anfört anser vi att regeringens utredning av den förevarande frågan inte varit tillräcklig. Vi måste därför upprepa vårt förslag att regeringen skall göra en bättre analys av effekterna av reglerna och återkomma med förslag som säkerställer konkurrensneutralitet mellan olika företagsformer på försäkringsmarknaden, såväl som andra branscher.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 34 och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 31 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen.
65. Ackumulerad inkomst (mom. 47 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi kan godta förslaget om beräkning av ackumulerad inkomst utom på en punkt. Enligt propositionen skall den gällande beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om ackumulerad inkomst höjas från 15000 kr. till 50000 kr. Som påtalats under remissbehandlingen av ärendet motiverar penningvärdeförsämringen sedan förra höjningen inte ett högre belopp än 30000 kr. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 33 om en höjning som begränsas till detta sistnämnda belopp.
dels vid moment 47 och moment 57 i motsvarande del hemställt
47. beträffande ackumulerad inkomst
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 33 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 32 beslutar att beloppsgränsen för beräkning av ackumulerad inkomst skall bestämmas till 30000 kr.
57. beträffande lagförslagen i fråga om beloppsgränsen vid beräkning av ackumulerad inkomst
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 2 § andra stycket lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst med den ändringen att beloppet 50000 byts ut mot 30000.
66. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Det framgår av propositionen att regeringen skall fortsätta att utreda en s.k. särskild redovisningsmetod. Enligt vår uppfattning måste frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings- och konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund för ett förslag i denna riktning. Däremot skall frågan om handelsbolagens status inte utredas vidare. Nuvarande princip för beskattning av handelsbolag bör lämnas oförändrad. Detta bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 48 hemställt
48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och 35 och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1 och 2 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen.
67. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Centern har tidigare framhållit att småföretagarnas situation inte prioriterats tillräckligt i arbetet med skattereformen. Regeringen har inte heller i den nu förevarande propositionen lagt fram ett förslag om särskild redovisningsmetod. För småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att denna viktiga fråga förblir olöst trots att skattereformen medför genomgripande förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Vi begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag till en särskild redovisningsmetod för enskilda näringsidkare, i huvudsaklig överensstämmelse med den utredning (SOU 1989:94) som lagt förslag i frågan. Om regeringen inte är beredd att utan något ytterligare dröjsmål lägga fram ett sådant förslag, anser vi att det fortsatta utredningsarbetet rörande särskild redovisningsmetod och handelsbolagens beskattning i fortsättningen måste bedrivas i en parlamentariskt sammansatt kommitté. Vi hemställer att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi här anfört.
dels vid moment 48 hemställt
48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och 35 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen.
68. Skatteutjämningsreserv (mom. 49 och mom. 57)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Vi anser att regeringens förslag om ändrade regler för skatteutjämningsreserv i enskild näringsverksamhet är ett steg i rätt riktning. Åtgärden är emellertid inte tillräckligt långtgående. Enligt vårt förslag skall avsättning till SURV få göras med antingen 30% på ingående eget kapital och 20% av inkomsten för beskattningsåret eller med 30% på ingående kapital och 15% av årets lönesumma.
dels vid moment 49 hemställt
49. beträffande skatteutjämningsreserv
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 12 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar att avsättning till skatteutjämningsreserv i enskild näringsverksamhet skall få göras i enlighet med motionen,
57. beträffande lagförslagen i fråga om skatteutjämningsreserv för enskilda näringsidkare
att riksdagen till följd av vad som ovan hemställts antar det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till ändring i 10§ lagen om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv med den ändringen att i första stycket ordet "löneunderlaget" byts ut mot uttrycket "kapitalunderlaget och löneunderlaget".
69. Brutet räkenskapsår (mom. 50)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har tidigare motsatt oss kravet på övergång från brutet räkenskapsår till kalenderår. Enligt vår uppfattning bör de problem som uppkommit lösas genom att det även i fortsättningen blir tillåtet för enskild näringsidkare att ha brutet räkenskapsår. Vi anser att regeringen skall få riksdagens uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag av denna innebörd.
dels vid moment 50 hemställt
50. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk30 och 1990/91:Sk33 yrkande 36 och proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om brutet räkenskapsår i enlighet med vad som anförts i reservationen.
70. Räntefördelning (mom. 51)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen tas upp vissa problem med den s.k. räntefördelningen i enskild näringsverksamhet. Enligt vår uppfattning bör en räntefördelning över huvud taget inte ske. Dessa regler bör avskaffas, vilket innebär att propositionens förslag bör avslås i denna del. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att återkomma med förslag av innebörd att räntefördelningen slopas.
dels vid moment 51 hemställt
51. beträffande räntefördelning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 37 avslår proposition 1990/91:54 i denna del och hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen.
71. Stoppreglerna (mom. 52 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Förslaget i propositionen om utvidgning av de särskilda fåmansföretagsreglerna (stoppreglerna) till att gälla införsäljning av villafastighet kan komma att få negativa konsekvenser för mindre och medelstora företags kapitalförsörjning bl.a. med tanke på att införsäljningen kan vara ett sätt att förbättra möjligheten att ställa säkerhet. Denna frågeställning belyses inte i propositionen. Vi tillstyrker avslagsyrkandet i motion Sk33 yrkande 22.
dels vid moment 52 och moment 57 i motsvarande del hemställt
52. beträffande stoppreglerna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 22 avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen i fråga om införsäljning av villafastighet i fåmansföretag att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid propositionen fogade förslaget till ändring av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), dock att den föreslagna ändringen i första stycket utgår.
72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål (mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi motsätter oss inte i och för sig den nya beskattning som föreslås i propositionen i fråga om utomlands bosatta. Med tanke på att rätten till kostnadsavdrag slopas förefaller emellertid den valda skattesatsen alltför hög. Enligt vår mening bör den sättas till 20%. Vi tillstyrker därför yrkande 38 i motion Sk33.
dels vid mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del hemställt
53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 38 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar om en skattesats för gemensamt kommunalt ändamål på 20%,
57. beträffande lagförslagen i fråga om kommunal skatt för gemensamt kommunalt ändamål
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål med den ändringen att ordet "25" ersätts med ordet "20".
73. Avräkning av utländsk skatt (mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås att utländsk skatt som ett år inte kunnat avräknas får utnyttjas senare, dock längst tre år framåt. Enligt vår uppfattning bör -- i likhet med vad som gäller rätten att kvitta underskott mot framtida vinster -- någon tidsgräns inte sättas för avräkning. Förutsättningen är självfallet att avräkningsbeloppet kan styrkas tillfredsställande.
dels vid mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del hemställt
54. beträffande avräkning av utländsk skatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 39 och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar att inte införa en tidsgräns före vilken avräkning av utländsk skatt skall ske,
57. beträffande lagförslagen i fråga om s.k. carry forward vid avräkning av utländsk skatt
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 11 § lagen om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med den ändringen att i första stycket uttrycket "senast tredje taxeringsåret därefter" ersätts med uttrycket "under senare taxeringsår".
74. Omprövning av vissa beslut (mom. 56)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och 42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till 60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.
Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring. Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna del.
Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.
Beträffande övriga frågor angående omprövning av tidigare beslut anser vi liksom majoriteten att motionsyrkandena bör avstyrkas.
dels vid moment 56 i denna del hemställt
56. beträffande omprövning av tidigare beslut att riksdagen a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 35, 41, 42, 43 och 46
dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som anförts i reservationen, dels antar följande
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 januari 1991.
b) såvitt avser momentet i övrigt avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 37--40, 45, 47 i denna del, 48, 49 och 51.
75. Omprövning av tidigare beslut (mom. 56)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och 42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till 60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.
Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring. Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna del.
Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.
Centern har i stor utsträckning ställt sig bakom den skattereform som riksdagen antagit, men har även i viktiga hänseenden lagt fram alternativa förslag. Det gäller inte minst finansieringen av reformen. De partimotioner som centern lade fram i maj i samband med skattereformbeslutet, 1989/90:Sk96 och 1989/90:Sk113, redovisar ett heltäckande alternativt förslag. Vi får anledning att återkomma till ett sådant fullständigt förslag under den allmänna motionstiden. Riksdagen bör emellertid redan vid behandlingen av den förevarande propositionen ompröva tidigare ställningstagande i de frågor som tagits upp i våra nu aktuella motioner.
Ett grundläggande förslag från vår sida är att mervärdeskatten på energi slopas till förmån för punktskatter som har en större miljöstyrande förmåga. Energimomsen innebär att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras, bl.a. därigenom att den medför minskat utrymme för att använda miljöavgifter som ett inslag i en offensiv och målinriktad miljöpolitik. Vi hemställer att riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram de lagförslag som erfordras för ett slopande av mervärdeskatten på energi i enlighet med motionerna Sk1 yrkande a och Sk40 yrkande 47 i nu aktuella delar. Detta förslag bör även omfatta införande av en elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i konsumtionsledet i enlighet med yrkande 48 i motion Sk40 och de andra förändringar m.m. i den indirekta beskattningen som i sistnämnda motion tagits upp i yrkandena 13, 39, 45, 48, 49 och 51.
En annan angelägen fråga gäller den reducering av mervärdeskatten på basmat som tagits upp i yrkande 40 i motion Sk40. Enligt vår mening måste nödvändighetsvaror som livsmedel ha en låg beskattning. En differentierad matmoms skulle medföra positiva effekter bl.a. från fördelningssynpunkt. Vidare skulle inflationstrycket minska. Vi föreslår att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på basmat skall sänkas till 60% av beskattningsvärdet. Ett detaljförslag bör kunna utarbetas av regeringen med ikraftträdande i början av nästa år.
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 måste regeringen se till att det omedelbart sätts i gång ett ordentligt analysarbete rörande skattereformens konsekvenser bl.a. från fördelningssynpunkt (yrkande 38). Vi tillstyrker detta förslag liksom de ändringar som i motionen föreslagits i fråga om schablonavdraget i tjänst (yrkande 14) och att egenföretagare skall befrias från sociala avgifter upp till ett basbelopp (yrkande 37).
dels vid moment 56 hemställt
56. beträffande omprövning av tidigare beslut att riksdagen
a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 35, 41, 42, 43 och 46
dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som anförts i reservationen, dels antar följande
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 januari 1991.
b) såvitt avser momentet i övrigt med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 37--40, 45, 47 i denna del, 48, 49 och 51 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen.
Särskilda yttranden
1. En tillfällig höjning av den allmänna lönevgiften, m.m. (mom. 1)
Lars Bäckström (v) anför:
I detta betänkande behandlas förslag som ansluter till reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen. Riksdagsbeslutet angående skatteomläggningen utgick från en politisk uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet. Vänsterpartiet stödde ej denna överenskommelse.
Det är vänsterpartiets mening att skatteomläggningen bör rivas upp och justeras i enlighet med de riktlinjer som vänsterpartiet redovisat. Få tecken tyder dock på att detta skall kunna ske redan under innevarande riksmöte.
Vänsterpartiet finner det sålunda föga konstruktivt att nu resa alternativa förslag på varje moment till föreliggande betänkande. Vänsterpartiet redovisade sitt skattepolitiska alternativ i motion 1989/90:Sk81 och i reservationer till skatteutskottets båda betänkanden 1989/90:SkU30 och 1989/90:SkU31. Vad gäller principiella alternativ från vänsterpartiet till de moment som behandlas i föreliggande betänkande vill vänsterpartiet därför hänvisa till motion 1989/90:Sk81 samt partiets reservationer i 1989/90:SkU30 respektive 1989/90:SkU31.
På några punkter har dock vänsterpartiet funnit anledning att i särskild ordning redovisa alternativa förslag, och vänsterpartiet har därför fogat ett begränsat antal reservationer till detta betänkande.
Vad gäller frågan om tillfällig höjning av löneskatten och den särskilda löneskatten vill vänsterpartiet anföra följande.
I proposition 1989/90:110 föreslog regeringen att en särskild löneskatt skulle tas ut vid intjänandet av pension. Förslaget innebar att pensionsavsättningar beläggs med löneskatt såväl vid försäkringspremiebetalningar som avsättningar till stiftelse och konto. I proposition 1989/90:110 lades inte något konkret förslag om hur denna beskattning tekniskt sett skulle utformas. I princip kan vänsterpartiet acceptera den grundsyn som presenterades i propositionen.
Regeringen har efter riksmötets beslut utformat ett förslag till ändring i lag om särskild löneskatt, i syfte att uppfylla intentionerna bakom förslaget om särskild löneskatt på pensionsförmåner. Lagrådet har dock riktat betydande kritik mot detta förslag.
Regeringen avser därför att bereda förslaget ytterligare -- dock så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli 1991. I stället föreslår regeringen att den allmänna löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter under första halvåret 1991.
Vänsterpartiet har ingen anledning att ta fullt ansvar för finansieringen av regeringens skatteuppgörelse med folkpartiet. Å andra sidan har vänsterpartiet ingen anledning att bidra till att inkomstbeskattningen sänks utan att detta finansieras. Vänsterpartiet har dessutom på en rad andra områden ställt förslag som reser krav på finansiering.
Regeringens skatteomläggning medför sneda fördelningspolitiska effekter. Även moderaterna har kritiserat omläggningen för detta. Moderaterna menar dock att fördelningsfrågan skall lösas genom att skatteuttaget minskas. En orättvis reform blir dock inte mer rättvis för att man underlåter att finansiera den.
I utskottet har en majoritet kunnat skapas om att reservera 600 milj. kr. av inkomstförstärkningen för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottets majoritet skriver bl.a. "att man nu bör skapa beredskap för att motverka en allmänt befarad arbetslöshet". Utskottets majoritet understryker vidare vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik i form av kompetenshöjande insatser t.ex. utbildning och andra offensiva åtgärder samt någon form av beredskapsarbeten. Utskottet konstaterar därjämte att dessa insatser inte minst bör gälla den kommunala sektorn.
Vänsterpartiet anser att dessa ställningstaganden är mycket viktiga mot bakgrund av att propåer har rests om att arbetslösheten borde tillåtas stiga för att bekämpa inflationstendenser i ekonomin. För vänsterpartiet är det av stor vikt att slå vakt om den fulla sysselsättningens princip och vi ser det som tillfredställande att skatteutskottets majoritet har anvisat medel för att hävda denna princip. Inte minst viktigt är då att även reservera medel för beredskapsarbeten. Detta för att motverka tendenser till långvarig arbetslöshet som kan leda till att människor slås ut för gott från arbetsmarknaden.
2. Uranenergiskatt (mom. 10)
Åsa Domeij (mp) anför:
I motion Sk3 har miljöpartiet de gröna lagt fram förslag om olika åtgärder med anledning av Irakkrisen. Förslagen avser slopad mervärdeskatt på kollektivtrafiken utom flyget och en samtidigt höjd kilometerskatt, en skatterabatt på 2 000 kr. till glesbygdsboende och ändrade regler för bilresor mellan arbetsplats och bostad.
För att finansiera dessa åtgärder har vi inom miljöpartiet också lagt fram ett förslag om skatt på använd uranenergi. En sådan skatt har fördelen att den återställer kostnadsrelationen mellan uranproducerad el och el som produceras med fossila bränslen. I avvaktan på att klarhet vinns om förutsättningarna för att få majoritet för något eller några av de förslag som lagts fram i miljöpartiet de grönas motion har vi inte något yrkande i denna del.
3. Fastighetsskatten på småhus (mom. 25)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Vi vill här endast erinra om att fastighetsskatten enligt vår i många sammanhang redovisade inställning bör succesivt slopas i takt med att det ekonomsika läget så medger. Vi avser att återkomma till denna fråga under den allmänna motionstiden.
4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 33)
Åsa Domeij (mp) anför:
Som vi framfört i samband med vårens betänkande om reformerad inkomstbeskattning anser miljöpartiet de gröna att regeln att räntor skall få dras till 70% över avdragstaket är dåligt motiverad. Vi kommer att i allmänna motionstiden ge ett mer detaljerat förslag som innebär att inga ränteavdrag skall få ske över ett avdragstak med följande utformning.
Varje inkomsttagare medges ett avdrag om maximalt 30000 kr. för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag om maximalt 90000 kr. för räntor på lån mot säkerhet i egen permanentbostad eller för räntor på privat lån med säkerhet i boende. Med detta förslag kommer alltså en ensam familjeförsörjare i en villa att kunna göra ett avdrag om 120000 kr. medan ett par får dra av maximalt 150000 kr. För boende i hyreshus blir avdraget maximalt 30000 kr. per person. Skillnaden motiveras av att för lån till hyreshus liksom gemensamma lån i en bostadsrättsförening gäller mer generösa regler för räntebidrag som är anpassade till att någon avdragsrätt för räntorna inte kan tillgodogöras. Det föreslagna ränteavdragstaket skulle därför bli neutralt mellan boendeformerna medan de nu framlagda reglerna i realiteten betyder ett oneutralt och därmed omotiverat gynnande av personer som bor i hyresrätt och delvis bostadsrätt.
5. Omprövning av tidigare beslut (mom. 53)
Lars Bäckström (v) anför:
Som framgått av vänsterpartiets motion i detta ärende samt i särskilt yttrande angående moment 1 finns det anledning till omprövning av skattereformen i flera olika hänseenden. Detta återkommer vi till under den allmänna motionstiden. I ärendet har förts in en fråga om reducerad matmoms. Under många år har vi drivit denna fråga på grund av dess betydelse för lågavlönade och barnfamiljer, och vi vidhåller kravet på reducerad/slopad matmoms. Vänsterpartiet avser att återkomma även till denna fråga under den allmänna motionstiden.
Lagrådet Bilaga Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-20
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.
Enligt protokoll den 13 och den 14 november 1990 har riksdagens skatteutskott beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m. i vissa delar.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Carl-Gustaf Fernlund och kammarrättsassessorerna Ingrid Mellbi, Per Sjöblom och Nils-Ove Äng.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Ur protokollet rätt utdraget betygar:
N. Backman
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Lagförslagen 5 Motionerna 156 Motioner med anledning av propositionen 156 Övriga motioner 162 Yttrande av lagrådet, m.m. 163 Utskottet 163 Inledning 163 Särskild löneskatt, m.m. 163 Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner och tillfällig höjning av löneavgiften 163 Avtalsförsäkringar m.m. 165 Grupplivförsäkringar m.m. 167 Skattereduktionen för ensamstående med barn, m.m. 168 Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. 168 Irakkrisen och bensinprishöjningarna 170 Förmån av fritt eller lågförräntat lån 172 Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m. 173 Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 174 Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991 175 Pensionärer 175 Sjömansbeskattningen 176 Inkomst av kapital, m.m. 177 Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital 177 Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn 178 Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning 179 Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag 181 Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter 182 Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet 182 Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen 183 Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. 183 Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen 184 Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m. 184 Företagsbeskattningen 185 Allmän utformning av företagsbeskattning 185 Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet 185 Beskattning av utskiftade medel 186 Skadeförsäkringsföretag 187 Ackumulerad inkomst 188 Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. 188 Vissa frågor om räntefördelning 190 Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna) 190 Återföring av obeskattade reserver, m.m. 191 Vissa internationella skattefrågor 192 Skatt för gemensamt kommunalt ändamål 192 Avräkning av utländsk skatt m.m. 192 Övriga frågor 193 Hemställan 193 Reservationer 209 1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (m) 209 2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (fp) 211 3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (c) 212 4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (mp) 213 5. Kompensation till egenföretagare (c) 215 6. Avtalsförsäkringar (m) 215 7. Avtalsförsäkringar (c) 216 8. Avtalsförsäkringar (v) 216 9. Grupplivförsäkringar (c) 217 10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (m, c, mp) 217 11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (c, mp) 218 12. Avdraget för underhållsbidrag (m) 219 13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (m, fp, c, mp) 220 14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (m) 221 15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (c) 221 16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mp) 223 17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (m) 225 18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (c) 225 19. Förmån av fri bil (m) 226 20. Förmån av fri bil (c, mp) 226 21. Förmån av fri bil (v) 227 22. Drivmedelsbeskattningen (m) 227 23. Drivmedelsbeskattningen (c) 229 24. Drivmedelsbeskattningen (v) 230 25. Mervärdeskatt på persontransporter (m) 231 26. Mervärdeskatt på persontransporter (c, v) 232 27. Mervärdeskatt på persontransporter (mp) 233 28. Övergångsbestämmelser för bussar (m, c) 234 29. Kilometerskatt (mp) 234 30. En särskild glesbygdsrabatt (mp) 235 31. Förmånliga lån (m) 235 32. En tvåårig rådrumsfrist (m) 236 33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (m) 236 34. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (m) 237 35. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (c) 238 36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (m) 238 37. Fastighetsskatten för småhus (c) 239 38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet (m) 239 39. Pensionärernas förmögenhet (m, c) 240 40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående barn (m, c, v, mp) 241 41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med hemmamake (c, mp) 241 42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (m) 241 43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (c) 242 44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital (v) 243 45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (m) 244 46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (c) 244 47. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (m) 245 48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (c) 246 49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag (m) 246 50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag (c) 247 51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter (m) 247 52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (m, c) 248 53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet (m, c) 248 54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen (m, c) 249 55. Avdrag för värdehöjande reparationer (c) 250 56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (m) 250 57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (fp) 251 58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (m) 252 59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m. (m, fp, c) 252 60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (v) 253 61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet (m) 254 62. Beskattning av utskiftade medel (m) 254 63. Skadeförsäkringsföretag (m) 255 64. Skadeförsäkringsföretag (c) 255 65. Ackumulerad inkomst (m) 256 66. Särskild redovisningsmetod m.m. (m) 256 67. Särskild redovisningsmetod m.m. (c) 257 68. Skatteutjämningsreserv (m, c) 257 69. Brutet räkenskapsår (m) 258 70. Räntefördelning (m) 258 71. Stoppreglerna (m) 258 72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål (m) 259 73. Avräkning av utländsk skatt (m) 259 74. Omprövning av tidigare beslut (m) 260 75. Omprövning av tidigare beslut (c) 261 Särskilda yttranden 263 1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m. (v) 263 2. Uranenergiskatt (mp) 265 3. Fastighetsskatten på småhus (m) 265 4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mp) 265 5. Omprövning av tidigare beslut (v) 266 Bilaga Lagrådets yttrande 267