Lag om vissa dryckesförpackningar
Betänkande 1990/91:JoU21
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU21
Lag om vissa dryckesförpackningar
Innehåll
1990/91 JoU21
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1990/91:71 om lag om vissa dryckesförpackningar. Vidare behandlas 13 motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker det i propositionen redovisade lagförslaget med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande att regeringen bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt följer utvecklingen vad gäller systemet för PET-flaskan. SPK bör löpande granska prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna. Regeringen bör även uppmärksamma frågan om distribution av PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen inleda överläggningar med företrädare för bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt distribution vid införande av krav på återfyllning.
Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (miljödepartementet) föreslår i propositionen en ny lag med föreskrifter om att PET-flaskor som innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna ingår i ett retursystem.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991.
Lagförslaget bifogas till detta betänkande som bilaga 1.
Motioner
1990/91:Jo34 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att den tredje paragrafen i lag om vissa dryckesförpackningar skall ha följande lydelse. För hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett retursystem och att återanvändningsgraden uppgår till minst 90%.
1990/91:Jo35 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentens ansvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om returkrav på 98% för PET-flaskan, 3. att riksdagen beslutar att miljövårdsavgiften för PET-flaska skall uttas med 1 öre per tappningstillfälle.
1990/91:Jo36 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär förslag till förbud mot all användning av s.k. PET-flaskor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av helhetslösningar beträffande retursystem, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell standardisering av returförpackningar.
1990/91:Jo37 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:71, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag till förpackningspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsbestämmelser och risk för konkurrensbegränsning, 4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om bidrag till Håll Sverige Rent från retur-PET-systemet.
1990/91:Jo38 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:71 om lag om vissa dryckesförpackningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om pantsystem i enlighet med vad i motionen anförts.
Utfrågning m.m.
Utskottet har anordnat en utfrågning med ställföreträdande näringsfrihetsombudsman Staffan Sandström (NO) och generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och konkurrensverk (SPK), i syfte att erhålla information om vissa strukturfrågor m.m.
Utskottet har uppvaktats av representanter för Svenska bryggareföreningen, Sveriges livsmedelshandlareförbund och AB Stockmos Fruktindustrier.
Utskottet
Allmänna utgångspunkter
Propositionen
Enligt miljöministern innebär de av riksdagen antagna riktlinjerna för det fortsatta arbetet med förbättrad överblick och kontroll av avfallshanteringen (prop. 1989/90:100, bil. 16, JoU16, rskr. 241) följande utgångspunkter. Produktionsmetoderna måste utvecklas med hänsyn till sparsamhet med råvaror och återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och återanvändning bör vara grundläggande principer för utnyttjandet av naturresurser och inriktningen av varuproduktionen. Varorna måste vara anpassade till miljöns krav redan från början. Det är producenten som skall ansvara för att varorna får en miljöanpassad utformning och att den restprodukt varan lämnar i form av avfall kan tas om hand på ett från miljö- och resurssynpunkt riktigt sätt. I maj 1990 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Utredningen (M 1990:03), som antagit namnet förpackningsutredningen, avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:85) med förslag till ändringar av skatten på dryckesförpackningar. I propositionen framhålls att ett viktigt steg i arbetet med att minska avfallsmängderna är att nedbringa antalet dryckesförpackningar av engångskaraktär.
Motionerna
Enligt motion Jo38 (m) skall avfallsproblemen lösas med hjälp av generella metoder. Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna leder till miljövänligt handlande. Därför är bl.a. miljömärkning av olika produkter ett bra stöd för konsumenterna. Pantsystem kan användas för att återta olika förpackningar. Förpackningen kan sedan återfyllas. Materialet i de insamlade förpackningarna kan också återvinnas. Pantsystem är att föredra eftersom det garanterar en hög återtagningsprocent. Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om pantsystem (yrkande 2). Ett samlat förslag på förpackningsområdet skulle enligt motion Jo37 (fp) underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion, distribution och återvinning skall vara vägledande. Riksdagen bör hos regeringen begära ett sådant förslag (yrkande 2). I motion Jo36 (v) framhålls att helhetslösningar som styr utvecklingen i önskad riktning är nödvändiga. Det är tveksamt med ett förbud mot speciella material. Förpackningsutredningen måste lämna förslag till övergripande lösningar (yrkande 2). Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och fortsatt internationalisering. Enligt motionärerna föreligger det en risk för att återvinningsgraden försämras om nationella förpackningssystem avviker från de internationella systemen. Sverige bör därför agera inom ramen för de diskussioner som pågår internationellt beträffande standardisering och föra fram tanken på ett internationellt standardiseringssystem för förpackningar (yrkande 3).
I motion Jo35 (c) yrkande 1 betonas producentens ansvar. Det är enligt motionärerna viktigt att krav ställs på materialet när nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall kunna återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen innehåller inget sådant krav. Riksdagen måste ställa som krav att den som tillverkat en produkt också ansvarar för att produkten är möjlig att hantera som avfall.
Utskottets överväganden
En betydande del av hushållens avfall utgörs av förpackningar av olika slag. Ökad återanvändning av förpackningar där så är möjligt och utökad sortering för återvinning av material kan bidra till en minskning av avfallsvolymerna. För vissa dryckesförpackningar finns retursystem och återvinningssystem redan utvecklade. Även inom vissa andra förpackningsområden har det etablerats mer eller mindre effektiva återanvändnings- eller återvinningssystem. Som utskottet tidigare framhållit (1989/90:JoU16) måste system för återanvändning och återvinning inom förpackningsområdet säkras och effektiviseras genom en utveckling dels på styrmedelssidan, dels på marknaden för återvunna material och produkter. Flertalet förpackningar saknar sådana system. Detta är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. För framtiden krävs att återanvändning och återvinning inom förpackningsområdet utökas samtidigt som mängden förpackningar minskas. Enligt direktiven till den av regeringen tillkallade förpackningsutredningen skall kommande förslag ha till syfte att främja retursystem och missgynna engångsförpackningar. Samtidigt bör en styrning ske mot energihushållning och miljövänliga materialslag. I utredningens delbetänkande (SOU 1990:85) konstateras bl.a. att retursystem är överlägsna engångsförpackningar när det gäller hänsyn till miljön. Utredningens slutliga förslag skall redovisas senast den 1 september 1991. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av motionerna Jo36 yrkande 2 och Jo37 yrkande 2. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo38 yrkande 2.
I samband med riksdagens behandling av proposition 1989/90:100, bilaga 16 såvitt avser vissa avfallsfrågor konstaterade utskottet (1989/90:JoU16) bl.a. att arbetet med att förbättra avfallshanteringen hittills i huvudsak varit inriktat på valet av behandlingsmetod. Mindre uppmärksamhet har ägnats frågan om hur man får fram renare produkter och därmed mindre skadligt avfall. Många problem skapas redan när en vara tillverkas men ger effekt först efter viss tid. Detta innebär att de förebyggande åtgärderna får en ökad betydelse för möjligheterna att lösa aktuella problem. Utskottet anslöt sig till vad miljö- och energiministern anfört om producenternas ansvar för att minska uppkomsten av avfall och reducera dess innehåll av skadliga ämnen. Förbättringar av industrins förmåga att själv ta hand om en del av sitt avfall genom återtagning i processerna och återanvändning förväntas leda till ökad hushållning med råvaror och en minskning av processpill. Den som skapar avfall skall betala därmed förenade kostnader. Därigenom kan industrin förmås att på ett från miljösynpunkt bättre sätt beakta produkternas egenskaper. I den nyligen avlämnade propositionen om en god livsmiljö (prop. 1990/91:90) har regeringen meddelat att utformningen av skatten på dryckesförpackningar bör övervägas i ett vidare sammanhang. Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till förpackningsutredningen av innebörd att den bör utarbeta ett förslag om ett fullständigt ansvar för tillverkare, distributörer och handel vad gäller returhantering och återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning från förpackningar. Enligt utskottets mening föreligger en betydande samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och regering eftersträvade ambitionsnivån när det gäller producentansvaret och å andra sidan de bedömningar som ligger till grund för det krav som förs fram i motion Jo35 yrkande 1. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således motionen i berörd del.
Ovan nämnda tilläggsdirektiv till förpackningsutredningen har enligt miljöministern (prop. 1990/91:90 s. 283) föranletts av de senaste månadernas intensifierade debatt i Europa med anledning av ett långtgående förslag rörande återtagning av använda förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Inom EG-kommissionen är också ett förslag till direktiv rörande förpackningsavfall under utarbetande. Kommissionens arbete baseras i stor utsträckning på det system som aktualiserats i Tyskland. Den grundläggande principen i detta system är att tillverkare, distributörer och handel görs ansvariga för insamling och återvinning av förpackningsavfall. Miljöministern framhåller bl.a. att förpackningsutredningens förslag bör vara så utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden och de förestående EG-direktiven. Kommande förslag kan enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo36 yrkande 3. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
PET-flaskan
Propositionen
I propositionen framhålls att tillverkningen av engångsförpackningar av PET för drycker inte motsvarar de krav som i framtiden måste ställas på förpackningar eller deras betydelse för hushållning med energi och resurser. Enligt miljöministern kan skälen för en lagreglering sammanfattas enligt följande. En import av varor av engångskaraktär, t.ex. av dryckesförpackningar, på vilka det inte skulle ställas samma miljökrav som på de inhemska, skulle enligt vad miljöministern erfarit leda till en priskonkurrens, där engångsflaskorna skulle kunna vinna prismässiga fördelar. De miljövinster som sålunda kan åstadkommas genom att svenska bryggerier upphör att tappa dryck på engångsflaskor av PET kan riskera att försvinna genom att importerade produkter tar över marknadsandelar. Ett ytterligare skäl för lagreglering är att ett förbud indirekt verkar som stöd i ett vidare arbete med returförpackningar. I propositionen föreslås att för yrkesmässig överlåtelse av konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska skall krävas ett särskilt hanteringstillstånd för den som tappar drycken på flaska. För hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett retursystem. I samband med tillståndsbeslut bör genom villkor för tillståndet ambitionsnivån rörande hanteringen (återtagning, åtgärder mot nedskräpning m.m.) läggas fast.
Motionerna
Enligt motion Jo38 (m) är förslaget att endast återfyllningsbara PET-flaskor skall tillåtas inte acceptabelt från miljösynpunkt. I stället för att låta en helhetssyn genomsyra miljöåtgärderna på förpackningsområdet riktas all kraft mot ett begränsat område. Lagförslaget riktas endast mot engångsflaskor av PET-plast. Engångsflaskor i andra plastmaterial omfattas inte av förslaget. Miljöproblemen skall bekämpas med hjälp av generella metoder såsom miljökonsekvensbeskrivningar, ekonomiska styrmedel och miljömärkning. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag (yrkande 1). I motion Jo37 (fp) framhålls att föreliggande proposition är defensiv och inte offensiv. Att främja ett retursystem är visserligen bra och borde omedelbart tillämpas på från miljö- och naturresurshushållning mer angelägna områden. PET-flaskan som dryckesförpackning är inget stort miljöproblem, i synnerhet inte som merparten av hushållsavfallet eldas upp med energiåtervinning. PET kan sägas vara ett sätt att använda olja till något nyttigt innan man eldar upp den. Riksdagen bör därför i första hand avslå regeringens förslag (yrkande 1). I vänsterpartiets motion Jo36 betonas att användningen av alla slag av engångsförpackningar måste minimeras. Förpackningarna utgör en stor del av hushållsavfallet, och varje åtgärd som genomförs för att minska förpackningarnas andel av avfallsmängden är positiv. Samhällets åtgärder måste dock i huvudsak vara generella och långsiktiga. Berörda producenter, distributörer, konsumenter och återvinningsföretag skall själva kunna styra utvecklingen mot en minskad förpackningskonsumtion förenad med högre grad av återvinning och återanvändning. I propositionen saknas förslag om hur de olika systemen för dryckesförpackningar skall förhålla sig till varandra. Blandningen av system motverkar möjligheterna att på ett effektivt sätt öka återanvändning och återvinning. Vänsterpartiet säger därför nej till att tillåta PET-flaskor i ett retursystem. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till förbud mot all användning av PET-flaskor (yrkande 1). Miljöpartiet yrkar i motion Jo34 att riksdagen beslutar att 3 § skall ha följande lydelse. "För hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett retursystem och att återanvändningsgraden uppgår till minst 90 %."
I motion Jo35 (c) krävs att returkravet för PET-flaskan skall vara 98 % (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att miljövårdsavgiften för PET-flaska skall uttas med 1 öre per tappningstillfälle (yrkande 3). Sistnämnda krav återkommer även i folkpartiets motion Jo37 yrkande 4. Om yrkandet om avslag på ifrågavarande proposition inte vinner riksdagens bifall bör enligt motionärerna bidraget till stiftelsen Håll Sverige Rent från PET-systemet beräknas per tappning och relateras till volymen. Detta motsvarar bidraget från returburksystemet.
Utskottets överväganden
Enligt statens naturvårdsverk uppgår tomma dryckesförpackningar till ca sju viktprocent av hushållsavfallet. De utgör dock en betydligt större del av volymen avfall från hushållen. Detta beror inte minst på den tilltagande användningen av de synnerligen utrymmeskrävande s.k. PET-flaskorna. PET-flaskan introducerades i större skala på den svenska marknaden åren 1983 och 1984 i samband med att tillverkningen av sådana flaskor startade i landet. PET-flaskan har sedan dess fått en mycket stark ställning på marknaden. För kolsyrade läskedrycker är PET-flaskans marknadsandel enligt uppgift i dag drygt 30 % när det gäller volym försåld dryck.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att avfallsmängderna kan minskas bl.a. genom att antalet dryckesförpackningar av engångskaraktär nedbringas. Den utveckling som presenterats ovan kan inte anses gynnsam från vare sig miljö- eller resurshushållningssynpunkt. Retursystem bör främjas och engångsförpackningar missgynnas. I samband med riksdagens behandling av 1990 års budgetproposition konstaterade utskottet bl.a. (1989/90:100 bil. 16, JoU16) att tillståndsprövning och tillsyn samt reglering av hanteringen är grundläggande styrmedel inom avfallsområdet. Vidare konstaterades att engångsförpackningar av PET inte motsvarade de krav som måste ställas på framtida förpackningar eller deras betydelse för hushållningen med energi och resurser. Förevarande lagförslag är enligt utskottets mening väl ägnat att utgöra grund för introduktionen av den återfyllningsbara PET-flaskan samt säkerställa att distributionen av PET-flaskor sker inom ramen för ett retursystem. Med det anförda tillstyrker utskottet således regeringens förslag om att PET-flaskor som innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna ingår i ett retursystem. Utskottet anser att lagen bör träda i kraft den 1 juli 1991. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo36 yrkande 1, Jo37 yrkande 1 och Jo38 yrkande 1.
Det anförda innebär att utskottet även avstyrker miljöpartiets förslag om ytterligare villkor för hanteringstillstånd i enlighet med vad som framförts i motion Jo34.
Riksdagen har fastställt återtagningsmålet för retursystem för dryckesförpackningar till 90 % (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr. 241). Utskottet, som inte funnit anledning att ompröva denna målsättning, anser i likhet med miljöministern att det måste ankomma på näringslivets parter att i handling visa att man är beredd att leva upp till denna returgrad. Med det anförda avstyrks motion Jo35 yrkande 2.
Enligt regeringens förslag skall i villkoren för ett hanteringstillstånd för yrkesmässig överlåtelse av konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska anges vilka insatser och resurser som företaget skall avsätta för olika miljövårdsåtgärder. I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att samma ambitionsnivå som för aluminiumburken bör gälla. Detta ställningstagande innebär enligt utskottets mening ingen ändring i förhållande till de riktlinjer som lades fast av riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr. 241). Enligt utskottet torde detta innebära att bidraget bör grundas på antalet tappningstillfällen. Som framgår av propositionen ankommer det på regeringen att närmare utforma erforderliga villkor i samband med beviljandet av hanteringstillstånd. Med det anförda kan motionerna Jo35 yrkande 3 och Jo37 yrkande 4 i allt väsentligt anses tillgodosedda. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Strukturfrågor
Propositionen
I propositionen föreslås att tidsbegränsade dispenser får meddelas från förbudet mot PET-flaskor för engångsbruk. Enligt miljöministern har frågan om branschens strukturpåverkan genom ett förbud mot engångsflaskor av PET varit föremål för överläggningar mellan företrädare för regeringskansliet och Svenska bryggareföreningen. Föreningen har under hand åtagit sig att för branschens räkning lösa denna fråga. Det förslag som Bryggareföreningen har presenterat innebär bl.a. följande. Under en övergångsperiod uttaxeras ett belopp om 2--3 kr. för varje försåld PET-flaska av engångstyp. Insamlade medel skall oavkortat återgå till företagen som finansieringsstöd i förhållande till deras marknadsandelar. De mindre bryggerierna skulle på detta sätt kunna finansiera sina investeringar i sådana kollektiva anläggningar som behövs för att de skall kunna arbeta med ett retursystem för PET. Den frivilliga pålagan skall enligt förslaget vara knuten till en rimlig dispenstid för det berörda bryggeriet. Enligt miljöministern innebär Svenska bryggareföreningens förslag att risken för ytterligare koncentration inom branschen på grund av nya miljökrav minskar. Miljöministern anser sig dock inte kunna tillstyrka generella dispenser. Dispenser i det enskilda fallet bör få meddelas om det finns särskilda skäl. För mindre bryggerier bör dock åtgärder inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga till grund för en tidsbegränsad dispens.
Motionen
Om riksdagen bifaller regeringens förslag om införandet av ett retursystem för den återfyllningsbara PET-flaskan måste enligt motion Jo37 (fp) yrkande 3 frågorna om övergångsbestämmelser och konkurrensbegränsning uppmärksammas. Omställningen kräver enligt motionärerna en rimlig övergångstid under vilken smidiga dispensregler bör gälla. Härigenom blir introduktionen av ett i sig önskvärt retursystem för PET smidigare och mindre repressivt. De företag som är beredda att påbörja introduktionen av retursystemet den 1 juni 1991 bör restriktivt kunna medges en övergångstid på ett år. Under denna tid bör de utan att riskera att belastas av en eventuell höjning av förpackningsavgiften kunna avveckla PET-flaskan för engångsbruk. Det är vidare angeläget att risken för konkurrensbegränsningar minimeras.
Utskottets överväganden
Näringsutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgett yttrande över propositionen jämte motioner. Yttrandet, som avser lagförslagets effekter från konkurrenssynpunkt, bifogas till detta betänkande som bilaga 2. I yttrandet anför näringsutskottet sammanfattningsvis följande.
Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor inte leder till en försämrad konkurrenssituation på bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna. Regeringen bör vidare uppmärksamma frågan om distribution av PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen ta upp överläggningar med företrädare för bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt distribution vid införande av krav på återfyllning.
Jordbruksutskottet får för egen del anföra följande. Marknaden för bryggeriprodukter domineras i dag av tre stora koncerner, AB Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Genom Procordia AB finns ett direkt ägarsamband mellan Pripps och Falcon. De båda företagen har en sammanlagd marknadsandel på ca 70 % av den svenska marknaden för bryggeriprodukter. Spendrups motsvarande andel uppgår till knappt 20 %. I övrigt finns ett drygt tiotal mindre bryggerier som sammantagna har en marknadsandel på ca 5 %. Resterande marknadsandel utgörs av import.
Vid utskottets beredning av ifrågavarande lagförslag har farhågor framförts angående det föreslagna systemets effekter från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under de senaste decennierna har lett till en stor koncentration av antalet bryggerier. Skulle ytterligare bryggerier försvinna föreligger risk för att en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens på området inte längre kan bibehållas. Systemet för återfyllningsbara PET-flaskor kräver bl.a. långtgående produktstandardisering för att passa i diskmaskinerna samt stora investeringar för diskning och återanvändning. Enligt vad utskottet erfarit står systemet för återfyllningsbara PET-flaskor även öppet för företag som av olika anledningar funnit det lämpligt att stå utanför Bryggareföreningen. Som villkor härför gäller endast att företaget tar sin del av utvecklingskostnaden. Kostnaden baseras på andelen fyllda flaskor av det totala antalet flaskor. Det är enligt utskottets mening angeläget att konkurrenssnedvridande effekter inte uppstår till följd av att de mindre bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för diskning m.m. av PET-flaskorna. I likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet att en generell dispens är olämplig för att lösa problemet med de mindre bryggerierna. För de mindre bryggerierna bör åtgärder inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga till grund för en tidsbegränsad dispens. Detta möjliggör en omställning under en rimlig övergångstid samtidigt som en begränsning av konkurrensen motverkas. Utskottet anser vidare att de till förpackningsutredningen lämnade tilläggsdirektiven ger anledning att förutsätta att konkurrensfrågan i detta vidare sammanhang blir föremål för ytterligare överväganden.
Utskottet delar näringsutskottets uppfattning att regeringen bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt följer utvecklingen på området. SPK bör löpande granska prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna. Regeringen bör även uppmärksamma frågan om distribution av PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen inleda överläggningar med företrädare för bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt distribution vid införande av krav på återfyllning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo37 yrkande 3 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 2 och 1990/91:Jo37 yrkande 2,
res. 1 (fp) res. 2 (v)
2. beträffande pantsystem för olika förpackningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo38 yrkande 2,
res. 3 (m)
3. beträffande producentens ansvar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 1,
res. 4 (fp, c, v, mp)
4. beträffande internationell förpackningsstandard
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo36 yrkande 3,
res. 5 (v)
5. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 1, 1990/91:Jo37 yrkande 1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1,
res. 6 (m, fp) res. 7 (v)
6. beträffande villkor för hanteringstillstånd
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Jo34 antar förslaget till lag om vissa dryckesförpackningar såvitt avser 3 §,
res. 8 (mp)
7. att riksdagen antar förslaget till lag om vissa dryckesförpackningar i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen skall träda i kraft den 1 juli 1991,
8. beträffande återtagningsmålet för retursystem
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 2,
res. 9 (c, mp)
9. beträffande bidrag till miljövårdsåtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo35 yrkande 3 och 1990/91:Jo37 yrkande 4,
10. beträffande prissättning och distribution av PET-flaskor
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande strukturfrågor m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo37 yrkande 3.
Stockholm den 12 april 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m), Björn Ericson (s), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).
Reservationer
1. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)
Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha följande lydelse:
En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till miljön. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo37 yrkande 2 att ett samlat förslag på förpackningsområdet skulle underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion, distribution och återvinning bör vara vägledande. Riksdagen bör hos regeringen begära ett sådant förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Motion Jo36 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo37 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Jo36 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)
Annika Åhnberg (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha följande lydelse:
En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- september 1991. Som framhållits i motion Jo36 yrkande 2 är helhetslösningar som styr utvecklingen i önskad riktning nödvändiga. Det är tveksamt med ett förbud mot speciella material. Enligt utskottets mening ankommer det på förpackningsutredningen att lämna förslag till övergripande lösningar. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Motion Jo37 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Jo37 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Pantsystem för olika förpackningar (mom. 2)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Med samma" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Avfallsproblemen skall lösas med hjälp av generella metoder. Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna leder till miljövänligt handlande. Därför är bl.a. miljömärkning av olika produkter ett bra stöd för konsumenterna. Pantsystem kan användas för att återta olika förpackningar. Förpackningen kan sedan återfyllas. Materialet i de insamlade förpackningarna kan också återvinnas. Pantsystem är att föredra eftersom det garanterar en hög återtagningsprocent. Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om pantsystem. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo38 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande pantsystem för olika förpackningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo38 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Producentens ansvar (mom. 3)
Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp) och Lars Ernestam (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I samband" och på s. 5 slutar med "berörd del." bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening viktigt att krav ställs på materialet när nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall kunna återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen innehåller inget sådant krav. Krav måste ställas på att den som tillverkat en produkt också skall ansvara för att produkten är möjlig att hantera som avfall. Vad utskottet anfört om producentansvaret med anledning av motion Jo35 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande producentens ansvar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Internationell förpackningsstandard (mom. 4)
Annika Åhnberg (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ovan nämnda" och slutar med "ytterligare åtgärd." bort ha följande lydelse:
Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och fortsatt internationalisering. Enligt utskottets mening föreligger det en risk för att återvinningsgraden försämras om nationella förpackningssystem avviker från de internationella systemen. Sverige bör därför agera inom ramen för de diskussioner som pågår internationellt beträffande standardisering och föra fram tanken på ett internationellt standardiseringssystem för förpackningar. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo36 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande internationell förpackningsstandard
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Avslag på propositionen (mom. 5)
Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Lars Ernestam (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning härav har, som har beskrivits i det föregående, förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet. Det retursystem för PET-flaskor som propositionen är inriktad på innebär att flaskorna skall återfyllas. Om endast detta retursystem införs finns det en uppenbar risk för att koncentrationen på bryggerimarknaden blir ännu starkare än den redan nu är. Detta leder till en försämrad konkurrens på området med åtföljande prisstegringar. Farhågor om en sådan utveckling har också inför utskottet redovisats av bl.a. företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk. Utskottet tar bestämt avstånd ifrån uppfattningen att konkurrensen på området skall värnas genom myndighetsgranskning av de större bryggeriernas prissättning i fråga om utnyttjande av anläggningar för diskning m.m. av PET-flaskorna. Denna metod för upprätthållande av konkurrensen är enligt utskottets mening principiellt felaktig och urholkar marknadsekonomin. Skulle ett system för återvinning av PET-flaskorna introduceras vid sidan av systemet med återfyllning blev risken för konkurrensbegränsande effekter mindre påtaglig. Då skulle möjligheten till import underlättas. Vidare skulle distribution över grossistledet kunna ske även fortsättningsvis. Förpackningsutredningens förslag bör således avvaktas. Den framtida utformningen av ett retursystem för PET-flaskor bör stå i överensstämmelse med det förestående EG-direktivet på området. Utskottet föreslår att riksdagen mot bakgrund av vad som anförts med anledning av motionerna Jo37 yrkande 1 och Jo38 yrkande 1 avslår propositionen. Med det anförda kan motion Jo36 yrkande 1 anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo37 yrkande 1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1 samt med avslag på motion 1990/91:Jo36 yrkande 1 avslår propositionen,
7. Avslag på propositionen (mom. 5)
Annika Åhnberg (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Användningen av alla slag av engångsförpackningar måste minimeras. Förpackningarna utgör en stor del av hushållsavfallet, och varje åtgärd som genomförs för att minska förpackningarnas andel av avfallsmängden är positiv. Samhällets åtgärder måste dock i huvudsak vara generella och långsiktiga. Berörda producenter, distributörer, konsumenter och återvinningsföretag skall själva kunna styra utvecklingen mot en minskad förpackningskonsumtion förenad med högre grad av återvinning och återanvändning. I propositionen saknas förslag om hur de olika systemen för dryckesförpackningar skall förhålla sig till varandra. Blandningen av system motverkar möjligheterna att på ett effektivt sätt öka återanvändning och återvinning. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka regeringens förslag om ett retursystem för PET-flaskor. Utskottet föreslår att riksdagen mot bakgrund av vad som anförts med anledning av motion Jo36 yrkande 1 avslår propositionen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till förbud mot all användning av PET-flaskor. Med det anförda avstyrks motionerna Jo37 yrkande 1 och Jo38 yrkande 1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo36 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo37 yrkande 1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1 avslår propositionen samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Villkor för hanteringstillstånd (mom. 6)
Marianne Samuelsson (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Det anförda" och slutar med "motion Jo34." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo34 att villkoren för ett hanteringstillstånd alltid bör innehålla krav på ett fungerande restursystem och en återanvändningsgrad på minst 90 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande villkor för hanteringstillstånd
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Återtagningsmålet för retursystem (mom. 8)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion Jo35 yrkande 2 anser utskottet att den i propositionen redovisade återtagsgraden på 90 % inte är tillräcklig. Syftet med en returflaska är att den inte skall hamna i naturen eller i avfallet. När flaskan är uttjänt skall den kasseras av bryggeriet. För returglaset är återtagsgraden 98 %. Detta bör även gälla för PET-flaskan. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo35 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande återtagningsmålet för retursystem
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp) anför:
Utskottets majoritet har i det föregående konstaterat att samma ambitionsnivå som för aluminiumburken bör gälla vad avser bidraget till miljövårdsåtgärder. Utskottet konstaterar vidare att propositionen när det gäller bidraget inte innebär någon ändring i förhållande till de riktlinjer som lades fast av riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr. 241). Detta innebär enligt vår mening att stiftelsen Håll Sverige Rent bör få ett bidrag även från det kommande retursystemet för PET-flaskor som motsvarar det från retursystemet för aluminiumburken. Det bör ankomma på regeringen att fastställa bidragets storlek.
2. Marianne Samuelsson (mp) anför:
Förpackningsutredningen har som redovisats i det föregående bl.a. fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och handel skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet. Det är enligt min mening angeläget att utredningen kommer fram med ett samlat förslag som kan leda till att antalet engångsförpackningar minskar. Det finns i dag ett stort antal PET-flaskor som innehåller annat än konsumtionsdryck. Dessa omfattas inte av lagförslaget. Ett samlat förslag, med syfte att minska resursslöseriet inom förpackningområdet, skulle också på ett bättre sätt kunna minska risken för att en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens på området inte kan bibehållas. Detta är inte minst till fördel för småföretagen.
Förslag till Lag om vissa dryckesförpackningar Bilaga 1
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU8y
Bilaga 2
Lag om vissa dryckesförpackningar
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:71 om lag om vissa dryckesförpackningar jämte motioner.
I propositionen framläggs förslag till en ny lag med föreskrifter om att s.k. PET-flaskor som innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få säljas bara om flaskorna ingår i ett retursystem.
Med anledning av propositionen har fem motioner väckts. I två av motionerna, 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp), yrkas att regeringens förslag skall avvisas på miljöpolitiska grunder. För den händelse detta yrkande avslås krävs i sistnämnda motion att regeringen särskilt skall uppmärksamma frågan om det nya systemets konkurrensbegränsande effekter. Motion 1990/91:Jo35 (c) innehåller yrkanden bl.a. om producentens ansvar för avfallet och om införande av ett krav på en returgrad om 98 % för PET-flaskan. I motion 1990/91:Jo34 (mp) föreslås att kravet på returgrad skall fastställas till 90 % och att en bestämmelse härom skall tas in i den nya lagen. Enligt ett yrkande i motion 1990/91:Jo36 (v) skall ett förbud mot all användning av PET-flaskor införas. Där framställs också yrkanden om helhetslösningar beträffande retursystem och om en internationell standardisering av returförpackningar.
Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande lagförslagets effekter från konkurrenssynpunkt. Upplysningar i främst denna fråga har inför näringsutskottet lämnats av dels statssekreterare Kjell Jansson, miljödepartementet, dels generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och konkurrensverk, och ställföreträdande näringsfrihetsombudsmannen Staffan Sandström, dels företrädare för Svenska bryggareföreningen, dels företrädare för Sveriges livsmedelshandlareförbund, dels företrädare för AB Stockmos Fruktindustrier. Från sistnämnda företag har också en skrivelse i ärendet inkommit.
Förpackningsutredningen
En betydande del av hushållsavfallet utgörs av förpackningar av olika slag. I enlighet med vad som aviserades i ett avsnitt om vissa avfallsfrågor i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16 s. 57) beslutade regeringen i maj 1990 att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Enligt direktiven (dir. 1990:39) skall utredarens förslag ha till syfte att retursystem skall främjas på bekostnad av engångsförpackningar och att återanvändning skall gynnas i möjligaste mån i förhållande till återvinning. Retursystemen skall vara så konstruerade att en styrning sker mot miljövänliga materialslag och att resurs- och energihushållning främjas. Konstruktioner som medför hinder för den internationella handeln bör enligt direktiven så långt möjligt undvikas.
Utredningen (M 1990:03), som har antagit namnet förpackningsutredningen (särskild utredare: direktör Sven-Runo Bergqvist), avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:85) med förslag till ändringar av skatten på dryckesförpackningar. Betänkandet har remissbehandlats. I den nyligen avlämnade propositionen om en god livsmiljö (prop. 1990/91:90) har regeringen emellertid meddelat att den framtida utformningen av skatten på dryckesförpackningar bör övervägas i ett vidare sammanhang. I propositionen (s. 283) framhålls att ett förslag till direktiv rörande förpackningsavfall är under utarbetande inom EG-kommissionen. Detta arbete baseras enligt regeringen i hög grad på ett system för återtagning av använda förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Den grundläggande principen i detta system (Dual-systemet) är att tillverkare, distributörer och handeln är ansvariga för insamling och återvinning av förpackningsavfall.
Med hänvisning till den beskrivna utvecklingen har i propositionen aviserats att regeringen skulle ge förpackningsutredningen tilläggsdirektiv om att särskilt belysa konsekvenserna av ett väsentligt utökat ansvar för tillverkare, distributörer och handel vad gäller insamling och återvinning av förpackningar. Så har numera skett (dir. 1991:17). Utredningen skall utarbeta ett principförslag med den angivna inriktningen. Enligt tilläggsdirektiven bör utredningens förslag vara så utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden och så långt möjligt i överensstämmelse med det förestående EG-direktivet.
Näringsutskottet
Den s.k. PET-flaskan introducerades i större skala i Sverige åren 1983 och 1984 i samband med att det påbörjades en tillverkning inom landet av sådana flaskor. PET är en förkortning för den ifrågavarande plastens kemiska benämning -- polyetylentereftalat. Försäljningen beräknas för närvarande uppgå till drygt 100 miljoner flaskor per år. Den vanligaste storleken rymmer 150 cl dryck. För kolsyrade läskedrycker är PET-flaskans marknadsandel drygt 30 % när det gäller volym försåld dryck. Förpackningen har tagit marknadsandelar i huvudsak från 33 cl returglas, detta trots att priset per liter dryck enligt uppgift är betydligt högre när drycken säljs i PET-flaskor än när den säljs i glasflaskor.
För närvarande finns endast PET-flaskor för engångsbruk på den svenska marknaden. Återvinning av PET-materialet är tekniskt möjlig. Försök med insamling av PET-flaskor har tidigare gjorts på Gotland. Insamlingsgraden i försöket låg på ca 70 %. De insamlade flaskorna exporterades till Irland för att där användas som råvara för polyesterfyllningsmaterial m.m. I dagsläget är andra användningsområden för fiberråvaran under utveckling inom landet, t.ex. som stomme i takpapp. PET-material kan dock inte återvinnas på sådant sätt att det går att göra nya flaskor av materialet.
Som tidigare har nämnts föreslås i proposition 1990/91:71 att en ny lag skall införas med föreskrifter om att PET-flaskor som innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få säljas endast om flaskorna ingår i ett retursystem. Till grund för lagförslaget ligger en departementspromemoria (Ds 1990:37) som har upprättats inom miljödepartementet och som har remissbehandlats. Remissynpunkterna finns refererade i propositionen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991. För försäljning av PET-flaskor skall det fr.o.m. denna tidpunkt krävas ett särskilt tillstånd av den som tappar drycken på flaska. Sådant tillstånd, som inledningsvis skall lämnas av regeringen, får meddelas endast om förpackningen ingår i ett fungerande retursystem. Den som söker tillstånd skall visa att detta system fungerar inom ramen för hans distribution. I systemet måste ingå att konsumenten återfår ett belopp när han återlämnar PET-flaskan (pantsystem). Från förbudet mot PET-flaskor för engångsbruk får tidsbegränsade dispenser lämnas under en övergångsperiod.
Det meddelas i propositionen att företrädare för regeringskansliet sedan år 1989 har fört överläggningar med representanter för Svenska bryggareföreningen i syfte att påverka branschen i en mera miljövänlig riktning. Avsikten med dessa överläggningar har varit att branschen självmant skulle introducera ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor. I september 1989 redovisade branschen en projektplan för introduktion av ett sådant system. Inom branschen pågår för närvarande ett intensivt arbete med denna introduktion, framhålls det. Sålunda har en PET-flaska avsedd att ingå i ett retursystem och återfyllas 15--20 gånger utformats. För transporten av de nya PET-flaskorna har en särskild plastback konstruerats.
Ett alternativ till återfyllning av flaskorna är att dessa insamlas och att materialet därefter återvinns. Det arbete som nu pågår inom bryggeribranschen är dock inriktat enbart på återfyllningssystemet.
EG-domstolen har i en dom år 1988 i allt väsentligt godtagit de föreskrifter på området som tillämpas i Danmark. Öl och läskedrycker m.m. får där marknadsföras endast i sådana förpackningar som ingår i ett retursystem. Dryckesförpackningar av aluminium tillåts inte. För inhemska tillverkare krävs att förpackningen kan återfyllas och att danska miljöstyrelsen har lämnat tillstånd till försäljning i sådan förpackning. För drycker som importeras gäller att förpackningen skall kunna återfyllas eller att materialet i denna skall kunna återvinnas samt att det etableras ett pant- och retursystem för förpackningen; innan försäljningen påbörjas skall vidare miljöstyrelsen underrättas.
Marknaden för bryggeriprodukter i Sverige domineras av AB Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Det aktuella lagförslaget berör i huvudsak läskedrycker och bordsvatten. För dessa produkter har enligt uppgift från statens pris- och konkurrensverk (SPK) de tre nämnda företagen en marknadsandel på tillsammans ca 80 %. Pripps Bryggerier, som är pris- och marknadsledande, svarar ensamt för ca 55 % av försäljningen. Utöver nämnda företag finns ett tiotal tillverkare i Sverige. Av den inhemska försäljningen av berörda drycker svarar importen för 7--8 %.
Introduktionen av ett retursystem med återfyllning är förenad med betydande investeringar i de anläggningar som krävs för diskning, avsyning (inkl. "sniffning") och märkning av PET-flaskorna. Enligt uppgift har Pripps och Spendrups fattat beslut om sådana investeringar. Vidare har Trensums Musteri AB, som är legotillverkare till Falcons, beslutat om en liknande investering.
Med anledning av de omfattande investeringar som ett retursystem med återfyllning kräver har regeringen i propositionen särskilt tagit upp frågan om det nya systemets eventuella effekter från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under de senaste decennierna har lett till en stor koncentration av antalet bryggerier, framhålls det. Skulle ytterligare bryggerier försvinna är det enligt regeringen stor risk för att en tillräcklig konkurrens på området inte längre kan bibehållas.
Det meddelas i propositionen att Bryggareföreningen har åtagit sig att för branschens räkning tillskapa en ordning som innebär att risken för ytterligare koncentration till följd av det nya systemet minskar. Enligt föreningens förslag skall medlemsföretagen under en övergångsperiod uttaxera ett extra belopp om 2--3 kr. för varje försåld PET-flaska av engångstyp. De insamlade medlen skall återgå till företagen som finansieringsstöd i förhållande till deras marknadsandelar. Enligt uppgift från Bryggareföreningen skall medlen återbetalas till företagen i form av ett motsvarande lägre inköpspris för PET-flaskan och tillhörande plastback.
Inför näringsutskottet har farhågor över det föreslagna systemets effekter ur konkurrenssynvinkel rests av företrädare för livsmedelshandeln och för en tillverkare -- AB Stockmos Fruktindustrier -- som står utanför Bryggareföreningen. Sådana farhågor har inför utskottet också redovisats av generaldirektören för SPK och av ställföreträdande näringsfrihetsombudsmannen (NO). Det har härvid bl.a. anförts att de mindre tillverkarnas konkurrenssituation riskerar att försämras avsevärt till följd av att dessa tillverkare av kostnadsskäl är hänvisade till att söka anlita de större bryggerierna för diskning m.m. av PET-flaskorna. Vidare har det uppgivits att den distribution av PET-flaskor som nu sker över grossistledet inte torde kunna upprätthållas i det nya systemet. Det har också påtalats vissa tekniska problem kring den nya PET-flaskan.
Företrädare för Bryggareföreningen har å andra sidan framhållit inför näringsutskottet att Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri och Trensums Musteri har erbjudit sig att mot rimlig ersättning diska, avsyna och eventuellt fylla PET-flaskor för andra tillverkares räkning. Föreningen har också påpekat att det är möjligt även för företag som står utanför Bryggareföreningen att ansluta sig till det retursystem som har byggts upp. I en skrivelse i mars 1991 till miljödepartementet har föreningen vidare uppgivit att den kommer att övervaka prissättningen för diskningen m.m. av PET-flaskorna. Föreningen kommer att verka för att priset fastställs till en skälig nivå. Om så önskas är Bryggareföreningen, uppges det i skrivelsen, beredd att låta SPK granska den nu berörda prissättningen.
Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor inte leder till en försämrad konkurrenssituation på bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna. Som tidigare nämnts har det vidare ifrågasatts om det är möjligt att upprätthålla distribution av PET-flaskor över grossistledet vid införande av krav på återfyllning av flaskorna. Regeringen bör enligt näringsutskottets mening uppmärksamma även denna fråga. Om så erfordras bör regeringen ta upp överläggningar med företrädare för bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt distribution över grossistledet.
Enligt näringsutskottets uppfattning bör riksdagen till regeringen rikta ett uttalande av den innebörd som här har angivits. Utifrån denna förutsättning har näringsutskottet inget att erinra emot att det i propositionen angivna retursystemet för PET-flaskor införs.
Stockholm den 9 april 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp) och Leif Marklund (s).
Avvikande meningar
1. Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor införs" bort ha följande lydelse:
Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning härav har, som beskrivits i det föregående, förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.
Det retursystem för PET-flaskor som propositionen är inriktad på innebär att flaskorna skall återfyllas. Om endast detta retursystem införs finns det en uppenbar risk för att koncentrationen på bryggerimarknaden blir ännu starkare än den redan nu är. Detta leder till en försämrad konkurrens på området med åtföljande prisstegringar. Farhågor om en sådan utveckling har också inför näringsutskottet redovisats av bl.a. företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk.
Näringsutskottet tar bestämt avstånd ifrån uppfattningen att konkurrensen på området skall värnas genom myndighetsgranskning av de större bryggeriernas prissättning i fråga om utnyttjande av anläggningar för diskning m.m. av PET-flaskorna. Denna metod för upprätthållande av konkurrensen är enligt näringsutskottets mening principiellt felaktig och urholkar marknadsekonomin.
Skulle ett system för återvinning av PET-flaskorna introduceras vid sidan av systemet med återfyllning blev risken för konkurrensbegränsande effekter mindre påtaglig. Då skulle möjligheten till import underlättas. Vidare skulle distribution över grossistledet kunna ske även fortsättningsvis.
Med hänsyn till det anförda och i enlighet med vad som har föreslagits i motionerna 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp) anser näringsutskottet att propositionen bör avslås. Förpackningsutredningens förslag bör avvaktas. Den framtida utformningen av ett retursystem för PET-flaskor bör stå i överensstämmelse med det förestående EG-direktivet på området.
2. Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor införs" bort ha följande lydelse:
Det retursystem med återfyllning av PET-flaskor som propositionen är inriktad på kommer, om det införs, att leda till att de få aktörer som redan nu dominerar på bryggerimarknaden ges ett ännu större inflytande. Det är endast dessa större företag som har de ekonomiska möjligheter som krävs för investeringar i erforderliga anläggningar för diskning m.m. av PET-flaskorna. Härigenom kommer konkurrensen på området att försämras ytterligare med åtföljande prisstegringar på berörda varor.
Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet förslaget i motion 1990/91:Jo36 (v) om att ett förbud mot all användning av PET-flaskor skall införas. Som sägs i nämnda motion bör förpackningsutredningen lämna förslag till en övergripande lösning beträffande retursystem på förpackningsområdet. Med det sagda avstyrks alltså propositionen.
3. Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor införs" bort ha följande lydelse:
Förpackningsutredningen har, som redovisats i det föregående, fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.
Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.
Med gällande tekniska förutsättningar föreligger en påtaglig risk för att introduktionen av enbart ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor leder till en försämrad konkurrenssituation på bryggeriområdet. I ett sådant system saknas det, menar näringsutskottet, möjligheter för de mindre bryggerierna att konkurrera på lika villkor med de större bryggerierna. Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen därför avslå propositionen i avvaktan på resultaten av förpackningsutredningens fortsatta arbete.