Lagervärdering, m.m.
Betänkande 1991/92:SkU30
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU30
Lagervärdering, m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motion väckt med anledning av propositionen
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
1991/92 SkU30
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:86 om ändring i reglerna för lagervärdering och avstyrker en i ärendet väckt motion. Utskottet behandlar i sammanhanget ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Med anledning av en motion föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om en eventuell justering i reglerna för upphovsmannakonto. I övrigt avstyrks motionerna.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (s, nyd) och en meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:86 en ändring i kommunalskattelagens (1928:370) regler för värdering av lager.
Förslaget innebär att den värdering av lagret som gjorts i räkenskaperna skall godtas skattemässigt om värderingen inte understiger det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkliga värdet. Den nya bestämmelsen är avsedd att tillämpas redan fr.o.m. 1992 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motion väckt med anledning av propositionen
1991/92:Sk26 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till de t.o.m. 1992 års taxering gällande reglerna om underlag för värdering av pågående arbeten till fast pris.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en regionalpolitisk utredning.
1991/92:Sk315 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särbestämmelser för beskattning av skogsinkomst i samband med omarrondering.
1991/92:Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet med vad som i motionen anförts.
1991/92:Sk320 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av skatteuttaget i samband med butiksrån.
1991/92:Sk324 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om återinförande av möjligheten till avsättning till fartygsfonder för fiskerinäringen.
1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenföretagarnas beskattning.
1991/92:Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående befrielse av moms, egenavgifter och skatt på medel, som tilltvingats genom våld (rån).
1991/92:Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i lagen om upphovsmannakonto i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk346 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår i handelsbolag och enskilda firmor.
1991/92:Sk348 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapitalförsörjning.
1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar om möjlighet för företag att avsätta ett års vinst, dock högst 500000 kr., i en obeskattad reservfond,
4. att riksdagen beslutar om möjlighet till nuvärdesavskrivning för maskiner, kontorshjälpmedel och inventarier i företag med upp till 50 anställda.
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett slopande av SURV-systemet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad översyn av företagsbeskattningen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts.
1991/92:Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska företag bör medges avdrag för konferenser, kurser och liknande utomlands endast om det av särskilda och sakliga skäl är motiverat att förlägga dessa utanför Sverige.
1991/92:Sk358 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelser som ger rätt till 100% skogsavdrag för finansiering av likvider vid omarrondering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för förrättningskostnader vid omarrondering.
1991/92:Sk366 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av energisparfonder.
1991/92:Sk369 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av nu gällande skattelagstiftning i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Sk374 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för kapitalförluster i samband med rån och stöld i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dubbelbeskattning av aktieutdelningar bör avvecklas.
1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Lagervärdering, m.m.
En viktig del av den reformering av företagsbeskattningen som beslutades våren 1990 gällde slopandet av den generella rätten till lagernedskrivning. Detta tillsammans med slopade eller beskurna reserveringsmöjligheter i övrigt öppnade väg för en kraftigt sänkt skattesats och en mer ändamålsenlig och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning.
Skattereformens lagervärderingsregler har en direkt koppling till reglerna i bokföringslagen (1976:125). Lagret får enligt huvudregeln inte åsättas ett lägre skattemässigt värde än det högsta värde som är tillåtet enligt bokföringslagen. En kommitté arbetar numera med att se över redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén utreder bl.a. om det finns anledning att ompröva sambandet mellan redovisning och beskattning. Lagervärderingsreglerna finns alltså med i det arbetet.
I propositionen föreslås -- i avvaktan på resultatet av den nämnda översynen -- att lagervärderingsreglerna justeras med hänsyn till att det uppkommit ett tolkningsproblem. Enligt propositionen kan en utveckling förutses där skattemyndigheter och företag i många fall kan bli oense om vilken värdering som kan godtas skattemässigt. Det råder olika meningar om hur anskaffningsvärdet skall bestämmas i vissa fall. Begreppet anskaffningsvärde i bokföringslagen är inte entydigt, och i praxis sker en utfyllnad på grundval av vad som är god redovisningssed. Problemet är om vissa kostnader som inte nödvändigtvis måste ingå i anskaffningsvärdet enligt god redovisningssed ändå skall räknas med vid den skatterättsliga värderingen av lagret.
För att begränsa de nämnda svårigheterna föreslås i propositionen att reglerna i stället ges innebörden att den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på ett lager normalt skall användas vid beskattningen. Lagret skall dock enligt huvudregeln inte värderas till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde som dessa begrepp bestäms i 13§ andra stycket och 14§ andra stycket bokföringslagen. Under förutsättning att ett företag har beräknat värdet på sitt lager i enlighet med bokföringslagens bestämmelser och med beaktande av god redovisningssed bör skattemyndigheten således i allmänhet godta att samma värde redovisas också i deklarationen.
Frågan om hur lagerreserver skall beaktas har föranlett särskilda svårigheter vid utformningen av de föreslagna nya reglerna, och det har enligt propositionen inte varit möjligt att finna en alltigenom tillfredsställande lösning. I propositionen har man stannat för att hänsyn inte skall tas till en reserv i vidare mån än vad som kan följa av att lagret värderas till 97% av det samlade anskaffningsvärdet eller, såvitt gäller djur i jordbruk och renskötsel, 85% av produktionskostnaden eller annat tillåtet värde.
Skattereformens lagervärderingsregler skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering. De nya bestämmelserna föreslås få tillämpning redan vid den nämnda taxeringen. Enligt propositionen bör ändringarna inte annat än i undantagsfall kunna leda till ett högre skatteuttag för de skattskyldiga. Det kan dock enligt propositionen -- med hänsyn till de föreslagna reglerna om lagerreserv -- inte uteslutas att ett högre skatteuttag kan komma i fråga. Om en skattskyldig yrkar det bör därför enligt förslaget nu gällande regler få tillämpas vid den nämnda taxeringen. En valfrihet skall finnas även vid 1993 års taxering.
I propositionen föreslås samtidigt att lagen om inventering av varulager för inkomsttaxeringen (1955:257) anpassas till de nya bestämmelserna om lagervärdering.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det redan nu, utan att översynen av sambandet mellan redovisning och beskattning avvaktas, bör göras en lagändring för att begränsa de tillämpningsproblem med de nya lagervärderingsreglerna som förutses i propositionen. Det torde enligt utskottets mening inte vara möjligt att uppnå en helt tillfredsställande lösning genom lagstiftningsåtgärder som närmast är av provisorisk karaktär i avvaktan på att den nämnda översynen slutförts. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen och uppmärksammar om någon åtgärd är påkallad, t.ex. mot bakgrund av redovisningsrådets rekommendationer om redovisning av varulager och pågående tjänsteuppdrag, som dessa utformats i ett utkast från april 1992. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen.
Med anledning av propositionen har Hugo Hegeland i motion Sk26 yrkat på en återgång till de före skattereformen gällande reglerna för värdering av pågående arbeten till fast pris. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att överväga en återgång till gamla regler och avstyrker följaktligen motionen.
Vissa allmänna frågor om företagsbeskattningen
I motion Sk351 yrkande 7 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att riksdagen skall uttala sig för vissa förändringar i den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt motionen bör företagsbeskattningen utredas på nytt med inriktning på ett ökat skatteuttag från företagssektorn, främst på de större börsnoterade bolagen. Motionärerna vill också avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv (yrkande 6) och införa en särskild skatt på finansiella företag (yrkande 8).
Utskottet har i samband med skattereformen och senare avstyrkt liknande yrkanden från Vänsterpartiet om en ändrad inriktning på företagsbeskattningen i syfte att skärpa densamma. Det är i stället angeläget att, som utskottet redovisat i betänkandet 1991/92:SkU10, utveckla det nuvarande systemet för att det skall bli så enkelt, begripligt och överskådligt som möjligt. Den fortsatta översynen av företagsbeskattningen kommer också att präglas av företagsbeskattningen i andra länder, särskilt utvecklingen inom EG. Regeringen kommer senare att lämna förslag till riksdagen om förenklingar och förbättringar i företagsbeskattningen. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Fi208 yrkande 17 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar skall avvecklas.
Den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster är en central fråga i det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. Frågan berörs också av de beslut som kan komma att fattas inom EG. Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
I motion Sk348 av Hugo Hegeland (m) har tagits upp en fråga om inkomstberäkning i aktiebolag. Enligt motionen bör förluster på kapitalplaceringsaktier kunna kvittas även mot andra vinster än vinster på aktier av samma slag.
Gällande regler har utformats med hänsyn till att den s.k. genomsnittsmetoden antogs för beräkning av aktievinster. Reglerna har en motsvarighet i de begränsningar som gäller för avdrag för reaförluster inom hushållssektorn. Utskottet finner inte skäl att frångå det ställningstagande i denna fråga som gjordes vid skattereformbeslutet våren 1990. Utskottet avstyrker motionen.
Frågan om beskattningen av enskild näringsverksamhet har tagits upp i motion Sk328 yrkande 19 av Ingvar Carlsson m.fl. (s). Enligt motionen skall ett reformerat system för egenföretagarnas beskattning vara neutralt i förhållande till andra företagsformer och beskattningen av löntagare och inte heller leda till ökade möjligheter till skatteplanering.
Ett förslag om ändrade skatteregler fr.o.m. den 1 januari 1993 för enskild näringsverksamhet och handelsbolag har lagts fram i betänkandet SOU 1991:100 Neutral företagsbeskattning. Betänkandet bereds i regeringskansliet med sikte på en proposition till riksdagen under hösten 1992. Riksdagen kommer alltså inom en relativt nära framtid att få ta ställning till hur nya regler för beskattning av enskild näringsverksamhet bör vara utformade. Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Enligt motion Sk346 av Margit Gennser (m) bör den i samband med skattereformen slopade möjligheten för handelsbolag och enskilda firmor att använda sig av brutet räkenskapsår åter införas.
Som framgått av vad utskottet anfört tidigare i betänkandet ser en särskild utredning över frågor om redovisning och beskattning. Brutet räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen.
I några motioner har väckts förslag som gäller utvidgade möjligheter till resultatutjämning och fondering i näringsverksamhet. Enligt motion Sk324 av Nic Grönvall (m) bör fartygsfonder för fiskerinäringen åter införas i skattesystemet. Enligt motion Sk350 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) bör företag få möjlighet att sätta av en årsvinst, dock högst 500000 kr., till en obeskattad reservfond. Karin Starrin (c) yrkar i motion Sk366 om inrättande av energisparfonder efter mönster av tidigare investeringsfonder.
Den reformerade företagsbeskattningen bygger på sänkt skattesats i förening med slopade eller inskränkta reserveringsmöjligheter. Intresset av att kunna spara vinstmedel för olika ändamål underlättas rent allmänt för närvarande av systemet med skatteutjämningsreserv. I avvaktan på den fortsatta översynen av företagsbeskattningen är det inte möjligt att ta ställning till hur finansieringen av kapitalkrävande investeringar, som t.ex. fartyg, skall behandlas i ett förändrat system. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund de i motionerna Sk324, Sk350 yrkande 3 och Sk366 framförda förslagen om nya resultatutjämningsmöjligheter.
Upphovsmannakonto
I motion Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin (båda s) yrkas att medel som satts in på upphovsmannakonto skall kunna flyttas över till annan bank utan att detta skall medföra beskattning som för uttag från kontot.
En motsvarande justering gjordes för några år sedan i fråga om medel på skogskonto. Ändringen syftade till att undanröja eventuella olägenheter med att vara bunden till en bank. Härvid framhölls skogskontots förhållandevis långa omloppstid, tio år. Upphovsmannakontot har i likhet med skogskontot behållits i det reformerade skattesystemet. Även om omloppstiden för ett upphovsmannakonto är väsentligt kortare än för skogskonto, finns det enligt utskottets mening anledning att pröva om en möjlighet att byta bank utan skattekonsekvenser skall införas även för innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet anser det vara lämpligt att regeringen gör denna prövning. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motionen.
Förlust vid rån eller stöld
I tre motioner begärs ett klarläggande angående bl.a. avdragsrätten vid förlust av pengar vid rån och andra tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk320 av Ingbritt Irhammar (c), Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) och Sk374 av Göran Hägglund (kds).
Skatteutskottet har vid behandling av liknande motioner för några år sedan inte varit främmande för att nuvarande regler kan behöva omprövas. Vid behandlingen av frågan våren 1991 (bet. 1990/91:SkU30) konstaterade utskottet att regeringsrätten i en dom godtagit avdrag för pengar som förlorats vid rån i bankverksamhet. Även om det torde kunna förväntas att avdrag skall kunna medges enligt nuvarande regler även i andra näringsverksamheter än bankverksamhet ansåg utskottet att tillämpningen av reglerna fortfarande måste anses som oklar. Utskottet uttalade att detta förhållande på nytt aktualiserade frågan om en lagändring borde genomföras. Utskottet förutsatte att regeringen skulle uppmärksamma de uppkommande skatteproblemen och, om det behövdes, i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet utgår ifrån att dess tidigare uttalande beaktas i samband med den översyn av olika skattefrågor som pågår. Utskottet anser det därför inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen och avstyrker motionerna Sk320, Sk332 och Sk374.
Avskrivning
I motion Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (båda fp) återkommer motionärerna till ett tidigare prövat förslag om en regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivning i stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt motsvarande motionsyrkanden. Utskottet vidhåller det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionen.
I motion Sk350 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs om införande av nuvärdeavskrivning för maskiner, kontorshjälpmedel och inventarier i företag med upp till 50 anställda.
Ett förslag om nuvärdeavskrivning har lagts fram under utredningsarbetet till skattereformen. Förslaget har varit föremål för ytterligare utredning. Ett definitivt ställningstagande får ske inom ramen för den fortsatta översynen av företagsskattefrågorna. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill det i motionen väckta yrkandet om rätt till nuvärdeavskrivning för vissa företag.
Konferenser, deklarationshjälp
I motion Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkas att företag bör få avdrag för konferenser, kurser och liknande i utlandet endast om det av särskilda och sakliga skäl är motiverat att förlägga dessa utanför Sverige.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om begränsad avdragsrätt för utbildning, kurser och konferenser utomlands. Ett sådant avdragsförbud skulle fungera som ett konkurrensskydd för den svenska konferensnäringen gentemot utlandet och komma i konflikt med den senast i den reviderade finansplanen uttalade målsättningen om skärpt konkurrenstryck i den svenska ekonomin. Utskottet anser att det heller inte är möjligt med en sådan begränsning på grund av Sveriges internationella åtaganden.
Oavsett om en konferens etc. äger rum här i landet eller utomlands är det dock viktigt att skattemyndigheternas kontroll är effektiv och att de ingriper i den mån det förekommer nöjesinslag i en omfattning som aktualiserar beskattningsåtgärder. Riksskatteverket har i den handledning som sammanställts till ledning för taxering och utbildning inom skattemyndigheterna berört hur skattemyndigheterna bör hantera sådana kontrollfrågor. Utskottet förutsätter att regeringen är uppmärksam på om det kan behövas ytterligare åtgärder för att stävja ett eventuellt missbruk av reglerna. Utskottet finner emellertid för närvarande inte något behov av uttalande från riksdagens sida.
Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler som gäller för förrättningar inom Sverige. Utskottet anser även här att det inte finns behov av åtgärder från riksdagens sida.
Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motion Sk353.
Enligt motion Sk369 av Rune Thorén (c) bör det göras en översyn av skattelagstiftningen i syfte att få likformiga avdragsregler i fråga om kostnader för deklarationshjälp och advokatkostnader. Utskottet vill framhålla att avdragsfrågan prövas utifrån den allmänna principen om vilka kostnader som är nödvändiga för intäkternas förvärvande och bibehållande. Det finns inga särskilda regler som i detta hänseende gör skillnad mellan olika typer av näringsverksamhet. Utskottet avstyrker motionen.
Skogsbeskattning
I motion Sk315 yrkar Lennart Fremling (fp) att skogsavdraget skall omfatta likvider som betalas för att finansiera omarrondering. Ulf Björklund (kds) yrkar i motion Sk358 yrkande 1 att skogsavdrag skall kunna medges med upp till 100% av likvider vid omarrondering.
Enligt gällande regler kan fysiska personer göra skogsavdrag med sammanlagt 50% av skogens anskaffningsvärde. För juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det årliga avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli högre, men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) får inte överstiga 50% av anskaffningsvärdet för rationaliseringsförvärvet. Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden om att höja avdragsutrymmet. Utskottet har inte funnit skäl att ändra detta ställningstagande och avstyrker motionsyrkandet.
I motion Sk358 har också tagits upp en tidigare behandlad fråga om direktavdrag för förrättningskostnader vid omarrondering (yrkande 2). Gällande regler innebär att lantmäterikostnaderna vid ett rationaliseringsförvärv räknas in i underlaget för skogsavdrag. Detta innebär att avdrag för sådana kostnader kan medges mot skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden. Mot bakgrund av att frågan aktualiserats av fastighetsbildningskostnadsutredningen i betänkandet SOU 1990:9, som för närvarande bereds i regeringskansliet, anser utskottet det inte vara motiverat med ett tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks därför.
I motion Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (båda c) begärs en utredning av konsekvenserna av friare användning av skogskontomedel. Motionärerna vill utreda konsekvenserna av att skogskontomedel skulle få användas för att investera i nya näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats. Motionärerna anser att frågan har särskilt intresse i en situation där det råder brist på riskkapital och att det även finns regionalpolitiska aspekter.
En användning av skogskontomedel på det sätt motionärerna vill uppnå skulle innebära en helt ny typ av reserveringsform som inte har mycket gemensamt med skogskontot i dess nuvarande utformning. Utskottet har i annat sammanhang under våren behandlat frågor om att allmänt förbättra tillgången på riskvilligt kapital och förutsättningarna för nyföretagande. Utskottet har hänvisat till den beredning av dessa frågor som pågår i regeringskansliet. Utskottet avstyrker motionärernas förslag om en särskild utredning i fråga om användningen av skogskontomedel.
I motion Jo316 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) hemställs om direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.
Skogsvägar (och täckdikningar) kan enligt gällande regler normalt skrivas av med 10% årligen på anskaffningsvärdet, vilket medger snabbare avskrivning än för andra markanläggningar (5%). Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang ta ställning till frågan om eventuella förändringar i avdraget. Frågan kan överblickas bättre när utredningen av de skogspolitiska frågorna är klar. Utskottet förutsätter att regeringen följer upp frågan och avstyrker med hänvisning härtill motion Jo316 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagervärdering att riksdagen bifaller proposition 1991/92:86,
2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk26, res. 1 (nyd)
3. beträffande den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 6--8, men. (v)
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi208 yrkande 17, res. 2 (nyd)
5. beträffande inkomstberäkning i aktiebolag att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk348,
6. beträffande enskild näringsverksamhet att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 19, res. 3 (s)
7. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk346,
8. beträffande fartygsfonder att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk324, res. 4 (nyd)
9. beträffande obeskattad reservfond att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk350 yrkande 3, res. 5 (nyd)
10. beträffande energisparfonder att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk366,
11. beträffande upphovsmannakonto att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk333 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om möjlighet för innehavare av upphovsmannakonto att utan skattekonsekvenser flytta kontot till annan bank,
12. beträffande förlust av pengar vid rån att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk320, 1991/92:Sk332 och 1991/92:Sk374, res. 6 (nyd)
13. beträffande snabbare avskrivning i stödområden att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk307,
14. beträffande nuvärdeavskrivning att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk350 yrkande 4, res. 7 (nyd)
15. beträffande konferenser, kurser och liknande att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk353, res. 8 (s)
16. beträffande kostnader för deklarationshjälp, m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk369,
17. beträffande skogsavdraget att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk315 och 1991/92:Sk358 yrkande 1,
18. beträffande förrättningskostnader vid omarrondering att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk358 yrkande 2,
19. beträffande användning av skogskontomedel att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk318,
20. beträffande skogsbilvägar att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo316 yrkande 2, res. 9 (nyd)
21. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar de vid proposition 1991/92:86 fogade förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen.
Stockholm den 21 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Värdering av vissa pågående arbeten (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Med anledning" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:
De nya reglerna för värdering av fastprisarbeten krånglar till deklarationsarbetet, särskilt för små företag med liten administration. Att gå tillbaka till de gamla reglerna, som yrkas i motion Sk26, kanske kan vara en lösning. Enligt utskottets mening bör regeringen undersöka hur skattereglerna skall göras enklare och återkomma till riksdagen med ett förslag.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya regler för pågående arbeten till fast pris.
2. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Den ekonomiska" och slutar med "följaktligen motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den ekonomiska krisen är det under de närmaste åren viktigare än på mycket länge att det finns ett starkt intresse för företagande och att sätta i gång nya verksamheter. Det är viktigt att skattereglerna utformas för att tillgodose detta, bl.a. så att tillgången på riskvilligt kapital kan öka. En bra åtgärd på skatteområdet är att avveckla den dubbelbeskattning som nu sker av företagens vinster. Utskottet tillstyrker följaktligen förslaget i motion Fi208 yrkande 17.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi208 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör avvecklas.
3. Enskild näringsverksamhet (mom. 6)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Ett förslag" och slutar med "följaktligen motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
En skattemässig likformighet mellan olika företagsformer är ett viktigt mål för en reformering av beskattningen av enskild näringsverksamhet. Men det är också viktigt att en rationell skattemodell för företagare inte bidrar till ökade skatteskillnader mellan företagare och löntagare. Regeringen arbetar för närvarande med ett förslag till riksdagen om en reformerad beskattning av egenföretagare. Utskottet anser att riksdagen bör klargöra att den inte kan acceptera att reformeringen leder till ökade möjligheter till skatteplanering och omotiverade skattelättnader för enskilda näringsidkare utan hänsyn till verksamhetens omfattning, ägarens engagemang i företaget och dess investerings- och konsolideringsbehov. En reformering av egenföretagarnas beskattning måste också ta hänsyn till krav på en rättvis fördelning mellan löntagare och egenföretagarna. Det är även viktigt att ta hänsyn till de statsfinansiella kraven för att upprätthålla välfärden.
Utskottet tillstyrker förslaget om ett tillkännagivande av ovan angiven innebörd i den socialdemokratiska motionen Sk328 yrkande 19.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande enskild näringsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenföretagarnas beskattning.
4. Fartygsfonder (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att utskottets yttrande i fråga om fartygsfonder bort ha följande lydelse:
Kapitalbildningen inom fiskerinäringen skulle underlättas av att en reserveringsmöjlighet liknande tidigare fartygsfonder infördes. Regeringen bör lägga fram ett förslag till riksdagen som ger näringen bättre reserveringsmöjligheter än för närvarande. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion Sk324.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande fartygsfonder att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk324 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserveringsmöjligheter i fiskerinäringen.
5. Obeskattad reservfond (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att utskottets yttrande i fråga om obeskattad reservfond bort ha följande lydelse:
Som komplement till de förslag Ny demokrati har för att stimulera riskkapitalbildningen förordas i motion Sk350 att företag skall ha rätt att sätta av ett års vinst, dock högst 500000 kr. i en obeskattad reservfond. Utskottet biträder detta förslag. Ett lagförslag härom bör utarbetas av regeringen och skyndsamt föreläggas riksdagen.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande obeskattad reservfond att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 3 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om rätt att göra avsättning i enlighet med motionen.
6. Förlust av pengar vid rån (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Skatteutskottet har" och slutar med "och Sk374" bort ha följande lydelse:
En bank har redan av regeringsrätten fått rätt att dra av för rånade pengar. Samma rätt bör naturligtvis tillkomma andra näringsidkare som blir utsatta för rån. Eftersom problemet fortfarande inte är klargjort i praxis bör det göras en lagändring så att oklarheterna försvinner. Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram ett sådant förslag.
dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:
12. beträffande förlust av pengar vid rån att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk320, 1991/92:Sk332 och 1991/92:Sk374 hos regeringen begär förslag till klara regler i fråga om avdragsrätten, m.m.
7. Nuvärdeavskrivning (mom. 14)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Ett förslag" och slutar med "vissa företag" bort ha följande lydelse:
Det förslag Ny demokrati lagt fram om nuvärdeavskrivning i företag med upp till 50 anställda bör genomföras med förtur. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett lagförslag.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:
14. beträffande nuvärdeavskrivning att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 4 hos regeringen begär förslag till lagstiftning om nuvärdeavskrivning i enlighet med motionen.
8. Konferenser, kurser och liknande (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Oavsett om" och slutar med "motion Sk353" bort ha följande lydelse:
Det är dock viktigt, att företagens utbildning, kurser och konferenser i så stor utsträckning som möjligt förläggs till Sverige. Därför måste skattemyndigheterna i likhet med vad som sker i vissa EG-länder intensifiera sina kontroller av sådan verksamhet som förlagts till utlandet för att kunna ingripa i den mån det förekommer nöjesinslag i en omfattning som aktualiserar beskattningsåtgärder. Detta bör med anledning av motionen ges regeringen till känna.
Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler som gäller för förrättningar inom Sverige. Utredningen bör enligt utskottets mening behandla skattereglerna för utlandstraktamenten med förtur. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 15 bort hemställa:
15. beträffande konferenser, kurser och liknande att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk353 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en intensifierad skattekontroll och beskattningen av utlandstraktamenten.
9. Skogsbilvägar (mom. 20)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Skogsvägar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Företagsekonomiskt är byggande av skogsbilvägar i de flesta fall en mycket lönsam investering. Då skogsvårdsavgiften avskaffas ökas dessutom skogsägarnas möjligheter att egenfinansiera vägbyggandet. Markägarna bör stimuleras till att samverka över ägogränserna vid byggande av skogsbilvägar. Med någon form av samrådsförfarande i kombination med direktavdrag för investeringar i byggande av skogsbilvägar skulle incitamenten att samarbeta vara sådana att bristfälligt planerade vägbyggen inte görs och att standarden hålls uppe på en rimlig nivå, vilket i sin tur skonar miljön och stödjer skogsnäringen. Utskottet tillstyrker yrkande 2 i motion Jo316 om att det bör införas ett direktavdrag för skogsbilvägar.
dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:
20. beträffande skogsbilvägar att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo316 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Översyn av företagsbeskattningen
Sverige har en av OECD:s lägsta bolagsskatter. Det är emellertid en defensiv industri- och näringspolitisk strategi att söka trygga den ekonomiska tillväxten genom en låg bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet av en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.
En ny samlad översyn av hela företagsbeskattningen bör därför genomföras. Den grundläggande uppgiften för en sådan utredning skall vara att se över det totala skatteuttaget från produktionen så att företagsbeskattningen utformas efter en samlad fördelnings- och näringspolitisk bedömning. Vänsterpartiet anser att det genomsnittliga skatteuttaget från företagssektorn bör ökas, och då främst på de större börsnoterade företagen.
Skattesystemet skall vara enkelt och motverka inlåsningar av kapital i företag, liksom snedvridningar av satsningar i industri och övrigt näringsliv. Av dessa skäl bör det komplicerade SURV-systemet avvecklas. Översynen skall omfatta alla skatter och avgifter som har betydelse för skatteuttaget på produktionen, alltså även löneskatter, indirekta skatter och avgifter.
I ett hänseende är det angeläget att åtgärder vidtas omgående på grundval av ett redan genomfört utredningsarbete. Det gäller förslaget i SOU 1990:46 om en särskild skatt på finansiella tjänster. Regeringen bör direkt lägga fram ett förslag om en särskild skatt på finansiella tjänster på grundval av betänkandet. Skattesatsen på de finansiella företagen skall dock som förordas i motionen bestämmas till 6%.
Enskild näringsverksamhet, konferenser och kurser
Jag biträder reservationerna 3 och 8 (s) rörande dessa frågor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 3 borde ha hemställt:
3. beträffande den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 6--8 som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om en samlad översyn av företagsbeskattningen samt hos regeringen begär att den lägger fram ett förslag om en särskild skatt på finansiella tjänser i enlighet med motionen.