Lagstiftning till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning
Betänkande 1990/91:BoU5
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU05
Lagstiftning till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning
Innehåll
1990/91 BoU5
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker proposition 1990/91:27 om vissa lagstiftningsåtgärder till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning, dock med några ändringar och tillägg i vissa av de vid propositionen fogade lagförslagen. De av utskottet vidtagna åtgärderna är av lagtekniskt och redaktionellt slag. Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram ett sammanhållet förslag om samefrågor.
Sju reservationer och tre särskilda yttranden har avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:27
dels föreslagit riksdagen att anta de genom propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, 2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176), 3. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, 4. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar, 5. lag om ändring i väglagen (1971:948) 6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 8. lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre, 9. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), 10. lag om ändring i berberislagen (1976:451), 11. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230), 12. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark, 13. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, 14. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder, 15. lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses, 16. lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m., 17. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 18. lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord, 19. lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län, 20. lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder.
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet anförts om rennäringsdelegationerna och om skogsbruket.
Motionerna
I detta betänkande behandlas de med anledning av proposition 1990/91:27 väckta motionerna
1990/91:Bo11 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsbostadsnämnderna såvitt nu är i fråga (i övrigt behandlas motionen i betänkandet 1990/91:BoU4 om ny bostadsfinansiering, m.m.),
1990/91:Bo12 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av den regionala statliga förvaltningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl formerna för val som sammansättning av länsnämnderna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den administrativa organisationen för skydd av den samiska minoritetens rättigheter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av den statliga fiskeadministrationen på länsnivå, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lantbruksnämndernas roll och betydelse,
1990/91:Bo13 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att 3 a § i förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. ändras i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den juridiska kompetensen.
1990/91:Bo14 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen ger regeringen till känna att en kommande författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala indelning med ökat självstyre som huvudprincip, 2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, avslår proposition 1990/91:27 i sin helhet.
Samordnad länsförvaltning -- tidigare riksdagsbeslut
Bostadsutskottet behandlade hösten 1989 i betänkandena 1989/90:BoU4 och 1989/90:BoU9 ett regeringsförslag om riktlinjer för en reform av länsförvaltningen (prop. 1988/89:154). Riksdagen godkände regeringsförslaget med de ändringar som utskottet föreslog.
Riksdagens ovannämnda beslut innebär bl.a. följande. En ny länsstyrelse skall bildas av de verksamheter som länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden och den nuvarande länsstyrelsen bedriver. Länsbostadsnämndernas verksamhet med den kommunala bostadsförsörjningen och annan samhällsplanering skall överföras till länsstyrelserna. Länsstyrelserna skall ges vidgade befogenheter i frågor om kommunikation, skogsvård och trafiksäkerhet. Ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör arbetsmarknaden skall genomföras. Det ankommer på den enskilda länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Nämnderna skall i förekommande fall väljas av länsstyrelsens styrelse. De skall bestå av ett ojämnt antal ledamöter, lägst fem och högst elva inkl. ordföranden. Landshövdingen skall i normalfallet vara ordförande. Reformen träder i kraft den 1 juli 1991.
Riksdagens beslut innebär också att länsskolnämnderna och fiskenämnderna skall upphöra. Frågan om länsskolnämndernas verksamhet behandlas i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan. Regeringsförslaget är nu föremål för riksdagsbehandling. När det gäller fiskefrågorna har riksdagen efter sitt beslut om den nya regionala statliga förvaltningen anslutit sig till ett regeringsförslag (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr. 341) att fiskenämnderna skall inordnas i länsstyrelserna. En utredning om den statliga fiskeadministrationen bereds nu inom regeringskansliet och en proposition avses att läggas fram till riksdagen under våren 1991.
Utskottet
Rikets administrativa indelning m.m.
I motion Bo14 (mp) yrkande 1 tas upp frågan om ett ökat regionalt och lokalt självstyre samt behovet av vissa indelningsreformer. I motionen omnämns Göteborgsområdet som ett exempel på en region där det finns behov av en reform. I motionen betonas dock framför allt behovet av en kommundelsreform. Enligt motionärerna bör den kommande författningsutredningen som föreslagits av regeringen också ta upp frågan om rikets regionala och lokala indelning med ett ökat självstyre som huvudprincip. Om så sker accepterar motionärerna tills vidare de i propositionen föreslagna lagändringarna. Vid ett avslag på motionens yrkande 1 hemställs i andra hand att propositionen avslås i sin helhet (yrkande 2).
Utskottet har flera gånger tidigare och senast våren 1990 (1989/90:BoU16 s. 12 f.) behandlat och avstyrkt motioner om rikets administrativa indelning. I november 1990 avslog riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet även ett motionsyrkande om att en parlamentarisk folkkommitté borde tillsättas med uppgift att föreslå ändringar av rikets indelning och styrelseskick. Bostadsutskottet anser inte att vad nu anförts i motionen och vad i övrigt förekommit ger anledning till annat ställningstagande än tidigare när det gäller rikets regionala och lokala indelning. Motion Bo14 (mp) yrkande 1 avstyrks med det anförda.
Riksdagen tog ställning till utformningen av den samordnade länsförvaltningen efter att frågan om en ny regional statlig förvaltning under en lång följd av år utretts i olika sammanhang och en försöksverksamhet bedrivits i Norrbottens län. Beslutet var således väl underbyggt. Några omständigheter som skulle kunna motivera att utskottet nu omprövar detta beslut i sin helhet har inte anförts. Utskottet avstyrker motion Bo14 (mp) yrkande 2 om avslag på propositionen.
Länsstyrelsernas nämndorganisation m.m.
I motion Bo12 (c) yrkandena 1 och 5 behandlas nämndorganisationen och nämndernas sammansättning m.m. I motionen framhålls vikten av att nämnder ur insyns- och demokratisynpunkt inrättas och att antalet ledamöter inte sätts för snävt. Motionärerna anför som sin uppfattning att minst två nämnder bör inrättas, varav en bör vara lantbruksnämnd. Enligt motionärerna bör antalet ledamöter inte understiga sju.
Vad gäller lantbruksnämndernas verksamhet anser motionärerna att den tidigare ordningen med fristående lantbruksnämnder borde ha bibehållits. Som skäl anförs att dessa nämnder skulle kunna spela en central roll i arbetet med att bibehålla en levande landsbygd och stärka sambandet mellan ägande, boende och brukande. I den nya organisationen bör därför enligt motionen en särskild nämnd inom länsstyrelsens styrelse ges dessa uppgifter. Vad sålunda anförts i motionen om utformningen av den nya länsförvaltningen föreslås i yrkandena 1 och 5 ges regeringen till känna.
Utskottet anförde följande om nämndorganisationen (1989/90:BoU9 s. 3 f.).
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det finns anledning att ytterligare överväga utformningen av nämndorganisationen. Utskottet vill anföra följande i frågan. Som anförs i vissa motioner bör redan nu slås fast att det bör ankomma på den enskilda länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall finnas vid sidan av länsstyrelsernas styrelse. Det kan därvid för vissa länsstyrelser finnas motiv för en lösning med fem nämnder i huvudsak i enlighet med regeringens förslag. För andra länsstyrelser kan måhända en annan nämndorganisation vara att föredra. Det kan också visa sig lämpligt att vissa frågor som i några län kanske kommer att åvila en nämnd i andra kommer att ligga på länsstyrelsens styrelse. Det kan t.ex. inträffa att en fiskenämnd inrättas i ett län medan ansvaret för fiskefrågorna i ett annat län kommer att handhas av lantbruksnämnden eller av länsstyrelsens styrelse. Av vikt i sammanhanget är alltså att det skall ankomma på länsstyrelsens styrelse att besluta om nämndorganisationens omfattning och inriktning. Detta vill utskottet betona. -- -- --
Utskottet förordade således en decentraliserad beslutsordning avseende nämndorganisationens omfattning och inriktning. Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning att den av riksdagen godkända ordningen är att föredra framför en nämndorganisation som läggs fast genom beslut på central nivå. Utskottet avstyrker med hänvisning till vad tidigare och nu anförts motion Bo12 (c) yrkandena 1 och 5.
I motion Bo12 (c) yrkande 4 betonas vikten av att det på fiskets område finns en organisation som anknyter till länsnivå och föreslås att den statliga fiskeadministrationen inlemmas i den nya länsstyrelsen.
Såsom tidigare nämnts lämnade riksdagen utan erinran regeringens förslag (prop. 1989/90:123) om att fiskenämnderna skulle inordnas i länsstyrelserna. Jordbruksutskottet uttalade i detta sammanhang att det är viktigt att fiskenämndernas kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Motionen får anses tillgodosedd genom riksdagens beslut avseende fiskefrågorna. Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 4.
Ytterligare ett par frågor om nämnderna som behandlades av utskottet i betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9 tas upp i motion Bo12 (c) yrkande 2. Dessa frågor avser formerna för val av ledamöter till nämnderna och sammansättningen i nämnderna. Ett minimikrav bör enligt motionen vara att länsnämnderna i sin helhet utses av landstinget och inte av länsstyrelsens styrelse. Med den ordningen bör enligt motionärerna demokratin stärkas på länsplanet. Den andra frågan berör ordförandeskapet i nämnderna. Enligt motionen bör detta inte knytas till landshövdingen.
Beslutet om att ansvaret för att välja ledamöter borde läggas på länsstyrelsens styrelse var också ett resultat av utskottets överväganden och en naturlig följd av nämndorganisationens utformning. Utskottet hänvisade bl.a. till att ledamöterna i länsstyrelsens styrelse, utom ordföranden, väljs av landstinget. Ordförandeskapet borde enligt utskottet (1989/90:BoU9 s. 7) i normalfallet innehas av landshövdingen. Utskottet ansåg dock att regeringen bör kunna förordna annan än landshövdingen till ordförande om länsstyrelsens styrelse begär det. Därmed delade utskottet i princip den uppfattning som framfördes i propositionen om en nära koppling mellan ansvaret för länsstyrelsens verksamhet i stort och inflytandet över ärenden i nämnderna.
I det motionsyrkande som utskottet nu har att behandla anförs inga nya skäl för den av motionärerna föreslagna ordningen. Vad utskottet tidigare förordat om sättet för val av nämnder m.m. och som riksdagen beslutat om bör inte ändras. Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 2.
Rennäringen
I det nu aktuella regeringsförslaget föreslås ett undantag från principen att länsstyrelsen själv skall besluta om sin organisation. I syfte att tillgodose den samiska minoritetens representation föreslås att en rennäringsdelegation inrättas inom var och en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den bör enligt propositionen bestå av sju ledamöter, varav tre skall vara rennäringsutövare. Vidare föreslås att de avvikelser från länsindelningen som tillämpas inom rennäringsadministrationen bör behållas.
I motion Bo12 (c) yrkande 3 anförs att förslaget accepteras temporärt men understryks att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om en sammanhållen samepolitik. Även vikten av att ett sameting inrättas betonas i motionen. Vad sålunda anförts bör enligt motionen riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionsyrkanden om ett sammanhållet regeringsförslag angående samefrågor har även framställts i samband med regeringens proposition om ändringar i rennäringslagen (prop. 1990/91:4). Jordbruksutskottet har vid behandlingen (1990/91:JoU12) ansett att starka skäl talar för att rennäringsfrågor m.m. behandlas inom ramen för ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning. Utskottet har därför tillstyrkt motionsyrkanden om avslag på propositionen. Jordbruksutskottet har vidare föreslagit ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram ett sammanhållet förslag om samefrågor. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till jordbruksutskottets förslag. Även bostadsutskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att ett förslag om en sammanhållen samepolitik bör läggas fram. Utskottet tillstyrker således motion Bo12 (c) yrkande 3.
Som föreslås i den proposition som nu behandlas av bostadsutskottet bör rennäringsdelegationer inrättas i de angivna Norrlandslänen. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Inte heller har utskottet någon erinran mot vad som anförts i propositionen om länsstyrelserna och skogsbruket.
Bostadsförsörjningen
Enligt riksdagens beslut hösten 1989 om en ny regional statlig förvaltning skall den del av länsbostadsnämndens verksamhet som avser de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och annan samhällsplanering föras över till länsstyrelsen. I den nu föreliggande propositionen föreslås en ändring i bostadsförsörjningslagen så att samråd i bostadsförsörjningsfrågor sker inte bara med övriga kommuner i området utan även med länsstyrelsen. Det understryks att förslaget inte innebär någon ändring i ansvarsfördelningen mellan kommunen och staten såvitt gäller ansvaret för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommunen bereds och genomförs. En annan ändring i bostadsförsörjningslagen som nu föreslås, i linje med riksdagens beslut förra året, är att länsstyrelsen, på grundval av sin breda samhällsplaneringskompetens och för att bidra med ett regionalt perspektiv på den lokala bostadsutvecklingen, bör åläggas att lämna råd och underlag för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.
I två motioner behandlas länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen. Enligt motion Bo11 (m) såvitt nu är i fråga finns det starka skäl att helt avveckla länsbostadsnämnderna. Den verksamhet som enligt riksdagens beslut i december 1989 skall föras över till länsstyrelsen är enligt motionen onödig och överflödig och bör avvecklas. Enligt motion Bo13 (fp) yrkande 1 bör den av regeringen föreslagna skyldigheten för länsstyrelserna att lämna kommunerna råd m.m. i frågor om bostadsförsörjningsplaneringen i stället utformas som en rättighet för kommunerna. I motionen anförs att lagändringen bör utformas så att länsstyrelsen skall -- när kommunerna så önskar -- bistå med underlag för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.
Utskottet vill framhålla att regeringsförslaget inte innebär att kommunerna är skyldiga att följa de råd m.m. som länsstyrelserna lämnar. Ansvaret för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen är och bör även framdeles vara kommunernas. I detta arbete kan kommunerna -- om de så önskar -- använda sig av den materiel som bl.a. länsstyrelserna kan tillhandahålla. Enligt utskottets mening saknas anledning att ändra länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen och den utformning som den föreslagna paragrafen har fått. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. och avstyrker motionerna Bo11 (m) såvitt nu är i fråga och Bo13 (fp) yrkande 1.
Övriga frågor
Motion Bo13 (fp) yrkande 2 tar upp arbetsmarknadsfrågor. Motionärerna förordar att planeringsfrågor som rör sysselsättningsutvecklingen inlemmas i de nya länsstyrelsernas verksamhet. De anser att det samrådsförfarande i arbetsmarknadsfrågor som skall utvecklas i de nya länsstyrelserna inte kommer att ge dem tillräckligt inflytande över den regionala planeringen.
Bostadsutskottet behandlade i 1989/90:BoU4 och BoU9 en motion med samma innehåll som den nu aktuella. Arbetsmarknadsutskottet, som yttrade sig i ärendet, ansåg att det vidgade samarbetet mellan den nya länsstyrelsen och länsarbetsnämnderna avseende såväl arbetsmarknadsutbildningen som beredskapsarbeten och vissa andra frågor skulle ge länsstyrelsen ett tillfredsställande inflytande över den regionala planeringen. Bostadsutskottet delade denna uppfattning och avstyrkte motionen om arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå. Riksdagen följde utskottets förslag.
Det har inte genom den framlagda motionen framkommit omständigheter som ger anledning för utskottet att ändra sitt ställningstagande. Utskottet avstyrker således motion Bo13 (fp) yrkande 2.
I samma motion yrkande 3 förordas att det i det fortsatta arbetet övervägs om det är lämpligt att samla den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen i en särskild enhet.
Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om länsstyrelsernas juridiska kompetens i betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9. Utskottet delar motionärernas uppfattning att många frågor inom länsstyrelserna -- som är bl.a. besvärsinstans, tillståndsmyndighet och tillsynsmyndighet -- kräver en kvalificerad juridisk kompetens. Det kan också förutsättas att länsstyrelserna kommer att se till att det finns en juridiskt kvalificerad och kompetent personal inom länsstyrelserna. Om den juridiska kompetensen skall samlas i en särskild enhet eller inte är en sådan organisationsfråga som varje länsstyrelse själv bör ta ställning till. Något särskilt uttalande när det gäller organisationen i detta hänseende bör därför inte göras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo13 (fp) yrkande 3.
Lagförslagen i övrigt
Beträffande de lagförslag som förts fram i propositionen i övrigt har utskottet noterat att vissa ändringar och tillägg bör göras till följd av riksdagens beslut bl.a. om en samordnad länsförvaltning och i konsekvens med regeringens förslag. Utskottet föreslår därför vissa ändringar och tillägg i förslagen till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre. Vidare föreslår utskottet en ändring i förslaget till lag om ändring i 17 § jordförvärvslagen (1979:230). De av utskottet vidtagna åtgärderna är av lagteknisk och redaktionell karaktär.
Utskottet föreslår även en ändring i rennäringslagen beroende på ett i proposition 1990/91:4 framfört förslag om ändringar i denna lag. Detta förslag har avstyrkts av jordbruksutskottets majoritet. I en reservation (s) i jordbruksutskottet yrkas bifall till propositionen. Riksdagen avses behandla jordbruksutskottets betänkande den 28 november 1990. Ett bifall till jordbruksutskottets förslag innebär alltså att de föreslagna ändringarna i rennäringslagen som förs fram i proposition 1990/91:4 inte kommer att genomföras. Det till det här behandlade betänkandet fogade lagförslaget har utformats med utgångspunkt i att riksdagen kommer att bifalla jordbruksutskottets hemställan. Om i stället reservanternas förslag kommer att antas av riksdagen kommer bostadsutskottet i god tid före ikraftträdandet att ta ett initiativ i avsikt att bringa lagstiftningen i överensstämmelse med riksdagens beslut.
Utöver vad ovan anförts har regeringsförslaget inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rikets regionala och lokala indelning att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 1, res. 1 (v, mp)
2. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 2, res. 2 (mp) - villk. mom. 1
3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5, res. 3 (c)
4. beträffande den statliga fiskeadministrationen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 4,
5. beträffande sättet för val av nämnder m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 2, res. 4 (c, mp) - mp villk. mom. 2
6.beträffande ett sammanhållet förslag om samefrågor att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7.beträffande rennäringsdelegationer och skogsbruket att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,
8.beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen att riksdagen med bifall till propositionen, såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionerna 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo13 yrkande 1 antar det vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1 under punkten 1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m., res. 5 (m) res. 6 (fp)
9.beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 2, res. 7 (fp)
10.beträffande länsstyrelsernas juridiska kompetens att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 3,
11.beträffande propositionen i övrigt att riksdagen dels med bifall till propositionen, utom såvitt avser förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m., antar de vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1 under punkterna 2--16 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, b) lag om ändring i vapenlagen (1973:1176), c) lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, d) lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar, e) lag om ändring i väglagen (1971:948), f) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), g) lag om ändring i berberislagen (1976:451), h) lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark, i) lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, j) lag om ändring i lagen (1985:295) om foder, k) lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses, l) lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, m) lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord, n) lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län, o) lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder, dels med anledning av propositionen antar de av utskottet i bilaga 2 under punkterna 1--4 framlagda förslagen till a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), b) lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre, c) lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), d) lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230).
Stockholm den 20 november 1990
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Eva Zetterberg (v).
Reservationer
1. Rikets regionala och lokala indelning (mom. 1)
Eva Zetterberg (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
I regeringens aktuella krispaket föreslås en författningsutredning. En sådan utredning bör också behandla rikets indelning. Länsindelningen måste diskuteras ytterligare. För att förstärka det aktiva deltagandet i samhällsarbetet behövs också en kommundelsreform. Huvudprincipen måste vara att rikets indelning regionalt och lokalt skall ge ett ökat självstyre. Den nya länsförvaltningen kan då föras över till t.ex. självstyrande regionala parlament eller landsting.
Med hänvisning till vad utskottet anfört förordas att riksdagen med anledning av motion Bo14 (mp) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att en kommande författningsutredning bör behandla även rikets regionala och lokala indelning med ett ökat självstyre som huvudprincip.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande rikets regionala och lokala indelning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo14 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Avslag på propositionen (mom. 2)
Vid bifall till utskottets hemställan under moment 1
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Riksdagen tog" och slutar med "på propositionen" bort ha följande lydelse:
Den beslutade reformen med en samordnad länsförvaltning bör inte genomföras. I stället bör arbetet inriktas på en genomgripande regional självstyrelsereform. Först då kan verklig länsdemokrati uppnås. Det föreliggande regeringsförslaget bör således inte antas av riksdagen.
Utskottet förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen med bifall till motion Bo14 (mp) yrkande 2 avslår propositionen. dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo14 yrkande 2 avslår propositionen,
3. Utformningen av den nya länsförvaltningen (mom.3)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet anförde" och slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:
Ett av målen med den beslutade reformen av den statliga länsförvaltningen är att vidga och fördjupa förtroendemannainflytandet i frågor som har stor betydelse på länsnivå. Även om länsstyrelserna själva har att avgöra om särskilda nämnder skall inrättas inom länsstyrelsernas styrelse vill utskottet understryka att det från insyns- och demokratisynpunkt är viktigt att åtminstone två nämnder inrättas. En av dessa nämnder bör såsom anförts i motion Bo12 (c) vara lantbruksnämnden. För ett verkligt förtroendemannainflytande i viktiga frågor bör antalet ledamöter vara minst sju.
Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkandena 1 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Sättet för val av nämnder m.m. (mom. 5)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och -- vid bifall till utskottets hemställan under mom. 2 -- Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beslutet om" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening viktigt att demokratiseringen på länsnivå vidgas och fördjupas. Ett sätt att närma sig ett självstyre är att ledamöterna i nämnderna utses av folkvalda organ. Av samma skäl bör landshövdingen inte vara ordförande. Landstinget är det folkvalda organet på länsnivå. I avvaktan på en reform som ytterligare stärker demokratin på länsplanet bör länsnämnderna i sin helhet utses av landstinget. Detta bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande sättet för val av nämnder m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt riksdagens beslut skall länsbostadsnämndernas verksamhet vid bostadsförsörjningsplaneringen föras över till länsstyrelsen. Denna övergripande planering är emellertid såsom anförs i motion Bo11 (m) onödig och bör kunna undvaras. Den förordade ändringen i bostadsförsörjningslagen skall vid sådant förhållande avslås. Riksdagen bör därför med anledning av motion Bo11 såvitt nu är i fråga och med avslag på propositionens förslag om ändring i bostadsförsörjningslagen samt motion Bo13 (fp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om den övergripande bostadsförsörjningsplaneringen. Som anförs i motion Bo11 bör länsbostadsnämnderna avskaffas. Denna fråga behandlar utskottet i betänkandet BoU4.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och med avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion 1990/91:Bo13 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Anledning saknas att nu ändra riksdagens beslut att länsbostadsnämndernas befattning med bostadsförsörjningsplaneringen skall föras över till länsstyrelserna. Länsstyrelserna bör emellertid inte såsom föreslås i propositionen vara skyldiga att lämna kommunerna råd och underlag till denna planering. I stället bör lagförslaget utformas såsom föreslås i folkpartiets motion Bo13 yrkande 1. Länsstyrelserna bör således först när kommunerna efterfrågar råd och information m.m. vara skyldiga att bistå kommunernas begäran. Riksdagen bör således med anledning av motion Bo13 (fp) yrkande 1 avslå regeringens förslag till lag om ändring av bostadsförsörjningslagen och motion Bo11 såvitt nu är i fråga samt anta det förslag till lag om ändring i bostadsförsörjningslagen som framgår av bilaga 3 till detta betänkande.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 1 och med avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion Bo11 såvitt nu är i fråga antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. i den lydelse som framgår av bilaga 3 till detta betänkande,
7. Arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå (mom. 9)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsfrågor har en central betydelse för den regionala planeringen och samordningen. Det utvecklade samrådsförfarandet som skall finnas kommer inte att i tillräcklig omfattning fördjupa inflytandet över den regionala planeringen i dessa frågor. Arbetsmarknadsfrågorna bör därför inlemmas i de nya länsstyrelsernas verksamhet. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo13 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Följdlagstiftningen till den nya regionala statliga förvaltningen
Eva Zetterberg (v) anför:
När propositionen om samordnad länsförvaltning behandlades av riksdagen i december 1989 klargjordes vänsterpartiets önskemål om en stärkt regional politisk ledning i form av länsparlament. Det finns i detta sammanhang ingen anledning att ånyo gå in i sakdiskussion om dessa frågor. Vi har inte ändrat ståndpunkt. Vi väljer därför att nu i sak endast ta ställning till förmån för de nya förslag som framställts av miljöpartiet de gröna angående behovet av att en kommande författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala indelning med ökat självstyre som huvudprincip.
Förslaget i den nu behandlade propositionen är en konsekvens av det ovannämnda riksdagsbeslutet. I det läge som nu uppstått finns inte anledning för vänsterpartiet att motsätta sig att lagstiftningen anpassas till detta beslut.
2. Utredning om samefrågor
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Hans Göran Franck, Nils Nordh, Rune Evensson, Gunnar Nilsson och Britta Sundin (alla s) anför:
Jordbruksutskottets majoritet (m, fp, c, v och mp) har i betänkandet 1990/91:JoU12 föreslagit riksdagen att avslå proposition 1990/91:4 om ändringar i rennäringslagen m.m. Utskottsmajoriteten har vidare föreslagit riksdagen att göra ett tillkännagivande att ett sammanhållet förslag om samefrågorna bör läggas fram till riksdagen. I en reservation (s) har yrkats bifall till propositionen.
Vid ett riksdagens bifall till jordbruksutskottets förslag kommer vad som anförts i motion Bo12 (c) yrkande 3 att tillgodoses.
I det läge som nu uppstått är det inte meningsfullt att åter aktualisera frågan i s-reservationen.
3. Länsstyrelsernas juridiska kompetens
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:
Vi anser det angeläget och viktigt att betona att den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen inte får utarmas. Detta är också en uppfattning som bostadsutskottet tycks dela. Vi anser därför att vi i stort sett blivit tillgodosedda genom utskottets uttalande i frågan.
De vid propositionen fogade och av utskottet tillstyrkta lagförslagen 1 Förslag till Bilaga 1 2 Förslag till 3 Förslag till 4 Förslag till 5 Förslag till 6 Förslag till 7 Förslag till 8 Förslag till 9 Förslag till 10 Förslag till 11 Förslg till 12 Förslag till 13 Förslag till
14 Förslag till 15 Förslag till 16 Förslag till
De av utskottet framlagda lagförslagen 1 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att i punkt 9 av anvisningarna till 23§ kommunalskattelagen (1928:370)1 ordet "lantbruksnämnd" skall bytas ut mot "länsstyrelse".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:650
2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre dels att i 8 och 12 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form, dels att i 10 och 13 §§ ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen".
Denna lag träder i kaft den 1 juli 1991.
3 Förslag till Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)
Härigenom föreskrivs i fråga om rennäringslagen (1971:437)1
dels att 98 § skall upphöra att gälla, dels att i 4, 7, 15, 16, 24, 36, 66, 67, 87 och 89 §§ samt i punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:919) om ändring i nämnda lag ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen", dels att 71, 72, 99, 100 och 102 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
71 §
Uppehåller sig renar Uppehåller sig renar utanför utanför renskötselområdet eller renskötselområdet eller på mark inom detta på mark inom detta område under tid då område under tid då renskötsel icke får renskötsel inte får bedrivas där, kan bedrivas där, kan länsstyrelsen på länsstyrelsen på framställning av framställning av den som lantbruksnämnden eller därigenom lider skada eller markägare som därigenom olägenhet av någon lider skada eller olägenhet betydelse förordna att av någon betydelse renarna skall slaktas och förordna att renarna skall säljas. slaktas och säljas.
Är det känt till vilken sameby renarna hör, får förordnande enligt första stycket meddelas endast om samebyn underlåter att inom skälig tid efter anmaning taga hand om renarna.
Kostnaden för renarnas omhändertagande, slakt och försäljning skall uttagas ur köpeskillingen. Återstoden tillfaller renarnas ägare, om han är känd, och annars den eller de samebyar till vilka renarna kan antagas ha hört.
72 §
Är renskötseln inom Är renskötseln inom en samebys betesområde samebys betesområde bristfällig, skall bristfällig, skall lantbruksnämnden på länsstyrelsen på begäran av medlem i byn begäran av en medlem i byn eller annan vars rätt är eller någon annan vars beroende därav söka att rätt är beroende träffa överenskommelse därav söka träffa med byn om rättelse inom överenskommelse med byn om viss tid. rättelse inom viss tid.
Kan överenskommelse ej Kan överenskommelse inte träffas eller vidtages ej träffas eller vidtas inte rättelse, kan rättelse, kan länsstyrelsen efter länsstyrelsen förordna anmälan av syssloman att ta hand om lantbruksnämnden renskötseln i byn och förordna syssloman att förvalta byns övriga omhändertaga renskötseln ekonomiska angelägenheter. i byn och förvalta byns övriga ekonomiska angelägenheter.
Syssloman har rätt att av Sysslomannen har rätt att byn erhålla arvode som av byn erhålla arvode som bestämmes av bestäms av länsstyrelsen. länsstyrelsen.
1 Lagen omtryckt 1985:919
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
99 §
Talan mot beslut enligt denna Länsstyrelsens beslut lag av länsstyrelsen enligt 1, 2, 12, 21, 39, 43, föres genom besvär hos 50, 62 och 71 §§, 72 kammarrätten. § andra och tredje styckena samt 74, 79, 80, 93 och 97 §§ denna lag får överklagas hos kammarrätten. Länsstyrelsens beslut att bevilja registrering av renmärken får dock inte överklagas.
Mot länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut i varigenom registrering av övrigt enligt denna lag renmärke beviljats får får överklagas hos dock talan ej föras. lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.
100 §
Angår beslut som Angår ett beslut som länsstyrelse, länsstyrelse eller lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen meddelar lantbruksstyrelsen meddelar enligt denna lag så enligt denna lag så många att en kopia av många att avskrift av beslutet inte lämpligen kan beslutet ej lämpligen kan tillställas var och en av tillställas envar av dem, dem, skall beslutet sändas skall beslutet sändas till till samebyns styrelse, som samebyns styrelse som skall skall hålla det hålla beslutet tillgängligt för tillgängligt för medlemmarna. medlemmarna. Meddelande härom skall intagas i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över beslutet skall räknas från den dag då kungörandet har skett.
Meddelande om detta skall tas in i ortstidning. Tiden för överklagande skall räknas från den dag då kungörandet har skett.
102 §
Länsstyrelses och Länsstyrelses åligganden lantbruksnämnds enligt denna lag fullgörs åligganden enligt denna lag såvitt avser fullgöres såvitt avser Västernorrlands län av Västernorrlands län av länsstyrelsen i länsstyrelsen och Västerbottens län och lantbruksnämnden i såvitt avser Kopparbergs Västerbottens län och och Gävleborgs län av såvitt avser Kopparbergs länsstyrelsen i och Gävleborgs län av Jämtlands län. länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Jämtlands län.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skall byområde omfatta mark Skall ett byområde omfatta inom mer än ett av mark inom mer än ett av Norrbottens, Västerbottens Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län, eller Jämtlands län, göres indelning enligt 7 görs indelning enligt 7 § av lantbruksnämnden i § av länsstyrelsen i det det län inom vilket län inom vilket huvuddelen huvuddelen skall ligga. skall ligga.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
4 Förslag till
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 §
Har länsstyrelsen Har länsstyrelsen beslutat förordnat om auktion enligt om aukton enligt 16 § och 16 § och har inroparen har inroparen dessförinnan dessförinnan eller senare eller senare avyttrat avyttrat egendomen, skall egendomen, skall beslutet förordnandet trots detta trots detta gå i gå i verkställighet, om verkställighet, om inte inte lantbruksnämnden länsstyrelsen bestämmer återkallar sin något annat. framställning i ärendet.
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen kan uppskattas av värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som har fått förvärvstillstånd eller enligt 3 § 1, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider det.
Kommer försäljning inte Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen till stånd vid auktionen, får lantbruksnämnden får länsstyrelsen inom inom två år efter det två år efter det att att auktionen har vunnit laga auktionen har vunnit laga kraft hos länsstyrelsen kraft besluta om ny auktion. påkalla förordnande om Meddelas inte något ny auktion. Framställs inte sådant beslut inom sådan begäran inom föreskriven tid eller avges föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare inte heller vid den senare auktionen bud som får auktionen bud som får antas, är frågan om antas, är frågan om försäljning av egendomen försäljning av egendomen förfallen. förfallen.
Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. Bilaga 3 Tillhör reservation 6 (fp)
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.1 dels att 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2
En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet samt att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommunen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma till uttryck i ett program som skall antas av kommunfullmäktige.
Om kommunen ingår i ett Om kommunen ingår i ett område som kan anses område som kan anses utgöra en enhet i utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, bostadsförsörjningshänseende, skall samråd om skall samråd om bostadsförsörjningsplaneringen bostadsförsörjningsplaneringen ske med övriga kommuner i ske med länsstyrelsen och området. med övriga kommuner i området.
Kommunen skall lämna redovisning av bostadsförsörjningsplaneringen enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
3 a §
Länsstyrelsen skall, om kommunen begär det, ge kommunen råd och information samt aktivt bidra med underlag till kommunens bostadsförsörjningsplanering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
1 Lagen omtryckt 1975:131. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:131. 2 Senaste lydelse 1985:466.