Lokala styrelser med elevmajoritet
Betänkande 1996/97:UbU10
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU10
Lokala styrelser med elevmajoritet
Innehåll
1996/97 UbU10
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att kommunerna under en fyraårig försöksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en lokal styrelse vari elever har majoritet. De lokala styrelserna med elevmajoritet skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen. Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan och komvux. Den kan inledas fr.o.m. den 1 juli 1997. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats ett antal reservationer, bl.a. en reservation (m, fp, kd) om avslag på regeringsförslaget.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet föreslagit att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet 1996/97:Ub11 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ub12 av Bertil Persson (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i den kommunala vuxenutbildningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verkligt elevinflytande, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa skolformer, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevernas valmöjligheter. 1996/97:Ub14 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lokala styrelser med elevmajoritet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör förtydligas i läroplanerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till försöksverksamhet med lokala styrelser enligt beskriven modell. 1996/97:Ub15 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elevinflytande skall betraktas som en kvalitetsaspekt vid utvärderingar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redogörelse för hur försöksverksamheten skall göras till en angelägenhet för så många elever som möjligt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regel som garanterar elever fr.o.m. årskurs 7 rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser. 1996/97:Ub16 av Ola Ström och Siri Dannaeus (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionens begäran om godkännande av försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med elevmajoritet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om ökat elevinflytande.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet. 1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elev- och föräldrainflytande, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan. 1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevdemokrati. 1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevdemokrati och demokratisk fostran. 1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat elev- och föräldrainflytande i skolan. 1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsarbete för elevernas inflytande vid val av kurser inom ämnena.
Utskottet
Inledning Riksdagen begärde i samband med beslutet om en ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94: 82) hos regeringen en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan. Härvid borde göras en kartläggning av existerande samverkansformer - där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan - och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Regeringen borde därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Genom riksdagens beslut våren 1994 om lokal demokrati (prop. 1993/94:188, bet. KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli 1994 bestämmelser i kommunallagen (1991:900) som gör det möjligt att inrätta s.k. självförvaltningsorgan under kommunal nämnd för att helt eller delvis sköta driften av en viss kommunal anläggning eller institution. Dock skall dessa bestämmelser - enligt ett samtidigt beslutat tillägg till 2 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) - inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt skollagen eller andra bestämmelser ankommer på den kommunala nämnden eller någon annan. Undantag från skollagens organisatoriska bestämmelser får enligt ett generellt bemyndigande i 15 kap. 4 § skollagen göras för försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet som anordnas enligt föreskrifter meddelade av regeringen. Efter förslag av regeringen godkände riksdagen våren 1996 inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1995/96:157, bet. UbU9, rskr. 259). Försöksverksamheten äger rum under perioden juli 1996-juni 2001 och är reglerad i förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan. I nu föreliggande proposition föreslås - efter modell av föräldrastyrelserna - en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Till grund för propositionen ligger den s.k. Skolkommitténs delbetänkande Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) samt remissyttranden över detta.
Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under en försöksperiod får överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till lokala skolstyrelser i vilka eleverna är i majoritet. Funktionerna ligger i dag på den kommunala nämnd som utgör styrelse för utbildningen eller på rektorn för en skola. Försöksverksamheten skall gälla gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta fyra år, vilket innebär att den avslutas samtidigt med försöksperioden för föräldrastyrelserna i grundskolan och den obligatoriska särskolan. De lokala styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen (1991:900). Som inledningsvis nämnts bildar försöksverksamheten med lokala föräldrastyrelser modell för hur de lokala styrelserna med elevmajoritet skall utformas. Också när det gäller de nu föreslagna styrelserna kommer regeringen att i särskild förordning reglera vilka ansvars- och beslutsfunktioner som kommunen får överlåta till den lokala styrelsen. Vissa ytterligare föreskrifter behövs utöver dem som finns i kommunallagen om självförvaltningsorgan, anför regeringen. Bland annat avses de lokala styrelserna få andra befogenheter än vad enbart kommunallagen medger. Det bör ankomma på nämnden, dvs. styrelsen för utbildningen, att fastställa en arbetsordning för den lokala styrelsen. I fråga om den lokala styrelsens uppgifter anser regeringen att denna skall kunna besluta om en del av de frågor som enligt gymnasieförordningen (1992:394) och läroplanen (Lpf 94) ankommer på styrelsen för utbildningen eller rektorn. Eftersom försöksverksamheten också avses omfatta komvux, kommer även uppgifter som vilar på styrelsen för utbildningen och rektor enligt förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning att kunna behandlas av en lokal styrelse. Vidare skall nämnden, enligt regeringen, till en lokal styrelse kunna överlåta sådana uppgifter för vilka det inte finns särskilt angivet att de skall handhas av någon särskild befattningshavare. Dock får nämnden inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter som innebär myndighetsutövning eller som på annat sätt avser individuella fall får inte heller läggas på en lokal styrelse. Det betonas i propositionen att rektor skall svara för ledningen av utbildningen och lärarna för att planera och genomföra undervisningen även i en skola med lokal styrelse. En styrelse med elevmajoritet kan därför inte få uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion, och den kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen bör rektor vara självskriven som ledamot, anför regeringen. Företrädare för personalen skall också alltid ingå. I den lokala styrelsen skall som nämnts elevernas representanter vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna vara ledamöter. Den kommunala nämnden bör få besluta att även andra, såsom företrädare för det omkringliggande samhället, skall vara representerade. Det är enligt regeringen viktigt att de personer som utses är representativa för de grupper som de företräder och att en jämn könsfördelning eftersträvas. I den närmare motiveringen för omyndiga elevers medverkan i lokala styrelser framhåller regeringen att bakgrunden till försöksverksamheten är att ge eleverna en ökad möjlighet till reellt inflytande över sin studiesituation. Trovärdigheten i försöksverksamheten bygger på att alla inblandade parter uppfattar den lokala styrelsens arbete som seriöst och att styrelsen får beslutanderätt i frågor som passar för ett organ av den aktuella typen. Eleverna får egen erfarenhet av ett inflytande som bygger på demokratiska grunder. Det är den kommunala nämnden som, efter förslag av eleverna, väljer de elevrepresentanter som skall sitta i den lokala styrelsen. Ändå är det enligt regeringen viktigt att inte utan starkt vägande skäl begränsa kretsen av elever som kan ingå i en lokal styrelse till myndiga elever. Enligt kommunallagens bestämmelser kan nämnden återkalla ett uppdrag som har givits till ett självförvaltningsorgan eller till en enskild ledamot om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden har alltså det formella ansvaret för att den lokala styrelsen får en sådan sammansättning att den kan utföra de tilldelade uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Enligt vad som närmare utvecklas i propositionen står nämnden ansvarig för t.ex. ekonomiska beslut som rör driften av en skola och för skada som eventuellt kan åsamkas genom beslut fattade av en lokal styrelse. Kommunens beslut om att delta i den föreslagna försöksverksamheten skall, i likhet med vad som gäller för föräldrastyrelserna, anmälas till Skolverket. Anmälan skall utgöra grund för den planering av utvärderingen som Skolverket avses göra. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i enlighet med vad regeringen förordar. Avslag på regeringens förslag yrkas i flera motioner. Sålunda påtalas i motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 1 att elevinflytandet hamnar i händerna på lokala politikers vilja och intresse. Den form som förslaget fått ger inte ökat inflytande för en majoritet av eleverna utan innebär endast ytterligare en variant av formaliserat beslutsfattande. Enligt motionärerna är det direkt olämpligt att majoriteten i de nya styrelserna för den offentliga gymnasieskolan kan komma att bestå av elever som är minderåriga, vilket ställer till problem ur ansvarssynpunkt. Också när det gäller rektors ställning innehåller förslaget svagheter, hävdar motionärerna. Förslaget om lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan avvisas därför. Likaså avvisas förslaget om lokala styrelser i den kommunala vuxenutbildningen med motiveringen bl.a. att även detta förslag är illa underbyggt (yrkande 2). I motion 1996/97:Ub11 (m) anförs som grund för avslagsyrkandet att regeringens förslag inte svarar mot ett av elever och föräldrar artikulerat behov. Elevinflytande är betydligt angelägnare i den löpande undervisningen än över skolans förvaltning. Motionären anser att förslaget om lokal styrelse kommer att komplicera arbetet för berörda rektorer. I stället måste skolans professionella ledarskap stärkas. - Riksdagen bör enligt motion 1996/97: Ub12 (m) avslå regeringens förslag (yrkande 1) och hos regeringen begära en utredning som syftar till att åter göra Sverige till ett högkompetensland (yrkande 2). Skolelevernas kompetens att kraftfullt driva igenom sådana intentioner torde vara minimal, anför motionären. Lokala skolstyrelser med elevmajoritet är enligt motion 1996/97:Ub16 (fp) yrkande 1 inte rätt modell för ett ökat elevinflytande. Motionärerna är kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket enligt dem innebär att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att kunna uppnå målen för skolans verksamhet. De påpekar att regeringens förslag saknar tydliga regler för den valprocess som skall garantera att elever väljs demokratiskt. Dessutom är ansvarsfrågan otydlig. Motionärerna yrkar avslag på förslaget. Också i motion 1996/97:Ub14 (kd) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag till lokala styrelser med elevmajoritet. Motionärerna anser att förslaget närmare bör analyseras vad gäller rollfördelning, vilka uppgifter styrelsen skall ha och hur man löser ansvarsfrågan för huvudmannen. Att inrätta en styrelse med otydligt mandat och ansvar och låta omyndiga personer utgöra majoriteten i denna styrelse skapar en bristande respekt för de demokratiska institutionerna, anför motionärerna. De anser därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till försöksverksamhet med lokala styrelser (yrkande 3). Arbetet med den fortsatta beredningen av ärendet bör ske efter en modell där den lokala styrelsen består av representanter för elever, skolpersonal, föräldrar och arbetslivet. Eleverna bör inte ha egen majoritet. Målsättningen bör vara att man skall uppnå konsensusbeslut. Rektor bör vara självskriven ledamot. I motion 1996/97:Ub233 (c) - som väcktes under den allmänna motionstiden hösten 1996 och således innan den nu aktuella propositionen lades fram - begärs ett riksdagsuttalande om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan (yrkande 11). Motionärerna skisserar en försöksverksamhet som i stort överensstämmer med det föreliggande regeringsförslaget. Det betonas särskilt att styrelserna inte får äventyra lärarens roll och uppgifter. Inte heller bör styrelserna kunna besluta i personalfrågor. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen med den inriktning som regeringen förordar. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks därmed; vad gäller motion 1996/97:Ub233 är yrkande 11 tillgodosett genom regeringsförslaget. Enligt utskottets mening är det självfallet väsentligt att eleverna generellt får ett sådant ökat inflytande att de kan påverka sin egen vardagssituation. Detta står inte i motsättning till att elever får ett formellt inflytande, vilket kan ses som ett led i deras demokratiska fostran; i skolans uppgifter ingår att fostra ansvarskännande och demokratiska samhällsmedborgare. I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande i lokala styrelser för skolan markerar att eleverna är kompetenta att ta ett större ansvar. Det kan i sin tur leda till att också elevinflytandet i klassrummet ökar. Om elever och personal upplever att den demokratiska processen i skolan fungerar och att elevernas åsikter och synpunkter bemöts med allvar och respekt, måste rimligen den attityden också ha betydelse för det mer informella inflytandet. Utskottet vill särskilt lyfta fram att elevinflytandet inte enbart är en rättvise- och demokratifråga utan också en fråga om utbildningskvalitet. Med ökat inflytande över undervisningssituationen ökar motivationen hos den enskilde eleven att lära. Samtidigt ser utskottet det som viktigt att understryka att en elevstyrelse aldrig får ta över det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att vissa gymnasieungdomar är omyndiga inte utgör något hinder för ledamotskap i lokal styrelse, förutsatt att uppgifterna som överlämnas till styrelsen är lämpligt utvalda. Det är angeläget, anser utskottet, att eleverna får avsätta tid för sina uppdrag, och att de får introduktion, stöd och den hjälp de anser sig behöva för att klara både skolarbete och styrelsearbete. I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 3 görs inga invändningar mot regeringens förslag om lokala styrelser med elevmajoritet. Men motionärerna vill att det i kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten också bör ingå en redogörelse för elevengagemanget i försöksverksamheten, nämligen hur verksamheten skall göras till en angelägenhet för så många elever som möjligt. U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget att försöksverksamheten med lokala styrelser får ett brett engagemang bland eleverna och att de elever som utses till styrelsen allsidigt representerar skolans elever. Till kommunens anmälan till Skolverket om deltagande skall enligt regeringens förslag fogas en beskrivning av skolan, motiven för försöksverksamheten, hur den skall utformas, vem som är ordförande i elevstyrelsen, hur ledamöterna utses samt hur man tänker utvärdera försöket. Utskottet är inte berett att ytterligare reglera förfarandet. Motionsyrkandet avstyrks.
Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan I propositionen redovisas olika studier av elevinflytandet som genomförts under senare år, huvudsakligen av Skolverket. Regeringen konstaterar att de alla i stort sett visar samma bild. Eleverna har inte något egentligt inflytande på undervisningen. De kan inte påverka undervisningens uppläggning och innehåll i någon högre grad. De är inte med och väljer läromedel och de kan inte påverka prov och hemuppgifter. Skolverkets utvärderingar pekar entydigt på att eleverna vill ha inflytande över sin dagliga arbetssituation. Den föreslagna försöksverksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet är enligt regeringen ett sätt att stärka elevernas ställning. Men det är också viktigt, framhåller regeringen, att se över bestämmelserna om elevinflytande i skolans styrdokument i den ordinarie verksamheten, för alla skolformerna, så att ansvaret stärks. Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer ligger nu i första hand på rektor. Uppgiften som sådan finns dock inte särskilt specificerad i läroplanerna under rektors ansvar. Enligt regeringens bedömning bör rektor ges ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande. I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 3 anmärks att elevinflytande bäst kommer till sin rätt i det vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen. Motionärerna ser arbetet med verkligt elevinflytande som en process. Det handlar då om att stegvis lägga ut uppgifter och ansvarsområden som rör elevens studier och skolans vardag på eleverna. Ansvaret för denna process vilar på rektor. Rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör enligt motion 1996/97:Ub14 (kd) yrkande 2 förtydligas i läroplanerna. På rektor vilar det övergripande ansvaret för att utvecklingen av skolans arbetsformer i sin helhet gynnar ett aktivt elevinflytande, anför motionärerna. I motion 1996/97:Ub246 (v) yrkande 2 från den allmänna motionstiden betonas att skolan måste lägga grunden till ett demokratiskt samhälle, vilket förutsätter att eleverna får ett faktiskt inflytande över hur undervisningen bedrivs. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena med hänvisning främst till att regeringen i propositionen aviserat att läroplanerna (Lpo och Lpf) kommer att kompletteras med föreskrifter som ålägger rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande. Utskottet tar därvid fasta på vad Skolkommittén anfört i det betänkande som ligger till grund för regeringsförslaget (SOU 1996:22 s. 208 f.). Kommittén menar med ett verkligt elevinflytande i första hand att eleverna har inflytande över det egna lärandet. Men också inflytandet i form av medverkan i klassråd, skolkonferenser, matråd, mobbningsgrupper, arbetsmiljökommittéer och liknande organ och grupper har betydelse. Det är skolans ansvar att utforma arbetsformer på ett sådant sätt att det ges utrymme för en verklig elevmedverkan. Möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen tas upp i motion 1996/97:Ub16 (fp) yrkande 2. Motionärerna - som yrkat avslag på regeringens förslag om lokala styrelser med elevmajoritet - anser att den obligatoriska skolkonferensen är ett bra sätt att ge eleverna inflytande. Enligt motionen kan redan i dag den kommunala nämnden genom villkorad delegering låta skolkonferensen med elevrepresentanter besluta i frågor som rör skolan. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och vill anföra följande. Enligt bestämmelser i 4 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall det vid varje gymnasieskola finnas ett samverkansorgan mellan rektor, personal och elever i form av en skolkonferens. I propositionen konstaterar regeringen att skolkonferensen åtminstone på en del skolor fyller en viktig funktion som forum för att ta upp viktiga frågor. Men om kommunen vill utveckla elevinflytandet och inrättar en lokal styrelse vid en gymnasieskola bör det inte vara obligatoriskt att också ha en skolkonferens. Skolkommittén (SOU 1996:22 s. 208) har föreslagit att bestämmelserna om samverkansformer och samverkansorgan i skolformsförordningarna skall ändras. Kommittén anser att det av skrivningarna klart skall framgå, att man lokalt måste ta ställning till i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för eleverna att tillsammans med lärarna behandla frågor som rör undervisningens utformning och andra frågor, som kan vara av gemensamt intresse för eleverna. Med anledning av kommitténs förslag anmäler regeringen i propositionen sin avsikt att se över nämnda bestämmelser. I motion 1996/97:Ub15 (v) ser motionärerna fram mot ett arbetssätt i skolan som ger eleverna makt över sitt eget lärande. De hävdar att många av de traditionella arbetsformerna hindrar ett aktivt elevinflytande. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande till regeringen om att elevinflytande skall betraktas som en kvalitetsaspekt vid utvärderingar (yrkande 1). Vidare föreslår de att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning (yrkande 2). U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Beträffande det förstnämnda yrkandet föreligger enligt utskottet inga mot varandra stridande åsikter. Också regeringen har i propositionen uttryckt en motsvarande uppfattning om elevinflytande och utvärderingar. I fråga om lagstadgad rätt för elever att utvärdera sin egen undervisning har utskottet inhämtat att Barnombudsmannen (BO) i sitt remissvar på Skolkommitténs betänkande varit inne på liknande tankegångar. BO anförde bl.a. att en regelbunden utvärdering genom eleverna skulle utveckla kvaliteten på undervisningen. Utskottet är dock inte berett att i nuläget förorda lagstiftning.
Elevers möjligheter att välja skola m.m. Frågan om elevinflytande i ett vidare perspektiv behandlas i tre motioner. I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkandena 4 och 5 anförs att elevinflytande också tar sig formen av att eleverna väljer skola och program i gymnasieskolan. Motionärerna beklagar att förutsättningarna för utvecklingen av fristående skolor har underminerats. Därmed har även elevernas valmöjligheter reducerats. De alternativa skolformerna måste ges långsiktiga och stabila regler, understryker motionärerna. De påpekar att större utrymme kan ges för elevernas val när det gäller programstruktur och ämnen om deras förslag att minska antalet kärnämnen genomförs. Liknande synpunkter om fristående skolor förs fram i motion 1996/97:Ub16 (fp) yrkande 3. Där anmärks att en viktig möjlighet till inflytande ligger i rätten att välja mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av skolor krävs enligt motionärerna att de fristående skolorna ges rimliga och långsiktiga villkor. Dessutom måste gymnasieskolan enligt deras mening göras mer flexibel och ge eleverna större frihet och inflytande i uppläggningen av studierna. Eleverna bör få större möjlighet att välja vilka kurser de vill läsa. Också i motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 1 betonas att elevernas inflytande vid val av kurser inom ämnena i gymnasieskolan bör utvecklas. U t s k o t t e t vill hänvisa till att regeringen inom kort kommer att tillsätta en expertkommitté med uppgift att följa tillämpningen av den nya lagstiftningen om offentligt bidrag till fristående skolor (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). Det förutskickades i propositionen om fristående skolor att expertkommittén under två år skall följa hur bidragsgivningen fungerar och vilka effekter den får för såväl fristående skolor som för kommuner. När det gäller val inom gymnasieskolan av kurser m.m. vill utskottet fästa uppmärksamheten på att regeringen i den nyligen till riksdagen överlämnade nationella utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112) tagit upp frågor kring en utveckling av gymnasieskolan. Regeringen meddelar (s. 74) att man avser att ytterligare utreda hur en modernisering av utbudet av gymnasieskolans program, deras omfattning uttryckt i gymnasiepoäng samt studievägsstrukturen inom programmen bör se ut. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Elev- och föräldrainflytande i grundskolan I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 4 begärs ett riksdagsuttalande om att en regel bör införas i grundskoleförordningen som garanterar elever fr.o.m. årskurs 7 rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet i huvudsak är tillgodosett med vad som anförs i propositionen. Där hänvisar regeringen till att man i förslaget om föräldrastyrelser (prop. 1995/96:157) utlovade att återkomma till frågan om det är möjligt för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en lokal styrelse i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Regeringen anför nu att man inte ser något hinder för omyndiga elever att vara ledamöter i en lokal styrelse med föräldramajoritet. Från vilken ålder detta kan ske bör enligt regeringen inte regleras. Det är självfallet så att det oftast blir aktuellt när eleverna går i de högre årskurserna. - Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen. Frågor om elev- och föräldrainflytande i grundskolan behandlas i ett antal motioner från allmänna motionstiden. Sålunda anförs i motion 1996/97: Ub233 (c) yrkande 3 att försöksverksamheten med föräldramajoritet i skolstyrelser bör leda till att kommunen skall ha en lagstadgad skyldighet att delegera vissa beslut, t.ex. om skolans budget, principer för verksamheten, läromedel, ordningsregler, skolans fysiska miljö, åtgärder mot mobbning, fördelning av timmar för ämnen m.m. till skolstyrelserna. Varje skola bör enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 5 kunna inrätta ett slags skolråd, vari ingår elever och föräldrar, rektor och lärare samt vid behov även externa krafter. Motionärerna vill ha en lagstiftning som innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att överta vissa klart begränsade beslutsbefogenheter i fråga om t.ex. övergripande budgetfrågor, klass-storlekar, årskursindelning eller arbetsplaner. Det är enligt yrkande 17 i motion 1996/97:Ub245 (v) - som rör grundskolan - viktigt att elever har möjlighet att påverka det egna arbetet, dvs. undervisningen. Motionärerna framhåller att demokrati är något man lär sig. Den extra tid det tar att låta barn/elever få vara med och påverka är en del av själva inlärningen. U t s k o t t e t anser att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser av försöksverksamheten med föräldrastyrelser. Enligt uppgift från Skolverket har hittills (den 21 april) inkommit anmälningar från kommuner om tillsättande av lokala styrelser med föräldramajoritet vid 28 skolor. Försöksverksamheten lämnades i riksdagsbeslutet avsiktligt oreglerad i vissa avseenden för att ge utrymme under försöksperioden för lokala lösningar och erfarenheter som kan tas till vara inför en permanentning och därmed åtföljande lagstiftning om föräldrainflytandet i skolan. I skollagens 4 kap. 2 § finns en övergripande bestämmelse om elevinflytande i grundskolan över hur utbildningen utformas. Den kompletteras med bestämmelsen i 3 kap. 6 § grundskoleförordningen (1994:1194) att i varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Också när det gäller elevinflytandet i grundskolan avser regeringen att i läroplanen ålägga rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande. Dessutom skall bestämmelserna om samverkansformer ses över. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena. Utvärderingen av försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet bör enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 5 inriktas på om spridningen bland föräldrarna som deltar i styrelserna motsvarar spridningen bland eleverna vad gäller socioekonomiska förhållanden. Det bör vidare under försöksperioden vara möjligt att i skolstyrelserna välja in företrädare för lokala myndigheter och organisationer samt lokalt näringsliv. U t s k o t t e t förutsätter att en viktig del av den utvärdering av försöksverksamheten som Skolverket skall göra blir att ta reda på i vad mån föräldrarepresentationen i styrelserna speglar förekommande socioekonomiska förhållanden. När det gäller företrädare i skolstyrelserna för lokala intressen vill utskottet hänvisa till att enligt 4 § förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan får den kommunala nämnden besluta att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de anställda vid skolan skall ingå som ledamöter. Utskottet anser att motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12, 1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3, 1996/97:Ub16 yrkande 1 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 godkänner den huvudsakliga inriktningen av försöksverksamheten i enlighet med vad regeringen förordat, res. 1 (m, fp, kd) - delvis 2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 3, res. 2 (v) - delvis 3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkande 3, 1996/97:Ub14 yrkande 2 och 1996/97:Ub246 yrkande 2, res. 3 (m) 4. beträffande elevinflytande i skolkonferensen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub16 yrkande 2, 5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkandena 1 och 2, res. 2 (v) - delvis 6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub16 yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1, res. 1 (m, fp, kd) - delvis 7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser med föräldramajoritet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 4, res. 2 (v) - delvis 8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 3, 1996/97:Ub245 yrkande 17 och 1996/97:Ub250 yrkande 5, res. 4 (c) 9. beträffande utvärdering av försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub230 yrkande 5.
Stockholm den 29 april 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd).
Reservationer
1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför: Vi anser att regeringens förslag om lokala styrelser i gymnasieskolan och komvux bör avslås av riksdagen i enlighet med vad vi anfört i våra motioner. Den form som förslaget fått ger inte ökat inflytande för flertalet elever utan är endast ytterligare en variant av formaliserat beslutsfattande. Vi är kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket innebär att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att kunna uppnå målen för skolans verksamhet. Det är vidare oklart hur man löser ansvarsfrågan för huvudmannen. En fortsatt beredning av ärendet bör utgå från förutsättningen att eleverna inte skall ha egen majoritet. Enligt vår mening ingår i ett elevinflytande att eleven har rätt att välja mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av skolor krävs att de fristående skolorna ges långsiktiga och stabila villkor. Eleverna måste också få större inflytande på uppläggningen av studierna i gymnasieskolan, t.ex. vid val av kurser inom ämnena. Detta bör riksdagen med bifall till yrkanden i motionerna 1996/97:Ub13, 1996/97:Ub16 och 1996/97:Ub251 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6 bort hemställa 1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12 yrkande 1, 1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3 och 1996/97:Ub16 yrkande 1 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub12 yrkande 2 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub16 yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför: Det är enligt min mening viktigt att skolorna redovisar hur man avser att arbeta för att försöksverksamheten med elevstyrelser skall bli en angelägenhet för så många elever som möjligt. Jag anser att en sådan redovisning bör ingå i kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten. Det nu berörda motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen. Elever bör ha en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub15. Därigenom får eleverna möjlighet att påverka utbildningen och även bidra till att utveckla utbildningens kvalitet. Jag vill att det i grundskoleförordningen skrivs in en rätt för elever att fr.o.m. årskurs 7 delta som ledamöter i lokala föräldrastyrelser för grundskolan. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet härom som sin mening ge regeringen detta till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 5 och 7 bort hemställa 2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97:Ub15 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser med föräldramajoritet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Verkligt elevinflytande kommer enligt vår mening bäst till sin rätt i det vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen. Det handlar om att stegvis lägga ut uppgifter till elever eller grupper av elever som rör arbetsmiljö, lokalvård, återställande efter skadegörelse, deltagande i planering och genomförande av undervisningen, mathållning, inköp, inredning och mycket annat. Ansvaret för denna process åvilar rektor. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub13 yrkande 3. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort hemställa 3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub13 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1996/97:Ub14 yrkande 2 och 1996/97: Ub246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8) Andreas Carlgren (c) anför: Jag anser att försöksverksamheten med föräldrastyrelser bör leda fram till en permanentning av verksamheten. Kommunen bör i lag åläggas skyldighet att till skolstyrelserna delegera vissa beslut som rör budgetfrågor, frågor om principer för verksamheten och om läromedel, ordningsregler, skolans fysiska miljö, åtgärder mot mobbning m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort hemställa 8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 3, med anledning av motion 1996/97:Ub250 yrkande 5 och med avslag på motion 1996/97:Ub245 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilt yttrande
Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6) Andreas Carlgren (c) anför: När utskottet hösten 1996 behandlade regeringens förslag i proposition 1995/96:200 om nya regler för bidrag till fristående skolor reserverade jag mig. Jag står fast vid mina ställningstaganden i reservationerna till utskottets betänkande 1996/97:UbU4, även om jag nu avstår från att reservera mig.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................3 Inledning...........................................3 Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen 4 Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan7 Elevers möjligheter att välja skola m.m.............9 Elev- och föräldrainflytande i grundskolan.........10 Hemställan.........................................12 Reservationer........................................13 1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6) 13 2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7)14 3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3).........14 4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8)15 Särskilt yttrande....................................15 Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6)..15