Löneskatter för enmansföretag
Betänkande 2005/06:SfU11
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU11 | |
Löneskatter för enmansföretag | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:164 Löneskatter för enmansföretag jämte en motion som väckts med anledning av propositionen. Dessutom behandlas ett antal motionsyrkanden väckta främst under den allmänna motionstiden 2005 och som avser frågor om socialavgifter.
I propositionen föreslås en ny lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och allmän löneavgift för enmansföretag. Förslaget innebär att enmansföretag som anställer en person endast skall betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. Nedsättningen gäller till den del ersättningen till den nyanställde inte överstiger 25 000 kr per månad och under högst tolv månader. Lagen föreslås vara temporär och tillämpas på ersättningar som betalas ut t.o.m. den 31 december 2007.
Nedsättningen av löneskatterna är ett stöd av mindre betydelse enligt EG-rätten. Av denna anledning föreslås att företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet inte skall omfattas av lagen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2006 och tillämpas på ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och avstyrker motionen som har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet avstyrker även motionsyrkanden väckta under den allmänna motionstiden m.m. och som avser frågor om minskade socialavgifter, avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar, sociala avgifter efter 65 års ålder, regional nedsättning av socialavgifter m.m.
I ärendet finns 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Löneskatter för enmansföretag |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:164 och avslår motionerna 2005/06:Sf24, 2005/06:T1 yrkande 4 och 2005/06:N308 yrkande 2. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. | Minskade socialavgifter |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf283 och 2005/06:Sf286. |
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. | Arbetsgivaravgift för visstidsanställda |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:A245 yrkande 16. |
Reservation 3 (v)
4. | Differentierade socialavgifter m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sf381 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 4 (m) - motiveringen
5. | Sociala avgifter då 65 års ålder uppnåtts |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So551 yrkande 5 och 2005/06:A246 yrkande 3. |
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. | Bärplockning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sf210. |
7. | Regional nedsättning av socialavgifter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:N382 yrkande 4. |
8. | Socialavgifter för företag med säsongsanställd personal |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ445 yrkande 1. |
Reservation 6 (kd, c)
9. | Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk386 yrkande 1, 2005/06:Sk497 yrkande 3, 2005/06:Sf296, 2005/06:Sf397, 2005/06:Kr334 yrkande 19, 2005/06:Kr382 yrkande 7, 2005/06:Kr411 yrkande 5 och 2005/06:N215 yrkande 7. |
Reservation 7 (kd, c)
Reservation 8 (mp)
Reservation 9 (m) - motiveringen
Stockholm den 20 april 2006
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare (s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s) och Mona Jönsson (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
För att belysa möjligheterna för fler sysselsatta i små företag gav regeringen i september 2004 Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Almi Företagspartner AB i uppdrag att inventera och analysera hinder samt föreslå möjliga åtgärder för att stimulera anställning av en första person i ett företag. I juni 2005 avlämnades rapporten Den första anställningen - hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person (Nutek R 2005:01).
I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, volym 1, s. 123 f.) aviserade regeringen ett förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretag som nyanställer. Inom Finansdepartementet tillsattes därför en arbetsgrupp som redovisade sina förslag i departementspromemorian Löneskatter för enmansföretag (Ds 2005:52). I propositionen behandlas promemorians förslag.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Regeringen beslutade den 9 februari 2006 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådet har haft synpunkter när det gäller hur förslaget förhåller sig till EG:s statsstödsregler i fråga om kontroll av att taket för det s.k. försumbara stödet inte överskrids. Dessa synpunkter behandlas i propositionen. Lagrådets granskning har också föranlett vissa redaktionella och språkliga ändringar i lagtexten.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Utskottet behandlar en motion som väckts med anledning av propositionen.
Därtill behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2005 och en motion som väckts med anledning av proposition 2004/05:175. Motionerna avser socialavgifter.
Motionerna redovisas i bilaga 1.
Gällande bestämmelser
Socialförsäkringarna finansieras av allmän pensionsavgift, socialavgifter, särskild sjukförsäkringsavgift, statlig ålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.
Socialavgifter utgörs enligt socialavgiftslagen (2000:980) (SAL) av arbetsgivaravgifter och egenavgifter och tas ut för att finansiera systemen för social trygghet.
Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och andra personer som ger ut ersättning som är avgiftspliktig enligt 2 kap. SAL. Avgiftspliktig ersättning är främst löner, arvoden och andra skattepliktiga förmåner. Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter består av summan av de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts under en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 27,88 % av avgiftsunderlaget.
Egenavgifter betalas av fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst enligt 3 kap. SAL. I första hand betalas egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i vilken den som har inkomsten har arbetat i inte oväsentlig utsträckning. Egenavgifterna uppgår till 26,31 % av avgiftsunderlaget.
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna gäller att det varje månad får göras ett avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 090 kr, vilket motsvarar en årlig lönesumma på 741 600 kr. När det gäller beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år, vilket motsvarar ett avgiftsunderlag på 180 000 kr.
Genom lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2002, infördes en regional stimulans för företagandet i stödområde A. Lagen är utformad så att den ryms inom ramen för det s.k. försumbara stödet enligt EG-regler. Företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport är därmed uteslutna. Stimulansen lämnas genom utvidgade avdrag på 10 %, utöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det utvidgade avdraget avseende arbetsgivaravgifter är maximerat till 7 100 kr per månad och avseende egenavgifter till 18 000 kr per år.
Arbetsgivare och egenföretagare skall också enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift betala allmän löneavgift med 4,4 % på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter enligt SAL.
Enligt 2 kap. 14 § SAL är en ersättning till en person fri från arbetsgivaravgifter om ersättningen till den personen under året har understigit 1 000 kr. Enligt 2 kap. 19 § SAL är en ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet fri från arbetsgivaravgifter om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp.
Från och med den 1 januari 2005 betalar arbetsgivare en särskild sjukförsäkringsavgift som utgör 15 % av summan av hel sjukpenning som har utgetts till arbetstagare under en kalendermånad. Vissa begränsningar i arbetsgivarnas betalningsskyldighet för den särskilda sjukförsäkringsavgiften finns. Begränsningarna utgörs av ett fribelopp om 12 000 kr och ett högkostnadsskydd om 4 % av lönesumman för året. I samband med att den särskilda sjukförsäkringsavgiften infördes sänktes sjukförsäkringsavgiften i SAL för samtliga arbetsgivare med 0,24 procentenheter.
Utskottets överväganden
Löneskatter för enmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkanden om utvidgad rätt till nedsättning av socialavgifter vid nyanställning.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I propositionen föreslås en ny lag om särskild beräkning av löneskatter för enmansföretag som anställer en person. Med löneskatter avses i propositionen socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Regeringen anför attde initiala kostnader som ett enmansföretag får vid den första anställningen i form av nya administrativa rutiner och utbildning av den nyanställde, tillsammans med arbetsgivaravgifterna på ersättningen, verkar återhållande på viljan att anställa. När erfarenheterna av att ha en person anställd väl vunnits är företagen dock mer positiva till att anställa flera. Regeringen bedömeratt en nedsättning av löneskatterna för enmansföretag när de anställer en person ökar incitamenten hos dessa företag att anställa. Nya arbetstillfällen i dessa företag kan leda till minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Nedsättningen bör vara temporär och tillämpas på ersättningar som betalas ut t.o.m. den 31 december 2007.
Regeringen anser att det i och för sig är viktigt att bibehålla symmetrin mellan socialavgifter och socialförsäkringsförmåner, såtillvida att det finns ett samband mellan å ena sidan arbetsgivarens skyldighet att betala avgifter på en ersättning och å andra sidan de socialförsäkringsförmåner som den anställde får rätt till på grund av ersättningen. Det är emellertid regeringens uppfattning att behovet av stöd till småföretagandet och sysselsättningen är så angeläget att det i begränsad utsträckning kan föranleda ett avsteg från principen.
Förslaget innebär att enmansföretag som anställer en person endast skall betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. En nedsättningsberättigad anställning skall omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Nedsättningen gäller till den del ersättningen till den nyanställde inte överstiger 25 000 kr per månad och under högst tolv månader. Den maximala nedsättning som kan erhållas är för tolv månader ca 51 600 kr. En nedsättning medges bara för en anställd även om anställningens längd inte uppgår till tolv månader.
Nedsättningen av löneskatterna kommer att vara ett stöd av mindre betydelse enligt EG-rätten. Av denna anledning föreslås att företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet inte skall omfattas av lagen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2006 och tillämpas på ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006.
Motioner
I motion Sf24 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd) begärs ett tillkännagivande om sänkta arbetsgivaravgifter för nyanställningar i privat sektor. Motionärerna framhåller att Allians för Sverige finner det intresseväckande att regeringen tillstår att ekonomiska incitament för det privata näringslivet kan underlätta för nya jobb. Den föreslagna skattenedsättningen gäller dock under en alltför kort period och är av för blygsam omfattning för att ge önskvärt resultat. I stället bör nedsättning av arbetsgivaravgifter gälla alla nyanställningar för all verksamhet inom näringslivet och inte vara tidsbegränsad. Det första året en person är anställd skall nedsättningen gälla alla löneskatter utom ålderspensionsavgiften. Därefter skall nedsättningen trappas ned med en fjärdedel om året. Motionärerna framhåller att ett genomförande av Alliansens förslag kommer att ge betydande möjligheter för företag att nyanställa och således ge betydligt fler människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
I motion N308 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om sänkta arbetsgivaravgifter och skatter. Motionärerna framhåller bl.a. att en sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag bör ske vid anställning och att sänkningen bör avse fler småföretag än enmansföretagen. Det bör även vara möjligt att anställa mer än en person med reducerad arbetsgivaravgift, och möjligheten till nedsättning bör inte vara tidsbegränsad.
Motion T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd)yrkande 4 har samma innebörd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är av den principiella uppfattningen att det är viktigt att inkomster som grundar rätt till socialförsäkringsförmåner också bör föranleda att socialavgifter erläggs. I enlighet härmed anser utskottet således att indirekta bidrag till vissa regioner, branscher eller grupper i samhället inte bör ges genom olika undantag i lagstiftningen om socialavgifter. När stödbehov föreligger bör stödet således utformas på annat sätt.
Regeringen har i propositionen framhållit att det i och för sig är viktigt att bibehålla den försäkringsmässiga symmetrin mellan socialavgifter och socialförsäkringsförmåner, men att behovet av stöd till småföretagandet och sysselsättningen är så angeläget att det i begränsad utsträckning bör kunna föranleda ett avsteg från denna princip.
Utskottet, som är införstått med att det för närvarande är viktigt att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen, noterar att den utredning som ligger till grund för propositionen ger stöd för att företagare som har erfarenhet av att vara arbetsgivare är mer benägna att anställa igen. Det konstateras också i utredningen att Sverige har en förhållandevis låg andel företagare med erfarenhet av att ha haft någon anställd. Endast 3 % av företagen utan anställda i Sverige har tidigare haft anställd personal.
Utskottet noterar vidare att den föreslagna nedsättningen skall vara temporär och avse en begränsad krets avgiftsskyldiga. Den skall inte heller avse ålderspensionsavgiften som således betalas för att finansiera den inkomstgrundade delen av det allmänna pensionssystemet. Med hänsyn till det anförda kan utskottet ställa sig bakom regeringens bedömning att fördelarna med att sänka socialavgifterna i detta fall kan motivera ett avsteg från de ovan angivna principiella tankarna bakom finansieringen av socialförsäkringen.
Utskottet kan dock inte ställa sig bakom en utvidgning av regeringens förslag. Förslagen i motionerna kan även i vissa fall komma i konflikt med EG:s statsstödsregler.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion Sf24 och motionsyrkandena N308 yrkande 2 och T1 yrkande 4.
Minskade socialavgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om minskade sociala avgifter.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motioner
I motion Sf283 av Anders G Högmark (m) begärs ett tillkännagivande om sänkta arbetsgivaravgifter, bl.a. inom besöksnäringen. Motionären framhåller att en sänkning av svenska arbetsgivaravgifter i kanske lite olika modeller är nödvändig för att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och generera nya jobb.
I motion Sf286 begär Per Bill (m) en halvering av egenavgifterna. Motionären anför att om Sverige skall bli det innovativa nyföretagarland som är nödvändigt och önskvärt måste villkoren för egenföretagare förbättras. Ett första steg kan vara att halvera egenavgifterna.
Utskottets ställningstagande
När det gäller krav på generellt sänkta sociala avgifter prövas detta regelmässigt i samband med det sedvanliga budgetarbetet. Utskottet har i sitt yttrande 2005/06:SfU1y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag, dock med ändringen att arbetsgivaravgiften sänks med 0,18 procentenheter 2006 som en del av grön skatteväxling avseende socialavgifter och allmän löneavgift.
Utskottet, som således även har ställt sig bakom förslaget om nedsättning av löneskatter för enmansföretag, är inte berett att tillstyrka förslag om ytterligare minskade socialavgifter och avstyrker därmed motionerna Sf283 och Sf286.
Arbetsgivaravgift för visstidsanställda
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkande om arbetsgivaravgift för visstidsanställda.
Jämför reservation 3 (v).
Motion
I motion A245 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs i yrkande 16 ett tillkännagivande om högre arbetsgivaravgift från år 2007 för visstidsanställda. Motionärerna framhåller att ekonomiska styrmedel bör prövas för att stimulera arbetsgivare till anställningsavtal som gäller tills vidare. Anställningar som gäller viss tid bör därför medföra en procentenhet högre arbetsgivaravgift än tillsvidareanställningar. Dessa medel kan bl.a. användas till att förbättra Arbetsmiljöverkets tillsyn, de regionala skyddsombudens arbete m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är, i enlighet med sin ovan angivna principiella uppfattning, inte heller berett att förorda att vissa anställningsformer skall medföra en högre arbetsgivaravgift som även skall finansiera annat än socialförsäkringsförmåner.
Utskottet avstyrker därmed motion A245 yrkande 16.
Differentierade socialavgifter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motion om differentierade socialavgifter m.m.
Jämför reservation 4 (m).
Motion
I motion Sf381 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) begär motionärerna tillkännagivanden om differentierade och lägre sjukförsäkringsavgifter för småföretag. Motionärerna framhåller att småföretag oftare har mindre antal sjukskrivna än vad storföretagen och arbetsgivare inom den offentliga sektorn har. Differentierade sjukförsäkringsavgifter skulle kunna utgöra ett slags bonus till småföretagen för deras låga antal sjukskrivna och en uppmuntran till att ytterligare minska ohälsan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i sitt betänkande 2004/05:SfU5 Drivkrafter mot ohälsan avstyrkt likalydande motionsyrkanden med hänvisning till att regeringens förslag om nämnda drivkrafter ekonomiskt gynnar företag som har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet. I denna grupp ingår således småföretagare. Även fribeloppet och högkostnadsskyddet gynnar i första hand småföretagare.
Utskottet har den 9 mars 2006 hållit en offentlig utfrågning angående arbetsgivares medfinansieringsansvar för sjukpenningkostnader (redovisas i bet. 2005/06:SfU16). Av denna framgick att företag inom den privata sektorn under 2005 betalade 803 miljoner kronor i särskild sjukförsäkringsavgift medan den sänkta arbetsgivaravgiften med anledning av reformen uppgick till 1 680 miljoner kronor.
Utskottet, som således även har ställt sig bakom förslag om nedsättning av löneskatter för enmansföretag, avstyrker med det anförda motion Sf381.
Sociala avgifter då 65 års ålder uppnåtts
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om sociala avgifter då 65 års ålder uppnåtts.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Allmänt
För anställda och för andra som erhåller ersättning för arbete och som har passerat 65-årsgränsen skall arbetsgivare betala särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Löneskattens storlek beror också på betalningsmottagarens födelseår. För den som är född tidigast 1938 skall arbetsgivaren betala särskild löneskatt med 16,16 % av lönen eller ersättningen förutom ålderspensionsavgift med 10,21 %. För personer födda 1937 eller tidigare uppgår löneskatten till 24,26 % av underlaget.
Motioner
I motion So551 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs i yrkande 5 att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på ett nytt arbetsmarknadskontrakt för äldre än 65 år som en stimulans för arbetsgivarna att uppvärdera äldre arbetskraft. Motionärerna anser att den huvudsakliga innebörden av arbetsmarknadskontraktet bör vara att arbetsgivaren skall vara befriad från att betala arbetsgivaravgifter för dessa personer. För den anställde bör gälla att denne inte skall omfattas av turordningsreglerna men ha rätt till en bestämd uppsägningstid. Vid sjukdom eller uppsägning skall den anställde försörja sig på sin ålderspension. Inga ytterligare pensions- eller efterlevandepensionsrättigheter skall tillfalla den anställde förutom de positiva effekterna av ett uppskjutet pensionsuttag.
I motion A246 av Jörgen Johansson och Lars-Ivar Ericson (båda c) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att löneskatt och ålderspensionsavgift skall slopas för arbetstagare över 65 år i syfte att stärka företagens incitament till att ha dessa människor anställda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns anledning att upprätthålla en av grundtankarna i 1991 års skattereform, nämligen att all arbetsersättning och all inkomst av näringsverksamhet skulle beläggas med socialavgifter eller någon motsvarande skatt (jfr prop. 1989/90:110 s. 379). För inkomster som ger rätt till förmåner, bl.a. sjukpenning och ålderspension, skall fulla arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter tas ut. För inkomster som inte är förmånsgrundande bör i stället en särskild löneskatt tas ut.
Utskottet noterar att nivån på den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster, och i förekommande fall sammantaget med ålderspensionsavgiften, gör det mer lönsamt för arbetsgivare att ha äldre arbetskraft anställd. Det av utskottet ovan tillstyrkta förslaget om nedsättning av löneskatter för enmansföretag avser även den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster.
Utskottet noterar även att det pågår arbeten på Regeringskansliet bl.a. med avseende på hur arbetsgivare skall förmås att bättre ta till vara äldre arbetskraft. Finansdepartementet har inrättat en arbetsgrupp med uppgift att fördjupa analysen, lämna rekommendationer samt stimulera debatten om hur arbetsutbudet bland grupper, bl.a. äldre, med lägre arbetsutbud kan ökas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena So551 yrkande 5 och A246 yrkande 3.
Bärplockning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkande om bärplockning.
Motion
Krister Hammarbergh och Ulla Löfgren (m) begär i motion Sf210 ett tillkännagivande om att göra det möjligt för svenska företag att köpa bär av utländska bärplockare på samma villkor som av svenska bärplockare. Motionärerna framhåller att 6 000 till 8 000 personer plockar och säljer bär varje år, varav närmare 80 % är utländska plockare. Enligt en dom av Regeringsrätten tvingades ett företag i bärbranschen att betala sociala avgifter för utländska personer som sålde bär till företaget. Konsekvensen av domen blir sänkta ersättningar och därmed svårigheter att hitta personer som är intresserade av att plocka och sälja bär. Konkurrerande företag i andra länder saknar beskattning på bärplockning. Uppenbart måste en förändring i gällande skattelagstiftning ske för att skapa en rimlig konkurrenssituation för de svenska bärföretagen och för att det skall vara möjligt att bättre nyttja den resurs som de vilda bären innebär.
Utskottets ställningstagande
Det noteras att utskottet har tagit del av muntlig och skriftlig information från Skogsbärsbranschens Intresseförening (SBIF).
Enligt SAL skall den som betalar ut ersättning för arbete i Sverige till en fysisk person, dvs. någon form av ersättning för arbete eller på grund av ett avtal om arbete, betala arbetsgivaravgifter på beloppet om inte ersättningen är helt undantagen från socialavgifter eller mottagaren skall betala egenavgifter. Avgifter skall således inte betalas på ersättningar till den som har F-skatt. Det saknar betydelse för avgiftsplikten om betalningsmottagaren är anställd, uppdragstagare eller egenföretagare. Det görs inte heller någon skillnad om den som fått ersättningen är en svensk eller utländsk person.
Utskottet är, i enlighet med vad som anförts tidigare i betänkandet, inte berett att ställa sig bakom förslag om minskade socialavgifter i syfte att åstadkomma kostnadsminskningar inom särskilda branscher. Sådana nedsättningar av socialavgifter som gynnar en viss bransch kan även komma i konflikt med EG:s statsstödsregler. Om stödbehov föreligger bör stödet således utformas på annat sätt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf210.
Regional nedsättning av socialavgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om regional nedsättning av socialavgifter.
Jämför särskilt yttrande (m).
Motion
Håkan Larsson m.fl. (c) begär i motion N382 yrkande 4 ett tillkännagivande om geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter i norra Sverige. Motionärerna framhåller att den ekonomiska aktiviteten i glesbefolkade regioner kan stimuleras genom generellt sänkta arbetsgivaravgifter och att erfarenheterna från Norge av detta är mycket positiva.
Utskottets ställningstagande
Sverige hade tidigare en regional nedsättning av socialavgifterna. Större delen av stödområde A omfattades t.o.m. 1999 av nedsättningen. Denna godkändes dock inte av Europeiska kommissionen eftersom den inte var förenlig med EG:s statsstödsregler. Enligt dessa regler kan dock driftsstöd lämnas inom ramen för s.k. försumbart stöd. Stödet innebär att offentligt stöd till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. Med hänsyn till de särskilda regler som gäller för jordbruks-, fiskeri-, vattenbruks- och transportsektorerna och risken för att även små stödbelopp till vissa företag eller viss produktion kan komma att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen inom dessa sektorer, gällde det försumbara stödet inte dessa. Regeringen ansåg det angeläget att återinföra en stimulansåtgärd inom stödområde A. Som redovisats ovan har riksdagen på regeringens förslag fr.o.m. den 1 januari 2002 infört en regional stimulans för företagandet i stödområdet genom lagen om utvidgning av de särskilda avdragen enligt SAL. Lagen är utformad i enlighet med det försumbara stödet, varvid nu nämnda sektorer har undantagits.
Nya riktlinjer av EG-kommissionen för statligt stöd för regionala ändamål träder i kraft den 1 januari 2007. Riktlinjerna innebär bl.a. att statligt driftsstöd skall kunna lämnas i områden med den lägsta befolkningstätheten (8 invånare per kvadratkilometer eller lägre).
En regional nedsättning av socialavgifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste betraktas som en del av regionalpolitiken. Med hänvisning till sin ovan redovisade principiella inställning om den försäkringsmässiga symmetrin mellan socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner, finner utskottet inte skäl att föreslå några tillkännagivanden med anledning av motion N382 yrkande 4 som därmed avstyrks.
Socialavgifter för företag med säsongsanställd personal
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om socialavgifter för företag med säsongsanställd personal.
Jämför reservation 6 (kd, c).
Motion
I motion MJ445 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om förslag som syftar till att minska arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd personal. Motionärerna efterlyser förslag om dels minskade socialavgifter för dessa företag, dels att de skall ges möjlighet att fullt ut kunna utnyttja den generella nedsättningen av avgifterna.
Utskottets ställningstagande
När det gäller företag med säsongsanställd personal, t.ex. inom trädgårdsnäringen, är utskottet, i enlighet med vad som redovisats ovan, inte berett att ställa sig bakom förslag om minskade socialavgifter i syfte att åstadkomma kostnadsminskningar inom särskilda branscher. Nedsättningar av socialavgifter som gynnar vissa branscher kan även komma i konflikt med EG:s statsstödsregler.
I motionen väcks även frågan om möjligheten att utnyttja de särskilda reglerna om nedsättning av socialavgifterna med 5 procentenheter när reduktionen av arbetsgivaravgifterna skall beräknas på den månatliga lönesumman. Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:SfU5 regeringens proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag, vari anfördes att betalningsperioden för arbetsgivaravgifter enligt SAL av både systematiska och pedagogiska skäl borde vara densamma som i skattebetalningslagen. Utskottet ansåg att bestämmelserna om månadsvis beräkning och betalning av arbetsgivaravgifterna av administrativa skäl inte kunde ändras. Utskottet intar även nu samma ståndpunkt.
Utskottet avstyrker med det anförda motion MJ445 yrkande 1.
Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar.
Jämför reservationerna 7 (kd, c), 8 (mp) och 9 (m).
Motioner
I ett antal motioner yrkas att också andra föreningar än idrottsföreningar bör befrias från arbetsgivaravgifter för ersättning som under året har understigit ett halvt prisbasbelopp.
I motionerna Kr411 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkande 5, Sk497 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 3, Sk386 av Birgitta Carlsson och Kerstin Lundgren (båda c) yrkande 1 samt Sf296 av Carina Hägg (s) framhålls att de regler som gäller för idrottsföreningar beträffande reducerad arbetsgivaravgift också skall gälla andra ideella föreningar.
Birgitta Sellén m.fl. (c) samt Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c) begär i motionerna Kr334 yrkande 19 respektive N215 yrkande 7 att detta bör gälla för alla allmännyttiga organisationer.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion Kr382 yrkande 7 ett tillkännagivande om att regeringen skall låta utreda hur danslärare kan omfattas av samma skatteförmåner som idrottsledare. Motionärerna anser att det ökade intresset för olika former av dans bör stödjas.
Slutligen begär Lars U Granberg (s) i motion Sf397 ett tillkännagivande om att även andra barn- och ungdomsorganisationer än idrottsliga bör omfattas av den halva basbeloppsregeln.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare vid en rad tillfällen behandlat motioner om att ersättningar från även andra ideella föreningar än idrottsföreningar i avgiftshänseende bör likställas med ersättningar från idrottsföreningar. Utskottet har därvid utförligt redogjort för bakgrunden till den nuvarande bestämmelsen och sina tidigare ställningstaganden. I regeringens proposition 1997/98:151 med förslag om ett reformerat ålderspensionssystem angavs (s. 203) att regeln om att ersättningar upp till ett halvt basbelopp inte var pensionsgrundande kunde införas i ATP-systemet utan att det uppstod någon mer påtaglig risk för att idrottsutövarnas framtida ålderspension skulle påverkas. ATP grundades i princip på inkomster överstigande ett basbelopp under ett år, samtidigt som det i normalfallet var långt ifrån alla år som blev avgörande för ålderspensionens storlek. I det reformerade pensionssystemet, där i princip varje inkomstkrona under hela livet får betydelse för det framtida pensionsutfallet, kunde däremot regeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att ett slopande av särregeln skulle kräva särskilda överväganden bl.a. när det gällde idrottsföreningars ekonomiska situation och därutöver ställningstaganden till rimligheten av eventuella kompenserande stödformer. Frågan borde därför, i den mån så bedömdes som lämpligt, tas upp i ett annat sammanhang. Regeringen föreslog därmed att särregeln rörande ersättning till idrottsutövare skulle överföras till det reformerade pensionssystemet. Utskottet hade inte någon annan uppfattning i denna fråga (bet. 1997/98:SfU13). I proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag föreslogs ingen ändring avseende undantaget för idrottsföreningar. I utskottets betänkande 2000/01:SfU5 om ny socialavgiftslag behandlades även motionsyrkanden om ett vidgat undantag. Utskottet anförde därvid att undantag från avgiftsskyldigheten riskerade att urholka pensionsskyddet och att det var viktigt att upprätthålla principen om att inkomster som grundade rätt till socialförsäkringsförmåner borde föranleda att socialavgifter erlades. Utskottet, som även erinrade om att undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter hade uppkommit i första hand för att förenkla möjligheten till avdrag i avgiftssammanhang för idrottsutövares kostnadsersättningar, kunde inte ställa sig bakom ett förslag till utvidgning av undantaget. I betänkande 2002/03:SfU1 uttalade utskottet att frågan om särregeln avseende idrottsföreningar borde övervägas i varje fall senast vid den s.k. kontrollstationen 2004 avseende frågor om medel i pensionssystemet m.m.
Något förslag i den aktuella frågan förelades inte riksdagen. Med hänvisning till sin ovan redovisade inställning vidhöll utskottet i betänkande 2004/05:SfU8 att frågan om särregeln avseende idrottsföreningar borde övervägas utifrån den utgångspunkt som utskottet hade givit uttryck för. Frågan kunde lämpligen behandlas i utredningen om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet (dir. 2004:92). Utskottet fann därmed, i likhet med i betänkande 2003/04:SfU1, inte heller nu skäl att föreslå riksdagen en utvidgning av det aktuella undantaget.
Idrottsskattekommittén har i sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) inte föreslagit några ändringar beträffande halva basbeloppsregeln. Utskottet, som noterar att remisstiden för betänkandet går ut den 22 juni 2006, vidhåller sitt tidigare ställningstagande att frågan om särregeln avseende idrottsföreningar bör övervägas utifrån den utgångspunkt som utskottet ovan har givit uttryck för.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr411 yrkande 5, Sk497 yrkande 3, Kr334 yrkande 19, Sk386 yrkande 1, N215 yrkande 7, Sf296, Kr382 yrkande 7 och Sf397.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Löneskatter för enmansföretag, punkt 1 (m, fp, kd, c) |
| av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Tobias Billström (m), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:164 och motion 2005/06:Sf24 och bifaller delvis motionerna 2005/06:T1 yrkande 4 och 2005/06:N308 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi finner det intresseväckande att regeringen tillstår att ekonomiska incitament för det privata näringslivet kan underlätta för nya jobb. Den föreslagna skattenedsättningen gäller dock under en alltför kort period och är av för blygsam omfattning för att ge önskvärt resultat. I stället bör nedsättning av arbetsgivaravgifter gälla alla nyanställningar för all verksamhet inom näringslivet. Möjligheten till nedsättning skall inte heller vara tidsbegränsad. Nedsättningen skall vara utformad så att det första året en person är anställd skall nedsättningen gälla alla löneskatter utom ålderspensionsavgiften. Därefter skall nedsättningen trappas ned med en fjärdedel om året. Det innebär att full arbetsgivaravgift betalas fr.o.m. det femte året. Vi anser att ett genomförande av förslaget kommer att ge betydande möjligheter för företag att nyanställa och således ge betydligt fler människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Beräkningen av förslaget är dock inte anpassat till den av riksdagen antagna budgeten för 2006. Vi har därför inte möjlighet att yrka på förslaget. Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med vad vi angivit.
2. | Minskade socialavgifter, punkt 2 (m, fp, kd, c) |
| av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Tobias Billström (m), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:Sf283 och avslår motion 2005/06:Sf286.
Ställningstagande
Sveriges höga arbetsgivaravgifter är ett problem både när det gäller möjligheterna att skapa nya jobb och i den internationella konkurrensen. Kostnaderna för arbetskraft gör att många företagare tvekar att anställa.
I reservation 1 har vi redogjort för vår inställning till sänkta arbetsgivaravgifter för nyanställningar. Vi anser även att det är viktigt att stimulera företagen att anställa personer som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Många utvärderingar visar att sänkta arbetsgivaravgifter kan vara en väg in i reguljär sysselsättning för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. I flera europeiska länder med hög arbetslöshet och med betydande grupper som står utanför arbetsmarknaden har metoden använts med gott resultat. Förslaget innebär att arbetsgivaravgifterna för privata arbetsgivare helt tas bort vid anställning av personer som uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning eller socialbidrag under mer än ett år, s.k. nystartsjobb. Avgiftsnedsättningen skall gälla under lika lång tid som personen i fråga varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. Även ungdomar i åldern 20-24 år som varit arbetslösa under sex månader skall omfattas av nystartsjobben liksom nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare, dock under en mer begränsad tid.
Generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna, som sker inom ramen för vad som är statsfinansiellt rimligt, kan inte förväntas ha någon mer betydande effekt på företagens vilja att anställa. De slår dessutom snabbt igenom i form av en högre löneökningstakt, vilket minskar sysselsättningseffekten ytterligare.
3. | Arbetsgivaravgift för visstidsanställda, punkt 3 (v) |
| av Ulla Hoffmann (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A245 yrkande 16.
Ställningstagande
Jag anser att man bör pröva ekonomiska styrmedel för att stimulera tillsvidareanställningar. Visstidsanställda har ofta sämre anställningsförhållanden än tillsvidareanställda. Arbetsplatser med många visstidsanställda har även svårare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Visstidsanställningar bör ha en procentenhet högre arbetsgivaravgift än tillsvidareanställningar. Dessa medel kan bl.a. användas för att förbättra Arbetsmiljöverkets tillsyn, de regionala skyddsombudens arbete m.m.
4. | Differentierade socialavgifter m.m., punkt 4 - motiveringen (m) |
| av Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m). |
Ställningstagande
Avgifterna finansierar de sociala trygghetssystemen, och det finns i allmänhet ett samband mellan å ena sidan arbetsgivarens skyldighet att betala avgifterna på en ersättning och å andra sidan de socialförsäkringsförmåner som den anställde får rätt till på grund av ersättningen. Småföretag, stora företag och offentliga arbetsplatser ser mycket olika ut och bedriver sin verksamhet på mycket olika villkor. Småföretag har oftare en mindre andel sjukskrivna än vad storföretagen och den offentliga sektorn har. Småföretagen betalar således i förhållande till sin storlek högre avgift till sjukförsäkringen jämfört med de övriga kategorierna av företag. Sociala avgifter för småföretagen är ofta kännbara. Sverige behöver sina småföretag och gärna ännu många fler.
Med ett mer försäkringsmässigt synsätt bör minskade kostnader för sjukförsäkringsförmåner medföra minskade avgifter till försäkringen. I annat fall övervältras en del av de sjukförsäkringskostnader storföretagen och den offentliga sektorn har på småföretagen. Vi anser att det bör utredas om den försäkringsmässiga rättvisan inom sjukförsäkringen kan förbättras, t.ex. genom ett differentierat avgiftsuttag med avseende på sjukförsäkringssystemen och de olika arbetsgivarkollektiven. Detta skulle kunna stärka incitamenten till friskvård och rehabilitering för arbetsgivarna.
5. | Sociala avgifter då 65 års ålder uppnåtts, punkt 5 (m, fp, kd, c) |
| av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Tobias Billström (m), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:So551 yrkande 5 och 2005/06:A246 yrkande 3.
Ställningstagande
Förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern man kommer. Det finns naturligtvis flera skäl till detta, och det är heller inte rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer. Samtidigt finns det många människor som både kan och vill jobba längre upp i åldrarna. Dessa utgör en viktig kunskaps- och arbetskraftsreserv som vi anser det viktigt att ta vara på. För att stimulera företagen till att anställa och behålla äldre arbetskraft anser vi att den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster skall tas bort för arbetskraft som fyllt 65 år.
6. | Socialavgifter för företag med säsongsanställd personal, punkt 8 (kd, c) |
| av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ445 yrkande 1.
Ställningstagande
Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgiften på 5 procentenheter kan inte fullt ut utnyttjas av företag med säsongssysselsättning. Regeringen bör återkomma med förslag som syftar till att dels ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den generella nedsättningen av socialavgifterna, dels minska socialavgifterna i sig för dessa företag.
7. | Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar, punkt 9 (kd, c) |
| av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk386 yrkande 1, 2005/06:Sk497 yrkande 3, 2005/06:Sf296, 2005/06:Sf397, 2005/06:Kr334 yrkande 19, 2005/06:Kr382 yrkande 7, 2005/06:Kr411 yrkande 5 och 2005/06:N215 yrkande 7.
Ställningstagande
Idrottsföreningar har möjlighet att ge ideellt arbetande ledare m.m. en ersättning befriad från arbetsgivaravgifter på upp till ett halvt basbelopp årligen. Vi ser dock inga skäl till att behandla ledare inom olika typer av ideella organisationer olika. Många andra organisationer har också verksamheter som bidrar t.ex. till barns och ungdomars goda uppväxtförhållanden. Motsvarande lättnader bör således gälla för andra ideella organisationer. Vi anser därför att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
8. | Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar, punkt 9 (mp) |
| av Mona Jönsson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr382 yrkande 7 och avslår motionerna 2005/06:Sk386 yrkande 1, 2005/06:Sk497 yrkande 3, 2005/06:Sf296, 2005/06:Sf397, 2005/06:Kr334 yrkande 19, 2005/06:Kr411 yrkande 5 och 2005/06:N215 yrkande 7.
Ställningstagande
Under de senaste årtiondena har intresset för dans formligen exploderat. Balett, fridans, modern dans, hiphop, beat, street, jazz, eurytmi, stepp, salsa och många andra dansuttryck har etablerats som självständiga konstformer. Barns utveckling gynnas av dans och musik. I en tid då våra liv blivit alltmer stillasittande och alltfler i samhället drabbas av övervikt är detta en gynnsam utveckling som staten bör gynna. Regeringen bör därför utreda hur danslärare kan omfattas av samma skatteförmåner som idrottsledare.
9. | Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar, punkt 9 - motiveringen (m) |
| av Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m). |
Ställningstagande
Idrottsföreningar har möjlighet att ge ideellt arbetande ledare m.m. en ersättning befriad från arbetsgivaravgifter på upp till ett halvt basbelopp årligen. Denna möjlighet finns inte för andra ideella organisationer. Vi är inte beredda att ställa oss bakom ett tillkännagivande i enlighet med vad som begärs i motionerna, men vi vill påpeka att grundläggande principer om likabehandling kräver att alla ideella organisationer behandlas lika.
Särskilt yttrande
Regional nedsättning av socialavgifter, punkt 7 (m) |
Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m) anför: |
Vi anser att den nedsättning av arbetsgivaravgifterna som gäller inom stödområde A bör utökas. Detta bör bl.a. kunna leda till en utveckling av tjänstesektorn som vi bedömer har en stor utvecklingspotential inom stödområdet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:164 Löneskatter för enmansföretag:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007.Följdmotion
2005/06:Sf24 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för nyanställningar i privat sektor i enlighet med vad som i motionen anförs.Motion väckt med anledning av prop. 2004/05:175
2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av arbetsgivaravgifterna som riktas mot de minsta företagen för att stimulera dem att anställa fler. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Sk386 av Birgitta Carlsson och Kerstin Lundgren (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla föreningar skall behandlas lika vad gäller befrielse från arbetsgivaravgift på lönesummor upp till ett halvt basbelopp per ledare. |
2005/06:Sk497 av Mikael Oscarsson (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de regler som gäller för idrottsföreningar beträffande reducerad arbetsgivaravgift också skall gälla andra ideella föreningar. |
2005/06:Sf210 av Krister Hammarbergh och Ulla Löfgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det möjligt för svenska företag att köpa bär av utländska bärplockare på samma villkor som av svenska bärplockare.2005/06:Sf283 av Anders G Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av arbetsgivaravgifter.2005/06:Sf286 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en halvering av egenavgifterna för egenföretagare.2005/06:Sf296 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ideella föreningars skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.2005/06:Sf381 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda möjligheten till differentierade sjukförsäkringsavgifter för småföretag, som en del i att kunna få ned ohälsotalet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta regeringen utreda lägre sjukförsäkringsavgifter för småföretag. |
2005/06:Sf397 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av stöd till ungdomsorganisationerna.2005/06:So551 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. | Riksdagen begär av regeringen förslag på ett nytt arbetsmarknadskontrakt för äldre där de sociala avgifterna sätts till 0 % efter 65 års ålder i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samma regler och samma ekonomiska förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör gälla för allmännyttiga organisationer. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som mening att regeringen låter utreda hur danslärare kan omfattas av samma skatteförmåner som idrottsledare i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr411 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattebefriad ersättning till ledare inom ideella organisationer. |
2005/06:MJ445 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att minska arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd personal samt att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den tidigare beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. |
2005/06:N215 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla allmännyttiga organisationer likt idrottsrörelsen skall ha möjlighet att avlöna ledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter och avgifter/särskild löneskatt. |
2005/06:N308 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter och skatter. |
2005/06:N382 av Håkan Larsson m.fl. (c):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter. |
2005/06:A245 av Lars Ohly m.fl. (v):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högre arbetsgivaravgift för visstidsanställda från år 2007. |
2005/06:A246 av Jörgen Johansson och Lars-Ivar Ericson (båda c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att löneskatt och ålderspensionsavgift slopas för arbetstagare över 65 år. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag