Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet

Betänkande 2020/21:CU21

Civilutskottets betänkande

2020/21:CU21

Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken och konkurslagen. Lagändringarna syftar till att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet. 

Lagändringarna innebär bl.a. att förbehållsbeloppet för barnfamiljer höjs och det blir tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen fler än en gång under pågående löneutmätning. Genom lagändringarna kan fler gäldenärer få en drägligare vardag och lättare hantera oförutsedda händelser som t.ex. sjukdom. Utsökningsförfarandet effektiviseras genom att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogdemyndigheten digitalt.

Lagändringarna som rör förbehållsbeloppet föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Reservation

Regeringens lagförslag (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:161 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 15 juni 2021

På civilutskottets vägnar

Emma Hult

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V), Malin Danielsson (L) och Johnny Skalin (SD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslaget finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken och konkurslagen. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att riksdagen ska avslå förslaget till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken om anstånd vid löneutmätning.

Jämför reservationen (SD).

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken som syftar till att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning. Bland annat höjs förbehållsbeloppet för barnfamiljer och det blir tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen fler än en gång under pågående löneutmätning. Regeringen föreslår även att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett beslut om löneutmätning om resultatet av ändringen skulle vara obetydlig. Därutöver föreslår regeringen ändringar som syftar till att effektivisera utsökningsförfarandet. För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter föreslår regeringen att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogdemyndigheten digitalt. Lagändringarna som rör förbehållsbeloppet föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Närmare om höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer

I fråga om löneutmätning föreslår regeringen att det belopp som en gäldenär får förbehålla sig vid löneutmätning höjs för barnfamiljer. Regeringen konstaterar att kostnaderna för framför allt äldre barns försörjningsbehov har stigit mer än vad som motsvaras av förändringen av det allmänna prisläget och att det framstår som i det närmaste självklart att det i dag är dyrare att försörja ett 17-årigt barn än ett 7-årigt. Trots detta är normalbeloppen för dessa barn fortfarande desamma eftersom de tillhör samma ålderskategori. Enligt regeringen innebär det att många som har löneutmätning lever under knappa förhållanden och att det kan vara svårt för föräldrar med löneutmätning att försörja sin familj. Regeringen föreslår därför en höjning genom att dagens två ålderskategorier för barn utökas till fyra samtidigt som de referensvärden som anges i utsökningsbalken och som normalbeloppen baseras på höjs relativt sett i förhållande till nuvarande normalbelopp, varvid höjningen är störst för de äldsta barnen.

Förslaget innebär enligt regeringen att barnfamiljer ges bättre förutsättningar att försörja sig samtidigt som gäldenärerna behåller sitt incitament till öppet arbete. Vidare bedöms en höjning av förbehållsbeloppen få en positiv effekt för gäldenärer som genomgår skuldsanering. Utsökningsbalkens bestämmelser om förbehållsbelopp är nämligen vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning (33 § skuldsaneringslagen [2016:675]). En höjning av förbehållsbeloppen leder alltså till att också skuldsaneringsgäldenärer får behålla mer varje månad.

Närmare om anstånd vid löneutmätning

Regeringen anför att möjligheten att få anstånd vid löneutmätning utgör en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livssituationer för gäldenären och för att denne inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. För att få anstånd krävs att sökanden går med på det eller att det finns särskilda skäl, t.ex. att gäldenären drabbas av kostnader på grund av någon oförutsedd händelse (7 kap. 11 § utsökningsbalken). Bestämmelsen om anstånd säger inget om hur många gånger en gäldenär kan få anstånd under pågående löneutmätning och lagstiftarens avsikt vid införandet av bestämmelsen var att det inte skulle finnas några formella begränsningar i detta avseende. Det har dock utvecklats en restriktiv praxis som innebär att Kronofogdemyndigheten är restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. Regeringen anser att det är olyckligt om reglerna tillämpas på ett sätt som riskerar att leda till att löneutmätningssystemet framstår som oskäligt betungande för gäldenären. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det finnas utrymme att beakta det inom ramen för löneutmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att anpassa lagstiftningen i syfte att underlätta tillvaron för personer som står under löneutmätning. Regeringen föreslår därför att anståndsinstitutet även fortsättningsvis ska utgöra en säkerhetsventil för gäldenären och att det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Detta ska klargöras genom ett tillägg till anståndsbestämmelsen. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheter i övrigt beaktas. I propositionen anför regeringen följande när det gäller förutsättningarna för anstånd (s. 19):

Även om anstånden under en löneutmätning i praktiken ofta blir få och korta finns det inte – och bör inte heller finnas – några formella begränsningar i fråga om antal och längd. Vidare bör bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Bedömningen bör göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas för anstånd. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns. Detta utesluter inte att det vid bedömningen i viss mån vägs in hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå eftersom behovet av anstånd i praktiken många gånger torde vara större om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge, än i en motsatt situation. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till sådana förhållanden anser regeringen, i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför, att bestämmelsen om anstånd bör utformas så att även omständigheterna i övrigt ska beaktas vid anståndsbedömningen.

Närmare om digitala verkställighetsansökningar

För att effektivisera och förenkla utsökningsförfarandet föreslår regeringen att en ansökan om verkställighet ska kunna ges in digitalt. Detta innebär att kraven på att en skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud och att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia tas bort. Enligt regeringen medför detta att Kronofogdemyndighetens handläggning kan effektiviseras och leda till minskade kostnader.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken om anstånd under pågående löneutmätning. Enligt motionärerna är regeringens förslag i propositionen till stora delar rimliga och kommer att innebära positiva ekonomiska konsekvenser för gäldenärer och deras familjer samt leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Däremot anser motionärerna att det inte finns skäl för regeringens förslag om att anstånd ska kunna beviljas fler än en gång under pågående löneutmätning. Enligt motionärerna fördröjer möjligheten till anstånd förloppet och hindrar även gäldenären från att återgå till en normal livsföring.

Utskottets ställningstagande

Att leva med löneutmätning kan innebära stora påfrestningar för gäldenärer och deras familjer. Särskilt svårt är det för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken som syftar till att underlätta situationen för barnfamiljer som lever med löneutmätning. Att förbehållsbeloppet nu höjs för barnfamiljer och att det anpassas utifrån barnens ålder innebär en klar förbättring. Regeringens förslag kommer att underlätta även för gäldenärer som genomgår skuldsanering, eftersom bestämmelserna om förbehållsbelopp i utsökningsbalken är vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning. Detta välkomnas av utskottet.

Som redovisas ovan anser regeringen att anståndsinstitutet även fortsättningsvis ska utgöra en säkerhetsventil för gäldenärer som står under löneutmätning. Regeringen föreslår vidare att det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Syftet med lagändringen är att lätta upp den restriktiva praxis som har utvecklats när det gäller anstånd och ge personer som står under löneutmätningen en mer hållbar livssituation. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det, enligt regeringen, finnas utrymme att beakta det inom ramen för löneutmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Regeringen framhåller att detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin.

Genom ett tillägg i 7 kap. 11 § utsökningsbalken klargörs därför att det är gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt som ska beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd. Denna bedömning bör enligt regeringen i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av en säkerhetsventil i form av anstånd med betalningen vid löneutmätning och att det bör förtydligas att anstånd kan medges fler än en gång under pågående löneutmätning. Utskottet som anser att förslaget är väl avvägt föreslår att riksdagen avslår motion 2020/21:3983 (SD) och antar regeringens lagförslag.

Även i övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag i propositionen.

Reservation

Regeringens lagförslag (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken i de delar det avser 7 kap. 11 § och antar lagförslaget i övrigt,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672). 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:161 punkt 2 och motion

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) och

bifaller delvis proposition 2020/21:161 punkt 1.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med majoriteten att regeringens förslag som syftar till att underlätta situationen för gäldenärer med barn som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet är väl avvägda. Förslagen innebär positiva ekonomiska konsekvenser för gäldenärer och deras familjer och leder även till ett effektivare utsökningsförfarande. Förslaget att höja förbehållsbeloppet för barnfamiljer är något vi välkomnar. Det är inte meningen att barn ska drabbas av att deras föräldrar försätter sig i ekonomiska svårigheter. För barnens skull är det dock viktigt att skulderna betalas så snabbt som möjligt för att undvika en alltför långdragen utmätningsperiod. Att skulder betalas tillbaka snabbt är inte bara till nytta för gäldenären utan har även stor betydelse för borgenärer, företagandet och ett fungerande näringsliv i stort. Vi ställer oss därför inte bakom regeringens förslag att förtydliga att gäldenärer kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning. Vi menar att anstånd med betalning fördröjer utmätningsförloppet och hindrar gäldenären att snabbt återgå till en normal livsföring. Eventuella anstånd ska vara kortvariga och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt i samband med löneutmätning. Det är viktigt att man gör rätt för sig och skulder ska i största möjliga mån återbetalas.

Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken och anta lagförslagen i övrigt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Följdmotionen

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD):

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag