Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
Betänkande 1992/93:LU27
Lagutskottets betänkande
1992/93:LU27
Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
Innehåll
1992/93 LU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:144 om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar samt två med anledning av propositionen väckta motioner.
I propositionen föreslås att minsta antalet medlemmar som enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en sådan förening sänks från fem till tre. En motsvarande ändring föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även minsta antalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bostadsrättsförenings hus föreslås bli sänkt från fem till tre. Reglerna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det nya minimiantalet medlemmar. De nya reglerna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 april 1993.
I båda motionerna yrkas avslag på propositionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna från bostadsutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga 2 till betänkandet.
Utskottet avstyrker bifall till propositionen och tillstyrker således motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).
Propositionen
I proposition 1992/93:144 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) efter hörande av Lagrådet att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar, 4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Lagförslagen har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:114.
1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:114.
Utskottet
Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska föreningar och ideella föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i den sedan 1988 gällande lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som ersatt en lag från 1951 i samma ämne. En ekonomisk förening skall enligt lagen registreras. För registrering fordras enligt den nya lagen (föreningslagen) -- liksom enligt 1951 års lag -- att föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt. Föreningslagen ställer således som en förutsättning för registrering upp ett krav på att verksamheten skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav på ett kooperativt inslag är att man har önskat undvika att föreningsformen kommer till användning i rena kapitalplaceringssyften.
En ekonomisk förening skall enligt föreningslagen ha minst fem medlemmar, såvida inte minst tre av medlemmarna är juridiska personer. I sådant fall räcker det med tre eller fyra medlemmar.
En bostadsrättsförening har som främsta uppgift att upplåta lägenheter till medlemmarna. Den är en särskild typ av ekonomisk förening, som endast delvis regleras i föreningslagen. Regler om bostadsrättsföreningar finns i den sedan den 1 juli 1991 gällande bostadsrättslagen (1991:614) som ersatt en lag från 1971 i samma ämne. I likhet med vad som gäller enligt föreningslagen skall enligt bostadsrättslagen en bostadsrättsförening registreras, och för registrering krävs bl.a. att föreningen har minst fem medlemmar. Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt skall en ekonomisk plan registreras och för registrering av planen fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Bestämmelsen i bostadsrättslagen om minsta antalet medlemmar har sin motsvarighet i 1971 års lag och den har även här motiverats med att föreningens verksamhet är kooperativ. Någon undantagsregel motsvarande den i föreningslagen, enligt vilken det räcker med tre eller fyra, om minst tre medlemmar är juridiska personer, finns inte i bostadsrättslagen.
I propositionen föreslås att reglerna om kravet på minsta antalet medlemmar i ekonomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar sänks från fem till tre. Föredragande statsrådet anför att under senare år har nya former av kooperativ verksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre antal föreningsmedlemmar än fem. Som ett exempel nämns kooperativa daghem och fritidshem som ofta inte kan bereda sysselsättning åt så många som fem arbetande medlemmar. Ytterligare exempel är enligt propositionen samverkan mellan sådana yrkesutövare som journalister, konsulter, hantverkare, kulturarbetare eller jordbrukare, för vilka den ekonomiska föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om antalet medlemmar understiger fem. Föredragande statsrådet framhåller vidare att -- när det gäller verksamhet i glesbygd -- det ofta kan vara svårt att uppfylla kravet på fem medlemmar oavsett verksamhetens art. Även bostadsrättslagens krav på minst fem medlemmar anses enligt propositionen utgöra ett hinder för att t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostadsrätter och att på mindre orter bygga bostäder för upplåtelse med bostadsrätt. De angivna exemplen visar enligt föredraganden att det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda och driva både en vanlig ekonomisk förening och en bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. I det sammanhanget framhålls att det främst torde vara lagens krav på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet som ger föreningen dess kooperativa karaktär och att en sänkning av det lagstadgade minimiantalet medlemmar därför inte skulle behöva äventyra den kooperativa idén.
I två motioner yrkas avslag på propositionen. I motion L12 av Sten Söderberg (-) framhålls att de nuvarande reglerna i huvudsak har fungerat bra och att det snarast är en fördel med fem ledamöter.
I motion L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) slår motionärerna vakt om det kooperativa synsättet, och i detta ligger enligt motionärerna att en ekonomisk förening resp. en bostadsrättsförening inte kan bestå av ett alltför litet antal medlemmar. Regeringens förslag om en sänkning av minimiantalet medlemmar från fem till tre skulle därför innebära att det kooperativa inslaget går förlorat. Motionärerna anför också praktiska skäl mot förslaget. Färre medlemmar skulle innebära svårigheter att få till stånd en fungerande styrelse och därmed också en livskraftig förening. Vidare skulle föreningsstämmans självständiga -- och i förhållande till styrelsen överordnade -- roll upphöra. När det gäller den särskilda form av ekonomisk förening som en bostadsrättsförening utgör ifrågasätter motionärerna om en sådan förening utgör ett i alla avseenden lämpligt instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat antal lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
På lagutskottets begäran har bostadsutskottet yttrat sig över propositionen jämte motionerna. Bostadsutskottet, som i sitt yttrande behandlat de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen och därmed sammanhängande frågor, delar regeringens bedömning att det inte behöver befaras att det kooperativa synsättet, som präglar lagstiftningen, kommer att äventyras genom att kravet på medlemsantal och antalet lägenheter sänks. Enligt bostadsutskottet kan det tvärtom på goda grunder antas att kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter. Utskottet förordar att regeringens förslag i nu aktuell del tillstyrks och att motionerna L12 och L13 avstyrks.
Lagutskottet anser för sin del att det kooperativa synsättet alltjämt bör prägla lagstiftningen om ekonomiska föreningar resp. bostadsrättsföreningar. I detta synsätt ligger att föreningar av det slaget inte kan bestå av ett alltför ringa antal medlemmar. En sänkning av kravet på antalet medlemmar i en ekonomisk förening resp. bostadsrättsförening från fem till tre skulle enligt utskottets mening innebära att det kooperativa inslaget går förlorat. Även rent praktiska hänsyn talar emot regeringens förslag. Om färre än fem medlemmar skulle godtas kan det bli svårt att få till stånd en fungerande styrelse och därmed en livskraftig förening. Vidare kommer föreningsstämmans självständiga och -- i förhållande till styrelsen -- överordnade roll då att upphöra.
Utskottet kan i och för sig ha förståelse för önskemålet att även de som tillsammans äger och bor i en fastighet med färre antal lägenheter än fem kan vilja ha möjlighet att tillgodogöra sig det regelsystem som bostadsrättslagen erbjuder. Det är dock inte givet att den särskilda form av ekonomisk förening som en bostadsrättsförening utgör i alla avseenden lämpar sig som instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat antal lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
På grund av det anförda finner utskottet att såväl principiella som praktiska skäl talar emot de föreslagna förändringarna. Utskottet avstyrker därför bifall till propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:L12 och 1992/93:L13 avslår proposition 1992/93:144.
res. (m, fp, c, kds)
Stockholm den 9 mars 1993
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander (s), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m) och Per Erik Granström (s).
Reservation
Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp), Bengt Kindbom (c), Bertil Persson (m), Stig Rindborg (m), och Lennart Fridén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Lagutskottet anser" och slutar med "till propositionen" bort ha följande lydelse:
Lagutskottet kan för sin del instämma i föredragande statsrådets bedömning att det på skilda verksamhetsområden med kooperativa inslag finns behov av att kunna bedriva verksamhet i en ekonomisk förening med färre än fem medlemmar. Det är också utskottets uppfattning att det inte är medlemsantalet i sig som skänker den ekonomiska föreningen dess kooperativa prägel utan att detta åstadkoms främst genom det lagstadgade och viktiga kravet på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet.
Enligt propositionen skall lagändringarna träda i kraft den 1 april 1993. Den föreslagna tidpunkten medger dock inte att lagstiftningen kan beslutas och promulgeras i tillräckligt god tid före ikraftträdandet. Utskottet förordar att ikraftträdandetidpunkten i stället bestäms till den 1 juli 1993. Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker följaktligen bifall till motionerna L12 och L13.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:L12 och 1992/93:L13 antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, dels lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), dels lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar, dels ock lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt med den ändringen att tidpunkten för lagförslagens ikraftträdande bestäms till den 1 juli 1993.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU5y Bilaga 2 Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
Till lagutskottet
Lagutskottet har den 19 januari 1993 beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:144 om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) och 1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s).
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande föreslagna ändringar i bostadsrättslagen om medlemsantalet i bostadsrättsföreningar m.m.
Propositionen
I enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen (1991/92:100 bil. 14 s. 56) föreslås att bestämmelserna om minsta antalet medlemmar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen (1991:614) sänks från fem till tre medlemmar. Även minimiantalet lägenheter som avses upplåtas med bostadsrätt föreslås sänkas till motsvarande antal. Bestämmelserna om likvidation i bostadsrättslagen anpassas också till det nya kravet.
Syftet med lagförslagen är enligt propositionen att möta de behov som på senare år uppkommit genom ett ökat intresse att starta olika kooperativa verksamheter i mindre omfattning. Som exempel nämns kooperativa daghem och fritidshem samt samverkan mellan vissa yrkesutövare. Det finns också enligt propositionen ett behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. Kravet på minst fem medlemmar och lägenheter hindrar ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i hus med få lägenheter. De föreslagna ändringarna anses kunna genomföras utan att den kooperativa grundtanken, som legat bakom nuvarande lagstiftning, behöver äventyras. Även med tre medlemmar bör dessa aktivt kunna medverka i föreningens verksamhet.
Någon ändring föreslås inte i bostadsrättslagens omröstningsregler. Det innebär att det i de fall lagen innehåller krav om tre fjärdedels majoritet kommer att krävas enighet när det finns endast tre röstande medlemmar. Enligt föredragande statsrådet är det rimligt att det i en förening med tre medlemmar krävs enighet för sådana viktiga beslut som det är fråga om.
Motionerna
Som framgår inledningsvis har två motioner väckts med anledning av regeringens förslag. I båda motionerna förordas avslag på propositionen. Motionärerna i motion L13 (s) vill slå vakt om den kooperativa grundtanken. Enligt dem ligger i det kooperativa synsättet att en ekonomisk förening resp. en bostadsrättsförening inte kan ha ett alltför ringa medlemsantal. Den sänkning som regeringen föreslår skulle enligt motionen innebära att det kooperativa inslaget går förlorat. Även praktiska skäl anförs. Med färre än fem medlemmar befaras svårigheter med att få en fungerande styrelse och en livskraftig förening. Föreningsstämmans självständiga och överordnade roll gentemot styrelsen anses gå förlorad. Slutligen ifrågasätts om bildande av bostadsrättsförening i alla avseenden är den lämpligaste formen för samordning av ett begränsat antal lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
Motionären i motion L12 (-) anser det vara en fördel med fem ledamöter. De nuvarande reglerna har enligt motionären fungerat i huvudsak bra.
Utskottet
I propositionen anförs bl.a. att det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening även om medlemsantalet är mindre än fem och att ombilda hyresrätt till bostadsrätt i hus med tre eller fyra lägenheter. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte behöver befaras att det kooperativa synsättet, som präglar lagstiftningen, kommer att äventyras genom att kravet på medlemsantal och antalet lägenheter sänks. Tvärtom kan det på goda grunder antas att kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter.
Utskottet, som finner det motiverat att propositionens förslag till lagändringar genomförs, tillstyrker de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen, lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt och lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar. Till följd av detta ställningstagande bör motionerna L12 (-) och L13 (s) avslås av riksdagen.
Stockholm den 18 februari 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Olle Schmidt (fp).
Avvikande mening
Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken "Utskottet" bort ha följande lydelse:
De gällande bestämmelserna om minsta antalet medlemmar i en bostadsrättsförening har motiverats med att en sådan förenings verksamhet är kooperativ. Den kooperativa grundidén innebär att medlemmarna i föreningen skall delta i verksamheten på olika sätt. För att denna idé skall kunna uppfyllas krävs att medlemsantalet inte är för lågt. Regeringens förslag att sänka kravet på minsta antalet medlemmar från fem till tre kommer att medföra att det kooperativa inslaget försvinner. Det kan också innebära svårigheter att få ihop en fungerande styrelse och därmed en livskraftig förening. Någon gentemot styrelsen självständig och överordnad föreningsstämma kommer inte heller att finnas i en förening med så få medlemmar som tre. Såväl praktiska som principiella skäl talar således emot de i propositionen föreslagna ändringarna.
Bostadsutskottet biträder således de meningar som framförts i motionerna L12 (-) och L13 (s) om att propositionens förslag såvitt det behandlas i detta yttrande bör avslås av riksdagen.