Migration och asylpolitik

Betänkande 2004/05:SFU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU10

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 2004/05:47 Migration och asylpolitik samt
motioner som väckts med anledning av skrivelsen och
motionsyrkanden väckta bl.a. under den allmänna
motionstiden 2004 som rör asyl- och
migrationsfrågor.
Regeringen redovisar i skrivelsen den svenska
migrations- och asylpolitiken sedan december 2003. I
skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i
Europasamarbetet och det internationella samarbetet
i övrigt.
I motionerna, som rör såväl nationella som
internationella frågor, och då främst EG-rättsliga
aspekter och EU-samarbetet, tas bl.a. upp frågor om
flyktingbegreppet, arbetskraftsinvandring,
anhöriginvandring, visumkrav och praxis vid
besöksvisum, barn i asylprocessen samt mottagande av
asylsökande.
Samtliga motioner avstyrks. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger regeringens skrivelse till
handlingarna.
I betänkandet finns 80 reservationer och två
särskilda yttranden
.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den svenska migrationspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 9 och 2004/05: Sf400 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, c)
Reservation 2 (v, mp)

2. Kommission om flyktingpolitiken

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf317.
Reservation 3 (mp)

3. Återvandring

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 10 och 2004/05: Sf351 yrkande 15.
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)

4. EU:s flyktingpolitik

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 11, 2004/05:Sf15 yrkande 9, 2004/05:Sf266
yrkandena 5, 7-9 och 11-15, 2004/05:Sf277
yrkandena 1, 12 och 14, 2004/05:Sf351 yrkandena 1
och 2, 2004/05: Sf400 yrkandena 3-5 och 15-18
samt 2004/05:K431 yrkande 6.
Reservation 6 (fp, kd, c)
Reservation 7 (v)
Reservation 8 (mp)

5. Transportörsansvar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 10, 2004/05:Sf266 yrkande 6,
2004/05:Sf277 yrkande 15 och 2004/05:Sf400
yrkande 9.
Reservation 9 (fp, v, c, mp)

6. DNA-prov

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf221 yrkandena
1 och 2.
Reservation 10 (m)

7. Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf284
yrkandena 9 och 10 samt 2004/05:Sf360 yrkande 9.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (c)

8. Anhöriginvandring i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 4, 2004/05:Sf15 yrkande 1, 2004/05:Sf266
yrkande 16, 2004/05:Sf284 yrkandena 7 och 8 samt
2004/05:Sf351 yrkandena 18 och 19.
Reservation 13 (fp, kd, v, c, mp)

9. Nyligen etablerade förhållanden

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf245
yrkande 1, 2003/04:Sf257 yrkande 17,
2003/04:Sf298, 2003/04:Sf357 yrkande 16,
2003/04:Sf387, 2003/04:Sf403 yrkande 38,
2004/05:Sf12 yrkande 8, 2004/05:Sf266 yrkande 18
och 2004/05:Sf351 yrkande 20.
Reservation 14 (kd, v, c, mp)

10. Kontroll i polisregister m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf403
yrkande 39, 2003/04:Ju453 yrkandena 9 och 10 samt
2004/05:Sf351 yrkande 21.
Reservation 15 (kd)

11. Uppehållstillstånd före hemresa till
Sverige

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf236.
Reservation 16 (v)

12. Försörjningsplikt vid nyligen
etablerade förhållanden

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf245 yrkande
2.

13. Ansökan om uppehållstillstånd efter
inresa i Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257
yrkande 16, 2003/04:Sf403 yrkande 40,
2004/05:Sf266 yrkande 17, 2004/05:Sf351 yrkande
22 och 2004/05:Sf360 yrkande 8.
Reservation 17 (kd, v)
Reservation 18 (c)

14. Flexibla regler för
arbetskraftsinvandring i vissa fall

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande
21, 2004/05:MJ6 yrkande 10 och 2004/05:MJ7
yrkande 5 i denna del.
Reservation 19 (fp, kd, c)

15. Ökad arbetskraftsinvandring

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf15
yrkande 2, 2004/05:Sf237 yrkandena 1-3,
2004/05:Sf284 yrkandena 1, 3, 5 och 6,
2004/05:Sf351 yrkande 16, 2004/05:Sf360 yrkandena
5-7, 2004/05:Ju485 yrkande 1 och 2004/05:A356
yrkande 14.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)

16. Arbetskraftsinvandring i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf210,
2004/05:Sf231, 2004/05: Sf284 yrkandena 2 och 4,
2004/05:Sf324 yrkandena 1 och 2, 2004/05: MJ508
yrkande 3.
Reservation 21 (fp, c)

17. Gäststuderande

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande
9.
Reservation 22 (m)

18. Hinder för fri rörlighet i
Öresundsregionen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf356 yrkande
1.
Reservation 23 (m)

19. Fri rörlighet för registrerade partner
och sambor

Riksdagen avslår motion 2004/05:L295 yrkande
21.
Reservation 24 (m, fp)

20. Fri rörlighet i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf406
yrkandena 1 och 2 och 2004/05:K431 yrkande 12.
Reservation 25 (m, fp, c)

21. Utvidgat flyktingbegrepp

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf13
yrkande 5, 2004/05:Sf15 yrkande 5, 2004/05:Sf266
yrkande 19, 2004/05:Sf277 yrkande 2, 2004/05:
Sf278 yrkande 1, 2004/05:Sf318 yrkande 1,
2004/05:Sf351 yrkandena 10 och 11, 2004/05:Sf390,
2004/05:L295 yrkandena 22 och 27-29, 2004/05:U257
yrkande 5, 2004/05:U308 yrkande 16 och
2004/05:So604 yrkande 14.
Reservation 26 (fp, kd, v, c, mp)

22. Skyddsbehov vid avvisningsbeslut

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 6, 2004/05:Sf13 yrkande 1, 2004/05:Sf15
yrkande 10 och 2004/05:Sf266 yrkande 3.
Reservation 27 (kd, c)
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (v, mp)

23. Konvertiter

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf13
yrkande 6 och 2004/05: Sf258.
Reservation 30 (kd, c)

24. Asylsökande romer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf322 yrkandena
1-3.
Reservation 31 (v, mp)

25. Dublinärenden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf266
yrkande 10, 2004/05:Sf277 yrkande 13,
2004/05:Sf351 yrkande 4 samt 2004/05:Sf400
yrkandena 2, 13 och 14.
Reservation 32 (fp, kd, c)
Reservation 33 (v)
Reservation 34 (mp)

26. Säkra länder m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 9, 2004/05:Sf351 yrkandena 6 och 7 samt
2004/05:Sf400 yrkandena 10-12.
Reservation 35 (kd, c)
Reservation 36 (v, mp)

27. Humanitära skäl

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf206,
2004/05:Sf208 yrkande 4, 2004/05:Sf277 yrkande 3,
2004/05:Sf304 och 2004/05:Sf351 yrkande 12.
Reservation 37 (fp, kd, c)
Reservation 38 (m)

28. Uppehållstillstånd m.m. vid
människohandel

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 7, 2004/05:Sf15 yrkande 8, 2004/05:Sf265
yrkande 9, 2004/05:Sf277 yrkande 5, 2004/05:
Sf321 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Ju294 yrkande 1,
2004/05:Ju351 yrkande 2, 2004/05:Ju480 yrkande 3,
2004/05:Ju485 yrkandena 2 och 5, 2004/05:Ju489
yrkande 25 och 2004/05:U306 yrkande 4.
Reservation 39 (fp, c)
Reservation 40 (kd, v)
Reservation 41 (m) - motiv.
Reservation 42 (mp)

29. Illegal inresa

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju480 yrkande
5.
Reservation 43 (kd)

30. Uppehållstillstånd efter viss tid

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf266
yrkande 20, 2004/05:Sf277 yrkandena 21 och 22
samt 2004/05:Sf375 yrkande 1.
Reservation 44 (fp, c)
Reservation 45 (m) - motiv.
Reservation 46 (v, mp)

31. Familjesplittring m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 7, 2004/05:Sf319 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sf335 yrkande 4 och 2004/05:Sf351 yrkande
17.
Reservation 47 (fp, kd, v, c, mp)

32. Utvisning på grund av brott

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju331 yrkande
8.
Reservation 48 (v)

33. Viseringspliktiga länder

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf266
yrkande 21 och 2004/05: Sf277 yrkande 16.
Reservation 49 (fp, kd, v, c)

34. Besöksvisum

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf266
yrkande 22, 2004/05:Sf284 yrkande 11 och
2004/05:Sf351 yrkande 24.
Reservation 50 (fp, kd, v, c, mp)

35. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf266
yrkande 23, 2004/05:Sf351 yrkande 3,
2004/05:Sf400 yrkandena 6-8 och 2004/05:U306
yrkande 9.
Reservation 51 (kd, c)
Reservation 52 (v, mp)

36. Asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf11,
2004/05:Sf12 yrkande 1 och 2004/05:Sf15 yrkandena
3 och 7.
Reservation 53 (m, fp, kd, c)

37. Apatiska barn

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 5, 2004/05:Sf13 yrkande 4, 2004/05:Sf14
yrkandena 1-3 och 2004/05:Sf405.
Reservation 54 (fp, kd, v, c, mp)
Reservation 55 (m) - motiv.

38. Ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So12
yrkande 10 och 2004/05: Sf13 yrkande 3.
Reservation 56 (m, kd, c)

39. Övrigt om barn i asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf15
yrkande 4, 2004/05:Sf265 yrkande 10,
2004/05:Sf277 yrkande 4, 2004/05:Sf380 och
2004/05:Sf395.
Reservation 57 (fp, kd, c)

40. Organiserad verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf357
yrkande 2 och 2004/05: Sf361 yrkande 6.
Reservation 58 (v, mp)

41. Ersättning till asylsökande m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf310 samt
2004/05:Sf361 yrkandena 8, 15 och 16.
Reservation 59 (v)

42. Boende

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf320,
2003/04:Sf378, 2004/05: Sf15 yrkande 6 och
2004/05:Sf361 yrkande 14.
Reservation 60 (fp, c)
Reservation 61 (v)

43. Asylsökande i behov av behandling för
transsexualism

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf318 yrkande
2.
Reservation 62 (v, mp)

44. Hälso- och sjukvård

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf205,
2004/05:Sf252 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf278
yrkande 6, 2004/05:Sf289 samt 2004/05:Sf361
yrkandena 19, 20 och 22.
Reservation 63 (m, c)
Reservation 64 (v)
Reservation 65 (mp)

45. Undantag från kravet på
arbetstillstånd

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf361
yrkande 7 och 2004/05: Sf378 yrkande 7.
Reservation 66 (m, c)
Reservation 67 (v)
46. Frågor om arbete i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326
yrkandena 3 och 4, 2003/04: Sf396 yrkande 1,
2003/04:Sf402 yrkande 6, 2004/05:Sf255, 2004/05:
Sf361 yrkande 2 och 2004/05:Sf365 yrkande 11.
Reservation 68 (kd, c)
Reservation 69 (fp)
Reservation 70 (v)

47. ID-handlingar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf360
yrkande 14 och 2004/05: Sk243.
Reservation 71 (v, c)

48. Svenskundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf332,
2004/05:Sf360 yrkande 13, 2004/05:Sf361 yrkande 1
och 2004/05:Sf378 yrkande 4.
Reservation 72 (m)
Reservation 73 (v, c)

49. Ersättning till kommunerna m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf300,
2004/05:Sf12 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Sf211
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sf237 yrkande 7 och
2004/05:Sf265 yrkande 2.
Reservation 74 (m)
Reservation 75 (c)

50. Barns rätt till vård, skola m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
6, 2003/04:Sf357 yrkande 24, 2004/05:Sf265
yrkande 5, 2004/05:Sf335 yrkande 3, 2004/05:
Sf361 yrkandena 17 och 18, 2004/05:Sf378
yrkandena 5 och 6, 2004/05:Sf379 och
2004/05:Sf391.
Reservation 76 (m)
Reservation 77 (kd)
Reservation 78 (v)
Reservation 79 (c)
Reservation 80 (mp)

51. Skrivelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:47
Migration och asylpolitik till handlingarna.

Stockholm den 17 mars 2005

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per
Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Mona Berglund
Nilsson (s), Lennart Klockare (s), Anita Sidén (m),
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Birgitta
Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök
(m), Yilmaz Kerimo (s), Mona Jönsson (mp), Kurt
Kvarnström (s), Kalle Larsson (v) och Anne-Marie
Ekström (fp).

2004/05

SfU10

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 2004/05:47 Migration och asylpolitik jämte
motioner som väckts med anledning av skrivelsen och
motionsyrkanden om asyl- och migrationsfrågor som
väckts bl.a. under den allmänna motionstiden 2004.
En redovisning av motionerna finns i bilaga.

I motionerna tas bl.a. upp frågor om s.k. apatiska
barn, dvs. barn som utvecklat stressreaktioner i
form av stark uppgivenhet. I anslutning till
beredningen av dessa motionsyrkanden har utskottet
hållit en sluten utfrågning, varvid kompletterande
information inhämtats såväl om Migrationsverkets och
Utlänningsnämndens handläggning som vad gäller den
medicinska bedömningen av barnens sjukdomstillstånd
och deras situation i övrigt.

Utskottets överväganden

Migrationspolitiken

Den svenska migrationspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om förebyggande
av flykt och om en kommission för att granska
flyktingpolitiken. Jämför reservationerna 1
(m, fp, c), 2 (v, mp) och 3 (mp).

Gällande ordning

Enligt riksdagens beslut hösten 1996 (prop.
1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) bör
den svenska migrationspolitiken ses som en helhet
som omfattar flykting-, invandrings- och
återvändandepolitik och i sin tur ingår i utrikes-,
säkerhets-, handels- och biståndspolitiken. En
ändring av de migrationspolitiska målen godkändes av
riksdagen hösten 2000 (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:69 och 70). Jämfört med
målen för migrationspolitiken såsom de uttrycks i
proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i
globalt perspektiv innebär den nya målformuleringen
att harmoniseringen av flykting- och
invandringspolitiken i EU betonas tydligare i
migrationspolitiken. Vidare förtydligades att hela
kedjan från mottagande av asylsökande till
återvändande eller integration i Sverige skall
präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för
individens mänskliga rättigheter. Riksdagen antog
den 1 december 2004 budgetpropositionen för år 2005
(prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:SfU2, rskr.
2004/05:79). Enligt den är målen för den svenska
migrationspolitiken att värna asylrätten i Sverige
och internationellt, att upprätthålla en reglerad
invandring samt att öka harmoniseringen av asyl- och
migrationspolitiken i EU.

Med invandringspolitik avses de principer och
regler som anger vilka utlänningar som skall få
tillstånd att bosätta sig i Sverige. Invandringen
till Sverige är sedan år 1967 reglerad utom för
nordiska medborgare samt för EU- och EES-medborgare.
Medlemskapet i EU innebär att medborgare i
medlemsländerna fritt kan flytta mellan länderna för
att arbeta, studera, bo och leva utan krav på
arbetstillstånd. Den fria rörligheten omfattar även
familjemedlemmar oavsett medborgarskap.
Mottagandet av flyktingar i Sverige är endast ett
av flera element i den svenska flyktingpolitiken.
Dessutom ingår bl.a. arbete i FN och andra
internationella organisationer, ekonomiskt stöd till
UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) och andra
organisationer, arbete inom EU som syftar till ökad
harmonisering av politiken och internationellt
samarbete i syfte att verka för en solidarisk
ansvarsfördelning mellan länder och för att stärka
flyktingars rättsliga skydd samt mottagande i
Sverige av andra skyddsbehövande än flyktingar.

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att migrationspolitiken är en
del av Sveriges politik för global utveckling. Det
finns en stark koppling mellan migration och
utveckling - både positiv och negativ. Människor som
flyttar bidrar till utveckling, idéer sprids och
överföring av kunskap och pengar ökar. Det finns
också ett tydligt negativt samband. Flyktingskap har
ofta sitt ursprung i utebliven utveckling - i
ofrihet, orättvisor och förtryck. Politiken för
global utveckling har som övergripande mål att
undanröja flyktingskapets orsaker genom att bidra
till en rättvis och hållbar global utveckling. Asyl-
och migrationspolitiken kräver internationellt
samarbete. I april 2004 avslutades det första steget
i harmoniseringen av EU:s gemensamma migrations- och
asylpolitik. Ett nytt flerårigt arbetsprogram för
att gå vidare mot en gemensam lagstiftning på asyl-
och migrationsområdet, Haagprogrammet, antogs i
november 2004.

I dag lever 180 miljoner människor i ett annat
land än det där de föddes. och migration påverkar i
dag fler människor än någonsin tidigare. Framtiden
kommer att kräva mer, inte mindre, öppenhet och
rörlighet över gränserna. Den utvecklingspotential
som ligger i ökad rörlighet måste världens länder
bli bättre på att ta till vara. Det ligger också
enligt skrivelsen en stor utmaning i att minska de
negativa effekterna, i form av social och politisk
instabilitet och mänskligt lidande, som kan uppstå
när det saknas en god internationell ordning för
migration.

Motioner

I motion Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
9 begärs ett tillkännagivande om åtgärder för
förebyggande av flykt och främjande av återvändande.
I motionen påtalas vikten av en samordnad politik i
det internationella agerandet. Ett kraftfullt stöd
åt olika FN-organ samt ett ökat stöd i närområdet är
viktigt, men får enligt motionärerna aldrig tas som
intäkt för en mer restriktiv asylpolitik.

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion Sf400
yrkande 1 ett tillkännagivande om en aktiv politik
för att minska flyktingströmmar genom högt bistånd,
hållbar miljöpolitik, stöd till demokratirörelser
och demokratisering över världen samt uppbyggnad av
säkra rättsstater med minoritetsskydd.

Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) begär i motion
Sf317 att regeringen skall tillsätta en kommission
med uppdrag att granska den förda flyktingpolitiken.
Kommissionen bör få tillgång till relevanta dokument
och ha rätt att förhöra ministrar från regeringarna
från 1985 och framåt. I kommissionen bör inte ingå
partipolitiker utan jurister och personer engagerade
i den antirasistiska och flyktingvänliga rörelsen.

Utskottets ställningstagande

Vid slutet av 2003 hade det totala antalet
flyktingar världen över, enligt uppskattningar av
UNHCR, minskat med cirka 9 % jämfört med samma års
början. Det är andra året i följd som den globala
flyktingpopulationen blir mindre till antal
personer. UNHCR uppskattar att antalet flyktingar
och andra personer under dess mandat uppgår till
cirka 17 miljoner personer år 2004.

Utskottet, som kan konstatera att det finns en
koppling mellan migration och utveckling och att
flyktingskap ofta har sitt ursprung i utebliven
utveckling och förtryck, anser i likhet med
regeringen att det är viktigt att Sverige bidrar
till en rättvis och hållbar global utveckling för
att det övergripande målet att undanröja
flyktingskapets orsaker skall kunna uppnås.
Utskottet delar också bedömningen i motionerna Sf277
och Sf400 att det behövs ett starkt internationellt
engagemang för att bidra till långsiktiga lösningar.
Som utskottet tidigare uttalat i betänkande
2003/04:SfU12 befinner sig de flesta av de människor
som lever på flykt i dag i eller i närheten av sitt
hemland. Stödet till världens flyktingar bör därför
i första hand ges på plats där flyktingarna befinner
sig. Samtidigt måste den som söker asyl i Sverige
kunna få sin ansökan behandlad på ett rättssäkert
sätt, och den som inte bedöms ha behov av skydd
skall ha rätt till ett värdigt återvändande.
Utskottet vidhåller denna inställning.
När det gäller det internationella agerandet vill
utskottet peka på att Sverige är en av de största
bidragsgivarna till UNHCR. Det reguljära stödet för
2004 uppgår till 430 miljoner kronor, vilket är en
ökning med 30 miljoner kronor i jämförelse med 2003.
Vidare finns inom EU en högnivågrupp för asyl och
migration (HLWG) med uppgift att, utifrån ett
pelaröverskridande perspektiv, bl.a. utveckla
samarbetet med ursprungsländer i syfte att ta bort
grundorsakerna till ofrivillig migration. Samarbetet
sker genom kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad.
Motionerna Sf277 yrkande 9 och Sf400 yrkande 1 får
med det anförda anses i huvudsak tillgodosedda och
avstyrks.
Utskottet kan inte se något skäl till att föreslå
att en kommission får i uppdrag att granska den
förda flyktingpolitiken. Utskottet avstyrker därför
motion Sf317.

Återvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återvandring.
Jämför reservationerna 4 (fp) och 5 (kd).

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att Migrationsverket har tagit
fram en handlingsplan för hur återvändandearbetet
skall utvecklas och effektiviseras och att ett antal
åtgärder har vidtagits. Åtgärderna syftar bl.a. till
att ta fram enhetliga rutiner och säkerställa
uppföljning av återvändandeärenden. Utbildning av
personal som samtalar med den sökande om
återvändande har genomförts. Vidare har
barnperspektivet i återvändandearbetet
uppmärksammats och det finns inom Migrationsverket
en samordningsgrupp för barnfrågor i återvändandet
vars uppgift är att ge stöd åt handläggarna i detta
arbete.

Motioner

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 10 ett tillkännagivande om att
återvändandepolitiken fullt ut måste respektera den
enskildes valfrihet. Motionärerna anser att stöd
till återvandring för den som så önskar är ett
viktigt inslag i en human flyktingpolitik.
Konjunkturskäl får aldrig vara orsak till att
stimulera flyktingar att återvända.

I motion Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 15
begärs ett tillkännagivande om ett förbättrat och
formaliserat återvändandeprogram. Det behövs enligt
motionärerna en seriös, generös och tidig
information om stöd vid frivillig återvandring. I
Sverige bör erbjudas meningsfulla studier och
praktik med fokus på kunskaper som kan användas för
återuppbyggande av hemlandet.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverkets uppdrag är att underlätta för
flyktingar och andra skyddsbehövande med permanenta
uppehållstillstånd som frivilligt vill återvandra
till sina hemländer. Målet är att stödja de enskilda
så att de själva skall kunna avgöra om och när de
vill återvandra till sina ursprungsländer.
Migrationsverkets arbete består till stor del av
projektverksamhet. Projektstöd kan beviljas
kommuner, stiftelser, organisationer, föreningar och
även företag under förutsättning att projektet inte
skall drivas kommersiellt.

Den som har fått uppehållstillstånd som flykting,
av flyktingliknande eller humanitära skäl eller som
har tagits ut på flyktingkvoten kan få bidrag för
hemresa och kontantstöd för den första tiden i
hemlandet. Förutom resekostnaderna från Sverige ges
ett kontantbidrag på högst 10 000 kr för varje vuxen
person och högst 5 000 kr för varje barn under 18
år. En familj kan sammanlagt få högst 40 000 kr.
Utskottet har senast i förra årets betänkande om
migration och asylpolitiken, betänkande
2003/04:SfU12, behandlat motionsyrkanden om
återvandring. Utskottet anförde då att stöd till
återvandring är ett viktigt inslag i
migrationspolitiken och att det alltid måste ske med
respekt för individen. Vidare uttalade utskottet att
ingen tvekan får råda om att den som fått ett
permanent uppehållstillstånd själv avgör om och när
han eller hon vill återvända till sitt
ursprungsland. Utskottet anförde att det är viktigt
att möjligheten att återvandra är ett aktivt och
positivt inslag i politiken redan från början och
inte genomförs eller uppfattas som en påtryckning
gentemot dem som fått permanent uppehållstillstånd i
Sverige. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning,
vill även peka på att Migrationsverket har tagit
fram en handlingsplan för hur återvändandearbetet
skall utvecklas och effektiviseras. Det gäller bl.a.
utbildning, rutiner och uppföljning. En
samordningsgrupp för barnfrågor i återvändandet har
också inrättats.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf277 yrkande 10 och Sf351 yrkande 15.

EU-samarbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om EU:s
gemensamma flyktingpolitik och
medlemsstaternas minimiansvar. Jämför
reservationerna 6 (fp, kd, c), 7 (v) och 8
(mp).

Gällande ordning

Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1
maj 1999, ingår bl.a. frågor om asyl, invandring och
vissa frågor om fri rörlighet för personer i
förstapelarsamarbetet. Också frågan om fördelning
mellan EU-länderna i samband med mottagandet av
flyktingar kom genom Amsterdamfördraget att omfattas
av EG-fördraget. För att upprätta ett område med
frihet, säkerhet och rättvisa anges i EG-fördraget
att åtgärder skall fastställas beträffande t.ex.
miniminormer för mottagande av asylsökande och
förfaranden för att bevilja eller återkalla
flyktingstatus.

I och med Amsterdamfördraget blev
Schengensamarbetet, som kom till som en separat
överenskommelse utanför det dåvarande EG-samarbetet
för att skynda på samarbetet kring fri rörlighet för
personer, en del av EU:s gemensamma regelverk.
Schengenregelverket omfattar de länder som var
medlemmar före den 1 maj 2004, med undantag av
Storbritannien och Irland. Norge och Island deltar i
samarbetet genom ett specialavtal. Danmark, som har
reserverat sig mot att Schengenavtalet flyttas över
till den första pelaren, kan inom sex månader
besluta om man skall genomföra de beslut som fattats
av Schengenländerna i sin nationella lagstiftning.
De nya medlemsstaterna från den 1 maj 2004 omfattas
inte omedelbart av Schengenreglerna. Beslut kommer
att fattas separat om dessa länders deltagande.
Regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt
fördrag avslutades i Bryssel den 18 juni 2004. Det
nya fördraget innebär bl.a. en övergång till beslut
med kvalificerad majoritet och medbeslutande för
Europaparlamentet inom asyl- och migrationsområdet.
Medlemsstaterna behåller emellertid sin vetorätt när
det gäller att bestämma hur många
tredjelandsmedborgare som får beviljas inresa i
landet för att söka arbete. Unionen skall fastställa
en gemensam politik avseende asyl, alternativt skydd
och tillfälligt skydd i enlighet med internationell
flyktingrätt, och en gemensam invandringspolitik som
innebär en effektiv förvaltning av
migrationsströmmar och en rättvis behandling av
tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i
medlemsstaterna. Fördraget undertecknades i Rom den
29 oktober 2004 och träder i kraft den 1 november
2006, förutsatt att samtliga medlemsstater då
ratificerat fördraget.
I november 2004 antogs Haagprogrammet, ett
flerårigt arbetsprogram för att gå vidare mot en
gemensam lagstiftning på asyl- och
migrationsområdet. I programmet ges den externa
dimensionen av asyl och migration en framskjuten
position. EU:s politik bör inriktas på att i en anda
av delat ansvar bistå tredjeländer i att förbättra
sin kapacitet att hantera migration och skydd av
flyktingar genom långsiktiga lösningar. Kommissionen
uppmanas att utarbeta regionala EU-skyddsprogram i
partnerskap med tredjeländer och i nära samråd med
UNHCR. Programmen skall även innehålla ett
frivilligt EU-gemensamt program för
vidarebosättning.

Skrivelsen

I skrivelsen anges att regeringen verkar för
utvecklandet av en EU-politik med gemensamma
bestämmelser om asyl och migration som utgår från
humanitet och solidaritet samt bygger på
folkrättsliga förpliktelser, framför allt 1951 års
Genèvekonvention angående flyktingars rättsliga
ställning. Ur svensk synvinkel är det också av stor
vikt att en EU-politik på asyl- och
migrationsområdet utformas utifrån ett
helhetsperspektiv som beaktar andra politikområden.
Den senaste femårsperioden har enligt skrivelsen
inneburit ett omfattande arbete inom EU för att
utveckla gemensamma regler och miniminormer för asyl
och invandring. En redogörelse lämnas för beslut och
lagstiftningsarbete inom EU och om Sveriges roll i
detta sammanhang.

Av skrivelsen framgår att regeringen planerar för
en proposition hösten 2005 med anledning av det nya
konstitutionella fördraget, som undertecknades i Rom
den 29 oktober 2004 och som - förutsatt att samtliga
medlemsstater då ratificerat fördraget - träder i
kraft den 1 november 2006.
I kommissionens meddelande om förbättrad tillgång
till långsiktiga lösningar, KOM(2004) 410, föreslås
regionala EU-program som skydd för att komma till
rätta med utdragna flyktingsituationer. Programmen
skall vara flexibla och situationsanpassade och
utformas i nära samarbete med länderna i den
aktuella regionen. Som en del i skyddsprogrammen
föreslår kommissionen ett vidarebosättningsprogram
på EU-nivå. Detta skall vara flexibelt och
medlemsstater skall kunna välja om de vill delta
eller inte. En handlingsplan för programmet föreslås
läggas fram i juli 2005 och ett regionalt
skyddsprogram bör stå färdigt senast i december
2005. I skrivelsen anges att regeringen är positiv
till ökade ansträngningar på EU-nivå när det gäller
att förstärka skyddskapacitet och långsiktiga
lösningar genom ökat samarbete med berörda länder.
Sverige har redan i dag, tillsammans med många andra
länder, ett omfattande humanitärt bistånd och
utvecklingsbistånd till ursprungsländer genom UNHCR.
Regeringen har dock understrukit att syftet med de
föreliggande förslagen måste vara att hjälpa dessa
länder och inte på något sätt stjälpa över ett
större ansvar på dem. För att undvika att endast
Sverige och de medlemsstater som redan i dag har
vidarebosättning skall bidra till programmet har
regeringen framfört att principen om
ansvarsfördelning bör vara vägledande för alla delar
i skyddsprogrammen. Regeringen har även framfört
önskemål om skyndsam redovisning av hur de regionala
skyddsprogrammen skall finansieras.
Återtagandeavtal har enligt skrivelsen blivit ett
allt vanligare instrument för migrationspolitiken. I
avtalen regleras procedurer och kriterier för att
den ena parten skall återta personer som vistas utan
tillstånd på den andra partens territorium. Avtalen
omfattar normalt återtagande av egna medborgare,
tredjelandsmedborgare, statslösa samt transitering.
De tjänar även som en grund för ett vidare samarbete
i migrationspolitiska frågor mellan länderna.
Den 19 februari 2004 antogs en förordning om
inrättandet av ett nätverk av sambandsmän för
invandring i tredjeland. Enligt förordningen skall
sambandsmännen för invandring utbyta information om
bl.a. förekomsten av och verksamheten för brottsliga
organisationer som är inblandade i människosmuggling
samt de metoder som används för förfalskning av
identitets- och resehandlingar. Informationsutbytet
skall ske med hjälp av ett säkert webbaserat
datasystem (ICONET). Ett formellt beslut om
inrättandet av ICONET har ännu inte fattats.

Motioner

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande 9
ett tillkännagivande om EU:s gemensamma
flyktingpolitik och behovet av att försvara en
generös flyktingpolitik med höga krav på humanitet
och rättssäkerhet.

I motion Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkandena 1, 12 och 14 begärs tillkännagivanden om
att asylrätten i Sverige och Europa måste värnas och
att det är nödvändigt att samordna EU:s
medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska
området. Vidare är den enda rätta vägen att bekämpa
människosmuggling att tillämpa en mer human
europeisk flyktingpolitik. EU:s gemensamma
migrations- och asylpolitik måste utformas med
Genèvekonventionen som grund.
I motion K431 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om åtgärder
för ökad solidaritet och öppenhet gentemot omvärlden
genom den gemensamma asyl- och flyktingpolitiken.
Motionärerna anför bl.a. att överströmningseffekter
mellan EU-länderna måste motverkas och att den
gemensamma politiken måste bygga på minimiregler.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkandena
1 och 2 tillkännagivanden om att Sverige måste verka
för en mer generös och rättighetsbaserad europeisk
flyktingpolitik med full respekt för internationella
åtaganden samt att inslaget av finansiell
solidaritet i EU:s flyktingpolitik måste öka.

I motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs i
yrkandena 5, 7, 9, 11 och 12 tillkännagivanden om
att regeringen dels bör fortsatt tillbakavisa
förslag om att lägga asylprövningsförfarandet
utanför EU beträffande människor som rest in i EU
för att söka asyl, dels påkalla nya förhandlingar av
direktivet och rambeslutet om människosmuggling,
dels använda sin vetorätt mot ytterligare repressiva
förslag inom området asyl och immigration innan
direktiv som syftar till att garantera vissa
miniminivåer för skyddsregler och mottagandevillkor
antagits, dels påkalla omförhandling av
familjeåterföreningsdirektivet för att rättigheterna
skall överensstämma med vad Europeiska rådet
beslutade i Tammerfors och artikel 8 i den
europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna, dels ta initiativ till att det inom
EU genomförs en studie av konsekvenserna av de
antagna rättsakterna på asylområdet för möjligheten
att få tillträde till asylproceduren. I motionen
anförs att EU:s regler om visum, transportörsansvar,
kampen mot olaglig invandring och de nya direktiven
på asylområdet ökar svårigheterna för asylsökande
att få skydd i Europa. I yrkande 8 begär
motionärerna att regeringen tar initiativ till en
förändring av EU:s politik beträffande
återtagandeavtal. Motionärerna anser att
återtagandeavtal hittills inte har haft någon
märkbar effekt på effektiviteten i verkställandet av
avvisningar från EU-länder. De medför också stora
risker för EU internationellt då politiken kan
medföra att regeringar i tredjeländer delegitimeras
i de egna medborgarnas ögon. I yrkandena 13-15
begärs tillkännagivanden om att regeringen bör i EU
ta initiativ till en ny rättsakt för att garantera
rätten till skydd och tillgången till en
asylprocedur. Vidare måste asylprocedurdirektivet
omarbetas grundligt för att tillgodose de mest
fundamentala rättssäkerhetskraven. Motionärerna
anser att direktivet måste omförhandlas snarast för
att bringas i överensstämmelse med medlemsstaternas
åtaganden i grundläggande MR-konventioner. Slutligen
yrkas att regeringen i EU bör ta initiativ till ett
nytt direktiv om minimigarantier avseende
individuell frihet, säkerhet och rättvisa för
tredjelandsmedborgares fria rörlighet inom EU. I
motionen anförs att ett nederländskt organ har
presenterat ett direktivförslag om minimigarantier
för individuell frihet, säkerhet och rättvisa i
fråga om beslut som gäller personers rörlighet och
som ger rätt till överklagande avseende
tredjelandsmedborgares status i EU.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 11 ett tillkännagivande om att Sverige
ständigt skall arbeta för att EU:s gemensamma
flyktingpolitik skall genomsyras av generositet,
rättssäkerhet och respekt för internationella
åtaganden.

I motion Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
yrkandena 3-5 begärs tillkännagivanden om dels att
EU borde, på samma sätt som FN:s kommitté mot
tortyr, kunna utfärda rekommendationer om
bevisföring i asylfall, utan att flyktingpolitiken
för den skull harmoniseras, dels erfarenhetsutbyte
rörande domstolsprövning av asylansökningar, och
dels en mer aktiv roll för EG-domstolen som i större
utsträckning skulle kunna ingripa mot beslut som
strider mot grundläggande rättigheter. I yrkandena
15 och 16 begärs tillkännagivanden om att införandet
av systemet med flygplatsagenter måste stoppas och
att EU:s sanktioner gentemot flyktingländer och
transitländer som inte stoppar "illegala" utresor
skall avskaffas. I yrkande 17 begärs ett
tillkännagivande om att Sverige skall utträda ur
Schengensamarbetet. Sverige bör enligt motionärerna
agera aktivt för att montera ned stenarna i muren.
Ett lämpligt sätt att visa på denna viljeinriktning
vore att lämna Schengensamarbetet. Slutligen begärs
i yrkande 18 ett tillkännagivande om att idén med
uppsamlingsläger för asylsökande inom eller utanför
EU måste motverkas.

Utskottets ställningstagande

Ett av EU:s mål är att utveckla unionen som ett
område med frihet, säkerhet och rättvisa. År 1999
antog Europeiska rådet i Tammerfors ett
handlingsprogram för bl.a. arbetet med att upprätta
en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU.
Genomförandet skulle ske inom fem år från
Amsterdamfördragets ikraftträdande den 1 maj 1999. I
princip har de punkter som ingick i programmet nu
genomförts.

I det nya fördraget föreskrivs att unionen skall
fastställa en gemensam politik avseende asyl,
alternativt skydd och tillfälligt skydd i enlighet
med internationell flyktingrätt, och en gemensam
invandringspolitik som innebär en effektiv
förvaltning av migrationsströmmar och en rättvis
behandling av tredjelandsmedborgare som är lagligen
bosatta i medlemsstaterna. Utskottet kan konstatera
att målet för EU:s flyktingpolitik enligt det nya
fördraget är att upprätta ett gemensamt och
enhetligt asylsystem som skall säkerställa en hög
och jämn skyddsnivå för flyktingar och andra i behov
av internationellt skydd inom hela unionen.
Grundläggande rättigheter, såsom de garanteras i
Europakonventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna och i
stadgan om de grundläggande rättigheterna i det
konstitutionella fördraget liksom Genèvekonventionen
angående flyktingars rättsliga ställning, måste
därvid iakttas fullt ut.
I utskottets yttrande till det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet över skrivelse
2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid
ansåg utskottet sig kunna dela regeringens
inställning att inriktningen på konventets förslag
som syftar till en framtida gemensam europeisk asyl-
och invandringspolitik bör stödjas. Utskottet
uttalade att det då också är nödvändigt att beslut
kan fattas av rådet med kvalificerad majoritet.
Utskottet menade att för att uppnå en asyl- och
invandringspolitik som verkligen är gemensam är det
även nödvändigt att alla medlemsstater har i
huvudsak överensstämmande regler och att detta
samtidigt kommer att medföra att den samlade
politiken för alla medlemsstater blir mer humanitär
och rättssäker än om olika regler tillåts. Utskottet
delade även regeringens uppfattning att den
gemensamma asyl- och invandringspolitiken skall ha
en hög nivå vad avser humanitet, tillämpning av
asylrätt och internationella åtaganden.
Vid Europeiska rådets möte i november 2004 enades
EU:s medlemsstater om ett nytt flerårigt
arbetsprogram för att skapa ett område med frihet,
säkerhet och rättvisa, Haagprogrammet. Programmet,
som återspeglar de strävanden som kommer till
uttryck i fördraget om upprättande av en
konstitution för Europa, tar bl.a. hänsyn till
Europaparlamentets rekommendation beträffande
övergång till omröstning med kvalificerad majoritet
och medbeslutande på området för asyl, invandring
och gränskontroll. Den externa dimensionen av asyl-
och migrationsfrågorna ges en framskjuten plats i
programmet och politiken bör bl.a. inriktas på att
bistå tredjeländer i att förbättra sin kapacitet att
hantera migration och skydd av flyktingar genom
långsiktiga lösningar.
Rådet för rättsliga och inrikes frågor träffade i
december 2004 en politisk överenskommelse om att,
efter yttrande från Europaparlamentet, senast den
1 april 2005 skall en övergång till omröstning med
kvalificerad majoritet och medbeslutande ske på
området för asyl, invandring och gränskontroll.
Enhällighet skall dock enligt beslutet fortsatt
gälla beträffande villkor för tredjelandsmedborgares
inresa och bosättning m.m. samt villkor för s.k.
varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rätt att
bosätta sig i annan medlemsstat.
I kommissionens meddelande om förbättrad tillgång
till långsiktiga lösningar föreslås att flexibla
regionala EU-program för skydd i utdragna
flyktingsituationer skall inrättas. Programmen skall
utformas i nära samarbete med länderna i den
aktuella regionen. En grundförutsättning för att
skydd skall kunna erbjudas i regionen är att
respekten för internationella och nationella
rättsinstrument och principer upprätthålls.
Kommissionens meddelande innehåller också ett
vidarebosättningsprogram på EU-nivå. Utskottet delar
regeringens uppfattning i skrivelsen att ökade
ansträngningar på EU-nivå när det gäller att
förstärka skyddskapacitet och långsiktiga lösningar
genom ökat samarbete med berörda länder är positivt
men att syftet måste vara att hjälpa dessa länder
och inte på något sätt stjälpa över ett större
ansvar på dem. Även för vidarebosättningsprogrammen
på gemenskapsnivå bör principen om ansvarsfördelning
vara vägledande, något som regeringen också
framfört.
Enligt utskottets mening krävs det ett ökat inslag
av finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik.
Den europeiska flyktingfonden, som har inrättats för
att stödja projekt i medlemsländerna, och vars medel
även kan användas för s.k. akutåtgärder föreskrivna
i direktivet om tillfälligt skydd vid massflykt,
fyller här en funktion. Vidare anser utskottet att
arbetet med att förebygga och undanröja orsaker till
flykt och påtvingad migration kräver en helhetssyn
och en samordning av olika politikområden inom EU.
Utskottet kan också konstatera att Sverige i
internationella sammanhang och inom EU poängterar
vikten av förebyggande insatser och att stöd i
närområdet ges. Utskottet förutsätter också att
regeringen även fortsatt verkar för en asyl- och
migrationspolitik inom EU som tillgodoser höga
rättssäkerhetskrav.
När det gäller återtagandeavtal kan nämnas att de
s.k. Gemenskapsavtalen om återtagande förhandlas av
kommissionen på uppdrag av medlemsländerna. Det är
sedan medlemsländerna själva som tillämpar avtalen i
syfte att underlätta ett återvändande och att utöka
samarbetet med ursprungsländer och transitländer.
Rådet har den 2 november 2004 i sina slutsatser om
en gemensam återtagandepolitik angett att
kommissionens förhandlingsarbete bör bli föremål för
en återkommande utvärdering. Av skrivelsen framgår
också att Sverige arbetar för att kommissionens
pågående förhandlingar om återtagandeavtal skall
slutföras, innan kommissionen ges ytterligare
mandat.
I motion Sf266 begärs tillkännagivanden om att EG-
direktiv eller förslag till direktiv, om bl.a.
familjeåterförening, asylprocedurer och
mottagandevillkor, skall omförhandlas eller
tillbakavisas. Utskottet kan konstatera att
utredningar pågår eller utredningsförslag lagts fram
och propositioner aviserats avseende
implementeringen av nämnda direktiv. Enligt
utskottets mening bör det vidare arbetet avvaktas
och skäl saknas att tillstyrka yrkanden om
tillkännagivanden i dessa fall.
Utskottet återkommer nedan i skilda avsnitt till
olika EG-rättsliga frågor, direktivförslag m.m.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf12 yrkande 11, Sf15 yrkande 9, Sf266 yrkandena 5,
7-9 och 11-15, Sf277 yrkandena 1, 12 och 14, Sf351
yrkandena 1 och 2, Sf400 yrkandena 3-5 och 15-18
samt K431 yrkande 6.

Transportörsansvar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
transportörsansvar. Jämför reservation 9 (fp,
v, c, mp).

Gällande ordning

I Schengenkonventionen, artikel 26, föreskrivs bl.a.
att de avtalsslutande parterna skall införa regler
om att transportören är skyldig att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att en
utlänning, som transporteras luft- eller sjövägen,
är innehavare av de dokument som krävs för inresa
till de avtalsslutande parternas territorium. Vidare
skall, om inte annat följer av förpliktelser i
samband med anslutning till Genèvekonventionen samt
med hänsyn till sin egen grundlag, de avtalsslutande
parterna förbinda sig att införa sanktioner mot
transportörer som luft- eller sjövägen från tredje
land till deras territorium befordrar utlänningar
utan nödvändiga resedokument.

Rådet antog den 28 juni 2001 direktivet 2001/51/EG
om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i
konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 (transportörsansvaret). Genom
direktivet skall en harmonisering ske av staternas
lagar om ekonomiska sanktioner för transportörer som
försummar sin skyldighet att kontrollera att de
medborgare i tredjeland som de befordrar till
staternas territorium har giltiga resehandlingar.
Kontrollskyldigheten lagregleras i 5 kap. 2 a §
utlänningslagen (1989:529), UtlL, och enligt 7 kap.
10 § UtlL skall transportörer som inte uppfyller sin
kontrollskyldighet kunna påföras en sanktionsavgift.

Motioner

I ett antal motioner begärs tillkännagivanden om
transportörsansvaret.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill i motion Sf277
yrkande 15 ha en rättslig prövning i EG-domstolen av
transportörsansvaret.
I motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6
påkallas nya förhandlingar om direktivet om
transportörsansvar.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 10 att Sverige i EU skall verka för att
bestämmelserna om transportörsansvar rivs upp.
Även i motion Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
yrkande 9 begärs ett upprivande av
transportörsansvaret.

Utskottets ställningstagande

Den 1 juli 2004 infördes, med anledning av rådets
direktiv 2001/51/EG, nya regler i utlänningslagen om
skyldighet för transportörer att kontrollera att
utlänningar innehar pass och andra
tillståndshandlingar för inresa (prop. 2003/04:50,
bet. 2003/04:SfU11, rskr. 2003/04:214). Därvid
klargjorde utskottet att inskränkningar i rätten att
söka asyl aldrig kan accepteras. Utskottet utgick
också från att regeringen i de fortsatta
diskussionerna inom EU om utformningen av
asylpolitiken kommer att fortsatt värna asylrätten.
Utskottet, som angav att det är viktigt att den
fortsatta tillämpningen av lagen och EG-regelverket
i Sverige blir på avsett sätt, ansåg att regeringen
inom kort borde genomföra en förnyad översyn av
transportörsansvaret. Riksdagen gjorde ett
tillkännagivande härom och om att regeringen
därefter bör återkomma till riksdagen med en
redovisning och analys, varvid även möjligheterna
att inom EU på nytt behandla frågan om
transportörsansvaret bör belysas. Enligt utskottets
mening finns inte nu skäl att göra något förnyat
uttalande.

Motionerna Sf12 yrkande 10, Sf266 yrkande 6, Sf277
yrkande 15 och Sf400 yrkande 9 avstyrks med det
anförda.

Invandringspolitiken

Familjeåterförening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
anhörigbegreppet, försörjningskrav och DNA-
prov. Jämför reservationerna 10 (m), 11 (fp),
12 (c), 13 (fp, kd, v, c, mp) och 14 (c).

Gällande bestämmelser

I 2 kap. 4 § UtlL regleras i vilka fall
uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är
anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller har
fått uppehållstillstånd för bosättning här. De
anhöriga som omfattas enligt paragrafen är make och
sambo, ogifta barn under 18 år, om de är eller har
varit hemmavarande, samt annan nära anhörig som
ingått i samma hushåll som anknytningspersonen.
Homosexuella förhållanden likställs med
heterosexuella. Om makar eller sambor har sammanbott
stadigvarande utomlands ges uppehållstillstånd. En
förutsättning för att tillstånd skall beviljas make
eller sambo i ett förhållande som inte är etablerat
sedan tidigare är att förhållandet bedöms som
seriöst och att särskilda skäl inte talar mot att
tillstånd beviljas. Tillstånd kan också ges till en
utlänning som på annat sätt har särskild anknytning
till Sverige.

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd
beaktas om utlänningen kan förväntas föra en
hederlig vandel.

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att rådets direktiv 2003/86/EG
om rätt till familjeåterförening är tillämpligt på
vissa anhöriga till tredjelandsmedborgare som har
ett uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst
ett år och som har välgrundade utsikter att få ett
varaktigt uppehållstillstånd. Vissa kategorier är
undantagna från direktivets tillämpningsområde,
bl.a. personer som fått tillfälligt skydd.
Direktivet ger make och minderåriga barn en
principiell rätt till familjeåterförening.

Direktivet skall vara genomfört i svensk rätt
senast den 3 oktober 2005, och en särskild utredare
har fått i uppdrag att ta ställning till hur det
skall genomföras i Sverige (dir. 2003:181).
Utredningen skall även undersöka vilka möjligheter
det finns att införa ett försörjningskrav för andra
anhöriga än makar och sambor i etablerade
förhållanden och minderåriga barn. I uppdraget ingår
också att utreda hur förslagen i Anhörigkommitténs
delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13)
förhåller sig till bestämmelserna i EG-direktivet.
Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2004:171) skall
uppdraget redovisas i ett delbetänkande den 15 mars
2005 och i ett slutbetänkande den 30 juni 2005.

Motioner

I motion Sf221 av Sten Tolgfors (m) begärs i yrkande
1 ett tillkännagivande om att DNA-prov skall kunna
utgöra grund för familjeåterförening, i fall där
skriftlig dokumentation saknas eller bedöms ha
brister. I samma motions yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att huvudregeln bör vara att
utförande av DNA-prov medges för att fastställa
grund för återförening, när detta begärs av enskild
person.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf284 yrkande
7 ett tillkännagivande om en mer flexibel
lagstiftning i Sverige när det gäller
anhöriginvandring och vikten av att nya regler för
anhöriginvandring i linje med Anhörigkommitténs
förslag snarast presenteras för riksdagen. Enligt
motionärerna slår dagens system fel mot t.ex.
åldriga föräldrar till personer som har
uppehållstillstånd i Sverige. I samma motions
yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om vikten av
anhöriginvandring och i yrkande 9 ett
tillkännagivande om att införa ett
försörjningsansvar för arbetskraftsinvandrare och
andra invandrare som vill ta med sina anhöriga samt
att tiden för detta försörjningsansvar bör uppgå
till fem år. I yrkande 10 begärs ett
tillkännagivande om sanktioner om
försörjningsansvaret inte uppfylls. Motionärerna
anser att sådana bör tillgripas endast i
undantagsfall.
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande
1 ett tillkännagivande om att ytterligare försening
av förslag till nytt regelverk för anhöriginvandring
inte får ske.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande
18 ett tillkännagivande om anhörigbegreppet och den
s.k. sista länken-bestämmelsen. Motionärerna anser
att bestämmelsen bör återinföras. I yrkande 19
begärs ett tillkännagivande om ett vidgat
familjebegrepp i utlänningsärenden. I många kulturer
är det enligt motionärerna brukligt att man tar
ansvar för sina äldre.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf266 yrkande
16 ett tillkännagivande om att regeringen snarast
bör förelägga riksdagen en proposition om mindre
restriktiva regler för anhöriginvandringen.
Motionärerna anser att kravet på att ett barn skall
ha varit hemmavarande bör tas bort och att sista
länken-bestämmelsen skall återinföras. Däremot
avvisar de krav på försörjning.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 9 ett tillkännagivande om att underlätta för
anhöriga utanför kärnfamiljen att få
uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att
anknytningspersonen har försörjningsansvar för den
anhörige. Försörjningsansvaret bör som huvudregel
gälla högst två år.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 4 ett tillkännagivande om en utökad
anhöriginvandring i linje med Anhörigkommitténs
förslag. Motionärerna anser att det skall vara
möjligt att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige
och att möjligheterna bör vidgas så att även
anhöriga utanför kärnfamiljen kan flytta till
Sverige.

Utskottets ställningstagande

Rådets direktiv om rätt till familjeåterförening ger
som redan nämnts make och minderåriga barn en
principiell rätt till familjeåterförening. För
övriga anhöriga finns inga bindande regler, utan det
lämnas åt varje medlemsstat att avgöra i vilken mån
dessa skall beviljas återförening. Exempelvis kan i
den nationella lagstiftningen en registrerad partner
jämställas med make. Enligt direktivet skall
familjemedlemmarna ges tillträde bl.a. till
utbildning, anställning eller egen
företagsverksamhet medan medlemsstaterna får kräva
att referenspersonen har en lämplig bostad,
sjukförsäkring samt tillräckliga medel för att
försörja familjen.

När det gäller barn under 18 år har
Anhörigkommittén i sitt delbetänkande SOU 2002:13
föreslagit (s. 201 f.) ett upphörande av kravet på
att barnet är eller har varit hemmavarande barn till
någon som är bosatt i Sverige eller har beviljats
uppehållstillstånd för bosättning här. När det
gäller föräldrar och ogifta barn över 18 år föreslås
att kraven på hushållsgemenskap, beroende redan i
hemlandet och snar ansökan skall upphöra. I stället
skall uppehållstillstånd få ges om personerna i
fråga är beroende av anknytningspersonen eller om
andra särskilda skäl föreligger. För övriga nära
anhöriga utanför kärnfamiljen förutsätts att
synnerliga skäl för uppehållstillstånd föreligger.
Att en person utgör sista länk kan enligt kommittén
utgöra sådana särskilda eller synnerliga skäl. När
det gäller återförening med äldre föräldrar påpekar
kommittén (s. 205 f.) att det inte skall vara
omöjligt att ta viss hänsyn till andra kulturers
familjegemenskap. Detta skall emellertid inte
innebära ett allmänt sett vidgat familjebegrepp för
personer från vissa kulturkretsar.
Enligt kommittén (s. 217) kommer förslagen med
största sannolikhet att leda till en ökad invandring
av nära anhöriga utanför kärnfamiljen. Antalet
beviljade tillstånd kan antas fördubblas på längre
sikt och tredubblas under de två första åren efter
ikraftträdandet. Av statsfinansiella skäl bör därför
ett försörjningskrav införas. Ytterligare ett skäl
är att de flesta övriga europeiska länder uppställer
ett sådant krav. Om Sveriges regler för
anhöriginvandring avviker väsentligt från övriga EU-
länders, kan detta leda till att intresset för att
invandra till just Sverige blir större. När det
gäller uppehållstillstånd för bl.a. nära anhöriga
utanför kärnfamiljen föreslår kommittén, om det inte
föreligger särskilda skäl, att anknytningspersonen
skall svara för utlänningens försörjning under högst
två år. Om försörjningskravet inte fullgörs kan
förlängning av uppehållstillstånd och permanent
uppehållstillstånd vägras.
Beträffande DNA-analys för att styrka ett påstått
släktskapsförhållande har Anhörigkommittén (s. 211)
med hänsyn framför allt till barns bästa föreslagit
att en sådan möjlighet införs då det rör sig om
släktskap i rakt upp- och nedstigande led. Analysen
skall vara frivillig och kunna göras när tillräcklig
utredning om släktskapsförhållandet inte kan tas
fram på annat sätt. Var och en som undergår testet
skall enligt förslaget ge sitt skriftliga samtycke
före provtagningen. Utskottet noterar att regeringen
har aviserat en proposition bl.a. om
familjeåterförening till september 2005.
Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i
motionerna också har tagits upp av Anhörigkommittén.
En utredning har därefter fått i uppdrag att utreda
hur kommitténs förslag förhåller sig till EG-
direktivet om rätt till familjeåterförening.
Utredningens uppdrag skall vara avslutat i juni
2005, varefter regeringen avser att förelägga
riksdagen en proposition om familjeåterförening och
varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare. Utskottet,
som förutsätter att regeringen återkommer till
riksdagen med utlovad lagstiftning senast i
september 2005, anser inte att det finns skäl att
föregripa regeringens beredningsarbete. Mot bakgrund
av vad som nu sagts är det enligt utskottets mening
inte nödvändigt med något uttalande av riksdagen i
dessa frågor.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sf221 yrkandena 1 och 2, Sf284 yrkandena 7-10, Sf15
yrkande 1, Sf351 yrkandena 18 och 19, Sf266 yrkande
16, Sf360 yrkande 9 och Sf12 yrkande 4.

Nyligen etablerade förhållanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
översyn av lagstiftning och praxis i
anknytningsärenden, registerkontroll och
information samt försörjningsplikt. Jämför
reservationerna 15 (kd, v, c, mp), 16 (kd)
och 17 (v).

Gällande bestämmelser

Som redan nämnts får uppehållstillstånd ges till en
utlänning som är gift med eller sambo till någon som
är bosatt i Sverige eller har beviljats
uppehållstillstånd för bosättning här, om makarna
stadigvarande sammanbott utomlands.
Uppehållstillstånd får också ges utan att makarna
eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands
under förutsättning att förhållandet framstår som
seriöst och särskilda skäl inte talar mot att
tillstånd ges. Detsamma gäller om de har för avsikt
att ingå äktenskap eller inleda ett
samboförhållande.

När det gäller förhållanden som inte bestått någon
längre tid, kan ett uppehållstillstånd vid första
beslutstillfället tidsbegränsas, s.k. uppskjuten
invandringsprövning. Ett nytt tidsbegränsat
uppehållstillstånd eller ett permanent
uppehållstillstånd får ges om förhållandet består.
Uppskjuten invandringsprövning tillämpas normalt
under två år innan permanent uppehållstillstånd
beviljas.
Fortsatt uppehållstillstånd kan beviljas även om
förhållandet upphört inom nämnda tvåårstid, nämligen
om det har upphört främst på grund av att sökanden
eller sökandens barn utsatts för våld eller för
handlingar som innefattar en annan allvarlig
kränkning av sökandens eller barnets frihet eller
frid. Vidare kan ett första uppehållstillstånd nekas
trots att förhållandet framstår som seriöst, om det
finns en påtaglig risk för att sökanden kommer att
utsättas för våld eller annan allvarlig kränkning i
förhållandet.
Förordningen (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens
fria rörlighet inom gemenskapen omfattar bl.a. make
men inte sambo till en arbetstagare som är
medborgare i en medlemsstat och anställd i en annan
medlemsstats territorium, dvs. en unionsmedborgare
som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Eftersom
make har rätt att ansluta sig till den som bor i
Sverige med stöd av EG-reglerna prövas inte
äktenskapets seriositet. Seriositetsprövning görs
däremot när det rör sig om sambor eftersom en sambos
rätt att komma till Sverige prövas enligt
utlänningslagens regler.
Som närmare redovisas nedan i avsnittet Fri
rörlighet har rådet antagit ett direktiv
(2004/38/EG) om unionsmedborgares och deras
familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och
uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.
Direktivet, som ersätter bl.a. artiklarna 10 och 11
om arbetstagarnas familjer i förordning 1612/68,
syftar till att det skall bli enklare för
unionsmedborgare och deras familjemedlemmar att
utnyttja rätten till fri rörlighet. Medlemsstaterna
skall införliva EG-direktivet i sin lagstiftning
senast den 30 april 2006. En särskild utredare skall
senast den 31 maj 2005 lämna förslag till hur
direktivet skall genomföras i svensk rätt (dir.
2004:127).

Motioner

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkande 38 en översyn av lagstiftning och praxis
avseende anknytningsärenden där förhållandet på
grund av misshandel upphör före tvåårsgränsen för
den uppskjutna invandringsprövningen. Om inte
misshandeln bedöms som grov kan kvinnan enligt
nuvarande regler utvisas. Detta visar att utländska
kvinnor i motsats till svenska får utsättas för
visst mått av våld. I samma motions yrkande 39
begärs ett tillkännagivande om kontroll och
information i anknytningsärenden. Utdrag från
brottsregistret avseende bl.a. brott mot liv och
hälsa och mot frihet och frid skall enligt
motionärerna inhämtas liksom meddelande om
besöksförbud. Kontroll bör även göras i
folkbokföringsregistret och i Migrationsverkets
register av tidigare anknytningsförfrågningar.
Likalydande yrkanden finns i motion Sf351 yrkandena
20 och 21 av Sven Brus m.fl. (kd).

Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begär i motion
2003/04:Ju453 yrkande 9 ett tillkännagivande om att
ge Migrationsverket rätt att i polisregistret
kontrollera män som för in kvinnor till Sverige. I
samma motion yrkande 10, begärs ett tillkännagivande
om specialkompetens hos personal som skall handlägga
ärenden om utvisning av kvinnor som kommit till
Sverige för att leva med en man och som trots
anmälan om misshandel utsätts för utvisningshot.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion
2003/04:Sf236 förslag om att personer som levt
tillsammans utomlands skall kunna få
uppehållstillstånd beviljat före referentens
hemresa. Uppehållstillstånd på grund av anknytning
kan inte ges till t.ex. en som är gift eller sambo
med en svensk medborgare om bägge parterna under en
längre tid varit bosatta utomlands. Detta ställer
till stora problem för personer som t.ex. arbetat
utomlands och där träffat en partner.
Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion
2003/04:Sf257 yrkande 17 förslag om lagändring för
att komma till rätta med de fortsatta
missförhållandena med avvisningsbeslut av kvinnor
som misshandlats eller kränkts under den tvååriga
prövotiden. Ett likalydande yrkande finns i motion
Sf266 yrkande 18 av Lars Ohly m.fl. (v).
I motion 2003/04:Sf245 av Jörgen Johansson (c)
begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om ett
uppföljningssystem för att kvinnor som får
uppehållstillstånd på grund av anknytning i Sverige
inte skall riskera att fara illa. Missförhållanden
efter det att Migrationsverket fattat beslut om
uppehållstillstånd åvilar andra myndigheter men
dessa myndigheter gör inte erforderliga
uppföljningar av enskilda ärenden. Det är därför av
största vikt att samhället organiserar ett
uppföljningssystem. I samma motion, yrkande 2,
begärs ett tillkännagivande om att under den tid
uppehållstillstånd gäller ålägga män
försörjningsplikt för kvinnor som invandrat som äkta
maka eller för att ingå äktenskap eller leva under
äktenskapsliknande förhållande.
I motion 2003/04:Sf298 av Lena Ek och Margareta
Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om ändring
i grunderna för undantag från reglerna om permanent
uppehållstillstånd vid personanknytning. Kvinnan bör
själv få avgöra om hon vill stanna i Sverige om
anknytningen upphört till följd av våld från mannens
sida.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 8 ett tillkännagivande om en översyn av
lagstiftning och praxis när det gäller asylärenden
där ett förhållande på grund av misshandel upphör
före tvåårsgränsen för den uppskjutna
invandringsprövningen.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 16 ett tillkännagivande om att
skyddet för de kvinnor och barn som lever i Sverige
på grund av anknytning skall stärkas. Det måste bli
lättare för kvinnor som utsatts för misshandel att
få uppehållstillstånd.
I motion 2003/04:Sf387 av Marie Nordén m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om permanent
uppehållstillstånd på grund av våld och kränkning.
Motionärerna anser det fel att kvinnor som utsätts
för enstaka mindre allvarliga våldshandlingar inte
beviljas fortsatt uppehållstillstånd.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts krävs för uppehållstillstånd i de fall
ett förhållande inte är etablerat sedan tidigare att
förhållandet bedöms som seriöst och att särskilda
skäl inte talar mot att tillstånd beviljas. Syftet
med seriositetsprövningen är att förhindra att
invandringsbestämmelserna kringgås och att skydda
parter som riskerar att i förhållandet utsättas för
våld eller annan allvarlig kränkning.

Den 1 juli 2000 infördes i utlänningslagen
uttryckligen en möjlighet att ge fortsatt
uppehållstillstånd trots att förhållandet upphört.
Regeln syftar till att avhjälpa t.ex. att kvinnor
som misshandlats under förhållandet blir utvisade i
de fall förhållandet upphört inom tvåårstiden.
Vidare kan ett första uppehållstillstånd nekas trots
att förhållandet framstår som seriöst, om det finns
en påtaglig risk för att sökanden kommer att
utsättas för våld eller annan allvarlig kränkning i
förhållandet.
Anhörigkommittén har i delbetänkande SOU 2002:13
(s. 154 f.) redovisat hur seriositetsprövningen
vanligtvis går till. Av redovisningen framgår att
anknytningspersonen tillfrågas om eventuella
tidigare brott i syfte att förhindra att
uppehållstillstånd ges om det finns påtaglig risk
för att sökanden kommer att utsättas för misshandel
eller annan kränkande behandling i förhållandet.
Vidare görs registerkontroll om det finns särskilda
skäl, t.ex. om något framkommit som ger anledning
att misstänka tidigare relevant kriminalitet.
Migrationsverket har direktåtkomst till registren
och kan kontrollera om personen dömts för brott
enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller har
meddelats besöksförbud. Anhörigkommittén föreslår
(s. 184 f.) att den utredning som görs med
anknytningspersonen till viss del ersätts genom att
anknytningspersonens förmåga att försörja sökanden
utreds och att anknytningspersonens förhållanden i
fråga om eventuell tidigare brottslighet och
äktenskap alltid undersöks genom registerkontroll.
Enligt kommittén utgör skyddsaspekten ett skäl för
att införa försörjningskrav vid nyligen etablerade
förhållanden. Ett försörjningskrav skulle dessutom
motverka skenförhållanden.
Regeringen har som redan nämnts utlovat en
proposition om familjeåterförening i september 2005.
Med hänsyn härtill saknas enligt utskottet anledning
för riksdagen att i nuläget ta något initiativ i
frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna
2003/04:Sf403 yrkandena 38 och 39, Sf351 yrkandena
20 och 21, 2003/04:Ju453 yrkandena 9 och 10,
2003/04:Sf257 yrkande 17, Sf266 yrkande 18,
2003/04:Sf245 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf298, Sf12
yrkande 8, 2003/04:Sf357 yrkande 16 och
2003/04:Sf387.
Utskottet anser inte att den ordning som innebär
att uppehållstillstånd får ges till en utlänning som
är anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller
har fått uppehållstillstånd för bosättning här bör
ändras. Motion 2003/04:Sf236 avstyrks därför.
Utskottet vill tillägga att en särskild utredare
har fått uppgift att ta ställning till hur den
nuvarande ordningen vid ansökan och utredning om
uppehållstillstånd på grund av anknytning kan bli
mer effektiv (dir. 2004:112). I uppdraget ingår
bl.a. att ge förslag till åtgärder som kan innebära
kortare handläggningstider och kostnadsbesparingar
utan att åsidosätta kravet på rättssäkerhet för den
enskilde. Utredaren skall särskilt beakta
skyddsaspekten när det kan misstänkas att någon av
parterna i förhållandet kommer att utsättas för våld
eller andra allvarliga kränkningar. Utredningen har
den 11 mars 2005 överlämnat sitt betänkande
Effektivare handläggning i anknytningsärenden (SOU
2005:14) och bl.a. föreslagit att
utredningsförfarandet vid seriositetsprövningen görs
mer flexibelt genom att det nuvarande
muntlighetskravet ändras så att
migrationsmyndigheterna får möjlighet att avgöra
vilken utredningsmetod som är mest lämplig och
effektiv i varje enskilt fall. Vidare föreslås att
samtliga referenspersoner skall kontrolleras i
belastnings- och misstankeregistren och att det
skall bli möjligt att återkalla tidsbegränsade
uppehållstillstånd om förhållandet upphör.

Ansökan om uppehållstillstånd efter inresa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
att ansökan om uppehållstillstånd på grund av
anknytning skall kunna göras i Sverige.
Jämför reservationerna 18 (kd, v) och 19 (c).

Motioner

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkande 40 ett tillkännagivande om att undantag från
huvudprincipen att uppehållstillstånd skall beviljas
före inresa skall göras när utlänningen har barn i
Sverige eller kvinnan i förhållandet väntar barn
eller om sökanden med all sannolikhet skulle få sin
ansökan beviljad. Ett likalydande yrkande finns i
motion Sf351 yrkande 22 av Sven Brus m.fl. (kd).

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion
2003/04:Sf257 yrkande 16 snarast förslag till
lagändring för att undantag skall kunna göras från
huvudregeln om ansökan från utlandet när utlänningen
har barn i Sverige, kvinnan i förhållandet väntar
barn eller sökanden med all sannolikhet skulle få
sin ansökan beviljad. Ett likalydande yrkande finns
i motion Sf266 yrkande 17 av Lars Ohly m.fl. (v).
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 8 ett tillkännagivande om att ansökan om
uppehållstillstånd för anhöriginvandring bör kunna
ske i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Uppehållstillstånd i anknytningsfall skall utverkas
före inresan till Sverige, och en ansökan om
uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.
Undantag kan dock göras om utlänningen har stark
anknytning till en i Sverige bosatt person och det
skäligen inte kan krävas att utlänningen återvänder
till ett annat land för att ge in ansökan där (2
kap. 5 § UtlL).

I samband med en ändring av bestämmelserna om
undantag från regeln om att uppehållstillstånd i
princip alltid skall sökas före inresan uttalade
utskottet i betänkande 1999/2000:SfU9 (s. 25) bl.a.
att det bör finnas ett principiellt krav på att
uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan
och att detta även bör gälla för den som har stark
anknytning hit. Utskottet ansåg dock att undantag
skall kunna göras om utlänningen har stark
anknytning till en i Sverige bosatt person och det
skäligen inte kan krävas att han eller hon
återvänder till ett annat land för att ge in ansökan
där. Det förhållandet att utlänningen har eller
väntar barn med någon person bosatt i Sverige kunde
enligt utskottet inte undantagslöst innebära att
huvudregeln skall frångås men borde liksom tidigare
i de flesta fall innebära att uppehållstillstånd
beviljas, i dessa fall då med uppskjuten
invandringsprövning. Utskottet ansåg att det fick
ankomma på de tillämpande myndigheterna att vid sin
bedömning av de enskilda fallen avgöra när undantag
skall kunna göras.
Utskottet anser att nu redovisat ställningstagande
alltjämt äger giltighet. Utskottet finner därför
inte skäl att ändra inställning i frågan och
avstyrker därmed motionerna 2003/04:Sf403 yrkande
40, Sf351 yrkande 22, 2003/04:Sf257 yrkande 16,
Sf266 yrkande 17 och Sf360 yrkande 8.

Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
ökad arbetskraftsinvandring och om
arbetstillstånd till gäststuderande och till
den som fått avslag på asylansökan. Jämför
reservationerna 20 (fp, kd, c), 21 (m, fp,
kd, c), 22 (fp, c) och 23 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 5 § UtlL skall en utlänning som
arbetar i Sverige ha arbetstillstånd. Detta gäller
oavsett om utlänningen har anställning här eller
utomlands. Den som har permanent uppehållstillstånd
eller är nordisk medborgare behöver inte ha
arbetstillstånd. Personer som är medborgare i något
av EES-länderna eller Schweiz är också undantagna
från kravet på arbetstillstånd. Detsamma gäller,
oavsett medborgarskap, för deras anhöriga,
make/sambo och barn om dessa är under 21 år eller
beroende av föräldrarna för sin försörjning (4 kap.
1 § UtlF).

Av 2 kap. 6 § UtlL framgår att arbetstillstånd
beviljas endast under vissa särskilda villkor och
för viss tid. Ett uppehållstillstånd får ges till
den som fått arbetstillstånd eller som har sin
försörjning tryggad på annat sätt (2 kap. 4 § UtlL).
AMS beslutar om riktlinjer för bedömningen av
ärenden om arbetstillstånd men det är
Migrationsverket som beviljar tillstånd.
Ansökan om arbetstillstånd skall som regel
utverkas före ankomsten till Sverige. Flyktingar som
befinner sig här och personer som till stöd för sin
ansökan åberopar humanitära skäl eller
familjeanknytning är undantagna (2 kap. 5, 5 a och
6 §§ UtlL). Enligt 4 kap. 3 a § UtlF är en
asylsökande undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd i de fall Migrationsverket bedömer
att beslut i ärendet inte kan fattas inom fyra
månader. Gäststudenter som har uppehållstillstånd
för studier i Sverige behöver inte arbetstillstånd
enligt 3 kap. 4 § och 4 kap. 2 § UtlL.

Motioner

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237
yrkande 1 ett tillkännagivande om ökade möjligheter
att bevilja arbetstillstånd genom att moderna regler
för arbetskraftsinvandring skapas. Motionärerna
anser att reglerna i princip bör vara samma för EU-
medborgare som för andra. Krav på självförsörjning
bör gälla och den som fått arbete här skall beviljas
uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Vidare bör
uppehållstillstånd och arbetstillstånd kunna sökas
både från hemlandet och i Sverige efter inresan. I
samma motions yrkande 2 begärs ett tillkännagivande
om att reglerna för arbetskraftsinvandring skall
utformas så att asylrätten inte urholkas eller
missbrukas t.ex. genom att asylsökande behandlas
olika beroende på om de har arbete eller inte. I
yrkande 3 begär motionärerna att frågan om hur
socialförsäkringssystemen skall fungera vid
arbetskraftsinvandring utreds.

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Ub293
yrkande 9 ett tillkännagivande om att utländska
studenter automatiskt bör få arbetstillstånd
eftersom de måste kunna få varva studier och arbete.
Enligt motionärerna bör detta gälla samtliga
utländska studerande och även efter det att de
avlagt examen.
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion MJ7
yrkande 5 i denna del ett tillkännagivande om
åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen
den 8-9 januari 2005. För att möta dagens brist på
skogsarbetare måste eventuella hinder för
arbetskraft från andra länder undanröjas. Detta kan
enligt motionärerna göras utan risk för lönedumpning
eller brott mot kollektivavtal.
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande
2 ett tillkännagivande om att hanteringen av
riksdagsbeslutet om att underlätta för ny
arbetskraftsinvandring har varit oacceptabel och att
Sveriges framtida tillväxtmöjlighet hotas av denna
hantering.
I motion Sf231 av Hans Backman (fp) begär ett
tillkännagivande om att det omgående skall tas fram
ett tillfälligt regelverk som ger människor från
länder utanför EU som bor i Sverige och har arbete
möjlighet att stanna i landet till dess att den
parlamentariska utredningen angående
arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf284
yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om att öppna
Sverige för arbetskraftsinvandring och om olika
former för arbetskraftsinvandring. Motionärerna
anser att det skall vara möjligt att rekrytera
arbetskraft i ett annat land och den som är i
Sverige skall kunna söka arbete här. Vidare skall
entreprenörer kunna etablera sig i Sverige. I
yrkande 3 begärs att det skall finnas en möjlighet
för den som kommit till Sverige som t.ex. turist
eller anhörig på besök att få arbete och
arbetstillstånd. Även den som har arbete och väntar
på asylprövning eller som fått avslag på sin
asylansökan skall kunna få arbetstillstånd. I
yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om en svensk
modell för företagarinvandring. För att få
uppehållstillstånd måste försörjningen vara tryggad
och personen i fråga skall ha dokumenterad
erfarenhet av att driva näringsverksamhet. I yrkande
5 begär motionärerna ett tillkännagivande om regler
och rättigheter för arbetskraftsinvandrare. Om
anställningen upphör skall också
uppehållstillståndet upphöra såvida inte personen i
fråga får ett nytt arbete inom tre månader. Om
personen arbetat i Sverige under tre år skall
permanent uppehållstillstånd beviljas. Den som
kommer hit som arbetskraftsinvandrare skall omfattas
av svenska lagar och de flesta trygghetssystem.
Däremot skall socialhjälp lämnas först efter en tids
karens. I yrkande 6 begärs åtgärder för att minimera
riskerna för oseriös arbetskraftsinvandring. Det kan
ske t.ex. genom att den som anlitar utländsk
arbetskraft alltid anses som arbetsgivare.
I motion Sf324 av Birgitta Ohlsson (fp) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om att utländska
personer fritt skall få söka arbete i Sverige utan
att AMS skall pröva om yrket i fråga är ett
bristyrke. I samma motions yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att svensk respektive nordisk
arbetskraft inte skall ha förtur till jobb på den
svenska arbetsmarknaden.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Ju485
yrkande 1 ett tillkännagivande om
arbetskraftsinvandring. Om människor på laglig väg
ges möjlighet att komma till Europa för att arbeta
minskar risken för människohandel.
Anita Brodén m.fl. (fp) begär i motion MJ508
yrkande 3 ett tillkännagivande om säsongsarbete samt
förenklade regelverk för arbetskraftsinvandring.
Motionärerna anser att arbetskraftsinvandring skulle
minska svårigheterna att rekrytera
säsongsarbetskraft.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion MJ5
yrkande 21 ett tillkännagivande om ändrade regler
för att förenkla arbetskraftsinvandring från länder
utanför EU. Under överskådlig tid kommer svenskt
skogsbruk till följd av stormkatastrofen i södra
Sverige att ha ett kraftigt ökat behov av
kvalificerade skogsarbetare. Ett sätt att tillgodose
behovet är att göra det enklare att
arbetskraftsinvandra för icke EU-medborgare.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande
16 ett tillkännagivande om arbetskraftsinvandring.
Ökad arbetskraftsinvandring ger enligt motionärerna
bl.a. färre svartjobb och ökad tillväxt samt bättre
demografisk balans.
I motion Sf210 av Torsten Lindström (kd) begärs
förslag till ändring av regelverket angående
asylsökande. Asylsökande som fått arbete i Sverige
bör kunna få ansökan om uppehållstillstånd prövad i
Sverige. Vidare bör ansökan behandlas positivt
oavsett om det finns flyktingskäl eller inte.
Stefan Attefall m.fl. (kd) begär i motion A356
yrkande 14 ett tillkännagivande om
arbetskraftsinvandring som enligt motionärerna kan
bidra både till tillväxt och nya arbetstillfällen
och till en förbättrad integration av invandrare som
redan lever i Sverige.
Göran Hägglund m.fl. (kd) begär i motion MJ6
yrkande 10 ett tillkännagivande om regelverket kring
att anlita utländsk arbetskraft. Vid större
stormskador kan det enligt motionärerna uppstå brist
på skogsarbetare. Då är det nödvändigt att reglerna
för arbetskraftsinvandring är flexibla. Regeringen
bör därför uppdra åt lämplig myndighet att föreslå
hur regelverket skall utformas.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 5 ett tillkännagivande om att Sverige bör
öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring som
kan bidra bl.a. till tillväxt och nya
arbetstillfällen. I samma motion, yrkandena 6 och 7,
begärs tillkännagivanden om att man skall kunna
ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige och att
människor som har ett arbetserbjudande i Sverige
skall få arbetstillstånd omgående. Ett sådant
tillstånd bör ges på fem år om det rör en fast
anställning eller om anställningen har en
varaktighet på minst ett år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat
motioner om arbetskraftsinvandring, bl.a. i
betänkandena 2002/03:SfU8 och 2003/04:SfU12. I
samband med att riksdagen tog ställning till det
förstnämnda betänkandet gav riksdagen genom ett
tillkännagivande regeringen i uppdrag att tillsätta
en parlamentarisk utredning för att utreda
konsekvenser av och ta fram ett regelverk som medger
en större arbetskraftsinvandring från länder utanför
EU.

Av direktiven till den parlamentariska kommitté
som därefter tillsatts (dir. 2004:21) framgår att
kommittén skall ta fram förslag till ett regelverk
som medger vidgad arbetskraftsinvandring från länder
utanför EU/EES. Kommittén skall vidare utreda
behovet av arbetskraftsinvandring och bedöma de
konsekvenser som ytterligare sådan invandring kan få
på arbetsmarknaden och i övrigt. Kommittén skall
också beakta pågående arbete inom EU liksom
konsekvenserna för den svenska arbetsmarknaden av
EU:s utvidgning. Behovet av åtgärder för att göra
det attraktivt för arbetstagare från länder i och
utanför EU/EES att söka sig till bristyrken i
Sverige skall övervägas. Vidare skall kommittén
studera sambandet mellan regelverket för
arbetskraftsinvandring och regelverket för asyl och
skyddsbehövande i övrigt med utgångspunkten att
asylrätten inte skall urholkas. Förslag till
förändringar av regelverket måste syfta till ökad
flexibilitet, förenklad administration och
långsiktig hållbarhet. En grundläggande utgångspunkt
för utredningsarbetet är att löner, försäkringsskydd
och övriga anställningsvillkor för personer som
invandrar för att arbeta skall vara i nivå med dem
som gäller för arbetstagare som redan finns i
landet. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag i ett
delbetänkande senast den 1 mars 2005 och i ett
slutbetänkande senast den 1 mars 2006. Utskottet har
erfarit att utredningen fått förlängd tid för
avlämnande av delbetänkandet till den 15 juni 2005.
Utskottet kan konstatera att det sedan en tid
pågår ett arbete med att ta fram förslag till ett
regelverk som medger en vidgad
arbetskraftsinvandring. I den mån nuvarande
regelverk inte skulle vara tillräckligt för att möta
behovet av tillfälligt utländsk arbetskraft i en
situation liknande den som uppstod efter den
kraftiga stormen i början på januari i år
förutsätter utskottet att kommittén har möjlighet
att överväga lämpliga åtgärder. Utskottet vill dock
erinra om att varken nordiska medborgare eller
EU/EES-medborgare behöver ha arbetstillstånd för att
arbeta i Sverige.
När det gäller asylsökandes möjlighet att ändra
sin asylansökan till att avse ansökan om
uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har
utskottet tidigare pekat på att det är angeläget att
en utökad arbetskraftsinvandring inte tillåts leda
till en försämrad rättssäkerhet vid prövning av
skyddsgrunderna för asyl. Utskottet ansåg i
betänkande 2002/03:SfU8 (s. 28) att arbetstillstånd
inte annat än i undantagsfall skall kunna sökas av
den som redan befinner sig i Sverige. Utskottet
vidhåller sin inställning i frågan men vill
samtidigt framhålla att det är viktigt att skilja på
uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov och
uppehållstillstånd av arbetsmarknads- eller
anknytningsskäl. Kravet på ansökan före inresa till
Sverige är en del av den reglerade invandringen som
enligt utskottets mening bör upprätthållas även
fortsättningsvis. Det är även viktigt att en person
som vill söka uppehållstillstånd och arbetstillstånd
på andra grunder inte söker asyl för att kringgå
reglerna. Det är inte heller rimligt om en
asylsökande som saknar asylskäl lättare än andra
skulle få uppehållstillstånd om han eller hon har
ett arbete. Utskottet vill emellertid peka på att
det av direktiven till den parlamentariska kommittén
framgår att kommittén även skall undersöka om det
finns möjlighet till ett något mer flexibelt
förhållningssätt till ansökningar om arbetstillstånd
som görs efter inresa till Sverige men att
utgångspunkten måste vara att asylrätten inte får
urholkas.
Tanken med systemet för gäststuderande är att de
skall ges en möjlighet att komma till Sverige för
att bedriva studier. Om de har beviljats
uppehållstillstånd behöver de inte ha
arbetstillstånd. Däremot beviljas i regel inte en
medföljande make till en gäststuderande
arbetstillstånd. Utskottet konstaterar att den
parlamentariska kommittén skall överväga reglerna
kring gäststudenters möjligheter att stanna kvar i
Sverige och arbeta efter avslutade studier.
Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet
att det för närvarande inte är påkallat med något
uttalande från riksdagens sida i frågor som rör
arbetskraftsinvandring. Utskottet avstyrker därför
motionerna Sf237 yrkandena 1-3, Ub293 yrkande 9, MJ7
yrkande 5 i denna del, Sf15 yrkande 2, Sf231, Sf284
yrkandena 1-6, Sf324 yrkandena 1 och 2, Ju485
yrkande 1, MJ508 yrkande 3, MJ5 yrkande 21, Sf351
yrkande 16, Sf210, A356 yrkande 14, MJ6 yrkande 10
och Sf360 yrkandena 5-7.
Utskottet vill tillägga att kommissionen den 11
januari 2005 lagt fram en grönbok om en gemensam syn
på ekonomisk migration i EU (KOM(2004) 811). Syftet
är att inleda en djupgående diskussion med
deltagande av EU-institutionerna, medlemsstaterna
och det civila samhället om den lämpligaste
utformningen av gemenskapsregler för att ta emot
ekonomiska migranter och om mervärdet av att anta
ett sådant gemensamt ramverk. Kommissionen avser att
under 2005 organisera en offentlig utfrågning för
att diskutera frågan med berörda intressenter. Efter
ett samrådsförfarande kommer kommissionen att lägga
fram en åtgärdsplan för laglig migration, vilket i
enlighet med Haagprogrammet skall ske före utgången
av 2005.
Av regeringens faktapromemoria till riksdagen den
25 februari 2005 (2004/05:FPM43) framgår att Sverige
välkomnar debatten om ekonomisk migration och anser
att den är en framtidsfråga för EU. Det är viktigt
att noga analysera behovet av ökad
arbetskraftsinvandring. Den framtida strategin för
arbetskraftsinvandring kompletteras av
integrationspolitiken, som är ett nationellt ansvar.
Strategin måste belysas ur såväl ett invandrings-
som ett arbetsmarknadsperspektiv.
Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU är
en faktor som kan bidra till att på sikt öka EU:s
konkurrenskraft och säkerställa ekonomisk tillväxt.
Därför måste man diskutera hur Europa kan göras
attraktivt för framtidens arbetskraftsinvandrare.
Enligt faktapromemorian är det viktigt att det i
denna fråga blir en bra dialog mellan
medlemsstaterna och kommissionen så att
handlingsplanen som kommissionen avser att ta fram
till slutet av 2005 har ett så brett stöd som
möjligt.

Fri rörlighet inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
försörjningskrav för den som flyttar till
Sverige eller ett annat EU-land och om fri
rörlighet för registrerade partner och
sambor. Jämför reservationerna 24 (m), 25 (m,
fp) och 26 (m, fp, c).

Skrivelsen

Enligt skrivelsen är syftet med rådets direktiv
2004/38/EG om unionsmedborgares och deras
familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och
uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier att
förenkla regelverket genom att slå samman nio
befintliga direktiv till en rättsakt. Dessa direktiv
jämte artiklarna 10 och 11 i förordning (EEG) nr
1612/68 upphävs. De direktiv som upphävs reglerar
bl.a. fri rörlighet för arbetstagare,
egenföretagare, pensionärer, studenter och icke
ekonomiskt aktiva.

Direktivet syftar vidare till att det skall bli
enklare för unionsmedborgare att utnyttja rätten
till fri rörlighet, att möjligheterna att begränsa
rätten till vistelse skall regleras tydligare samt
att rörlighet och bosättning för unionsmedborgares
familjemedlemmar skall underlättas avsevärt, oavsett
medborgarskap. Grundprincipen är att
unionsmedborgarna skall kunna röra sig fritt mellan
medlemsstaterna på ungefär samma villkor som när
medlemsstaters medborgare flyttar och byter bostad
eller arbetsplats i de egna länderna.
Medlemsstaterna skall som redan nämnts införliva
direktivet i sin lagstiftning senast den 30 april
2006. En särskild utredare har tillsatts för att ta
ställning till hur direktivet skall genomföras i
svensk rätt (dir. 2004:127). Uppdraget skall
redovisas senast den 31 maj 2005.
Våren 2004 gjorde regeringen i skrivelse
2003/04:119 bl.a. bedömningen att det under en
övergångsperiod skulle krävas arbetstillstånd för
arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien,
Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien
och Slovakien för att arbeta i Sverige. Syftet var
att under en begränsad tid ha möjlighet att
kontrollera att människor som kom till Sverige för
att arbeta skulle erbjudas löner och
anställningsvillkor som motsvarar svenska
kollektivavtal. Riksdagen tog emellertid avstånd
från att särskilda övergångsregler skulle införas
fr.o.m. den 1 maj 2004. Riksdagen gav samtidigt
regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen
med förslag om möjligheterna till bevakning av
kollektivavtal.
Regeringen aviserade samtidigt en rad uppdrag i
syfte att se över olika möjligheter till utökad
kontroll och uppföljning av regelverket på
arbetsmarknaden och det sociala området. Dessa
uppdrag har bl.a. resulterat i att en arbetsgrupp
tillsatts med uppgift att följa utvecklingen på
arbetsmarknaden efter EU:s utvidgning och att en
utredning fått i uppdrag (dir. 2004:61) att
undersöka möjligheterna att begränsa rätten till
bistånd enligt socialtjänstlagen för medborgare i
ett annat EU-land som kommer till Sverige för att
söka arbete. Sistnämnda uppdrag skall redovisas i
sin helhet senast den 1 maj 2005. Vidare har
ansvarigt statsråd tillsatt en projektgrupp för
kartläggning av hur det svenska
socialförsäkringssystemet fungerar i internationella
förhållanden.
Den tidigare nämnda utredningen med uppdrag att ta
ställning till hur rådets direktiv om rätt till
familjeåterförening skall genomföras i Sverige har
genom tilläggsdirektiv (dir. 2004:9) fått i uppdrag
att ta ställning till hur ett annat av rådets
direktiv, nämligen direktivet 2003/109/EG om
varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning,
skall genomföras i svensk rätt. Direktivet ger
tredjelandsmedborgare som varit bosatta i landet
minst fem år en rättslig ställning som under vissa
förutsättningar bl.a. medför en rätt till bosättning
i annan medlemsstat. Direktivet skall vara genomfört
i svensk rätt senast den 23 januari 2006, och
utredningen skall redovisa sitt uppdrag i ett
delbetänkande den 15 mars och i ett slutbetänkande
den 30 juni 2005.

Motioner

I motion Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m) begärs
i yrkande 1 ett tillkännagivande om medborgarskap
som hinder för rörlighet av arbetskraft i
Öresundsregionen. Motionärerna menar att det är
omöjligt för en som inte är EU-medborgare att ta
arbete i det "andra landet" om man inte tillhör en
bristyrkesgrupp. Som exempel redovisas situationen
för en dansk familj som bosatte sig i Sverige efter
att ha bott och arbetat i Danmark under 16 år. Vid
flytten miste kvinnan, som är cypriot, sitt danska
arbetstillstånd och förlorade därmed sitt danska
arbete.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion K431
yrkande 12 ett tillkännagivande om försörjningskrav
för den som flyttar till Sverige eller ett annat EU-
land. Endast den som kan försörja sig skall få
uppehållstillstånd på grund av arbete. Några få
timmars arbete per vecka skall inte kunna ge
tillgång till hela trygghetssystemet. Regeringen bör
ta initiativ till en ändring av villkoren för
uppehållstillstånd för arbetstagare för att få till
stånd en ny rimlig definition av
arbetstagarbegreppet.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion L295
yrkande 21 ett tillkännagivande om fri rörlighet för
EU-medborgare. Motionärerna påpekar att registrerade
partner och sambor inte har samma rätt att flytta
med som make.
I motion Sf406 av Luciano Astudillo m.fl. (s)
begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om en bättre
kontroll av anställningserbjudanden vid ansökan om
uppehållstillstånd inom EU/EES. I samma motions
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om vikten av
att Migrationsverket i fortsättningen noggrant
följer utvecklingen och konsekvenserna av
östutvidgningen på svensk arbetsmarknad och hur den
påverkar den svenska välfärdsmodellen.

Utskottets ställningstagande

Direktivet 2004/38/EG innebär en rätt för EU-
medborgarna och deras familjemedlemmar att fritt
kunna röra sig mellan medlemsstaterna på ungefär
samma villkor som när medlemsstaters medborgare
flyttar och byter bostad eller arbetsplats i de egna
länderna. Begreppet familjemedlem har utvidgats till
att omfatta även registrerade partner under
förutsättning att den mottagande medlemsstaten
behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga
med äktenskap. Däremot räknas inte sambor som
familjemedlemmar. I artikel 3.2.b anges emellertid
att den mottagande medlemsstaten skall underlätta
inresa och uppehåll för den partner som en
unionsmedborgare har ett varaktigt och vederbörligen
styrkt förhållande med.

Utskottet beklagar att registrerade partner och
sambor enligt direktivet inte likställs med make men
har förståelse för att arbetet inom EU med att ta
fram t.ex. direktiv och förordningar innebär att
medlemsstaterna från tid till annan tvingas till
kompromisser. Utskottet anser att frågan inte fått
en helt tillfredsställande lösning men hyser ändå
visst hopp om att utvecklingen inom EU på sikt kan
komma att leda till att även dessa grupper kommer
att omfattas av familjebegreppet. Med det anförda
avstyrker utskottet motion L295 yrkande 21.
Såvitt gäller försörjningskrav framgår det av
samma EG-direktiv (artikel 6.1) att unionsmedborgare
och deras familjemedlemmar skall ha rätt att
uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium i
högst tre månader utan några andra villkor eller
formaliteter än kravet på att inneha ett giltigt
identitetskort eller pass. För uppehållsrätt under
längre tid krävs enligt artikel 7 att den berörda
personen är anställd eller egenföretagare i den
mottagande medlemsstaten eller för sin egen och sina
familjemedlemmars räkning har tillräckliga
tillgångar för att inte bli en belastning för den
mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem
under vistelsen samt har en heltäckande
sjukförsäkring som gäller i den mottagande
medlemsstaten. För vissa andra grupper, t.ex.
studerande, finns särskilda regler.
Någon definition av arbetstagarbegreppet ges inte
i nämnda EG-direktiv. I betänkande 2003/04:SfU15 har
dock utskottet utförligt redogjort för det EG-
rättsliga arbetstagarbegreppet (s. 25 f.). I
betänkandet behandlades ett motionsyrkande (fp) om
att arbetstagarbegreppet i EG-rätten borde utformas
så att arbete för att ge rätt till
uppehållstillstånd skulle räcka till den egna
försörjningen. Utskottet konstaterade dels att en
arbetstagare, enligt vad som hade uppgivits vid den
av utskottet anordnade offentliga utfrågningen, inte
behöver kunna försörja sig helt och hållet själv för
att betraktas som arbetstagare i EG-rättslig mening,
dels att ett uppställande av begränsande regler för
andra EU/EES-medborgare än de egna utgör en
diskriminering enligt EG-rätten. Utskottet hänvisade
samtidigt till att Sverige enligt vad som angavs i
regeringens skrivelse 2003/04:119 avsåg att aktivt
verka för sådana förändringar av EU:s regelverk att
bättre hänsyn kan tas till de olika situationer på
arbetsmarknaden som kan förekomma. Utskottet
förutsatte att regeringen fortsatt skulle verka för
sådana förändringar av EU:s regelverk och ansåg att
något uttalande från riksdagens sida inte var
nödvändigt. Med det anförda avstyrkte utskottet
motionsyrkandet i fråga.
Mot bakgrund av vad som nu anförts och med hänsyn
till det arbete som pågår med att ta fram förslag om
hur direktiv 2004/38/EG skall genomföras i svensk
rätt anser utskottet att riksdagen inte bör vidta
någon åtgärd vad gäller frågan om försörjningskrav
för EU-medborgare som flyttar till t.ex. Sverige.
Utskottet avstyrker därmed motion K431 yrkande 12.
Även motion Sf406 yrkandena 1 och 2 avstyrks med det
anförda.
En av motionerna rör medborgarskap som hinder för
fri rörlighet i Öresundsregionen (här bortses från
att Cypern numera är medlem i EU). Frågan om att
undanröja gränshinder i Norden har varit aktuell
under flera år. Regeringen har i skrivelse
2003/04:90 redogjort för det nordiska samarbetet
under 2003 och även arbetet med att avskaffa
gränshinder. Bland annat anges att den förre danske
statsministern Poul Schlüter under 2003 fick i
uppdrag att driva på gränshindersarbetet. En
redogörelse för de förslag Poul Schlüter lagt fram
på olika områden lämnades i oktober 2004. Ett av
förslagen innebär att varaktigt bosatta
tredjelandsmedborgare skall omfattas av den
gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Sedan de
nordiska arbetsmarknadsministrarna beslutat att inte
godta detta förslag har en nordisk arbetsgrupp
tillsatts för att göra en översyn av den nordiska
överenskommelsen om en gemensam nordisk
arbetsmarknad. Översynen beräknas vara klar under
2005.
Utskottet kan konstatera att rådets direktiv
2003/109/EG om varaktigt bosatta
tredjelandsmedborgares ställning är tillämpligt på
tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en
medlemsstat. Tredjelandsmedborgare som är flyktingar
eller på annat sätt skyddsbehövande omfattas inte.
Tredjelandsmedborgare som varit lagligen bosatta i
en medlemsstat i fem år har rätt att beviljas
ställning som varaktigt bosatta om de visar att de
förfogar över tillräckliga medel för sin försörjning
och har en sjukförsäkring. Enligt huvudregeln skall
de åtnjuta den behandling som en medlemsstats egna
medborgare får i fråga om bl.a. tillträde till
arbetsmarknaden, utbildning och social trygghet,
socialt bistånd och socialt skydd. De har vidare
rätt att bosätta sig i andra medlemsstater för att
arbeta eller studera eller av andra skäl. Den andra
medlemsstaten får begära att de bevisar att de har
stabila och regelbundna försörjningsmedel och en
sjukförsäkring. Makar och barn har en principiell
rätt att medfölja en varaktigt bosatt som flyttar
till en annan medlemsstat. Den andra medlemsstaten
får begära bevis för att familjemedlemmen har sin
försörjning tryggad och en sjukförsäkring. Utskottet
noterar att direktivet inte är bindande för eller
tillämpligt i Danmark.
Regeringen har som redan nämnts planerat att under
september 2005 förelägga riksdagen en proposition om
familjeåterförening och varaktigt bosatta
tredjelandsmedborgare. Med hänsyn härtill och då
frågan om en gemensam nordisk arbetsmarknad är
föremål för översyn inom ramen för det nordiska
samarbetet anser utskottet att riksdagen för
närvarande inte bör göra något uttalande i frågan om
hinder för rörlighet i Öresundsregionen. Motion
Sf356 yrkande 1 avstyrks med det anförda.

Flyktingpolitiken

Flyktingbegreppet och andra skyddsgrunder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ett utvidgat
flyktingbegrepp omfattande bl.a.
könsrelaterad förföljelse, skyddsbehov och
avvisningsbeslut, kristna konvertiter från
Iran samt om asylsökande romer. Vidare bör
riksdagen avslå motioner om
Dublinförordningens tillämpning och principen
om non-refoulement samt om säkra länder m.m.
Jämför reservationerna 27 (fp, kd, v, c, mp),
28 (kd,c), 29 (fp), 30 (v, mp), 31 (kd, c),
32 (v, mp), 33 (fp, kd, c), 34 (v), 35 (mp),
36 (kd, c) och 37 (v, mp).

Gällande ordning

FN-konventionen från 1951 angående flyktingars
rättsliga ställning, Genèvekonventionen,
kompletterades år 1967 med det s.k. New York-
protokollet. Protokollet innebär att staterna
förbinder sig att tillämpa konventionen utan
begränsning till händelser som inträffat före den 1
januari 1951 och som regel utan geografisk
begränsning till händelser som inträffat i Europa.

Genèvekonventionen innehåller bl.a. en definition
av vem som skall anses som flykting och föreskriver
förbud mot avvisning eller utvisning av personer
till ett land där de riskerar förföljelse eller till
ett land där de inte åtnjuter trygghet gentemot att
bli sända till ett land där de riskerar förföljelse.
I konventionen definieras en flykting som en
person som "i anledning av välgrundad fruktan för
förföljelse på grund av sin ras, religion,
nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp
eller politisk åskådning befinner sig utanför sitt
hemland och som inte kan eller på grund av sin
fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd".
I Genèvekonventionens artikel 33 anges att en
flykting inte får avvisas eller utvisas till ett
land där hans liv eller frihet hotas på grund av
hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till
viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.

I artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr och annan
omänsklig eller förnedrande behandling anges
följande.

1. Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra
eller utlämna en person till en annan stat, i vilken
det finns anledning att tro att han skulle vara i
fara för att utsättas för tortyr.
2. För att fastställa huruvida sådan anledning
föreligger, skall de behöriga myndigheterna beakta
alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall
även skall inbegripas förekomsten i den berörda
staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova,
uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga
rättigheterna.

Också i artikel 3 i europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, Europakonventionen, finns
ett förbud mot tortyr.

En flykting har enligt utlänningslagen en
principiell rätt att få uppehållstillstånd i
Sverige. Definitionen av vem som är flykting är
intagen i 3 kap. 2 § UtlL och har samma lydelse som
i Genèvekonventionen, dock med uttryckligt angivande
att denna rätt gäller oberoende av om förföljelsen
utgår från landets myndigheter eller om dessa inte
kan antas bereda skydd mot förföljelse från
enskilda.

Utöver flyktingar har tre andra kategorier enligt
3 kap. 3 § UtlL en principiell rätt att få skydd i
Sverige. Det rör sig om personer som lämnat sitt
land av andra skäl än av flyktinggrundande orsaker
och som
1. känner en välgrundad fruktan för att straffas
med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas
för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning,
2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt
behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof
inte kan återvända till sitt hemland, eller
3. på grund av sitt kön eller homosexualitet
känner välgrundad fruktan för förföljelse.
Som flykting och som skyddsbehövande enligt
ovanstående grunder anses även en person som är
statslös och som av de uppräknade skälen befinner
sig utanför det land där han eller hon tidigare haft
sin vanliga vistelseort, under förutsättning att
personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte
vill återvända dit.
Enligt 8 kap. 1 § UtlL får en avvisning eller
utvisning aldrig verkställas om det finns skälig
anledning att tro att utlänningen riskerar
dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr eller att
utsättas för annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning. Verkställighet får
inte heller ske till ett land där utlänningen inte
är skyddad mot att sändas vidare till ett land där
han eller hon riskerar dödsstraff m.m.
I 4 kap. 12 § UtlL anges att när en fråga om
avvisning eller utvisning prövas skall hänsyn tas
till om utlänningen på grund av bestämmelserna i
bl.a. 8 kap. 1 § UtlL inte kan sändas till ett visst
land eller om det annars finns särskilda hinder mot
att avgörandet verkställs.

Förordning EG nr 343/2003 om kriterier och
mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har
ansvaret för att pröva en asylansökan som en
medborgare i tredjeland har gett in i någon
medlemsstat, Dublinförordningen, trädde i kraft den
17 mars 2003 och tillämpas fr.o.m. den 1 september
2003. Förordningen bygger till stor del på samma
principer som den tidigare s.k. Dublinkonventionen.
Ansvaret för prövning av en asylansökan (en ansökan
om internationellt skydd i enlighet med
Genèvekonventionen) åligger den medlemsstat som har
tagit störst del i den asylsökandes inresa (genom
att utfärda visering eller uppehållstillstånd) med
undantag av regler om familjeåterförening. Varje
medlemsstat får pröva en asylansökan som lämnats in
av en tredjelandsmedborgare även om det inte
föreligger någon skyldighet enligt förordningen.
Vidare får varje medlemsstat, även om den inte är
ansvarig enligt förordningen, sammanföra
familjemedlemmar och andra släktingar i
beroendeställning av humanitära skäl. I förordningen
anges att medlemsstaterna bl.a. beaktar principen om
non-refoulement.

Skrivelsen

Den 29 april 2004 antogs direktiv 2004/83/EG om
miniminormer för när medborgare i tredje land och
statslösa personer skall betraktas som flyktingar
eller som personer som av andra skäl behöver
internationellt skydd. Det s.k.
skyddsgrundsdirektivets huvudsakliga syfte är att
garantera att medlemsstaterna tillämpar gemensamma
kriterier för att fastställa vilka
tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som
behöver internationellt skydd samt att garantera att
en miniminivå av förmåner är tillgängliga för dessa
personer. Ett långsiktigt syfte är också att
begränsa asylsökandes förflyttningar mellan
medlemsstaterna när sådana endast motiveras av
rättsliga skillnader, något som tillnärmning av
reglerna om erkännande och innebörd av
flyktingstatus och status som alternativt
skyddsbehövande bidrar till. Direktivet inleds med
ett antal definitioner av vilka bl.a. framgår att
samlingsbegreppet internationellt skydd i
direktivets mening innebär flyktingstatus och status
som alternativt skyddsbehövande. Begreppet flykting
utgår från den definition som återfinns i
Genèvekonventionen. Direktivets andra del reglerar
innebörden av internationellt skydd, dvs. vilka
rättigheter och förmåner som är knutna till den
beviljade statusen. Bland annat behandlas rätten
till uppehållstillstånd och resedokument. Vidare
berörs rättigheter och förmåner för
familjemedlemmar, rätten till tillträde till
arbetsmarknad och utbildning, sociala förmåner,
rätten till hälso- och sjukvård samt bostad och
rätten till fri rörlighet. Medlemsstaterna skall
införliva direktivet i sin lagstiftning senast den
10 oktober 2006.

En särskild utredare skall ta ställning till hur
skyddsgrundsdirektivet skall genomföras i Sverige.
Utredaren skall även redovisa hur andelen personer
som beviljas flyktingstatus eller status som
skyddsbehövande i övrigt i Sverige förhåller sig
till motsvarande andel i vissa utvalda länder och
analysera vad eventuella skillnader beror på (dir.
2004:114). Uppdraget skall redovisas senast den 16
september 2005.
I skrivelsen anges att det i betänkandet
Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse (SOU
2004:31) föreslås att den s.k. könsbestämmelsen i 3
kap. 3 § första stycket 3 UtlL skall utgå och att
det direkt av lagtexten i stället skall framgå att
det vid prövningen av en asylansökan skall beaktas
att förföljelse som har sin grund i en utlännings
kön eller sexuella läggning kan ligga till grund för
flyktingskap. Förslagen har remissbehandlats och
bereds inom Regeringskansliet. En proposition är
aviserad till maj 2005.
Den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna (Europadomstolen) och FN:s kommitté
mot tortyr är exempel på organ som har behörighet
att pröva enskilda klagomål mot en stat.
Europadomstolen är behörig att pröva klagomål från
enskilda mot samtliga stater som är anslutna till
Europakonventionen. För att FN:s tortyrkommitté
skall kunna pröva klagomål från enskilda förutsätts
att staten i fråga har accepterat den individuella
klagorätten. Av de 139 stater som är anslutna till
tortyrkonventionen har endast 54 accepterat den
individuella klagorätten. Båda organen prövar om en
verkställighet av ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut strider mot respektive
konventionsåtagande.
I skrivelsen anges att FN:s tortyrkommitté
hittills har prövat 33 ärenden i sak avseende
klagomål mot Sverige. Kommittén har i nio fall
bedömt att ett återsändande av den klagande efter
ett beslut om avvisning eller utvisning skulle
innebära ett brott mot artikel 3 i FN-konventionen
mot tortyr. I sjutton fall har kommittén konstaterat
att Sverige inte har kränkt konventionen. Sju
ärenden har avslutats utan sakprövning. Antalet
anmälningar till kommittén har ökat under de senaste
åren. För närvarande finns ett femtontal öppna
ärenden mot Sverige hos kommittén i vilka regeringen
ombetts att yttra sig. Ingen avvisning har
verkställts i de fall där kommittén funnit att en
verkställighet av ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut skulle stå i strid med
konventionsåtagandet.
Sverige har hittills inte fällts i Europadomstolen
i något fall vad gäller utlänningsärenden. Ett stort
antal klagomål har avvisats av domstolen som
ogrundade. För närvarande handläggs vid domstolen
ett tiotal mål med anknytning till svenska
utlänningsärenden i vilka regeringen ombetts att
yttra sig.

Motioner

Könsrelaterad förföljelse

Tillkännagivanden om att flyktingbegreppet skall
utvidgas till att omfatta även förföljelse på grund
av kön eller sexuell läggning begärs i motionerna
Sf15 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande 5, Sf277 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2, L295 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 22 och 27-29 samt
Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) yrkande 1. I
motionerna påtalas behovet av ett skyndsamt
utredningsarbete rörande den svenska lagstiftningen
så att beslut i frågan inte försenas än mer.
Motionärerna i Sf277 anser att Sverige måste bevaka
att EU:s skyddsgrundsdirektiv ger flyktingstatus åt
personer som känner välgrundad fruktan för
förföljelse på grund av kön, könsidentitet eller
sexuell läggning och att ett tilläggsprotokoll till
Genèvekonventionen behövs för att ge flyktingstatus
åt dessa personer. Kunskapen om dessa personers
situation i de länder de flyr från måste också bli
bättre.

I motionerna Sf13 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 5
och Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 10 begärs
tillkännagivanden om att flyktingbegreppet bör
vidgas till att omfatta även personer som riskerar
förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.
Motionärerna begär förslag till nödvändiga
författningsändringar. I motion Sf351 yrkande 11
anges att kompetensen vid invandringsmyndigheterna
och beslutsunderlaget om situationen i hemländerna
för kvinnor respektive homosexuella bör ses över.

Rosita Runegrund m.fl. (kd) begär i motion U308
yrkande 16 ett tillkännagivande om ett stärkt skydd
för personer som riskerar förföljelse på grund av
kön, bl.a. när det gäller könsstympning.

I motionerna U257 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5
och Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 19 begärs
tillkännagivanden om att könsidentitet skall
omfattas av flyktingbegreppet och att åtgärder krävs
för att den planerade lagstiftningen om
flyktingstatus vid förföljelse på grund av kön eller
sexuell läggning skall få genomslag i
rättstillämpningen.

Kenneth Johansson m.fl. (c) begär i motion So604
yrkande 14 ett tillkännagivande om att riksdagens
beslut om att förföljelse på grund av sexuell
läggning skall vara giltigt asylskäl inte på ett
tillfredsställande sätt har implementerats.

I motion Sf318 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att
flyktingbegreppet i utlänningslagen vidgas till att
också omfatta personer som riskerar förföljelse på
grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet.

Också i motion Sf390 av Börje Vestlund m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om att överväga
ändringar i utlänningslagen så att flyktingbegreppet
också omfattar personer som riskerar förföljelse på
grund av kön, sexuell läggning och könsidentitet.

Motioner om skyddsbehov och avvisningsbeslut m.m.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande 10
ett tillkännagivande om att regeringen skall
återkomma med en samlad analys av varför antalet
anmälningar till FN:s tortyrkommitté ökat de senaste
åren samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att
Sverige inte skall fällas i framtiden.

I motion Sf13 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 1
begärs ett tillkännagivande om en mer human och
rättssäker asyl- och flyktingpolitik. Motionärerna
påtalar att trots att Sverige kritiserats av FN:s
tortyrkommitté och Europarådets kommissionär uteblir
förslag till en rättssäker process.

I motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att stärka svenska
myndigheters respekt för asylrätten och
Genèvekonventionen. Sverige har enligt motionärerna
i praktiken upphört att tillämpa Genèvekonventionen.
Asylsökande kommer ofta från länder med krig, väpnad
konflikt eller grova kränkningar av de mänskliga
rättigheterna, ändå fick bara ca 2 %
uppehållstillstånd med flyktingstatus 2003.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 6 ett tillkännagivande om att den bristande
rättssäkerheten och misstroendekulturen i
asylprocessen måste åtgärdas. I motionen anförs att
tolkning av lagar och praxis har hårdnat och att
asylutredningar ofta uppvisar brister. Sverige har
också kritiserats och fällts av FN:s tortyrkommitté.

I två motioner, Sf13 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande
6 och Sf258 av Annelie Enochson (kd), begärs
tillkännagivanden om dels situationen för kristna
konvertiter från Iran, dels att flyktingar som
konverterat från islam till kristendom och därför
riskerar tortyr och dödsstraff i länder med
sharialagstiftning skall få skydd enligt FN:s
konvention om mänskliga rättigheter,
Europakonventionen om mänskliga rättigheter och FN:s
barnkonvention. Konversion är belagt med dödsstraff
och bör enligt motionärerna utgöra asylskäl.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf322
yrkandena 1-3 tillkännagivanden om rätten till
individuell bedömning i asylärenden, ökad kunskap om
situationen för romer och att kosovoromers
skyddsbehov enbart skall prövas mot Kosovo.
Motionärerna anger bl.a. att asylansökningar från
personer med romani som modersmål allt oftare
betraktas som uppenbart ogrundade.

Motioner om Dublinförordningen m.m.

I motion Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
13 begärs ett tillkännagivande om
Dublinförordningen. Motionärerna anser att reglerna
är komplicerade och svårförutsägbara, bl.a. gällande
ansvarighet för prövningen och tidsfristerna. Vidare
har en ytterst restriktiv praxis utvecklats.
Motionärerna menar att det måste finnas större
utrymme för att av starka humanitära skäl, t.ex. vid
sjukdom eller familjeanknytning, låta asylprövningen
ske i Sverige.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 4
ett tillkännagivande om problemet med
Dublinförordningen och principen om non-refoulement.
Motionärerna anför att flyktingbegreppet fortfarande
tolkas olika av medlemsstaterna, varför
Dublinförordningen och principen om non-refoulement
kan hamna i konflikt med varandra. Sverige bör i
större utsträckning utnyttja rätten att pröva
asylärenden för att undvika att asylsökande hamnar i
länder som har en striktare lagstiftning och praxis
än Sverige.

I motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10
begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall
ta initiativ till en översyn av Dublinförordningen,
i syfte att ändra fördelningskriteriet så att
asylsökandes eget val skall vara styrande.

I motion Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
yrkandena 2, 13 och 14 begärs tillkännagivanden om
frivilligt samarbete för att ge flyktingar möjlighet
att ta sig till det land de söker sig samt att
Dublinförordningen och Eurodac skall rivas upp.

Motioner om säkra länder m.m.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkandena
6 och 7 tillkännagivanden om att någon lista över
säkra länder ej skall upprättas och om EU-
medborgares rätt att söka asyl. Motionärerna anför
att EU-ländernas egna medborgare genom det s.k.
Aznarprotokollet berövas rätten att söka asyl i
andra medlemsländer. Det är en oacceptabel
inskränkning då situationer kan uppstå där människor
löper fara att förlora livet eller sina mänskliga
rättigheter även i Europa. Regeringen bör snarast
deklarera hur man kommer att verka för en ändring.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 9 ett tillkännagivande om att Sverige i EU
skall verka för att en lista med säkra länder ej
upprättas.

I motion Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
yrkandena 10-12 begärs tillkännagivanden om att FN:s
krav på individuell prövning av varje asylansökan
och andra FN-krav måste bli standard inom EU samt
att konceptet med säkra länder och säkra
tredjeländer bör avskaffas. I motionen anförs att
UNHCR har kritiserat ett sådant prövningsförfarande
och att principen om säkert land kringgår rätten
till individuell prövning.

Utskottets ställningstagande

Den 29 april 2004 antog rådet direktiv 2004/83/EG om
miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller
statslösa personer skall betraktas som flyktingar
eller som personer som av andra skäl behöver
internationellt skydd samt om dessa personers
rättsliga ställning och om innehållet i det
beviljade skyddet, det s.k. skyddsgrundsdirektivet.
I direktivet ges följande riktlinjer för tolkningen
av förföljelsegrunden tillhörighet till en viss
samhällsgrupp. En grupp skall anses utgöra en
särskild samhällsgrupp, särskilt när gruppens
medlemmar har en gemensam väsentlig egenskap eller
en gemensam bakgrund som inte kan ändras, eller
består av personer som har en gemensam egenskap
eller övertygelse som är så grundläggande för
identiteten eller samvetet att de inte får tvingas
avsvära sig den, eller då gruppen har en särskild
identitet i det berörda landet eftersom den
uppfattas som annorlunda av omgivningen. Beroende på
omständigheterna i ursprungslandet kan en särskild
samhällsgrupp omfatta en grupp grundad på en
gemensam egenskap, t.ex. sexuell läggning. Sexuell
läggning får inte tolkas så att det innefattar
handlingar som anses brottsliga enligt
medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Könsrelaterade aspekter kan beaktas, utan att dessa
i sig ger upphov till en presumtion för artikelns
tillämplighet.

Utredningen om förföljelse på grund av kön eller
sexuell läggning, som även tagit hänsyn till rådets
direktiv i dessa delar, föreslår i sitt betänkande
Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse (SOU
2004:31) att förföljelse på grund av kön eller
sexuell läggning inryms i flyktingbegreppet och att
den s.k. könsbestämmelsen i 3 kap. 3 § första
stycket 3 UtlL utgår. Enligt utredningen ger
utlänningslagens flyktingdefinition enligt dess
nuvarande formulering utrymme för en tolkning som
inrymmer könsrelaterad förföljelse. Övervägande skäl
talar emellertid enligt utredningen för att det
direkt av lagtexten skall framgå att det vid
prövningen av en asylansökan skall beaktas att
förföljelse som har sin grund i en utlännings kön
eller sexuella läggning kan ligga till grund för
flyktingskap. Det bör enligt utredningen överlämnas
åt de rättstilllämpande myndigheterna att utveckla
de närmare förutsättningarna för tolkningen och det
kommer även framgent att finnas behov av att ge
uppehållstillstånd av humanitära skäl åt dem som
riskerar könsrelaterad förföljelse och som av olika
orsaker inte uppfyller kriterierna för flyktingskap.
Utskottet kan konstatera att det finns en bred
uppslutning bakom kravet att flyktingbegreppet bör
vidgas till att omfatta även personer som riskerar
förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.
Utskottet ser också positivt på att man inom EU nu
enats om skyddsgrundsdirektivet som anger den
minimistandard som staterna skall iaktta.
Utredningen om förföljelse på grund av kön eller
sexuell läggning har lagt fram förslag om att
personer som känner välgrundad fruktan för
förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning
skall kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års
Genèvekonvention. Utredningens betänkande har
remissbehandlats och en proposition är aviserad till
maj 2005. Utskottet anser att förslagen bör avvaktas
och avstyrker därför motionerna Sf13 yrkande 5, Sf15
yrkande 5, Sf266 yrkande 19, Sf277 yrkande 2, Sf278
yrkande 1, Sf318 yrkande 1, Sf351 yrkandena 10 och
11, Sf390, L295 yrkandena 22 och 27-29, So604
yrkande 14, U257 yrkande 5 och U308 yrkande 16.

Flyktingar och övriga skyddsbehövande har rätt till
uppehållstillstånd i Sverige. I samband med
prövningen av en asylansökan skall den beslutande
myndigheten ta hänsyn till eventuella
verkställighetshinder. Framkommer det att beslutet
inte kommer att kunna verkställas bör ett beslut om
avlägsnande inte fattas. Uppstår eller framkommer
hinder mot verkställighet först efter ett
lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning
finns dessutom regler om hinder mot verkställighet i
8 kap. utlänningslagen. Enligt 1 § får en avvisning
eller en utvisning aldrig verkställas till ett land
om det finns skälig anledning att tro att
utlänningen där skulle vara i fara att straffas med
döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för
tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning. Inte heller får
avvisningen eller utvisningen verkställas till ett
land där personen inte är skyddad mot att sändas
vidare till ett land där han eller hon skulle vara i
sådan fara (principen om non-refoulement).

Frågor som rör internationellt skydd och
definition av begreppet flykting har de senaste åren
diskuterats i olika forum internationellt och inom
EU. UNHCR har sett över flyktingbegreppet enligt
Genèvekonventionen och hållit globala konsultationer
med konventionsländerna. Inom EU har i april förra
året beslut tagits om det s.k.
skyddsgrundsdirektivet. Direktivets huvudsakliga
syfte är att garantera att medlemsstaterna tillämpar
gemensamma kriterier för att fastställa vilka
tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som
behöver internationellt skydd samt att garantera att
en miniminivå av förmåner är tillgänglig för dessa
personer i samtliga medlemsstater. En särskild
utredare har utsetts för att ta ställning till
direktivets genomförande i Sverige. Utredaren skall
även redovisa hur andelen personer som beviljas
flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i
övrigt i Sverige förhåller sig till motsvarande
andel i vissa utvalda länder och analysera vad
eventuella skillnader beror på.
Sverige liksom övriga medlemsstater i EU är bundna
av folkrättsliga förpliktelser inom såväl
internationell flyktingrätt som mänskliga
rättigheter i övrigt. Detta innebär att
flyktingrättens olika delar, t.ex. att en
asylsökande inte får avvisas eller utvisas till ett
land där sökandens liv eller frihet hotas på grund
av hans eller hennes ras, religion, nationalitet,
tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk
åskådning, alltid skall tillämpas. Detta gäller
givetvis även i förhållande till Dublinförordningen.
Förordningen, som bygger på principen om första
asylland, syftar till att bl.a. garantera de
asylsökande tillgång i praktiken till ett förfarande
för att avgöra flyktingstatus men också att
förebygga missbruk av asylförfarandet. Av
förordningen framgår att medlemsstaterna i varje
enskilt fall skall göra en individuell bedömning av
om det föreligger omständigheter som gör att en
asylansökan skall prövas av ett annat land än det
som huvudregeln anger.
Utskottet har tidigare, vid behandlingen av
motioner om bl.a. Dublinförordningen och
avvisningsbeslut vid risk för tortyr, konstaterat
att svensk lag till fullo överensstämmer med
Europakonventionen och med FN:s tortyrkonvention och
därvid uttalat att utskottet utgår från att
regeringen även fortsättningsvis noggrant granskar
de fall där kritik har uttalats mot Sverige.
Utskottet pekade på att det i Dublinförordningen
anges att en medlemsstat dels alltid får pröva en
asylansökan som lämnats in av en
tredjelandsmedborgare, dels får sammanföra
familjemedlemmar och andra släktingar i
beroendeställning av humanitära skäl. Utskottet
anförde också att man genom förordningen har skapat
en, i förhållande till Dublinkonventionen,
effektivare och snabbare procedur där bl.a. barns
ställning stärks, liksom rätten för familjemedlemmar
att få sina asylansökningar prövade av en och samma
medlemsstat (bet. 2003/04:SfU12). Utskottet
vidhåller denna inställning. Utskottet kan nu även
konstatera att gemensamma miniminormer genom
skyddsgrundsdirektivet kommer att gälla inom EU för
fastställande av vilka personer som söker
internationellt skydd som skall anses uppfylla
villkoren för flyktingstatus och vilka som skall
anses berättigade till subsidiärt skydd.
Utskottet har i yttrande 1997/98:SfU4y till
utrikesutskottet över proposition 1997/98:58
Amsterdamfördraget beträffande det s.k.
asylprotokollet eller Aznarprotokollet framhållit
att Sverige alltid i internationella sammanhang lagt
stor vikt vid att verka för en solidarisk
ansvarsfördelning och för att stärka flyktingars
rättsliga skydd. Utskottet kunde inte godta någon
som helst inskränkning av Genèvekonventionen och
dess tilläggsprotokoll och andra internationella
åtaganden avseende asyl. Utskottet delade också
regeringens uppfattning att protokollet inte
inskränker medlemsstaternas skyldigheter enligt
flyktingkonventionen. Utskottet vidhåller denna
uppfattning.
När det gäller listor över säkra länder vill
utskottet understryka att inget land kan frångå
skyldigheten enligt Genèvekonventionen att varje
person har rätt till en individuell prövning av sina
asylskäl.
Rådet för rättsliga och inrikes frågor enades vid
sitt möte den 19 november 2004 om en allmän
riktlinje i fråga om det ändrade förslaget till
rådets direktiv om miniminormer för att bevilja
eller återkalla flyktingstatus KOM(2002) 326, det
s.k. asylprocedurdirektivet. Direktivets syfte är
att föreskriva likvärdiga förfaranden för beviljande
och återkallande av flyktingstatus i EU-staterna.
Bland annat regleras rätten till rättshjälp och till
en personlig intervju. Förslaget innehåller
bestämmelser om att tolkning och översättning skall
ske som huvudregel, att varje vuxen asylsökande
skall få ett personligt beslut och att avslag skall
motiveras. En särskild bestämmelse behandlar
handläggningen av ansökningar från ensamkommande
barn. Vidare finns bestämmelser om rätten till
överklagande och handläggning av ansökningar för
personer som kommer från ett säkert tredje land
respektive från s.k. säkra ursprungsländer.
Medlemsstaterna ges enligt förslaget en möjlighet
att använda sig av principen om säkert tredjeland
vid prövningen av asylansökningar. Fastställandet av
om ett land skall anses som ett säkert tredjeland
skall i sådana fall ske enligt vissa principer
angivna i bilaga till direktivet. Väsentligt är
kravet på att landet måste betraktas som ett säkert
tredjeland för den enskilde asylsökanden. En
politisk överenskommelse om direktivet nåddes 29
april 2004. Då rådet inte kunde enas om en gemensam
förteckning över säkra ursprungsländer beslutades
att skjuta upp upprättandet av en sådan förteckning
till efter antagandet. I november 2004 överlämnades
förslaget till Europaparlamentet för förnyat samråd,
vilket krävs för antagande.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf12 yrkandena 6 och 9, Sf13 yrkande 1, Sf15 yrkande
10, Sf266 yrkande 3, Sf277 yrkande 13, Sf351
yrkandena 4, 6 och 7 samt Sf400 yrkandena 10-14.
När det gäller frågan om möjligheten för en person
att välja vilket land han eller hon vill söka skydd
i kan utskottet konstatera att principen om första
asylland fortsatt bör gälla som utgångspunkt för
prövningen av en asylansökan. Utskottet avstyrker
motionerna Sf266 yrkande 10 och Sf400 yrkande 2.
Vad gäller motionsyrkanden om avvisningar eller
utvisningar till vissa länder förutsätter utskottet
att en bedömning av skyddsbehovet alltid sker
individuellt vid prövningen av
uppehållstillståndsfrågor, varvid omständigheterna i
det enskilda fallet och situationen i hemlandet
beaktas. Motionerna Sf13 yrkande 6 och Sf258 om
kristna konvertiter från Iran samt motion Sf322
yrkandena 1-3 om asylsökande romer avstyrks.

Uppehållstillstånd av humanitära skäl

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om humanitära
skäl. Jämför reservationerna 38 (fp, kd, c)
och 39 (m).

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 4 § 5 UtlL får uppehållstillstånd ges
till en utlänning som av humanitära skäl bör få
bosätta sig i Sverige.

Motioner

I motion Sf206 av Sten Tolgfors (m) begärs att
regeringen utreder lämpligheten i att reglerna om
politiskt humanitära skäl (3 kap. 3 § UtlL) förs
över till övriga skyddsgrunder i 2 kap. UtlL.

I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) yrkande 4
begärs ett tillkännagivande om att det för barn
skall kunna ställas något lägre krav än för vuxna
vid bedömning av humanitära skäl.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 3 ett tillkännagivande om att vid bedömning
av humanitära skäl skall förutom klara medicinska
vårdbehov även vistelsetid samt integration tas i
beaktande. I motionen anförs att
Utlänningslagskommitténs förslag riskerar att leda
till en skärpning genom krav på synnerligen ömmande
omständigheter.

I motion Sf304 av Gunnar Nordmark (fp) begärs ett
tillkännagivande om en utvidgad bedömning när det
gäller grund för uppehållstillstånd av humanitära
skäl.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 12
ett tillkännagivande om att förtydliga begreppet
humanitära skäl i utlänningslagen.
Utlänningslagskommitténs förslag riskerar enligt
motionärerna att leda till en än mer restriktiv
tillämpning än i dag. Motionärerna anser att det
endast skall krävas särskilt ömmande och inte
synnerligen ömmande omständigheter. Vidare bör
risken för självmord ges större tyngd och inte
behöva kopplas till en allvarlig psykisk sjukdom.

Utskottets ställningstagande

Möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av
humanitära skäl fanns redan före 1989 års
utlänningslag. I förarbetena till 1989 års
utlänningslag anges i fråga om vilka personer som
kan omfattas bl.a. personer som på grund av sjukdom
eller andra personliga förhållanden inte bör nekas
uppehållstillstånd här eller personer som inte
omfattas av asylreglerna men där det ter sig
inhumant att tvinga personen att återvända på grund
av förhållandena i det andra landet, t.ex. ett
pågående krig. I utskottets betänkande 1996/97:SfU5
Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv angavs
att något förslag till ändrad lagstiftning vad avser
uppehållstillstånd av humanitära skäl inte lagts
fram i proposition 1996/97:25 och att humanitära
skäl enligt propositionen i fortsättningen, främst
genom de nya skyddsregler som föreslås för andra
skyddsbehövande än flyktingar, kommer att avse dem
som har renodlat humanitära skäl. Utskottet angav
vidare att det i ett vägledande regeringsavgörande
anges att behovet av vård skall avse en livshotande
sjukdom för vilken vård inte kan beredas i hemlandet
eller ett handikapp av synnerligen allvarlig art. I
samband med att portalparagrafen om barnets bästa
infördes 1997 betonade regeringen att de humanitära
skälen bör kunna vara av något mindre allvar och
tyngd när ett barn berörs. Bland annat lång
vistelsetid i Sverige, barnens anknytning hit och
föräldrarnas hälsa bör vägas in. Enligt ett
regeringsavgörande kan även släktskap i kombination
med skäl av humanitär art motivera ett
uppehållstillstånd.

Lagrådet uttalade i sitt yttrande över regeringens
lagrådsremiss om en ny instans- och processordning i
utlänningsärenden hösten 2002 bl.a. att utformningen
av bestämmelsen om humanitära skäl överlåter till
den beslutande myndigheten/domstolen att avgöra vad
som skall anses vara tillräckliga humanitära skäl.
Lagrådet hade därför principiella invändningar mot
att lagförslaget även bemyndigade regeringen att
meddela föreskrifter om bl.a. uppehållstillstånd av
humanitära skäl. Lagrådet, som anförde att de
ytterligare kriterier som skall gälla måste framgå
av lagen, ansåg att detta borde övervägas i det
fortsatta lagstiftningsarbetet.
En parlamentariskt sammansatt kommitté för översyn
av utlänningslagstiftningen har haft i uppdrag att
göra en genomgång av utlänningslagens materiella
bestämmelser och anpassa dessa till ett nytt system
där överprövningen sker i domstol. Kommittén
föreslår i sitt betänkande Utlänningslagstiftningen
i ett domstolsperspektiv (SOU 2004:74) ändringar i
utlänningslagen avseende bl.a. bestämmelser om
uppehållstillstånd av humanitära skäl. Enligt
kommittén bör en generell grund införas som innebär
att uppehållstillstånd får beviljas om det vid en
samlad bedömning av sökandens situation föreligger
sådana synnerligen ömmande omständigheter att
sökanden bör få stanna i Sverige. Vidare bör vissa
typsituationer när uppehållstillstånd får beviljas
av humanitära skäl - vilka överensstämmer med lagens
förarbeten och gällande praxis - regleras i
lagtexten: sjukdom och vårdbehov, anknytning till
Sverige som uppstått i väntan på den slutliga
prövningen av ärendet samt bestående
verkställighetshinder.
I budgetpropositionen för 2005 anges att en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden
skall införas den 1 januari 2006. Utskottet har
erfarit att den lagrådsremiss som regeringen avser
att besluta om kommer att utgå från bl.a. de förslag
som Kommittén för översyn av
utlänningslagstiftningen har lagt fram. En
proposition är aviserad till maj 2005.
Den kommande propositionen om en ny instans- och
processordning bör enligt utskottets mening
avvaktas, och något tillkännagivande med anledning
av motionerna bör inte göras. Motionerna Sf206,
Sf277 yrkande 3, Sf304 och Sf351 yrkande 12
avstyrks.
Också motion Sf208 yrkande 4, som hänvisar till
att Kommittén för översyn av
utlänningslagstiftningen har föreslagit en s.k.
barnavdelning för att tydliggöra barnperspektivet i
utlänningslagen, bör enligt utskottets mening
avstyrkas mot bakgrund av den kommande propositionen
om en ny instans- och processordning.

Uppehållstillstånd vid människohandel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om permanent
uppehållstillstånd vid människohandel och om
att offer för människohandel inte skall kunna
ställas till svars för brottet illegal
inresa. Jämför reservationerna 40 (kd, v), 41
(m), 42 (fp, c), 43 (mp) och 44 (kd).

Gällande ordning

Sedan den 1 oktober 2004 kan enligt 2 kap. 4 a §
UtlL en förundersökningsledare ansöka om ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd för utländska
målsägande och vittnen, t.ex. offer för
människohandel, om det behövs för att en
förundersökning eller huvudförhandling i brottmål
skall kunna genomföras. Under den tid dessa personer
vistas här har de tillgång till hälso- och sjukvård
och socialt bistånd. Barn och ungdom erbjuds
möjlighet att delta i utbildning, förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg.

Av 5 c § samma kapitel framgår att hinder inte
föreligger för att pröva en ansökan om
uppehållstillstånd som gjorts av utlänning som redan
beviljats uppehållstillstånd enligt 4 a §.

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att det inom Europarådet pågår
förhandlingar om en konvention mot människohandel
som bl.a. innehåller bestämmelser om att
tidsbegränsade uppehållstillstånd skall kunna ges
till offer för människohandel. Frågan om eventuella
lagändringar i samband med Sveriges tillträde till
konventionen kommer att beredas inom
Regeringskansliet.

Regeringens strategi för bekämpning av
människohandel genom Sveriges internationella
utvecklingssamarbete, Fattigdom och människohandel
(2003), redogör för det komplexa och
gränsöverskridande problem människohandel är.
Människohandeln har växt på flera håll i världen och
måste bekämpas genom många olika åtgärder, inom
flera politikområden och samhällssektorer och såväl
nationellt som internationellt.
Den 28 april 2004 antogs rådets direktiv
2004/81/EG om uppehållstillstånd till
tredjelandsmedborgare som har fallit offer för
människohandel eller som har fått hjälp till olaglig
invandring och vilka samarbetar med de behöriga
myndigheterna. Direktivet innebär bl.a. att offer
för människohandel som samarbetar med myndigheterna
kan beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Villkoren för uppehållstillståndet skall vara sådana
att de uppmuntrar offren att samarbeta med
myndigheterna. Tanken är att ett offer som bryter
förbindelserna med de misstänkta gärningsmännen
skall ges en betänketid för att kunna avgöra
huruvida han eller hon vill samarbeta med polis och
åklagare. Under betänketiden skall offret få det
bistånd i form av t.ex. bostad, akut hälso- och
sjukvård och psykisk vård samt juridisk och språklig
hjälp som behövs för att kunna fatta beslut om
eventuellt samarbete. Direktivet påverkar inte
medlemsstaternas rätt att utfärda uppehållstillstånd
på humanitära eller andra grunder. Direktivet skall
vara genomfört i svensk rätt senast den 6 augusti
2006. Frågan om genomförandet bereds inom
Regeringskansliet.

Motioner

Sten Tolgfors (m) begär i motion Ju294 yrkande 1 ett
tillkännagivande om möjligheten till
uppehållstillstånd av humanitära skäl för offer för
trafficking och människohandel.

I motion Sf321 av Ulrika Karlsson (m) yrkandena 1
och 3 begärs tillkännagivanden om att öppna upp
möjligheten till permanent uppehållstillstånd för
traffickingoffer och om internationellt
informationsutbyte vid trafficking.

I motionerna Sf15 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande
8, Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 och
Ju485 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 begärs
tillkännagivanden om att offer för människohandel i
normalfallet skall beviljas permanenta
uppehållstillstånd av humanitära skäl. I motion
Ju485 yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att
införa riktade jämställdhetsinsatser för att stoppa
sexhandeln.

I motionerna Ju480 av Peter Althin m.fl. (kd)
yrkande 3 och U306 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 4
begärs tillkännagivanden om att offer för
människohandel för sexuella ändamål skall ges
möjlighet att söka och beviljas permanent
uppehållstillstånd, om de inte kan garanteras skydd
vid hemkomsten.

I motion Sf12 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) yrkande
7 begärs ett tillkännagivande om att offer för
människosmuggling eller människohandel som hjälper
de svenska myndigheterna att gripa förövarna skall
få rätt till permanent uppehållstillstånd.

I motion Sf265 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att barn
som utsatts för människohandel i Sverige skall ges
permanent uppehållstillstånd.
Johan Linander m.fl. (c) begär i motion Ju489
yrkande 25 ett tillkännagivande om att ge
uppehållstillstånd till personer som har utsatts för
människohandel.

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion Ju351
yrkande 2 ett tillkännagivande om rätten för de för
människohandel utsatta kvinnorna att få stanna i
Sverige samt deras behov av stöd och hjälp här och i
sina hemländer.

Ett tillkännagivande om att barn som fyllt 15 men
inte 18 år och som varit offer för människohandel
inte skall kunna ställas till svars för illegal
inresa och vistelse i Sverige begärs i motion Ju480
av Peter Althin m.fl. (kd) yrkande 5.

Utskottets ställningstagande

Både inom EU och Europarådet har frågan om
uppehållstillstånd för offer för människohandel
varit föremål för behandling.

Inom Europarådet pågår för närvarande
förhandlingar om en konvention mot människohandel
som bl.a. innehåller bestämmelser om att
tidsbegränsade uppehållstillstånd skall kunna ges
till offer för människohandel.
Den 28 april 2004 antogs rådets direktiv
2004/81/EG om uppehållstillstånd till
tredjelandsmedborgare som har fallit offer för
människohandel eller som har fått hjälp till olaglig
invandring och vilka samarbetar med de behöriga
myndigheterna. Direktivet innebär bl.a. att offer
för människohandel som samarbetar med myndigheterna
skall kunna beviljas tidsbegränsade
uppehållstillstånd.
Utskottet noterar att det inom ramen för
Östersjösamarbetet under 2004 har antagits en
handlingsplan för att hjälpa ensamkommande barn och
motverka människohandel med barn. Östersjöstaterna
samt Ukraina, Vitryssland och Moldavien har s.k.
kontaktpunkter vid respektive lands ansvariga
departement. Kontaktpunkterna skall bistå sociala
myndigheter och tjänstemän vid polis och
migrationsmyndigheter med motsvarande kontakter i
andra länder i syfte att trygga förhållandena för
barnen såväl i värdlandet som i ursprungslandet och
förebygga fortsatt människohandel.
Från den 1 oktober finns det möjlighet att efter
ansökan av en förundersökningsledare ge
tidsbegränsade uppehållstillstånd för utländska
målsägande och vittnen så att dessa s.k.
bevispersoner kan ges en laglig möjlighet att
tillfälligt stanna i Sverige för att genom
vittnesmål och annan bevisning bistå brottsutredande
personal att lagföra brott (prop. 2003/04:35, bet.
2003/04: SfU6, rskr. 2003/04:164). Motionsyrkanden
om permanent uppehållstillstånd för offer för
människohandel avstyrktes i betänkande 2003/04:SfU6.
Utskottet, som ansåg att det är viktigt att dessa
personer informeras av polis och åklagare om vilka
andra grunder för uppehållstillstånd som finns,
påpekade att det av lagtexten också framgår att den
som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i
dessa fall inte är förhindrad att själv ansöka om
uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder och
att en sådan ansökan kan prövas. Utskottet, som
hänvisade till Anhörigkommitténs betänkande
Människosmuggling och offer för människohandel (SOU
2002:69), konstaterade vidare att det med nuvarande
lagstiftning är möjligt för brottsoffer att vid
påtagligt ömmande omständigheter få permanent
uppehållstillstånd bl.a. av humanitära skäl.
Utskottet anförde också att det är angeläget att den
som i Sverige medverkat i en process rörande
allvarlig brottslighet, och som därvid på ett
substantiellt sätt bidragit till att någon lagförs
för exempelvis människosmuggling eller
människohandel, bör kunna ges ett permanent
uppehållstillstånd. Personen har i dessa situationer
i regel utsatts för stor fara och måste enligt
utskottets mening kunna beredas skydd härför.
Utskottet motsatte sig emellertid att enbart det
faktum att en utlänning varit utsatt för brott
automatiskt skall föranleda att ett permanent
uppehållstillstånd ges. När ansökan om tidsbegränsat
uppehållstillstånd i dessa fall avser ett barn ansåg
utskottet att en samlad bedömning skall göras och
hänsyn till barnets bästa vägas in i alla led.
Som angetts tidigare har en parlamentariskt
sammansatt kommitté för översyn av
utlänningslagstiftningen gått igenom
utlänningslagens materiella bestämmelser för att
anpassa dessa till ett nytt system där
överprövningen sker i domstol. Kommittén har
föreslagit ändringar i utlänningslagen avseende
bl.a. bestämmelser om uppehållstillstånd av
humanitära skäl. Beträffande skäl som kan beaktas
vid den samlade bedömningen har kommittén uttalat
att den som drabbats av människohandel bör kunna
beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl om
offret skulle riskera social utstötning vid ett
återsändande till hemlandet. Även då risk för
förföljelse eller social utstötning inte föreligger
kan dock enligt kommittén ett offer för
människohandel, i likhet med offer för tortyr, vara
så pass traumatiserat att hon eller han skulle kunna
beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl (SOU
2004:74).
Utskottet som vidhåller sitt tidigare
ställningstagande i betänkande 2003/04:SfU6 anser
att kommande förslag till ändringar i
utlänningslagen bör avvaktas och avstyrker därmed
motionerna Sf12 yrkande 7, Sf15 yrkande 8, Sf265
yrkande 9, Sf277 yrkande 5, Ju351 yrkande 2, Ju480
yrkande 3, Ju485 yrkandena 2 och 5, Ju489 yrkande 25
och U306 yrkande 4. Även motionerna Sf321 yrkandena
1 och 3 samt Ju294 yrkande 1, som får anses i
huvudsak tillgodosedda, avstyrks.
I motion Ju480 begärs ett tillkännagivande om att
barn som fyllt 15 men inte 18 år och som varit offer
för människohandel inte skall kunna ställas till
svars för illegal inresa och vistelse i Sverige. Ett
liknande yrkande avstyrks i justitieutskottets av
riksdagen godkända betänkande om människohandel med
hänvisning till att regler om bl.a.
åtalsunderlåtelse ger goda möjligheter att tillämpa
straffbestämmelsen på ett sätt som inte strider mot
intentionerna bakom Sveriges internationella
åtaganden (bet. 2003/04:JuU20, rskr. 2003/04:232).
Socialförsäkringsutskottet finner inte anledning att
göra en annan bedömning och avstyrker motion Ju480
yrkande 5.

Uppehållstillstånd efter viss tid m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
uppehållstillstånd efter viss tid. Jämför
reservationerna 45 (fp, c), 46 (m) och 47 (v,
mp) samt särskilt yttrande 1 (kd).

Motioner

I motion Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
21 begärs ett tillkännagivande om att permanent
uppehållstillstånd skall ges till dels dem som
befinner sig i landet och inte har kunnat avvisas
inom två år efter lagakraftvunnet beslut, dels dem
som i över två år inte har fått något beslut
alternativt har haft tillfälliga uppehållstillstånd
på grund av läget i hemlandet. Uppehållstillstånd
skall dock enligt motionärerna inte ges när
allvarliga misstankar om brottslig verksamhet i
utlandet eller i Sverige förekommer.

Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf266 yrkande 20
förslag om sådan ändring av utlänningslagen att den
som väntat längre tid än 18 månader på ett
lagakraftägande avlägsnandebeslut automatiskt skall
beviljas permanent uppehållstillstånd om det inte
finns synnerliga skäl som talar däremot.

I motion Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
22 begärs ett tillkännagivande om att som en unik
engångsåtgärd bevilja amnesti för dem som i nuläget
sedan lång tid har hållit sig gömda efter att ett
avvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Sedan flera
år har krav på en amnesti för gömda flyktingar
ställts. Detta bör nu ske i samband med att en ny
asylprocess införs. Vid synnerliga skäl som
allvarlig brottslighet skall undantag göras.
Eventuella misstankar om kriminell verksamhet måste
uteslutas innan amnesti ges.

Gustav Fridolin och Annika Qarlsson (mp, c) begär i
motion Sf375 yrkande 1 ett tillkännagivande om en
amnesti för de flyktingar som vistats i landet 18
månader eller längre. I motionen anförs att de som
befinner sig i asylprocessen eller har varit 18
eller fler månader i landet under en begränsad tid
på ca 3 månader bör erbjudas permanent
uppehållstillstånd, oavsett om man är gömd eller ej.
Särskilt angeläget är att den nya processordningen
från den 1 januari 2006 får börja utan att tyngas av
alltför många gamla ärenden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare och senast i betänkande
2003/04:SfU12 behandlat motionsyrkanden om
uppehållstillstånd efter viss tid och då uttalat att
varje ansökan om uppehållstillstånd skall prövas
individuellt. Utskottet angav att det måste vara en
rättssäker process där samtliga omständigheter och
skäl för beslutet utreds. I begreppet rättssäker
lade då utskottet även frågan om tidsutdräkten och
påpekade att handläggningstiden självklart inte får
vara orimligt lång. Utskottet ansåg sig inte kunna
tillstyrka yrkanden om att ett uppehållstillstånd
skall ges enbart på den grund att en viss tid
förflutit. Utskottet ansåg sig inte heller kunna
tillstyrka en ordning där personer som fått avslag
på en asylansökan och som håller sig gömda för att
undgå verkställighet av ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut enbart på den grunden beviljas
uppehållstillstånd. Utskottet anförde att prövningen
av en ansökan om uppehållstillstånd skall ske
individuellt i förhållande till gällande lag.

Utskottet, som vidhåller tidigare
ställningstaganden, noterar även att
migrationsministern i svar på interpellation
2004/05:244 den 20 januari i år har anfört
beträffande frågan om en amnesti kopplad till en
tidsgräns att ett sådant beslut kan få allvarliga
konsekvenser. Ministern anförde att det främst
handlar om trovärdigheten för asylrätten i Sverige.
Det är individens skyddsbehov som skall vara
avgörande för om uppehållstillstånd skall beviljas.
En amnesti skulle ytterligare förvärra problemet med
att många asylsökande saknar pass och andra ID-
handlingar. Den som kan och vill dölja sin identitet
skulle då belönas med ett uppehållstillstånd. Så
kallade engångsamnestier leder till förväntningar på
nästa amnesti, med fler människor som går under
jorden. I stället behövs det en tydlig, rättssäker
och effektiv asylprocess, en asylprocess med ett
tydligt slut, där man faktiskt verkställer fattade
beslut.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sf266 yrkande 20, Sf277 yrkandena 21 och 22 samt
Sf375 yrkande 1.

Verkställighet av avvisnings- och
utvisningsbeslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
familjesplittring vid verkställighet och om
verkställighet där barn berörs. Jämför
reservationerna 48 (fp, kd, v, c, mp) och 49
(v).

Motioner

I motionerna Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 7 och Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp)
yrkande 1 begärs tillkännagivanden om åtgärder för
att undvika att familjer splittras i samband med
förvarstagning och verkställighet av avvisning.
Såväl lagen som praxis måste enligt motionärerna
ändras. I motion Sf319 yrkande 2 krävs ändrade
attityder och rutiner för att på ett mänskligt sätt
hantera en avvisning där särskild hänsyn måste tas
till berörda barn.

I motion Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 4
begärs ett tillkännagivande om vikten av att ha ett
barnperspektiv vid utvisning och avvisning.

I motion Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 17
begärs ett tillkännagivande om att utvisnings- och
avvisningsbeslut som leder till familjesplittring
skall inhiberas, såvida synnerliga skäl ej
föreligger.

Alice Åström m.fl. (v) begär i motion Ju331 yrkande
8 ett tillkännagivande om att det, inom en rimlig
tidsram, skall göras en ordentlig genomlysning av
hur förändringarna med anledning av proposition
2003/04:113 Stärkt barnperspektiv i mål om utvisning
på grund av brott fallit ut.

Utskottets ställningstagande

I utlänningslagen regleras inte särskilt frågan om
hur verkställighet av ett avvisningsbeslut skall ske
men enligt den praxis som utlänningsmyndigheterna
följer skall familjer inte splittras vid en
avvisning. Utskottet kan konstatera att en avvägning
i det enskilda fallet alltid måste ske och utgår
från att myndigheterna beaktar utlänningslagens
bestämmelse om att barnets bästa särskilt skall
beaktas. Detta gäller självklart även då det är
fråga om verkställighet av ett avvisningsbeslut.

Utskottet noterar att i ett frågesvar under
riksmötet 2003/04 underströk justitieministern, med
anledning av en fråga om polisingripande vid
avvisning, att portalparagrafen i utlänningslagen om
barnets bästa alltid skall beaktas vid
verkställigheten. Gäller det barnfamiljer krävs
särskild kompetens och hänsyn och att
polismyndigheterna har satsat på utbildning och
information för att främja barnperspektivet i stort.
Vidare har Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen
sett över samordningen mellan myndigheterna när det
gäller arbetet med att verkställa avvisnings- och
utvisningsbeslut. I en redovisning, som lämnades i
mars 2004, redogörs även för pågående och planerade
insatser med anledning av dels regeringsuppdrag,
dels förslag som lämnats i SOU 2003:25
Verkställighet vid oklar identitet m.m.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf277 yrkande 7, Sf319 yrkandena 1 och 2, Sf335
yrkande 4 och Sf351 yrkande 17.
När det gäller de regler som nyligen införts i
syfte att stärka barnperspektivet i mål om utvisning
på grund av brott noterar utskottet att det i
departementspromemorian Barnen i brottets skugga (Ds
2004:56) anges att det finns behov av ytterligare
åtgärder för barn till intagna. I den analys som
Kriminalvårdsstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen
föreslås göra bör ingå en särskild redovisning
beträffande de barn som har en förälder som skall
eller riskerar att utvisas på grund av brott. Med
det anförda får motion Ju331 yrkande 8 anses i
huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Visering

Viseringsplikt och besöksvisum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
viseringspliktiga länder och om praxis vid
besöksvisum. Jämför reservationerna 50 (fp,
kd, v, c) och 51 (fp, kd, v, c, mp).

Gällande ordning

Av 1 kap. 3 § UtlL framgår att en utlänning som
reser in i eller vistas i Sve-rige skall ha visering
om inte utlänningen är medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Regeringen får
föreskriva undantag från kravet på visering.
Undantagen finns angivna i 2 kap. 4 och 5 §§ UtlF
och omfattar bl.a. medborgare i EU-länderna.

I förordning EG nr 539/2001 regleras vilka länders
medborgare som behöver visering respektive vilka som
är undantagna från viseringskrav.

Enligt Schengenavtalet gäller i princip att ett
visum som är beviljat i en Schengenstat gäller för
besök i samtliga Schengenstater.
Enligt rådets beslut 2004/15/EG, som rör
representation, kan en Schengenstat utfärda
viseringar för en annan Schengenstat på samma ort
eller i samma land där den andra medlemsstatens egen
utlandsmyndighet är belägen.
Rådet beslutade den 8 juni 2004 om inrättande och
finansiering av ett gemensamt europeiskt system för
utbyte av viseringsinformation (VIS). Systemet
möjliggör utbyte av uppgifter om viseringar mellan
medlemsstaterna, genom att nationella myndigheter
kommer att kunna föra in och uppdatera
viseringsuppgifter och ha tillgång till dessa
uppgifter på elektronisk väg. Systemet beräknas
införas i början av år 2007.

Motioner

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf284 yrkande
11 ett tillkännagivande om en enklare, snabbare och
mer generös viseringspolitik.

I motion Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 24
begärs ett tillkännagivande om rutiner och praxis
vid svenska ambassader avseende besöksvisum. Sverige
bör vara mycket generöst med att ge besöksvisum.

Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf266 yrkande 22
ett tillkännagivande om att regeringen bör utfärda
tydliga riktlinjer för Migrationsverkets
handläggning av ärenden som gäller besöksvisum för
att den skall genomsyras av en inställning som
grundas på icke-diskriminering.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 16 ett tillkännagivande om att aktivt verka
för att korta listan av viseringspliktiga länder.

Också i motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande
21 begärs ett tillkännagivande om att regeringen i
EU bör verka för att korta ned listan över
visumpliktiga länder. Visumkrav får inte användas
för att stänga ute flyktingar och kortsluta
Genèvekonventionen.

Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet för den svenska
viseringspolitiken är att skapa så stor frihet som
möjligt för personer att röra sig över gränserna.
Det är av största vikt att kontakter mellan
människor i olika länder underlättas, i fråga om
såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella
förbindelser på olika plan. Önskemålet om fri
rörlighet måste dock ställas mot nödvändigheten av
att upprätthålla den reglerade invandringen.

Genom förordning EG nr 539/2001 om vilka länders
medborgare som behöver visering respektive vilka som
är undantagna från viseringskrav harmoniseras
viseringspolitiken fullt ut vad avser
landförteckningarna, vilket i sin tur innebär att
det inte längre finns några tredjeländer för vilka
medlemsstaterna ensidigt får bestämma om medborgarna
i dessa länder skall omfattas av viseringskrav eller
inte. Utskottet vill understryka vikten av att
Sverige inom EU fortsatt aktivt driver frågan om
viseringsfrihet för så många länder som möjligt.
Vid Europeiska rådets möte den 4-5 november 2004
enades medlemsstaterna om ett nytt flerårigt
arbetsprogram, Haagprogrammet. Beträffande
viseringspolitiken framhålls att de gemensamma
riktlinjerna bör utvecklas ytterligare samt att
viseringsinformationssystemet (VIS) snarast bör
genomföras och de gemensamma konsulära anvisningarna
ses över. Vidare uppmanas kommissionen att lägga
fram förslag om att inrätta gemensamma
ansökningskontor i syfte att uppnå synergieffekter.
Som angetts tidigare har en parlamentariskt
sammansatt kommitté gått igenom utlänningslagens
materiella bestämmelser för att anpassa dessa till
ett nytt system där överprövningen sker i domstol.
Den 22 juni 2004 överlämnade kommittén sitt
betänkande Utlänningslagstiftningen i ett
domstolsperspektiv (SOU 2004:74). Kommittén föreslår
att de grundläggande kriterierna för enhetlig
visering och nationell visering skall anges i
utlänningslagen. I den nya bestämmelsen bör föras in
dels vissa kriterier som framgår av
Schengenkonventionen, dels den bedömning av
sökandens återvändandeavsikt som i dag tillämpas i
praxis. De kriterier som hämtats från konventionen
innebär bl.a. att sökanden skall ha giltigt pass och
ekonomiska förutsättningar att klara vistelsen och
utresan. När det gäller återvändandeavsikten
föreslår kommittén beträffande enhetlig visering för
Schengenområdet att visering inte får beviljas om
det framstår som sannolikt att sökanden har en annan
avsikt med vistelsen än den uppgivna eller att
utlänningen inte kommer att lämna Sverige eller
Schengenområdet efter viseringstidens utgång.
Beträffande nationell visering föreslår kommittén
att bestämmelsen i utlänningsförordningen - om det
är nödvändigt av humanitära skäl, på grund av
Sveriges internationella förpliktelser eller om det
annars finns ett starkt nationellt intresse - förs
över i oförändrat skick till utlänningslagen.
Med det anförda och med hänsyn till att
beredningen av kommitténs förslag bör avvaktas anser
utskottet att riksdagen inte bör göra något
uttalande med anledning av motionerna Sf266
yrkandena 21 och 22, Sf277 yrkande 16, Sf284 yrkande
11 och Sf351 yrkande 24. Motionerna avstyrks.

Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om visum för
asylsökande och asylansökan i utlandet.
Jämför reservationerna 52 (kd, c) och 53 (v,
mp).

Motioner

I motion Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att Sverige inom EU
bör ta initiativ till att visumsystemet ses över
samt till en undersökning av hur ett nödvisum till
asylsökande skulle fungera.

Även Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion U306
yrkande 9 ett tillkännagivande om att skapa legala
vägar in i EU. Motionärerna anför att ett konkret
förslag för att möjliggöra detta är att införa ett
nödvisum.

I motion Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 23
begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör
tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram
förslag om en procedur för utfärdande av asylvisum.

I motion Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
yrkandena 6-8 påtalas att visum i dag inte kan
beviljas för att söka uppehållstillstånd utan att
man måste vara i landet för att få söka asyl. I
motionen begärs tillkännagivanden om att regeringen
bör ta initiativ inom EU för att luckra upp
visumtvånget, att ett asylvisum bör införas och att
det bör vara möjligt att söka asyl genom ambassader
och konsulat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande
2003/04:SfU12 uttalat att viseringsinstrumentet inte
är avsett att ta till vara personers behov av skydd.
Utlänningslagens bestämmelser uppfyller enligt
utskottets uppfattning Genèvekonventionen i fråga om
skyldigheten att ge skydd till den som riskerar
förföljelse i hemlandet. Sverige tar också emot
personer i behov av skydd för vidarebosättning i
Sverige, genom den s.k. flyktingkvoten. Detta sker
efter samråd med UNHCR. Utskottet vidhåller denna
inställning.

Utskottet kan också konstatera att i det tidigare
nämnda Haagprogrammet poängteras den externa
dimensionen av asyl- och migrationspolitiken. EU:s
politik bör inriktas på att i en anda av delat
ansvar bistå tredjeländer i att förbättra sin
kapacitet att hantera migration och skydd av
flyktingar genom långsiktiga lösningar. Kommissionen
uppmanas att utarbeta regionala EU-skyddsprogram i
partnerskap med tredjeländer och i nära samråd med
UNHCR. Programmen skall i första hand inriktas på
kapacitetsbyggande och även innehålla ett EU-
gemensamt program för vidarebosättning för de
medlemsstater som vill delta.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf266 yrkande 23, Sf351 yrkande 3, Sf400 yrkandena
6-8 och U306 yrkande 9.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
en översyn av Migrationsverkets verksamhet
och organisation och om information till
asylsökande om situationen på arbets- och
bostadsmarknaden. Jämför reservation 54 (m,
fp, kd, c).

Skrivelsen

Enligt vad som anges i skrivelsen gav regeringen i
januari 2004 Migrationsverket i uppdrag att utveckla
sitt arbete inom ett antal områden. Det gäller
enhetligheten i beslutsfattandet, arbetssättet vid
asylutredningar, utredningar av barns asylskäl och
länderinformation. Migrationsverket har i en
delrapport den 14 september 2004 redovisat dittills
vidtagna åtgärder.

I skrivelsen anges också att regeringen förbereder
en omfattande reform för att få till stånd en
tydligare lagstiftning, en effektivare ordning på
utlänningsrättens område och, framför allt, en
stärkt rättssäkerhet vid prövningen av
utlänningsärenden. Regeringen avser att lämna en
proposition till riksdagen under våren 2005 med
förslag till en ny instans- och processordning i
utlännings- och medborgarskapsärenden som skall
träda i kraft den 1 januari 2006. En ny
utlänningslag skall träda i kraft vid samma
tidpunkt.
En särskild utredare har fått i uppdrag att i
samverkan med Domstolsverket förbereda och vidta
åtgärder för att den nya instans- och
processordningen skall kunna inrättas den 1 januari
2006 (dir. 2004:149). Utgångspunkten är, i avvaktan
på riksdagens kommande beslut, att Utlänningsnämnden
skall läggas ned och att överprövningen av
Migrationsverkets beslut i stället skall ske i
Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län
och Länsrätten i Göteborg samt att länsrätternas
beslut skall kunna överklagas till Kammarrätten i
Stockholm, som sista instans.

Motioner

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf11 ett
tillkännagivande om åtgärder beträffande de
synpunkter som framförs i Riksrevisionens rapport
Snabbare asylprövning (RiR 2004:24) samt Marie
Bengtssons rapport till socialförsäkringsutskottet
om Migrationsverkets resurser.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande
3 ett tillkännagivande om att hanteringen av
riksdagsbeslutet om en ny instans- och
processordning har varit helt oacceptabel och som
konsekvens av detta riskerar det nya asylsystemet
att få en mycket problematisk start med svåra
följder för både de asylsökande och rättsväsendet i
stort. I samma motion yrkande 7 begärs ett
tillkännagivande om behovet av en total översyn av
Migrationsverkets verksamhet och organisation samt
regeringens styrning av verket. Detta bör vara klart
före den 1 januari 2006. Rapporter från
Statskontoret, Marie Bengtsson och Riksrevisionen
visar på behovet av en sådan översyn.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 1 ett tillkännagivande om att förbättra
mottagandet av asylsökande. Genom god psykologisk
expertis, auktoriserade och opartiska tolkar och
förbättrad länderkunskap hos handläggare kan en hög
kvalitet prägla både asylutredningar och beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har så sent som i november förra året i
betänkande 2004/05:SfU2 behandlat ett flertal
motioner som tar sikte på asylprocessen, dvs. från
det att en person lämnar in en asylansökan till dess
att personen i fråga antingen får ett
uppehållstillstånd eller ett lagakraftvunnet
avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utskottet tog
bl.a. upp frågor om handläggningstider,
länderkunskap och tolkar. Utskottet, som avstyrkte
samtliga motioner (s. 35 f.), finner inte anledning
att frångå tidigare ställningstaganden och avstyrker
därmed motion Sf12 yrkande 1.

I samma betänkande berördes även frågan om
bristande flexibilitet mellan Migrationsverkets
olika anslag och effekten på handläggningstiderna.
Utskottet hänvisade till en studie av
Migrationsverkets resurser i förhållande till
kostnaderna i asylmottagandet som
universitetslektorn Marie Bengtsson,
Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds
universitet, på uppdrag av utskottet gjorde under
2004. I studien anförs bl.a. att flexibiliteten
mellan Migrationsverkets olika anslag och
verksamheter är låg och att detta lett till ökad
ärendebelastning och långa väntetider i
mottagningssystemet. Enligt studien är det
visserligen möjligt att spara pengar på
asylmottagandet genom att anslå extra resurser till
asylprövningen, men besparingen uppkommer inte samma
år. Under en inledningsperiod krävs därför en
fördubbling av resurserna. Utskottet konstaterade
att även Statskontoret i rapporten Tydligare
styrning av Migrationsverket (2004:20) hade påtalat
att den nuvarande anslagskonstruktionen försvårar
verkets möjligheter att snabbt prioritera mellan och
inom olika verksamhetsområden, i synnerhet inom
asylärendena, och att Riksrevisionen i rapporten
Snabbare asylprövning (RiR 2004:24) hade granskat
regeringens och Migrationsverkets åtgärder bl.a. för
att minska de långa handläggningstiderna. Utskottet
ansåg att det finns starka skäl att överväga
möjligheterna till ett flexiblare utnyttjande av
anslagen på migrationspolitikens område med
beaktande av de krav som ställs på verksamheten.
Eftersom Statskontorets rapport då var föremål för
beredning i Regeringskansliet förutsatte att detta
skulle ske utan ett formligt tillkännagivande från
riksdagens sida.
De frågor som tagits upp bl.a. i Statskontorets
rapport har enligt utskottets mening därigenom
blivit uppmärksammade. Det saknas därför skäl för
riksdagen att i nuläget vidta någon åtgärd med
anledning därav. Utskottet avstyrker med det anförda
motionerna Sf11 och Sf15 yrkande 7.
Frågan om en ny instans- och processordning har
utskottet behandlat vid ett flertal tillfällen,
senast i betänkande 2004/05:SfU3 Prövning av
verkställighetshinder i utlänningsärenden.
Utskottet, som utförligt redovisade den
dittillsvarande beredningen av frågan (s. 4 f.),
konstaterade att en ny instans- och processordning
skall införas den 1 januari 2006 och att den
aviserade propositionen borde avvaktas. Som framgår
av regeringens skrivelse fortsätter
propositionsarbetet med sikte på att ny instans- och
processordning skall träda i kraft den 1 januari
2006. Utskottet anser liksom tidigare att den
aviserade propositionen bör avvaktas och avstyrker
därmed motion Sf15 yrkande 3.

Särskilt om barn i asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
s.k. apatiska barn och om ensamkommande barn.
Jämför reservationerna 55 (fp, kd, v, c, mp),
56 (m), 57 (m, kd, c) och 58 (fp, kd, c) samt
särskilt yttrande 2 (fp).

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas uppdraget för den nationella
samordnare som regeringen tillkallat och som skall
verka för att åtgärder vidtas när det gäller barn i
asylprocessen som uppvisar svåra stressreaktioner i
form av stark uppgivenhet (dir. 2004:115). Enligt
direktiven skall samordnaren bl.a. kartlägga och
analysera förekomsten av asylsökande barn med svåra
sådana stressreaktioner och tillsammans med andra
berörda aktörer utveckla metoder för att tidigt
upptäcka de asylsökande barn som riskerar att
utveckla svåra stressreaktioner. Vidare skall
samordnaren stimulera till en utveckling av
samarbetsformer mellan berörda aktörer, bl.a. för
att få till stånd en skyndsam prövning av dessa
familjers asylärenden. Samordnaren skall fortlöpande
informera regeringen om sitt arbete och kan därvid
lyfta fram eventuella förslag på ytterligare
åtgärder som bör vidtas inom asylprocessen.
Uppdraget skall redovisas i en slutrapport senast
den 31 december 2006.

När det gäller de ensamkommande barnen anges bl.a.
att under perioden den 1 januari - den 31 oktober
2004 hade sammanlagt 311 minderåriga utan
medföljande legal vårdnadshavare kommit till
Sverige. Sammanlagt fanns 359 ensamkommande barn i
Sverige den 31 oktober 2004, vilket kan jämföras med
454 ensamkommande barn vid samma tidpunkt året
innan. De flesta barnen kommer från Somalia men även
barn från Statsförbundet Serbien och Montenegro
utgör en stor grupp. Vanligen kommer barnen
tillsammans med syskon eller någon vuxen person,
ofta en släkting, men det förekommer också att
barnen kommer helt ensamma. Det är främst barn i
15-17-årsåldern (ca 73 %) som kommer till Sverige,
och drygt hälften av det totala antalet av
ensamkommande barn är pojkar.
I februari 2002 gav regeringen Migrationsverket
och Socialstyrelsen i uppdrag att förbättra
mottagandet av de ensamkommande barnen.
Myndigheterna redovisade i juni 2002 sina förslag
till förbättringar. En interdepartemental
arbetsgrupp inom Regeringskansliet ansvarar för den
fortsatta beredningen med syftet att förbättra
mottagandet för de ensamkommande barnen, bl.a. vad
gäller behovet av boende, omvårdnad och skydd, samt
fördelningen av ansvar mellan stat och kommun.
I delbetänkandet God man för ensamkommande
flyktingbarn (SOU 2003:51) föreslås åtgärder för att
stärka skyddet för de ensamkommande barnen. Det
föreslås bl.a. att en ny lag stiftas för god man för
ensamkommande barn. Betänkandet har remissbehandlats
och regeringen avser att lämna en proposition i
början av 2005.

Motioner

Apatiska barn

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf14 yrkande 1
ett tillkännagivande om att i förebyggande syfte
fortsätta utreda varför asylsökande barn under
asylprocessen i Sverige utvecklar allvarliga
psykiska symtom. Regeringen har tillsatt en
nationell samordnare som skall lämna en rapport i
februari 2006. Enligt motionärerna kan de barn som
redan nu befinner sig i ett akut allvarligt
sjukdomstillstånd inte vänta. I samma motion yrkande
2 begärs ett tillkännagivande om att bevilja de barn
som befinner sig i ett livshotande tillstånd eller
där allvarliga men för barnets fortsatta liv kan
befaras, och deras familjer, permanent
uppehållstillstånd. I yrkande 3 begär motionärerna
ett tillkännagivande om att tillsätta en oberoende
läkarkommission/expertgrupp med uppgift att
medicinskt bedöma de depressivt devitaliserade
barnens tillstånd.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf13 yrkande 4
ett tillkännagivande om att de asylsökande barn som
är apatiska eller svårt traumatiserade inte skall
utvisas från Sverige.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf12
yrkande 5 ett tillkännagivande om åtgärder för att
motverka fenomenet apatiska barn. Motionärerna
föreslår bl.a. snabbutredning, tidigt insättande av
psykologisk expertis och kortare handläggningstider.

I motion Sf405 av Marina Pettersson (s) begärs ett
tillkännagivande om asylsökande barn och deras
livsförutsättningar i svensk asylpolitik. Motionären
anser att noggrannare analyser behövs av apatiska
barns livsförutsättningar kulturellt och socialt i
syfte att utreda hur lagstiftningen skall tillämpas
i bemötandet av de flyktingbarn som kommer till
Sverige.

Ensamkommande barn

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf13 yrkande 3
förslag till ändringar i mottagandet av
ensamkommande flyktingbarn. Motionärerna anser att
Migrationsverket endast skall ha ansvar för att
utreda barnens asylskäl.

Kenneth Johansson m.fl. (c) begär i motion
2003/04:So12 yrkande 10 ett tillkännagivande om
ensamkommande asylsökande barn. Motionärerna
framhåller att samordningen mellan
flyktingmottagande och socialtjänst fungerar dåligt
på det lokala planet och att detta beror på
kommunernas alltmer ansträngda ekonomi samtidigt som
staten inte tar sin del av det ekonomiska ansvaret.

Övrigt om barn i asylprocessen

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 4 ett tillkännagivande om en särskild
barnparagraf. Utlänningslagskommitténs förslag om
införandet av en barnparagraf i utlänningslagen bör
enligt motionärerna genomföras eftersom det kommer
att innebära att det blir lättare för barn att få
uppehållstillstånd på humanitära skäl.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande
4 ett tillkännagivande om att se över bestämmelserna
om barnets bästa så att barnkonventionen uppfylls
fullt ut även vad gäller asylsökande barn samt att
barnens ställning i asylprocessen stärks.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 10 ett tillkännagivande om att Sverige måste
verka i EU för att ytterligare stärka barns
rättigheter i asylprocessen.
I motion Sf380 av Matilda Ernkrans och Louise
Malmström (s) begärs ett tillkännagivande om att
arbetet för att stärka asylsökande barns rättigheter
i Sverige och EU bör intensifieras och påskyndas.
Barns egna asylskäl utreds inte i tillräcklig
omfattning, och personal har sällan den utbildning
eller kompetens som behövs.
I motion Sf395 av Marina Pettersson (s) begärs ett
tillkännagivande om barn som vistas i Sverige utan
uppehållstillstånd. Motionären anser det viktigt att
det finns beredskap för hur myndigheter och andra
skall agera för att på bästa sätt bemöta personer
som vistas här utan uppehållstillstånd.

Utskottets ställningstagande

Apatiska barn

Utskottet behandlade så sent som i november 2004
motionsyrkanden om de apatiska barnen, dvs. barn som
utvecklat stressreaktioner i form av stark
uppgivenhet, se betänkande 2004/05:SfU2 (s. 44).
Utskottet konstaterade dels att kunskapen om
orsakerna till barnens tillstånd tycktes mycket
bristfällig, dels att frågan om asylprocessen
bidragit till att försämra barnens situation inte
säkert kunde besvaras. Utskottet ansåg att frågan om
de apatiska barnen var uppmärksammad bl.a. genom
tillsättandet av en nationell samordnare och att det
därför saknades anledning för riksdagen att då vidta
någon åtgärd. Utskottet avstyrkte därmed de motioner
som väckts i frågan.

I anslutning till beredningen av det nu aktuella
ärendet har utskottet inhämtat kompletterande
upplysningar om de apatiska barnen. Informationen
avsåg såväl Migrationsverkets och Utlänningsnämndens
handläggning som den medicinska bedömningen av
barnens sjukdomstillstånd och deras situation i
övrigt. Såvitt framkom rör det sig om mellan 100 och
130 barn med varierande grad av funktionsbortfall av
totalt ca 10 000 barn som befinner sig i
asylprocessen. Det rör sig enbart om barn som har
kommit till Sverige med sina familjer. De s.k.
ensamkommande barnen har däremot inte utvecklat
detta sjukdomstillstånd. Ärenden rörande apatiska
barn behandlas med förtur både i Migrationsverket
och i Utlänningsnämnden. Utlänningsnämnden gjorde i
januari 2005 en genomgång av 30 ärenden varvid det
framkom att barnen var mellan 3 och 17 år och att 14
av dem hade insjuknat efter Migrationsverkets beslut
om avslag på asylansökan. I de fall
uppehållstillstånd har beviljats har det handlat om
en mycket allvarlig eller livshotande sjukdom som
krävt sondmatning i kombination med att barnet
vistats lång tid i Sverige. Vid utfrågningen framkom
också att det i princip saknas forskning på området
och att man fortfarande har mycket lite kunskap om
orsakerna till att vissa barn drabbas av detta
tillstånd. Det man känner till är att de första
fallen i Sverige uppträdde 2002 och att antalet fall
därefter ökat kraftigt samt att barnen kommer från
ett begränsat antal länder. Inom läkarkåren är man
inte ense om hur asylprocessen inverkar på
uppkomsten respektive utvecklingen av
sjukdomstillståndet och tillfrisknandet. Däremot
tycks man vara ense om att ett beviljat
uppehållstillstånd kan förbättra möjligheterna till
tillfrisknande. Inom ramen för den nationella
samordnarens arbete pågår för närvarande en
kartläggning av antalet barn, deras bakgrund och
familjeförhållanden m.m. I kartläggningen ingår även
att undersöka om sjukdomstillståndet förekommer i
andra länder än i Sverige. I ett nästa steg skall en
kvalitativ studie göras av bl.a. barnens fysiska och
psykiska sjukdomshistoria i hemlandet.
Utskottet känner en stark oro för de apatiska
barnen som utan tvivel befinner sig i en mycket svår
situation. Det är dessutom så att vissa av dem
befinner sig i ett livshotande tillstånd, som kräver
omfattande vård och stöd. Det är djupt
otillfredsställande om asylprocessen gör att barn
mår dåligt. Huruvida asylprocessen har bidragit till
att just dessa barn blivit sjuka eller försämrade är
med nuvarande kunskap inte möjligt att besvara. I
det sammanhanget är det viktigt att framhålla att
inte bara dessa barn utan barn överhuvudtaget som
befinner sig i asylprocessen måste uppmärksammas med
avseende på psykisk och fysisk ohälsa.
Utskottet har ovan redovisat förutsättningarna för
att enligt 2 kap. 4 § UtlL få uppehållstillstånd av
humanitära skäl. Som framgår därav fanns möjligheten
att få uppehållstillstånd på grund av humanitära
skäl redan före 1989 års utlänningslag.
Uppehållstillstånd kunde undantagsvis ges åt
utlänningar med mycket starka humanitära skäl för
att få stanna i landet. I förarbetena till 1989 års
utlänningslag angavs i fråga om vilka personer som
kan omfattas bl.a. personer som på grund av sjukdom
eller andra personliga förhållanden inte bör nekas
uppehållstillstånd här. Av utskottets betänkande
1996/97:SfU5 Svensk migrationspolitik i globalt
perspektiv framgår (s. 54) att något förslag till
ändrad lagstiftning vad avser uppehållstillstånd av
humanitära skäl inte lagts fram i proposition
1996/97:25. I samband med att portalparagrafen om
barnets bästa infördes 1997 betonade regeringen
(prop. 1996/97:25 s. 249) att de humanitära skälen
bör kunna vara av något mindre allvar och tyngd när
ett barn berörs.
Kommittén för översyn av utlänningslagstiftningen
har i betänkande SOU 2004:74 redovisat
omständigheter som beaktas vid bedömningen av
humanitära skäl. Av betänkandet framgår (s. 138 f.)
att en sammantagen bedömning skall göras av hela den
sökandes situation och att det oftast görs en
sammanvägning av flera olika faktorer vid
bedömningen av om det finns humanitära skäl av
tillräcklig styrka för att bevilja
uppehållstillstånd. Det innebär att, om t.ex.
sjukdom eller vårdbehov inte i sig bedöms vara skäl
nog för uppehållstillstånd och inte heller
anpassning till det svenska samhället i sig är skäl
nog, kan dessa två faktorer sammantaget anses vara
humanitära skäl av sådan styrka att
uppehållstillstånd bör beviljas. De omständigheter
som speciellt brukar utgöra bedömningsgrunder för
humanitära skäl i praxis kan enligt kommittén sägas
vara sjukdom, suicidrisk och vårdbehov, barns
utsatthet, anpassning till Sverige, svåra
förhållanden i hemlandet, humanitära skäl som gäller
anhörig i Sverige, verkställighetssvårigheter,
politisk-humanitära skäl och anhöriga i Sverige i
förening med svår humanitär situation i hemlandet.
När det gäller praxis vid bedömning av humanitära
skäl hos barn framhåller kommittén att vid
tillämpningen av utlänningslagen skall särskilt
beaktas vad hänsynen till barns hälsa och utveckling
samt barns bästa i övrigt kräver och att de
humanitära skälen då kan vara av något mindre allvar
och tyngd för att uppehållstillstånd skall beviljas
än vad som skulle ha varit fallet för en vuxen
person. I fråga om vårdbehov eller sjukdom anför
kommittén att regeringen och Utlänningsnämnden bl.a.
prövat ansökningar som gäller blödarsjuka barn, barn
som led av diabetes, av barnreumatisk sjukdom, av
stressymtom, av grav hörselnedsättning och cp-skada,
av allvarligt hjärtfel och av hjärntumör. I de fall
barnen inte skulle ha kunnat beredas tillräcklig
vård eller behandling i hemlandet och sjukdomen
därför skulle kunna bli livshotande eller om barnen
därför skulle kunna drabbas av livslångt handikapp
har uppehållstillstånd beviljats. Även i fall där
ett barns handikapp inte har ansetts vara av
synnerligen allvarlig art har uppehållstillstånd
beviljats med hänvisning till att det fanns
speciella omständigheter som gjorde att ett
återvändande till hemlandet skulle påverka barnets
utveckling på ett livsavgörande sätt samt till att
en mer generös bedömning kunde göras i fråga om
barn. Om en enstaka operation har bedömts som
tillräcklig för att bota eller lindra en sjukdom har
ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats.
Vad nu sagts visar enligt utskottets mening att
utlänningslagen ger utrymme för att under vissa
förutsättningar bevilja uppehållstillstånd av
humanitära skäl när ett barn lider av en allvarlig
sjukdom. Det är då inte bara sjukdomstillståndet i
sig som prövas utan det görs en samlad bedömning där
t.ex. lång vistelsetid i Sverige och barnets
anknytning hit även vägs in. Som nämnts behöver de
humanitära skälen inte väga lika tungt i fråga om
barn som när det gäller en vuxen person. Utskottet
förutsätter att myndigheterna tillämpar bestämmelsen
om uppehållstillstånd av humanitära skäl på avsett
sätt. Om rättsläget är oklart har de dessutom
möjlighet att jämlikt 7 kap. 11 § UtlL överlämna
ärendet till regeringen för vägledande beslut.
Mot bakgrund av de speciella och varierande
omständigheter som i olika ärenden kan få betydelse
vid en prövning av om humanitära skäl föreligger kan
utskottet inte ställa sig bakom en ordning som
innebär att uppehållstillstånd beviljas utan
individuell prövning. Enligt utskottets mening är
det en grundläggande förutsättning för att bevilja
uppehållstillstånd av humanitära eller andra skäl
att frågan prövas individuellt i varje enskilt fall.
Det är endast vid en sådan prövning som det är
möjligt att göra en samlad bedömning där sjukdom hos
barnet kanske endast är en av flera omständigheter
och att sjukdomen kanske i sig inte är skäl nog för
att få uppehållstillstånd. Enligt utskottets mening
är detta ett sätt att garantera att rättssäkerheten
i asylprocessen upprätthålls. Om annat än de
individuella skälen tillåts avgöra om
uppehållstillstånd skall beviljas eller inte kommer
asylprocessen att styras av inte förutsägbara
faktorer eller omständigheter. En sådan ordning är
inte önskvärd. Ett automatiskt uppehållstillstånd
till barn som utvecklat stressreaktioner i form av
stark uppgivenhet av en viss svårighetsgrad är
heller inte tänkbart av det skälet att det är
omöjligt att förutse den risk som ett sådant beslut
kan innebära för att barn framöver kan komma att
utnyttjas av människosmugglare eller andra
hänsynslösa personer i deras omgivning i syfte att
förbättra egna eller andras möjligheter att få ett
uppehållstillstånd. Utskottet är inte berett att
utsätta andra barn för den risken. Med hänsyn
härtill och mot bakgrund av det arbete som för
närvarande pågår inom ramen för den nationella
samordnarens uppdrag avstyrker utskottet motionerna
Sf14 yrkandena 1-3, Sf13 yrkande 4 och Sf12 yrkande
5. Även motion Sf405 avstyrks med det anförda.
Utskottet vill tillägga att Kommittén för översyn
av utlänningslagstiftningen även har föreslagit (SOU
2004:74.) att bestämmelsen om humanitära skäl för
uppehållstillstånd kompletteras med en egen
bestämmelse som rör uppehållstillstånd av humanitära
skäl för barn. Genom förslaget om en egen
bestämmelse om humanitära skäl i barnärenden avser
kommittén att tydligare synliggöra de intentioner
som ligger bakom utlänningslagens portalparagraf om
hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt
barnets bästa i övrigt. Dessutom är förslaget avsett
att markera att barnets individuella skäl för
uppehållstillstånd måste prövas särskilt och inte
som en del av föräldrarnas ärende.
Uppehållstillstånd skall enligt förslaget få
beviljas även då omständigheterna i barnets ärende
inte är av samma allvar och tyngd som i fråga om
vuxna personer. Kommitténs syfte med den föreslagna
lagändringen är att göra tillämpningen av humanitära
skäl i barnärenden något mer generös än tidigare. Av
regeringens skrivelse framgår att betänkandet har
remissbehandlats och att det för närvarande bereds
inom Regeringskansliet.

Ensamkommande barn

I betänkande 2004/05:SfU2 behandlade utskottet även
en rad motionsyrkanden om s.k. ensamkommande barn,
dvs. barn som kommer till Sverige utan medföljande
legal vårdnadshavare. Utskottet erinrade om att
riksdagen redan hösten 2003 hade beslutat att genom
ett tillkännagivande ge regeringen i uppdrag att
återkomma med förslag som innebär att
Migrationsverket endast skall ha ansvar för att
utreda de ensamkommande barnens asylskäl, att barnen
skall få en särskild företrädare inom 24 timmar, att
socialtjänsten både skall ha ansvaret för att ge de
ensamkommande barnen boende och stöd redan vid
ankomsten och på ett tidigt stadium ta ställning
till om barnet skall ges en familjehemsplacering
samt, slutligen, att Migrationsverket skall ges
möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om
mottagande av ensamkommande barn. Utskottet
konstaterade att regeringen, trots riksdagens
tillkännagivande hösten 2003, ännu inte hade lämnat
något förslag om att kommunernas socialtjänst skall
ha ansvaret för att ge de ensamkommande barnen
boende och stöd redan vid ankomsten. Inte heller
hade regeringen förklarat sin avsikt att vid en viss
senare tidpunkt lägga fram ett förslag i frågan.
Utskottet beklagade detta och ansåg att det var
synnerligen angeläget att frågan får sin snara
lösning och att regeringen därför utan dröjsmål
borde återkomma till riksdagen med ett förslag med
den nu angivna inriktningen. Utskottet föreslog att
riksdagen som sin mening skulle ge regeringen detta
till känna. Detta blev också riksdagens beslut
(rskr. 2004/05:78-79).

Den i regeringens skrivelse nämnda
interdepartementala arbetsgruppen, som inom
Regeringskansliet ansvarar för beredningen av ett
förbättrat mottagande för de ensamkommande barnen,
har i en departementspromemoria (Ds 2004:54)
Mottagandet av barn från annat land som kommer till
Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k.
ensamkommande barn) föreslagit att Migrationsverket
skall ha ett övergripande ansvar för barnens boende
men att avtalskommuner huvudsakligen skall anordna
och ansvara för boendet. Det reella mottagandet av
asylsökande ensamkommande barn föreslås därmed
överföras till de kommuner som tecknar avtal med
Migrationsverket medan verket behåller huvudansvaret
för mottagandet av barnen. Utskottet har erfarit att
den nämnda promemorian är föremål för
remissbehandling till den 1 april 2005. Regeringen
har aviserat en proposition om ensamkommande barn
till september 2005.
Utskottet har visserligen förståelse för frågans
komplexitet men anser det olyckligt att det tagit så
lång tid att lägga fram förslag för riksdagen.
Emellertid har nu utarbetats förslag som
remissbehandlas i sedvanlig ordning. Utskottet
förutsätter att regeringen därefter utan dröjsmål
förelägger riksdagen en proposition om ensamkommande
barn. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf13 yrkande 3 och 2003/04:So12 yrkande 10.

Övrigt om barn i asylprocessen

I betänkande 2004/05:SfU2 har utskottet behandlat
motionsyrkanden om barns asylskäl, barns bästa och
barnfrågor i övrigt. Utskottet ansåg (s. 42) att det
inte bara är viktigt att barn får komma till tals
utan också att barns asylskäl efterfrågas. Eftersom
barnen kommer hit som asylsökande är det självklart
att deras asylskäl skall utredas. Det är vidare
viktigt att barnärenden prioriteras och handläggs av
särskilt utbildad personal. Utskottet noterade bl.a.
att Migrationsverket hade vidtagit en rad åtgärder
för att säkra att barnets bästa beaktas i ärendena
och att särskilda barnhandläggare hade utbildats.
Mot bakgrund härav ansåg utskottet att det inte
fanns skäl för riksdagen att då ta något initiativ i
frågan och avstyrkte därmed motionsyrkandena i
fråga.

Utskottet har ovan redogjort för förslaget om en
egen bestämmelse om uppehållstillstånd av humanitära
skäl för barn som Kommittén för översyn av
utlänningslagstiftningen lagt fram i betänkande SOU
2004:74. Utskottet, som inte anser att det finns
skäl att föregripa det inom Regeringskansliet
pågående beredningsarbetet, avstyrker med det
anförda motionerna Sf277 yrkande 4, Sf15 yrkande 4
och Sf395. Även motionerna Sf265 yrkande 10 och
Sf380 avstyrks med det anförda.

Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om
- ersättning för barn till asylsökande,
- Migrationsverkets organiserade verksamhet,
- ersättning för sjukvård för icke akuta
sjukdomstillstånd och för gömda personer,
- undantag för asylsökande från kravet på
arbetstillstånd,
- svenskundervisning fram till datum för
avvisning,
- ersättning till kommunerna och
- barns rätt till vård och skola.
Jämför reservationerna 59 (v, mp), 60 (v), 61
(fp, c), 62 (v), 63 (v, mp), 64 (m, c), 65
(v), 66 (mp), 67 (m, c), 68 (v), 69 (kd, c),
70 (fp), 71 (v), 72 (v, c), 73 (m), 74 (v,
c), 75 (m), 76 (c), 77 (m), 78 (kd), 79 (v),
80 (c) och 81 (mp).

Gällande ordning

Staten har huvudansvaret för mottagandet av
asylsökande. Under tiden som ansökan om asyl prövas
omfattas den asylsökande av lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Personer som
väntar på beslut om uppehållstillstånd får välja om
de vill bo hos t.ex. släkt och vänner eller i någon
av Migrationsverkets anläggningar. De flesta
anläggningarna består av vanliga lägenheter, där de
asylsökande själva sköter sitt hushåll. För
asylsökande som saknar medel och bor i en av
Migrationsverkets anläggningar är bostaden
kostnadsfri. Den som väljer att ordna bostad på egen
hand kunde fram till den 1 mars 2005 få
bostadsersättning med 350 kr per månad för
ensamstående och med 850 kr för en familj. Från och
med den 1 mars 2005 gäller att bostadsersättning
endast utges i särskilda fall (SFS 2004:1377).

Till de personer som inte har egna inkomster
eller tillgångar utges bidrag, s.k. dagersättning,
som skall räcka till mat, kläder, telefon och andra
utgifter. En ensamstående vuxen får 71 kr i
dagersättning och en samboende 61 kr per dag. För
barn utges mellan 37 och 50 kr per barn och dag. För
familjer med fler än två barn lämnas hel
dagersättning endast för de två äldsta. För de yngre
barnen lämnas halv ersättning. Om den asylsökande i
anslutning till ankomsten inkvarteras vid ett
mottagningscenter där bl.a. mat och logi ingår,
lämnas en lägre ersättning. Regeringen fastställer
nivån på ersättningen.
Migrationsverket har skyldighet att erbjuda
organiserad verksamhet till alla asylsökande som
fyllt 18 år. Deltagande i verksamheten är
obligatoriskt. Migrationsverket skall i lämplig
omfattning erbjuda asylsökande m.fl. sysselsättning
genom att de får tillfälle att delta i
svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och
i annan verksamhet som bidrar till att göra
vistelsen meningsfull. För asylsökande som utan
giltigt skäl vägrar att delta i den organiserade
verksamheten skall dagersättningen reduceras.
Detsamma gäller för den som inte medverkar till att
klarlägga identiteten eller som håller sig undan så
att asylutredningen försvåras. Även i det fall en
utlänning utan giltigt skäl vägrar att medverka till
åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om
avvisning eller utvisning skall kunna verkställas
kan ersättningen sättas ned.
Kommunerna ansvarar främst för förskola, skola och
skolbarnsomsorg till asylsökande barn samt för vissa
insatser enligt främst socialtjänstlagen. För
asylsökande ensamkommande barn har kommunerna ett
särskilt ansvar, t.ex. för att utse en god man. Den
statliga ersättningen till kommunerna regleras i
förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för
asylsökande m.fl.
Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård till
asylsökande m.fl. enligt en överenskommelse mellan
staten och Landstingsförbundet. Regeringen har den
30 september 2004 godkänt en ny överenskommelse
mellan staten och Landstingsförbundet.
Överenskommelsen gäller fr.o.m. den 1 januari 2005
och innebär bl.a. ökad statlig ersättning till
landstingen.

Skrivelsen

Enligt vad som anges i skrivelsen ökade antalet nya
asylsökande med ca 40 % årligen mellan 1999 och
2002. Antalet asylsökande uppgick under 2002 till ca
33 000. Migrationsverket har under samma tid utökat
sin mottagandekapacitet betydligt. Under 2003
minskade antalet nya asylsökande något och denna
minskning har fortsatt under 2004. Under perioden
januari-oktober 2004 kom sammanlagt 19 491
asylsökande till Sverige, vilket är en minskning med
ca 25 % jämfört med motsvarande period 2003. Färre
asylsökande minskar Migrationsverkets behov av
anläggningsboende och en avveckling av
mottagningsplatser har därför skett under 2004. Den
31 oktober 2004 var 39 573 personer registrerade i
mottagandesystemet. Det kan jämföras med drygt
43 000 registrerade den 31 december 2003. Den
genomsnittliga vistelsetiden var 499 dagar den 31
oktober 2004. Vid utgången av oktober 2003 var den
genomsnittliga vistelsetiden 388 dagar.

Ungefär hälften av de asylsökande bor i
anläggningsboende och övriga ordnar sitt boende på
egen hand, vanligen genom att bo inneboende hos
släkt eller vänner. I skrivelsen redovisas de
negativa effekter som det egna boendet anses
innebära och som föranledde regeringen att under
hösten 2004 föreslå riksdagen att avskaffa rätten
till bostadsersättning fr.o.m. den 1 mars 2005.
Enligt regeringen kan ett avskaffande av
bostadsersättningen inte motverka samtliga de
problem som uppstått till följd av det egna boendet.
Regeringen fortsätter därför att följa frågan och
avser att återkomma med ytterligare förslag. Inom
Regeringskansliet har en utredare fått i uppdrag att
se över möjligheterna att i ökad utsträckning styra
boendet under asylprövningen i riktning mot av
Migrationsverket anvisat boende.

Ersättning till asylsökande m.m.

Motioner

I motion 2003/04:Sf310 av Chatrine Pålsson (kd)
begärs ett tillkännagivande om en översyn av
ersättningen till flyktingbarn. I
barnbidragssystemet finns flerbarnstillägg för tre
eller flera barn eftersom kostnaderna ökar om en
familj har många barn. För flyktingbarnen halveras
beloppen fr.o.m. tredje barnet.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 6 ett tillkännagivande om ambitionsnivån med
den organiserade verksamheten. Motionärerna
framhåller att Statskontoret har påpekat att
verksamheten drivs med alltför låg ambitionsnivå och
att många som finns på Migrationsverkets
anläggningar inte deltar i verksamheten. I samma
motion yrkande 8 begärs utredning av frågan om
extern tillsyn av Migrationsverkets
mottagningsverksamhet i syfte att åstadkomma en
större öppenhet. I yrkande 15 begär motionärerna ett
tillkännagivande om att utreda frågan om
värdesäkring av dagersättningen till asylsökande. De
framhåller att ersättningen inte har ändrats sedan
1994. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om
att tydliggöra kommunernas ansvar för att skapa
fritidsverksamhet för asylsökande som lever på
förläggningar och i eget boende.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 2 ett tillkännagivande om
innehållet i den obligatoriska verksamheten som
anordnas av Migrationsverket och hanteringen av
dagersättningen vid frånvaro. Enligt motionärerna
är verksamheten inte meningsfull. Frånvaro utan
giltiga skäl tolkas godtyckligt och är kränkande.

Utskottets ställningstagande

En särskild utredare har haft i uppdrag att ta
ställning till hur rådets direktiv 2003/9/EG om
miniminormer för mottagande av asylsökande, som
skall vara genomfört i medlemsstaterna senast den 6
februari 2005, skall genomföras i svensk rätt.

I kommittébetänkandet EG-rätten och mottagandet av
asylsökande (SOU 2003:89) konstaterar Utredningen om
mottagandevillkor för asylsökande sammanfattningsvis
att det svenska mottagandet rent faktiskt förefaller
att väl uppfylla de krav som uppställs i EG-
direktivet. Emellertid anser utredningen att
mottagandevillkoren i vissa avseenden bör
författningsregleras och föreslår därför att
gällande praxis lagfästs, t.ex. vad gäller tillgång
till hälso- och sjukvård samt tillgång till
information för asylsökande. Som framgår ovan skulle
direktivet redan ha varit genomfört i svensk rätt.
Utskottet noterar att de svenska mottagandevillkoren
i sak uppfyller de krav som uppställs i EG-
direktivet, men att mottagandevillkoren i vissa
avseenden bör lagfästas. Mot barkgrund härav avser
regeringen förelägga riksdagen en proposition om
mottagande av asylsökande under september 2005.
När det gäller dagersättningen anges i samma
betänkande (s. 139-140) att det inte finns några
undersökningar som närmare studerat i vilken
utsträckning de lämnade förmånerna (dagersättning
och ersättning för logi) täcker de asylsökandes
behov. De flesta av de företrädare för
Migrationsverket som utredningen har varit i kontakt
med menar att förmånerna täcker de asylsökandes
behov. Några av dem och vissa företrädare för
frivilligorganisationer menar dock att
dagersättningen är väl låg. De jämför med det
kommunala försörjningsstödet enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen som, utan att vara direkt
jämförbart, är ca 14 % högre.
Även om asylsökande mer sällan har lika stora
ekonomiska åtaganden eller förpliktelser som dem som
är bosatta här anser utskottet att dagersättningen
måste vara tillräckligt stor för att ge en rimlig
levnadsstandard. Enligt utskottet är detta särskilt
viktigt när det gäller barnfamiljer eftersom
asylsökande barns behov lika väl som andra barns
behov måste tillgodoses på ett bra sätt. En lägre
ekonomisk standard är måhända motiverad om tiden i
mottagningssystemet är kort. Så är emellertid sällan
fallet. Som redovisas ovan var den genomsnittliga
vistelsetiden 499 dagar den 31 oktober 2004, och den
hade t.o.m. ökat jämfört med året innan. Med hänsyn
härtill är det enligt utskottet mycket angeläget att
vistelsetiderna i mottagningssystemet minskar.
Migrationsverket och Utlänningsnämnden har för 2005
tilldelats ökade resurser för att minska
ärendebalanserna. Eftersom förutsättningarna för att
också minska vistelsetiderna i mottagningssystemet
därmed förbättras är utskottet för närvarande inte
berett att föreslå att riksdagen skall vidta någon
åtgärd i frågan om dagersättningens storlek.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
2003/04:Sf310 och Sf361 yrkande 15.
Statskontoret har i rapporten Tydligare styrning
av Migrationsverket anfört bl.a. (s. 33) att det är
för många som befinner sig i mottagningssystemet med
långa väntetider. Det är också en obalans mellan
högt ställda mål för verksamheten och faktiska
resurser för att nå dessa mål. Vidare anser
Statskontoret att rutinerna för samarbetet med
kommunerna brister. Enligt Statskontoret är det här
problem som - med undantag för bristande rutiner -
Migrationsverket inte kan lösa på egen hand. När det
gäller den organiserade verksamheten konstateras (s.
35-36) att problemen med att många inte deltar i
verksamheten och att den verksamhet som bedrivs har
låg ambitionsnivå har funnits i mer än tio år och
att flera utredningar har pekat på samma problem. På
senare år har mindre förbättringar skett men
Riksrevisionsverket skrev så sent som hösten 2002 en
kritisk rapport om verksamheten. Man menade att en
del av förklaringen till bristerna inom verksamheten
beror på bristande resurser. Enligt Statskontoret är
det svårt att vara kritisk mot omfattningen av den
organiserade verksamheten trots att den har
uppenbara brister jämfört med det syfte som
regeringen angett för verksamheten. För 15 kr per
dag och person (mer om barn och äldre borträknas)
kan man troligen inte göra så mycket mer än vad som
faktiskt görs.
Utskottet anser att Statskontorets rapport visar
på förhållanden som inte är tillfredsställande.
Emellertid har regeringen i regleringsbrevet för
2005 avseende Migrationsverket infört ett
återrapporteringskrav som innebär att verket skall
redovisa en sammanfattande analys och bedömning av
vidtagna åtgärder i syfte att uppnå målet för den
organiserade verksamheten. Med hänsyn härtill finns
det enligt utskottets mening inte anledning för
riksdagen att nu vidta någon åtgärd i frågan. I den
mån motionerna Sf361 yrkande 6 och 2003/04:Sf357
yrkande 2 inte är tillgodosedda med det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena i fråga. Även
motion Sf361 yrkande 16 avstyrks med det anförda.
I en av motionerna berörs frågan om extern tillsyn
av Migrationsverkets mottagningsverksamhet. Även
denna fråga har tagits upp i Statskontorets rapport
(s. 41). Enligt Statskontoret har Migrationsverket i
egenskap av förvaltningsmyndighet inte något
tillsynsansvar för migrationsprocessen - varken för
den egna verksamheten eller för andra myndigheters
åtgärder inom migrationsprocessen. Statskontoret
anser att behovet av tillsyn kanske är mest
framträdande inom mottagningsverksamheten inom vars
ram bedrivs en verksamhet som i vissa delar liknar
socialtjänstens verksamhet i en kommun. Utskottet,
som konstaterar att frågan om tillsyn nu har
uppmärksammats genom Statskontorets rapport, anser
att det i första hand får ankomma på regeringen att
överväga om åtgärder är erforderliga. Därmed
avstyrker utskottet motion Sf361 yrkande 8.

Boende

Motioner

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf15 yrkande 6
ett tillkännagivande om avskaffandet av bidraget
till eget boende. Motionärerna accepterar inte
regeringens delreformer i ett asylsystem som inte
fungerar. Slopandet av bostadsersättningen leder
bara till att redan fattiga blir ännu fattigare. I
stället behövs det en övergripande reform av asyl-
och mottagningsprocessen.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 14 ett tillkännagivande om att ge
Glesbygdsverket i uppdrag att uppmuntra människor
att bosätta sig i hela landet samt att
Migrationsverket skall uppmuntra och erbjuda
möjligheter för människor att söka alternativa
bostadsorter. Motionärerna ogillar att kommuner
sluter avtal med andra kommuner om att ta emot
asylsökande och flyktingar.
I motion 2003/04:Sf378 av Luciano Astudillo m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om att
Migrationsverket bör åläggas att i större
utsträckning samråda med kommunerna i samband med
placering i eget boende så att kommunerna kan
fullfölja sin del av uppdraget. Introduktionen och
valet av boendekommun bör ses som ett trepartssamtal
mellan individen, staten och kommunen. I dag har
kommunen inga möjligheter att påverka systemet för
eget boende.
I motion 2003/04:Sf320 av Yilmaz Kerimo och
Tommy Waidelich (s) begärs ett tillkännagivande
om asylsökandes boendesituation. Eget boende kan
vara bra t.ex. genom att den asylsökande kan bo
hos sina anhöriga. Men det finns också en rad
problem t.ex. att Migrationsverkets handläggare
tappar kontakten med den asylsökande och att det
egna boendet kan ge upphov till trångboddhet.
Enligt motionärerna bör reglerna ses över.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har så sent som i december 2004 ställt sig
bakom regeringens förslag om att slopa rätten till
bostadsersättning för asylsökande vid eget boende
fr.o.m. den 1 mars 2005, dock med den ändringen att
ersättning även fortsättningsvis skall kunna utges i
särskilda fall (prop. 2004/05:28, bet. 2004/05:SfU7,
rskr. 2004/05:113). Det ankom på regeringen att
meddela närmare föreskrifter om hur ett system för
ersättning skall utformas som underlättar för
asylsökande att genom arbete försörja sig själva.
Regeringen har därefter genom en ändring i
förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande
m.fl. bl.a. föreskrivit att bostadsersättning får
beviljas en utlänning som har beviljats
arbetstillstånd eller undantag från skyldigheten att
inneha arbetstillstånd och har fått eller erbjudits
en anställning om minst tre månader och, för att
kunna påbörja anställningen, måste flytta till en
ort där Migrationsverket saknar möjlighet att
erbjuda anläggningsboende. (SFS 2005:27). Enligt
utskottets mening får syftet med motion
2003/04:Sf320 därmed anses åtminstone delvis
tillgodosett och motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet kan inte ställa sig bakom ett krav på -
som det får tolkas - att riksdagen skall frångå sitt
nyligen fattade beslut om att i princip avskaffa
rätten till bostadsersättning. Utskottet avstyrker
därmed motion Sf15 yrkande 6.
När det gäller frågan om att ge Glesbygdsverket i
uppdrag att uppmuntra människor att bosätta sig i
hela landet respektive att ålägga Migrationsverket
att samråda med kommunerna vill utskottet hänvisa
till den ovan nämnda utredaren som fått i uppdrag
att se över möjligheterna att i ökad utsträckning
styra boendet under asylprövningen i riktning mot av
Migrationsverket anvisat boende. Utskottet avstyrker
med det anförda motionerna Sf361 yrkande 14 och
2003/04:Sf378.

Hälso- och sjukvård

Motioner

I motion Sf205 av Ulf Sjösten (m) begärs ett
tillkännagivande om ett nationellt uppdrag i
samverkan med ideella organisationer för
kunskapsutveckling och stöd för att underlätta
asylsökandes introduktion i det svenska samhället.
Trauman som inte identifieras och behandlas riskerar
att förvärras under tiden i Sverige.

I motion Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)
begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om tidig
vård för traumatiserade kvinnliga asylsökande. I dag
sätts hjälpen oftast in för sent eftersom vuxna
asylsökande bara har rätt till akut vård.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 19 ett tillkännagivande om asylsökandes
tillgång till sjukvård. För 2003 fick landstingen
bara 70 % av kostnaderna täckta av staten. Därmed är
det stor risk att de asylsökande inte får den vård
de har rätt till. I samma motion yrkande 20 begärs
ett tillkännagivande om att utvidga rätten till
sjukvård för vuxna asylsökande till att gälla även
icke akuta sjukdomstillstånd. I yrkande 22 begärs
ett tillkännagivande om sjukvårdskostnader för gömda
asylsökande. Migrationsverket betalar kostnaderna
för den som sedermera beviljas uppehållstillstånd
men då bara för tiden efter beviljandet. Staten bör
enligt motionärerna stå för hela kostnaden.
I motion Sf252 av Mona Jönsson m.fl. (mp) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av snabb
tillgång till bearbetning av posttraumatiska
stressyndrom, PTSD. Motionärerna anser att vården
bör ges redan under vistelsen på Migrationsverkets
anläggningar. I samma motion yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om vikten av utbildning i PTSD av
personal inom den offentliga sektorn då många har
dåliga kunskaper om syndromet. I yrkande 3 begärs
ett tillkännagivande om vikten av regler för icke
akut psykiatrisk vård för asylsökande. Sådan vård
bör räknas in i vård som inte kan anstå eftersom det
är viktigt med tidig upptäckt och behandling.
I motion Sf289 av Annika Qarlsson (c) och Gustav
Fridolin (mp) begärs ett tillkännagivande om att
mödravård och förlossning i ett inledande skede
skall likställas med vård av barn för illegala
flyktingar.
I motion Sf318 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om en
översyn av kostnadsansvaret för asylsökande i behov
av behandling för transsexualism. Patienter skall
inte behöva riskera att behandling nekas eller
avbryts enbart på grund av oklarheter om var
kostnadsansvaret ligger. Det måste därför klarläggas
vilken typ av vård som räknas som vård som inte kan
anstå.

Utskottets ställningstagande

Enligt överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande
m.fl. omedelbar sjuk- och tandvård samt sådan sjuk-
och tandvård som inte kan anstå. I den omfattning
som landstingen ger vård enligt överenskommelsen
lämnas ersättning till landstingen enligt
förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för
hälso- och sjukvård till asylsökande. Ersättning
lämnas även för bl.a. mödrahälsovård,
förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning och vård
vid abort. Vidare lämnas ersättning för
hälsoundersökning/hälsosamtal. Utöver en
schablonersättning kan staten lämna en särskild
ersättning för vård om kostnaden för en vårdkontakt
överstiger 50 000 kr. Enligt överenskommelsen
erhåller asylsökande barn och ungdomar under 18 år
samma vård som barn bosatta i Sverige.

Av Socialstyrelsens allmänna råd (1995:4) Hälso-
och sjukvård för asylsökande och flyktingar framgår
att begreppet omedelbar vård och vård som inte kan
anstå inte kan definieras så att det täcker alla
situationer som kan uppkomma. Det är endast den
vårdansvariga läkaren som utifrån förutsättningarna
i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som
skall ges. Vård som inte faller under dessa
kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför
allvarliga följder för patienten ersätts inte av
staten. I begreppet hälso- och sjukvård ingår även
psykologisk och psykiatrisk vård till personer som
på grund av exempelvis traumatiska upplevelser och
övergrepp är i behov av sådan vård. Det är även i
dessa fall den vårdansvarige läkaren som utifrån
förutsättningarna i det enskilda fallet har att
bedöma vilken vård som skall ges.
Utskottet delar inte uppfattningen att rätten till
statlig ersättning bör utvidgas till att omfatta
även sjukvård för icke akuta sjukdomstillstånd.
Utskottet avstyrker därför motionerna Sf361 yrkande
20 och Sf252 yrkande 3. Även motion Sf318 yrkande 2
avstyrks med det anförda.
Personer under 18 år som håller sig undan så att
ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan
verkställas erhåller hälso- och sjukvård även under
den tid de håller sig gömda. I dessa fall lämnar
staten ersättning för vården. Däremot lämnas inte
ersättning för vård av vuxna som håller sig gömda.
Utskottet anser inte att staten - i de fall en
utlänning över 18 år fått sjukvård under tiden som
gömd - skall stå för kostnaderna för denna vård om
uppehållstillstånd senare beviljas. Det finns dock
inte några hinder för landstingen att som vilken
borgenär som helst efterge sin fordran. Inte heller
anser utskottet att staten skall påta sig kostnaden
för mödravård och förlossningsvård till illegala
flyktingar. Motionerna Sf361 yrkande 22 och Sf289
avstyrks därmed.
Utredningen om flyktingmottagande och introduktion
har i betänkandet Etablering i Sverige (SOU 2003:75,
s. 61 f.) föreslagit bl.a. att Migrationsverket
regelbundet skall underrätta landstingen om vilka
asylsökande som bor inom landstingsområdet och på
vilken adress de kan nås för att få erbjudande om
hälsoundersökning. Skälet härtill är att under 2002
var det bara 37 % som faktiskt genomgått
hälsoundersökning. Det beror dels på svårigheter att
hitta de asylsökande, dels på problem för
landstingen att få tid och resurser för
verksamheten. Förlaget kommer, om det genomförs, att
underlätta för landstingen att nå ut med erbjudanden
om hälsoundersökning till de asylsökande. Därmed
ökar möjligheterna att tidigt upptäcka de medicinska
behov som finns. Utskottet har erfarit att
regeringen planerar att överlämna en proposition om
nyanlända invandrares etablering i Sverige under
våren 2006. Eftersom utredningens förslag således är
under beredning i Regeringskansliet anser utskottet
att det i nuläget saknas skäl för riksdagen att göra
något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker med
det anförda motionerna Sf205, Sf278 yrkande 6 och
Sf252 yrkande 1.
När det gäller farhågorna för att de asylsökande
inte skulle få den vård de har rätt till på grund av
att landstingen inte får full kostnadstäckning
hänvisar utskottet till den nya överenskommelsen
mellan staten och Landstingsförbundet som innebär
att statens ersättning till landstingen höjts
fr.o.m. den 1 januari 2005. Utskottet avstyrker
därmed motion Sf361 yrkande 19.
Utbildning i posttraumatiska syndrom av personal
inom offentlig sektor är enligt utskottet en fråga
som måste hanteras av respektive myndighet eller
motsvarande. Utskottet anser att det saknas
anledning för riksdagen att ta något initiativ i
frågan. Motion Sf252 yrkande 2 avstyrks därmed.

Arbete m.m.

Motioner

I motion Sf378 av Ulrika Karlsson (m) begärs i
yrkande 7 ett tillkännagivande om arbetstillstånd.
Dagens system som kräver ansökan om att undantas
från förbudet att arbeta bör enligt motionären
ändras så att alla automatiskt får ett
arbetstillstånd.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion
2003/04:Sf326 yrkande 3 ett tillkännagivande om att
arbete och egenförsörjning redan under väntan på
beslut om uppehållstillstånd bör vara regel. I samma
motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
åtgärder för att förbättra mottagandet av
asylsökande. Motionärerna anser att
introduktionstiden bör vara mycket kort. Därefter
bör arbete varvas med språkstudier.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf365 yrkande
11 ett tillkännagivande om att undanröja de hinder
som finns för asylsökande att snabbt få tillgång
till arbetsmarknaden. Motionärerna anser att det
måste blir enklare att få arbetstillstånd, att
handläggningstiden måste kortas och att kravet på
sfi-språktest bör slopas. Ett liknande yrkande finns
i motion 2003/04:Sf402 yrkande 6 av Sven Brus m.fl.
(kd).
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 2 ett tillkännagivande om att betyg skall
ekvivaleras och nödvändig kompletterande utbildning
skall ges utan dröjsmål. I samma motion yrkande 7
begärs ett tillkännagivande om möjligheten att
bevilja asylsökande undantag från kravet på
arbetstillstånd. Migrationsverket bör i högre grad
än hittills bevilja undantag.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion
2003/04:Sf396 yrkande 1 ett tillkännagivande om att
ett ökat sysselsättningsfokus bör prägla
flyktingmottagandet. Motionärerna påpekar att det är
viktigt bl.a. att validering av betyg, intyg,
kunskaper och utbildning sker snarast. Vidare bör
personen i fråga snarast möjligt sysselsättas, allt
för att undvika en passiv och inhuman väntan på
beslut.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 14 ett tillkännagivande om att asylsökande
skall få ID-handlingar som gör att de själva kan ta
ut sin lön. Ett likalydande yrkande finns i motion
Sk243 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson
(c).
I motion Sf255 av Hillevi Larsson m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att ge riktlinjer till
Migrationsverket om att samtliga asylsökande skall
informeras om situationen på arbets- och
bostadsmarknaden i landets kommuner. Detta skulle
enligt motionärerna möjliggöra en bättre
integration.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att
arbete och egenförsörjning uppmuntras och att tidiga
åtgärder sätts in för att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden för såväl asylsökande som nyanlända
invandrare.

Utredningen om flyktingmottagande och introduktion
har lämnat förslag som ligger i linje med detta
synsätt, nämligen att asyltiden skall bli
integrationsförberedande, dock utan att förlora
återvändandeperspektivet. I det tidigare nämnda
utredningsbetänkandet SOU 2003:75 föreslås
sammanfattningsvis att de väntetider som uppstår i
avvaktan på beslut skall utnyttjas så att de som får
stanna har fått en god grund för sin etablering i
landet och att de som måste återvända kan göra det
med värdefulla erfarenheter och kunskaper.
Asylsökande i arbetsför ålder skall enligt förslaget
få tidigare utbildning och yrkeserfarenhet kartlagd
av Migrationsverkets handläggare och ges information
om möjligheterna att arbeta under asyltiden. Därtill
skall företrädare för Arbetsmarknadsverket ge dem
som bedöms stå nära arbetsmarknaden en fördjupad
yrkes- och arbetsmarknadsrådgivning, förmedla arbete
till dem som har rätt att arbeta samt bistå vid
anskaffning av praktikplatser. Vidare förslås (s.
54) att arbetsförmedlingen skall ansvara bl.a. för
allmän information om förhållanden och villkor på
den svenska arbetsmarknaden.
Som tidigare nämnts planerar regeringen att
förelägga riksdagen en proposition om nyanlända
invandrares etablering i Sverige under våren 2006.
Utskottet anser med hänsyn härtill att det inte är
nödvändigt för riksdagen att göra något uttalande i
frågan om åtgärder för att snabbt ge asylsökande
tillträde till arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 2003/04:Sf326 yrkandena 3 och 4,
Sf365 yrkande 11, 2003/04:Sf402 yrkande 6, Sf361
yrkande 2, 2003/04:Sf396 yrkande 1 och Sf255.
I fråga om undantag från kravet på arbetstillstånd
vill utskottet erinra om att det av
budgetpropositionen för 2005 framgår (utg.omr. 8, s.
48-49) att ca 43 000 personer var registrerade i
Migrationsverkets mottagandesystem vid årsskiftet
2003/04, att det i december 2003 var 15 560
asylsökande som hade tillträde till den öppna
arbetsmarkanden samt att 696 personer hade uppgivit
att de arbetade. Som redovisats ovan är en
asylsökande undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd i de fall Migrationsverket bedömer
att beslut i ärendet inte kan fattas inom fyra
månader. Undantaget gäller fram till dess att ett
lagakraftvunnet beslut föreligger i ärendet. Enligt
utskottets mening är det viktigt att en asylsökande
som får vänta länge på beslut ges möjlighet att
arbeta. Utskottet är emellertid inte berett att
föreslå en ändring av den nuvarande ordningen men
förutsätter med hänsyn till de långa
handläggningstiderna i asylsystemet att en
asylsökande som får ett erbjudande om arbete på ett
snabbt och enkelt sätt får bevis om undantag från
kravet på arbetstillstånd. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Sf378 yrkande 7 och Sf361
yrkande 7.
I två av motionerna framhålls svårigheterna för en
asylsökande att få ID-handlingar. En viktig faktor i
sammanhanget är den kraftigt ökade dokumentlösheten
under de senaste åren. Av utredningsbetänkandet
Tidsbegränsat uppehållstillstånd vid oklar identitet
och resväg (SOU 2004:132) framgår att 1997 saknade
34 % av de asylsökande passhandlingar, dvs. pass
eller vissa slags identitetskort och körkort. Första
kvartalet 2004 saknade 93 % av de asylsökande
passhandling. Frågan om ID-kort har även berörts i
utredningsbetänkandet EG-rätten och mottagandet av
asylsökande (SOU 2003:89). Däri framhålls (s. 55)
att asylsökande ibland har problem med att
identifiera sig och att problemet accentueras för
dem som lyckas ordna ett eget förvärvsarbete under
väntetiden. Dessa asylsökande får ofta problem med
att hämta ut sin lön i bank eller hos Svensk
kassaservice och Migrationsverkets personal tvingas
lägga ned ganska mycket tid och resurser på att lösa
sådana problem. Utredningen lämnar inte något
förslag vad gäller ID-kort utan föreslår
sammanfattningsvis att det s.k. LMA-kortet anpassas
till direktivet 2003/9/EG om miniminormer för
mottagandevillkor för asylsökande genom att det
kompletteras med en text som anger att innehavaren
av kortet är asylsökande. Utredningens förslag
bereds för närvarande inom Regeringskansliet med
sikte på att en proposition skall föreläggas
riksdagen under september 2005. Med hänsyn till att
problemet med ID-kort för asylsökande har påtalats
av nyss nämnda utredning anser utskottet att
riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd i frågan.
Utskottet avstyrker motionerna Sf360 yrkande 14 och
Sk243.

Svenskundervisning

Motioner

I motion Sf378 av Ulrika Karlsson (m) begärs i
yrkande 4 ett tillkännagivande om undervisning i
svenska. Motionären anser att alla asylsökande skall
erbjudas undervisning i svenska under hela
vistelsetiden.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 1 ett tillkännagivande om att
svenskundervisning skall starta omedelbart och att
den inte skall avbrytas vid ett beslut om avslag av
Migrationsverket.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 13 ett tillkännagivande om att asylsökande
som skall avvisas skall ha rätt att arbeta och
studera svenska ända fram till avvisningsdatum.
I motion 2003/04:Sf332 av Marina Pettersson (s)
begärs ett tillkännagivande om svenskundervisning
för flyktingar. Antalet undervisningstimmar skiljer
sig åt i landet. Motionären anser att likformighet
skall gälla oavsett placering.

Utskottets ställningstagande

Enligt LMA åligger det Migrationsverket att i
lämplig omfattning ge asylsökande m.fl.
sysselsättning bl.a. genom att de får tillfälle att
delta i svenskundervisning. Som nämnts innehåller
utredningsbetänkandet Etablering i Sverige (SOU
2003:75) även förslag som tar sikte på asyltiden,
som enligt utredningen skall vara
integrationsförberedande. Bland annat förslås att
den svenskundervisning som erbjuds skall följa
kursplanen för sfi och att de studerande skall ha
möjlighet att avlägga prov på ett sådant sätt att de
kan ligga till grund för tillträde till fortsatta
studier. Svenskundervisningen skall dessutom
innehålla arbets- och samhällslivsorientering i
enlighet med förslag i Sfi-utredningens betänkande
Vidare vägar och vägen vidare - svenska som
andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SOU
2003:77). Av sistnämnda betänkande framgår bl.a. (s.
105) att Migrationsverket redan under 2003 fattade
beslut att svenskundervisningen för asylsökande
fr.o.m. 2004 skall följa kursplanen för sfi i alla
landets regioner och att tanken med det är att
förbättra möjligheterna att styra och följa upp
verksamheten liksom att underlätta en övergång från
Migrationsverket till kommunen för dem som får
uppehållstillstånd.

Mot bakgrund härav och då regeringen som nämnts
planerar att förlägga riksdagen en proposition om
nyanlända invandrares etablering i Sverige under
våren 2006 anser utskottet att det inte finns
anledning för riksdagen att ta något initiativ i
frågan.
Beträffande möjligheten att arbeta och studera
svenska från det att beslut om avvisning eller
utvisning har meddelats till dess att verkställighet
sker vill utskottet erinra om att när ett
lagakraftvunnet avvisningsbeslut föreligger skall
personen i fråga lämna landet. Huvudregeln är att
han eller hon skall göra det inom två veckor. Med
hänsyn härtill anser utskottet att det inte är
rimligt att undantaget från skyldigheten att ha
arbetstillstånd utsträcks till att gälla även denna
tid. Utskottet intar motsvarande ståndpunkt vad
gäller svenskundervisning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sf378 yrkande 4, Sf361 yrkande 1, Sf360 yrkande 13
och 2003/04:Sf332.

Ersättning till kommuner för asylsökande m.m.

Motioner

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237
yrkande 7 ett tillkännagivande om att finansieringen
av flyktingmottagningen bör vara ett statligt
ansvar. Dagens dubbla system för mottagning av
flyktingar, dvs. Migrationsverkets verksamhet och
den kommunala introduktionen, bör enligt
motionärerna ersättas av ett enda system med staten
som ansvarig för finansieringen.

I motion Sf211 av Torsten Lindström (kd) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om det statliga
ansvaret för kostnader föranledda av asylsökandes
vistelse i kommunerna. Flyktingpolitiken är en
nationell angelägenhet. Om inte kommunerna
kompenseras blir det svårt att finna kommuner som
vill ta emot asylsökande. I samma motion yrkande 2
begärs att regeringen återkommer till riksdagen med
en redogörelse för vidtagna initiativ för att
kompensera kommunerna för deras kostnader för
asylsökande.
I motion 2003/04:Sf300 av Rigmor Stenmark (c)
begärs ett tillkännagivande om en översyn av de
ekonomiska åtaganden som det innebär för en kommun
att inom sitt område ansvara för en
flyktingförläggning. Enligt motionären medför det
extra kostnader för värdkommunen. Staten bör därför
tillförsäkra kommunerna ersättning för de extra
kostnader, t.ex. för barn- och ungdomsvård, som inte
ersätts direkt av Migrationsverket.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 2 ett tillkännagivande om att införa ett
decentraliserat flyktingmottagande med ett större
individfokus. Mottagande sker på ett fåtal av
Migrationsverkets enheter, där dessutom belastningen
är mycket hög. En decentralisering ger en jämnare
fördelning av mottagandet över landet och utgör god
grund för en lyckad integration. Ett liknande
yrkande finns i motion Sf12 yrkande 2 av Birgitta
Carlsson m.fl. (c). I sistnämnda motion yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att staten bör ge
kommunerna ersättning för de kostnader som uppkommer
i och med flyktingmottagandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har full förståelse för att det stora
antalet asylsökande de senaste åren liksom det
förhållandet att så många blir kvar i
mottagningssystemet har inneburit ökade kostnader
för kommunerna. Under 2003 kom 31 355 asylsökande
till Sverige, vilket var något färre än 2002, då 33
000 personer sökte asyl här. Enligt regeringens
prognos kommer 22 000 personer att söka asyl i
Sverige under 2005. En så påtaglig minskning av
antalet asylsökande jämfört med tidigare år i
kombination med att Migrationsverket och
Utlänningsnämnden får ökade resurser för 2005 för
att minska ärendebalanserna bör få till följd att
även de långa vistelsetiderna i mottagningssystemet
minskar. Utskottet, som förutsätter att regeringen
noga följer utvecklingen av kommunernas kostnader
för asylsökande, anser att det i första hand får
ankomma på regeringen att inför beredningen av
budgetförslagen i höst överväga om ytterligare
åtgärder och/eller resurser bör tillföras kommunerna
för dessa kostnader. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Sf211 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Sf300 och Sf12 yrkande 3.

Något skäl för att slå samman Migrationsverkets
verksamhet med kommunernas eller att i övrigt göra
några större förändringar i den nuvarande
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det
gäller mottagandet av asylsökande kan utskottet inte
se. Inte heller ser utskottet något skäl att införa
ett decentraliserat mottagande av asylsökande.
Motionerna Sf237 yrkande 7, Sf265 yrkande 2 och Sf12
yrkande 2 avstyrks därmed.

Barns rätt till skola, vård m.m.

Motioner

I motion Sf378 av Ulrika Karlsson (m) begärs i
yrkande 5 ett tillkännagivande om undervisning för
barn. Enligt motionären är det inte acceptabelt med
s.k. asylklasser, dvs. klasser med ett begränsat
antal ämnen. I samma motion yrkande 6 begärs ett
tillkännagivande om ingripanden vid uppsökande
hälso- och sjukvård och skola. Gömda barn törs inte
gå till skolan eller uppsöka sjukvården. Det borde
därför vara olagligt med polisingripanden i skolan
och inom hälso- och sjukvården.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf8
yrkande 6 ett tillkännagivande om att landsting och
kommun på lämpligt sätt måste uppmärksammas på
asylsökande barns rätt till vård och skolgång. Trots
att samma regler gäller för dessa barn som för andra
barn har det hänt att de nekats vård eller skolgång
eller att vårdcentraler har tagit ut avgift. Ett
likalydande yrkande finns i motion Sf335 yrkande 3
av Sven Brus m.fl. (kd).
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 17 ett tillkännagivande om skolans ansvar
för barn till asylsökande och om möjligheten att
införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn.
Motionärerna anser att skolan bör ta ett mer
uppsökande ansvar för barn till asylsökande samt
överväga skolplikt även för dem. I samma motion
yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att gömda
barn skall ha rätt att gå i skola.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 5 ett tillkännagivande om att alla barn utan
uppehållstillstånd som vistas i Sverige skall ha
rätt till utbildning och tillgång till en samlad
hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att skolor
och sjukhus måste bli frizoner där polishämtning av
gömda barn inte skall kunna ske.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 24 ett tillkännagivande om
miniminivåer i EU:s asylmottagande för asylsökande
barn. Lagstiftningen skiljer sig mellan EU-länderna,
varför Sverige i EU-sammanhang bör driva frågan om
att det införs miniminivåer för rätt till skola och
hälso- och sjukvård för asylsökande barn.
I motion Sf379 av Matilda Ernkrans och Inger
Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande om
statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.
Enligt motionärerna tvingas kommuner av ekonomiska
skäl att ge de asylsökande barnen skolgång med sämre
kvalitet trots att kostnaderna härför är ett
statligt ansvar.
I motion Sf391 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om en studie av
förutsättningarna för undervisning i svenska för
asylsökande barn. Motionärerna framhåller att
bristande ekonomiska resurser i vissa kommuner leder
till att asylsökande barn inte får mer än ett par
timmar i veckan för att träna svenska.

Utskottets ställningstagande

Asylsökande barn och ungdomar har inte skolplikt men
de har tillgång till förskoleverksamhet, utbildning
och skolbarnsomsorg på i princip samma villkor som
barn som är bosatta här i Sverige. Den som håller
sig undan verkställighet av avvisnings- eller
utvisningsbeslut har däremot inte rätt till
utbildning m.m. Den statliga ersättningen till
kommunerna regleras i förordningen (2002:1118) om
statlig ersättning för asylsökande m.fl. Ersättning
lämnas med ett schablonbelopp per elev och år
beroende på vilken skolform det gäller. Kommunerna
kan också få ersättning för vissa extraordinära
kostnader.

Av regeringens skrivelse framgår att Statskontoret
på regeringens uppdrag har gjort en uppföljning av
kommunernas verksamhet avseende asylsökande barns
utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
I rapporten Asylsökande barns skolgång (2004:12)
konstateras bl.a. att det förekommer att asylsökande
barn inte erbjuds likvärdig utbildning beträffande
antal undervisningstimmar och innehåll. I rapporten
anges bl.a. att den utbildning som erbjuds
grundskolebarnen varierar i antal
undervisningstimmar per vecka från 15 timmar upp
till 25-30 timmar beroende på årskurs. Många
kommuner ger enbart den utbildning som den statliga
ersättningen räcker till. Enligt rapporten kan det
då handla om 10-50 % färre undervisningstimmar än
för andra elever i motsvarande åldersgrupp.
I det tidigare redovisade utredningsbetänkandet
EG-rätten och mottagande av asylsökande (SOU 2003:89
s. 82) görs bedömningen att inget av vad utredningen
funnit tyder på annat än att de asylsökande barnen
även i praktiken får tillgång till skolgång och
utbildning på det sätt som föreskrivs i förordningen
om utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. och
därigenom även på sätt som anges i direktivet
2003/9/EG om miniminormer för mottagande av
asylsökande i medlemsstaterna. Såväl den svenska
författningsregleringen som den faktiska
utformningen av de asylsökande barnens skolgång och
utbildning tillgodoser enligt utredningen
direktivets krav.
Utskottet kan konstatera att Statskontorets
rapport och den nyss nämnda utredningen ger delvis
motstridiga bilder av barnens möjligheter att få
tillgång till den utbildning m.m. som de har rätt
till. Eftersom rapporten och utredningens förslag är
föremål för beredning inom Regeringskansliet anser
utskottet att riksdagen inte bör vidta någon åtgärd
i frågan.
Barn som fått avslag på en asylansökan har rätt
till utbildning under tiden fram till dess att
barnet lämnar landet. När det gäller gömda barns
skolgång har utskottet tidigare uttalat (se bl.a.
bet. 2003/04:SfU2 s. 32 f.) att det är givet att
barn i familjer som saknar tillstånd att vistas i
Sverige och som håller sig undan myndigheterna
regelmässigt lever under svåra förhållanden och att
det därför är av stor vikt att olika åtgärder vidtas
liksom att projekt initieras och utvecklas i syfte
att förhindra att barnfamiljer gömmer sig. Utskottet
ansåg att möjligheten till utbildning är av stor
betydelse för barn som inte har rätt att vistas i
Sverige men var inte berett att förorda att även
gruppen gömda barn ges en uttrycklig rätt till
utbildning m.m. Utskottet finner inte skäl att
frångå detta ställningstagande. Utskottet noterar
dock att ansvarigt statsråd i ett svar den 23
februari 2005 på en skriftlig fråga (2004/05:998) om
gömda barns rätt till skolgång upplyst om att FN:s
barnrättskommitté i januari 2005 lämnat nya
rekommendationer till Sverige om de åtgärder som
behövs för att Sverige fullt ut skall anses
efterleva bestämmelserna i barnkonventionen samt att
frågan hur dessa rekommendationer skall hanteras och
vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas med
anledning därav för närvarande diskuteras inom
Regeringskansliet.
När det gäller rätt till hälso- och sjukvård har
den nyss nämnda utredningen i SOU 2003:89 funnit att
den vård som i praktiken ges i Sverige, enligt en
överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet, motsvarar EG-direktivets
(2003/9/EG) krav och delvis går längre än vad
direktivet fordrar. Författningsregleringen är
emellertid svåröverskådlig och ofullständig. En ny
lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda
hälso- och sjukvård samt tandvård föreslås därför.
Några förändringar i sak beträffande de asylsökandes
möjligheter att få vård och behandling föreslås
däremot inte.
Asylsökande barn har rätt till hälso- och sjukvård
på samma villkor som barn bosatta i Sverige, och
detta gäller även gömda barn och ungdomar under 18
år. Vidare har de rätt till vård fram till dess att
ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.
Något särskilt tillkännagivande från riksdagen är
därför inte påkallat i frågan om asylsökande barns
rätt till hälso- och sjukvård. Utskottet avstyrker
med det anförda motionerna Sf378 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf8 yrkande 6, Sf335 yrkande 3, Sf361
yrkandena 17 och 18, Sf265 yrkande 5, Sf379 och
Sf391.
När det gäller motionsyrkandet om att på EU-nivå
driva frågan om miniminormer för rätt till skola och
hälso- och sjukvård för asylsökande barn noterar
utskottet att det redan antagna direktivet 2003/9/EG
om miniminormer för mottagande av asylsökande
innehåller regler om underårigas skolgång och
utbildning och om hälso- och sjukvård. I artikel 10
föreskrivs att medlemsstaterna skall bevilja
underåriga barn till asylsökande tillträde till det
vanliga undervisningsväsendet i landet och att det
enligt huvudregeln skall ske inom tre månader från
det att asylansökan lämnats in. I fråga om hälso-
och sjukvård anges i artikel 15 att medlemsstaterna
skall se till att de sökande får nödvändig hälso-
och sjukvård som åtminstone skall innefatta
akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar
och att medlemsstaterna skall sörja för nödvändig
läkarhjälp eller annan hjälp för sökande med
särskilda behov. I artikel 17 anges som en allmän
princip att medlemsstaterna i den nationella
lagstiftningen för genomförande av bestämmelserna
bl.a. om hälso- och sjukvård skall beakta den
speciella situationen för utsatta personer t.ex.
underåriga och underåriga utan medföljande vuxen.
Vid en jämförelse mellan det antagna EG-direktivet
och det av kommissionen ursprungligen framlagda
förslaget KOM (2001) 181 måste direktivet i dess
slutliga utformning betraktas som relativt begränsat
till sitt innehåll. Detta direktiv är liksom övriga
rådsdirektiv ett resultat av kompromisser mellan
medlemsstaterna. Utskottet anser att säkra
slutsatser rörande direktivet, som skall vara
genomfört i medlemsstaterna senast den 6 februari
2005, måste anstå till dess att vidare erfarenheter
vunnits av dess genomförande och tillämpning i
medlemsstaterna. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 2003/04:Sf357 yrkande 24.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita
Sidén (m), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök
(m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf277 yrkande 9 och avslår
motion 2004/05:Sf400 yrkande 1.

Ställningstagande

Öppenhet måste vara migrationspolitikens ledstjärna
och gälla för dem som genom arbete eller på grund av
förföljelse vill bygga en ny framtid i Sverige. I
dagens globaliserade ekonomi är människors rörlighet
både naturlig och nödvändig. Utgångspunkten bör vara
tron på det universella och okränkbara i de
grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna samt
tron på enskilda människors kraft, vilja, förmåga
och skyldighet att ta ansvar. Den förda politiken
har dock inte förmått att hantera många av de frågor
som rör invandring, vare sig det gäller att ta till
vara möjligheter eller undanröja problem.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna att det krävs kraftfulla åtgärder för
förebyggande av flykt. Vidare är en samordnad
politik i det internationella agerandet nödvändig,
och ett ökat stöd bör ges åt olika FN-organ. Det är
också viktigt med ett ökat stöd i närområdet. Detta
får emellertid aldrig tas som intäkt för en mer
restriktiv asylpolitik.

2. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf400 yrkande 1 och avslår
motion 2004/05:Sf277 yrkande 9.

Ställningstagande

Sverige bör driva en aktiv politik för att minska
flyktingströmmar. Detta bör ske genom högt bistånd,
hållbar miljöpolitik, stöd till demokratirörelser
och demokratisering över världen samt genom
uppbyggnad av säkra rättsstater med minoritetsskydd.

3. Kommission om flyktingpolitiken (punkt 2)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf317.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en oberoende kommission för
att utvärdera den svenska flyktingpolitiken.

4. Återvandring (punkt 3)

av Bo Könberg (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf277 yrkande 10 och avslår
motion 2004/05:Sf351 yrkande 15.

Ställningstagande

Stöd till återvandring för den som så önskar är ett
viktigt inslag i en human flyktingpolitik. Åtgärder
för återvändande måste dock fullt ut respektera den
enskildes valfrihet, och konjunkturskäl får aldrig
vara en orsak att stimulera flyktingar att
återvända.

5. Återvandring (punkt 3)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf351 yrkande 15 och avslår
motion 2004/05:Sf277 yrkande 10.

Ställningstagande

Det behövs ett förbättrat och formaliserat
återvändandeprogram med seriös och tidig information
om stöd vid frivillig återvandring. Tiden i Sverige
bör göras meningsfull med studier och praktik, även
med avseende på ett återvändande. Fokus bör ligga på
kunskaper som kan användas för återuppbyggande av
hemlandet.

6. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 11,
2004/05:Sf15 yrkande 9, 2004/05:Sf277 yrkandena 1,
12 och 14, 2004/05: Sf351 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:K431 yrkande 6 och avslår motionerna
2004/05:Sf266 yrkandena 5, 7-9 och 11-15 samt
2004/05:Sf400 yrkandena 3-5 och 15-18.

Ställningstagande

EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste
bygga på en generös flyktingpolitik med höga krav på
humanitet och rättssäkerhet och utformas med
Genèvekonventionen som grund. Asylrätten i Sverige
och Europa måste värnas och EU:s medlemsstaters
minimiansvar på det flyktingpolitiska området
samordnas för att bl.a. motverka
överströmningseffekter mellan EU-länderna. Vidare
krävs full respekt för internationella åtaganden och
åtgärder för ökad solidaritet och öppenhet gentemot
omvärlden.

7. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf266 yrkandena 5, 7-9 och
11-15 samt avslår motionerna 2004/05:Sf12 yrkande
11, 2004/05: Sf15 yrkande 9, 2004/05:Sf277 yrkandena
1, 12 och 14, 2004/05:Sf351 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sf400 yrkandena 3-5 och 15-18 samt 2004/05:
K431 yrkande 6.

Ställningstagande

Förslag om att lägga asylprövningsförfarandet
utanför EU beträffande människor som rest in i EU
för att söka asyl bör fortsatt tillbakavisas. Redan
antagna direktiv om bl.a. familjeåterförening,
mottagande och asylprocedurer liksom direktivet och
rambeslutet om människosmuggling bör omförhandlas
för att rättigheterna skall överensstämma med vad
Europeiska rådet beslutade i Tammerfors och för att
tillgodose de mest fundamentala
rättssäkerhetskraven. Vidare bör regeringen på alla
sätt motverka ytterligare repressiva förslag inom
området asyl och immigration. EU:s regler om visum,
transportörsansvar, kampen mot olaglig invandring
och de nya direktiven på asylområdet ökar
svårigheterna för asylsökande att få skydd i Europa.
Sverige bör därför ta initiativ till att det inom EU
genomförs en studie av konsekvenserna av de antagna
rättsakterna på asylområdet för möjligheten att få
tillträde till asylproceduren. Det krävs en ny
rättsakt för att garantera rätten till skydd och
tillgången till en asylprocedur. Regeringen bör i EU
verka för ett nytt direktiv om minimigarantier
avseende individuell frihet, säkerhet och rättvisa
för tredjelandsmedborgares fria rörlighet inom EU.

Återtagandeavtal har hittills inte haft någon
märkbar effekt på effektiviteten i verkställandet av
avvisningar från EU-länder. De medför också stora
risker för EU internationellt då politiken kan
medföra att regeringar i tredjeländer delegitimeras
i de egna medborgarnas ögon. Regeringen bör ta
initiativ till en förändring av EU:s politik
gällande återtagandeavtal.

8. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf400 yrkandena 3-5 och
15-18 samt avslår motionerna 2004/05:Sf12 yrkande
11, 2004/05:Sf15 yrkande 9, 2004/05:Sf266 yrkandena
5, 7-9 och 11-15, 2004/05:Sf277 yrkandena 1, 12 och
14, 2004/05:Sf351 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:K431 yrkande 6.

Ställningstagande

EU borde, på samma sätt som FN:s kommitté mot
tortyr, kunna utfärda rekommendationer om
bevisföring i asylfall, utan att flyktingpolitiken
för den skull harmoniseras. Vidare bör ett
erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna rörande
domstolsprövning av asylansökningar möjliggöras. EG-
domstolen bör ha en mer aktiv roll och i större
utsträckning kunna ingripa mot beslut som strider
mot grundläggande rättigheter. Införande av system
med flygplatsagenter måste stoppas, och EU:s
sanktioner gentemot flyktingländer och transitländer
som inte stoppar "illegala" utresor måste avskaffas.
Idén med uppsamlingsläger för asylsökande inom eller
utanför EU måste motverkas. Slutligen bör Sverige
agera aktivt för att montera ned stenarna i muren
och för att Sverige skall lämna Schengensamarbetet.

9. Transportörsansvar (punkt 5)

av Bo Könberg (fp), Birgitta Carlsson (c), Mona
Jönsson (mp), Kalle Larsson (v) och Anne-Marie
Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 10,
2004/05:Sf266 yrkande 6, 2004/05:Sf277 yrkande 15
och 2004/05:Sf400 yrkande 9.

Ställningstagande

Stark kritik har riktats från många håll mot EG-
direktivet om transportörsansvar, bl.a. från UNHCR
och Amnesty. Det kan ifrågasättas om direktivet står
i överensstämmelse med Genèvekonventionen och den av
folkrätten erkända asylrätten. Reglerna om
transportörsansvar borde därför inte tillämpas av
Sverige. Inom EU bör Sverige med kraft verka för att
bestämmelserna om transportörsansvar omprövas.

10. DNA-prov (punkt 6)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf221 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

DNA-prov bör kunna utgöra grund för
familjeåterförening i de fall där skriftlig
dokumentation saknas eller bedöms ha brister.
Huvudregeln bör vara att utförande av DNA-prov
medges för att fastställa grund för återförening när
detta begärs av enskild person. Regeringen bör
återkomma med förslag härom.

11. Försörjningskrav vid anhöriginvandring
(punkt 7)
av Bo Könberg (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf284 yrkandena 9 och 10
och bifaller delvis motion 2004/05:Sf360 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en betydligt mer solidarisk
lagstiftning när det gäller anhöriginvandring än den
som gäller i dag. Oavsett hur familjen ser ut måste
dess betydelse som grundläggande social och
ekonomisk enhet erkännas av svensk
utlänningslagstiftning, precis som den erkänts i en
rad internationella konventioner rörande mänskliga
rättigheter. En ökad anhöriginvandring måste
kombineras med ett i tid och omfattning begränsat
försörjningskrav för anhöriga till
arbetskraftsinvandrare liksom för anhöriga utanför
kärnfamiljen. Tiden för försörjningsansvaret bör
uppgå till fem år. Endast undantagsvis kommer
sanktioner att behöva vidtas mot den som bryter mot
försörjningsansvaret. Om så sker bör dock det
tidsbegränsade uppehållstillståndet återkallas.

12. Försörjningskrav vid anhöriginvandring
(punkt 7)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf360 yrkande 9 och
bifaller delvis motion 2004/05:Sf284 yrkandena 9 och
10.

Ställningstagande

Möjligheterna för anhöriga utanför kärnfamiljen att
flytta till Sverige bör vidgas. En vidgad
anhöriginvandring bör emellertid kompletteras med
ett försörjningskrav. Ett sådant försörjningskrav
skall som huvudregel gälla under högst två år.
Framför allt äldre och ensamstående föräldrar som är
beroende av anknytningspersonen i Sverige kommer
därmed att kunna beviljas uppehållstillstånd.
Regeringen bör lägga fram förslag med den nu angivna
inriktning.

13. Anhöriginvandring i övrigt (punkt 8)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Jönsson (mp), Kalle Larsson
(v) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 4,
2004/05:Sf15 yrkande 1, 2004/05:Sf266 yrkande 16,
2004/05:Sf284 yrkandena 7 och 8 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 18 och 19.

Ställningstagande

Under hösten 1996 fattade riksdagen beslut om
betydande inskränkningar av anhörigas möjligheter
att få till stånd en återförening med en person som
fått uppehållstillstånd i Sverige. Sedan dess gäller
krav på att både hushållsgemenskap och
beroendeförhållande skall ha funnits redan i
hemlandet samtidigt som ansökan om
familjeåterförening skall göras relativt snart efter
det att anknytningspersonen bosatt sig i Sverige.
Reglerna drabbar människor som drivits på flykt
undan krig eller förföljelse, dvs. personer som
flyktingpolitiken framför allt avser att värna.
Enligt vår uppfattning måste kravet att ett barn
tidigare skall ha varit hemmavarande hos sina
föräldrar för att få återförenas med dem i Sverige
tas bort och möjligheten för äldre föräldrar att
återförenas med sina vuxna barn förbättras samt den
s.k. sista länken-bestämmelsen återinföras.

ddAnhörigkommittén föreslog i augusti 2002 ett nytt
regelverk för anhöriginvandring som bl.a. skulle
medföra ökade möjligheter till anhöriginvandring.
Något förslag har emellertid ännu inte förelagts
riksdagen, vilket är mycket beklagligt. Det är
angeläget att ett nytt regelverk för
anhöriginvandring inte försenas ytterligare.
Regeringen bör därför snarast lägga fram förslag om
mindre restriktiva regler för anhöriginvandring.

14. Nyligen etablerade förhållanden (punkt 9)

av Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Mona
Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 17,
2003/04:Sf357 yrkande 16, 2003/04:Sf387,
2003/04:Sf403 yrkande 38 och 2004/05:Sf12 yrkande 8
och avslår motionerna 2003/04:Sf245 yrkande 1,
2003/04:Sf298, 2004/05:Sf266 yrkande 18 och
2004/05:Sf351 yrkande 20.

Ställningstagande

Antalet kvinnor som kommer med anknytning till en
man i Sverige och blir misshandlade har ökat
kraftigt. Den s.k. tvåårsregeln innebär att den
utlänning som söker uppehållstillstånd för att få
leva med en person i Sverige kan beviljas ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller under
två år. Om förhållandet upphör före utgången av två
år skall personen i fråga återvända till sitt
hemland. Den person som utsatts för våld eller annan
allvarlig kränkning, och av det skälet lämnat
förhållandet, kan dock beviljas fortsatt
uppehållstillstånd även om det upphört dessförinnan.
Vid prövningen tar invandringsmyndigheterna
dessvärre hänsyn till om våldet varit grovt eller
inte. Om man bedömer att våldet inte varit grovt kan
kvinnan utvisas, vilket visar att utländska kvinnor,
i motsats till svenska, får utsättas för ett visst
mått av våld. Regeringen bör snarast vidta åtgärder
för att komma till rätta med problemet att kvinnor
som misshandlats eller kränkts under den tvååriga
prövotiden utvisas.

15. Kontroll i polisregister m.m. (punkt 10)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf403 yrkande 39,
2003/04:Ju453 yrkandena 9 och 10 och 2004/05:Sf351
yrkande 21.

Ställningstagande

Migrationsverket bör ges rätt att vid
anknytningsförfrågningar begära utdrag ur
brottsregistret angående vissa typer av brott samt
kontrollera referenspersonen i
folkbokföringsregistret och i registret över
tidigare anknytningsförfrågningar. På så sätt kan
det fastställas t.ex. om någon tidigare ansökt om
uppehållstillstånd på grund av anknytning till
personen i fråga eller om denne dömts för misshandel
eller övergrepp mot tidigare partner.

ddVidare bör det finnas specialkompetens hos
personal som skall handlägga ärenden som rör kvinnor
som kommit till Sverige för att leva med en man och
där kvinnan trots anmälan om misshandel utsätts för
utvisningshot.

16. Uppehållstillstånd före hemresa till
Sverige (punkt 11)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf236.

Ställningstagande

Uppehållstillstånd på grund av anknytning kan i dag
inte alltid ges då bägge parterna befinner sig
utomlands. Detta kan skapa stora problem för
personer som t.ex. arbetat utomlands. Regeringen bör
återkomma med förslag som möjliggör att personer som
levt tillsammans utomlands kan få uppehållstillstånd
beviljat före referentens hemresa.

17. Ansökan om uppehållstillstånd efter inresa
i Sverige (punkt 13)

av Sven Brus (kd) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 16,
2003/04:Sf403 yrkande 40, 2004/05:Sf266 yrkande 17
och 2004/05:Sf351 yrkande 22 samt avslår motion
2004/05:Sf360 yrkande 8.

Ställningstagande

Undantag från huvudprincipen att uppehållstillstånd
skall beviljas före inresa bör kunna göras när
utlänningen har barn i Sverige eller kvinnan i
förhållandet väntar barn eller om sökanden med all
sannolikhet skulle få sin ansökan beviljad.
Intentionerna med den lagändring som trädde i kraft
2000, och som innebär att en ansökan om
uppehållstillstånd skall kunna bifallas trots att
den i strid mot huvudregeln ingivits medan sökanden
befinner sig i Sverige, torde inte ha fått
tillräckligt genomslag i praktiken. Regeringen bör
återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

18. Ansökan om uppehållstillstånd efter inresa
i Sverige (punkt 13)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf360 yrkande 8 och avslår
motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 16, 2003/04:Sf403
yrkande 40, 2004/05:Sf266 yrkande 17 och
2004/05:Sf351 yrkande 22.

Ställningstagande

Den som ansöker om uppehållstillstånd som anhörig
till en person i Sverige måste i dag göra detta vid
en svensk ambassad i hemlandet eller i det land där
han eller hon bor permanent. Dessa regler bör ändras
så att det i dessa situationer även blir möjligt att
ansöka om uppehållstillstånd i Sverige.

19. Flexibla regler för arbetskraftsinvandring
i vissa fall (punkt 14)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 21,
2004/05:MJ6 yrkande 10 och 2004/05:MJ7 yrkande 5 i
denna del.

Ställningstagande

På grund av de skadeverkningar som uppstod till
följd av stormen i södra Sverige i början på året
kommer svenskt skogsbruk under överskådlig tid att
ha ett kraftigt ökat behov av kvalificerade
skogsarbetare. Ett sätt att tillgodose detta behov
är att förenkla reglerna för arbetskraftsinvandring
från länder utanför EU. De hinder som finns för
arbetskraftsinvandring från andra länder måste
undanröjas och reglerna göras mer flexibla.

20. Ökad arbetskraftsinvandring (punkt 15)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg
(fp), Anita Sidén (m), Birgitta Carlsson (c),
Anna Lilliehöök (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf15 yrkande 2,
2004/05:Sf237 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf284 yrkandena
1, 3, 5 och 6, 2004/05:Sf351 yrkande 16,
2004/05:Sf360 yrkandena 5-7, 2004/05:Ju485 yrkande 1
och 2004/05:A356 yrkande 14.

Ställningstagande

För att klara tillväxt och välfärd och för att ge
människor som saknar flyktingskäl en möjlighet att
söka sig hit bör Sverige öppna för en ökad
arbetskraftsinvandring. En ökad
arbetskraftsinvandring skulle ge människor möjlighet
till en ny framtid och göra Sverige till en mer
dynamisk ekonomi. En ökad arbetskraftsinvandring är
också central när det gäller att lyckas med
integrationen och att bekämpa människohandel.

ddDet bör vara möjligt att vistas i Sverige under
begränsad tid, med t.ex. turistvisum, för att söka
arbete. Under den tid en person söker arbete skall
det finnas ett krav på självförsörjning och ansvar
för boendet. Uppehållstillstånd och arbetstillstånd
skall kunna beviljas utan vandelsprövning för en
person som genom t.ex. ett anställningsavtal kan
dokumentera att han eller hon har fått ett arbete.
Lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor
får inte försämras, och reglerna för
arbetskraftsinvandring måste utformas så att
asylrätten inte urholkas eller missbrukas. Vidare
måste riskerna för oseriös arbetskraftsinvandring
minimeras och socialförsäkringssystemet ses över i
syfte att få det att fungera vid
arbetskraftsinvandring.
ddVi vill samtidigt påtala att regeringens hantering
av riksdagens beslut att ta fram förslag som medger
vidgad arbetskraftsinvandring har varit oacceptabel.
Riksdagen fattade beslut våren 2003 och ett
slutbetänkande av den parlamentariska kommittén
kommer att dröja till mars 2006.

21. Arbetskraftsinvandring i övrigt (punkt 16)

av Bo Könberg (fp), Birgitta Carlsson (c) och
Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf284 yrkandena 2 och 4
och 2004/05:MJ508 yrkande 3 samt avslår motionerna
2004/05: Sf210, 2004/05:Sf231 och 2004/05:Sf324
yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att en ny form av invandring bör införas,
nämligen företagarinvandring. Personer som visat sig
ha förutsättning för att driva näringsverksamhet i
Sverige bör få möjlighet att arbetsinvandra. Att
öppna för utländska entreprenörer skulle kunna ge en
ökad dynamik och tillväxt i svenskt företagande.
Krav för uppehållstillstånd bör vara att företagaren
investerar tillräckligt mycket så att den egna och
familjens försörjning är tryggad, har en
dokumenterad erfarenhet av att driva
näringsverksamhet samt har möjlighet att investera i
sin verksamhet i Sverige. Om verksamheten efter tre
år fått tillräcklig lönsamhet för att säkra
försörjningen skall företagaren kunna få permanent
uppehållstillstånd och samma sociala rättigheter som
alla andra bosatta här.

22. Gäststuderande (punkt 17)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ub293 yrkande 9.

Ställningstagande

I syfte att skapa så jämlika och bra förhållanden
som möjligt för utländska studenter bör de
automatiskt få arbetstillstånd i Sverige för
feriearbete under studietiden och för arbete efter
examen.

23. Hinder för fri rörlighet i Öresundsregionen
(punkt 18)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf356 yrkande 1.

Ställningstagande

Med dagens regler måste man som icke EU-medborgare
tillhöra en bristyrkesgrupp för att kunna få
arbetstillstånd i ett EU-land. När t.ex. en familj,
där mannen är dansk och kvinnan från ett tredjeland,
bosatte sig i Sverige efter att ha bott och arbetat
i länge i Danmark förlorade kvinnan sitt danska
arbetstillstånd och därmed sitt danska arbete. Detta
visar att medborgarskap utgör ett hinder för fri
rörlighet i Öresundsregionen.

24. Fri rörlighet för registrerade partner och
sambor (punkt 19)

av Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita
Sidén (m), Anna Lilliehöök (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L295 yrkande 21.

Ställningstagande

Reglerna om fri rörlighet inom EU för privatpersoner
ger i dag ingen generell rätt för registrerade
partner att följa med vid flyttning till annat EU-
land. Regeringen bör därför verka för att reglerna
blir icke-diskriminerande med avseende på sexuell
läggning.

25. Fri rörlighet i övrigt (punkt 20)

av Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita
Sidén (m), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök
(m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K431 yrkande 12 och avslår
motion 2004/05:Sf406 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vår uppfattning är att uppehållstillstånd för arbete
endast skall ges till människor som kan försörja sig
själva. Den grundregeln, som redan i dag gäller för
studenter och pensionärer, skall gälla medborgare
från alla EU-länder. EG-domstolens beslut om att
några få timmars arbete per vecka ger tillgång till
hela trygghetssystemet är orimligt. Regeringen bör
ta initiativ till en ändring av villkoren för
uppehållstillstånd för arbetstagare och till att en
ny, rimlig definition av arbetstagarbegreppet kommer
till stånd.

26. Utvidgat flyktingbegrepp (punkt 21)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Jönsson (mp), Kalle Larsson
(v) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf13 yrkande 5,
2004/05:Sf15 yrkande 5, 2004/05:Sf266 yrkande 19,
2004/05:Sf277 yrkande 2, 2004/05:Sf278 yrkande 1,
2004/05:Sf318 yrkande 1, 2004/05:Sf351 yrkandena 10
och 11, 2004/05:Sf390, 2004/05:L295 yrkandena 22 och
27-29, 2004/05:U257 yrkande 5, 2004/05:U308 yrkande
16 och 2004/05:So604 yrkande 14.

Ställningstagande

EU:s skyddsgrundsdirektiv ger flyktingstatus åt
personer som förföljs på grund av kön eller sexuell
läggning. Vidare har Utredningen om förföljelse på
grund av kön eller sexuell läggning nu avgett sitt
betänkande. Regeringen bör därför snarast lägga fram
förslag till nödvändiga författningsändringar så att
flyktingbegreppet vidgas till att omfatta även
personer som riskerar förföljelse på grund av kön
eller sexuell läggning. Vidare bör kompetensen vid
invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget om
situationen i hemländerna för kvinnor respektive
homosexuella ses över. Exempelvis måste kunskapen om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation i de länder personerna flyr från öka.

27. Skyddsbehov vid avvisningsbeslut
(punkt 22)
av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 6 och
2004/05:Sf13 yrkande 1 samt avslår motionerna
2004/05:Sf15 yrkande 10 och 2004/05:Sf266 yrkande 3.

Ställningstagande

Trots att Sverige kritiserats av FN:s kommitté mot
tortyr och Europarådets kommissionär för mänskliga
rättigheter uteblir förslag till en mer human och
rättssäker asyl- och flyktingpolitik. Tolkning av
lagar och praxis har hårdnat och asylutredningar
uppvisar ofta brister. Den bristande rättssäkerheten
och misstroendekulturen i asylprocessen måste
åtgärdas.

28. Skyddsbehov vid avvisningsbeslut (punkt 22)

av Bo Könberg (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf15 yrkande 10 och avslår
motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 6, 2004/05:Sf13
yrkande 1 och 2004/05:Sf266 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
samlad analys av varför antalet anmälningar till
FN:s kommitté mot tortyr ökat mot Sverige samt vilka
åtgärder som behövs för att Sverige inte skall
fällas i framtiden.

29. Skyddsbehov vid avvisningsbeslut (punkt 22)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf266 yrkande 3 och avslår
motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 6, 2004/05:Sf13
yrkande 1 och 2004/05:Sf15 yrkande 10.

Ställningstagande

Asylsökande kommer ofta från länder med krig, väpnad
konflikt eller grova kränkningar av de mänskliga
rättigheterna; ändå fick bara ca 2 %
uppehållstillstånd med flyktingstatus år 2003. Detta
visar att Sverige i praktiken har upphört att
tillämpa Genèvekonventionen. Regeringen bör
återkomma med förslag till hur svenska myndigheters
respekt för asylrätten och Genèvekonventionen skall
stärkas.

30. Konvertiter (punkt 23)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf13 yrkande 6 och
2004/05:Sf258.

Ställningstagande

Situationen för kristna konvertiter från Iran är
mycket svår. Flyktingar som konverterat från islam
till kristendom och därför riskerar tortyr och
dödsstraff i länder med sharialagstiftning måste ges
skydd enligt FN:s konvention om mänskliga
rättigheter, Europakonventionen om mänskliga
rättigheter och FN:s barnkonvention. Konversion, som
är belagt med dödsstraff, bör utgöra grund för asyl
i Sverige.

31. Asylsökande romer (punkt 24)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf322 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Asylansökningar från personer med romani som
modersmål betraktas allt oftare som uppenbart
ogrundade. Detta visar att rätten till individuell
bedömning i asylärenden urholkats. Det krävs en ökad
kunskap om situationen för romer, och kosovoromers
skyddsbehov bör enbart prövas mot Kosovo.

32. Dublinärenden m.m. (punkt 25)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf277 yrkande 13 och
2004/05:Sf351 yrkande 4 samt avslår motionerna
2004/05:Sf266 yrkande 10 och 2004/05:Sf400 yrkandena
2, 13 och 14.

Ställningstagande

Bestämmelserna i Dublinförordningen är komplicerade
och svårförutsägbara bl.a. gällande ansvarighet för
prövningen samt vad som är att anse som en genomresa
eller ej. Asylsökande har inte heller rätt att
åberopa att vissa tidsfrister har överskridits.
Vidare tolkas flyktingbegreppet fortfarande olika av
EU:s medlemsstater. Principen om non-refoulement och
Dublinförordningen kan därvid hamna i konflikt med
varandra. Sverige bör därför i högre grad utnyttja
möjligheten till undantag och tillämpa en betydligt
mer generös tolkning av Dublinförordningen, t.ex.
vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då
det gäller barn, varvid prövningen bör ske i
Sverige.

33. Dublinärenden m.m. (punkt 25)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf266 yrkande 10 och avslår
motionerna 2004/05:Sf277 yrkande 13, 2004/05:Sf351
yrkande 4 och 2004/05:Sf400 yrkandena 2, 13 och 14.

Ställningstagande

Regeringen bör initiera en översyn av
Dublinförordningen i syfte att fördelningskriteriet
när det gäller asylsökande skall vara de
asylsökandes egna val.

34. Dublinärenden m.m. (punkt 25)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf400 yrkandena 2, 13 och
14 samt avslår motionerna 2004/05:Sf266 yrkande 10,
2004/05:Sf277 yrkande 13 och 2004/05:Sf351 yrkande
4.

Ställningstagande

Dublinförordningen och förordningen om
fingeravtrycksregistret Eurodac måste rivas upp.
Regeringen bör verka för att EU:s medlemsstater i
stället genom frivilligt samarbete möjliggör för
asylsökande att ta sig till det land de söker sig.

35. Säkra länder m.m. (punkt 26)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 9 och
2004/05:Sf351 yrkandena 6 och 7 samt avslår motion
2004/05:Sf400 yrkandena 10-12.

Ställningstagande

Asylansökningar skall alltid prövas individuellt.
Ett land som anslutit sig till Genèvekonventionen
behöver inte per definition vara ett säkert land för
den asylsökande. En lista över "säkra länder" bör
därför inte upprättas. Genom det s.k.
Aznarprotokollet (asylprotokollet) berövas EU-
ländernas egna medborgare rätten att söka asyl i
andra medlemsländer. Detta är en oacceptabel
inskränkning då situationer kan uppstå där människor
löper fara att förlora livet eller sina mänskliga
rättigheter även i Europa. Regeringen bör därför
snarast deklarera hur man kommer att verka för en
ändring när det gäller Aznarprotokollet och
begreppet säkra länder.

36. Säkra länder m.m. (punkt 26)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf400 yrkandena 10-12 och
avslår motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 9 samt
2004/05:Sf351 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

FN:s krav på individuell prövning av varje
asylansökan och andra FN-krav måste bli standard
inom EU. UNHCR har kritiserat konceptet med säkra
länder och säkra tredjeländer vid prövning av
asylansökningar och menar att principen om säkert
land kringgår rätten till individuell prövning. Ett
sådant prövningsförfarande bör därför avskaffas.

37. Humanitära skäl (punkt 27)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf277 yrkande 3,
2004/05:Sf304 och 2004/05:Sf351 yrkande 12 samt
avslår motionerna 2004/05:Sf206 och 2004/05:Sf208
yrkande 4.

Ställningstagande

Begreppet humanitära skäl i utlänningslagen måste
förtydligas och en vidare tolkning möjliggöras.
Förutom klara medicinska vårdbehov bör även
vistelsetid samt integration tas i beaktande vid
bedömning av humanitära skäl. I barnärenden bör
vistelsetiden ges särskild betydelse. Vidare bör
risken för självmord ges större tyngd och inte
behöva kopplas till en allvarlig psykisk sjukdom.
Utlänningslagskommitténs förslag riskerar att leda
till en än mer restriktiv tillämpning än i dag genom
det högre kravet på synnerligen - och inte särskilt
- ömmande omständigheter. Regeringen bör återkomma
med förslag enligt det anförda.

38. Humanitära skäl (punkt 27)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf206 och 2004/05:Sf208
yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 3, 2004/05:Sf304 och 2004/05:Sf351 yrkande
12.

Ställningstagande

Regeringen bör utreda lämpligheten i att föra över
reglerna om uppehållstillstånd av politiskt
humanitära skäl, som ofta rör situationen i
ursprungslandet och är av en annan karaktär än
övriga humanitära skäl, till bestämmelserna om
övriga skyddsgrunder i 2 kap. utlänningslagen.

ddVidare bör det för barn kunna ställas något lägre
krav än för vuxna vid bedömning av humanitära skäl.

39. Uppehållstillstånd m.m. vid människohandel
(punkt 28)

av Bo Könberg (fp), Birgitta Carlsson (c) och
Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 7,
2004/05:Sf15 yrkande 8, 2004/05:Sf265 yrkande 9,
2004/05:Sf277 yrkande 5, 2004/05:Ju485 yrkandena 2
och 5 samt 2004/05:Ju489 yrkande 25 och avslår
motionerna 2004/05:Sf321 yrkandena 1 och 3,
2004/05:Ju294 yrkande 1, 2004/05:Ju351 yrkande 2,
2004/05:Ju480 yrkande 3 och 2004/05:U306 yrkande 4.

Ställningstagande

Offer för människohandel bör i normalfallet beviljas
permanenta uppehållstillstånd av humanitära skäl.
När det gäller barn som utsatts för människohandel
bör de ges permanent uppehållstillstånd. Vidare
krävs riktade informationsinsatser för att stoppa
sexhandeln, vid t.ex. flygplatser, färjeterminaler
och andra internationella mötesplatser.

40. Uppehållstillstånd m.m. vid människohandel
(punkt 28)

av Sven Brus (kd) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Ju480 yrkande 3 och
2004/05:U306 yrkande 4 samt avslår motionerna
2004/05:Sf12 yrkande 7, 2004/05:Sf15 yrkande 8,
2004/05:Sf265 yrkande 9, 2004/05:Sf277 yrkande 5,
2004/05:Sf321 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Ju294
yrkande 1, 2004/05: Ju351 yrkande 2, 2004/05:Ju485
yrkandena 2 och 5 samt 2004/05:Ju489 yrkande 25.

Ställningstagande

Offer för människohandel för sexuella ändamål skall
ges möjlighet att söka och beviljas permanent
uppehållstillstånd, om de inte kan garanteras skydd
vid hemkomsten.

41. Uppehållstillstånd m.m. vid
människohandel (punkt 28, motiveringen)
av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Ställningstagande

Det måste finnas en möjlighet för offer för
människohandel att få stanna och, efter individuell
prövning, ges uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Det vore direkt inhumant om personer som först mot
sin vilja förts till sexslaveri, sedan hjälpt polis
och åklagare med vittnesmål, ändå utvisas och
utsätts för hämnd i hemlandet. Vidare bör det
internationella informationsutbytet vid
människohandel utökas.

42. Uppehållstillstånd m.m. vid människohandel
(punkt 28)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju351 yrkande 2 och avslår
motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 7, 2004/05:Sf15
yrkande 8, 2004/05: Sf265 yrkande 9, 2004/05:Sf277
yrkande 5, 2004/05:Sf321 yrkandena 1 och 3,
2004/05:Ju294 yrkande 1, 2004/05:Ju480 yrkande 3,
2004/05:Ju485 yrkandena 2 och 5, 2004/05:Ju489
yrkande 25 och 2004/05:U306 yrkande 4.

Ställningstagande

De för människohandel utsatta kvinnorna måste ges
skydd och stöd under rättsutredning och rättegång.
Det finns ett stort behov av stöd och hjälp i
Sverige och i hemländerna. För kvinnor som
återvänder hem måste ett skyddsnät byggas upp. Offer
för människohandel måste också ges möjlighet att
stanna i Sverige.

43. Illegal inresa (punkt 29)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju480 yrkande 5.

Ställningstagande

Barn som fyllt 15 men inte 18 år och som varit offer
för människohandel bör inte kunna ställas till svars
för illegal inresa och vistelse i Sverige. Varken
möjligheterna till åtalsunderlåtelse eller
undantaget för ringa fall är tillräckliga i dessa
situationer.

44. Uppehållstillstånd efter viss tid
(punkt 30)

av Bo Könberg (fp), Birgitta Carlsson (c) och
Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf277 yrkandena 21 och 22
samt bifaller delvis motion 2004/05:Sf375 yrkande 1
och avslår motion 2004/05:Sf266 yrkande 20.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att
permanent uppehållstillstånd skall ges till dels dem
som befinner sig i landet och inte har kunnat
avvisas inom två år efter lagakraftvunnet beslut,
dels dem som i över två år inte har fått något
beslut alternativt har haft tillfälliga
uppehållstillstånd på grund av läget i hemlandet.
Uppehållstillstånd skall dock inte ges när
allvarliga misstankar om brottslig verksamhet i
utlandet eller i Sverige förekommer.

ddSom en unik engångsåtgärd bör amnesti beviljas för
dem som i nuläget sedan lång tid har hållit sig
gömda efter att ett avvisningsbeslut har vunnit laga
kraft. Sedan flera år har krav på en amnesti för
gömda flyktingar ställts. Detta bör nu ske i samband
med att en ny asylprocess införs. Vid synnerliga
skäl, exempelvis vid allvarlig brottslighet, skall
undantag göras. Eventuella misstankar om kriminell
verksamhet måste uteslutas innan amnesti ges.

45. Uppehållstillstånd efter viss tid
(punkt 30, motiveringen)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Ställningstagande

En person som har varit lång tid i Sverige och som
etablerat sig i samhället bör i vissa fall kunna få
permanent uppehållstillstånd om han eller hon fått
vänta mycket länge på ett beslut eller om ett
avvisningsbeslut inte har kunnat verkställas på
grund av exempelvis situationen i hemlandet. Fast
anställning och egenförsörjning skall härvidlag
utgöra ett viktigt kriterium.

46. Uppehållstillstånd efter viss tid
(punkt 30)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf266 yrkande 20 och
2004/05:Sf375 yrkande 1 samt avslår motion
2004/05:Sf277 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om sådan
ändring av utlänningslagen att den som väntat längre
tid än 18 månader på ett lagakraftägande
avlägsnandebeslut automatiskt skall beviljas
permanent uppehållstillstånd, om det inte finns
synnerliga skäl som talar däremot.

ddVidare är det viktigt att domstolarna, i samband
med att den nya instansordningen i utlänningsärenden
införs, får börja sitt arbete utan att tyngas av
alltför många gamla ärenden. En tidsamnesti skulle
tillgodose detta. Under en begränsad tid på cirka
tre månader bör därför alla asylsökande som har
varit 18 eller fler månader i landet erbjudas ett
permanent uppehållstillstånd. Detta bör gälla den
som befinner sig i asylprocessen eller har genomgått
asylprocessen och oavsett om personen är gömd eller
inte.

47. Familjesplittring m.m. (punkt 31)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Jönsson (mp), Kalle Larsson
(v) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf277 yrkande 7,
2004/05:Sf319 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sf335
yrkande 4 och 2004/05: Sf351 yrkande 17.

Ställningstagande

Kraftfulla åtgärder krävs för att undvika att
familjer splittras i samband med förvarstagning och
verkställighet av avvisning. Såväl lagstiftning som
praxis måste ändras. Vidare måste attityder och
rutiner förändras i syfte att få en mänskligare
hantering vid avvisningar. Det måste finnas ett
barnperspektiv vid utvisning och avvisning, och
särskild hänsyn bör tas till berörda barn.

48. Utvisning på grund av brott (punkt 32)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju331 yrkande 8.

Ställningstagande

En ordentlig genomlysning krävs av hur
förändringarna med anledning av proposition
2003/04:113 Stärkt barnperspektiv i mål om utvisning
på grund av brott har fallit ut. Denna utvärdering
bör ske inom en rimlig tidsram.

49. Viseringspliktiga länder (punkt 33)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Kalle Larsson (v) och Anne-Marie
Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf266 yrkande 21 och
2004/05:Sf277 yrkande 16.

Ställningstagande

Sverige måste aktivt verka för att korta listan av
viseringspliktiga länder och för att visumkrav inte
i strid med Genèvekonventionens tanke skall användas
för att utestänga flyktingar och andra
skyddsbehövande från EU.

50. Besöksvisum (punkt 34)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Jönsson (mp), Kalle Larsson
(v) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf266 yrkande 22,
2004/05:Sf284 yrkande 11 och 2004/05:Sf351 yrkande
24.

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att anhöriga och närstående
förvägras att besöka sina släktingar.
Besöksviseringspolitiken måste göras enklare,
snabbare och betydligt mer generös. Vidare bör
rutiner och praxis vid svenska ambassader
förbättras. Regeringen bör utfärda tydliga
riktlinjer för Migrationsverkets handläggning av
ärenden som gäller besöksvisum för att den skall
genomsyras av en inställning som grundas på icke-
diskriminering och humanism.

51. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet (punkt 35)
av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf351 yrkande 3 och
2004/05:U306 yrkande 9 samt avslår motionerna
2004/05:Sf266 yrkande 23 och 2004/05:Sf400 yrkandena
6-8.

Ställningstagande

Det går i dag inte att söka asyl från utlandet eller
att få ett visum till Sverige för att söka asyl här.
Detta har till viss del medfört att allt fler
människor på flykt ser sig hänvisade till illegala
metoder. För att förhindra detta bör en utredning
tillsättas med uppgift att undersöka hur ett s.k.
nödvisum till asylsökande skulle kunna utformas.
Sverige bör vidare inom EU ta initiativ till att
visumsystemet ses över.

52. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet (punkt 35)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf266 yrkande 23 och
2004/05:Sf400 yrkandena 6-8 samt avslår motionerna
2004/05:Sf351 yrkande 3 och 2004/05:U306 yrkande 9.

Ställningstagande

En person kan vara i behov av att snabbt lämna en
ursprungsregion eller ett transitland som inte
erbjuder skydd mot förföljelse. Han eller hon bör i
dessa fall kunna ges ett visum till Sverige för att
genomföra asylprövningen. Inom EU diskuteras också
möjligheten att ge ambassader och beskickningar
möjlighet att utfärda visum till skyddsbehövande när
dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland.
Ett sådant system får dock endast utgöra ett
komplement till det traditionella sättet att söka
asyl. Regeringen bör tillsätta en utredning med
uppgift att lägga fram förslag om en procedur för
utfärdande av visum i enlighet med det anförda.

53. Asylprocessen (punkt 36)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg
(fp), Anita Sidén (m), Birgitta Carlsson (c),
Anna Lilliehöök (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf11, 2004/05: Sf12
yrkande 1 och 2004/05:Sf15 yrkandena 3 och 7.

Ställningstagande

Asylprocessen har en rad brister som måste åtgärdas.
Det gäller både hur Migrationsverket arbetar och
hanteringen av beslutet att lägga ned
Utlänningsnämnden.

ddRapporten om Migrationsverkets resurser som tagits
fram på uppdrag av utskottet liksom Riksrevisionens
rapport Snabbare asylprövning (RiR 2004:24) rör
några av de mest centrala problemen med dagens
asylpolitik, såsom handläggningstiderna i
asylprocessen. Det är beklagligt att regeringen i
sin skrivelse inte ger större uppmärksamhet åt den
kraftfulla kritik som framförs i rapporterna.
Regeringen bör snarast redovisa hur man skall
åtgärda t.ex. den bristande flexibiliteten vid
hanteringen av det varierande antalet asylsökande,
det kortsiktiga synsättet när asylprövningens
beslutskapacitet dimensioneras och den
sammanblandning av utgiftsområden som sker på
migrationsområdet och som försvårar korrekta
kostnadsanalyser.
ddDessutom krävs en rad åtgärder för att förbättra
både asylmottagandet och bemötandet av de
asylsökande. Bland annat måste de få tillgång till
god psykologisk expertis och auktoriserade och
opartiska tolkar. Vidare måste landkunskap hos
handläggare och beslutsfattare uppdateras. Med dessa
åtgärder kan kvaliteten på både asylutredningar och
beslut öka.
ddBeslutet om Utlänningsnämndens nedläggning togs av
riksdagen för flera år sedan men regeringen har ännu
inte förelagt riksdagen någon proposition i frågan.
Det är olyckligt att det tagit så lång tid eftersom
en ny instans- och processordning, som skall gälla
från den 1 januari 2006, utgör ett viktigt steg mot
en rättssäker asylprocess. Vi anser att hanteringen
av riksdagsbeslutet om en ny instans- och
processordning har varit helt oacceptabel och att
det nya asylsystemet riskerar att få en problematisk
start med svåra följder för både de asylsökande och
rättsväsendet i stort.

54. Apatiska barn (punkt 37)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Jönsson (mp), Kalle Larsson
(v) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf12 yrkande 5,
2004/05:Sf13 yrkande 4 och 2004/05:Sf14 yrkandena
1-3 och avslår motion 2004/05:Sf405.

Ställningstagande

Asylsökande svårt traumatiserade barn i Sverige har
i ett antal fall utvecklat psykiska störningar som
lett till livshotande funktionsbortfall, s.k.
depressiv devitalisering. Detta är ett
behandlingsbart tillstånd med god prognos. En
väsentlig faktor för behandlingsresultatet synes
vara att familjen får permanent uppehållstillstånd.
Dock krävs långvarig vård för att barnet helt skall
återvända till livet.

ddVi anser det nödvändigt att regeringen, bl.a. för
att förhindra tragiska dödsfall hos de depressivt
devitaliserade barnen och mot bakgrund av barnens
och deras föräldrars svåra traumatisering, utfärdar
en förordning om att dessa barn skall beviljas
permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det
är också viktigt att det inte är
migrationsmyndigheterna som avgör vilka barn som
lider av depressiv devitalisering. En oberoende
expertgrupp bestående av barnläkare, barnpsykiater
och barnpsykolog och utsedd av Socialstyrelsen i
samråd med oberoende organisationer som exempelvis
Rädda Barnen och Röda Korset skall bedöma vilka barn
som lider av depressiv devitalisering. Regeringen
förväntas agera så att arbetet med att lokalisera
barnen kan påbörjas omedelbart. Förordningen skall
gälla till den 1 januari 2006 då Utlänningsnämnden
ersätts med förvaltningsdomstolar och en ny
utlänningslag antagits.

55. Apatiska barn (punkt 37, motiveringen)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Ställningstagande

Med hänsyn till portalparagrafen i utlänningslagen,
som föreskriver att man särskilt skall beakta vad
hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt
barnets bästa i övrigt kräver, och att Sverige har
undertecknat FN:s konvention om barnets rättigheter,
den s.k. barnkonventionen, borde förutsättningarna
för en humanitär asylprocess i vårt land vara mycket
goda. Dessutom är det möjligt att få
uppehållstillstånd av humanitära skäl. Trots alla
dessa goda förutsättningar tvingas vi konstatera att
den nuvarande asylprocessen har lett till en
humanitär katastrof.

ddBortsett från dem som beviljas uppehållstillstånd
på grund av anknytning har vi fått en situation i
Sverige där närmare 80 % beviljas uppehållstillstånd
av humanitära skäl. Uppskattningar ger vid handen
att den helt dominerande delen av dessa skäl
uppkommit i Sverige under en lång och plågsam
asylprövning. Många av dem som söker sig till
Sverige har oerhört traumatiska upplevelser i
bagaget. En lång och otydlig asylprocess kan skapa
psykiska problem hos den som väntar på besked. Men
vi har dessutom en asylprocess som signalerar att ju
sämre du mår, desto bättre blir dina chanser till
uppehållstillstånd.
ddDessa signaler sätter människor som gärna - av
olika skäl - vill stanna i landet under stor press
och kan i sig leda till allvarlig psykisk ohälsa.
Som en följd av allt detta är allvarliga psykiska
problem, självmordsförsök och desperata människor
vanligt förekommande i den svenska asylprocessen.
Detta är en humanitär katastrof som föds och göds av
själva processen.
ddEtt av de mest akuta problem som den svenska
asylprocessen har lett till är tillståndet för de
omkring 150 apatiska barn och deras föräldrar som
väntar på att få sina ärenden avgjorda. Viss
medicinsk sakkunskap gör gällande att det är
kombinationen av en lång process, tidigare trauman
men framför allt passiviseringen av familjerna,
vilket inte tycks ske i andra länder, som lett fram
till det tillstånd barnen befinner sig i.
ddRegeringens oförmåga att ingripa mot den mycket
illa fungerande asylprocessen i allmänhet, och för
de apatiska barnen i synnerhet, har föranlett de nu
aktuella motionsyrkandena. Vi delar motionärernas
kritik av regeringens och migrationsministerns
bristande hantering av asyl- och
invandringspolitiken.
ddVi ser samtidigt bl.a. följande stora problem med
ifrågavarande motionsyrkanden:
dd- Det råder djup oenighet inom den medicinska
expertisen om orsaker till och behandling av detta
tillstånd. Att tillsätta en oberoende expertgrupp är
därför näst intill omöjligt. Att avgöra vilka barn
som skall få stanna kräver dessutom svåra medicinska
bedömningar på, ännu så länge, bräcklig vetenskaplig
grund.
dd- Det är helt oacceptabelt att i en rättsstat som
Sverige överlåta lagtolkningen till en expertgrupp
av läkare och psykologer. Lagen skall vara lika för
alla och skall prövas av domstolar och myndigheter.
dd- Det grundläggande är varje barns oantastliga
rätt till en individuell bedömning av samtliga egna
skäl för uppehållstillstånd. Vid dessa bedömningar
finns redan i dag utrymme att bevilja
uppehållstillstånd med stöd av de generella regler
vi har om humanitära skäl tillsammans med
portalparagrafen i utlänningslagen. Motionsyrkandena
i fråga innebär ett kollektivt beslutsfattande som
hindrar detta.
ddVi vill understryka att i den akuta, livshotande
situation som många av barnen befinner sig måste de
och deras familjer erbjudas bästa tänkbara vård samt
allt stöd och all hjälp vårt samhälle kan erbjuda.
Vid sidan av det akuta omhändertagandet är det
uppenbart för envar att något måste göras för att
lösa problemen på längre sikt.
ddFör det första måste den rapport som regeringens
nationella samordnare för de apatiska barnen skall
lämna i april leda till åtgärder från
migrationsministerns sida som bidrar till att lösa
problemen för de apatiska barnen och deras familjer.
ddFör det andra krävs flera konkreta åtgärder för
att förbättra den nuvarande situationen på
asylområdet. Dessa åtgärder inkluderar en snabbare
och mer rättssäker asylprocess.
ddFör det tredje behövs en ny utlänningslagstiftning
som kan ligga till grund för tydliga och
förutsägbara beslut. Därutöver måste ett i enlighet
med Riksrevisionens kritik reformerat migrationsverk
ges tillräckliga resurser, vilket verket inte får i
dag genom den budget som beslutas av regeringen med
stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
ddPå samtliga dessa områden har regeringen förhalat
arbetet, och ansvaret för dagens situation vilar
därför oerhört tungt hos regeringen själv.

56. Ensamkommande barn (punkt 38)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Anita
Sidén (m), Birgitta Carlsson (c) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:So12 yrkande 10 och
2004/05:Sf13 yrkande 3.

Ställningstagande

Våren 2002 krävde riksdagen att regeringen snarast
skulle återkomma med förslag om ansvaret för de
ensamkommande barnen. Detta upprepades hösten 2003
och hösten 2004. I juni 2002 presenterade
Migrationsverket och Socialstyrelsen en rapport med
olika förslag till åtgärder. Därefter har inget
annat hänt än att frågan bereds inom
Regeringskansliet. I juli 2004 utsattes Sverige till
och med för allvarlig kritik från Europarådets
kommissionär för mänskliga rättigheter för den
ohållbara situationen för de ensamkommande
asylsökande barnen.

ddMigrationsverket bör ha ansvar för att utreda
ensamkommande barns asylskäl, och barnen bör få en
företrädare utsedd inom 24 timmar efter ankomsten
till Sverige. Vidare bör socialtjänsten ha det
entydiga ansvaret för att barnen redan vid ankomsten
får bästa möjliga omhändertagande i form av boende
och särskilt stöd. På ett mycket tidigt stadium bör
socialtjänsten ta ställning till om barnet skall
familjehemsplaceras. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag till ändring av
dagens mottagande av de ensamkommande barnen.

57. Övrigt om barn i asylprocessen (punkt 39)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf15 yrkande 4,
2004/05:Sf265 yrkande 10 och 2004/05:Sf277 yrkande 4
samt bifaller delvis motion 2004/05:Sf380 samt
avslår motion 2004/05:Sf395.

Ställningstagande

Det är viktigt att den gemensamma asylpolitiken inom
EU särskilt vad gäller barns rättigheter blir
generösare och mer human och att asylrätten värnas.

ddNuvarande asylpraxis och beslutsprocess i
flyktingärenden är inte anpassade efter barnens
behov. Portalparagrafen i utlänningslagen, med den
centrala formuleringen om att barnets bästa skall
styra flyktingpolitiken, har visat sig ha ringa
betydelse. Utlänningslagstiftningen måste därför
förändras så att barnets bästa, i enlighet med
barnkonventionen, sätts i främsta rummet.
Beslutsprocessen måste bli snabbare när barn är
inblandade och barnen måste få en starkare position
i asylprocessen. Deras egna berättelser måste
beaktas på ett annat sätt än i dag. Bestämmelserna
om barnets bästa måste ses över så att
barnkonventionen följs fullt ut och de asylsökande
barnens ställning i asylprocessen stärks.

58. Organiserad verksamhet (punkt 40)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf357 yrkande 2 och
2004/05:Sf361 yrkande 6.

Ställningstagande

Migrationsverket anordnar en organiserad
obligatorisk verksamhet för de asylsökande. Ett av
syftena med verksamheten är att förbereda den
asylsökande för ett liv i Sverige när
uppehållstillstånd väl beviljats. Verksamheten har
kritiserats av Statskontoret som anser att den har
en alltför låg ambitionsnivå och att alltför många
inte deltar. Även dåvarande Riksrevisionsverket fann
2002 omfattande brister i den organiserade
verksamheten. Mot bakgrund härav är det nödvändigt
att regeringen i regleringsbrev tydliggör
ambitionsnivån med den organiserade verksamheten.
Verksamheten bör i högre grad än i dag fokusera på
språkundervisning, demokratiskolning och
förberedelse för ett liv i det svenska samhället.

ddDen som inte deltar i verksamheten och inte heller
har giltiga frånvaroskäl riskerar att få
dagersättningen reducerad. Problemet är dock
tolkningen av giltiga skäl. Det finns fall där
dagersättningen blivit indragen på grund av sjukdom
eller att barn varit sjuka och den asylsökande
därför inte har kunnat delta. Detta är inte
godtagbart.
59. Ersättning till asylsökande m.m.
(punkt 41)
av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf361 yrkandena 8, 15 och
16 och avslår motion 2003/04:Sf310.

Ställningstagande

Statskontoret har konstaterat att Migrationsverkets
mottagningsverksamhet är slutet gentemot omvärlden
och därmed brister i transparens. Eftersom en extern
tillsyn och granskning medför större öppenhet och i
förlängningen ger de asylsökande större möjligheter
att hävda sina rättigheter, bör regeringen utreda
frågan om extern tillsyn av verkets
mottagningsverksamhet.

ddDagersättningen till asylsökande har inte ändrats
sedan 1994. För att de asylsökande skall ha
möjlighet att klara de ökade kostnaderna för
uppehälle, mediciner, läkarbesök m.m. måste
ersättningen värdesäkras i förhållande till
prisutvecklingen. Regeringen bör utreda hur en sådan
värdesäkring kan genomföras.
ddKommunerna har ett ansvar i att skapa en
meningsfull tillvaro för sina invånare, inklusive
asylsökande. Centralt för en lyckad integration är
att de asylsökande får kännedom om och känner
samhörighet med det svenska samhället. Av det skälet
måste kommunernas ansvar tydliggöras när det gäller
att skapa fritidsverksamhet både för de asylsökande
som lever på förläggningar och för dem som har eget
boende.

60. Boende (punkt 42)

av Bo Könberg (fp), Birgitta Carlsson (c) och
Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf15 yrkande 6 och avslår
motionerna 2003/04:Sf320, 2003/04:Sf378 och
2004/05:Sf361 yrkande 14.

Ställningstagande

Regeringens oroväckande hållning i flyktingfrågan
framgår av förslaget att fr.o.m. den 1 mars 2005
slopa den särskilda ersättningen för asylsökande som
valt ett eget boende. Riksdagen har i princip ställt
sig bakom regeringens förslag. Trots den slopade
ersättningen kommer enligt regeringen (prop.
2004/05:28) nio av tio asylsökande som i dag väljer
eget boende att göra det även fortsättningsvis. Den
enda påtagliga effekten av regeringens förslag är
därför att redan fattiga människor görs ännu
fattigare. I stället för regeringens delreformer
måste det till en övergripande reform av asyl- och
mottagningsprocessen.

61. Boende (punkt 42)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf361 yrkande 14 och avslår
motionerna 2003/04:Sf320, 2003/04:Sf378 och
2004/05:Sf15 yrkande 6.

Ställningstagande

Södertälje kommun har slutit ett avtal med
Sandvikens kommun om att ett visst antal personer
varje år skall slussas dit. Denna form av åtgärder
som direkt riktar sig till asylsökande och
flyktingar är inte godtagbar då det är fråga om
öppen etnisk diskriminering. Sådana åtgärder måste
därför rikta sig även till andra än asylsökande och
flyktingar. I stället bör Glesbygdsverket ges i
uppdrag att uppmuntra människor att bosätta sig i
hela landet. Samtidigt bör Migrationsverket erbjuda
möjligheter för människor att söka alternativa
bostadsorter.

62. Asylsökande i behov av behandling för
transsexualism (punkt 43)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf318 yrkande 2.

Ställningstagande

Transsexualism klassas juridiskt som en sjukdom, och
behandling ges inom den allmänna sjukförsäkringens
ramar. Den enda verksamma behandlingen anses vara en
könskorrigering. Migrationsverket har nyligen
avslagit en begäran om ersättning från ett landsting
som beviljat åtgärder för ett könsbyte. Från
humanitär synpunkt är det av stor betydelse att det
klarläggs vilken typ av åtgärder som kan räknas som
vård som inte kan anstå vad gäller transsexuella
asylsökande i behov av behandling. Patienter skall
inte behöva riskera att behandling nekas eller
avbryts enbart på grund av oklarheter om var
kostnadsansvaret ligger. Frågan bör därför
uppmärksammas vid kommande omförhandlingar av det
nuvarande avtalet mellan staten och
Landstingsförbundet.

63. Hälso- och sjukvård (punkt 44)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m), Birgitta
Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf205 och avslår motionerna
2004/05:Sf252 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf278 yrkande
6, 2004/05:Sf289 och 2004/05:Sf361 yrkandena 19, 20
och 22.

Ställningstagande

En fjärdedel, lågt räknat, av de asylsökande är
förhindrade att delta i den kommunala introduktionen
på grund av ohälsa. Detta förlänger vägen in i
samhället, skapar sociala problem och leder till
mänskliga och ekonomiska kostnader. Vi anser att de
asylsökande skall erbjudas både hälsoundersökning
och hälsosamtal så snart som möjligt efter ankomsten
till Sverige. Hälsosamtalen är särskilt viktiga för
att identifiera personer som bör erbjudas en mer
individanpassad introduktion.

64. Hälso- och sjukvård (punkt 44)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf361 yrkandena 19, 20 och
22 och avslår motionerna 2004/05:Sf205,
2004/05:Sf252 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf278 yrkande
6 och 2004/05:Sf289.

Ställningstagande

De människor som av olika skäl kommer till Sverige
för att få skydd har ofta ett stort behov av
sjukvård. Det är framför allt psykiatrisk vård som
efterfrågas, och bland de asylsökande är särskilt
barnen drabbade. Flera landsting vittnar i dag både
om det ökade behovet av stöd till asylsökande och om
bristen på resurser och kompetens. För 2003 fick
landstingen endast 70 % av kostnaderna täckta av
staten. På grund av att landstingen inte i
tillräcklig utsträckning kompenseras för kostnaderna
för hälso- och sjukvård för asylsökande finns det en
uppenbar risk att de inte får den vård de har rätt
till. Det bör även beaktas att asylsökande barns
psykiska hälsa är beroende av att även vuxna
asylsökande har en god tillgång till sjukvård.

ddSjukvård för asylsökande vuxna ges endast för
akuta sjukdomar. Ett motiv för detta sägs vara att
det vore oetiskt att påbörja en längre behandling
som måste avbrytas för att den asylsökande inte får
uppehållstillstånd. Det är emellertid ännu mer
oetiskt att tvinga människor att vänta till dess att
tillståndet blivit akut. Möjligheten att utvidga
rätten till sjukvård för vuxna asylsökande att gälla
även icke akuta sjukdomstillstånd bör därför
undersökas.
ddDet blir alltfler människor som gömmer sig i
Sverige som en följd av den nuvarande, ur
rättssäkerhetssynpunkt undermåliga, asylprocessen.
Många gånger har dessa gömda människor trängande
behov av sjukvård. Om uppehållstillstånd sedermera
ges kompenserar Migrationsverket landstingen för den
del av vårdkostnaden som avser tiden efter det att
uppehållstillstånd beviljats. Detta är inte en
acceptabel ordning eftersom det i grunden finns en
felaktig bedömning från verkets sida. Därmed borde
staten också stå för hela sjukvårdskostnaden.
Landstingens rutiner i ärenden som rör gömda
asylsökande bör därför ses över.

65. Hälso- och sjukvård (punkt 44)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf252 yrkandena 1-3 och
2004/05:Sf289 samt avslår motionerna 2004/05:Sf205,
2004/05: Sf278 yrkande 6 och 2004/05:Sf361 yrkandena
19, 20 och 22.

Ställningstagande

Tidig upptäckt av människor som utvecklat
posttraumatiska stressyndrom (PTSD) är ett mycket
bra sätt att komma till rätta med problem både för
den enskilda människan och för samhället som helhet.
Drabbade kan vara människor som t.ex. upplevt krig
och blivit torterade. Många som arbetar med
flyktingar inom t.ex. vård och skola har dessvärre
dåliga kunskaper om PTSD. Att snabbt få tillgång
till psykisk vård redan som asylsökande är mycket
viktigt. Eftersom det är angeläget med tidig
upptäckt och behandling bör vården räknas in i vård
som inte kan anstå.

ddMänniskor som fått avslag på sin asylansökan har
inte rätt till samhällets resurser i form av skola,
vård eller omsorg. Det enda undantaget är hälso- och
sjukvård för barn. Däremot har man inte varit
konsekvent och låtit mödravård och förlossning i ett
inledande skede räknas som sådan hälso- och
sjukvård. Mödravård och förlossningar i det
inledande skedet bör därför likställas med hälso-
och sjukvård för barn som fått avslag på
asylansökan.

66. Undantag från kravet på arbetstillstånd
(punkt 45)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m), Birgitta
Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf378 yrkande 7 och
bifaller delvis motion 2004/05:Sf361 yrkande 7.

Ställningstagande

Dagens system med ansökan om undantag från förbudet
att arbeta, som i praktiken är mycket svårt att få,
leder till byråkrati och hindrar samtidigt människor
från att arbeta. Det är inte godtagbart att
arbetsvilliga personer måste ansöka om undantag från
förbudet att arbeta. Samtliga som invandrar till
Sverige bör därför automatiskt få arbetstillstånd
direkt vid tullen.

67. Undantag från kravet på arbetstillstånd
(punkt 45)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf361 yrkande 7 och
bifaller delvis motion 2004/05:Sf378 yrkande 7.

Ställningstagande

Migrationsverket har möjlighet att bevilja
asylsökande undantag från kravet på arbetstillstånd.
Syftet är att bereda asylsökande möjlighet till en
meningsfull sysselsättning i väntan på beslut.
Verket bör i högre utsträckning än i dag bevilja
asylsökande undantag från detta krav.

68. Frågor om arbete i övrigt (punkt 46)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf396 yrkande 1,
2003/04:Sf402 yrkande 6 och 2004/05:Sf365 yrkande 11
och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sf326
yrkandena 3 och 4 och 2004/05:Sf361 yrkande 2 samt
avslår motion 2004/05:Sf255.

Ställningstagande

Tidig kontakt med svenskt arbetsliv är avgörande för
att öka chanserna till arbete. Därför är det viktigt
att förenkla möjligheten för asylsökande att få
arbeta och att korta handläggningstiderna rejält.
Dessvärre har arbetsförmedlingarna utvecklat en
praxis som innebär att bara de som klarat av sfi-
språktestet får stå till arbetsmarknadens
förfogande. Man får inte komma till ett arbete där
man praktiskt skulle lära sig svenska därför att man
inte kan tillräckligt mycket svenska. Det är
ohållbart att personer skall behöva vänta i flera år
på att få börja arbeta. De bör snarast möjligt
sysselsättas, samtidigt som det är viktigt att
validering av betyg, intyg, kunskaper och utbildning
sker.

69. Frågor om arbete i övrigt (punkt 46)

av Bo Könberg (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf326 yrkandena 3 och 4 och
bifaller delvis motionerna 2003/04:Sf396 yrkande 1,
2003/04:Sf402 yrkande 6, 2004/05:Sf361 yrkande 2 och
2004/05:Sf365 yrkande 11 samt avslår motion
2004/05:Sf255.

Ställningstagande

Många asylsökande som kommer till Sverige får inte
möjlighet att arbeta och utbilda sig medan de väntar
på uppehållstillstånd. Den långa väntan på en vettig
introduktion och ett jobb passiviserar och bryter
ned människor. En grundläggande åtgärd är att korta
handläggningstiderna för asylärenden och andra
uppehållstillståndsärenden. I väntan på beslut bör
arbete och egenförsörjning vara regel.
Utgångspunkten bör vara att den enskilde skaffar sig
ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. För att
göra detta möjligt bör provisoriska arbetstillstånd
ges till alla vuxna som väntar på beslut.
Subventionerad arbetspraktik och studier kopplade
direkt till yrkeslivet och varvade med
språkundervisning bör annars erbjudas den enskilde.

70. Frågor om arbete i övrigt (punkt 46)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf361 yrkande 2 och
bifaller delvis motion 2003/04:Sf396 yrkande 1 samt
avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkandena 3 och 4,
2003/04:Sf402 yrkande 6, 2004/05:Sf255 och
2004/05:Sf365 yrkande 11.

Ställningstagande

I dag måste en asylsökande vänta till dess att han
eller hon fått uppehållstillstånd innan betyg
översätts och kompletterande yrkesutbildning ges.
Det finns familjer som vistas flera år på
Migrationsverkets anläggningar innan de får beslut
om uppehållstillstånd. Denna nedbrytande väntan
försämrar möjligheten till en positiv integration.
Därför bör den vuxnes betyg ekvivaleras och
nödvändig kompletterande utbildning ges utan
dröjsmål.

71. ID-handlingar (punkt 47)

av Birgitta Carlsson (c) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf360 yrkande 14 och
2004/05:Sk243.

Ställningstagande

Människor från andra länder som befinner sig i
Sverige på grund av t.ex. arbete, studier eller
forskning får ID-handlingar när de befinner sig här.
Detta gäller emellertid inte för asylsökande, vilket
innebär att en asylsökande som arbetar i Sverige
inte själv kan hämta ut sin lön från banken. Det är
därför nödvändigt att asylsökande ges ökade
möjligheter att få ID-handlingar.

72. Svenskundervisning (punkt 48)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf378 yrkande 4 och
bifaller delvis motionerna 2004/05:Sf360 yrkande 13
och 2004/05:Sf361 yrkande 1 samt avslår motion
2003/04:Sf332.

Ställningstagande

Alla asylsökande måste erbjudas undervisning i
svenska språket under hela vistelsetiden i Sverige.
Om uppehållstillstånd sedermera beviljas har den som
inte kan tala svenska sämre möjligheter till egen
försörjning och integration.

73. Svenskundervisning (punkt 48)

av Birgitta Carlsson (c) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf360 yrkande 13 och
2004/05:Sf361 yrkande 1 och bifaller delvis motion
2004/05:Sf378 yrkande 4 samt avslår motion
2003/04:Sf332.

Ställningstagande

Asylsökande som deltar i sfi-undervisning eller
förvärvsarbetar får normalt fortsätta med detta till
dess de får besked om de får stanna i Sverige eller
inte. Eftersom den asylsökande måste få en fortsatt
meningsfull tillvaro även för tid efter ett beslut
om avvisning, bör svenskstudierna eller arbetet inte
avbrytas förrän den dag då avvisningen verkställs.
Det är också viktigt att svenskundervisningen
startar omedelbart efter ankomsten till Sverige.

74. Ersättning till kommunerna m.m. (punkt 49)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf300, 2004/05: Sf12
yrkande 3, 2004/05:Sf211 yrkande 1 och 2004/05:Sf237
yrkande 7 samt avslår motionerna 2004/05:Sf12
yrkande 2, 2004/05:Sf211 yrkande 2 och 2004/05:Sf265
yrkande 2.

Ställningstagande

Nuvarande dubbla icke sammanhängande
mottagningssystem bör ersättas med ett enda.
Eftersom flyktingmottagandet är ett statligt ansvar,
bör det också vara ett statligt ansvar att
finansiera mottagandet. De kommuner som tar emot
flyktingar måste därför få ersättning för de
kostnader som uppkommer på grund av mottagandet.

75. Ersättning till kommunerna m.m. (punkt 49)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf300, 2004/05: Sf12
yrkandena 2 och 3 samt 2004/05:Sf265 yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna 2004/05:Sf211 yrkande 1
och 2004/05:Sf237 yrkande 7 samt avslår motion
2004/05:Sf211 yrkande 2.

Ställningstagande

Asylmottagandet sker endast på ett fåtal av
Migrationsverkets enheter. Enheterna ligger främst i
närheten av storstäderna i södra Sverige, och
belastningen där är mycket hög. Därför finns det all
anledning att decentralisera mottagandet i syfte att
få en jämnare fördelning av antalet asylsökande i
landet. Ett decentraliserat mottagande bidrar inte
minst till en lyckad integration. Med ett mottagande
jämnt fördelat över Sverige kan också segregationen
minska, och det blir naturligare för människor att
bosätta sig i olika delar av landet. Asylsökande
måste dock ha rätt att välja att bosätta sig var de
vill.

ddDet finns också anledning att påminna om att
asylmottagandet är ett statligt ansvar. Staten måste
därför ge kommunerna ersättning för de kostnader som
uppkommer som en följd härav.

76. Barns rätt till vård, skola m.m. (punkt 50)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf361 yrkande 18 och
2004/05:Sf378 yrkande 6 samt avslår motionerna
2003/04:Sf8 yrkande 6, 2003/04:Sf357 yrkande 24,
2004/05:Sf265 yrkande 5, 2004/05:Sf335 yrkande 3,
2004/05:Sf361 yrkande 17, 2004/05:Sf378 yrkande 5,
2004/05:Sf379 och 2004/05:Sf391.

Ställningstagande

Det är oacceptabelt att gömda barn är för rädda för
att gå till skolan och inte heller törs uppsöka
sjukvården. Trots att FN:s barnkonvention kräver att
myndigheter, domstolar m.fl. agerar utifrån barnens
bästa sker inte det i dag. Av det skälet bör det
vara olagligt för polisen att göra ingripanden i
hälso- och sjukvården och i skolan.

77. Barns rätt till vård, skola m.m. (punkt 50)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 6 och
2004/05:Sf335 yrkande 3 och avslår motionerna
2003/04:Sf357 yrkande 24, 2004/05:Sf265 yrkande 5,
2004/05:Sf361 yrkandena 17 och 18, 2004/05: Sf378
yrkandena 5 och 6, 2004/05:Sf379 samt 2004/05:Sf391.

Ställningstagande

Asylsökande barn har i dag rätt till samma sjukvård,
tandvård och skolgång som andra barn i samhället.
Trots detta har det hänt att asylsökande barn nekats
vård eller skolgång. Det har även hänt att vissa
vårdcentraler har tagit ut en avgift för barn till
asylsökande även om andra barn haft rätt till
avgiftsfri vård. Landstingen och kommunerna måste på
lämpligt sätt uppmärksammas på asylsökande barns
rätt till vård och skolgång.

78. Barns rätt till vård, skola m.m. (punkt 50)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf265 yrkande 5,
2004/05:Sf361 yrkandena 17 och 18 och 2004/05:Sf378
yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
6, 2003/04:Sf357 yrkande 24, 2004/05:Sf335 yrkande
3, 2004/05:Sf378 yrkande 5, 2004/05:Sf379 och
2004/05:Sf391.

Ställningstagande

Barn till asylsökande har rätt till skola och
förskola på i huvudsak samma villkor som barn
bosatta i Sverige. Det finns uppenbara svårigheter
för asylsökande barn och deras föräldrar att själva
söka upp det rektorsområde som barnen skall gå i.
Det är därför nödvändigt att överväga om skolan
skall ta ett mer uppsökande ansvar för barn till
asylsökande. Vidare bör det övervägas om inte
skolplikt skall införas även för asylsökande barn.

ddGömda flyktingbarn i Sverige har numera rätt till
sjukvård men har fortfarande inte rätt att gå i
skolan. Enligt barnkonventionen skall staten ge
varje barn som befinner sig i landet tillgång till
utbildning och således även ett barn som lever gömt.
Den rätt till skola som gäller barn till asylsökande
bör därför också gälla barn som lever gömda. För att
förhindra att barnen av rädsla avstår från att
uppsöka hälso- och sjukvården bör polisen inte ha
rätt att göra ingripanden inom hälso- och
sjukvården. Inte heller skall polisingripanden få
ske i skolan.
79. Barns rätt till vård, skola m.m.
(punkt 50)
av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf265 yrkande 5,
2004/05:Sf378 yrkande 6 och 2004/05:Sf361 yrkande 18
och avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 6,
2003/04:Sf357 yrkande 24, 2004/05:Sf335 yrkande 3,
2004/05:Sf361 yrkande 17, 2004/05:Sf378 yrkande 5,
2004/05:Sf379 och 2004/05:Sf391.

Ställningstagande

Alla barn har de rättigheter som föreskrivs i
barnkonventionen oavsett om barnen har
uppehållstillstånd i landet eller inte. Det innebär
i praktiken att även de barn som inte har sökt asyl
skall ha rätt till vård och skola. Gömda barn har
emellertid inte någon laglig rätt till utbildning.
Även om de har rätt till vård, är det endast ett
fåtal som vågar uppsöka vårdinrättningar av rädsla
för att bli avslöjade. Likaså kan det uppstå frågor
om landstinget eller staten skall betala för vården.
Enligt FN:s barnrättskommitté bör barn utan
uppehållstillstånd ha rätt till hälso- och sjukvård
samt skolgång. För att detta skall vara möjligt är
det nödvändigt att sjukhus och skolor förklaras som
frizoner där polishämtning av gömda barn inte skall
kunna ske.

80. Barns rätt till vård, skola m.m. (punkt 50)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 24 och avslår
motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 6, 2004/05:Sf265
yrkande 5, 2004/05: Sf335 yrkande 3, 2004/05:Sf361
yrkandena 17 och 18, 2004/05:Sf378 yrkandena 5 och
6, 2004/05:Sf379 och 2004/05:Sf391.

Ställningstagande

Barn som lyckats komma innanför EU:s murar riskerar
att hamna i länder med mycket dåliga rättigheter
eftersom lagstiftningen kan skilja sig avsevärt
mellan länderna. Av det skälet bör Sverige i EU-
sammanhang verka för att det i EU:s asylmottagande
införs miniminivåer för asylsökande barn innebärande
att de skall ha rätt till skola och hälso- och
sjukvård. Detta skulle innebära att ytterligare steg
tas för att förverkliga barnkonventionen i EU.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Uppehållstillstånd efter viss tid (punkt 30)

av Sven Brus (kd).

Som en unik engångsåtgärd bör amnesti beviljas för
dem som i nuläget sedan lång tid har hållit sig
gömda efter att ett avvisningsbeslut har vunnit laga
kraft. Sedan flera år har krav på en amnesti för
gömda flyktingar ställts. Detta bör nu ske i samband
med att en ny asylprocess införs. Vid synnerliga
skäl, exempelvis vid allvarlig brottslighet, skall
undantag göras. Eventuella misstankar om kriminell
verksamhet måste uteslutas innan amnesti ges.

2. Ensamkommande barn (punkt 38)

av Bo Könberg (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

De asylsökande barn som kommit hit ensamma utan
någon vuxen är särskilt utsatta. Hittills har
regeringen inte klarat av att reda ut vem som skall
ta ansvaret för att ta emot dem och se till att de
får ett bra mottagande. Regeringen har också starkt
kritiserats för bristande skydd av ensamkommande
barn av bl.a. Europarådets kommissarie för mänskliga
rättigheter. Vi instämmer i denna kritik och
uppmanar regeringen att i enlighet med riksdagens
upprepade beslut (våren 2002, hösten 2003 och hösten
2004) återkomma med förslag vad gäller möjlighet att
sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av
ensamkommande barn, att Migrationsverket endast bör
ansvara för att utreda de ensamkommande barnens
asylskäl samt att den kommunala socialtjänsten bör
ha det entydiga ansvaret för de ensamkommande barnen
redan vid ankomsten.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2004/05:47 Migration och
asylpolitiken.

Följdmotioner

2004/05:Sf11 av Per Westerberg m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder beträffande de
synpunkter som framförs i Riksrevisionens rapport
Snabbare asylprövning (RIR 2004:24) samt Marie
Bengtssons rapport till socialförsäkringsutskottet,
Migrationsverkets resurser.

2004/05:Sf12 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
förbättra mottagandet av asylsökande.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
ett decentraliserat flyktingmottagande med ett
större individfokus.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att staten
bör ge kommunerna ersättning för de kostnader
som uppkommer i och med flyktingmottagandet.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utökad
anhöriginvandring i linje med Anhörigkommitténs
förslag.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om åtgärder för
att motverka fenomenet apatiska barn.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den
bristande rättssäkerheten och
misstroendekulturen i asylprocessen måste
åtgärdas.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att offer
för människosmuggling eller människohandel som
hjälper de svenska myndigheterna att gripa
förövarna, får rätt till permanent
uppehållstillstånd i Sverige.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn
av lagstiftning och praxis när det gäller
asylärenden där ett förhållande på grund av
misshandel upphör före tvåårsgränsen för den
uppskjutna invandringsprövningen.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige
i EU skall verka för att en lista med "säkra
länder" ej upprättas.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige
i EU bör verka för att bestämmelserna om
transportöransvaret rivs upp.
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige
ständigt skall arbeta för att EU:s gemensamma
flyktingpolitik skall genomsyras av generositet,
rättssäkerhet och respekt för internationella
åtaganden.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf13 av Sven Brus m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en mer human och
rättssäker asyl- och flyktingpolitik.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändringar i mottagandet av
ensamkommande flyktingbarn, i enlighet med vad
som anförs i motionen.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
asylsökande barn som är apatiska eller svårt
traumatiserade inte skall utvisas från Sverige.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
flyktingbegreppet bör vidgas till att omfatta
personer som riskerar förföljelse på grund av
kön eller sexuell läggning.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om situationen för
kristna konvertiter från Iran.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf14 av Bo Könberg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i
förebyggande syfte fortsätta utreda varför
asylsökande barn under asylprocessen i Sverige
utvecklar allvarliga psykiska och somatiska
symtom.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bevilja de
barn som befinner sig i ett livshotande
tillstånd eller där allvarliga men för barnets
fortsatta liv kan befaras, och dess familj,
permanent uppehållstillstånd.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
oberoende läkarkommission eller expertgrupp vars
uppgift är att medicinskt bedöma de depressivt
devitaliserade barnens tillstånd.
-----------------------------------------------------

2004/05:Sf15 av Bo Könberg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ytterligare
försening avseende förslag till nytt regelverk
för anhöriginvandring ej får ske.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hanteringen
av riksdagsbeslutet om att underlätta för ny
arbetskraftsinvandring har varit oacceptabel och
att Sveriges framtida tillväxtmöjligheter hotas
av denna hantering.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hanteringen
av riksdagsbeslutet om en ny instans- och
processordning har varit helt oacceptabel och
som konsekvens av detta riskerar det nya
asylsystemet få en mycket problematisk start med
svåra följder för både de asylsökande och
rättsväsendet i stort.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
bestämmelserna om barnets bästa så att
barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad
gäller asylsökande barn samt att barnens
ställning i asylprocessen måste stärkas.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
skyndsamt utredningsarbete om ett utvidgat
flyktingbegrepp så att beslut i frågan inte
försenas än mer.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
bidraget till eget boende.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
total översyn av Migrationsverkets verksamhet
och organisation samt regeringens styrning av
verket före den 1 januari 2006.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att offer för
människohandel i normalfallet skall beviljas
permanenta uppehållstillstånd av humanitära
skäl.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU:s gemensamma
asylpolitik och behovet att försvara en generös
flyktingpolitik med höga krav på humanitet och
rättssäkerhet.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med en samlad
analys av varför antalet anmälningar till FN:s
tortyrkommitté ökat de senaste åren samt vilka
åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte
skall fällas i framtiden.
-----------------------------------------------------
Motioner väckta med anledning av händelse av större
vikt

2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
---------------------------------------------------
--
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade
regler
för att förenkla arbetskraftsinvandring
från
länder utanför EU.
---------------------------------------------------
--
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
---------------------------------------------------
--
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
regelverket
kring att anlita utländsk arbetskraft.
---------------------------------------------------
--
2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
---------------------------------------------------
--
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för
att
minska skadeverkningarna av stormen den 8 och
9
januari 2005. (delvis)
---------------------------------------------------
--
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003 m.m.

2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
--------------------------------------------
---------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
att ge
Migrationsverket rätt att i
polisregistret
kontrollera män som för in kvinnor till
Sverige.
--------------------------------------------
---------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen
anförs om
specialkompetens hos personal
som skall
handlägga utvisningsärenden av
kvinnor som
kommit till Sverige för att leva med
en man,
vilka trots anmälan om misshandel
utsätts för
utvisningshot.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):
--------------------------------------------
---------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
landsting
och kommun på lämpligt sätt måste
uppmärksammas
på asylsökande barns rätt till
vård och
skolgång.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf236 av Kalle Larsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i 2 kap. 4 § 1 utlänningslagen i enlighet
med vad i motionen anförs.

2003/04:Sf245 av Jörgen Johansson (c):
--------------------------------------------
---------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
införandet av
ett uppföljningssystem för kvinnor
som under
äktenskapsliknande former ges
uppehållstillstånd
i Sverige.
--------------------------------------------
---------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
under den
tid uppehållstillståndet gäller
ålägga män
försörjningsplikt för kvinnor som
invandrat som
äkta maka eller i syfte att ingå
äktenskap eller
leva under äktenskapsliknande
förhållande.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
--------------------------------------------
---------
16. Riksdagen begär att regeringen snarast
lägger
fram förslag till lagändring för att
undantag
skall kunna göras från huvudregeln om
ansökan
från utlandet när utlänningen har
barn i
Sverige, kvinnan i förhållandet
väntar barn
eller sökanden med all sannolikhet
skulle få sin
ansökan beviljad enligt vad i motionen
anförs.
--------------------------------------------
---------
17. Riksdagen begär att regeringen snarast
förelägger riksdagen förslag om
lagändring för
att komma till rätta med de
fortsatta
missförhållandena med
avvisningsbeslut av
kvinnor som misshandlats eller kränkts
under den
tvååriga prövotiden enligt vad i
motionen
framförs.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf298 av Lena Ek och Margareta
Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ändring i grunderna för
undantag från reglerna om permanent
uppehållstillstånd vid personanknytning.

2003/04:Sf300 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av de ekonomiska
åtaganden som det innebär för en kommun att
inom sitt område ansvara för en flyktingförläggning.

2003/04:Sf310 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av ersättningen
till flyktingbarn.

2003/04:Sf320 av Yilmaz Kerimo och Tommy
Waidelich (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om asylsökandes
boendesituation.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
--------------------------------------------
---------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
arbete och
egenförsörjning för nyanlända
asylsökande och
invandrare.
--------------------------------------------
---------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder
för att
förbättra mottagandet av asylsökande.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf332 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om svenskundervisning för
flyktingar.

2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp):
--------------------------------------------
---------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
innehållet i den
obligatoriska verksamheten som
anordnas av
Migrationsverket och hanteringen
av
dagersättningen vid frånvaro.
--------------------------------------------
---------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
skyddet för
de kvinnor och barn som lever i Sverige
på grund
av anknytning skall stärkas.
--------------------------------------------
---------
24. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
miniminivåer i
EU:s asylmottagande för asylsökande barn.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf378 av Luciano Astudillo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att Migrationsverket bör åläggas att i större
utsträckning samråda med kommunerna i samband
med EBO-placering så att kommunerna kan fullfölja sin del
av uppdraget.

2003/04:Sf387 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om permanent
uppehållstillstånd på grund av våld och
kränkning.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
--------------------------------------------
---------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
ett ökat
sysselsättningsfokus bör
prägla
flyktingmottagandet.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):
--------------------------------------------
---------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
undanröja de
hinder som finns för asylsökande att
snabbt få
tillgång till arbetsmarknaden.
--------------------------------------------
---------
2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):
--------------------------------------------
---------
38. Riksdagen begär att regeringen ges i
uppdrag att
se över lagstiftning och praxis
avseende
anknytningsärenden där förhållandet på
grund av
misshandel upphör före tvåårsgränsen
för den
uppskjutna invandringsprövningen, i
enlighet med
vad som anförs i motionen.
--------------------------------------------
---------
39. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
kontroll och
information i anknytningsärenden.
--------------------------------------------
---------
40. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om att
undantag
från huvudprincipen att
uppehållstillstånd skall
beviljas före inresa skall göras när
utlänningen
har barn i Sverige eller kvinnan i
förhållandet
väntar barn eller om sökanden
med all
sannolikhet skulle få sin ansökan
beviljad.
--------------------------------------------
---------
2003/04:So12 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
--------------------------------------------
---------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin
mening vad i motionen anförs om
ensamkommande
asylsökande barn.
--------------------------------------------
---------
Motioner från allmänna motionstiden hösten
2004

2004/05:K431 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för
ökad solidaritet och öppenhet gentemot omvärlden
genom den gemensamma asyl- och
flyktingpolitiken.
-----------------------------------------------------
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försörjningskrav
för den som flyttar till Sverige eller ett annat
EU-land.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sk243 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda
c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att asylsökande skall få ID-handlingar som gör
att de själva kan ta ut
sin lön.

2004/05:Ju294 av Sten Tolgfors (m):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten till
uppehållstillstånd av humanitära skäl för offer
för trafficking och människohandel.
-----------------------------------------------------
2004/05:Ju331 av Alice Åström m.fl. (v):
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det, inom en
rimlig tidsram, skall göras en ordentlig
genomlysning av hur förändringarna med anledning
av proposition 2003/04:113 Stärkt barnperspektiv
i mål om utvisning på grund av brott fallit ut
sett i ett barnperspektiv.
-----------------------------------------------------
2004/05:Ju351 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten för de
för människohandel utsatta kvinnorna att få
stanna i Sverige samt deras behov av stöd och
hjälp här och i sina hemländer.
-----------------------------------------------------

2004/05:Ju480 av Peter Althin m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om permanent
uppehållstillstånd för offer för människohandel.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn som
fyllt 15 men inte 18 år och som varit offer för
människohandel inte skall kunna ställas till
svars för illegal inresa och vistelse i Sverige.
-----------------------------------------------------
2004/05:Ju485 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att offer för
människohandel i normalfallet skall beviljas
permanenta uppehållstillstånd av humanitära
skäl.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
riktade jämställdhetsinsatser för att stoppa
sexhandeln.
-----------------------------------------------------
2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):
-----------------------------------------------------
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge
uppehållstillstånd till personer som har utsatts
för människohandel och se över möjligheterna för
asyl av humanitära skäl i Sverige.
-----------------------------------------------------
2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fri rörlighet
för EU-medborgare.
-----------------------------------------------------
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU:s
skyddsgrundsdirektiv.
-----------------------------------------------------
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen.
-----------------------------------------------------
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den svenska
lagstiftningen rörande förföljda homosexuella,
bisexuella och transpersoner.
-----------------------------------------------------
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation i de länder människor flyr från.
-----------------------------------------------------
2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
könsidentitet skall omfattas av
flyktingbegreppet.
-----------------------------------------------------
2004/05:U306 av Sven Brus m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge offer för
människohandel för sexuella ändamål möjlighet
att söka och beviljas permanent
uppehållstillstånd, om de inte kan garanteras
skydd vid hemkomsten.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa legala
vägar in i EU.
-----------------------------------------------------
2004/05:U308 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett stärkt skydd
för personer som riskerar förföljelse på grund
av kön.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf205 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett nationellt uppdrag i samverkan med ideella
organisationer för
kunskapsutveckling och stöd för att underlätta asylsökandes
introduktion i det svenska samhället.

2004/05:Sf206 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen begär att regeringen utreder lämpligheten i att
reglerna om politisk-humanitära skäl förs över till 3 kap. 3 §
utlänningslagen dvs. övriga
skyddsgrunder i utlänningslagen.

2004/05:Sf208 av Sten Tolgfors (m):
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det för barn
skall kunna ställas något lägre krav än för
vuxna vid bedömning av humanitära skäl.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf210 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
i regelverket angående asylsökande i enlighet med vad i motionen
anförs.

2004/05:Sf211 av Torsten Lindström (kd):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om det statliga
ansvaret för kostnader föranledda av
asylsökandes vistelse i kommunerna.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en redogörelse för vidtagna
initiativ för att kompensera kommunerna för
deras kostnader för asylsökande.
-----------------------------------------------------

2004/05:Sf221 av Sten Tolgfors (m):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att DNA-prov
skall kunna utgöra grund för
familjeåterförening, i fall där skriftlig
dokumentation saknas eller bedöms ha brister.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
huvudregeln bör vara att utförande av DNA-prov
medges, för att fastställa grund för
återförening, när detta begärs av enskild
person.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf231 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att det omgående skall tas fram ett tillfälligt
regelverk som ger
människor från länder utanför EU som bor i Sverige och har
arbete möjlighet att stanna i landet till dess att den
parlamentariska utredningen
angående arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade
möjligheter att bevilja arbetstillstånd genom
att moderna regler för arbetskraftsinvandring
skapas.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reglerna för
arbetskraftsinvandring skall utformas så att
asylrätten inte urholkas eller missbrukas.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur
socialförsäkringssystemen skall fungera vid
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
finansieringen av flyktingmottagningen bör vara
ett statligt ansvar.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf252 av Mona Jönsson m.fl. (mp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av snabb
tillgång till bearbetning av PTSD.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
utbildning i PTSD av personal inom den
offentliga sektorn.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av regler
för icke akut psykiatrisk vård för asylsökande.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf255 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge riktlinjer till Migrationsverket som går
ut på att samtliga
asylsökande skall informeras om situationen på arbets- och
bostadsmarknaden i landets kommuner.

2004/05:Sf258 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att flyktingar som konverterat från islam till
kristendom och därför
riskerar tortyr och dödsstraff i länder med sharialagstiftning
skall få skydd enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter,
Europakonventionen om
mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention.

2004/05:Sf265 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
ett decentraliserat flyktingmottagande med ett
större individfokus.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att alla
barn utan uppehållstillstånd som vistas i
Sverige skall ha rätt till utbildning samt
tillgång till en samlad hälso- och sjukvård.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att barn som
utsatts för människohandel i Sverige skall ges
permanent uppehållstillstånd.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige
måste verka i EU för att ytterligare stärka
barns rättigheter i asylprocessen.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v):
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
svenska myndigheters respekt för asylrätten och
Genèvekonventionen.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt
tillbakavisande av förslag om att lägga
asylprövningsförfarandet utanför EU beträffande
människor som rest in i EU för att söka asyl.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om påkallande av
nya förhandlingar om direktivet om
transportörsansvar.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om påkallande av
nya förhandlingar om direktivet och rambeslutet
om underlättande av icke auktoriserad inresa
eller icke auktoriserad vistelse i medlemsstat.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ
till en sådan förändring av EU:s politik
beträffande återtagandeavtal som anges i
motionen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör använda sin vetorätt mot ytterligare
repressiva förslag inom området asyl och
immigration innan direktiv som syftar till att
garantera vissa miniminivåer för skyddsregler
och mottagandevillkor antagits.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initiativ till
en översyn av förordningen om
fördelningskriterier för ansvaret för
asylsökande i syfte att dessas eget val skall
vara styrande.
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör påkalla omförhandling av familjeåterföre-
ningsdirektivet för att rättigheterna skall
överensstämma med vad Europeiska rådet beslutade
i Tammerfors och artikel 8 i den europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna.
-----------------------------------------------------
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör ta initiativ till att det inom EU genomförs
en studie av konsekvenserna av de antagna
rättsakterna på asylområdet för möjligheten att
få tillträde till asylproceduren.
-----------------------------------------------------
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
EU bör ta initiativ till en ny rättsakt för att
garantera rätten till skydd och tillgången till
en asylprocedur.
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att direktivet
om förfarandet för att bevilja och återkalla
flyktingstatus måste omarbetas grundligt för att
tillgodose de mest fundamentala
rättssäkerhetskraven.
-----------------------------------------------------
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
EU bör ta initiativ till ett nytt direktiv om
minimigarantier avseende individuell frihet,
säkerhet och rättvisa för tredjelandsmedborgares
fria rörlighet inom EU.
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
snarast bör förelägga riksdagen en proposition
om mindre restriktiva regler för
anhöriginvandringen.
-----------------------------------------------------
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör lägga fram förslag till lagändring för att
undantag skall kunna göras från huvudregeln om
ansökan från utlandet när utlänningen har barn i
Sverige, kvinnan i förhållandet väntar barn
eller sökanden med all sannolikhet skulle få sin
ansökan beviljad.
-----------------------------------------------------
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
snarast bör förelägga riksdagen förslag om
lagändring för att komma till rätta med de
fortsatta missförhållandena med avvisningsbeslut
av kvinnor som misshandlats eller kränkts under
den tvååriga prövotiden.
-----------------------------------------------------
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
den planerade lagstiftningen om flyktingstatus
vid förföljelse på grund av kön eller sexuell
läggning skall få genomslag i
rättstillämpningen.
-----------------------------------------------------
20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om sådan ändring av utlänningslagen att
den som väntat längre tid än 18 månader på ett
lagakraftägande avlägsnandebeslut automatiskt
skall beviljas permanent uppehållstillstånd om
det inte finns synnerliga skäl som talar
däremot.
-----------------------------------------------------
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
EU bör verka för att korta ned listan över
visumpliktiga länder och för att visumkrav inte
används för att stänga ute flyktingar och
kortsluta Genèvekonventionen.
-----------------------------------------------------
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör utfärda tydliga riktlinjer för
Migrationsverkets handläggning av ärenden som
gäller besöksvisum för att den skall genomsyras
av en inställning som grundas på
icke-diskriminering och humanism.
-----------------------------------------------------
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
bör tillsätta en utredning med uppgift att lägga
fram förslag om en procedur för utfärdande av
asylvisum.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att värna
asylrätten i Sverige och Europa.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett vidgat
flyktingbegrepp.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vid
bedömning av humanitära skäl skall, förutom
klara medicinska vårdbehov, även vistelsetid
samt integration tas i beaktande.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en särskild
barnparagraf.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att offer för
människohandel i normalfallet skall beviljas
permanenta uppehållstillstånd av humanitära
skäl.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
undvika att familjer splittras i samband med
förvarstagning och verkställighet av avvisning.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för
förebyggande av flykt och främjande av
återvändande.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
återvändandepolitik fullt ut måste respektera
den enskildes valfrihet.
-----------------------------------------------------
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten
av att samordna EU:s medlemsstaters minimiansvar
på det flyktingpolitiska området.
-----------------------------------------------------
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Dublinkonventionen.
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den enda
rätta vägen att bekämpa människosmuggling är att
tillämpa en mer human europeisk flyktingpolitik.
-----------------------------------------------------
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rättslig
prövning av transportörsansvaret.
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att aktivt verka
för att korta listan av viseringspliktiga
länder.
-----------------------------------------------------
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge vissa
grupper som befinner sig i landet permanent
uppehållstillstånd, om de inte har kunnat
avvisas inom två år efter lagakraftvunnet beslut
eller om de i över två år inte har fått något
beslut alternativt har haft tillfälliga
uppehållstillstånd på grund av läget i
hemlandet.
-----------------------------------------------------
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att som en unik
engångsåtgärd bevilja gömda flyktingar amnesti i
samband med att en ny asylprocess införs.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett vidgat
flyktingbegrepp.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tidig vård för
traumatiserade kvinnliga asylsökande.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf284 av Bo Könberg m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öppna
Sverige för arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om olika former för
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetstillstånd
till människor som befinner sig i Sverige.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en svensk modell
för företagarinvandring.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler och
rättigheter för arbetskraftsinvandrare.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om åtgärder för
att minimera riskerna för oseriös
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en mer flexibel
lagstiftning i Sverige när det gäller
anhöriginvandring och vikten av att nya regler
för anhöriginvandring i linje med
Anhörigkommitténs förslag snarast presenteras
för riksdagen.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
anhöriginvandring.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
försörjningsansvar för arbetskraftsinvandrare
och andra invandare som vill ta med sina
anhöriga samt att tiden för detta
försörjningsansvar bör uppgå till fem år.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sanktioner om
försörjningsansvaret inte uppfylls.
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en enklare,
snabbare och mer generös besöksviseringspolitik.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf289 av Annika Qarlsson och Gustav Fridolin (c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mödravård och förlossning i ett inledande
skede skall likställas
med vård av barn för illegala flyktingar.

2004/05:Sf304 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utvidgad bedömning av grund för
uppehållstillstånd av humanitära
skäl.

2004/05:Sf317 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommission om
flyktingpolitiken i enlighet med intentionerna i motionen.

2004/05:Sf318 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v, mp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
flyktingbegreppet i utlänningslagen vidgas till
att också omfatta personer som riskerar
förföljelse på grund av kön, sexuell läggning
eller könsidentitet.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
kostnadsansvaret för asylsökande i behov av
behandling för transsexualism.
-----------------------------------------------------

2004/05:Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändring såväl av
lagen som av praxis så att familjer inte
splittras i samband med förvarstagning och
verkställighet av avvisning.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade
attityder och rutiner för att på ett mänskligt
sätt hantera en avvisning, där särskild hänsyn
måste tas till berörda barn.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf321 av Ulrika Karlsson (m):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öppna upp
möjligheten för permanent uppehållstillstånd för
s.k. traffickingoffer.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om internationellt
informationsutbyte vid trafficking.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf322 av Kalle Larsson m.fl. (v):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
individuell bedömning i asylärenden.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad kunskap om
situationen för romer.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kosovoromers
skyddsbehov enbart prövas mot Kosovo.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf324 av Birgitta Ohlsson (fp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utländska
personer fritt skall få söka arbete i Sverige
utan att AMS skall pröva om yrket i fråga är ett
bristyrke.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att svensk
respektive nordisk arbetskraft inte skall ha
förtur till jobb på den svenska arbetsmarknaden.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att landsting
och kommun på lämpligt sätt måste uppmärksammas
på asylsökande barns rätt till vård och
skolgång.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnperspektivet
vid utvisning och avvisning.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för en
mer generös och rättighetsbaserad europeisk
flyktingpolitik med full respekt för
internationella åtaganden.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka inslaget
av finansiell solidaritet i EU:s
flyktingpolitik.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU bör ta initiativ till att visumsystemet ses
över samt till en undersökning av hur "nödvisum"
till asylsökande skulle fungera.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om problemet med
Dublinförordningen och principen om
non-refoulement.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att någon lista
över "säkra länder" ej skall upprättas.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU-medborgares
rätt att söka asyl.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till nödvändiga författningsändringar så
att flyktingbegreppet vidgas till att omfatta
även personer som riskerar förföljelse på grund
av kön eller sexuell läggning.
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kompetensen
vid invandringsmyndigheterna och
beslutsunderlaget om situationen i hemländerna
för kvinnor respektive homosexuella ses över.
-----------------------------------------------------
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
begreppet humanitära skäl som återfinns i
utlänningslagen.
-----------------------------------------------------
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbättrat
och formaliserat återvändandeprogram.
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvisnings-
och avvisningsbeslut som leder till
familjesplittring skall inhiberas, såvida
synnerliga skäl ej föreligger.
-----------------------------------------------------
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anhörigbegreppet
och den s.k. sista länken-bestämmelsen.
-----------------------------------------------------
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett vidgat
familjebegrepp i utlänningsärenden.
-----------------------------------------------------
20. Riksdagen begär att regeringen ser över
lagstiftning och praxis avseende
anknytningsärenden där förhållandet på grund av
misshandel upphör innan tvåårsgränsen för den
uppskjutna invandringsprövningen har uppnåtts i
enlighet med vad som anförs i motionen.
-----------------------------------------------------
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontroll och
information i anknytningsärenden.
-----------------------------------------------------
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undantag
från huvudprincipen, att uppehållstillstånd
skall beviljas före inresa, skall göras när
utlänningen har barn i Sverige eller kvinnan i
förhållandet väntar barn eller om sökanden med
all sannolikhet skulle få sin ansökan beviljad.
-----------------------------------------------------
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rutiner och
praxis vid svenska ambassader avseende
besöksvisum.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om medborgarskap
som hinder för rörlighet av arbetskraft i
Öresundsregionen.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige
bör öka möjligheterna till
arbetskraftsinvandring.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att man skall
kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i
Sverige.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att människor
som har ett arbetserbjudande i Sverige skall få
arbetstillstånd omgående.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ansökan för
anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
underlätta för anhöriga utanför kärnfamiljen att
få uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att
anknytningspersonen har försörjningsansvar för
den anhörige.
-----------------------------------------------------
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att asylsökande
som skall avvisas skall ha rätt att arbeta och
studera svenska fram till avvisningsdatum.
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att asylsökande
skall få ID-handlingar som gör att de själva kan
ta ut sin lön.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf361 av Kalle Larsson m.fl. (v):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
svenskundervisningen skall starta omedelbart och
att den inte avbryts vid ett avslag hos
Migrationsverket.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg skall
ekvivaleras och att nödvändig kompletterande
utbildning skall ges utan dröjsmål.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ambitionsnivån
med den organiserade verksamheten.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
bevilja asylsökande undantag från kravet på
arbetstillstånd.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om
extern tillsyn av Migrationsverkets
mottagningsverksamhet.
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge
Glesbygdsverket i uppdrag att uppmuntra
människor att bosätta sig i hela landet samt att
Migrationsverket skall uppmuntra och erbjuda
möjligheter för människor att söka alternativa
bostadsorter.
-----------------------------------------------------
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
frågan om värdesäkring av dagersättningen till
asylsökande.
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tydliggöra
kommunernas ansvar för att skapa
fritidsverksamhet för asylsökande som lever på
förläggningar och i eget boende.
-----------------------------------------------------
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans ansvar
för barn till asylsökande och om möjligheten att
införa skolplikt även vad gäller asylsökande
barn.
-----------------------------------------------------
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gömda barns
skolgång.
-----------------------------------------------------
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om asylsökandes
tillgång till sjukvård.
-----------------------------------------------------
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvidga
rätten till sjukvård för vuxna asylsökande till
att gälla även icke akuta sjukdomstillstånd.
-----------------------------------------------------
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
sjukvårdskostnader för gömda asylsökande.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undanröja de
hinder som finns för asylsökande att snabbt få
tillgång till arbetsmarknaden.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf375 av Gustav Fridolin och Annika Qarlsson (mp, c):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en amnesti
för de flyktingar som vistats i landet 18
månader eller längre.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf378 av Ulrika Karlsson (m):
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i
svenska.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning för
barn.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ingripanden vid
uppsökande hälso- och sjukvård och skola.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetstillstånd.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf379 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.

2004/05:Sf380 av Matilda Ernkrans och Louise Malmström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arbetet för att stärka asylsökande barns
rättigheter i Sverige och
EU bör intensifieras och påskyndas.

2004/05:Sf390 av Börje Vestlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att överväga ändringar i utlänningslagen så att
flyktingbegreppet också
omfattar personer som riskerar förföljelse på grund av kön,
sexuell läggning och könsidentitet.

2004/05:Sf391 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en studie av förutsättningarna för
undervisning i svenska för
asylsökande barn.

2004/05:Sf395 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barn som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd.

2004/05:Sf400 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en aktiv
politik för att minska flyktingströmmar genom
högt bistånd, hållbar miljöpolitik, stöd till
demokratirörelser och demokratisering över
världen samt uppbyggnad av säkra rättsstater med
minoritetsskydd.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om frivilligt
samarbete för att ge flyktingar möjlighet att ta
sig till det land dit de söker sig.
-----------------------------------------------------
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utfärdande
av rekommendationer om bevisföring i asylfall.
-----------------------------------------------------
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
erfarenhetsutbyte rörande domstolsprövning av
asylansökningar.
-----------------------------------------------------
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en mer aktiv
roll för EG-domstolen.
-----------------------------------------------------
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om initiativ
inom EU för att luckra upp asyltvången för
flyktingar.
-----------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om införande av
asylvisum.
-----------------------------------------------------
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om möjlighet
att söka asyl genom ambassader och konsulat.
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om upprivande
av transportörsansvaret.
-----------------------------------------------------
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
konceptet med "säkra länder".
-----------------------------------------------------
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att FN:s
krav på individuell prövning av varje
asylansökan och andra FN-krav skall bli standard
inom EU.
-----------------------------------------------------
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
konceptet med "säkra tredjeländer".
-----------------------------------------------------
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att riva upp
Dublinförordningen.
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
Eurodac.
-----------------------------------------------------
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stoppa
införandet av systemet med flygplatsagenter.
-----------------------------------------------------
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
EU:s sanktioner gentemot flyktingländer och
transitländer som inte stoppar "illegala"
utresor.
-----------------------------------------------------
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att utträda
ur Schengensamarbetet.
-----------------------------------------------------
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att motverka
idén med uppsamlingsläger för asylsökande inom
eller utanför EU.
-----------------------------------------------------
2004/05:Sf405 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om asylsökande barn och deras livsförutsättningar i
svensk asylpolitik.

2004/05:Sf406 av Luciano Astudillo m.fl. (s):
-----------------------------------------------------
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bättre
kontroll av anställningserbjudanden vid ansökan
om uppehållstillstånd inom EU/EES.
-----------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
Migrationsverket i fortsättningen noggrant
följer utvecklingen och konsekvenserna av
Östutvidgningen på svensk arbetsmarknad och hur
den påverkar den svenska välfärdsmodellen.
-----------------------------------------------------
2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
-----------------------------------------------------
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om efterlevnad av
riksdagens beslut att förföljelse på grund av
sexuell läggning skall vara giltigt skäl.
-----------------------------------------------------
2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
-----------------------------------------------------
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utländska studenters möjlighet att få
arbetstillstånd.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om säsongsarbete samt förenklade regelverk för
arbetskraftsinvandring.