Miljöbedömningar av planer och program

Betänkande 2003/04:MJU21

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2003/04:MJU21

Miljöbedömningar av planer och program

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer
och program jämte två följdmotioner och ett
motionsyrkande från allmänna motionstiden 2003. I
propositionen föreslår regeringen lagändringar för
genomförandet av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers
och programs miljöpåverkan. I propositionen föreslås
också att riksdagen godkänner protokollet om
strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s
konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett
gränsöverskridande sammanhang, Esbokonventionen.

I enlighet med direktivets och protokollets krav
föreslås bestämmelser om att en miljöbedömning skall
göras när en myndighet eller kommun utarbetar vissa
planer och program. Bestämmelserna föreslås
komplettera de nuvarande bestämmelserna om
miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken.
Vissa ändringar föreslås även i andra lagar.
Ändringarna syftar bl.a. till att bedömningar av
miljökonsekvenser skall komma in tidigare i
samhällsplaneringen, vilket i sin tur kan underlätta
miljöbedömningarna av de verksamheter och åtgärder
som genomförs enligt planerna eller programmen.
Regeringen föreslås vidare få meddela de ytterligare
bestämmelser som behövs för genomförandet av
direktivet. I propositionen föreslås också en
ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,
finansieringslagen. Ändringen gör det möjligt för
regeringen att använda Kärnavfallsfondens medel för
stöd till vissa ideella föreningar vad gäller frågor
om lokalisering av anläggningar för hantering och
slutförvaring av använt kärnbränsle. Förslaget
syftar till att förbättra möjligheterna för en
allsidig bedömning av projektens miljökonsekvenser
och allmänhetens påverkan i denna process. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag och föreslår att
riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Protokoll om miljöbedömningar till
Esbokonventionen
Riksdagen godkänner protokollet av den 21 maj
2003 om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-
konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i
gränsöverskridande sammanhang. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:116 i denna del.

2. Uppföljning och övervakning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i miljöbalken såvitt avser 6 kap. 18 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116
i denna del och avslår motion 2003/04:MJ48
yrkande 1.

3. Övriga ändringar i miljöbalken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i miljöbalken, i den mån förslaget inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:116 i
denna del.

4. Ändring i finansieringslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116
i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ47
yrkande 1 och 2003/04:MJ48 yrkande 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)

5. Ekonomiskt stöd till kommuner och
ideella organisationer m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ47
yrkandena 2 och 3 samt 2003/04:N415 yrkande 8.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (mp)

6. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),
2. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),
3. lag om ändring i väglagen (1971:948),
4. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering,
5. lag om ändring i lagen (1983:293) om
inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
farled och allmän hamn,
6. lag om ändring i minerallagen (1991:45) och
7. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande
av järnväg.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116
i denna del.

Stockholm den 6 maj 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),
Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson
(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker
Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson
(s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson
(s) och Gunnar Goude (mp).

2003/04

MJU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv
2001/42/EG om bedömning av vissa planers och
programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30,
Celex 32001L0042). De nationella författningar som
är nödvändiga för att genomföra direktivet måste
träda i kraft senast den 21 juli 2004.

Regeringen gav den 27 juni 2002 i uppdrag till en
parlamentariskt sammansatt kommitté att göra en
samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen (dir.
2002:97). I uppdraget ingick bl.a. att göra en
bedömning av de åtgärder som behövs för att
genomföra direktivet i svensk lagstiftning.
Kommittén har antagit namnet PBL-kommittén. Den 9
juli 2003 redovisade kommittén delbetänkandet
Miljöbedömningar avseende vissa planer och program
(SOU 2003:70).
Den 3 april 2003 gav regeringen en särskild
utredare i uppdrag att se över systemet för
finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle och annat radioaktivt avfall från
kärnkraftsreaktorer samt den lag som reglerar
systemet, lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,
finansieringslagen (dir. 2003:41 m.fl.).
Finansieringsutredningen överlämnade den 17 december
2003 delbetänkandet Förslag om försöksverksamhet med
ekonomiskt stöd till vissa frivilligorganisationer
(SOU 2003:128). Kommittén skall redovisa sitt
slutbetänkande senast den 31 december 2004.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen utom
såvitt avser förslaget till ändring i
finansieringslagen (1992:1537).
Förslagen i propositionen bygger på en
överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet de gröna.
Lagförslagen återges i bilaga 2.

Information

I ärendet har utskottet inhämtat information om
slutförvaring av använt kärnbränsle av
representanter för Statens råd för
kärnavfallsfrågor, KASAM.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagändringar för
genomförandet av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers
och programs miljöpåverkan. I propositionen föreslås
också att riksdagen godkänner protokollet om
strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s
konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett
gränsöverskridande sammanhang.

I enlighet med direktivets och protokollets krav
föreslås bestämmelser om att en miljöbedömning skall
göras när en myndighet eller kommun utarbetar vissa
planer och program. Nya bestämmelser föreslås
komplettera de nuvarande bestämmelserna om
miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken.
Vissa ändringar föreslås även i andra lagar.
Ändringarna syftar bl.a. till att bedömningar av
miljökonsekvenser skall komma in tidigare i
samhällsplaneringen, vilket i sin tur kan underlätta
miljöbedömningarna av de verksamheter och åtgärder
som genomförs enligt planerna eller programmen.
Regeringen föreslås vidare få meddela de ytterligare
bestämmelser som behövs för genomförandet av
direktivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 21 juli 2004.
I propositionen föreslås också en ändring i lagen
(1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. Ändringen gör det möjligt
för regeringen att använda Kärnavfallsfondens medel
för stöd till vissa ideella föreningar vad gäller
frågor om lokalisering av anläggningar för hantering
och slutförvaring av använt kärnbränsle. Regeringen
avser att utnyttja denna möjlighet under en
försöksperiod om fyra år. Förslaget syftar till att
förbättra möjligheterna för en allsidig bedömning av
projektens miljökonsekvenser och allmänhetens
påverkan i denna process. Denna lagändring föreslås
träda i kraft den 1 augusti 2004.

Utskottets överväganden

Godkännande av protokoll om
miljöbedömningar till
Esbokonventionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
godkännande av protokollet om
miljöbedömningar till FN/ECE-konventionen om
miljökonsekvensbedömningar i
gränsöverskridande sammanhang, den s.k.
Esbokonventionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska
miljöbedömningar till FN/ECE-konventionen om
miljökonsekvensbedömningar i gränsöverskridande
sammanhang. Protokollet har i huvudsak samma
bestämmelser som direktiv 2001/42/EG om bedömning av
vissa planers och programs miljöpåverkan.
Protokollet bör därför godkännas i samband med
genomförandet av direktivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
godkännande av protokollet av den 21 maj 2003 om
strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-
konventionen om miljökonsekvensbedömningar i
gränsöverskridande sammanhang, den s.k.
Esbokonventionen.

Ändring i miljöbalken - uppföljning
och övervakning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
ändring i 6 kap. 18 § miljöbalken. Därmed
avstyrker utskottet motion MJ48 (m)
yrkande 1. Även i övrigt tillstyrker
utskottet regeringens förslag om ändring i
miljöbalken.

Propositionen

I propositionen föreslås att den myndighet eller
kommun som har antagit en plan eller ett program
skall skaffa sig kunskap om den betydande
miljöpåverkan som planens eller programmets
genomförande faktiskt medför. Syftet med detta är
att identifiera negativ påverkan och kunna vidta
lämpliga avhjälpande åtgärder. De regler som i dag
finns i 6 kap. MB om tillsyn motsvarar i huvudsak
direktivets krav. För att tydliggöra att myndigheter
och kommuner som antar planer och program skall göra
en viss uppföljning av en plans eller ett programs
faktiska betydande miljöpåverkan anser regeringen
det lämpligt att kravet på uppföljning anges i detta
sammanhang.

Motionen

Eftersom motionärerna anser att det är något sent
att skaffa kunskap först efter det att en plan har
antagits begärs i motion MJ48 (m) att riksdagen
beslutar ändra regeringens förslag till ändring av 6
kap. 18 § miljöbalken (MB) så att den som antar en
plan skall ha kunskap om planens påverkan på miljön
redan under arbetet med utformandet av planen.
Kunskapen behöver dock inte vara lika stor när det
gäller alla planer, t.ex. kan en översiktsplan
identifiera eventuell miljöpåverkan medan kraven på
en detaljplan måste vara högre. Kunskapskraven bör
således anpassas efter vilket slags plan som skall
antas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Enligt direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa
planers och programs miljöpåverkan skall en plans
eller ett programs betydande miljöpåverkan följas
upp. Direktivet innehåller dock inga närmare
bestämmelser om hur denna uppföljning skall ske. I
likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att
de regler som i dag finns i 6 kap. MB om tillsyn i
huvudsak motsvarar direktivets krav. För att
tydliggöra att myndigheter och kommuner som antar
planer och program skall göra en viss uppföljning av
en plans eller ett programs faktiska betydande
miljöpåverkan är det emellertid, som regeringen
också anför, lämpligt att kravet på uppföljning
anges i detta sammanhang. Utöver den kontroll av
efterlevnaden av miljöbalken som
tillsynsmyndigheterna skall utföra enligt 6 kap. MB
bör det därför finnas en skyldighet att följa upp
miljöpåverkan. Direktivets krav avser emellertid
inte planens eller programmets totala miljöpåverkan
utan enbart i de fall genomförandet medför betydande
miljöpåverkan. Kraven på uppföljning är inte höga,
och enligt den vägledning som Europeiska
kommissionen har lämnat för genomförandet är det
ofta lämpligt att integrera övervakningen i den
normala planeringscykeln. Enligt utskottets
bedömning bör arbetsbelastningen därför inte bli
särskilt omfattande. Som regeringen anför bör den
kommun eller myndighet som har antagit planen eller
programmet också ha ansvaret för uppföljningen, även
om annan kommun eller myndighet har upprättat själva
miljökonsekvensbeskrivningen.

Sammantaget innebär det att utskottet tillstyrker
regeringens förslag i denna del och avstyrker motion
MJ48 (m) yrkande 1. Utskottet tillstyrker även i
övrigt regeringens förslag till lag om ändring i
miljöbalken.

Stöd ur Kärnavfallsfonden till vissa
ideella föreningar - ändring i
finansieringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till ändring i 4 § finansieringslagen
(1992:1537) och avstyrker två motionsyrkanden
om avslag på propositionen i denna del. Med
hänvisning till pågående arbete på områdena
avstyrks två motionsyrkanden (kd) om
villkoren för stöd till ideella föreningar
och ett motionsyrkande (mp) om avgifternas
storlek. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp,
kd), 3 (fp, kd) och 4 (mp).

Propositionen

Enligt regeringens förslag skall avgiftsmedlen i
Kärnavfallsfonden få användas för stöd till ideella
föreningar vad gäller frågor om lokalisering av
anläggningar för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle. Regeringen bör bestämma
omfattningen av och villkoren för stödet.

Regeringen gör bedömningen att stödet bör omfatta
en försöksperiod om fyra år. En utvärdering av
försöksverksamheten bör göras efter tre år. Stödet
bör utgå med högst 3 miljoner kronor per år och vara
förenat med krav på de ideella föreningarna, på de
kostnader som stödet kan användas till och på
ansökningarnas utformning. Stödet bör administreras
av Statens kärnkraftinspektion.
Regeringen avser att precisera kraven i
finansieringsförordningen bl.a. så att en ideell
förening, för att kunna komma i fråga för stöd,
måste ha minst 2 000 medlemmar. Föreningen skall
vidare bedrivas under demokratiska former och ha
sedvanlig ekonomisk redovisning som granskas av
revisorer. Även sammanslutningar av föreningar kan
komma i fråga för stöd och då skall motsvarande krav
på bl.a. idealitet och demokratiska former ställas
både på sammanslutningen och de däri ingående
föreningarna.

Motionerna

I motion MJU47 (kd) yrkas avslag på förslaget om
ändring i finansieringslagen (1992:1537),
finansieringslagen. Eftersom förslaget enligt
motionärerna synes innebära en komplikation när det
gäller tillämpningen av miljöbalkens principer om
betalningsansvar för kostnader i samband med
samrådsförfarande, bör miljöbalkskommitténs förslag
om förenklade regler för miljötillståndsprocessen
avvaktas. Däremot bör frivilligorganisationernas
möjligheter till ekonomiskt stöd tillmötesgås
(yrkande 1). Även i motion MJ48 (m) yrkas avslag på
förslaget att medel ur Kärnavfallsfonden skall kunna
användas för stöd till ideella föreningar.
Motionärerna anser att förslaget gör det möjligt att
använda fondmedlen som ett indirekt
organisationsstöd. Detta medför att vad som hittills
har varit en avgift skulle bli en skatt. I motionen
framhålls att korrekt information om slutförvar
och/eller hantering av använt kärnbränsle är viktig
och att denna uppgift åvilar Statens
kärnkraftinspektion, SKI. Informationsspridning och
kunskapsinhämtning som sker med statliga medel skall
vara neutrala, vilket inte blir fallet om
regeringens förslag antas (yrkande 2).

I motion MJU47 (kd) anförs att det maximibelopp
som kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden bör
höjas från nuvarande 4 miljoner kronor till
7 miljoner kronor. I motionen framhålls vidare att
ett system för ekonomiskt stöd inte får leda till
att en separat nationell samrådsnivå uppstår vid
sidan av den lokala, och resultatet får inte bli att
centrala organisationer tilldelas medel medan lokala
organisationer och närboende ställs utanför. Därför
bör stödet kopplas till lokala organisationer och
grupper, och framhålls som angeläget att även
mindre, lokala grupper får möjlighet till stöd
(yrkande 2). De frivilliga organisationerna bör ges
ökade medel genom höjning av det maximibelopp som
kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden. Mot den
bakgrunden är förslaget om minst 2 000 medlemmar i
en organisation som förutsättning för stöd alltför
strängt (yrkande 3). I motion N415 (mp) betonas
principen att kärnavfallsavgifterna måste täcka de
framtida kostnaderna för rivning av kärnkraftverk
och omhändertagande av kärnkraftsavfall. Mycket
tyder på att avgifterna utgår från optimistiska
kalkyler, och enligt motionären har regeringen ofta
beslutat om lägre avgifter än vad Statens
kärnkraftinspektion, SKI, har föreslagit (yrkande
8).

Utskottets ställningstagande

Frågan om att finna en plats för den slutliga
förvaringen av det använda kärnbränslet är unik i
många avseenden och intar en särposition när det
gäller den demokratiska beslutsprocessen. Det rör
sig om ett av de största industriprojekten i Sverige
under modern tid, som hittills har kostat ca 15
miljarder kronor och vars framtida kostnader
beräknas till 50 miljarder kronor. Processen för att
finna en lämplig plats för slutförvaret beräknas
pågå under flera år och slutförvaret skall klara av
en lagring i hundratusentals år. Som regeringen
anför ställer den demokratiska beslutsprocessen
därför ovanligt höga krav på allmänhetens förtroende
för politiska beslutsfattare, verksamhetsutövare och
tillsynsmyndigheter. Projektet rymmer såväl tekniska
och naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga och
humanistiska frågeställningar. I propositionen
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr.
2001/02:36) framhölls att en av de stora
utmaningarna för vår generation är att ta hand om
det använda kärnbränslet och annat radioaktivt
avfall från de svenska kärnkraftverken. I
propositionen gjorde regeringen bedömningen att om
det uppkommer behov av specifika insatser i
slutförvarsfrågan kan sådana insatser finansieras
med medel ur Kärnavfallsfonden. I sammanhanget vill
utskottet framhålla det viktiga och demokratiskt väl
förankrade granskningsarbete som, förutom den
granskning som görs av myndigheterna, utförs i de
kommuner som deltar i platsvalsprocessen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de
avgiftsmedel som reaktorinnehavarna betalar till
Kärnavfallsfonden, utöver vad som redan anges i
finansieringslagen, bör få användas för stöd till
vissa ideella föreningar. Att allmänheten på så vis
ges ökade möjligheter att aktivt delta i det utökade
samrådet och får stärkta resurser för att kunna
ställa relevanta och väl underbyggda frågor höjer
enligt utskottets mening kvaliteten på det
utredningsarbete som skall presenteras av den som
söker tillstånd för en verksamhet. Förslaget innebär
alltså inte att utredningsansvaret för någon part i
samrådsförfarandet försvagas.
I miljöbalken (MB) är det tydligt reglerat att en
verksamhetsutövare inte har någon skyldighet att
betala ideella föreningars rättegångskostnader i
samband med överklagande av en dom eller ett beslut
och vice versa. Dessa bestämmelser är emellertid
begränsade till balkens prövningsförfarande och
omfattar inte upprättandet av
miljökonsekvensbeskrivningar och förfarandet med
miljökonsekvensbedömning. Enligt 6 kap. 10 § MB är
det i stället den som har gjort en ansökan som skall
stå för sådana kostnader. Utskottet kan inte finna
något principiellt hinder mot att utsträcka detta
betalningsansvar till att omfatta även andra
deltagares kostnader, inte heller några andra fall
där denna fråga kan bli aktuell. Utskottet gör
härvid samma bedömning som regeringen.
Som regeringen anför är frågan om det slutliga
omhändertagandet av det använda kärnbränslet ensam i
sitt slag. Aldrig tidigare har Sverige stått inför
en sådan komplex fråga där naturvetenskap och teknik
möter samhällsvetenskap och humanistiska
frågeställningar. Det långa tidsperspektivet, både
vad gäller tiden fram till dess ett slutförvar kan
tas i bruk och den tid som förvaret efter
förslutning skall fungera, gör också projektet
unikt. Komplexiteten i frågan om hanteringen och
slutförvaret av det använda kärnbränslet ställer
mycket höga krav på en allsidig belysning, och
kommande beslut måste vara mycket väl förankrade hos
alla intressenter. Detta förutsätter att även
nationella ideella organisationer aktivt kan delta i
samrådsförfarandet och anlita den sakkunskap som de
behöver och har förtroende för. Det vore enligt
utskottets mening olyckligt om dessa organisationer
på grund av bristande resurser skulle utestängas
från förankringsarbetet. Eftersom frågan om det
använda kärnbränslet är så speciell anser utskottet,
i likhet med regeringen, att det är lämpligt att
pröva om extra medel som stöd till ideella
föreningar kan medföra högre kvalitet i det utökade
samrådet.
I dag kan Kärnavfallsfondens medel, via
kommunerna, användas för stöd till lokala
organisationer. Utskottet delar regeringens
uppfattning att fondens medel också bör kunna komma
de nationella organisationerna till godo. Den
möjligheten bör uttryckligen framgå av lagtexten,
vilket lämpligen sker i 4 § finansieringslagen.
I likhet med regeringen anser utskottet att stödet
måste vara förenat med tydliga krav på den
bidragssökande både vad gäller organisation och de
ändamål som stödet skall användas för. I
propositionen uttalar också regeringen sin avsikt
att precisera dessa krav i förordningen (1981:671)
om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (finansieringsförordningen) enligt
följande. För att en ideell förening skall komma i
fråga för stöd måste den ha minst 2 000 medlemmar.
Föreningen skall vidare verka under demokratiska
former och ha en sedvanlig ekonomisk redovisning som
granskas av revisorer. Även sammanslutningar av
föreningar kan komma i fråga och då skall
motsvarande krav på idealitet och demokratiska
former ställas både på sammanslutningen och på de
däri ingående föreningarna. Några begränsningar vad
gäller de ideella föreningarnas syfte är inte
aktuella. Stöd skall endast kunna utgå för vissa
kostnader i samband med föreningens deltagande i
sådant utökat samråd som föreskrivs i 6 kap.
miljöbalken (MB) och i lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet avseende anläggningar som behövs för
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle.
Stödet skall inte kunna användas för kostnader för
information direkt till allmänheten utöver vad som
avser det utökade samrådet.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
att det föreslagna ekonomiska stödet till vissa
ideella föreningar totalt bör vara högst 3 miljoner
kronor per år. En förening, eller sammanslutning av
föreningar, skall högst kunna erhålla 2,5 miljoner
kronor per år. Stöd bör utgå för ett år i taget
varefter användningen skall redovisas. Som
regeringen anför bör stödet omfatta en försöksperiod
om fyra år, vilket regeringen beräknar medför en
kostnad för Kärnavfallsfonden på högst 12 miljoner
kronor. Av propositionen framgår att det årliga
stödbeloppet är i samma storleksordning som den
ersättning för informationsinsatser som kan utgå
till berörda kommuner.
Statens kärnkraftinspektion är i dag den myndighet
som ansvarar för hanteringen av kommunernas
ansökningar om medel ur Kärnavfallsfonden för
informationsinsatser. Som regeringen anför är det
därför rimligt att Kärnkraftinspektionen även får i
uppdrag att hantera ansökningar från ideella
organisationer rörande det aktuella stödet. För att
ideella föreningar skall kunna erhålla stöd direkt
ur Kärnavfallsfonden krävs dock en lagändring. Den
nu föreslagna ändringen av finansieringslagen ger
regeringen möjlighet att använda fondens medel för
stöd till ideella föreningar för vissa insatser. Av
propositionen framgår att regeringen kommer att
precisera vilka krav som ställs för att en ideell
förening skall kunna erhålla stöd. Regeringen kommer
vidare att föreskriva att stödet skall vara en
försöksverksamhet under en fyraårsperiod, med början
den 1 januari 2005. En noggrann utvärdering av
försöksverksamheten skall göras inför beslut om
eventuellt fortsatt stöd. Regeringen bör ge en för
ändamålet lämplig myndighet i uppdrag att genomföra
en sådan utredning. Som regeringen anför bör
resultatet av utredningen lämnas till regeringen i
god tid innan den fyraåriga försöksperioden
avslutas. Kriterier för utvärderingen bör vara om
medlen har använts på avsett sätt, vilken effekt
stödet har haft och om stöd fortsättningsvis bör
utgå.
Frågan om det slutliga omhändertagandet av det
använda kärnbränslet är av nationellt intresse men
har också en klart uttalad lokal prägel. Lokala
organisationer har redan i dag möjlighet att via
kommunen få ekonomiskt stöd för sin verksamhet i
samband med platsvalsprocessen. Enligt utskottets
mening gör regeringens förslag det möjligt att även
nationellt arbetande organisationer kan få stöd
direkt ur Kärnavfallsfonden. I propositionen anförs
att några krav inte kommer att ställas vad gäller de
ideella föreningarnas syfte, men stödet skall endast
få användas för deltagande i sådant utökat samråd
som föreskrivs i 6 kap. 5 § MB. Regeringen gör
bedömningen att förslaget inte har några
statsfinansiella konsekvenser och att den ökade
ekonomiska belastning på Kärnavfallsfonden som
förslaget kan innebära endast i liten utsträckning
torde påverka reaktorinnehavarnas
betalningsskyldighet mot fonden. Utskottet delar
denna uppfattning.
Det bör tilläggas att både Miljöbalkskommitténs
delbetänkande En effektivare miljöprövning (SOU
2003:124) och Finansieringsutredningens
delbetänkande Förslag om försöksverksamhet med
ekonomiskt stöd till vissa frivilligorganisationer
(SOU 2003:128) bereds i Regeringskansliet. I sitt
betänkande föreslår finansieringsutredningen bl.a.
att, för att en organisation skall vara
stödberättigad, organisationen skall vara en ideell
förening och ha minst 2 000 medlemmar. Kravet på
medlemsantal överensstämmer med vad som föreskrivs i
16 kap. 13 § MB om talerätt för ideella föreningar
som enligt sina stadgar har till ändamål att
tillvarata naturskydds- och miljöintressen.
Utredningen anser också att dessa bestämmelser skall
gälla för en organisation som är uppbyggd av
samverkande ideella föreningar. Kravet på 2 000
medlemmar bör för en sådan organisation emellertid
avse det sammanlagda antalet personer som är
medlemmar i de samverkande föreningarna. För att
stöd skall utgå bör enligt kommitténs förslag
följande två krav vara uppfyllda. Kostnaderna skall
avse deltagande i nu pågående samrådsförfaranden
enligt miljöbalken och kärntekniklagen rörande
slutförvaring av använt kärnbränsle och avse
utgifter för att följa och bedöma frågor om
slutförvar för kärnavfall med särskild tonvikt på
ett sådant förvars påverkan på miljön. De kostnader
som kan uppstå kan enligt finansieringsutredningen
avse såväl löne- och lokalkostnader och andra
sedvanliga kontorskostnader, t.ex. kostnader för
dator, telefon, sammanträden, konferenser och resor,
som kostnader för informationsinsamling samt för
utredningsverksamhet med syfte att skapa underlag
för att ställa kvalificerade frågor i
samrådsförfarandet.
Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker
regeringens förslag att avgiftsmedlen i
Kärnavfallsfonden får användas för stöd till ideella
föreningar vad gäller frågor om lokalisering av
anläggningar för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle. Regeringen bör bestämma
omfattningen av och villkoren för stödet. Därmed
avstyrker utskottet motionerna MJ47 (kd) yrkandena
1-3 och MJ48 (m) yrkande 2.
Med anledning av motion N415 (mp) vill utskottet
erinra om att, enligt 2 § finansieringslagen,
skyldigheten att betala avgift och ställa säkerhet
för omhändertagande omfattar kostnader för säker
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle
och radioaktivt avfall sedan bränslet eller avfallet
har förts bort från anläggningen. Vidare skall
avgiften täcka kostnader för en säker avveckling och
rivning av reaktoranläggningen och den forsknings-
och utvecklingsverksamhet som behövs för säker
hantering av bränsle och avfall samt avveckling och
rivning. Enligt 3 § skall reaktorinnehavaren i
samråd med övriga reaktorinnehavare beräkna
kostnaderna för omhändertagandet, och enligt 4 §
skall avgiften dessutom täcka vissa kostnader för
staten. Avgiftens storlek fastställs årligen.
Härutöver vill utskottet erinra om att avgiftsfrågan
är föremål för finansieringsutredningens
överväganden (dir. 2003:41 m.fl.). Utredningen skall
lägga fram sitt slutbetänkande senast den 31
december 2004. Med det anförda avstyrker utskottet
motion N415 (mp) yrkande 8 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker övriga i propositionen
framlagda lagförslag.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att i plan- och
bygglagen (1987:10) och lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering införs bestämmelser om att de nya
bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (MB) skall
tillämpas i fråga om planer och program som kan
antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i
6 kap. 11 § MB.

Regeringen föreslår vidare att konsekvensändringar
av paragrafnummer görs i luftfartslagen (1957:297),
lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och
avlysning av allmän farled och allmän hamn,
minerallagen (1991:45), väglagen (1971:948) och
lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda
lagförslagen i den mån de inte berörs av utskottets
ställningstaganden tidigare i detta betänkande.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1. Ändring i finansieringslagen (punkt 4)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad
(m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen om stöd till ideella
föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ48 yrkande 2 och avslår proposition
2003/04:116 i denna del och motion 2003/04:MJ47
yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag att medel ur
Kärnavfallsfonden skall kunna användas för stöd till
ideella föreningar bör avslås. Förslaget gör det
möjligt att använda fondmedlen som ett indirekt
organisationsstöd, vilket skulle innebära att vad
som hittills har varit en avgift skulle bli en
skatt. Korrekt information om slutförvar och/eller
hantering av använt kärnbränsle är viktig, och denna
uppgift åvilar Statens kärnkraftinspektion, SKI.
Informationsspridning och kunskapsinhämtning som
sker med statliga medel skall vara neutral, vilket
inte blir fallet om regeringens förslag antas.
Regeringens förslag i denna del bör därför avslås.

2. Ändring i finansieringslagen (punkt 4)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen om stöd till ideella
föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ47 yrkande 1 och avslår proposition
2003/04:116 i denna del och motion 2003/04:MJ48
yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna är positiva till att även
frivilliga organisationer av olika slag skall kunna
få ekonomiskt stöd för att kunna delta i
samrådsförfarandet m.m. i samband med
omhändertagandet av kärnkraftsavfallet. Förslaget om
ändring i finansieringslagen (1992:1537) synes dock
innebära en komplikation när det gäller
tillämpningen av miljöbalkens principer om
betalningsansvar för kostnader i samband med
samrådsförfarande. För närvarande pågår en
omfattande översyn av miljöbalken i syfte att
förenkla miljötillståndsprocessen. Det vore i detta
läge olyckligt att ändra de principer för
kostnadsansvar som miljöbalken ger uttryck för.
Resultatet av Miljöbalkskommitténs förslag om
förenklade regler för miljötillståndsprocessen bör
därför avvaktas innan beslut fattas om ändring i
finansieringslagen. Regeringens förslag i denna del
bör därför avslås.

3. Ekonomiskt stöd till kommuner och ideella
organisationer m.m. (punkt 5)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om kommunalt stöd
till ideella organisationer. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:MJ47 yrkandena 2 och 3 samt
avslår motion 2003/04:N415 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt min mening bör det maximibelopp som
kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden höjas
från nuvarande 4 miljoner kronor till 7 miljoner
kronor. Ett system för ekonomiskt stöd får inte leda
till att en separat nationell samrådsnivå uppstår
vid sidan av den lokala, och resultatet får inte bli
att centrala organisationer tilldelas medel medan
lokala organisationer och närboende ställs utanför.
Därför bör stödet kopplas till lokala organisationer
och grupper, och det är angeläget att även mindre,
lokala grupper får möjlighet till stöd. De
frivilliga organisationerna bör ges ökade medel
genom att det maximibelopp som kommunerna kan
erhålla ur Kärnavfallsfonden höjs. Mot den
bakgrunden är förslaget om minst 2 000 medlemmar i
en organisation som förutsättning för stöd alltför
strängt. Detta bör ges regeringen till känna.

4. Ekonomiskt stöd till kommuner och ideella
organisationer m.m. (punkt 5)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om framtida kostnader
för rivning av kärnkraftverk m.m. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:N415 yrkande 8 och avslår
motion 2003/04:MJ47 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Mycket tyder på att storleken på avgifterna för
kärnavfallet utgår från optimistiska kalkyler, och
regeringen har ofta beslutat om lägre avgifter än
vad Statens kärnkraftinspektion, SKI, har
föreslagit. Det är enligt min mening av stor vikt
att avgifterna täcker de framtida kostnaderna för
rivning av kärnkraftverk och omhändertagande av
kärnkraftsavfall. Detta bör ges regeringen till
känna.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer
och program:

Regeringen föreslår att riksdagen

dels godkänner protokollet av den 21 maj 2003 om
strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-
konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i
gränsöverskridande sammanhang,
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
3. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),
4. lag om ändring i väglagen (1971:948),
5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering,
6. lag om ändring i lagen (1983:293) om
inrättande, utvidgning och avlys-
ning av allmän farled och allmän hamn,
7. lag om ändring i minerallagen (1991:45), och
8. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande
av järnväg,
9. lag om ändring i lagen (1992:1537) om
finansiering av framtida utgifter
för använt kärnbränsle m.m.

Följdmotioner

2003/04:MJ47 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag till lag
om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det maxbelopp
som kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden
höjs från dagens nivå på 4 miljoner kronor till 7
miljoner kronor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunalt stöd
till frivilligorganisationer.

2003/04:MJ48 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att det föreslagna 6 kap. 18 §
miljöbalken utformas i enlighet med vad i motionen
anförs.

2. Riksdagen beslutar avslå förslaget om att medel
ur Kärnavfallsfonden får användas för stöd till
ideella föreningar.

Motion från allmänna motionstiden
2003

2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principen att
kärnavfallsavgifterna måste täcka de framtida
kostnaderna för rivning av kärnkraftverk och
omhändertagande av kärnkraftsavfall.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag