Miljöklasser för nya fordon
Betänkande 1990/91:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU25
Miljöklasser för nya fordon
Innehåll
1990/91 SkU25
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1990/91:156 om införande av ett system med miljöklasser för nya bilar fr.o.m. 1993 års modell och avstyrker de motioner som behandlas i anslutning till förslaget.
Vidare behandlar utskottet i detta sammanhang ett antal motioner rörande trafikbeskattningen. Utskottet avstyrker dessa motioner.
Vid betänkandet har fogats 22 reservationer.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:156 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1990/91:Jo113 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassning av personbilar.
1990/91:Jo120 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas
2. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon befrias från såväl accis som fordonsskatt,
3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon befrias från såväl accis som fordonsskatt,
4. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon befrias från såväl accis som fordonsskatt.
1990/91:Jo123 av Eva Goës och Krister Skånberg (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N62 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall befrias från såväl accis som fordonsskatt.
1990/91:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på förslaget i propositionen hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk59 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förutom de i propositionen föreslagna klasserna en miljöklass 0 inrättas som innebär full befrielse från fordonsskatt,
2. att riksdagen beslutar att kraven för miljöklass 1 sätts på sätt som anges i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket fortlöpande skall ge förslag om fordonstyper som kvalificerar för miljöklass 0,
4. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon klassificeras till miljöklass 0,
5. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon klassificeras till miljöklass 0 på sätt som anges i motionen,
6. att riksdagen beslutar att solenergidrivna fordon klassificeras till miljöklass 0,
7. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon klassificeras till miljöklass 0,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommuner skall ha rätt att förbjuda eller begränsa distributionstrafik i tätorter med dieseldrivna fordon tillhörande miljöklass 2 och 3,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökvalitetsnormer och därmed sammanhängande kommunala åtgärder,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om vägtrafikskatt för utländska fordon,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om vägtrafikskatt för utländska fordon i enlighet med vad som angivits i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik för att uppnå neutralitet i beskattningen av trafiken.
1990/91:Sk60 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen begär ett nytt förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk61 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om nödvändigheten att minska biltrafiken,
2. att riksdagen beslutar inrätta en särskild miljöklass för eldrivna och andra miljövänliga fordon i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att eldrivna och ur miljösynpunkt därmed jämförbara fordon skall kompenseras med en försäljningsskatt som minskas med 4 000 kr. jämfört med klass 1,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgasgodkännande för arbetsfordon så att även sådana fordon kan omfattas av miljöklassificeringen,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser sänkt kilometerskatt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilismen skall bära sina egna kostnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierad bensinskatt.
1990/91:Sk62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera miljöklasserna med en elitklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa miljöklass 1 och 2 för tunga lastbilar och bussar,
3. att riksdagen beslutar införa bidrag till avgasreningsutrustning i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk63 av Anders Castberger (fp) vari yrkas att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar införa ett system med miljöklasser inkl. certifieringsregler i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motorhobbyers positiva effekter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid införsel av minst 30 år gamla fordon,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om accis och dispensavgift för s.k. amatörbyggda fordon.
1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikbeskattningen.
1990/91:Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemässigt gynnande av särskilt miljövänliga väg- och arbetsfordon i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk654 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att utarbeta rimliga skattevillkor för sällan använda A-traktorer och därtill hörande transportanordningar.
1990/91:Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning rörande beskattning av traktortåg.
1990/91:Sk688 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.
1990/91:Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T438 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad vägtrafikskatt för fordon som är äldre än 30 år.
1990/91:Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fordonsskatten.
1990/91:Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb utredning för en accis som stimulerar till köp av drivmedelssnåla personbilar.
Utskottet
Miljöklasser för nya fordon
I propositionen föreslås att nya personbilar, lastbilar och bussar delas in i tre olika miljöklasser fr.o.m. 1993 års modell. Indelningen skall ske i samband med avgasgodkännandet, och uppgift om en bils miljöklass skall finnas i bilregistret. De bilar som uppfyller särskilda miljökrav erhåller en rabatt på försäljningsskatten om 4000 kr. resp. 6000 kr. som kompensation för den högre kostnaden för avgasreningsutrustning m.m. Avsikten är att på detta sätt stödja introduktionen av teknik som ger lägre avgasutsläpp än vad som krävs enligt bilavgaslagen (1986:1386).
Miljöklassindelningen utgår från de grundläggande krav på låga utsläpp och på avgasreningssystemens hållbarhet som gäller för avgasgodkännande enligt bilavgaslagen. Bilar som uppfyller dessa krav hänförs till miljöklass 3. Bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav när det gäller avgasreningssystemens hållbarhet hänförs till miljöklass 2. Miljöklass 1 är reserverad för bilar som har väsentligt lägre utsläpp och som dessutom uppfyller särskilt höga krav när det gäller avgasreningssystemens hållbarhet och bilar som är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik till följd av låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner. Den angivna regleringen föreslås införd i bilavgaslagen.
Mer detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 skall vara avgränsade kommer att införas i bilavgasförordningen. Med hänsyn till att det är angeläget för industrins utvecklingsarbete och framförhållning med tydliga signaler om innehållet i de avgasreningskrav som skall gälla i framtiden avses kraven i miljöklass 2 för tunga och lätta fordon utformas så att de så nära som möjligt överensstämmer med de krav som kommer att införas i Sverige senast år 1996 och som ligger på den nivå som införs federalt i USA från 1994 års modeller. Regeringen bedömer att utsikterna är goda att också övriga länder inom EFTA och EG inför motsvarande krav 1996. Miljöklass 2 skall således inrymma bilar som uppfyller de krav som kommer att införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från miljömässiga utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från 1994 års modeller i USA. Också vid utformningen av kraven för miljöklass 1 är det enligt propositionen betydelsefullt att stor hänsyn tas till en framtida internationell samordning.
Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och bussar reduceras med 4000 kr. i miljöklass 1 och höjs med 2000 kr. i miljöklass 3. Försäljningsskatt utgår för närvarande med 6,40 kr. per kg, och för en genomsnittlig personbil är skatten cirka 7000 kr. För de lätta lastbilar med flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs en försäljningsskatt om 6000 kr. i miljöklass 3 och om 4000 kr. i miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och bussar införs bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass 3 uppgår skatten till 20000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7000 kg och annars 65000 kr. I miljöklass 2 utgår skatten med 6000 kr. resp. 20000 kr. De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. För bilar av 1992 års eller tidigare modell erläggs fr.o.m. den 1 januari 1993 försäljningsskatt efter de regler som gäller för fordon i miljöklass 3.
För att hålla förändringarna statsfinansiellt neutrala återförs intäkterna från försäljningsskatten för tunga lastbilar och bussar samt lätta lastbilar med flak genom att kilometerskatten sänks den 1 januari 1993.
I två motioner framställs yrkanden om avslag på propositionen. I motion Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att propositionen avslås och att riksdagen begär ett nytt förslag. De anför att kombinationen med miljöklasser för tunga fordon och ett unikt svenskt certifieringssystem utestänger utländska producenter och riskerar att betraktas som ett handelshinder. De framhåller vidare att de grundläggande avgaskraven för tunga fordon skärpts fr.o.m. 1993 års modell och att den nya försäljningsskatten kommer att försvåra introduktionen av denna årsmodell. Enligt motionärerna bör regeringen återkomma med ett nytt förslag där miljökraven och certifieringsbestämmelserna EG-anpassats och där stimulanser används för att snabbare införa miljövänliga modeller. Också i motion Sk60 (delvis) av Kjell Johansson (fp) yrkar motionären att propositionen avslås och att riksdagen begär ett nytt förslag. Enligt motionären bör förslaget vara utformat så att varje minskning av avgaserna utöver EGs krav resulterar i en rabatt vid inköp av fordon samt bygga på ett EG-anpassat certifieringssystem. Även enligt denne motionär kommer den nya försäljningsskatten för tunga fordon att fördröja introduktionen av de fordon som uppfyller 1993 års skärpta miljökrav.
I motion Sk63 (delvis) av Anders Castberger (fp) yrkar motionären att det svenska certifieringssystemet EG-anpassas.
Utformningen av miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av Anders Castberger (fp) vänder sig motionären mot att miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar skall baseras på USA-krav och föreslår att riksdagen antar ett förslag som innebär att kraven för miljöklass 1 och 2 motsvarar de EG-krav som införs 1996 resp. 1991/92, och i motion Sk59 (yrkande 2) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) yrkar motionärerna att kravet för kväveoxidutsläpp i miljöklass 1 skärps till 0.16g per km och att bullerkrav motsvarande minst de som planeras inom EG uppställs i denna klass.
Frågan om en senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon för att undvika att försäljningen av 1993 års modell försvåras tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av Anders Castberger (fp) yrkar motionären att riksdagen fattar beslut om en senareläggning och i motion Sk62 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att denna åtgärd bör övervägas.
I två motioner framställs yrkanden om avslag på propositionens förslag om en sänkning av kilometerskatten. Sådana yrkanden framställs i motion Sk61 (yrkande 5) av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) och i motion Sk59 (yrkande 10) av Gösta Lyngå m.fl. (mp). I det senare fallet begärs dessutom att kilometerskatten i stället höjs (yrkande 11) och att mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik sänks (yrkande 12).
Det finns enligt utskottets mening starka skäl att komplettera de grundläggande avgaskraven med en särskild stimulans för fordon som uppfyller högre krav. Enligt de beräkningar som miljöavgiftsutredningen gjort när det aktuella förslaget utarbetades medför systemet med miljöklasser att kväveoxidutsläppen blir drygt 10000 ton lägre och kolväteutsläppen drygt 1000 ton lägre år 2000 jämfört med den annars förväntade utvecklingen. För att ett system med sådana stimulanser inte skall bli alltför komplicerat bör stimulanserna utgå vid vissa bestämda kravnivåer. Utskottet anser således att ett system med miljöklasser av praktiska skäl är att föredra. Systemet med miljöklasser bör enligt utskottets mening knytas till redan existerande regler och således anknyta till det system som används i dag för godkännande och kontroll av nya fordons avgasegenskaper. Härigenom kan bilavgaslagens regler för certifiering och kontroll utnyttjas. Det certifieringssystem som tillämpas vid avgasgodkännandet bör således enligt utskottets mening tillämpas också vid miljöklassindelningen. När det gäller utformningen av miljöklasserna bedömer utskottet förslaget som välavvägt. Som framgår av förslaget är avsikten att kraven skall vara anpassade till såväl amerikanska som europeiska krav. Försäljningsskatteplikten för de tunga fordonen medför en viss fördyring av 1993 års modell i förhållande till tidigare års modeller. Möjligheten att sälja 1992 års och tidigare modeller utan försäljningsskatt upphör därför enligt förslaget med 1992 års utgång. Även om det således uppstår en viss tröskeleffekt vid övergången till 1993 års modeller är denna enligt utskottets mening inte av en sådan storlek att den kan motivera att förslaget senareläggs i denna del. Enligt utskottets mening bör miljöklasserna således tillämpas också på tunga fordon fr.o.m. 1993 års modeller. Inte heller när det gäller den föreslagna sänkningen av kilometerskatten ser utskottet något skäl att frångå förslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker de nu aktuella motionerna.
Arbetsfordon
I motion Sk61 (yrkande 4) av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att också arbetsfordon omfattas av kravet på avgasgodkännande och därmed av miljöklassindelningen. Enligt motionärerna svarar arbetsfordonen i dag för nästan lika stor del av t.ex. kväveoxidutsläppen som den tunga trafiken.
Det framgår av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö att regeringen har för avsikt att införa avgaskrav för traktorer och arbetsmaskiner samordnat med EFTA och EG fr.o.m. 1995 och att en indelning i miljöklasser övervägs också för denna typ av fordon. Enligt utskottets mening finns det vid dessa förhållanden inte någon anledning att nu begära ett förslag om avgasgodkännande för arbetsfordon. Utskottet avstyrker därför motionen.
Särskilt miljövänliga fordon
I flera motioner framställs yrkanden om införande av en särskild klass med hel skattebefrielse för elbilar och andra miljövänliga fordon med ingen eller mycket liten miljöpåverkan. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk62 (yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c), Jo113 (yrkande 36) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk61 (yrkandena 2 och 3) av Maggi Mikaelsson m.fl. (v), Sk626 (yrkande 2) av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk59 (yrkande 1 och 3--7) av Gösta Lyngå m.fl. (mp), Jo120 (yrkandena 2, 3 och 4) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och Jo123 (yrkande 1) av Eva Goës och Krister Skånberg (mp). Även ett genomförande av förslaget i motion Sk60 (delvis) av Kjell Johansson (fp) innebär att fordon som ej ger skadliga emissioner skattebefrias.
Enligt det nu aktuella förslaget om miljöklasser för nya fordon skall elbilar erlägga försäljningsskatt efter de regler som gäller för miljöklass 1. Sedan tidigare gäller att försäljningsskatten beräknas utan att batterivikten inräknas och att elfordon är undantagna från kilometerskatt. Utskottet erinrar vidare om att regeringen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt föreslagit kraftfulla satsningar på ny, miljöanpassad fordonsteknik. Det kan nämnas att Göteborgs kommun uttryckt en ambition att skapa en garanterad marknad för 1000 elbilar år 1995 och att en satsning på kollektivtrafikfordon med avancerad teknik sker i Stockholms kommun. Vidare har regeringen i proposition 1990/91:88 Energipolitik lagt fram förslag om ett stöd till utvecklingsinsatser för motoralkoholdrivna fordon.
Mot den angivna bakgrunden finns det enligt utskottets mening inte något praktiskt behov av en särskild miljöklass för de nu aktuella fordonen. Utskottet avstyrker motionerna.
Lokala restriktioner för vissa fordon
I motion Sk59 (yrkande 8 och 9) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) begär motionärerna tillkännagivanden om att kommunerna bör ges rätt att begränsa trafiken med dieselfordon i klass 2 och 3 och att vidta ytterligare åtgärder när miljökvalitetsnormer överskrids.
Av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö framgår att regeringen har för avsikt att ändra vägtrafikkungörelsen på så sätt att det blir möjligt att föreskriva att endast sådana tunga dieseldrivna bussar och lastbilar som möter särskilt hårda avgaskrav tillåts trafikera miljökänsliga delar av stadskärnorna. Det kan här också anmärkas att riksdagen under hösten 1990 fattat beslut om en lag om tillfälliga bilförbud som ger kommunerna rätt att ingripa med förbud då luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa (prop. 1989/90:143, bet. 1990/91:TU4). Det finns mot den angivna bakgrunden inte någon anledning för riksdagen att göra något av de begärda tillkännagivandena. Utskottet avstyrker därför motionen.
Bensinslukaravgift, m.m.
I motion Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) begärs en snabbutredning som syftar till en förändring av försäljningsskatten så att den stimulerar köp av bensinsnåla bilar. I motion Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att fordonsskatten bör omvandlas till en drivmedelsskatt.
Frågan om en stimulans för bensinsnåla bilar har utretts av miljöavgiftsutredningen i betänkandet (SOU 1990:59) Sätt värde på miljön, som föreslagit att en s.k. bensinslukaravgift införs för bilar som har särskilt hög förbrukning. Förslag om en omvandling av fordonsskatten till drivmedelsskatt har lagts fram av kommittén för indirekta skatter (KIS). Utskottet är för närvarande inte berett att tillstyrka att dessa förslag genomförs och avstyrker därför motionerna.
Bidrag till avgasreningsutrustning
I motion Sk62 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar återinföra det bidrag till montering av avgasreningsutrustning på äldre bilar som nyligen avskaffats och bestämmer detta till 4000 kr.
Beslutet att avskaffa bidraget till reningsutrustning för äldre bilar har fattats av riksdagen den 11 april i år (prop. 1990/91:100 bilaga 8, TU23). Utskottet är inte berett att tillstyrka att bidraget nu återinförs och avstyrker därför motionen.
Vissa övriga yrkanden
I tre motioner begärs tillkännagivanden om inriktningen av trafikbeskattningen. I motion Sk619 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att trafikbeskattningen i större utsträckning bör relateras till de faktiska miljöeffekterna. I motion Sk61 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att biltrafiken måste minskas till förmån för spårbunden trafik och sjöfart (yrkande 1), att bilismen och då särskilt den tunga trafiken bör bära sina egna kostnader (yrkande 6) och att drivmedelsskatterna bör vara differentierade så att människor som bor i de delar av landet där bilen är nödvändig inte drabbas (yrkande 7). I motion Sk626 (yrkande 1) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att ett miljöanpassat skattesystem med ytterligare höjningar av bensin- och kilometerskatten behövs för att bemästra trafikens miljöproblem.
Utskottet erinrar om att det ovan behandlade förslaget kan väntas medföra stora miljövinster och om de förslag om ökad rabatt för blyfri bensin och miljövänlig dieselolja som utskottet behandlat i betänkandet 1990/91:SkU25 om miljöavgifter m.m. Det är enligt utskottets mening bl.a. genom åtgärder som dessa som beskattningen kan bidra till minskade miljöproblem inom trafiken. Utskottet avstyrker motionerna.
Slutligen har i motionerna Sk395 (yrkande 7--9) av Rolf Clarkson m.fl. (m), Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp), Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp), Sk688 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) och Sk654 av Börje Hörnlund (c) framställts yrkanden beträffande beskattningen av amatörbyggda fordon, veteranbilar, jordbrukstraktorer och A-traktorer.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden i höstens betänkande 1990/91:SkU5 om ändringar i vägtrafikskattelagen och därvid avstyrkt dem. Utskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk58 och 1990/91:Sk60 i denna del, res. 1 (m) res. 2 (fp)
2. beträffande certifieringssystemet att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk63 i denna del, res. 3 (m, fp)
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkande 2 och 1990/91:Sk63 i denna del, res. 4 (m) res. 5 (mp)
4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk62 yrkande 2 och 1990/91:Sk63 i denna del, res. 6 (fp, c)
5. beträffande kilometerskatten, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 10--12 och 1990/91:Sk61 yrkande 5, res. 7 (v) res. 8 (mp)
6. beträffande arbetsfordon att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk61 yrkande 4, res. 9 (v)
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2, res. 10 (fp) res. 11 (c) res. 12 (v) res. 13 (mp)
8. beträffande lokala restriktioner för vissa fordon att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk59 yrkandena 8 och 9, res. 14 (mp)
9. beträffande bensinslukaravgift, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk716 och 1990/91:Sk717, res. 15 (mp)
10. beträffande bidrag till avgasreningsutrustning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk62 yrkande 3, res. 16 (m, c)
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och 7, 1990/91:Sk619 yrkande 2 och 1990/91:Sk626 yrkande 1, res. 17 (m) res. 18 (v) res. 19 (mp)
12. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk395 yrkande 9, res. 20 (m)
13. beträffande veteranbilar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk395 yrkandena 7 och 8 och 1990/91:Sk700, res. 21 (m, fp, c)
14. beträffande trafik och jordbrukstraktorer att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk687 och 1990/91:Sk688,
15. beträffande A-traktorer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk654, res. 22 (m, fp, c)
16. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och med bifall till propositionen i övrigt antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune Berglund (s).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening finns det ett behov av ekonomiska stimulanser av den typ som regeringen föreslår. En stor del av de luftburna miljöföroreningarna härrör från trafiken, och det är därför nödvändigt att trafikens miljömässiga effekter minskas under 1990-talet. Nya bränslesnåla fordon, utrustade med effektiv rening, kan på kort sikt minska utsläppen i betydande omfattning. Bättre vägar och smidigare trafikföring kan också verka i denna riktning. Elbilar och användning av alternativa miljövänliga bränslen kan bidra ytterligare till minskade utsläpp. En sådan positiv teknikutveckling bör stimuleras.
Vi måste emellertid konstatera att regeringens förslag fått en utformning som kan ge upphov till allvarliga problem i Sveriges förhållande till EFTA, EG och övriga handelspartners. Den föreslagna indelningen i miljöklasser avseende tunga fordon riskerar nämligen att bli betraktad som ett tekniskt handelshinder. I kombination med ett unikt svenskt certifieringssystem torde miljöklassningen i princip komma att utestänga utländsk konkurrens eftersom den svenska marknaden är liten. Förslaget om höjda och nya försäljningsskatter står också i motsats till den anpassning av skatterna som kan väntas vid ett EG-medlemskap.
Tyvärr hotar förslaget också att motverka arbetet med att ta fram miljövänliga tunga fordon. Regeringen har valt att införa en försäljningsskatt på upp till 65000 kr. för tunga fordon i miljöklass 3 för att på så sätt stimulera efterfrågan på fordon i miljöklasserna 1 och 2. Problemet är emellertid att denna skatt också stimulerar till inköp av 1992 års modell och tidigare modeller. En avsevärd försäljningsökning under åren 1991--1992 kommer att bli följden. Dessutom torde följden bli att man utnyttjar äldre årsmodeller längre för att undvika den ökade beskattningen. En sådan utveckling vore mycket olycklig eftersom nya, skärpta avgaskrav gäller för tunga fordon fr.o.m. 1993 års modell. Sannolikheten är således mycket stor att införandet av ekonomiska styrmedel enligt regeringens förslag kommer att fördröja introduktionen av miljövänligare fordon i Sverige.
Beskattningen av svensk åkerinäring är redan nästan dubbelt så hög som i länderna i EG. Genom att i Sverige ensidigt införa bestämmelser enligt regeringens förslag ökar risken ytterligare att stora delar av svensk åkerinäring etableras utanför vårt lands gränser för att på så sätt kunna konkurrera på lika villkor med åkerinäringen inom EG.
Vi avvisar regeringens förslag. Självklart måste vi i Sverige minska miljöföroreningarna som härrör från trafiken. Regeringen bör därför snarast återkomma med ett nytt förslag som innebär att miljökrav och certifieringsbestämmelser EG-harmoniseras. Då kan också en positiv miljöeffekt uppnås. Ett nytt förslag bör dessutom innehålla stimulansåtgärder för att snabbare införa miljövänligare fordonsmodeller.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk58 och med anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna del avslår proposition 1990/91:156 och begär ett nytt förslag i enlighet med vad som anförts.
2. Avslag på propositionen (mom. 1)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna har i över två decennier hävdat att marknadskrafterna bör utnyttjas i miljöarbetets tjänst. Vi är övertygade om att en kombination av miljöavgifter och ekonomiska stimulanser kan leda till positiva dynamiska effekter för miljön. Med det snabbt ökande miljömedvetandet hos det svenska folket torde denna typ av åtgärder ha goda förutsättningar att lyckas. Många konsumenter efterfrågar miljövänliga produkter. Att klassificera fordon så att de i detta avseende får olika grader av "godkänd-stämpel" synes vara en bra väg att gå. Även om vi alltså till fullo delar de i propositionen uttryckta ambitionerna att nedbringa trafikens utsläpp radikalt, har vi en rad synpunkter på det föreliggande förslaget.
När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk att förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda. Eftersom fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i undantagsfall blir tillgängliga på marknaden under de allra närmaste åren blir den huvudsakliga signalen till fordonsköparna att de skall köpa nya billigare lastbilar senast 1992 för att slippa den nya försäljningsskatten. Enligt vissa beräkningar slipper en lastbilsägare i så fall fördyringar i storleksordningen 100000kr. När så den bilen är inköpt hålls investeringar i ny vagnpark tillbaka, vilket vore olyckligt från miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna av de nya avgaskrav som gäller fr.o.m. 1993 års modeller fördröjs i stället för att påskyndas.
Enligt regeringens förslag skall certifieringssystem A30 tillämpas vid miljöklassningen. Detta är utvecklat i Sverige och unikt svenskt. Föregångare inom A-serien har skapat åtskilliga problem, högre kostnader och i praktiken försvårat möjligheterna att installera utrustning för att uppnå bättre reningsgrad än den fastställda. Folkpartiet liberalerna har länge kritiserat effekterna av detta svenska särsystem. Enligt vår mening bör Sverige vid införandet av nya normer sträva efter att i all möjlig utsträckning anpassa dem till kända eller förväntade krav inom EG. Provmetoder, kontroll och certifieringsprocedur skall inte utan synnerligen starka skäl avvika från vad som är känt som EG-bestämmelser eller motsvarande. EGs allmänna certifieringssystem -- ackreditering -- håller på att inarbetas i vår egen lagstiftning. Om regeringens förslag antas är faran överhängande att vi kommer att ha två parallella lagsystem. Detta vore mycket olyckligt.
Enligt nu gällande lagstiftning får en personbil fr.o.m. 1989 års modell släppa ut en viss mängd emissioner per körd kilometer. Eftersom tillåtna utsläppsmängder är uttryckta i absoluta tal per körsträcka måste bilar med hög bränsleförbrukning ha en högre grad av rening än bilar med låg bränsleförbrukning för att klara gällande gränsvärden. Ett framtida rabattsystem för bättre rening bör enligt vår mening utformas så att stimulansen avser införande av bästa möjliga reningsteknik oavsett bränsleförbrukning. I ett sådant rabattsystem bör föroreningar som ej kan reduceras genom känd reningsteknik såsom koldioxid och bly beläggas med miljöavgifter på drivmedlet. Reducering av förorenande ämnen som kan minskas samt reducering av buller bör däremot resultera i en avgasrabatt vid inköp av fordonet. Kraven enligt EGs allmänna avgaskrav bör utgöra minimibestämmelser. Klassgränser därutöver är däremot olyckliga eftersom varje förbättring bör resultera i en motsvarande rabatt, oavsett om en ny klassgräns för alla emissioner uppnås eller ej. Det här skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik. Sammanfattningsvis skulle ett sådant system stimulera biltillverkarna att införa bästa möjliga rening oavsett om en viss åtgärd resulterar i uppflyttning till en ny klass eller ej.
Av det anförda framgår att regeringens förslag inte har fått en ur miljösynpunkt optimal utformning och att det brister också i andra hänseenden. Vi anser att förslaget bör avslås och att regeringen bör uppmanas att återkomma med ett nytt förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet med vad vi anfört. Vi tillstyrker således motion Sk60 i denna del.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk60 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk58 avslår proposition 1990/91:156 och hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med det anförda.
3. Certifieringssystemet (mom. 2)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i reservationerna 1 och 2 är det angeläget att miljöklassningen inte bygger på det unika svenska certifieringssystemet.
Även om miljöklasserna införs bör regeringen återkomma med ett förslag som innebär att ett EG-anpassat certifieringssystem kan tillämpas vid miljöklassningen av bilar när denna träder i kraft. Härigenom tillgodoses i allt väsenligt motion Sk63 i denna del.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande certifieringssystemet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna del och proposition 1990/91:156 i denna del hos regeringen begär förslag om ett EG-anpassat certifieringssystem som kan tillämpas vid avgasgodkännande och miljöklassning av bilar fr.o.m. den 1 januari 1992.
4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Sverige har starka ekonomiska band med Europa och utvecklingen går nu snabbt mot ett alltmer omfattande utbyte. Förhandlingarna om ett EES-avtal befinner sig i sitt slutskede och Sverige kommer inom kort att lämna in en ansökan om medlemskap i EG. Det är mot denna bakgrund förvånande att regeringen föreslår att miljöklasserna skall bygga på de krav som utvecklats i USA. Enligt vår mening bör utgångspunkten för de krav som uppställs i stället vara den utveckling som är att vänta inom EG.
Regeringen bör enligt vår mening utarbeta förslag till sådana EG-anpassade krav och återkomma med en redovisning av dessa under hösten 1991 så att riksdagen kan ta ställning till dem innan miljöklasserna träder i kraft den 1 januari 1992.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:156 i denna del och motion 1990/91:Sk63 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk59 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om EG-anpassade miljökrav.
5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Kraven för miljöklass 1 måste ställas högre än som föreslås i propositionen. För personbilar bör kravet på kväveoxidutsläppen skärpas från föreslagna0,25 gram per km till0,16 gram per km. Därtill bör bullerkrav motsvarande minst dem som planeras inom EG uppfyllas.
Regeringen bör utarbeta förslag till sådana skärpta krav och återkomma med en redovisning av dessa under hösten 1991 så att riksdagen kan ta ställning till dem innan miljöklasserna träder i kraft den 1 januari 1992.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk59 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:156 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk63 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om skärpta krav för miljöklass 1.
6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon (mom.4)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk att förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda. Eftersom fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i undantagsfall blir tillgängliga på marknaden under de allra närmaste åren blir den huvudsakliga signalen till fordonsköparna att de skall köpa nya billigare lastbilar senast 1992 för att slippa den nya försäljningsskatten. Enligt vissa beräkningar slipper en lastbilsägare i så fall fördyringar i storleksordningen 100000kr. När så den bilen är inköpt hålls investeringar i ny vagnpark tillbaka, vilket vore olyckligt från miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna av de nya avgaskrav som gäller fr.o.m. 1993 års modeller fördröjs i stället för att påskyndas.
Enligt uppgift kan ett ytterligare problem vara att rätt bränsle för de svenska fordonen inte finns tillgängligt inom EG under 1992.
Av dessa skäl bör det övervägas att skjuta på introduktionen av miljöklasserna 1 och 2 till den 1 januari 1993. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna del dels bifaller proposition 1990/91:156 i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att en senareläggning av miljöklasserna 1 och 2 för tunga lastbilar och bussar bör övervägas.
7. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande del)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet kan inte acceptera att miljöklassindelningen skall vara statsfinansiellt neutral. Vi anser att bilismen skall bära sina totala kostnader och att detta inte är fallet i dag. Det gäller framför allt den tunga lastbilstrafiken och bilismen i storstadsområdena. Vänsterpartiet accepterar ej propositionens förslag om att miljöklassindelningen kompenseras med sänkt kilometerskatt. En sådan sänkning skulle dessutom ge kompensation endast till dieseldrivna fordon eftersom de är de enda som erlägger kilometerskatt. Om en högre försäljningsskatt kompenseras av en sänkt kilometerskatt på de fordon som svarar för en stor del av utsläppen försvinner incitamentet att övergå till fordon med mindre utsläpp.
Generellt sett bör de ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade på ett fordons användning. Ett sådant skattesystem skulle gynna kollektiva transporter, fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Ett system med differentierade drivmedelspriser skulle bidra till att människor som bor i delar av landet där bilen är nödvändig inte drabbas lika hårt som i storstadsområdena. Vi har i annat sammanhang föreslagit förändringar i skattesystemet med den inriktningen (jfr betänkande 1990/91:SkU24 Miljöavgifter m.m.).
Med det anförda hemställer jag att propositionens förslag om sänkt kilometerskatt avslås. Förslagen i motion Sk59 yrkandena 11 och 12 om höjd kilometerskatt, m.m. avstyrks.
dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del hemställt
5. beträffande kilometerskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk61 yrkande 5 och 1990/91:Sk59 yrkande 10 avslår proposition 1990/91:156 i denna del samt motion 1990/91:Sk59 yrkandena 11 och 12,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser kilometerskatten, m.m. att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till 3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327) 4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
8. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att kilometerskatten sänks med ca 10%, även för fordon som inte åläggs någon som helst försäljningsskatt! Härigenom gynnas miljöfarlig verksamhet genom skattelättnader och motverkas uppenbart syftet med det föreslagna miljöklassningssystemet. Förslaget strider mot den grundläggande idén att använda ekonomiska styrmedel för en bättre miljö.
Miljöavgiftutredningens förslag var att införa ett system med avgifter och bidrag för nya tyngre lastbilar och bussar som i dag inte omfattas av nybilsskatten. Dessutom hade utredningen föreslagit att kilometerskatten skulle höjas så att kostnadsansvaret för kväveoxidutsläppen ökas från nuvarande 15 kr. per kg till 25 kr. per kg, vilket kan jämföras med att miljöavgiften på kväveoxidutsläpp från större energianläggningar nu är 40 kr. per kg.
Jag anser att regeringens förslag till sänkning av kilometerskatten måste avvisas och att regeringen bör uppmanas att skyndsamt återkomma med ett förslag om en höjning av kilometerskattens kostnadsansvar till 60 kr. per kg kväveoxid.
Den statsfinansiella neutraliteten bör i stället uppnås genom en sänkning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik. Regeringen bör återkomma med ett förslag även i denna del.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk59 yrkandena 10--12.
dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del hemställt
5. beträffande kilometerskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 10--12 och 1990/91:Sk61 yrkande 5 dels avslår proposition 1990/91:156 i denna del, dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att kilometerskattens kostnadsansvar för kväveoxidutsläpp höjs till 60 kr. per kg, dels hos regeringen begär förslag om nedsättning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser kilometerskatten m.m. att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till 3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327) 4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
9. Arbetsfordon (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att arbetsfordon, dvs. skogsmaskiner, fordonstruckar, traktorer och jordbruksmaskiner m.m. är undantagna från miljöklassindelningen. Arbetsfordon svarar i dag för nästan lika stor del av t.ex. kväveoxidutsläppen som den tunga trafiken och måste självfallet också miljöklassas. 1988 var utsläppen av kväveoxid från arbetsfordon 72000 ton och för tunga fordon 75000 ton. Då det i dag inte finns krav på avgasgodkännande för denna typ av fordon, bör regeringen återkomma med ett sådant förslag så att även dessa fordon kan omfattas av miljöklassificeringen.
Jag tillstyrker motion Sk61 yrkande 4.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande arbetsfordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om avgasgodkännande för arbetsfordon så att även dessa kan omfattas av miljöklassningen.
10. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi har i reservation 2 redovisat hur ett framtida rabattsystem för bättre rening bör vara utformat. Föroreningar som inte kan reduceras genom känd reningsteknik såsom koldioxid och bly bör beläggas med miljöavgifter på drivmedlet. Rabatter vid inköp av fordon bör ges för låga halter av ämnen som kan minskas med känd reningsteknik samt för lågt buller. Rabatten skall utgå så snart EGs minimikrav överskrids och vara en direkt funktion av reningsgraden. Några miljöklasser behövs inte eftersom varje förbättring resulterar i en motsvarande rabatt, oberoende av om en viss klassgräns uppnåtts eller ej. Det här skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik.
I det föreslagna systemet får särskilt miljövänliga fordon också särskilt stora fördelar och detta oberoende av vald teknik. Någon "nollklass" för elbilar, vätgasbilar, solbilar etc. skulle inte behövas i detta system. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk60 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om särskilt miljövänliga fordon i ett klasslöst system för miljöstimulanser.
11. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Införandet av tre miljöklasser kan skynda på en successiv utveckling av etablerad miljövänlig teknik. Dessa klasser är dock knappast tillräckliga för att stimulera fram nya motortyper och bränslen. För att få till stånd sådana satsningar krävs enligt vår uppfattning införande av en "elitklass" som representerar framtidens bil med ingen eller mycket liten negativ miljöpåverkan. Exempel på sådan teknik kan vara t.ex. en vätgasdriven bil med ångmotor och en bil med något slag av miljövänliga bränsleceller, motoralkoholdrivna fordon eller en elbil med bättre batterier. Elitklassen skulle ha en ytterligare förmånlig beskattningssituation utöver miljöklass 1.
Meningen med centerns förslag är att stimulera teknikutvecklingen. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att avvakta, tvärtom. Nutidens bestämmelser är i hög grad avgörande för framtidens teknik. Förutsättningarna för att komplettera de föreslagna tre miljöklasserna med en elitklass enligt ovanstående förslag bör därför noggrant undersökas och prövas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att komplettera miljöklasserna med en elitklass.
12. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet föreslår ytterligare en miljöklass för eldrivna, biobränsledrivna och andra ur miljösynpunkt goda fordon. Denna miljöklass bör skattegynnas med 4000 kr. i förhållande till skatteklass 1.
Regeringen skriver i propositionen att en sådan miljöklass kan behövas i framtiden. Vänsterpartiet menar att det är viktigt att införa en sådan redan nu. Det är viktigt som en signal till marknaden för att stimulera till ökade insatser för att ta fram bra alternativ till dagens fordon. Det visar också på samhällets viljeinriktning att övergå till miljövänlig teknik.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett skyndsamt förslag om en miljöklass för särskilt miljövänliga fordon.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en särskild miljöklass för eldrivna och andra miljövänliga fordon där försäljningsskatten sätts ner med ytterligare 4000 kr.
13. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vi hävdar att samhället aktivt bör stödja en övergång till fordon utan miljöfarliga utsläpp och föreslår därför att en skatteklass0 inrättas för sådana. Klassen skulle medge total befrielse från fordonsskatt.
Det är vår förväntan att den snabba tekniska utvecklingen skall medföra att fordonstyper tas fram som är kvalificerade för skatteklass0. Det är naturvårdsverkets uppgift att följa denna utveckling och lämna förslag till riksdagen om sådan klassifikation. Det bör observeras att klassifikationen skall avse miljöegenskaperna för fordonet vid dess drift. Utsläpp m.m. vid framställningen av energibärare (elektricitet, vätgas etc.) bör beskattas vid källan för framställningen. I dagens läge vill vi som exempel på klass0 ange el-bilen, vätgasbilen, solenergibilen och biogasdrivna fordon.
Fördelarna med eldrift av fordon är många. Eldrivna fordon ger i sig inte upphov till några utsläpp och är därför förnämliga i bl.a. stadskärnor. Elmotorn är i sig mycket energieffektiv. Eldrift kan enkelt kombineras med andra framdrivningssätt i s.k. hybridfordon. Teknik för vätgasdrivna fordon har redan utvecklats på flera håll i världen (exempelvis i Japan, Tyskland och USA). Ur miljösynpunkt är vätgasen ett utmärkt drivmedel. Utsläppen består väsentligen av vattenånga. Bilar drivna direkt av solenergi eller från batterier som laddats med solceller finns för närvarande, men tekniken befinner sig på utvecklingsstadiet. Vi har i annat sammanhang framhållit att nya fordon bör kunna gå på biobränslen. Tekniken är väl utvecklad, men det fordras målmedveten politik att understödja dess utnyttjande. Exempelvis krävs statligt engagemang i uppbyggnaden av biobränslefabriker. Såväl de två alkoholerna etanol och metanol som biogas är intressanta produkter.
Sammanfattningsvis kan sägas att ny, miljövänlig teknik finns, men att den i konkurrensen med etablerad, miljöskadlig teknik behöver samhällets uppmuntran. Det är en viktig utmaning för både industri och samhälle att forma ett framtida trafiksystem utan miljöskadliga utsläpp och utan konsumtion av jordens ändliga resurser. Därför anser jag att regeringen bör återkomma med ett förslag om införande av miljöklass0.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena 2--4 och 1990/91:Jo123 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om en miljöklass0 i enlighet med vad som anförts.
14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Särskilda tätortskrav bör ställas på distributionsfordon i städerna. Kommunerna bör ges rätt att förbjuda eller begränsa trafik av fordon som drivs med dieselbränsle i miljöklass 2 eller 3 i tätorter (undantaget genomfartsleder där alternativ saknas). Kommunerna bör också ges rätt att ställa långtgående krav på avgasrening m.m. på fordon som särskilt trafikerar tätorter.
Kommunerna bör vidare ha rätt till ytterligare åtgärder mot bl.a. trafiken då miljökvalitetsnormer överskrids. Dessa normer fastställs av staten. Därigenom skulle staten och kommunerna gemensamt arbeta för lokalt anpassade åtgärder för en bättre miljö. Givetvis bör kommunerna ha möjlighet att införa strängare normer än de av staten fastställda.
Regeringen bör enligt min mening ges det anförda till känna.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande lokala restriktioner för vissa fordon att riksdagen med bifall till 1990/91:Sk59 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om rätt för kommuner att förbjuda trafik i tätorter och om miljökvalitetsnormer och därmed sammanhängande kommunala åtgärder.
15. Bensinslukaravgift, m.m. (mom. 9)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Bilismen står för mycket stora delar av de utsläpp som görs i Sverige. Det finns ett klart samband mellan utsläppen och den totala drivmedelsförbrukningen. Drivmedelsåtgången är mycket stor och uppgår till närmare fem miljoner kubikmeter per år. Det är miljöpartiet de grönas övertygelse att vi måste minska den förbrukningen av jordens ändliga resurser kraftigt. En viktig del av detta arbete är att minska bensinförbrukningen.
Därför måste samhället gynna användning av sådana personbilar som förbrukar lite drivmedel. Försäljningsskatten bör därför öka med en bils bensinförbrukning. Förändringen kan hållas statsfinansiellt neutral genom att de medel som inflyter från bensindrivna fordon med en förbrukning som överstiger0,70 liter per mil återbetalas till dem som köper fordon med förbrukning under denna nivå. Tanken är att det skall vara ett nollsummespel så att staten bara tar hand om så mycket medel som erfordras för administration av systemet.
Valet av nivå kan synas godtyckligt, men tanken är att den successivt justeras ner till lägre värden när det kommer alltfler bensinsnåla bilar i drift. De närmare formerna måste utredas med stor skyndsamhet. Det är viktigt om vi i framtiden vill ha små energisnåla bilar i trafik. Ett liknande system måste övervägas för dieseldrivna personbilar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande bensinslukaravgift, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk717 och med avslag på motion 1990/91:Sk716 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en snabb utredning av en försäljningsskatt som stimulerar till köp av drivmedelssnåla personbilar.
16. Bidrag till avgasreningsutrustning (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det är enligt vår uppfattning mycket angeläget att avgasreningen i befintliga fordon förbättras. De miljöskadliga utsläppen från äldre fordon är ofta mångdubbelt större än från nya fordon med katalysatorrening eller motsvarande.
Riksdagen beslutade 1988 om ett bidrag för frivillig installation av avgasreningsutrustning i den befintliga fordonsparken. Den socialdemokratiska regeringen motsatte sig beslutet. Informationen om bidraget har varit bristfällig och bidraget har därför utnyttjats dåligt. Med hänvisning härtill har nu riksdagen på regeringens förslag avskaffat bidraget. Detta är olyckligt ur miljösynpunkt.
Vi yrkar på att bidraget återinförs och att bidragsbeloppet höjs till 4000 kr.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande bidrag till avgasreningsutrustning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk62 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna att bidraget för installation av avgasreningsutrustning skall återinföras och höjas till 4000 kr.
17. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Om Sverige skall klara av att uppfylla Torontokonferensens rekommendationer fordras en fortgående modernisering -- förnyelse -- av hela samhället. Nya industriprocesser, resurssnåla trafiksystem och effektiv energianvändning är nödvändigt för att kunna minska koldioxidutsläppen.
Marknadsekonomin spelar en betydelsefull roll i denna dynamiska moderniseringsprocess, eftersom endast en fri marknad kan åstadkomma en effektiv resurshushållning. Politiken måste syfta till att skapa utvecklingsutrymme. Hård politisk styrning och detaljreglering hämmar denna nödvändiga förnyelse. Politiken bör skapa möjligheter -- bl.a. genom att bejaka teknisk förnyelse. Den ständigt fortgående moderniseringsprocessen i samhället gör att koldioxidtaket inte står i någon motsatsställning till ekonomisk utveckling.
Inom trafiksektorn kan ett antal konkreta åtgärder genomföras. Den lägsta bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen erhålls normalt vid hastigheter kring 80 km/tim. Vid högre hastigheter ökar visserligen utsläppen, men de allra största koldioxidutsläppen bildas vid hastigheter understigande 40 km/tim. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) skriver i sin lägesrapport om Trafik, miljö och hälsa följande:
Ännu allvarligare är den starka ökningen vid hastigheter under 40 km/tim. Detta innebär att körning i kötrafik -- som är vanlig i storstadsområdena -- mer än fördubblar koldioxidutsläppen jämfört med körning i optimal hastighet.
(IVA-rapport 379, 1990)
För varje ny årsmodell minskar den genomsnittliga bensinförbrukningen med 1%. Nya motorer är ofta mer bränslesnåla. Bränsleförbrukningen kan minskas genom bättre samspel mellan motor och växellåda, samt genom minskat rull- och luftmotstånd. Även fortsatt utveckling av turbotekniken kan ge ökad bränsleeffektivitet. En snabbare förnyelse av bilparken är därför positiv från miljösynpunkt. För att påskynda utskrotningen av äldre bilar har vi därför i annat sammanhang (jfr 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken) begärt att en höjning av bilskrotningspremien övervägs.
Det vore enligt vår mening en fördel om trafikbeskattningen i större utsträckning relaterades till de faktiska miljöeffekterna. Målet bör vara att uppnå såväl en enkel och rättvis som modern och miljörelaterad trafikbeskattning. Beskattningen bör premiera ny teknik som uppvisar goda miljöegenskaper, exempelvis fordon som drivs med el eller alternativa bränslen med goda miljöegenskaper.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk619 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och 7 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om trafikbeskattningen.
18. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Den ständigt ökande bilismen utgör ett av de allvarligaste hoten mot vår miljö. Ungefär två tredjedelar av de svenska kväveoxidutsläppen kommer från trafiken. Kväveoxider är tillsammans med svavel en av de främsta orsakerna till försurning av mark och vatten. Trafikens utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekten. Av de totala koldioxidutsläppen svarar trafiken för 30%.
Utsläppen från trafiken är också huvudorsaken till luftföroreningarna, framför allt i städerna. Luftföroreningar skadar både människors hälsa och är ett hot mot miljön. Enligt vissa beräkningar orsakar luftföroreningarna 700--1100 nya cancerfall per år.
Fram till 1990 har den årliga trafikökningen legat på ca 4--5%. Under 1990 har, troligen till följd av Gulfkrisen, trafikökningen avstannat. Det finns i dag inget som tyder på ett trendbrott i trafikutvecklingen. Tvärtemot kommer andra förslag från regeringen -- t.ex. Öresundsbron -- att innebära ytterligare ökad biltrafik.
Att minska den miljöskadliga biltrafiken till förmån för spårbunden trafik och sjöfart är det bästa och effektivaste sättet att minska utsläppen. Bilismen måste bära sina totala kostnader. Detta är inte fallet i dag. Särskilt den tunga lastbilstrafiken och bilismen i storstadsområdena står inte för de kostnader som den vållar. Generellt sett borde de ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade på användandet av fordonet. Ett skattesystem som i högre grad inriktades mot användandet av fordonet skulle gynna kollektiva transporter, fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Ett system med differentierade drivmedelspriser skulle dessutom bidra till att människor som bor i delar av landet där bilen är nödvändig inte drabbas lika hårt som i storstadsområdena.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och 7 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk619 yrkande 2 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om nödvändigheten av att minska biltrafiken, om att bilismen bör bära sina egna kostnader och om differentierad bensinskatt.
19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
I ett miljöanpassat skattesystem tas skatterna i högre grad ut på bränslen, energi, råvaror och konsumtion. Samtidigt minskas skatterna på arbete, dvs. inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna, i motsvarande mån. Skatter och avgifter används dels som styrmedel, dels som budgetinkomst för att bekosta investeringar i miljövänlig riktning -- våra förslag kan således medföra ett förhöjt skattetryck men endast under en övergångsperiod.
Eftersom man bör kräva ett rimligt kostnadsansvar för miljö, hälsa och vägar blir beskattningen av vägtrafiken särskilt hög. Det är ju just vägtrafiken som ger negativa konsekvenser i dessa hänseenden. Även införande av sådana särskilda miljöavgifter, områdesavgifter m.m. som avser att styra över delar av vägtrafiken till mer miljöanpassade trafikformer innebär viss skattebelastning.
Vi har från miljöpartiet de grönas sida allt sedan vårt bildande 1981 krävt ett miljöanpassat "grönt" skattesystem, med inslag som kraftigt höjd bensin- och kilometerskatt. Vi har under hela 80-talet mött ett utomordentligt hårt motstånd mot dessa förslag, men sedan vi kom in i riksdagen 1988 har ett nytänkande uppkommit. Vi har nu faktiskt fått igenom en stor del av våra ursprungliga förslag om bensin- och kilometerskattehöjningar. Prishöjningarna under 1990 har också medfört en minskad biltrafik med en rad positiva effekter till följd.
Dessvärre innebär samhällsutvecklingen fortfarande en hög bilism och tilltagande miljöförstöring. Detta motiverar ytterligare höjningar av de styrande skatterna.
Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och 7 och 1990/91:Sk619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem m.m.
20. Amatörbyggda fordon (mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter, framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts emellertid för onödigt krångel och byråkrati.
Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre vanliga verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med följande exempel.
När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon) klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför betala bilaccis på tusentals kronor. Detta kan ifrågasättas, eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett motorfordon där accisen betalats.
De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger dock upphov till mycket stora problem för många motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den som renoverar äldre fordon inom landet har problem. När fordonen efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta som nya fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års modell ställs på dem. De fordon som modifierats betydligt kan visserligen klassas som amatörbyggda fordon och behöver då inte klara avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k. dispensavgift på 7000 kr.
Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp, och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller minimeras för amatörbyggda fordon. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkande 9.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk395 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om accis och dispensavgift för amatörbyggda fordon.
21. Veteranbilar (mom. 13)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Motorintresset är stort i vårt land. Bland ungdomar är motorintresse och motorhobby stora fritidsfrågor. Trots att de motorintresserade ungdomarna utgör en så stor grupp behandlas de ofta med stor njugghet. Att var aktivt engagerad i någon motorsport, och därmed också t.ex. i renovering av bilar eller motorcyklar, byggande av choppers, båtar, flygplan eller s.k. hot rods ger goda möjligheter till utveckling och självförverkligande. Dessutom ger en sådan verksamhet tekniska kunskaper, känsla för ansvar och planering, kamratskap m.m. De seriöst verksamma ungdomarna löper mindre risk att få alkohol- eller narkotikaproblem. Denna verksamhet bör därför uppmuntras.
Det är mot denna bakgrund oacceptabelt att införsel och innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras genom stela och omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader för denna kategori fordon bör enligt vår mening kunna genomföras utan risk för missbruk.
Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns. Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte beläggas med full accis utan med en schablonaccis i likhet med vad som gäller i Norge. Beloppet är där 1500 kr.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkandena 7 och 8 och motion Sk700.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande veteranbilar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk395 yrkandena 7 och 8 och 1990/91:Sk700 dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om motorhobbyns positiva effekter, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en schablonaccis vid införsel av veteranfordon och om en rullande trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.
22. A-traktorer (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
A-traktorer används av lantbrukare och andra egenföretagare för olika transporter som t.ex. i fråga om lantbrukare för produkter i form av avsaluspannmål, sockerbetor och fabrikspotatis. I hela landet finns ca 1500 A-traktorer. Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på allmän väg. Skatten för ett helt år kan uppgå till mellan 20000 och 30000 kr. Skattekostnaden per mil på allmän väg kan således vara flera hundra kronor.
Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ är dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom avställningen måste omfatta minst 15 dagar. I många fall sker transporter diskontinuerligt. Det är i sådana fall inte möjligt att avregistrera fordonet under någon större del av året.
Enligt vår mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att A-traktorer som används av egenföretagare för egna transportbehov och har låga miltal bör ges rimligare skattevillkor.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande A-traktorer att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk654 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om rimliga skattevillkor för sällan använda A-traktorer.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna14 Utskottet17 Miljöklasser för nya fordon17 Arbetsfordon19 Särskilt miljövänliga fordon20 Lokala restriktioner för vissa fordon20 Bensinslukaravgift, m.m.21 Bidrag till avgasreningsutrustning21 Vissa övriga yrkanden21 Hemställan22 Reservationer24 1. Avslag på propositionen (m)24 2. Avslag på propositionen (fp)25 3. Certifieringssystemet (m, fp)27 4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (m)27 5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mp)28 6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon (fp, c)28 7. Kilometerskatten, m.m. (v)29 8. Kilometerskatten, m.m. (mp)30 9. Arbetsfordon (v)31 10. Särskilt miljövänliga fordon (fp)31 11. Särskilt miljövänliga fordon (c)32 12. Särskilt miljövänliga fordon (v)32 13. Särskilt miljövänliga fordon (mp)33 14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mp)34 15. Bensinslukaravgift, m.m. (mp)34 16. Bidrag till avgasreningsutrustning (m, c)35 17. Inriktningen av trafikbeskattningen (m)36 18. Inriktningen av trafikbeskattningen (v)37 19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mp)38 20. Amatörbyggda fordon (m)38 21. Veteranbilar (m, fp, c)39 22. A-traktorer (m, fp, c)40